Denna tematid ning är en annons från r a D iumhemmets f orskningsfond er. En allvarlig uppgift

Transkript

1 a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Cancerforsknng som förlänger lvet Foton: Håkan Flank V är realstskt optmstska Ett forskarteam på Karolnska Insttutet 4 har tagt fram ett alldeles nytt och eget behandlngskoncept för sprdd prostatacancer. Den första klnska studen har nylgen startat, säger professor Sten Nlsson och Anders R Holmberg, medcne doktor. En allvarlg uppgft Att bedrva cancerforsknng som fnanseras av prvata medel nnebär ett stort 6 ansvar. Mn förhoppnng är att kunna bdra med kunskap som gör att v kan rädda fler, säger Bertha Brodn, PhD, docent, Cancercentrum Karolnska. Forsknng kräver envshet Anders Österborg har under sn långa karrär haft glädjen att få utveckla ett nytt lä- 10 kemedel från de allra tdgaste försöken fram tll ett regstrerat läkemedel. Målet är att patenterna ska kunna leva ett bra lv med sn sjukdom. För dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller

2 Skräddarsydd behandlng Rätt läkemedel tll rätt patent Skräddarsydd behandlng nnebär att v kan htta de patenter som har störst nytta av ett vsst läkemedel. Genom att tester undersöka hur den ensklde patentens sjukdom ser ut på gen- eller molekylnvå, kan v htta de patenter som bäst kan tänkas svara på en vss behandlng: Rätt läkemedel tll rätt patent. Roche har en ledande poston nom skräddarsydd behandlng Inom Roche fnns en del företaget som utvecklar dagnostska tester och en del som tar fram nya och bättre läkemedel. Som ett av världens ledande läkemedelsföretag har Roche unka möjlgheter att kunna leverera skräddarsydda behandlngar, nte mnst genom att v nom Roche kan kombnera dagnostk och läkemedel. När det gäller bröstcancer, hudcancer, lungcancer och hepatt har v redan tester och läkemedel som gör att v kan ge rätt läkemedel tll rätt patent. I mer än 160 pågående projekt samarbetar dagnostk- och läkemedelsdvsonen nom Roche för att htta ännu flera skräddarsydda behandlngar. Roche AB Telefon: Internet:

3 DennA tematd nng är en från radumhemmets forsknngsfond er Bl Månadsgvare rng för mer nformaton 3 Tack för alla gåvor som hjälper oss rädda fler P rvata medel och donatoner står för mer än ntto procent av den cancerforsknng som bedrvs Sverge. Varje krona bdrar tll att föra forsknngen ett stycke framåt. Med små steg rätt rktnng uppnås över tden stora framgångar. Och pengar behövs. För även om cancerforsknngen har kommt långt och många cancersjukdomar dag kan botas, eller hållas schack med läkemedel, krävs djupare Med små steg rätt rktnng uppnås över tden stora framgångar. kunskap, bättre förståelse och mer klnsk forsknng för att v ska kunna rädda även dem som drabbas av svåra former av sjukdomen. I takt med att v lever allt längre kommer antalet cancerfall att stga. Därför är den patentnära cancerforsknng som Radumhemmets forsknngsfonder stöder så vktg. På följande sdor presenterar v vår verksamhet och vad pengarna används tll. Foto: Håkan Flank Dagens forsknng utvecklar morgondagens vård. Och många små gåvor skapar tllsammans stora möjlgheter. Inget bdrag är för ltet. Tack för dn gåva, den hjälper oss att rädda fler. Gun-Brtt Enar, Kanslchef Radumhemmets Forsknngsfonder Innehåll 04 V är realstskt optmstska Behandlng mot sprdd prostatacancer. 05 Man vll göra skllnad Stg Lnder om nya cancerläkemedel. 06 Sarkomforsknng på största allvar Kunskap som gör att v kan rädda fler. 07 Naturlga mördarceller Vktgt vapen kampen mot cancer. 07 Forsknngen ger sjukvården nya möjlgheter Grundforsknng ger resultat mot malgnt melanom. 08 Framtden lgger öppen Om vägen tllbaka efter akut leukem. 09 Forsknngspengar kan förbättra dyster prognos Matthas Löhr om cancer bukspottkörteln. 10 Forsknng kräver envshet Anders Österborg utvecklar nytt läkemedel. 11 Vården måste ha fokus även på lvet efteråt Om lvet efter cancerdagnosen. 11 Effektv behandlng av sprdd bröstcancer Unk metod med färska cancerceller Informaton från Radumhemmets Forsknngsfonder 13 Ibland är sdospåret den rätta vägen Bertrand Joseph om sn forsknng. Presenterade företag och organsatoner 14 StratCan 15 Bayer 15 Novarts 16 EurocanPlatform 16 Vo Sjukhusfysk, Karolnska Unverstetssjukhuset 17 U-CARE 17 Merck Sharp & Dohme 18 MTC 19 Onkologska klnken, Karolnska Unverstetssjukhuset 19 Elekta 20 Karolnska Development 20 Dako Sweden 21 Takeda Pharma 22 Docrates Sjukhus 22 Esa 23 Celgene 23 NatOn Radumhemmets Forsknngsfonder Cancerforsknng som förlänger lvet är producerad av NextMeda. Redaktör Anette Bodnger Skrbenter Sandra Ahlqvst, Anette Bodnger, Claes Lewerentz, Chrstna B. Wnroth Redaktonella texter och ntervjuer Anette Bodnger Grafsk form Andreas Lathe, Stellan Stål Foto Håkan Flank försäljnng NextMeda, MedaX Norr Tryck V-TAB Dstrbuton Ingår som blaga Svenska Dagbladet maj PG eller Frågor om nnehållet besvaras av Gun-Brtt Enar Tel: E-post: gun-brtt.enar@karolnska.se För mer nformaton om tema- och kundtdnngar dagspress, kontakta Nklas Engman på telefon , e-post: nklas.engman@nextmeda.se Varan Medcal Systems Scandnava A/S Herlev, Denmark Phone Lungad_230x78 mm_herlev.ndd :49:23

