Stöd den patientnära cancerforskningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stöd den patientnära cancerforskningen"

Transkript

1 a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Foton: Håkan Flank Stöd den patentnära cancerforsknngen tllsammans kan v överlsta cancer Vår forsknng bdrar tll en mer jämlk vård Bndvävsstamcellen kroppens egen vågmästare Från ntressant molekyl tll lovande läkemedelskanddat V vll bdra tll att alla kvnnor med gynekologsk cancer får den mest optmala, ev- 4 densbaserade behandlngen. Då krävs fastlagda rskfaktorer som är baserade på vetenskap, säger Elsabeth Åvall Lundqvst, överläkare och professor vd Karolnska Insttutet. Det fnns en naturlg balans mellan nflammaton och ant-nflammaton som tppar lte vd nfektoner och annan påverkan. Transplantaton av bndvävsstamceller hjälper kroppen att återfå balansen, säger Katarna Le Blanc, läkare och professor vd Karolnska Insttutet. 6 7 I slutet av 1990-talet upptäckte Klas Wman, professor vd Karolnska Insttutet, och hans forskargrupp en ntressant molekyl stt laboratorum. Idag står man nför att nleda en fas 2-stude där substansen ska testas på patenter med avancerad äggstockscancer. För dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller

2 Dagens välbefnnande är morgondagens bästa resurs AH-001A Semens lösnngar påverkar hälsan för dagens och morgondagens generatoner. Ju bättre v mår dag, desto bättre kommer v att må morgon. Med hälsan behåll kan männskor leva längre och få ökad lvskvaltet vlket påverkar både dagens och morgondagens generatoner. Semens arbetar för att förbättra männskors hälsa, genom att htta lösnngar som består. Lösnngar som ger vården nya möjlgheter, förenklar vardagen för männskorna som jobbar den och ökar tllgänglgheten för patenten tll lägre kostnader. V utvecklar nnovatoner för att förändra både på kort och på lång skt, så att även äldre generatoner kan få ökad lvskvaltet. V tror att precs som alla resurser på jorden, ska männskors hälsa tas om hand. Inte bara dag utan även framtden. Answers for lfe.

3 DennA tematd nng är en från radumhemmets forsknngsfond er Bl Månadsgvare rng för mer nformaton 3 Innehåll Tllsammans kan v överlsta cancer Foto: Håkan Flank 4 V vll bdra tll en mer jämlk vård Intervju med professor Elsabeth Åvall Lundqvst 4 Världens länder samlas ett Globeathon 5 Program för ndvdualserad cancerbehandlng 6 Bndvävsstamcellen kroppens egen vågmästare Professor Katarna Le Blanc om sn forsknng 6 Operatonsvävnad grund för cancerforsknng 7 Från ntressant molekyl tll lovande läkemedelskanddat Intervju med professor Klas Wman 8 Tumörbologn flyttar fram postonerna 9 V vll bdra tll en mer skräddarsydd behandlng 10 Exosomer kroppens egna budbärare 11 Nytt läkemedel mot sprdd prostatacancer Intervju med professor Sten Nlsson 11 Kanske kan de som drabbas ändå ha ett rmlgt normalt lv Informaton från Radumhemmets Forsknngsfonder 14 Våra resultat är ett ltet steg på vägen 14 Samhällsengagemang är oftast en tllgång för ett företag A tt utveckla en upptäckt ett laboratorum tll ett färdgt läkemedel är nte lätt. Det tar lång td och kostar stora pengar, samtdgt som fallgroparna är många. Därför är det extra rolgt att kunna konstatera att flera av de projekt som Radumhemmets Forsknngsfonder har stöttat genom åren nu nått sna mål. Flertalet projekt är på randen tll klnska prövnngar och dagarna godkänns ett helt nytt cancerläkemedel mot sprdd prostatacancer som är utvecklat av forskare vd Karolnska Insttutet. Dessa resultat hade nte kunnat uppnås utan hjälp av allmänhetens generostet form av gåvor, donatoner och testamenten. Tllsammans med Cancerförenngen Stockholm och Stftelsen Konung Gustaf V:s Jubleumsfond har dessa medel skapat förutsättnngar för en patentnära cancerforsknng som kommer patenter tll nytta. Detta är ett framgångsrkt samarbete som fortsätter med oförmnskad kraft. Prvata medel och donatoner står för mer än 90 procent av cancerforsknngen Sverge. Tllsammans kan v skapa en forsknngsplattform för att överlsta cancer. Ulf Lagerström, drektör, ordförande Cancerförenngen Stockholm Ann-Cathrne Haglund, f.d. landshövdng, ordförande Stftelsen Konung Gustaf V:s Jubleumsfond Presenterade företag och organsatoner 15 Novarts 15 CancerCentrum Karolnska 16 MSD 16 Onkologska klnken, Karolnska Unverstetssjukhuset 17 Janssen-Clag 18 Chundsell Medcals 18 Regonalt cancercentrum Stockholm Gotland 19 AroCell 20 Nuklearmedcnska avdelnngen, Karolnska Unverstetssjukhuset 21 Brstol-Myers Squbb 21 Immunterapn CancerCentrum Karolnska 22 Apoteket 22 Roche 23 StratCan, Karolnska Insttutet Radumhemmets Forsknngsfonder Stöd den patentnära cancerforsknngen tllsammans kan v överlsta cancer är producerad av NextMeda. Redaktör Anette Bodnger Skrbenter Sandra Ahlqvst, Anette Bodnger, Håkan Edvardsson, Clas Lewerentz, Henrk Norberg, Chrstna B. Wnroth Grafsk form Stellan Stål Foto Håkan Flank försäljnng NextMeda, MedaX Norr Tryck V-TAB Dstrbuton Ingår som blaga Svenska Dagbladet maj PG eller Frågor om nnehållet besvaras av Gun-Brtt Enar Tel: E-post: För mer nformaton om tema- och kundtdnngar dagspress, kontakta Nklas Engman på telefon , e-post: VÄLKOMMEN TILL VIDARKLINIKEN Vdarklnken erbjuder kvalfcerad vård och rehablterng vd främst cancersjukdomar, långvarg smärta och stressrelaterade tllstånd Mer än 90 % av patenterna är nöjda eller mycket nöjda med den vård och behandlng de fått på Vdarklnken enlgt senaste patentenkät. För mg en helt unk vårdupplevelse För mg är helhetsperspektvet vktgt (alla btar behövs), att ha blvt bemött och behandlad som ndvd... V IDARK LINIK E N EN UNIK KOMB INA TION A V SKOLME DICIN OCH ANTR O P O S OFIS K LÄKEKONS T Kontakta oss gärna och ta del av våra Vårdprogram Patentenkäter Forsknngsprojekt Utbldnngar V erbjuder poltker och tjänstemän besök på Vdarklnken för att nformera sg om vår verksamhet. Kontakta oss gärna för att boka n ett möte

4 4 DennA tematd nng är en från radumhemmets forsknngsfond er Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller V vll bdra tll en mer jämlk vård GynekoloGsk cancer V vll bdra tll att alla kvnnor med gynekologsk cancer får den mest optmala, evdensbaserade behandlngen. Då krävs fastlagda rskfaktorer som är baserade på vetenskap och nte på allmänt tyckande, säger Elsabeth Åvall Lundqvst, överläkare och professor vd Karolnska Insttutet. E lsabeth Åvall Lundqvst har rktat n sn forsknng på eptelal äggstockscancer. Den övergrpande målsättnngen är att förlänga överlevnaden för de som drabbats, ett annat vktgt mål är att bevara deras lvskvaltet. Att htta nya behandlngsstrateger är en del av vårt arbete. Ett annat vktgt spår är att studera vlken behandlng som är mest skonsam för varje patent, och hur dagens behandlngar påverkar patentens lv efter genomgången sjukdom. En besvärande följd av standardbehandlng av gynekologsk cancer är kvarvarande bverknngar från nerverna, så kallad neurotoxctet. Det kan leda tll att patenterna nte kan knäppa knappar eller har svårt att gå, vlket har stor nverkan på det daglga lvet. I ett av mna forsknngsprojekt, som görs samarbete med kollegor från Lnköpng och Spanen, tttar v på om det fnns en ndvduell varaton när det gäller rsken att få neurotoxctet. Så här långt vsar våra resultat att det fnns olka genetska varanter, d.v.s. att v är alla olka predsponerade för att få vssa bverknngar. Det är ny kunskap som banar väg för en framtda ndvduell doserng av cellgfter. Nya strateger Ett annat projekt är nrktat på att htta nya behandlngsstrateger. Idag utvärderas nya lovande läkemedel klnska läkemedelsprövnngar. Det som är vktgt att komma håg är att dessa nya läkemedel har utprovats hos en selekterad grupp av patenter. Jag hoppas att vår forsknng ska leda fram tll att alla kvnnor ska få den mest optmala, evdensbaserade behandlngen utfrån sna egna förutsättnngar. Frågan är hur generalserbara de här resultaten är på alla kvnnor med äggstockscancer? Kanske är det så att tll exempel äldre kvnnor skulle vara mer gynnade av en annan behandlngsstrateg än den vedertagna? För att studera detta ska Elsabeth Åvall Lundqvst och hennes forskargrupp göra en så kallad regsterstude och utgå från data det svenska kvaltetsregstret för gynekologsk cancer. V vll se vlken utsträcknng kvnnor, generellt Sverge, får den evdensbaserade behandlng som vårdprogrammet rekommenderar. Det är också en vktg påverkansfaktor när det gäller överlevnaden populatonen. V kommer att matcha data från kvaltetsregstret med Socalstyrelsens övrga regster samt data från SCB. Syftet är att få fram nformaton om vlka faktorer som har betydelse för valet av behandlngsstrateg. Det fnns dag nte några gemensamma predktorer för detta. Jag hoppas att vår forsknng ska leda fram tll att alla kvnnor ska få den mest optmala, evdensbaserade behandlngen utfrån sna egna förutsättnngar. Då måste man ha fastlagda rskfaktorer som är baserade på vetenskap och nte på allmänt tyckande. Om det vsar sg att det fnns regonala skllnader så hoppas v att vår forsknng ska bdra tll en mer jämlk vård. Alla kvnnor Sverge, oavsett var landet de bor, måste ha tllgång tll den bästa behandlngen. TEXT: Anette Bodnger FOTO: Håkan Flank Världens länder samlas ett Globeathon Globeathon Globeathon är en nternatonell manfestaton för ökad kunskap och forsknng om gynekologsk cancer. Årets Globeathon, som är det andra ordnngen, genomförs september 2014 över hela världen. F ler än 60 länder gör gemensam sak och samlar professon, patentförenngar och andra stödorgansatoner för att synlggöra gynekologsk cancer. I Sverge genomförs manfestatonen år den 21 september. Så här långt står det klart att evenemang kommer att hållas Stockholm, Göteborg, Lnköpng och Lund. Nollvson för Gynekologsk Cancer GÅ MED OSS! V är mtt uppe planerngen men precs som förra året kommer det att bl en rad olka aktvteter under dagen, säger Elsabeth Åvall Lundqvst, natonell teamledare för Globeathon Sverge. Gynekologsk cancer är ett tabubelagt ämne som det nte pratas om, trots att många drabbas. I Sverge nsjuknar nära kvnnor varje år sjukdomen som är den fjärde vanlgaste orsaken tll död cancer hos kvnnor. Det är bara lungcancer, bröstcancer och tjocktarmscancer som skördar fler dödsoffer. Ändå är gynekologsk cancer jämförelse med andra cancerformer att betrakta som den tysta sjukdomen. Globeathon ska ändra på den saken. Genom Globeathon kan professon, canceröverlevare och ntressenter höras och förhoppnngsvs göra skllnad för kvnnor över hela världen. Ökad medvetenhet om sjukdomen bdrar tll ökad överlevnad bland dem som drabbas, säger Elsabeth Åvall Lundqvst. För mer nfo: och TEXT: Anette Bodnger

5 DennA tematd nng är en från radumhemmets forsknngsfond er Bl Månadsgvare rng för mer nformaton 5 Radumhemmets Forsknngsfonder startar program för ndvdualserad cancerbehandlng PCM-PrograM Radumhemmets Forsknngsfonder startar nu ett Personalsed Cancer Medcne-program tllsammans med Karolnska Insttutets cancernätverk, KICancer. Sktet är nställt på att koppla hop tdga klnska prövnngar med bomarkörbaserade studer syfte att upptäcka nya markörer, utvärdera dem och skapa klnska prövnngar krng nya behandlngsprncper. D en senaste tden har nneburt många nya behandlngsmöjlgheter för personer som drabbats av cancer. Även cancerdagnostken har utvecklats och omfattar numera markörer med potental att anvsa rätt behandlng samtdgt som nya markörer upptäcks snabb takt. Det har lett fram tll ett starkt behov av att säkerställa deras klnska nytta form av utvecklng av ett patentnära program för utvärderng av dessa s.k. bomarkörer. Radumhemmets Forsknngsfonder startar nu, samarbete med Karolnska Insttutet, ett PCM- program krng vlket preklnska forskare vd Karolnska Insttutet och klnska forskare (läkare) kommer att samverka flera program, där även andra centra utanför Stockholm kan delta. Stödet från Radumhemmets Forsknngsfonder uppgår tll totalt femton mljoner kronor fördelat över tre år. Vktg funkton Bomarkörer fyller en vktg funkton nom cancerdagnostk men har även en vktg uppgft att drekt anvsa att rätt behandlng kommer ges tll patenten. Idag utvecklas sådana program under betecknngen Personalsed Cancer Medcne vd de flesta större centra världen, säger professor Rolf Lewensohn, ntatvtagare tll PCM programmet. Det pågår ett omfattande samarbete mellan olka centra krng nya behandlngsprncper, nkluderande både läkemedel och strålbehandlng, där klnsk utprövnng av de nya behandlngarna vssa fall åtföljs av bomarkörstuder och andra fall styrs drekt av vlken bomarkör patenten uppvsar. Sådana bomarkörer kan mätas prover från tumörer, men även blod, där markörer för både dagnos, behandlngseffekt och bverkan kan hämtas. Samarbete Tumör- och blodmarkörer kommer att analyseras samarbete med det nya natonella ScLfe-laboratoret och med molekylär dagnostk nom patolog. Man kommer också att dra nytta av modern bldåtergvnng med magnet- och postronkamera. Denna nformaton skall ntegreras med den molekylära nformatonen och de klnska uppgfterna för varje patent. Data kommer att förädlas tllsammans med specalster på databehandlng, bonformatker och bostatstker för att skapa bättre precson att välja behandlng och förutsäga prognos, säger Rolf Lewensohn. Även t-stöd tll läkare för assstans behandlngsbeslut kommer att krävas. Programmet kommer att ledas av klnker och bomedcnska forskare tllsammans. V hoppas att detta ntatv skall utvecklas tll en större satsnng av Karolnska Insttutet samverkan med sjukvården, med målsättnngen att utveckla cancervården och den translatonella cancerforsknngen tll högsta kvaltet, säger Ingemar Ernberg, ordförande KICancer. FOTO: Ulf Danelsson, Håkan Flank C H R I S T I N A K L I N I K E N Bröstmottagnng Tel Utrednng och behandlng av bröstsjukdomar. Medcnsk Behandlngsavdelnng Tel Polklnsk mottagnng för konsultaton och behandlng med nrktnng mot cancersjukdomar och cytostatkabehandlng. För dg som söker ett ndvdualserat sjukvårdsalternatv med personlg omvårdnad en lugn atmosfär. Valhallavägen 91, STOCKHOLM Fax

