Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll"

Transkript

1 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Sverge behöver större forskargrupper Många krafter måste dra åt samma håll Den globala kunskapskonkurrensen hårdnar Om Sverge ska kunna konkurrera som forskarnaton krävs effektva forskarmljöer som uppmuntrar tll djärva hypoteser. I dag är grupperna oftast små och jakten på anslag leder tll att man nte vågar ta rsker, säger Lars Rask, vd för Stftelsen för Strategsk Forsknng, SSF. Kna satsar enorma belopp på avancerad forsknng och Inden massproduce- 5 rar ngenjörer. Vårt försprång mnskar eftersom farten ökar nternatonellt. Om Sverge ska kunna konkurrera krävs att många krafter drar åt samma håll, menar Charlotte Brogren, Generaldrektör för VINNOVA. 4 8 Sverge har länge legat framkant på det vetenskaplga området men den nternatonella konkurrensen blr allt tuffare - många satsar stort på forsknng och utvecklng. Som svensk får man anta utmanngen genom att satsa mer på ny kunskap, säger Tobas Krantz, forsknngsmnster. Skydda dn forsknng Rörlghet ökar förståelse Europeska forsknngspengar att hämta Prvata donatoner allt vktgare Ingår som blaga Svenska Dagbladet jun 2010.

2 SUSTAINABLE REGIONAL GROWTH AND DEVELOPMENT IN THE CREATIVE KNOWLEDGE ECONOMY 50th European Congress of the Regonal Scence Assocaton Internatonal August 2010 Jönköpng, Sweden Den största kongressen för regonalforskare någonsn, går av stapeln på Internatonella Handelshögskolan Jönköpng august. Det är den europska regonalvetenskapsorgansatonen ERSA som frar sn 50:e kongress. Kongressen nvgs av Högskoleoch forsknngsmnster Tobas Krantz. Bland talarna fnns bl.a. Nobelprstagaren Paul Krugman. "Regonal utvecklng ansågs länge bara vara en fråga för glesbygder och krsorter. Idag fnns det en nskt om att alla männskor är beroende av hur ens regon utvecklas." Det säger professor Hans Westlund, ordförande kongressens organsatonskommtté. Årets kongress är den första där det praktska arbetet för regonal utvecklng uppmärksammas. Tllsammans med en rad myndgheter och organ anordnas specalsessoner som vänder sg tll poltker, tjänstemän, journalster och andra ntresserade. "V räknar med drygt tusen deltagare. Gensvaret har vart enormt," säger Hans Westlund som tll vardags är professor vd Internatonella Handelshögskolan Jönköpng och vd KTH Stockholm. Desgn:www.deedenface.be Photo:Erhan Trsan

3 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng Jun Om detta kan du läsa Framtdens Forsknng 4 Sverge behöver större forskargrupper 5 Även forsknng världsklass kräver förbättrng 6 Forsknng ger både svar och nya frågor 7 Så skyddar du dn forsknng 8 Regerngens ambtoner med Sverge som FoU-naton 9 Intervju med Marcus Wallenberg om nnovaton för tllväxt 10 Kommersalserng kräver breda teknska resurser 11 Ohållbart med två forsknngssystem Europeska forsknngspengar att hämta 14 Prvata donatoner allt vktgare 15 Kunskap som genererar tllväxt 16 Insttute Excellence Centres och VINN Excellence Centers 17 Rörlghet ökar förståelse Presenterade företag och organsatoner Forsknng med konkurrenskraft En framgångsrk forsknng lgger tll grund för god konkurrenskraft och ett framgångsrkt närngslv. Sverge har länge tllhört de ledande natonerna på det vetenskaplga området men den V måste sluta dela n folk fack och försöka mnmera de trösklar som fnns. globala kunskapskonkurrensen hårdnar. Vd sdan av USA satsar de nya ekonomerna Asen och Latnamerka mycket stora resurser på forsknng och utvecklng. Kna satsar enorma belopp på avancerad forsknng och Inden massproducerar ngenjörer. Som svensk får man anta den utmanngen genom att satsa mer på ny kunskap, anser forsknngsmnster Tobas Krantz. Om Sverge ska kunna konkurrera som forskarnaton krävs forskarmljöer som är både effektva och uppmuntrar tll att testa djärva hypoteser. I dag är grupperna oftast alltför små och jakten på anslag leder tll att man nte vågar ta rsker menar Lars Rask, vd för Stftelsen för Strategsk Forsknng. För att Sverge ska kunna konkurrera globalt även framtden krävs att många krafter drar åt samma håll. En annan vktg fråga är hur klyftan mellan akadem och närngslv ska mnskas. Ju fler personer som rör sg mellan olka sektorer desto mndre blr avståndet. V måste sluta dela n folk fack och försöka mnmera de trösklar som fnns och på så sätt skapa ett större utbyte, anser Charlotte Brogren, Generaldrektör för VINNOVA. Om detta och mycket annat kan n läsa Framtdens Forsknng. V önskar er en trevlg och ntressant läsnng om hur Sverge ska bbehålla sn ledande poston nom forsknng! Redaktonen 18 SMHI 19 KTH Insttutonen för materalvetenskap 20 EIT ICT labs 21 EIT LTU Fastelaboratoret 24 Stftelsen för Strategsk Forsknng 24 LU CECOST 25 Chalmers Producton 26 Onsala Rymdobservatorum 27 Create Health 28 Sandvk Coromant 29 Scence for Lfe Laboratory 30 Wallenberg Wood Scence Center 31 Innventa 31 Natonal Research Agenda 32 Karlstads unverstet 33 Karlstads unverstet 33 Natonal Instruments 34 LU MOVIII 34 LU Insttutonen för datavetenskap 35 KTH Transport Platform 36 LU Hgh Speed Wreless Communcaton 37 Gotha Forum 37 Textlhögskolan Borås 38 Swedsh Natonal Infrastructure for Computng 39 M2SE 39 AFA Försäkrng 40 Arcada 40 LTU CAMM 41 KTH Skolan för Kemvetenskap 42 Teknska Högskolan Jönköpng 43 Malmö Högskola 43 Brandforsk 44 Karolnska Development 44 Fourertransform 45 Mttunverstetet 46 Bomatcell 46 Hgh Voltage Valley 47 Bombarder Transport 48 Högskolan Dalarna 48 Naturhstorska rksmuseet 49 RISE Holdng 50 Naturvetarna 50 Uppsala Innovaton Centre 51 MIVAC Framtdens Forsknng Från dé tll applkaton Framtdens Forsknng från dé tll applkaton är en tematdnng från NextMeda samarbete med Stftelsen för Strategsk Forsknng Projektledare Carl Mejer Skrbenter Johan Bentzel, Petra Berg, Anette Bodnger, Maranne Eklund, Jakob Hammarskjöld, Crstna Lefland, Clas Lewerentz, Henrk Norberg, Jenny Nrfalk, Annka Whlborg, Chrstna B Wnroth Grafsk form Andreas Lathe, Stellan Stål Redaktonssekreterare Sandra Ahlqvst försäljnng NextMeda samt Meda X Norr Tryck V-TAB Ingår som blaga Svenska Dagbladet jun 2010 Frågor om nnehållet besvaras av Carl Mejer Tel: E-post: För mer nformaton om tema- och kundtdnngar dagspress kontakta Carl Mejer eller Nklas Engman Tel: eller E-post: eller Innovatonsbron Almedalen 6 jul Högskolan Vsby En dag med tema nnovatonsdrven tllväxt Välkommen dt eller följ det va länk, program och tder

4 4 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng Jun 2010 Sverge behöver större forskargrupper Om Sverge ska kunna konkurrera som forskarnaton krävs forskarmljöer som är både effektva och uppmuntrar tll att testa djärva hypoteser. I dag är grupperna oftast alltför små och jakten på anslag leder tll att man nte vågar ta rsker, säger Lars Rask, vd för Stftelsen för Strategsk Forsknng, SSF. Stftelsen för Strategsk Forsknng Text Crstna Lefland Sverge har en lång och stolt tradton av framstående naturvetenskaplg forsknng. Men samtdgt som många länder vässar sn kompetens och producerar rön världsklass, brottas Sverge med såväl brst på unga naturvetare som en brstfällgt uppbyggd organsaton av unverstetens forskarmljöer. Lars Rask menar att det främsta hotet mot svensk forsknng nte är brst på pengar även om adekvata resurser självklart också är nödvändga. Det är stället att de flesta forskargrupper vd unverstet och högskolor är mycket små, ofta uppbyggda krng en professor och ett par doktorander och arbetet styrs av en konstant jakt på fnanserng. I många fall betalas också professorns lön drekt ur de egna anslagen. Arbetet präglas av en stor osäkerhet, vlket leder tll att forskare nte vågar ta så stora rsker. Forsknngen blr alltför försktg. Med så små grupper kommer man dessutom nte upp den krtska massa som krävs för rktgt ledande forsknng. Innan man satsar mer pengar på forsknng bör den omorganseras, annars V kan nte slå oss tll ro utan måste bl bättre för att nte halka efter fnns rsk för att pengarna nte gör så stor nytta, säger han. Man bör även fokusera externfnanserngen, så att den nte splttras upp en mängd små bdrag. Större bdrag tll färre grupper över längre td skulle leda tll en mer storskalg och effektv organsaton och gagna resultaten. Nya länder kommer starkt Lars Rask framhåller att Sverge konkurrerar med länder som är betydlgt större och där forskargrupperna ofta är flera gånger större än de genomsnttlga svenska motsvargheterna. Storleken ger ofta stora synergeffekter och kostnadseffektvtet. Den nternatonella konkurrensen har ökat mycket kraftgt under senare år och den fortsätter att öka. För ett par decenner sedan fanns våra främsta konkurrenter Europa, USA och Japan. Nu har Kna etablerat sg som en formdabel konkurrent och länder som Inden, Braslen och Indonesen börjar synas alltmer forsknngssammanhang. V kan nte slå oss tll ro utan måste bl bättre för att nte halka efter, säger han. Det är också vktgt att Sverge tar bättre vara på sna unga forskarbegåvnngar och ger dem bra förutsättnngar att utvecklas tll forsknngsledare, menar Lars Rask. De rktgt lovande unga doktorerna måste få en chans att etablera sg forskarsamhället, annars kommer de att försvnna tll utlandet. Äldre forskare borde nte bara utblda doktorander utan även fungera som mentorer för unga doktorer. I dag är konkurrensen om medel så hård att forskarassstenterna slås ut. Forsknng med samhällsnytta Stftelsen för Strategsk Forsknng är Sverges största offentlga forsknngsstftelse med en budget på crka 500 mljoner kronor per år. Stftelsen stödjer både grundforsknng och tllämpad forsknng och har stt fokus på forsknng som har stor potental att nyttggöras och på så sätt stärka Sverges konkurrenskraft. Forsknngen ska vara nom naturvetenskap, teknk eller medcn. En paradox med svensk forsknng är att det satsas jämförelsevs mycket pengar på forsknng, men den omsätts relatvt sällan nya produkter eller tjänster. De flesta nnovatoner Sverge är nte resultat av forsknng. Men att forsknng kommer tll nytta är nte lktydgt med att den kommersalseras. Forsknngens nytta är mycket bredare än så och forsknngen behövs för att utveckla allt från närngslvet tll samhällsfunktoner som exempelvs sjukvård, framhåller Lars Rask. Lars Rask, vd för Stftelsen för Strategsk Forsknng, SSF. Foto: Karn Nordn För att fånga upp forsknng där samhällsnyttan nte är omedelbart tydlg utan mer långsktg ställer Stftelsen för Strategsk Forsknng nte som krav att det ska fnnas patent redan vd ansöknngstllfället för att forskaren ska bevljas bdrag. När man söker ska man ha en dé om hur forsknngen ska kunna nyttggöras, men v arbetar med ledtder på ett tll tjugofem år. Vssa produkter kan komma ut på marknaden mycket snabbt, andra tar oerhört lång td att utveckla. Självklart blr det bland spekulatvt, men särsklt nom medcn kan det ta många år nnan forsknng kommer tll praktsk användnng. För varje ansökan gör v en omfattande vetenskaplg utvärderng, säger han. Lars Rask betonar att samarbetet mellan närngslv, unverstet och högskolor är centralt för att de goda déerna ska kunna omsättas praktken. Storföretagen har egna FoU-avdelnngar med hög kompetens och dessutom bra nblck vlken relevant forsknng som bedrvs externt. Akademsk forsknng där nte storföretagen har något omedelbart ntresse har det svårare. Små start-upföretag rskerar att haverera och det fnns stor rsk att de goda déerna går tll spllo.