4 4 DennA tematd nng är en från radumhemmets forsknngsfond er Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller V är realstskt optmstska Prostatacancer Ett forskarteam på Karolnska Insttutet har tagt fram ett alldeles nytt och eget behandlngskoncept för sprdd prostatacancer. Den första klnska studen har nylgen startat, säger professor Sten Nlsson och Anders R Holmberg, medcne doktor. N är prostatacancer går n ett avancerat stadum och nte längre svarar på hormonbehandlng utvecklar en stor majortet av patenterna skelettmetastaser. I dag fnns endast en handfull läkemedel som kan förlänga lvet på dessa patenter. Inget av dessa är botande och det fnns därför ett stort behov av nya och bättre behandlngar, säger Anders R Holmberg. Forskarteamet bestående av Sten Nlsson, Anders R Holmberg, Lennart Meurlng samt Marcela Márquez började arbeta med en grundsubstans laboratoret på CCK redan Syftet var att utveckla en substans med cytotoxska egenskaper mot prostatacancer. To år senare hade de fått fram en molekyl med potenta egenskaper även jämfört med konventonella kemoterapeutka. I det läget började v fundera över hur v skulle kunna använda vår substans för att behandla skelettmetastaser. På senare år har forsknngen vsat att om man kan bromsa skelettmetastasernas utvecklng, påverkas hela sjukdomen postv rktnng. Den vetskapen gjorde oss väldgt ntresserade av att Professor Sten Nlsson och Anders R Holmberg, medcne doktor. en slags symbos på den plats där detta sker, förklarar Anders R Holmberg. Bfosfonater har väldgt stark bndnngskraft, s.k. affntet, tll den plats där nedbrytnng av ben sker. Bfosfonater bnder starkt tll benmneral som exponeras när ben bryts ned. Det var med den kunskapen bakhuvudet v började tänka banor krng att konstruera en substans som kunde utnyttja bfosfonatens starka bndnngskraft för att skcka läkemedlet tll rätt ställe kroppen. V har haft stort stöd från Radumhemmets Forsknngsfonder nte mnst Två funktoner Det arbetet har nu resulterat en helt ny början av vårt substans som dras tll skelettet där de metastaserade cancercellerna är lokalserade. Det ska där fungera som ett cellgft, som angrper tumörcellerna, samtdgt som det kan tllämpa vår grundsubstans på just skelettmetastaser, berättar Anders R Holmberg. hämma bennedbrytnngen. Behandlngen har arbete vsat sg fungera mycket bra laboratoreförsök både n vtro och n vvo. Bfosfonater Forskarteamet tog skte på bfosfonater, en I jun 2011 lämnade forskargruppen n en grupp läkemedel som använts många år ansökan tll Läkemedelsverket om att få göra för att behandla osteoporos (benskörhet). en klnsk stude med den nya substansen Bfosfonaterna förhndrar och bromsar nedbrytnngen av ben. med skelettmetastaser. Ansökan godkändes på patenter med avancerad prostatacancer När patenter drabbas av skelettmetastaser sker nedbrytnng av ben och en s.k. multcenterstude och genomförs vd september Studen som nu startat är metastasväxt på samma ställe. Man får en unverstetssjukhusen Umeå och Lund samt progressv nedbrytnng av skelettet och en vd Södersjukhuset Stockholm. Multcenterdesgnen har möjlggjorts genom benäget progressv tllväxt av metastasen. Forsknng vsar att benceller och tumörceller är bstånd från kollegorna Camlla Thellenberg- Karlsson, René Blom och Claes Nyman vd respektve sjukhus. Om drygt ett år räknar man med att vara redo för utvärderng. V har haft stort stöd från Radumhemmets Forsknngsfonder nte mnst början av vårt arbete, säger Sten Nlsson. De båda forskarna säger sg nu vara realstskt optmstska. Med den verknngsmekansm som vår testsubstans har, d.v.s. en kombnaton av bfosfonat och cytostatkum, tror v att det fnns goda förutsättnngar för att v skall se postva effekter även klnken, menar Anders R Holmberg. Lång väg Förhoppnngen är att substansen skall kunna bl ett godkänt läkemedel som skulle kunna ngå den exklusva skara av teraper som effektvt kan bromsa tumörsjukdomen och därmed förlänga lvet på patenter med sprdd prostatacancer. På skt kanske man kan använda läkemedlet förebyggande syfte, säger Anders R Holmberg. Sten Nlsson påpekar att man vsserlgen kommt en bra bt på väg, men att det är långt kvar fram tll mål: att kunna bdra med ett nytt och effektvt behandlngskoncept vd sprdd prostatacancer. TEXT: Anette Bodnger FOTO: Håkan Flank

5 DennA tematd nng är en från radumhemmets forsknngsfond er Bl Månadsgvare rng för mer nformaton 5 Man vll göra skllnad Nya CaNCerläkemedel Stg Lnder och hans forskargrupp vd Cancercentrum Karolnska har httat en substans som vsat sg mycket effektv mot tumörer olka expermentella system. V hoppas att fyndet kommer att leda tll utvecklng av nya läkemedel. S tg Lnders forsknng är nrktad på att fnna nya sätt för att htta nya cancerläkemedel. Som cancerforskare vll man ju bota cancer och göra skllnad. När läkemedelsndustrn letar efter nya läkemedel och försöker htta nya substanser arbetar de på ett vsst sätt. V försöker att tänka lte annorlunda banor. Som exempel nämner han hur man utvecklat en metod för att dentfera läkemedel för behandlng av solda tumörer. Ett stort problem vd behandlngen av tumörsjukdomar är att många celler tumörerna befnner sg långt bort från blodkärlen, något som gör att cancerläkemedlen har svårt att nå cellerna. Celler belägna långt från blodkärl är dessutom dålgt syresatta och motståndskraftga mot våra vanlga läkemedel. V har utvecklat en metod där v odlar celler på ett sätt som efterlknar de förhållanden som råder tumörer och har på detta sätt httat ntressanta substanser med goda anttumöreffekter. Nytt cancerläkemedel Nylgen upptäckte Stg Lnder och hans forskargrupp en helt ny verknngsmekansm för ett cancerläkemedel. Ett fynd som nylgen publcerades den ansedda tdskrften Nature Medcne. Fyndet är en substans som hämmar cellens proteasomer. Stg Lnder förklarar att proteasomen är cellens avfallskvarn för protener. Det görs hela tden nya protener alla celler. Men eftersom tumörceller är mer aktva än vanlga celler tllverkar de större mängder proten. En del av protenproduktonen blr felaktg och tas då om hand av proteasomerna, avfallskvarnarna. Om man stänger av avfallskvarnen ansamlas det mycket mer avfall tumörcellerna, något som leder tll att dessa dör. Han jämför processen med när sophämtnngen samhället nte fungerar. Det blr förstås ett större sopkaos utanför en välbesökt restaurang än framför en vlla, det är samma prncp. Substansen som Stg Lnders grupp httat har en ntressantare och bättre verknngsmekansm än det läkemedel som nu är klnskt bruk. Den mekansm v har httat är ett helt nytt sätt att påverka proteasomen. Vårt ämne ger väldgt goda effekter laboratoreförsök. Olka spår Projektet fortsätter nu två delar. Dels med att förstå och kartlägga själva mekansmen, dels med att utveckla läkemedlet tll klnsk användnng. Den första delen fortsätter med stöd från Radumhemmets Forsknngsfonder. Utan stöd från fonderna hade v nte kunnat göra någontng. Anslagen därfrån har fnanserat själva upptäckten och hela grundarbetet. V hade nte kommt någonstans utan de pengarna. Det andra spåret, arbetet med att ta substansen från laboratoret tll ett regstrerat läkemedel, stöds av ett ltet svenskt bolag som man har ntresserat för sn upptäckt. Laboratoreförsöken vsar så här långt på ett brett användnngsområde. I försöken fungerar det på flera olka typer av cancer som t ex lung- och bröstcancerceller. Men v får se, nu gäller det att ta ett steg taget. Tålamod Stg Lnder har arbetat med cancerforsknng 30 år. Han jämför stt yrkesval med att rulla stenar uppför ett berg. En del fastnar halvvägs och andra rullar ner gen. Och vssa kan man rulla hela vägen upp. Men v har lyckats göra en del rolga saker genom åren. Om v skulle få fram ett läkemedel som går hela vägen mål och verklgen kan hjälpa patenter vore det fantastskt. Om v får ett postvt besked kanske v kan komma gång med klnska prövnngar nom ett och ett halvt år. Det är ju det många forskare drömmer om. Nästa steg på vägen mot ett nytt läkemedel är att optmera substansens kemska egenskaper. Därefter undersöks om den nya substansen ger bverknngar eller om den kan användas för behandlng av patenter. Om v får ett postvt besked kanske v kan komma gång med klnska prövnngar nom ett och ett halvt år. Vad som händer därfrån och framåt har Stg Lnder svårt att svara på. Eftersom klnska prövnngar är beroende av rekryterng av patenter går de nte att styra tdsmässgt. Fyndet av det nya läkemedlet är något av de rolgaste jag vart med om mtt yrkeslv. Den här stenen är fortfarande på väg uppåt, v har kommt över en bergskam och på väg mot nästa! Om det är något man lär sg som forskare så är det tålamod. TEXT: Anette Bodnger FOTO: Håkan Flank

