Cancer har många ansikten hjälp oss rädda fler

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Cancer har många ansikten hjälp oss rädda fler"

Transkript

1 a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Foton: Håkan Flank Cancer har många anskten hjälp oss rädda fler Nytt behandlngskoncept för sprdd prostatacancer Forskarteam på Karolnska Insttutet utvecklar ett helt nytt och eget behand- 4 lngskoncept för sprdd prostatacancer. Resultaten från den första klnska fas I/IIastuden blr klara år, säger professor Sten Nlsson och Anders R. Holmberg, medcne doktor. Hnner nte skrva en bok eller berätta sn hstora Bukspottkörtelcancer är en av de svåraste 6 och mest allvarlga cancerformerna. De här patenterna hnner nte skrva en bok eller berätta sn hstora tv-soffan, säger Carolne Verbeke, forskare vd Karolnska Insttutet Huddnge. När det gäller cancerforsknng kan allt hända Det säger professor Håkan Mellstedt, som 7 var ute efter att utveckla ett vaccn. I stället upptäckte han en helt ny tyrosnknasreceptor, en struktur som kan komma att användas för målsökande behandlng av en rad olka cancersjukdomar. För dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller

2 Dagens välbefnnande är morgondagens bästa resurs AH-001A Semens lösnngar påverkar hälsan för dagens och morgondagens generatoner. Ju bättre v mår dag, desto bättre kommer v att må morgon. Med hälsan behåll kan männskor leva längre och få ökad lvskvaltet vlket påverkar både dagens och morgondagens generatoner. Semens arbetar för att förbättra männskors hälsa, genom att htta lösnngar som består. Lösnngar som ger vården nya möjlgheter, förenklar vardagen för männskorna som jobbar den och ökar tllgänglgheten för patenten tll lägre kostnader. V utvecklar nnovatoner för att förändra både på kort och på lång skt, så att även äldre generatoner kan få ökad lvskvaltet. V tror att precs som alla resurser på jorden, ska männskors hälsa tas om hand. Inte bara dag utan även framtden. Answers for lfe.

3 D e n n A t e m At D n n g ä r e n A n n o n s f r å n r A D u m h e m m e t s f o r s k n n g s f o n D e r 3 Bl Månadsgvare rng för mer nformaton Innehåll Dn gåva hjälper oss att rädda fler Foto: Håkan Flank I takt med att v lever allt längre kommer antalet cancerfall att stga. Därför är den patentnära cancerforsknng som Radumhemmets forsknngsfonder stöder så vktg. För även om cancerforsknngen har kommt långt, och många cancersjukdomar dag kan botas eller hållas schack med läkemedel och behandlng, krävs ännu djupare kunskap, ännu bättre förståelse och ännu mer klnsk forsknng för att v ska kunna rädda även dem som drabbas av svåra former av sjukdomen. I dag står prvata medel och donatoner för mer än ntto procent av den cancerforsknng som bedrvs Sverge. Varenda krona bdrar tll att föra forsknngen ett stycke framåt. För små steg rätt Radumhemmets Forsknngsfonder Cancer har många anskten hjälp oss rädda fler är producerad av NextMeda. rktnng ger med tden stora framgångar. Det nsåg svenska folket början av 1900-talet då en stor nsamlng lade grunden tll det som sedermera blev Radumhemmet. Deras generostet har under årens lopp haft en enorm betydelse för cancerpatenter över hela världen. Och mer pengar behövs. För dagens forsknng utvecklar morgondagens vård, en vård som förlänger och räddar lv. På följande sdor kan du läsa mer om vår verksamhet och vad pengarna används tll. Ulf Lagerström, drektör, ordförande Cancerförenngen Stockholm Ann-Cathrne Haglund, f.d. landshövdng, ordförande Stftelsen Konung Gustaf V:s Jubleumsfond 4 Nytt behandlngskoncept för prostatacancer Intervju med professor Sten Nlsson och Anders R. Holmberg, medcne doktor. 4 Utan forsknng hade jag nte funnts dag Om att leva med sprdd prostatacancer. 5 Stamceller som förlorat kontrollen Professor Monca Nstér om sn forsknng. 6 Substansen som svälter ut tumörcellerna 6 Bukspottkörtelcancer är en av de svåraste cancerformerna 7 När det gäller cancerforsknng kan allt hända Professor Håkan Mellstedt om att ta fram nya läkemedel. 8 Så vll v öka överlevnaden för patenter med malgnt melanom 9 Bröstcancer sjukdom med många anskten Intervju med professor Jonas Bergh. 10 Fler behandlngsalternatv mot sprdd äggstockscancer 11 Lvsförbättrande strålterap 12 Nytt hopp för patenter som drabbas av GvH Helen Kape om sn forsknng på celler från moderkakan. 13 Nya sätt att styra cancerhämmande gener 13 CSR-arbete kräver att det tas på allvar Informaton från Radumhemmets Forsknngsfonder Presenterade företag och organsatoner 16 KTH, Skolan för teknk och hälsa 17 Novarts 17 Bayer Health Care 18 Onkologska klnken, Karolnska Unverstetssjukhuset 18 Klnska prövnngsenheten, Karolnska Unverstetssjukhuset 19 AroCell PG eller Leadng the Way n Cancer Therapy. Varan Medcal Systems Scandnava A/S Herlev, Denmark Phone Astellas Pharma 20 Chundsell Medcals 20 CancerCentrum Karolnska 21 StratCan, Karolnska Insttutet 22 PledPharma 22 Olnk Boscence 23 Cancernätverket, Karolnska Insttutet Redaktör Anette Bodnger Skrbenter Sandra Ahlqvst, Anette Bodnger, Crstna Lefland, Chrstna B. Wnroth Redaktonella texter och ntervjuer Anette Bodnger Grafsk form Stellan Stål Foto Håkan Flank försäljnng NextMeda, MedaX Norr Tryck BOLD Prntng/DNEX Tryckeret Dstrbuton Ingår som blaga Dagens ndustr maj 2013 Frågor om nnehållet besvaras av Gun-Brtt Enar Tel: E-post: 19 För mer nformaton om tema- och kundtdnngar dagspress, kontakta Nklas Engman på telefon , e-post:

4 4 DennA tematd nng är en från radumhemmets forsknngsfond er Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller Målet är ett nytt och effektvt behandlngskoncept för prostatacancer Prostatacancer Ett forskarteam på Karolnska Insttutet utvecklar just nu ett helt nytt och eget behandlngskoncept för sprdd prostatacancer. Resultaten från den första klnska fas I/IIa-studen blr klara senare år, säger professor Sten Nlsson och Anders R. Holmberg, medcne doktor. S ten Nlsson, Anders R. Holmberg, Lennart Meurlng och Marcela Márquez började arbeta med en grundsubstans laboratoret på CCK redan Syftet var att utveckla en substans med cytotoxska egenskaper mot prostatacancer. Forskarna var specellt ntresserade av bfosfonater, en grupp läkemedel som använts många år för att behandla benskörhet, och som har stark bndnngskraft tll den plats där nedbrytnng av ben sker. När patenter drabbas av skelettmetastaser sker nedbrytnngen av ben och metastasväxt på samma ställe. Man får en progressv nedbrytnng av skelettet och en progressv tllväxt av metastasen. Med den kunskapen bakhuvudet började v tänka banor krng att konstruera en substans som kunde utnyttja bfosfonatens starka bndnngskraft för att skcka läkemedlet tll rätt ställe kroppen, förklarar Anders Holmberg. Två funktoner Arbetet har nu resulterat en helt ny substans som dras tll skelettet där de metastaserade cancercellerna är lokalserade. Där fungerar det som ett kraftfullt cellgft som angrper tumörcellerna, samtdgt som det hämmar bennedbrytnngen. I jun 2011 lämnade forskargruppen n en ansökan tll Läkemedelsverket om att få göra en klnsk stude på patenter med avancerad prostatacancer med skelettmetastaser. Ansökan godkändes september 2011 och studen startade planenlgt våren Preparatet har getts ökande doser tll 28 patenter och v har så här långt nte sett några nämnvärda beffekter. Den slutlga utvärderngen beräknas vara klar senare år, säger Sten Nlsson. Han har under de senaste åren, med hjälp av andra forskare, också vsat att en annan skelettaktv substans, Radum-223, kan bromsa skelettmetastasernas utvecklng och därmed påverka hela sjukdomen postv rktnng. Den nya substansen är att ses som ett potentellt vktgt och kraftfullt komplement tll Radum-223 och andra läkemedel. Professor Sten Nlsson. TEXT: Anette Bodnger FOTO: Håkan Flank Utan forsknng hade jag nte funnts dag Preparatet har getts ökande doser tll 28 patenter och v har så här långt nte sett några nämnvärda beffekter cancerbehandlng Anders Gyhlenus, varuhuschef på IKEA, hade nte haft en sjukdag hela stt lv när han fck beskedet som många män fasar för, sprdd prostatacancer. Tack vare den senaste tdens forsknngsframsteg har den utmätta tden blvt tll både månader och år. D et har gått tre år sedan Anders Gylhenus fck veta att han drabbats av sprdd prostatacancer. Medcner skulle hjälpa tll att hålla tllbaka cancern en td, men den skulle nte gå att bota. Anders valde att tackla beskedet på samma sätt som han gjort hela stt lv, genom att vägra vara sjuk. Jag bestämde mg redan från början att jag ska försöka göra det bästa av de dagar jag har kvar. Jag valde också att drekt berätta om mn stuaton, och att fortsätta jobba, tll varje prs. Det stöd och den kärlek jag fått av kollegor och männskor mn närhet har fungerat som en bärande våg längs mn resa. Anders Gyhlenus. Behandlng Under de gångna åren har Anders behandlats med flera olka typer av läkemedel. När cancern slutat svara på det ena har nya teraper satts n. Det började med en hormonbehandlng som förvandlade mn då atletska drottskropp tll stort sett ngentng. Medcnen gav en trötthet som var närmast förlamande. Vssa morgnar var jag tvungen att uppbåda all vljestyrka jag hade, och det bara för att lyfta ett fnger. Behandlngen tryckte tllbaka cancern ungefär ett halvår, sedan började värdena åter stga. Nästa steg var cellgfter, med allt vad det nnebar form av svåra bverknngar. Efter det fck jag möjlghet att testa ett helt nytt läkemedel som fungerade jättebra, ett halvår. Sedan provade jag ytterlgare en behandlng. Tyvärr fungerade den nte på mg. För ett par dagar sedan fck jag veta att cancern sprdt sg ytterlgare. Forsknngsprojekt Anders väntar nu på att få testa ytterlgare en spetsmedcn som han hoppas ska hålla tllbaka sjukdomen. Under tden ska han gå genom en ny omgång cellgfter och sprnga Stockholm maraton. Anders är nämlgen en av Sverges mesta eltmotonärer. Sedan cancerbeskedet har han bl.a. genomfört tre Vasalopp, två Vätternrundor och två maraton. Vsst är det en rktg påfrestnng, år var jag extremt nära det omtalade snöret skdspåret. Men drottandet är en del av mg. Jag bygger nte mtt lv på hoppet om att bl frsk, att jag ska vnna tävlngen. Jag bygger mtt lv på att ta tll vara varje dag så bra som jag bara kan. Snöret är nära på många sätt. Men forsknngen går framåt. Utan den hade jag nte funnts dag. TEXT : Anette Bodnger FOTO: Åke Larsson

