Framtidens Karriär Läkare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens Karriär Läkare"

Transkript

1 Psykatrkerrollen har erbjudt mg en frhet att skräddarsy mn egen yrkesroll Smon Kyaga, psykatrker och överläkare Läkare ska kunna fokusera på dagnostk, behandlng och det medcnska ansvaret Hed Stensmyren, specalstläkare och ordförande Läkarförbundet Framtdens Karrär Läkare Stor majortet av läkarna trvs med stt arbete Stmulerande arbete läkemedelsndustrn Dgtalserngen av vården måste vara verksamhetstyrd Över 97 procent av läkarna trvs helt eller delvs med stt arbete som läkare. Samtdgt anser över 80 procent att deras kompetens kan användas på ett bättre sätt, vsar en undersöknng som Framtdens Karrär Läkare har genomfört. Barnläkaren Chrstna Keen älskade det patentnära arbetet och den högspecalserade vården av svårt sjuka barn. Men Chrstna vlle mer och sökte nya utmanngar läkemedelsbranschen. E-hälsa är en vktg förutsättnng för jämlk vård och omsorg. Dgtalserng är ett sätt att effektvsera vården och hantera de utmanngar som uppstår, men dgtalserngens fokus bör lgga på verksamhetsutvecklng. Patolog Allmänmedcn Framtdens specalstläkare Resursläkare Chefs- och ledarskap Utlandsarbete Framtdens Karrär Läkare januar 2015

2 För mg är närheten mellan olka specalteter på Akademska sjukhuset otrolgt värdefull. Här har jag drektkontakt med spetskompetens och svåra fall ger det en möjlghet tll sambedömnng, vlket både är tryggt och lärorkt. V stöttar och uppmuntrar varandra och mna kollegor är generösa med sn kunskap. Själva mötet med patenter ger mg också mycket tllbaka och jag känner att det jag gör är betydelsefullt. Kopplngen tll unverstetet och forsknngen gör att man ständgt utvecklas. Här får jag använda mn kunskap fullt ut och det är något som jag uppskattar. Samuel, AT-läkare på Handkrurgen Engagemang och kunskap för ett bättre lv. Karrar_dr_SE_A_akademska_21-02.ndd :42 Närhälsan är landets största aktör nom prmärvård. V utvecklar prmärvård världsklass. Läkare och forsknngssugen? Då är Närhälsan ett smart val. Närhälsan ökar antalet forskarutbldade/ dsputerade läkare och erbjuder tllsvdareanställnng på flera av våra 113 vårdcentraler Västra Götaland. I kombnaton med klnskt arbete på vårdcentral får du: ekonomskt stöd under forskarutbldnng (doktorandstöd) under del av tjänst fem år ekonomskt stöd tll nydsputerade forskare (post-doc stöd) under del av tjänst motsvarande tre år Just nu fnns ledga läkartjänser som kombneras med forsknng. Läs mer och sök på narhalsan.se/sokjobb, Referensnummer: 2014/4870 Genom lvsvktga möten och professonell vård leder och nsprerar v Västra Götalandsregonen tll att bl den frskaste regonen världen. För att lyckas med detta behöver v ha kompetenta medarbetare som arbetar framåt tllsammans. Idag är v medarbetare nom femto yrkesgrupper. narhalsan.se Följ oss på LnkedIn narhalsan.se/sokjobb

3 framtdens karrär läkare januar Om detta kan du läsa Framtdens Karrär Läkare Stora möjlgheter att bygga det nya En av sjukvårdens vktgaste framtdsfrågor är hur läkarnas särsklda kompetens ska kunna tllvaratas på ett mer effektvt sätt. Enlgt vår undersöknng svarar drygt 80 procent av läkarna att deras särsklda kompetens kan användas bättre. I samma undersöknng svarar 97 procent av läkarna att de trvs med stt arbete som läkare. Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdrektör Västra Götaland, anser att det är en bra utgångspunkt och ger goda förutsättnngar för att lösa många av de problem som professonen upplever. Just nu pågår en utvecklng mot en mer personcentrerad vård, vlket kommer att ha betydelse för hur man utbldar, verkar och lär det framtda sjukvårdssystemet. Detta medför stora utmanngar för sjukvården och läkarprofessonen, men även stora möjlgheter för de som vll vara med och bygga det nya. E-hälsa och dgtalserng av vården är en vktg förutsättnng för jämlk sjukvård. Varför är dgtalserngen nödvändg och hur lyckas man bäst med nförandet av nya e-tjänster och verktyg nom vården? Utvecklngsmöjlgheterna är många nom den tradtonella sjukvården och stora behov av läkare fnns nom främst psykatr och allmänmedcn, men även nom smalare områden som patolog och radolog. Men stora möjlgheter fnns även för läkare nom läkemedelsndustrn för den som vll söka sg nya utmanngar. V hoppas att du trvs där du är dag, men vll med Framtdens Karrär Läkare ge nspraton, nya utmanngar samt lyfta fram några av sjukvårdens vktgaste framtdsfrågor. Välkommen tll Framtdens Karrär Läkare! Redaktonen 4-5 Undersöknng bland yrkesverksamma läkare Stor majortet av läkarna trvs på stt jobb men kompetensen kan användas bättre 6 Lärande och utvecklng går hand hand 7 Utökat admnstratvt stöd tllvaratar läkarnas kompetens Intervju med Hed Stensmyren, ordförande Läkarförbundet 8 Patologn utvecklar framtdens sjukvård 9 Prmärvården första lnjens sjukvård 10 Stmulerande läkararbete ndustrn 12 Psykatr dscpln som förenar hjärta och hjärna 13 Många karrärvägar psykatrns snabbföränderlga värld 14 Framtdens specalstläkare kan se männskan Dgtalserngen av vården måste vara verksamhetsstyrd 18 Dedcare och Rent a Doctor läkarnas favorter 19 Resursläkare en vktg pusselbt 20 Personcentrerad vård måste se tll hela männskan 21 Läkare på mndre ort Mångsdgt arbete med stort ansvar 22 Mest välkända och populära regonsjukhusen 23 Lednng nte det samma som admnstraton 24 Unga läkare frustreras över ojämlkheter vården 25 Gynnas av att söka jobb utanför Sverge 26 Läkaren som sprnger med sna patenter 26 Etk know-how och know-why Presenterade företag och organsatoner 27 Svenska Läkaresällskapet Stockholms läns sjukvårdsområde SLSO 30 El Llly 31 Capo Psykatr 31 Kungälvs sjukhus 32 Regon Gävleborg 33 Dedcare Doctor Landstnget Kalmar län 36 Lasarettet Enköpng 37 Galderma Prmärvården, Landstnget Sörmland 40 Capo Närsjukvård 41 Prmärvården, Regon Örebro län 41 Psykatrska klnken Umeå, NUS 42 Praktkertjänst N.Ä.R.A. 42 Skaraborgs sjukhus 43 Psykatrn, Landstnget Sörmland 44 Närsjukvården Kruna, Norrbotten 45 Janssen 46 Prmärvården, Landstnget Västernorrland 46 Glesbygdsmedcnskt centrum, Västerbotten 47 Regon Nordjylland Framtdens Karrär Läkare är producerad av NextMeda. Projektledare Nklas Engman Skrbenter Sandra Ahlqvst, Anna-Karn Andersson, Anette Bodnger, Håkan Edvardsson, Perre Eklund, Crstna Lefland, Jess Ulrk Verge, Chrstna B. Wnroth Fotografer Patrk Bergenstav, EdelPhoto, Peter Engström, Gonzalo Irgoyen, Andreas Johansson, Carlmagnus Johansson, Lnda Karlsson, Mare Lnderholm, Johan Marklund, Danel Olausson, Ma Orlng, Lasse Persson, Dan Pettersson, Per Sandberg, Göran Strandsten, Sander Taats, Lars-Ove Törnebohm, Pernlla Wahlman Grafsk form Stellan Stål Annonsförsäljnng NextMeda, Meda X Norr Tryck BOLD Prntng/DNEX Tryckeret Omslagsblder Jan Fredrk Frantzen / UNN, Alexander Ruas / Capo, Rckard Erksson Frågor om nnehållet besvaras av NextMeda Tel: , E-post: För mer nformaton om Framtdens Karrär Läkare, var vänlg kontakta: Nklas Engman Telefon , Mobl E-post: Stärk dg rollen som chef nom hälso- och sjukvården. Som chef och ledare nom vården behöver du ha förmåga att hantera en mängd olka krav, vlka ofta står konflkt med varandra. IFL vd Handelshögskolan Stockholm förenar akadem och praktk för utvecklng av dg och dn verksamhet. Här får du en mångfald av perspektv på lednng, organsaton och styrnng vården som utgör kärnan vårt chefsutvecklngsprogram. Chefsutvecklngsprogrammet för sjukvården, start 20 oktober Vll du veta mer? Kontakta Kerstn Granelund, programrådgvare, på eller

4 4 framtdens karrär läkare januar 2015 Stor majortet trvs på stt jobb Över 97 procent av läkarna trvs med stt arbete. Samtdgt anser en stor majortet att deras kompetens skulle kunna användas på ett bättre sätt. Det vsar en undersöknng som Framtdens Karrär Läkare lått genomföra. Resultaten är ungefär lnje med mn uppfattnng. Det är ngentng undersöknngen som drekt förvånar, men det är väldgt glädjande att så många trvs med arbetet, det är en extremt bra sffra, säger Jens Enoksson, chefsläkare på Regon Skåne. Att en så hög andel En åtgärd kan vara att se över vlka arbetsuppgfter som kan föras över tll andra personalgrupper läkare nte tycker att deras kompetens tll fullo tas tllvara är en uppgft för varje arbetsgvare att analysera och htta lösnngar på, menar han. Det fnns nga enkla svar på hur man ska lösa det eftersom läkarrollen är så mångfacetterad och varerad. Läkare arbetar klnskt, som forskare, som admnstratörer och chefer och lösnngarna kan se väldgt olka ut. Men en åtgärd kan vara att se över vlka arbetsuppgfter som kan föras över tll andra personalgrupper och göras både effektvare och bllgare av andra, säger han. Det kan exempelvs handla om en del admnstratva sysslor. Men det är vktgt att komma håg att läkarprofessonen lgger att utveckla vården och det ngår vssa nödvändga admnstratva uppgfter, framhåller Jens Enoksson. Det är också bekymmersamt att närmare hälften av de tllfrågade läkarna nte anser sg ha möjlghet tll att ta rmlga raster. Det är framför allt en schemamässg fråga, som bör gå att kunna lösa med rätt planerng. Det är också vktgt att läkare markerar när arbetsbördan nte tllåter några pauser, det måste komma tll lednngens kännedom. nflytande mnskar Lollo Makdess är gynekolog och en Lollo Makdess, gynekolog och en av grundarna tll Läkaruppropet. av grundarna tll Läkaruppropet, som är en protest mot en alltför ensdgt produktonsstyrd vård. Hon tycker också att enkätresultatet stora delar stämmer med hennes bld av läkarnas stuaton. Många läkare trvs med stt jobb och ser utvecklngsmöjlgheter, men Det är vktgt att systemet nte hndrar att läkare får göra det de är utbldade för samtdgt ser de hur deras nflytande över arbetet mnskar. Det är dessutom stressande att nte få utnyttja sn kompetens. Det är vktgt att systemet nte hndrar att läkare får göra det de är utbldade för. Även Lollo Makdess menar att dskussonen om admnstratva bördor måste göras utfrån rätt perspektv. Det blr lätt endmensonellt när patentarbete ställs mot admnstraton, utan att det specfceras vad admnstratonen handlar om. En bättre fråga vore hur mycket td är varken patentarbete eller gvande admnstraton? Mycket av admnstratonen handlar faktskt om vktgt patentarbete, exempelvs journalförng. De kvaltetsuppföljnngar som är medcnskt relevanta och lgger tll grund för vktg forsknng har också stort värde. Det är den cke-värdeskapande admns- Framtdens Karrär Läkare har genomfört en trendundersöknng hos ett slumpmässgt urval av yrkesverksamma läkare Sverge om deras syn på yrket, arbetsstuatonen, utvecklngsmöjlgheterna och om hur läkarnas särsklda kompetens används. trvs du med dtt arbete som läkare? känner du dg uppskattad av dn arbetsgvare? 2,7% 0,2% 4,0% Ja, helt och hållet Ja, delvs Nej, nte så mycket Nej, nte alls Ja, helt och hållet 39,1% 58,0% 18,4% 34,2% Ja, delvs Nej, nte så mycket Nej, nte alls 43,3% har du karrär- och utvecklngsmöjlgheter som läkare? anser du att du har nflytande över dn arbetsstuaton? 5,1% 0,9% 4,4% Ja, helt och hållet Ja, delvs Nej, nte så mycket Nej, nte alls 8,4% Ja, helt och hållet Ja, delvs Nej, nte så mycket Nej, nte alls 43,6% 50,4% 33,6% 53,6%

