Framtidens Forskning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens Forskning"

Transkript

1 Annons DennA p ublkat on ä r e n A n nons f rån n e xtmed A Annons Framtdens Forsknng SSF agl aktör för strategsk forsknng Samverkan, relevans och hög kvaltet utmärker forsknng som stöds av SSF. V bdrar tll både forsknngen och dess nyttggörande, säger vd Lars Hultman. Sda 4 Målet: en av de främsta bland forsknngsnatoner Samhällsutmanngarna kräver forsknngssamarbeten. Men v får nte förlora djupet nom de olka ämnena, säger forsknngsmnster Helene Hellmark Knutsson. Kvaltetsmål utbldnng väsentlga för forsknng För kunskapssamhället och konkurrens kraften behövs större samverkan och att lärosätena sätter kvaltet som mål. Det menar Charlotte Brogren, gd för Vnnova. Sda 10 Sda 6 Ingår som blaga Dagens ndustr jun 2016

2 Skurk, sjuk eller släkt vem ska ha dtt DNA? Att gentesta sg kostar nte längre skjortan, utan som en skjorta och allt fler testar sg. Det öppnar oanade möjlgheter för sjukvården, polsen och den som söker stt ursprung. Men vem ska få använda nformatonen? I semnaret dskuterar v genetska möjlgheter och gen-etska problem. PROGRAM OCH MEDVERKANDE: Ska man nformera de med hög rsk för svåra sjukdomar? Kar Stefansson, läkare, grundare, Decode, Island Vlken teknk använder polsen och vad är möjlgt? Lselott Nelsen Sundberg, kanslchef, NFC, Natonellt Forensskt Centrum Vem ska ha dtt DNA? Ann Heberlen, docent lvsåskådnngsfrågor, Lunds unverstet I panelen deltar också Anders Ygeman, nrkesmnster och Anders Ekholm, vce-vd, Insttutet för Framtdsstuder Moderator Patrk Hadenus, chefredaktör, Forsknng & Framsteg Ann Heberlen Anders Ygeman Anders Ekholm Kar Stefansson Lselott Nelsen Sundberg Patrk Hadenus TID: Onsdag den 6 jul kl PLATS: Almedalen, Wsby Kongresshall, Donnersgatan 2 Semnaret är öppet för alla och arrangeras samarbete med Forsknng & Framsteg. Mer nformaton fnns på Där kan du också ladda ner rapporten Skurk, sjuk eller släkt vem ska få dtt DNA.

3 Annons DennA publkaton är en A nnons F rån n extmed A Annons Framtdens Forsknng Jun Om detta kan du läsa Framtdens Forsknng Öka samarbetet mellan akadem och närngslv Sverge har en världsledande poston nom forsknng och utvecklng. Men hur klarar Sverge nternatonalserngen och konkurrensen? Och hur ska Sverge kunna vara en ledande forsknngsnaton även framtden? Forsknngsmnster Helene Hellmark Knutsson säger att svensk forsknng behöver en allmän kvaltetshöjnng och att regerngen vll prortera basanslagen, alltså de forsknngsmedel som unverstetet och högskolor själva fördelar som de önskar, den kommande forsknngspropostonen. En åtgärd som efterlysts nte mnst av de stora lärosätena. Eva Åkesson, rektor för Uppsala unverstet, menar att ökade basresurser är helt nödvändgt för att kunna erbjuda den forsknngsnfrastruktur som krävs vår td, där forsknng har blvt något av en materal sport. En del experter menar att mer tllämpad forsknng är vägen fram, andra menar att det är grundforsknngen som bör få mer forsk- nngspengar. Helen Dannetun, rektor för Lnköpngs unverstet, säger sg nte se något motsatsförhållande mellan de båda nrktnngarna. Hon menar att om Sverge ska vara en ledande forsknngsnaton måste det fnnas både och. Ett starkt lärosäte, lksom en stark forsknngsnaton, måste stå stadgt på båda dessa forsknngsben. De flesta verkar vara överens om att samarbetet mellan akadem och närngslv bör öka. V gck ut och frågade slumpmässgt utvalda forskare vlka företag de har mest postvt ntryck av, toppen hamnade ABB, Ercsson och Scana. V frågade även vlka lärosäten som forskarna har störst förtroende för, här var det KTH, Chalmers och Uppsala unverstet som hamnade främst. Vad det beror på och mycket mer kan n läsa mer om årets upplaga av Framtdens Forsknng. Trevlg läsnng! 4 SSF agl aktör för strategsk forsknng På många områden kan Sverge bl globalt konkurrenskraftgt. 5 SSF almedalssemnarum: tll vad ska v ha vårt dna? Med en hsnande snabb utvecklng är det vktgt att ställa frågor. 6 Sverge ska vara en av världens främsta forsknngsnatoner Intervju med forsknngsmnster Helene Hellmark Knutsson. 7 Framgångsrk forsknng lyfter med mmateralrätt Susanne Ås Svborg, gd PRV, om behovet av kunskap ämnet. 8 Fordonsforsknng: Sverge topp för trafksäkerhet Självkörande blen omtänksam och säker forsknng pågår! 9 Staten måste ta större ansvar för samverkansforsknngen! Madelene Sandström, vd KK-stftelsen, om forsknngsfnanserng. 10 Samverkan och kvaltetsmål väsentlga för forsknng Intervju med Charlotte Brogren, generaldrektör Vnnova. 11 öka utbytet mellan närngslv och akadem Forskare postva tll att byta, men har vssa farhågor. Tre forsknngsprofler kommenterar. 12 undersöknng: landets stora lärosäten topp Förtroende byggs under lång td 13 toppföretagen när forskarna själva får välja Arbetar strategskt med flera unverstet. 14 Forsknng för Sverges konkurrenskraft 15 långsktghet vktgt för framgångsrk forsknng Det vore önskvärt med mer proflerade lärosäten Presenterade företag och organsatoner 15 Fastelaboratoret vd LTU 16 Chalmers grafencentrum 17 KTH Insttutonen för materalvetenskap 17 KTH ICT 18 Datavetenskap Karlstads unverstet 19 Swetox nanosäkerhet 20 Centrum för Alzhemerforsknng Karolnska Insttutet 20 SP Sverges Teknska Forsknngsnsttut 21 AkzoNobel 22 AstaZero 23 Autolv 24 Wngqust Laboratory 25 Chalmers Laboratoret för höghastghetselektronk 25 Chalmers FORCE 26 Lnnéunverstetet 26 Solplattformen 27 Jönköpng Unversty 28 Uppsala unverstet Inst. för teknkvetenskaper 29 Plastc Plasmoncs Chalmers 29 Jernkontoret 30 MIVAC Göteborgs unverstet 30 Future Factores n the Cloud Mälardalens högskola 31 3D metal prntng Högskolan Väst Framtdens Forsknng är producerad av NextMeda samarbete med Stftelsen för strategsk forsknng. Skrbenter sandra Ahlqvst, Anette bodnger, Hans karlsson, Crstna lefland, Clas lewerentz, eva nordn, Annka Whlborg, Chrstna b. Wnroth FotograFer patrk bergenstav, Gonzalo rgoyen, Fredrk karlsson, Hans karlsson, Joachm nywall, Vveka Österman omslagsfoto peter karlsson / svarteld form & foto Ab grafsk Form stellan stål tryck bold prntng/dnex tryckeret annonsförsäljnng nextmeda, Meda x norr Frågor om nnehållet besvaras av Carl Mejer e-post: För mer nformaton om tema- och kundtdnngar dagspress kontakta: nklas engman, tel: , Mobl: e-post: läs mer på: Ta ett språng framåt nu utlyser SSF 45 mljoner tll ökad rörlghet SSF har årlga program för ökad rörlghet och samverkan mellan akadem och närngslv/ndustr/klnk. Ett för ndustrdoktorander och ett annat som v kallar Strategsk mobltet, ett program som på ett enkelt sätt erbjuder en möjlghet för en person att byta fot under en kortare perod och fördjupa sg nom stt område. Ssta ansöknngsdag lgger slutet på august för ndustrdoktorander och mtten på september för Strategsk mobltet. Mer nfo och fullständg utlysnngstext fnns på vår hemsda. Välkommen med dn ansökan!

4 Annons 4 DennA publkaton är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Forsknng Jun 2016 stftelsen För strategsk Forsknng SSF agl aktör för strategsk forsknng samverkan mellan akadem och närngslv för relevans och hög vetenskaplg kvaltet utmärker forsknng som stöds av stftelsen för strategsk forsknng, ssf. V bdrar tll såväl strategsk grundforsknng som nyttggörande av forsknngsresultat, säger vd Lars Hultman. Lars Hultman, vd för SSF. Foto: SSF SSF är Sverges största oberoende offentlga forsknngsstftelse, med utbetalnngar på närmare 600 mljoner kronor om året. Fokus är på forsknng som är av särskld strategsk betydelse för Sverge och det svenska närngslvet och som bdrar tll att lösa olka samhällsproblem. Exempel på prorterade områden för SSF är IKT (Informatonsoch kommunkatonsteknk), materal- och produktonsteknsk forsknng samt lvsvetenskaperna med ökat fokus på teknologer som boteknk. Forsknngen är typskt tvärvetenskaplg och spänner från grundforsknng tll den tllämpade. I nästa forsknngsstrateg avser SSF att det närmaste fördubbla bdragen tll 1 mljard kronor om året. V menar att en allt för lten del av Sverges totala anslag går tll den strategska forsknngen, som mycket är avgörande för den framtda svenska konkurrenskraften. V ser hur ndustrn mnskar avsättnngen tll FoU Sverge. Forsknng är helt globalserad. Svenska och utländska företag konkurrerar om de Det fnns många områden där svensk forsknng och ndustr har goda förutsättnngar att vara globalt konkurrenskraftga starkaste forsknngsmljöerna över hela världen, säger Lars Hultman. Rörlghet mellan sektorer Stor tonvkt läggs på att skapa rörlghet mellan akadem och ndustr och här fnns tre program: Forsknngsnsttutsdoktorand, som är nytt för år, Industrdoktorand och Strategsk mobltet, som nu är nne på stt tonde år. I mobltetsprogrammet får forskare byta arbetsplats under crka två år, från akademn tll ndustrn eller vce versa. Det är vktgt att sänka trösklarna mellan sektorerna och på så sätt öka förståelsen och sprda kunskap. Redan från start har programmet fokus på nyttggörande. Den här typen av rörlghet är mycket vanlgare många andra länder och v menar att den är oerhört vktg för att svensk forsknng och ndustr ska stärka sn konkurrenskraft, säger stftelsens programchef Joakm Amorm. Ett annat program med tydlgt ndustrfokus är det nya Industral Research Centres, IRC, där ndustrn och forskargrupper tllsammans formulerar det problem som ska lösas. Med sna 400 mljoner kronor anslag är det SSF:s största ensklda program. Varje centrum, som är strategskt defnerat utfrån en affärsmöjlghet, fnanseras med mljoner kronor sex tll åtta år. Forsknngen sker en akademsk mljö och styrs av ndustrns behov och affärsmöjlgheter. Varje projekt har en styrelse med representanter för både ndustrn och akademn. Det ska handla om forsknng som är systemförändrande, snarare än något som utvecklar redan exsterande teknk, berättar Joakm Amorm. tll en snabbt föränderlg omvärld. Exempelvs fnns omfattande fnanserng av forsknng nom IKT, där dgtalserng, automatserng och Bg Data är växande områden. Det fnns många områden där svensk forsknng och ndustr är, eller har goda förutsättnngar att vara, globalt konkurrenskraftga, framhåller Lars Hultman. Vår ambton är att vara en agl aktör som skapar nya bdragsformer för strategsk forsknng som möter de utmanngar som kommer. Eftersom stftelsen är oberoende och har korta beslutsvägar kan v skapa djärva forsknngsprogram som premerar nytänkande och länkar ndustrn tll projekten redan problemformulerngen samt verkar för att nyttggöra resultaten. TexT: CrsTna LeFLand Fakta SSF: Stftelsen för strategsk forsknng, ssf, bldades 1994, samband med att löntagarfonderna avvecklades, och tlldelades då sex mljarder kronor. Vd årsskftet 2015/16 uppgck kaptalet tll c:a 10 mljarder kronor samtdgt som ssf genom åren har utdelat crka 12 mljarder kronor forsknngsstöd. ssf stödjer högkvaltatv forsknng nom naturvetenskap, teknk och medcn som har potental att nyttggöras nom svensk ndustr och samhället övrgt. aktuella utlysningar: Joakm Amorm, programchef på SSF. Foto: SSF Snabba förändrngar Samhällsomvandlngen går dag mycket snabbt samtdgt som det fnns bättre förutsättnngar än någonsn att möta utmanngarna med vetenskaplga och teknska lösnngar. För SSF är det avgörande att gå takt med de stora samhällsförändrngarna och att anpassa sna program Ingvar Carlsson award ssta ansöknngsdag Strategsk mobltet 2016 ssta ansöknngsdag Industrdoktorand 2016 ssta ansöknngsdag