5 DennA tematd nng är en från radumhemmets forsknngsfond er Bl Månadsgvare rng för mer nformaton 5 Cancerceller kan lknas vd stamceller som förlorat kontrollen Hjärntumörer Inom cancerforsknng talas det mycket om att vssa muterade celler har lätt för att sprda sg och att det enbart är de starkaste cellerna som överlever. Men faktum är att de vanlgaste elakartade cancerformerna över td behåller en blandnng av celler som är nbördes olka, säger Monca Nstér, forskare och professor patolog vd Karolnska Insttutet. M onca Nstér har länge vart ntresserad av varför cellerna en tumör är så olka. Det är snarare varablteten hos tumörcellerna, och nte att en svårartad klon tar över, som är det karaktärstska för exempelvs svårartad hjärncancer. Hon förklarar att det en cancer, precs som vanlg vävnad, fnns så kallade stamceller som står för att förnya tumören. Och merparten av cellerna ett globlastom, svårartad hjärncancer, är av stamcellskaraktär. Normala stamceller är celler som både kan förnya sg själva och va progentorer mogna och dfferentera längs olka utvecklngslnjer. På så vs ger de upphov tll olka typer av normala vävnadsceller. Cancerstamcellerna däremot har tappat förmågan att på ett ordnat sätt mogna fullt ut tll färdga, fungerande vävnadsceller. Slutresultatet blr att tumören består av ett sammelsurum av celler olka utvecklngsstader, stamceller, progentorer och andra ofullständgt mogna celler. Cancerceller kan därför lknas vd stamceller som förlorat kontrollen. V jämför nu den här typen av cancerstamceller hjärntumörer med normala stamceller från hjärnan för att htta de skllnader som ger tumören dess egenskaper. PROX1 Genom att leta efter dessa skllnader kan Monca Nstér och hennes forskarkollegor dentfera bomarkörer. På skt kan det leda tll både bättre dagnostk och tll helt nya måltavlor för behandlng av patenter med hjärntumörer. V har dentferat ett stamcells-/progentorproten som heter PROX1, som en oberoende prognostsk markör vd låggradga glom. Låggradgt glom är en mndre aggressv form av hjärntumör, men som efter ett varerande antal år kan förvärras och bl mer elakartad. V studerar nu vlka PROX1-relaterade mekansmer som kan ha betydelse för att mndre aggressva tumörer utvecklas tll en mer svårartad och aggressv hjärncancer. På skt kan den kunskapen leda tll att patenter med PROX1-postva tumörer redan från början kan väljas ut tll en tuffare form av terap. Samtdgt ska man veta att globlastom är en mycket aggressv cancer, och att det är svårt att få substanser att ta sg n tumören. Den verklga boten för patenter med rktgt allvarlga tumörer är Monca Nstér, forskare och professor patolog vd Karolnska Insttutet. tyvärr än så länge långt borta. Men kunskapen om tumörens stamcellsegenskaper är oneklgen ett steg rätt rktnng. Ett parallellt spår Monca Nstérs forsknng är hur olka tumörceller, nklusve cancerstamceller och mer mogna celler, kommuncerar med varandra. En tumör kan lknas vd ett samhälle som nnehåller nteragerande komponenter. Om v kan kartlägga hur den här kommunkatonen går tll kan v framtden kanske stoppa cancercellernas samarbete och på så vs även hndra sjukdomen. TEXT: Anette Bodnger FOTO: Håkan Flank AMGEN - I LÄKEMEDELSUTVECKLINGENS FRONTLINJE För över 30 år sedan såg Amgen att molekylärbologn kunde revolutonera behandlngen av många allvarlga sjukdomar och v beslutade oss för att ta boteknken från laboratoret tll patenter. Idag är Amgen det ledande boteknkföretaget världen. Vår starka entreprenörsanda och fokus på nnovatv forsknng gör oss tll ett framtdsföretag. Amgen drvs av vsonen att de främsta läkemedlen ska fnnas tllgänglga den dag någon blr sjuk. I samarbete med hälso- och sjukvården hjälper Amgens läkemedel ett stort antal männskor tll ett bättre lv genom att bota eller lndra svåra sjukdomar. - V forskar och har läkemedel nom många områden, framförallt benskörhet, cancer-, hjärt/kärl- och njursjukdomar. Alla våra läkemedel har utvecklats med klnska studer Sverge, och det breda forsknngsarbetet avser v fortsätta med, säger Eva Dahl, Medcnsk chef Sverge. För oss är det vktgt att gedgen vetenskap, kompetens och ett stort engagemang genomsyrar allt v gör. Genom att aldrg slå oss tll ro och alltd ha modet att vara nnovatva kommer Amgen att vara fortsatt engagerat banbrytande och världsledande läkemedelsforsknng. - Amgen strävar efter att tllhandahålla marknadens mest verksamma, och samtdgt kostnadseffektva, läkemedel, berättar Anders Göransson, Svergechef på Amgen. AMG-SWE-AMG January-P