5 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng Jun Charlotte Brogren, VINNOVA: Även forsknng världsklass kräver ständg förbättrng Den globala kunskapskonkurrensen hårdnar. Kna satsar enorma belopp på avancerad forsknng och Inden massproducerar ngenjörer. Det är nte v som blr sämre, men avståndet mnskar radkalt eftersom de andra sprnger fortare än förut. Om Sverge ska kunna konkurrera globalt även framtden krävs att många krafter drar åt samma håll, säger Charlotte Brogren, generaldrektör för VINNOVA. VINNOVA Text Anette Bodnger Hstorskt sett kan Sverge vsa upp en forsknng världsklass. Men för att behålla den postonen måste de svenska FoU-mljöerna leva upp tll allt högre krav. Sverge har en bra utgångspunkt, men den allt hårdare konkurrensen från omvärlden nnebär att v måste fortsätta att förbättra oss. En ständgt dskuterad fråga är hur klyftan mellan akadem och närngslv ska mnskas. Ju fler personer som rör sg mellan olka sektorer desto mndre blr avståndet. Då talar jag nte om déutbyte utan om den fysska förflyttnngen mellan områdena. V måste sluta dela n folk fack och försöka mnmera de trösklar som fnns. Det går att skapa en bra mobltet mellan de här olka områdena samhället, säger Charlotte Brogren. En annan återkommande dskusson är grundforsknng kontra tllämpad forsknng, vad som är vktgast, och vlken av de båda forsknngsnrktnngarna som staten bör satsa mest på. Jag förstår nte varför det behöver vara en konflkt. Utan tllämpad forsknng kommer utvecklngen samhället snart att stagnera, men den tllämpade forsknngen kan längden nte leva utan grundforsknng. Om v kan få de olka aktörerna och perspektven att samspela kan v få en oerhört stark effekt. Grundforsknng och tllämpad forsknng ska nte ses som ett motsatsförhållande. Båda behövs och utgör tllsammans en bra blandnng. Nödvändg spetskompetens Charlotte Brogren betonar att VINNOVA:s roll är att arbeta gräns- V måste sluta dela n folk fack och försöka mnmera de trösklar som fnns landet mellan akadem och ndustr och verka som katalysator så att all den kunskap och alla de goda déer som genereras nom forsknngen kommer tll användnng. En av VINNOVA:s vktgaste uppgfter är att se tll att de goda déerna kan htta ut och realseras form av nya produkter, tjänster eller effektvserngar som kommer tll nytta för samhället. Ercsson, AstraZeneca och ABB är exempel på framgångsrka företag som betytt mycket för Sverge. Charlotte Brogren hoppas på flera framtda efterföljare. Generaldrektör Charlotte Brogren, VINNOVA. Foto: Anette Andersson Jag tror att det är en nödvändghet för ett land som Sverge som lgger högt upp välståndslgan. V kan nte konkurrera utan spetskompetens. Sedan hoppas jag på nya företag som kan komplettera de gamla storföretagen. Jag tror nte det kommer att vara lka hållbart framöver, att storföretag har en majortet av sn forsknng och utvecklng ett land som representerar en ganska lten del av deras marknad. V måste htta morgondagens ABB och AstraZeneca. Men v ska gvetvs nte glömma bort de storföretag v har dag; de har, och kommer att ha, en jättevktg roll det svenska nnovatonssystemet. Bygga vdare Charlotte Brogren tror på att bygga vdare nom redan framgångsrka områden. Jag tror på att utgå från det och htta nya gränsytor mellan skärnngarna. Ta tll exempel pappersbruken nom skogsndustrn som är på väg att transfereras tll boraffnaderer. I framtden kanske massan är en bprodukt och huvudprodukten stället en kemkale som framställs från skogsråvaran. Allt eftersom v går upp värdekedjan kommer tjänstennehållet att öka även de mer klassska produktorgansatonerna. Man pratar om tjänster kontra tradtonell ndustr, men v har redan på gång en stor tjänsteferng av ndustrn. Allt eftersom v går upp värdekedjan kommer tjänstennehållet att öka även de mer klassska produktorgansatonerna För framtden hoppas Charlotte Brogren på att samhället stort fått en större förståelse för att nnovaton nte bara föds ur akademsk forsknng. Forsknng är en bra förutsättnng för nya nnovatoner, men forsknng utan nnovatonsstödjande aktvteter kommer nte att ge den återbetalnng tll Sverge som alla hoppas på. Jag hoppas att v kan skapa en bredare förståelse för detta, nte mnst genom en rejäl nnovatonspoltk, och att VINNOVA kan vara med på den resan och säkerställa att skattemedlen nvesteras på ett sätt som gör att de faktskt ger återbetalnng tll Sverges framtd. Illustraton, Anna Karlsson, AKAO

6 6 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng Jun 2010 Forsknng ger både svar och nya frågor Med de många utmanngar som mänsklgheten står nför blr behovet av kvalfcerad forsknng alltmer tydlgt. Det går nte att ta den här forsknngen för gven. V måste satsa målmedvetet och skapa goda förutsättnngar för återväxten, säger Ulla-Brtt Fräjdn-Hellqvst, ordförande för Stftelsen för Strategsk Forsknng. Strategsk forsknng Text Crstna Lefland Mljöförorenngar, vattenbrst, sjukdomar och klmatförändrngar lstan över problem som måste lösas kan göras lång. Och det är den naturvetenskaplga och teknska forsknngen som kommer att ge många av svaren. Forsknngen är basen för vår välfärd och den formar förutsättnngarna för vår framtd, konstaterar Ulla-Brtt Fräjdn-Hellqvst. Hon är själv teknsk fysker och har en nternatonell karrär på bland annat Volvo personvagnar bakom sg. Dessutom har hon vart utvecklngschef på Svenskt Närngslv och suttt Mstras styrelse. SSF:s roll är att stödja forsknng som kan nyttggöras och omsättas produkter och tjänster. En av de största satsnngarna är programmet Strategska forsknngscentra, som syftar tll att bygga upp och stödja starka forsknngsmljöer, där resultaten förväntas ha drekt strategsk betydelse för Sverge. De forskare som bevljas anslag hör oftast tll det absoluta toppskktet och urvalet görs med hjälp av nternatonella forskare, vlket borgar för ett bredare perspektv. De strategska centrumen ger möjlghet att samla kunskap krng en vktg Det som har slagt mg är hur otrolgt fokuserade och passonerade de här unga forskarna är frågeställnng och man arbetar ofta tvärvetenskaplgt. Man får en krtsk massa, både när det gäller medarbetare och pengar, vlket ger bättre förutsättnngar för goda resultat, även om man naturlgtvs aldrg har några garanter för att forsknngen lyckas, framhåller Ulla-Brtt Fräjdn-Hellqvst. Brst på unga forskare Ett stort bekymmer Sverge dag är att alltför få unga väljer att satsa på naturvetenskaplga och teknska ämnen grund och gymnaseskolan och detta ger återverknngar rekryterngen av forskare på högskolor och unverstet. Ett prorterat område för SSF är därför att ge utrymme för unga forskare att utveckla sn forsknng. Ett program som syftar tll detta är Ingvar Carlsson Award, som ger postdoktorer som återvänder från utlandet möjlghet att etablera sg det svenska forskarsamhället. Ett annat är Framtdens forsknngsledare, där unga lovande forskare får möjlghet att utveckla både sn forsknng och sna ledaregenskaper. De som väljs ut får dels ett anslag på åtta tll to mljoner kronor tll forsknng, dels får de delta en omfattande ledarskapsutbldnng, berättar Ulla-Brtt Fräjdn-Hellqvst. Under utbldnngen får de tllfälle att träffa andra unga forskare från olka dscplner. Detta är väldgt värdefullt och flera fall har det lett tll tvärvetenskaplga samarbeten. Det som har slagt mg är hur otrolgt fokuserade och passonerade de här unga forskarna är och jag tycker att det är förvånande att nte fler fnansärer satsar på just den här gruppen. Ordförande Ulla-Brtt Fräjdn-Hellqvst, Stftelsen för Strategsk Forsknng. Resultat måste omprövas Samtdgt som forsknng ger svar på många frågor vll Ulla-Brtt Fräjdn-Hellqvst lyfta fram att den också ger upphov tll nya och att den sällan ger några slutgltga svar. I stället handlar det om en process där lösnngarna ständgt måste omprövas och förnyas. V måste föra en kontnuerlg dalog krng forsknngens resultat och göra konsekvensanalyser över vad olka nya rön egentlgen nnebär. I dag ser många männskor forsknngsresultat som absoluta sannngar, men själva verket handlar det om sannolkheter. Det är tll exempel nte länge sedan v trodde att atomen var materens mnsta beståndsdel. Men en ödmjuk nställnng och förmåga att ompröva resultat får nte hndra oss från att våga nyttggöra och kommersalsera forsknngen. Ulla-Brtt Fräjdn-Hellqvst betonar vkten av att v förstår konsekvenserna av de beslut v fattar. I längden går det nte att bortse från hur männskor, djur och natur påverkas av forsknngsresultat, teknska landvnnngar och annan utvecklng. Alla på ledande befattnngar måste ha en djup förståelse för lvets bologska förutsättnngar. Man kan nte stta företagens styrelser, rksdagen eller på unverstet och högskolor och blunda för de bologska konsekvenserna av de beslut man fattar. Foto: Karn Nordn

7 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng Jun Så skyddar du dn forsknng Att snabbt publcera sn forsknng kan ha sna nackdelar, åtmnstone för dem som vll ha en bra möjlghet att kommersalsera sna resultat. Vänta alltd med publcerng tlls du bestämt dg för om du ska skydda dn forsknng eller nte. När man väl publcerat är det för sent att lämna n en patentansökan för forsknngen, säger Susanne Ås Svborg, Generaldrektör på Patent- och regstrerngsverket, PRV. Immateralrätt Text Henrk Norberg En förutsättnng för att PRV ska bevlja ett patent är att forsknngsresultaten sedan tdgare nte är allmänt kända, vlket de blr och med en publcerng. Detta kallas för nyhetshnder. Det vanlgaste msstaget forskare gör är att de publcerar för tdgt. Trolgen är det en följd av att de nte ens tänker på att det kan vara bra att ha mmateralrättslgt skydd för sn forsknng, säger Susanne Ås Svborg som även stter KTH:s styrelse och fortsätter: Det bästa vore om forskarvärlden ser på en patentansökan som om den Susanne Ås Svborg, Generaldrektör på PRV. vore en publcerng. Ansök först, publcera sedan, säger hon. Andra msstag är att man nte ansöker om mmateralrättslgt skydd tllräcklgt många länder och att patentansökan nte speglar forsknngen på rätt sätt. Enlgt Susanne Ås Svborg är det vktgt att ansökan dels är korrekt, dels att den är så flexbel att patentet även ger skydd om affärsverksamheten utvecklas. Patent ger fler fördelar Ett patent bagaget nnebär även valfrhet. Forskaren kan själv välja vad hon eller han vll göra, exempelvs starta företag, sälja patentet eller fortsätta med ren forsknng och lämna patentet därhän. De enda nackdelarna är kostnaden samt den td det tar att skrva en patentansökan. Den som tar professonell hjälp för att ansöka kan, Sverge, räkna med en kostnad på kronor. En patentansökan ger också nya möjlgeter. Efter 18 månader publceras den på nternatonella databaser vlket kan öppna dörren för nya ntressanta kontakter med tll exempel andra forskare eller fnansärer, säger Susanne Ås Svborg. Trender Enlgt Susanne Ås Svborg har antalet patentansöknngar ökat avsevärt på senare td. En förklarng är att allt fler har förstått att mmateralrättslga frågor handlar om stora ekonomska värden. Ytterlgare en förklarng är att den nternatonella konkurrensen har ökat och att det har blvt dyrare att utveckla produkter. Fnansärer vll helt enkelt säkerställa att de får valuta för sn nveste- Fakta mmateralrätt Immateralrätten består av de fyra områdena patent, desgnskydd, varumärkesskydd och upphovsrätt. Dessa skyddsformer har tllkommt för att uppmuntra tll utvecklng genom att ge den som skapar och tänker nytt ensamrätt att bestämma om användnngen av stt verk. Det vanlgaste msstaget forskare gör är att de publcerar för tdgt rng, vlket ett mmateralrättslgt skydd bdrar tll, säger hon. Patentansöknngar används även som ett mått på hur nnovatvt ett företag eller ett land är. Japan och den anglosaxska delen av världen lgger långt fram nom mmateralrätt. De har gjort busness av mmateralrätten och gett rättgheterna ett monetärt värde. De säljer och köper rättgheter på ett helt annat sätt än vad v övrga Europa och världen gör. Men jag tror att det bara är en tdsfråga nnan samma sak sker här, säger Susanne Ås Svborg. 3 tps tll forskare Susanne Ås Svborgs tre tps tll forskare Publcera nte forsknngsresultat nnan du har bestämt dg för om du ska skydda dn forsknng eller nte. Ta hjälp av en expert när du ska skrva patentansökan. Håll nere kostnaderna. Lämna först n ansökan hos PRV, sedan kan du gå vdare med nternatonella ansöknngar. Från att du lämnat n ansökan tll PRV har du 12 månader på dg att besluta dg för om du ska gå vdare och ansöka andra länder.