5 framtdens karrär läkare januar tratonen som måste dentferas och mnskas, den som enbart handlar om att vsa på produktvtet. Det fnns också en hel del krngarbete, som mycket väl kan utföras av andra än läkare. t-system stressar Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdrektör Västra Götaland och nfektonsläkare, menar att det faktum att en så hög andel av läkarna trvs med stt yrke ger goda förutsättnngar för att lösa många av de problem som professonen upplever. Det ger en bra utgångspunkt för att htta lösnngar. Det gäller att facket, arbetsgvare, chefer och medarbetare samarbetar för att skapa bra vllkor och förutsättnngar för professonen, säger hon. Som exempel på ett område där det ofta fnns stor förbättrngspotental nämner Ann Söderström t-systemen. Framtdens vårdnformatonsmljö är ett projekt som Jens Enoksson, chefsläkare Regon Skåne. It-stödet är oerhört vktgt för att avlasta och underlätta läkarnas arbete Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdrektör Västra Götaland. Västra Götaland, Regon Skåne och Stockholms läns landstng drver gemensamt för att skapa ett effektvt t-stöd för vården. It-stödet är oerhört vktgt för att avlasta och underlätta läkarnas arbete och få mer effektva processer verksamheten. Det fnns ofta stora brster och det är hög prortet att få smartare system, säger hon. Det är också vktgt att ttta på uppgftsväxlng och se vad andra personalkategorer kan ta över samt hur schemaläggnngen fungerar, framhåller Ann Söderström. Men det fnns nga patentlösnngar. Alla arbetsplatser är olka och läkaryrket är brett. Det vktga är att eventuella problem kommer upp tll ytan och dskuteras. TexT: CrsTna LefLand Tack för bdraget tll Läkare Utan Gränser Tack vare er läkare som medverkade undersöknngen har Framtdens Karrär Läkare skänkt kr tll Läkare Utan Gränser. Läkare Utan Gränser ger humantär medcnsk katastrofhjälp tll männskor som drabbats av väpnade konflkter, krser, epdemer och naturkatastrofer samt tll befolknngsgrupper som saknar hälsovård på grund av socal eller geografsk solerng. har du möjlgheter att ta rmlga raster/pauser under dn arbetsdag? Ja 52,4% Nej 47,6% hur mycket av dn arbetstd uppskattar du går åt tll ren admnstraton? 0-10 % % % % % % % % % % 7,1% 7,1% 4,7% 1,8% 0,4% 0,2% 17,6% 18,0% 15,1% 28,0% anser du att dn särsklda kompetens som läkare kan användas bättre? 2,6% 16,2% 51,6% undersöknngen 29,6% Ja, helt och hållet Ja, delvs Nej, nte så mycket Nej, nte alls Framtdens Karrär Läkare har samarbete med Sntor Dgtal Solutons genomfört en trendundersöknng hos ett slumpmässgt urval av yrkesverksamma läkare Sverge. Undersöknngen genomfördes under tden 4-9 december Den statstska felmargnalen undersöknngen är 2,7-4,5 procentenheter. Vad tycker läkarna?

6 6 framtdens karrär läkare januar 2015 Lärande och utvecklng går hand hand Dagens läkarkår har ett val mellan att slåss för det förgångna och vara med och bygga det nya. Valet kommer att se olka ut, beroende på hur man ser på sn framtda yrkesroll och vad man uppfattar att man kommer att förlora, säger Mchael Bergström, SKL. V ården förändras ständgt, just nu pågår en utvecklng mot en mer personcentrerad vård, vlket nnebär att se vården ur ndvdens perspektv, stället för att sätta patenten centrum. En utvecklng som ställer helt nya krav på både läkare och patenter. Det här handlar enkelt uttryckt om att v går från att vården ägde nformatonen tll att nformaton blr tllgänglg med patenten. V går från att ställa frågor som hur mår du tll vad är vktgt för dg, säger Mchael Bergström, handläggare på avdelnngen för vård och omsorg på SKL. Utvecklngen mot en mer personcentrerad vård kommer att ha betydelse för hur man utbldar, verkar och lär det framtda sjukvårdssystemet. En av de stora utmanngarna för dagens läkare är att man fram tll dags dato har blvt mycket tränad antngen eller, det vll säga antngen är det jag som har rätt eller så är det du. Men många andra professoner tränar både och. V går från att vården ägde nformatonen tll att nformaton blr tllgänglg med patenten Med detta menar Bergström att det nom vården nte fnns en storlek som passar alla. Å ena sdan fnns det en massa vård som nte ska sklja sg åt mellan olka patenter. Å andra sdan vll nte fru Andersson ha fru Janssons vård. flera utmanngar Att som läkare htta balansen mellan att tllhandahålla samma vård och en anpassad och dskuterad vård, är en av de stora knäckfrågorna. Om man lyckas eller ej handlar mycket om hur man är tränad, vlka värderngar man har och hur man förhåller sg tll andra. Därför tror jag att frågan om personcentrerad vård kommer att ha bärng på de kompetenser som krävs för att kunna jobba ett än mer personcentrerat sjukvårdssystem, eftersom det frågasätter en hel del av den läkarroll som man utbldar för dag. Att som läkare vara med och utveckla och förnya hälso- och sjukvården tllsammans med andra är enlgt Mchael Bergström avgörande för att vården ska bl personcentrerad även praktken. Det fnns en tendens att man fastnar teorer, fastslår att så här blr det framtden och glömmer bort det vktgaste, att v måste resa dt. Ibland pratar man om att lära av och lära om. Men detta är nget unkt för vården, det har hänt de flesta branscher. Förutom utvecklngen mot en allt mer personcentrerad vård är dgtalserngen något som påverkar vlka kompetenser som kommer att krävas av läkarna framtdens sjukvård. Dgtalserngen kompletterar, stöttar och bland även ersätter uppgfter vlket påverkar rollerna. Helt klart är att den nya teknken nnebär en kraftg förändrng av vad man gör, lte beroende på vlket stöd man som läkare eller patent är med och utvecklar. nya roller Multsjuklghet är den tredje stora utmanngen som kommer att påverka vlka kompetenser som krävs av morgondagens läkare. Allt fler männskor kommer att ha flera olka kronska sjukdomar och Mchael Bergström, handläggare på avdelnngen för vård och omsorg på SKL. vården är nte rktgt organserad för att ta hand om detta på ett smdgt sätt. Utmanngen blr att å ena sdan hålla reda på kombnatoner av sjukdomar och behandlngar, för vlket t-stöd behövs, och å andra sdan att ha reda på vad som är vktgt för patenten. Som förklarng cterar Mchael Bergström den tyske flosofen Gadamer: Hälsa är att glädje vara upptagen av sna lvsuppgfter. Det betyder att hälsa för dg och mg varerar beroende på att v tycker är vktgt att kunna göra, trots en eller flera sjukdomar. Alltså ndvdens preferenser utfrån sna mål och uppgfter här lvet. Det man fnner vktgt lvet behöver vägas mot det som man medcnskt kan få stöd form av behandlng. Huvudutmanngen är alltså att utblda läkare att kunna balansera mellan personcentrerad vård och dgtalserngens möjlgheter för att hantera en allt större multsjuklghet bland befolknngen. V får de kompetenser som v utbldar för. Om v gör som v alltd har gjort, ja då får v de kompetenser v har dag frågan är om det räcker? Men lärande och utvecklng hänger tätt hop och utbldnng är ett strategskt mycket vktgt verktyg för att bygga den nya vården, avslutar Mchael Bergström. TexT: AneTTe Bodnger

7 framtdens karrär läkare januar Utökat admnstratvt stöd En av sjukvårdens vktgaste framtdsfrågor är hur läkares särsklda kompetens kan tllvaratas på ett mer effektvt sätt. I dagsläget saknar många läkare det admnstratva stöd de behöver och tvngas därför ägna sg åt dessa arbetsuppgfter vd sdan av dagnostk och behandlng. Läkarförbundet är en av de organsatoner som engagerar sg frågan. Det här är grund och botten en fråga om att utnyttja resurser. Läkare ska kunna fokusera på dagnostk, behandlng och det övergrpande medcnska ansvaret och borde därför kunna delegera arbetsuppgfter som nte kräver läkarkompetens, tll exempel olka former av admnstraton, säger Hed Stensmyren, specalstläkare anestes på Danderyds sjukhus och ordförande Läkarförbundet. I nschad vårdverksamheter med en hög medcnsk specalstkompetens med ett tydlgt patentansvar med tllgång tll en kontnuerlg läkarkontakt Hed Stensmyren, specalstläkare anestes på Danderyds sjukhus och ordförande Läkarförbundet. fungerar det personlga yrkesansvaret bättre än verksamheter med hög personalomsättnng och svårgheter att få fast bemannng. modern dgtal nfrastruktur En förutsättnng för att läkare ska kunna fokusera på sn kärnkompetens är ett modernt och användarvänlgt t-stöd som effektvserar hanterngen av bland annat patentjournaler och överförng av patentdata. Det är tyvärr nte ovanlgt med omoderna tsystem med ett lapptäcke av föråldrade teknska lösnngar utan ntegrerade beslutsstöd. V betraktar det som resursslöser att nte nvestera moderna t-system som anpassats utfrån vårdens behov, säger Hed Stensmyren. Hon påpekar vkten av att hälsooch sjukvårdens lednng vsar prov på tllräcklgt förtroende för professonen att ansvara för verksamheten. Den som ansvarar för den medcnska verksamheten behöver självklart mandat och befogenhet att påverka Foto: Rckard Erksson Läkare med det medcnska ansvaret bör få mandat och befogenheter att styra verksamheten och styra verksamheten. Stort ansvar och lten möjlghet att påverka är en ytterst dålg kombnaton. Läkare som har det medcnska ansvaret bör med andra ord få mandat och befogenheter att också ta det ansvaret. Hed Stensmyren betonar dessutom vkten av att den läkare som har högst medcnsk kompetens på en arbetsplats också fnns representerad lednngen. utbyggnad av prmärvården En utbyggnad av prmärvården kan bdra tll ett bättre tllvaratagande av läkares kompetens. Endast 60 procent av patenterna Sverge har en fast läkarkontakt, vlket är betydlgt lägre än många andra europeska länder. Fler vårdcentraler och allmänläkare kan öka kontnuteten för patenten. Mndre detaljerade styrsystem är också ett vktgt steg på vägen mot ett mer optmalt resursutnyttjande, säger hon. TexT: AnnkA Whlborg Vll du använda dn specalstkompetens på en ny arena? Läkare tll vår forsknng nom Global Medcnes Development & Patent Safety AstraZeneca R&D, Mölndal. Våra avdelnngar ansvarar för den senare delen (fas II-IV) den klnska utvecklngen av nya sub stanser för behandlng av kardovaskulära, metabola sjukdomar samt luftvägssjukdomar. V befnner oss en spännande och dynamsk fas och söker därför nya medarbetare. Du är specalst nom nternmedcnsk eller annan läkemedelsntensv specaltet, och har erfarenhet av klnsk forsknng. Du är företagsam, resultatorenterad, flexbel och trvs med nya utmanngar en global mljö. För mer nformaton, ta gärna kontakt med Jan Klhamn, Therapy Area Clncal Drector, Inflammaton, Neuroscence & Respratory GMeds. Tel: Chrstna Stahre, Group Drector, Cardovascular & Metabolc Dseases GMed Tel: Magnus Ysander, Safety TA Sklls Drector, Patent Safety. Tel: Ansök och läs mer på astrazeneca.se/karrar. För att enkelt htta annonsen skrv n ref. nummer MOL000001LG sökrutan. V tar enbart emot ansöknngar va hemsda. astrazeneca.se

