Cancerforskningen har betytt livet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Cancerforskningen har betytt livet"

Transkript

1 A N N O N S D E N N A P U B L I K AT I O N Ä R E N A N N O N S F R Å N R A D I U M H E M M E T S F O R S K N I N G S F O N D E R A N N O N S Hjälp oss bota cancer tllsammans kan v rädda fler Värktablett mot tarmcancer som kan rädda lv Att göra genetska analyser är kostsamt. 4 Men om behandlngen fungerar har du det bllgaste läkemedel du kan tänka dg för att rädda lv. Det säger Anna Martlng, forsknngsledare för en stude som undersöker om acetylsalcylsyra kan bota tjock- och ändtarmscancer. Cancerforsknngen har betytt lvet För mg har cancerforsknngen betytt 5 lvet. Om jag hade fått den här cancerformen för fyrto år sedan hade utgången sannolkt sett annorlunda ut. Det säger Bengt Magnusson, programledare TV4, som för drygt ett år sedan drabbades av testkelcancer. Nytt test för prostatacancer revolutonerar vården Vårt test nnebär att v med ett vanlgt 8 blodprov kan mnska antalet bopser och öka sannolkheten att htta en farlg cancer. Det säger Henrk Grönberg vars forsknng krng ett nytt test för prostatacancer på bara fem år gått från planerngsstadum tll klnk. För dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller Ingår som blaga Dagens Nyheter maj 2016

2 Kartan över vad som är möjlgt håller på att rtas om Forsknng om cancer har aldrg vart hetare, utvecklngen håller toppfart och hela tden görs nya framsteg som väcker hopp för framtden och bäddar för nästa generatons nnovatoner. Nu är det läge för Sverge att hänga på den globala utvecklngen och återta sn poston bland världens ledande natoner nom klnsk forsknng. Björn Paulsson, läkare och chef för den medcnska avdelnngen på Novarts Onkolog, menar att strategska samarbeten mellan akademn, ndustrn och hälsosjukvården är en avgörande framgångsfaktor kampen mot cancer. V har alla förutsättnngar att hålla jämna steg med de mest framgångsrka natonerna nom cancerforsknngen. V har klnska forsknngsregster världsklass och vd landets unverstet fnns ett flertal forskargrupper som befnner sg forsknngens framkant, säger han. Björn Paulsson har tjugofem års erfarenhet av ledande uppdrag läkemedelsndustrn bakom sg. Han har ägnat sna första två år på Novarts Onkolog åt att bygga upp en medcnsk avdelnng med bred experts för att stå rustad nför ntroduktonen av rekordmånga nnovatva behandlngar under de kommande åren. Jag är tacksam över att ha ett så utmanande och nsprerande uppdrag Novarts Onkolog har en av branschens kanske starkaste ppelne samtdgt som utvecklngen på cancerområdet är mtt nne ett otrolgt spännande skede, framhåller han. Novarts har ambtonen att täcka hela onkologfältet, från olka former av blodcancer och sällsynta tumörer tll vanlga cancersjukdomar som lung- och bröstcancer. Bolaget växer också på flera vktga områden och med nya förvärv av flera mmunologska läkemedelsprojekt preklnsk och tdg klnsk fas. Det öppnar för nya möjlgheter nom flera olka tumörsjukdomar, bland annat malgnt melanom och på flera olka dagnosområden nom hematolog. Kartan över vad som är möjlgt form av cancerbehandlngar håller helt på att rtas om, det v sett httlls är bara början, säger Björn Paulsson. Novarts Sverge AB Box 1150, Täby. Telefon SE C H R I S T I N A K L I N I K E N Lättllgänglg onkologsk öppenvård med korta väntetder och god kontnutet. Onkologmottagnng Tel Uppföljnng och behandlng av bröstcancer. Second opnon nom onkolog. Medcnsk Behandlngsavdelnng Tel Cytostatka och annan ntravenös behandlng ges en lugn mljö som möjlggör en personlg omvårdnad. V har vårdavtal med Karolnska Unverstetssjukhuset och bedrver egen forsknng. Valhallavägen 91, Stockholm Fax RadHem_SE_A_sofahemmet_23-02.ndd :47

3 A n n o n s D e n n a p u b l k at o n ä r e n a n n o n s f r å n R a d u m h e m m e t s F o r s k n n g s f o n d e r A n n o n s Bl Månadsgvare rng för mer nformaton 3 Innehåll Tllsammans kan v rädda fler C ancer är nte en sjukdom utan många. Det fnns många varanter och samma cancerform kan se olka ut hos olka männskor beroende på genetk, ålder och en rad andra bakgrundsfaktorer. Det är en av anlednngarna tll att forsknngen under senare år allt mer rktat n sg på ndvdualserad cancerbehandlng. Ett led det arbetet är att Radumhemmets forsknngsfonder sedan 2014 avsätter fem mljoner kronor årlgen för att utveckla forsknngen krng PCM, Personalsed Cancer Medcne, tllsammans med Karolnska Insttutet (KI) och Karolnska Unverstetssjukhuset. Det övergrpande målet med detta ntatv är att skapa nternatonell konkurrenskraft forsknng om ndvdualserad cancerbehandlng. För att klara det krävs samarbete både över klnk- och professonsgränser. Forsknngen har kommt långt, en fantastsk medcnsk utvecklng har gjort att överlevnaden cancer har mer än fördubblats under de senaste 60 åren. En utvecklng som tll stor del fnanserats av prvata medel. Det är med gemensamma krafter v kan bekämpa cancer. Tack för dna gåvor! Cecla Scheln Sedegård, landshövdng, ordförande Stftelsen Konung Gustaf V:s Jubleumsfond Ulf Lagerström, drektör, ordförande Cancerförenngen Stockholm 4 Värktablett mot cancer som kan rädda lv 5 Cancerforsknngen har betytt lvet 5 Vll bota ännu fler med testkelcancer 6 Senaste forsknngen om malgnt melanom 6 Återfallsmarkör för varje patent 6 Htta mekansm som orsakar lungcancer 7 PCM ndvdualserad cancerbehandlng 7 Nobelprstagaren om DNA-forsknng 8 Läkemedelsutvecklng mot cancer 8 Nytt test för prostatacancer 9 Indvdanpassad bröstcancerbehandlng Röd tråd cancerforsknngens utvecklng 10 Hndra utvecklngen av bröstcancer 11 Bättre bot med stamcellstransplantatoner Informaton från Radumhemmets Forsknngsfonder Presenterade företag och organsatoner 14 Onkologska klnken, Karolnska unverstetssjukhuset 15 Bayer Healthcare 15 Brstol-Myers Squbb 16 CancerCentrum Karolnska 17 Vegatus 17 El Llly 18 SeRC, Karolnska Insttutet 18 Atlas Antbodes 19 StratCan, Karolnska Insttutet 20 Janssen-Clag 21 NeoScence 21 AbbVe 22 Chundsell Medcals 22 CR Development, Collodal Resource 23 Amgen 23 DexTech Medcal Radumhemmets Forsknngsfonder Hjälp oss bota cancer tllsammans kan v rädda fler är producerad av NextMeda. Redaktör Anette Bodnger Skrbenter Sandra Ahlqvst, Anna-Karn Andersson, Anette Bodnger, Crstna Lefland, Clas Lewerentz, Måns Wdman Grafsk form Stellan Stål Foto Håkan Flank Annonsförsäljnng NextMeda, MedaX Norr Tryck Sörmlands Prntng Dstrbuton Ingår som blaga Dagens Nyheter maj PG eller Frågor om nnehållet besvaras av Gun-Brtt Enar Tel: E-post: För mer nformaton om tema- och kundtdnngar dagspress, kontakta Nklas Engman på telefon , e-post: ZDG/SE/16-02/NPM/1128 Advancng Therapeutcs. Improvng Lves.

4 A N N O N S D E N N A P U B L I K AT I O N Ä R E N A N N O N S F R Å N R A D I U M H E M M E T S F O R S K N I N G S F O N D E R A N N O N S 4 Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller Värktablett som kan rädda lv TJOCK- OCH ÄNDTARMSCANCER Att göra genetska analyser är kostsamt. Men om behandlngen vsar sg fungera har du det bllgaste läkemedel du kan tänka dg för att rädda lv. Det säger Anna Martlng, forsknngsledare för en stude som undersöker om acetylsalcylsyra kan bota cancer. A nna Martlng, överläkare och professor krurg vd Karolnska Insttutet, forskar krng tjock- och ändtarmscancer. V fokuserar på prognostska faktorer, nya behandlngar och lvskvaltet. Syftet är dels att förhndra att cancer uppkommer, dels att behandla på ett bättre sätt så att fler överlever och det tll en bättre lvskvaltet. Forsknngen krng tjock- och ändtarmscancer har tagt stora steg under de senaste 20 åren. Idag fnns effektva behandlngar som gör att fler drabbade överlever sn sjukdom. V har nått väldgt långt när det gäller att förhndra lokala återfall. Den stora utmanngen är fjärrsprdnng av metastaser kroppen. För att angrpa problemet är det vktgt att kunna htta tumörer tdgt och förhndra fjärrsprdnng efter operaton. Därför är en stor del av forsknngen nom det här fältet nrktad på att htta nya bomarkörer som kan förutsäga prognos och behandlngssvar. Unk stude Anna Martlng leder den spännande studen ALASCCA, som handlar om acetylsalcylsyra. Det är den första randomserade studen nom tjock- och ändtarmscancer där bomarkörer Syftet är dels att förhndra att cancer uppkommer, dels att behandla på ett bättre sätt så att fler överlever och det tll en bättre lvskvaltet används för att studera värdet av att ge en lågdos acetylsalcylsyra (ASA) tll patenter med kolorektalcancer. V vet från andra typer av studer att acetylsalcylsyra mnskar antalet polyper tarmen. V vet också att ASA mnskar både nsjuknande och åternsjuknande cancer och att patenter med en vss mutaton tumören är de som har mest nytta av behandlngen. I vår nystartade stude nkluderar v alla patenter som opereras för tjock- och ändtarmscancer Anna Martlng, överläkare och professor krurg vd Karolnska Insttutet. Sverge och screenar dem för den här mutatonen. Därefter lottas patenterna studen tll att antngen få en lågdos ASA eller placebo. Studen är dubbel blnd, vlket nnebär att varken v eller patenterna vet vem som får vad. Det är en omfattande stude där totalt patenter ska screenas för mutatonen, varav 800 ska ngå läkemedelsdelen. Patenterna ska stå på den här behandlngen tre års td, daglg dos. Det v är ntresserade av vd studens slut är hur många som under de gångna åren vsat sg ha haft en sjukdomsfr överlevnad. Stor förbättrng Om hypotesen stämmer kommer studen att vsa en kraftgt förbättrad överlevnad hos dem som efter operaton får en låg dos acetylsalcylsyra om dagen. Det är bara crka 30 procent av alla patenter med denna cancer som har mutatonen, vlket nnebär att behandlngen nte kommer att gälla för alla, men dock för en tredjedel. Sedan fnns det alltd rsker med behandlngen, det här fallet kan ASA öka rsken för blödnngar bland annat mag- och tarmkanalen. Men styrkan är att v här kanske har en markör som vsar vlka patenter som kommer att svara postvt på behandlng. Då går det att på en mndre grupp hämta ut vnsterna på ett annat sätt än om ASA skulle ges tll en massa patenter som nte får någon vnst utan enbart bverknngar. Bllgt En annan fördel med ASA är att det är ett extremt bllgt läkemedel jämfört med andra typer av tlläggsbehandlngar nom cancervården. Acetylsalcylsyra är välbeprövat och har funnts över 100 år. I dagens forsknng handlar det nte bara om att utveckla nya medcner, utan även om att använda befntlga på rätt sätt. Att göra de genetska analyserna som ngår vår stude är dyra, men å andra sdan, om behandlngen vsar sg stämma, har v den bllgaste lvräddande behandlng du kan tänka dg. Ett års tablettförbruknng kostar 268 kronor, konstaterar Anna Martlng. Text: Anette Bodnger, Foto: Håkan Flank

5 A N N O N S D E N N A P U B L I K AT I O N Ä R E N A N N O N S F R Å N R A D I U M H E M M E T S F O R S K N I N G S F O N D E R A N N O N S Bl Månadsgvare rng för mer nformaton 5 Cancerforsknngen har betytt lvet DRABBAD AV CANCER För mg har cancerforsknngen betytt lvet. Om jag hade fått den här cancerformen för fyrto år sedan hade utgången sannolkt sett annorlunda ut. Det säger Bengt Magnusson, programledare TV4, som för drygt ett år sedan drabbades av testkelcancer. N är Bengt Magnusson början av förra året besökte vårdcentralen för att kolla upp ett envst sår ena ljumsken hade han på sn höjd räknat med att få ett recept på penclln. Jag åkte tll läkaren för att vsa upp mg och blev vdareskckad tll urologen på Danderyds sjukhus. Där behövde specalsten nte mer än 35 sekunder för att konstatera att nfektonen nte var något att hänga upp sg på. Nästa besked var mer nedslående: Det ser ut som att du har testkelcancer. Ett ultraljud bekräftade msstanken och stället för att åka hem rullades Bengt Magnusson upp på avdelnngen väntan på operaton. Allt gck oerhört snabbt, fem dagar senare åkte jag hem, nyopererad med en remss tll Radumhemmet fckan. Nu väntade fyra omgångar med cellgfter. Första gången var jag nlagd de fem dygn som en behandlng tar. På det stora hela hade jag nget ont av behandlngen. Det syntes däremot, allt hår försvann. Jag föregck det hela genom att klppa mg rktgt kort. Inte heller det kändes svårt, en helt ok frsyr tänkte jag när jag såg mg spegeln. Bengt Magnusson, programledare TV4. Veckorna gck och behandlngen rullade vdare. Jag fck fortsatt lugnande besked av mn läkare, hon berättade bland annat att jag med 96 procents sannolkhet skulle bl helt botad. Alla jag mötte nom vården gav mg redan från början en känsla av trygghet, därför blev jag nte chockad eller tagen av stuatonen. Mn omgvnng blev mer påverkad, en del började gråta när jag berättade. V de tllfällena kom gråten även hos mg. Behövs mer forsknng Idag, drygt ett år senare är behandlngarna avslutade. Cancern är borta och Bengt Magnusson syns åter rutan. Mer forsknng behövs för att fler cancerpatenter ska kunna botas Det som fnns kvar är ett mycket lockgare och tätare hårsvall. Jag har också lte stcknngar och är mer köldkänslg fötter och händer. Det här är saker som kan försvnna helt med tden, jag hyser gott hopp om det också. Att drabbas av testkelcancer dag, jämfört med för 40 år sedan, är stor skllnad. En sjukdom som då var en dödsdom kan man nu bota. Det fnns många cancerformer där utvecklngen nte har kommt lka långt. Mer forsknng, och därmed mer pengar, behövs för att fler cancerpatenter ska kunna botas och få chansen att leva hela sna lv, precs som jag. Text: Anette Bodnger, Foto: Håkan Flank V vll kunna bota ännu fler TESTIKELCANCER Gabrella Cohn Cedermark, överläkare och docent vd Karolnska Insttutet började arbeta med testkelcancer slutet av 1980-talet. Sedan dess har det hänt en hel del. Utvecklngen har gått från att nästan alla dog tll att nästan alla botas. N är jag började mn karrär kunde v redan bota testkelcancer, men patenterna mådde betydlgt sämre på den tden. Idag kan v ta hand om bverknngar av behandlngen på ett mycket bättre sätt. I takt med att kunskapen ökat har v kunnat förbättra terapn och mnska behandlngen av patenter där sjukdomen nte gått så långt, berättar Gabrella Cohn Cedermark. Idag har testkelcancer generellt sett en god prognos, men Gabrella Cohn Cedermark påpekar att de allra svårast sjuka är en grupp patenter där alla ännu nte kan botas. Ett vktgt forsknngsområde är därför hur v ska kunna ntensfera behandlngen ytterlgare syfte att kunna bota även de som har allvarlg sjukdom och tllhör de sämsta prognosgrupperna. För framtden hoppas hon på att forsknngen leder fram tll bättre tumörmarkörer som kan vsa vlka patenter som rskerar återfall, och vlka patenter som även vd små förstorngar av lymfkörtlarna faktskt har, eller nte har, sprdnng av sn testkelcancer. Det är en svår dagnostk. När v genom datortomograf httar relatvt små lymfkörtlar som ger vss msstanke om sjukdom, har v nga bra metoder för att avgöra om v kan avvakta behandlng eller nte. Bättre tumörmarkörer skulle ge oss säkrare beslutsunderlag Gabrella Cohn Cedermark, överläkare och docent vd Karolnska Insttutet. och kortare tder av ovsshet för patenterna. Inom to år hoppas jag också på att v kan använda nya medcner som mnskar återfallen och ökar överlevnaden för de mest allvarlgt sjuka patenterna. Text: Anette Bodnger, Foto: Håkan Flank