8 8 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng Jun 2010 Om to år hoppas jag att Sverge har ett betydlgt bättre klmat för företag som arbetar med forsknng och utvecklng Högskole- och forsknngsmnster Tobas Krantz presenterar propostonen Fokus på kunskap kvaltet den högre utbldnngen vd en pressträff den 22 mars Foto: Anne Nlsson Tobas Krantz: Den globala kunskapskonkurrensen hårdnar Sverge har länge tllhört de ledande natonerna på det vetenskaplga området men den nternatonella konkurrensen blr allt tuffare. Vd sdan av USA satsar de nya ekonomerna Asen och Latnamerka mycket stora resurser på forsknng och utvecklng. Som svensk får man anta den utmanngen genom att satsa mer på ny kunskap, säger Tobas Krantz, forsknngsmnster. Forsknngspoltken Text Anette Bodnger Sverge är fortfarande en framstående vetenskapsnaton som nu utmanas av välfnanserade och välutrustade akademska mljöer främst USA och Asen. Inden och Kna beräknas att under de närmaste 20 åren öka sn andel av världens utgfter för FoU från 10 tll 20 procent. Det är en kraftg utvecklng som ger ndkatoner på att det nte bara är den globala ekonomns tyngdpunkt som förskjuts mot Asen. Jag tror det fnns en medvetenhet om att det fnns en skarp global konkurrens, men medvetenheten är nte lka stor om att det är kunskap som det konkurreras med runt om världen. Att många låglönejobb flyttar från Sverge känner de flesta tll, men nte mnst nedläggnngen av AstraZenecas forsknngsenhet Lund blev för många en brutal påmnnelse om att det nu är kunskaps- konkurrens som gäller. V måste möta den utmanngen genom att satsa ännu hårdare på utbldnng och forsknng, säger Tobas Krantz. Hur ska det gå tll? Under den här mandatperoden har det bland annat gjorts en rekordsatsnng, fem mljarder kronor på svensk forsknng. Det är en öknng med mellan 20 och 25 procent mot tdgare och den största satsnngen modern td Sverge, som nu lgger topp tllsammans med Israel när det gäller att satsa pengar på forsknng och utvecklng. V gör också en hel del för att skärpa kvalteten både vad gäller FoU och frheten för landets lärosäten och forskare. Sverge har förhållandevs mycket forsknng men nte så mycket nnovaton, vad beror det på? V talar bland om den svenska forsknngsparadoxen, stora satsnngar på forsknng men relatvt få nnovatoner. Jag tror att det beror på ett antal olka saker och det fnns en hel del v kan göra. Dels att fortsätta ha en hög ambtonsnvå och nrkta forsknngspoltken på att skapa en fr och oberoende grundforsknng, syfte att kanske få de rktgt stora och spännande genombrotten. Men v bör även ha fokus på strategska satsnngar på områden som är vktga för Sverge, där v vet att v lgger nära forsknngsgenombrott, eller som gynnar svensk ndustr. Det är oerhört vktgt att forsknngen nte stannar på unversteten utan kommer tll nytta samhället. Efterföljare Tobas Krantz hoppas att Sverge ska få nya kunskapsntensva företag som Ercsson och AstraZeneca, men då menar han att det gäller att ha en fortsatt ambtös forsknngspoltk. V måste stärka utbldnngen på alla nvåer, öka nvesterngarna forsknng och htta vägar för att förstärka våra nnovatonssystem. Men v måste också se tll att de tre faktorerna kopplas samman och att samarbetet mellan forsknng, utbldnng och nnovaton förstärks. Framtd Att sa om framtden är nte lätt, särsklt nte med tanke på att det är val höst, men om allt går som han vll hoppas Tobas Krantz på att fortsätta bygga ut svensk forsknngs- och utvecklngspoltk. Om to år hoppas jag att Sverge har ett betydlgt bättre klmat för företag som arbetar med forsknng och utvecklng. Det är naturlgtvs tufft att som prvat företag gå från dé tll färdg produkt som går att sälja på en marknad. Det tar många år, därför kan det vara bra att staten har ett system som nnebär att man gynnar nvesterngar forsknng och utvecklng, tll exempel form av rabatterade arbetsgvaravgfter. Lknande system fnns flera andra länder. V bör även se tll att ha ett bra klmat för rskkaptal syfte att stärka små och medelstora företags chanser att utvecklas. Även sådana nsatser kan skapa utrymme för mer framgångsrk forsknng och utvecklng Sverge.

9 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng Jun Att följa nternatonella fotspår Sverge håller på att glda uppåt skatteskalorna och ännu saknas möjlgheter för svenska företag att dra av FoU från exempelvs bolagsskatten. Det gäller att ttta på nternatonella lösnngar för FoU-fnanserng framtden, anser Marcus Wallenberg, ordförande styrgruppen för IVA-projektet Innovaton för tllväxt. Innovaton för tllväxt Text Sandra Ahlqvst Hur kan förutsättnngarna förbättras för att fler forsknngsresultat från unverstet och högskolor ska kunna utvecklas tll kommersella företag? Detta arbetar v bland annat med nom ramen för projektet Innovaton för tllväxt, som drvs av IVA. Forsknngen vd unversteten är ju ofta grundforsknng, så det krävs en länk över tll närngslvet för att den ska kommersalseras. Vssa försök fnns, ofta handlar de om att professorerna själva skapar nya småföretag för att utveckla sna déer. Det är en god tanke, men forskarna har sällan tllräcklg kunskap om hur nnovatoner ska komma tll, marknadsföras och bl kommersellt gångbara. Så den här länken måste utvecklas. Kanske fler unverstet bör bygga upp sådana nnovatonskontor som fnns på en del håll USA och som nformerar företag om den forsknng som bedrvs men också hjälper företag komma kontakt med forskare som arbetar med projekt de kan fnna ntressanta. Hur kan forsknng och utvecklng stmuleras småföretag? Det är svårt för särsklt många små företag att själva bedrva forsknng, som ju ofta drar stora kostnader under flera år. Därför tror jag det vore bra med särsklda skattenctament. Många länder öppnar för att dra av FoU från tll exempel bolagsskatten, några fall från arbetsgvaravgften. Sverge hade ett lknande stöd tlls mtten av 1980-talet. OECD har numera en uppsättnng nstruktoner för hur man kan standardsera och defnera FoU-utgfter. Hur kan kompetent kaptal tdgare skeden stmulera utvecklngen av nya företag? Kaptal behövs hela kedjan först tdg fnanserng, såddkaptal, när företaget byggs upp, därefter under den perod då produkter utvecklas, och slutlgen när kommersalserngen ska ske. Kaptal fnns oftast för det första och ssta skedet, problemet är peroden där emellan. Antalet förmögna affärsänglar Sverge är tyvärr mycket ltet vlket för övrgt är ett skäl tll att förmögenhetsskatten nte bör åternföras. Tvärtom, v bör fnna stmulansåtgärder för att attrahera prvat kaptal. De olka statlga fonder som upprättats för att stödja utvecklng den här fasen har nte vart särsklt lyckosamma. Inom Innovaton för tllväxt har v tagt fram ett förslag för rskkaptalfnanserng av nnovatva företag, som tll skllnad från exsterande Många länder öppnar för att dra av FoU från tll exempel bolagsskatten lösnngar bygger på statlgt tllskott av kaptal men helt prvat fondstyrnng. Kan en förändrad expertskatt underlätta rekryterngen av utländska experter tll Sverge? Sverge håller på att glda uppåt skatteskalorna gen, vlket gör det svårare att rekrytera duktga, utländska medarbetare tll jobb Sverge och ge dem den standard de är vana vd från sna hemländer. Inom Innovaton för tllväxt har vår arbetsgrupp för att attrahera utländska experter tagt fram ett förslag för ett enklare och mer förutsägbart expertskattesystem, som man dessutom måste nformera om på bred front.

10 10 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng Jun 2010 Kommersalserng av nya rön kräver breda teknska resurser Mara Khorsand, vd och koncernchef för SP, vll skapa en stark länk mellan den akademska forsknngen och närngslvets behov av tllämpnng. Målet är att så många forsknngsrön som möjlgt leder tll nya produkter på marknaden. Forsknngsprocess Text Clas Lewerentz SP Sverges Teknska Forsknngsnsttut är landets särklass bredaste forsknngsnsttut. Med nära medarbetare, åtta teknska enheter och sex dotterbolag rymmer koncernen Sverges mest kvalfcerade resurser för forsknng, nnovaton och tjänster som exempelvs teknsk utvärderng och mätteknk resurser som ska bdra tll närngslvets konkurrenskraft och hållbara utvecklng. De crka kunderna fnns nom ndustr och prvat och offentlg verksamhet, både Sverge och nternatonellt. Ambtonen är att växa och bl ännu starkare, menar Mara Khorsand, vd och koncernchef. Är det bara fördelar med att vara så breda? Fnns det ngen rsk att organsatonen blr för stor och otymplg? Vår affärsdé är att bygga och leverera spetskunskap tll våra kunder. Samhället blr alltmer mljömedvetet och kraven på kunskap blr mer och mer komplexa. Allt oftare behövs olka specalstkompetenser ett och samma projekt. Därför är den breda blden väldgt vktg. Nyckeln är att ha en mekansm för att kunna arbeta gränsöverskrdande. SP trycker på att man är verksamma nom hela nnovatonskedjan. Hur vktgt är det att kedjan hänger hop? Forsknng, teknsk utvecklng och våra olka tjänster är alla vktga områden som kompletterar varandra. Växelverkan mellan dessa drver utvecklngen framåt. Samverkan mellan olka teknkområden är också vktg för att möta närngslvets behov. Fnns det en klyfta mellan akademvärldens grundforsknng och ndustrns tllämpade forsknng? Hur kan man överbrygga den klyftan, om du ser någon sådan dag? Jag skulle nte vlja kalla den för klyfta. SP jobbar med nnovatoner och att ta forsknng tll marknad. 70 procent av vår verksamhet är tllämpad forsknng och utvecklng och 30 procent är tjänster. V har alla kompetenser för att olka processer ta nnovatoner tll marknaden. Vårt nnovatonsfokus, akademns fokus på grundforsknng och ndustrns produktfokus skapar tllsammans ett oerhört starkt samarbete som verklgen adderar mervärde. Ett exempel på lyckade resultat av detta arbetssätt är forsknngen krng fuktproblemen med enstegsputsade fasader som lett tll att nya, säkrare system kommt ut på marknaden. Ett annat exempel är satsnngar på nanomateral som resulterat en helt ny typ av färgpgment som kan användas en mängd olka tllämpnngar, allt från avancerad kamouflageteknk tll kosmetka för att reflektera bort solens nfraröda strålar. Ett tredje exempel är nya teknker för effektv energ- och resursutvnnng av avfall. Vad ser du som er största utmanng eller utmanngar framåt? V vll växa, därför att v tror att det gynnar närngslvet och samhället. De Allt mer komplexa behov nom bland annat energ och mljö kräver ett tvärteknskt kunnande, framhåller Mara Khorsand, vd och koncernchef för SP Sverges Teknska Forsknngsnsttut. stora utmanngarna är att välja rätt områden att växa, att attrahera och behålla kompetens och bygga med värde. V jobbar med små, medelstora och stora företag som har olka behov. Dessa behov försöker v möta genom att fokusera på olka strateger. En strateg är att bygga nära relatoner med våra kunder. En annan är att bygga en långsktg och nternatonellt konkurrenskraftg spetskompetens nom strategska V har alla kompetenser för att olka processer ta nnovatoner tll marknaden områden där den gemensamma nämnaren är energ, mljö och klmat. Här är energeffektva byggnader och bodrvmedel två exempel bland många. Andra strateger är att drva nternatonell tllväxt, att vdareutvecklas tll ett nsttut med energ- och mljönrktnng, att vara verksamma hela nnovatonskedjan, att kontnuerlgt bygga en stark kompetens hos vår personal och att fortsätta drva en tllväxtstrateg.

11 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng Jun Ohållbart med två forsknngssystem Svensk ndustr står för den största delen av den forsknng och utvecklng som bedrvs landet. Ändå är samarbetet och rörlgheten mellan närngslvet och akademn brstfällg. I längden har v nte råd att ha två olka forsknngssystem. Om Sverge ska behålla sn konkurrenskraft måste det tll många fler broar mellan de här båda världarna, säger Johan Ancker på Teknkföretagen. Teknkföretagen Text Crstna Lefland Johan Ancker är chef för Teknkföretagens avdelnng för ndustrell utvecklng och arbetar med övergrpande forsknngsfrågor. Teknkföretagen organserar många av Sverges mest forsknngsntensva företag, nom vtt sklda branscher som telekom, elektronk, transporter, fordonsndustr, t och optk. Det handlar om forsknng och utvecklng på mycket hög nvå som är en förutsättnng för att svenska företag ska klara sg på en tuff och globalserad marknad. Utan den här ndustrella forsknngen hade Sverge nte haft den poston man har dag. Ändå tar man nom den akademska världen nte rktgt tllvara den kunskap och kompetens som fnns nom ndustrn, säger Johan Ancker. Strategska områden Från Teknkföretagens sda ser man postvt på att regerngen den senaste forsknngspropostonen formulerar strategska områden som är särsklt vktga för Sverge. Men Johan Ancker hade gärna sett att ndustrns parter fått vara mer delaktga besluten. Det blev tyvärr en akademsk nrktnng och kopplngen mellan akademsk och ndustrell forsknng nom de strategska områdena är svag. Man kunde exempelvs ha nvolverat ndustrns forsknngsnsttut en helt annan utsträcknng, även om det är glädjande att de har fått en ökad basfnanserng, säger han och tllägger: Det fnns undantag, som exempelvs VINNOVA och Energmyndgheten, men generellt behöver de statlga forsknngsfnansärerna lyssna bättre på ndustrns synpunkter. Johan Ancker anser att det är hög td att komma bort från begreppen grundforsknng och tllämpad forsknng eftersom dessa skapar en motsättnng som Sverge är ltet och därför måste v satsa på samarbeten, nte bara mellan ndustr och akadem, utan även nom exempelvs EU:s ramprogram och andra fora. Johan Ancker är chef för Teknkföretagens avdelnng för ndustrell utvecklng och arbetar med övergrpande forsknngsfrågor. egentlgen nte fnns och motverkar en ntegrerng av ndustrell och akademsk forsknng. Forsknng är ju alltd behovsorenterad, men dessa behov kan vara väldgt långsktga. Den här uppdelnngen är väldgt olycklg och kontraproduktv, menar han. Öka rörlghet En annan vktg åtgärd för att bygga broar mellan ndustr och akadem är att öka rörlgheten bland forskare, så att det är enkelt och naturlgt att röra sg mellan de bägge världarna. V vll få betydlgt fler företrädare för ndustrn att bl ndustrdoktorander, men det går trögt. Industrn släpper nte alltd tll lämplga kanddater och det kan också vara praktskt svårt för personer att sadla om. Dessutom ser man det nom akademn nte tllräcklgt stor utsträcknng som ett mertvärde att göra sn post doc nom ndustrn. Det handlar om tradtoner och atttyder, men v ser att de långsamt håller på att ändras, vlket är glädjande. Johan Ancker anser att kopplngen mellan forsknng och den svenska ndustrns konkurrenskraft måste tydlggöras om ndustrns konkurrenskraft ska bbehållas. Sverge har länge haft en framskjuten poston men det går nte att vla på gamla lagrar. Globala företag väljer att lägga sn FoU-verksamhet där vllkoren är mest gynnsamma. Sverge som naton måste se upp, annars kommer v att förlora mycket av den här verksamheten. Andra länder arbetar mycket målmedvetet för att skapa goda förutsättnngar för att locka tll sg storföretagens FoU. Sverge är ltet och därför måste v satsa på samarbeten, nte bara mellan ndustr och akadem, utan även nom exempelvs EU:s ramprogram och andra fora. Trots att det fnns mycket kvar att göra för att optmera forsknng och utvecklng Sverge ser Johan Ancker postvt på framtden. Många målar framtden svart, men faktum är att Sverge fortfarande har en stark poston vad gäller storföretagsetablerngar. Men för att behålla vår ställnng och stärka den går det nte att snåla med resurserna och v måste ha en forsknngspoltk som är långsktg och tar hänsyn tll ndustrns behov.