6 DennA tematd nng är en från radumhemmets forsknngsfond er 6 Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller Vår substans svälter ut tumörcellerna Nya läkemedel Tumörceller som växer långt från blodkärlen är svåra att behandla med dagens cancerläkemedel. Men de har en svaghet, sn egen närngstllförsel. Vår substans påverkar deras energförsörjnng och bokstavlgen svälter ut dem, säger Stg Lnder, professor expermentell onkolog vd Karolnska Insttutet. S tg Lnder och hans forskargrupp arbetar nom området läkemedelsutvecklng och cancerfarmakolog. V letar efter läkemedelssubstanser med vssa egenskaper. I nästa steg försöker v kartlägga hur en aktuell substans fungerar en cancercell. Det arbetet har lett fram tll två läkemedelskanddater som v nu försöker utveckla vdare tllsammans med ett ltet svenskt botech-bolag. Den ena av forskarlagets två läkemedelskanddater dödar cancerceller genom att bokstavlgen svälta ut dem. Det fnns en populaton tumörceller som växer ganska långt från blodkärlen. De är svåra att komma åt med tradtonella cancerläkemedel. Man dödar hela tden de snabbväxande tumörer som fnns närmast blodkärlen, men de som fnns längst bort fungerar som en reservoar och fyller på tumörerna mellan behandlngarna. De perfera tumörernas svaghet är att de har svårt med sn egen närngstllförsel. Vår substans påverkar deras energförsörjnng, något som gör dem väldgt känslga för angrepp. De behöver all närng de kan få för att överleva. Om allt går vägen hoppas v på att framtden kunna kombnera vår substans med redan kända läkemedel och på så vs kunna slå ut mer avlägsna cancerceller som dag är svåra att komma åt. Proteasomhämmare Forskargruppens andra läkemedelskanddat är en ny proteasomhämmare som blockerar cellens maskner för nedbrytnng av defekta protener, något som förlängnngen leder tll att cancercellerna begår självmord. Stg Lnder berättar att det redan fnns en proteasomhämmare på marknaden som framgångsrkt används för behandlng av multpelt myelom. Problemet är att patenterna på skt blr resstenta. Stg Lnder, professor expermentell onkolog vd Karolnska Insttutet. Laboratoreförsök vsar att patenter som är resstenta mot det befntlga läkemedlet svarar postvt på behandlng med vår substans. Vår förhoppnng är att vår proteasomhämmare ska kunna användas tll att behandla de patenter som blvt motståndskraftga och på så vs förlänga överlevnaden för de drabbade. Just nu arbetar forskarlaget med att försöka htta en berednng som gör det möjlgt att rent praktsk ge substansen tll patenten. Mn förhoppnng är förstås att vår proteasomhämmare ska komma klnsk användnng, förlänga lv, och kanske tll och med bota patenter. TEXT: Anette Bodnger FOTO: Håkan Flank Även bukspottkörtelcancer borde kunna behandlas på olka sätt BukspottkörtelcaNcer Bukspottkörtelcancer är en av de svåraste cancerformerna. Trots detta för sjukdomen en ganska undanskymd tllvaro. De här patenterna hnner nte skrva en bok eller berätta sn hstora tv-soffan, säger Carolne Verbeke, överläkare och forskare vd Karolnska Insttutet Huddnge. Carolne Verbeke, överläkare och forskare vd Karolnska Insttutet Huddnge. T lls för några år sedan betraktades bukspottkörtelcancer som en mer eller mndre hopplös sjukdom. Men nu har forskarna httat ett nytt spår kampen mot sjukdomen. Fram tll dags dato har alla bukspottkörteltumörer klumpats hop en grupp och behandlats på samma sätt. Vårt projekt har som utgångspunkt att det nom den här cancerformen, precs som andra typer av cancer, fnns olka subgrupper. Alltså tumörer nom en och samma cancerform som ser olka ut mkroskop, är mer eller mndre aggressva och behöver behandlas på olka sätt, säger Carolne Verbeke. Olka grupper Tdga studer ndkerar att det fnns mnst två subgrupper nom cancerformen. En grupp som är den vanlga vd bukspottkörtelcancer, alltså aggressv och okänslg för terap. Men det verkar även fnnas en annan grupp som ser mer ut som tarmcancertumörer. Och när patenter med tarmcancer har metastaser så opereras de och fortsätter sedan att leva mer eller mndre som vanlgt. Efter två år kanske de får en ny metastas, som återgen tas bort. V ska nu se om det går att göra något lknande för patenter med bukspottkörtelcancer som har metastaser av den typ som lknar tarmcancer. I dag får dessa patenter ngen chans eftersom alla med sprdd cancer bukspottkörteln betraktas som hopplösa fall. Tll saken hör att en operaton av bukspottkörteln är ett mycket stort ngrepp som bland kräver lång ntensvvård. Eftersom överlevnaden vd sprdd sjukdom är kort är det få patenter som opereras. Effektv behandlng Carolne Verbeke hoppas kunna förbättra dagnostken så att det framtden går att avgöra vlken subgrupp en tumör bukspottkörteln tllhör med hjälp av bops. Om det är en tumör som lknar den tarmcancer kan dessa patenter ges en effektv behandlng, och om de har metastaser så kan dessa avlägsnas med operaton. Det övergrpande målet med mn forsknng är att förändra behandlngsprogrammet för patenter med bukspottkörtelcancer. Ett program som förhoppnngsvs leder tll längre överlevnad för den grupp patenter som har den snällare varanten av sjukdomen. Samtdgt kan patenter med en mer aggressv cancerform slppa en dag föga framgångsrk och potentellt skadlg behandlng. TEXT: Anette Bodnger FOTO: Håkan Flank

7 DennA tematd nng är en från radumhemmets forsknngsfond er Bl Månadsgvare rng för mer nformaton 7 När det gäller cancerforsknng kan allt hända Målsökande behandlng När det gäller cancerforsknng kan allt hända. Det säger Håkan Mellstedt, professor vd Karolnska Insttutet, som var ute efter att utveckla ett vaccn. I stället upptäckte han en helt ny tyrosnknasreceptor, en struktur som kan komma att användas för målsökande behandlng av en rad olka cancersjukdomar. I början av 2000-talet letade Håkan Mellstedt, professor onkologsk boterap, och hans forskargrupp efter en unk struktur på blodmalgnteter som de vll använda för att utveckla ett vaccn mot kronsk lymfatsk leukem, KLL. Det man fann var strukturen ROR1. Det v vsste då var att ROR bestod av en famlj av protener som var vktga för cancercellers överlevnad. Exakt varför det är så vet v ännu nte. Men den kunskapen är nte helt nödvändg för att börja utveckla läkemedel. Vad v däremot vet är att ROR1 är en struktur som fnns cancerceller, och att cellerna dör om strukturen försvnner. Frågan är hur v gör för att få den att försvnna. Håkan Mellstedt berättar att tyrosnknasreceptorer, som den här typen av strukturer kallas, länge vart ntressanta arbetet med att utveckla läkemedel mot cancer. Just ROR1 genererar en överlevnads- och utvecklngssgnal tumörceller. Den är däremot nte aktv frska celler, därför fnns det goda förutsättnngar att ett läkemedel som rktas mot ROR1 slår betydlgt hårdare mot tumören än mot omgvande frsk vävnad. Två vägar Mellstedt berättar att det fnns två olka vägar att gå för att komma åt ROR1 cancercellerna. Den ena är att ta fram en antkropp som fäster sg på cell ytan och stänger av sgnalen. Den andra vägen är att skapa en kemsk molekyl som ska vandra n cellen och stänga av den nfrån. V har valt att slå från båda håll och har tagt fram antkroppar som nu vdareutvecklas samarbete med ett laboratorum Lund. Arbetet med att få fram en molekyl har pågått parallellt och resulterat en molekyl som kan döda cancercellerna med den mekansm som fordras. Det nnebär att v har två lovande läkemedelskanddater, en som kan slå från nsdan och en som angrper tumörcellerna utfrån. Mellstedt och hans grupp står nu nför nästa steg som nnebär mer ngående laboratoreförsök och toxctetstester. I dagsläget rktas läkemedelskanddaterna mot KLL, bukspottkörtelcancer samt lung- och prostatacancer. Detta kan bl en molekyl som kan användas på flera sätt. Indkatonen kan helt klart komma att utvdgas. Lång td Om allt går vägen kan de båda läkemedelskanddaterna vara klnsk prövnng om två tll tre år. Då har det gått femton år sedan arbetet startade. Det kan tyckas vara lång td men när det handlar om läkemedelsutvecklng är det ett normalt tdsspann. Det är mycket som hänt under resans gång. Från början var v tll exempel helt nställda på att bota KLL, nu har v även andra dagnoser. Även om arbetet har kommt en bra bt på väg är projektet långt från hamn. Håkan Mellstedt kan V har valt att slå från båda håll och har tagt fram antkroppar som nu vdareutvecklas samarbete med ett laboratorum Lund. se tllbaka på en lång forskarbana och vet med sg att nte ta ut något förskott. När det gäller cancerforsknng kan allt hända, åt alla håll, det måste man vara öppen för. Jag var ute efter att utveckla ett vaccn och hade ngen anng om att v skulle upptäcka en ny tyrosnknasreceptor! Om v kan få våra läkemedelskanddater ända n mål kommer de att få stor betydelse, nte mnst för behandlngen av lung- och bukspottkörtelcancer där v dag har mycket lte att sätta emot. TEXT: Anette Bodnger FOTO: Håkan Flank