6 A N N O N S D E N N A P U B L I K AT I O N Ä R E N A N N O N S F R Å N R A D I U M H E M M E T S F O R S K N I N G S F O N D E R A N N O N S 6 Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller MALIGNT MELANOM Hallå där... Foto: Håkan Flank Återfallsmarkör för varje patent MYELODYSPLASTISKT SYNDROM Eva Hellström-Lndberg, överläkare och professor vd Karolnska Insttutet, har ägnat hela stt forsknngslv åt myelodysplastskt syndrom, en sjukdom som leder tll att benmärgen nte förmår producera tllräcklgt många frska blodceller. Eva Hellström-Lndberg, överläkare och professor vd Karolnska Insttutet....Johan Hansson överläkare på Radumhemmet och professor vd Karolnska Insttutet Solna som forskar om malgnt melanom. Hur vanlgt är malgnt melanom? 2014 hade v drygt nya fall av nvasvt melanom Sverge. Sjukdomen är lka vanlg hos män och kvnnor och är en av de cancerformer som ökar allra snabbast. Öknngstakten är sex procent per år vlket gör att malgnt melanom blr en allt vanlgare sjukdom. Vlka är de största rskfaktorerna? Den särklass största rskfaktorn är ultravolett strålnng från solen. Sedan bdrar även solarer och andra artfcella UV-källor tll nsjuknande. Det fnns även andra ndvdbaserade rsker som t.ex. solkänslg hud, rödhårghet, blå ögon och rklgt med födelsemärken. Även ärftlga komponenter kan påverka rsken att utveckla hudcancer Vlka är symptomen? Symtom på hudcancer är en fläck huden som antngen tllkommer eller ändrar utseende, växer och blr oregelbunden färg och form. Ibland kan det komma andra symtom form av att fläcken klar och är rrterad. Vlka behandlngar fnns? Den vktgaste behandlngen är krurg, största delen av alla melanompatenter blr botade genom att tumören tas bort td, nnan det har blvt någon sprdnng. Vd mer avancerad sjukdom som sprdt sg tll lymfkörtlarna är det också krurg som gäller. För de patenter som har ytterlgare sprdnng har det tdgare nte funnts några effektva behandlngar. Idag har v helt nya möjlgheter att hjälpa dessa patenter. V har dels s.k. målsökande behandlngar, dels nya mmunbaserade teraper, s.k. checkpont-hämmare. Dessa behandlngar används på patenter där sjukdomen nte går att avlägsna krurgskt och som därför behöver en behandlng som verkar hela kroppen för att bl av med cancern. Vad kan man göra förebyggande syfte? Skydda sg mot solen och undvka solarum. Vktgt är också att ha koll på sn hud. Om man märker en förändrng eller httar en fläck som skljer sg från de andra kan det vara dé att få den undersökt. E n av de centrala frågorna forsknngen krng MDS är varför stamcellerna börjar fungera på ett felaktgt sätt. Teknkutvecklngen nom gensekvenserng nnebär nya möjlgheter att fnna svar. För crka sju år sedan kunde forskarna, från att bara ha kunnat kartlägga en gen taget, övergå tll att sekvensera hela paneler med hundratals gener på en och samma gång. Den utvecklngen har lett tll att v på kort td kunnat bygga upp en enorm kunskapsmängd. V har lärt oss vlka gener som samverkar, vlka som är farlga, eller talar för bättre prognos, samt hur de relaterar tll svar på behandlng, förklarar Eva Hellström-Lndberg. De senaste årens arbete har präglats av ett brett anslag syfte att försöka förstå bolog och genetk bakom MDS. Den nya kunskap som gensekvenserngen fört med sg nnebär Jag hade vart en sämre klnker utan forsknngsförståelsen och en sämre forskare om jag nte hade forskat krng mna egna patenter, säger Mara Planck. L ungcancer är en vanlg tumörsjukdom med dålg prognos. Även om stora forsknngsframsteg har gjorts under senare år är det fortfarande den cancerform som skördar flest lv. Swedsh Molecular-bologcal Intatve aganst Lung cancer, är ett natonellt projekt som leds av Mara Planck, specalstläkare på lungklnken vd Skånes unverstetssjukhus Lund och docent onkolog vd Lunds unverstet, och har skapats för att öka kunskapen om hur egenskaper lungcancertumörer kan användas tll att förbättra dagnostk och behandlng. Den första studen nom SMIL fokuserar på lungcancer hos just aldrg-rökare. V har genom lungcancerregstret dentferat alla personer som är opererade för lungcancer mellan 2005 att forskarna på allvar kan börja arbeta med att mnska rsken för återfall efter transplantaton. Här är tanken att försöka htta ndvduella återfallsmarkörer och utveckla ett nytt koncept där v använder ny kunskap för att utveckla, för varje patent, personlga markörer syfte att bättre kunna förutsäga och behandla återfall. Om to år hoppas Eva Hellström-Lndberg att den återfallsfrekvens som dag lgger på procent för MDS-patenter har sänkts tll procent. Mtt mål är att v då ska kunna bota åtta av to MDS-patenter. Text: Anette Bodnger, Foto: Håkan Flank Söker orsak tll lungcancer LUNGCANCER Mara Planck, specalstläkare och docent. och 2014 och som uppgett att de aldrg har vart rökare. V ska nu försöka htta vlka mutatoner som fnns denna grupps tumörceller. Identfera mekansm Så här långt är det mycket som tyder på att aldrg-rökarnas tumörer, nom den vanlgaste formen av lungcancer, har en skld bolog. Det har vsat sg att dessa tumörer utgör en grupp för sg, tllsammans med hälften av rökarnas tumörer, vlket är mycket ntressant. Det skulle kunna återspegla att det fnns en särskld mekansm som lgger bakom sjukdomen hos aldrg-rökarna och att en del av rökarna kanske skulle ha fått lungcancer även om de aldrg hade rökt, förklarar Mara Planck. Nästa stora utmanng blr att dentfera själva mekansmen. I förlängnngen leder vårt arbete tll ökad kunskap om vad, förutom röknng, som orsakar lungcancer. På skt kan den kunskapen komma att leda fram tll bättre dagnostk och behandlng samt tll förebyggande åtgärder. Text: Anette Bodnger

7 A N N O N S D E N N A P U B L I K AT I O N Ä R E N A N N O N S F R Å N R A D I U M H E M M E T S F O R S K N I N G S F O N D E R A N N O N S Bl Månadsgvare rng för mer nformaton 7 Modern cancerforsknng kräver ny och avancerad nfrastruktur NOBELPRISTAGARE Hallå där... INDIVIDUALISERAD BEHANDLING Syftet med PCM-programmet är att skapa bästa möjlga förutsättnngar för nternatonellt konkurrenskraftg forsknng nom ndvdualserad cancerbehandlng. Samarbetet med våra fyra plotprojekt är ett vktgt led det arbetet, säger Claes Karlsson, programdrektör. P CM-programmet vd Karolnska Insttutet startade hösten 2014, tack vare medel från Radumhemmets Forsknngsfonder. PCM står för Personalsed Cancer Medcne, ett begrepp som blvt allt mer relevant takt med att utvecklngen nom tumörbologn gått kraftgt framåt. Idag kan forskare med teknkens hjälp studera tumöravvkelser på ndvdnvå vlket öppnar möjlgheter för mer precs prognos och behandlng. Det övergrpande målet med detta ntatv är att skapa nternatonell konkurrenskraft forsknng om ndvdualserad cancerbehandlng. För att klara det krävs samarbete över många gränser. Den nya forsknngen kräver en helt annan nfrastruktur än tradtonell forsknng. Att dentfera specfka avvkelser och behandla utfrån deras betydelse för tumörers överlevnad, kräver avancerad dagnostk, specfcerad behandlng och nte mnst modern teknsk utrustnng där utvecklngen är snabb och därför kaptalntensv. Ur ett patentperspektv är det dessutom mycket Radumhemmets forsknngsfonder avsatte 2014 fem mljoner kronor/år under tre år för att utveckla forsknngen krng PCM tllsammans med Karolnska Insttutet (KI) och Karolnska Unverstetssjukhuset. Projektledare är professorerna Rolf Lewensohn och Ingemar Ernberg, den senare är även ordförande för KI:s Cancernätverk. PCM-programmet har delat ut forsknngsanslag tll fyra forskargrupper vd KI. Forsknngsledare för projekten är: Jonas Bergh, Henrk Grönberg, Rolf Lewensohn och Matthas Löhr, samtlga professorer vd KI. PCM-programmet har även uppdrag att delta samarbetet nom Cancer Core Europe. En grupp bestående av sex ledande cancercentra Europa vars målsättnng är att harmonsera den europeska translatonella cancerforsknngen. Matthas Löhr, överläkare och professor vd Karolnska Insttutet och Claes Karlsson, programdrektör för PCM-programmet. vktgt att handläggnngstderna är korta. Det går nte att härbärgera allt detta nom en tradtonell forskargrupp eller nsttuton. För att klara uppgften måste det tll samarbete lokalt, natonellt och nternatonellt, säger Claes Karlsson. Fyra projekt En vktg mlstolpe för programmet var dentferngen av fyra plotprojekt. Dessa har efter noggrann bedömnng utvalts av nternatonellt ledande cancerforskare. Totalt har 6,6 mljoner delats ut tll forsknng om ndvdualserad cancerbehandlng. Samtlga projekt studerar betydelsen av specfka avvkelser ensklda ndvders tumörvävnad. Avvkelser som sedan kan leda tll ndvduella behandlngsrekommendatoner. PCM-programmet delfnanserar projekten, där en vktg del är att bygga kunskap som sedan kan blda skola och utgöra modell för andra forskare nom området ndvdualserad cancerbehandlng, säger Claes Karlsson. Matthas Löhr, överläkare och professor vd Karolnska Insttutet är forsknngsledare för ett av de utvalda projekten. Det är mycket nsprerande att projekten bedömts av nternatonella experter från stora europeska centra. Det är ett vktgt erkännande och ger oss extra kraft att arbeta vdare med PCM-forsknng här Stockholm. Han poängterar att alla är överens om att framtdens cancerbehandlng kommer att vara mycket mer ndvdualserad än dag. Men vägen dt är komplcerad och kräver nya samarbetsprojekt, såsom PCM-programmet. Alla saknar en vss erfarenhet av detta forsknngsfält, därför är det så vktgt att skapa en lärande organsaton där man lär av varandra. V som arbetar nom plotprojekten får lära oss den hårda vägen och förhoppnngsvs kan v htta generalserbara erfarenheter och se tll att sprda den kunskapen genom vårt nätverk, säger Matthas Löhr. Text: Anette Bodnger, Foto: Håkan Flank...Thomas Lndahl, nobel prstagare kem. Varför blev det DNAforsknng för dn del? När jag studerade medcn så blev jag en amanuens mkrobolog, eller bakterolog som det hette på den tden. Fokus låg på DNA-forsknng och efter ett par år nsåg jag att en forskarkarrär lockade mer än att bl en snäll doktor. Så jag fortsatte på det spåret. När förstod du att er upptäckt en dag skulle kunna leda fram tll Nobelprset? Jag har aldrg tänkt på det vset. Man klver nte upp på morgonen och tänker att nu ska jag göra ett försök som det kan bl ett Nobelprs av, det är nte därför man jobbar. Vad har dn td på KI betytt för dtt arbete? Jag hade en mycket nsprerande handledare Enar Hammarsten som var en slags legend på sn td. Han var en enormt ntensv fgur som vd 70 års ålder fortfarande brann för sn forsknng och vsade stor, närmast barnslg, förtjusnng när det kom nya ntressanta resultat laboratoret. För mg är han fortfarande en stor förebld. Tps tll unga forskare som vll gå samma bana som du? De ska undvka att gå andras fotspår. Att vara forskare är som att vara upptäcktsresande, för att upptäcka något nytt kan det vara klokt att undvka de mest fashonabla ämnena. Välj stället ett område som ngen av olka anlednngar har brytt sg så mycket om. Där fnns ofta outforskade vägar vlket kan vara en bra utgångspunkt för den som vll bryta ny mark. Dn drvkraft? Spännngen att kanske upptäcka nya saker som ngen annan någonsn har känt tll. Att få lägga en lten pusselbt tll vår förståelse av lvet. Kommer v någonsn att kunna bota all cancer? Jag tror nte rktgt på det. Cancer är ju ofta en ålderssjukdom, det blr en utsltnng av organsmen som kan få celler att börja växa på ett okontrollerat sätt. Det är svårt att tänka sg att det skulle gå att undvka, det är som att drömma om evgt lv. Bot kommer kanske nte att fnnas runt hörnet, men man kan tänka sg att kunna behandla cancer så att det går att leva med sjukdomen och ändå ha ett aktvt och bra lv. Vad har du använt dna prspengar tll? När jag fck beskedet köpte jag ett par lådor gott vn, när de tar slut fnns det pengar kvar att handla för! Foto: Håkan Flank