6 6 DennA tematd nng är en från radumhemmets forsknngsfond er Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller Bndvävsstamcellen kroppens egen vågmästare Stamceller Det fnns en naturlg balans mellan nflammaton och ant-nflammaton som tppar lte vd nfektoner och annan påverkan. Transplantaton av bndvävsstamceller hjälper kroppen att återfå balansen, säger Katarna Le Blanc, läkare och professor vd Karolnska Insttutet. K atarna Le Blancs forsknng är nrktad på bndvävsstamceller, även kallade mesenkymala stamceller, MSC. För några år sedan upptäckte forskarna att MSC, som bland annat kan blda ben, brosk och fett, även har ant-nflammatorska egenskaper och därmed en mmundämpande effekt. V utnyttjar dessa egenskaper för att förhndra de mmunreaktoner som ofta uppstår samband med blodcellstransplantaton. I de flesta fall är det en ganska mld reakton som behandlas med mmundämpande medel. Men det fnns en aggressv form som nte svarar på behandlng. Vd en allvarlg transplantatkontra-värd-reakton upplever de nya blodstamcellerna patentens kropp som främmande och går tll attack. Bredare fält Katarna Le Blancs forskargrupp har vsat att behandlng med MSC sgnfkant förbättrar tllståndet för patenter med lvshotande komplkatoner efter en blodstamcellstransplantaton. Det är ett arbete som v fortsätter med. Under senare år har v breddat forsknngsfältet tll att omfatta även andra områden eftersom nflammaton är en så stor del av många olka sjukdomar. Nu vll v se om MSC kan hjälpa fler patentgrupper än de med blodcancer. Just nu arbetar forskargruppen med en dabetesstude som görs samarbete med forskare Uppsala. Gruppen är också nvolverad en europesk multcenterstude som är nrktad på patenter med MS, multpel skleros. En annan plotstude görs tllsammans med öronklnken på Karolnska Unverstetssjukhuset Huddnge. Här ges bndvävsstamceller tll patenter som opererats för knuta på stämbanden. Nu vll v se om MSC kan hjälpa fler patentgrupper Med dagens metoder är det svårt att få stämbanden att läka så att funktonen återställs. Tanken är att MSC ska hjälpa naturen på traven och bdra tll bättre läknng, säger Katarna Le Blanc. Bättre bot En central del forsknngen krng MSC är att förstå mekansmerna bakom den ant-nflammatorska effekten och hur cellerna verkar kroppen. Målet är att använda MSC där de ger den bästa behandlngen, vd så rätt tllfälle som möjlgt. Det v gör nu är att försöka ta reda på vlka patenter som svarar, och vlka som nte svarar på behandlngen. En begränsnng är att v nte alltd förstår sjukdomarna tll fullo. V ger dem samma namn men sjukdomen kanske nte ser exakt lkadan ut hos varje patent. V vll ta reda på varför vssa patenter blr bättre av behandlngen och andra nte. Inom to år hoppas Katarna Le Blanc att behandlng med MSC har nått sjukvården och kan komma patenter tll nytta form av bättre bot och mndre bverknngar. Det låter så specellt med stamscellsbehandlngar. Men med den här typen av stamceller, som redan fnns naturlgt hos männskan, handlar det främst om att hjälpa kroppen att hjälpa sg själv. TEXT: Anette Bodnger FOTO: Håkan Flank Operatonsvävnad grund för cancerforsknng OperatOnSvävnad Tumörer hormonproducerande s.k. endokrna organ är vanlga. Dock är det svårt att nnan operaton kunna sklja godartade från elakartade tumörer. Genom att studera förändrngar cellens maskner, hoppas forskarna kunna bdra tll säkrare dagnos och prognosbedömnng med ndvdualserad behandlng skte. S edan 1986 har forskarna på Karolnska Insttutet (KI) samlat mer än vävnadsprover från endokrna operatoner. Vävnadsbtarna har samlats en bobank som dag sköts av laboratoreassstent Lsa Ånfalk. Banken är en förutsättnng för den forsknng som Martn Bäckdahl, krurg och prefekt för Insttutonen för molekylär medcn och krurg på KI, och hans forskarkollegor bedrver. Projektet syftar tll att detalj utröna mekansmer för uppkomst och tllväxt av tumörer endokrna organ, som exempelvs bnjurar. Tumörväxt dessa organ ger ofta en förändrad hormonfrsättnng med varerande symtombld förklarar Martn Bäckdahl. Kompletterande behandlng Målet med studerna är att genom olka angreppssätt dentfera faktorer som kan leda tll bättre dagnostk och prognosbedömnng och därmed ndvdualserad behandlng för patenter med endokrna tumörer. Det är vår målsättnng att genom studer av DNA, RNA, mrna och protener klarlägga tumöruppkomst och tumörtllväxt, säger Martn Bäckdahl. I gruppen ngår även krurg och docent Robert Brännström, patolog Chrstoffer Juhln samt Catharna Larsson, professor klnsk genetk och ansvarg för laboratoret. Tll projektet är också åtta doktorander knutna. Flera tumörer är undersökta och forskarna har funnt ntressanta skllnader som de fortsätter att utreda. Om v lyckas med våra mål om säkrare dagnos och prognosbedömnng kan det leda tll förbättrad behandlng och nytt hopp för dessa patenter, fastslår Martn Bäckdahl. TEXT: Chrstna B. Wnroth

7 DennA tematd nng är en från radumhemmets forsknngsfond er Bl Månadsgvare rng för mer nformaton 7 Från ntressant molekyl tll lovande läkemedelskanddat Äggstockscancer I slutet av 1990-talet upptäckte Klas Wman, professor vd Karolnska nsttutet, och hans forskargrupp en ntressant molekyl stt laboratorum. Idag, 15 år senare, står man nför att nleda en fas 2-stude där substansen ska testas på patenter med avancerad äggstockscancer. C ancer är en sjukdom med många anskten, samma typ av sjukdom kan se olka ut hos olka ndvder. En behandlng som fungerar bra för vssa patenter, kan fungera sämre hos andra. Därför fnns ett stort behov av att htta nya och mer effektva substanser som kan användas utöver eller kombnaton med redan etablerade cancerbehandlngar. Klas Wman och hans forskarlag har rktat n sn forsknng på att angrpa sjukdomen med hjälp av celldöd genom att normalsera p53 som är en s.k. tumörsuppressor. p53 är ett proten som normalt arbetar för att hndra vanlga celler att utvecklas tll cancerceller. Om en normal cell börjar utveckla sg rktnng mot att bl en cancercell aktveras p53 och sätter gång cellens självmordsprogram, apoptos. Men ungefär hälften av alla tumörer är p53 muterat och fungerar nte normalt vlket gör att cancercellerna kan växa ohämmat. V har utvecklat en substans som får muterat p53 att fungera gen så att cancercellerna kan elmneras. Lång väg Vägen från upptäckt fram tll ett färdgt läkemedel är lång. Det är mycket som måste falla på plats för att en ntressant molekyl ska ta sg ända fram tll apotekshyllorna. För oss har det tagt 15 år att komma fram tll en fas 2-stude. Det låter som en lång td men jag tror nte den är onormalt lång sammanhanget. De gångna åren har v ägnat åt att ta vår substans APR-246 genom hela den preklnska utvecklngen samarbete med företaget Aprea AB, med allt vad det nnebär av förädlng, kunskapsutvecklng, tester och dokumentaton. För drygt två år sedan avslutades en fas 1-stude vars resultat lagt grunden tll den klnska fas 2-stude v nu står nför, berättar Klas Wman. Den förestående studen är nrktad på kvnnor med äggstockscancer, en cancerform där tumörerna ofta har en p53-mutaton. V hoppas förstås att APR-246 kommer att ha effekt på tumörsjukdomen. Även en begränsad effekt med längre överlevnad efter dagnos kan ha stor betydelse med tanke på den svåra stuaton som dessa patenter har. Förhoppnngsvs ska denna prövnng leda vdare tll en klnsk fas 3-stude och så smånngom tll ett nytt läkemedel. Men där är v nte än. Parallella spår Att ta en upptäckt från laboratorum tll klnk är som sagt en svår process. Att just det här projektet kommt så långt beror på en rad olka faktorer. p53 är ett väldgt spännande område att arbeta nom. Eftersom genen är nvolverad så många olka former av cancer har vår forsknng rönt ett stort ntresse. V har redan från början fått anslag från bland annat Radumhemmets Forsknngsfonder som gjort att v kunnat drva projektet vdare. Ett annat vktgt stöd har kommt från Karolnska nsttutets nnovatonssystem KIAB, som hjälpt oss att blda bolaget Aprea AB och kommersalsera vår upptäckt. Projektet har under senare år utvecklats två parallella spår. Det ena har vart vår akademska forsknng som drvts med hjälp av anslag, och samtdgt har vårt bolag drvt den klnska utvecklngen. Det är två parallella spår som hela tden befruktat varandra. Jag tror att det är en vktg förutsättnng för att en molekyl ska kunna ta sg hela vägen fram tll ett färdgt läkemedel. TEXT: Anette Bodnger FOTO: Håkan Flank För oss har det tagt 15 år att komma fram tll en fas 2-stude. Det låter som en lång td men jag tror nte den är onormalt lång sammanhanget.

8 8 DennA tematd nng är en från radumhemmets forsknngsfond er Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller Tumörbologn flyttar fram postonerna Tumörer Det fnns många andra celltyper än enbart cancerceller en tumör. Genom att påverka samspelet tumörernas mkromljö kan v också påverka tumören och dess sprdnng, säger Arne Östman, professor vd Karolnska Insttutet. Genom studer av cancercellernas tumörmkromljö har v upptäckt att antal och typer av stödjeceller varerar kraftgt mellan olka tumörer. Våra fynd antyder att detta är faktorer som kan bestämma prognosen hos tumören. Under det gångna året har v publcerat flera studer där v har httat prognostska faktorer som är uttryckta, nte de malgna cellerna, utan just de omgvande, tumörstödjande cellerna. Kunskapsutvecklng är förstås en vktg framgångsfaktor bakom forsknngsframstegen. En annan nästan lka vktg del är metodutvecklng. Tdgare tttade v på ett proten taget. Nu har v en hel panel av markörer som v kan ttta på samtdgt och analysera med hjälp av dgtal bldanalys. Detta är v ganska ensamma om, berättar Arne Östman. ha kommt fram läkemedel som har gruppens favortceller tumörmkromljön, de så kallade fbroblasterna, som sna målceller. Målet med vår forsknng är att bdra tll en utvecklng som nnebär en förbättrad prognostk, en förbättrad matchnng av läkemedel och patenter samt, allra helst, även nya läkemedel för cancerpatenter. Om dessa läkemedel kan användas tdg adjuvant behandlng, så att de förhndrar bldnng av metastaser och leder tll bot och överlevnad vore det förstås fantastskt. TEXT: Anette Bodnger FOTO: Håkan Flank F ör to år sedan var forsknngen krng tumörernas mkromljö fortfarande sn lnda. Sedan dess har det hänt en hel del, men Arne Östman menar att samspelet mellan cancer- och stödjeceller fortfarande är ett tll stora delar outforskat fält. Man kan dock se en tydlg utvecklng där v håller på att flytta oss från expermentella tll mer translatonella och patentnära studer. V hoppas att framöver tllsammans med klnker starta behandlngsstuder som är nrktade på att undersöka nyttan av att samtdgt blockera mkromljö och tumörceller olka typer av cancer. Merparten av Arne Östmans forskargrupp arbetar med studer som undersöker samspelet mellan malgna celler och stödjeceller tumörer. En stude är nrktad på tumörbologsk grundforsknng där v försöker dentfera nya protener som är nblandade det här samspelet. Om v lyckas med det kan v även htta nya angreppspunkter på tumörens växt. V har under de senaste åren dentferat tre nya protener som tdgare nte vart placerade det sammanhanget. Framtd Om allt går som Arne Östman och hans forskargrupp hoppas på ska det nom en toårsperod Målet med vår forsknng är att bdra tll en utvecklng som nnebär en förbättrad prognostk Steg mot nya läkemedel för att bekämpa cancer som dag nte går att behandla Kanceras läkemedelsutvecklng: Unk metod I en annan stude lgger fokus på analyser av stora serer av tumörer från bland annat bröst- och kolorektalcancer. Bättre precson En tredje lnje hans forsknng handlar om hur tumörmkromljön påverkar effekterna av läkemedel. Idag är merparten av alla cancerläkemedel rktade mot de malgna cellerna, men den omgvande mkromljön kan påverka deras effekt. Tumörmkromljön kan påverka hur mycket läkemedel som når tumörcellen lksom tumörcellernas känslghet. Syftet med den här studen är att skapa bättre precson vd val av behandlng. På skt kanske man även kan använda kunskapen för att komplettera behandlngarna som är rktade mot tumörcellerna med teraper som påverkar mkromljöcellerna. ROR-hämmare för att omprogrammera cancern så att den destruerar sg själv. PFKFB-hämmare för att styra cancerns ämnesomsättnng och därmed göra den mer känslg mot kemoterap. HDAC-hämmare för att neutralsera cancer genom att styra arvsmassans aktvtet. Akten handlas på NASDAQ OMX Frst North. För mer nformaton besök oss gärna:

9 DennA tematd nng är en från radumhemmets forsknngsfond er Bl Månadsgvare rng för mer nformaton 9 V vll bdra tll en mer skräddarsydd behandlng Urnblåsecancer En behandlng mot urnblåsecancer som fungerar utmärkt på vssa kan vara drekt skadlg för andra. V söker efter markörer som kan förutsäga vlken behandlng som gör mest nytta för varje enskld patent, säger Petra de Verder, docent på Karolnska Insttutet. U rnblåsecancer som drabbar fler än svenskar varje år är en mycket heterogen sjukdom med ett spann från de som tll nästan 100 procent går att bota, tll de andra änden där prognosen är mycket dålg och nästan ngen klarar sg. Problemet är gruppen som fnns mellan dessa två ytterlgheter. Där fnns det en effektv behandlng som kommer att fungera för ca 65 70% av patenterna, svårgheten är att förutsäga vlka 30 35% som nte kommer att svara på behandlngen och som borde ha fått en annan behandlng från början. Vssa patenter får därför en allt för tuff behandlng medan andra underbehandlas. Behovet av en mer skräddarsydd behandlng är stort. V söker efter molekylära markörer som kan förutsäga vlka patenter som kommer att få en aggressv cancer, berättar Petra de Verder. Tll sn hjälp har hon och hennes medarbetare ett unkt patentmateral som består av alla kända fall av urnblåsecancer Stockholmsområdet under två år på 1990-talet. V har följt dessa patenter 15 år och tttat på hur det har gått för dem och vad de har fått för behandlngar. Under årens lopp har v gjort ett flertal genetska analyser och undersökt olka molekylära markörer. V har dels sökt efter sjuklga förändrngar som bara fnns tumörer, men v har även tttat på naturlga varatoner, som man föds med, och som fnns alla kroppens celler. Dessa varatoner behöver nte vara dålga men de kan vara det vssa sammanhang. Kväveoxd Just nu arbetar gruppen med gener som syntetserar kväveoxd. Förhoppnngsvs ska vår forsknng bdra tll en mer skräddarsydd behandlng och öka överlevnaden stort. V har nom oss två gener som kodar för två protener vlka kontnuerlgt puffar lte kväveoxd och reglerar blodkärlstonus och mängder av mekansmer. Men det fnns också ett kväveoxdsyntas som kan kcka gång en rejäl dusch av kväveoxd. Den här kväveoxden tycker v är lte extra spännande. V har kunnat vsa att varerande ndvduell förmåga att blda kväveoxd delvs kan förklara skllnader cancerncdens, sjukdomens utvecklng och behandlngssvar. Gruppen har också httat en markör som ser ut att kunna förutsäga vlken behandlng som ska ges tll vlken patent. Om allt går som Petra de Verder och hennes medarbetare hoppas på ska forsknngen leda fram tll att man med hjälp av ett enkelt blodprov ska kunna förutsäga vlken behandlng som passar bäst för varje enskld patent. Förhoppnngsvs ska vår forsknng bdra tll en mer skräddarsydd behandlng och öka överlevnaden stort. Samtdgt kan patenter med mndre aggressva tumörer väljas ut tll en mldare behandlng, vlket nnebär en mndre negatv påverkan på deras lvskvaltet under och efter genomgången sjukdom. TEXT: Anette Bodnger FOTO: Håkan Flank UNIKT CANCERVACCIN Immuncum AB (publ) utvecklar läkemedel för mmunbaserad behandlng av cancer. Företagets vktgaste cancervaccn, ntuvax, har utvecklats för att aktvera patenters mmunförsvar att effektvt bekämpa cancer utan att orsaka några allvarlga bverknngar. ntuvax har utvärderas en klnsk fas I/II-stude på 12 patenter med metastaserande njurcancer och överlevnadsdata ser lovande ut. Immuncum som är lstat på nasdaq omx Frst North under kortnamnet mmu genomför för närvarande en emsson med företrädesrätt för befntlga akteägare med tecknngsperod maj Som akteägare har du fått värdepapper (tecknngsrätter) som ger dg rätt att teckna nya Immuncum-akter den pågående emssonen. Det är vktgt att du gör ett aktvt val, annars rskerar du att förlora värde. I korthet: teckna nya akter Immuncum senast den 28 maj 2014 eller avstå från att teckna nya akter Immuncum och sälj stället dna tecknngsrätter senast den 23 maj FÖR MER INFO OM BOLAGET, BESÖK Denna annons är nte och ska nte anses utgöra ett prospekt enlgt gällande lagar och regler. Ett prospekt, som har godkänts och regstrerats av Fnansnspektonen, har offentlggjorts och fnns bl.a. tllgänglgt på Immuncums webbplats, Prospektet nnehåller en presentaton av Immuncum, företrädesemssonen och de rsker som är förenade med en nvesterng Immuncum och deltagande företrädesemssonen. Denna annons är nte avsedd att ersätta prospektet som grund för beslut att teckna akter Immuncum och utgör ngen rekommendaton att teckna akter Immuncum.

10 10 DennA tematd nng är en från radumhemmets forsknngsfond er Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller Exosomer kroppens egna budbärare ExosomEr Den högsta drömmen är att få en sjuk männska att bl helt frsk. Det säger Susanne Gabrelsson, docent mmunolog vd KI, vars forsknng är nrktad på exosomer, små membranförslutna bubblor som kan leverera genetskt materal tll kroppens celler. D et specella med exosomer är att de nte knoppas av från cellmembranet utan produceras nne cellen. Det ger dem specella strukturer som skljer dem från andra vesklar som enbart knoppas av från cellytan. Exosomernas cellyta har egenskaper som kan användas för att stmulera andra celler. På deras nsda fnns olka protener, även RNA, som kan sgnalera olka saker tll en mottagarcell. Exosomernas uppbyggnad nnebär att de både kan aktvera och målsöka andra celler vlket gör dem mycket ntressanta för behandlngsändamål, förklarar Susanne Gabrelsson. Tradtonell cellterap går ut på att odla patentens egna celler och ladda dem med så mycket cancerprotener som möjlgt för att sedan återföra dem tll patenten. Syftet är att stmulera kroppens eget mmunförsvar mot cancer. Det som är rsken när man har en cancerpatent är att cancern har lärt sg att motabeta mmunförsvaret och hämmar dessa hjälpceller. Vår tanke med exosomer, som ju nte är hela celler längre och alltså nte kan förändras av de mmunhämmande sgnalerna, är att de ska vara mer stabla och opåverkbara än celler som tradtonellt används vd cellterap. Vapenarsenal En knäckfråga är hur exosomerna ska htta fram och göra nytta på rätt ställe kroppen. V vll kunna drgera dem fram tll mjälten eller tll lymfknutorna nära tumören. Där kan ett mmunförsvar byggas upp så v vll ha dt mycket exosomer som programmerats tll att aktvera ett brett mmunförsvar med många olka celler. Resultatet blr ett fullskalgt mmunsvar som är drekt rktat mot cancercellerna. Sedan går de aktverade cellerna ut kroppen och städar upp där det behövs. Eftersom exosomer kan bära flera molekyler samtdgt och stmulera nte bara en sorts cell, utan flera, hoppas forskarna att de ska vara de perfekta budbärarna. Tumörer är bra på att stänga av olka delar av mmunförsvaret. När det sker får cancern möjlghet att växa och sprda sg kroppen. Hon förklarar att kroppen har flera försvarslnjer som nnehåller olka typer av vapen. Vår tanke är att aktvera alla vapen, d.v.s. försvarsceller, samtdgt så att cancern nte har en chans att klara sg. Oavsett vlken teknk som tumören använder sg av för att undvka mmunförsvaret så ska v slå ner attacken. Exosomerna blr målsökande robotar, bestyckade med olka vapenslag, som har tll uppgft att slå ner alla fenden under sn resa genom kroppen. Vår tanke är att aktvera alla vapen, d.v.s. försvarsceller, samtdgt så att cancern nte har en chans att klara sg. Lovande försök Forskargruppen har laboratoreförsök kunnat vsa att hudcancertumörer krymper och dör av den tlltänkta behandlngen. Nästa steg blr att testa exosomterapn på olka cancerformer för att på så vs säkerställa att behandlngen nte bara fungerar på en vss typ av cancerantgen. Om allt går som v hoppas på kommer v att utveckla en behandlng som gör att patenter kan bl helt av med sna cancerceller. De kommer antaglgen att behöva gå på kontroll en gång om året, men om cancercellerna skulle dyka upp gen är det bara att ta fram en ny spruta och trycka tllbaka attacken. Ett annat vktgt syfte med vår forsknng är att få fram en mer specfk och mndre plågsam behandlng som enbart slår mot cancerceller och nte ger upphov tll några svåra bverknngar. Än så länge befnner sg behandlngen med exosomer på forsknngsstadet, men det ser lovande ut. Ett problem är kostnaderna. Eftersom v arbetar med patentens egna celler blr det en dyr behandlng. Därför arbetar v parallellt med att få fram en generell exosom. Då blr behandlngen genast bllgare och kan ges tll fler. TEXT: Anette Bodnger FOTO: Håkan Flank

11 DennA tematd nng är en från radumhemmets forsknngsfond er Bl Månadsgvare rng för mer nformaton 11 Nytt läkemedel mot sprdd prostatacancer Prostatacancer Sten Nlsson, professor vd Radumhemmet och Karolnska Insttutet har tllsammans med norska kollegor lyckats med det som många forskare drömmer om: att ta en dé fram tll ett färdgt läkemedel. Fffga déer fungerar nte alltd verklgheten. Den här gången stämde teor och praktk överens, tll nytta för cancerpatenter över hela världen. D et nya läkemedlet bygger på det radoaktva ämnet radum 223 och bromsar sjukdomsutvecklngen vd avancerad prostatacancer. Substansens resa från laboratorebänk tll apotekshylla började för 15 år sedan. De norska forskarna Roy Larsen och Öyvnd Bruland hade tagt fram Radum 223 och kontaktade Sten Nlsson på Radumhemmet Solna med en förfrågan om samarbete. Resten är vad som brukar kallas för hstora. Eftersom Radum 223 aldrg tdgare getts tll männska fck man börja från grunden. Det krävs stora resurser för att drva ett projekt av detta slag. Här har jag haft stort stöd från Radumhemmets Forsknngsfonder. Huvudprövarcentrum fanns här på Radumhemmet och v tog även hjälp av sjukhusen Esklstuna och Tromsö samt av Radumhosptalet Oslo för att skynda på utvecklngen. Den första studen slog mycket väl ut, substansen kunde ges tll patenter utan några egentlga beffekter. Många patenter upplevde även att de ganska snart fck mndre ont. Nästa stude verferade resultaten från den första. V kunde också konstatera att patenterna som fck vår substans levde längre jämfört med de som behandlades med cke-aktv substans. Med de resultaten ryggen bestämde v oss för att försöka gå hela vägen med Radum 223. Två spår För att kunna gå vdare med en global fas 3-stude krävdes stöd från ndustrn. Ett norskt Botechbolag bldades redan på tdgt stadum och därefter gck ett läkemedelsföretag n och tog över alla kostnader. Utvecklngen fortsatte sedan två spår, ett akademskt och ett kommersellt. Jag och mn grupp har vart med om att drva fortsatt akademsk utvecklng medan företaget tagt hand om det kommersella och bekostat de klnska studerna. Sedan några månader tllbaka är Radum 223 ett läkemedel som godkänts 37 länder. Många tror kanske att Sten Nlsson blvt rk på kuppen, men cke. Jag har nte en enda akte företaget. Om man är huvudprövare för en stude med ett helt nytt preparat ska man nte vara bunden tll det ekonomsk aspekt. Det har vart en fantastsk resa, från början trodde jag att Radum 223 kanske kunde ha en bra smärtlndrande effekt. Att det skulle bl ett läkemedel som både bromsar sjukdomen och förlänger överlevnaden har överträffat mna förväntnngar. TEXT: Anette Bodnger FOTO: Håkan Flank Det krävs stora resurser för att drva ett projekt av detta slag. Kanske kan de som drabbas ändå ha ett rmlgt normalt lv Leukem Vårt övergrpande mål är att htta nya behandlngsmöjlgheter för patenter med blodcancer som nte går ut på att chocka kroppen med höga doser kemoterap, säger Petra Hååg, cancerforskare vd Karolnska Insttutet. P etra Hååg och hennes forskargrupp letar efter nya behandlngsmöjlgheter för leukem och myelom, två tumörsjukdomar som drabbar benmärgen. Standardbehandlng vd den här typen av cancer är olka former av kemoterap. Cellgfterna kan hjälpa under en perod, men bverknngarna är starka och de flesta patenter får återfall nom ett år. Det fnns ett stort behov av nya behandlngsalternatv och forskarna har nu kommt fram tll att fenotazner, en grupp läkemedel som redan används för behandlng av vssa psykska sjukdomar, kan öka effekten av cellgfter. Det har vsat sg att protenerna som styr packnngen av DNA, s.k. hstoner, är förändrade AML, akut myelosk leukem och myelom. Det är något som sn tur kan påverka DNA-reparatonssgnaler. Vår forsknng vsar att fenotazner kan ändra dessa sgnaler och aktvera celldöd. V vll nu ta reda på om fenotazner kan användas för att göra cancercellerna mer känslga för kemoterap, berättar Petra Hååg. Om cancercellerna blr mer känslga för kemoterap går det att sänka dosen cellgfter och ändå få en lka bra, eller kanske tll och med bättre, effekt av behandlngen. Lägre cellgftsdos nnebär färre svåra bverknngar och slutänden en högre lvskvaltet för patenten. Söker kanddater Just nu pågår ett brett screenngsarbete där forskargruppen försöker koppla fenotaznernas struktur tll effekt på DNA-reparaton och celldödseffekt leukem- och myelomceller. V tror nte att alla myelom- och AML-celler kommer att vara känslga för fenotazner men om v lyckas htta vlken målproten fenotaznerna har, hoppas v kunna förstå för vlka av tumörcellerna denna terap kan fungera. Nästa steg blr att ttta på hur målprotenet uttrycks myelom- och AML-celler från patenter och testa deras känslghet för fenotazner. Det brukar dröja ganska många år nnan helt nya behandlngsalternatv kan testas klnskt. I det här fallet kommer det dock kanske kunna gå lte snabbare. Eftersom fenotazner redan används klnskt för att behandla schzofren och andra psykska sjukdomar har substansen redan prövats männska och därför kan vägen tll en klnsk prövnng bl lte kortare. Petra Hååg hoppas på att kunna skapa en behandlng som är mer effektv och med färre bverknngar. Vårt stora mål är att htta en effektv behandlng som nte går ut på att chocka kroppen med höga doser kemoterap. Om man kan hålla sjukdomen under kontroll, utan att helt undertrycka mmunförsvaret, kan de som drabbas kanske ändå ha ett rmlgt normalt lv, även om de nte blr botade. TEXT: Anette Bodnger FOTO: Håkan Flank