6 6 DennA tematd nng är en från radumhemmets forsknngsfond er Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller Sarkomforsknng en uppgft jag tar på största allvar Sarkom Att bedrva cancerforsknng som fnanseras av prvata medel nnebär ett stort ansvar. Mn förhoppnng är att kunna bdra med kunskap som gör att v kan rädda fler, säger Bertha Brodn, PhD, docent, Cancercentrum Karolnska. B ertha Brodns forsknng är nrktad på sarkom, ett gemensamt namn för elakartade tumörer kroppens stödjevävnad, det vll säga skelett, brosk, bndväv och muskler. Sarkom är en aggressv tumör som står för crka en procent av alla cancerfall. Hela 42 procent, det vll säga nästan hälften, av alla patenter dör nom fem år. Hos patenter med lokalserat sarkom har överlevnaden förbättrats under de senaste årtondena, men behandlngen av sprdda tumörer är fortfarande en stor utmanng. Bertha Brodn är molekylärbolog. Efter sn doktorsavhandlng vlle hon forska med klnskt relevanta frågor och valde att nrkta sg på sarkom. En vktg drvkraft bakom mn forsknng är att sarkom är en extremt aggressv sjukdom som drabbar många unga männskor. De som drabbas skulle behöva fler och bättre läkemedel. Dessutom är sarkom, rent bologskt sett, en mycket ntressant tumör som fnns mer än 40 olka former. Några har väldgt specfka genetska förändrngar, kromosomala translokatoner, där två gener går hop och bygger en ny cancergen form av en s.k. fusonsgen. Det nnebär att man har något konkret att forska på eftersom fusonsgener är nödvändga för sarkomutvecklng, överlevnad och terapeutska mål. Terapeutska markörer I dag fnns det bra behandlngsprotokoll för vssa former av sarkom medan andra grupper, som de Bertha Brodn och hennes grupp forskar krng, är resstenta mot klassska cytostatkabehandlngar. Det nnebär att krurg fortfarande är en stor del av behandlngen. Dessutom sprds sarkom tll lungorna väldgt snabbt. För mg fnns det en väldgt stark motvaton tll att forska nom det här området. Jag är medveten om att jag nte kommer att lösa gåtan. Men mn förhoppnng är att kunna bdra med några vktga steg på vägen. I ett aktuellt projekt har Bertha Brodn och hennes grupp dentferat hur en fusonsgen bdragt tll sarkomöverlevnad. Gruppen har även dentferat potentella läkemedel som hämmar fusonsgenernas aktvtet sarkomcellerna. Jag är medveten om att jag nte kommer att lösa gåtan. Men mn förhoppnng är att kunna bdra med några vktga steg på vägen. Förhoppnngsvs ska vår forsknng på skt leda tll nya behandlngsmöjlgheter och stmulera tll klnska prövnngar som är baserade på våra fynd. Nya perspektv För ett år sedan drabbades Bertha Brodn av bröstcancer. I dag vet hon vad det nnebär att gå genom en cancerbehandlng. Mn sjukdom har gett mg nya perspektv. Jag förstår verklgen hur vktgt det är att det fnns cancerforsknng. Det lgger många år av hårt, multdscplnärt arbete bakom ett framgångsrkt behandlngsprotokoll. Jag har fått den bästa behandlngen som fnns att få för att det har funnts väldgt många forskare som har bdragt med kunskap tll hur varje enskld bröstcancer ska behandlas. I dag har Bertha Brodn nga spår av cancer kvar kroppen. Jag mår bra, men är ödmjuk nför framtden. Vad som helst kan hända när man har cancer. Att bdra med kunskap som gör att v kan rädda fler är en uppgft som jag tar på största allvar. TEXT: Anette Bodnger FOTO: Håkan Flank

7 DennA tematd nng är en från radumhemmets forsknngsfond er Bl Månadsgvare rng för mer nformaton 7 Naturlga mördarceller vktgt vapen kampen mot cancer Nya behandlngsformer Målet är att utveckla metoder där NK-celler, även kallade naturlga mördarceller, kan användas behandlngen av elakartade blodsjukdomar och solda tumörer, säger Evren Alc, medcne doktor och gruppforsknngsledare vd Karolnska Insttutet. Evren Alc, medcne doktor och gruppforsknngsledare vd Karolnska Insttutet. transplantatonen är vår tanke att de ska rensa bort kvarvarande cancerceller och på så vs mnska rsken för återfall. N K-celler är en vt blodkroppstyp som kan döda tumörceller utan någon annan behandlng. Men de är ganska få crkulatonen och står för mndre än to procent av alla crkulerande vta blodkroppar. Eftersom det nte har gått att framställa tllräcklgt många NK-celler har det fram tll nu nte vart praktskt möjlgt att använda dem för behandlng av patenter, berättar Evren Alc. Det senaste decennet har han ägnat åt att utveckla laboratoremetoder för att rena och kraftgt öka antalet NK-celler. Perfekt, tänkte v för åtta år sedan, nu har v funnt ett sätt att öka antalet. Nästa steg var att göra behandlngen praktskt möjlg klnken. Det tog sn td. Först nu kan v nleda en fas I-prövnng på multpelt myelom, en typ av benmärgscancer. Mnska återfallsrsk Studen nnebär att patenten går genom samma typska process som alla patenter gör nför en stamcellstransplantaton. Innan transplantatonen får mottagaren cellgfter som slår ut delar av den egna benmärgen och cancercellerna. Men ofta överlever ett antal cancerceller som gör att sjukdomen återkommer. Genom att behandla patenterna med NK-celler efter Vll bota Den första patenten ska nkluderas studen om ett par månader. Det är förstås väldgt spännande. Om allt går som planerat kommer v framtden att njcera NK-celler drekt efter kemoterapn, alltså före stamcellstransplantatonen, då cancercellerna är så få och så svaga som möjlgt. På to års skt hoppas jag att NK-celler är en vedertagen komplementär behandlng tll stamcellsbehandlngen. Det övergrpande målet är att bota patenten helt och hållet. TEXT: Anette Bodnger FOTO: Håkan Flank Forsknngen ger sjukvården nya fantastska möjlgheter men även nya utmanngar hudcancer Årtonden av grundforsknng har börjat resultera effektva behandlngar av malgnt melanom och annan hudcancer. Sjukvården har en stor utmanng att snabbt kunna omsätta forsknngens framsteg den klnska verksamheten, säger Johan Hansson, docent och överläkare på Radumhemmet, Karolnska Sjukhuset. J ohan Hansson ägnar sn forsknng åt hudcancer, främst malgnt melanom. Studerna är nrktade på nya medcner och på predktva faktorer som kan förutsäga vlka patenter som har störst nytta av nya behandlngar. Tlls alldeles nylgen hade v få effektva behandlngsalternatv att erbjuda patenter med sprdd hudcancer. Men blden ser nu helt annorlunda och betydlgt ljusare ut. Patenter med malgnt melanom har hstorskt sett behandlats med krurg. Vd sprdd sjukdom har de även behandlats med cytostatka och vssa fall cytokner, sgnalämnen som aktverar mmunförsvaret. Men sedan några år tllbaka har forsknngen nrktats på att ndvdualsera behandlngen med nya så kallade målsökande läkemedel. Tll skllnad från cytostatka som slår mot kroppens alla celler angrper de skräddarsydda läkemedlen cancercellerna specfkt. Detta nnebär att patenters tumörer måste analyseras ndvduellt för att avgöra om de lämpar sg för de nya behandlngarna, som exempelvs så kallade BRAF-hämmare Jag tror att v framtden kommer att se mer av den här typen av utvecklng, där en uppsättnng tester görs för att defnera patentgrupper som har nytta av specfka behandlngar, säger Johan Hansson. Utmanng De nya, effektva behandlngarna ger nytt hopp för många som drabbas av sjukdomen. Problemet är att behandlngarna ofta är kostsamma vlket nnebär utmanngar för hälsoekonomer över hela världen att ta fram bättre modeller för kostnadseffektvtet. Modeller som tar hänsyn nte bara tll kortsktga, utan även långsktga, effekter av de nya behandlngarna. Den medcnska forsknngen ger nya fantastska möjlgheter men också nya utmanngar för Johan Hansson, docent och överläkare sjukvården. Det är oerhört vktgt att sjukvården på Radumhemmet. genast kan ta vara på de framsteg som görs och att nya behandlngar utan fördröjnng kan komma patenterna tll godo. V har tyvärr ett färskt exempel på motsatsen: ett nytt läkemedel som godkändes redan august 2011, får än dag nte användas Sverge, tll skllnad från t.ex. Danmark, Fnland och Tyskland. TEXT: Anette Bodnger FOTO: Håkan Flank