8 A N N O N S D E N N A P U B L I K AT I O N Ä R E N A N N O N S F R Å N R A D I U M H E M M E T S F O R S K N I N G S F O N D E R A N N O N S 8 Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller LÄKEMEDELSUTVECKLING Hallå där... Foto: Håkan Flank Henrk Grönberg, överläkare och professor vd Karolnska Insttutet....Stg Lnder, professor cancerfarmakolog vd Karolnska Insttutet och professor farmakolog vd Lnköpngs unverstet, vars forskargrupp för några år sedan lyckades dentfera en substans som vsat sg vara mycket effektv mot tumörer olka expermentella system. Hur har arbetet med ert fynd fortskrdt? Det har gått mycket bra. V har kommt mycket längre när det gäller vår förståelse för hur vår substans verkar och hur den dödar tumörceller. V vet tll vlket proten cellen som vår substans bnder och v har kunnat vsa att celler som är motståndskraftga mot andra läkemedel är känslga för vår substans. Vlken typ av cancer är läkemedelskanddaten rktad mot? Vår huvudndkaton är multpelt myelom, men v studerar även akut lymfatsk leukem, Ewngs sarkom och ett par andra sjukdomar. En fördel med vår läkemedelskanddat är att den nte framkallar DNA-skador. Detta gör den specellt lämplg för behandlng av cancer hos barn. Var står n dag? V har nlett ett samarbete med ett ltet svenskt företag (Vvolux) som fnanserar klnska prövnngar vd Memoral Sloan Ketterng New York och Dana Farber Cancer Insttute Boston. Indkatonen är multpelt myelom. Här används substansen VLX1570 som är en vdareutvecklng av vår ursprunglga substans. V arbetar även med att utveckla nya läkemedel med samma verknngsmekansm och har kommt ganska långt med detta. När kan er upptäckt komma patenter tll godo form av ett nytt cancerläkemedel? Det beror ju på om den nuvarande prövnngen kommer att ge postva resultat eller nte. Om den gör det så hoppas v kunna starta samarbete med ett stort läkemedelsbolag och utveckla vår substans tll ett regstrerat läkemedel nom (förhoppnngsvs) fem år. Om den pågående prövnngen nte ger ett postvt resultat kommer det att ta längre td att komma framåt, men v hoppas att slutlgen kunna bdra tll utvecklngen av läkemedel som kommer patenter tll godo. Nytt test för prostatacancer revolutonerar vården PROSTATACANCER En stark drvkraft är att ny kunskap snabbt ska komma patenterna tll nytta. Det säger Henrk Grönberg vars forsknng krng ett nytt test för prostatacancer på bara fem år gått från planerngsstadum tll klnk. F ör att dagnostsera prostatacancer används dag ett så kallat PSA-prov, ett test som länge vart omdebatterat eftersom PSA nte kan sklja mellan farlg och ofarlg cancer. Henrk Grönberg, överläkare och professor vd Karolnska Insttutet, har under de senaste åren arbetat med STHLM3, en stude som fokuserat på att utveckla ett helt nytt test där man va ett vanlgt blodprov kan analysera en kombnaton av sex protenmarkörer, över 200 genetska markörer samt klnska data som ålder, famljehstork och tdgare vävnadsprov från prostatan. Studen gjordes mellan 2012 och 2014 där det nya testet jämfördes med PSA-dagnostk genom att deltagare studen, män från Stockholm åldrarna 50-69, testades med båda metoderna. Resultaten vsar bland annat att det nya testet mnskade antalet bopser med ungefär en tredjedel jämfört med PSA. Testet httade även allvarlg cancer hos män med låga PSA-värden, cancer som dag nte upptäcks. Vårt test nnebär att v kan mnska antalet bopser och öka sannolkheten att htta en farlg cancer. Testet mnskar rsken för underbehandlng av män med farlg cancer. Och många män som har en lndrgare form av sjukdomen slpper onödg, plågsam och ofta kostsam behandlng, säger Henrk Grönberg. Stor patentnytta Förutom den stora patentnytta som det nya testet för med sg fnns en annan ntressant aspekt, de nya rönen har kommt patenterna tll nytta på rekordtd forsknngssammanhang. Redan tll hösten kommer testet att fnnas tllgänglgt på klnkerna Stockholm. Ibland forskar v väldgt mycket men kunskapen når nte alltd ut tll patenterna. Jag vll vsa att det faktskt går att snabbt omsätta ny kunskap, som det här testet, praktsk nytta. Ett annat forsknngsspår handlar om klnsk sekvenserng av cancer. Här har v fått stöd från PCM, Personalsed Cancer Medcne. Detta projekt handlar om män med sprdd prostatacancer. V ska med hjälp av ett blodprov ta ut plasman, där alla protener fnns. I plasman fnns även små DNA-btar, så kallade frtt crkulerande DNA, från tumören. Det är dessa v vll komma åt. Vanlgt blodprov Henrk Grönberg och hans forskargrupp har utvecklat en teknk för att kunna sekvensera tumörbtarna. Det nnebär att v stället för att ta en bops på en tumör kan nöja oss med ett vanlgt blodprov för att få ut all nformaton v behöver. Detta öppnar helt nya möjlgheter för att bestämma vlken typ av tumör det handlar om, vlken typ av behandlng som passar bäst och tll att följa sjukdomens förlopp. Henrk Grönberg hoppas att redan tll hösten kunna starta studer där den här typen av analyser används för prostatacancerpatenter. Detta är ett helt nytt sätt att arbeta med ndvdualserad behandlng, slutänden handlar det om att ge rätt behandlng tll rätt patent. Vd prostatacancer fnns det dag sju, åtta olka behandlngar att välja mellan. Genom denna analys får v bättre underlag för att kunna avgöra vlken behandlng som gör mest nytta för varje enskld patent. Text: Anette Bodnger, Foto: Håkan Flank

9 A N N O N S D E N N A P U B L I K AT I O N Ä R E N A N N O N S F R Å N R A D I U M H E M M E T S F O R S K N I N G S F O N D E R A N N O N S Bl Månadsgvare rng för mer nformaton 9 Måste bl bättre på att ndvdanpassa cancerbehandlng BRÖSTCANCER Idag botas den stora majorteteten av alla cancerpatenter, men fortfarande blr många under- eller överbehandlade. Mn forsknng syftar tll att v ska bl bättre på att ge rätt behandlng, och rätt mängd behandlng, tll varje patent, säger Svetlana Bajalca Lagercrantz. B röstcancer är en sjukdom med huvudsaklgen god prognos där den stora majorteten botas. Men för att vara på den säkra sdan överbehandlas dag många patenter. Problemet är att cancerteraper ofta är krävande och kan ge oönskade bverknngar som allvarlga nfektoner, hjärtpåverkan, trötthet och mnnessvårgheter samt, enstaka fall, öka rsken för sekundär cancer. Mn forsknng syftar tll att v ska bl bättre på att ge rätt behandlng, och då rätt mängd behandlng, tll varje patent. Ett led det arbetet är att karaktersera prmärtumören för att sedan kunna förutsäga tumörens potentella aggressvtet och hur sannolkt det är att den kommer att sprda sg, säger Svetlana Bajalca Lagercrantz, överläkare, docent vd Karolnska Insttutet och ST-chef vd onkologklnken med ansvar för rekryterng av framtdens onkologer. Teknkplattform För att klara detta krävs en teknkplattform som kan detaljanalysera stora mängder gener på en och samma gång. V har kommt så långt att v gjort prmäranalyser och har publkatoner som vsar vlken prognostsk betydelse olka genetska kombnatoner ger. V vll nu mplementera kunskapen klnk, ta tumörprover och analysera dem, för att sedan samarbete med Svetlana Bajalca Lagercrantz, överläkare, docent vd Karolnska Insttutet och ST-chef vd onkologklnken. forskare vd Kunglga Teknska Högskolan Stockholm utveckla en teknsk plattform där v kan analysera hela paneler av gener detalj. Tanken är att få tll ett snabbt flöde från dagnos tll tumörprov och analys, och att resultatet sedan ska mplementeras behandlngsrekommendatonen för varje enskld patent. Det övergrpande målet är att med hjälp av genanalys kunna styra behandlngen. Om allt går som jag hoppas och tror på kan detta vara verklghet klnk nom to år. En stark drvkraft Svetlana Bajalca Lagercrantz forsknng är att hon för några år sedan själv drabbades av bröstcancer. Jag vet vad man som cancerpatent kan behöva gå genom form av tuffa behandlngar och vad de för med sg. Att kunna ndvdanpassa terapn är något jag verklgen brnner för. Om v på molekylär väg kan förutsäga prognos och behandlngssvar kan v optmera behandlngen och spara onödgt ldande. Grundforsknngen har genererat mycket data under de senaste decennerna och mtt mål är att få n den molekylärgenetska kunskapen klnken så att den kommer patenterna tll godo. Text: Anette Bodnger, Foto: Håkan Flank Jag vet vad man som cancerpatent kan behöva gå genom form av tuffa behandlngar och vad de för med sg. Läkemedelsutvecklng forsknngsfronten mot cancer I nära samarbete med klnska experter utvecklar Kancera läkemedel för behandlng av leukem och solda tumörer. Kancera har utvecklat läkemedelsprojekt från en fas präglad av banbrytande bologska upptäckter av hur resstent cancer kan angrpas, tll två läkemedelskanddater som nu skall göras redo för klnsk prövnng och möjlgheten att bekämpa sjukdomen männska. De första produkterna rktas mot två lvshotande sjukdomar, kronska lymfatsk leukem (ROR-projektet) och pancreascancer (Fractalkne-projektet). Därutöver har Kancera påvsat första resultat av en ny generaton av ROR hämmare mot sold tumör en första djurmodell. Ytterlgare två projekt väntas leverera läkemedelskanddater nom de närmaste 24 månaderna. Ett av dessa rktas mot multpelt myelom (HDAC6) och ett mot kemoterap- och strålnngsresstent cancer (PFKFB3). Pågående nyemsson syftar tll att lyfta Kanceras cancerprojekt från en lovande utvecklngsfas tll att färdgställas för att kunna prövas mot cancer patenter. Akten handlas på Nasdaq Frst North. Mellan maj pågår en nyemsson. För mer nformaton besök gärna

10 A N N O N S D E N N A P U B L I K AT I O N Ä R E N A N N O N S F R Å N R A D I U M H E M M E T S F O R S K N I N G S F O N D E R A N N O N S 10 Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller Blodet röd tråd cancerforsknngens stora CANCERTERAPINS UTVECKLING Blodet har vart den röda tråden genom de centrala upptäckterna cancerforsknngens hstora. Det säger Håkan Mellstedt, professor vd Karolnska Insttutet, ett samtal om vlka genombrott han anser vart vktgast för cancerterapns utvecklng. U pptäckten av DNA-molekylens byggnad anses vara ett av 1900-talets stora medcnska framsteg. Utan kunskapen om DNA-molekylens struktur hade dagens bologska forsknng sett helt annorlunda ut. Cancer är tll stor del en sjukdom som består av förändrngar arvsmassan. När Watson och Crck början av 1950-talet presenterade sn upptäckt skapades den grund som en stor del av dagens cancerforsknng bygger på. Utan kunskaper om DNA-uppbyggnaden hade man nte kunnat förstå mutatoner och andra genförändrngar som kan uppstå, säger Håkan Mellstedt. En annan vktg händelse kom 1975 då César Mlsten och George Köhler, två forskare vd unverstetet Cambrdge, lyckades med att solera och producera monoklonala antkroppar som försvarar kroppen mot angrepp utfrån. Den upptäckten är helt central, dels beroende på att den har gett oss verktyg för att kunna undersöka tumörerna, dels för att kunna skapa helt nya teraper med monoklonala antkroppar. Strålterap Håkan Mellstedt nämner även radologen Henry Kaplan som mtten av 1950-talet ntroducerade den första lnjära strålacceleratorn. Han var den som nförde så kallad mantel- och byxbehandlng för Hodgkns sjukdom som tdgare vart helt obotlg. Där lyckades Kaplan, genom sna helt nya nfallsvnklar på strålteknk och stråldoser, nte bara med att drastskt förbättra överlevnaden för drabbade patenter, han lade även grunden för hela den moderna strålterapn. En annan vktg händelse kom 1950 då de amerkanska epdemologerna Ernest Wynder och Evarts Graham publcerade vetenskaplga bevs för att röknng ökar rsken för lungcancer. Wynder och Graham var de som först lanserade tanken om preventon men det tog lång td nnan dessa tankar fck genomslag kom ett annat stort genombrott. Då gjorde den amerkanske läkaren Donall Thomas världens första benmärgstransplantaton. Metoden nnebar en revoluton behandlngen av patenter med leukem och andra hematologska malgnteter. Kemoterap De första kemoterappreparaten kom på 1940-talet, ett av de första var melfalan som fortfarande är användnng. I Sverge började drogen användas början 1950-talet, vd det laget fanns det redan fler preparat och déer om att kombnera olka typer av cytostatka. Dessa tankar ledde bland annat fram tll MOPP-terap, en kombnaton av tre cytosta- I början av 1950-talet upptäcks DNA-molekylens uppbyggnad. I mtten av 1950-talet ntroduceras den första lnjära strålacceleratorn MOPP lanseras, grunden tll klnsk användnng av kombnatonsterap första lyckade resultaten vd solda tumörer med kombnatonskemoterap. I slutet av 1970-talet upptäcks att lvmoderhalscancer förorsakas av ett papllomvrus forskare publcerar vetenskaplga bevs för att röknng ökar rsken för lungcancer och föder tankar om preventon genomförs världens första benmärgstransplantaton forskare lyckas solera och producera monoklonala antkroppar som försvarar kroppen mot angrepp utfrån. Hndra utvecklngen av bröstcancer HORMONBLOCKERING Att kunna hjälpa kvnnor med att leva ett frskt lv och bdra tll att de kan få de barn de vll ha, drver mg mn forsknng, säger Krstna Gemzell Danelsson, överläkare och professor vd Karolnska Insttutet. E tt av Krstna Gemzell Danelssons forsknngsprojekt handlar om vlken betydelse progesteronreceptormodulerare, som blockerar effekten av bland annat gulkroppshormon, har för utvecklngen av bröstcancer. V vet dag att könshormonet progesteron är nblandat utvecklngen av bröstcancer. V vet också att bärare av specfka mutatoner Krstna Gemzell Danelsson, professor vd Karolnska Insttutet. som BRCA-1 och -2 har en kraftgt ökad rsk för att drabbas av bröstcancer redan under sn fertla perod. Idag botas de flesta kvnnor som drabbas av bröstcancer, men den ärftlgt betngade sjukdomen är ofta av den aggressvare sorten. Därför genomgår många kvnnor som har den ärftlga bröstcancergenen en mastektom, då brösten opereras bort, förebyggande syfte. V ska studera effekten av ett läkemedel, mfeprston, som blockerar effekten av progesteron bröstet och som enlgt våra tdgare forsknngsresultat skulle kunna skydda mot utvecklng av bröstcancer. Kvnnor som har den så kallade BRCAgenen löper även ökad rsk att utveckla äggstockscancer. V vll undersöka om v kan använda antprogesteron, för att på så vs hndra cancerutvecklngen. Den enda preventva behandlng v dag kan erbjuda dessa kvnnor är att operera bort bröst och äggstockar, en väldgt stympande behandlng som påverkar fertlteten. I det långa loppet är målet att kvnnor ska slppa genomgå operatoner förebyggande syfte. Text: Anette Bodnger, Foto: Håkan Flank