8 8 DennA tematd nng är en från radumhemmets forsknngsfond er Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller V vll öka överlevnaden för patenter med malgnt melanom Malgnt MelanoM V hoppas att vår forsknng på skt ska leda tll ökad överlevnad för patenter med malgnt melanom. Det säger Ada och Leonard Grnta, forskare på Karolnska Insttutet, som kombnerar sna olka nfallsvnklar på sjukdomen ett gemensamt forsknngsprojekt. A da Grnta är överläkare och ansvarg för hudtumörenheten på Karolnska Unverstetssjukhuset Solna. I hennes arbetsuppgfter ngår även forsknng och att vara koordnator för den årlga Melanomadagen. Leonard Grnta å sn sda är docent patolog och forsknngsledare vd nsttutonen för onkolog-patolog, Karolnska Insttutet. Tllsammans försöker de htta nya smarta sätt att behandla cancer. V har ett gemensamt språk vad gäller grundforsknngen men olka nfallsvnklar vad gäller den klnska forsknngen. Ada möter patenter varje dag, jag å mn sda ser bopserna och är nvolverad patologska dagnostcerngen. Det är en bra kombnaton där våra olka forsknngsntressen smält samman ett gemensamt projekt. Rent praktskt ägnar Leonard 80 procent av tden åt forsknng och 20 procent åt klnskt arbete. För Ada är förhållandet det omvända. Många kanske skulle vara tveksamma tll att drva ett forsknngsprojekt tllsammans med sn respektve. Paret Grnta tycker dock att det fungerar bra. V har ju ett gemensamt ntresse och även om v försöker att nte blanda det prvata med jobbet så händer det då och då. I bland får man en dé tdgt på morgonen och då är det väldgt lätt att lufta tankarna över frukostbordet. Men då ngrper oftast barnet och undrar om v nte kan prata om något annat, så då flyttas man raskt tllbaks tll verklgheten hemma köket, säger Ada. Leonard och Ada Grnta, forskare på Karolnska Insttutet. Sgnalhub Forsknngsprojektet utgår från tanken om att cancerceller kommuncerar och använder sg av s.k. normala sgnalvägar för att få tumörer att växa och bl resstenta mot olka typer av teraper. Normala celler får bromssgnaler om att det är dags att sluta dela sg. Men cancerceller är det fel på den bromssgnalen, vlket gör att cellerna sätter gång med att dela sg oavbrutet. I dag fnns det läkemedel, hämmare, som gör att v kan spärra av den mest frekvent använda sgnalvägen. Patenterna svarar tll en början bra på behandlng, men efter ett tag httar cancercellerna en alternatv väg för att ta sg förb medcnerna som spärrar vägen. V försöker nu htta en bra broms för den alternatva sgnalvägen. Det ska vara helt stopp och nte fnnas någon möjlghet för cancercellerna att använda den för kommunkaton, förklarar Ada. Forsknngsgruppen har kommt fram tll att ett proten, beta-arrestn, har stor betydelse för cancercellernas förmåga att kommuncera alternatva sgnalvägar. Det är som en hub. Om v lyckas kontrollera hubben kan v även kontrollera sgnalvägarna och på skt även manpulera dem så att de melanoma cellerna nte överlever, säger Leonard. Teorn har vsat sg fungera bra på laboratorenvå. Just nu arbetar forskargruppen med att verfera teorn på mänsklga tumörer. Det v har sett httlls är att den här hubben är hyperaktverad och att den verklgen kontrollerar dessa sgnalvägar. Nästa steg blr att htta ett sätt att kontrollera hubben även klnsk mljö. Framtd Det tar td att utveckla nya behandlngar, men en stor fördel paret Grntas forsknngsprojekt är att de Fort de här sammanhangen är fem år, normalt sett tar det crka to år att utveckla ett nytt läkemedel. försöker kombnera nya typer av behandlng med läkemedel som redan är godkända. Det nnebär att det kan gå fortare än normalt nnan deras forsknngsresultat kommer klnsk användnng, tll nytta för patenterna. Fort de här sammanhangen är fem år, normalt sett tar det crka to år att utveckla ett nytt läkemedel, konstaterar Leonard. Det övergrpande målet med forsknngsprojektet är att behandla cancer på ett smartare sätt. I dag är behandlngen av många cancertyper ganska standardserad. Men tumörcellen och sjukdomen är nte densamma. Därför ska nte heller behandlngen vara densamma. Våra resultat kommer att utvdga möjlgheterna tll att dentfera nya bomarkörer och måltavlor melanom. Förhoppnngsvs bdrar vår forsknng tll ökad överlevnad för patenter som drabbats av sprdd hudcancer. TEXT: Anette Bodnger FOTO: Håkan Flank

9 DennA tematd nng är en från radumhemmets forsknngsfond er Bl Månadsgvare rng för mer nformaton 9 Bröstcancer är en sjukdom med många anskten Bröstcancer Ett bra skydd mot bröstcancer är att föda många barn, föda dem unga år och sedan ta bort äggstockarna. Den modellen är nte så lvskvaltetsbejakande, men om man med medcner skulle kunna mtera den typen av åtgärd vore det ntressant, säger Jonas Bergh, professor onkolog vd Karolnska Insttutet. B röstcancer är en sjukdom som under de senaste femto åren blvt dubbelt så vanlg, förutsatt att man tar hänsyn tll att befolknngen blvt äldre. För ju högre ålder, desto större rsk för att få bröstcancer. När man började regstrera alla bröstcancerfall början på 1960-talet var det crka kvnnor per år som fck dagnosen och crka som dog av sjukdomen. I dag är det ungefär dagnoser och drygt som dör av bröstcancer. I proporton tll nsjuknandet har överlevnaden blvt väsentlgt bättre, konstaterar Jonas Bergh, vars forsknng handlar om att utfrån molekylära egenskaper försöka få fram en mer ndvdualserad behandlng mot bröstcancer. Komplex sjukdom Bröstcancer är en komplex sjukdom med ett stort antal genetska förändrngar. Vssa bröstcancrar har ett par hundra mutatoner, eller fler, redan den ursprunglga tumören. Det kan jämföras med tll exempel blodcancer som verkar ha ett fåtal mutatoner. Bröstcancer är en sjukdom med många anskten där varje tumör verkar vara unk och annorlunda. V försöker förstå stamcellerna som fnns de ursprunglga tumörerna, se vlka egenskaper de har och hur de eventuellt relaterar tll hur tumören beter sg, för att slutänden kunna skräddarsy teraper. Efterlyser samordnng Jonas Bergh och hans forskarkollegor arbetar för att på basen av tumörernas egenskaper förbättra patenternas behandlngar och därgenom förbättra överlevnaden. Men hur hårt de än arbetar för att htta nya, effektva behandlngar tjänar det nte mycket tll om medcnerna nte får användas. I dag är det vanlgt att kostnadsskäl ger mer eller mndre långa dröjsmål nnan läkemedlen kommer patenterna tll godo. Jonas Bergh, professor onkolog vd Karolnska Insttutet. Förr kunde v använda alla bra tll buds stående medcner, så fort de var godkända av den europeska läkemedelsmyndgheten, EMA. Jag tycker det är oetskt att begränsa resurser för en del sjukdomstllstånd, men nte för andra. Bedömnngsgrunderna måste vara lkvärdga, oavsett om sjukdomen är vanlg eller ovanlg. När det handlar om att rädda männskolv är det på de flesta områden nte tal om att spara resurser. Jag förstår att v lever en ekonomsk realtet. Men det vore önskvärt med en natonell samordnng, och att personer med detaljerad sakkunskap fattade beslut dessa frågor. TEXT: Anette Bodnger FOTO: Håkan Flank C H R I S T I N A K L I N I K E N Bröstmottagnng Tel Utrednng och behandlng av bröstsjukdomar. Medcnsk Behandlngsavdelnng Tel Polklnsk mottagnng för konsultaton och behandlng med nrktnng mot cancersjukdomar och cytostatkabehandlng. För dg som söker ett ndvdualserat sjukvårdsalternatv med personlg omvårdnad en lugn atmosfär. Valhallavägen 91, STOCKHOLM Fax

10 10 DennA tematd nng är en från radumhemmets forsknngsfond er Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller V vll öka överlevnaden för kvnnor med sprdd äggstockscancer äggstockscancer Om to år hoppas jag att v har fler behandlngsalternatv och kan erbjuda en mer ndvdanpassad terap mot sprdd äggstockscancer, säger Hanna Dahlstrand, onkolog vd Karolnska unverstetssjukhuset Solna. S om specalst gynekologsk onkolog träffar Hanna Dahlstrand många kvnnor med cancer äggstockarna. Cancerformen är svår att upptäcka och därför också svår att bota. Sjukdomen som drabbar 800 kvnnor årlgen har dffusa symtom och är ofta sprdd redan vd dagnostllfället. Tll en början svarar de flesta på behandlng, men är cancern sprdd får hela 80 procent ett återfall nom två år. Och när cancern väl är tllbaka utvecklar många en resstens mot cellgfterna. 600 kvnnor dör äggstockscancer varje år. Nyckelmekansmer Hanna Dahlstrand och forskargruppen hon samarbetar med har valt att rkta n sg på tumörmkromljön, tumörstromat, som är de celler och vävnader som omger cancercellerna. Förut trodde man att stromat bara var en passv stödjevävnad. Men dag vet v att en cancer nte består av en klump av cancerceller som självständgt delar sg helt ohämmat. De är beroende av att kunna påverka sn omgvnng för att kunna växa och sprda sg. Tdgare forsknng har av naturlga skäl fokuserat på själva cancercellen. Men det v tttar på är själva kommunkatonen mellan cancercellerna och tumörstromat. Senare tds forsknng har vsat att stromat nnehåller nyckelmekansmer som påverkar cellgftskänslgheten. När en tumör blr motståndskraftg mot vår behandlng bestäms det alltså nte bara av cancercellerna. Även den omgvande mljön kan vara vktg när man vll htta ett sätt att bryta den här motståndskraften. V ska nu studera om faktorer tumörmkromljön kan förutsäga prognos, och påverka resstens mot cellgfter, hos kvnnor med aggressv, sprdd äggstockscancer. Ökad överlevnad Ett mål är att dentfera nyckelmekansmer som kan förutsäga vlka patenter som har en extra dålg prognos och hur en cellgftsbehandlng kommer att fungera. Ett annat mål är att htta dag okända faktorer som påverkar cellgftskänslgheten. Hanna Dahlstrand, onkolog vd Karolnska unverstetssjukhuset Solna. Om v httar faktorer som påverkar resstensen ger det sn tur en möjlghet tll att ta fram målnrktade medcner som kan bryta tumörens motståndskraft. Det övergrpande syftet med vår forsknng är att öka överlevnaden för kvnnor med sprdd äggstockscancer. Om v kan bdra tll att dessa kvnnor får fler frska år utan sn sjukdom, då har v nått vårt mål. TEXT: Anette Bodnger FOTO: Håkan Flank IMMUNICUM - Njur- och levercancerpatenter sökes för klnska prövnngar Immuncum utvecklar läkemedel för mmunbaserad behandlng av cancer. Bolagets vktgaste vaccn, ntuvax bygger på den Nobelprsade upptäckten av dendrtska celler och deras centrala roll vd aktverngen av det specfka mmunsvaret. Teoretskt sett kan man behandla alla typer av solda tumörer men Immuncum satsar ntalt på behandlng av njur- och levercancer. No njurcancerpatenter har behandlats httlls. Det är ännu för tdgt att uttala sg om vaccneffekten. Det fnns dock postva tecken på tumörspecfk mmunaktve rng och överlevnadsdata ser redan nu lovande ut för patenter med mycket då lg prognos. Immuncum skckade också nylgen n en ansökan om att få starta ytterlgare en klnsk prövnng på 12 levercancerpatenter. Besked väntas under sommaren och patenter kommer ntalt att behandlas på Sahlgrenska Unverstetssjukhuset Göteborg. Vänlgen kontakta Immuncum för mer nformaton om möjlgheterna att delta Bolagets klnska prövnngar på njur- och levercancer. Immuncum är lstat på NASDAQ OMX Frst North under kortnamnet IMMU SÅ SKA VACCINET BEHANDLA CANCER Tanken är att Immuncums vaccn ska få patentens eget mmunförsvar att bekämpa cancern. Genom att spruta n förbehandlade vta blodkroppar från frska personer sker det en nflammaton och runt cancercellerna, som frgör tumörprotener. Då skyndar patentens egna dendrtceller dt och suger upp protenerna från tumören. Dendrtcellerna aktverar sedan patentens tumörspecfka t-celler med cancerprotenerna. t-cellerna ger sg sen ut på jakt efter tumörceller och bekämpar dem. Immuncums unka patenterade metod drar fördel av den starka mmunreakton som är orsaken tll bortstötnngsprocessen vd transplantaton av donerade organ och bygger på över 30 års forsknng nom området