8 8 framtdens karrär läkare januar 2015 Patologn utvecklar framtdens sjukvård I Sverge är knappt 1 procent av läkarkåren patologer, 210 specalster och 98 ST-läkare. Det gör dem tll en exklusv skara som stt blygsamma antal tll trots, har alla kort på hand för att drva vården framåt. Just nu pågår ett omfattande arbete för att utveckla och nyttggöra patologska fynd för tdg sjukdomsupptäckt och ndvdualserad behandlng tll fler patenter. Johan Lndholm är patolog och överläkare vd Karolnska unverstetssjukhusets laboratorum för klnsk patolog och cytolog. I februar tllträder han också som chef för ST-läkarna vd Karolnska unverstetssjukhusets enheter Solna och Huddnge samt vd Södersjukhuset och Danderyds sjukhus. Under Johan Lndholms lednng ska ST-läkarna utbldas den gamla skolans patolog, det vll säga tllägna sg kunskap om hur de olka sjukdomarna ser ut vävnaden. Det nya är att framtdens patologer större utsträcknng ska kunna uttala sg om hur olka sjukdomstllstånd kan behandlas med hjälp av målnrktad och ndvdualserad terap. Johan Lndholm, patolog och överläkare vd Karolnska unverstetssjukhuset. Tack vare patologens breda kunskap är du också en efterfrågad klnker, lärare och forskare För att kunna bdra tll detta måste morgondagens patologer utveckla sn kunskap om hur celler och DNA är uppbyggda. Detta behövs för att kunna dentfera bomarkörer som pekar på genetska och epgenetska förändrngar som orsakat sjukdomstllståndet. För att nå dt krävs nya typer av samarbeten och strukturerng av stora datamängder, tllägger Johan Lndholm. multdscplnärt arbete För att främja vårdens utvecklngsarbete har Stockholms läns landstng parallellt med att den nya utbldnngsplattformen för ST-läkare skapas, beslutat att skapa ett regonalt kunskapscentrum dagnostk för patolog och cytolog. Kunskapscentret kommer att omfatta så väl prvat som offentlg verksamhet hela Stockholm och på Gotland; även S:t Görans laboratorum Unlab och Alers Medlab Näsbypark ngår centret. För att förbereda STläkarna för framtdens patologska arbete har v också nlett ett forsknngssamarbete med ScLfe, samarbete mellan Kunglga Teknska Högskolan och Karolnska nsttutet, dt en del av utbldnngen kommer att vara förlagd. Patologerna behöver göra sg förtrogna med utrustnngen vd ScLfe och utveckla ett gemensamt forsknngsspråk. ScLfe behöver sn tur tllgång tll vävnadsprover Foto: ScLfeLab för sna undersöknngar, vlket v kan erbjuda. För att skapa ännu bättre möjlgheter att med hjälp av patologska upptäckter utveckla vården, har Vnnova fnanserat ett projekt för ett dgtalserat nätverk nom patolog där dagnostk, utbldnng, forsknng samt Stockholms bobank ngår. Dgtalserng ska göra dagnostk tllgänglg nte bara det rum där proverna utförs, utan patologer ska kunna koppla upp sg mot nätverket för att konsultera experts nom och utom Sverge. Dessutom ska dgtalserngen bygga upp en databas för undervsnng med patentfall med kopplng tll alla bomarkörer. Kunskapsdatabasen kommer att drvas av ST-läkarna som praktskt får uppdraget att länka samman den dgtala patologn mellan ScLfe och klnken. Bobanksarbetet kommer att hjälpa oss att htta nya bomarkörer som pekar på molekylära förändrngar. I praktken nnebär det att patenter med en uppvsad förändrng regelbundet bör kontrolleras för att första hand omhänderta det fortfarande frska, men framför allt ge patenter rätt behandlng när sjukdom utvecklats. nkluderande atmosfär På frågan varför Johan Lndholm valde att bl patolog svarar han: Inom patologn är v multnatonella och jämnt könsfördelade. Hälften av våra kollegor är utländska och många är utbldade utomlands. En sådan mljö skapar en öppen männskosyn. Ett utpräglat teamarbete gör att de yngre läkarna från början får vara med och arbeta med de spännande fallen. Det var därför jag fastande för patolog. Inom andra specalteter försvnner de ntressanta fallen oftast tll överläkarmottagnngen. Hos oss får alla vara med om de klurgaste fallen och tack vare patologens breda kunskap är du också en efterfrågad klnker, lärare och forskare, avslutar Johan Lndholm. TexT: ChrsTna B. WnroTh Läkare Skåne har nära tll det mesta Här f nner du storstadens puls och möjlgheter sda vd sda med landsbygdens avskldhet och ro du når båda nom en tmme, var du än är Skåne. Kontnenten lockar runt hörnet. Med 84 vårdcentraler offentlg reg, sprdda hela Skåne, har Skånebon alltd nära tll god vård. Som specalst allmänmedcn är du med och skapar den trygghet och tllgänglghet som kännetecknar vården Skåne. Du har också stora möjlgheter tll kompetensutvecklng och nära tll unverstetssjukhus och forsknng. Så frågan är nte varför man vll bo och leva här. Snarare varför nte? Vll du veta mer om att arbeta hos oss? Gå n på Prmarvardenskane.se Gör skllnad. Varje dag.

9 framtdens karrär läkare januar Första lnjens sjukvård På flera sätt är prmärvården mer varatonsrk och stmulerande än många andra nrktnngar. Möjlgheterna tll utvecklng och att göra karrär är otalga och specalserngen utgör basen tll hela sjukvårdsväsendet. Foto: Alexander Ruas/Capo Nylgen presenterade Rksrevsonsverket en rapport som utvärderade vårdvalet. Bland annat vsade rapporten att prmärvården är underfnanserad och att det fnns stor efterfrågan på specalster nom området. Lena Ekelus, specalst nom allmänmedcn och vce ordförande dstrktsläkarförenngen, konstaterar att det behövs fler satsnngar på prmärvården för att området ska kunna utvecklas tll att klara framtdens vårdbehov. V är första lnjens sjukvård och för patenternas skull är det av största vkt att vården framöver får resurser nog att skapa fler broar mellan öppen och sluten vård. För att detta ska bl verklghet behöver v fortsätta utveckla prmärvårdens organsatonsstruktur, arbeta tydlgt med ledarskap och fokusera på lokalt förbättrngsarbete. På så vs kan v bedrva mer ndvdbaserad vård och få en helhetsöverskt över hela sjukdomsblden. Detta behöver nte alltd nnefatta medcnsk sjukvård utan kan även nnebära exempelvs samtalsstöd och andra typer av åtgärder. V är spndlarna nätet för hela vårdapparaten och de flesta patenter börjar och slutar stt besök hos oss och poängterar möjlgheten att kombnera en specalserng nom allmänmedcn med exempelvs fördjupnngar, forsknng eller ledarskapsarbete. Jag är generalst och ogllar att behöva begränsa mg. Inom allmänmedcn får jag möta både barn och gamla, prata med anhörga och skapa en relaton tll patenterna vlket ger en kontnutet arbetet. Därutöver har man som allmänspecalst mycket kontakt med övrg hälso- och sjukvård, såväl som myndgheter, skolor och många andra nstanser. Förändrngar samhället återspeglas ofta drekt vår kontakt med patenterna tll skllnad från många andra specalteter kan v fokusera på folkhälsa och preventvt arbete och således förhndra sjukdomar. dets förutsättnngar brstfällga. Tack vare den strålkastare som rktats mot prmärvården och med vård- och hälsovalen har stuatonen förbättras, men Ekelus understryker att verksamheten har mycket mer att ge. Det fnns en väldg kompetens här och v arbetar ständgt med att förbättra och utveckla för både läkare och patenter. V är spndlarna nätet för hela vårdapparaten och de flesta patenter börjar och slutar stt besök hos oss. Ingen dag är den andra lk och arbetet är fyllt av utmanngar och gåtor att lösa. Det är oerhört stmulerande. Dessutom fnns det stora möjlgheter att påverka sn egen arbetsstuaton, dels hur man vll arbeta praktskt men även om man vll vara med och utveckla prmärvården. Specalster allmänmedcn är dessutom väldgt populära ute på myndgheter, nom läkemedelsndustrn och på andra ledande postoner samhället på grund av sn gedgna, medcnska kompetens. vården och dskussoner som rör hur hela sjukvården ska organseras. Vårdsektorn behöver ta vara på den kunskap som fnns samlad nom prmärvården. Man kan nte standardsera patenterna utan det är vktgt att ha ett brett synsätt och det återfnns hos allmänspecalsterna, avslutar hon. TexT: Sandra ahlqvst Foto: Davd Cederberg mångfacetterad specalserng Ekelus framhåller prmärvårdens breda perspektv som en av de mest ntressanta aspekterna av sn arbetsstuaton allmänspecalster är populära Prmärvårdens uppdrag är enormt, men från poltskt håll var länge kunskaperna om och nskterna områ- behöver ta större plats Lena Ekelus anser att specalster allmänmedcn behöver ta större plats ledande processer som rör prmär- Lena Ekelus, specalst nom allmänmedcn och vce ordförande dstrktsläkarförenngen. V söker dstrktsläkare När v berättar om Prmärvården för nvånarna Uppsala län startar v med orden V tar hand om hela dg. Samma nställnng har v också när v rekryterar personal. För att du ska trvas hos oss vll v erbjuda dg mer än bara ntressanta arbetsuppgfter och en bra lön. Just nu söker v dstrktsläkare tll flera av våra vårdcentraler Uppland.

10 10 framtdens karrär läkare januar 2015 Stmulerande läkararbete ndustrn Barnläkaren Chrstna Keen älskade det patentnära arbetet och den högspecalserade vården av svårt sjuka barn. Men Chrstna vlle mer, sökte nya utmanngar och httade rätt läkemedelsbranschen. S om barnläkare kom Chrstna Keen kontakt med läkemedelsndustrn genom bolagens marknadsbolag som ordnade olka föreläsnngar och besökte sjukhusen för att presentera nya preparat. Hon trvdes med stt jobb, men när längtan efter att få göra någontng nytt växte, tog Chrstna beslutet att växla karrärspår. Eftersom jag kände tll marknadsbolagens verksamhet kändes det naturlgt att börja där. Jag fck anställnng som Medcal Advser med ansvar för luftvägar, som är mn specaltet, berättar Chrstna Keen. I rollen som medcnsk rådgvare arbetade Chrstna med nternutbldnng av bolagets säljare. På det externa planet höll Chrstna utbldnngar för klnskt verksamma läkare. Drven av nyfkenhet, och vljan att komma närmare forsknngsfronten, tog Chrstna 2009 klvet vdare tll AstraZeneca Göteborg. I prncp färdg med sn avhandlng stod hon vd ett vägskäl. långsktgt arbete Jag var egentlgen på väg tllbaka tll vården, men erbjöds en tjänst på avdelnng för Patent Safety där mtt arbete fokuserade på bverknngsrapporterng av produkter under utvecklng nom de kardovaskulära sjukdomarna. Jag valde att stanna. Chrstna Keen, barnläkare och forsknngsledare på AstraZeneca. Som dsputerad läkare öppnades dörren tll en poston som forsknngsläkare nom luftvägar. Efter ett par år blev Chrstna chef för en grupp doktorer på avdelnngen och dag har hon ett lednngsansvar för ett av AstraZenecas stora utvecklngsprojekt. Idag arbetar jag tllsammans med olka yrkesgrupper, vlket ger mg ett mycket bredare tankesätt och nya perspektv. Det är jättespännande och ärlgt talat har jag aldrg använt mn hjärna så mycket som jag gör nu. Den stora skllnaden mellan ett tradtonellt läkarjobb och ett arbete ndustrn, är enlgt Chrstna Keen att den daglga responsen på att du som läkare gör någontng vktgt, nte kommer drekt. På ett patentplan ger arbetet läkemedelsndustrn återkopplng på lång skt genom att fler det långa loppet mår bättre och tack vare forsknngen kan leva förhållandevs normala lv. bättre lv För den som är ntresserad av ett jobb ndustrn fnns två karrärvägar: att arbeta ett marknadsbolag eller nom forsknngen. Arbetet ett marknadsbolag är utåtrktat, medan forsknngsbolagen erbjuder en större varaton med många olka karrärvägar. Utöver detta fnns möjlgheten att verka på ett natonellt plan med Sverge eller Norden som marknad, eller på en global marknad. I forsknngsbolag kan du som specalst forska på cellnvå, med djur, gränslandet mellan djur och männska eller de stora klnska prövnngarna. Ett alternatv är att ta ett medcnskt projektlednngsansvar där ekonomska och operatonella frågor står fokus. Ytterlgare en karrärväg är chefsspåret där det är vanlgt att ha ansvar för personal nom ett vetenskapsområde. Rollen som medcnsk expert olka projektgrupper är också en möjlghet. Oavsett roll är det en härlg känsla att få vara en del ett gäng som tror på det v försöker att skapa: ett bättre och längre lv för våra patenter, avslutar Chrstna Keen. TexT: ChrsTna B. WnroTh Du kan som specalst forska på cellnvå, med djur, gränslandet mellan djur och männska eller de stora klnska prövnngarna!kom och jobba på Skaraborgs Sjukhus V söker läkare nom flera olka specalteter. På vår webb kan du läsa mer om våra tjänster och vad v kan erbjuda dg. Skaraborgs Sjukhus är ett komplett akutsjukhus med gott samarbete mellan specalteterna. V arbetar långsktgt och systematskt för att ge patenterna en säker vård och våra medarbetare en utvecklande och trvsam arbetsplats.