5 Annons DennA publkaton är en A nnons F rån n extmed A Annons Framtdens Forsknng Jun AlMeDAlsseMnAruM Tll vad ska v ha vårt DNA? DnA-teknken utvecklas hsnande snabbt och dag kan vem som helst beställa en detaljerad analys av den egna arvsmassan för en överkomlg summa. Hur ska den nya teknken användas och vad ger det för nya möjlgheter? En vktg fråga är vad v ska göra med nformatonen som DNA-teknken ger oss Stftelsen för strategsk forsknng, SSF, vll skapa debatt om de framtdsperspektv som öppnar sg takt med att DNA-analys blr allt mer exakt, bllg och allmänt tllgänglg. I ett semnarum Almedalen lyfter SSF frågan, med fokus på användnng av DNA-teknk nom sjukvården och rättsväsendet. En vktg fråga är vad v ska göra med nformatonen som DNA-teknken ger oss. Har exempelvs sjukvården en skyldghet att nformera om framtda sjukdomsrsker även om nte patenten har bett om detta? Borde allas DNA vara tllgänglgt för polsen? Dessa är några av de frågeställnngar som v vll belysa, säger Eva Regårdh, kommunkatonschef på SSF. Idag fnns många kommersella företag som erbjuder DNA-tester tll prvatpersoner. Dessa kartlägger den personlga DNA-proflen och vsar bland annat rsken att nsjukna en rad olka sjukdomar. Förespråkare menar att testerna ökar möjlgheten att förebygga och tdgt dagnostcera sjukdomar. Krtker menar att det fnns brster hur nformatonen ska tolkas på ndvdnvå och att testerna rskerar att skapa onödg oro. Alldeles oaktat hur man ställer sg tll detta så är testerna ett faktum. Informatonen som de ger har konsekvenser som måste hanteras. Rsker för onödg oro och överdagnoser måste ställas relaton tll ldande och kostnader för underdagnos, säger Eva Regårdh. Bred panel För sjukvården och polsen har DNA-teknken långtgående konsekvenser, såväl jurdskt och praktskt som etskt. Huvudtalare vd semnaret är Kár Stefánsson, grundare tll det sländska företaget DeCODE Genetcs, som byggt upp en omfattande databas över slännngars arvsmassa. Kár Stefánsson anser bland annat att alla sländska kvnnor med den muterade genen BRCA2 bör nformeras om sn kraftgt ökade bröstcancerrsk, såvda de nte motsatt sg detta. Andra medverkande är Ann Heberlen, författare och unverstetslektor, som lyfter de etska frågorna och Lselotte Nelsen Sundberg, kanslchef vd NFC, Natonellt Forensskt Centrum, som berättar om det aktuella jurdska läget och framtdsperspektv nom polsär DNA-användnng. I panelen deltar också nrkesmnster Anders Ygeman och Anders Ekholm, vvd på Insttutet för framtdsstuder. text: CrstnA lefland INFormATIoN: Semnarum: Skurk, sjuk eller släkt vem ska ha dtt DNA? Td: onsdag den 6 jul kl 13:00-14:30 Plats: stora kongresshallen, Wsby strand SSF fnanserar flera forsknngsprojekt med anknytnng tll DNA och genteknk, bland annat: the dynamcs of DnA damage checkpont recovery, karolnska nsttutet (k) Mtochondral DnA replcaton n human cells, Göteborgs unverstet DnA Molecular tools for neuroscence and Cancer bology, k ncorporaton, processng and repar of rna n DnA, Göteborgs unverstet/ sahlgrenska Academy sngle Molecule bophyscs of DnA and DnA-lgand nteracton, Chalmers targets and functon of DnA methylaton n acute leukema, uppsala unverstet Eva Regårdh, kommunkatonschef på SSF. Foto: SSF

6 Annons 6 DennA publkaton är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Forsknng Jun 2016 ForsknngsmnsTern: Sverge ska vara en av världens främsta forsknngsnatoner För att lösa de stora samhällsutmanngarna krävs fler nterdscplnära forsknngssamarbeten. det nnebär dock nte att v får förlora djupet nom de olka ämnena. kvaltet och bredd är nget motsatsförhållande, säger forsknngsmnster Helene Hellmark knutsson. Regerngens övergrpande mål är att Sverge ska vara en av de främsta forsknngsnatonerna världen. Just nu pågår arbetet med att bereda nästa proposton där tre långsktga mål lyfts fram som extra vktga. En vktg punkt är att Sverge ska vara ett av de främsta länderna när det gäller FoU-nvesterngar per capta, dag lgger v på drygt tre procent. Sktet är nställt på att den sffran ska öka, både vad gäller prvata och offentlga nvesterngar, säger Helene Hellmark Knutsson. Det andra målet handlar om en övergrpande kvaltetsförstärknng av svensk forsknng. V nvesterar mycket forsknngen men är nte ett av de länder som får ut mest av de nvesterngar som görs. Här behöver v se tll att det sker en allmän kvaltetshöjnng. Vktgt sammanhanget är även att öka jämställdhet och att skapa fler karrärvägar för yngre forskare. Det tredje målet fokuserar på samverkan och samhällspåverkan. V vll öka det som populärt kallas för mpact. Ett led det arbetet är att nföra nya och mer effektva utvärderngsmetoder. När det gäller frågan om Sverge satsar tllräcklgt på att utveckla mljöer där forsknngsoch utvecklngs- samt nnovatonsverksamhet samspelar effektvt menar forsknngsmnstern att det fnns mer att göra. Det fnns flera goda exempel som t.ex. ScLfeLab Stockholm och Uppsala, det kommande MAX-laboratoret samt ESS Lund. V vll gärna se fler kompletta kunskapsmljöer som erbjuder både forsknng, samverkan och utbldnng. Kraftsamlar Helene Hellmark Knutsson vll nte peka ut några forsknngsområden som särsklt vktga. V kraftsamlar krng de stora samhällsutmanngarna, vlket är prorterngar som görs tllsammans med närngsdepartementet och Natonella Innovatonsrådet. Tllsammans har v lyft stora breda teman som exempelvs dgtalserngen, lfe scence och klmat- och mljöpoltken. Hon nämner även två mer natonellt präglade utmanngar. Den ena handlar om att stärka utbldnngssystemet och skolresultaten. Mnster för högre utbldnng och forsknng Helene Hellmark Knutsson. Foto: Mkael Lundgren/Regerngskanslet Om Sverge ska vara en ledande kunskapsnaton måste v få ordnng på grundskola och gymnasum. Ett sätt att är att skapa en starkare forsknngsanknytnng, både tll lärarutbldnng och skolverksamhet, för att på så vs uppnå en större måluppfyllelse. Den andra natonella utmanngen är hur v kan bygga säkrare och mer nkluderande samhällen den pågående globalserngen. Ingen motsättnng I en färsk undersöknng från Framtdens Forsknng, där ett slumpmässgt urval av forskare svarat på frågan om vad de skulle göra om de själva hade jobbet som forsknngsmnster, har en majortet svarat satsa mer pengar på grund- och nyfkenhetsforsknng. En åskt som Helene Hellmark Knutsson har full förståelse för. Det man måste komma håg är att grundoch nyfkenhetsdrven forsknng även kan uppkomma samverkansstuatoner. Därför V vet ju nte vad nästa stora upptäckt eller nästa stora kunskapssteg är, detta måste komma underfrån är det vktgt att nte se samverkan som ett motstånd mot grundforsknng. För vår del är det vktgt att nte detaljstyra forsknngen för mycket, det måste fnnas ett drv som kommer från forskarna själva. Hon framhåller att regerngen vll prortera basanslagen, alltså de forsknngsmedel som unverstetet och högskolor själva fördelar som de önskar, den kommande forsknngspropostonen, Syftet är att dessa anslag ska kunna användas tll att testa nya forsknngsområden, och nte mnst ge yngre forskare möjlghet att utveckla sna egna déer tdgt karrären. V vet ju nte vad nästa stora upptäckt eller nästa stora kunskapssteg är, detta måste komma underfrån. Då är det vktgt att v har unverstet och högskolor som kan och vågar göra de satsnngar som krävs, fastslår Helene Hellmark Knutsson. TexT: AneTTe Bodnger

7 Annons DennA publkaton är en A nnons F rån n extmed A Annons Framtdens Forsknng Jun MMAterAlrätt Framgångsrk forsknng lyfter med mmateralrätt All forsknng ger upphov tll mmaterella tllgångar. För att forsknngen och forsknngsresultaten ska kunna generera maxmal nytta samhället behövs kunskap om mmateralrätt. Regerngen har tlldelat PRV (Patentoch regstrerngsverket) medel för att genomföra kunskapshöjande nsatser om mmateralrätt då det är en nyckel för nnovaton och ekonomsk tllväxt. Förståelse för hur forsknngsresultat nyttggörs är en betydelsefull del det arbetet. Genom ett starkare samarbete mellan unverstet, högskolor, nnovatonskontor och PRV kan myndghetens experts användas bättre för att stärka de akademska mljöerna, säger Susanne Ås Svborg, generaldrektör på PRV. Ett forsknngsresultat omsätts tll värde genom att lösa problem för användaren. Det är därför väsentlgt att ha en strateg för hur resultatet ska tllgänglggöras. Det fnns flera vägar att gå, mmateralrätten ger förutsättnngar och möjlgheter oavsett vlken väg forskaren än väljer. Det handlar om att ha så pass stor kunskap att ett aktvt och nformerat beslut kan tas, förklarar Susanne Ås Svborg. PRV arbetar för att möjlggöra detta och för att bredda forsknngspoltken genom att höja kunskapsnvån om mmateralrätt och mmaterella tllgångar. Strateger för nyttggörande av forsknng behövs lksom utökat Susanne Ås Svborg, generaldrektör på PRV. Den låga andelen kvnnor som söker patent är en varnngsflagga användande av patentnformaton som nformatonskälla. Kurser om mmateralrätt bör på skt ngå alla utbldnngar på masternvå, lksom att kurser om strategsk hanterng av mmaterella tllgångar ska ngå forskarutbldnngar och vara kända bland doktorander, säger Susanne Ås Svborg. Innovaton, en genusfråga Kvnnlga forskare och nnovatörer är en målgrupp som behöver extra stöd för att växa sg större. Av de patentansöknngar som lämnades n tll PRV under 2015 kom endast 6 procent från kvnnlga uppfnnare. Sffran är nte överraskande, procentuellt har det sett lknande ut under flera år. Den låga andelen kvnnor som söker patent är en varnngsflagga som vsar på en snedfördelnng hela systemet när det gäller kvnnors tllgång tll olka former av nnovatonsstöd. Detta systemfel behöver v åtgärda, säger Susanne. Innovaton är en förutsättnng för tllväxt, och den nnovatonspotental kvnnor står för måste tllvaratas. Under Almedalsveckan (förmddagen 5/7) bjuder PRV n tll en paneldebatt för att lyfta frågan om hur andelen kvnnlga nnovatörer och forskare kan bl större. Immateralrätt är ett verktyg för att skapa framgång, oavsett om man är man eller kvnna. På PRV arbetar v aktvt med att sprda nformaton om vad mmateralrätt är och hur den kan användas som verktyg för framgång, avslutar Susanne Ås Svborg. text: stna llja TIps så går du VIdare: Identfera dna mmaterella tllgångar Har du kommt fram tll ett forsknngsresultat som är unkt? Väg n mmateralrättslga alternatv nnan du publcerar resultatet. Ta hjälp mmateralrätt är komplcerat, ta hjälpa av professonella rådgvare. Hör dg för hos exempelvs Alm, en nkubator eller dtt unverstets nnovatonskontor om du forskar den akademska världen. Vänta nte Hör dg för och sätt dg n hur mmateralrätt kan hjälpa dg tdgt dn forsknng eller nnovatonsprocess. ju förr desto bättre. slutskedet kan möjlgheter ha gått förlorade eller orsaka onödgt krångel. Motvera dna beslut även om det nte är aktuellt för dg att söka skydd för dtt forsknngsresultat ha god grund för dtt beslut. Att ha grundläggande kunskap om mmateralrätt gynnar dg även om du kommer fram tll att det nte är aktuellt för dg just nu.

8 Annons 8 DennA publkaton är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Forsknng Jun 2016 FordonsForsknng Samverkan krng trafksäkerhet placerar Sverge topp att autolv, ett av världens ledande företag trafksäkerhet, behåller sn FoU sverge, är nte en tllfällghet. Här samverkar ndustr, akadem och samhälle på ett unkt sätt för att mnska skador och dödsfall trafken, säger globala forsknngschefen ola Boström. Det llla samhället Vårgårda, mtt emellan Skara och Göteborg, är centrum för trafksäkerhetsforsknng den absoluta framkanten. Ända sedan grundarna, bröderna Stg och Lennart Lndblad, började tllverka blbälten här på 1950-talet, har företaget gått bräschen för nya, nnovatva lösnngar för att mnska antalet männskor som skadas och omkommer på våra vägar. Sverge är en förebld vad gäller trafksäkerhet. Därför har Autolv haft de bästa möjlga förutsättnngarna att bygga upp forsknng världsklass. V verkar nte ett vakuum, utan samverkan med en rad olka aktörer och tack vare det så får våra produkter snabb mplementerng och samhällsnytta. Här gäller nollvsonen och det fnns en väldgt stark drvkraft hos alla aktörer att jobba mot den, berättar Ola Boström. Tvärdscplnär forsknng Utvecklngen nom fordonssäkerhet går mycket snabbt. Även om det tradtonella trepunktsbältet är lka vktgt dag som när det först lanserades har en rad oerhört högteknologska produkter tllkommt. Forsknngen på Autolv bygger på ett tvärdscplnärt tllvägagångssätt nom bomekank, robotk, mänsklgt beteende och analys av verklga olyckor och deras konsekvenser. Idag syftar säkerhetssystemen fordonen alltmer tll att förebygga olyckor, nte bara att mnmera konsekvenserna av dem. Djupa neuronnät, som bygger på artfcell ntellgens där man efterlknar mänsklgt tänkande, är några av de banbrytande lösnngar som utvecklas nom fordonssäkerhet. Männskor är oslagbara förare när de är utvlade, nyktra och nte dstraherade. Tyvärr ser verklgheten nte ut så. Därför får blar alltmer förmågan att tänka som männskor, för att stödja föraren alla de potentellt farlga stuatoner som uppkommer. Idag går Det gäller att vara ödmjuk nför såväl teknkens som männskans begränsnngar Ola Boström t.v. samspråk med Autolvs utvecklngschef Scott Dershem. mycket av trafksäkerhetsforsknngen ut på att förebygga olyckor, utöver att förstå hur v kan begränsa konsekvenserna av dem, förklarar Ola Boström. Inom en nte alltför avlägsen framtd kommer v att ha helt automatserade, självstyrande blar. Här sker ntensv forsknng och det gäller att vara ödmjuk nför såväl teknkens som männskans begränsnngar. I slutändan är det mycket en fråga om vad som krävs för att v ska lta på maskner och våga släppa taget. TexT: CrsTna LeFLand FordonsForsknng Vår vson är ngen skall dö eller skadas allvarlgt en ny Volvo Fordonsforsknng med fokus på säkerhet har hstorskt sett främst handlat om att skydda vd olyckshändelser trafken. Utvecklngen går allt mer mot att förhndra att det överhuvudtaget sker en olycka, säger Cecla Larsson, Vce Presdent för Body & Trm på Volvo Cars. Framtdens bl kommer också att vara uppkopplad och ntegrerad med omgvnngen och vara självkörande Fordonsforsknngen har under senare år allt mer koncentrerats mot säkerhet, klmat och mljö. Stort fokus lgger på elektrferng samt uppkopplade och självkörande blar. Det v fokuserar mycket på nom mn enhet är bland annat forsknng krng nteröra säkerhets- och skyddssystem samt karosstruktur. V arbetar även med lättvktsoptmerng där v testar tll exempel kolfber och andra materal syfte att få fram en lättare bl, säger Cecla Larsson. Mycket av den pågående utvecklngen nom enheten är nrktad på tänkbara applkatoner för framtdens självkörande blar. V arbetar med frågeställnngar som handlar om hur v kan utveckla blen för att kunden ska få en så bra upplevelse som möjlgt den nya typ av åkarmljö som de självkörande blarna erbjuder. V har tll exempel utvecklat ett koncept där föraren kan lgga ned och där det går att fälla fram ett bord för kontorsarbete. Säkerhet De självkörande blarna har flera fördelar än enbart föraravlastnng, mycket talar för att de har potental att revolutonera trafksäkerheten. Autonom körnng är utvecklat för att klara av alla trafkstuatoner, och många lägen kan systemet reagera snabbare på trafkstuatoner än en männska, säger Cecla Larsson. Förr var fordonssäkerhetsforsknngen främst nrktad på att skydda vd olyckor, dag forskas det mycket krng aktva system som helt ska förhndra dem. Det kan tll exempel handla om system som varnar när föraren är trött och gudar tll närmaste rastplats eller ytterlgare förfnng av nbyggda funktoner som gör att blen bromsar eller styr undan om du nte gör det själv. Vår vson är att ngen ska dö eller skadas allvarlgt en ny Volvo efter år Framtdens bl, om allt går som Cecla Larsson vll och hoppas på, är en bl som hjälper föraren så att den nte hamnar krtska och trafkfarlga stuatoner. Cecla Larsson, Vce Presdent för Body & Trm på Volvo Cars. Foto: Volvo Cars / Lars Ardarve Framtdens bl kommer också att vara uppkopplad och ntegrerad med omgvnngen och vara självkörande. Vd de tllfällen som föraren vll ägna sg åt annat kommer blen att kunna ta över föraransvaret. Övrg td ska det vara möjlgt att ha en kul körupplevelse, precs som vanlgt. TexT: anette Bodnger