12 DennA tematd nng är en från radumhemmets forsknngsfond er 12 Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller Sverges äldsta cancerfonder radiumhemmets forskningsfonder Sverges två äldsta fonder för cancerforsknng, Cancerförenngen Stockholm (1910) och Stftelsen Konung Gustaf V:s Jubleumsfond (1928), ngår Radumhemmets Forsknngsfonder. F ondernas samlade nnehav av värdepapper uppgår tll 1,5 mljarder kronor och ger årlgen sntt crka 46 mljoner kronor avkastnng som delas ut tll olka cancerforsknngsprojekt. Fonderna stödjer 151 forskare med ett eller flera pågående forsknngsprojekt. Inom dessa projekt arbetar sntt 65 personer heltd. Upp mot 160 stycken forskare eller doktorander fck också möjlghet att under 2013 delta kurser eller kongresser nom klnsk cancerforsknng runt om världen. Fonderna stödjer även större ensklda projekt som etablerngen av CancerCentrum Karolnska, Kanslet en effektv lten enhet. Marja Pusc, Verena Vesc, Gun-Brtt Enar och Marann Eklund. 1998, där Radumhemmets Forsknngsfonder var huvudfnansär med en donaton om drygt 35 mljoner kronor. Nylgen bevljades totalt 15 mljoner kronor fördelat över en treårsperod för att starta program för ndvdualserad cancerbehandlng tllsammans med Karolnska Insttutet. Foto: Håkan Flank InformatIon Radumhemmets Forsknngsfonder Box 25, Solna Radumhemmet, Karolnska Unverstetssjukhuset Solna tel , Cancerförenngen Stockholm organsatonsnummer PlusGro Stftelsen Konung Gustaf V:s Jubleumsfond organsatonsnummer PlusGro Styrelser och forsknngsnämnder Cancerförenngen Stockholm Ulf Lagerström, drektör, ordförande Stftelsen Konung Gustaf V:s Jubleumsfond ann-cathrne haglund, f.d. landshövdng, ordförande t.o.m. 30 jun 2014 Cecla Scheln Sedegård, landshövdng, ordförande fr.o.m. 1 jul 2014 Prostatacancer Råd, rön, möjlgheter Prostatacancer är den vanlgaste cancerformen hos män med ca nya fall varje år. Idag lever ca svenska män som har fått en prostatacancerdagnos. den populära broschyren om prostatacancer skrven av Sten nlsson, professor onkolog och Lennart Lev, professor emertus psykosocal mljömedcn, handlar om prostatacancerns uppkomst, dagnos och förlopp. här kan man även läsa om för- och nackdelar med olka behandlngsalternatv och om möjlgheter att hantera tllvaron sedan man har fått dagnosen. Broschyren vänder sg tll patenter, anhörga och vårdpersonal. Beställnng kan göras på vår hemsda eller per telefon forsknngsfondernas vetenskaplga nämnder förbereder styrelsens behandlng av anslagsärenden. nämnderna består av totalt tolv professorer från Sverges främsta medcnska lärosäten och sammanträder gemensamt. Ordförande Cancerförenngens vetenskaplga nämnd: Sten orrenus, professor emertus vd Karolnska Insttutet Ordförande Jubleumsfondens forsknngsnämnd: V Peter Collns, professor vd unverstetet Cambrdge Fondernas vetenskaplge sekreterare: docent anders Ullén, Insttutonen för onkolog-patolog, Karolnska Insttutet

13 DennA tematd nng är en från radumhemmets forsknngsfond er Bl Månadsgvare rng för mer nformaton 13 Cancerupplysnngen lämnar nga frågor obesvarade CanCerupplysnngen Cancer är en av de sjukdomar som vänder upp och ner på tllvaron för de drabbade såväl som deras anhörga. Behoven av nformaton, råd och stöd är stora. Det gör också att de svar som den vanlga vården kan ge på frågorna kanske nte är tllräcklga eller förståelga. H är kommer Cancerupplysnngen n, ett komplement som kan förtydlga och förklara sådant som är svårt att förstå. Som en kunng och empatsk, lugn och sansad källa tll nformaton, en samtalspartner som har td. Cancerupplysnngen utgörs av legtmerade sjuksköterskor med specalkompetens nom onkolog, läran om cancer. Med lång erfarenhet av cancervård, omfattande kunskap om olka cancersjukdomar samt stor vana av att ge det psykologska stöd som många patenter och närstående behöver. Cancerupplysnngens drvkraft är att dels ge patenten förutsättnngar att delta beslut om vård och behandlng, dels ge de anhörga möjlghet att bl delaktga vården. Den uppskattade verksamheten startades för drygt två decenner sedan av Radumhemmets Forsknngsfonder, som tllsammans med Stockholms Onkologska Klnk står för drften. KontaKt Rng, skrv eller besök Cancerupplysnngen på Radumhemmet: Tel telefontder: mån-fre , E-post: Besöksadress: Cancerupplysnngens nformatonscenter radumhemmets entréhall, Karolnska unverstetssjukhuset solna Foto: Håkan Flank Lenta Lundn, Helena Cramér och Elsabeth Höög, alla leg. onkologsjuksköterskor, framför sn arbetsplats, Cancerupplysnngens nformatonscenter Radumhemmets entré. så här Kan du stödja CanCerForsKnngen Bl månadsgvare Bl månadsgvare på rahfo.se eller rng Testamentera genom att skrva ett testamente vsar du hur du vll att dn kvarlåtenskap ska fördelas. ett testamente är en trygghet för dna anhörga det gör att de kan känna tll och respektera dn ssta vlja. då fonderna är skattebefrade kan v avyttra värdepapper eller fastgheter utan att betala kaptalvnstskatt. Ge en gåva/gratulatonsgåva på rahfo.se kan du enkelt ge en gåva eller gratulatonsgåva med dtt betalkort eller sätta n valfrtt belopp på plusgro (CaF) eller (gv) Ge en mnnesgåva hedra en avlden med en gåva tll cancerforsknngen lka välkommet som en blomma! när du skänker en mnnesgåva skckas ett vackert mnnesblad tll den som är närmast anhörg eller tll den begravnngsbyrå som ombesörjer begravnngen. du väljer själv motv och dn personlga hälsnng som du vll ska stå mnnesbladet Bl företagsvän Vd en gåva över kronor får dtt företag: dplom exponerng av företagsnamnet på rahfo.se Banner att använda på företagets hemsda Ett testamente kan rädda lv Att testamentera är att tänka framåt ETT TESTAMENTE KAN RÄDDA LIV Mnst var tredje person kommer att få en cancerdagnos under sn lvstd. Drygt 65% av dem som får en cancerdagnos lever to år eller längre. En gåva va ett testamente gör att v kan bota ännu fler. genom att testamentera tll radumhemmets Forsknngsfonder stödjer du den patentnära cancerforsknngen. Beställ gärna vår testamentsbroschyr kostnadsfrtt på vår hemsda eller rng De to vanlgaste cancersjukdomarna 2012 Prostatacancer 8985 Bröstcancer 8490 Hudcancer exkl. malgnt melanom 5718 Tjocktarmscancer 4205 Lungcancer nkl. cancer luftstrupe och bronker 3736 Malgnt melanom huden 3368 Urnblåsecancer och cancer övrga urnvägar 2615 Malgnt lymfom 2449 Ändtarmscancer 2033 Lvmoderkroppscancer 1362 Källa: Socalstyrelsen Köp ett armband och stöd lvsvktg forsknng Frda Ekman bär på ett djupt engagemang för cancerforsknng och smyckestllverknng har blvt hennes passon. Frda tjänar nte en krona på armbanden utan detta är ren välgörenhet! så här beskrver Frda själv stt engagemang: jag förlorade mn alldeles för unga mamma cancer för 1,5 år sedan. det vände upp och ner på hela mn värld, och jag vll göra allt jag kan mn makt för att nte någon annan ska behöva gå genom det jag gått genom. så om jag kan sälja mna armband, och donera alla pengar tll cancerforsknngen, så kanske v en dag framöver kan övervnna cancern en gång för alla. jag har valt att donera pengarna tll radumhemmets Forsknngsfonder. du kan beställa dtt armband va vår hemsda:

14 14 DennA tematd nng är en från radumhemmets forsknngsfond er Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller Våra resultat är ett ltet steg på vägen GallGånGscancer Patenter med PSC har en lvstdsrsk på procent för att utveckla gallgångscancer. Ett av de stora klnska problemen som v möter hos dessa patenter är att v nte vet vlka som befnner sg rskgruppen, säger Nklas Björkström, läkare och forsknngsgruppsledare vd Karolnska Insttutet och Karolnska Unverstetssjukhuset. O lka former av cancer lever och gallvägar är den tredje vanlgaste orsaken tll cancerrelaterad död, globalt sett. En gemensam nämnare för utvecklng av dessa cancerformer är underlggande kronska nflammatorska sjukdomar. Ett av Nklas Björkströms forsknngsprojekt handlar om att ta reda på varför vssa patenter med den nflammatorska sjukdomen PSC, prmär skleroserande kolangt, utvecklar cancer och andra nte. En person som får PSC är vanlgtvs mellan 25 och 35 år. Det fnns dag nget botemedel, de som drabbas kommer att nom en tjugoårsperod antngen ha fått cancer eller genomgått en levertransplantaton. Cancern de drabbas av stter gallträdet och har mycket dålg prognos. Därför fnns ett stort behov av forsknng som kan leda tll nya behandlngar och nya undersöknngsmetoder för att kunna upptäcka sjukdomen tdgare. Immunolog Nklas Björkström är mmunolog och har därför tagt sg an frågeställnngen ur ett mmunologskt perspektv. Den övergrpande frågan är vad mmunsystemet spelar för roll cancerutvecklngen. I ett av delprojekten har v samlat bopser från 20 PSC-patenter och 20 frska personer, tttat på de stora subseten av mmunceller levern och sedan jämfört resultaten. Inom PSC-gruppen har v även tttat på hur det ser ut fbrotska områden bopsn. Detta har v sedan jämfört med mer frska delar för att se vlka mmunceller som samlas områden där sjukdomen fortsätter att utvecklas och vlka mmunceller som fnns områden som fortfarande fungerar. Pusselbt Studen har resulterat ny kunskap om vlka mmunceller som återfnns områden där det fnns mycket leverskada och vlka som nte fnns där. Det v såg var att det fnns många T-celler områden med fbros och fbrosutvecklng. V såg också att andra celltyper som t.ex. kupferceller, en specalserad typ av makrofag, lyste med sn frånvaro de mer sjukdomsangrpna områdena. Våra resultat är ett ltet steg på vägen arbetet med att försöka förstå varför enbart vssa patenter med hög rsk för prmär levercancer utvecklar själva sjukdomen. TEXT: Anette Bodnger FOTO: Håkan Flank Det fnns ett stort behov av forsknng som kan leda tll nya behandlngar. I framtden hoppas Nklas Björkström att man genom ett enkelt blodprov ska kunna ta reda på PSC-patenters rsk för att utveckla cancer. V skulle då t.ex. kunna transplantera patenter som har hög rsk för cancerutvecklng ett tdgare skede. Att kunna bdra tll en sådan utvecklng är en vktg drvkraft mn forsknng. Samhällsengagemang är oftast en tllgång för ett företag corporate socal responsblty Corporate Socal Responsblty, CSR, nnebär att företag på eget ntatv aktvt engagerar sg samhällsutvecklngen. V ställde fem frågor ämnet tll Per Mossberg, kommunkatonsdrektör på PostNord och ordförande för CSR Sweden, Sverges ledande företagsnätverk som fokuserar på företagens samhällsansvar och samhällsengagemang. V arför är det värdefullt för företag och organsatoner att engagera sg samhällsutvecklngen? Hållbarhetsaspekterna blr allt vktgare både för kunder, medarbetare och de potentella medarbetare man vll locka framtden. Att vara genuna, den menngen att man också engagerar sg samhällsutvecklngen, är oftast en tllgång för ett företag när man bygger stt varumärke, stt förtroende. Hur kan ett företag vnna på att bdra tll cancerforsknng? Just cancerforsknng är ett av många alternatv för ett företag som vll engagera sg välgörenhetsarbete. Cancer berör ju så många männskor och med att de flesta kommer att bl drabbade själva eller ha någon anhörg eller vän som drabbas av någon cancersjukdom under lvet. Och v vet hur många fler som botas dag än för bara fem-to år sedan, just beroende på behandlngsmetoder som är en frukt av cancerforsknngen. Just därför tror jag att cancerforsknng är ett område som lgger männskor varmt om hjärtat och därmed blr ett gott val för företag som genom ekonomska bdrag vll stärka stt anseende. Generellt sett, är svenska företag bra på CSR jämfört med andra länder? Det fnns många företag Sverge som är rktgt bra på CSR men det fnns också många som nte prorterar frågorna. Lkadant är det om v tttar oss omkrng andra länder. Hur långt framme man är bestäms nte första hand av vlket land man fnns, utan av hur företaget väljer att prortera hållbarhets- och ansvarsfrågor. Hur ser det ut på CSR-fronten Sverge på fem, to års skt, om allt går som du vll? Jag tror att CSR- och hållbarhetsfrågorna blr allt vktgare för företagen och att det blr en alltmer ntegrerad del den löpande verksamheten, nte något som drvs särsklda projekt eller organsatorska former. Varför har du engagerat dg dessa frågor? CSR-frågorna är angelägna och CSR Sweden är ett mycket vktgt forum och en svensk arena för de företag som är ntresserade och engagerade CSR-arbete. Samtdgt är v en del av CSR Europe vlket ger en vktg kanal för erfarenhetsutbyte och lärande för CSR-ntresserade företag andra länder. Närngslvets engagemang nom CSR-området är betydelsefullt och jag känner ett starkt engagemang för detta. TEXT: Anette Bodnger FOTO: PostNord

