Cancerforskning som gör skillnad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Cancerforskning som gör skillnad"

Transkript

1 Denna tematdnng är en annons från Radumhemmets Forsknngsfonder Cancerforsknng som gör skllnad Ingår som blaga Svenska Dagbladet 18:e mars 2010 Cancerförenngen Stockholm pg Stftelsen Konung Gustaf V:s Jubleumsfond för cancerforsknng pg

2 V önskar helst av allt att du aldrg ska behöva komma kontakt med oss. Men statstskt sett kan det hända att du eller någon nära dg någon gång lvet måste behandlas för cancer. Därför fnns v. Elekta är ett svenskt medcnteknkföretag som utvecklar och säljer nnovatva klnska lösnngar för behandlng av cancer och sjukdom hjärnan. Varje dag kommer männskor runt om världen kontakt med någon av våra produkter. Human care makes the future possble EFFEKTIVA VÅRDPROGRAM DÄR HELA MÄNNISKAN SKA MED Patentutvärderngar och EQ5D-mätnngar talar stt tydlga språk. Vdarklnken får toppbetyg och patenterna upplever en ökad lvskvaltet. Nu satsar v ytterlgare på att utforska vårdprogrammens effekter, bland annat genom att göra hälsoekonomska analyser och koppla det tll mätnngar av lvskvaltet och relevanta bomarkörer. Syftet är att ge landstngen ännu bättre evdensbaserade beslutsunderlag och att bdra med ny kunskap tll övrga sjukvården. V bjuder n landstngen och andra aktörer att medverka den forsknngen. Samtdgt har v nu förbättrat, processorenterat och effektvserat våra redan framgångsrka vårdprogram nom cancerrehablterng, smärta/fbromyalg och utmattnngssyndrom. Särsklda vårdteam med läkare, sjuksköterskor, terapeuter och kuratorer ger patenten en ndvduellt utformad kombnaton av skolmedcnsk och antroposofsk behandlng, där olka fysska och konstnärlga teraper ngår. V är noga med att möta patentens behov av bekräftelse och omvårdnad för att förstärka den egna ntatvkraften för hälsa och arbetsrehablterng. Hela männskan ska med. Välkommen Läs mer på eller rng VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN OCH ANTROPOSOFISK LÄKEKONST

3 Denna tematdnng är en annons från Radumhemmets Forsknngsfonder Bl Månadsgvare rng för mer nformaton 3 Hundra år av framstående cancerforsknng Cancerförenngen Stockholm, som tllsammans med Stftelsen Konung Gustaf V:s Jubleumsfond ngår Radumhemmets Forsknngsfonder, frar 100-års-jubleum år. Under de gångna åren kan v se tllbaka på en fantastsk utvecklng. Enorma forsknngsframsteg har skett på en rad olka terapområden. Några av dem har vart stora och banbrytande, som slutet av 1970-talet när forskarna upptäckte csplatnum, ett kemoterappreparat att behandla testkelcancer med. Nästan över en natt nträffade en dramatsk förbättrng av överlevnaden, från att de flesta dog tll att de flesta överlevde. Stora, dramatska framsteg nom cancerbehandlng är sällsynta. De flesta forsknngsframgångar kommer små steg, som tllsammans skapar stora skutt. Men med mer pengar tll forsknngen ökar sannolkheten för att det ska hända gen. När det gäller bdrag tll cancerforsknng är ngen gåva för stor eller för lten. Varje krona som kommer n bdrar tll att föra forsknngen ett stycke framåt Innehåll 4 Patentnära forsknng ska anpassa behandlngssätt Professor Stg Lnder om skräddarsydd behandlng. 5 Om ndvdualserad cancerbehandlng Roger Henrksson, verksamhetschef för Radumhemmet. 6 Forsknng krng bröstcancer utfrån nollvson Professor Jonas Bergh om bröstcancerforsknng. 7 Vaccn mot lvmoderhalscancer 30 års forsknng har gett resultat. Intervju med professor Tna Dalans. 8 Flera cancervaccn nom räckhåll Håkan Mellstedt, professor onkologsk boterap, om cancerforsknngens utvecklng drabbas av prostatacancer varje år Antalet upptäckta fall ökar. 9 Blodstamceller ger nytt hopp Ny stude om cancer bukspottkörteln. 10 Nya målmolekyler ska ge effektvare strålterap Krstna Vktorsson, medcne doktor, hoppas kunna dentfera krtska målmolekyler. 10 Strålar som räddar lv Ny teknk ger nya, dagnostska metoder. 11 Små forsknngssteg som blr tll stora skutt Postv utvecklng nom forsknng krng tjock- och ändtarmscancer Informaton från Radumhemmets Forsknngsfonder 100 års cancerforsknng, nformaton om fonder och tänkvärd läsnng. Presenterade företag och organsatoner För att fonderna ska kunna fortsätta arbetet med att stödja svensk cancerforsknng behöver v dn hjälp! I dag står prvata medel och donatoner för mer än ntto procent av den cancerforsknng som bedrvs Sverge. Därför är dn gåva så vktg. För när det gäller bdrag tll cancerforsknng är ngen gåva för stor eller för lten. Varje krona som kommer n bdrar tll att föra forsknngen ett stycke framåt. Det är förstås jätterolgt när v får en större donaton. Men det är samverkanskrafterna som skapar resultat. Välkommen med dn gåva! Gun-Brtt Enar Kanslchef, Radumhemmets Forsknngsfonder 14 Karolnska Insttutet 14 Apoteket Farmac 15 Amgen 16 ONCOlog Medcal 17 Novarts 17 Karolnska Development 18 Pfzer 18 Mundpharma 19 CancerCentrum- Karolnska 19 Tral Form Support 20 MTC 20 Stockholms Sjukhem 21 MSD 21 Fujrebo Dagnostcs 22 KTH Fysknsttutonen 22 Dako 23 Orexo / Prostrakan 23 Humlegaarden Radumhemmets Forsknngsfonder Cancerforsknng som gör skllnad är producerad av NextMeda PG eller Redaktör Anette Bodnger Skrbenter Anna Andersson, Anette Bodnger, Jakob Hammaskjöld, Jenny Nrfalk, Annka Whlborg, Chrstna B. Wnroth Redaktonella texter Anette Bodnger Grafsk form Andreas Lathe, Stellan Stål Foto Håkan Flank, Karsten Schmtz, Bea Tgerhelm försäljnng NextMeda samt MedaX Norr Tryck V-TAB Dstrbuton Ingår som blaga Svenska Dagbladet mars 2010 Frågor om nnehållet besvaras av Gun-Brtt Enar Tel: E-post: För mer nformaton om tema- och kundtdnngar dagspress, kontakta Carl Mejer eller Nklas Engman, på telefon eller E-post: Nexa Stockholm - Revsonsbyrån för ägarledda företag, stftelser och organsatoner Behöver du hjälp med Revson, Skatt eller Bokförng och ett Bollplank för dn ekonom? V hjälper dg dtt företagande. Välkommen tll affärsbyrån med personlgt engagemang! Gamla Brogatan 32 Box Stockholm

4 Denna tematdnng är en annons från Radumhemmets Forsknngsfonder 4 Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättr e cancervård PlusGro eller Patentnära forsknng ska ge skräddarsydd behandlng Det är nte svårt att slå hjäl en cancercell med ett läkemedel. Problemet är att prncp alla cancerläkemedel även har effekter på normala celler och därför ger oönskade beffekter. Därför är det vktgt att kunna ge rätt behandlng tll rätt patent, säger Stg Lnder, professor expermentell onkolog vd Karolnska Insttutet. Expermentell onkolog Text Anette Bodnger Stg Lnder arbetar med translatonell, patentnära forsknng. I det här fallet handlar det om laboratva studer med tydlgt fokus på behandlng och på att förstå vlken typ av läkemedel som måste fram för att bota framför allt solda tumörer. V arbetar också med att utveckla metoder för att ett tdgt skede förstå om en behandlng fungerar eller nte. Ofta behandlas en vss patent med ett vsst läkemedel under relatvt lång td, kanske under flera månader. Först därefter kan man bedöma om tumören har krympt. Det vore väldgt bra om man kunde få fram metoder som gör att v bara efter ett par dagar kan upptäcka om behandlngen fungerar. V har arbetat med att utveckla en sådan metod. Gåtan löst När Stg Lnder började sn forskarkarrär på 1970-talet talades det om att lösa cancerns gåta. Då vsste man nte hur cancerceller uppstod och hur mekansmen bakom sjukdomen såg ut. Under 1980-talet löstes prncp den gåtan. Nu förstår v ganska väl varför tumörer uppstår. Grundtanken är att man genom att förstå hur cancer fungerar, varför celler tappar sn tllväxtkontroll och börjar växa okontrollerat, även kan htta bot. Stg Lnder jämför jakten på botemedel med att laga en bl: det hela börjar med en felsöknng. Det som har Foto: Håkan Flank Det vore väldgt bra om man kunde få fram metoder som gör att v bara efter ett par dagar kan upptäcka om behandlngen fungerar blvt den stora utmanngen för oss cancerforskare är att det vsat sg att det nte är ett utan många fel på den här blen. När en patent har en tumör är det alltd ett antal fel cellerna (mutatoner). Det gör det väldgt svårt att htta en enkel lösnng. Komplext Eftersom cancer är mer komplext än vad forskarna trodde från början blr även lösnngarna mycket mer komplexa. För ungefär to år sedan sekvensbestämdes det humana genomet för första gången. Nu fnns det metoder som gör att v kan förstå exakt vlka mutatoner som fnns en tumör hos en vss patent. Det ser väldgt olka ut hos två olka patenter, även om båda har exempelvs bröstcancer. Att sekvensbestämma DNA och att undersöka vlka gener som uttrycks är dyrt. Men drömmen är att kunna göra det för varje enskld patent. Just nu är v en upptäcktsfas. Rent teknskt skulle v kunna ttta på många tumörer detalj. Men att göra de här komplexa undersöknngarna på många olka tumörer, är väldgt dyrt. Det krävs mycket pengar tll forsknngen. När v väl har förstått vad som är relevant kan v kanske ta ett steg tllbaka och nte behöva göra så avancerade undersöknngar framtden. Helt klart är att v nu kan få svar som kommer att föra oss ordentlgt framåt när det gäller behandlngsresultat. Framsteg görs Även om det fnns ett stort behov av mer pengar tll cancerforsknngen görs det hela tden framsteg. V har kommt långt, men kan komma mycket längre. För några år sedan kom det en antkropp som har effekt på vssa typer av tumörer. Men antkroppen har endast effekt på de tumörer som saknar mutatoner en vss gen (en så kallad onkogen). Därför är det väldgt vktgt att dagnostsera och sekvensbestämma patentens DNA nnan behandlng. Det är bara patenter som nte har en mutaton tumören som ska ha den här behandlngen, som nte är helt snäll mot kroppen. Krävs bra nstrument Stg Lnder förklarar att stort sett alla cancermedcner har ett begränsat terapeutskt fönster. Det är nte svårt att slå hjäl en cancercell med ett läkemedel. Problemet är att prncp alla cancerläkemedel även har effekter på normala celler, så att v får beffekter. Förutom att ge rätt behandlng tll rätt patent gäller det att kunna ge precs rätt mängd (dos). När du kör dn bl på motorvägen får du oftast nte köra fortare än 110, men nte heller långsammare än 70 klometer tmmen. För att klara av detta krävs en kalbrerad hastghetsmätare. Du behöver ett bra fordon och bra nstrument för att ta dg från A tll B. Lte så är det även med cancerbehandlng.