9 Annons DennA publkaton är en A nnons F rån n extmed A Annons Framtdens Forsknng Jun MADelene sandström, vd kk-stftelsen: Staten måste ta större ansvar för samverkansforsknngen! sedan starten 1994 har kk-stftelsen vart en vktg fnansär av forsknng samverkan med närngslvet. Framförallt är det sverges nya unverstet och högskolorna som vart målgrupp för satsnngarna. Men hur ska den fortsatta utvecklngen dessa lärosäten hanteras? kk-stftelsen kan nte vara en stor, och ofta största, externa fnansär längden, framhåller Madelene sandström, vd kk-stftelsen. I Sverge står landets 16 nya unverstet och högskolor för närmare 40 procent av den högre utbldnngen. Tllsammans får de dock bara dela på to procent av det statlga forsknngsanslaget. För sju av dessa 16 lärosäten är KK-stftelsen den största, eller den näst största, externa forsknngsfnansären vd tre av lärosätena utgör stftelsens fnanserng på årsbass en summa som motsvarar 50 procent av det forsknngsanslag staten ger tll dem samma år. Detta är ett oproportonerlgt stort åtagande för en fnansär med en stadgarna mycket tydlgt defnerad och begränsad uppgft. KKstftelsen ska vara en aktör som bdrar med fnanserng för en vss sorts verksamhet med KK-stftelsen ska vara en aktör som bdrar med fnanserng för en vss sorts verksamhet närngslvet samproducerad forsknng och utbldnng. Det har aldrg vart menngen att stftelsen ska verka som en för staten ställföreträdande huvudman för de aktuella lärosätena. Därför behövs ett nytänk fördelnngen av forsknngsmedel, säger Madelene Sandström. Betydelsefulla för konkurrenskraft Vd flertalet av de nya lärosätena är utbldnng nom humanora och samhällsvetenskap domnerande. Av statstken från lärosätena framgår att det också är tll dessa områden det allra mesta av de egna statlga forsknngsresurserna går, räknat på den totala forsknngsfnanserngen per lärosäte. Konsekvensen blr att forsknngsmljöer nom teknk och naturvetenskap med närngslvsanknytnng därför fnanseras med stor extern tyngd, samtdgt som de är oerhört betydelsefulla för företagens konkurrenskraft. Det råder ngen tvekan om att en öknng av statlga forsknngsmedel tll de nya lärosätena är såväl helt befogad som fullständgt nödvändg. Ett större basanslag för de nya lärosätena, kombnaton med en förändrad syn på bättre kopplng mellan högre utbldnng och forsknngen. Madelene Sandström, vd KK-stftelsen. Foto: Johan Olsson En annan och lkväl vktg fråga där KKstftelsen är den enda klart uttalade fnansären är det lvslånga lärandet. Kompetensutvecklng för yrkesverksamma akademker bör snarare ses som lärosätenas egentlga tredje uppgft samverkan bör nte ses som en uppgft utan ett sätt att ta sg an alla huvuduppgfterna. Den td är förb då forsknng och utbldnng endast var en fråga för den egna sektorn. Återkommande kompetensutvecklng på avancerad nvå är en mycket avgörande fråga för Sverges utvecklng stort, avslutar Madelene Sandström. text: ChrstnA b. Wnroth Stockholms unverstet Almedalen Sävesalen, Gotlands Museum, Mellangatan 19, Vsby 4 JULI För lte humanora om arbetsmarknadens behov av bldnng, utbldnng och kunskap Drektsändnng av Bldnngspodden följt av panelsamtal. Td: Hur svårt kan det vara? Om klmatkunskap och kloka beslut Panelsamtal med forskare och nbjudna gäster. Td: Se hela programmet på su.se/almedalen2016

10 Annons 10 DennA publkaton är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Forsknng Jun 2016 VnnoVa Kvaltetsmål väsentlga för forsknng För att bygga det framtda kunskapssamhället och stärka den svenska konkurrenskraften behövs större samverkan mellan aktörer och dscplner och att lärosätena högre grad drvs av kvaltetsmål, snarare än kvanttet. det menar Charlotte Brogren, generaldrektör för Vnnova. Charlotte Brogren, generaldrektör för Vnnova. Foto: Anette Andersson Inför den nya forsknngspropostonen som regerngen ska presentera höst har OECD gjort en utvärderng av det svenska forsknngssystemet. Där lyfter man fram flera områden där Sverge har förbättrngspotental. Charlotte Brogren anser att rapporten ger en bra bld av svensk forsknng och vktga förslag nför framtden. Från Vnnovas sda hoppas v att regerngen beaktar förslagen. Det är en vktg utvärderng eftersom den har ett utfrånperspektv som är gjord utan egna ntressen. V ställer oss bakom de synpunkter och förslag som lämnas, säger hon. OECD-rapporten konstaterar att Sverge på många sätt är en stark forsknngsnaton. Men den globala konkurrensen hårdnar och svensk forsknng rskerar att tappa sn poston. Ett problem är att man Sverge länge har satsat på att öka antalet studenter på högskolor och unverstet utan att kvalteten på undervsnngen hållt jämna steg. V behöver en annan styrmodell för våra lärosäten. Det behövs ett styrsystem som drver kvaltet och som mäter lärosäten på olka sätt beroende på vlken profl de har. I dagens system mäts alla på samma sätt, men v vll skapa möjlghet tll att lärosätena kan utvecklas och utvärderas utfrån deras olka uppdrag, säger Charlotte Brogren. V vll skapa möjlghet tll att lärosätena kan utvecklas och utvärderas utfrån deras olka uppdrag Samhällsutmanngar Andra svagheter som såväl Charlotte Brogren som OECD pekar på är att poltska beslut alltför ofta fattas stuprör stället för med helheten framför ögonen och att samverkan mellan olka sektorer bör bl starkare. Forsknngsnsttutens roll bör lyftas fram tydlgare med en satsnng på kvaltet och konsolderng. Därutöver bör nrktnngen på forsknngen vara att så hög grad som möjlgt sätta samhällsutmanngarna centrum. Om Sverge ska bygga framtdens kunskapssamhälle behövs flöden mellan olka sektorer och aktörer, där kunskap genereras och möjlgheter förverklgas. Alltför ofta fnns en tröghet och för smalt perspektv dagens system, menar Charlotte Brogren. Hon framhåller att hela kedjan, från den rena grundforsknngen tll den tllämpade måste få förutsättnngar att utvecklas. Om svensk forsknng ska vara relevant måste v stmulera tll fler mljöer på våra lärosäten, som jobbar både djupt och brett, på ett tvärvetenskaplgt sätt. Här behövs gott ledarskap och ett nctamentsystem som uppmuntrar rätt beteenden. Trots att Sverge kraftgt ökat anslagen tll lärosätena ser v nte resultat och den genomsnttlge forskaren har mndre fasta medel nu än tdgare. Om v nte ger bra vllkor tll våra forskare, hur ska de våga vara långsktga? Innovatonsmyndghet Vnnova är Sverges myndghet för nnovaton och stora satsnngar sker på att länka forskare tll behov och utmanngar som behöver lösas. Myndgheten står för sex procent, 2,5 mljarder kronor, av den statlga forsknngsfnanserngen. Eftersom det oftast fnns krav på medfnanserng nnebär det att anslagen generellt är fördubblade. Majorteten av Vnnovas fnanserng går tll olka samverkansprogram, regonalt, natonellt och nternatonellt. Där samarbetar aktörer nom akademn, offentlga sektorn och närngslv för att htta lösnngar tll utmanngar v står nför och se nya mojlgheter, när det gäller konkurrenskraft, dgtalserng, mljö, demograf, hälsa och utbldnng. En av dessa satsnngar fck nylgen ett av EU:s myndghetsprs för bästa engagemang vktga samhällsfrågor. Det är förstås väldgt rolgt att få ett kvtto på att det v gör är vktgt och relevant, säger Charlotte Brogren. Vnnova arbetar även med mer expermentell forsknng och nnovaton. Öppet labb, som är en snabbfotad expermentverkstad, har bland annat projekt för nnovatva lösnngar för nyanlända. En annan satsnng är att ta fram klmatsmart proten. Maten bedöms av en panel med kända kockar och skaparna av den godaste måltden får utvecklngsbdrag. TexT: CrsTna LeFLand

11 Annons DennA publkaton är en A nnons F rån n extmed A Annons Framtdens Forsknng Jun undersöknng Öka utbytet mellan närngslv och akadem en undersöknng som Framtdens Forsknng genomfört bland ett slumpmässgt urval av forskare från akademn och närngslvet vsar att 60 procent är postva eller mycket postva tll att byta från akadem tll närngslv, medan 49 procent är postva eller mycket postva tll att byta från närngslv tll akademn. 29 procent anger rädsla för att förlora merterng som ett vktgt skäl tll låg rörlghet mellan sektorerna. Resultaten av undersöknngen stämmer med vår bld av en låg rörlghet mellan akadem och ndustr. Det är ett problem för Sverge att mertvärdet är lågt för mobltet mellan sektorerna och specellt nom akademn. Respektve arbetsgvare borde mera uppmuntra sna medarbetare att bredda sn kompetens genom utbyten. Tll denna karrärplanerng behöver säkert också nctamentstrukturen ses över vad gäller lön och pensonsvllkor. Stftelsen för strategsk forsknng (SSF) vll med sna årlga utlysnngar för mobltetsstöd sänka trösklarna för forskare, ngenjörer och läkare med flera att mera verka varandras mljöer. Så får v en effektvare kunskapsöverförng och déutbyte, säger Lars Hultman, vd SSF. Fördelar med ökad mobltet Det är glädjande att många forskare är postva tll att växla mellan närngslvet och akademn och nte förvånande att andelen postva är något högre när det gäller att byta från akadem tll närngslv än tvärtom, säger Lsa Theln, chef för samverkansenheten vd Lunds unverstet. Hon menar att rädslan att förlora merterng vd byte mellan sektorerna främst beror på att merter från närngslvsbaserad forsknng nte alltd kan räknas hem vd summerngen av merter samband med akademska tjänstetllsättnngar. Samtdgt fnns det många fördelar om moblteten mellan sektorerna ökar. Hur högt ndustrell erfarenhet värderas avgörs tll stor del av den kultur som råder på olka nsttutoner. I den forsknngsproposton som kommer oktober kan det fnnas någon form av reglerng som gör att samverkan mellan ndustr och akadem rankas högre vd akademska tjänstetllsättnngar. Det kan göra det lättare för forskare att växla mellan ndustr och akadem, säger Lsa Theln. Mer lkartade system behövs Undersöknngsresultaten tyder på att det fnns en genun vlja bland forskare att röra sg mellan akadem och närngslv. Som jag ser det så utgör det akademska merterngssystemet det främsta hndret för rörlgheten mellan sektorerna. Att som forskare vara ute ndustrn ger nte samma formella akademska merter som forskare får som stannat nom akademn, vlket förstås hndrar rörlgheten, säger Peter Johansson, verksamhetsansvarg för forsknng och nnovaton på Teknkföretagen. Den akademska och ndustrella merterngen mäts olka termer, vlket medför en krock mellan två olka system. Intresset för att forska nom ndustrn är stort bland många forskare, men de hndras av att ndustrforsknng nte värderas lka högt den akademska karrären. Forskare är förstås ratonella och rättar sg därmed efter hur det nuvarande merterngssystemet ser ut. Det kan sn tur hndra samverkan mellan ndustr och akadem, säger Peter Johansson. text: AnnkA WHlborG Var är du Verksam? är du verksam forskare nom närngslvet eller nom akademn? 30% närngslvet 50% Akademn 20% Annat Byta från akadem tll närngslv? Hur postv är du tll att byta forsknngsmljö från akadem tll närngslv? Mycket postv 16% Ganska postv 44% Mndre postv 30% nte alls postv 10% Byta från närngslv tll akadem? Hur postv är du tll att byta forsknngsmljö från närngslv tll akadem? Mycket postv 16% Ganska postv Mndre postv 33% 34% nte alls postv 17% anlednngar tll dålg rörlghet? Vad tror du är anlednngarna tll att det är så dålg rörlghet bland forskarna? Lars Hultman, vd SSF. Foto: Peter Modn / LU Om undersöknngen: Lsa Theln, chef för samverkansenheten vd Lunds unverstet. Foto: Gunnar Menander Peter Johansson, verksamhetsansvarg FoI på Teknkföretagen. Foto: Eva Lndblad/1001bld.se Framtdens Forsknng har samarbete med VoC nordc genomfört en trend undersöknng hos ett slumpmässgt urval av forskare sverge. undersöknngen genomfördes 4 9 maj Den statstska felmargnalen undersöknngen är 2,7 4,5 procentenheter. 0 rädsla att förlora merterng på arbetsgvare prvata skäl svårt att dentfera tydlga gemensamma projekt svårt att få engagemang från arbetsgvare även om moblteten sker på deltd splttrad p.g.a. dubbla jobb Att rörlgheten kräver mer och längre resor Admnstratva problem, t.ex. frågor om overheadpåslag oro för vllkoren lön penson Annat Vet ej