8 DennA tematd nng är en från radumhemmets forsknngsfond er 8 Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller Framtden lgger öppen Vägen tllbaka Jag vaknar nte upp varje dag och tycker att lvet är underbart. Tvärtom, allt är jobbgare än nnan jag blev sjuk. Men framtden lgger öppen gen, det är en oerhört skön känsla, säger Johan Hansson, som för sex år sedan nsjuknande akut leukem. F ör sex år sedan borde Johan Hansson ha vart fyssk toppform. Som bergsklättrare på eltnvå vsste han vad som krävdes för att klara den förestående klättrngen de schwezska alperna. Det hjälpte nte hur mycket jag än tränade, jag var bara så extremt trött. Först trodde jag att det var en nfluensa och körde på som vanlgt. Men allt blev bara segare och segare. Tll slut tvngade mn fru väg mg tll vårdcentralen. Faktum var att frun hade ställt ett ultmatum. Antngen skulle Johan uppsöka läkare eller så var äktenskapet slut. Med det hotet ryggen klev Johan n på sn vårdcentral februar Det blev början på en mycket lång resa som ledde någon helt annanstans än tll Schwez. Chock Husläkaren konstaterade att Johan var extremt blek. Ett blodprov senare var han på väg tll akuten. De tog n mg drekt. Efter flera blodtransfusoner och provtagnngar fck jag besked om att jag hade leukem, cancer blodet. Morgonen därpå transporterades Johan ambulans tll hematologen på Karolnska Sjukhuset. Efter att ha fått en CVK, central venkateter, nopererad och lämnat spermaprov började cellgftsbehandlngen. Då hade det gått tre dagar. Chocktllstånd är ett mlt uttryck. Hjärnan hann nte med, allt gck så fort. Av läkarna fck jag veta att jag drabbats av en svår form av akut leukem och att jag hade ungefär 25 procents chans att överleva fem år. Kaxg Johan mnns att han var rätt kaxg början. Tänkte att cellgftsbehandlngen borde gå utan större problem. Han var ju ung, hade en extremt vältränad kropp och ett starkt psyke som under årens lopp hjälpt honom att bestga många tuffa berg. Sannngen är att cellgfterna slog ut mg totalt. Jag har bara fragmentarska mnnen från den första tden. Tradtonell behandlng av akut leukem består prncp av tre behandlngsomgångar med mycket starka cellgfter. Syftet är att slå ut alla cancerceller nför en avslutande benmärgstransplantaton. Starka cellgfter gör att kroppen blr extremt nfektonskänslg. Johan fck svåra komplkatoner av behandlngen och stora mängder morfn mot smärtorna när slemhnnorna mage och tarm fck sår. En dag stod jag och höll mg handfatet, såg mg spegeln och försökte göra en tåhävnng. Det gck nte! Det blev ett bryskt uppvaknande för mn del. Jag kände att jag måste få kraften tllbaka, även om det skulle göra ont. Den dagen gck jag n en tränngsfas som höll sg två år. För mg var det ett sätt att stänga av allt runt omkrng. Johan började med att gå upp och ner sjukhusets trappor på nätterna. Så smånngom promenerade han parken, även det nattetd. Dessutom cyklade han på stt rum och ägnade sg åt lätt vkttränng. Jag var ju så känslg på grund av nfektonsrsken, därför tränade jag på mystska ställen på mystska tder. Så smånngom kunde jag öka tränngsdosen och börja jogga. Faktum är att jag sprang runt Djurgården nnan jag skulle göra mn tredje behandlng. Armhävnngar Inför stamcellstransplantatonen hade jag återhämtat mg så mycket att jag gjorde armhävnngar, pull ups och lättare joggng strax före behandlngen. Läkaren var mnst sagt förvånad. Johan poängterar att hård fyssk aktvtet nte är något han rekommenderar tll andra patenter samma stuaton. För mg funkade det bra. Jag var van vd att träna hårt, fokusera på ett mål och tänka bort allt annat. För mg var det nget nytt med att tränng kan göra ont bland. Johans fysska aktvtet möttes av blandade reaktoner. Vssa tyckte att jag skulle vla, andra hejade på. Det vktgaste rådet fck jag av mn läkare som sa gör precs det du känner för, det brukar vara det bästa. Och på den vägen är det. Jag säger nte att tränngen räddade mg, jag hade bara tur som överlevde. Men det är klart att psyket spelar stor roll när man är sjuk. Rädd efteråt Sex månader efter besöket på vårdcentralen hade Johan gått genom tre tuffa cellgftsbehandlngar och en stamcellstransplantaton med allt vad det nnebär. Tankarna som jag försökt skjuta bort med hjälp av tränngen hann fatt när jag kom hem. Det var oerhört påfrestande att gå på kontroller tre gånger veckan och veta att jag vlken dag som helst kunde få besked om att cancern var tllbaka. Vssa dagar var jag rädd, andra dagar tänkte jag att det kanske vore skönt att dö. Allt var ändå så jobbgt. Men det fruktade beskedet kom nte. Och bara 18 månader efter stamcellstransplantatonen reste Johan tll Patagonen för att klättra. Jag lovade mg själv och sjukhuset att göra ett antal saker om jag klarade mg genom leukemn med lvet behåll. Att klättra Torre Central på Del Pane stod högt upp på lstan. För att lyckas med en klättrng av den svårghetsgraden måste fysken vara partet med en OS-deltagares. Och Johan var fortfarande nfektonskänslg. Det var dotskt att resa men jag gjorde det ändå. V valde en lättare tur eftersom vädergudarna nte var på vår sda, men upplevelsen var fantastsk, mot alla odds. Johan lyckades också att besegra sjukdomen mot alla odds. För snart två år sedan föddes sonen Noah. Fler klättrngsresor är nplanerade och famljen funderar på att så smånngom flytta tll Johans frus hemland, Braslen. Framtden lgger öppen. TEXT: Anette Bodnger FOTO: Marco Kupanen En vältränad kropp och starkt psyke har hjälpt Johan att bestga många tuffa berg. Kampen mot cancer var något helt annat.