11 DennA tematd nng är en från radumhemmets forsknngsfond er Bl Månadsgvare rng för mer nformaton 11 V vll få fram en lvsförbättrande strålterap Strålterap Målet är att utveckla en ny typ av strålterap som ger färre allvarlga och sena bverknngar, säger Albert Segbahn, unverstetslektor vd Stockholms unverstet och forskare vd Karolnska Insttutet. R edan för mer än hundra år sedan var forskarna nne på att behandla cancersjukdom med ett knppe av röntgenstrålar. Man hade vd olka experment märkt att huden läkte bättre om man nte bestrålade en större sammanhängande yta. Albert Segbahns forsknng bygger vdare på de tankarna. Med en stor skllnad: de röntgenstrålar som används dag är betydlgt smalare än de som Wlhelm Conrad Röntgen och hans kollegor arbetade med början av 1900-talet. Det som är nytt är att v nu har tllgång tll oerhört smala, mkrometerbreda strålar. Teknken har gått framåt och strålar av det här slaget kunde man nte åstadkomma förrän för ungefär 15 år sedan, förklarar Albert Segbahn. Dagens kraftfulla strålkanoner kan producera smala strålar som fortsätter att vara smala en lång sträcka n kroppen. Genom att strålnngen ges knppen fnns ett mellanrum mellan varje stråle. Mellanrummen är alltså fra från strålnng vlket gör att hud och andra vävnader skonas under behandlngen. Idén är att man ska bestråla kroppens normalvävnader med de här smala strålarna men sedan korsbestråla från olka rktnngar när man når själva tumören. I mtten av strålknppet ska flera av strålarna korsa varandra så att mellanrummen försvnner, vlket gör att strålnngen blr skadlg för tumören men nte för omkrnglggande organ. Nanopartklar av guld Förutom att strålnngsapparaturen blvt kraftfullare med åren har det skett en parallell utvecklng som handlar om att öka effekten av strålbehandlngen cancercellerna genom att använda nanopartklar av guld. Det är svårt att behandla exempelvs hjärntumörer eftersom molekylerna som fnns kemoterap har svårt att tränga genom blod-hjärnbarrären och nå fram tll tumören. Men eftersom v bestrålar med röntgen är det ett större strålupptag tunga ämnen som guld och bly. Tanken är att nanopartklarna av guld ska ha lättare att forcera hnder kroppen. På så vs ska de ge en dosförstärkande effekt och ett bättre behandlngsresultat de områden dt guldet transporteras. Protoner Ytterlgare ett spår Albert Segbahns forsknng är kopplat tll bygget av det nya centret för protonbehandlng Uppsala. Jag ska undersöka möjlgheten att utveckla protonterapn så att även den går att ge form av Albert Segbahn, unverstetslektor vd Stockholms unverstet och forskare vd Karolnska Insttutet. strålknppen. På så vs skulle fler patenter än vad man dag räknar med få nytta av protonstrålnngen och kunna behandlas den nya anläggnngen. Albert Segbahns teorer om att behandla tumörer med smala strålar korsade strålknppen fungerar teorn. Det som återstår att bevsa är om den terapeutska effekten är lka bra som på pappret. Teorerna testas just nu ett franskt EU-projekt där jag har rollen som koordnator för de svenska nslagen forsknngen. Om allt går som v vll kan den nya strålnngsmetodken komma patenterna tll nytta nom en toårsperod. Även om v nte kommer åt själva roten tll sjukdomen hoppas v få fram TEXT: Anette Bodnger FOTO: Håkan Flank Tanken är att nanopartklarna av guld ska ha lättare att forcera hnder kroppen. en lvsförbättrande terap. En strålbehandlng som ger cancerpatenter möjlghet tll ett längre lv med färre allvarlga bverknngar efter sn sjukdom.

12 12 DennA t emat D n ng ä r e n A n nons f rån rad umhemmets f o rsknngsfond e r Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller V vll ge patenter med GvH större chans att överleva Graft-versus-Host dsease V vll htta en behandlng mot GvH och studera om celler som hämtas från moderkakan kan hämma den här typen av nflammatorsk reakton. Det säger Helen Kape, mmunolog och senor forskare på Karolnska Insttutet Huddnge. B lodstamceller har använts vd behandlng av leukem sedan början av 1980-talet och är numera en etablerad och framgångsrk metod. Många patenter blr helt frska efter en stamcellstransplantaton men 30 procent drabbas av svåra transplantat-mot-värd-reaktoner. Graft-versus-Host dsease, GvH, beror på att patentens vävnader uppfattas som främmande av det nya mmunsystemet, som går tll attack mot kroppens egna celler. Vd Karolnska Insttutet Huddnge pågår just nu ett spännande forsknngsprojekt där man undersöker om celler från moderkakan kan hämma den här typen av nflammatorsk reakton. Under en gravdtet måste mammans mmunsystem acceptera ett barn, som ju delvs är främmande för henne. På så vs har barnet vssa lkheter med ett tranplanterat organ. Tanken är att det kanske fnns något detta som går att utnyttja kampen mot Graft-versus-Host dsease, förklarar Helen Kape. Helen Kape, mmunolog och senor forskare på Karolnska Insttutet Huddnge. Ser lovande ut Dessa tankar ledde tll att forskarna utarbetade ett protokoll för att ta fram celler från moderkakor som doneras från mammor som genomgår planerade kejsarsntt. V började med att studera cellerna laboratoret för att se hur de bär sg åt och vlka mekansmer som är nblandade processen. Nästa steg var att testa om cellerna från moderkakan kunde förhndra akut GvH även praktken. I första steget behandlade v no patenter. Två av dem fck vad v kallar för en komplett respons, deras GvH försvann helt. Fyra patenter fck en partell respons, de blev bättre men nte helt frska. Helen Kape påpekar att de no patenter som behandlats var väldgt sjuka och nte längre svarade på andra behandlngar. Därför är resultatet svårt att utvärdera. Det krävs mer kontrollerade studer för att veta om cellerna från moderkakan verklgen har en effekt. Men Målet är att ge leukempatenter med den här typen av nflammatorsk reakton en mycket större chans att överleva. resultatet är ändå tllräcklgt postvt för att v ska kunna gå vdare med arbetet. Om to år hoppas Helen på att celler från moderkakan är en etablerad metod för att hämma GvH. Då hoppas jag att v kan mnska både morbdtet och mortaltet med hjälp av de här cellerna. Målet är att ge leukempatenter med den här typen av nflammatorsk reakton en mycket större chans att överleva. TEXT: Anette Bodnger FOTO: Håkan Flank LIVBOJ Var tredje svensk drabbas av cancer under sn lvstd. Tack vare forsknngen överlever många. Hjälp oss att rädda fler. Bl månadsgvare på rahfo.se Stöd patentnära cancerforsknng Cancerförenngen Stockholm - Konung Gustaf V:s Jubleumsfond rahfo.se tel pg eller