12 Annons 12 DennA publkaton är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Forsknng Jun 2016 UnderSÖKnng Landets stora lärosäten topp Kunglga Teknska Högskolan, Chalmers och Uppsala unverstet är de tre lärosäten som har högst förtroende bland landets forskare. det vsar en undersöknng som Framtdens Forsknng genomfört bland slumpmässgt utvalda forskare Sverge. Peter Gudmundson, rektor för KTH. Foto: Susanne Kronholm Peter Gudmundson, rektor för KTH, ser topplacerngen som ett kvtto på KTH:s erkänt starka ställnng, både Sverge och nternatonellt. Det är förstås rolgt att v kommer ut så väl undersöknngen. Förtroende är nget som kommer över en natt utan byggs under lång td. KTH har en kultur och tradton att gå ut med nyheter först när det fnns något att säga och v är noga med kvaltet det v släpper från oss, vlket sannolkt har bdragt tll den fna placerngen på lstan. En annan vktg parameter är förstås utbldnngen som har ett gott rykte med hög kvaltet. Olka former av samarbete med närngslvet har alltd vart en vktg del av verksamheten. En förhållandevs ny företeelse är strategska partnerskap. För drygt fyra år sedan tecknades den första avsktsförklarngen mellan KTH och Scana, dag har KTH elva strategska partnerskap. Syftet är att skapa långsktga samarbeten för utvecklng, höja kvalteten på utbldnng och forsknng vd KTH och stärka nnovatonsförmågan hos våra studenter, lärare, forskare och partners. Våra strategska partnerskap ska bdra tll att rätt beslut tas på lång skt när det gäller KTH:s framtda utvecklng som utbldnngs- och forsknngsunverstet, berättar Peter Gudmundson. Gränsland Förutom de strategska partnerskapen pågår en rad olka samarbetsprojekt, både med ndustrn och andra lärosäten. Som exempel nämner Peter Gudmundson ScLfeLab, ett samarbete mellan KTH, Stockholms unverstet, Karolnska Insttutet och Uppsala unverstet. Centret kombnerar avancerad teknk med ett brett kunnande nom translatonell medcn och molekylär bovetenskap. De stora genombrotten kommer ofta gränslandet mellan olka dscplner. Verksamheten har vuxt enormt fort och är väldgt framgångsrk när man tttar på publcerngar och uppmärksamhet nternatonellt. Peter Gudmundson lyfter även fram ITRL, Integrated Transport Research Lab, ett gemensamt ntatv mellan KTH och Scana där teknk som autonoma bussar, elvägar och bättre system för att undvka blköer är exempel på aktuella forsknngsprojekt. Sedan ett år tllbaka fnns även Ercsson med som samarbetspartner. Högskolor och unverstet Postvt ntryck? Vlka av följande högskolor och unverstet har du stort förtroende för? Jag ser fram emot höstens forsknngsproposton och att regerngen lever upp tll löftet om höjda basanslag Eva Åkesson, rektor för Uppsala unverstet. Foto: Mkael Wallerstedt ITRL knyter hop KTH:s redan stora FoU-kompetens nom fordonsteknolog, ntellgenta transportsystem, polcyfrågor, nfrastruktur och affärsutvecklng, konstaterar Peter Gudmundson. Uppsala topp Även Uppsala unverstet har en fn topplacerng undersöknngen, hela 70 procent av de tllfrågade forskarna svarar att de har stort förtroende för lärosätet. Att ha högt förtroende är bland det vktgaste för vår verksamhet. V tar vårt uppdrag på stort allvar och jag är verklgen glad över att Uppsala unverstet hamnar högt en undersöknng av det här slaget, säger Eva Åkesson, rektor för Uppsala unverstet. Som ett av Sverges största lärosäten har UU många samarbeten och samverkan på olka nvåer. I dagarna sgnerades t.ex. ett helt nytt samarbetsavtal med NCC för gemensam forsknng och kompetensutvecklng nom framförallt energ, bygg- och komponentteknk. V har många samarbeten som går tvärs över olka dscplner. Förutom forsknngssamarbeten med närngslv, sjukvård och företag så arbetar v tllsammans med andra lärosäten exempelvs ScLfeLab och MAXlaboratoret. Därtll kommer alla ensklda forskares och lärares egna kontakter utanför unverstetet som är oerhört vktga. Kungl. Teknska Högskolan Chalmers teknska högskola Uppsala unverstet Lunds unverstet Lnköpngs unverstet Karolnska nsttutet Stockholms unverstet göteborgs unverstet Luleå teknska unverstet Umeå unverstet Karlstads unverstet Mttunverstet Lnnéunverstetet Mälardalens högskola Örebro unverstet Malmö högskola Jönköpng Unversty Bleknge teknska högskola Högskolan Skövde Högskolan Halmstad ngen av dessa 9% 6% 6% 5% 5% 4% 3% 3% 3% 2% 4% 40% 40% 37% 34% 32% 51% 73% 71% 70% 68% Fakta: Framtdens Forsknng har samarbete med VoC nordc genomfört en trend undersöknng hos ett slumpmässgt urval av forskare Sverge. Undersöknngen genomfördes 4 9 maj den statstska felmargnalen undersöknngen är 2,7 4,5 procentenheter. Utmanngar Vad gäller framtden för forsknngen Sverge ser Eva Åkesson en hel del utmanngar. Många säger att forsknng alltmer blvt en materalsport och det stämmer vssa avseenden. Sverge står nför stora nvesterngar natonell forsknngsnfrastruktur, här spelar de forsknngsntensva unversteten en vktg roll. För att lärosäten som Uppsala unverstet och KTH ska kunna axla detta ansvar även framtden, menar Eva Åkesson att det krävs ökade basresurser. Det behövs dels för att kunna erbjuda den forsknngsnfrastruktur som krävs, dels för att kunna erbjuda attraktva och tydlga karrärvägar för unga forskare från hela världen. Jag ser fram emot höstens forsknngsproposton och att regerngen lever upp tll löftet om höjda basanslag. TexT: AneTTe Bodnger

13 Annons DennA publkaton är en A nnons F rån n extmed A Annons Framtdens Forsknng Jun undersöknng ABB och Ercsson när forskarna själva får välja Abb hamnar topp på lstan över vlka företag som sverges forskare har mest postvt ntryck av, tätt följda av ercsson och scana. Det vsar Framtdens Forsknngs färska undersöknng där 400 slumpmässgt utvalda forskare landet rankat sna favortföretag. Mkael Dahlgren, forsknngschef på ABB Sverge, är förstås glad över den fna placerngen. Den gläder mg mycket, att v hamnar så högt tror jag beror på vårt starka engagemang unversteten. V ser akademn som en partner vårt eget forsknngsarbete. ABB arbetar med fem strategskt utvalda unverstet: KTH, Uppsala, Chalmers, Lnköpng och Mälardalens högskola. På dessa lärosäten har v bland annat adjungerade professorer, ndustrdoktorander och är aktva olka doktorandskolor där v tll exempel fnanserar doktorandtjänster. Tll det kommer ett stort antal studenter som varje år gör sna examensarbeten hos oss och rad olka gemensamma projekt. En av de stora och prorterade forsknngssatsnngarna nom koncernen är nrktad på Internet of Thngs, Servces and People. Enkelt uttryckt handlar det om dgtalserng. Andra vktga forsknngssatsnngar fokuserar på energomställnngen och vlka komponenter som krävs, ett annat vktgt område är kraftelektronk och robotar. Program ABB:s forsknngsengagemang akademn är ofta knutet tll olka program. Ett exempel är PA, Processndustrell IT och Automaton, som är en natonell kraftsamlng nom lednng, nnovaton och kompetensutvecklng. Ett annat exempel där ABB är med som ndustrpartner är Svenskt centrum för smarta elnät och lagrng, som samlar akadem och ndustr under ett tak strävan att göra verklghet av Europas energmål. Sedan har v ett nytt projekt tllsammans med Karolnska unverstetssjukhuset och KTH För att få tll en genun kunskapsöverförng mellan akadem och ndustr krävs fyssk närvaro från båda håll Mkael Dahlgren, forsknngschef på ABB Sverge. Foto: ABB där automaton och robotar kan förbättra vården genom att använda vårdpersonalen kompetens på ett bättre sätt. Detta handlar nte om robotstyrda operatoner utan snarare om robothanterng av olka rutner som hanterng av provsvar och logstk, men också planerng och optmerng. Samarbetande roboten YuM kan tll exempel lösa repettva och monotona arbetsuppgfter, och på så sätt skapa mer td för sjukvårdspersonalen tll patenter eller värdeskapande arbete. Lstan över ABB:s samarbetsprojekt med akademn kan bl hur lång som helst; den gemensamma nämnaren, oavsett område och nrktnng, är kunskapsöverförng. För oss är det vktgt att nte bara stta styrgrupper. För att få tll en genun kunskapsöverförng mellan akadem och ndustr krävs fyssk närvaro från båda håll. Därför har v vnnlagt oss om att skapa kontaktytor som nnebär att många av våra forskare kan förlägga en del av sn arbetstd tll unversteten och vce versa, säger Mkael Dahlgren. Ercsson topp Även Ercsson hamnade högt på lstan över de företag som svenska forskare har mest postvt ntryck av. Det är förstås glädjande och kan hänga samman med att Ercsson har samarbetat nära de stora teknska högskolorna under många år. I Sverge har v strategska samarbeten med KTH, Chalmers, LU, LTH och SICS, berättar Sara Mazur, forsknngschef på Ercsson. Ercsson har hstorskt sett nvesterat stora summor forsknng och utvecklng, och just nu pågår en mängd olka forsknngssamarbeten med akademn. Idag kretsar mycket krng 5G där flera högskolor är nblandade arbetet. V bedrver bland annat Integrated Transport Research Lab tllsammans med KTH och Scana för att htta lösnngar för framtdens transporter. Ett annat spännande projekt görs tllsammans med Luleå Teknska Högskola där v tttar på hur 5G-teknken kan hjälpa Bolden att dgtalsera sn gruva. Framtda forsknngsnaton Sverge är dag en forsknngsnaton att räkna med nom en rad olka områden. För att kunna behålla postonen för framtden skulle Sara Mazur gärna se en större natonell satsnng på utbldnng och forsknng nom nformatonsoch kommunkatonsteknolog samt mjukvara. Ett sätt vore att nföra mer teknk och programmerng tdgt skolan. Mkael Dahlgren framhåller vkten av fokuserng. V är ett ltet land och kan omöjlgt vara bra på alltng. Jag tror på att våga fokusera på områden som är vktga för landet och dess ndustrer att bedrva forsknng nom. text: Anette bodnger forsknngsföretag Postvt ntryck? Vlka av följande forsknngsföretag har du mest postvt ntryck av? Abb ercsson scana Astra Volvo Cars sandvk tetra pak saab group Volvo group åf Axs Communcaton Akzonobel sca Autolv Atlas Copco gkn Aerospace bombarder Combtech semcon teto ngen av dessa 2% 0,5% 9% 8% 8% 7% 7% 5% 5% 4% 11% 11% Sara Mazur, forsknngschef på Ercsson. Foto: Håkan Flank 17% 15% 15% 14% 21% 20% 24% 28% 27%

14 Annons 14 DennA publkaton är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Forsknng Jun 2016 ForsknnngsFnanserng Forsknng för Sverges konkurrenskraft som sverges största oberoende offentlga forsknngsfnansär har stftelsen för strategsk forsknng ett tydlgt fokus på kvaltet och forsknng som stärker sverges konkurrenskraft. Materalvetenskap och lvsvetenskaperna är exempel på två prorterade områden. Maln Lndstedt, professor mmunteknolog vd Lunds unverstet. Foto: Peter Hamln Ett vktgt nslag SSF:s verksamhet är att stödja karrärutvecklng och ledarskap hos yngre forskare och att verka för ökad jämställdhet. Maln Lndstedt, professor vd Lunds unverstet deltar Karrärutvecklngsprogram för unga forsknngsledare, som lyfter fram lovande, yngre kvnnlga forskare. Hennes forsknng är nrktad på att ta fram tester baserade på mänsklga, laboratoreodlade celler, som kan användas för att dentfera ämnen som orsakar allergska reaktoner hud och luftvägar. Mer än 20 procent av befolknngen lder av hudallerg och många männskor exponeras daglgen för en lång rad allergframkallande kemkaler, nte mnst arbetet. Eftersom djurförsök har begränsnngar och omgärdas av allt strängare lagstftnng och EU:s nya kemkaledrektv REACH kräver att alla exsterande och nya kemkaler ska testas för skadlga effekter, fnns ett stort behov av nya testmetoder. Jag har alltd vart ntresserad av gränslandet mellan läkemedel, boteknk och mmunolog. V vet ännu nte så mycket om kemkalers effekt på mmunförsvaret, berättar Maln, vars forskargrupp Lund under flera år arbetat med att utveckla predktva tester för olka allergener. Exakt testbatter Forsknngen httlls har resulterat testsystemet GARD, Genomc Allergen Rapd Detecton Test. Den nuvarande, SSF-fnanserade forsknngen bygger vdare på GARD, med målet att ta fram ett kostnadseffektvt och exakt testbatter, som kan dentfera allergframkallande kemkaler och bedöma hur potenta dessa är. Bland annat kartlägger forskarna vlka sgnalvägar som är nblandade uppkomsten av allerger, ett område som dag är relatvt outforskat. Maln och hennes forskargrupp på LTH arbetar nära den medcnska fakulteten med kemster och dermatologer och har ett omfattande EU-nätverk. Det handlar om både grundforsknng och tllämpad forsknng. V har ett ben varje läger. SSF-bdraget på sex mljoner kronor gör att v nu kan satsa en helt annan dmenson. Det är angeläget att htta de kemkaler som är allergframkallande så att de kan undvkas. Bdraget lgger helt rätt tden, säger Maln. Lksom Maln rör sg Anna Fnne Wstrand, unverstetslektor gränslandet mellan olka dscplner. Anna, som är kemngenjör botten och verksam vd KTH Stockholm, har fått ett forsknngsbdrag nom Materalvetenskap på 25 mljoner kronor från SSF för att utveckla byggställnngar för mjukvävnadsregenererng. Dessa porösa polymerställnngar skapas genom att kombnera formbara, stckade nät med styva strukturer tllverkade 3D-skrvare. Ställnngarna har en stor flexbltet och en applkaton är exempelvs vd bröstrekonstrukton efter bröstcancer då vävnaden bröstet opererats bort och man behöver bygga ny vävnad för att stödja ett mplantat. Om v optmerar nedbrytnngstd med mekanska egenskaper kommer det att ge bra resultat, kroppen förstår att det är dags att börja regenerera vävnad när de mekanska egenskaperna ställnngen mnskar. Motsatsen skulle vara ett starkt ej nedbrytbart materal där de mekanska egenskaperna bbehålls kroppen behöver då nte jobba alls, materalet tar upp all belastnng och kroppen kan sova, vlket vssa applkatoner nte är gynnsamt. Det är ju dessutom dumt att använda ett permanent materal om det nte behövs, säger Anna. Många kompetenser I forskargruppen fnns en rad kompetenser Anna Fnne Wstrand, unverstetslektor vd KTH. Att v nu har så substantell fnanserng är helt avgörande för hur långt v kan nå och en nära samverkan med det prvata närngslvet. Detta är typskt för forsknng som fnanseras av SSF, som uppmuntrar tvärvetenskap, samverkan och rörlghet. Det är ett väldgt gvande samarbete mellan exempelvs kemster, processteknker, klnskt verksamma läkare och olka företag. Inom ramen för detta projekt är det just mjukvävnad som v är nrktade på, men det kan fnnas fler applkatoner, exempelvs benregenererng. Stftelsen för strategsk forsknng stödjer både grundforsknng och tllämpad forsknng som har potental att nyttggöras och stärka Sverges konkurrenskraft. Forsknngen måste nte ha en omedelbar applkaton, men ska ha en långsktgt strategsk betydelse för ndustr och samhälle. Anna tror att hennes grupp kommer att ha en prototyp nom fem år. Tdgare sysslade jag enbart med grundforsknng. Nu har v verklgen chansen att ta steget vdare och tllämpa vår forsknng så att den kommer tll nytta produktutvecklng och sjukvård. Att v nu har så substantell fnanserng är helt avgörande för hur långt v kan nå. TexT: CrsTna LeFLand Om SSF: stftelsen för strategsk forsknng, ssf, är en av sverges största oberoende forsknngsfnansärer och delar ut crka 600 mljoner kronor forsknngsbdrag varje år. Från och med 2018 kommer beloppet att höjas tll 1 mljard kronor om året. Högprorterade områden är lvsvetenskaperna, boteknk, medcnsk teknk och teknk för lvsvetenskaperna, materalvetenskap, nformatons-, kommunkatons- och systemvetenskap, beräknngsvetenskap och tllämpad matematk.