9 DennA tematd nng är en från radumhemmets forsknngsfond er Bl Månadsgvare rng för mer nformaton 9 Mer forsknngspengar kan förbättra dyster prognos bukspottkörtelcancer Cancer bukspottkörteln har mycket dålg prognos. Patenter som nte kan opereras har en medanöverlevnad på omkrng sex månader. Det är en svår sjukdom och det behövs verklgen mer pengar tll forsknngen, säger Matthas Löhr, professor vd Karolnska Insttutet. C ancerforsknngen har gjort stora framsteg under de senaste decennerna. Bröstoch tarmcancer har dag en mycket god prognos och kan närmast betraktas som kronska sjukdomar. När det gäller bukspottkörtelcancer är saken en annan. Sjukdomen har fortfarande en mycket dålg överlevnad. Orsakerna är flera. Rent medcnskt handlar det om att tumörcellerna omges av en sold bndvävsmassa som gör det svårt för läkemedel att nå n. En annan orsak är att alla som drabbas dör det fnns nga tacksamma patenter som donerar pengar tll just den här forsknngen. Och utan forsknngspengar går det nte att flytta fram postonerna. De flesta patenter står nför samma dystra prognos nu som för 20 år sen, säger Matthas Löhr. Tredmensonell cellkultur Men det fnns ljus mörkret. Matthas Löhr och hans forskargrupp har ntresserat sg för den bndväv som fnns runt tumörcellerna vd bukspottkörtelcancer. I dag fnns det målnrktade behandlngar som fungerar mot en rad olka cancertyper, förutom bukspottkörtelcancer. Utan forsknngspengar går det nte att flytta fram postonerna. En teor är att bndväven som omger tumören bdrar tll kemoterapresstens. Något som stöder den teorn är att konventonella målnrktade behandlngar fungerar bra mot bukspottkörtelcancer laboratoreförsök. Dessa celler har alltså nte haft någon bndväv på sg. V har nu utvecklat en cellkultur med tumörceller som har bndvävsceller runt omkrng, och det vsar sg att de läkemedel som fungerat bra vanlg cellodlngskultur nte fungerar den här tredmensonella kulturen. Här har v alltså en förklarng tll varför läkemedlen nte fungerar på patenter. Fas 1-stude I nästa steg kommer den tredmensonella cellkulturen att användas för att testa nya läkemedel. V kommer också att kunna använda den för att närmare beskrva mekansmen och sambandet mellan tumörcell och bndväv. En vktg uppgft är att försöka htta olka faktorer som är ansvarga för tumörcellernas resstens mot kemoterap. Om v kan htta dem, kan v bästa fall även htta ett mål för en terap. Matthas Löhr förklarar att man det här fallet nte sktar n sg på tumörcellerna första hand, utan på den omgvande bndväven. Genom att lösa upp bndvävnaden kan läkemedlen komma åt tumörcellerna. V har fått fram en kanddat som just nu testas en klnsk fas 1-stude. Det är fortfarande ett tdgt skede, men vår förhoppnng är att den ska mnska bndväven runt tumören. Om v lyckas skulle det nnebära en längre överlevnadstd för drabbade patenter. TEXT: Anette Bodnger FOTO: Håkan Flank LIVBOJ Var tredje person Sverge får cancer under sn lvstd. 10% av stödet tll cancerforsknngen kommer från staten. 90% av stödet kommer från prvata gåvor. STÖD PATIENTNÄRA CANCERFORSKNING SKÄNK 100:- DIREKT SMS:A CANCER 100 TILL Välj mellan 50, 100 eller 200 kronor per sms att skänka tll Radumhemmets Forsknngsfonder. Exempel: vll du ge 50 kronor skrver du texten CANCER 50 dtt sms.

10 10 DennA tematd nng är en från radumhemmets forsknngsfond er Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller Forsknng kräver envshet Forsknng som ger resultat Anders Österborg har under sn långa karrär haft glädjen att få utveckla ett nytt läkemedel från de allra tdgaste försöken fram tll ett regstrerat läkemedel. A nders Österborg, adjungerad professor onkolog och överläkare vd Hematologskt Centrum vd Karolnska Unverstetssjukhuset Solna, började tdgt ntressera sg för behandlng med monoklonala antkroppar, en sorts bologska målsökande robotar. Intresset handlade framför allt om åldersleukem, den vanlgaste formen av blodcancer. Då, runt 1990, var forsknngsfältet relatvt nytt och frågasatt. Det var väl ärlgt talat mer bakslag än framgångar början. Men bt för bt httade v och andra allt bättre verktyg och hur man använde dem på bästa sätt. Så smånngom blev monoklonala antkroppar en stor framgångsvåg som har gett upphov tll många nya, dag etablerade, behandlngsformer för lymfom, leukemer och solda tumörer. Att fortsätta forska nom ett område trots upprepade bakslag och skepss från omvärlden kräver, enlgt Anders Österborg, framför allt envshet. Våra tdga behandlngsförsök såg delvs så bra ut att v hela tden hade en känsla av att det borde gå att htta en väg att lsta ut vlka patenter som hade mest nytta av behandlngen. Den andra aspekten som höll oss uppe var att behandlngen gav mycket bverknngar. Och när det fnns bverknngar brukar det även fnnas verknngar! Något hände ju oneklgen även om det nte alltd var det v önskade. Genombrott I mtten av 1990-talet var man på god väg att få behandlngen att fungera. De monoklonala antkropparna började htta fram och slå ut blodcancerceller. Plötslgt hade v tllgång tll ett nytt verktyg som vssa lägen kunde vara synnerlgen effektvt och fungera som ytterlgare en behandlngsmöjlghet för patenter med åldersleukem som nte längre svarade på konventonell cellgftsbehandlng. Forsknngen fortsatte syfte att göra behandlngen så säker som möjlgt, och här httade forskargruppen nya sätt att ge antkropparna, framför allt som sprutor under huden stället för dropp, vlket vsade sg mnska bverknngarna högst avsevärt. Det var ett framgångsspår som va våra och andras nsatser bar ända fram tll ett regstrerat läkemedel. Denna forsknng gjorde Anders Österborg och hans medarbetare nästan helt egna studer, oberoende från läkemedelsndustrn. Det hade vart helt omöjlgt utan de prvata anslag v fck va Radumhemmets Forsknngsfonder. Translatonell effekt Anders Österborg menar att de första, och vktgaste, translatonella studerna ofta görs akademsk reg. Det är studer som läggs upp på ett sätt som är ämnat för att htta tdg patentnytta. Att v var helt fra gjorde också att v kunde gå framåt på ett snabbare sätt, baserat på vad v lärt oss våra tdgare studer. Att få vara med och utveckla ett nytt koncept ända fram tll ett regstrerat läkemedel, och bortom det tll nya tllämpnngar, är något som alla forskare drömmer om. Det är ett av vår grupps rolgaste projekt genom åren. V fångade upp tankarna krng antkroppsterap på ett tdgt stadum och har sedan kunnat flytta fram postonerna allt eftersom. En vktg framgångsfaktor är att nte enbart göra klnska studer, utan att ha en tydlg translatonell kopplng tll forsknngslaboratoret. Det är studer som läggs upp på ett sätt som är ämnat för att htta tdg patentnytta. V har en bred teknologsk plattform med bred montorerng så att v kan se exakt vad som händer mmunologskt hos patenten, och på så vs följa upp behandlngseffekter och få déer om hur v ska gå vdare. Vår styrka är den translatonella effekten av att ha en nära kopplng mellan patenterna på Hematologskt Centrum och forsknngslabbet på Cancer Centrum Karolnska. Forsknngen fortsätter Även om läkemedlet numera är regstrerat och klnsk användnng har forsknngen fortsatt. V gör fortfarande nya klnska studer med det, och fortfarande egen reg. Just nu försöker v kombnera olka monoklonala antkroppar med varandra, eller lägga tll andra typer av substanser som stmulerar mmunförsvaret. Normalt sett ger läkemedlet nämlgen en mmunsänknng hos patenterna. V hoppas nu att kunna förstärka effekten av läkemedlet och samtdgt mnska mmunsänknngen. Det är 25 år sedan Anders Österborg började sn forskarbana. Vad som kommer att hända framtden återstår att se. Gruppens forsknng är fortsatt nrktad på främst åldersrelaterade, kronska blod- och lymftumörer. Där handlar det mycket om att gradvs förändra dem från att vara dödlga sjukdomar tll att bl just kronska. Målet är att patenterna ska kunna leva ett bra lv med sn sjukdom. TEXT: Anette Bodnger FOTO: Håkan Flank