12 12 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng Jun 2010 Europeska forsknngspengar I Europa pågår ett ntensvt arbete för att skapa en gemensam kunskapsmarknad för att stärka den europeska konkurrenskraften. Svenska aktörer har httlls kammat hem en del av forsknngspengarna, men mycket mer fnns att hämta. Europeska satsnngar Text Chrstna B. Wnroth Målet med den så kallade Lssabonstrategn har vart att göra EU tll världens mest konkurrenskraftga ekonom och uppnå full sysselsättnng före Som ett led detta antogs 2002 EU:s sjätte ramprogram för forsknng och teknkutvecklng. Sjunde ramprogrammet, som startade 2007, är en fortsättnng på detta arbete. VINNOVA är en av de svenska aktörer som arbetar för att svenska företag och forskare ska få upp ögonen för, och dra nytta av, de europeska satsnngarna. Huvudansvarg för uppgften är Sylva Schwaag Serger, drektör för Internatonella kanslet på VINNOVA. I dag har v framför allt stora och strategskt vktga företag med programmen, men v skulle önska att fler mndre och medelsstora företag deltog En av kanslets uppgfter är att nformera och ge råd om EU:s ramprogram för forsknng och utvecklng. Httlls har Sverges deltagande ramprogrammet vart väldgt framgångsrkt. När v tttar på hur mycket pengar som svenska forskare och företag tlldelats hamnar Sverge på en åttonde plats med crka 4,2 procent av anslagen. Httlls har endast 18 procent av den totala budgeten kontrakterats. Det fnns alltså jättemycket pengar kvar nom ramprogrammet att hämta. Därför planerar v extra satsnngar för att få upp medvetenheten krng möjlgheten att ta del av dessa pengar. Sylwa Schwaag Serger, drektör för Internatonella kanslet på VINNOVA. En av de framtda utmanngarna är att stmulera svenskt närngslv tll att delta ännu mer projekten. I dag har v framför allt stora och strategskt vktga företag med programmen, men v skulle önska att fler mndre och medelsstora företag deltog. Högskolesektorn har sedan starten vart väl representerad, så där kommer utmanngen vara att behålla den goda representatonen. VINNOVA vll också verka för att antalet svenskbaserade koordnatorer som leder projekten ökar antal. I förhållande tll antalet projekt som svenskar deltar, borde v ha fler personer som leder projekten. Fördelen med att vara koordnator är att man har större nflytande utformnngen av projektet, men även knyter starkare kontakter nätverket. Tllbaka tll ursprunget 2008 nledde EU-kommssonen debatten om en fortsatt gemensam tllväxtstrateg för Europa efter I jun år fattar man beslut frågan om Europe V vll vara med och påverka utformnngen av det nya programmet så att det möjlgaste mån gynnar svensk akadem och närngslv. Om man tttar på det ursprunglga uppdraget som ramprogrammet hade Lssabonfördraget, var det att främja och stärka ndustrns konkurrenskraft. Därför vore det vktgt att åter knyta an lte närmare tll det ursprunglga uppdraget. Ett hett dskussonsämne är de så kalllade Grand Challenges. I dag förs dskussoner om att man ska orentera sg mer krng Grand Challenges, som tll exempel klmat- och energfrågan. Det är nte fel, men v försöker framhålla att forsknng också ska landa något mer konkret som kan stärka den framtda konkurrenskraften. Även då man arbetar med Grand Challenges bör man hela tden tänka banor som kan leda tll nya produkter och tjänster. I de tdgare ramprogrammen har man bland kommt lte för långt från det ursprunglga och man borde verklgen stärka nnovatonsaspekten satsnngarna, framhåller Schwaag Serger. ERC för spetsforsknng Elsabeth Sjöstedt är doktor fysk och så kallad polcyexpert på European Research Councl, ERC. Hon är utskckad från sex olka forsknngsfnansärer Sverge och har närmare tre år arbetat för ERC Bryssel. ERC är en del EU:s sjunde ramprogram, en ny och budgetmässgt ganska stor del, som nte fanns nom det sjätte ramprogrammet. Totalt har ERC 7,5 mljarder euro att dela ut fram tll 2013 då ett nytt ramprogram kommer att sjösättas. Förhoppnngen är att ERC ska få ännu mer medel att fördela nom nästa ramprogram. Unkt för ERC är att v arbetar bottom up och utgår från excellens. Vårt program beskrver nte vad för

13 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng Jun att hämta slags forsknng v avser att stödja, utan baseras på de déer och projekt som forskarna själva tror på. Med det ntar ERC en specell poston som anslagsgvare för spetsforsknng nom sjunde ramprogrammet. ERC efterlyser bra och forskargenererad spetsforsknng och därför stter ERC:s vetenskaplga råd nte och funderar ut teman för den forsknng som ska stödjas. Den andra stora skllnaden från resten av ramprogrammet är att ensklda forskare kan söka forsknngsfnanserng. Det fnns nga krav på att blda nätverk med medlemmar från andra EU-länder. I prncp räcker det att ta ett blankt papper, beskrva projektet och sna merter, göra en Elsabeth Sjöstedt, polcyexpert på European Research Councl. Foto: Eva Högström budget och konkurrens med andra excellenta forskare bl granskad av en nternatonell panel och sedan hoppas på pengar. Unkt är också att anslaget tllhör forskaren. Vll forskaren tll exempel byta lärosäte, följer pengarna med forskaren. Brett kunskapsspår Hur utlysnngarna ska se ut bestäms av ERC:s vetenskaplga råd som är sammansatt av 22 forskare som representerar alla vetenskapsområden. Rådet sätter ramarna för ERC:s utlysnngar, som hur stora anslagen ska vara och vlken grad av utbldnng som krävs för att få ansöka. Inkomna ansöknngar granskas av nternatonella paneler där fokus läggs på att sålla fram de absolut bästa forskarna. ERC delar ut två sorters anslag: Startng Grants, för forskare början av karrären, och Advanced Grants, för redan etablerade forskare. I den första utlysnngen för Startng Grants ansökte 477 svenska forskare, varav elva fck anslag. I den andra Startng Grant-utlysnngen 2009 fck ERC n 86 ansöknngar från Sverge, varav sex fått anslag. Den tredje Startng Grant-utlysnngen har mottagt 121 ansöknngar med svenska värdnsttutoner. Httlls har två utlysnngar för Advanced Grants gjorts med 65 respektve 64 ansöknngar från Sverge, varav sjutton respektve tolv fck anslag. Att främja den fra forsknngen ger oss en bra beredskap för framtden Tyvärr är det få kvnnlga sökande tll Advanced Grants från Sverge och det vore självklart rolgt att se fler. I sommar kommer ERC att ha över tusen fnanserade projekt portföljen. I samband med vulkanutbrottet på Island vsade det sg att v redan fnanserar flera projekt som har bärng på just vulkaner. V har tll och med fnanserat ett projekt för att bättre förstå hur små partklar rör sg den turbulenta atmosfären. Att främja den fra forsknngen ger oss en bra beredskap för framtden. V är så dålga på att förutse vlka kunskaper v kommer att behöva, därför är ERC-pengar vktga för att hålla ett brett kunskapsspår n framtden, konstaterar Elsabeth Sjöstedt. Framgång är ngen slump För oss på PRV fnns det nget mer tllfredsställande än att få premera nytänkande med ensamrätter. Men det är långt från alla déer som klarar av att passera våra krtskt granskande ögon. De déer som gör det och får sn ensamrätt har goda förutsättnngar att lyckas på marknaden. Välkommen att utnyttja myndgheten som erbjuder långt fler möjlgheter än nödvändga måsten. Skyddar dna déer

14 14 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng Jun 2010 Mlle Mllnert, rektor, Lnköpngs unverstet: Prvata donatoner blr allt vktgare Marknaden för att få prvata donatoner tll unverstetens forsknng håller på att mogna. Donatonerna kommer att bl en allt vktgare nkomstkälla för svenska lärosäten, säger Mlle Mllnert, rektor vd Lnköpngs unverstet. Akademns behov Text Anette Bodnger Sverge har sedan tdgt 1900-tal haft en världsledande poston nom forsknng och utvecklng. Men konkurrensen från omvärlden blr allt hårdare och undersöknngar vsar att jämförbara länder satsar mer på forsknng än vad Sverge gör för tllfället. Mlle Mllnert, rektor vd LU vll se en större satsnng på forsknng och efterlyser en kontrollerad utbyggnadsplan. Det är vktgt att det nte görs väldgt stora öknngar för rask takt eftersom systemet har svårt att svälja snabba öknngar. Man behöver långsktghet och en plan som sträcker sg över flera år så att unversteten kan förbereda sg och utöka forsknngskapacteten med bbehållen kvaltet. Prvata donatoner Ett sätt att få n mer pengar tll forsknngen är prvata donatoner, en fnanserngsform som är vanlg andra länder men som fram tll nu har haft svårt att få fäste Sverge. Marknaden för att gå ut och få donatoner tll unverstetens forsknng håller på att mogna. Tdgare var det svårt. Det fanns ngen förståelse utanför unverstetsvärlden att andra än staten ska behöva bdra för att fnansera forsknngen. Mlle Mllnert tycker sg dock märka en allmänt postvare nställnng tll prvata donatoner men efterlyser att staten, va skattevägen, ska skapa bätt- Det ger oss resurser som stärker våra möjlgheter att skapa ny kunskap re nctament för att ge donatoner. LU:s fundrasngarbete bedrvs sedan ett år tllbaka va en kampanj som heter Expandng Excellence. Httlls har den nbrngat 196 mljoner kronor. Målet är 250 mljoner kronor när kampanjen avslutas vd årsskftet. Nya källor för forsknngsfnanserng är av yttersta vkt för att v ska lyckas förverklga vår vson. Nämlgen att vara ett unverstet med nternatonell lyskraft nom områden som är centrala för vår td, för samhällets utvecklng och för en hållbar framtd. Det ger oss resurser som stärker våra möjlgheter att skapa ny kunskap tll gagn för samhället. Ingen paradox Just nu talas det mycket om den så kall- ade forsknngsparadoxen, att Sverge har mycket forsknng men lte nnovaton. Något som Mlle Mllnert nte håller med om. Jag tror att man har räknat på fel sätt. Om man ser tll Sverges struktur måste man komma håg att teknsk och medcnsk forsknng har domnerats av ett antal stora utvecklngs- och forsknngsntensva företag som Ercsson, AstraZeneca och ABB. Mycket av den forsknng som sker och som är kommersalserbar och ger nnovatoner, tas om hand nom de stora företagen. Något som måste tas med beräknngen när man tttar på vlken nnovatonskraft v har Sverge. Systemfel Mlle Mllnert menar att det fnns några systemfel som borde rättas tll syfte att få en bättre kommersalserng av svensk forsknng. Rektor Mlle Mllnert, Lnköpngs unverstet. Systemet har vart ryckgt, det är nya trender och nya strukturer som ska byggas och ändras hela tden. Vår flosof är att unversteten tllsammans med de lokala aktörerna ska ta en ledande roll och bygga upp ett stablt och långsktgt system. Innovatonssystemet ska nte ledas från Stockholm. Det måste vara mer regonalt förankrat. Det anser jag är en vktg framgångsfaktor. Han pekar även på den stort sett konstanta brsten på utvecklngskaptal. Det blr ett glapp efter det att forsknngen är klar och produkten blr kommersalserbar. Det tar något år, och för den mellanverksamheten har det vart svårt att htta fnansärer. Han menar också att unversteten lder av att vara en myndghet med allt vad det nnebär. V har ju holdngbolag men det är väldgt svårt att utnyttja dem när v hela tden krnggärdas av upphandlngsförordnngen. Det behövs en avreglerng och ökad autonom för unversteten för att v ska kunna bl en ännu starkare aktör när det gäller nnovatonssystemet. Avreglerar man här tror jag att det kommer att kunna tas mycket större ansvar från unverstetshåll och att Sverge på allvar får fart på motorerna nnovatonssystemet. INTERNATIONAL AT HEART ENTREPRENEURIAL IN MIND MADE IN SWEDEN