15 Annons DennA publkaton är en A nnons F rån n extmed A Annons NextMeda 99 Framtdens Forsknng Jun unversteten Långsktghet vktg parameter för framgångsrk forsknng Många tror att det går en lnje från grundforsknng, va tllämpad forsknng fram tll ett slutresultat för närngslvet att anamma. Jag ser nte den lnjen som generell, säger Helen Dannetun, rektor för lnköpngs unverstet. Lnköpngs unverstet är erkänt skcklga på samarbete med närngslvet. Drygt 80 procent av studenterna går på programutbldnngar som har ett tydlgt fokus mot arbetsmarknaden. Samtdgt talas det om att länken mellan akademsk forsknng och närngslvets behov av tllämpnng måste stärkas Sverge. Syftet med den strävan är nte mnst att de medel som nvesteras svensk forsknng ska ge högre avkastnng. Många tycks tro att det fnns en lnje från grund- och nyfkenhetsforsknng där man skaffar ny kunskap, vdare tll tllämpad forsknng fram tll slutresultatet som sedan hamnar närngslvet. Jag ser nte den lnjen som någon generell väg, säger Helen Dannetun. Samverkan Inom Lnköpngs unverstet fnns flera pågående samverkansprojekt mellan akadem och närngslv. Ett exempel handlar om forsknng krng sensorfuson, beslutsstöd komplcerade teknska system. Här arbetar stora företag som ABB och Saab sda vd sda för att fnna en lösnng på samma problem. Detta är ett tydlgt exempel på att det nte alltd är enbart den yttersta tlllämpnngen som är ntressant för närngslvet. Och nu tar v ett ännu mycket större steg denna rktnng om WASP-projektet, Wallenberg Autonomous Systems Program, där flera stora lärosäten samverkar med storndustrn krng forsknng om autonoma system. Helen Dannetun påpekar att nyfkenhetsforsknng ofta ställs mot utmanngsdrven forsknng. Själv ser hon nget motsatsförhållande mellan de båda nrktnngarna. Om Sverge ska vara en ledande forsknngsnaton måste v ha både och. Ett starkt lärosäte, lksom en stark forsknngsnaton, måste stå stadgt på båda dessa forsknngsben. Långsktghet För att Sverge ska kunna befästa sn poston som ledande FoU-naton behövs också, enlgt Helen Dannetun, rektor vd Lnköpngs unverstet. Foto: Peter Karlsson Det vore önskvärt med mer proflerade lärosäten och att mångfald forsknngsnrktnngar uppmuntras Helen Dannetun, lärosäten med lte olka profler. Det vore önskvärt med mer proflerade lärosäten och att mångfald forsknngsnrktnngar uppmuntras. Långsktghet är en annan vktg knäckfråga. Framgångsrka forsknngsländer som t.ex. Nederländerna och Schwez, har betydlgt större basanslag än Sverge och kan därför arbeta mer långsktgt. I deras system har lärosätena tydlga profler och mäts utfrån respektve nrktnng, tll skllnad från Sverge där alla lärosäten mäts efter samma parametrar. text: Anette bodnger NextMeda Vsar ndustrn vägen tll hållbar tllväxt Med funktonella produkter bdrar ndustrn tll en hållbar tllväxt. Modellen utvecklas på Fastelaboratoret vd LTU där fokus de senaste åren vart mplementerng och nyttggörande av forsknngsresultaten för ndustrn. Vsonen om ett hållbart samhälle tvngar ndustrn tll nya sätt att göra affärer. Fastelaboratoret utvecklar verktyg, metoder och processer för tllhandahållande av så kallade funktonella produkter som optmerar både kund- och leverantörsvärden och samtdgt skapar nctament för hållbarhet. Idén är att leverantören tllhandahåller en funkton och själv äger och ansvarar för hårdvara, mjukvara, servce-, support- och drfthanterngssystem under hela lvscykeln. Genom att leverantören kan uppgradera, återanvända och återvnna den fysska artefakten skapas förutsättnngar för en ekonomsk, ekologsk och socalt hållbar tllväxt, framhåller Magnus Karlberg, föreståndare för Fastelaboratoret. Den nya affärstrenden har börjat få genomslag nom den tunga ndustrn, transportndustrn och processndustrn. Samtlga dessa branscher är representerade som partners Fastelaboratoret. Samtlga no mplementerngsprojekt som nu genomförs leds av ndustrrepresentanter. Internatonellt erkänd forsknng Fastelaboratoret startade för snart to år sedan med VINNOVA, ndustrföretag och LTU som fnansärer. V har satt funktonella produkter på kartan den nternatonella forsknngsvärlden och Fastelaboratoret är dag en erkänd forsknngsmljö, framhåller Mats Näsström, bträdande föreståndare. Bträdande professor Magnus Karlberg och bträdande professor Mats Näsström, Fastelaboratoret, LTU. Foto: Vveka Österman Eftersom efterfrågan är stor kommer verksamheten fortsätta även efter Vsar kvanttatva vnster V har byggt upp teorbasen och dentferat ett antal element som affärsmodellen behöver ta hänsyn tll. V har även lyckats vsa kvanttatvt att en övergång från tradtonella affärer tll affärer baserade på funktonella produkter skapar nctament för hållbar utvecklng. Även om man optmerar en tradtonell hårdvaruförsäljnng så är man mycket mer resurseffektv om man stället baserar affären på en funkton. V har också vsat kvanttatvt vad vnsten kan bl, berättar Magnus Karlberg och tllägger: Luleå teknska unverstet är Skandnavens nordlgaste teknska unverstet med forsknng och utbldnng världsklass. Forsknngen bedrvs nära samarbete med företag som Bosch, Ercsson, Scana, LKAB, SKF och ledande nternatonella unverstet. Fastelaboratoret vd LTU är ett VINNOVA Excellence Center för nnovatoner baserade på funktonella produkter. Här bedrvs forsknng om utvecklngsprocesser, smulerngsdrven utvecklng, affärsutvecklng samt nformatons- och kunskapsdelnng. Ett nytt område som v kommer att jobba med är hur man organserar stt företag för att kunna utveckla och tllhandahålla funktonella produkter. Andra vktga områden nkluderar avtalssdan samt hur övergången från tradtonella affärer tll affärer baserade på funktonella produkter ska genomföras på företagen.

16 16 NextMeda Chalmers grafencentrum ett nav för framtdens nnovatoner Grafen kallas för superlatvens materal. Det är omkrng 200 gånger starkare än stål och leder elektrctet bättre än koppar. Även om hårt arbete återstår är lstan på nya användnngsområden lång: värmeledande komposter, böjbar elektronk, superkondensatorer, vattenrenngsflter och bosensorer är bara några exempel. Elektronmkroskopbld på grafen tagen av Hanna Nlsson Eva Olsson-gruppen på Chalmers. Grafenet är kontakt med metall så att elektronska mätnngar kan göras. I vänstra hörnet vssas en optsk bld på den specella hållaren som används för att kunna göra dessa lokala mätnngar med nanometer precson. Det har gått snart to år sedan grafen av en slump upptäcktes av de brttska forskarna Konstantn Novoselov och Andre Gem. Bara några år senare fck de nobelprset fysk Grafen är fantastskt rolgt och spännande att arbeta med. Idag arbetar Chalmers med grafen nom många olka områden och exempel på tllämpnngar fnns flyg- och blndustr, kem, elektronk, vndkraft, läkemedel och hälsa, säger Patrk Carlsson, chef för Chalmers grafencentrum. Värmelednng och vattenrenngsflter Grafen är ett av världens tunnaste och samtdgt starkaste materal. Det är en form av kol som nästan är helt genomsknlg och samtdgt så tät att nte ens helumgas kan ta sg genom. Hanna Nlsson är doktor materalfysk och har med hjälp av elektronmkroskop utvecklat en metod för att mäta termska egenskaper grafen. Eftersom grafen är en 200 gånger bättre värmeledare än koppar ser v stora möjlgheter att närtd utveckla polymerkomposter som kan användas för att bättre kyla tll exempel datorer och elblar där värmeutvecklng på grund av höga strömmar är ett stort problem. Hanna Nlsson, doktor materalfysk, Segfred Egler, ledande kemst på grafenområdet och Patrk Carlsson, chef för Chalmers grafencentrum. Det kan även användas för att förhndra sbldnng på flygplan eller vndkraftverk kalla klmat. Istället för mljöbelastande avsnngsvätskor kan grafen användas för att förhndra att s bldas och även för att smälta s med hjälp av elektrsk uppvärmnng. Hanna Nlsson ser många andra spännande användnngsområden, ett av dem är att kommersellt utveckla grafenflter för att rena vatten från exempelvs salt, gfter och hormonstörande ämnen. Grafen är ogenomtränglgt, men v kan kemskt modfera grafenets egenskaper och bestämma hur v vll att det ska växelverka med exempelvs vatten. Det är extremt hydrofobt eller hydroflt, beroende på hur det modferats. Det fnns ett enormt behov världen av rent vatten, och grafen kan användas för detta, säger Hanna Nlsson. Kem ger grafen nya funktoner En utmanng är att försöka förstå och kontrollera grafenets egenskaper. Segfred Egler, toppforskare från unverstetet bayerska Erlangen, har rekryterats tll Chalmers och är en ledande kemst på grafenområdet. Han leder arbetet med att kemskt förändra och kontrollera grafenet, vlket andra forskare och samarbetande företag sedan kan använda sg av för att bygga grafenbaserade materal och produkter. Genom att koppla på olka molekyler kan v förändra grafen, samtdgt som v kan bevara materalets ursprunglga egenskaper och få det att passa hop med andra materal. Man kombnerar egenskaper hos grafen med egenskaper hos andra ämnen, vlket ger oss helt nya funktoner, säger Segfred Egler. Man kan tll exempel få grafen att fördelas jämnare en polymer för värmelednng. Ett mer avancerat exempel är när man fäster receptor-molekyler på grafenytan och gör dess elektrska egenskaper mycket känslga för dess kemska omgvnng. Tllämpnngen är små och mycket känslga bosensorer. Samarbeten och möjlgheter Chalmers och Grafencentrum är ett nav forsknng och nnovatoner krng grafen. V har en kombnaton av akademsk forsknng, ett fantastskt svenskt, europeskt och globalt nätverk och flexbla möjlgheter tll samarbeten. Forsknng vd Chalmers nsttutoner kan tll exempel kombneras med projektlednng och teknskt utvecklngsarbete vd Chalmers Industrteknk. Nu har v ett stort fokus på tllämpnng som skapar nya affärsmöjlgheter för nya och exsterande företag. Chalmers har en stor verksamhet och en ledande poston nom grafenforsknng och leder sedan 2013 EU:s mljardsatsnng på grafen, Graphene Flagshp. Projektet omfattar 126 akademska och ndustrella forsknngsgrupper 17 europeska länder. Parallellt är Chalmers även hemvst för det strategska nnovatonsprogrammet SIO Grafen samt Graphene Innovaton lab. Några framtda användnngsområden för grafen förväntas nom: Böjbar elektronk: trycksensorer för tryckkänslga skärmar, elektronskt papper, böjbara skärmar Grafenkomposter: lättare, starkare, ledande och mer energeffektva fordon, flygplan eller andra områden som nyttjar komposter Superkondensatorer och bättre batterer Medcnska tllämpnngar som grundas på växelverkan med celler eller molekyler för utmanande funktoner, exempelvs konstgjorda näthnnor, DNA-sekvenserng, bosensorer