11 Jag ser det som en patentsäkerhetsfråga. Sandra af Wnklerfelt, Medcnskt ansvarg läkare V har mellan 120 och 160 patenter n skrvna här hemsjukvården. Och n kan ju tänka er när sjuksköterskorna själva skulle stå och dela dosetter tll över 120 patenter. Dosetterna kan åka upp och det är väldgt stor rsk för förväxlngar. V gjorde en rskanalys tllsammans med några andra vårdcentraler där v jämförde dosettdelnng med Apodos. Då såg v att rsken för felmedcner ngar mnskade radkalt med Apodos. Så jag ser det som en patentsäkerhetsfråga. Sandra af Wnklerfelt Apodos är Apotekets tjänst för dosförpackade läkemedel. Men det är nte bara läkemedel påse. Apodos gör läkemedels hanterngen enklare, frgör td för vården och bdrar tll mndre kassaton av läke medel. Ett smartare alternatv för både patent och vårdpersonal, helt enkelt. Läs mer om Apodostjänsten på apoteket.se/apodos eller rng Apodos förskrvs utfrån respektve landstngs rktlnjer. Landstngen betalar dspenserngs kostnaden, patenten betalar för läkemedlen enlgt högkostnadsskyddet.

12 12 framtdens karrär läkare januar 2015 Psykatr dscpln som förenar hjärta och hjärna Psykatrn är ett område där kunskapen nu ökar explosonsartat. Behovet av psykatrsk specalstvård har ökat dramatskt på senare år, vlket förstås skärper kraven på vården. Parallellt med detta fnns ett ökat ntresse för hur hjärnan fungerar. Sedan 2012 har Sverges två natonella psykatrsamordnare arbetat med att kartlägga psykatrns förändrngsbehov och skapa rätt förutsättnngar för att psykatrn ska kunna leva upp tll samhällets framtda krav och kunna erbjuda högkvaltatv vård tll samtlga patenter, oavsett var landet de bor. Arbetet med att förbättra nsatserna för psyksk hälsa avslutas under 2014, men kan eventuellt förlängas ytterlgare ett år. En utmanng är att hantera det stadgt ökande patentnflödet. Trycket på psykatrn är hårt. Mer resurser krävs, men samtdgt behöver landstngen arbeta smartare, effektvare och mer evdensbaserat. V arbetar Ing-Mare Weselgren, psykatrker och natonell psykatrsamordnare på SKL. bland annat för att stärka prmärvårdens roll som första-lnje-mottagnng för psykatrpatenter, så den står bättre rustad att hantera patenter som söker vård för psykatrska sjukdomar tdga stader. Det avlastar den specalserade psykatrn, säger Ing-Mare Weselgren, psykatrker, natonell psykatrsamordnare på SKL samt överläkare på Akademska sjukhuset Uppsala. rätt stöd och avlastnng Hon efterlyser en natonell enhet för högspecalserad psykatrsk vård, där patenter med svåra eller ovanlga tllstånd kan erbjudas kvalfcerad vård. Även om antalet läkare som väljer att bl psykatrker är fler än någonsn behövs ännu fler för att tllgodose framtda behov. Rätt stöd yrkesrollen är en krtsk faktor för att psykatrker ska vara en attraktv och långsktg karrärväg för läkare. Som psykatrker har du förmånen att betrakta patenten ur ett helhetsperspektv där hela lvsstuatonen bedöms. En psykatrker använder sg själv som stt främsta arbetsredskap, Som psykatrker har du förmånen att betrakta patenten ur ett helhetsperspektv vlket medför ständga utvecklngsmöjlgheter. Psykatrker har dessutom goda möjlgheter att kombnera en klnsk tjänst med ledarskap och forsknng. En välutvecklad etsk kompass och en förmåga att kombnera hjärna och hjärta är värdefulla egenskaper för en psykatrker, säger Ing-Mare Weselgren. TExT: AnnkA Whlborg Överläkare/Specalstläkare Psykatr Vuxenpsykatrn Sunderby sjukhus Klnk expansvt skede Som specalst läkare du får stora möjlgheter att påverka framtdens psykatr. V är dag no specalster, en studerektor/docent och sju ST-läkare. V söker ytterlgare specalster tll vårt team. V erbjuder Övergrpande medcnskt ansvar Drva och utveckla den psykatrska öppen- och slutenvården. Handlednng av AT- och ST-läkare Möjlghet att bedrva forsknng Möjlghet att påverka dn arbetsstuaton Kompetensutvecklng och vdareutbldnng Bättre balans mellan jobb och frtd Vuxenpsykatrn Vuxenpsykatrn på Sunderbyn har ca 350 anställda och består av öppen- och slutenvården. Vll du veta mer? Vasleos Faltzs, överläkare/sektonschef Tel: , Sofa Oja, Norrbottens läkarförenng Tel: , Ssta ansöknngsdag: Foton: lulea.nu / Fredrk Broman Tllsvdareanställnng heltd. V tllämpar ndvduell lönesättnng enlgt kollektvavtal. Norrbotten Norrbotten är stark ekonomsk och kulturell utvecklng. Här fnns bra samhällsservce, ett utvecklat kulturlv, städer, fn natur, skärgård och vldmark.

13 framtdens karrär läkare januar Många karrärvägar psykatrns snabbföränderlga värld Med en specalstutbldnng psykatr öppnas många karrärmöjlgheter för läkare som är ntresserade av att verka nom en föränderlg dscpln som präglas av nära kontakter med såväl patenter och deras anhörga som andra vårdoch samhällsaktörer. Som psykatrker kan du tdgt få ett stort ansvar dn yrkesroll och möjlgheterna tll forsknng och specalserng är många. S mon Kyaga är psykatrker och har tdgare vart överläkare psykatr vd S:t Görans sjukhus. Han har även dsputerat krng sambandet mellan genaltet och psykatrska dagnoser vd Karolnska Insttutet och kombnerar numera forskarrollen med att arbeta som överläkare på Ldngö Affektva mottagnng, som han själv startat. Psykatr är en ntressant dscpln som verkar gränslandet mellan samhällsvetenskapen och den medcnska vetenskapen. Specalstutbldnngen psykatr lämpar sg därför särsklt väl för läkare som är engagerade och ntresserade av att delta samhällsdebatten krng psykatrsk vård. Forsknng är ytterlgare en karrärväg, många psykatrker ägnar sg åt forsknng olka former, säger Smon Kyaga. många specalserngsmöjlgheter Eftersom psykatrn befnner sg en såväl kunskapsmässg som organsatonsmässg förändrng har psykatrker goda möjlgheter att göra avtryck genom att påverka organsatonsformer och arbetssätt. Paradgmskftet nnebär bland annat Psykatr är en ntressant dscpln som verkar gränslandet mellan samhällsvetenskapen och den medcnska vetenskapen att psykatrsk behandlng ökad utsträcknng utgår från kompetensöverskrdande team som bldas runt en patent baserat på dagnos och ndvduella behov. För mn del har psykatrkerrollen erbjudt mg en frhet att skräddarsy mn egen yrkesroll utfrån mna ntresseområden. Eftersom psykatrn är ett brett område fnns många möjlgheter tll specalserng, säger Smon Kyaga. kombnerar behandlngsformer En av anlednngarna tll att han själv valde att bl psykatrker Smon Kyaga, psykatrker och överläkare på Ldngö Affektva mottagnng. är det faktum att psykatrn är ett område som de senaste decennerna utvecklats snabb takt och dessutom är en dscpln som ständgt förändras takt med att nya forsknngsrön presenteras, nya behandlngsmetoder ntroduceras och samhällets krav på psykatrn förändras. Som psykatrker arbetar jag med en kombnaton av medcnsk och psykologsk nterventon, patenter behandlas ofta med en kombnaton av läkemedel och psykoterapeutska nsatser. Yrket nnebär ofta en nära samverkan med socala myndgheter och andra vårdenheter. Psykatrker kan kombnera psykologska och medcnska behandlngsformer eller välja en yrkesroll som fokuserar på ett av alternatven. Få dscplner erbjuder samma möjlgheter tll nära nterakton med patenter, säger Smon Kyaga. TexT: AnnkA Whlborg Hej! Jag heter Alex. Jag går tll BUP. V är många barn som får hjälp där. Men BUP behöver fler som är doktor. Sök jobb på BUP Stockholm. Läs mer på