15 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng Jun Kunskap som genererar tllväxt Hur kunskap sprds, vlka mljöer som leder tll ett déflöde, marknadsexperment och kreatv förstörelse, är nte tllräcklgt väl utforskat. Grundbulten en ekonoms utvecklngskraft hur satsnngar på kunskap också utvecklas tll nnovatoner samt nya och växande företag är nte tllräcklgt belyst natonalekonomns modeller. Det menar Pontus Braunerhjelm, vd för Entreprenörskapsforum och professor natonalekonom vd KTH. Entreprenörskapsforum Entreprenörskapsforum är en oberoende stftelse som nterar, leder men framförallt tllgänglggör forsknngsresultat om nnovatoner, entreprenörskap och småföretag. Internatonellt fnns en ny och omfattande forsknng om vkten av entreprenörskap och företagens länkar tll unverstet och högskolor för att omvandla kunskap tll tllväxt, berättar Pontus Braunerhjelm. V ser ett stort behov av att sprda denna forsknng tll dem som utformar poltk, stödsystem och projekt och tll alla de aktörer som professonellt försöker bdra tll nnovatoner och företagande vårt land och Pontus Braunerhjelm, vd Entreprenörskapsforum, professor KTH. EU såväl nom offentlg sektor som närngslvet. Ytterst handlar denna forsknng och kunskap om vårt framtda välstånd. Global konkurrenskraft Tdgare var Pontus Braunerhjelm huvudsekreterare regerngens Globalserngsråd som avslutade stt arbete fjol. Där studerades vad globalserngens effekter och utmanngar kan förväntas nnebära för utformnngen av Sverges framtda ekonomska poltk. Globalserngsrådet lade fram en lång rad konkreta förslag om hur v ska kunna hävda oss och fortsatt vara konkurrenskraftga. En hel del ny kunskap togs fram det arbetet och Entreprenörskapsforum arbetar vdare med de vktgaste frågorna, berättar Pontus Braunerhjelm. Ett exempel är att de statlga entreprenörskapssatsnngarna stor utsträcknng nrktas mot rskkaptal. För att få full utväxlng på dessa satsnngar måste emellertd en mljö skapas som främjar nnovatoner, entreprenörskap och att ensklda forskare vågar kommersalsera sna déer. För fnanserng rktgt tdga skeden behövs också fler affärsänglar med den kompetens som krävs för att bygga framgångsrka tllväxtföretag. De verkar dessutom regel lokalt och bdrar därför tll en geografskt mer sprdd ekonomsk utvecklng. Fakta Entreprenörskapsforum är en oberoende stftelse som nterar, leder och genomför polcyrelevant forsknng. Polcyrelevant nnebär att forsknngsresultaten kan sättas n ett sammanhang och att normatva slutsatser av betydelse kan dras. Tdgare var Pontus Braunerhjelm huvudsekreterare regerngens Globalserngsråd. Han är ledamot IVA:s styrgrupp för projektet Innovaton för tllväxt och ordförande dess vetenskaplga råd. Våga satsa på kommersalserng Beträffande unversteten är lednngens hållnng frågan mycket vktg för att skapa ett gynnsamt entreprenörsklmat, säger Pontus Braunerhjelm, som också är ordförande det vetenskaplga råd som är knutet tll IVA-projektet Innovaton för tllväxt. Det handlar om att forskare ska våga satsa på en kommersalserng. De behöver ha tllgång tll stödstrukturer form av rådgvnng, nkubatorer och fnansärer och känna att deras akademska karrär nte rskeras, säger Pontus Braunerhjelm. Skatterna kan utformas på ett betydlgt bättre sätt för att stmulera tll nnovaton och mnska rskerna med nnovatvt nyföretagande. Pontus Braunerhjelm drar paralleller tll det norska skattefunn, ett FoU-avdrag som också stmulerat tll mer samarbeten sedan det nfördes för knappt to år sedan. 4 Forsknngsområden Entreprenörskapsforum har fyra aktuella forsknngsområden: Entreprenörskap och småföretag den globalserade ekonomn Entreprenörskap och småföretag den kunskapsdrvna tllväxtekonomn Entreprenörskap, småföretagen, teknkskften och avreglerngar Entreprenörskap och småföretag de växande tjänstesektorerna SOLANDER SYMPOSIUM FROM WOOD TO WHEEL PITEÅ NOV 2010 Bodrvmedel för varenda kotte? I Pteå sker mljardsatsnngar på framtdens energ. Nu sker genombrottet för samarbetet mellan skogsndustrn, oljebolagen och fordonsndustrn. Här byggs världens första DME-plot från svartlutsförgasnng och världens första Talldeselfabrk. helkopter.nu Illu. Anton Erksson För mer nformaton:

16 16 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng Jun 2010 Bra betyg för IEC vd halvtdsutvärderng Insttute Excellence Centres är ett program som drvs gemensamt av VINNOVA och Stftelsen för kunskaps- och kompetensutvecklng. Programmet är en satsnng som ska resultera nternatonellt starka mljöer för forsknng, utvecklng och nnovaton av stor betydelse för Sverges framtda konkurrenskraft och tllväxt. IEC Text Chrstna B. Wnroth Insttute Excellence Centres, IEC, startade aprl 2005 och med en första utlysnng om planerngsanslag och syftar tll att bygga upp så kallade kunskapscentrum vd forsknngsnsttut. Ett kunskapscentrum ska bdra tll att stärka ett område som är av stor betydelse för Sverges framtda konkurrenskraft. Detta sker genom forsknng på nternatonell nvå, kompetensuppbyggnad, utvecklng av nya produkter, processer och tjänster samt utvecklng av nya forsknngsbaserade och högteknologska aktvteter. Kunskapscentrumen byggs upp samarbete mellan forsknngsnsttut, unverstet, högskolor, närngslv och samhälle tll att bl uthållga och attraktva mötesplatser. Målet är att det krng år 2012 ska ha etablerats nternatonellt starka mljöer för forsknng, utvecklng och nnovaton som bdrar tll ökad konkurrenskraft för svenskt närngslv. Rätt rktnng De nternatonella experter som deltagt utvärderngen ser postvt på satsnngen. Rapporten vsar entydgt att satsnngen på IEC har alla förutsättnngar att nå de mål som sattes upp vd utlysnngen: att stmulera samverkan mellan forsknngsnsttut och unverstet och därgenom nå resultat på nternatonell nvå som effektvt förs ut tll nytta för Sverges ndustr och samhälle. I de flesta fall har samverkan med både unverstet och ndustr etablerats framgångsrkt, centrumen har organserat sg väl och många har erhållt betydande tlläggsfnanserng från EU, offentlga fonder och ndustrn. De nternatonella experterna har gjort ett mycket grundlgt arbete och postv anda rekommenderat förbättrngar centrumens organsaton och verksamhet, öknng av den vetenskaplga publcerngen, kvaltetssäkrng med mera. Följande satsnngar fnanseras: Castng Innovaton Center, CIC (SweCast, tdgare Svenska Gjuterförenngen) Samarbete mellan bland andra Gjuterförenngen, KTH/Högskolan Jönköpng, Volvo och Scana. Området har stor betydelse för fordonsndustrn och andra tllverkare av masknell utrustnng. Center for Networked Systems, CNS (Swedsh Insttute of Computer Scence, SICS) Samarbete mellan bland andra SICS, KTH, Uppsala unverstet, Mälardalens högskola, Ercsson, ABB och TelaSonera. CNS fokuserar på kombnatonen av telekommunkatonsnätverk och tjänster, och då särsklt drft- och underhållsaspekter systemnätverk. Satsnngen möjlggör en svensk postonerng nom ett nternatonellt högaktuellt område. Centrum för avancerade sensorer, multsensorer och sensornät, FOCUS-FOI (Totalförsvarets forsknngsnsttut, FOI) Samarbete mellan bland andra FOI, Lnköpngs unverstet, Ercsson, SAAB och Conslum. Satsnngen nnebär att den nternatonellt framstående forsknng nom sensorer och sensornätverk, som dag har tydlg försvarsnrktnng, kan breddas åt det cvla hållet. Centrum för eko-effektva och beständga träbaserade materal, EcoBuld (SP Trätek) Samarbete mellan bland andra SP Trätek, KTH och IKEA. Satsnngen koncentreras på träteknkområdet och utnyttjande av trä som ett ekologskt hållbart, förnyelsebart konstruktonsmateral. Controlled Delvery and Release, CODIRECT (Ytkemska nsttutet) Samarbete mellan bland andra Ytkemska nsttutet, Insttutonen för ytkem vd KTH, Oorgansk kem och psykolog vd Stockholms unverstet, AGA, Holmen och Akzo Nobel. Kontrollerad frsättnng av aktva substanser används främst nom läkemedelsndustr, kosmetsk ndustr och nu även nom tryckpappersframställnng. Fber Optc Center (Acreo) Samarbete mellan bland andra Acreo, Mttunverstetet, Artema, Comlase och Optoskand. Satsnngen Hudksvall ska bdra tll att en lvskraftg fberoptsk ndustr utvecklas Sverge. Fberoptken har stor betydelse för främst telekommunkaton men även ndustrella och medcnska tllämpnngar. Center for Process Integraton n Steelmakng, PRISMA (MEFOS) Samarbete mellan bland andra MEFOS, Luleå teknska unverstet, SSAB och LKAB. Satsnngen ska bygga upp en långsktg forsknng krng processntegraton ståltllverknng. Imagng Integrated Components, IMAGIC (Acreo) Samarbete mellan bland andra Acreo, KTH, Autolv, FLIR Systems och Mcronc. Satsnngen Ksta ska utveckla ntegrerade detektorer och modulatorer för cke-synlg elektromagnetsk strålnng som röntgen och nfrarött ljus. VINN Excellence Centers gott nternatonellt anseende Genom att skapa goda tvärvetenskaplga forsknngsmljöer där ndustrföretag, offentlga partner och forsknngsnsttut aktvt deltar, ska starka, tllämpnngsbara resultat kunna levereras tll ndustrn. Sedan 2007 är VINN Excellence Centers de strategska resultatfabrkerna som ska bl fler. VINN Excellence Centers Text Chrstna B. Wnroth VINN Excellence Centers är en form för samverkan mellan närngslv, offentlg verksamhet samt unverstet och högskolor, forsknngsnsttut och andra forsknngsutförande organsatoner med fnanserng från VINNOVA. Centrumen fokuserar på såväl grundforsknng som tllämpad forsknng och ska verka för att ny kunskap och ny teknk leder tll nya produkter, processer och tjänster. Efter crka två års verksamhet programmet utvärderades mellan august 2008 och oktober 2009 femton VINN Excellence Centers. Syftet med utvärderngarna var att bedöma vetenskaplg kvaltet och produktvtet, relevans för samhället vad gäller tllämpnng och kommersalserng samt graden av ledarskap, styrnng och lednng nom organsatonen. De nternatonella utvärderarna har dragt slutsatsen att centrumen har en hög vetenskaplg kvaltet och produktvtet, samt väsentlgt har bdragt tll en utvecklng av teknsk kompetens med en hög grad av ndustrell och samhällelg relevans. Satsar under toårsperod Under en toårsperod satsar VINNO- VA upp tll 70 mljoner kronor på varje VINN Excellence Center. Totalt kommer varje centrums FoU-verksamhet att omfatta ungefär 210 mljoner kronor genom engagemanget från medverkande aktörer. I aprl 2005 beslutade VINNOVA att satsa på fyra VINN Excellence Centers nom områdena transport och arbetslv. I jun 2006 satsades på ytterlgare femton centrum nom boteknk, nformatonsoch kommunkatonsteknk, produktframtagnng och materal samt tjänster Dessa är de ntton centrumbldnngarna: Alba Nova VINN Excellence Center for Proten technology Kunglga Teknska Högskolan (KTH) Antdabetc Food Center Lunds unverstet BMaC-Innovaton KTH BIOMATCELL Göteborgs unverstet Centre for ECO2 KTH Center for Sustanable Communcatons KTH Chase Chalmers Faste Laboratory Luleå teknska unverstet FunMat Lnköpngs unverstet GgaHertz Chalmers HELIX Managng Moblty for Learnng Health and Innovaton Lnköpngs unverstet och t-användnng. För att nå målet om 25 centrumbldnngar återstår sex att HERO-M Herarchc Engneerng of Industral Materals KTH Moble Lfe Centre Stockholms unverstet Next Generaton Innovatve Logstcs Lunds unverstet SAMOT The Servce and Market Orented Transport Research Group Karlstads unverstet Supramolecular bomaterals structure dynamcs and propertes (SUMO) Chalmers Pack Center Ubqutous Intellgence n Paper and Packagng KTH Uppsala VINN Excellence Center for Wreless Sensor Networks (WISENET) Uppsala unverstet Wngqust Laboratory Excellence Centre for Effcent Product Realzaton Chalmers utse; httlls fnanserar VINNOVA alltså ntton centrum.