17 NextMeda 17 Efterlyser bättre samarbete smeder emellan Att få gehör för, och nföra, moderna kvantmekanska verktyg ndustrell stålforsknng, är något av en utmanng för professor Levente Vtos, som förfogar över en verktygslåda som märkbart skulle höja svensk stålndustrs konkurrenskraft. Med en högre grad av nyfkenhet kan v göra underverk, säger Levente Vtos. Levente Vtos, professor tllämpad materal fysk och chef för enheten för egenskaper vd KTH. Dagrammet llustrerar plastctet stål beräknad utfrån kvantteorn. I årtusenden har metaller och legerngar vart avgörande för samhällsutvecklngen. Så även dag. Därför fortsätter sökandet efter nya och specalanpassade legerngar. Idag lutar sg stålutvecklng fortfarande mot den ackumulerade kunskapsmassa som ndustrn samlat på sg över århundranden. Denna pragmatska metod leder tll förbättrad prestanda men msslyckas ofta, brst på teoretsk kunskap, med att dentfera optmala lösnngar, säger Levente Vtos, professor tllämpad materalfysk vd Kunglga Teknska Högskolan (KTH). För att lyfta materaldesgn tll en mer hållbar och ntellgent nvå, betonar Levente Vtos att utvecklngsfokus måste förflyttas djupare n materalen, ända ner på atomnvå. Först här kan förståelsen för hur partklar de facto nteragerar med varandra avslöjas och grunden tll en kontrollerad förädlng läggas. Idag har datorstödd kvantmekank baserad på täthetsfunktonalteor, Densty Functonal Theory (DFT), mognat tll en nvå som skapar möjlgheter för banbrytande datorbaserade experment. Httlls har DFT-verktygslådan nte mnst bdragt tll att teoretskt kunna beskrva komplexa höghållfasta superlegerngar (plastctet stål, se dagram) och högentroplegerngar (HEA). Detta vsar på kvantfyskens vktga roll för att bättre kunna förstå materalegenskaper och producera konkurrenskraftgt stål. I takt med att materalforskarna utökat DFT-teorns tllämpnngsområden, och presenterat användbara verktyg för utvecklng av stål och legerngar, har ledande svenska stålföretag vsat stt ntresse och börjat lukta på möjlgheterna. Men, som oftast, är det lte av en kamp att få ett brett genomslag. För att föra skutan framåt, och skapa praktskt användnng av banbrytande kvantteorer, krävs en högre grad av ömsesdgt förtroende, välmenade ansträngnngar från både akademska och ndustrella sdor samt samordnade projekt baserade på en gemensam ntressegrund. Insttutonen för Materalvetenskap ansvarar för forsknng och undervsnng nom allt från konstruktonsmateral tll avancerade materal som alumnumlegerngar, rostfrtt stål, verktygsstål, högtemperaturmateral, zrkonumlegerngar, kompostmateral, högtemperatursupraledare, magnetostrktva materal, högentroplegerngar och mnnesmetaller. Undervsnngen omfattar grundläggande kurser materalvetenskap, men också avancerade kurser fasomvandlngar, termodynamk, mekanska egenskaper, keramska materal, korroson, legerngsdesgn och materalval. Jag är övertygad om att det skulle gagna stålndustrn stort att öppna sna dörrar ytterlgare och orentera sg mer välkomnande tll ett ännu starkare samarbete. Med gemensamma krafter skulle v kunna effektvsera utvecklngsarbetet, mnmera td och kostnad och behålla konkurrenskraften på högsta nternatonella nvå, avslutar Levente Vtos. NextMeda KTH bygger framtdens 3D-kretsar På KTH har forskarna sktet nställt på att skapa framtdens halvledarteknk. Med en världsunk 3D-lösnng germanum hoppas de både kunna öka antalet transstorer per chp och sänka energförbruknngen de ntegrerade kretsarna. Vd KTH Ksta erbjuds utbldnng och forsknng nom alla de områden som dagens nformatonssamhälle bygger på. Sedan 1993 har ICT-området vart den snabbast växande sektorn Sverge och många av framstegen som bdragt tll detta har gjorts Ksta. Utbldnngen och forsknngen vd skolan sker samverkan med närngslvet. Mkael Östlng är professor det fasta tllståndets elektronk på Skolan för nformatons- och kommunkatonsteknk vd KTH Ksta. Hans forsknngsgrupp på avdelnngen för Integrerade komponenter och kretsar har bevljats 32 mljoner kronor från SSF för att konstruera en kretsdemonstrator av 3D-nanotrådstransstorer germanum. KTH:s banbrytande teknolog med sekventell 3D-ntegraton ger fler transstorer på samma yta och lägre energförbruknng. KTH ICT Electrum Ksta Tel: Professor Mkael Östlng, docent Per- Erk Hellström och professor Ana Rusu deltar projektet Ge-nanotrådstransstorer för sekventell 3D-ntegraton. Bygger transstorer på höjden Utvecklngen nom den ntegrerade kretsteknologn går snabbt. Idag lgger teknkfronten vd crka 14 nanometers transstorstorlek med fler än en mljard transstorer på ett enda chp. Kseltransstorn närmar sg dock gränsen för vad den fysskt kan uppnå, framhåller Mkael Östlng. Därför har forskarna börjat ttta på nya geometrer och materal som kan möjlggöra en fortsatt öknng av kretsprestandan. I KTH:s projekt byggs transstorer på höjden för att spara plats på kretsen. Man avser också att bygga dem av germanum som gör det möjlgt att sänka spännngsnvån kretsarna och mnska strömförbruknngen. Ett långsktgt resultat av teknken kan vara att drastskt sänka energförbruknngen dagens datacenter. Tllverknng vd låg temperatur Genom att använda germanum som halvledare kan forskarna också sänka tllverknngstemperaturen, vlket är en förutsättnng för att kunna bygga tredmensonellt. Potentellt kan en germanumtransstor fungera bättre än en kseltransstor. Men det är svårare processteknskt. Lyckas v göra en bra germanumtransstor vd låg temperatur så öppnar det upp för en staplng på höjden, förklarar docent Per-Erk Hellström som ngår forsknngsteamet. Forsknngsprojektet har pågått drygt två år och ska vara klart Arbetet följer tdsramen. V har tllverkat germanumtransstorer, skapat en teknk för att få två skkt tllsammans och utvecklat metallkontakterna bra. V har även utvecklat ett desgnbblotek för tredmensonell kretskonstrukton, avslutar Mkael Östlng.

18 18 NextMeda Excellent forsknng nom datavetenskap Karlstad Karlstad unverstet har gjort en stor satsnng på sn avdelnng för datavetenskap. Det senaste året har tre nya docenter anställts och flera banbrytande projekt med nternatonell anknytnng ansvaras för och drvs vd unverstetet. I Karlstad är undervsnngen och forsknngen nom datavetenskap främst fokuserad på datakommunkaton, dstrbuerade system, datasäkerhet och software engneerng. De senaste åren har unverstetet satsat strategskt på att stärka sn forsknng och avdelnngen har blvt nrättad som excellent forskargrupp. Det främjar arbetet för bland andra docenterna Leonardo Martucc och Lothar Frtsch, verksamma nom gruppen PrSec (Prvacy and Securty Group). V arbetar med ett flertal olka företag krng exempelvs KK-proflen HITS (Hgh Qualty Networked Servces n a Moble World), nom vlken v utvecklar nya, högkvaltatva nätverkstjänster samtdgt som v stärker vår nternatonella forsknngsposton. Syftet är att skapa kunskap och teknska lösnngar som motsvarar den alltmer närvarande teknken vår vardag, berättar docent Leonardo Martucc, vars huvudsaklga fokusområden är datasäkerhet och användarntegrtet. Datavetenskap vd Karlstads unverstet är en av de främsta världen nom stt forsknngsområde och forsknngen nom området har de senaste åren expanderat kraftgt. Unverstetet bedrver forsknng nära samarbete med närngslv och unverstet världen runt och sktar på att skapa teknska lösnngar som ska möta behoven hos morgondagens närngslv och konsumenter. Datavetenskap Karlstads unverstet Karlstad Tel: E-post: Docenterna, Javd Taher, Lothar Frtsch och Leonardo Martucc vd Karlstad unverstet. Foto: Fredrk Karlsson/Solsta Foto Flera nternatonella projekt Kollegan och docenten Lothar Frtsch, som är nrktad på nformatonssäkerhet och datavetenskap, sökte sg tll Karlstad förra året efter att unverstetet fått anslag för att bygga upp sn excellenta forskargrupp. Möjlgheten att få arbeta med en stor grupp en nternatonell kontext var väldgt lockande. I nuläget fokuserar v på flera betydande projekt, både Sverge och nternatonellt med stöd av EU. Bland annat arbetar v med att utforma desgn patterns för utmanngar som ofta dyker upp nom software engneerng för att strömlnjeforma management och programmerng. Ett annat område är rskanalys och -hanterng samt data- och ntegrtetsskydd. Framstående forsknngsprogram Förra året etablerade unverstetet ett nternatonellt tränngsnätverk och forsknngsprogram, Prvacy-&-Us, som fnanseras av EU:s ramprogram Horzon 2020 och Mare Cure-åtgärderna, där blvande doktorander får lära sg mer om användarvänlga verktyg och skydd av den personlga ntegrteten. Det är det första europeska projekt som Karlstads unverstet koordnerar och Leonardo Martucc stter som huvudkoordnator. Projektet fokuserar på ntegrtet, nsyn och underhållsmodeller samt hur v tänker och tar beslut krng desamma. Det är ett mångårgt samarbete som spänner över såväl närngslv som offentlg sektor och akadem, såsom datavetenskap, jurdk och psykolog. Det är tvärdscplnära studer högform, konstaterar han. Konsumenternas uppfattnng om vlka personuppgfter som sparas och hur de används varerar kraftgt och en del av Lothar Frtschs forsknng nrktar sg på så kallad algorthmc accountablty Bg Data, något som blr särsklt aktuellt allteftersom datorer blr allt smartare. Tll syvende och sst måste varje person få besluta om sn egen nformaton och hur den brukas och dag är systemen nte bra nog för att ha sådan kontroll och transparens. V vet nte exakt hur de tolkar nformatonen och därför behöver v förtydlga vlka defntoner och vlken nformaton som går n algortmer som ska lära sg och ta beslut själva, framhåller Frtsch. Optmerar molnmljöer Stora delar av forsknngen vd avdelnngen kretsar krng, förutom skydd av den personlga ntegrteten, hur ny teknk kan utformas på ett användarvänlgt sätt. Docent Javd Taher, forskargruppen DISCO (Dstrbuted Systems and Communcatons), arbetar med att optmera molnmljöer för både användare och operatörer. Molntjänster har helt ändrat spelfältet nom IT-ndustrn på bara några år. Arktekturen och desgnen är nget nytt, men sättet det nu nyttjas och presenteras är dock det. Molnet kommer att förändra och forma många branscher framöver skftet har redan börjat och det kommande decennet kommer att vara oerhört ntensvt för både närngslv och akadem. Forskar för nästa generaton Forsknngen syftar tll att skapa nytta på olka sätt, synnerhet genom att kostnadsoptmera och skapa bättre och stablare tjänster för både konsumenterna och operatörerna. Det kommer att medföra smdgare system och ett bättre arbetsflöde samt nöjdare kunder. Nästa generaton teknska enheter kommer att baseras på molnet betydlgt större utsträcknng och om det nte fnns strukturer på plats för att hantera den här utvecklngen kommer den att hämma användarna stället för att främja dem, så detta är oerhört vktg forsknng, säger Taher. Alla tre är överens om att Karlstad unverstet är en aktv forsknngsmljö med tydlga nternatonella ambtoner. V växer fort, något som sg är en utmanng, men unverstetets organsaton och moderna nfrastruktur är bra plattformar att stå på. Det är utmärkta förutsättnngar för att forska, avslutar de.

19 NextMeda 19 Kraftfull svensk satsnng på nanosäkerhet Användnng av nanomateral ökar mycket snabbt. Men hur säkra är de och vlka är rskerna för hälsa och mljö? Nu får Swetox uppdrag bygga upp en natonell plattform om nanosäkerhet för att samla och sprda aktuell kunskap och forsknng. Nanomateral blr allt vanlgare, både nom ndustrn och konsumentprodukter. Eftersom dessa materal är extremt små (en nanometer är en mljarddels meter) fnns en rad spännande användnngsområden och möjlghet tll nnovaton. Men kunskapen om de eventuella rskerna för hälsa och mljö har nte hållt jämna steg med utvecklngen. Idag fnns stora kunskapsluckor forsknngen och brster lagstftnngen krng dessa materal. Vlka nanomateral, eller nedbrytnngsprodukter från dessa, som kan resultera oönskade effekter och på vlket sätt de kan skada hälsa och mljö är tll stora delar okänt. Regerngen har därför beslutat att en natonell plattform för nanosäkerhet ska upprättas Sverge. Uppdraget har gått tll Swetox, som är ett centrum för tvärvetenskaplg forsknng, utbldnng och utåtrktad verksamhet nom toxkologska vetenskaper. Centrumet bldades 2014 och består av elva av Sverges unverstet. Här samlas experts nom sklda dscplner, från naturvetenskaplga forskare tll jurster, ekonomer och samhällsvetare. Swetox har under den här tden etablerat sg som ett natonellt centrum nom området kemkaler, hälsa och mljö och är väl lämpat för att bygga upp den här typen av plattform. Swetox är neutralt och arbetar utan egenntresse mot en rad olka aktörer, samtdgt som det har en stark akademsk förankrng. Nanosäkerhet är dessutom redan ett av Swetox prorterade områden, säger Åke Bergman, professor mljökem vd Stockholms unverstet och chef för Swetox. Kunskapsforum Mer ngående forsknng om nanosäkerhet har pågått ett total år och bygger på partkel- och fberforsknng. Den här forsknngen är emellertd fragmenterad och svåröverskådlg, samtdgt som ansvaret för relevanta lagar, rskhanterng och prorterng av forsknng om nanosäkerhet är splttrat mellan en lång rad statlga myndgheter. Det är ett systemproblem när forsknngsresultat nte sammanställs och tllgänglggörs. V kan nte vänta på att skador eller sjukdomar kopplade tll nanomateral nträffar, utan måste se tll att säkerhetstänkandet går hand hand med den snabba utvecklngen, säger Bengt Fadeel, professor vd Insttutet för mljömedcn på Karolnska Insttutet och suppleant Swetox styrelse. Forsknngen måste föras ut tll andra forskare, myndgheter, organsatoner och allmänhet. En vktg poäng med plattformen för nanosäkerhet på Swetox är att det nte handlar om forsknng, utan ett forum för att hämta n och sprda kunskap på ett heltäckande sätt. Med denna nya satsnng så tar man ett helhetsgrepp om nanosäkerhetsfrågan och det är väldgt vktgt. Samverkan och dalog Uppbyggnaden av nanosäkerhetsplattformen startar under 2016 samverkan med myndgheter, forskare, närngslv och organsatoner. Under det närmaste året ska kunskapsbehoven nventeras genom dalog med olka aktörer. Relevant nformaton och kunskap ska sedan sammanställas och göras tllgänglg. Eftersom nanosäkerhet är ett komplext område krävs ett tvärvetenskaplgt perspektv och en expertpanel med personer från olka dscplner ska byggas upp för att värdera och tllföra kunskap baserad på aktuell forsknng. En vktg del av arbetet är att utnyttja dgtala möjlgheter för kommunkaton, kunskapsöverförng och nterakton. Bland annat ska en webportal byggas upp, med en funkton för frågor och svar. En annan vktg roll för plattformen är att medverka tll att ntera och utveckla utbldnng och undervsnng nom nanosäkerhet, ägnade för alla medverkande aktörer. Idag är utbudet på våra lärosäten väldgt magert och detta måste stärkas, nte mnst för att skapa förutsättnngar för den framtda forsknngen nom detta område, säger Åke Bergman. Under senare år har Sverges betydelse som forsknngsnaton mnskat nom flera områden. Åke Bergman och Bengt Fadeel menar att den kraftfulla satsnngen på en natonell plattform för nanosäkerhet kan skapa nya möjlgheter för Sverge. Den natonella plattformen nnebär en kraftsamlng nom området nanosäkerhet. Sverge har nu chansen att ta tllbaka sn poston framkant nom kemkaler, hälsa och mljö och öka sn konkurrenskraft nom det här vktga området. Åke Bergman, professor mljökem vd Stockholms unverstet och chef för Swetox och Bengt Fadeel, professor vd Insttutet för mljömedcn på Karolnska Insttutet och suppleant Swetox styrelse. Foto: Gonzalo Irgoyen Swetox, Svenskt centrum för toxkologska vetenskaper, består av Göteborgs, Karlstads, Lnköpngs, Lunds, Stockholms, Umeå, Uppsala och Örebro unverstet, samt Karolnska Insttutet, KTH och Sverges lantbruksunverstet. Swetox arbetar tvärvetenskaplgt och har utsetts som hemvst för den nya natonella plattformen för nanosäkerhet. Denna ska verka för kunskapsöverförng, kommunkaton och samverkan mellan forskare, myndgheter, närngslv och organsatoner krng nanosäkerhet.