15 NextMeda Novarts nvesterar för bättre cancerbehandlngar 15 Enbart under fjolåret nvesterade Novarts crka 9 mljarder dollar forsknng och utvecklng. Under åren har den ntensva forsknngen resulterat en bred portfölj av cancerläkemedel. Inom de närmaste åren kommer fler målstyrda läkemedel för behandlng av såväl breda cancersjukdomar som mer sällsynta. Novarts är ett av världens största läkemedelsbolag. Tll skllnad från andra aktörer har bolaget en ledande poston nom såväl nnovatva läkemedel som generka och egenvård. En vktg förutsättnng för att kunna ta fram bra läkemedel är samarbete. Vårt mål är att kunna hjälpa ännu fler männskor och vara världens bästa läkemedelsbolag. Ett vktgt steg det arbetet är att samarbeta med erkänt duktga nsttutoner som Karolnska Insttutet, vlket v ser fram emot, säger Novarts strävar efter att skapa mervärde för patenter och våra samarbetspartners nom sjukvården. V är ett av världens största läkemedelsföretag, och det enda företag som har en ledande poston nom såväl nnovatva läkemedel som generka och egenvård. German Chamorro, chef för Novarts Onkolog Sverge. Framtden cancerbehandlngar Utvecklngen nom cancerbehandlng går mot att alltmer frångå breda cellgftbehandlngar tll förmån för rktade, målstyrda behandlngar. V är nu nere på cellnvå och genom att kombnera olka läkemedel kan v skära av sgnalvägar. På så sätt kan v vssa fall hålla cancern schack, andra fall bota sjukdomen. För patenterna är Novarts har crka anställda över 140 länder. Novarts bldades när läkemedelsföretagen Cba Gegy och Sandoz gck hop Det svenska huvudkontoret lgger Täby strax norr om Stockholm, där crka 200 personer arbetar. den här utvecklngen mycket postv, säger German Chamorro. KML, Kronsk Myelosk Leukem, var tdgare en sjukdom som patenterna dog nom fem år efter dagnos. Tack vare moderna läkemedelsbehandlngar kan patenter numera leva långa och normala lv trots sn sjukdom. Vårt mål är att ta fram ett läkemedel som kan bota KML. När det gäller patenter som har dagnosen Polycytema vera så har v också fått postva resultat klnska prövnngar, säger German Chamorro och berättar att bolaget har en stor forsknngsportfölj nom onkolog med ett flertal produkter som kan nå marknaden nom de närmsta åren. Fokus på sällsynta sjukdomar Inom onkolog fokuserar Novarts på German Chamorro, chef för Novarts Onkolog Sverge. bröst-, lung- och hudcancer. Bolaget har produkter för att behandla bröstcancer och utvecklar nnovatva behandlngar för lung- och hudcancer. Därtll forskar och utvecklar Novarts läkemedel för behandlng av sällsynta tumörsjukdomar. Det är ett prorterat område där v lägger stora resurser eftersom det fnns mycket att göra nom sällsynta sjukdomar. Myelofbros är ett exempel på ett sådant tllstånd där läkemedelsbehandlng har gett bra resultat, säger German Chamorro. NextMeda Samverkan nyckeln tll bättre vård av cancerpatenter Det EU-fnanserade projektet EurocanPlatform omfattar 23 av Europas mest nflytelserka cancerforsknngscentra. Målet är att nya forsknngsrön snabbare ska komma patenterna tll del samt mnska sjukdom och död tll följd av cancersjukdomar. EurocanPlatform går nu n på stt fjärde verksamhetsår. Arbetet med att skapa forsknngsstrateger nom förebyggande verksamhet, tdg upptäckt, teraper och mätnng av effekter av behandlng är nne en ntensv fas. Dessa strateger syftar tll att balansera den negatva utvecklng som nnebär att v på två decenner kommer att få 60 procent mer nynsjuknande cancer, 60 procent fler döda och crka 300 procent fler som lever med sjukdomen, säger Ulrk Rngborg, professor vd Karolnska Insttutet och koordnator för Eurocan- Platform. Under de gångna åren har Eurocan- Platforms deltagande nsttutoner blvt allt bättre på samverkan över klnk- och natonsgränser. En stor utmanng är hur v ska få samarbetet att leva vdare utan det pågående EU-stödet. Flera centra har uttryckt ett stort ntresse, både för att bättre bdra med, och bättre dela på, resurser nom olka program. Det är också ett sätt att stå stark när det kommer tll att söka medel för olka former av projekt. Krävs samverkan EU:s nya ramprogram är nrktat på personalzed medcne, något som passar bra n EurocanPlatforms arbete med att utveckla strateger för personalzed cancer medcne, både för behandlng, tdg upptäckt och preventon. För att lyckas fordras en samverkan mellan ett flertal stora centra, vlket ju är själva syftet med EurocanPlatform. En trovärdg medarbetare ett sådant konsortum måste ha en stark nfrastruktur och ntegrerng mellan sjukvård och forsknng. Det är också själva nyckeln tll att sjukvården ska kunna förändras och förbättras. EurocanPlatform har därför skapat ett separat program för kvaltetssäkrng av cancerforsknngscentra. V utvecklar nu ett program för vad v kallar Comprehensve Cancer Centers of excellence samarbete med European Academy of Cancer Scences. Ett förslag tll krterer fnns redan på plats. Tll hösten väntar en plotstude med tre deltagande cancercentra. När programmet är färdgt kommer cancercentra Europa att kunna ansöka om att bl comprehensve och nästa steg få etketten excellence. Den dagen EurocanPlatform lämnar EU-programmet vll v att medlemmarna ska vara CancerCentrum Karolnska, CCK, är ett centrum för expermentell cancerforsknng vd Karolnska Unverstetssjukhuset. CCK:s verksamhet stärker den klnska cancerforsknngen vd sjukhuset. Tanken med verksamheten på CCK är att nya forsknngsrön med bättre dagnostk och behandlngsmetoder snabbare ska kunna omsättas praktken. Den fysska närheten tll Radumhemmet underlättar detta. På CCK kan starka forskargrupper blda nätverk med klnska forskare för att på bästa sätt kunna drva translatonell forsknng, eller så kallad överbryggande Ulrk Rngborg, professor vd Karolnska Insttutet och koordnator för EurocanPlatform. centers of excellence. Det lgger också helt lnje med EU:s önskemål om dentferng av Europas starkaste cancercentra. forsknng. Denna forsknng ger en möjlghet att omsätta teoretsk kunskap klnsk användbarhet. CancerCentrum Karolnska Karolnska Unverstetssjukhuset Solna Stockholm Tel:

16 16 NextMeda Onkologsk forsknng med patenter fokus Den patentnära forsknngen är helt väsentlg för att svårt sjuka ska få tllgång tll nya nnovatva läkemedel. MSD har ett starkt fokus på den klnska forsknngen och många av studerna sker Sverge. Immunonkolog är ett område som nu utvecklas mycket starkt. ONCO MSD är ett globalt ledande hälso- och sjukvårdsföretag, känt under namnet Merck USA och Kanada. Företaget har en bred produktportfölj som omfattar bland annat onkolog, mmunolog, dabetes, hjärt-kärlsjukdomar, kvnnohälsa och nfekton. MSD nvesterade 2013 crka 46 mljarder kronor forsknng och utvecklng för att ta fram nya, nnovatva behandlngar som förbättrar männskors hälsa. I Sverge har MSD crka 200 medarbetare och ett stort fokus på den patentnära, klnska forsknngen. MSD är ett av världens ledande hälso- och sjukvårdsföretag och mycket forsknngsntensvt. Tack vare ett nära samarbete med den svenska sjukvården är företaget en av de största aktörerna nom den patentnära forsknngen Sverge och står för en fjärdedel av alla patenter som ngår klnska studer som utförs av läkemedelsföretag anslutna tll branschorgansatonen LIF. Onkolog är ett forsknngsområde som dag växer kraftgt. Det sker stora och lovande satsnngar på onkolog och v har dag ett total fas II- och fas III-studer nom bland annat metastaserad malgnt melanom och metastaserad lungcancer. Dessa cancerformer har hög dödlghet och det fnns ett stort behov av effektvare behandlngar, berättar Chrstna Alm, projektledare nom onkolog på MSD. Vår förhoppnng är att Immunonkolog påbörjar en ny era nom cancerbehandlng. Vd cancer sätts mmunförsvaret ur spel, så att det nte kan göra stt jobb och attackera tumörcellerna. Tll skllnad från cytostatka, som slår mot såväl frska som sjuka celler och som ofta har svåra bverknngar, nnebär mmunonkolog att man utnyttjar de naturlga funktonerna mmunförsvaret för att bekämpa cancern, säger forsknngsdrektör Katrn Moeschln. Patentnära forsknng För MSD är den patentnära forsknngen Chrstna Alm och Katrn Moeschln är stolta över det nära samarbetet mellan MSD och den svenska sjukvården. en grundpelare eftersom den är avgörande för att vktga läkemedel ska nå ut och komma tll nytta. Sverge står för en betydande del av företagets klnska forsknng. Det fnns dag crka 50 pågående studer Sverge nom olka sjukdomar och dessa omfattar totalt omkrng patenter. Det goda samarbetet mellan MSD och sjukvården, god följsamhet och få avhopp bland patenter samt effektva kontroller och uppföljnngar är några av anlednngarna tll att Sverge är ett vktgt land för klnsk forsknng på MSD, förklarar Chrstna Alm och Katrn Moeschln. V har ett fantastskt samarbete med unverstetssjukhusen och remtterande klnker. Det bygger på ett ömsesdgt förtroende som v är mycket glada och stolta över. Ju fler patenter som får möjlghet att delta studerna, desto bättre blr förutsättnngarna för att hjälpa svårt sjuka både dag och framtden. NextMeda Patentanpassad lungcancerbehandlng Lungcancer är alltjämt en av de vanlgaste cancerformerna och fortfarande tampas forsknngen med olka utmanngar vad gäller att utveckla effektvare behandlngar, men området går cke desto mndre framåt med stormsteg vad gäller såväl teknk som behandlngsmetoder. Lug de Petrs är läkare på onkologska klnken vd Karolnska Unverstetssjukhuset. Vd sdan om stt klnska arbete bedrver han forsknng krng lungcancer. Mn forsknng är huvudsak nrktad på utvecklngen av målstyrda behandlngar genom dentferng av bomarkörer samt högdos stereotaktsk strålbehandlng med hög precson samverkan med mmunterap. Lungcancer är den största orsaken tll cancerrelaterad död och möjlgheten tll behandlng är begränsad eftersom lungcancer tyvärr frekvent dagnostceras sent. Det är en aggressv och resstent tumörform som ofta svarar dålgt på olka behandlngar. Undersöker mutatonsprofler Omkrng 85 procent av lungcancerfallen är relaterade tll röknng. De 15 procent som aldrg har rökt är enlgt Lug en särsklt ntressant grupp för forskarna. I nuläget kan denna grupp behandlas effektvt eftersom cancern beror på mutatoner som kan dentferas och åtgärdas. Mn forsknng krng bomarkörer utförs samverkan med Scence for Lfelabbet och bygger på en lknande prncp, nämlgen att undersöka mutatonsproflerna hos olka tumörer för att utöka kunskapen om tumörtllväxt och tendens att metastasera. På så vs kan v utveckla målstyrda behandlngsformer. Stereotaktsk strålbehandlng Lug de Petrs berättar att Karolnska Unverstetssjukhuset under de senaste 15 åren har vart en föregångare vad gäller att utveckla stereotaktsk strålbehandlng. Behandlngsformen nnebär att leverera en hög dos strålnng med extrem Lug de Petrs ngår en forskargrupp som undersöker molekylära faktorer som reglerar tumörers strålkänslghet samt även känslghet för kemoterapeutka och tyrosnknasreceptorer. Projektet omfattar studer på både cellnjemodeller och färskt tumörmateral där moderna genomk- och proteomkmetoder används. precson och v letar nu efter nya sätt att använda den här typen av lokal behandlng kombnaton med andra, lämplga metoder för att på så vs kunna skräddarsy behandlngar utfrån patenternas behov. Patenter med lungcancer tenderar att ha försämrat allmäntllstånd och kanske därmed nte klarar att behandlas krurgskt, vlket gör dem tll perfekta kanddater för kuratvt syftande strålbehandlng. V hoppas på att använda detta som en sorts trgger tll andra behandlngar och arbetar nu för att utveckla en klnsk prövnng nom vlken v ska testa strålbehandlng kombnaton med nya mmunterapstrateger. I samband med detta ska v även undersöka olka bomarkörer som kan ge nformaton om vlken behandlng som är effektvast varje ensklt Insttuton för Onkolog och Patolog, Karolnska Insttutet, samt Onkologska klnken, Karolnska Unverstetssjukhuset Solna Stockholm Tel: E-post Lug de Petrs, läkare på onkologska klnken vd Karolnska Unverstetssjukhuset. fall. Det fnns mycket att lära sg ännu, avslutar Lug.