11 DennA tematd nng är en från radumhemmets forsknngsfond er Bl Månadsgvare rng för mer nformaton 11 Vården måste ha fokus även på lvet efteråt Lvet efter Dagens sjukvård kan erbjuda patenter god hjälp för att hantera den lvskrs som en cancerdagnos kan leda tll. Men vården måste ha fokus även på lvet efteråt, säger Krstna Alexanderson, professor Socalförsäkrng vd Karolnska Insttutet. I dag botas 88 procent av alla kvnnor som drabbas av bröstcancer. Men många lder av kvarstående bverknngar av sjukdom och behandlng. Det fnns ett stort behov av kunskap om kvnnornas framtda lvs- och arbetsstuaton och om vad som påverkar den, säger Krstna Alexanderson som leder ett forsknngsprojekt krng bröstcanceropererade kvnnors lvsstuaton och återgång tll arbete. Syftet är att få kunskapsunderlag för bättre behandlng och bemötande av kvnnor som opererats för bröstcancer. B röstcancer är den vanlgaste cancersjukdomen för svenska kvnnor. De flesta patenter går att bota genom krurgsk behandlng ett tdgt stadum. Men om bröstcancertumören har sprdt sg ser prognosen dystrare ut. Trots alla nya behandlngsmöjlgheter kan v dag nte bota patenter med sprdd bröstcancersjukdom, ngentng kan slå ut sjukdomen för gott. Det tyder på att det fnns cancerceller som är väldgt motståndskraftga, säger Johan Hartman. Orsaken tros vara så kallade cancerstamceller som växer mycket långsamt och är extremt motståndskraftga mot cellgfter. Det som gör vårt projekt unkt, är att v V är ntresserade av hur det går för kvnnorna och vlka vägar det fnns tll det vanlga lvet efter operatonen. Det ser väldgt olka ut beroende på hur allvarlg sjukdomen är och vlken typ av behandlng som ges. Sjukskrvnng är en mycket vanlg åtgärd nom cancersjukvård. Studen kommer bl.a. att ge kunskap om effekter av sjukskrvnng, om faktorer som påverkar återgång tll arbete och om lvskvaltet. Det fnns mycket tyckande och många hypoteser om vad som är bäst att göra när man har bröstcancer. V vll ta reda på hur det verklgen ser ut. Därför följer v kvnnorna noga, från operaton och framåt. genom ett samarbete med bröstkrurger och patologer kan arbeta med stamceller som kommer drekt från färska operatonspreparat. V har utvecklat en metod där v kan ta en lten bt från tumören och rena fram levande celler. Det ger oss ett mycket verklghetstroget modellsystem som gör att v kan studera dessa celler på ett helt nytt sätt. Nästa steg Han berättar att cancerstamcellsteorn har funnts många år. Inom blodcancer är det ett sedan länge välkänt faktum att stamcellslknande cancerceller orsakar bl.a. leukem. Man kan dag bota en leukempatent genom en kombnaton av cellgftsbehandlng och transplantaton av frska stamceller. Unk stude Den unka studen omfattar 749 kvnnor som opererats för bröstcancer och behandlats vd onkologklnker Stockholm. Samtlga kvnnor följs under två år. Data samlas n va upprepade enkäter, medcnska journaler, regster och fokusgruppntervjuer. I höst ska merparten av datansamlngen vara klar. Då börjar arbetet med att sammanställa all nformaton. Resultaten ska sedan lgga tll grund för nsatser som ska förbättra vården av bröstcanceropererade kvnnor vad gäller t.ex. bemötande, nformaton, sjukskrvnng och kontakter med Försäkrngskassan och arbetsgvare. Om fem år tror jag att v kommer att ha betydlgt bättre kunskap krng arbete, sjukskrvnng och dess påverkan på kvnnornas hälsa och lvskvaltet än vad v har dag. Mn förhoppnng är att vårt arbete ska förbättra vården för bröstcanceropererade kvnnor. På skt ska resultaten även kunna användas för att förbättra vården för patenter med andra cancersjukdomar. TEXT: Anette Bodnger FOTO: Håkan Flank Målet är en högeffektv behandlng av sprdd bröstcancer Bröstcancer Målsättnngen är att v någon gång ska kunna bota sprdd bröstcancer, den allra mest aggressva formen av sjukdomen. Det säger Johan Hartman som arbetar med ett forsknngsprojekt där cancerstamceller studeras på ett helt nytt sätt. Krstna Alexanderson, professor Socalförsäkrng vd Karolnska Insttutet. Mn förhoppnng är att vårt arbete ska förbättra vården för bröstcanceropererade kvnnor. Hypotesen om cancerstamceller tycks stämma på andra cancrar såsom prostata- och tjocktarmscancer och även på bröstcancer. Steg ett är avklarat, modellsystemet fungerar och Johan och hans forskargrupp ska nu försöka få sna rön publcerade. Nästa steg är att studera behandlngar mot de här cellerna. V har bland annat upptäckt att cancerstamcellerna har en vss typ av östrogenreceptor. Det gör att v hoppas kunna slå ut cellerna med skräddarsydda hormonlknande substanser. Mn förhoppnng är att v ska kunna använda dessa fynd för att förbättra bröstcancerdagnostken och htta högeffektva läkemedelsbehandlngar för sprdd bröstcancer nom en överskådlg framtd. Mtt mål är att v nom 5-7 år har dentferat molekyler som kan slå ut cancerstamcellerna och därefter kan utvecklas tll läkemedel. TEXT: Anette Bodnger FOTO: Håkan Flank Johan Hartman, forskare och MD, Insttutonen för onkolog-patolog, Karolnska Insttutet.