20 20 NextMeda Forsknngsprojekt utvecklar bo markörer vd Alzhemers sjukdom Forsknngsprojektet Nya bomarkörer vd tdg dagnos och behandlng av AD fokuserar på att öka kunskapen om Alzhemers sjukdom samt att dentfera nya spårmolekyler som kan studeras hos patenten, sjukdomens tdga stader. Alzhemers sjukdom är en folksjukdom som drabbar allt fler och genererar höga kostnader för sjukvården. Det är därför 2014 bevljades det femårga forsknngsprojektet Nya bomarkörer vd tdg dagnos och behandlng av AD 33 mljoner kronor av Stftelsen för Strategsk Forsknng (SSF). Projektet stmulerar samarbete mellan forskargrupper från KTH, Uppsala unverstet och KI. Centrum för Alzhemerforsknng Tel: , mycket angeläget att dentfera bomarkörer som kan bdra tll att sjukdomen upptäcks tdgt och dagnostseras. Om v kan upptäcka Alzhemer redan på ett tdgt stadum så har v bättre förutsättnngar att utveckla nnovatva dagnostska verktyg och undersöknngsmetoder. Vår forsknng kan även utgöra en vktg grund för utvecklngen av nästa generatons Alzhemerläkemedel, som förmodlgen kommer att ordneras redan tdga sjukdomsstader, säger Agneta Nordberg, professor klnsk neurovetenskap vd Karolnska nsttutet (KI), överläkare vd Karolnska Unverstetssjukhuset och PI för projektet. Undersöker bomarkörer Projektet är translatonellt och sträcker sg från teoretsk datasmulerng och kemsk syntes av nya spårmolekyler, testnng vävnadsmateral, försöksdjursmodeller tll PET-studer hos Från teoretska n slco-beräknngar av spårmolekylers bndnng tll amylodfbrller (A) tll PET-studer hos Alzhemerpatent (B). patenter och frska personer. För att kunna utveckla dessa nya spårmolekyler som kan upptäcka AD tdgare krävs en nära samverkan mellan fysker, kemster och medcnare, säger Hans Ågren, professor teoretsk kem vd KTH. Alzhemers sjukdom orsakas ofta av en kombnaton av olka patologska mekansmer hjärnan där tdsförloppet kan varera. Genom att utforska dessa processer och skapa nya bomarkörer lägger forskarna grunden för en mer ndvdualserad dagnostserng och behandlng av patenter med Alzhemers sjukdom. Med PET och MRI studeras hur AD utvecklas hjärnan. V strävar efter ett helkopterperspektv på AD. V använder avancerade analysmodeller för att kartlägga de bomarkörer som kan hjälpa oss att förstå hur sjukdomen utvecklas, och styrkan det här projektet är att v kombnerar komplexa teoretska studer med klnska studer, säger Bengt Långström, professor organsk kem vd Uppsala Unverstet. Professorerna Agneta Nordberg, Hans Ågren och Bengt Långström. NextMeda Forsknng framkant om vår känsel Vad är det som styr hur v upplever att ett föremål känns? Banbrytande svensk forsknng vsar mekansmerna som styr vårt mest outforskade snne. Detta ger enorma möjlgheter för hela konsumentndustrn att utveckla nya, nnovatva produkter. SP Sverges Teknska Forsknngsnsttut stärker företagens konkurrenskraft och det hållbara samhället genom nnovatv uppdragsforsknng nom energ, IKT, Lfe Scence, rsk och säkerhet och transporter. SP är helägt av RISE, Research Insttutes of Sweden AB. KTH, Kunglga Teknska Högskolan, är ett av Europas ledande teknska unverstet, med forsknng och utbldnng nom bl.a. naturvetenskap, teknk, arktektur, ndustrell ekonom och samhällsplanerng. Internatonellt uppmärksammad forsknng från ett ntegrerat team på SP Sverges Teknska Forsknngsnsttut och KTH har vsat att det mänsklga fngret är kapabelt att känna extremt små varatoner ytan på materal, ned tll 13 nanometer. Nu samlar forskarlaget krafter tllsammans med Innventa, SU och HB, där en nterdscplnär grupp bestående av forskare nom kem, materal, botrbolog och psykolog samverkar med IKEA, Akzo Nobel och Elmo Sweden. Syftet är att ta fram verktyg för att på ett planerat och aktvt sätt styra känslan hos materal, haptc percepton delvery. Det fnns en enormt stark drvkraft nom konsumentproduktndustrn för den här typen av kunskap. Hur en vara känns är helt avgörande för vlken kvaltetsupplevelse den ger, säger Mark Rutland, professor kem vd KTH och senor rådgvare på SP. Begränsad kunskap Tll skllnad mot männskans övrga fyra snnen, hörsel, smak, lukt och syn, har kunskapen om känseln httlls vart mycket begränsad. Växelverkan mellan ytor och känselreceptorer huden är enormt komplex, lksom hur upplevelsen sedan bearbetas av hjärnan. Huden är ett stort och mycket komplcerat organ och vår känsel styrs av väldgt många varabler. Genom att kombnera psykologska tester med trbologska mätnngar letar v efter kopplngar för att få fram hur olka parametrar påverkar vårt känselsnne, berättar Martn Arvdsson, forskare psykolog vd SP Kem, materal och ytor. Kollegan Lsa Skedung, kemst vd SP, framhåller att kunskapen om hur man skapar en vss känselupplevelse hos en produkt ger företagen konkurrensfördelar redan vd rtbordet. Martn Arvdsson, Lsa Skedung och Mark Rutland. Tdgare har det vart den subjektva responsen tll hur en produkt känns som har fått styra mycket av desgnen. Nu får v en objektv verktygslåda för hur man skapar en vss känselupplevelse, säger hon. Den här forsknngen är av stor strategsk betydelse för svensk ndustr som kan postonera sg framkant vad gäller upplevelsen av kvaltet och hållbarhet konsumentprodukter, framhåller Mark Rutland. Svensk desgn är redan ett kvaltetsbegrepp. I en td när den globala konkurrensen om konsumenter blr allt hårdare kommer State of the art-forsknng av det här slaget att stärka och befästa Sverges poston.

Nationell samordnare stärker barn- och ungdomsvården

Nationell samordnare stärker barn- och ungdomsvården Framtdens Karrär Soconom Kraftsamlng för att möta utmanngar nom socaltjänsten Natonell samordnare stärker barn- och ungdomsvården Specalsttjänster och legtmatonskrav nyckelfrågor för SSR En undersöknng

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel DennA tematd nng är en från nextm e D A V måste ha en forsknngspoltk där samverkan faclteras och uppmuntras Charlotte Brogren, generaldrektör på VINNOVA. Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Poltk,

Läs mer

Framtidens Karriär. Utbildning har fått en lägre värdering i samhället

Framtidens Karriär. Utbildning har fått en lägre värdering i samhället Framtdens Karrär Gymnaselärare Bygg upp rätt förutsättnngar för våra lärare och premera de som gör goda nsatser Gymnase- och kunskapslyftsmnster Ada Hadzalc. Gymnaseskolans största utmanngar enlgt lärarna

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Möjlgheter tll nnovaton fnns all forsknng Forsknng recept på framgång en globalserad värld Nya modeller krävs för att

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng SSF har systempåverkande roll som forsknngsfnansär stftelsen för strategsk forsknng höjer nu utdelnngarna och påbörjar arbetet

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng SSF har systempåverkande roll som forsknngsfnansär stftelsen för strategsk forsknng höjer nu utdelnngarna och påbörjar arbetet

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Jan Björklund: Samarbete måste löna sig

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Jan Björklund: Samarbete måste löna sig DennA tematd nng är en från nextm e D A SSF har en unk roll som fnansär för den strategska forsknngen Vår ledstjärna är att vara ett världsledande nsttut med syfte att addera värde tll närngslvet Mara

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Sverge behöver större forskargrupper Många krafter måste dra åt samma håll Den globala kunskapskonkurrensen hårdnar Om

Läs mer

Framtidens Karriär. Samhällsbyggnad i storstadsregionerna. Digitalisering från strategi till vardag. Sida 6, 9, 12 och 13. Sida 4 5.

Framtidens Karriär. Samhällsbyggnad i storstadsregionerna. Digitalisering från strategi till vardag. Sida 6, 9, 12 och 13. Sida 4 5. Framtdens Karrär Samhällsbyggnad storstadsregonerna Intervjuer med storstadsregonernas stadsbyggnads- och fastghetsdrektörer om pågående projekt nom bostadsbyggande och nfrastruktur. Sda 6, 9, 12 och 13

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor

Handlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor Handlngsplan Grön Flagg Bosgårdens förskolor Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-11 14:16: Det är nsprerande att läsa hur n genom röstnng tagt tllvara barnens ntressen när n tagt fram er handlngsplan.

Läs mer

Generellt ägardirektiv

Generellt ägardirektiv Generellt ägardrektv Kommunala bolag Fastställt av kommunfullmäktge 2014-11-06, 223 Dnr 2014.0450.107 2 Generellt ägardrektv för Fnspångs kommuns drekt eller ndrekt helägda bolag Detta ägardrektv ska antas

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. I Ur och Skur Pinneman

Handlingsplan. Grön Flagg. I Ur och Skur Pinneman Handlngsplan Grön Flagg I Ur och Skur Pnneman Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-09-23 12:55: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor. Se er själva

Läs mer

Utbildningsavkastning i Sverige

Utbildningsavkastning i Sverige NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Markus Barth Handledare: Bertl Holmlund Vårtermnen 2006 Utbldnngsavkastnng Sverge Sammandrag I denna uppsats kommer två olka

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-25 11:44: Inskckad av msstag. 2014-04-17 09:52: Bra jobbat, Förskolan Fjäderkobben!

Läs mer

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-05-11 09:08: skckar tllbaka enl tel samtal 2015-05-18 15:32: Det har vart rolgt att läsa er

Läs mer

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts?

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn

Läs mer

Framtidens Energi. Paradigmskifte till småskaligt. Utmaning för framtidens energi: leveranssäkerhet

Framtidens Energi. Paradigmskifte till småskaligt. Utmaning för framtidens energi: leveranssäkerhet Annons DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Energ Paradgmskfte tll småskalgt energsystem Det pågår ett paradgmskfte där energsystemet blr mer småskalgt. branschen måste utveckla

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 2010 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15-10 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016

Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-01-20 09:07: Förskolan Kalven, n har lämnat n en toppenrapport även denna gång! Bra områden

Läs mer

Ensamma kan vi inte förändra

Ensamma kan vi inte förändra 2013, vnter/vår Behandlngsföreståndaren har ordet Drogtestnng Ultmatum på jobbet ledde tll nyktert lv Vårdutbldnngsprogram för företagshälsovården Ideella resurser vd mssbruk för företagshälsovården Arbetsplatsprogram

Läs mer

socialen.info 1 of 14 Antal svar i procent Antal svar Mycket viktigt 81,6% 40 Ganska viktigt 18,4% 9 Mindre viktigt 0,0% 0 Oviktigt 0,0% 0

socialen.info 1 of 14 Antal svar i procent Antal svar Mycket viktigt 81,6% 40 Ganska viktigt 18,4% 9 Mindre viktigt 0,0% 0 Oviktigt 0,0% 0 socalen.nfo 1. Artklar om socalpoltk mm Socaltjänsten.nfo har en egen redakton som skrver och publcerar artklar om socalpoltk, socalförsäkrngar, arbetsmarknad, ntegraton mm. Artklarna publceras på nätet

Läs mer

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng

Läs mer

Cancerforskningen har betytt livet

Cancerforskningen har betytt livet A N N O N S D E N N A P U B L I K AT I O N Ä R E N A N N O N S F R Å N R A D I U M H E M M E T S F O R S K N I N G S F O N D E R A N N O N S Hjälp oss bota cancer tllsammans kan v rädda fler Värktablett

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums frskola 20 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:39: Bra jobbat, Tryserums frskola! Det är nsprerande att läsa er rapport och se

Läs mer

Attitudes Toward Caring for Patients Feeling Meaninglessness Scale

Attitudes Toward Caring for Patients Feeling Meaninglessness Scale Atttudes Toward Carng for Patents Feelng Meannglessness Scale Detta frågeformulär handlar om olka exstentella känslor, tankar, förståelse samt stress som kan uppstå vården av patenter lvets slutskede.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-11-14 09:03: Ännu en gång har n skckat n en mponerande rapport. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

209 Kommunstyrelsens ärendelista. 210 Informationsärenden. 211 Kvartalsrapport 1 2012. 212 Verkställighet av beslut

209 Kommunstyrelsens ärendelista. 210 Informationsärenden. 211 Kvartalsrapport 1 2012. 212 Verkställighet av beslut 2012-05-14 Paragrafer 209 Kommunstyrelsens ärendelsta 210 Informatonsärenden 211 Kvartalsrapport 1 2012 212 Verkställghet av beslut 213 Medborgarförslag en fasadtext för Kulturhuset med texten Muskskolan

Läs mer

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev 20151006 HL

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev 20151006 HL Lekton 8 Specalfall, del I (SFI) Rev 0151006 HL Produktvalsproblem och cyklsk planerng Innehåll Nvå 1: Produktval (LP-problem) (SFI1.1) Cyklsk planerng, produkter (SFI1.) Nvå : Maxmera täcknngsbdrag (produktval)

Läs mer

Hållbar skolutveckling Skolplan för Eskilstuna kommun 2008-2011. Förslag till barn- och utbildningsnämnden/torshälla stads nämnd

Hållbar skolutveckling Skolplan för Eskilstuna kommun 2008-2011. Förslag till barn- och utbildningsnämnden/torshälla stads nämnd Hållbar skolutvecklng Skolplan Esklstuna kommun 2008 2011 Förslag tll utbldnngsnämnd/torshälla stads nämnd 1 2 INLEDNING Skolplan av kommuns styrdokumt. Att kommunerna ha skolplan fastställs skollag. Skolplan

Läs mer

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en Framtdens Karrär Sjuksköterska Arbetsbelastnng, vllkor och patentsäkerhet fokus Flexbel arbetstd och högre lön attraherar på mndre ort Erbjuder påverkansmöjlgheter, ansvar och varaton Den undersöknng som

Läs mer

Viktig information från din kommun!