17 NextMeda 17 Går bräschen för framtdens cancervård Janssen strävar efter att omvandla cancer tll en sjukdom som kan förebyggas, som man kan leva med eller bota genom dagnostska och terapeutska lösnngar som förlänger samt förbättrar patenters lv. Ambtonen är att utveckla en målnrktad behandlng för varje patent. Janssen är ett relatvt nytt onkologföretag som fokuserar på flera av de stora cancerområdena som bröst-, lung-, prostata- och kolorektalcancer samt multpelt myelom och B-cellsmalgnteter. Som företag har dock Janssen funnts sedan 1953, då Dr Paul Janssen startade det belgska bolaget. Janssen utgör dag läkemedelsdvsonen av Johnson & Johnson-koncernen. V har tdgare haft cancerbehandlngar nom vssa områden. Nu expanderar v nom onkolog och satsar på betydlgt fler områden. Det fnns ett enormt stort ouppfyllt medcnskt behov. De flesta behandlngar har httlls vart nrktade på prncpen att förgfta cellerna eller kroppen. Nu fnns äntlgen teknologn för att ta fram mer rktade behandlngar som är effektva, medför lägre rsk för bverknngar och ökar lvskvalteten för patenterna, säger Krstna Sandström, medcnsk chef för Janssen Norden. Vson och strateg vlar koncernens Credo, ett vsonärt dokument som skrevs redan 1943 av General Robert Wood Johnson och som fortfarande lgger tll grund för företagets värderngar och fungerar som ett rktmärke för verksamheten. Trots att Credot funnts över 70 år fungerar det fortfarande som en hjälp vd strategska beslut. Nya rktade behandlngar De tradtonella behandlngarna nom medcnsk cancervård är toxska och nte särsklt specfka, vlket blr sltsamt för patenterna eftersom man behandlar cancern genom att förgfta cellerna. Tack vare att cancerceller växer snabbare än normala celler, är de också känslgare för de toxska behandlngarna. Men även normal vävnad tar skada. Idag fnns bättre kunskap om exakt vad en cell som gått fel en vss typ av cancer och möjlgheten öppnar sg då att konstruera läkemedel som rktat påverkar just den mekansmen och Krstna Sandström ansvarar för Janssens medcnska avdelnng för Norden. Foto: Johan Marklund lämnar normal vävnad stort sett opåverkad, berättar Krstna Sandström Fyra nya nnovatonscentra Vår forsknng rktar n sg på nya verknngsmekansmer och angreppssätt att bekämpa cancer. För fem år sedan hade v 250 substanser forsknng, dag har v mnskat tll 150. Poängen är att v nu har mer specalserade substanser, berättar Krstna vdare. Under 2013 startade Janssen fyra nnovatonscentra runt om världen. Syftet är att tydlgare koppla företagets verksamhet tll akademsk forsknng olka lovande program. Janssen har dessutom ett nätverk av 50 forsknngsnkubatorer laboratoremljöer där forskargrupper får hjälp att komma gång med sn verksamhet. Vår ambton är, förutom att bedrva egen forsknng och utvecklng, att ständgt leta efter nya och bättre lösnngar på de ouppfyllda medcnska behov som vården har. Då får v nte heller vara rädda att lägga ner projekt som nte vsar sg vara tllräcklgt nyskapande, tll förmån för något bättre. Nödvändgt ta ett helhetsgrepp Janssen nvesterar en mycket hög andel (21 %) av sn försäljnng forsknng och utvecklng (FoU), vlket nnebär totalt 4,5 mljarder USD årlgen FoU-nvesterngar. Janssen är dock mer än bara läkemedelsprodukter, poängterar Krstna Sandström. V strävar aktvt efter att htta nya samarbetsmodeller för våra behandlngar. Någontng v också arbetar med är att htta alternatva fnanserngsmodeller för att snabbare kunna ntroducera nya och nnovatva läkemedel. En vktg strateg för att skapa morgondagens cancervård är att htta samarbeten med akademn, patentorgansatoner, myndgheter och vården under behandlngens hela lvscykel. Även om cancerläkemedlen dag utgör en lten del av kostnaderna för cancervården, ökar samhällets totala kostnad för cancervård. V måste htta en väg att få detta att fungera på lång skt. Nyare och effektvare läkemedel är ett sätt, men alla nblandade aktörer behöver samverka för att v ska skapa lösnngar som ger en bra och effektv vård. Vktgt med samarbete Som läkemedelsföretag är det bland en utmanng att få tll det nödvändga samarbetet, understryker Krstna Sandström. Janssen har haft förmånen att ha httat bra samarbetspartners och v har även kunnat köpa upp substanser som har vart unka. V vll fortsätta ntroducera produkter som är nya stt slag som tack vare nya verknngsmekansmer stökar om den tradtonella blden av hur en cancerform ska behandlas. Men för att kunna göra det måste v även ha en dalog med myndgheterna och vården, så att en gemensam modell för hur läkemedlen bäst ska göra nytta kan upprättas. V är nte ntresserade av att sälja läkemedel tll största möjlga volym, utan hänsyn tll nytta för patent och samhälle. Det vore både kortsktgt och gnorant. Istället vll v genom att kontnuerlgt samla n kunskap, erfarenheter och data om våra produkter hela tden skaffa oss maxmalt med kunskap om vlka patenter som har bäst nytta av just våra läkemedel. Kunskapsnsamlngen från den klnska vardagen är ett mycket vktgt nslag hur v arbetar och samarbetet med vården är därför nte bara vktgt utan helt avgörande. Janssen, som utgör läkemedelsdvsonen nom av Johnson & Johnson-koncernen, är ett av de to största läkemedelsföretagen världen med crka anställda på fem kontnenter. Företaget är verksamt nom fem vktga terapeutska områden nom hälso- och sjukvård: neurologska sjukdomar, nfektonssjukdomar, onkologska sjukdomar, mmunologska sjukdomar samt kardovaskulära och metabola sjukdomar. Janssens produkter behandlar dag några av världens mest allvarlga tllstånd och sjukdomar. Janssen fnns alla fem nordska länder med crka 250 anställda. Janssen-Clag AB Box 7073, Sollentuna Besöksadress: Staffansväg 2 Tel: E-post:

18 18 NextMeda Patenterna drver utvecklngen Vår vson är att mnska det mänsklga ldandet och öka lvskvalteten för alla män som drabbas av prostatacancer. Det är patenterna som drver utvecklngen, säger Jan Erk Colln, VD för Chundsell Medcals. Chundsell Medcals har utvecklat en testmetod som kan avgöra vlken typ av behandlng en patent med prostatacancer bör genomgå. Nuvarande metoder kan nte särsklja godartade från elakartade tumörer vlket ofta medför stort ldande för de drabbade. Många opereras och får stora nskränknngar lvskvalteten helt onödan. Det är något som grundarna tll Chundsell vll ändra på. Terapbeslut ska baseras på ndvdprecserad terapvnst. Om antalet onödga operatoner och dess bverknngar mnskas, kan begränsade resurser effektvt dsponeras för alla patenter som behöver kombnerade radkalbehandlngar och nya effektva läkemedel, säger Chunde L, läkare och forskare vd Karolnska Insttutet, som tllsammans med stt forskarteam tagt fram ett kt som med hjälp av en gensgnatur ger nformaton om graden av en prostatatumörs aggressvtet. Mot bakgrund av resultaten från vårt test kommer endast crka 30 procent av patenterna att behöva genomgå operaton och strålnng, säger doktoranden Zhuochun Peng. Patent Patentet godkändes Sverge september Nu är sktet nställt på att ansöka om europeskt patent, därefter väntar USA, Kanada, Kna och Japan. Under det gånga året har v genomfört en framgångsrk stude som lett fram tll att v dag har ett system som består av komplett reagenskt och därtll hörande utvärderngsmjukvara. Det v gör nu är att kvaltetssäkra vårt produktsystem. V arbetar enlgt ISO och sktar på Chundsell Medcals AB utvecklar, marknadsför och kommer att sälja testsystemet Prostatype, ett prognostskt och dagnostskt test för att sklja på aggressv och cke-aggressv prostatacancer. Testsystemet kan dagnostsera och klassfcera prostatatumören samt ge handlednng för patentens framtda prognos. Detta ger också urologen nformaton om hur patentens framtda behandlngsprogram skall se ut. Idag har företaget fem medarbetare och planerar att år 2015 vara to anställda. att produkten ska CE-godkännas under hösten, berättar Jan Erk Colln. Parallellt med kvaltetsarbetet pågår en s.k. Verfcaton Study. Det nnebär att v ska ta fram tre produktonsbatcher och göra ytterlgare ett antal klnska utvärderngar. V har även utvecklat en s.k. CPMA, som kan lknas vd en artfcell ntellgens för att göra prognoser. Det är ett enkelt men mycket realstskt sätt att utvärdera patenten. Prototypen var klar före jul och nu jobbar v mot att få den CE-godkänd. Samarbetsavtal Bolaget har redan flera samarbetsavtal. Bolaget som är ett spn-off-företag från Cancer Centrum Karolnska stöds av affärsnkubatorn STING. Chundsell Medcals AB Isafjordsgatan 39B Ksta Sweden Tel: UnverstätsKrankenhaus Zürch är ett exempel och man för även dalog med ett stort laboratorum USA. Intresset från omvärlden är stort eftersom produkten är enkel att använda samtdgt som analysen kan göras vlket labb som helst och ger en bra ndkaton på tumörens utvecklng över td. För mg som läkare ger testet ett bättre beslutsunderlag för om en patent ska vänta med behandlng eller nte. Idag kan v ge en prognos som har ca 70 procents säkerhet, med hjälp av denna produkt kan v öka prognossäkerheten tll uppemot procent, säger Chunde L. Chunde L, Jan Erk Colln och Zhuochun Peng, Chundsell Medcals. NextMeda Patentens väg genom vården stärks Regonalt cancercentrum Stockholm Gotland (RCC) arbetar för att främja och förbättra regonens cancervård och forsknng. En central aspekt är att öka patentens delaktghet vårdprocessen. Roger Henrksson är chef för RCC Stockholm Gotland och han betonar att svensk cancervård redan dag är mycket bra men att det fnns svaga punkter som kan förbättras. Vårt syfte är att underlätta för alla som arbetar nom cancervården men framför allt för att ge patenterna bättre förutsättnngar att klara av sn sjukdom på ett så bra sätt som möjlgt. Patenterna behöver bl mer välnformerade och delaktga sn egen vård. Målet är att få en optmal och jämlk cancervård, oavsett bostadsort, tumörsjukdom eller var man befnner sg samhället. Detta ställer därför även krav på att forsknngen främjar kunskapsutvecklng nom dessa områden. V vll skapa de bästa förutsättnngarna för att erhålla ny kunskap och därför försöker v utveckla åtgärder som kan bdra tll det. Roger Henrksson, chef för RCC Stockholm Gotland Stöd för klnsk cancerforsknng Per Ljungman är hematolog och forsknngssamordnare på RCC. Sedan han tllträdde stt uppdrag september 2013 har han rktat n sg på att utveckla stöd för cancerforskare olka skeden och ansvarar bland annat för en del av de utbldnngar som RCC kommer att erbjuda. Aktuellt just nu är att v samverkan med SLL, Karolnska Tral Allance, KPE och StratCan erbjuder dels en kurs klnska prövnngar för att jämna väg även för de som ännu nte är så erfarna forskare och dels ett uppstartsstöd för att underlätta för akademska prövnngar, synnerhet för prövare utan omfattande Per Ljungman är hema tolog och forsknngssamordnare på RCC. erfarenhet. Exempel på support v tllhandahåller är hjälp med att skrva protokoll och ansöknngar, rådgvnng och montorerng. Det fnns även möjlghet att söka uppstartsanslag. V ser fram emot ansöknngar från ntresserade forskare. Mer nformaton om uppstartsstödet och forskarutbldnngarna fnns på RCC:s webbsda: RCC Stockholm Gotland är ett av sex regonala cancercentrum landet. På uppdrag av regerngen, rksdagen, Stockholms läns landstng och regon Gotland ska RCC Stockholm Gotland leda och samordna regonens arbete för en jämlk vård utfrån patentens perspektv bland annat genom att effektvsera cancersjukvårdens processer. Stockholms läns landstng, hälso- och sjukvårdsförvaltnngen Regonalt cancercentrum Stockholm Gotland Box Stockholm Tel: E-post: Redan uppnått resultat Redan nu kan v se en effektvare patentprocess och ett större fokus på helheten. Våra samarbeten med exempelvs StratCan på Karolnska nsttutet, vårdgvarna och patenterna är väldgt fruktbara för att v ska kunna förverklga de tankar v har om en väl sammanhållen patentprocess. V vll skfta synsätt och utgå från patentens fokus, nte bara ha patenten fokus, avslutar han.