13 DennA tematd nng är en från radumhemmets forsknngsfond er Bl Månadsgvare rng för mer nformaton 13 V söker efter nya sätt att styra cancerhämmande gener CanCerhämmande gener V är ntresserade av hur de så kallade cke-kodande RNA-generna är nblandade tumörutvecklng. Förhoppnngen är att vår forsknng ska ge kunskap som på skt kan bdra tll en mer skräddarsydd behandlng, säger Dan Grandér, professor expermentell onkolog, vd Karolnska Insttutet. L äkemedel som drekt går n och korrgerar det som gått snett en tumör har fått en utökad och vktg roll behandlngen av vssa former av cancer. Dan Grandér och hans forskargrupp letar efter gener som skadats vd olka cancersjukdomar. Vanlgtvs har generna tll uppgft att, vd aktverng, se tll att det bldas ett vsst proten. Men på senare år har man upptäckt att det fnns en stor grupp gener som har en helt annan roll. Dessa fungerar utan att blda något proten. Istället är det RNA:t som genen kodar för som är funktonellt sg, tll exempel genom att reglera vlka andra gener som ska aktveras eller naktveras, förklarar Dan Grandér. För ett par år sedan upptäckte Grandérs forskargrupp en av de första cancergenerna som har tll uppgft att koda för ett RNA, som sn tur kraftgt kan reglera andra RNA som kodar för protener, s.k. mkro-rna. Nu har v även börjat ttta närmare på andra lte längre RNA, som också verkar ha tll uppgft att göra andra saker cellen än att koda för proten. V försöker nu att kartlägga hur detta går tll. Avstängd gen Dan Grandér berättar att det fnns cancerhämmande gener som är skadade många cancertyper. Skadan kan vara på DNA-nvå vlket gör den svår att reparera. I andra cancertyper är den cancerhämmande genen bara avstängd, men har sn funkton kvar. Vår tanke är att om man kan slå på sådana gener, skulle man både kunna hämma cancercellernas tllväxt och göra dem känslgare för cancerläkemedel. Forskargruppen har kommt så långt att de funnt en RNA-gen som kan reglera uttrycket av en vktg cancerhämmande gen; detta kan de nu manpulera provrörssystem. Vägen fram tll ett nytt läkemedel är dock lång. Ytterlgare en barrär att forcera är att htta ett system för att effektvt kunna få n konstgjort RNA levande celler kroppen. Dan Grandér, professor expermentell onkolog, vd Karolnska Insttutet. Men här pågår studer andra laboratorer runt om världen. När v httar något spännande kan v koppla hop oss med ett annat team för att på så vs öka utvecklngstakten. Steg framåt Dan Grandér påpekar att många nya forsknngsupptäckter får stor betydelse först efter några år. Det har vsat sg att de rktgt stora klven behandlngsutvecklng ofta föregåtts av ny kunskap om bologska processer, forsknngsresultat som presenterats ganska många år tllbaka tden. Mn tanke är att kunskapen om de nyupptäckta generna som nte kan koda protener, men ändå spelar en stor roll cellers lv och leverne, kommer att få stor betydelse framöver. Det är ett stort steg framåt vår förståelse och som förhoppnngsvs ska gå att utnyttja arbetet med att skapa framtdens mer skräddarsydda behandlngar. TEXT: Anette Bodnger FOTO: Håkan Flank Ett framgångsrkt CSR-arbete kräver att det tas på allvar Corporate socal responsblty Corporate Socal Responsblty har blvt en allt vktgare framgångsfaktor. Att stödja forsknng som tangerar den egna verksamheten kan göra stor skllnad, både för den egna resultaträknngen och för samhället stort. K arn Stenmar, mljöchef på Folksam, har arbetat med CSR-frågor sedan början av 2000-talet. På den tden var hållbarhetsfrågor fortfarande sn lnda på de flesta svenska företag. CSR har gått från att vara en deell företeelse som drvts av männskor med starkt engagemang för en vss sak, tll att bl en lednngsgruppsfråga. Det har skett en stor postonsförändrng på kort td. I dag omfattar CSR många olka områden. Den gemensamma nämnaren är företagens ansvarstagande samhället med hänsyn tll socala, etska och mljömässga aspekter. Folksam var tdgt ute med att ntegrera socalt ansvarstagande sn verksamhet. För oss är detta centrala frågor. V tror på att arbeta förebyggande och har en lång tradton av att delta aktvt samhället. Ett framgångsrkt CSR-arbete kräver att det tas på allvar. Det är lätt att går runt och prata om hållbarhet. Men det är mycket svårare att gå från teor tll praktk. Ett absolut måste är att CSR-frågorna mplementeras och ntegreras företagens kärnverksamhet. Den praktska tllämpnngen är helt enkelt A och O för lönsamheten. Att göra skllnad Karn Stenmar menar att ett företags arbete med socalt ansvarstagande måste handla om betydlgt mer än bara sponsrng och flantrop. Om man sponsrar eller bdrar med pengar tll något som lgger väldgt långt från den egna kärnverksamheten är rsken stor att man går mste om den utväxlng som en mer medveten satsnng kan ge. Att tll exempel fnansera forsknng ur ett CSR-perspektv kan ge möjlgheter både tll att bygga kunskap den egna verksamheten, och att tllsammans med experter flytta fram postonerna på olka områden. Tänk om alla företag Sverge skulle ställa sg frågan: vad påverkar v? för att sedan söka upp ntressanta forsknngsprojekt som tangerar de egna produkterna eller tjänsterna. Då skulle v få enormt mycket mer stöd tll olka typer av forsknng. När forsknngen kopplas hop med den egna verksamheten, det är då det verklgen går att göra skllnad. TEXT: Anette Bodnger Karn Stenmar, mljöchef på Folksam.

14 DennA tematd nng är en från radumhemmets forsknngsfond er 14 Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller Sverges äldsta cancerfonder radiumhemmets forskningsfonder Sverges två äldsta fonder för cancerforsknng, Cancerförenngen Stockholm och Stftelsen Konung Gustaf V:s Jubleumsfond, ngår Radumhemmets Forsknngsfonder. F onderna delar årlgen ut ca 50 mljoner kronor tll den patentnära cancerforsknngen, vlket gör oss tll en av landets största fnansärer av klnsk cancerforsknng. Det kaptal som forsknngsfonderna förvaltar uppgår dag tll ca 1,4 mljarder kronor. Nya fondmedel tllkommer va kaptalavkastnng samt gåvor, donatoner och testamenten. Fonderna stödjer även större ensklda projekt. Ett exempel är etablerngen av CancerCentrum Karolnska, 1998, där Radumhemmets Forsknngsfonder var huvudfnansär med en donaton om drygt 35 mljoner kronor. Kanslet en effektv lten enhet. Lnda Kvarnström, Verena Vesc, Gun-Brtt Enar och Elsabeth Djup. Foto: Håkan Flank Ett testamente kan rädda lv InformatIon Radumhemmets Forsknngsfonder Box 25, Solna Radumhemmet, Karolnska Unverstetssjukhuset Solna tel , Att testamentera är att tänka framåt ETT TESTAMENTE KAN RÄDDA LIV Var tredje person kommer att drabbas av cancer. Tack vare forsknngen lever två av tre personer mer än fem år efter stt cancerbesked. En gåva va ett testamente gör att v kan bota ännu fler. Genom att testamentera tll radumhemmets forsknngsfonder stödjer du den patentnära cancerforsknngen. Beställ gärna vår testamentsbroschyr kostnadsfrtt på vår hemsda eller rng Cancerförenngen Stockholm organsatonsnummer PlusGro Stftelsen Konung Gustaf V:s Jubleumsfond organsatonsnummer PlusGro Kort hstork Radumhemmets forsknngsfonder består av Cancerförenngen Stockholm och Stftelsen Konung Gustaf V:s Jubleumsfond Cancerförenngen Stockholm grundades Gustaf V:s Jubleumsfond grundades flyttade radumhemmet från Södermalm tll Karolnska sjukhuset och blev då statlgt efter att tdgare ha drvts av Cancerförenngen Stockholm radumhemmet övertogs av Stockholms läns landstng CancerCentrum Karolnska byggdes med radumhemmets två forsknngsfonder som huvudfnansär Cancerförenngen Stockholm frade 100 års-jubleum. Styrelser Cancerförenngen Stockholm Ulf Lagerström, drektör, ordförande Styrelseledamöter tna dalans, professor Gösta Gahrton, professor Lars Gatenbeck, med.dr Bertl hamberger, professor, vce ordförande Johan munck, justteråd Sten nlsson, professor Ulrk rngborg, professor, sekreterare Kurt Sjölander, ekonom, skattmästare Styrelsesuppleanter Jonas Bergh, professor Bo frankendal, docent håkan mellstedt, professor Stftelsen Konung Gustaf V:s Jubleumsfond ann-cathrne haglund, f.d. landshövdng, ordförande Styrelseledamöter Ingrd andersson, f.d. rksdagsledamot Ulf Lagerström, drektör Ulrk rngborg, professor olof Sjöström, drektör Bengt telland, överntendent, skattmästare håkan mellstedt, professor, sekreterare Styrelsesuppleanter anders Brahme, professor Gösta Gahrton, professor Inger nyström, f.d. justteråd

Stöd den patientnära cancerforskningen

Stöd den patientnära cancerforskningen a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Foton: Håkan Flank Stöd den patentnära cancerforsknngen tllsammans kan v överlsta cancer Vår forsknng bdrar tll en mer

Läs mer

Cancerforskning som gör skillnad

Cancerforskning som gör skillnad Denna tematdnng är en annons från Radumhemmets Forsknngsfonder Cancerforsknng som gör skllnad Ingår som blaga Svenska Dagbladet 18:e mars 2010 Cancerförenngen Stockholm pg 90 06 90-9 Stftelsen Konung Gustaf

Läs mer

Denna tematid ning är en annons från r a D iumhemmets f orskningsfond er. En allvarlig uppgift

Denna tematid ning är en annons från r a D iumhemmets f orskningsfond er. En allvarlig uppgift a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Cancerforsknng som förlänger lvet Foton: Håkan Flank V är realstskt optmstska Ett forskarteam på Karolnska Insttutet

Läs mer

Cancer är en tuff motståndare

Cancer är en tuff motståndare D e n n A p u b l k At o n ä r e n A n n o n s f r å n r A D u m h e m m e t s f o r s k n n g s f o n D e r Cancer är en tuff motståndare hjälp oss ge fler en tro på framtden Nya upptäckter förlänger

Läs mer

Cancerforskningen har betytt livet

Cancerforskningen har betytt livet A N N O N S D E N N A P U B L I K AT I O N Ä R E N A N N O N S F R Å N R A D I U M H E M M E T S F O R S K N I N G S F O N D E R A N N O N S Hjälp oss bota cancer tllsammans kan v rädda fler Värktablett

Läs mer

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 2010 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15-10 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Stressbegreppet. Stressnivån stiger t ex. Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2

Stressbegreppet. Stressnivån stiger t ex. Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Stress och rsken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbldnngen KI, T2 Ala Collns Department of Clncal Neuroscence Karolnska Insttute Stockholm, Sweden Stressbegreppet Evolutonsperspektv: Männskan

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Talavdskolan 15 aug 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-21 13:32: V kunde nte läsa om era mål 4 och 5 någonstans. 2013-08-15 11:21: Tack för era kompletterngar.