12 DennA tematd nng är en från radumhemmets forsknngsfond er 12 Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller Anrka stftelser som stöttat cancerforsknngen mer än 100 år Radumhemmets FoRsknnGsFondeR Sverges två äldsta fonder för cancerforsknng, Cancerförenngen Stockholm och Stftelsen Konung Gustaf V:s Jubleumsfond är högsta grad aktva och ngår Radumhemmets Forsknngsfonder. I år har v delat ut crka 50 mljoner kronor tll den patentnära cancerforsknngen, vlket gör oss tll en av landets största fnansärer av klnsk cancerforsknng. C ancerförenngen Stockholm bldades 1910 för att hantera de medel som samlats n för att grunda en lten prvatklnk för strålbehandlng av cancerpatenter en lägenhet på Scheelegatan. Klnken fck namnet Radumhemmet för att betona att verksamheten skulle vara nrktad på att ta hand om hela patenten en lugn och ombonad mljö. Verksamheten växte snabbt och 1916 flyttade man tll Fjällgatan. Förenngen består dag av 270 medlemmar, de flesta läkare och forskare. Jubleumsfonden bldades 1928 vd en nsamlng bland svenska folket nför konung Gustaf V:s 70-årsdag. Pengarna användes dels tll uppförande av fyra så kallade Jubleumsklnker för cancerpatenter Lund, Göteborg, Umeå och det nuvarande Radumhemmet, dels som grundplåt en fond för cancerforsknng. Drev Radumhemmet Radumhemmet stod färdgt 1938 som en av de första byggnaderna på Karolnska sjukhusets område. Under närmare 30 år var fondernas vktgaste uppgft att drva Radumhemmet. Sedan 1941, då staten tog över drften (övertogs sedermera av Stockholms läns landstng 1982) har fonderna fokuserat Att testamentera är att tänka framåt på att stödja den klnska cancerforsknngen. Radumhemmets Forsknngsfonder har även bdragt tll utformnngen av en nfrastruktur som möjlggjorde organsatonen av den moderna svenska cancervården. Många vktga forsknngsnsatser har genomförts med stöd från fonderna. 50 mljoner årlgen Det kaptal som forsknngsfonderna förvaltar uppgår tll c:a 1,2 mljarder kronor. Nya fondmedel tllkommer va kaptalavkastnng samt gåvor, donatoner och testamenten. Radumhemmets Forsknngsfonder delar årlgen ut crka 50 mljoner kronor tll ett hundratal forsknngsprojekt. Fonderna Prostatacancer Råd, rön, möjlgheter ny upplaga ute nu! Prostatacancer är den vanlgaste cancerformen hos män med nya fall varje år. Det betyder att ungefär var tonde svensk man drabbas av prostatacancer någon gång under sn lvstd. den populära broschyren om prostatacancer skrven av sten nlsson, professor onkolog och Lennart Lev, professor emertus psykosocal mljömedcn, handlar om prostatacancerns uppkomst, dagnos och förlopp. här kan man även läsa om för- och nackdelar med olka behandlngsalternatv och om möjlgheter att hantera tllvaron sedan man har fått dagnosen. Broschyren vänder sg tll patenter, anhörga och vårdpersonal. stödjer även större ensklda projekt. Ett exempel är etablerngen av CancerCentrum Karolnska, 1998, där Radumhemmets Forsknngsfonder var huvudfnansär med en donaton om drygt 35 mljoner kronor. Beställnng kan göras på vår hemsda eller per telefon Professorerna Els Berven, Gösta Forssell och James Heyman år (Radumhemmets bldarkv) Ett testamente kan rädda lv ETT TESTAMENTE KAN RÄDDA LIV Var tredje person kommer att drabbas av cancer. Tack vare forsknngen lever två av tre personer mer än fem år efter stt cancerbesked. En gåva va ett testamente gör att v kan bota ännu fler. Genom att testamentera tll Radumhemmets Forsknngsfonder stödjer du den patentnära cancerforsknngen. Beställ gärna vår testamentsbroschyr kostnadsfrtt på vår hemsda eller rng nformaton Radumhemmets Forsknngsfonder Box 25, solna Radumhemmet, karolnska unverstetssjukhuset solna tel , Cancerförenngen Stockholm organsatonsnummer PlusGro Stftelsen Konung Gustaf V:s Jubleumsfond organsatonsnummer PlusGro

13 DennA tematd nng är en från radumhemmets forsknngsfond er Bl Månadsgvare rng för mer nformaton 13 Cancer väcker tusen frågor... CanCerupplysnngen Att drabbas av cancer väcker frågor och mycket oro för den som är sjuk, men även för närstående. Då kan det vara skönt att få tala med någon som har kunskap och td och som man nte är beroende av. Cancerupplysnngen är ett komplement tll den övrga vården. V som svarar på dna frågor är legtmerade sjuksköterskor med specalstkompetens nom onkolog, läran om cancer. V har lång erfarenhet av cancervård, stor kunskap om de olka cancersjukdomarna samt stor erfarenhet av att ge psykologskt stöd som många patenter och närstående är behov av. Många gånger behöver nformaton upprepas och förtydlgas. Frågor v nte kan besvara tar v reda på. V har tllgång tll, och får hjälp av, sjukhusets alla experter och forskare nom cancer. Dessutom har v ett brett kontaktnät med olka avdelnngar och andra nstanser nom området. Cancerupplysnngens målsättnng är dels att öka patentens förutsättnngar att kunna delta beslut om vård och behandlng, dels att öka närståendes förutsättnngar att bl delaktga vården. Verksamheten startades för över tjugo år sedan av Radumhemmets Forsknngsfonder som dag bekostar drften tllsammans med Stockholms Onkologska klnk. KontaKt Rng, skrv eller besök Cancerupplysnngen på Radumhemmet Tel telefontder: mån-fre , E-post: cancernfo@karolnska.se Besöksadress: Cancerupplysnngens nformatonscenter radumhemmets entréhall, Karolnska unverstetssjukhuset solna Foto: Håkan Flank Ibland är sdospåret den rätta vägen nya rön Bertrand Joseph studerar cellulära mekansmer. En forsknng vars resultat är vktgt för en lång rad sjukdomar. Nu har ett av hans projekt krng Alzhemer och Parknson banat väg för ett helt nytt forsknngsfält med nrktnng på den aggressva cancerformen glom. B ertrand Joseph är cell- och molekylärbolog och, som han själv säger, egentlgen nte nrktad på cancerforsknng. Jag jobbar mycket med cancer men även med neurologska sjukdomar. Det är en fördel att ha en bred bas, arbetet med andra sjukdomar bdrar tll mn förståelse av hur cancer fungerar. Bertrand Josephs cancerforsknng är nrktad på glom, hjärntumör. Projektet är baserat på ett av hans forsknngsprojekt Docent Bertrand Joseph, Insttutonen för onkolog-patolog, Karolnska Insttuet. krng Alzhemer och Parknson. Ett framgångsrkt projekt där resultaten publcerades den ansedda tdskrften Nature. En spännande del av att jobba med cellulära mekansmer är att det går att överföra kunskap från ett forsknngsfält tll ett annat. Det skapar ett dynamskt förhållnngssätt där man automatskt tvngas tänka utanför ramarna. Målet är alltd detsamma men bland kan ett sdospår vsa sg vara den rätta vägen. Faktum är att glomprojektet grundar sg på ett sdospår Alzhemerforsknngen där v fann en helt ny sgnalväg. Mkrogla celler Bertand förklarar att det Alzhemers och Parknsons sjukdomar fnns överaktva mkroglaceller hjärnan som dödar andra celler. Genom att stoppa de överaktva cellernas framfart kan man även stoppa sjukdomen. När det gäller hjärntumör gör de mkroglacellerna tvärtom. I stället för att döda andra celler hjälper de tumörcellerna att föröka sg. Så här kan v ta vad v har lärt oss forsknngen krng Alzhemer och Parknson och flytta kunskapen tll glom. Hjärntumören är det ntala problemet, men den största faran är att cancercellerna nvaderar annan vävnad. Om v kan hndra mkroglacellerna från att hjälpa tumörcellerna att växa, då kan v även förhndra cancerns tllväxt. Längre lvstd En stor del av grundforsknngen är redan gjord vlket nnebär att Bertrand och hans forskargrupp nte behöver starta från noll. Det är nte exakt samma sak, men det v har lärt oss tdgare gör att v kommt en bra bt på väg, redan från början. V ser en stor potental projektet, men det är som vanlgt mer komplext än vad man tror. Glom är en extremt aggressv form av cancer. Drömmen om att kunna bota sjukdomen fnns där, men som forskare vll man ha ett realstskt mål. Kanske kan v hndra cancern från att växa. Mn förhoppnng är att vår forsknng ska bdra tll att ge patenter som drabbas av glom en längre lvstd. TEXT: Anette Bodnger FOTO: Håkan Flank