14 14 framtdens karrär läkare januar 2015 Framtdens specalstläkare kan se männskan För att kunna möta en morgondag med mndre resurser, större teknska möjlgheter och patenter som förväntar sg att bl sedda som ndvder, krävs att framtdens specalstläkare kan se och förstå männskors lka värde, säger Ola Björgell, regonöverläkare och ansvarg för AT- och ST-utbldnngarna Regon Skåne. H älso- och sjukvården Sverge går mot en allt mer personcentrerad vård. Morgondagens patenter kommer att ta för gvet att de är medbestämmande planerngen av sn egen hälso- och sjukvård. En nte alldeles enkel utmanng för läkarkåren där läkarnas yrkesroll kommer att förändras. Lka rätt, det vll säga allas lka rätt tll sjukvård och lvet, är något som lgger Ola Björgell extra varmt om hjärtat. Jag har gått den långa vägen, började som sjukvårdsbträde och arbetade sedan som undersköterska och sjuksköterska för att sedan bl doktor, något jag har vart 25 år nu. En lärdom har vart hur vktgt det är att se varje männska och låta henne eller honom tala tll punkt och berätta om vad som egentlgen är problemet. Det blr mycket lättare då. Att de humanstska värdena får allt större plats nom vården menar Ola Björgell lgger lnje med vad som händer övrga samhället. Kanske har det paradoxalt nog tagt lte längre td nom sjukvården. Det är en ganska hård arbetsmljö, det går fort och handlar om lv och död. Det fnns nte så mycket td över, om man nte bestämmer sg för att explct avsätta td för reflekton över så kallade mjuka värden. Men samhället förändras vlket nnebär att även förväntnngarna på läkarna förändras. Vår roll måste ständgt utvecklas för att vara relevant hälso-och sjukvården. Den nya ST-utbldnngen har en vktg uppgft det arbetet. geratrk allt vktgare En annan utmanng är att Sverge har en av västvärldens högsta medellvslängder. Att v lever allt längre är gvetvs postvt, men det ställer också nya och Ola Björgell, regonöverläkare och ansvarg för AT- och ST-utbldnngarna Regon Skåne. högre krav på vår hälso- och sjukvård. Sjukdomarna som hndrar oss lvet kommer senare än vad de gjorde förr. Fram tll 80-års åldern är, eller uppfattas de flesta av oss som frska. En anlednng är förstås att det dag fnns effektva läkemedel som kan hålla allvarlga tllstånd schack. Sjukdomar som för nte så länge sedan ledde tll en för tdg död kan v dag bära med oss och ha ett ganska bra lv alla fall, säger Ola Björgell. Utvecklngen nnebär att lärandet om åldrandet blr allt mer betydelsefullt, för alla specalteter. V läkare måste lära oss hur det normala åldrandet fungerar och lära oss vad som egentlgen är frskt, respektve sjukt, när man kommer upp åren. Kunskapen krävs för att klara av att välja eller nte välja olka utrednngar och behandlngar för en äldre person, och för att kunna förstå när lvet börjar ta slut för just den här patenten. Sjukdomar har också olka symtomblder beroende på om du är gammal eller ung. Den här delen av lvet går nte att undvka och är vktg nom alla specalteter. Åldrandets sjukdomar har redan fått större utrymme förslaget tll utbldnngen för nästa generatons STläkare. I vår specaltet, bld- och funktonsmedcn, har v redan nfört en specell utbldnng, geratrsk radolog, och natonellt fnns för alla specalteter nu kongressen Senor Centrum där geratrk och pallatv medcn står fokus. Ämnen som läkemedel för äldre blr också mer framträdande. Ett närlggande ämne är pallaton, vård lvets slutskede, som nästan alla, oavsett nrktnng, ska lära sg lte om. ledarskap och kommunkaton En annan trend är att ledarskap och kommunkaton får allt större plats på V läkare måste lära oss hur det normala åldrandet fungerar schemat, det fanns knappt på kartan för to-femton år sedan. Ola Björgell konstaterar också att ledarskaps-st, en praktsk och teoretsk specalstläkarutbldnng med fokus på sjukvårdslednng, verksamhetsstyrnng och ledarskap blr allt mer populär. När det gäller kommunkaton kunde läkare förr tden bete sg stort sett hur som helst. Det är nte så länge sedan som folk stod gvakt när doktorn kom på rond. Den tuffa läkaren med stetoskopet runt halsen fnns fortfarande men börjar bytas ut mot framtdens specalstläkare, en männska som har lärt sg att kommuncera och att se och förstå männskors lka värde. Då pratar v om humansm och kärlek, något som borde vara självklart för alla läkare, både går, dag och morgon. TexT: AneTTe Bodnger

15 V söker nya medarbetare Sahlgrenska Unverstetssjukhuset Specalstläkare/Överläkare tll nystartad psykatrmottagnng Område 2, Psykatr Affektva II, Psykatrmottagnng Sahlgrenska Tllsvdare. Heltd. Tllträde enlgt överenskommelse. Ref.nr: 2014/5639 Var med och bygg upp en ny form av psykatrsk korttdsvård V startar nu en helt ny psykatrsk mottagnng med syfte att tdgt fånga upp behov och utföra rktade nsatser. Mottagnngen erbjuder konsultaton, kortare utrednngar samt psykatrsk korttdsbehandlng och behandlngsformen har vsat sg särsklt gynnsamt för unga vuxna. För dg som är specalstläkare, med erfarenhet av arbete nom psykatrsk öppenvård, väntar en tjänst där du får vara med att bygga upp och utveckla verksamheten. Specalstläkare/Överläkare tll avdelnng 81 Område 2, Psykatr Affektva II, Avdelnng 81 Tllsvdare. Heltd. Tllträde enlgt överenskommelse. Ref.nr: 2014/5640 Heldygnsvårdavdelnng 81 Avdelnng 81 är en allmänpsykatrsk heldygnsvårdavdelnng nom Psykatr Affektva II. Avdelnngen har 12 vårdplatser för utrednng och behandlng av patenter med djupa depressoner, ångest, personlghetsstörnngar, neuropsykatrska tllstånd. Avdelnngen är en av fyra lkvärdga vårdenheter belägna på Sahlgrenska Unverstetssjukhuset. I arbetsuppgfterna ngår utrednng och behandlng av patenter, samarbete med vår psykatrska öppenvård, utbldnng och handlednng av ST-och AT-läkare samt utvecklng av vården tät samverkan med enhetschefen på avdelnngen. Specalstläkare Psykatr tll avdelnng 361 Östra sjukhuset, Psykatr Affektva I, Avdelnng 361 Tllsvdare. Heltd. Tllträde enlgt överenskommelse. Ref.nr: 2014/5667 Heldygnsvårdsavdelnng 361 Avdelnng 361 är en akut allmänpsykatrsk heldygnsvårdsavdelnng nom verksamhetsområdet Psykatr Affektva I. Avdelnngen har 14 vårdplatser för behandlng av patenter med olka affektva tllstånd såsom djupa depressoner och svår ångest, personlghetsstörnngar samt neuropsykatrska tllstånd. Avdelnngen är en av tre lkvärdga vårdavdelnngar belägna på Östra sjukhuset. Verksamhetsområdet har ytterlgare två akuta heldygnsvårdsavdelnngar som är subspecalserade för patenter med bpolära syndrom. Avdelnng 361 har ett nära samarbete vårdkedjan med Psykatrmottagnng Gamlestaden samt med den psykatrska akutmottagnngen. V värdesätter forsknngserfarenhet och erbjuder även forsknngstd som en del dn tjänst. V vll forma ett arbetsklmat som bygger på en postv grundnställnng och en god kollegal gemenskap varför v söker dg som har god samarbetsförmåga och hög socal kompetens. Vd behov kan v också hjälpa tll med bostad Göteborg. Verksamhetsområde Psykatr Affektva I & II erbjuder psykatrsk specalstvård. V tar emot patenter med affektva sjukdomar, ångest sjukdomar och övrga allmänpsykatrska sjukdomstllstånd utom psykossjukdomar. Upplysnngar: Läkarchef Antono Gonzalez tfn Verksamhetschef Psykatr Affektva I, Tobas Nordn tfn Verksamhetschef Psykatr Affektva II, Martn Rödholm tfn Ssta ansöknngsdag: Västra Götalandsregonen fnns tll för männskorna Västra Götaland. Vår uppgft är att erbjuda god hälso- och sjukvård som präglas av omtanke, tllgänglghet och kvaltet. V arbetar för bättre folkhälsa, god mljö, rkt kulturlv, bra kommunkatoner; för tllväxt och mångfald. Det ska vara gott att leva, bo och verka Västra Götaland.

16 16 framtdens karrär läkare januar 2015 Dgtalserngen av vården E-hälsa är en vktg förutsättnng för jämlk vård och omsorg. Men varför är en dgtalserng nödvändg och hur lyckas man bäst med nförandet av nya e-tjänster och verktyg nom vården? Dgtalserngen måste n vårdlogken Att dgtalserngen av vården tar td beror på att det skapas nya arbetssätt runt de nya tjänsterna som påverkar mycket mer än en enskld avdelnng eller vårdenhet. Dgtalserngen måste n vårdlogken och det tar sn td, säger Eva Plsäter Faxner, samordnande chef nom prmärvården, Stockholms läns sjukvårdsområde. Eva Plsäter Faxner, specalst allmänmedcn, har under de senaste fyra åren arbetat med e-hälsa alla dess former med fokus på användnng och nytta av teknken vården. Dgtalserngen är nödvändg för att v ska kunna möta kraven som ställs på både dagens och framtdens vård. Dagens patenter förväntar sg att kunna boka en läkartd på webben. Morgondagens patenter vll kunna lämna n värden de tagt själva, stället för att behöva boka td och tvngas stta väntrum. Det betyder nte att v läkare nte kommer att träffa patenterna framtden. Det kommer v att fortsätta göra, men nte av rktgt samma orsaker som förr. En postv effekt av dgtalserngen av hälso- och sjukvården, menar Eva Plsäter Faxner, är just att patenterna Eva Plsäter Faxner, samordnande chef nom prmärvården, Stockholms läns sjukvårdsområde. blr mer delaktga sn egen vård och att läkaren kan ägna mer td åt de patenter som verklgen behöver läkarkompetensen. Det blr en wn-wn stuaton. Patenter blr stärkta stt arbete med sn hälsa och kanske tll och med får bättre resultat. Samtdgt kan v läkare ägna mer td åt de patenter som nte kan klara av den här självhjälpen, utan behöver ett mer omfattande omhändertagande. En av de största utmanngarna under resans gång är enlgt Eva Plsäter att dgtalserng kräver en förändrng arbetssätt. Dgtalserngen måste n vårdlogken och det måste ske successva steg där man förstår vart man är på väg och vad som är målet. Därför behövs nätverksmodeller där man tllsammans, från olka områden nom vården, arbetar fram kunskap om och användnng av ny teknk. Ett arbetssätt som underlättar när det är dags för mplementerng. TexT: AneTTe Bodnger Sätt fokus på verksamhetsutvecklng Jag tror att v nte ska fokusera på dgtalserng utan på verksamhetsutvecklng. Annars är rsken stor för att man börjar med ett utvecklngsarbete och nvolverar verksamheten först när den teknska lösnngen är klar, säger Anette Falkenroth, medcnsk nformatonsdrektör på Sahlgrenska unverstetssjukhuset Göteborg. A nette Falkenroth, är psykater och har under de senaste åren arbetat med förändrngsfrågor kopplat tll t vården. Mtt uppdrag som medcnsk nformatonsdrektör handlar om att arbeta med dgtalserng av vården, ur ett bredare perspektv. Utgångspunkten är att se t som ett stöd verksamhetsutvecklngen och nte som ett teknkprojekt. En grundbult för att lyckas med nförandet av nya e-tjänster och verktyg är, enlgt Anette Falkenroth, att redan från start ha med engagerade ledare från sjukvårdsdelen utvecklngsprojekten. Något som kan vara lättare sagt än gjort. Jag tror nte att v rktgt har fått den tllten utvecklngsverksamheten men det är något v måste jobba på. För det handlar ju även om att få medarbetarna att vlja använda de nya tjänsterna och att släppa n patenten som en aktv aktör systemet. Att vården dgtalseras handlar grunden om att det fnns ett behov av att kunna erbjuda tjänster och få stöd för verksamheten på ett effektvare sätt än dag. Anette Falkenroth understryker att det nte handlar om att göra alltng snabbare, snarare annorlunda. Den stora utmanngen är nte teknken sg, utan att få verksamheten att anamma de nya verktygen och tjänsterna. Att få tll en förändrng verksamheten är det som tar td. Jag tror att v har vart dålga på att nvolvera medarbetarna från början. Oftast kommer någon och säger att nu har v ett nytt verktyg, nu ska du få utbldnng och sedan så ska det användas. Något som ofta skapar rrtaton eftersom det nya med stor sannolkhet nte passar n det sätt man arbetar på dag. Istället behövs en tdg dalog med verksamheten, och då pratar jag nte enbart om Anette Falkenroth, medcnsk nformatonsdrektör på Sahlgrenska unverstetssjukhuset Göteborg. kravställandet utan också om vad man kan använda teknken tll. TexT: AneTTe Bodnger