11 A N N O N S D E N N A P U B L I K AT I O N Ä R E N A N N O N S F R Å N R A D I U M H E M M E T S F O R S K N I N G S F O N D E R A N N O N S genombrott Bl Månadsgvare rng för mer nformaton 11 tka och kortson, som användes vd Hodgkns sjukdom på patenter med avancerad sjukdom och som nte kunde strålbehandlas. MOPP nterades av Vncent DeVta 1969, som härgenom lade grunden tll klnsk användnng av kombnatonsterap. Håkan Mellstedt påpekar att det var blodsjukdomar som tll en början drev utvecklngen nom cancerbehandlngen. De första lyckade resultaten vd solda tumörer med kombnatonskemoterap kom 1974, en behandlng mot testkelcancer som ntroducerades av Lawrence Enhorn. Detta var en revoluton; Nu trodde man sg ha funnt svaret för alla solda tumörer. Rktgt så var det dock nte, men prncpen var etablerad och den har lett fram tll en rad nya behandlngar längs vägen. Nutd Nästa mlstolpe dateras tll början av 1990-talet, då den första monoklonala antkroppen kom. Teknken beskrevs som sagt redan 1975, men det dröjde nästan 20 år nnan den första monoklonala antkroppen blev regstrerad för behandlng. Nästa bokmärke hstoren är vad som dag kallas för målsökande behandlng. I praktken handlar det om att dentfera genförändrngar som drver cancercellen syfte att sedan kunna stänga av dessa. Detta gjordes för första gången under 1990-talet, va en hematologsk malgntet som återgen fck bana väg för ny behandlng. Immunterap Under 1960-talet började kartläggnng av hur mmunsystemet fungerar vd cancer. Idag handlar nnovatv cancerbehandlng tll stor del om mmunterap. Håkan Mellstedt, professor vd Karolnska Insttutet. Den första behandlngen rktades mot malgnt melanom. Idag har v mmunterap även mot lungcancer och nom kort även mot njurcancer och Hodgkns. Håkan Mellstedt nämner även Harald zur Hausen som slutet av 1970-talet upptäckte att lvmoderhalscancer förorsakas av ett vårtvrus, papllomvrus ntroduceras HPV-vaccnaton som en åtgärd att förebygga uppkomst av lvmoderhalscancer. En preventv åtgärd som dramatskt kommer att mnska nsjuknande denna cancersjukdom. Håkan Mellstedt ser blodet som den röda tråden cancerforsknngens genombrott. Det är därför man har så goda behandlngsresultat vd blodtumörer, och sämre för de solda tumörer som nte går att behandla med krurg. Förhoppnngsvs kommer v att få se samma fna utvecklng med de solda tumörerna som v har sett på blodtumörerna. Idag kan v bota 65 procent av all cancer, ett resultat som åstadkommts av mer än hundra års dedkerad forsknng, världen över. Text: Anette Bodnger, Foto: Håkan Flank Början av 1990-talet den första monoklonala antkroppen ntroduceras HPV-vaccnaton som en åtgärd för att förebygga uppkomst av lvmoderhalscancer. Tack vare mer än hundra års dedkerad forsknng botas dag 65 procent av all cancer med hjälp av nya effektva teraper talet målsökande behandlng ntroduceras talet Immunterap på frammarsch första behandlngen rktas mot malgnt melanom. Bot och högre lvskvaltet STAMCELLSTRANSPLANTATIONER Allt fler cancersjuka erbjuds stamcellstransplantatoner, men komplkatoner är vanlga. Med hjälp av moderna cellseparatonsmetoder tar Mchael Uhlns forskargrupp fram nya sätt att behandla nfektoner och slå mot tumörceller. M chael Uhln, docent och forsknngschef vd Centrum för allogen stamcellstransplantaton vd Karolnska Unverstetssjukhuset Huddnge, arbetar med att ta fram en ny metod för att plocka ut, fltrera och rena celler som ges tll patenter. Patenter som genomgår transplantaton är ofta väldgt sköra och behandlngen är assocerad med olka komplkatoner. V vll försöka skräddarsy behandlngen för att åstadkomma så få komplkatoner som möjlgt efteråt. När en transplanterad patent drabbas av avstötnng, nfektoner eller återfall ges vanlgtvs en behandlng med extra vta blodkroppar. Blodkropparna som kommer från den ursprunglga stamcellsdonatorn ges syfte att hjälpa och förhndra den hotande avstötnngen eller att drekt attackera den återkommande cancern eller nfektonen. Ibland attackeras stället frsk vävnad, detta kallas för graft-kontra-värd-reakton (GVHD), och kan leda tll döden. De celler som orsakar denna oönskade reakton är en av de vanlgaste lymfocyterna: alfabeta-t-celler. Med hjälp av en ny cellseparatons metod renar v cellerna och tar bort de skadlga T- cellerna. Kvar fnns en grupp T-celler som har Mchael Uhln, docent och forsknngschef vd Centrum för allogen stamcellstransplantaton. större effekt mot vrusnfekterade celler samt cancer men mndre rsk att orsaka GVHD. Målet är att skapa bättre bot och högre lvskvaltet för patenter som genomgått en stamcellstransplantaton. Text: Anette Bodnger, Foto: Håkan Flank

12 A N N O N S D E N N A P U B L I K AT I O N Ä R E N A N N O N S F R Å N R A D I U M H E M M E T S F O R S K N I N G S F O N D E R A N N O N S 12 Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller Två stora fonder och ett ltet effektvt kansl Stftelsen Konung Gustaf V:s Jubleumsfond har gemensamt kansl på Radumhemmet. Kanslet ansvarar för fondernas redovsnng, ekonomsk rapporterng tll styrelser, huvudmän och medlemmar samt admnstrerng av forsknngs- och reseanslag, mnnesgåvor, donatoner och testamenten. Dessutom sköter kanslet admnstratonen för personal som är anställda nom projekten. Foto: Håkan FlankC ancerförenngen Stockholm och V som arbetar på kanslet är: Gun-Brtt Enar, kanslchef Verena Vesc, ekonomchef Marja Pusc, admnstratör Marann Eklund, ekonomassstent Kanslet en effektv lten enhet. Marja Pusc, Gun- Brtt Enar, Verena Vesc och Marann Eklund. STÖD LIVSVIKTIG FORSKNING Bl månadsgvare Bl månadsgvare på rahfo.se eller rng Ge en gåva/gratulatonsgåva På rahfo.se kan du enkelt ge en gåva eller gratulatonsgåva med dtt betalkort eller sätta n valfrtt belopp på plusgro (CAF) eller (GV) Ge en mnnesgåva Hedra en avlden med en gåva tll cancerforsknngen lka välkommet som en blomma! När du skänker en mnnesgåva skckas ett vackert mnnesblad tll den som är närmast anhörg eller tll den begravnngsbyrå som ombesörjer begravnngen. Du väljer själv motv och dn personlga hälsnng som du vll ska stå mnnesbladet. Testamentera Genom att skrva ett testamente vsar du hur du vll att dn kvarlåtenskap ska fördelas. Ett testamente är en trygghet för dna anhörga det gör att de kan känna tll och respektera dn ssta vlja. Då fonderna är skattebefrade kan v avyttra värdepapper eller fastgheter utan att betala kaptalvnstskatt. Bl företagsvän Vd en gåva över kronor får dtt företag: Dplom Exponerng av företagsnamnet på rahfo.se Banner att använda på er hemsda Swsha dtt stöd tll RADIUMHEMMETS FORSKNINGSFONDER Sverges två äldsta fonder för cancerforsknng, Cancerförenngen Stockholm (1910) och Stftelsen Konung Gustaf V:s Jubleumsfond (1928), ngår Radumhemmets Forsknngsfonder. Det samlade nnehavet av värdepapper uppgår tll ca 1,5 mljarder kronor. Snttavkastnng de senaste 5 åren har vart 50 mkr per år och delats ut tll olka cancerforsknngsprojekt delade fonderna ut 52 mkr. Fonderna stödjer 159 forskare med ett eller flera pågående forsknngsprojekt. Inom dessa projekt arbetar sntt 59 personer heltd. Uppemot 160 forskare och doktorander fck också möjlghet att under 2015 delta kurser eller kongresser nom klnsk cancerforsknng runt om världen nkom totalt 97 ansöknngar tll forsknngsnämnden om forsknngsstöd tll klnsk cancerforsknng. Av dessa bevljades 60 ansöknngar. Fnanserngsbehovet var 231,9 mkr, av vlka fonderna kunde bevlja 43,3 mkr. INFORMATION Radumhemmets Forsknngsfonder Box 25, Solna Radumhemmet, Karolnska Unverstetssjukhuset Solna Tel , Cancerförenngen Stockholm Organsatonsnummer PlusGro: Stftelsen Konung Gustaf V:s Jubleumsfond Organsatonsnummer PlusGro: Admnstratons- och nsamlngskostnader vd Radumhemmets Forsknngsfonder % 96% Låga admnstratonskostnader Avkastnng och gåvor Admnstratonskostnader

13 A N N O N S D E N N A P U B L I K AT I O N Ä R E N A N N O N S F R Å N R A D I U M H E M M E T S F O R S K N I N G S F O N D E R A N N O N S Bl Månadsgvare rng för mer nformaton 13 Cancerrådgvnngen Stödsamtal och nformaton för dg som berörs av cancer. Du är välkommen som patent, närstående eller om du bara har funderngar. På Cancerrådgvnngen får du prata med specalstsjuksköterskor som har bred kunskap och lång erfarenhet av att möta männskor olka lvsstuatoner samband med cancer. Alla har utbldnng samtalsstöd. Du som rnger eller skrver kan vara anonym. För personlgt besök och nformaton fnns cancerrådgvnngen Radumhemmets entré, Karolnska Unverstetssjukhuset Solna. Där träffas onkologsjuksköterskan Helena Cramér, anställd av fonderna. Öppettder vardagar mellan klockan , stängt för lunch. Cancerrådgvnngen drvs nom Regonalt cancercentrum (RCC) med Radumhemmets Forsknngsfonder som delfnansär. Telefon: E-post: Helena Cramér, onkologsjuksköterska på Cancerrådgvnngen. Foto: Håkan Flank Uppdaterad upplaga 2016 Prostatacancer Råd, rön, möjlgheter Prostatacancer är mannens vanlgast förekommande cancerform. Den upptäcks varje år hos män vårt land och utgör en tredjedel av all cancer hos män. Idag lever ca svenska män som har fått en prostatacancerdagnos. Sten Nlsson och Lennart Lev PROSTATA - CANCER Råd, rön, möjlgheter Den populära broschyren om prostatacancer handlar om prostatacancerns uppkomst, dagnos och förlopp och behandlngsalternatv. Broschyren vänder sg tll patenter, anhörga och vårdpersonal. En uppdaterad verson kommer att tryckas under sommaren och kan framöver beställas på vår hemsda eller tel Styrelser och forsknngsnämnder Cancerförenngen Stockholm Ulf Lagerström, drektör, ordförande Stftelsen Konung Gustaf V:s Jubleumsfond Cecla Scheln Sedegård, landshövdng, ordförande De to vanlgaste cancersjukdomarna 2014 Prostatacancer Bröstcancer Hudcancer exkl. malgnt melanom Tjocktarmscancer Lungcancer nkl. cancer bronker Malgnt melanom huden Urnblåsecancer och cancer övrga urnvägar Malgna lymfom Ändtarmscancer Hjärntumörer och cancer övrga nervsystemet Källa: Cancerfondsrapporten BANKKONTO CLEARINGNUMMER PERSONKONTO KONTONUMMER Att testamentera kan rädda lv Genom att testamentera kontanter, akter eller dn fastghet hjälper du Radumhemmets Forsknngsfonder att rädda lv. Ett testamente kan rädda lv ETT TESTAMENTE KAN RÄDDA LIV Mnst var tredje person kommer att få en cancerdagnos under sn lvstd. Drygt 65% av dem som får en cancerdagnos lever to år eller längre. En gåva va ett testamente gör att v kan bota ännu fler. Beställ gärna vår testamentsbroschyr kostnadsfrtt på vår hemsda eller rng JA, JAG VILL RÄDDA LIV OCH ANMÄLER MIG SOM MÅNADS- GIVARE TILL RADIUMHEMMETS FORSKNINGSFONDER VARJE MÅNAD BIDRAR JAG MED: 500:- 400:- 300:- 200:- 100:- VALFRI SUMMA KRONOR BANKENS NAMN PERSONNUMMER - Forsknngsfondernas vetenskaplga nämnder utvärderar och prorterar forsknngsansöknngar samt förbereder styrelsens behandlng av anslagsärenden. Nämnderna består av totalt tolv professorer från Sverges främsta medcnska lärosäten och fungerar som kvaltetsgarant för forsknngsprojekt som stöds av Radumhemmets Forsknngsfonder. Ordförande forsknngsnämnderna: Professor V. Peter Collns, Unversty of Cambrdge Vetenskaplg sekreterare: Docent Anders Ullén, Insttutonen för onkolog-patolog, Karolnska Insttutet NAMN ADRESS POSTNUMMER/ORT E-POST DATUM/UNDERSKRIFT ALLMÄNNA VILLKOR FÖR AUTOGIRO, SE: SKICKA TALONGEN TILL: FRISVAR Radumhemmets Forsknngsfonder Svarspost Kundnummer Solna

