Stressbegreppet. Stressnivån stiger t ex. Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2

Transkript

1 Stress och rsken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbldnngen KI, T2 Ala Collns Department of Clncal Neuroscence Karolnska Insttute Stockholm, Sweden Stressbegreppet Evolutonsperspektv: Männskan är bologskt sett en föråldrad varelse. Stress reaktonen densamma som hos våra förfäder: fght or flght, fly eller fäkta. V upplever stress när v har alltför många krav, när v måste prestera bra under tdspress t ex. Hans Selye - Stressforskare Hans Selye, kanadenssk fysolog. Han myntade stressbegreppet. Vd fara eller hot om fara moblserar kroppen sna resurser. Selye talar om stressorer: köld, hetta, smärta etc, men nte psykologsk stress. Stress kopplad tll psykologsk teor Stressnvån stger t ex Rchard Lazarus, Berkley Unversty Talade om begreppet apprasal eller bedömnng: v gör en tolknng av varje stress stuaton, vad den nnebär och hur v kan klara av den. Matchar våra resurser det som krävs av oss? När du har många bollar luften samtdgt I nya stuatoner, vd motstrdga krav, vd höga prestatonskrav Men även vd monotont arbete och när du är understmulerad 1

2 Allostas ett nytt stressbegrepp Allostas ett nytt stressbegrepp Avser förmågan att anpassa sg genom förändrng Allostatsk belastnng - alltför mycket förändrng som kostar på de olka systemen såsom hjärta-kärl och de neuroendokrna systemen. Allostatska processer skyddar oss på kort skt och främjar anpassnng Men de kan även skada oss på lång skt: kronsk stress som kan leda tll utbrändhet. Återhämtnng är av mycket stor betydelse. Normal stressreakton Brstande nedvarvnng Bologsk respons Bologsk respons stress stress Återhämtnng Td Td Stress kan leda tll ohälsa på olka vägar Typ A betendemönster: Psykosocala faktorer/ stress n d v d Personlghet, gener, copng, erfarenhet etc Bologska stressreaktoner; t ex förhöjt BT, ökad muskelspännng, Hälsorelaterade beteenden; röknng, moton, kost, sömn, droger Rsktagande, olyckor Följsamhet (complance) vd behandlng, brst på socalt stöd Ohälsa Mätes med hjälp av Typ A skalan Utmärkande drag: Att man sätter upp deadlnes Att man blr uppretad när det går långsamt Att man nte unnar sg td att koppla av Att man tar jobb med sg hem Består av tre faktorer: Deadlnes o. tdspress, Hostlty, Job nvolvement 2

3 Sympatska bnjuremärgssystemet Arbetsmljön skapar stress Adrenaln och Noradrenaln (stresshormon) utsöndras. Ökad sympatsk aktvtet: ökad puls, högre blodtryck, musklerna spänns, pupllerna förstoras, v svettas. Vssa yrken såsom skftesarbete, att vara busschaufför, servtörer, är specellt utsatta för en hög stressnvå. Arbete vd löpande band, där man nte kan påverka arbetstakten, skapar även stress. Hypotalamska hypofysbnjurebarksystemet En ökad utsöndrng av kortsol - Avspeglar emotonell stress såsom ångest, hopplöshet, frustraton, nedstämdhet. - Immunförsvaret hämmas om stressen är långvarg. Kortsolutsöndrng på morgonen Studer av försökspersoner vsar att kortsolnvån är hög på morgonen, och högst ca 30 mn efter uppvaknandet - Stude av kvnnor, som skattat att de har höga krav arbetet, har höga kortsolnvåer - Avsaknad av eller lågt socalt stöd på arbetet Cortsol and Socal Support Socalt stöd och hälsa Cortsol (nmol/l) Fungerar som buffert mot stress: - Socalt stöd form av empat och hjälp från andra har vsat sg påverka hälsan postvt. - Återhämtnng efter operaton eller efter hjärnblödnng och vd leukem går snabbare. - Sänker arousalnvån och upplevd stress. Påverkar även mmunsystemet postvt. 3

4 Optmsm, stress och hälsa Stressfaktorer arbetet kan vara: Optmsm (förväntnngar om en postv framtd) vktgt för effekter av stress. - Studer vsar samband mellan Optmsm och ett starkare mmunförsvar, termer av Natural Kller Cell aktvtet. - Alltså: Optmsm - ett starkare mmunförsvar. Tdspress, ständga deadlnes Att ej kunna utnyttja sn kompetens Att utföra monotont arbete Dålg fyssk arbetsmljö Att nte få uppskattnng av sn chef Att få motstrdga krav eller för många krav Avsaknad av socalt stöd Låg lön Psykosocal arbetsmljö och hälsa Karaseks modell: - Höga krav och lten egenkontroll arbetet leder tll en sämre hälsa - Modellen främst testad på manlga försökspersoner - Kvnnor jobbar ofta nom yrken med lten egenkontroll, t ex servce eller vård Stress påverkar hälsan negatvt Det onda och det goda blodfettet Kronsk stress kan resultera ett högt blodtryck (hyperton): - En negatv lpdprofl (högt totalkolesterol, högt LDL och höga trglycerder) - En negatv lpdprofl kan nnebära stor rsk för: - Kardovaskulär sjukdom Det s.k. goda blodfettet HDL (hgh densty lpoproten) är vktgt. Ett lågt HDL har samband med rsk för hjärt- och kärlsjukdom. - Ackumulerng av lpder artärväggarna ses som utmärkande för s.k. arteroskleros. - Bra att göra hälsokontroller för att få reda på sna blodfetter (Totalkolesterol, LDL, HDL, trglycerder) 4

5 Vad är självskattad hälsa? På senare år har man gjort studer som vsar att den egna upplevelsen av hälsan är vktg för ens framtda hälsa. V kan mäta den subjektva, självskattade hälsan: Hur bedömer du dtt allmänna hälsotllstånd? 1) Mycket bra 2) Ganska bra 3) Varken bra eller dålgt 4) Ganska dålgt 5) Dålgt Den egna skattnngen överensstämmer ej alltd med s.k. objektv bedömnng. 5