Läs mer

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts?

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn

Läs mer

Nationell samordnare stärker barn- och ungdomsvården

Nationell samordnare stärker barn- och ungdomsvården Framtdens Karrär Soconom Kraftsamlng för att möta utmanngar nom socaltjänsten Natonell samordnare stärker barn- och ungdomsvården Specalsttjänster och legtmatonskrav nyckelfrågor för SSR En undersöknng

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums frskola 20 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:39: Bra jobbat, Tryserums frskola! Det är nsprerande att läsa er rapport och se

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton

Läs mer

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-09 16:00: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Näckrosen

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Näckrosen Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Näckrosen Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-07-28 12:15: N har vktga och spännande utvecklngsområden krng tema. Utmana gärna barnen med öppna frågor de olka utvecklngsområdena

Läs mer

Ensamma kan vi inte förändra

Ensamma kan vi inte förändra 2013, vnter/vår Behandlngsföreståndaren har ordet Drogtestnng Ultmatum på jobbet ledde tll nyktert lv Vårdutbldnngsprogram för företagshälsovården Ideella resurser vd mssbruk för företagshälsovården Arbetsplatsprogram

Läs mer

Utbildningsavkastning i Sverige

Utbildningsavkastning i Sverige NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Markus Barth Handledare: Bertl Holmlund Vårtermnen 2006 Utbldnngsavkastnng Sverge Sammandrag I denna uppsats kommer två olka

Läs mer

Bankernas kapitalkrav med Basel 2

Bankernas kapitalkrav med Basel 2 RAPPORT DEN 16 jun 2006 DNR 05-5630-010 2006 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R A P P o r t 2 0 0 6 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R a p p o r t 2 0 0 6 : 6 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 31 RESULTAT

Läs mer

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 15:1: Vlken toppenrapport n har skckat n tll oss- trevlg läsnng. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-25 11:44: Inskckad av msstag. 2014-04-17 09:52: Bra jobbat, Förskolan Fjäderkobben!

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-01-23 11:26: Bra jobbat, förskolan Kalven! Det är nsprerande att läsa er rapport och se hur

Läs mer

Grön Flagg-rapport Fridhems förskola 24 apr 2015

Grön Flagg-rapport Fridhems förskola 24 apr 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Frdhems förskola 24 apr 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-04-24 10:39: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-04-15 15:26: N har på ett engagerat och varerat sätt arbetat med ert Grön flagg-arbete.

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Fokus bör lgga på att läkare får lägga merparten av sn td på uppgfter som är värdeskapande för patenterna Anna Nergårdh, chefläkare Stockholms läns landstng Framtdens Karrär Läkare Hälso- och sjukvårdens

Läs mer

Framtidens Karriär. Utbildning har fått en lägre värdering i samhället

Framtidens Karriär. Utbildning har fått en lägre värdering i samhället Framtdens Karrär Gymnaselärare Bygg upp rätt förutsättnngar för våra lärare och premera de som gör goda nsatser Gymnase- och kunskapslyftsmnster Ada Hadzalc. Gymnaseskolans största utmanngar enlgt lärarna

Läs mer

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-15 13:51: Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan Handlngsplan Grön Flagg Pysslngförskolan Gläntan Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-19 11:18: Vlka fna och vktga utvecklngsområden n valt - det n gör kommer säkert att skapa engagemang och nyfkenhet

Läs mer

Viktig information från din kommun!

Viktig information från din kommun! Vktg nformaton från dn kommun! Att bry sg om, är att öka tryggheten för oss alla! Foto: Johnny Franzén V vll alla uppnå det goda lvet. Där är tryggheten och säkerheten vktga beståndsdelar. Därför är de

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor

Handlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor Handlngsplan Grön Flagg Bosgårdens förskolor Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-11 14:16: Det är nsprerande att läsa hur n genom röstnng tagt tllvara barnens ntressen när n tagt fram er handlngsplan.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-05-11 09:08: skckar tllbaka enl tel samtal 2015-05-18 15:32: Det har vart rolgt att läsa er

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA p ublkat on ä r e n A n nons f rån n e xtmed A Annons Framtdens Forsknng SSF agl aktör för strategsk forsknng Samverkan, relevans och hög kvaltet utmärker forsknng som stöds av SSF. V bdrar

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-04 12:54: Vad rolgt att ta del av era tankar och ert arbete med Grön Flagg! Det är härlgt

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Sagomossens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Sagomossens förskola Handlngsplan Grön Flagg Sagomossens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-11 12:42: Det låter som en bra dé att ntegrera mljörådet förskolerådet som har en sån bred representaton. N har vktga

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Psykatrkerrollen har erbjudt mg en frhet att skräddarsy mn egen yrkesroll Smon Kyaga, psykatrker och överläkare Läkare ska kunna fokusera på dagnostk, behandlng och det medcnska ansvaret Hed Stensmyren,

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Möjlgheter tll nnovaton fnns all forsknng Forsknng recept på framgång en globalserad värld Nya modeller krävs för att

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saxnäs skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saxnäs skola Handlngsplan Grön Flagg Saxnäs skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-05 09:27: Jättefnt att n jobbat utfrån elevernas önskemål när n satt hop er handlngsplan för att måna om deras nflytande. N

Läs mer

Skolbelysning. Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch

Skolbelysning. Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch Skolbelysnng Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch Skolan är Sverges vanlgaste arbetsplats. En arbetsplats för barn, ungdomar och vuxna. Skolmljön ska skapa förutsättnngar för kreatvtet och stmulera nlärnng.

Läs mer

FRISKIS&SVETTIS. malmö VERKSAMHETS. berättelse

FRISKIS&SVETTIS. malmö VERKSAMHETS. berättelse FRISKIS&SVETTIS malmö VERKSAMHETS berättelse 2015 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 2 Lasse Twetman heter jag och är chef för Malmöförenngen vlket jag vart sen starten 1979, först Sk Club Skåne, sen den förenng

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. I Ur och Skur Pinneman

Handlingsplan. Grön Flagg. I Ur och Skur Pinneman Handlngsplan Grön Flagg I Ur och Skur Pnneman Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-09-23 12:55: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor. Se er själva

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Sverge behöver större forskargrupper Många krafter måste dra åt samma håll Den globala kunskapskonkurrensen hårdnar Om

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Segelkobben 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Segelkobben 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Segelkobben 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 11:23: Det verkar som om mljöarbetet genomsyrar er vardag, då har n kommt långt!

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Ängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-10-02 09:58: Vlka rolga och spännande utvecklngsområden som n ska jobba med. Utmana gärna barnen med att ställa öppna frågor

Läs mer

Gymnasial yrkesutbildning 2015

Gymnasial yrkesutbildning 2015 Statstska centralbyrån STATISTIKENS FRAMTAGNING UF0548 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 1(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete 2016-03-11 Mattas Frtz Gymnasal yrkesutbldnng 2015 UF0548

Läs mer

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid Framtdens Karrär Affärsdén är tre procent av att starta företag och genomförandet de resterande 97 procenten Välj väg utfrån det du själv är ntresserad av. Då gör du ett rktgt bra jobb Martn Lorentzon,

Läs mer

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande Skoldemokratplan Prncper och gude tll elevnflytande I Skoldemokratplan Antagen av kommunfullmäktge 2012-02-29, 49 Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@fnspang.se

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016

Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-01-20 09:07: Förskolan Kalven, n har lämnat n en toppenrapport även denna gång! Bra områden

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:01: N har vktga utvecklngsområden men v skckar tllbaka er rapport för att v önskar

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola Handlngsplan Grön Flagg Äsperedskolan förskola - skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-03-22 11:22: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter elevernas förmågor -

Läs mer

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-03 09:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 13 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 13 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 13 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-07 14:13: N har en bra rapport och det är nte långt från ett godkännande. V skulle vlja

Läs mer

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:53: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

Grön Flagg-rapport Bullerbyns förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Bullerbyns förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Bullerbyns förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:11: N har jättefna konkreta utvecklngsområden och bra aktvteter tll dessa. Blderna

Läs mer

Generellt ägardirektiv

Generellt ägardirektiv Generellt ägardrektv Kommunala bolag Fastställt av kommunfullmäktge 2014-11-06, 223 Dnr 2014.0450.107 2 Generellt ägardrektv för Fnspångs kommuns drekt eller ndrekt helägda bolag Detta ägardrektv ska antas