Viktig information från din kommun! Vktg nformaton från dn kommun! Att bry sg om, är att öka tryggheten för oss alla! Foto: Johnny Franzén V vll alla uppnå det goda lvet. Där är tryggheten och säkerheten vktga beståndsdelar. Därför är de

Läs mer

Framtidens Kommuner & Landsting

Framtidens Kommuner & Landsting Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Kommuner & Landstng för tllväxt och sysselsättnng SKL för harmonserng nte centralstyrnng Lärarförbundets skolrankng 2014: Vellnge

Läs mer

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.

Läs mer

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid Framtdens Karrär Affärsdén är tre procent av att starta företag och genomförandet de resterande 97 procenten Välj väg utfrån det du själv är ntresserad av. Då gör du ett rktgt bra jobb Martn Lorentzon,

Läs mer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.

Läs mer

Framtidens Karriär. Industriföretagens och myndigheters imagevärde. Ta mångfald på allvar. Hetaste tjänsterna finns inom industrin. Sida 6 7.

Framtidens Karriär. Industriföretagens och myndigheters imagevärde. Ta mångfald på allvar. Hetaste tjänsterna finns inom industrin. Sida 6 7. Framtdens Karrär Industrföretagens och myndgheters magevärde Intervju med Tord Hermansson, FoU-chef Volvo Personvagnar och Peter Haglnd, CIO Försvarsmakten om populartet bland ngenjörer. Sda 6 7 Ta mångfald

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saxnäs skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saxnäs skola Handlngsplan Grön Flagg Saxnäs skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-05 09:27: Jättefnt att n jobbat utfrån elevernas önskemål när n satt hop er handlngsplan för att måna om deras nflytande. N

Läs mer

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-03 09:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola Handlngsplan Grön Flagg Berga förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-12-13 09:50: Bra utvecklngsområden med aktvteter som passar barnen. Tänk på att vara medforskare och låta barnen styra. Berätta

Läs mer

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:53: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-04 12:54: Vad rolgt att ta del av era tankar och ert arbete med Grön Flagg! Det är härlgt

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan Handlngsplan Grön Flagg Västra Ekoskolan Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-03-17 14:07: Vad rolgt att n har jobbat aktvt med Grön Flagg snart 14 år! Handlngsplanen är tydlg och n tar upp flera exempel

Läs mer

Framtidens Karriär. Sveriges främste itentreprenör

Framtidens Karriär. Sveriges främste itentreprenör Framtdens Karrär Kombnerar konsultkarrär med kvnnlgt ledarskap Sverges främste tentreprenör mot nya mål Affärssystem ett brett och mångfacetterat yrkesområde Ett tungt vägande skäl tll att välja 4 en konsultkarrär

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Talavdskolan 15 aug 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-21 13:32: V kunde nte läsa om era mål 4 och 5 någonstans. 2013-08-15 11:21: Tack för era kompletterngar.

Läs mer

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande Skoldemokratplan Prncper och gude tll elevnflytande I Skoldemokratplan Antagen av kommunfullmäktge 2012-02-29, 49 Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@fnspang.se

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Gärdesängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Gärdesängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Gärdesängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 20121012 11:04: Lte fler uppgfter tack... 20121023 15:38: N har vktga och relevanta mål samt aktvteter som kan göra alla delaktga

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-04-15 15:26: N har på ett engagerat och varerat sätt arbetat med ert Grön flagg-arbete.

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-01-23 11:26: Bra jobbat, förskolan Kalven! Det är nsprerande att läsa er rapport och se hur

Läs mer

FRISKIS&SVETTIS. malmö VERKSAMHETS. berättelse

FRISKIS&SVETTIS. malmö VERKSAMHETS. berättelse FRISKIS&SVETTIS malmö VERKSAMHETS berättelse 2015 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 2 Lasse Twetman heter jag och är chef för Malmöförenngen vlket jag vart sen starten 1979, först Sk Club Skåne, sen den förenng

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Med utvecklngen kommer många nya utmanngar och nya konkurrenter Johan Hansng, chefsekonom på Svenska Bankförenngen. Fokus borde lgga på hur

Läs mer

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 15:1: Vlken toppenrapport n har skckat n tll oss- trevlg läsnng. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Hur ofta har Grön Flagg-rådet/elevrådet träffats? 1-2 gånger/månad

Hur ofta har Grön Flagg-rådet/elevrådet träffats? 1-2 gånger/månad I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:01: N har vktga utvecklngsområden men v skckar tllbaka er rapport för att v önskar

Läs mer

Nyhetsbrev 2015:3 från Sveriges Fiskevattenägareförbund

Nyhetsbrev 2015:3 från Sveriges Fiskevattenägareförbund Nyhetsbrev 2015:3 från Sverges Fskevägarebund 2015-09-29 Förbundsdrektör reflekterar Mljöorgansatoner mljömyndgheter gör mycket vktga nödvändga nsatser nom områd. M bland blr det rktgt fel da beror nästan

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Framtidens Karriär. Ingenjören avgörande för Sveriges framtid och välfärd

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Framtidens Karriär. Ingenjören avgörande för Sveriges framtid och välfärd Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Karrär Sverges Ingenjörer på jakt efter framtdens Polhemare Ingenjören avgörande för Sverges framtd och välfärd Kvnnor skapar dynamk som tar oss utanför

Läs mer

Framtidens Kommuner & Landsting

Framtidens Kommuner & Landsting Annons DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Kommuner & Landstng Lena Mcko sätter välfärd och självstyre fokus Lena Mcko, skl:s första kvnnlga styrelseordförande, vll satsa

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Saltängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-19 13:46: N har en mycket ambtös och välplanerad handlngsplan med många aktvteter som säkert kommer att skapa stort engagemang

Läs mer

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller

Läs mer

Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 10:40: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör dem

Läs mer

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare!

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare! HÄSTFÖRETAGARPRAKTIKAN Råd och tps för dg som vll bl framgångsrk hästföretagare! Inlednng Har du en hästverksamhet tankarna? Fundera på varför! Trolgen delar du med de flesta andra hästföretagare en passon

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan Handlngsplan Grön Flagg Pysslngförskolan Gläntan Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-19 11:18: Vlka fna och vktga utvecklngsområden n valt - det n gör kommer säkert att skapa engagemang och nyfkenhet

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Sverige har unikt bred och långsiktig energipolitik

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Sverige har unikt bred och långsiktig energipolitik DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft Hållbar energ går hand hand med lvskvaltet och tllväxt Sverge har unkt bred och långsktg energpoltk

Läs mer

PLUSVAL PRISLISTA 2016

PLUSVAL PRISLISTA 2016 PLUSVAL PRISLISTA 2016 PÅ 5 ÅR Det här är PLUSVAL Med KBAB:s plusval kan drömmen om ett personlgare boende bl verklghet. Modernt, klassskt, vågat eller stlrent; gör om dtt hem så att det passar just dg.

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Ängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-10-02 09:58: Vlka rolga och spännande utvecklngsområden som n ska jobba med. Utmana gärna barnen med att ställa öppna frågor

Läs mer

Primär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts. 2012-11-08

Primär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts. 2012-11-08 Prmär- och sekundärdata Undersöknngsmetodk Prmärdataundersöknng: användnng av data som samlas n för första gången Sekundärdata: användnng av redan nsamlad data Termeh Shafe ht01 F1-F KD kap 1-3 Olka slag

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Thomas Östros, vd för Svenska Bankförenngen Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, affärsutvecklng och säkerhet Förankrad

Läs mer

Godkändavi:WZ Näringslivschefernai Västernorrland Datum: l2016-02-017. Skrivenav: GungerdJohnssonGrip Datum: (2016-01-25.

Godkändavi:WZ Näringslivschefernai Västernorrland Datum: l2016-02-017. Skrivenav: GungerdJohnssonGrip Datum: (2016-01-25. \ Medverkande Härnösand, Kramfors, Tmrå, Sollefteå, och Örnsköldsvks kommuner andra kommuner._šåššmñåëåšnëskonlflff -»- *l oíä;füïf \ : zme -=fl2~ 22 l _l Härnösands kommun PROJEKTDIREKTIV Komrnunstyrelseforvaltnngen

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Fokus bör lgga på att läkare får lägga merparten av sn td på uppgfter som är värdeskapande för patenterna Anna Nergårdh, chefläkare Stockholms läns landstng Framtdens Karrär Läkare Hälso- och sjukvårdens

Läs mer

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-07-04 13:38: Vlka jättebra flmer barnen har spelat n fantastskt bra och underhållande som samtdgt

Läs mer

Denna tematid ning är en annons från n extm e D ia. Framtidens Karriär. Det ska löna sig att vara ingenjör chef eller inte

Denna tematid ning är en annons från n extm e D ia. Framtidens Karriär. Det ska löna sig att vara ingenjör chef eller inte a nnons Denna tematd nng är en annons från n extm e D a a nnons Mn cvlngenjörsexamen har vart grunden mn karrär Börje Ekholm, vd för Investor och ordförande för KTH Framtdens Karrär Nuvarande jobbet språngbrädan

Läs mer

Denna tematid ning är en annons från r a D iumhemmets f orskningsfond er. En allvarlig uppgift

Denna tematid ning är en annons från r a D iumhemmets f orskningsfond er. En allvarlig uppgift a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Cancerforsknng som förlänger lvet Foton: Håkan Flank V är realstskt optmstska Ett forskarteam på Karolnska Insttutet

Läs mer

Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( )

Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( ) Tentamen Matematsk statstk Ämneskod-lnje S1M Poäng totalt för del 1 5 (8 uppgfter) Poäng totalt för del 3 (3 uppgfter) Tentamensdatum 9-3-5 Kerstn Vännman Lärare: Robert Lundqvst Mkael Stenlund Skrvtd

Läs mer

Gymnasial yrkesutbildning 2015

Gymnasial yrkesutbildning 2015 Statstska centralbyrån STATISTIKENS FRAMTAGNING UF0548 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 1(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete 2016-03-11 Mattas Frtz Gymnasal yrkesutbldnng 2015 UF0548

Läs mer

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA. Framtidens Energi. Med siktet på framstående energiforskning

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA. Framtidens Energi. Med siktet på framstående energiforskning ANNONS DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Energ för en hållbar utvecklng Samverkan en förutsättnng för att klara energmål Energmyndgheten ska verka för ett tryggt, effektvt

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 13 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 13 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 13 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-07 14:13: N har en bra rapport och det är nte långt från ett godkännande. V skulle vlja

Läs mer

för alla i Landskrona

för alla i Landskrona , den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Segelkobben 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Segelkobben 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Segelkobben 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 11:23: Det verkar som om mljöarbetet genomsyrar er vardag, då har n kommt långt!

Läs mer

Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014

Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-09 16:44: Vad rolgt att det blev ett enhällgt ja från eleverna att fortsätta med Grön Flagg,

Läs mer

~ ~ 'o II DJULÖ O /` ~ ~~ 1 ~ Rekreation. Fördjupning av översiktsplanen fiör. Stora Djulö säteri med omgivningar ~~ ~~~

~ ~ 'o II DJULÖ O /` ~ ~~ 1 ~ Rekreation. Fördjupning av översiktsplanen fiör. Stora Djulö säteri med omgivningar ~~ ~~~ Kommunstyrelsens handlng nr 1/2012 Fördjupnng av översktsplanen för FÖRÄNDRINGAR Stora Djulö säter med omgvnngar O Bostäder anpassade tll landskapet Katrneholms kommun ~~~~~~_:, O Utvdgnng av skogskyrkogården

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Positiva trender för förnybar energi i Sverige och världen

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Positiva trender för förnybar energi i Sverige och världen DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft Energforsknng ntegrerad del av svensk energpoltk Postva trender för förnybar energ Sverge och världen

Läs mer

Bofakta. Brf Äppelblom Hildedal

Bofakta. Brf Äppelblom Hildedal Bofakta ldedal 2 Välkommen hem Att flytta tll ett nytt hem är alltd lka spännande. Att dessutom flytta tll ett helt nybyggt hem, där ngen bott tdgare, är extra specellt. ldedal Park förenar både grönska

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Näckrosen

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Näckrosen Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Näckrosen Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-07-28 12:15: N har vktga och spännande utvecklngsområden krng tema. Utmana gärna barnen med öppna frågor de olka utvecklngsområdena

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-09 16:00: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Psykatrkerrollen har erbjudt mg en frhet att skräddarsy mn egen yrkesroll Smon Kyaga, psykatrker och överläkare Läkare ska kunna fokusera på dagnostk, behandlng och det medcnska ansvaret Hed Stensmyren,

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Det är vktgt att regelverken gör det möjlgt för försäkrngsbolagen att fylla sn roll på ett bra sätt Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng Kundernas förtroende

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Trollet Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-06-24 14:09: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor - Bra jobbat. Låt

Läs mer

Grön Flagg-rapport Fröslundavägens förskola 15 apr 2016

Grön Flagg-rapport Fröslundavägens förskola 15 apr 2016 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Fröslundavägens förskola 15 apr 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-04-15 10:59: Vad bra att n utgår från barnens ntressen för att få n deras nflytande

Läs mer

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-15 13:51: Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Stadionparkens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Stadionparkens förskola Handlngsplan Grön Flagg Stadonparkens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-03-10 13:06: Hej! N har många spännande och vktga utvecklngsområden. Er handlngsplan känns genomarbetad med aktvteter

Läs mer

Framtidens Energi för en hållbar utveckling

Framtidens Energi för en hållbar utveckling Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Energ för en hållbar utvecklng Samarbeten och statlgt stöd ger lösnngar världsklass Sverge har nått en världsledande ställnng nom en rad områden när

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det?

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Uppsats fortsättnngskurs C Författare: Johan Bjerkesjö och Martn Nlsson Handledare: Patrk Hesselus Termn och år: HT 2005 Arbetslvsnrktad rehablterng för

Läs mer

Strategisk Planering! Varför det?

Strategisk Planering! Varför det? Strategsk Planerng! Varför det? Strategsk planerng är processen för att utveckla och behålla en lvskraftg kombnaton av organsatonens mål, kompetenser, resurser och dess föränderlga marknadsmöjlgheter"

Läs mer

Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015

Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-26 09:46: Det har vart rolgt att läsa er rapport och se hur n har ntegrerat hållbar

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Linden 8 jun 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Linden 8 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Lnden 8 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-08 16:51: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era utvecklngsområden.

Läs mer

Folkrätten och kriget mot terrorismen

Folkrätten och kriget mot terrorismen Mänsklga demokrat Folkrätten FN I den här teorbakgrunden: presenterar v en överskt av folkrätten de hot den har utsatts för genom det onskränkta krget mot terrorsmen åskådlggör v FN:s roll ett väl fungerande

Läs mer