5 Denna tematdnng är en annons från Radumhemmets Forsknngsfonder Bl Månadsgvare rng för mer nformaton 5 Roger Henrksson, chef för Radumhemmet: Vktgt att behandla hela männskan, nte bara tumören Roger Henrksson är sedan höstas professor, överläkare och verksamhetschef för Radumhemmet. Jag vll verka för att ndvdualserad cancerbehandlng ska bl en självklarhet. En vård som ser tll hela männskan och nte enbart stannar vd att htta rätt behandlngscocktal för tumören. Radumhemmet Text Anette Bodnger Roger Henrksson kommer närmast från en tjänst som professor expermentell onkolog och överläkare vd onkologska klnken på Norrlands unverstetssjukhus där han arbetat sedan början av 1980-talet. Han har stor erfarenhet av klnsk cancervård och forsknng, från både akadem och ndustr. Lungcancer och hjärntumörer har vart centrala områden forsknngen men Roger Henrksson har också ägnat sg åt omvårdnadsfrågor och vård lvets slutskede. Något som avspeglar sg form av ett ständgt närvarande patentfokus. Jag vll verka för att vården och forsknngen allt större utsträcknng ska samlas krng patenten. Jag vll se en vårdkedja där v från sjukvården kommer n och hjälper patenten vd olka skeden behandlngsprocessen. Onkologn har förstås en mycket vktg roll den kedjan, men även andra delar av sjukvården är vktga under behandlngens gång. Utmanngen är att ge rätt behandlng, vd rätt tdpunkt, tll rätt patent med rätt kompetens. I samklang Radumhemmet är en anrk nsttuton och har haft stor betydelse för utvecklngen av cancervården, både Sverge och nternatonellt. Roger Henrksson är ödmjuk nför det hstorska arvet men poängterar att det är nu som gäller. Mn och klnkens huvuduppgft är att ge Stockholms nvånare cancervård av högsta nternatonella klass. Den potental och styrka som fnns här form av närhet tll fantastska forsknngsenheter på Karolnska Insttutet, övrga delar av Karolnska sjukhuset och på klnken, ger oss fantastska möjlgheter att delta utvecklngen av cancervården, både natonellt och på global nvå. Detta ska v göra på ett generöst sätt och samklang med övrga landet. Om man är stor och stark, som Radumhemmet är vssa sammanhang, nnebär det också att man måste vara generös. Här tror jag att det fnns en förbättrngspotental jämfört med tdgare år. Framtd Radumhemmets Forsknngsfonder har betytt Cancer drabbar nte bara ett organ, sjukdomen drabbar hela männskan och påverkar även de anhörga mycket för utvecklngen av svensk cancervård. Den äldsta av fonderna, Cancerförenngen Stockholm, 100-års-jublerar år. Jag hoppas att Radumhemmets Forsknngsfonder fortsätter att följa med sn td. Det är oerhört vktgt att fonderna har en nära samverkan med Radumhemmet och en förståelse för den klnska verksamhetens utmanngar och den mångfald av forsknng som behövs när det gäller en cancerpatent. Cancer drabbar nte bara ett organ, sjukdomen drabbar hela männskan och påverkar även de anhörga. Därför måste framgångsrk cancerforsknng handla om mer än molekyler, gå tvärs över alla klnkgränser och omfatta hela männskan.

6 Denna tematdnng är en annons från Radumhemmets Forsknngsfonder 6 Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättr e cancervård PlusGro eller V forskar krng bröstcancer utfrån en nollvson V kan nte bota alla dag. Men genom att förstå bologn och bättre kunna dentfera rskerna för ensklda ndvder sktar v på en nollvson. För att nå dt måste v förändra nuvarande koncept som går ut på att behandla många med mycket, säger Jonas Bergh, professor vd Karolnska Insttutet. Bröstcancer Text Anette Bodnger Bröstcancer är en sjukdom som stora drag beror på en kombnaton av mljömässga förutsättnngar och gener. En behandlngsstrateg är att operera bort de sjuka organen förebyggande syfte. Det fnns även medcnsk preventon som gör att man kan hndra nsjuknandet. I Sverge används screenng form av mammograf. Om man ändå får bröstcancer trots dessa åtgärder är det vktgt att dentfera tumörens egenskaper och att rätt terap sätts n drekt. Bröstcancer är en av de sjukdomar där det gjorts flest klnska studer. Det fnns väldgt solda data och v vet ganska väl hur och när man ska göra vssa saker, säger professor Jonas Bergh. De nordska länderna och Storbrtannen har cancerregster som är tll stor hjälp forsknngen. Det gör att v kan uttala oss om hur det går för alla kvnnor med bröstcancer över td. Statstken vsar att det dag är färre som avlder av sn sjukdom. Hela tden görs små steg mot det bättre. Samtdgt ökar bröstcancer nästan alla europeska länder samtdgt som man har en förbättrad överlevnad, och även en förmnskad rsk att dö sjukdomen, några länder. Om man enbart opererar bröstcancer är det drygt hälften av patenterna som blr frska på skt. För vssa typer av sprdd bröstcancer är det dock nästan nga som blr frska om man enbart opererar. För små, ndolenta screenngupptäckta bröstcancrar blr prncp nästan alla frska med hjälp av ett enkelt krurgskt ngrepp. Förhndra sprdnng All behandlng går ut på att hndra sprdnng. Strålnng, som reducerar rsken för återfall med ungefär två tredjedelar, har en central roll. V vet också att bröstbevarande krurg, då man tar ut en tårtbt av bröstet och sedan strålar, har dentsk överlevnad jämfört med om man tar bort hela bröstet. Det nnebär att bröstbevarande krurg med tllägg av radoterap är ett klart alternatv för kvnnor med mndre tumörer. Jonas Bergh berättar att det dag används en kombnaton av hormonellt verkande preparat, cytostatka, och vssa fall monoklonala antkroppar, för att behandla statstskt bevsade mkrometastaser. Problemet är att v är dålga på att, hos ensklda patenter, verklgen fastställa att de har mkrometastaser. Om man behandlar den vanlgaste hormonberoende bröstcancern med några månaders cytostatkabehandlng och Om man enbart opererar bröstcancer är det drygt hälften av patenterna som blr frska på skt. För vssa typer av sprdd bröstcancer är det dock nästan nga som blr frska om man enbart opererar tamoxfen, hormonell behandlng, halveras rsken för den kvnnan att dö bröstcancer, om man följer upp den 15 års td. Gensgnaturanalyser Jonas Bergh nämner även mcroarrayanalyser med vars hjälp man kan studera genernas uttryck. V tror att analyser av arvsmassans uttryck kan ge bättre dagnostk, att det ger bättre prognosnformaton och v tror att gensgnaturer även ger nformaton om vlka medcner man ska använda. Möjlgen kan det också ge nformaton om strålbehandlng är bra eller dålgt. En sådan prospektv stude görs nu tllsammans med forskarkollegor Pars. Innan v startar terapn är det vktgt att förstå vlka egenskaper tumören äger och hur dessa egenskaper uttrycks. Om v vet detta kommer v framtden allt oftare stöta på fall där all tumör försvnner drekt, vd första valet av terap. Prognosen för bröstcancer har förbättrats ganska dramatskt. I dagsläget behandlas sjukdomen med en kombnaton av krurg, hormonterap, cytostatka, monoklonala antkroppar och strålbehandlng. V kan nte bota alla dag. Men genom att förstå bologn och genom att bättre kunna dentfera rskerna för ensklda ndvder är sktet nrktat på en nollvson. För att nå dt måste v förändra nuvarande koncept som går ut på att behandla många med mycket. Den förändrngen kan komma tll stånd när v förstår tumörernas molekylära egenskaper på ett bättre och mer specfkt sätt.

7 Denna tematdnng är en annons från Radumhemmets Forsknngsfonder Bl Månadsgvare rng för mer nformaton 7 Lvmoderhalscancer 30 år från teor tll färdgt vaccn 1979 förklarade 2008 års nobelprstagare medcn, Harald zur Hausen, att lvmoderhalscancer berodde på humant papllomvrus. Då trodde man honom nte. Men utvecklngen går framåt. I dag fnns ett effektvt vaccn mot sjukdomen. Foto: Håkan Flank Lvmoderhalscancer Text Anette Bodnger Lvmoderhalscancer orsakas av humant papllomvrus, HPV. Varje år upptäcks nya fall runt om världen. Hälften av dessa patenter dör. I Sverge upptäcks 450 fall per år. För att nte få fler fall tas det crka en mljon cellprov Sverge årlgen. En del av dessa prover har förändrngar som leder tll crka preventva åtgärder om året. V överbehandlar för att cancer nte ska utvecklas, förklarar Tna Dalans, professor vd Karolnska Insttutet. De flesta nfekteras Det fnns mer än hundra olka varanter av humant papllomvrus, omkrng 20 är klassade som högrskvaranter. Vruset överförs vd sexuella kontakter. De allra flesta kvnnor och män har någon gång nfekterats med HPV-vrus. För majorteten läker vrusnfektonen ut utan att de vet om att de haft en HPV-nfekton. Och för de allra flesta orsakar vruset ngen skada eftersom kroppens mmunförsvar går n och oskadlggör vruset. Men hos vssa kvnnor fnns HPV-nfektonen kvar under en längre td vlket kan leda tll cellförändrngar som senare kan utvecklas tll cancer. Dramatsk öknng av tonslloch tungbascancer Professor Tna Dalans berättar att HPV också är den främsta orsaken bakom tonsll- och nu även tungbascancer stockholmsområdet. Redan på 1970-talet kom rapporter från USA att ncdensen av tonsllcancer hade ökat. Så smånngom uppmärksammades det även Sverge och Fnland. På 1990-talet opererades en patent månaden på Karolnska Sjukhuset, nu är det en patent veckan! Dessutom har antalet tungbascancerfall också ökat. Faktum är att nsjuknandet HPV postv tonsllcancer nära har sjudubblats stockholmsområdet medan HPV negatv tonsllcancer har mnskat. Samtdgt har det vsat sg att flera av de drabbade patenterna nte har rökt, något som tdgare var den allvarlgaste rskfaktorn bakom sjukdomen. Studer från stockholmsområdet vsar att 23 procent av tumörerna var HPV-postva på 1970-talet. År var motsvarande sffra 93 procent. Avseende tungbascancer så har andelen HPV postva tumörer ökat från 58 procent tll 84 procent under peroden I dag är femårsöverlevnaden mycket bättre för patenter med HPV-postv tonsll- och tungbascancer jämfört med den för patenter med HPV-negatv tonsll- och tungbascancer. Oavsett vlken typ av tumör de har behandlas patenterna med strålnng, krurg och bland även cellgfter. Behandlngarna kan ge svåra bverknngar, därför är det vktgt att veta hur man behandlar lagom mycket, säger Tna Dalans. Vaccn mot HPV I dag har Sverge crka 200 tonsllcancerfall och För framtden hoppas jag att vaccnet ska bl bllgare och att det nte måste förvaras kylskåp, så att det kan komma tll nytta även tredje världen. 50 tungbascancerfall om året, och ngen screenng sker. Om trenden håller sg kommer tonsll- och tungbascancer att vara kapp lvmoderhalscancer om to år. Men det fnns hopp. I dag fnns det två olka vaccn på marknaden. Tllsammans skyddar de mot crka 70 procent av alla HPV-nfektoner under mnst sex år. Vaccnet gör att många lvmoder-halscancerfall kan undvkas. För framtden hoppas jag att vaccnet ska bl bllgare och att det nte måste förvaras kylskåp, så att det kan komma tll nytta även tredje världen. En ntressant fråga är om vaccnet mot lvmoderhalscancer även skyddar mot tonsll- och tungbascancer? Den frågan, konstaterar Tna Dalans, väntar fortfarande på ett svar. BröstCentrum Cty fnns på Drottnnggatan 68 Stockholm, mellan PUB och Åhléns. Verksamheten bedrvs på uppdrag av Stockholms läns landstng. Tel: Moderna bröstutrednngar med bred kompetens I nära samverkan mellan Medcnsk Röntgens specalster bröstdagnostk och bröstkrurger från bröstmottagnngen vd Capo S:t Görans Sjukhus kan v erbjuda snabba utrednngar av bl a knöl bröstet. Våra undersöknngar omfattar mammograf, ultraljud samt punkton (ultraljuds- eller palpatonsstyrd, stereotaktsk med fn- eller grovnål) för cellanalys, s k trppeldagnostk. Samtlga undersöknngar sker vd ett och samma tllfälle. Patenten kan be sn husläkare, dstrktsläkare eller gynekolog om remss tll mammograf och utrednng. Tdg dagnos är en av de vktgaste faktorerna för en lyckad behandlng av bröstcancer. Det är bakgrunden tll att Sverge har en utbyggd screenngverksamhet med mammograf. Sedan 1970-talet, då mammograf blev allmänt vedertaget, har många brösttumörer, som annars hade mssats, upptäckts och åtgärdats. Bert Snell, röntgensjuksköterska och avdelnngschef på BröstCentrum Cty, representerar vår erfarna personal som tagt hand om tusentals orolga patenter genom åren. Hos oss utreds patenterna vd ett och samma tllfälle.