17 framtdens karrär läkare januar måste vara verksamhetsstyrd Tllgången tll nformaton blr allt vktgare Forsknng och erfarenhet vsar att patenter och medborgare värdesätter kontnuteten vårdrelatonen högre än vad vårdgvarna och professonen normalt gör. Frågan är hur nformatonshanterngen kan stödja den kontnuteten, säger Gunnar Öhlén, chefsläkare på Karolnska unverstetssjukhuset. Gunnar Öhlén har lång erfarenhet av nformatonshanterngsfrågor nom vården. Eftersom v önskar bygga ett allt mer platt och horsontellt vårdnätverk, som tll vss del även blr allt mer fragmenterat, blr tllgången tll nformaton allt vktgare. Samtdgt vsar forsknng att svenskar klassar delaktghet sjukvården lägre än medborgare många andra socoekonomskt jämförbara länder. Här handlar det om att öka patentens delaktghet vården samt egenansvaret för den egna hälsostuatonen. Egenansvaret och delaktgheten är sedan kopplade tll den preventva verksamheten, det vll säga vårt eget ansvar för preventon av ohälsa. För att lyckas med en sådan preventonsuppbyggnad behöver patenten framgent ha möjlghet att bdra med ackumulerad nformaton om sn egen hälsa, samt ha tllgång tll och förstå den nformaton som sjukvården redan har. Här ger dgtalserng, ny teknk och nya verktyg helt nya möjlgheter, konstaterar Gunnar Öhlén. Ett framtdsscenaro Sverge skulle kunna vara att v som medborgare va olka appar samlar n egen hälsonfo och att det sedan är upp tll var och en att dela nformatonen med vården eller nte. I Tawan är det scenarot redan verklghet. Tape Health Cloud är en molntjänst där vårdgvaren lagrar sn nformaton, men där även patenten kan lagra egengenererad nformaton från bland annat tränngsrundor och olka mätvärden, tll exempel blodtryck och blodsocker. En utvecklng som kan verka lockande för vssa, skrämmande för andra. Gunnar Öhlén, chefsläkare på Karolnska unverstetssjukhuset. Om v från sjukvårdens sda ska kunna föra en adekvat och delaktg dalog med patenten, behövs beslutsunderlag, och ju utförlgare beslutsunderlag desto bättre. Jag tror att v går mot en stuaton där v med hjälp av nformatonsöverförng kan bl mer flexbla våra läkarkontakter. Dgtalserngen nnebär bland mycket annat en ökad möjlghet tll flexbltet och ett mer behovsstyrt besöksmönster. TexT: AneTTe Bodnger Foto: Allan Larsson, Medcnsk Bld / Karolnska unverstetssjukhuset Hanterar utmanngarna dagens och framtdens vård Dgtalserng är ett sätt att effektvsera vården och hantera de utmanngar som uppstår samband med ökande specalserng, högre krav och långsam öknng av resurserna, säger Göran Algers, läkare och vårdsystemägare, Västerbottens läns landstng. Göran Algers, läkare och neurokrurg har lång erfarenhet av dgtalserng nom vården. Sedan ett par år tllbaka arbetar han heltd med admnstraton och utvecklng av journalsystem nom Västerbottens läns landstng. Jag tror att dgtalserng är ett helt nödvändgt steg utvecklngen och en klar förbättrng för patenterna på många sätt. Patentsäkerheten ökar och när man väl har förändrat systemen så att de på ett bättre sätt stöder vården, blr även vården säkrare och vårdprocessen bättre. Men det är en bt kvar från dagens system, som tll stor del består av dgtalserade papper, tll att systemen stödjer vården fullt ut. Det här är en stor förändrng och vården är pressad av produktonsbehov, väntetder och resurser. Att dgtalsera journalerna Västerbotten fullt ut tog 14 år, påpekar Göran Algers. Frågan är då varför det tar så lång td. Beror det på männskorna eller teknken? Göran Algers, läkare och vårdsystemägare, Västerbottens läns landstng. Det är männskorna. Att t.ex. bestämma hur många tder som kan läggas ut för patenterna att boka själva är en enkel sak, rent teknskt sett. Det som tar td är att avgöra hur många tder som fnns och när de kan erbjudas. Göran Alger poängterar att de teknska förändrngarna nte ska underskattas, men framhåller att den stora utmanngen för landstngen det här sammanhanget är att beskrva vårdprocesserna på ett sådant sätt att det går att utforma t-system som stöder processerna. It-system fnns på många ställen redan dag, men att beskrva processerna bakom är ganska svårt och tdskrävande. Trots detta ska man komma håg att utvecklng och dgtalserng också är en skojg syssla. Det är rolgt att vara med och bdra tll en postv förändrng för patenter och medborgare. TexT: AneTTe Bodnger

18 18 framtdens karrär läkare januar 2015 Dedcare och Rent a Doctor läkarnas favorter Rent a Doctor, Dedcare och LäkarLeasng är de mest välkända bemannngsbolagen för läkare bland yrkesverksamma läkare. Vlka bemannngsbolag som läkarna helst kan tänka sg att arbeta hos toppas av Dedcare före Rent a Doctor. Vlka av de 17 största bemannngsbolagen för läkare känner läkarna tll väl och vlka bemannngsbolag kan de tänka sg att arbeta hos eller rekommendera en läkarkollega att arbeta hos? De frågorna har Framtdens Karrär Läkare samarbete med Sntor Dgtal Solutons ställt tll ett slumpmässgt urval av yrkesverksamma läkare Sverge. mest välkända Rent a Doctor är det mest välkända bemannngsbolaget Sverge med en Över 50% av läkarna känner nte tll något bemannngsbolag väl genkännng bland läkarna på 24,4%. På andra plats kommer Dedcare med en genkännng på 18,4% och det tredje mest välkända bemannngsbolaget är LäkarLeasng som känns gen väl av 16,9% av läkarna. Igenkännngen speglar tll vss del storleken på bemannngsbolaget. Rent a Doctor var det första bemannngsbolaget för läkare Sverge och har säkert högre genkännng tack vare det. Adecco och Proffce Care kan ha en något högre genkännng tack vare att Adecco och Proffce är stora och välkända bemannngsbolag även andra branscher. Över 50% av läkarna känner nte tll något bemannngsbolag väl alls. För de bemannngsbolag som vll öka sn kännedom hos läkarna fnns alltså en väldgt stor potental. här vll läkarna arbeta Vlka bemannngsbolag som läkarna kan tänka sg att arbeta hos eller rekommendera en läkarkollega att arbeta hos toppas av Dedcare med 7,6%, före Rent a Doctor med 7,3% och LäkarLeasng på tredje plats med 7,1%. Flera av bemannngsbolagen med låg genkännng har även mycket låg acceptans hos läkarna för arbete. undersöknngen Framtdens Karrär Läkare har samarbete med Sntor Dgtal Solutons genomfört en trendundersöknng hos ett slumpmässgt urval av yrkesverksamma läkare Sverge. Undersöknngen genomfördes under tden 4-9 december vlka bemannngsbolag för läkare känner läkarna tll väl? här vll läkarna jobba Rent a Doctor Dedcare LäkarLeasng Läkarjouren Proffce Care Adecco Vårdassstans DocPartner Svensk Läkartjänst Agto Doc Care Skandnavsk hälsovård PlusCare Prdoc Centrc Care Doc Connect Svensk närsjukvård Inget av dessa 6,9% 5,8% 4,2% 4,0% 3,3% 2,9% 2,2% 1,8% 1,1% 0,9% 0,9% 18,4% 16,9% 15,3% 11,8% 10,0% 24,4% 50,7% Hos vlka bemannngsbolag kan du tänka dg att arbeta eller rekommendera en läkarkollega att arbeta? Dedcare Rent a Doctor LäkarLeasng Läkarjouren Proffce Care Vårdassstans DocPartner Adecco Agto Skandnavsk hälsovård Doc Care Svensk Läkartjänst PlusCare Prdoc Centrc Care Svensk närsjukvård Doc Connect 2,4% 2,2% 2,2% 1,6% 1,1% 0,9% 0,9% 0,7% 0,4% 0,4% 0,2% 4,0% 3,6% 7,6% 7,3% 7,1% 6,9% V söker läkare! Vssa bemannngsbolag är mer professonella än andra V är det personlga bemannngsföretaget nom vård som erbjuder dg ntressanta uppdrag runt om Sverge. LILAB har vart en trygg samarbetspartner sedan 1990 och ger dg det stöd du behöver när du väljer att arbeta som konsultläkare. Självklart har v tecknade kollektvavtal och auktorsaton av Bemannngsföretagen nom Almega. Välkommen tll Svensk läkartjänst LILAB! Tel: , E-mal: Hemsda: V på Rent-A-Doctor var först Sverge med att hyra ut läkare och v vågar påstå att v fortfarande är bäst på det. Rng oss dag på eller gå n på

19 framtdens karrär läkare januar Resursläkare en vktg pusselbt Resursläkare fyller en vktg funkton vårdens strävan efter att varje dag, året runt, erbjuda en tllgänglg och patentsäker vård av hög kvaltet. Att arbeta som resursläkare är en möjlghet att prova på olka vårdmljöer, men också ett frtt sätt att arbeta för den som trvs med att htta sn roll nya sammanhang. R esursläkare bdrar tll att stärka vårdens kompetensförsörjnng genom att fylla lång- eller kortsktga kompetensbehov och är en del av lösnngen för att hantera personalbrsten säger Eva Domanders, styrelseledamot Bemannngsföretagen och vd på Dedcare Doctor. Att arbeta som resursläkare kan vara utvecklande på många sätt. För läkare som vll skaffa sg erfarenheter och få nblck olka delar av vårdsystemet kan resursläkarrollen ge nblck olka vårdmljöer. Det kan sn tur bdra tll att nylegtmerade läkare så smånngom dentferar en specalserng som passar dem. Senora läkare betraktar ofta resursläkarrollen som en möjlghet att bdra tll kompetensöverförng och dela med sg av sn långa erfarenhet. Resursläkare har ofta fler patentkontakter per dag än en anställd läkare Resursläkare har ofta fler patentkontakter per dag än en anställd läkare, vlket bland annat beror på att deras admnstratva börda allmänhet är mndre. Resursläkarrollen betraktas numera allt oftare som ett långsktgt och attraktvt karräralternatv, säger Eva Domanders. även för specalstläkare Resursläkare fyller en vktg funkton för att upprätthålla en hög tllgänglghet och vårdkvaltet. En Eva Domanders, styrelseledamot Bemannngsföretagen och vd på Dedcare Doctor. vanlg vardag arbetar drygt resursläkare på vårdcentraler runtom landet. De kompletterar de fast anställda läkarna och bdrar tll att säkerställa en god vårdkvaltet vd sjukdomsbortfall, semester eller kompetensbrst, säger Henrk Bäckström, vd för branschorgansatonen Bemannngsföretagen. Resursläkare har blvt vanlgare den specalserade vården. När exempelvs en narkosläkare är sjuk kan en resursläkare med samma specalstutbldnng ofta se tll att operatonen kan genomföras enlgt plan. Det förekommer också att resurspersonal bemannar en hel vårdavdelnng på ett sjukhus. säkerställer trygga vllkor Bemannngsföretagen har ett Vårdnätverk för upphandlng av bland annat resursläkare som påverkar vllkoren de offentlga upphandlngarna och fungerar som resursläkarnas samlade Henrk Bäckström, vd för branschorgansatonen Bemannngsföretagen. röst gentemot beställarna, exempelvs SKL. Genom att välja ett auktorserat bemannngsföretag säkerställer resursläkaren och kunden att läkaren får kollektvavtalsenlg lön, har rätt försäkrngar samt att bemannngsföretagen kontnuerlgt påverkar resursläkarnas vllkor. Auktorsatonen, som sedan 2009 är oblgatorsk för Bemannngsföretagens medlemsföretag, fungerar som en kvaltetsstämpel gentemot läkare och kunder, säger Henrk Bäckström. TexT: AnnkA Whlborg