Läs mer

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-09 16:38: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.det

Läs mer

Primär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts. 2012-11-08

Primär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts. 2012-11-08 Prmär- och sekundärdata Undersöknngsmetodk Prmärdataundersöknng: användnng av data som samlas n för första gången Sekundärdata: användnng av redan nsamlad data Termeh Shafe ht01 F1-F KD kap 1-3 Olka slag

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-02 09:44: Inskckad av msstag... 2013-06-25 12:09: N har på ett mycket kreatvt och varerat

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-11-14 09:03: Ännu en gång har n skckat n en mponerande rapport. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE SSI:1';74-O15 BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE John-Chrster Lndll Pack, 104 01 STOCKHOIJ! ;4 aprl 1974 BEREDSOP TJÖT ATOMOLYCKOR I SVERIGE Manuskrpt grundat på ett föredrag vd kärnkraftmötot Köpenhamn,

Läs mer

för alla i Landskrona

för alla i Landskrona , den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-01-24 16:36: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med ert tema. Vad kul att

Läs mer

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en Framtdens Karrär Sjuksköterska Arbetsbelastnng, vllkor och patentsäkerhet fokus Flexbel arbetstd och högre lön attraherar på mndre ort Erbjuder påverkansmöjlgheter, ansvar och varaton Den undersöknng som

Läs mer

Attitudes Toward Caring for Patients Feeling Meaninglessness Scale

Attitudes Toward Caring for Patients Feeling Meaninglessness Scale Atttudes Toward Carng for Patents Feelng Meannglessness Scale Detta frågeformulär handlar om olka exstentella känslor, tankar, förståelse samt stress som kan uppstå vården av patenter lvets slutskede.

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Nyhetsbrev 2015:3 från Sveriges Fiskevattenägareförbund

Nyhetsbrev 2015:3 från Sveriges Fiskevattenägareförbund Nyhetsbrev 2015:3 från Sverges Fskevägarebund 2015-09-29 Förbundsdrektör reflekterar Mljöorgansatoner mljömyndgheter gör mycket vktga nödvändga nsatser nom områd. M bland blr det rktgt fel da beror nästan

Läs mer

Framtidens Energi. Paradigmskifte till småskaligt. Utmaning för framtidens energi: leveranssäkerhet

Framtidens Energi. Paradigmskifte till småskaligt. Utmaning för framtidens energi: leveranssäkerhet Annons DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Energ Paradgmskfte tll småskalgt energsystem Det pågår ett paradgmskfte där energsystemet blr mer småskalgt. branschen måste utveckla

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Jan Björklund: Samarbete måste löna sig

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Jan Björklund: Samarbete måste löna sig DennA tematd nng är en från nextm e D A SSF har en unk roll som fnansär för den strategska forsknngen Vår ledstjärna är att vara ett världsledande nsttut med syfte att addera värde tll närngslvet Mara

Läs mer

Grön Flagg-rapport Fröslundavägens förskola 15 apr 2016

Grön Flagg-rapport Fröslundavägens förskola 15 apr 2016 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Fröslundavägens förskola 15 apr 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-04-15 10:59: Vad bra att n utgår från barnens ntressen för att få n deras nflytande

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Morkullan 4 mar 2015

Grön Flagg-rapport Förskolan Morkullan 4 mar 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Morkullan 4 mar 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-03-04 10:52: Gratts tll er första godkända rapport och en toppenbra sådan! N har bra och

Läs mer

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-07-04 13:38: Vlka jättebra flmer barnen har spelat n fantastskt bra och underhållande som samtdgt

Läs mer

Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( )

Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( ) Tentamen Matematsk statstk Ämneskod-lnje S1M Poäng totalt för del 1 5 (8 uppgfter) Poäng totalt för del 3 (3 uppgfter) Tentamensdatum 9-3-5 Kerstn Vännman Lärare: Robert Lundqvst Mkael Stenlund Skrvtd

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Trollet Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-06-24 14:09: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor - Bra jobbat. Låt

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel DennA tematd nng är en från nextm e D A V måste ha en forsknngspoltk där samverkan faclteras och uppmuntras Charlotte Brogren, generaldrektör på VINNOVA. Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Poltk,

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 09:54: N verkar ha ett mycket engagerat mljöråd som är påputtare (fnt ord). N har bra och spännande

Läs mer

Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015

Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-26 09:46: Det har vart rolgt att läsa er rapport och se hur n har ntegrerat hållbar

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola Handlngsplan Grön Flagg Berga förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-12-13 09:50: Bra utvecklngsområden med aktvteter som passar barnen. Tänk på att vara medforskare och låta barnen styra. Berätta

Läs mer

Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 12:45: Gratts tll er första certferng Grön Flagg! Vad rolgt att n känner att mljöarbetet

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Gärdesängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Gärdesängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Gärdesängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 20121012 11:04: Lte fler uppgfter tack... 20121023 15:38: N har vktga och relevanta mål samt aktvteter som kan göra alla delaktga

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan Handlngsplan Grön Flagg Västra Ekoskolan Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-03-17 14:07: Vad rolgt att n har jobbat aktvt med Grön Flagg snart 14 år! Handlngsplanen är tydlg och n tar upp flera exempel

Läs mer

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare!

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare! HÄSTFÖRETAGARPRAKTIKAN Råd och tps för dg som vll bl framgångsrk hästföretagare! Inlednng Har du en hästverksamhet tankarna? Fundera på varför! Trolgen delar du med de flesta andra hästföretagare en passon

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Vindelälvsskolan 27 maj 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Vindelälvsskolan 27 maj 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vndelälvsskolan 27 maj 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-05-27 15:19: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Gräskobben 2 jan 2015

Grön Flagg-rapport Förskolan Gräskobben 2 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Gräskobben 2 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-02 11:23: Vad rolgt att n känner att mljöarbetet genomsyrar er vardag, då har n kommt

Läs mer

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17 1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-13 09:11: N har jättefna aktvteter tll era utvecklngsområden. Det är en mycket bra

Läs mer

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-27 10:15: Hej, Enlgt mal från er så skckade n n denna rapport av msstag, så därför får n tllbaka

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Stadionparkens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Stadionparkens förskola Handlngsplan Grön Flagg Stadonparkens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-03-10 13:06: Hej! N har många spännande och vktga utvecklngsområden. Er handlngsplan känns genomarbetad med aktvteter

Läs mer

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det?

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Uppsats fortsättnngskurs C Författare: Johan Bjerkesjö och Martn Nlsson Handledare: Patrk Hesselus Termn och år: HT 2005 Arbetslvsnrktad rehablterng för

Läs mer

Framtidens Kommuner & Landsting

Framtidens Kommuner & Landsting Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Kommuner & Landstng för tllväxt och sysselsättnng SKL för harmonserng nte centralstyrnng Lärarförbundets skolrankng 2014: Vellnge

Läs mer

Viktigt säkerhetsmeddelande

Viktigt säkerhetsmeddelande ADVIA Centaur -nstrumenten Dmenson Vsta -nstrumenten IMMULITE -nstrumenten CC 17-06.A.OU Januar 2017 Förhöjda resultat patentprover på grund av korsreaktvtet med DHEA- vd progesteronanalys Enlgt våra noterngar

Läs mer

Framtidens Karriär. Industriföretagens och myndigheters imagevärde. Ta mångfald på allvar. Hetaste tjänsterna finns inom industrin. Sida 6 7.

Framtidens Karriär. Industriföretagens och myndigheters imagevärde. Ta mångfald på allvar. Hetaste tjänsterna finns inom industrin. Sida 6 7. Framtdens Karrär Industrföretagens och myndgheters magevärde Intervju med Tord Hermansson, FoU-chef Volvo Personvagnar och Peter Haglnd, CIO Försvarsmakten om populartet bland ngenjörer. Sda 6 7 Ta mångfald

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Salvägens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Salvägens förskola Handlngsplan Grön Flagg Salvägens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-02 11:11: N har valt fna och ntressanta utvecklngsområden med många olka typer av aktvteter som kan skapa nyfkenhet och

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Tornastugan 28 mar 2013

Grön Flagg-rapport Förskolan Tornastugan 28 mar 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Tornastugan 28 mar 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-03-28 09:33: Det är klart att n blr godkända med en sådan fn rapport! Det är nsprerande

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tällbergs skola 18 jun 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tällbergs skola 18 jun 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tällbergs skola 18 jun 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-0-18 18:47: Vad rolgt att eleverna kom med förslaget att sopsortera! N har på ett mycket kreatvt

Läs mer

Hur ofta har Grön Flagg-rådet/elevrådet träffats? 1-2 gånger/månad

Hur ofta har Grön Flagg-rådet/elevrådet träffats? 1-2 gånger/månad I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Grön Flagg-rapport Peter Pans förskola 12 aug 2016

Grön Flagg-rapport Peter Pans förskola 12 aug 2016 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Peter Pans förskola 12 aug 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-08-12 11:30: N har verklgen kommt långt ert Grön Flagg-arbete där hållbarhetstanken verkar

Läs mer

Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 10:40: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör dem

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Föräldrakooperativet Dalbystugan 22 sep 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Föräldrakooperativet Dalbystugan 22 sep 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Föräldrakooperatvet Dalbystugan 22 sep 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-09-22 17:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era utvecklngsområden.

Läs mer