19 NextMeda 19 Säkrare behandlng med nytt cancertest AroCells nnovaton redo för marknaden Den rmlga målsättnngen är att vårt TK 210 är ett blodtest som är standard vd prognostserng och montorerng vd behandlng av flera former av cancer nom tre tll fem år. Det som nu händer nom AroCell är ett exempel på hur man tar vara på den styrka och de nnovatoner som fnns nom svensk medcnteknk. Det är extra vktgt när våra nu globala svenska läkemedelsjättar allt oftare flyttar sn verksamhet från Sverge. Det konstaterar Jan Stålemark som nylgen tllsattes som VD för AroCell med uttalat syfte att föra ut företagets cancertest på marknaden. Alla branschen vet. Att skapa ett nytt läkemedel tar td. Och ju närmare lanserngen man kommer desto mer vdsträckt blr den teknska och klnska dokumentatonen. På tröskeln tll att ha en produkt klar för klnsk prövnng kommer också varabler för hållbarhet och lämplghet för massprodukton n ekvatonen. V har nu en stabl och hållbar produkt, efter att ha fokuserat på de ngående komponenterna. V har bytt från en monoklonal och en polyklonal antkropp tll två monoklonaler. Det påverkade många parametrar men har stora produktonsteknska fördelar. Det är också en vktg förutsättnng för förhandlngar med de stora dagnostska analysföretagen, konstaterar professor Staffan Erksson, forsknngschef och en av grundarna av AroCell. Jan Stålemark, VD för Arocell. Ute tll hösten Efter nterna studer kommer testet att användas för större externa klnska studer selekterade EU-länder som exempelvs Tyskland. TK 210 blr också tllgänglgt som RUO-produkt (RUO Research Use Only). Kommersalserng av CE-märkt produkt beräknas redan tll hösten Det är alltd en kombnaton av produktens egenskaper och förmågan att få männskor att förstå vlka fördelar den har som gör att man lyckas. V har en produkt som kan mäta celldelnngsaktvteten även hos solda tumörer, med syftet att läkare enklare och säkrare kan montorera och justera effekten av behandlngen, säger Jan Stålemark och fortsätter: Nu börjar jobbet för att sprda nformaton om användnngsområdet för TK 210 och bygga en kommersellt orenterad organsaton. Det handlar bland annat om att prata med klnker och användare och bygga olka partnerskap. Att jag rekryterades som VD och att Erk Walldén valts tll ny styrelseordförande ngår en långsktg plan som ska ha den effekten. AroCell AB(publ) är ett svenskt bolag beläget Uppsala. AroCells tester har potental att upptäcka cancer på ett tdgt stadum. AroCells teknolog baseras på en nnovatv metod att mäta hur aggressv en cancertumör är genom att mäta hur snabbt tumören växer. Stor erfarenhet Stålemark har en dger mertlsta med erfarenhet från medelstora och stora företag nom Lfe Scence. Han har bland annat vart verksam vd RADI Medcal Systems, Neoventa Medcal och kommer nu från en VD-post vd Mandometer AB. Han har tagt produkter från forsknngsfasen tll marknaden tdgare. Sverge är ett ledande land nom medcnteknk. När Pharmaca och Astra förändras är det oerhört vktgt att de kompetenser som fnns där kan växlas över tll andra bolag eller att färskare bolag, som AroCell, förmår locka tll sg resurser och projekt som drver utvecklngen framåt. Där har v fått mycket bra gensvar från stftelser och nvesterare och har också en mycket kompetent personal, konstaterar Jan Stålemark. Produkten AroCells test skljer sg från andra tester som mäter TK genom att det mäter själva Staffan Erksson, forsknngschef vd AroCell. Detta görs med bolagets test TK 210 med hjälp av ett enkelt blodprov. Testet är klnskt värdefullt för att kontrollera återfall av cancer eller för att avgöra om en cancerbehandlng fungerar eller nte. AroCell är lstat på Akte- Torget och har crka akteägare. protenet. Dagens TK-tester mäter bara protenets enzymaktvtet, vlket är en mndre exakt metod, främst när det gäller tester av solda cancertumörer. För cancerpatenter nnebär det nya testet att de kan få en mer korrekt prognos tdgare. Och att deras tllstånd kan övervakas mer exakt. Eftersom vårt test mäter celldelnng, kan man tdgt se att något är på gång. Vd både bröstoch prostatacancer har man dag svårt att dentfera vlka patenter som har en aggressv form av sjukdomen. Vårt test bör kunna hjälpa läkarna att bestämma vlken behandlng som ska sättas n. Det kommer också att kunna användas för övervaknng och uppföljnng av patenter med flera vanlga typer av tumörsjukdomar, avslutar Staffan Erksson.

20 20 NextMeda Rmma Axelsson, Ulrka Dahlén och Meta Lewander på Karolnska Sjukhuset Huddnge trvs med att arbeta team på Europas nyaste nuklearmedcnska avdelnng. Högteknologsk dagnostk plattform för skräddarsydd behandlng På Karolnska Unverstetssjukhuset Huddnge fnns Europas nyaste nuklearmedcnska avdelnng. Här samlas olka professoner som med hjälp av modern blddagnostk och spjutspetsforsknng ger bättre och tydlgare dagnoser som lägger grunden för rätt behandlng tll rätt patent. I november förra året nvgde Karolnska Unverstetssjukhuset Huddnge sna nya lokaler för nuklearmedcn som är utrustade med en ny toppmodern PET/ CT-utrustnng. Det hybrda bldsystemet använder v bland annat för tumördagnostk och utvärderng av hur kroppen svarar på olka terapeutska åtgärder, berättar Rmma Axelsson, professor nuklearmedcn vd Karolnska Insttutet. Nuklearmedcn betyder att man gör en undersöknng av funktonen kroppens organ. För att gammakameran ska kunna upptäcka om något är fel får patenten en spruta med ett radoaktvt läkemedel armen nnan undersöknngen. Läkemedlet söker sg tll ett vsst organ eller vävnad och när det kommt fram kan man ta blder som vsar hur organet eller vävnaden fungerar. Utfrån det kan läkarna ställa en dagnos. Team På avdelnngen arbetar olka professoner sda vd sda, läkare, sjuksköterskor och sjukhusfysker bldar team syfte att tllhandahålla bästa möjlga vård för patenterna. Teamarbetet skapar även goda förutsättnngar för multdscplnära forsknngsprojekt. Ett pågående projekt är nrktat på dagnostk av sentnel node med hjälp av hybrd teknk. Sentnel node, eller portvaktskörtlar är de första lymfkörtlarna som tar hand om lymfa från tumörområdet. Metoden används ofta vd bröstcancer då körtlarna undersöks vd operatonstllfället. Är körtlarna frska görs enbart en mndre operaton. Efter operatonen undersöks portvaktskörtlarna ytterlgare. Om det fnns cancerceller kvar får patenten genomgå en andra operaton för att ta bort flera körtlar armhålan, annars nte. V vll ta reda på hur sentnel node fungerar på njurcancer. Förhoppnngen är att projektet ska leda tll en mer specfk ndelnng av patenter och htta, dels dem som lämpar sg för krurgsk behandlng, dels dem som nte gör det, och på så vs slpper bl opererade onödan, säger Rmma Axelsson. Projektet är redan full gång. Undersöknngarna görs av Meta Lewander, onkologsjuksköterska medan Ulrka Dahlén, sjukhusfysker, ansvarar för att undersöknngen görs på rätt sätt ur strålsäkerhetssynpunkt. Deras arbete resulterar sedan bldmateral som granskas och dokumenteras av Rmma Axelsson. Matstrupscancer Ett annat projekt är nrktat på matstrups- och ventrkelcancer. Rmma Axelsson berättar att det fnns en ny markör för prolferaton, celldelnng med nybldnng av lkartade celler, tumörer. När en patent blr behandlad för sn cancer och kontrolleras med datortomograf ser man om en tumör har ändrat storlek åt något håll. Men man vet nte om den nnehåller levande tumörceller. Det går nte att se med vanlg radolog, för att se det krävs nuklearmedcn och specfka markörer. Det är en sådan ny markör, FLT, som v ska arbeta med. Först ut är patenter med matstrupscancer. Många av dessa patenter behandlas med kemoterap före operaton. V kommer att ta en bld med hybrdkameran för att se om det fnns levande celler kvar efter kemoterapbehandlngen. Om nte, behövs ngen operaton. Tll saken hör att 30 procent av alla som opereras nte har några levande celler kvar och alltså opereras onödan, men detta ser man nte förrän efter själva ngreppet. Detta är en radkal operaton som nnebär kraftgt sänkt lvskvaltet, och förlängnngen även stora kostnader för samhället. Att undvka onödga operatoner har stor betydelse. Dubbelspecalster Rmma Axelsson har lång erfarenhet av nuklearmedcn och kunnat följa hur forsknngsframsteg och teknkutvecklng drvt cancerbehandlngen framåt. Tdgare tog man blder med gammakameran och kombnerade efterhand med CT, men det var svårt och nnebar rsker för dskrepans. Nu fnns hybrdmaskner med PET/CT en och samma apparat. Här på Huddnge har v en stor fördel eftersom v är både radologer och nuklearmedcnare, en specalstkombnaton som nte fnns på så många andra ställen Sverge. Här är det en person som bedömer blden, man behöver nte vänta på en annan specalst vlket gör att svaret kommer snabbt. Något som är tll stor nytta för våra patenter och deras fortsatta behandlng. Den nuklearmedcnska avdelnngen på Karolnska Unverstetssjukhuset Huddnge bedrver klnsk dagnostk med tre gammakameror och en PET/ CT utrustnng. Klnska forsknngsprojekt bedrvs samarbete med framförallt röntgenklnken men också med många andra klnker på sjukhuset. Utöver detta ansvarar avdelnngen för den operatva strålsäkerheten för all hanterng av öppna strålkällor nom sjukhuset (Huddnge) och vd Karolnska Insttutet (Huddnge). Karolnska Unverstetssjukhuset Huddnge Stockholm Tel:

Cancer är en tuff motståndare

Cancer är en tuff motståndare D e n n A p u b l k At o n ä r e n A n n o n s f r å n r A D u m h e m m e t s f o r s k n n g s f o n D e r Cancer är en tuff motståndare hjälp oss ge fler en tro på framtden Nya upptäckter förlänger

Läs mer

Cancerforskningen har betytt livet

Cancerforskningen har betytt livet A N N O N S D E N N A P U B L I K AT I O N Ä R E N A N N O N S F R Å N R A D I U M H E M M E T S F O R S K N I N G S F O N D E R A N N O N S Hjälp oss bota cancer tllsammans kan v rädda fler Värktablett

Läs mer

Denna tematid ning är en annons från r a D iumhemmets f orskningsfond er. En allvarlig uppgift

Denna tematid ning är en annons från r a D iumhemmets f orskningsfond er. En allvarlig uppgift a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Cancerforsknng som förlänger lvet Foton: Håkan Flank V är realstskt optmstska Ett forskarteam på Karolnska Insttutet

Läs mer

Cancerforskning som gör skillnad

Cancerforskning som gör skillnad Denna tematdnng är en annons från Radumhemmets Forsknngsfonder Cancerforsknng som gör skllnad Ingår som blaga Svenska Dagbladet 18:e mars 2010 Cancerförenngen Stockholm pg 90 06 90-9 Stftelsen Konung Gustaf

Läs mer

Cancer har många ansikten hjälp oss rädda fler

Cancer har många ansikten hjälp oss rädda fler a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Foton: Håkan Flank Cancer har många anskten hjälp oss rädda fler Nytt behandlngskoncept för sprdd prostatacancer Forskarteam

Läs mer

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts?

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums frskola 20 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:39: Bra jobbat, Tryserums frskola! Det är nsprerande att läsa er rapport och se

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-25 11:44: Inskckad av msstag. 2014-04-17 09:52: Bra jobbat, Förskolan Fjäderkobben!

Läs mer

Nationell samordnare stärker barn- och ungdomsvården

Nationell samordnare stärker barn- och ungdomsvården Framtdens Karrär Soconom Kraftsamlng för att möta utmanngar nom socaltjänsten Natonell samordnare stärker barn- och ungdomsvården Specalsttjänster och legtmatonskrav nyckelfrågor för SSR En undersöknng

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Talavdskolan 15 aug 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-21 13:32: V kunde nte läsa om era mål 4 och 5 någonstans. 2013-08-15 11:21: Tack för era kompletterngar.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-09 16:00: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

Ensamma kan vi inte förändra

Ensamma kan vi inte förändra 2013, vnter/vår Behandlngsföreståndaren har ordet Drogtestnng Ultmatum på jobbet ledde tll nyktert lv Vårdutbldnngsprogram för företagshälsovården Ideella resurser vd mssbruk för företagshälsovården Arbetsplatsprogram

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Trollet Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-06-24 14:09: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor - Bra jobbat. Låt

Läs mer

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 15:1: Vlken toppenrapport n har skckat n tll oss- trevlg läsnng. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Grön Flagg-rapport Fridhems förskola 24 apr 2015

Grön Flagg-rapport Fridhems förskola 24 apr 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Frdhems förskola 24 apr 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-04-24 10:39: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Föräldrakooperativet Dalbystugan 22 sep 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Föräldrakooperativet Dalbystugan 22 sep 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Föräldrakooperatvet Dalbystugan 22 sep 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-09-22 17:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era utvecklngsområden.

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton

Läs mer

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-15 13:51: Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-04-15 15:26: N har på ett engagerat och varerat sätt arbetat med ert Grön flagg-arbete.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-03 09:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:53: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 13 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 13 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 13 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-07 14:13: N har en bra rapport och det är nte långt från ett godkännande. V skulle vlja

Läs mer

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-07-04 13:38: Vlka jättebra flmer barnen har spelat n fantastskt bra och underhållande som samtdgt

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Ängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-10-02 09:58: Vlka rolga och spännande utvecklngsområden som n ska jobba med. Utmana gärna barnen med att ställa öppna frågor

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-09 16:38: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.det

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 09:54: N verkar ha ett mycket engagerat mljöråd som är påputtare (fnt ord). N har bra och spännande

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 2010 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15-10 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Stressbegreppet. Stressnivån stiger t ex. Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2

Stressbegreppet. Stressnivån stiger t ex. Stress och risken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Stress och rsken för stressrelaterade sjukdomar Sjukgymnastutbldnngen KI, T2 Ala Collns Department of Clncal Neuroscence Karolnska Insttute Stockholm, Sweden Stressbegreppet Evolutonsperspektv: Männskan

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-02 09:44: Inskckad av msstag... 2013-06-25 12:09: N har på ett mycket kreatvt och varerat

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-04 12:54: Vad rolgt att ta del av era tankar och ert arbete med Grön Flagg! Det är härlgt

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan Handlngsplan Grön Flagg Västra Ekoskolan Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-03-17 14:07: Vad rolgt att n har jobbat aktvt med Grön Flagg snart 14 år! Handlngsplanen är tydlg och n tar upp flera exempel

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-01-23 11:26: Bra jobbat, förskolan Kalven! Det är nsprerande att läsa er rapport och se hur

Läs mer

Viktig information från din kommun!