20 20 framtdens karrär läkare januar 2015 Måste se tll hela männskan En aspekt av personcentrerad vård är att återerövra respekten för läkaryrket. Som läkare måste man vara med det nära arbetet med patenten och nte lämna över det ansvaret åt andra, säger Karl Swedberg, kardolog, senorprofessor vd Sahlgrenska akademn och forsknngsrådgvare vd GPCC*. Foto: Johan Wngborg Karl Swedberg har vart klnskt verksam över 40 år. Under de gångna åren har han vart med om den stora medcnsk-teknska utvecklngen med nya och allt mer precsa laboratoremetoder och avbldnngsteknker. Utvecklngen har vart fantastsk, men framgångssagan har resulterat att patenten ses som ett objekt som går att avblda och mäta. Personens sjukhstora trängs bort av alla röntgenblder och provsvar. Därför välkomnar Karl Swedberg den personcentrerade vården. Här handlar det om att betona personen, och nte patenten, som det vktga. Personcentrerad vård omfattar vad personen vll, önskar, tycker och har för uppfattnng om sn stuaton. Personens egna resurser är vktgt att dentfera. Det är något som Personcentrerad vård är ett sätt återerövra den vktga klnska medcnen som ser tll hela männskan ofta kommer skymundan dagens sjukvård. Personcentrerad vård handlar korthet om att läkare måste lyssna på patentens berättelse och åstadkomma ett partnerskap och en överenskommelse om något. Detta ska sedan dokumenteras. Det kan låta självklart, men när det ska genomföras är det nte så enkelt. Att ställa om en hel sjukvårdsapparat tar lång td, säger Karl Swedberg. stora möjlgheter En av drvkrafterna bakom förändrngen är att framtdens vård kräver att alla medborgare tar ett större ansvar för sn vård och hälsa. V menar att en personcentrerad vård, och att uppmärksamma patenten som subjekt, är rätt väg att gå. Idag har v enorma möjlgheter tll ndvdualserad behandlng med hjälp av proteomk och genomk. Samtdgt är detta raka motsatsen tll personcentrerad vård. Men det är också något v måste leva med; de här två koncepten måste v både kunna hålla sär och förena, annars kommer patenten som person väldgt mycket skymundan och styrs helt och hållet av sjukvårdsprofessonen. Utmanngarna längs vägen är många. En av de största är, enlgt Karl Swedberg, att få professonen att gå från objektferng av patenten tll att se helheten, subjektet. Vård och att bry sg om, är något som läkarkåren har lämnat över tll andra för att man är så upptagen med ndvdualserad medcn. Personcentrerad vård är ett sätt att återerövra den vktga klnska medcnen som ser tll hela männskan. * Centrum för personcentrerad vård vd Göteborgs unverstet TexT: AneTTe Bodnger Karl Swedberg, kardolog, senorprofessor vd Sahlgrenska akademn och forsknngsrådgvare vd Centrum för personcentrerad vård vd Göteborgs unverstet. Dags för nya utmanngar? Är du specalst akutsjukvård eller ntresserad av en ST akutsjukvård som basspecaltet? Längtar du efter mer lvskvaltet? V erbjuder arbetskvaltet med möjlghet tll nflytande där dna åskter och déer påverkar verksamheten. Luleå erbjuder lvskvaltet med närhet tll jobbet utan trängsel och stress blkö. Närhet tll natur. Vta vnterkvällar med norrsken och ljusa sommarnätter med sol. Låt akutmottagnngen på Sunderby sjukhus bl dtt nästa steg yrkeskarrären. Ett akutsjukhus med ansvar för traumaomhändertagandet hela länet och med ntensvvård dygnet runt. Var med från början när v startar en akutläkarverksamhet med ST akutsjukvård som basspecaltet. Dna tankar och erfarenheter kommer att påverka verksamheten från grunden. Studerektor och handledare specalserade akutsjukvård fnns och uppbyggnaden av en akutsjukvårdsjournal är redan gång. Akutmottagnngen kommer att byggas om och tll. Lokalerna ska anpassas efter det lnjelösa arbetet. Om du är sugen på förändrng både som specalst akutsjukvård och blvande ST akutsjukvård som basspecaltet tveka nte att besöka nll.se/akutlakare för mer nformaton. Sara Trast, projektledare,

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Fokus bör lgga på att läkare får lägga merparten av sn td på uppgfter som är värdeskapande för patenterna Anna Nergårdh, chefläkare Stockholms läns landstng Framtdens Karrär Läkare Hälso- och sjukvårdens

Läs mer

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en Framtdens Karrär Sjuksköterska Arbetsbelastnng, vllkor och patentsäkerhet fokus Flexbel arbetstd och högre lön attraherar på mndre ort Erbjuder påverkansmöjlgheter, ansvar och varaton Den undersöknng som

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums frskola 20 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:39: Bra jobbat, Tryserums frskola! Det är nsprerande att läsa er rapport och se

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Trollet Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-06-24 14:09: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor - Bra jobbat. Låt

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:01: N har vktga utvecklngsområden men v skckar tllbaka er rapport för att v önskar

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton

Läs mer

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 15:1: Vlken toppenrapport n har skckat n tll oss- trevlg läsnng. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid Framtdens Karrär Affärsdén är tre procent av att starta företag och genomförandet de resterande 97 procenten Välj väg utfrån det du själv är ntresserad av. Då gör du ett rktgt bra jobb Martn Lorentzon,

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Framtidens Karriär. Industriföretagens och myndigheters imagevärde. Ta mångfald på allvar. Hetaste tjänsterna finns inom industrin. Sida 6 7.

Framtidens Karriär. Industriföretagens och myndigheters imagevärde. Ta mångfald på allvar. Hetaste tjänsterna finns inom industrin. Sida 6 7. Framtdens Karrär Industrföretagens och myndgheters magevärde Intervju med Tord Hermansson, FoU-chef Volvo Personvagnar och Peter Haglnd, CIO Försvarsmakten om populartet bland ngenjörer. Sda 6 7 Ta mångfald

Läs mer

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-03 09:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-01-23 11:26: Bra jobbat, förskolan Kalven! Det är nsprerande att läsa er rapport och se hur

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-13 09:11: N har jättefna aktvteter tll era utvecklngsområden. Det är en mycket bra

Läs mer

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-15 13:51: Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-04 12:54: Vad rolgt att ta del av era tankar och ert arbete med Grön Flagg! Det är härlgt

Läs mer

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng

Läs mer

Framtidens Kommuner & Landsting

Framtidens Kommuner & Landsting Annons DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Kommuner & Landstng Lena Mcko sätter välfärd och självstyre fokus Lena Mcko, skl:s första kvnnlga styrelseordförande, vll satsa

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 09:54: N verkar ha ett mycket engagerat mljöråd som är påputtare (fnt ord). N har bra och spännande

Läs mer

Strategisk Planering! Varför det?

Strategisk Planering! Varför det? Strategsk Planerng! Varför det? Strategsk planerng är processen för att utveckla och behålla en lvskraftg kombnaton av organsatonens mål, kompetenser, resurser och dess föränderlga marknadsmöjlgheter"

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-01-24 16:36: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med ert tema. Vad kul att

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel DennA tematd nng är en från nextm e D A V måste ha en forsknngspoltk där samverkan faclteras och uppmuntras Charlotte Brogren, generaldrektör på VINNOVA. Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Poltk,

Läs mer

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-07-04 13:38: Vlka jättebra flmer barnen har spelat n fantastskt bra och underhållande som samtdgt

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Med utvecklngen kommer många nya utmanngar och nya konkurrenter Johan Hansng, chefsekonom på Svenska Bankförenngen. Fokus borde lgga på hur

Läs mer

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:53: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola Handlngsplan Grön Flagg Äsperedskolan förskola - skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-03-22 11:22: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter elevernas förmågor -

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Sverge behöver större forskargrupper Många krafter måste dra åt samma håll Den globala kunskapskonkurrensen hårdnar Om

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng SSF har systempåverkande roll som forsknngsfnansär stftelsen för strategsk forsknng höjer nu utdelnngarna och påbörjar arbetet

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng SSF har systempåverkande roll som forsknngsfnansär stftelsen för strategsk forsknng höjer nu utdelnngarna och påbörjar arbetet

Läs mer

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-09 16:38: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.det

Läs mer

Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015

Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-26 09:46: Det har vart rolgt att läsa er rapport och se hur n har ntegrerat hållbar

Läs mer

Framtidens Kommuner & Landsting

Framtidens Kommuner & Landsting Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Kommuner & Landstng för tllväxt och sysselsättnng SKL för harmonserng nte centralstyrnng Lärarförbundets skolrankng 2014: Vellnge

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Saltängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-19 13:46: N har en mycket ambtös och välplanerad handlngsplan med många aktvteter som säkert kommer att skapa stort engagemang

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola Handlngsplan Grön Flagg Berga förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-12-13 09:50: Bra utvecklngsområden med aktvteter som passar barnen. Tänk på att vara medforskare och låta barnen styra. Berätta

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Ängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-10-02 09:58: Vlka rolga och spännande utvecklngsområden som n ska jobba med. Utmana gärna barnen med att ställa öppna frågor

Läs mer

Stöd den patientnära cancerforskningen

Stöd den patientnära cancerforskningen a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Foton: Håkan Flank Stöd den patentnära cancerforsknngen tllsammans kan v överlsta cancer Vår forsknng bdrar tll en mer

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-09 16:00: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-02 09:44: Inskckad av msstag... 2013-06-25 12:09: N har på ett mycket kreatvt och varerat

Läs mer

Framtidens Karriär. Sveriges främste itentreprenör

Framtidens Karriär. Sveriges främste itentreprenör Framtdens Karrär Kombnerar konsultkarrär med kvnnlgt ledarskap Sverges främste tentreprenör mot nya mål Affärssystem ett brett och mångfacetterat yrkesområde Ett tungt vägande skäl tll att välja 4 en konsultkarrär

Läs mer

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller

Läs mer

för alla i Landskrona

för alla i Landskrona , den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest

Läs mer

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-27 10:15: Hej, Enlgt mal från er så skckade n n denna rapport av msstag, så därför får n tllbaka

Läs mer

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE SSI:1';74-O15 BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE John-Chrster Lndll Pack, 104 01 STOCKHOIJ! ;4 aprl 1974 BEREDSOP TJÖT ATOMOLYCKOR I SVERIGE Manuskrpt grundat på ett föredrag vd kärnkraftmötot Köpenhamn,

Läs mer

Folkrätten och kriget mot terrorismen

Folkrätten och kriget mot terrorismen Mänsklga demokrat Folkrätten FN I den här teorbakgrunden: presenterar v en överskt av folkrätten de hot den har utsatts för genom det onskränkta krget mot terrorsmen åskådlggör v FN:s roll ett väl fungerande

Läs mer

Framtidens Karriär. Karriärstinn säkerhetsoch förvarsindustri

Framtidens Karriär. Karriärstinn säkerhetsoch förvarsindustri Framtdens Karrär Att utveckla verksamheten och affären har drvt mg framåt Martn Lundstedt, vd och koncernchef Scana Våga pröva olka typer av arbetsuppgfter Kerstn Konradsson, affärsområdeschef på Bolden

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Framtidens Karriär. Ingenjören avgörande för Sveriges framtid och välfärd

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Framtidens Karriär. Ingenjören avgörande för Sveriges framtid och välfärd Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Karrär Sverges Ingenjörer på jakt efter framtdens Polhemare Ingenjören avgörande för Sverges framtd och välfärd Kvnnor skapar dynamk som tar oss utanför

Läs mer

Cancer är en tuff motståndare

Cancer är en tuff motståndare D e n n A p u b l k At o n ä r e n A n n o n s f r å n r A D u m h e m m e t s f o r s k n n g s f o n D e r Cancer är en tuff motståndare hjälp oss ge fler en tro på framtden Nya upptäckter förlänger

Läs mer

Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 12:45: Gratts tll er första certferng Grön Flagg! Vad rolgt att n känner att mljöarbetet

Läs mer

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare!