8 Denna tematdnng är en annons från Radumhemmets Forsknngsfonder 8 Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättr e cancervård PlusGro eller Flera cancervaccn nom räckhåll Allt är nte ratonellt nom vaccnforsknngen. Du får tll vss del treva dg fram. Det gör det hela lte spännande, här kan upptäckten och aha-upplevelsen komma när man mnst anar det, säger Håkan Mellstedt, professor onkologsk boterap vd Karolnska nsttutet. Vaccnforsknng Text Anette Bodnger Redan på 1700-talet gjordes försök med cancervaccnerng. Då ansågs cancer vara en smttsam sjukdom. Läkarna tog cancerceller från döda kroppar och gjorde vaccn, vlket nte fungerade. Men grundtanken var nte så dum. I dag fnns det två typer av cancervaccn som angrper sjukdomen på olka sätt. HPV-vaccn och Hepatt B-vaccn, är exempel på vaccn som förebygger själva vrusnfektonen som leder tll cancern, och nte tumören sg. De terapeutska cancervaccnerna är stället nrktade på att bota, eller mnska ldandet hos, personer som redan är sjuka. Håkan Mellstedt har ägnat de senaste 20 åren åt att utveckla cancervaccn. Med tden har kunskapen om hur mmunförsvaret fungerar ökat. Det har gjort att v bättre förstår hur vaccn ska utvecklas. Samtdgt har det blvt svårare, eftersom v nu vet hur komplext mmunsystemet är. Postv utvecklng En vktg anlednng tll att det är svårt att få cancervaccn att fungera är att cancerantgener nte är tllräcklgt främmande, de är ju själva en del av kroppen. När v vaccnerar oss mot nfektoner, bakterer och vrus är de helt främmande organsmer. Därför lyckas kroppen utveckla ett mmunförsvar som avstöter den nvaderade mkroorgansmen. Det är alltså kroppens eget mmunförsvar som försöker motverka att v bldar en mmuntet mot cancerantgener. Dessutom försvagas kroppens mmunsystem av tumören. Cancercellerna utsöndrar ämnen som gör att kroppens mmunsystem reagerar dålgt. Ju mer avancerad sjukdomen är, desto större är den hämmande effekten. Att pröva ut nya vaccn omges av en rad olka bestämmelser. Ska du testa ett nytt läkemedel görs det oftast först på svårt sjuka patenter, sådan är etken. Därför har stort sett alltng msslyckats. Men nu har man börjat testa vaccn på patenter där sjukdomen nte är så utbredd och då börjar v se betydlgt mer postva effekter. Vaccn för fyra dagnoser Nu fnns starka sgnaler på att det relatvt snart kommer att fnnas kommersellt tllgänglga vaccner för tjocktarmscancer, njurcancer, prostatacancer och lungcancer. De bäst fungerande vaccnerna är baserade på patentens egna tumörceller. Det är svårt att htta ett allmängltgt vaccn. Vktgt att komma håg är att vaccnaton enbart kan göras vd De bäst fungerande vaccnerna är baserade på patentens egna tumörceller. Det är svårt att htta ett allmängltgt vaccn begränsad sjukdom och helst efter operaton eller cellgftsbehandlng. Vaccnerng vd sprdd sjukdom fungerar nte, fastslår Håkan Mellstedt. Oförutsägbart Från början trodde man att det första terapeutska vaccnet mot cancer skulle vara nrktat på melanom, det vll säga hudcancer. Det har plöjts ned väldgt mycket forsknngspengar nom detta område. Ett vaccn dröjer dock ännu en td, även om det är på gång. Men allt är nte ratonellt nom vaccnforsknngen. Du får tll vss del treva dg fram. Det gör det hela lte spännande, här kan upptäckten och ahaupplevelsen komma när man mnst anar det. Utvecklande och nsprerande utbldnngsdagar! Tel

9 Denna tematdnng är en annons från Radumhemmets Forsknngsfonder Bl Månadsgvare rng för mer nformaton svenskar drabbas av prostatacancer varje år Prostatacancer är den vanlgaste cancerformen bland svenska män. Antalet upptäckta fall har ökat kraftgt de senaste åren. Största orsaken är att det görs fler undersöknngar och provtagnngar än förut. Men även lvsstlsfaktorer och kost tros lgga bakom öknngen. Prostatacancer Text Anette Bodnger Varje år får nära svenskar dagnosen prostatacancer. Sten Nlsson, professor onkolog vd Karolnska Insttutet, berättar att orsaken tll den kraftga öknngen framför allt beror på ökad medvetenhet och förbättrade dagnostkmetoder, men sannolkt lgger också levnadsvanor, det och mljöfaktorer bakom. Forsknng krng nya behandlngsmetoder av prostatacancer kan delas upp två delar. Den ena är kuratv behandlng som sker om en tumör fortfarande är lten och begränsad själva prostatakörteln. Då går det de flesta fall att kurera, bota och ta bort tumören, antngen genom modern strålbehandlng och/eller krurg. Det gör v väldgt hög grad på flertalet patenter. Här hos oss är forsknngen nrktad på att utveckla teknker som kan mnska beffekterna av behandlngen. Ett sätt är att begränsa strålnngen tll ett så ltet område som möjlgt. Spännande projekt Sten Nlsson och hans forskarlag har under flera år vdareutvecklat en vktg behandlngsmetod, så kallat högdosrat brachyterap, där patenten får strålbehandlng nne själva prostatakörteln. Eftersom det går att ge mycket höga doser när strålnngen sker lokalt nne körteln kan de flesta patenter, som har en tumör som nte hunnt sprda sg, botas. Den allra senaste utvecklngen Sten Nlssons forsknngsgrupp sker nu krng gps - baserad lägesbestämnng av prostatan under Vårt preparat är av stort ntresse för att prövas vd behandlng av s.k. hormonrefraktär prostatacancer strålbehandlng. Detta projekt drvs nära samarbete med kollegan Enrque Castellanos, ett företag från Chalmers Innovaton och docent Bo Lennernäs vd Sahlgrenska Göteborg. V kan med denna teknk kontnuerlgt hålla kontroll på prostatans rörlghet under strålbehandlngen och därmed mnska strålnng tll närlggande organ. Stor utmanng Den andra och största utmanngen prostatacancer är den sprdda tumörsjukdomen. Även här har Sten Nlssons forskargrupp ett spännande forsknngsprojekt. Det har vsat sg att det kroppsegna hormonet somatostatn, och varanter av detta, har en bromsande effekt på tumörceller som sprdt sg kroppen. Nackdelen med att använda rent, kroppseget somatostatn är att det bryts ned fort och försvnner ur blodomloppet på mycket kort td. Sten Nlsson har tllsammans med forskarkollegan Anders R. Holmberg byggt en somatostatnlknande molekyl på syntetsk väg som nte bryts ned på flera tmmar. De har kunnat vsa att preparatet bnds tll just de mottagarprotener (receptorer) som är karaktärstska för den mest aggressva formen av prostatacancer. Detta har fört med sg att vårt preparat är av stort ntresse för att prövas vd behandlng av så kallad hormonrefraktär prostatacancer. Förhoppnngen är att vår substans ska utvecklas tll ett läkemedel som kan användas kombnaton med andra behandlngsmetoder, en tlläggsmedcn för sprdd tumörsjukdom. Stamcellstransplantaton vd bukspottkörtelcancer lovande stude ger nytt hopp Vd Karolnska Unverstetssjukhuset Huddnge pågår en stude där patenter med cancer bukspottkörteln behandlas med nya blodstamceller. Resultaten är uppmuntrande. En av våra patenter är nu fem år efter operaton, säger Brgtta Omazc, läkare och medcne doktor på Centrum för allogen stamcellstransplantaton och Insttutonen för laboratoremedcn vd Karolnska Insttutet. Stamcellsforsknng Text Anette Bodnger Cancer bukspottkörteln, pancreascancer, är en av de sjukdomar som har sämst prognos. Även efter en radkal operaton, där man får bort all tumörmassa och det nte fnns några metastaser kvar, har en patent med pancreascancer en förväntad överlevnad på nte mer än två år. Brgtta Omazc leder en stude där patenter med cancer bukspottkörteln får nya blodstamceller syfte att angrpa sjukdomen med hjälp av de avstötnngsreaktoner som uppstår efter en transplantaton. V har transplanterat två patenter som hade pancreascancer. De genomgck först en operaton där all tumörmassa togs bort. Den ena patenten behandlades också med cellgfter. Efter det gck v n med en stamcellstransplantaton. Uppmuntrande resultat Tll saken hör att nästan alla patenter med cancer bukspottkörteln får återfall. Bara fem tll femton procent klarar sg fem år efter operatonen. V är därför glada över att kunna konstatera att våra patenter nu är fem, respektve 4,5 år efter operaton! Våra resultat är uppmuntrande, men det är en mycket lten stude fråga om antal patenter, det är därför för tdgt att dra några säkra slutsatser. Brgtta Omazc förklarar att patenter som genomgår stamcellstransplantaton ofta får en transplantat mot värd-reakton. Det beror på att det nya mmunförsvaret, som kommer från ett syskon eller från en matchad donator, nte känner gen patentens celler tll 100 procent. Cellerna måste ju vara ganska lka, men den llla skllnaden gör att mmunförsvaret aktveras. V tror att det är den reaktonen som skapar en anttumöreffekt och gör att cancercellerna elmneras. Balansgång Att få tll en lagom stor transplantat mot värdreakton är en svår balansgång. En för kraftg reakton kan vara dödlg. V jobbar med att htta sätt som kan förutsäga V jobbar med att htta sätt som kan förutsäga när reaktonen kan bl svår när reaktonen kan bl svår, men också med att htta nya sätt att reglera den. Själva syftet med vårt projekt är att dentfera de celler hos patenten, eller hos donatorn, som har förmåga att slå drekt mot tumörcellerna. För framtden hoppas Brgtta Omazc att slppa göra stamcellstransplantatoner som både är dyrt och farlgt. Om to år hoppas jag att v kommt en bra bt på väg, att v då kan behandla pancreascancerpatenter med specfka celler som kommer att göra fler patenter frska, utan att de behöver genomgå en besvärlg transplantaton. Foto: Håkan Flank

10 Denna tematdnng är en annons från Radumhemmets Forsknngsfonder 10 Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättr e cancervård PlusGro eller Nya målmolekyler ska ge effektvare strålterap Mn förhoppnng är att kunna dentfera krtska målmolekyler som genom farmakologsk hämnng kan öka tumörers känslghet för strålterap, säger Krstna Vktorsson, medcne doktor, Karolnska Bomcs Center. Strålbehandlng Text Anette Bodnger Krstna Vktorsson arbetar med ett spännande forsknngsprojekt som handlar om hur olka strålkvalteter skckar olka sgnaler tll lungcancerceller som sedan resulterar celldöd. Röntgenstrålnng, som även kallas konventonell strålnng, var fram tll 1950-talet den vanlgaste strålbehandlngsmetoden. I dag kan mer energrk strålnng, så kallad partkelstrålnng, genereras genom exempelvs lnjära acceleratorer. Rent generellt avger partkelbestrålnng sn energ mer fokuserat än tradtonell röntgenstrålnng. Det leder tll att de DNA-skador som uppstår är mer komplexa. I Europa fnns det redan dag flera faclteter som använder sg av partkelbestrålnng för att behandla tumörer. För att kunna effektvsera terapn är det vktgt att förstå vad som händer tumörcellerna när de utsätts för partkelbestrålnng. Söker nya mål Krstna Vktorsson och hennes forskargrupp har rktat n sg på att jämföra vad som händer lungcancerceller som behandlas med konventonell strålnng respektve partkelstrålnng. Eftersom partkelbestrålnng nu används på patenter är det ntressant att se vad som skljer de olka strålkvalteterna åt och vlka patenter som kan ha nytta av den ena eller den andra typen av strålterap. V försöker också ta reda på vlka som är de krtska sgnalhändelserna lungcancerceller för att få dem att dö. Med kunskap om dessa målmolekyler hoppas v kunna öka lungcancercellernas känslghet för strålnng, förklarar Krstna Vktorsson. Förutom vanlga molekylär- och cellbologska metoder arbetar Vktorssons forskargrupp även med genomk- och proteomkmetoder för att på så vs kunna ttta mer globalt och förutsättnngslöst på vad Strålar som räddar lv som sker en tumörcell när den bestrålas. Effektvare terap Efter att ha tttat på hela genomet före och efter bestrålnng har de httat ett sgnalproten som är vktgt för hur cellerna svarar på konventonell strålterap. Forskargruppen försöker nu förstå hur man selektvt ska kunna hämma protenet tumörceller och på så vs öka tumörcellernas känslghet för strålterap. I ett annat projekt har man tttat närmare på tumörcellernas proteom. Genom masspektrometr har v dentferat ett antal sgnalvägar lungcancerceller som bara aktveras efter partkelbestrålnng. Även det fyndet ndkerar tänkbara mål för att aktvera och öka effekten av strålnngsterap. I första skedet hoppas jag att vår forsknng ska leda tll en bättre förståelse av vad som händer rent molekylärt vd partkelstrålnng. I det långa loppet är mn förhoppnng att vårt arbete leder tll en effektvare strålterap som slutänden kommer cancerpatenterna tll nytta. Foto. Håkan Flank I det långa loppet är mn förhoppnng att vårt arbete leder tll en effektvare strålterap Foto: Håkan Flank Framstegen nom strålbehandlngsområdet följer datorutvecklngen. I dag har v dagnostska metoder som ger tredmensonella blder av tumörernas läge kroppen. En utvecklng v knappt vågade drömma om när jag började arbeta nom området för mer än 30 år sedan, säger Ingemar Näslund, överläkare och docent på strålnngsavdelnngen på Radumhemmet. Strålbehandlng Text Anette Bodnger I takt med att datortomograf, PET-kameror och MR-undersöknngar gjort stt ntåg sjukvården har läkarna fått allt bättre underlag för strålnngsbehandlng av cancertumörer. Den nya teknken har också fört med sg att det går att upptäcka, lokalsera och behandla mycket små tumörer. V jagar metastaser vd rutnkontroller och åtgärdar problemet när det uppstår, resterande td lever patenten ett normalt lv som en frsk männska. Det nnebär att vssa typer av cancer nu kan behandlas som en kronsk sjukdom. Kostnadseffektv behandlng Strålbehandlngsavdelnngen på Radumhemmet omfattar tolv acceleratorer, åtta fnns på Radumhemmet och fyra på Södersjukhuset. Här behandlas crka patenter om året. Ungefär hälften av Sverges befolknng kommer att få cancer och hälften av alla cancerpatenter behandlas med strålterap. Det nnebär att var fjärde person, som nu är medelåldern eller yngre, kommer att strålbehandlas. Kan låta trst, men v gör bra från oss! Av de cancerpatenter som botas står krurgn för crka 60 procent, strålterapn för 30 procent och kemoterapn för en tondel. Av alla pengar som läggs på cancervård, motsvarande ungefär kronor per svensk medborgare, går fem procent tll strålterap. Att jämföra med kemoterap där enbart läkemedlen tar över to procent av kakan. V kan göra väldgt mycket med strålbehandlng V jagar metastaser vd rutnkontroller och åtgärdar problemet när det uppstår tll en mycket låg kostnad, fastslår Näslund. Stora framsteg Under de 35 år som Ingemar Näslund arbetat med cancervård har det skett en rad stora framsteg på området. Det mest framgångsrka steg jag vart med om var när v fck csplatnum slutet av 1970-talet, ett nytt kemoterappreparat att behandla testkelcancer med. Nästan över en natt nträffade en dramatsk förbättrng av överlevnaden, från att de flesta dog tll att de flesta överlevde. Stora, dramatska framsteg nom cancerbehandlng är sällsynta, men med mer pengar tll forsknngen ökar sannolkheten för att det ska hända gen. Förhoppnngsvs kan v närtd få predktva test med möjlghet att kunna ge ndvduellt anpassade stråldoser.