17 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng Jun Rörlghet ökar förståelse Närngslvet och akademn uppfattas ofta som två sklda världar och den som arbetar den ena sfären ger sg alltför sällan över gränsen tll den andra. Programmet Strategsk mobltet syftar tll att bygga broar och öka kunskapsutbytet. Strategsk mobltet Text Crstna Lefland I exempelvs USA fnns ett etablerat system med sabbatcals för att öka rörlgheten mellan ndustr och akadem, men Sverge saknar en sådan tradton. Här är det ganska ovanlgt att personer flyttar sg mellan de här bägge världarna. Det fnns flera faktorer som bdrar tll detta, exempelvs hur man värderar merter och svårgheter med att lösa anställnngsformer. Men det fnns oerhört mycket att vnna på ett större personutbyte mellan ndustrn och akademn, säger Ulf Rolander, ordförande berednngskommttén för programmet Strategsk mobltet, som drvs av Stftelsen för Strategsk Forsknng, SSF. Som chef för forsknng och utvecklng vd Sandvk Toolng och med en egen doktorsttel har Ulf Rolander lång erfarenhet av båda dessa verksamhetsområden. Öka förståelsen Programmet gör det möjlgt för personer som är verksamma nom endera ndustrn Överhuvudtaget är rörlghet något v har alldeles för lte av samhället eller akademn att under en begränsad perod, vanlgtvs ett tll två år, tjänstgöra nom den andra sfären med bbehållen lön. Tanken är att personen under denna td ska syssla med helt andra uppgfter än han eller hon gör på sn ordnare tjänst. En akademsk forskare ska alltså nte hamna på FoU-avdelnngen på ett företag och bedrva ungefär samma forsknng där. Helst ska man få tllfälle att pröva på helt andra arbetsuppgfter där man ändå har nytta av sn kunskap. Syftet är nte enbart att sprda teknk och faktakunskap, utan lka mycket att öka förståelsen för de olka kulturer och tankesätt som präglar de bägge samhällssektorerna. Gapet mellan ndustr och akadem beror grunden på brst på kunskap. Och det överbryggar man genom att arbeta tllsammans, umgås och utbyta tankar på en daglg bass. Det är därför det är så vktgt att man verklgen får td tll att utforska varandras mljöer, säger Ulf Rolander, som tror att behovet av den här typen av utbyte kan vara störst nom tradtonell ndustr och lte mndre företag. Inom exempelvs lfe scence fnns en starkare tradton av att starta groddföretag, så att det fnns en naturlg kopplng mellan forsknng och företagande. Svensk paradox I Sverge fnns lte av en paradox när det gäller forsknng och företagande. V lägger mer pengar än många andra länder på forsknng, samtdgt är det relatvt lte av forsknngen som resulterar nya företag, produkter eller tjänster. Genom en ökad rörlghet kan forskare få en bättre nblck vad som är tllämpbart ndustrn och man får lättare att htta möjlga samarbetspartner. På så sätt kan man fokusera sna ansträngnngar på forsknng med en stark strategsk relevans. I dag är det få nom akademn som förstår vad som krävs för att göra en produkt av en dé, menar Ulf Rolander. Intresset för att röra på sg har ökat markant sedan starten av SSF:s program. Vd den senaste utlysnngen var det dubbelt så många ansöknngar som föregående år. Det är väldgt glädjande eftersom den här typen av mobltet är en av de vktgaste nycklarna tll att stärka den svenska konkurrenskraften. Överhuvudtaget är rörlghet något v har alldeles för lte av samhället. De flesta mår bra av att byta mljö och ta lte rsker. Ulf Rolander, ansvarg för programmet för Strategsk mobltet. En värld utan ngenjörer. Hur skulle det se ut? Överallt runt omkrng oss fnns bevs på skaparkraft och nnovatoner. Ingenjörer löser samtdens problem och skapar Sverges framtd. V ordnar nya jobb, högre standard och ökad humansm samhället. Ny teknk drver mänsklgheten framåt. Kort sagt: V ngenjörer förbättrar världen! Sverges Ingenjörer är landets största nätverk och fack för bund för högskole utbldade ngenjörer. Genom vårt opnons bldande arbete påverkar v vllkoren för Sverges ngenjörer år

18 18 NextMeda Stor efterfrågan på klmattjänster från SMHI För tre år sedan presenterades Klmat- och sårbarhetsutrednngen. Rapporten fck stort genomslag och ledde tll att kunskapen om hur männskans aktvteter påverkar klmatet spreds långt utanför forskarvärlden. I dag efterfrågas klmattjänster från SMHI av stort sett alla sektorer samhället. SMHI:s klmatforsknng är samlad tll Rossby Centre Norrköpng. Här utvecklas modeller, kunskap och verktyg för forsknng och tllämpnngar nom många branscher och samhällsområden. Stora delar av samhället är påverkade av vädret. Ökande krav nom mljöområdet kombnaton med förändrat klmat ger helt nya förutsättnngar, säger Lars Bärrng, klmatforskare vd SMHI. Klmat- och sårbarhetsutrednngen som kom 2007 blev något av en väckarklocka för samhället. Intresset för vårt arbete har ökat explosonsartat. Nya former av analyser efterfrågas. V levererar resultat och bearbetnngar tll bland annat länsstyrelser och kommuner som använder våra klmatscenarer sna långtdsplaner, berättar Lars Bärrng. Fler processer Erk Kjellström har arbetat med klmatforsknng på SMHI sedan Sedan dess har det hänt en hel del. Förutom allmänt ökat ntresse för klmatfrågan har datorerna blvt snabbare vlket resulterat att forskarna kan nkludera fler processer och mer detaljerade beskrvnngar. Klmatet är ett oerhört komplext system, bestående av många olka delar som växelverkar med varandra. Här fnns solstrålnng, atmosfären med sna vndar, moln och nederbörd, haven med olka strömmar, landytor, snö, s, växter och kolets kretslopp. När jag började på SMHI arbetade v med enstaka scenarer för 30-årsperoder. Nu arbetar v med hela grupper av scenarer som hjälper oss att beräkna sannolkheter för olka händelser. V smulerar också betydlgt längre peroder med högre upplösnng modellerna. EC-Earth Klmatforskarna på SMHI deltar flera världsomspännande samarbetsprojekt. Klaus Wyser arbetar med EC-EARTH, en global jordsystemmodell som utvecklas av ett konsortum av europeska vädertjänster och unverstet. I prncp handlar det om att koppla hop flera olka delmodeller tll en helt ny och mer komplett jordsystemmodell. SMHI är aktva denna utvecklng och täcker därmed hela kedjan från globala tll lokala klmatförändrngar. Förhoppnngsvs ska vårt arbete med EC-EARTH bdra tll nästa IPCC-rapport som kommer omkrng år Arkts En annan spännande del av klmatforsknngen vd Rossby Centre handlar om Arkts havss. Klmatforskare Ralf Döscher förklarar att klmatberäknngar över Arkts nnehåller stora osäkerheter, något som bland annat beror på mycket komplexa samband nteraktonen mellan hav, havss och atmosfär. Många av de tdgare klmatberäknngarna baseras på globala modeller. Genom att använda regonala modeller kan smulerngarna göras mer fnskalga och anpassade efter lokala förhållanden. SMHI:s senaste klmatscenarer för Arkts är gjorda med hjälp av en regonal modell för atmosfär, hav och havss, Rossby Centre Atmosphere Ocean Clmate Model. Klmatprognoser En nyhet är att SMHI nu börjat arbeta med att ta fram klmatprognoser, alltså att kunna förutsäga hur klmatet utvecklas under de närmsta to tll tretto åren. I dag tar v fram långsktga scenarer. En klmatprognos är något annat, den är dock nte lka specfk som en väderprognos. Ännu är v bara början av utvecklngen, men om v lyckas skulle v tll exempel kunna säga att det blr varmare än normalt de närmaste fem åren Skandnaven. Om man vet det är mycket vunnet för exempelvs energbolag som ska planera sn kapactet, säger Klaus Wyser. Framtd Att sa om framtden är nte lätt ens för chefen för SMHI:s klmatforsknngsenhet, men Coln Jones pekar på det faktum att SMHI:s forsknng kommt att spela en allt större roll samhällsplanerngen. Jag är övertygad om att frågan kommer att växa ytterlgare och att v om to år erbjuder klmatservce ungefär som SMHI dag tllhandahåller väderservce. Coln Jones betonar vkten av en sold bas för de stora beslut som ska fattas nom klmatområdet. Om man på poltsk nvå vll ha en vetenskaplg grund att basera sna beslut på, måste det fnnas grundläggande forsknng. Det har blvt lättare att få pengar Rossby Centre är SMHI:s enhet för klmatforsknng. Här bedrvs tllämpad forsknng och modellutvecklng krng klmatsystemets beteende och klmatprocesserna. Främsta arbetsredskap är de klmatmodeller som utvecklas vd forsknngsenheten. Utvecklngen sker brett samarbete med unverstet och högskolor för att tllvarata de senaste rönen nom grundforsknngen och samverka krng klmatmodellerng och olka tllämpnngar av klmatscenarer. för att studera påverkan av klmatförändrng och för att planera klmatanpassnng. Samtdgt blr det allt svårare att få stöd för att utveckla modellsystemen som används för att förstå och prognostsera klmatet. Men v måste även fortsättnngsvs utveckla dessa grundläggande modellverktyg för att kunna leverera bra beslutsunderlag. Om v förlorar denna kopplng kommer vktga beslut att fattas på osäker grund. SMHI Rossby Centre Norrköpng

19 NextMeda 19 Svensk materalforsknng en teknkmöjlggörare världsklass Svensk teoretsk materalforsknng håller världsklass. Förra året tlldelades Börje Johansson, professor tllämpad materalfysk vd KTH, ett stort och mycket prestgefyllt forsknngsanslag om 20 mljoner över fem år av Europeska forsknngsrådet, ERC, för utvecklng av sn forsknng. I år gck ett motsvarande anslag tll Johanssons första student och lärjunge, professor Olle Erksson vd Uppsala unverstet. Börje Johansson är förstås en mycket stolt Doktorvater: Olle var mn första doktorand när jag kom tllbaka tll Uppsala från mn akademska sejour utlandet. Att två forskare från en och samma forskargrupp två år rad tlldelas ERC-pengar är självklart en utomordentlgt fn värdemätare på den forsknng v bedrver. Det kommer nog att dröja nnan den bedrften upprepas. Då ett nternatonellt och ytterst kvalfcerat organ som ERC nser betydelsen av forskargruppens agenda, nnebär det ett stort lyft för svensk materalvetenskap. ERC agerar utanför den gängse bedömnngsramen och fungerar, Börjes ögon, lte som en oberoende aktör med uppgft att dentfera de allra främsta forskarna oavsett ämne och natonaltet. Tack vare ERC-pengarna har vår teoretska materalforsknng vd nsttutonen för materalvetenskap på KTH gvts en utmärkt plattform att agera utfrån. Men utöver detta fordras även en nhemsk uppföljnng med rejäla stöd från både unverstet och externa fnansärer. Teknkmöjlggörare I dag arbetar närmare 35 personer gruppen krng Börje, varav sju är senora forskare och de flesta andra doktorander. Forsknngen är en härlg blandnng mellan grundläggande problem och mer tllämpnngsorenterade projekt. Den gemensamma nämnaren är att nå en teoretsk förståelse av materals uppförande. Målet: att utfrån denna nskt desgna nya materal, uteslutande baserat på fundamentala fyskalska lagar. Nylgen gjorde forskargruppen ett genombrott rörande metoderna för att behandla komplcerade materalsystem, något som skapar nya möjlgheter att detalj studera exempelvs metallegerngar, vlket är högaktuellt för stålndustrn. Bland annat har forskarna lyckats kvantfera den stora betydelse magnetsmen har för en mängd stålsorter, en avsevärd komplkaton som gör den teoretska behandlngen än mer spännande och utmanande. Genom att koppla samman dessa metoder med andra studer, som utfrån termodynamska data görs nom professor John Ågrens forskargrupp på nsttutonen, skulle helt nya verktyg kunna ställas tll ndustrns förfogande. Forskare en mängd framstående ndustrnatoner har lknande tankar krng denna typ av sammanlänkad forsknng. Kombnatonen av grund- och tllämpad forsknng kan vara känslg, men om det vll sg väl kan det bl ett lyckokast som skapar god tankeenerg mellan de olka dscplnerna och expertområdena, säger Börje Johansson, professor tllämpad materalfysk vd KTH. Alla har de ett gemensamt: sna välbemedlade forskarkonstellatoner. Med en motsvarande budget skulle forskarna på KTH kunna behålla stt nuvarande tydlga försprång tll stor nytta för svensk ndustr. Teorforsknngen nom Börje Johanssons grupp kommer att gynnas starkt av Insttutonen för Materalvetenskap (MSE) ansvarar för forsknng och undervsnng nom området. Ämnesområdet omfattar allt från konstruktonsmateral tll avancerade materal som alumnumlegerngar, rostfrtt stål, verktygsstål, högtemperaturmateral, zrkonumlegerngar, kompostmateral, högtemperatursupraledare, magnetostrktva materal och mnnesmetaller. Undervsnngen omfattar grundläggande kurser materalvetenskap men också avancerade kurser fasomvandlngar, termodynamk, mekanska egenskaper, keramska materal, den ggantska mängd data som kommer att genereras vd de kommande stora expermentella anläggnngarna ESS och Max IV Lund. Ett leende sprder sg över Johanssons anskte då han tänker på vlken härlg utmanng detta kommer att bl för svensk materalforsknng om några år. Ett av forsknngens övergrpande mål korroson, legerngsdesgn och kurser materalval. Insttutonen är medlem av Scentfc Group Thermodata Europe (SGTE). Insttutonen för materalvetenskap KTH Brnellvägen Stockholm Tel: Fax: Foto: Kajsa Kax Erksson är att fungera som en teknkmöjlggörare exempelvs arbetet med att lösa morgondagens energ- och klmatproblem. Den teoretska forsknngen hoppas kunna mynna ut materal som kan användas för att skapa förlustfra elöverförngar, energsnål utrustnng, svävande tåg, hårda materal, robusta ytor, solceller, effektv energlagrng, batterer, bränsleceller, mnnesmetaller och så vdare. Detta kan tll exempel röra frågeställnngar krng magnetska nanopartklar, komplcerade metallegerngar, elektronproblem kopplade tll solcellsfrågor eller supermateral för fusonsreaktorer. Med mer data kan v producera ännu bättre resultat. Fruktbart samarbete Samarbetet med stålndustrn, ofta kanalserat va Jernkontoret, menar Johansson är fruktbart på flera plan: Stålverken är många stycken en atlantångare som man nte vänder en handvändnng. Men processndustrns långa omställnngstder skapar en slags återhållsamhet som tvngar oss forskare att bl ännu bättre och htta hållbara lösnngar. För att kunna ttta på sn forsknng med rätt tllämpnngsögon, och ana hur en teor skulle kunna utvecklas tll en applkaton, är forskarna beroende av närhet tll ndustrexperterna. Samarbetet skapar en nsprerande korsbefruktnng för att fnna de bästa och nödvändga lösnngarna. Den snabba teorutvecklngen, kombnaton med allt kraftfullare datorer, och nte mnst nya data från ESS och Max IV, gör att utskterna för morgondagens materalforsknng ser mycket ljusa ut. Tack vare bättre verktyg kan v dag ta oss an mängder av problemställnngar som tdgare vart helt otänkbara att ens fundera krng. Framtden på området är mer än spännande, avslutar Börje Johansson.