14 14 Annons NextMeda Fler måste få chansen att leva hela sna lv V behöver mer kunskap om vlka patenter som har mest nytta av de läkemedel som står tll buds. De nya målnrktade behandlngarna har nneburt ett stort steg framåt, men v är långt från framme, säger Smon Ekman, överläkare och docent vd Karolnska Unverstetssjukhuset samt Karolnska Insttutet. Smon Ekmans arbete, både som forskare och onkolog, är nrktat på lungcancer. Det är en svår dagnos att få och har generellt en dålg överlevnad. Ett av mna forsknngsspår är att försöka htta predktva bomarkörer, alltså faktorer som kan förutse om en patent kommer att svara på en vss behandlng eller nte. Både vd nsättande av första behandlng, och över td, utvecklas ofta resstens mot läkemedel. Idag kan v använda oss av genetska tester för att kunna förutse vlka som har störst chans att svara på en behandlng. Trots detta är det procent av patenterna som nte svarar på terapn och över td utvecklar alla resstens. Jag försöker förstå vlka mekansmer som lgger bakom detta, varför vssa drabbas och vad det är för slags resstens det handlar om. Om v kan dentfera resstensmekansmen kan v också rkta behandlngar mot den. För att framtden kunna skräddarsy cancerbehandlngar är det vktgt att dag kunna följa patenternas behandlngsresultat klnsk vardag. Tllgången tll data från den klnska verklgheten, så kallad real world data, är avgörande för att öka kunskapen om nya läkemedel och andra behandlngar. I laboratoret kan v bygga celllnjer, manpulera dem och testa olka läkemedel, det är ett vktgt och hypotesgenererande arbete. Smon Ekman och Theo Foukaks, överläkare vd Karolnska Unverstetssjukhuset och docenter vd Karolnska Insttutet. Men sedan måste fynden v gjort n vtro översättas tll verklgheten, vlket ju är själva kärnan translatonell forsknng. Forsknngsportal En stor hjälp arbetet är en nystartad forsknngsportal där forskarna nom lungcancer är först ut med att noga regstrera patenternas klnska och molekylärbologska data. Om vssa patenter nte svarar på behandlng kan v gå tllbaka och ttta på vad som skljer deras tumörer från andra där behandlngen fungerar. Smon Ekman berättar att han som onkolog bland kan känna sg frustrerad över att nte ha de rätta verktygen för att kunna hjälpa en patent så mycket som han skulle vlja. Samtdgt är det en spännande td att vara forskare. Utvecklngen går snabbt och när det kommer data om nya målnrktade läkemedel, ofta med tllhörande bomarkörer, vet v att det nte behöver dröja länge förrän den nya behandlngen kan användas klnken. Bröstcancer Även Theo Foukaks, överläkare vd Karolnska Unverstetssjukhuset och docent vd Karolnska Insttutet, delar sn td mellan forsknng och klnk. Jag arbetar med klnska studer med fokus på bröstcancer. Huvudsyftet är att htta bra bomarkörer som framtden ska kunna användas för att dentfera rätt behandlng tll varje patent. Inspraton och mentalt bränsle tll arbetet laboratoret får han de daglga mötena med bröstcancerpatenter på klnken. Ibland känner man en frustraton av att nte veta tllräcklgt mycket om den ensklda tumörens egenskaper för att kunna välja den mest optmala behandlngen för patenten. Bröstcancer är en sjukdom med god prognos. Men trots att de flesta patenter kan botas fnns det fortfarande en andel som får återfall och dör av bröstcancer. Även om den andelen är relatvt lten jämfört med andra tumörformer måste man komma håg att bröstcancer är en mycket vanlg sjukdom. Procentsffran för den grupp som nte klarar sg är låg, men bakom den fnns crka patenter som dör sjukdomen varje år, bara Sverge. Ett annat problem dag är under- och överbehandlng. Det saknas markörer som kan vsa vlka patenter som har mest nytta av vlken terap. Det gör att patenter bland nte får den behandlng som de har mest nytta av, och att vssa behandlas onödan. Mn förhoppnng är att vår forsknng ska bdra tll att få fram bättre prognostska och predktva markörer så att fler kvnnor kan botas och ges möjlghet att få leva hela sna lv, säger Theo Foukaks. Den onkologska klnken vd Karolnska Unverstetssjukhuset är Sverges största cancerklnk. V har patentbesök per år öppenvård och vårdtllfällen nom slutenvård (nnelggande vård). V har crka 600 medarbetare. Organsatorskt fnns verksamheten vd Radumhemmet Solna, Södersjukhuset och Danderyds sjukhus. Karolnska Unverstetssjukhuset Solna Stockholm Tel:

15 NextMeda Stor onkologsatsnng hos Bayer Bayer är ett globalt nnovatonsföretag med mer än 150 års erfarenhet och kärnkompetens nom hälsa och jordbruk. Bolagets utvecklng den nordska regonen är oerhört dynamsk och nuläget satsar Bayer kraftgt på forsknng och utvecklng nom onkolog. Annons 15 Bayers forsknngsbudget är 4,3 mljarder euro med huvudsaklg nrktnng på kardolog och onkolog. Företaget satsar mycket på lokal kompetens och har en egen Bayer är ett globalt lfe scence-företag med verksamhet 77 länder. Sedan den 1 januar 2016 är Bayer ndelat tre dvsoner: Pharmaceutcals, Consumer Health och Crop Scence. Företaget har anställda och omsatte ,3 mljarder euro. Bayer AB - Sverge Gustav III:s boulevard Solna Tel: studeenhet med 45 anställda Norden. I Fnland fnns vår globala produkton av hormonspraler. I nuläget har v ca 30 pågående klnska studer Skandnaven, nom bland annat onkolog, hjärtoch kärlsjukdomar och kvnnohälsa. V har förvärvat Algeta från Norge med spetskompetens nom utvecklng av radoaktva läkemedel. Därutöver har v många ntressanta samarbeten, bland annat med svenska Sprnt Boscence nom tumör metabolsm och fnska Oron nom prostatacancer, men även med många klnska forskare skandnaven, berättar Per Sandström, onkolog och medcnsk terapområdesansvarg onkolog hos Bayer. Bayer har redan flera målsökande läkemedel sn portfölj och forskar krng ett antal olka dagnoser, Per Sandström, onkolog och medcnsk terapområdesansvarg onkolog hos Bayer. såsom bröstcancer, prostatacancer, hematologska sjukdomar och kolorektalcancer. Plattform för radoaktva läkemedel Sandström har många år forskat på att koppla hop radoaktva ämnen med antkroppar för att kunna åstadkomma målrktade cancerbehandlngar. Foto: Gonzalo Irgoyen Hanjng Xe, onkolog och medcnsk rådgvare onkolog hos Bayer. Förvärvet av Algeta blev för Bayer grunden tll att skapa en plattform för att utveckla nya målsökande, radoaktva läkemedel. V har denna plattform ett standardserat system för att koppla radoaktvtet med högre energ tll nya antkroppar och därmed nå nya tumörer. Det är ännu ett tdgt stadum men det är ett av våra mycket spännande utvecklngsområden. Foto: Chrstan Örnberg NextMeda Annons Immunterap vktgt bdrag tll behandlngsarsenalen Immunterap är ett genombrott cancerbehandlngens utvecklng. Det är ngen mrakelmedcn som hjälper alla, men ett vktgt bdrag tll behandlngsarsenalen som kan hjälpa många, säger Ulrka Brunell-Abrahamsson, medcnsk rådgvare vd Brstol-Myers Squbb. Immunterap har funnts länge, det som är nytt är att behandlngsprncpen nu används för att angrpa tumörsjukdom. Brstol-Myers Squbb såg tdgt mmunterapns potental för cancerbehandlng. Det första mmunonkologska läkemedlet kom 2011 och var rktat mot malgnt melanom. Sedan dess har det Peter Klnt och Ulrka Brunell- Abrahamsson, medcnska råd - gvare vd Brstol-Myers Squbb. hänt en hel del. Idag har bolaget mmunterapeutska läkemedel även mot njurcellscancer och lungcancer. När man jämfört med dagens standardbehandlngar, form av tll exempel kemoterap, verkar de mmunonkologska läkemedlen på ett annat sätt. Immunterap har även en annan bverknngsprofl än andra cancerbehandlngar. Patenterna mår bättre under behandlngstden vlket kan göra det lättare att stå kvar på terapn och leva ett bra lv under tden, säger Peter Klnt, medcnsk rådgvare vd Brstol-Myers Squbb. Vll hjälpa fler Precs som med många andra läkemedel är det nte alla patenter som svarar på behandlng. Arbetet med att kunna hjälpa fler fortsätter med oförmnskad kraft. Det pågår flera studer som bland annat handlar om hur olka preparat kan kombneras syfte att få ännu bättre effekt. Många företag är även full gång med regstrerngsgrundande studer för ett flertal olka sjukdomar. Förhoppnngen är att framtden kunna erbjuda mmunterap för fler cancerdagnoser, säger Peter Klnt. Ulrka Brunell Abrahamsson, som har arbetat på Brstol-Myers Squbb elva år, kan se tllbaka på en fantastsk utvecklng. För bara några år sedan kände ngen tll den här typen av cancerbehandlng. Idag fnns mmunterapeutska läkemedel för tre helt olka cancersjukdomar och fler är på gång. Att se hur vårt arbete kommer patenterna tll gagn gör det lätt att gå tll jobbet. Vktgt är också att vårdnfrastrukturen hänger med utvecklngen och kan ta hand om de framsteg som görs så att fler männskor framgångsrkt kan behandlas för sn sjukdom. I över 50 år har BMS fokuserat på att upptäcka och utveckla läkemedel för att bekämpa cancer och förbättra lvet för patenterna. BMS har det största mmunonkologska programmet världen och tdnngen Scence utsåg 2013 mmunterap tll det största vetenskaplga genombrottet nom all forsknng. Brstol-Myers Squbb AB Hemvärnsgatan Solna Tel: E-post:

16 16 Annons NextMeda Cancervård kräver samordnad sjukvårds- och forsknngsnfrastruktur Ulrk Rngborg, professor vd Karolnska Insttutet, har de senaste fem åren verkat som koordnator för EurocanPlatform. Arbetet har bl.a. resulterat att KI, tllsammans med fem andra utvalda forsknngsmljöer nu utgör Cancer Core Europe, ett europeskt konsortum som ska skapa förutsättnngar för att utveckla ndvdualserad cancerbehandlng. För att klara uppgften har det från EU-håll ställts krav på att de sex utvalda forsknngsmljöerna nom Cancer Core Europe ska vara s.k. Comprehensve Cancer Centers, CCCs. I Stockholm har verksamheten ännu nte kommt dthän, men Ulrk Rngborg säger sg se flera postva tecken på att utvecklngen går den rktnngen. Samverkan är en förutsättnng för bättre vård av cancerpatenter och ett CCC fungerar som ett centrum där förebyggande verksamhet ntegreras med sjukvård, translatonell forsknng och utbldnng. För att kunna drva forsknng med fokus på ndvdualserad behandlng fnns det ngen annan väg att gå. Ett vktgt argument, menar han, är att det dag fnns crka 200 olka cancerdagnoser. Varje dagnos har ett stort antal undergrupper som fordrar olka dagnostk, olka behandlng och har olka betydelse för patenten. Allt detta måste kartläggas och sorteras. Här kan fnnas flera tusen undergrupper. Då uppstår ett problem drften av den klnska forsknngen, det fnns bara ett fåtal patenter nom varje subgrupp, även på stora centra. För att kunna bedrva en effektv cancervård krävs en sjukvårdsnfrastruktur som stöder forsknng nom ndvdualserad cancerbehandlng och nya former av samarbete mellan CCCs. Postv trend Ulrk Rngborg ser därför med tllfredsställelse på de steg som på olka håll nu tas för att drva utvecklngen denna rktnng. Ett postvt exempel är att Karolnska Insttutet har gått n Cancer Core Europe, ett annat att Radumhemmets Forsknngsfonder avsatt särsklda medel tll bldandet av PCM-programmet (Personalzed Cancer Medcne), som syftar tll att utveckla forsknngen krng ndvdualserad behandlng. KI har även nstallerat en Ulrk Rngborg, professor vd Karolnska Insttutet. task force för att analysera cancerforsknngen med skte på att den ska passa n ett kommande CCC. Ett annat stort steg är att Karolnska Unverstetssjukhusets lednng fattat beslut om att sjukvården framtden ska ha en tematsk organsaton för cancer. Idag är sjukvården organserad efter organ, en ndelnng som gjordes på 1800-talet när krurgn växte fram. Men problemet med cancersjukdomarna är nte att de stter ett organ, utan att nära hälften av patenterna har sprdd sjukdom. Det nnebär att de har en systemsjukdom där de olka tumörformerna, oavsett vlka organ de kommer från, beter sg ungefär på samma sätt nämlgen att de tar lvet av patenterna, konstaterar Ulrk Rngborg. Samlade styrkor Därför ser han det som mycket postvt att sjukhuslednngen nu vll organsera sjukvård, forsknng och utbldnng samt förebyggande verksamhet på ett sätt som tar skte på att förhndra effekterna av en metastatsk sjukdom. Både ndvduell behandlng och ndvduell förebyggande verksamhet måste utvecklas. För att klara det krävs forsknngsmljöer som möjlggör detta. I Stockholm har v en stor styrka form av bl.a. Scence for Lfe Cancer Centrum Karolnska, CCK, är ett centrum för expermentell cancerforsknng vd Karolnska Unverstetssjukhuset. På CCK kan starka forskargrupper blda nätverk med klnska forskare för utvecklng av translatonell forsknng, som nnebär att nya forsknngsrön med bättre dagnostk och behandlngsmetoder snabbare kan nå patenter. Den fysska närheten tll Radumhemmet underlättar detta. Laboratores. Andra pusselbtar saknas, men om man går n arbetet med att skapa ett CCC och samverkar med redan befntlga nternatonella CCCs, där flera redan har nödvändg nfrastruktur på plats, behöver nte hjulet uppfnnas på nytt. Samverkan är helt enkelt nyckeln tll att forsknngsrön snabbare ska komma patenterna tll del och mnska sjukdom och död tll följd av cancersjukdomar. Cancer Centrum Karolnska Karolnska Unverstetssjukhuset Solna Stockholm Tel:

17 NextMeda Dagnos före symptom hos Vegatus Annons 17 Vegatus läkarmottagnng erbjuder företagshälsovård och hälsoundersöknngar för prvatpersoner. Nu står mottagnngen begrepp att, som första aktör Sverge, erbjuda hälsokontroller som även nkluderar en analys av kromosomernas telomerer. Lksom exempelvs hjärt- och kärlsjukdomar kan cancer många fall upptäckas nnan den ger symptom, så länge man vet vad man letar efter och har kunskap nog att genomföra en relevant analys. Utfrån den här bakgrunden arbetar läkarmottagnngen Vegatus med så kallad screenng, där frska personer utan symptom undersöks med bland annat helkroppsmagnetkamera för att htta tdga tecken på sjukdom. V erbjuder en systematsk genomgång av kroppens olka organ med särskld nrktnng mot cancer, dabetes 2 och hjärt-kärlsjukdomar. Ju tdgare dessa sjukdomar kan dentferas desto bättre behandlngsresultat får man, konstaterar Jörgen Boëthus, styrelseordförande och ntatvtagare tll Vegatus. Analyserar telomerer Företaget sktar på att lgga dagnostkens framkant och arbetar efter devsen dagnos före symptom. Därför satsar Vegatus på de senaste teknkerna, som framtden kan komma att ha stor nverkan på våra vanlgaste folkhälsosjukdomar. Nu slutet på maj kommer v att börja granska även så kallade telomerer hos patenterna. Det är en metod som har sn grund dr Elzabeth Blackburns nobelprsvnnande forsknng och dess hela potental är ännu svåröverskådlg. I nuläget kan man analysera telomerernas längd och få ndkatorer krng patentens hälsotllstånd, nklusve förväntad lvslängd, och denna nformaton kan man sedan ta avstamp från Jörgen Boëthus, styrelseordförande och ntatvtagare tll Vegatus. för att exempelvs utforma behandlngsplaner. Indkatorer för cancer Telomererna kan hänga hop med flera andra faktorer kroppen, t.ex. tllväxthormonet IGF och nvåerna av D-vtamn, och kommer sannolkt även att kunna vara ndkatorer för olka cancertllstånd. Att få sn hälsa konkretserad genom faktska värden nnebär för många något omvälvande plötslgt får man belägg på att en förändrad lvsstl leder tll reella Foto: Gonzalo Irgoyen Vegatus erbjuder företagshälsovård och hälsoundersöknngar för prvatpersoner. De första patenterna togs emot august Program och hälsokontroller drvs av ansvarg läkare docent Jörgen Boëthus. Vegatus har dag tre anslutna läkare och letar efter en fjärde. Läkarmottagnngen är prvat och ej ansluten tll Försäkrngskassan. Vegatus AB Barnhusgatan Stockholm Tel: förändrngar, nklusve reducerad rsk för cancer, dabetes och andra sjukdomar, samt sannolkt en längre lvstd. Det är en oerhört ntressant utvecklng som v är glada över att få ntroducera svensk hälsovård, avslutar Jörgen. NextMeda Annons Samarbeten för effektv forsknng El Llly vll möta framtdens vårdbehov och skapa bättre lvsvllkor för männskor med cancer. Företaget undersöker olka sätt att effektvsera sn forsknng och ser utökade samverkansprojekt mellan såväl olka företag som akadem och klnk som en vktg väg framåt. En av El Lllys vktgaste målsättnngar är att skapa en bred portfölj Llly är ett ledande globalt läkemedelsföretag som förenar vård och nnovatoner för att göra lvet bättre för männskor över hela världen. Huvud kontoret lgger Indanapols, USA och det svenska kontoret Solna. El Llly Sweden AB Gustav III:s boulevard Solna Tel. vxl: E-post: genom att utveckla nya, nnovatva läkemedel nom en mängd olka områden. I nuläget fokuserar företaget på att forska nom tumörcellssgnalerng, tumörmkromljö och angogenes, och mmunonkolog. V har en bred ppelne med molekyler nom alla dessa områden och flera av våra läkemedel befnner sg både fas 2- och fas 3-studer. De senaste två åren har v fått fyra godkända ndkatoner, vlket är väldgt postvt, berättar Davd Alsadus, onkolog och medcnsk rådgvare Skandnaven för El Llly. Efterlyser utökade samarbeten Han understryker att det är angeläget att utforska molekyler sg men även kombnatoner och sekvenser av dessa för att veta hur och när de bör användas. Utökade samarbeten mellan både klnk, ndustr och akadem är därför av yttersta vkt för att forsknngsproceduren skall bl så strömlnjeformad som möjlgt, så att resultaten snabbare kommer patenterna tll gagn. V har samarbeten med olka aktörer flertalet projekt varerande faser och v fnner det centralt att Sverge även fortsättnngsvs är ett attraktvt land för klnsk forsknng. V ser också vkten av att mplementera bättre dgtala lösnngar och tdgt nhämtande av s.k. real world data. Detta förutsätter fler ntatv från poltskt håll för att forsknngen ska kunna nå sn fulla potental. Incremental nnovaton framgångsrkt El Lllys forsknng nom synnerhet lungonkolog har vart mycket framgångsrk och nu applcerar företaget lärdomar därfrån under utvecklngen av nya läkemedel. Våra erfarenheter har vsat värdet av så kallad ncremental nnovaton. Att hela tden ta små Davd Alsadus, onkolog och medcnsk rådgvare Skandnaven för El Llly. Foto: Johan Marklund steg framåt leder förlängnngen tll större landvnnngar och utfrån dessa kan v dentfera de skeden då v lämplgast mplementerar olka behandlngar. Enlgt den devsen httar och vdareutvecklar v de behandlngarna som fungerar bäst för patenterna, avslutar Davd Alsadus.

18 18 Annons Bättre cancerskydd med stöd av datorer Genom avancerade beräknngar på en smulerad befolknng testar man modeller som förbättrar möjlgheten att förebygga cancer. Att ta hjälp av datorer den medcnska forsknngen väcker allt större ntresse. Foto: Martn Mentell Idag kallas alla kvnnor Sverge över 40 år tll regelbundna mammografundersöknngar för att upptäcka bröstcancer, så kallad screenng. Undersöknngarna är lkadant utformade från person tll person och alla erbjuds besöken med samma jämna mellanrum. Mammograf kunde ge mer nformaton om undersöknngarna stället anpassades efter var och en. Forskarteamet bakom projektet e-scence for Cancer Preventon and Control, ecpc, har med hjälp av beräknngar och avancerade matematska och statstska modeller tagt fram metoder för att bedöma ndvders rsk för bröstcancer, prostatacancer och lvmoderhalscancer. Genom en smulerngsmodell av befolknngen bedömer de därefter effekterna av ndvdualserade screenngsprogram. I modellen tar man hänsyn tll kända bologska och andra rskfaktorer för cancer vd undersöknngen för att särsklja ndvder med hög respektve låg rsk för cancer. Skllnaderna cancerrsk Jun Palmgren, professor bostatstk vd Karolnska Insttutet. behöver vara tllräcklgt stora för att motvera ndvdualserad screenng och förebyggande behandlng, säger Jun Palmgren, professor bostatstk vd Karolnska Insttutet och ansvarg forskare för projektet. Samhällsekonomska vnster För allmänheten skulle den skräddarsydda screenngen nnebära att personer med lten rsk att drabbas av cancer skulle kunna kontrolleras mer sällan och att man skulle kunna sätta n mer nsatser på förebyggande arbete för de som löper högre rsk att nsjukna. Utöver patentnyttan skulle metoden även ge samhällsekonomska vnster. Httlls har modellen prövats kontrollerade studer och en artfcell datormljö med goda resultat. För tdg upptäckt av prostatacancer är tden snart mogen för en stude där ndvdualserad NextMeda Matematker, datavetare och statstker samarbetar krng projektet e-scence for Cancer Preventon and Control, ecpc. Forsknngen har sn bas på Karolnska Insttutet Stockholm. Projektet ngår som en del Swedsh e-scence Research Centre, SeRC, som är ett av de strategska forsknngsområdena, SFO, som koordneras från Kunglga Teknska Högskolan Stockholm och där fyra unverstet landet samarbetar. Karolnska Insttutet SeRC Swedsh e-scence Research Centre Stockholm Tel: screenng används den klnska verksamheten. Överlag ser v att ntresset för att ta stöd av datorer och mer avancerade modeller och beräknngsteknker forsknngen väcker allt större ntresse världen över, säger Jun Palmgren. Annons Antkroppar ger mer exakt cancerdagnos Proten- och genomanalys blr ett allt vktgare redskap för exakt tumördagnostk. V får allt större kunskap om cancercellers egenskaper och förlängnngen kan det ge effektvare och skonsammare behandlngar, säger Maranne Hansson, vd på Atlas Antbodes. NextMeda Foto: Gonzalo Irgoyen Tradtonellt har cancerdagnostk ofta nneburt en vsuell bedömnng av tumörvävnaden mkroskop. Det är emellertd ett relatvt grovt verktyg, som nte ger särsklt Atlas Antbodes, som är en avknoppnng av det stora akademska projektet Human Proten Atlas, har antkroppar sn produktkatalog och produkter totalt. 99 procent av företagets produkter går på export. Företaget har en mycket hög vetenskaplg kompetens och åtta av medarbetarna är dsputerade forskare. Atlas Antbodes expanderar snabbt och rekryterar nu medarbetare nom bl.a. lvsvetenskaperna och IT. mycket detaljerad nformaton om tumörens specfka egenskaper ensklda patenter. Genom att även ttta på cellernas protenuttryck får man en mycket bättre bld av vlken exakt typ av cancer det rör sg om, vad som drver den och vad som kan hämma dess tllväxt. Det är ett otrolgt spännande område som har stor betydelse för forsknng och klnskt arbete nom onkolog. Dagnosen blr mycket mer exakt och utfrån den kan man bättre förutsäga prognos och vlka patenter som kommer att svara på olka former av behandlng, säger Maranne Hansson. Human Proten Atlas Atlas Antbodes har stt ursprung det stora forsknngsprojektet Human Proten Atlas, HPA, som är en samverkan mellan Uppsala unverstet, KTH och ScLfeLab. HPA startades för att kartlägga det mänsklga proteomet, det vll säga de protener som våra gener kodar för. Dessa protener, eller bomarkörer, ger ovärderlg nformaton analysen av olka celler, nte mnst cancerceller. Atlas Antbodes har utfrån dessa protener tagt fram antkroppar, som görs tllgänglga för forsknng runt om världen. En majortet av kunderna är kopplade tll den akademska cancerforsknngen och en mndre andel utgörs av läkemedelsbolag och botechföretag. Maranne Hansson, vd och Henrk Wernérus, forsknngschef på Atlas Antbodes. Det som gör Atlas Antbodes antkroppar unka är att mer än 700 patentprover lgger bakom varje produkt, så de är extremt välprövade för vävnadsanalyser. Den sortens data fnns nte någon annanstans, dessutom är alla produkter vår katalog länkade tll HPA-portalen, berättar forsknngschef Henrk Wernérus. Atlas Antbodes expanderar kraftgt och har sedan starten 2006 vuxt från tre tll 30 medarbetare. Ett nytt område är ta fram bomarkörer som kan mätas drekt blodserum eller plasmaprover för tdg dagnos av olka sjukdomar.

19 NextMeda Annons 19 StratCan stöttar banbrytande cancerforsknng Cancerforsknngen bef nner sg en omvälvande perod och världen runt dentf eras nya sätt att dagnostsera och behandla olka cancerformer. I Sverge satsar StratCan på att stötta forskare som vll generera nya, vetenskaplga upptäckter genom tvärdscplnärt arbete. Martn Bergö och Laur Aaltonen har nylgen rekryterats tll Karolnska Insttutet för att bedrva cancerforsknng frontlnjen. Martn Bergö professor molekylär medcn vd Karolnska Insttutet. Foto: Gonzalo Irgoyen Cancersjukdom utgör en ständgt föränderlg utmanng. Frågeställnngarna är oerhört komplexa men de senaste åren har forsknngen nom området tagt allt större klv framåt. Lösnngar på gåtan kan fnnas nom forskarnas räckhåll, men ännu återstår många olösta problem. Cancer behöver undersökas från alla sdor. V upptäcker hela tden nya aspekter som kan utgöra nycklar tll effektv behandlng av en vss sorts cancer, så det gäller att hålla sn forsknng vass och nte bl för bekväm, säger Martn Bergö professor molekylär medcn vd Karolnska Insttutet. Utvecklade musmodeller Under sn post-doc perod USA nådde Martn Bergö stora framgångar, nte mnst genom att utveckla ett stort antal musmodeller för olka sjukdomar, nklusve cancer. V genererade ett program med nya modeller och ett nytt sätt att testa och valdera frågeställnngar. Laur Aaltonen, gästprofessor vd Karolnska Insttutet. Foto: Vekko Somerpuro Exempelvs utvecklade v möjlgheter att ta bort gener för olka protener cancerceller levande möss, för att på så sätt utvärdera deras betydelse för cancerutvecklng och behandlng. Tllsammans med sn forskargrupp nrktar Bergö sn forsknng på, bland annat, malgnt melanom och vlken roll antoxdanter spelar för cancerutvecklng. Vår forsknng krng malgnt melanom har som målsättnng att dentfera molekylära förändrngar som sker då en frsk cell omvandlas tll en cancercell och så smånngom tll en metastaserande malgn cell och att htta nya sätt att attackera sjukdomen. V har glädjande nog fått stora anslag tll det här arbetet, bland annat från Strat- Can, säger han. Vll reglera fra radkaler Bergös forskargrupp kunde som de första världen påvsa att antoxdanter kosten skyddar cancerceller, precs som frska celler, från fra radkaler. Antoxdanter kan således skydda frska celler och frska personer från framtda cancer, men så fort man har en cancercell kroppen rskerar man att med antoxdanter skydda även dem. Gruppen har vsat att antoxdanter som E-vtamn och betakaroten kan få cancerceller att växa och sprda sg metastasera fortare kroppen. Resultaten, som vart mycket kontroversella, har nu bekräftats av flera andra forskargrupper runt om världen och Bergö applcerar nu denna kunskap på malgnt melanom. Med StratCans anslag satsar v på fortsatt undersöknng av tumörernas svagheter reglerngen av fra radkaler med syftet att attackera de sjuka cellerna. Tumörer uppstår på olka sätt En annan forskare som bevljats anslag från StratCan är professor Laur Aaltonen. Hans forsknngsprojekt är nrktat på myom, godartade tumörer lvmoderns muskelvävnad. Genom att studera arvsmassan hos myomcellerna har Aaltonen kunnat dentfera specfka mutatoner genen MED12. Mutatoner denna gen återfnns även vd cancer och tumörer andra organ. Då de första resultaten om detta publcerades den vetenskaplga tdskrften Scence år 2011 rönte de stor uppmärksamhet. V har studerat denna tumörtyp sedan dess och det har vsat sg att myom uppstår på tre bologskt olka sätt. Detta förhållande är av stor vkt för utvecklngen av framtda behandlngsmetoder och för att kunna förutsäga patentrespons. Myom är godartade och relatvt okomplcerade tumörer, men kan användas som en vktg modell även för annan cancer, säger Aaltonen. Det strategska forsknngsprogrammet nom cancer (Strat- Can, kombnerar cancerbolog med klnsk onkolog genom att samla forskare från olka dscplner. Det övergrpande målet är att generera nya vetenskaplga upptäckter som snabbt kan övergå klnsk användnng. Stöd för programmet kommer från regerngen genom de så kallade strategska ntatven. Vlka gener har relevans? Tllsammans med en annan forskargrupp vd Karolnska Insttutet, som leds av professor Juss Tapale, forskar Aaltonen även om kolorektal cancer. Syftet är att förstå vlka mutatoner som är relevanta för denna cancertyp och hur de uppkommer. Det saknas httlls en djupare förståelse för exempelvs vlken roll cke-kodande DNA spelar. Samarbetet med Tapales forskargrupp spelar här en vktg roll genom tllgång tll effektva och avancerade analysmetoder. Laur Aaltonen är överlag mycket nöjd med det stöd och det mottagande han fått sedan han påbörjade sn gästprofessur vd Karolnska Insttutet. Såväl nfrastruktur, nätverk och forsknngsmöjlgheter är mycket bra här och jag ser fram emot vårt fortsatta arbete, avslutar han. StratCan Karolnska Insttutet Stockholm Tel: E-post:

20 20 Annons NextMeda Krävs samarbete för att bekämpa cancer V storsatsar nom onkolog eftersom v ser stora medcnska behov av nya, nnovatva produkter. Ett av de stora områdena är hematologska cancrar men v har även mycket forsknng nom solda tumörer, säger Krstna Sandström, medcnsk chef för Janssen Norden. Forsknng och utvecklng nom Janssen handlar tll stor del om arbete med cancerforsknngens nya teknologer syfte att htta målsökande molekyler som på olka sätt attackerar tumörer. Det långsktga målet är att försöka htta behandlngar som kan stänga av tumörers framfart och bota cancer. Det scenarot lgger än så länge en bt bort tden, på kortare skt är målet att förvandla en sjukdom som tdgare haft dödlg utgång tll ett kronskt tllstånd, säger Krstna Sandström. Verksamheten omfattar både egen forsknng och externa samarbeten. Vår egen forsknng motsvarar 30 procent av de nnovatoner v sedan går vdare med, 70 procent kommer från samarbeten med externa forskargrupper. Janssen, som utgör läkemedelsdvsonen nom av Johnson & Johnson-koncernen, är ett av världens to största läkemedelsföretag med crka anställda på fem kontnenter. Företaget är verksamt nom fem terapeutska områden: neurologska sjukdomar, nfektonssjukdomar, onkologska sjukdomar, mmunologska sjukdomar samt kardovaskulära och metabola sjukdomar. Janssen fnns alla de fem nordska länderna med crka 250 anställda. Janssen-Clag AB Kolonnvägen Solna Tel: Immunterap Ett typexempel på samarbete är det avtal som höstas skrevs med botechbolaget Allgator Lund. Genom avtalet får Janssen globala rättgheter att vdareutveckla och kommersalsera en läkemedelskanddat nom området mmunonkolog. Immunsystemet kan känna gen och oskadlggöra tumörceller och skydda kroppen mot utvecklng av cancer. Men tumörer utvecklar ofta försvarsmekansmer som gör att de mmunceller som fnns växande tumörer hämmas, och därmed nte kan bekämpa tumörcellerna. Tack vare mmunterap är det möjlgt att aktvera mmuncellerna så att de återfår förmågan att oskadlggöra tumören, förklarar Krstna Sandström som ser stora framtdsmöjlgheter för mmunonkologska läkemedel. Immunterap utvecklas oftast för en särskld cancerform för att det är där behovet fnns eller för att man ser möjlgheterna. Men nästa steg kan kunskapen breddas så att behandlngen kommer många olka cancerformer tll godo. Rktgt vad samarbetet med Allgator kan leda tll kan v bara ha en anng om dag, men det kan bl stort, om bara den här molekylen håller vad den lovar. Krävs samarbete Att htta nya spännande läkemedelskanddater som kan leda tll nya behandlngar är en sak. Att ta fram ett färdgt läkemedel som kan användas nom sjukvården en annan. För att klara detta krävs ett nära samarbete mellan akadem, ndustr och sjukvård. De stora läkemedelsföretagen kan bara ha en begränsad mängd egen forsknng. För att komma vdare och htta de rktgt stora upptäckterna måste det tll samarbete med olka parter. Krstna Sandström påpekar att det är ett ömsesdgt beroende. Akademn å sn sda behöver draghjälp av stora företag för att få muskler tll att kunna kommersalsera en bra dé. Tyvärr råder fortfararande en vss berörngsskräck mellan akadem, vård och ndustr. Det är något som jag anser v behöver komma bort från. Cancerbekämpnng är nget som sker ensklt, det måste tll samarbete för att lyckas med uppgften. En bra dé kan leda tll en bra produkt, men om samarbetet, nte mnst med sjukvården saknas, kan nte produkten fnna sn plats vårdkedjan och slutändan nå patenterna. Att sa om framtden är nte lätt men om to år hoppas Krstna Sandström att Janssen har stärkt sn lfe scence-forsknng Sverge och Norden. Krstna Sandström, medcnsk chef för Janssen Norden. Då hoppas jag också på att samarbete mellan ndustr, akadem och vård är en självklarhet. V är tre parter som alla strävar mot samma mål. Här kan summan av delarna bl betydlgt mer än tre, eftersom ett nära samarbete leder tll att nya nnovatoner snabbare kommer tll nytta för cancerpatenter världen över.

Cancer är en tuff motståndare

Cancer är en tuff motståndare D e n n A p u b l k At o n ä r e n A n n o n s f r å n r A D u m h e m m e t s f o r s k n n g s f o n D e r Cancer är en tuff motståndare hjälp oss ge fler en tro på framtden Nya upptäckter förlänger

Läs mer

Denna tematid ning är en annons från r a D iumhemmets f orskningsfond er. En allvarlig uppgift

Denna tematid ning är en annons från r a D iumhemmets f orskningsfond er. En allvarlig uppgift a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Cancerforsknng som förlänger lvet Foton: Håkan Flank V är realstskt optmstska Ett forskarteam på Karolnska Insttutet

Läs mer

Cancerforskning som gör skillnad

Cancerforskning som gör skillnad Denna tematdnng är en annons från Radumhemmets Forsknngsfonder Cancerforsknng som gör skllnad Ingår som blaga Svenska Dagbladet 18:e mars 2010 Cancerförenngen Stockholm pg 90 06 90-9 Stftelsen Konung Gustaf

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-25 11:44: Inskckad av msstag. 2014-04-17 09:52: Bra jobbat, Förskolan Fjäderkobben!

Läs mer

Cancer har många ansikten hjälp oss rädda fler

Cancer har många ansikten hjälp oss rädda fler a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Foton: Håkan Flank Cancer har många anskten hjälp oss rädda fler Nytt behandlngskoncept för sprdd prostatacancer Forskarteam

Läs mer

Attitudes Toward Caring for Patients Feeling Meaninglessness Scale

Attitudes Toward Caring for Patients Feeling Meaninglessness Scale Atttudes Toward Carng for Patents Feelng Meannglessness Scale Detta frågeformulär handlar om olka exstentella känslor, tankar, förståelse samt stress som kan uppstå vården av patenter lvets slutskede.

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 2010 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15-10 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Utbildningsavkastning i Sverige

Utbildningsavkastning i Sverige NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Markus Barth Handledare: Bertl Holmlund Vårtermnen 2006 Utbldnngsavkastnng Sverge Sammandrag I denna uppsats kommer två olka

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. I Ur och Skur Pinneman

Handlingsplan. Grön Flagg. I Ur och Skur Pinneman Handlngsplan Grön Flagg I Ur och Skur Pnneman Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-09-23 12:55: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor. Se er själva

Läs mer

Ensamma kan vi inte förändra

Ensamma kan vi inte förändra 2013, vnter/vår Behandlngsföreståndaren har ordet Drogtestnng Ultmatum på jobbet ledde tll nyktert lv Vårdutbldnngsprogram för företagshälsovården Ideella resurser vd mssbruk för företagshälsovården Arbetsplatsprogram

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Stöd den patientnära cancerforskningen

Stöd den patientnära cancerforskningen a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Foton: Håkan Flank Stöd den patentnära cancerforsknngen tllsammans kan v överlsta cancer Vår forsknng bdrar tll en mer

Läs mer

Framtidens Karriär. Utbildning har fått en lägre värdering i samhället

Framtidens Karriär. Utbildning har fått en lägre värdering i samhället Framtdens Karrär Gymnaselärare Bygg upp rätt förutsättnngar för våra lärare och premera de som gör goda nsatser Gymnase- och kunskapslyftsmnster Ada Hadzalc. Gymnaseskolans största utmanngar enlgt lärarna

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-04-15 15:26: N har på ett engagerat och varerat sätt arbetat med ert Grön flagg-arbete.

Läs mer

Nationell samordnare stärker barn- och ungdomsvården

Nationell samordnare stärker barn- och ungdomsvården Framtdens Karrär Soconom Kraftsamlng för att möta utmanngar nom socaltjänsten Natonell samordnare stärker barn- och ungdomsvården Specalsttjänster och legtmatonskrav nyckelfrågor för SSR En undersöknng

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor

Handlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor Handlngsplan Grön Flagg Bosgårdens förskolor Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-11 14:16: Det är nsprerande att läsa hur n genom röstnng tagt tllvara barnens ntressen när n tagt fram er handlngsplan.

Läs mer

Framtidens Energi. Paradigmskifte till småskaligt. Utmaning för framtidens energi: leveranssäkerhet

Framtidens Energi. Paradigmskifte till småskaligt. Utmaning för framtidens energi: leveranssäkerhet Annons DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Energ Paradgmskfte tll småskalgt energsystem Det pågår ett paradgmskfte där energsystemet blr mer småskalgt. branschen måste utveckla

Läs mer

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts?

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA p ublkat on ä r e n A n nons f rån n e xtmed A Annons Framtdens Forsknng SSF agl aktör för strategsk forsknng Samverkan, relevans och hög kvaltet utmärker forsknng som stöds av SSF. V bdrar

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-05-11 09:08: skckar tllbaka enl tel samtal 2015-05-18 15:32: Det har vart rolgt att läsa er

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Talavdskolan 15 aug 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-21 13:32: V kunde nte läsa om era mål 4 och 5 någonstans. 2013-08-15 11:21: Tack för era kompletterngar.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016

Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-01-20 09:07: Förskolan Kalven, n har lämnat n en toppenrapport även denna gång! Bra områden

Läs mer

Gymnasial yrkesutbildning 2015

Gymnasial yrkesutbildning 2015 Statstska centralbyrån STATISTIKENS FRAMTAGNING UF0548 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 1(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete 2016-03-11 Mattas Frtz Gymnasal yrkesutbldnng 2015 UF0548

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-11-14 09:03: Ännu en gång har n skckat n en mponerande rapport. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 15:1: Vlken toppenrapport n har skckat n tll oss- trevlg läsnng. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng

Läs mer

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.

Läs mer

Generellt ägardirektiv

Generellt ägardirektiv Generellt ägardrektv Kommunala bolag Fastställt av kommunfullmäktge 2014-11-06, 223 Dnr 2014.0450.107 2 Generellt ägardrektv för Fnspångs kommuns drekt eller ndrekt helägda bolag Detta ägardrektv ska antas

Läs mer

~ ~ 'o II DJULÖ O /` ~ ~~ 1 ~ Rekreation. Fördjupning av översiktsplanen fiör. Stora Djulö säteri med omgivningar ~~ ~~~

~ ~ 'o II DJULÖ O /` ~ ~~ 1 ~ Rekreation. Fördjupning av översiktsplanen fiör. Stora Djulö säteri med omgivningar ~~ ~~~ Kommunstyrelsens handlng nr 1/2012 Fördjupnng av översktsplanen för FÖRÄNDRINGAR Stora Djulö säter med omgvnngar O Bostäder anpassade tll landskapet Katrneholms kommun ~~~~~~_:, O Utvdgnng av skogskyrkogården

Läs mer

Primär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts. 2012-11-08

Primär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts. 2012-11-08 Prmär- och sekundärdata Undersöknngsmetodk Prmärdataundersöknng: användnng av data som samlas n för första gången Sekundärdata: användnng av redan nsamlad data Termeh Shafe ht01 F1-F KD kap 1-3 Olka slag

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det?

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Uppsats fortsättnngskurs C Författare: Johan Bjerkesjö och Martn Nlsson Handledare: Patrk Hesselus Termn och år: HT 2005 Arbetslvsnrktad rehablterng för

Läs mer

Framtidens Karriär. Samhällsbyggnad i storstadsregionerna. Digitalisering från strategi till vardag. Sida 6, 9, 12 och 13. Sida 4 5.

Framtidens Karriär. Samhällsbyggnad i storstadsregionerna. Digitalisering från strategi till vardag. Sida 6, 9, 12 och 13. Sida 4 5. Framtdens Karrär Samhällsbyggnad storstadsregonerna Intervjuer med storstadsregonernas stadsbyggnads- och fastghetsdrektörer om pågående projekt nom bostadsbyggande och nfrastruktur. Sda 6, 9, 12 och 13

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums frskola 20 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:39: Bra jobbat, Tryserums frskola! Det är nsprerande att läsa er rapport och se

Läs mer

Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( )

Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( ) Tentamen Matematsk statstk Ämneskod-lnje S1M Poäng totalt för del 1 5 (8 uppgfter) Poäng totalt för del 3 (3 uppgfter) Tentamensdatum 9-3-5 Kerstn Vännman Lärare: Robert Lundqvst Mkael Stenlund Skrvtd

Läs mer

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-03 09:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Sverge behöver större forskargrupper Många krafter måste dra åt samma håll Den globala kunskapskonkurrensen hårdnar Om

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Morkullan 4 mar 2015

Grön Flagg-rapport Förskolan Morkullan 4 mar 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Morkullan 4 mar 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-03-04 10:52: Gratts tll er första godkända rapport och en toppenbra sådan! N har bra och

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Fokus bör lgga på att läkare får lägga merparten av sn td på uppgfter som är värdeskapande för patenterna Anna Nergårdh, chefläkare Stockholms läns landstng Framtdens Karrär Läkare Hälso- och sjukvårdens

Läs mer

Bankernas kapitalkrav med Basel 2

Bankernas kapitalkrav med Basel 2 RAPPORT DEN 16 jun 2006 DNR 05-5630-010 2006 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R A P P o r t 2 0 0 6 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R a p p o r t 2 0 0 6 : 6 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 31 RESULTAT

Läs mer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.