11 Denna tematdnng är en annons från Radumhemmets Forsknngsfonder Bl Månadsgvare rng för mer nformaton 11 Små forsknngsframsteg blr med tden stora skutt Mer pengar tll forsknngen dag ger stora fördelar för framtden, både vad gäller sjukvårdskostnader samt lvskvaltet och överlevnad för patenterna, fastslår Bengt Glmelus, professor vd Karolnska Insttutet, som fokuserar sn forsknng på att förbättra behandlngsresultaten för patenter med tjock- och ändtarmscancer. Foto: Håkan Flank Tjock- och ändtarmscancer Text Anette Bodnger Under de senaste decennerna har det hänt en rad postva saker nom forsknngen krng tjockoch ändtarmscancer. För 20 år sedan var lokalt återfall den vanlgaste orsaken tll att en patent var nlagd på en krurgklnk och led fruktansvärt. I dag är det sällsynt. Orsaken är en kombnaton av bättre förmåga att bedöma hur utbredd tumören är, att patenten förbehandlas med strålnng och att man opererar på ett bättre sätt, förklarar Bengt Glmelus. Behandlngsutvecklngen har lett tll att patenterna lever längre. Men, både den förfnade krurgn och tlläggsstrålbehandlngen har sna nackdelar. Det gäller att ge rätt behandlng tll rätt patent. Och det är vktgt att känna tll de sena konsekvenserna av behandlngen. Framsteg Ett annat forsknngsframsteg har skett vd sprdd cancer, där patenterna har metastaser på andra ställen kroppen. Jag har vart med om resan från det att patenterna enbart togs om hand, tll att man började behandla med enkla cytostatka, tll att v dag har fem, sex olka läkemedel att välja mellan. Dagens utmanng är hur v bäst ska kombnera dem för att medcnerna ska göra största möjlga nytta för varje enskld patent. För 20 år sedan levde patenter med sprdd tarmcancer sntt fem månader. I dag är motsvarande sffra 21 månader. Det är en dramatsk förbättrng som nte har skett stora steg, det fnns nästan nte nom onkologn. Men många små steg betyder tllsammans ett stort skutt. Samtdgt har överlevnaden ökat från ett knappt halvår tll nära två år, det är en enorm skllnad och enstaka kan tll och med botas. Utmanngar En stor utmanng för den framtda cancervården är sjukvårdens organsaton och de resurser som står tll buds. De läkemedel som nu utvecklas är bara lte bättre än sna föregångare, samtdgt som de kostar skjortan. Vnsten ur samhällets perspektv är synnerlgen begränsad förhållande tll kostnaderna. Det fnns ett hot att pengarna nte räcker ett soldarskt fnanserat sjukvårdssystem, menar Bengt Glmelus. Det gäller att ge rätt behandlng tll rätt patent Just därför är forsknngen krng ndvdualserad behandlng så vktg. När forskarna vet att en vss patentgrupp har nytta av en vss behandlng och en annan nte, då är mycket vunnet. Det nnebär att det blr mer av kakan kvar tll dem som verklgen blr hjälpta av terapn. Samtdgt slpper de andra plågsamma behandlngar tll ngen nytta. Mer pengar tll forsknngen dag ger stora fördelar för framtden, både vad gäller sjukvårdskostnader, lvskvaltet och överlevnad för patenterna, fastslår Bengt Glmelus.

12 Denna tematdnng är en annons från Radumhemmets Forsknngsfonder 12 Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättr e cancervård PlusGro eller Lvet kan nte vänta en bok om lvet Hanne 28, Sabna 34 och Ulrca 35 är tre tjejer med en sak gemensam: obotlg cancer med hot om snar död men med en nästntll obeskrvbar vlja att leva fullt ut. Varje dag får crka 100 männskor Sverge dagnosen cancer. Den här boken är för dem och alla de som står dem nära. Den här boken är för alla. Den här boken handlar om lvet och nte bara om döden. Lvet är för kort för att slösas bort och varje dag och varje tmme blr vktg. Fotografen Urban Brådhe följer tjejerna och deras famljer på nära håll. Starka blder varvas med fakta om sjukdomen, behandlng och förmågan att gå vdare. Vad är copng egentlgen? Exstentell ångest och krs? Hur kommer Gud n blden? Cancerläkaren och professorn Peter Strang delar med sg av sn kunskap och erfarenhet lksom pastor Pär Lewn-Ronnås. Författaren, Sara Natt och Dag, är kurator på Stockholms Sjukhem. Boken kan köpas för 150 kronor kassan på Strålbehandlngen på Radumhemmet. Fem kronor per försålt exemplar går tll Radumhemmets Forsknngsfonder. Om prostatacancer Prostatacancer är mannens vanlgast förekommande cancerform. Den upptäcks varje år hos fler än män Sverge. Beställ gärna vår broschyr Prostatacancer råd, rön, möjlgheter. Broschyren vänder sg tll patenter, anhörga och vårdpersonal. I broschyren fnns nformaton om prostatacancerns uppkomst, dagnos, förlopp och behandlngsalternatv med för- och nackdelar. Här beskrvs också möjlgheter att hantera tllvaron sedan man fått dagnosen och valt terap. Rng så skckar v broschyren kostnadsfrtt. Eller gör dn beställnng på vår hemsda Vsa Dn omsorg ett testamente Tack vare forsknngen blr hälften av alla som får cancer frska. En gåva ett testamente är en mycket värdefull hjälp om fler ska bl frska. Beställ gärna vår broschyr Ett testamente kan rädda lv. I den fnns nformaton om hur det går tll att skrva ett testamente. Rng så skckar v den kostnadsfrtt. Eller gör dn beställnng på vår hemsda Det fnns många sätt att stödja Radumhemmets Forsknngsfonder Månadsgvare Gör en lvsvktg nsats bl månadsgvare. Ett fast bdrag dras från dtt bankkonto varje månad. Genom att utnyttja autogro kan du enkelt och regelbundet lämna dn gåva. Du bestämmer själv vlket belopp du vll ge och beloppet dras automatskt varje månad från dtt konto. Utan kostnad för dg eller för fonderna. Rng oss eller gå n på för mer nformaton. Mnnesgåva Hedra en avlden med en mnnesgåva tll Radumhemmets Forsknngsfonder lka välkommet som en blomma. När du skänker en mnnesgåva skckas ett mnnesblad tll den som är närmast anhörg eller tll den byrå som har hand om begravnngen. Du väljer själv dn personlga hälsnng som du vll ska stå mnnesbladet. Gratulatonsgåva en present fylld av värme och omt anke. Uppvakta nära och kära med en gåva tll Radumhemmets Forsknngsfonder. V skckar ett vackert brev tll den du vll uppvakta. Gåvans storlek uppges nte och du väljer själv vad som ska stå brevet. Testamente Alla gåvor och allt som testamenteras tll Radumhemmets Forsknngsfonder är befrat från skatt. Vll du veta mer om att skrva testamente kan du beställa vår broschyr Ett testamente kan rädda lv. Rng kanslet så skckar v den kostnadsfrtt. Pennnggåva Varje bdrag, stort som ltet, är välkommet och du lämnar det enklast genom att sätta n beloppet på något av våra Plusgrokonton. Rng vårt kansl så skckar v nbetalnngskort. Eller gå n på vår hemsda och skcka dn gåva drekt Ge bort akteutdelnng skattefrtt Efter beslut Regerngsrätten 2006 kan du som akteägare Sverge skattefrtt skänka utdelnngen på dna akter tll en deell organsaton eller stftelse med allmännyttgt ändamål, som tll exempel medcnsk forsknng. Det betyder att det som skulle bl 100 kronor utdelnng tll dg stället kan bl 143 kronor tll den patentnära cancerforsknng som Radumhemmets Forsknngsfonder stöder. För att slppa skatten måste pengarna doneras nnan beslut om Så används dn gåva Radumhemmets Forsknngsfonder stöder patentnära cancerforsknng som är vktg för att patenterna ska få bästa tänkbara vård. Patentnära forsknng nnebär tll exempel att utveckla nya läkemedel och mnska bverknngarna hos befntlga läkemedel. I den patentnära cancerforsknngen ngår även att utveckla metoderna för strålbehandlng och krurgska ngrepp. Forsknng om dagnosmetoder, omvårdnad och psykologskt omhändertagande av patenter är också vktga områden som ngår denna forsknng. utdelnngens storlek fattas på bolagsstämman. Läs mer på vår hemsda V rekommenderar också att du kontaktar dn bank god td före vårens bolagsstämmor för mer nformaton om hur du går tllväga. Vlken fond ska jag välja? Båda fonderna har samma ändamål att stödja den patentnära cancerforsknngen, huvudsaklgen Stockholm. Svensk Insamlngskontroll Radumhemmets Forsknngsfonder har 90-konton. Det nnebär att fonderna står under kontroll av SFI, Svensk nsamlngskontroll, som övervakar att de nsamlade pengarna används på rätt sätt. Har du frågor är du alltd välkommen att kontakta vårt kansl Telefon: Besök också vår hemsda Radumhemmets Forsknngsfonder Cancerförenngen Stockholm Tel , PlusGro Organsatonsnummer Stftelsen Konung Gustaf V:s Jubleumsfond Tel , PlusGro Organsatonsnummer Postadress Box 25, Solna Besöksadress Radumhemmet, Karolnska Unverstetssjukhuset Solna