Viktig information från din kommun! Vktg nformaton från dn kommun! Att bry sg om, är att öka tryggheten för oss alla! Foto: Johnny Franzén V vll alla uppnå det goda lvet. Där är tryggheten och säkerheten vktga beståndsdelar. Därför är de

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 10:40: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör dem

Läs mer

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande Skoldemokratplan Prncper och gude tll elevnflytande I Skoldemokratplan Antagen av kommunfullmäktge 2012-02-29, 49 Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@fnspang.se

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:01: N har vktga utvecklngsområden men v skckar tllbaka er rapport för att v önskar

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola Handlngsplan Grön Flagg Äsperedskolan förskola - skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-03-22 11:22: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter elevernas förmågor -

Läs mer

Utbildningsavkastning i Sverige

Utbildningsavkastning i Sverige NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Markus Barth Handledare: Bertl Holmlund Vårtermnen 2006 Utbldnngsavkastnng Sverge Sammandrag I denna uppsats kommer två olka

Läs mer

Bankernas kapitalkrav med Basel 2

Bankernas kapitalkrav med Basel 2 RAPPORT DEN 16 jun 2006 DNR 05-5630-010 2006 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R A P P o r t 2 0 0 6 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R a p p o r t 2 0 0 6 : 6 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 31 RESULTAT

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. I Ur och Skur Pinneman

Handlingsplan. Grön Flagg. I Ur och Skur Pinneman Handlngsplan Grön Flagg I Ur och Skur Pnneman Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-09-23 12:55: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor. Se er själva

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Psykatrkerrollen har erbjudt mg en frhet att skräddarsy mn egen yrkesroll Smon Kyaga, psykatrker och överläkare Läkare ska kunna fokusera på dagnostk, behandlng och det medcnska ansvaret Hed Stensmyren,

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan Handlngsplan Grön Flagg Pysslngförskolan Gläntan Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-19 11:18: Vlka fna och vktga utvecklngsområden n valt - det n gör kommer säkert att skapa engagemang och nyfkenhet

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Sagomossens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Sagomossens förskola Handlngsplan Grön Flagg Sagomossens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-11 12:42: Det låter som en bra dé att ntegrera mljörådet förskolerådet som har en sån bred representaton. N har vktga

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Segelkobben 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Segelkobben 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Segelkobben 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 11:23: Det verkar som om mljöarbetet genomsyrar er vardag, då har n kommt långt!

Läs mer

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-05-11 09:08: skckar tllbaka enl tel samtal 2015-05-18 15:32: Det har vart rolgt att läsa er

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016

Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-01-20 09:07: Förskolan Kalven, n har lämnat n en toppenrapport även denna gång! Bra områden

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saxnäs skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saxnäs skola Handlngsplan Grön Flagg Saxnäs skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-05 09:27: Jättefnt att n jobbat utfrån elevernas önskemål när n satt hop er handlngsplan för att måna om deras nflytande. N

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Gräskobben 2 jan 2015

Grön Flagg-rapport Förskolan Gräskobben 2 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Gräskobben 2 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-02 11:23: Vad rolgt att n känner att mljöarbetet genomsyrar er vardag, då har n kommt

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Vindelälvsskolan 27 maj 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Vindelälvsskolan 27 maj 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vndelälvsskolan 27 maj 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-05-27 15:19: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola Handlngsplan Grön Flagg Berga förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-12-13 09:50: Bra utvecklngsområden med aktvteter som passar barnen. Tänk på att vara medforskare och låta barnen styra. Berätta

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Morkullan 4 mar 2015

Grön Flagg-rapport Förskolan Morkullan 4 mar 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Morkullan 4 mar 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-03-04 10:52: Gratts tll er första godkända rapport och en toppenbra sådan! N har bra och

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-11-14 09:03: Ännu en gång har n skckat n en mponerande rapport. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Grön Flagg-rapport Bullerbyns förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Bullerbyns förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Bullerbyns förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:11: N har jättefna konkreta utvecklngsområden och bra aktvteter tll dessa. Blderna

Läs mer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.

Läs mer

Attitudes Toward Caring for Patients Feeling Meaninglessness Scale

Attitudes Toward Caring for Patients Feeling Meaninglessness Scale Atttudes Toward Carng for Patents Feelng Meannglessness Scale Detta frågeformulär handlar om olka exstentella känslor, tankar, förståelse samt stress som kan uppstå vården av patenter lvets slutskede.

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor

Handlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor Handlngsplan Grön Flagg Bosgårdens förskolor Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-11 14:16: Det är nsprerande att läsa hur n genom röstnng tagt tllvara barnens ntressen när n tagt fram er handlngsplan.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Tornastugan 28 mar 2013

Grön Flagg-rapport Förskolan Tornastugan 28 mar 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Tornastugan 28 mar 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-03-28 09:33: Det är klart att n blr godkända med en sådan fn rapport! Det är nsprerande

Läs mer

Grön Flagg-rapport Fröslundavägens förskola 15 apr 2016

Grön Flagg-rapport Fröslundavägens förskola 15 apr 2016 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Fröslundavägens förskola 15 apr 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-04-15 10:59: Vad bra att n utgår från barnens ntressen för att få n deras nflytande

Läs mer

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Näckrosen

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Näckrosen Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Näckrosen Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-07-28 12:15: N har vktga och spännande utvecklngsområden krng tema. Utmana gärna barnen med öppna frågor de olka utvecklngsområdena

Läs mer

Framtidens Karriär. Utbildning har fått en lägre värdering i samhället

Framtidens Karriär. Utbildning har fått en lägre värdering i samhället Framtdens Karrär Gymnaselärare Bygg upp rätt förutsättnngar för våra lärare och premera de som gör goda nsatser Gymnase- och kunskapslyftsmnster Ada Hadzalc. Gymnaseskolans största utmanngar enlgt lärarna

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Sverge behöver större forskargrupper Många krafter måste dra åt samma håll Den globala kunskapskonkurrensen hårdnar Om

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-13 09:11: N har jättefna aktvteter tll era utvecklngsområden. Det är en mycket bra

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Gärdesängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Gärdesängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Gärdesängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 20121012 11:04: Lte fler uppgfter tack... 20121023 15:38: N har vktga och relevanta mål samt aktvteter som kan göra alla delaktga

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Saltängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-19 13:46: N har en mycket ambtös och välplanerad handlngsplan med många aktvteter som säkert kommer att skapa stort engagemang

Läs mer

Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 12:45: Gratts tll er första certferng Grön Flagg! Vad rolgt att n känner att mljöarbetet

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Ugglan förskola 15 aug 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Ugglan förskola 15 aug 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ugglan förskola 15 aug 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-08-15 13:57: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era utvecklngsområden

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Stadionparkens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Stadionparkens förskola Handlngsplan Grön Flagg Stadonparkens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-03-10 13:06: Hej! N har många spännande och vktga utvecklngsområden. Er handlngsplan känns genomarbetad med aktvteter

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Salvägens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Salvägens förskola Handlngsplan Grön Flagg Salvägens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-02 11:11: N har valt fna och ntressanta utvecklngsområden med många olka typer av aktvteter som kan skapa nyfkenhet och

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tällbergs skola 18 jun 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tällbergs skola 18 jun 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tällbergs skola 18 jun 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-0-18 18:47: Vad rolgt att eleverna kom med förslaget att sopsortera! N har på ett mycket kreatvt

Läs mer

för alla i Landskrona

för alla i Landskrona , den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-01-24 16:36: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med ert tema. Vad kul att

Läs mer

Grön Flagg-rapport Peter Pans förskola 12 aug 2016

Grön Flagg-rapport Peter Pans förskola 12 aug 2016 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Peter Pans förskola 12 aug 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-08-12 11:30: N har verklgen kommt långt ert Grön Flagg-arbete där hållbarhetstanken verkar

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Fokus bör lgga på att läkare får lägga merparten av sn td på uppgfter som är värdeskapande för patenterna Anna Nergårdh, chefläkare Stockholms läns landstng Framtdens Karrär Läkare Hälso- och sjukvårdens

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det?

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Uppsats fortsättnngskurs C Författare: Johan Bjerkesjö och Martn Nlsson Handledare: Patrk Hesselus Termn och år: HT 2005 Arbetslvsnrktad rehablterng för

Läs mer

Kvalitetssäkring med individen i centrum

Kvalitetssäkring med individen i centrum Kvaltetssäkrng med ndvden centrum TENA har tllsammans med äldreboenden Sverge utvecklat en enkel process genom vlken varje enskld ndvd får en ndvduell kontnensplan baserad på hans eller hennes unka möjlgheter

Läs mer

Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015

Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-26 09:46: Det har vart rolgt att läsa er rapport och se hur n har ntegrerat hållbar

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 28 mar 2013

Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 28 mar 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 28 mar 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-03-28 10:28: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era utvecklngsområden.

Läs mer

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en Framtdens Karrär Sjuksköterska Arbetsbelastnng, vllkor och patentsäkerhet fokus Flexbel arbetstd och högre lön attraherar på mndre ort Erbjuder påverkansmöjlgheter, ansvar och varaton Den undersöknng som

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Hamregårds förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Hamregårds förskola Handlngsplan Grön Flagg Hamregårds förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-03-30 08:43: Vlket härlgt vattentema n ska arbeta med tllsammans med barnen och strålande att n utgått från barnens ntresse

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Möjlgheter tll nnovaton fnns all forsknng Forsknng recept på framgång en globalserad värld Nya modeller krävs för att

Läs mer

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare!

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare! HÄSTFÖRETAGARPRAKTIKAN Råd och tps för dg som vll bl framgångsrk hästföretagare! Inlednng Har du en hästverksamhet tankarna? Fundera på varför! Trolgen delar du med de flesta andra hästföretagare en passon

Läs mer

Framtidens Energi. Paradigmskifte till småskaligt. Utmaning för framtidens energi: leveranssäkerhet

Framtidens Energi. Paradigmskifte till småskaligt. Utmaning för framtidens energi: leveranssäkerhet Annons DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Energ Paradgmskfte tll småskalgt energsystem Det pågår ett paradgmskfte där energsystemet blr mer småskalgt. branschen måste utveckla

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA p ublkat on ä r e n A n nons f rån n e xtmed A Annons Framtdens Forsknng SSF agl aktör för strategsk forsknng Samverkan, relevans och hög kvaltet utmärker forsknng som stöds av SSF. V bdrar

Läs mer

Hur ofta har Grön Flagg-rådet/elevrådet träffats? 1-2 gånger/månad

Hur ofta har Grön Flagg-rådet/elevrådet träffats? 1-2 gånger/månad I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Generellt ägardirektiv

Generellt ägardirektiv Generellt ägardrektv Kommunala bolag Fastställt av kommunfullmäktge 2014-11-06, 223 Dnr 2014.0450.107 2 Generellt ägardrektv för Fnspångs kommuns drekt eller ndrekt helägda bolag Detta ägardrektv ska antas

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Stensjöns förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Stensjöns förskola Handlngsplan Grön Flagg Stensjöns förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-07-30 13:40: Vlken fn och spännande blå tråd n har era utvecklngsområden. N kan säkert få både barn och pedagoger ntresserade

Läs mer

Eventuella kommentarer eller övrigt att tillägga: Vi har träffats 3-4ggr/ termin. Svara ja eller nej genom att klicka och välja i listan nedan.

Eventuella kommentarer eller övrigt att tillägga: Vi har träffats 3-4ggr/ termin. Svara ja eller nej genom att klicka och välja i listan nedan. I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn

Läs mer

Gymnasial yrkesutbildning 2015

Gymnasial yrkesutbildning 2015 Statstska centralbyrån STATISTIKENS FRAMTAGNING UF0548 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 1(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete 2016-03-11 Mattas Frtz Gymnasal yrkesutbldnng 2015 UF0548

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Knallen 19 feb 2015

Grön Flagg-rapport Förskolan Knallen 19 feb 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Knallen 19 feb 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-02-19 09:29: N har jättefna konkreta utvecklngsområden och bra aktvteter tll dessa. Blderna

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel DennA tematd nng är en från nextm e D A V måste ha en forsknngspoltk där samverkan faclteras och uppmuntras Charlotte Brogren, generaldrektör på VINNOVA. Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Poltk,

Läs mer

Nyhetsbrev 2015:3 från Sveriges Fiskevattenägareförbund

Nyhetsbrev 2015:3 från Sveriges Fiskevattenägareförbund Nyhetsbrev 2015:3 från Sverges Fskevägarebund 2015-09-29 Förbundsdrektör reflekterar Mljöorgansatoner mljömyndgheter gör mycket vktga nödvändga nsatser nom områd. M bland blr det rktgt fel da beror nästan

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Stadionparkens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Stadionparkens förskola Handlngsplan Grön Flagg Stadonparkens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-07-30 13:53: N har valt spännande och vktga utvecklngsområden att arbeta med. Att expermentera och undersöka vatten är

Läs mer

Folkrätten och kriget mot terrorismen

Folkrätten och kriget mot terrorismen Mänsklga demokrat Folkrätten FN I den här teorbakgrunden: presenterar v en överskt av folkrätten de hot den har utsatts för genom det onskränkta krget mot terrorsmen åskådlggör v FN:s roll ett väl fungerande

Läs mer

Grön Flagg-rapport Fågelsångs förskola 23 jun 2015

Grön Flagg-rapport Fågelsångs förskola 23 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Fågelsångs förskola 23 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-23 21:27: "Möten med solen, möten med vnd, möten med vatten!" Er rapport är näst ntll

Läs mer

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE SSI:1';74-O15 BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE John-Chrster Lndll Pack, 104 01 STOCKHOIJ! ;4 aprl 1974 BEREDSOP TJÖT ATOMOLYCKOR I SVERIGE Manuskrpt grundat på ett föredrag vd kärnkraftmötot Köpenhamn,

Läs mer