Läs mer

Stressbegreppet. Stressnivån stiger t ex. Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2

Stressbegreppet. Stressnivån stiger t ex. Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Stress och rsken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbldnngen KI, T2 Ala Collns Department of Clncal Neuroscence Karolnska Insttute Stockholm, Sweden Stressbegreppet Evolutonsperspektv: Männskan

Läs mer

Bofakta. Brf Äppelblom Hildedal

Bofakta. Brf Äppelblom Hildedal Bofakta ldedal 2 Välkommen hem Att flytta tll ett nytt hem är alltd lka spännande. Att dessutom flytta tll ett helt nybyggt hem, där ngen bott tdgare, är extra specellt. ldedal Park förenar både grönska

Läs mer

Nyhetsbrev 2015:3 från Sveriges Fiskevattenägareförbund

Nyhetsbrev 2015:3 från Sveriges Fiskevattenägareförbund Nyhetsbrev 2015:3 från Sverges Fskevägarebund 2015-09-29 Förbundsdrektör reflekterar Mljöorgansatoner mljömyndgheter gör mycket vktga nödvändga nsatser nom områd. M bland blr det rktgt fel da beror nästan

Läs mer

FRISKIS&SVETTIS. malmö VERKSAMHETS. berättelse

FRISKIS&SVETTIS. malmö VERKSAMHETS. berättelse FRISKIS&SVETTIS malmö VERKSAMHETS berättelse 2015 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 2 Lasse Twetman heter jag och är chef för Malmöförenngen vlket jag vart sen starten 1979, först Sk Club Skåne, sen den förenng

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Psykatrkerrollen har erbjudt mg en frhet att skräddarsy mn egen yrkesroll Smon Kyaga, psykatrker och överläkare Läkare ska kunna fokusera på dagnostk, behandlng och det medcnska ansvaret Hed Stensmyren,

Läs mer

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-07-04 13:38: Vlka jättebra flmer barnen har spelat n fantastskt bra och underhållande som samtdgt

Läs mer

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev 20151006 HL

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev 20151006 HL Lekton 8 Specalfall, del I (SFI) Rev 0151006 HL Produktvalsproblem och cyklsk planerng Innehåll Nvå 1: Produktval (LP-problem) (SFI1.1) Cyklsk planerng, produkter (SFI1.) Nvå : Maxmera täcknngsbdrag (produktval)

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-04 12:54: Vad rolgt att ta del av era tankar och ert arbete med Grön Flagg! Det är härlgt

Läs mer

Hållbar skolutveckling Skolplan för Eskilstuna kommun 2008-2011. Förslag till barn- och utbildningsnämnden/torshälla stads nämnd

Hållbar skolutveckling Skolplan för Eskilstuna kommun 2008-2011. Förslag till barn- och utbildningsnämnden/torshälla stads nämnd Hållbar skolutvecklng Skolplan Esklstuna kommun 2008 2011 Förslag tll utbldnngsnämnd/torshälla stads nämnd 1 2 INLEDNING Skolplan av kommuns styrdokumt. Att kommunerna ha skolplan fastställs skollag. Skolplan

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Föräldrakooperativet Dalbystugan 22 sep 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Föräldrakooperativet Dalbystugan 22 sep 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Föräldrakooperatvet Dalbystugan 22 sep 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-09-22 17:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era utvecklngsområden.

Läs mer

Lösningar modul 3 - Lokala nätverk

Lösningar modul 3 - Lokala nätverk 3. Lokala nätverk 3.1 TOPOLOGIER a) Stjärna, rng och buss. b) Nät kopplas ofta fysskt som en stjärna, där tll exempel kablar dras tll varje kontorsrum från en gemensam central. I centralen kan man sedan

Läs mer

PLUSVAL PRISLISTA 2016

PLUSVAL PRISLISTA 2016 PLUSVAL PRISLISTA 2016 PÅ 5 ÅR Det här är PLUSVAL Med KBAB:s plusval kan drömmen om ett personlgare boende bl verklghet. Modernt, klassskt, vågat eller stlrent; gör om dtt hem så att det passar just dg.

Läs mer

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17 1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-01-23 11:26: Bra jobbat, förskolan Kalven! Det är nsprerande att läsa er rapport och se hur

Läs mer

Hur ofta har Grön Flagg-rådet/elevrådet träffats? 1-2 gånger/månad

Hur ofta har Grön Flagg-rådet/elevrådet träffats? 1-2 gånger/månad I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Grön Flagg-rapport Fridhems förskola 24 apr 2015

Grön Flagg-rapport Fridhems förskola 24 apr 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Frdhems förskola 24 apr 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-04-24 10:39: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande Skoldemokratplan Prncper och gude tll elevnflytande I Skoldemokratplan Antagen av kommunfullmäktge 2012-02-29, 49 Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@fnspang.se

Läs mer

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-15 13:51: Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet

Läs mer

Strategisk Planering! Varför det?

Strategisk Planering! Varför det? Strategsk Planerng! Varför det? Strategsk planerng är processen för att utveckla och behålla en lvskraftg kombnaton av organsatonens mål, kompetenser, resurser och dess föränderlga marknadsmöjlgheter"

Läs mer

Kvalitetssäkring med individen i centrum

Kvalitetssäkring med individen i centrum Kvaltetssäkrng med ndvden centrum TENA har tllsammans med äldreboenden Sverge utvecklat en enkel process genom vlken varje enskld ndvd får en ndvduell kontnensplan baserad på hans eller hennes unka möjlgheter

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Trollet Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-06-24 14:09: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor - Bra jobbat. Låt

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Möjlgheter tll nnovaton fnns all forsknng Forsknng recept på framgång en globalserad värld Nya modeller krävs för att

Läs mer

Viktig information från din kommun!

Viktig information från din kommun! Vktg nformaton från dn kommun! Att bry sg om, är att öka tryggheten för oss alla! Foto: Johnny Franzén V vll alla uppnå det goda lvet. Där är tryggheten och säkerheten vktga beståndsdelar. Därför är de

Läs mer

www.olr.ccli.com Introduktion Online Rapport Din steg-för-steg guide till den nya Online Rapporten (OLR) Online Rapport

www.olr.ccli.com Introduktion Online Rapport Din steg-för-steg guide till den nya Online Rapporten (OLR) Online Rapport Onlne Rapport Introdukton Onlne Rapport www.olr.ccl.com Dn steg-för-steg gude tll den nya Onlne Rapporten (OLR) Vktg nformaton tll alla kyrkor och organsatoner som har en CCLI-lcens Inga mer program som

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Vindelälvsskolan 27 maj 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Vindelälvsskolan 27 maj 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vndelälvsskolan 27 maj 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-05-27 15:19: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en Framtdens Karrär Sjuksköterska Arbetsbelastnng, vllkor och patentsäkerhet fokus Flexbel arbetstd och högre lön attraherar på mndre ort Erbjuder påverkansmöjlgheter, ansvar och varaton Den undersöknng som

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel DennA tematd nng är en från nextm e D A V måste ha en forsknngspoltk där samverkan faclteras och uppmuntras Charlotte Brogren, generaldrektör på VINNOVA. Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Poltk,

Läs mer

Optimering av underhållsplaner leder till strategier för utvecklingsprojekt

Optimering av underhållsplaner leder till strategier för utvecklingsprojekt Opterng av underhållsplaner leder tll strateger för utvecklngsprojekt Ann-Brh Ströberg 1 och Torgny Algren 1. Mateatska vetenskaper Chalers teknska högskola och Göteborgs unverset 41 96 Göteborg 31-77

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Ängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-10-02 09:58: Vlka rolga och spännande utvecklngsområden som n ska jobba med. Utmana gärna barnen med att ställa öppna frågor

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Segelkobben 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Segelkobben 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Segelkobben 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 11:23: Det verkar som om mljöarbetet genomsyrar er vardag, då har n kommt långt!

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Näckrosen

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Näckrosen Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Näckrosen Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-07-28 12:15: N har vktga och spännande utvecklngsområden krng tema. Utmana gärna barnen med öppna frågor de olka utvecklngsområdena

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Linden 8 jun 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Linden 8 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Lnden 8 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-08 16:51: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era utvecklngsområden.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-09 16:00: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:53: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 09:54: N verkar ha ett mycket engagerat mljöråd som är påputtare (fnt ord). N har bra och spännande

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 10:40: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör dem

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola Handlngsplan Grön Flagg Berga förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-12-13 09:50: Bra utvecklngsområden med aktvteter som passar barnen. Tänk på att vara medforskare och låta barnen styra. Berätta

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-01-24 16:36: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med ert tema. Vad kul att

Läs mer

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid Framtdens Karrär Affärsdén är tre procent av att starta företag och genomförandet de resterande 97 procenten Välj väg utfrån det du själv är ntresserad av. Då gör du ett rktgt bra jobb Martn Lorentzon,

Läs mer

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare!

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare! HÄSTFÖRETAGARPRAKTIKAN Råd och tps för dg som vll bl framgångsrk hästföretagare! Inlednng Har du en hästverksamhet tankarna? Fundera på varför! Trolgen delar du med de flesta andra hästföretagare en passon

Läs mer

Denna tematid ning är en annons från n extm e D ia. Framtidens Karriär. Det ska löna sig att vara ingenjör chef eller inte

Denna tematid ning är en annons från n extm e D ia. Framtidens Karriär. Det ska löna sig att vara ingenjör chef eller inte a nnons Denna tematd nng är en annons från n extm e D a a nnons Mn cvlngenjörsexamen har vart grunden mn karrär Börje Ekholm, vd för Investor och ordförande för KTH Framtdens Karrär Nuvarande jobbet språngbrädan

Läs mer

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Saltängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-19 13:46: N har en mycket ambtös och välplanerad handlngsplan med många aktvteter som säkert kommer att skapa stort engagemang

Läs mer

Bras-Spisen, ett bra val till din öppna spis!

Bras-Spisen, ett bra val till din öppna spis! Bras-Spsen, ett bra val tll dn öppna sps! Bras-Spsen nsats var före sn td när den kom ut på marknaden mtten av 80-talet. Eldnngsteknken och rökkanalsystemet skyddades under många år av tre olka patent.

Läs mer

LVilken. Irene Söderberg Nilsson och Per Söderberg. är flitiga besökare på Friskis&Svettis Spincykling och fångas upp i skinnsoffan i

LVilken. Irene Söderberg Nilsson och Per Söderberg. är flitiga besökare på Friskis&Svettis Spincykling och fångas upp i skinnsoffan i Med anlednng av Let's move som drog gång under maj månad, haffades några motonärer för att svara på några f fågof. Text och Bld: Hanna wnd he*-$ mhve! att V fortsätter bygga... 41 }v.ofcltdgattl örja träna?

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan Handlngsplan Grön Flagg Västra Ekoskolan Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-03-17 14:07: Vad rolgt att n har jobbat aktvt med Grön Flagg snart 14 år! Handlngsplanen är tydlg och n tar upp flera exempel

Läs mer

socialen.info 1 of 14 Antal svar i procent Antal svar Mycket viktigt 81,6% 40 Ganska viktigt 18,4% 9 Mindre viktigt 0,0% 0 Oviktigt 0,0% 0

socialen.info 1 of 14 Antal svar i procent Antal svar Mycket viktigt 81,6% 40 Ganska viktigt 18,4% 9 Mindre viktigt 0,0% 0 Oviktigt 0,0% 0 socalen.nfo 1. Artklar om socalpoltk mm Socaltjänsten.nfo har en egen redakton som skrver och publcerar artklar om socalpoltk, socalförsäkrngar, arbetsmarknad, ntegraton mm. Artklarna publceras på nätet

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saxnäs skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saxnäs skola Handlngsplan Grön Flagg Saxnäs skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-05 09:27: Jättefnt att n jobbat utfrån elevernas önskemål när n satt hop er handlngsplan för att måna om deras nflytande. N

Läs mer

Grön Flagg-rapport Fröslundavägens förskola 15 apr 2016

Grön Flagg-rapport Fröslundavägens förskola 15 apr 2016 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Fröslundavägens förskola 15 apr 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-04-15 10:59: Vad bra att n utgår från barnens ntressen för att få n deras nflytande

Läs mer

Dia. Boom. Den första Cradle to Cradle-certifierade produkten inom branschen produktmedia! Hållbar mugg

Dia. Boom. Den första Cradle to Cradle-certifierade produkten inom branschen produktmedia! Hållbar mugg Boom Den första Cradle to Cradle-certferade produkten nom branschen produktmeda! Da Världens befolknng beräknas växa väldgt snabbt kommande åren! Från 7 mljarder år 0 upp tll 0 mljarder år 00. V behöver

Läs mer

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1 UPPSALA UNIVERSITET Natonalekonomska Insttutonen Examensarbete D-uppsats, Ht-2005 Introduktonsersättnng eller socalbdraghar ersättnngsregm betydelse för ntegratonen av flyktngar? 1 Författare: Henrk Nlsson

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Jan Björklund: Samarbete måste löna sig

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Jan Björklund: Samarbete måste löna sig DennA tematd nng är en från nextm e D A SSF har en unk roll som fnansär för den strategska forsknngen Vår ledstjärna är att vara ett världsledande nsttut med syfte att addera värde tll närngslvet Mara

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:01: N har vktga utvecklngsområden men v skckar tllbaka er rapport för att v önskar

Läs mer

Grön Flagg-rapport Smedjans förskola 7 apr 2016

Grön Flagg-rapport Smedjans förskola 7 apr 2016 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Smedjans förskola 7 apr 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-04-07 09:58: Vlken härlg och kreatv rapport n har skckat n tll oss - trevlg läsnng! Vad kul

Läs mer

Grön Flagg-rapport Fågelsångs förskola 23 jun 2015

Grön Flagg-rapport Fågelsångs förskola 23 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Fågelsångs förskola 23 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-23 21:27: "Möten med solen, möten med vnd, möten med vatten!" Er rapport är näst ntll

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan Handlngsplan Grön Flagg Pysslngförskolan Gläntan Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-19 11:18: Vlka fna och vktga utvecklngsområden n valt - det n gör kommer säkert att skapa engagemang och nyfkenhet

Läs mer