13 Denna tematdnng är en annons från Radumhemmets Forsknngsfonder Bl Månadsgvare rng för mer nformaton år av framstående cancerforsknng Cancerförenngen Stockholm och Stftelsen Konung Gustaf V:s Jubleumsfond är systerorgansatoner och äldst av de fonder och förenngar som stöder cancerforsknngen Sverge. Hundraårsjublerande Cancerförenngen Stockholm bldades 1910 för att admnstrera pengar som samlats n för att grunda Radumhemmet då en prvatklnk för strålbehandlng av cancerpatenter. Förenngen har dag crka 275 medlemmar som tll största delen är aktva läkare och forskare. Medlemskap erhålls genom nval. Jubleumsfonden bldades 1928 av medel som samlats n bland svenska folket som en gåva tll konung Gustaf V:s 70-årsdag. De nsamlade medlen användes dels tll att bygga fyra så kallade Jubleumsklnker för cancerpatenter Lund, Göteborg, Umeå och det nuvarande Radumhemmet, dels som grundplåt en fond för cancerforsknng. Fonderna har, enlghet med sna stadgar, samma syfte att stödja den patentnära cancerforsknngen Sverge. Cancerförenngen och Jubleumsfonden har tllsammans ett kaptal på crka 1 mljard kronor. Nya medel tll fonderna kommer dels va avkastnng på kaptalet form av akteutdelnngar och räntor, dels va gåvor, donatoner och testamenten från allmänheten. Det sstnämnda är av stor betydelse eftersom över 90 procent av svensk cancerforsknng bekostas av medel från allmänheten va fonder och förenngar. Fonderna bevljar årlgen runt 50 mljoner tll ett brett urval av cancerforsknngsprojekt. Från sjukvård tll forsknng Det nuvarande Radumhemmet stod färdgt 1938 som ett av de första husen på Karolnska sjukhusets område. Byggandet av Radumhemmet möjlggjordes genom betydande fnanserng från Cancerförenngen och Jubleumsfonden. Fram tll 1938 hade fondernas vktgaste uppgft vart att bekosta drften av Radumhemmets verksamhet. I och med färdgställandet av det nya Radumhemmet slöts ett avtal mellan Cancerförenngen och Jubleumsfonden å ena sdan och staten å den andra, där staten åtog sg att drva vårdverksamheten enlgt de rktlnjer som fanns sedan tdgare. Fonderna skulle behålla forsknngsverksamheten som de hade arbetat hårt med. I samband med kommunalserngen av Karolnska sjukhuset 1982 tog Stockholms läns landstng över drften av Radumhemmet, och därmed även avtalet från Från att ha lagt grunden för svensk cancersjukvård har Cancerförenngen och Jubleumsfonden sålunda vuxt fram som två av de vktgaste fnansärerna av svensk cancerforsknng. Jubleumsfonden startade med pengar från svenska folket tll Gustaf V:s 70-årsdag. HM Konung Carl XVI Gustaf är beskyddare för Cancerförenngen och Jubleumsfonden. Cancerförenngens styrelse Ordförande Ulf Lagerström, drektör Övrga styrelseledamöter Anta Apera, professor Gösta Gahrton, professor Lars Gatenbeck, med dr Bertl Hamberger, professor, vce ordförande Sten Nlsson, professor Ulrk Rngborg, professor, sekreterare Johan Stålhand, drektör, skattmästare Jubleumsfondens styrelse Ordförande utsedd av HM Konungen Ann-Cathrne Haglund, fd landshövdng Av huvudmännen utsedda ledamöter Ingrd Andersson, fd rksdagsledamot Ulf Lagerström, drektör Olof Sjöström, drektör Av styrelsen för Cancerförenngen Stockholm utsedd Ulrk Rngborg, professor Styrelsens sekreterare Håkan Mellstedt, professor Skattmästare Bengt Telland, överntendent, adjungerad styrelseledamot Har du frågor om cancer? Cancerupplysnngen är en uppskattad och välrenommerad nformatonstjänst för allmänheten. Verksamheten startades för över tjugo år sedan av Cancerförenngen, som dag bekostar drften tllsammans med Radumhemmet. Kraven på de sjuksköterskor som arbetar på Cancerupplysnngen är höga. Alla måste ha specalstkompetens onkolog, lång erfarenhet av cancervård och stor kunskap om de onkologska Tll Informatonscentret sjukdomarna. Kunskap på Radumhemmet är nformatons- och samtalsmetodk är nödvändg för att även kunna ge alla ntresserade välkomna för att söka nformaton det psykosocala stöd som många patenter och anhörga behöver. Cancerupplysnngen har nära Rng, skrv eller besök Cancerupplysnngen på Radumhemmet. Telefon: Telefontder: må fre kl , E-post: Besöksadress: Cancerupplysnngens Informatonscenter Radumhemmets stora entréhall, Karolnska Unverstetssjukhuset, Solna Öppettder: må to kl , tllgång tll Karolnska Unverstetssjukhusets alla experter och forskare. Tll Informatonscentret på Radumhemmet är alla ntresserade välkomna för att söka nformaton. Här fnns böcker, tdskrfter och datorer samt personal från Cancerupplysnngen.

14 14 NextMeda Strategska Forsknngsprogrammet nom Cancer vd Karolnska Insttutet Vd årsskftet gck startskottet för det Strategska Forsknngsprogrammet nom Cancer vd Karolnska Insttutet. Tack vare satsnngen kommer man att stärka toppostonen den nternatonella forskarvärlden. Professor Rune Toftgård, Karolnska Insttutet Foto: Erk Cronberg Strategska Forsknngsprogrammet nom Cancer har fått fnansellt stöd genom regerngens forsknngsbudget och totalt är httlls drygt 30 olka framstående forskargrupper nvolverade detta stora projekt som nu håller på att byggas upp. V har sammanfört duktga forskare med vtt sklda bakgrunder och tanken är att experter från såväl den basvetenskaplga världen som den klnska verklgheten ska samarbeta, säger Rune Toftgård, professor vd Karolnska Insttutet Stockholm och huvudkoordnator för forsknngsprogrammet. Labbsvar som ger resultat Ett övergrpande mål är att förbättra just den translatonella forsknngen och ett nära samarbete med Karolnska Unverstetssjukhusets onkologklnk vd Radumhemmet är därför en förutsättnng för att det ska fungera. Det är oerhört ntressant att på det här sättet låta den expermentella cancerforsknngen nteragera drekt med den klnska vården, säger Roger Henrksson, professor och verksamhetschef vd Radumhemmet, som fått en central plats styrgruppen för projektet. I det här forsknngsprogrammet är det tydlgt att det är patentnyttan som är fokus, lägger han tll. Redan dag lgger Karolnska Insttutet och Karolnska Unverstetssjukhuset topp när det gäller cancerforsknngen Europa och med det nya statlga stödet har man alla förutsättnngar för att skapa en forsknngsmljö som är än mer konkurrenskraftg på den nternatonella arenan. Omfattande uppdrag Själva forsknngen har fyra teman. Ett av dem handlar om preventon med syftet att kartlägga vlka patenter som rskerar att drabbas av cancer. En vktg nrktnng är att htta genetska rskfaktorer och undersöka vlka mekansmer de påverkar, förklarar Rune Toftgård. Vdare vll man se hur omgvande celler samspelar med tumörceller för att htta nya sätt att stoppa växande tumörer. Ett annat område har fokus på att ta fram mer effektva behandlngsmetoder tll cancerpatenter. Förhoppnngen är att htta alternatv som är drekt anpassade tll patenten och nnebär en mer skonsam behandlng som spec- Det Strategska Forsknngsprogrammet nom Cancer vd Karolnska Insttutet Karolnska Insttutet har fått statlga medel för att bygga upp det Strategska Forsknngsprogrammet nom Cancer. Satsnngen ngår som en del regerngens utlysnng av medel tll spetsforsknng som är konkurrenskraftg på en nternatonell arena. Projektet ska pågå fem år och ett övergrpande syfte är att stärka den translatonella forsknngen. Några av landets mest framstående cancerforskare nom olka dscplner samverkar och man har högt uppsatta mål för programmet. Tack vare programmet ska fler medcnskt utbldade få möjlghet att forska en mljö som kombnerar expermentell verksamhet och klnsk erfarenhet. Dessutom ska flera yngre forskare rekryteras. Satsnngen ska ge resultat som bdrar tll nya och förbättrade behandlngsmetoder för de många patenter som årlgen drabbas av cancer. Karolnska Insttutet Stockholm Tel: E-post: fkt angrper själva tumörcellspopulatonen. Att sjösätta det Strategska Forsknngsprogrammet nom Cancer är en stor utmanng. V har förutsättnngarna för att bedrva stark och framgångsrk forsknng, avslutar Rune Toftgård. NextMeda Apoteket Farmac, vårdens läkemedelsspecalst ny modern skepnad Apoteket Farmac har en lång tradton av extemporetllverknng, försörjnng och farmactjänster. Verksamhetens övergrpande ambton är att effektvsera vårdens läkemedelshanterng och därmed uppnå en hög patentsäkerhet, god arbetsmljö och en bättre ekonom för våra kunder. Conny Mathesen, Mansour Mansour och Jamal Feghh. Trenden är tydlg, vårdtderna kortas och efterfrågan på just n tme läkemedel har ökat. Med vår unka kompetens nom läkemedelstllverknng och våra kunskaper om blandbarhet och hållbarhet kvaltetssäkrar v att rätt patent får rätt läkemedel rätt dos vd rätt tllfälle. Genom en fortsatt nära samverkan med vårdpersonalen kan v bdra tll en fortsatt ökad patentsäkerhet, säger Conny Mathesen, affärschef. Ekonomska fördelar som kommer vården tll godo Apoteket Farmac ökar kostnadseffektvteten, bland annat genom att mnmera läkemedelskassaton. Cancerläkemedel är allmänhet mycket kostsamma; Apoteket Farmacs tllverknngsprocesser ser tll att varje dyrbar mlllter tllvaratas. Det ger ekonomska fördelar som kommer vården tll godo, samtdgt som mljöpåverkan mnmeras, säger Mansour Mansour, drftchef för tllverknng. När sjuksköterskor på ensklda avdelnngar slpper ordnngställa och förbereda läkemedel mnskar också de arbetsmljömässga rskerna. Cancerläkemedel och antbotka klassas som toxska preparat och rsknvån mnskar markant när hanterngen överlåts på Apoteket Farmacs specalutbldade farmacevtska personal som tllverkar för ändamålet specalutformade lokaler och utrustnngar. Lean garanterar säkerhet, effektvtet och mljö Apoteket Farmac område Stockholm och Gotland arbetar enlgt Lean för att kunna garantera vårdens högt ställda krav på patentsäkerhet, arbetsmljö, kostnadseffektvtet och mljö. Verksamheten har bland annat standardserade processer och har nvesterat en semautomatserad utrustnng för tllverknng av förfyllda sprutor tll exempel Antbotkasprutor. Vårdens kostnad för denna tjänst har därmed reducerats. Apoteket Farmac är, sedan 2008, ett helägt dotterbolag tll Apoteket AB. V erbjuder läkemedelsförsörjnng med tllhörande farmactjänster tll sjukhus, vårdcentraler, tandvårdsklnker, kommunala enheter och prvata vårdbolag. V arbetar även med hälsotjänster tll arbetsgvare. Målen är en effektv läkemedelsanvändnng, hög patentsäkerhet och en läkemedelshanterng som gynnar mljön och vårdpersonalens arbetsmljö. Specalutbldade medarbetare crka 400 studer Våra tjänster nom klnska prövnngar utgör en vktg länk mellan läkemedelsndustrn och vården syfte att regstrera nya läkemedel eller utökade användnngsområden. Löpande har v crka 400 studer varav crka 60 tllverknngsstuder. Våra specalutbldade farmacevtska medarbetare ser tll att prövnngarna bedrvs enlghet med good clncal practce, säger Jamal Feghh, drftchef för tjänster.