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare! HÄSTFÖRETAGARPRAKTIKAN Råd och tps för dg som vll bl framgångsrk hästföretagare! Inlednng Har du en hästverksamhet tankarna? Fundera på varför! Trolgen delar du med de flesta andra hästföretagare en passon

Läs mer

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Beslutad av kommunfullmäktge 2013-03-27, 74 Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Fnspångs kommun

Läs mer

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Möjlgheter tll nnovaton fnns all forsknng Forsknng recept på framgång en globalserad värld Nya modeller krävs för att

Läs mer

Denna tematid ning är en annons från r a D iumhemmets f orskningsfond er. En allvarlig uppgift

Denna tematid ning är en annons från r a D iumhemmets f orskningsfond er. En allvarlig uppgift a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Cancerforsknng som förlänger lvet Foton: Håkan Flank V är realstskt optmstska Ett forskarteam på Karolnska Insttutet

Läs mer

Cancerforskning som gör skillnad

Cancerforskning som gör skillnad Denna tematdnng är en annons från Radumhemmets Forsknngsfonder Cancerforsknng som gör skllnad Ingår som blaga Svenska Dagbladet 18:e mars 2010 Cancerförenngen Stockholm pg 90 06 90-9 Stftelsen Konung Gustaf

Läs mer

Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014

Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-09 16:44: Vad rolgt att det blev ett enhällgt ja från eleverna att fortsätta med Grön Flagg,

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Foto: Fredrk Persson/Scanpx Jag är övertygad om att mobltelefonen kommer att vara ett av våra vktgaste verktyg för bankärenden och betalnngar nom några år Chrstan

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning

Riktlinjer för biståndshandläggning Rktlnjer för bståndshandläggnng Enlgt Socaltjänstlagen Fnspångs kommun 2012-11-19 KS 2012.04.45.730 Rktlnjer för bståndshandläggnng Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post:

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Thomas Östros, vd för Svenska Bankförenngen Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, affärsutvecklng och säkerhet Förankrad

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, betalnng och säkerhet Bankerna stabla och väl förberedda för nya kaptalregler Flodvåg av nya reglerngar utmanar försäkrngsbranschen

Läs mer

Denna tematid ning är en annons från n extm e D ia. Framtidens Karriär. Det ska löna sig att vara ingenjör chef eller inte

Denna tematid ning är en annons från n extm e D ia. Framtidens Karriär. Det ska löna sig att vara ingenjör chef eller inte a nnons Denna tematd nng är en annons från n extm e D a a nnons Mn cvlngenjörsexamen har vart grunden mn karrär Börje Ekholm, vd för Investor och ordförande för KTH Framtdens Karrär Nuvarande jobbet språngbrädan

Läs mer

Nyckeln til arbete www.rattstodtillarbete.se 1 Till dig som söker arbete 2014

Nyckeln til arbete www.rattstodtillarbete.se 1 Till dig som söker arbete 2014 Nyckeln tll arbete 1 Tll dg som söker arbete 2014 Nyckeln tll arbete Copyrght 2014 Handkappförbunden Projektledare: Fredrk Lndgren Manus: Lena Henrkson, Textbolaget Stockholm HB Illustratoner: Sofa Wrangsjö

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 2 jan 2015

Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 2 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 2 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-02 17:19: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Det är vktgt att regelverken gör det möjlgt för försäkrngsbolagen att fylla sn roll på ett bra sätt Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng Kundernas förtroende

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Positiva trender för förnybar energi i Sverige och världen

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Positiva trender för förnybar energi i Sverige och världen DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft Energforsknng ntegrerad del av svensk energpoltk Postva trender för förnybar energ Sverge och världen

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Sverige har unikt bred och långsiktig energipolitik

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Sverige har unikt bred och långsiktig energipolitik DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft Hållbar energ går hand hand med lvskvaltet och tllväxt Sverge har unkt bred och långsktg energpoltk

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Kastanjegårdens förskola 20 feb 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Kastanjegårdens förskola 20 feb 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Kastanjegårdens förskola 20 feb 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-20 16:51: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era utvecklngsområden.

Läs mer

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17 1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-25 10:50: Hej, I enlghet med mal från er råkade n skcka n er rapport tll oss stället för

Läs mer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.

Läs mer

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA. Framtidens Energi. Med siktet på framstående energiforskning

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA. Framtidens Energi. Med siktet på framstående energiforskning ANNONS DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Energ för en hållbar utvecklng Samverkan en förutsättnng för att klara energmål Energmyndgheten ska verka för ett tryggt, effektvt

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Stormhatten 8 okt 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Stormhatten 8 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Stormhatten 8 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-08 09:10: Det har vart rolgt att få ta del av er mycket bra rapport. N har jättefna

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015

Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-04-16 15:17: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO

Läs mer

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss? Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas

Läs mer

Framtidens Energi för en hållbar utveckling

Framtidens Energi för en hållbar utveckling Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Energ för en hållbar utvecklng Samarbeten och statlgt stöd ger lösnngar världsklass Sverge har nått en världsledande ställnng nom en rad områden när

Läs mer

Cancer har många ansikten hjälp oss rädda fler

Cancer har många ansikten hjälp oss rädda fler a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Foton: Håkan Flank Cancer har många anskten hjälp oss rädda fler Nytt behandlngskoncept för sprdd prostatacancer Forskarteam

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL Arbetsgruppsrapport 16.12.2005 Duplkat 3/2006 Utbldnngsstyrelsen och författarna Tm Eja Högman ISBN 952-13-2767-7 (nb.) ISBN 952-13-2768-5 (pdf) ISSN 1237-6590

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Björnligans förskola 28 maj 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Björnligans förskola 28 maj 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Björnlgans förskola 28 maj 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-05-28 15:18: N har jättefna blder som avspeglar er verksamhet väl och n har genomfört

Läs mer

Sjöfart i motvind: svaveldirektivet

Sjöfart i motvind: svaveldirektivet Framtdens Infrastruktur för konkurrenskraft och hållbara transporter Natonell plan: gränsöverskrdande nfrastruktur Hösten 2012 beslutade regerngen att kraftgt höja anslagen för transportnfrastrukturen.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Stadionparkens förskola 13 maj 2015

Grön Flagg-rapport Stadionparkens förskola 13 maj 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Stadonparkens förskola 13 maj 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-05-13 09:59: Vlken mponerande rapport n skckat tll oss. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Enkelt är effektivt!

Enkelt är effektivt! Halvårsrapport 2014 1 Enkelt är effektvt! V tror på enkelhet fondförvaltnng. Istället för att krångla tll saker onödan fokuserar v på att köpa bra bolag v gllar. Det behöver nte vara svårare än så. Spltan

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Satsningar i linje med Trafikverkets krav

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Satsningar i linje med Trafikverkets krav DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Infrastruktur för konkurrenskraft och hållbara transporter Regerngen: Drft och underhåll fokus Den 20 september lämnade regerngen stt budgetförslag för

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag tll energplan Blaga 1: Planerngsförutsättnngar 2014-05-20 Remssverson BI L A G A 1 : P L A N E RI N G S F Ö R UT S Ä T T N I N G A R Förslag tll energplan Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Trollsländan 11 aug 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Trollsländan 11 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Trollsländan 11 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-11 14:05: Det är så bra att välja utvecklngsområden som n själva brnner för, då

Läs mer

Grön Flagg-rapport Finnstaskolan 5 aug 2014

Grön Flagg-rapport Finnstaskolan 5 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Fnnstaskolan 5 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-05 13:30: V är mponerade av ert genomtänkta förhållnngssätt och den nyfkenhet och vlja att

Läs mer

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm Workng paper/pm 2012:02 Företagsrådgvnng form av Konsultcheckar En effektutvärderng av konsultcheckar nom ramen för regonalt bdrag för företgsutvecklng Tllväxtanalys har uppdrag att utvärdera effekterna

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Gällstads förskola 30 apr 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Gällstads förskola 30 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Gällstads förskola 30 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-04-30 15:59: Vad det var spännande och ntressant att läsa om alla era utmärkta aktvteter,

Läs mer

i Tjust Mia brinner för Employer Branding leder ll jobb. Du behövs! Samverkan inom utbildning - ett måste! Kompetent arbetskraft Västervik

i Tjust Mia brinner för Employer Branding leder ll jobb. Du behövs! Samverkan inom utbildning - ett måste! Kompetent arbetskraft Västervik VÄSTERVIK VÄSTERVIK Kompett arbetskraft stannar Västervk SIDAN kompets 6kompetsutvecklng hela SIDAN 4 Sverge - nu ändrar v! Hela tdnng är annonsblaga Framtds nstrjobb fnns Rcssons GULDSPONSORER Verktygsservce

Läs mer

Grön Flagg-rapport Sagomossens förskola 12 feb 2015

Grön Flagg-rapport Sagomossens förskola 12 feb 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Sagomossens förskola 12 feb 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-11-13 10:50: Er handlngsplan blev godkänd den 14/8-13, så n kan nte skcka n er rapport

Läs mer

Lönebildningen i Sverige 1966-2009

Lönebildningen i Sverige 1966-2009 Rapport tll Fnanspoltska rådet 2008/6 Lönebldnngen Sverge 1966-2009 Andreas Westermark Uppsala unverstet De åskter som uttrycks denna rapport är författarens egna och speglar nte nödvändgtvs Fnanspoltska

Läs mer

Kvalitetsjustering av ICT-produkter

Kvalitetsjustering av ICT-produkter Kvaltetsjusterng av ICT-produkter - Metoder och tllämpnngar svenska Prsndex Producent- och Importled - Enheten för prsstatstk, Makroekonom och prser, SCB December 2006 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(55) Kontaktnformaton

Läs mer

SVÅRT UTAN SNARARE OMÖJLIGT - PA DET STADIUM., SOM PROJEKTET F N BEFINNER SIG.

SVÅRT UTAN SNARARE OMÖJLIGT - PA DET STADIUM., SOM PROJEKTET F N BEFINNER SIG. ' ~ REDERNÄRNGENS SYN PA SCANDNAVAN LNK CGDTEBORGS HAltNDAG 26/9-85) ATT 6E REDERNÄRNGENS SYN PA SCANDNAVAN LNK ÄR NTE BARA. SVÅRT UTAN SNARARE OMÖJLGT - PA DET STADUM., SOM PROJEKTET F N BEFNNER SG. DE

Läs mer

DOM. 2011-09- 1 6 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Sekretessbelagda uppgifter (härefter A), sje bilaga

DOM. 2011-09- 1 6 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Sekretessbelagda uppgifter (härefter A), sje bilaga Mgratonsöverdomstolen Avdelnng l DOM 2011-09- 1 6 Meddelad Stockholm (/Sda l (15) KLAGANDE Sekretessbelagda uppgfter (härefter A), sje blaga Ombud och offentlgt bträde: Advokaten Per Stadg Box 4129 102

Läs mer

Utveckling av en optimeringsmodell för upphandlingar inom telefoni

Utveckling av en optimeringsmodell för upphandlingar inom telefoni Utvecklng av en optmerngsmodell för upphandlngar nom telefon Examensarbete vd Insttutonen för teknsk ekonom och logstk, avdelnngen för produktonsekonom. Lunds Teknska Högskola, Lunds Unverstet Handledare:

Läs mer

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning.

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning. Uppsala Unverstet Företagsekonomska nsttutonen Magsteruppsats HT 2009 Fond--fonder med global placerngsnrktnng Ett konkurrenskraftgt alternatv tll globalfonder? En jämförelse med fokus på rsk och avkastnng.

Läs mer

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014 l l t n a Inbjud r e t k a v a g n n teck Scandnavan Organcs AB (publ) 16 30 oktober 2014 Informatonen denna folder ( Foldern ) är endast en förenklad beskrvnng av den rktade nyemssonen (såsom defnerat

Läs mer

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag RAPPORT 9 2011 Hjortdjurens nverkan på tllväxt av produktonsträd och rekryterng av betesbegärlga trädslag - problembeskrvnng, orsaker och förslag tll åtgärder Jonas Bergqust, Chrster Kalén, Hasse Berglund

Läs mer

Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 11 mar 2015

Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 11 mar 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 11 mar 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-03-11 09:36: Vlken mponerande rapport n skckat tll oss. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Leg.vet. Rikke M Schultz

Leg.vet. Rikke M Schultz Leg.vet. Rkke M Schultz {ru ryoltr offekt v tohadungttm{trd, Text Stna Helmersson Foto Rkke M Schults och Stna Helmersson Kranosacral terap forbättrar kroppens självläkande formåga. Genom att lossa på

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 01-06-5 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspektonen@f.se www.f.se

Läs mer

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00 (4) B Ingenjörsmetodk för IT och ME, HT 004 Omtentamen Måndagen den :e aug, 00, kl. 9:00-4:00 Namn: Personnummer: Skrv tydlgt! Skrv namn och personnummer på alla nlämnade papper! Ma ett tal per papper.

Läs mer