20 20 NextMeda KTH vktg EIT-nod för nnovatvt forsknngseuropa På KTH:s Ksta campus stter en av spndlarna nätet som ska göra Europa världsledande nom ICT-nnovatoner. Prodekan Carl-Gustaf Jansson är nöjd och stolt över uppdraget. Den stora uppgften består att förse Europas forskare med tydlga nnovatonsglasögon och KTH är på bettet. ICT, Informaton and Communcatons Technology är en domnerande del av verksamheten vd KTH. ICT-området omsätter årlgen närmare en tredjedel av högskolans verksamhetsbudget. Utsprtt på de olka skolorna arbetar närmare hundra professorer och ett 30-tal forskargrupper med sklda forsknngsuppdrag. Lägg därtll de femton forsknngscentrum som hanterar ICT-frågor, så växer blden av en stark forsknngsplattform fram. Carl-Gustaf Jansson är prodekan för ICT-verksamheten Ksta, koordnator för KTH forsknngsplattform nom ICT samt ansvarg för Stockholmsnoden nom EIT ICT Labs. EIT, European Insttute of Innovaton and Technology, är den prestgefyllda europeska satsnng som syftar tll att främja nnovaton och entreprenörskap Europa. Genom att samla alla våra skolor nom en och samma plattform kan v bevara vår styrka och bl ännu mer framgångsrka. När v talar med en röst syns v bättre och möjlgheten att konkurrera om stora forsknngsanslag ökar markant. Nu, och för framtden, är det vktgt att nföra något av en musketörsanda nom KTH. Även om en enskld forskare nte kommer att ta del av ett vsst anslag, måste alla hjälpa tll för att bana väg för KTH och skapa bättre och stablare förutsättnngar för morgondagens forskare. Efter regerngens utlysnng av extra anslag tll strategska forsknngsområden, lyckades KTH ICT ta hem två anslag nom IT och mobl kommunkaton samt e-vetenskap. Det extra regerngsanslaget, om crka 40 mljoner kronor per år över femton år, är ett väsentlgt tllskott tll kassan och en beständg fakultetsresurs som ger oss möjlgheten att fokusera mer på forsknng och lte mndre på att hela tden jaga nya anslag. Ett europeskt MIT Tack vare KTH:s uttalade satsnng på att samla ICT-forsknngen nom en plattform har närvaron på den europeska forsknngsarenan växt, vlket bland annat yttrat sg det erhållna EIT- programmet. Då EU-kommssonens ordförande José Manuel Barosso besökte MIT (Massachusetts Insttute of Technology) USA, mponerades han av nsttutets förmåga att kombnera kvalfcerad forsknng och utbldnng nära samarbete med ndustrn och det övrga närngslvet. Tanken på en europesk motsvarghet väcktes och EIT är resultatet. EIT vlar på kunskapstrangelns tre ben, nnovaton, utbldnng och forsknng. Det europeska programmet är en kvaltetsstämpel för KTH, säger Carl-Gustaf Jansson, prodekan för KTH:s ICT-verksamheten Ksta, ansvarg för koordnerng av all ICT-forsknng nom KTH och ansvarg för Stockholms-noden nom EIT ICT Labs. I höst ska tre olka konsorter, så kallade KIC:s (Knowledge and Informaton Communtes), sjösättas. De har utsetts hård konkurrens och KTH har vart drvande två av konsorterna: EIT ICT Labs nom ICT med ansvar för mobl kommunkaton samt nom hållbar energ, som drvs av systernoden på KTH, KIC InnoEnergy. Carl-Gustaf Jansson har tlldelats ansvaret för den svenska EIT ICT Labs-noden: Det europeska programmet är en kvaltetsstämpel för KTH och ger oss ett ekonomskt tllskott som är beständgt. Vanlga forsknngsmedel löper över tre år. EIT-pengarna kommer sannolkt att löpa över 15 år. En gssnng är att det kan ge crka 75 mljoner per år tll vår forsknngsmljö med syfte att skapa added value vår forsknng. Förändra utbldnngen En av huvuduppgfterna för ICT-noden är att förändra sättet som utbldnng bedrvs på: När man kommer ut från ett mastersprogram ska det ha funnts ett element utbldnngen som gjort att man fått upp ögonen för entreprenörs- och nnova- tonsfrågor, att det man gör kan förädlas, lcenseras och produktferas. Samma sak gäller forskarutbldnngen. Målsättnngen är att få en större andel personer som har entreprenörskap och nnovaton bakhuvudet. V har redan dag grupper med spn-offs, men v vll ha fler. För att nå dt fnns ett antal olka nstrument. För utbldnngen fnns två delar: att vd varje lärosäte nom konsortet nföra ett oblgatorskt block med nnovatons- och entreprenörsrelaterade kurser på både master- och forskarnvå. Än vktgare är möjlgheten att få ett nternshp ndustrn och vce versa, för att främja både organsatorsk och geografsk mobltet. Även senora forskare och nyckelpersoner ndustrn ska kunna växla arbetsplatser. De merkostnader som utbytena alstrar ska EIT kunna stå för. Att KTH har tlldelats rollen som en vktg part ICT-konsortet sätter Stockholm på kartan som den främsta aktören nom ICT Sverge. EIT ger oss också muskler för att höja ntegratonsgraden mellan akadem och ndustr Kstaområdet. På skt ska v vara topp fem Europa, fastslår Jansson. EIT ICT Labs är nrktat mot mjukvaruteknk och IT-tjänster. Konsortets huvudnoder är Stockholm, Berln, Endhoven, Helsngfors och Pars. Den svenska noden utgörs av KTH, som största partner, samarbete med Swedsh Insttute of Computer Scence (SICS), Ercsson och TelaSonera. Stockholmsnodens uppgft är att ansvara för utbldnngsfrågor och för området mobl kommunkaton, så kallad Meda and Content Delvery, som handlar om hur man förmedlar ett kunskaps- eller underhållnngsnnehåll. En central del konsortet är att omsätta forsknng affärsdéer, företagande och tllväxt och att skapa en postv syn på entreprenörskap redan under utbldnngen. EIT ICT Labs Isafjordsgatan Ksta Tel: Knowledge & Innovaton Communty EIT ICT Labs

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Möjlgheter tll nnovaton fnns all forsknng Forsknng recept på framgång en globalserad värld Nya modeller krävs för att

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel DennA tematd nng är en från nextm e D A V måste ha en forsknngspoltk där samverkan faclteras och uppmuntras Charlotte Brogren, generaldrektör på VINNOVA. Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Poltk,

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng SSF har systempåverkande roll som forsknngsfnansär stftelsen för strategsk forsknng höjer nu utdelnngarna och påbörjar arbetet

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng SSF har systempåverkande roll som forsknngsfnansär stftelsen för strategsk forsknng höjer nu utdelnngarna och påbörjar arbetet

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums frskola 20 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:39: Bra jobbat, Tryserums frskola! Det är nsprerande att läsa er rapport och se

Läs mer

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller

Läs mer

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 15:1: Vlken toppenrapport n har skckat n tll oss- trevlg läsnng. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Framtidens Karriär. Ingenjören avgörande för Sveriges framtid och välfärd

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Framtidens Karriär. Ingenjören avgörande för Sveriges framtid och välfärd Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Karrär Sverges Ingenjörer på jakt efter framtdens Polhemare Ingenjören avgörande för Sverges framtd och välfärd Kvnnor skapar dynamk som tar oss utanför

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-01-23 11:26: Bra jobbat, förskolan Kalven! Det är nsprerande att läsa er rapport och se hur

Läs mer

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng

Läs mer

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid Framtdens Karrär Affärsdén är tre procent av att starta företag och genomförandet de resterande 97 procenten Välj väg utfrån det du själv är ntresserad av. Då gör du ett rktgt bra jobb Martn Lorentzon,

Läs mer

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-07-04 13:38: Vlka jättebra flmer barnen har spelat n fantastskt bra och underhållande som samtdgt

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Ängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-10-02 09:58: Vlka rolga och spännande utvecklngsområden som n ska jobba med. Utmana gärna barnen med att ställa öppna frågor

Läs mer

Framtidens Karriär. Sveriges främste itentreprenör

Framtidens Karriär. Sveriges främste itentreprenör Framtdens Karrär Kombnerar konsultkarrär med kvnnlgt ledarskap Sverges främste tentreprenör mot nya mål Affärssystem ett brett och mångfacetterat yrkesområde Ett tungt vägande skäl tll att välja 4 en konsultkarrär

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Trollet Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-06-24 14:09: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor - Bra jobbat. Låt

Läs mer

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en Framtdens Karrär Sjuksköterska Arbetsbelastnng, vllkor och patentsäkerhet fokus Flexbel arbetstd och högre lön attraherar på mndre ort Erbjuder påverkansmöjlgheter, ansvar och varaton Den undersöknng som

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-09 16:00: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola Handlngsplan Grön Flagg Berga förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-12-13 09:50: Bra utvecklngsområden med aktvteter som passar barnen. Tänk på att vara medforskare och låta barnen styra. Berätta

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Saltängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-19 13:46: N har en mycket ambtös och välplanerad handlngsplan med många aktvteter som säkert kommer att skapa stort engagemang

Läs mer

Framtidens Kommuner & Landsting

Framtidens Kommuner & Landsting Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Kommuner & Landstng för tllväxt och sysselsättnng SKL för harmonserng nte centralstyrnng Lärarförbundets skolrankng 2014: Vellnge

Läs mer

Strategisk Planering! Varför det?

Strategisk Planering! Varför det? Strategsk Planerng! Varför det? Strategsk planerng är processen för att utveckla och behålla en lvskraftg kombnaton av organsatonens mål, kompetenser, resurser och dess föränderlga marknadsmöjlgheter"

Läs mer

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-03 09:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-04 12:54: Vad rolgt att ta del av era tankar och ert arbete med Grön Flagg! Det är härlgt

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-01-24 16:36: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med ert tema. Vad kul att

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Med utvecklngen kommer många nya utmanngar och nya konkurrenter Johan Hansng, chefsekonom på Svenska Bankförenngen. Fokus borde lgga på hur

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Positiva trender för förnybar energi i Sverige och världen

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Positiva trender för förnybar energi i Sverige och världen DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft Energforsknng ntegrerad del av svensk energpoltk Postva trender för förnybar energ Sverge och världen

Läs mer

Framtidens Karriär. Industriföretagens och myndigheters imagevärde. Ta mångfald på allvar. Hetaste tjänsterna finns inom industrin. Sida 6 7.

Framtidens Karriär. Industriföretagens och myndigheters imagevärde. Ta mångfald på allvar. Hetaste tjänsterna finns inom industrin. Sida 6 7. Framtdens Karrär Industrföretagens och myndgheters magevärde Intervju med Tord Hermansson, FoU-chef Volvo Personvagnar och Peter Haglnd, CIO Försvarsmakten om populartet bland ngenjörer. Sda 6 7 Ta mångfald

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton

Läs mer

Framtidens Kommuner & Landsting

Framtidens Kommuner & Landsting Annons DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Kommuner & Landstng Lena Mcko sätter välfärd och självstyre fokus Lena Mcko, skl:s första kvnnlga styrelseordförande, vll satsa

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Fokus bör lgga på att läkare får lägga merparten av sn td på uppgfter som är värdeskapande för patenterna Anna Nergårdh, chefläkare Stockholms läns landstng Framtdens Karrär Läkare Hälso- och sjukvårdens

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-13 09:11: N har jättefna aktvteter tll era utvecklngsområden. Det är en mycket bra

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 09:54: N verkar ha ett mycket engagerat mljöråd som är påputtare (fnt ord). N har bra och spännande

Läs mer

Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014

Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-09 16:44: Vad rolgt att det blev ett enhällgt ja från eleverna att fortsätta med Grön Flagg,

Läs mer

för alla i Landskrona

för alla i Landskrona , den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Psykatrkerrollen har erbjudt mg en frhet att skräddarsy mn egen yrkesroll Smon Kyaga, psykatrker och överläkare Läkare ska kunna fokusera på dagnostk, behandlng och det medcnska ansvaret Hed Stensmyren,

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola Handlngsplan Grön Flagg Äsperedskolan förskola - skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-03-22 11:22: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter elevernas förmågor -

Läs mer

Denna tematid ning är en annons från n extm e D ia. Framtidens Karriär. Det ska löna sig att vara ingenjör chef eller inte

Denna tematid ning är en annons från n extm e D ia. Framtidens Karriär. Det ska löna sig att vara ingenjör chef eller inte a nnons Denna tematd nng är en annons från n extm e D a a nnons Mn cvlngenjörsexamen har vart grunden mn karrär Börje Ekholm, vd för Investor och ordförande för KTH Framtdens Karrär Nuvarande jobbet språngbrädan

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Sverige har unikt bred och långsiktig energipolitik

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Sverige har unikt bred och långsiktig energipolitik DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft Hållbar energ går hand hand med lvskvaltet och tllväxt Sverge har unkt bred och långsktg energpoltk

Läs mer

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:53: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-27 10:15: Hej, Enlgt mal från er så skckade n n denna rapport av msstag, så därför får n tllbaka

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:01: N har vktga utvecklngsområden men v skckar tllbaka er rapport för att v önskar

Läs mer

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-09 16:38: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.det

Läs mer

Framtidens Energi för en hållbar utveckling

Framtidens Energi för en hållbar utveckling Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Energ för en hållbar utvecklng Samarbeten och statlgt stöd ger lösnngar världsklass Sverge har nått en världsledande ställnng nom en rad områden när

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Det är vktgt att regelverken gör det möjlgt för försäkrngsbolagen att fylla sn roll på ett bra sätt Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng Kundernas förtroende

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-02 09:44: Inskckad av msstag... 2013-06-25 12:09: N har på ett mycket kreatvt och varerat

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, betalnng och säkerhet Bankerna stabla och väl förberedda för nya kaptalregler Flodvåg av nya reglerngar utmanar försäkrngsbranschen

Läs mer

Denna tematid ning är en annons från r a D iumhemmets f orskningsfond er. En allvarlig uppgift

Denna tematid ning är en annons från r a D iumhemmets f orskningsfond er. En allvarlig uppgift a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Cancerforsknng som förlänger lvet Foton: Håkan Flank V är realstskt optmstska Ett forskarteam på Karolnska Insttutet

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Thomas Östros, vd för Svenska Bankförenngen Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, affärsutvecklng och säkerhet Förankrad

Läs mer

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-15 13:51: Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Foto: Fredrk Persson/Scanpx Jag är övertygad om att mobltelefonen kommer att vara ett av våra vktgaste verktyg för bankärenden och betalnngar nom några år Chrstan

Läs mer

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17 1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt

Läs mer

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE SSI:1';74-O15 BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE John-Chrster Lndll Pack, 104 01 STOCKHOIJ! ;4 aprl 1974 BEREDSOP TJÖT ATOMOLYCKOR I SVERIGE Manuskrpt grundat på ett föredrag vd kärnkraftmötot Köpenhamn,

Läs mer

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA. Framtidens Energi. Med siktet på framstående energiforskning

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA. Framtidens Energi. Med siktet på framstående energiforskning ANNONS DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Energ för en hållbar utvecklng Samverkan en förutsättnng för att klara energmål Energmyndgheten ska verka för ett tryggt, effektvt

Läs mer

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare!