15 NextMeda 15 Amgen flyttar fram postonerna Amgens läkemedel har genom åren hjälpt mljoner patenter kampen mot cancer, njursjukdomar, ledgångsreumatsm och andra allvarlga sjukdomar. Nu fl yttar bolaget fram postonerna nom onkologområdet. Från att främst ha tllhandahållt understödjande produkter för olka teraper, tll att fokusera på specf k cancerbehandlng. Amgen är ett världsledande boteknologskt läkemedelsföretag som utvecklar och levererar nnovatva läkemedel för männskor. De onkologska läkemedlen har främst vart nrktade på bverknngar av de tuffa behandlngar som många cancerbehandlngar för med sg. Nu kommer en rad nya läkemedel som slår mot själva tumören. Amgen har under de senaste åren flyttat fram postonerna. Från att vara ett företag som främst tllhandahållt understödjande produkter vd cancerbehandlng tll att fokusera på specfk sjukdomsbehandlng, säger Mmm Ekberg, Busness Unt Manager, Oncology Nordc & Baltc Regon. Amgens resa från botechbolag tll ett fullfjädrat läkemedelsbolag startade för 30 år sedan. Genombrottet kom 1983 då forskare på Amgen lyckades dentfera genen som kodar erytropoetn. Det ledde först fram tll läkemedel för att behandla blodbrst hos njursjuka patenter och cancerpatenter som får samtdg cytostatkabehandlng. Sedan dess har det hänt en hel del. Genom åren har Amgens läkemedel hjälpt mljoner patenter kampen mot cancer, njursjukdomar, ledgångsreumatsm och andra allvarlga sjukdomar. Nya cancerteraper För crka två år sedan presenterade Amgen en ny ndvdanpassad behandlng för tjock- och ändtarmscancer. Behandlngen både mnskar bverknngar och vårdkostnader genom att det med ett enkelt KRAS-test även går att dentfera de patenter som har möjlghet att svara postvt på behandlngen. Det nnebär att fler patenter kan få rätt behandlng och att andra slpper en för dem verknngslös terap. Behandlngen är ett så kallat målsökande läkemedel, som syftar tll att hämma tllväxten av cancerceller genom att påverka ett specfkt proten som spelar en avgörande roll cancercellens sgnalsystem. Inom en snar framtd hoppas man på att lansera en ny behandlng mot benskörhet, som kan göra stor skllnad för drabbade patenter. Lte senare tden hoppas Amgen är ett världsledande boteknologskt läkemedelsföretag som utvecklar och levererar nnovatva läkemedel för männskor. Amgens läkemedel har hjälpt mljoner patenter kampen mot cancer, njursjukdomar, ledgångsreumatsm och andra allvarlga sjukdomar. Amgens huvudkontor lgger Kalfornen och har verksamhet runt om världen etablerades den nordska verksamheten med kontor Danmark, Fnland, Norge och Sverge med huvudkontor Stockholm. man också kunna tllhandahålla en ny behandlng vd metastaserande cancerrelaterad skelettsjukdom. En vktg faktor bakom Amgens framgångar är verksamhetens spetskompetens nom medcnsk vetenskap, bologska processer och produkton. En annan, mnst lka vktg faktor, är verksamhetens starka värdegrund. Om man har devsen serve patents får man se tll att leva upp tll det, säger Eva Dahl, Medcnsk chef Amgen Sverge. Arbetar långsktgt Mmm Ekberg påpekar att ett av Amgens främsta mål är att arbeta långsktgt och Antal anställda: Omsättnng: 15 mljarder US dollar (2008) Global forsknngsbudget: 2,9 mljarder US dollar Forsknngsområden: Onkolog, hematolog, njursjukdomar, metabolska sjukdomar samt ben- och nflammatorska sjukdomar omsätta forsknngsresultat och boteknolog tll nya nnovatva behandlngar som kan förbättra patenters hälsa, och tll och med rädda lv. Att flytta fram postonerna nom onkologn nnebär praktken att Amgen är på väg n en ny era. Sktet är nställt på att bl ett fullfjädrat onkologföretag. För att klara det måste v arbeta långsktgt, man blr nte en onkologpartner för sjukvården över en natt. Det handlar om att skapa förtroende, och det är något man måste förtjäna. En vktg och angelägen del av samarbetet med vården är klnska studer. V försöker få med Sverge så många Amgen AB Besöksadress: Gustav III:s Boulevard 54 Box 706, Solna Telefon: Fax: klnska prövnngar som möjlgt. De flesta onkologer är postva tll detta, den stora utmanngen är ofta att lösa det resursmässgt och logstskt ute på sjukhusen. I dag är det t.ex. genomsntt bara en procent av alla lungcancerpatenter som deltar studer och därgenom får tllgång tll ett nytt läkemedel under utvecklng. Jag önskar att det var många fler och att sjukvården framtden blr än mer anpassad för deltagande klnska forsknngsstuder, säger Eva Dahl. Framtd Att sa om framtden är nte lätt men Mmm Ekberg är övertygad om att Amgen nom to år har ytterlgare läkemedel mot solda tumörer på marknaden. V har en omfattande ppelne där 70% av alla molekyler är helt nya substanser vlket nnebär att Amgen av alla företag har högst andel nnovatva substansersom rktar sg mot olka tumörtyper. Amgens starka vetenskaplga förankrng, och höga vetenskaplga nvå, har vart kärnan verksamheten sedan starten för 30 år sedan. V kommer att fortsätta på den nslagna vägen och sträva efter att utveckla nnovatva läkemedel som gör skllnad för patenter med allvarlga sjukdomar.

16 16 NextMeda PatLog patentlogstk för bättre strålbehandlng tll fler cancerpatenter Sedan 2002 har nnovatörerna på ONCOlog Uppsala arbetat utfrån mottot att utveckla en värdg patentlogstk för en bättre strålbehandlng tll fl er cancerpatenter. Resultatet är PatLog, ett patentlogstksystem som värnar patenten och effektvserar vården. Fröet tll PatLog såddes då bolagets grundare, Hans Dahln, stt värv som sjukhusfysker såg hur smärtsamt det var för många cancerpatenter att ta sg upp på behandlngsbordet för att genomgå strålterap. Det gjorde honom fundersam. Teknkutvecklngen av strålbehandlngsmaskner har vart enorm under de senaste 40 åren, men ltet har gjorts för att förbättra patentkomforten. Vd de flesta strålbehandlngsklnker måste patenten fortfarande klättra upp på behandlngsbordet, eller få hjälp att ta sg upp på brtsen. I båda fallen är det en stor påfrestnng för en öm och cancersjuk kropp, samtdgt som det nnebär tunga lyft för vårdpersonalen, förklarar Dahln. Resultatet blev PatLog, ett logstkkoncept som ONCOlog utvecklat för att göra upprepade strålbehandlngar mndre smärtsamma för alla cancersjuka. Systemet bdrar också tll att personalen slpper många tunga lyft, men nte mnst tll att strålnngsanläggnngarna kan utnyttjas mer effektvt tack vare ett bättre patentflöde. Lka självklart som att en flygresa startar med att passageraren får sn bljett och att bagaget checkas n, vore det att strålbehandlngen förbereds en för patenten avstressande mljö utanför behandlngsrummet. Med hjälp av PatLogs specella laddnngsstaton, DIGNITY Reclner, kan patenten placeras på behandlngsbordet samma poston vd varje behandlngstllfälle. De nre organen hamnar alltd samma geometrska läge, vlket gör det enkelt och säkert att rkta strålfälten för en effektv behandlng. Ett helt PatLog-koncept Genom att patenten placeras stående eller sttande med hjälp av en specell påstgnngsplatta på DIGNITY Reclner, kan patenten komfortabelt luta sg tllbaka mot mmoblserngsformen som är fxerad på bordstoppen, DIGNITY Arplate. Bordstoppen vnklas 90 grader, varvd patenten hamnar vågrätt läge och fotplattan kan lossas. Med hjälp av transportvagnen, DIGNITY Carrer, transporteras patenten fxerad på bordet tll strålbehandlngsrummet, eller tll en förberedande kontroll vd en datortomograf eller magnetkamera. PatLog-konceptet omfattar den unka och patentskyddade DIGNITY Reclner, den automatserade transportvagnen DIGNITY Carrer samt bordstoppen DIGNITY Arplate. Samtlga apparater för bldtagnng och strålbehandlng är dessutom utrustade med en specell docknngsenhet som möjlggör automatsk docknng av DIG- NITY Arplate med patenten postonerad ett fxerat läge. Förutom att PatLog skapar en bättre mljö för patenten och personalen, bdrar systemet också starkt tll att förbättra patentflödet. Något som är ytterst väsentlgt vd stora radoterapavdelnngar som protonklnker, men även vd mndre, kostnadsträngda radoterapklnker. Hans Dahln, ONCOlog. Patentlogstk för all vård I jun år kommer den första fullskalga nstallatonen av PatLog att vara färdg för klnsk drft vd en klnk tyska Essen. I början av aprl kommer PatLog även att sättas upp för klnska studer vd Karolnska sjukhusets strålbehandlngsavdelnng vd Södersjukhuset Stockholm. ONCOlog för också dskussoner med ett antal strålbehandlngsklnker Europa och USA om mplementerng av hela eller delar av PatLog-programmet. Bland annat har DIGNITY ArPlate rönt stort ntresse på grund av dess unkt låga absorpton vd strålbehandlng genom bordstoppen. Detta medför att tdgare onödga, lvslånga brännskador nu kan undvkas. Tack vare den unka teknken är PatLog-konceptet användbart nom hela sjukvården. Akutmottagnngar, traumaavdelnngar, röntgenklnker och krurgska avdelnngar kan nu också tllgodogöra sg PatLogs sätt att garantera en säker och enkel förflyttnng av patenter. En annan banbrytande tllämpnng av PatLog-konceptet är att snabbt kunna förflytta patenter tll en PET-kamera för kontroll av den bologska stråleffekten efter strålbehandlng med partklar med hög energ. Under 2010 kommer, samarbete med Semens, en specell verson av DIGNITY Carrer att nstalleras vd partkelcentrumet vd unverstetssjukhuset Hedelberg. Hans Dahln brnner för att göra cancervården bättre. Och så länge han ser luckor behandlngsteknken kommer han att fortsätta stt utvecklngsarbete. Vad gäller PatLog är det bara fantasn som kan begränsa dess användnngsområden, fastslår Dahln. ONCOlog Medcal QA AB grundades 2002 med fokus på kvaltetssäkrng och patentlogstk för den globala cancervården. Bolaget har utvecklat patentlogstksystemet PatLog, en lösnng för patentlogstk vd radoterapklnker världen över startade bolaget ett samarbete med IBA, världens ledande leverantör av protonacceleratorer, och har sedan dess fokuserat på att fnna effektva globala säljkanaler samt vdareutveckla teknkens möjlgheter för säker och human patenttransport nom hela sjukvårdssektorn. Httlls har PatLog sålts va IBA tll PTC-anläggnngar Essen, Tyskland samt tll Prag, Tjecken. Delar av systemet har också sålts tll Uppsala, Åbo, Fnland, Hampton, USA samt Hedelberg och Mnden Tyskland. ONCOlog Medcal QA AB Vallvägen 4B Uppsala Tel: Fax: Med hjälp av PatLogs specella laddnngsstaton, DIGNITY Reclner, kan patenten komfortabelt placeras på behandlngsbordet samma poston vd varje behandlngstllfälle.

17 NextMeda 17 Molekylär dagnostk ndvdanpassar behandlng Allt mer ndvdanpassad cancerbehandlng tack vare molekylär dagnostk. Så ser Bengt Gustavsson, medcnsk chef för Norden, Novarts Onkolog, på läkemedelsndustrns utvecklng. V har väldgt många déer och nya preparat på gång. Ett läkemedel kan nte passa alla. Därför är det nte kostnadseffektvt att dra alla patenter över en kam när man tar fram ett nytt preparat eller behandlar. Man måste htta andra angreppspunkter och det är här den molekylära dagnostken kommer n. Det blr enklare att ta fram läkemedel för vssa specfka cancerdrvande mutatoner och genom att man bara behandlar de patenter som har just denna mutaton. Samtdgt gör det faktum att det handlar om mycket mndre patentgrupper att det kommer att ta längre td att drva klnska prövnngar och krävas mer molekylär dagnostk, säger Bengt Gustavsson. Lungcancer och lymfom Han anser att Novarts har en av läkemedelsbranschens starkaste ppelnes nom forsknngen som täcker både onkolog, hematolog och endokrn onkolog. Man kan skörda frukterna av de enorma bomedcnska framstegen de tre senaste decennerna. V har väldgt många déer och preparat på gång. V har en stor andel av dessa substanser som slår ut vssa onkogener eller supressorgener. V är på väg med stormsteg nom lungcancerområdet men även nom lymfom och multpelt myelom. Samtdgt fortsätter v med preparat nom bröstcancer, mot KML och endokrna tumörer. Dessutom öppnas möjlgheterna för kombnatonsstuder med olka preparat med olka verknngsmekansmer vars resultat kan vara av värde för vssa patentgrupper. Gamla preparat som nya Den molekylära dagnostkens möjlgheter har gjort att Novarts också tttat på gamla trotjänare sedan to år tllbaka eller mer med nya ögon. I ett par fall har v väldgt starka data som vsar att de är effektvare än man trott på andra sätt än att enbart lndra symptom. På vssa patentgrupper har de haft drekt tumörkrympande effekt, säger Bengt Gustavsson. Redan år kommer Novarts att lämna n två, tre ansöknngar tll den europeska läkemedelsmyndgheten EMA om godkännande för helt nya läkemedel eller för nya ndkatoner för gamla preparat, enlgt Bengt Gustavsson. Så ser planerna ut även för 2011 och Våra nya preparat plus att v nu också har en global enhet för molekylär dagnostk gör att v ser otrolgt många spännande möjlgheter för oss nom den klnska forsknngen de närmaste åren. Bengt Gustavsson, medcnsk chef för Norden, Novarts Onkolog. Novarts erbjuder lösnngar nom hälso- och sjukvård som tllgodoser föränderlga behov hos patenter och samhälle. Med tydlg fokus på växande områden erbjuder Novarts en bred produktportfölj: nnovatva läkemedel, förebyggande vaccn, dagnostska verktyg, kostnadsbesparande generska produkter och produkter nom receptfra läkemedel för egenvård. Novarts är det enda läkemedelsföretaget med en ledande poston nom alla dessa områden. Omsättnngen för hela företagsgruppen uppgck 2009 tll 44,3 mljarder USD och nvesterngar forsknng och utvecklng tll 7,5 mljarder USD. Novarts har stt huvudkontor Basel, Schwez och fnns representerat mer än 140 länder med sammanlagt omkrng anställda. ONC201003:171 NextMeda Karolnska Development utvecklar banbrytande cancerläkemedel Karolnska Development bdrar med såddkaptal och kompetens tll nya läkemedelsföretag. Bolaget har under sna sju år utvärderat över 1000 affärsdéer och handplockat ett fåtal. Resultatet är en av Europas största portföljer av lfe scence-företag. För närvarande testas 11 läkemedelskanddater klnska studer, tre av dessa nom cancer. Genom ett unkt avtal med Karolnska Insttutet Innovatons AB (KIAB) har Karolnska Development ensamrätten tll ett stort flöde av medcnska nnovatoner. Dessutom samarbetar Karolnska Development med flera andra ledande nordska unverstet, vlket gör att bolaget har en möjlghet att htta lovande medcnska projekt tdgt. Med hjälp av en omsorgsfull sållnngsprocess plockar v ut guldkornen bland de nnovatoner som genereras på nordska högskolor och unverstet. Genom att satsa på de tdga tllväxtfaserna bdrar v tll att skapa ett gynnsamt nnovatonsklmat nom lfe scence va vår portfölj av utvecklngsföretag, säger VD Conny Bogentoft. Att nvestera tdgt nnebär naturlgtvs hög rsk men VD Conny Bogentoft och Carl Harald Janson, ansvarg för Karolnska Developments cancerportfölj. också möjlghet tll god avkastnng. Genom att drva ett stort antal sådana projekt gör bolaget sg mndre beroende av ensklda projekt. På så sätt mnskas också den totala rsken. En annan fördel med att aktvt drva många projekt är samordnngsvnster, exempelvs genom att flera bolag nom ett särsklt område kan utnyttja nyckelkompetenser och utbyta erfarenheter. Cancer är ett sådant prorterat område. Fem portföljbolag nom cancer Fem portföljbolag utvecklar för närvarande helt nya läkemedel mot olka typer av cancer och flera tdga produktdéer är under utvärderng. V har kompetensen, kaptalet och den erfarenhet som krävs för att utveckla en dé tll ett läkemedel så effektvt som möjlgt. V vll vsa att det kan vara lönsamt att nvestera pengar även läkeme- Karolnska Development har skapat och utvecklar en av de största portföljerna av lfe scence-företag Europa. Med en unk och kostnadseffektv affärsmodell leder bolaget kommersalserngen av lfe scence-nnovatoner världsklass. Karolnska Development har sedan 2003 byggt en portfölj med ett 40-tal bolag. Bland bolagens projekt befnner sg 11 klnsk utvecklngsfas. Totalt 19 substanser bedöms vara potentella frst n class produkter. delsforsknngens tdga stader, säger Carl Harald Janson, ansvarg för Karolnska Developments cancerportfölj. De läkemedel som utvecklas portföljbolagen är targeted therapeutcs, vlket nnebär att de är mer specfka än tdgare generatoners läkemedel. I tre av bolagen Karolnska Developments portfölj Axelar, Aprea och Oncopeptdes testas läkemedelskanddater nu på männska, medan Aknon Pharmaceutcals och Clanotech förväntas starta klnska prövnngar nom de närmaste åren. Karolnska Development Fogdevreten 2 A Solna Cancerportföljbolagens hemsdor:

18 18 NextMeda Databas krävs kampen mot cancer Efter många år av ntensv grundforsknng närmar v oss nu en förståelse för hur cancertumörceller fungerar. En uppföljnng av vården med hjälp av en natonell databas skulle ge möjlghet att ytterlgare dentf era samband och drva kampen mot cancer snabbare framåt. Onkologn står nför en spännande och snabb utvecklng. Nya verknngsmekansmer nom medcnsk behandlng tllsammans med ny kunskap som kan öka träffsäkerheten kommer att möjlggöra stegvsa framsteg som förhoppnngsvs kan leda tll att undergrupper av cancer en efter en blr botbara eller kronska sjukdomar. Klnska prövnngar är vktga för att nhämta och dokumentera evdensbaserad kunskap. Men det är även utvecklngen nom vården, kunskapsöverförng och samarbete mellan olka specalteter som är avgörande för hur nya kunskaper kommer patenten tll godo. Eftersom frågorna är kopplade tll våra läkemedel ser v dem som utgångspunkter för nya former av samverkan nom vården Eva Elasson, Pfzer. och nya forsknngsnsatser från vår sda. Syftet är såklart att snabba på den gemensamma utvecklngen Sverge, säger Eva Elasson, affärsområdesdrektör onkolog på Pfzer. Alla är stort behov av att få en bättre kunskap om hur våra behandlngar fungerar klnsk vardag. Socalstyrelsen tar fram nya behandlngsrktlnjer och behöver system för att kunna följa upp och utvärdera dagens vård. Läkemedelsverket behöver mer data för att kunna följa upp godkända produkter. Den nformaton som skulle kunna ge denna kunskap samlas daglgen n journaler, men nte på ett sätt som gör det möjlgt att sammanställa den. Med bättre överblck kan man lättare utvärdera nya behandlngar och förbättra behandlngen för patenterna. En del av lösnngen skulle kunna vara en natonell cancerdatabas. Databasen skulle kunna skapa en världsunk möjlghet att snabbt se samband, ge värdefull nformaton som drver utvecklngen framåt samt vara hypotesgenererande för framtda forsknng, avslutar Eva Elasson. Pfzer är världens ledande läkemedelsföretag och tllsammans med hälso- och sjukvården arbetar v för att erbjuda patenterna bästa möjlga behandlng. Målet är ett längre och frskare lv. I dag erbjuder Pfzer läkemedel nom hjärta-kärl, centrala nervsystemets sjukdomar, smärta, urolog, nfekton, onkolog, vaccner, endokrnolog, oftalmolog, rökavvänjnng och respraton. Fokus för vår forsknngsverksamhet lgger nom områden där det fnns ett stort behov av behandlngsalternatv: Alzhemers sjukdom, dabetes, nflammaton, mmunolog, cancer och smärta är några exempel. I Sverge bedrver Pfzer klnsk forsknng, produkton, marknadsförng och försäljnng. Wyeth är nu en del av Pfzer-koncernen. Sammanslagnngen av de svenska Wyethoch Pfzer-enheterna tll ett bolag kommer dock av jurdska och regulatorska skäl att ske gradvs. För ytterlgare nformaton, se och 664-Pfzer NextMeda Långt mer än smärtlndrng Mundpharma förknppas oftast med smärtlndrng. Men den llla uppstckaren från Göteborg har fl era spännande nyheter på gång när det gäller att behandla cancer. Företaget har en lång hstora när det gäller smärtlndrng för olka typer av cancersjukdomar. Men snart kommer det nte bara vara smärtlndrng som man sammanknppar Mundpharma med, en rad nya produkter står nför lanserng. Martn Bergman är affärsområdeschef: V vll sätta Mundpharma på kartan när det gäller onkolog, säger han. Betydande fördelar Sedan förra året storsatsar Mundpharma på behandlng av olka cancersjukdomar, och företaget förbereder sg på en växande marknad. V ser med tllförskt på framtden, säger Martn Bergman och tllägger: Det måste ha en betydande fördel för patenten, annars är det ngen dé att utveckla ett nytt preparat. Många förfrågnngar Genom ett stort nordskt samarbete drver Mundpharma klnska prövnngar runt om Norden, och de får också mycket förfrågnngar från läkare om att starta nya prövnngar, berättar Karn Högberg som Karn Högberg är ansvarg för klnsk prövnng och Martn Bergman affärsområdeschef på Mundpharma. är ansvarg för klnsk prövnng på Mundpharma: V satsar och tror mycket på våra nya produkter och v samarbetar med andra företag för att få fram kombnatoner som hjälper patenterna, säger Karn Högberg. Nära tll beslut Mundpharma med sna 40 anställda är ett mndre läkemedelsföretag och det fnns klara fördelar med att nte vara för stora menar Martn Bergman: V vll gärna vara en nära partner att dskutera med och v har alltd korta beslutsvägar. Samarbetar man med oss kommer man att märka att man snabbt kommer framåt processen. En annan fördel är att v kan tänka mer långsktgt eftersom v nte är börsnoterade, säger Martn Bergman. Storsatsnng Cancersjukdomar kopplade tll blodet, som leukem och ett flertal andra, är ett område som ngår den storsatsnng som nom kort kommer leda tll nya läkemedel från Mundpharma. Men även tumörbldande sjukdomar kommer framtden ngå satsnngen. Kombnatonen av smärtlndrng och behandlng är särsklt vktg vd smärtsamma cancerformer och där kan Mundpharmas kompetens bl ett vktgt redskap för behandlande onkologer och hematologer. Ett arbete som genom samarbete med syskonföretag och nom företaget sker nte bara Norden utan stora delar av världen. Det mesta talar för att du kommer att höra mer från det llla stora läkemedelsföretaget på Mölndalsvägen Göteborg. Mundpharma är ett forskande läkemedelsföretag som ngår en nternatonell grupp assocerade företag som alla arbetar främst med fokus på smärtbehandlng och onkolog. Mundpharma fnns representerade Europa och nternatonellt. Mundpharma AB Mölndalsvägen 30b Göteborg Tel: Fax: E-post:

19 NextMeda CCK bygger kunskapsbroar för snabbare hjälp tll cancersjuka 19 Vd CCK, Cancer Centrum Karolnska, arbetar forskarna med att bygga broar mellan den preklnska och den klnska, patentnära, forsknngen. CCK är en struktur för translatonell cancerforsknng som fokuserar på att så snabbt som möjlgt omsätta nya forsknngsresultat praktken. CCK byggdes för att skapa en nfrastruktur nära klnkerna där en samverkan mellan basal, preklnsk och patentnära, klnsk forsknng kan äga rum. I en td när forsknngens kunskapsmassa hela tden växer blr den tdga, translatonella forsknngen allt På Cancer Centrum Karolnska (CCK) sker både grundforsknng och klnsk cancerforsknng. Drygt tjugo forskargrupper verkar på CCK. För att optmalt utnyttja kunskapen lgger laboratoreverksamheten vägg vägg med de klnska verksamheterna på Radumhemmet. Tanken är att nya forsknngsrön med bättre dagnostk och behandlngsmetoder snabbare ska kunna omsättas praktken. En stftelse som bldats av Stockholms läns landstng ansvarar för laboratorelokalerna som är ställda tll Karolnska Unverstetssjukhusets och Karolnska Insttutets förfogande. Ett nternatonellt vetenskaplgt råd står tll stftelsens förfogande för att säkerställa att verksamheten och kompetensen håller hög nternatonell standard. vktgare, säger Ulrk Rngborg, verkställande ledamot styrelsen för CCK. En av utmanngarna för cancerforsknngen är att plocka ut den kunskap som är mest ntressant att föra n den klnska forsknngen. CCK Karolnska Unverstetssjukhuset STOCKHOLM Tel: Hörnstenarna en framgångsrk cancervård är preventon, tdg upptäckt och bot. För att kunna åstadkomma bot ett läge där kunskapen ökar så här kraftgt krävs samarbete på såväl regonal och natonell som på nternatonell nvå. Genom att börja klassfcera cancer på molekylär nvå räcker det med att varje tumör består av subgrupper för att gå från drygt 200 tll flera tusen dagnoser. Det stora problemet med de allt mer specalserade läkemedlen är att förstå vlka patenter de är effektva på. Därför måste den huvudsaklga uppgften för cancervården vara att rkta n sg på en ndvduell cancerterap med rätt behandlng, tll rätt patent, vd rätt tdpunkt. Det är också ett av huvudmålen för den translatonella forsknngsstruktur som CCK representerar. Cancervård global fråga I en td när patentnära forsknng får allt mer bologska dmensoner blr det än vktgare att skapa broar tll den klnska Om v nte snabbt kan få ut resultat av den preklnska forsknngen tll patenterna har v ett allvarlgt systemfel som måste åtgärdas snarast, säger Ulrk Rngborg, verkställande ledamot styrelsen för CCK. forsknngen och sjukvården med fokus på ndvdualserad terap, tdg upptäckt och dentferng av förstader tll elakartade tumörer. För den sakens skull behövs de ntegrerade forsknngsmljöerna. Över td blr det också mer tydlgt att patenterna spaltas upp allt fler subgrupper. Om v Stockholmsregonen bara har ett fåtal patenter som passar för en specell behandlng förstår man att samverkan är ett måste. De teknologska strukturerna för att arbeta blr också mer komplexa takt med att tll exempel bomk, bobanker, avancerade klnska prövnngsstrukturer et.c. utvecklas. Kostnaden för dessa underlggande strukturer är enorma och nget cancercentrum orkar ensamt bära dem. Cancerproblemet är en global fråga och därför öppnar v upp för nya former av samarbete på nternatonell bas. I detta sammanhang är CCK en vktg aktör. V har en bra lokal krtsk massa av forskare och patenter och en lämplg struktur för nternatonellt samarbete för att så snabbt som möjlgt skapa nnovatoner cancersjukvården, fastslår Rngborg. NextMeda TFS erbjuder helhetslösnngar nom klnska prövnngar TFS Tral Form Support (TFS) är ett CRO (Contract Research Organzaton) som på uppdrag av kunder genomför klnska prövnngar nom alla stader, från det att ett nytt läkemedel för första gången prövas på männskor tll stora multnatonella regstrerngsstuder. TFS bstår läkemedel-, botech- och medcnteknska företag samt akademska forsknngsnsttut. Onkolog står dagsläget för drygt 25 procent av TFS studer. TFS ser kundernas strateger ett ökat fokus på onkolog, vlket återspeglas en ökad efterfrågan på TFS stora kompetens nom onkolog och erfarenhet av cancerforsknng. Eftersom TFS är verksamma sexton Europeska länder har de möjlghet att bygga nternatonella team som genomför stora nternatonella klnska prövnngar. Vår styrka är vår breda kompetens. En kund kan välja att lägga ut hela eller delar av stt klnska forsknngsprogram på oss, v kan genomföra såväl stora nternatonella studer där fler än 1000 patenter deltar och där studerna pågår många länder under flera år såväl som mndre lokala studer med ett fåtal patenter, säger Eva Lundqvst, drector Karn Lere och Eva Lundqvst, TFS. för academc allances på TFS Internatonal. V är en medelstor aktör, vlket många kunder uppskattar. V är flexbla, erbjuder korta handläggnngstder och anpassar oss drekt utfrån kundens behov. V arbetar väldgt nära våra uppdragsgvare, ser företagskulturen och kan då erbjuda en konsult som passar n på just det företaget, säger Karn Lere, unt manager för contract placement solutons på TFS svenska dotterbolag. Gedgen klnsk erfarenhet gagnar kunderna För många kunder är kostnad, kvaltet och tdsplan avgörande valet av klnsk samarbetspartner. Valet av rätt konsult för rätt uppdrag är ofta vktgt. TFS konsulter är erkänt duktga på att leva upp tll kundens förväntnngar. Vår klnska erfarenhet kommer våra kunder tll gagn. TFS har den kompetens och kunskap som krävs för att utföra klnska prövnngar enlghet med de regulatorska och etska krav som ställs, vlket garanterar säkerhet och kvaltet. Med åren har v också byggt upp vår kompetens krng hur klnska prövnngar kan bedrvas på bästa möjlga sätt, utan att tumma på säkerhet eller kvaltet. V är goda problemlösare som kan tllföra verklgt värde tll våra kunders verksamhet, säger Eva Lundqvst. TFS Tral Form Support Internatonal (TFS), wth headquarters n Lund, Sweden, s the largest non-lsted European clncal Contract Research Organzaton (CRO). Clncal servces are provded by three busness areas; Early Clncal Development, Project Delvery and Contract Placement Solutons, wth annual net revenue greater than 38 mllon, global operatons n 16 countres, and more than 480 employees worldwde. Detaled nformaton about TFS busness areas, global locatons and recent press releases can be obtaned through ts webste at TFS Tral Form Support Internatonal Ruben Rausngs gata 11 B SE LUND, SWEDEN Phone: + 46 (0)