14 14 NextMeda Basal och klnsk forsknng samverkan I och med att v lever längre ökar också antalet cancerpatenter, vlket medför att allt fler kommer att behöva vård under allt längre td. På Karolnska Insttutet arbetar man tvärdscplnärt för att snabbare göra framsteg nom cancerforsknngen. I flera avseenden har cancerforsknngen gjort många vktga framsteg de senaste åren. Trots det är behovet av effektvare behandlngsmetoder fortfarande stort. Tack vare snabb teknkutvecklng har forskarna större möjlgheter att samla data, men det saknas tllräcklg kunskap för att kunna tolka nformatonen om alla de förändrngar som ses tumörer olka stader. För att verklgen göra framsteg är det nödvändgt att förstå hur männskans celler fungerar, såväl normala som cancerceller. För att nå denna kunskap är det centralt att v knyter hop basal forsknng med klnsk, onkologsk forsk- nng, konstaterar professor Rune Toftgård, programansvarg för Strategska forsknngsprogrammet nom cancer (StratCan) vd Karolnska Insttutet. Tvärdscplnär satsnng StratCan är en tvärdscplnär satsnng som drvs genom anslag från regerngen va de så kallade strategska ntatven. Toftgård poängterar att ett långsktgt förhållnngssätt från regerngshåll är en förutsättnng för att duktga forskare ska kunna Rune Toftgård, programansvarg för StratCan. bedrva stabl och effektv forsknng. Detta är en excellenssatsnng som syftar tll att utveckla och förstärka den allra bästa och mest nnovatva cancerforsknngen samt underlätta snabb överförng av resultaten tll sjukvården. Att främja framväxandet av nästa generaton cancerforskare är också en central uppgft. Två av de yngre forskare vd Karolnska Insttutet vars projekt stöds av StratCan är docent Mar anne Farnebo och docent Olof Akre. Spännande korsbefruktnng på Karolnska Insttutet Att ha forskare från olka dscplner samlade nom samma program öppnar möjlgheter tll tvärvetenskaplg samverkan. Att utveckla läkemedel är en lång process och nya perspektv ger mervärde på många nvåer. WRAP53 och cancerutvecklng Foto: Magnus Aldermark Cancermarkörer prostatacancer Maranne Farnebos arbete är nrktat på translatonell forsknng. Att utveckla en ny terap eller ett nytt läkemedel är en lång process som är mycket kostsam och akademska forskargrupper har sällan medel nog att ta Docent Maranne Farnebo. sg an en sådan utmanng. I stället rktas mycket forsknng n på att htta måltavlor för teraper och markörer för prognoser och behandlng, säger Maranne Farnebo. För åtta år sedan upptäckte hon en ny gen, WRAP53, som vsade sg vara väldgt vktg för cancerutvecklng. Genen vsade sg också kunna förutspå överlevnadslängd hos cancerpatenter, det vll säga vara en så kallad prognostsk cancermarkör, något som är värdefullt när man bestämmer behandlng för patenten. Inlednngsvs var jag tvungen att söka många mndre anslag för att underhålla mn forskargrupps arbete, men då anslaget från StratCan sträcker sg över flera år har v numera möjlghet att på allvar fokusera på vår forsknng, berättar hon. Maranne Farnebo sktar på att utveckla WRAP53-genen som en bomarkör för att förutspå huruvda en patents cancer är aggressv eller ej, samt vlken behandlng som är mest lämplg. I slutänden vll hon även kunna använda genen som måltavla för att döda cancerceller. Olof Akre är urolog och docent epdemolog. Han nledde sn forsknngsbana med att fokusera på urologska tumörformer, framförallt testkelcancer, men rörde sg senare mot klnska studer nom prostatacancer. Prostatacancer är den vanlgaste tumörformen v har, men patenter som dagnostseras löper rsk att både under- och överbehandlas på grund av att v saknar nstrument att dentfera hög- och lågrskgrupper. De flesta avlder nte av sjukdomen, men det fnns en grupp vars cancervarant är mer elakartad. V använder oss nu av Sverges stora natonella databaser för att dentfera ett stort antal patenter som dött av sjukdomen, och en stor jämförelsegrupp av män som nte dött av sjukdomen, och sedan jämförs förekomsten av olka prognostska markörer tumörvävnad som sparats på patologavdelnngarna. Som forskare söker man ofta efter nya fnansärer. Långsktga anslag som det från StratCan är vktga för att ge ett slags lugn och en frhet arbetet, avslutar Olof. Docent Olof Akre. Det strategska forsknngsprogrammet nom cancer vd Karolnska Insttutet Karolnska Insttutet har fått statlga medel för att bygga upp det strategska forsknngsprogrammet nom cancer. Satsnngen ngår som en del regerngens utlysnng av medel tll spetsforsknng som är konkurrenskraftg på den nternatonell arenan. Programmet löper ntalt över fem år och ett övergrpande syfte är att stärka den translatonella forsknngen. Några av landets mest framstående cancerforskare nom olka dscplner samverkar och man har högt uppsatta mål för programmet. Tack vare programmet ska fler medcnskt utbldade få möjlghet att forska en mljö som kombnerar expermentell verksamhet och klnsk erfarenhet. Dessutom ska flera yngre forskare rekryteras. Satsnngen ska ge resultat som bdrar tll nya och förbättrade behandlngsmetoder för de många patenter som årlgen drabbas av cancer. Karolnska Insttutet Stockholm, Tel: E-post: rune.toftgard@k.se