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare! HÄSTFÖRETAGARPRAKTIKAN Råd och tps för dg som vll bl framgångsrk hästföretagare! Inlednng Har du en hästverksamhet tankarna? Fundera på varför! Trolgen delar du med de flesta andra hästföretagare en passon

Läs mer

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO

Läs mer

Cancerforskning som gör skillnad

Cancerforskning som gör skillnad Denna tematdnng är en annons från Radumhemmets Forsknngsfonder Cancerforsknng som gör skllnad Ingår som blaga Svenska Dagbladet 18:e mars 2010 Cancerförenngen Stockholm pg 90 06 90-9 Stftelsen Konung Gustaf

Läs mer

Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015

Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-26 09:46: Det har vart rolgt att läsa er rapport och se hur n har ntegrerat hållbar

Läs mer

Framtidens Karriär. Karriärstinn säkerhetsoch förvarsindustri

Framtidens Karriär. Karriärstinn säkerhetsoch förvarsindustri Framtdens Karrär Att utveckla verksamheten och affären har drvt mg framåt Martn Lundstedt, vd och koncernchef Scana Våga pröva olka typer av arbetsuppgfter Kerstn Konradsson, affärsområdeschef på Bolden

Läs mer

Folkrätten och kriget mot terrorismen

Folkrätten och kriget mot terrorismen Mänsklga demokrat Folkrätten FN I den här teorbakgrunden: presenterar v en överskt av folkrätten de hot den har utsatts för genom det onskränkta krget mot terrorsmen åskådlggör v FN:s roll ett väl fungerande

Läs mer

Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 12:45: Gratts tll er första certferng Grön Flagg! Vad rolgt att n känner att mljöarbetet

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015

Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-04-16 15:17: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss? Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas

Läs mer

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm Workng paper/pm 2012:02 Företagsrådgvnng form av Konsultcheckar En effektutvärderng av konsultcheckar nom ramen för regonalt bdrag för företgsutvecklng Tllväxtanalys har uppdrag att utvärdera effekterna

Läs mer

Sjöfart i motvind: svaveldirektivet

Sjöfart i motvind: svaveldirektivet Framtdens Infrastruktur för konkurrenskraft och hållbara transporter Natonell plan: gränsöverskrdande nfrastruktur Hösten 2012 beslutade regerngen att kraftgt höja anslagen för transportnfrastrukturen.

Läs mer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.

Läs mer

Stöd den patientnära cancerforskningen

Stöd den patientnära cancerforskningen a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Foton: Håkan Flank Stöd den patentnära cancerforsknngen tllsammans kan v överlsta cancer Vår forsknng bdrar tll en mer

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-25 10:50: Hej, I enlghet med mal från er råkade n skcka n er rapport tll oss stället för

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL Arbetsgruppsrapport 16.12.2005 Duplkat 3/2006 Utbldnngsstyrelsen och författarna Tm Eja Högman ISBN 952-13-2767-7 (nb.) ISBN 952-13-2768-5 (pdf) ISSN 1237-6590

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 2 jan 2015

Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 2 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 2 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-02 17:19: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Cancer är en tuff motståndare

Cancer är en tuff motståndare D e n n A p u b l k At o n ä r e n A n n o n s f r å n r A D u m h e m m e t s f o r s k n n g s f o n D e r Cancer är en tuff motståndare hjälp oss ge fler en tro på framtden Nya upptäckter förlänger

Läs mer

Grön Flagg-rapport Finnstaskolan 5 aug 2014

Grön Flagg-rapport Finnstaskolan 5 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Fnnstaskolan 5 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-05 13:30: V är mponerade av ert genomtänkta förhållnngssätt och den nyfkenhet och vlja att

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag tll energplan Blaga 1: Planerngsförutsättnngar 2014-05-20 Remssverson BI L A G A 1 : P L A N E RI N G S F Ö R UT S Ä T T N I N G A R Förslag tll energplan Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon

Läs mer

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy Blanchard kaptel 18-19 19 Växelkurser, räntor r och BNP Mycket kaptel 18 är r detsamma som kaptel 6. Mer analys av polcy F11: sd. 1 Uppdaterad 2009-05-04 IS-LM den öppna ekonomn IS-LM den öppna ekonomn

Läs mer

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning.

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning. Uppsala Unverstet Företagsekonomska nsttutonen Magsteruppsats HT 2009 Fond--fonder med global placerngsnrktnng Ett konkurrenskraftgt alternatv tll globalfonder? En jämförelse med fokus på rsk och avkastnng.

Läs mer

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag RAPPORT 9 2011 Hjortdjurens nverkan på tllväxt av produktonsträd och rekryterng av betesbegärlga trädslag - problembeskrvnng, orsaker och förslag tll åtgärder Jonas Bergqust, Chrster Kalén, Hasse Berglund

Läs mer

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Beslutad av kommunfullmäktge 2013-03-27, 74 Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Fnspångs kommun

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Stormhatten 8 okt 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Stormhatten 8 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Stormhatten 8 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-08 09:10: Det har vart rolgt att få ta del av er mycket bra rapport. N har jättefna

Läs mer

i Tjust Mia brinner för Employer Branding leder ll jobb. Du behövs! Samverkan inom utbildning - ett måste! Kompetent arbetskraft Västervik

i Tjust Mia brinner för Employer Branding leder ll jobb. Du behövs! Samverkan inom utbildning - ett måste! Kompetent arbetskraft Västervik VÄSTERVIK VÄSTERVIK Kompett arbetskraft stannar Västervk SIDAN kompets 6kompetsutvecklng hela SIDAN 4 Sverge - nu ändrar v! Hela tdnng är annonsblaga Framtds nstrjobb fnns Rcssons GULDSPONSORER Verktygsservce

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Satsningar i linje med Trafikverkets krav

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Satsningar i linje med Trafikverkets krav DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Infrastruktur för konkurrenskraft och hållbara transporter Regerngen: Drft och underhåll fokus Den 20 september lämnade regerngen stt budgetförslag för

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Kastanjegårdens förskola 20 feb 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Kastanjegårdens förskola 20 feb 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Kastanjegårdens förskola 20 feb 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-20 16:51: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era utvecklngsområden.

Läs mer

Dödlighetsundersökningar på KPA:s

Dödlighetsundersökningar på KPA:s Matematsk statstk Stockholms unverstet Dödlghetsundersöknngar på KPA:s bestånd av förmånsbestämda pensoner Sven-Erk Larsson Eamensarbete 6: Postal address: Matematsk statstk Dept. of Mathematcs Stockholms

Läs mer

Förberedelse INSTALLATION INFORMATION

Förberedelse INSTALLATION INFORMATION Förberedelse 1 Materalet tll Pergo trägolv levereras med llustrerade anvsnngar. I texten nedan ger v förklarngar tll llustratonerna, som kan delas upp tre områden: Förberedelser, Läggnng och Rengörng.

Läs mer

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn ISRN-nr: VALUE AT RISK En komparatv stude av beräknngsmetoder VALUE AT RISK A comparatve study of calculaton methods Fredrk Andersson, Petter Fnn & Wlhelm Johansson Handledare: Göran Hägg Magsteruppsats

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Gällstads förskola 30 apr 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Gällstads förskola 30 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Gällstads förskola 30 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-04-30 15:59: Vad det var spännande och ntressant att läsa om alla era utmärkta aktvteter,

Läs mer

Enkelt är effektivt!

Enkelt är effektivt! Halvårsrapport 2014 1 Enkelt är effektvt! V tror på enkelhet fondförvaltnng. Istället för att krångla tll saker onödan fokuserar v på att köpa bra bolag v gllar. Det behöver nte vara svårare än så. Spltan

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Björnligans förskola 28 maj 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Björnligans förskola 28 maj 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Björnlgans förskola 28 maj 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-05-28 15:18: N har jättefna blder som avspeglar er verksamhet väl och n har genomfört

Läs mer

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00 (4) B Ingenjörsmetodk för IT och ME, HT 004 Omtentamen Måndagen den :e aug, 00, kl. 9:00-4:00 Namn: Personnummer: Skrv tydlgt! Skrv namn och personnummer på alla nlämnade papper! Ma ett tal per papper.

Läs mer

Lönebildningen i Sverige 1966-2009

Lönebildningen i Sverige 1966-2009 Rapport tll Fnanspoltska rådet 2008/6 Lönebldnngen Sverge 1966-2009 Andreas Westermark Uppsala unverstet De åskter som uttrycks denna rapport är författarens egna och speglar nte nödvändgtvs Fnanspoltska

Läs mer

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5 Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och

Läs mer

Grön Flagg-rapport Stadionparkens förskola 13 maj 2015

Grön Flagg-rapport Stadionparkens förskola 13 maj 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Stadonparkens förskola 13 maj 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-05-13 09:59: Vlken mponerande rapport n skckat tll oss. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Utveckling av en optimeringsmodell för upphandlingar inom telefoni

Utveckling av en optimeringsmodell för upphandlingar inom telefoni Utvecklng av en optmerngsmodell för upphandlngar nom telefon Examensarbete vd Insttutonen för teknsk ekonom och logstk, avdelnngen för produktonsekonom. Lunds Teknska Högskola, Lunds Unverstet Handledare:

Läs mer

SVÅRT UTAN SNARARE OMÖJLIGT - PA DET STADIUM., SOM PROJEKTET F N BEFINNER SIG.

SVÅRT UTAN SNARARE OMÖJLIGT - PA DET STADIUM., SOM PROJEKTET F N BEFINNER SIG. ' ~ REDERNÄRNGENS SYN PA SCANDNAVAN LNK CGDTEBORGS HAltNDAG 26/9-85) ATT 6E REDERNÄRNGENS SYN PA SCANDNAVAN LNK ÄR NTE BARA. SVÅRT UTAN SNARARE OMÖJLGT - PA DET STADUM., SOM PROJEKTET F N BEFNNER SG. DE

Läs mer

Beryll Tävlingsförslag av Johan Johansson & Joakim Carlsson Modernisering av mineralutställningen vid SBN - ett steg mot bättre lärandemiljö

Beryll Tävlingsförslag av Johan Johansson & Joakim Carlsson Modernisering av mineralutställningen vid SBN - ett steg mot bättre lärandemiljö Sda 1 eryll Joakm Carlsson eryll Tävlngsförslag av Johan Johansson & Joakm Carlsson Modernserng av mneralutställnngen vd SN - ett steg mot bättre lärandemljö Luleå teknska unverstet Sda 2 eryll Joakm Carlsson

Läs mer

Cancer har många ansikten hjälp oss rädda fler

Cancer har många ansikten hjälp oss rädda fler a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Foton: Håkan Flank Cancer har många anskten hjälp oss rädda fler Nytt behandlngskoncept för sprdd prostatacancer Forskarteam

Läs mer

www.olr.ccli.com Introduktion Online Rapport Din steg-för-steg guide till den nya Online Rapporten (OLR) Online Rapport

www.olr.ccli.com Introduktion Online Rapport Din steg-för-steg guide till den nya Online Rapporten (OLR) Online Rapport Onlne Rapport Introdukton Onlne Rapport www.olr.ccl.com Dn steg-för-steg gude tll den nya Onlne Rapporten (OLR) Vktg nformaton tll alla kyrkor och organsatoner som har en CCLI-lcens Inga mer program som

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning

Riktlinjer för biståndshandläggning Rktlnjer för bståndshandläggnng Enlgt Socaltjänstlagen Fnspångs kommun 2012-11-19 KS 2012.04.45.730 Rktlnjer för bståndshandläggnng Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post:

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Björnligans förskola 3 jun 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Björnligans förskola 3 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Björnlgans förskola 3 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-05-20 13:14: Hej, I enlghet med mal från er råkade n skcka n denna tll oss av msstag. Därför

Läs mer

Grön Flagg-rapport Sagomossens förskola 12 feb 2015

Grön Flagg-rapport Sagomossens förskola 12 feb 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Sagomossens förskola 12 feb 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-11-13 10:50: Er handlngsplan blev godkänd den 14/8-13, så n kan nte skcka n er rapport

Läs mer