20 20 NextMeda MTC bedrver vktg forsknng på cellnvå med nrktnng mot nya läkemedel Vd Insttutonen för Mkrobolog, Tumör- och Cellbolog (MTC) vd Karolnska Insttutet bedrvs forsknng på cellnvå som kan bdra tll en tdg upptäckt av cancer och förhndra sprdnng av malgna celler. V fokuserar på grundläggande mekansmer kroppen och kartlägger hur celler fungerar. V studerar bland annat delnngsprocesser frska celler och jämför med motsvarande process cancerceller, säger nsttutonschefen Mare Arsenan Henrksson. Professor Rolf Olssons team forskar krng cellers epgenetska mönster och dentferar stamceller som bär på epgenetska rubbnngar för tdg dagnos. Cancer orsakas vanlgtvs av ett fåtal celler en männskokropp; genom att redan på ett tdgt stadum dentfera och slå ut cancerogena stamceller kan sjukdomsförloppet förebyggas och behandlas. Kartläggnng av cellens gaspedal och broms Här bedrvs även translatonell forsknng, vlket nnebär att forskarna verkar för att överföra sna upptäckter på laboratoret tll att komma patenter tll nytta. Bland annat undersöks skllnader delnngsprocessen mellan frska celler och cancerceller. Här spelar Myc-protenet en nyckelroll. Cancersjuka tenderar att ha ett överskott av Myc, vlket gör att den normala celldelnngen sätts ur spel och cancerceller tar över från frska celler. Patenter med olka typer av barncancer har ofta höga Myc-nvåer. V arbetar därför med att använda Myc som en måltavla för nya, skräddarsydda teraper, säger Mare Arsenan Henrksson. När celler en frsk kropp blr stressade rycker skyddsvakten p53 ut. Det är ett proten som möjlggör reparaton av celler som skadats av olka omvärldsfaktorer. Om cellen nte kan repareras elmneras den av p53-protenet. I många olka cancerformer har p53 muterats och fungerar därför nte som det ska. Professor Galna Selvanovas forskargrupp undersöker möjlgheten att återställa p53-protenets normala funkton så cancerpatenter återfår förmågan att reparera och elmnera skadade celler, säger Mare Arsenan Henrksson. Det välkända forskarparet Georg och Eva Klen är fortfarande daglgen aktva vd Mare Arsenan Henrksson, nsttutonschef vd Insttutonen för Mkrobolog, Tumör- och Cellbolog. nsttutonen. Georg forskar bland annat om orsaker tll att v nte drabbas av cancer medan Eva bland annat forskar om nya mekansmer bakom leukem och lymfom. Forsknng krng blodkärlsbldnng tumörer Professor Yha Caos forskargrupp fokuserar på blodkärlsbldnngar tumörer. Tumörer hämtar närng från blodet och bldar efterhand nya blodkärl. Forskarna försöker förstå vlka faktorer som påverkar bldandet av nya blodkärl och studerar metoder för att hämma blodtllförseln tll tumören, vlket kan bromsa cancersprdnngen. Lknande metodk används även forsknngen på flera andra områden, bland annat fetma, dabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Insttutonen för Mkrobolog, Tumör och Cellbolog (MTC) vd Karolnska Insttutet Solna bedrver forsknng nom tumörbolog, nfektonsbolog och mmunbolog. Här jobbar drygt 350 personer. Karolnska Insttutet, Insttutonen för mkrobolog, tumör och cellbolog Box Stockholm Tel: Foto: Fredrk Hjerlng NextMeda Pallatv vård och forsknng fruktsam symbos på Stockholms Sjukhem Tll Stockholms Sjukhems pallatva vård kommer männskor alla åldrar med ett som förenar dem: att de har en svår sjukdom och ofta en kort td kvar att leva. Unkt för verksamheten är den nära kopplngen mellan klnk och forsknng. När en patent kommer tll den pallatva vården skftar vården tydlgt karaktär, från att bota och behandla en sjukdom, tll att man måste ta n helheten - famljen, personen och nte bara sjukdomen. Komplexteten ställer stora kompetenskrav. Därför är ett forsknngs- och utvecklngsarbete nära knutet tll den klnska verksamheten av största vkt. Eva Thoren Todoulos är chefsläkare och verksamhetschef för sjukvården på Stockholms Sjukhem. När en patent kommer tll oss är vår uppgft att bdra tll att patenten får en så bra lvskvaltet som möjlgt under sn ssta td lvet, en fas som kan omfatta svåra symptom och komplexa stuatoner. I detta läge är Pallatvt Centrum genom sn vetenskaplga kompetens en vktg väg att snabbt nförlva ny kunskap den praktska vården. Vd Pallatvt Centrum, en del av Stockholms Sjukhems forsknngsenhet som studerar frågeställnngar krng vård lvets slutskede är Carl Johan Fürst och Peter Strang båda professorer, med Fürst som projektledare. Ett av huvudmålen med vår verksamhet är att överföra vetenskaplgt förankrad kunskap tll vården. V har tll exempel studerat vlka behov närstående har från en första kontakt med den pallatva vården, under förloppet fram tll döden och efteråt, sorgen. Det arbetet har resulterat ett strukturerat sätt att erbjuda de närstående stöd under processen. Carl Johan Fürst och Eva Thoren Todoulos på Stockholms Sjukhem. Pallatv vård tll alla Genom att tllämpa nternatonellt erkända forsknngsresultat har verksamheten nfört en standardvårdplan för döende. Standardvårdplanen är som en checklsta där v kan prcka av att man gjort allt man kan: sett tll att de läkemedel som kan behövas fnns tllgänglga, att man har en kontnuerlg uppföljnng hur det är med smärta, llamående och hur anhörga mår. Pallatv vård kräver specell kompetens men det saknas struktur för utbldnng och forsknng. Stockholms Sjukhem har genom sn unka kopplng mellan forsknng och klnk möjlghet att erbjuda läkare, sjuksköterskor med flera utbldnng på olka nvåer. V är så nära en Pallatv unverstetsklnk som man kan komma. För framtda rekryterng av bland annat läkare tll den pallatva vården är det vktgt att pallatv medcn blr en medcnsk tlläggsspecaltet. Sedan måste kunskaperna föras ut tll alla vårdenheter som arbetar med vård lvets slutskede. Oavsett var en patent väljer att tllbrnga sn ssta td ska pallatv vård fnnas tllgänglg, menar Eva Thoren Todoulos och Carl Johan Fürst. Stockholms Sjukhem är ett prvat sjukhus och sjukhem som ägs och drvs av en stftelse grundad I dag bedrvs vård nom fem områden: geratrk, pallatv vård, rehablterng, husläkarmottagnng samt vård- och omsorgsboende. På uppdrag av Stockholms läns landstng tllhandahålls specalserad pallatv vård öppen vård (avancerad sjukvård hemmet, ASIH) och sluten vård. Den klnska vården bedrvs nära samarbete med Pallatvt Centrum vd stftelsens FoUU-enhet. Det nnebär att medarbetarna har tllgång tll en stor kunskapsresurs och att aktuella forsknngsresultat tdgt kan nförlvas vården. Stockholms Sjukhem har drygt 700 medarbetare placerade Bromma och på Kungsholmen. Stockholms Sjukhem Marebergsgatan Stockholm Tel:

Cancer är en tuff motståndare

Cancer är en tuff motståndare D e n n A p u b l k At o n ä r e n A n n o n s f r å n r A D u m h e m m e t s f o r s k n n g s f o n D e r Cancer är en tuff motståndare hjälp oss ge fler en tro på framtden Nya upptäckter förlänger

Läs mer

Denna tematid ning är en annons från r a D iumhemmets f orskningsfond er. En allvarlig uppgift

Denna tematid ning är en annons från r a D iumhemmets f orskningsfond er. En allvarlig uppgift a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Cancerforsknng som förlänger lvet Foton: Håkan Flank V är realstskt optmstska Ett forskarteam på Karolnska Insttutet

Läs mer

Cancer har många ansikten hjälp oss rädda fler

Cancer har många ansikten hjälp oss rädda fler a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Foton: Håkan Flank Cancer har många anskten hjälp oss rädda fler Nytt behandlngskoncept för sprdd prostatacancer Forskarteam

Läs mer

Stöd den patientnära cancerforskningen

Stöd den patientnära cancerforskningen a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Foton: Håkan Flank Stöd den patentnära cancerforsknngen tllsammans kan v överlsta cancer Vår forsknng bdrar tll en mer

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-09 16:00: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums frskola 20 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:39: Bra jobbat, Tryserums frskola! Det är nsprerande att läsa er rapport och se

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton

Läs mer

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-03 09:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-07-04 13:38: Vlka jättebra flmer barnen har spelat n fantastskt bra och underhållande som samtdgt

Läs mer

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:53: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE SSI:1';74-O15 BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE John-Chrster Lndll Pack, 104 01 STOCKHOIJ! ;4 aprl 1974 BEREDSOP TJÖT ATOMOLYCKOR I SVERIGE Manuskrpt grundat på ett föredrag vd kärnkraftmötot Köpenhamn,

Läs mer

för alla i Landskrona

för alla i Landskrona , den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Trollet Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-06-24 14:09: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor - Bra jobbat. Låt

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Sverge behöver större forskargrupper Många krafter måste dra åt samma håll Den globala kunskapskonkurrensen hårdnar Om

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-01-23 11:26: Bra jobbat, förskolan Kalven! Det är nsprerande att läsa er rapport och se hur

Läs mer

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-15 13:51: Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet

Läs mer

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-09 16:38: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.det

Läs mer

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 15:1: Vlken toppenrapport n har skckat n tll oss- trevlg läsnng. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-04 12:54: Vad rolgt att ta del av era tankar och ert arbete med Grön Flagg! Det är härlgt

Läs mer

Folkrätten och kriget mot terrorismen

Folkrätten och kriget mot terrorismen Mänsklga demokrat Folkrätten FN I den här teorbakgrunden: presenterar v en överskt av folkrätten de hot den har utsatts för genom det onskränkta krget mot terrorsmen åskådlggör v FN:s roll ett väl fungerande

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 09:54: N verkar ha ett mycket engagerat mljöråd som är påputtare (fnt ord). N har bra och spännande

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Fokus bör lgga på att läkare får lägga merparten av sn td på uppgfter som är värdeskapande för patenterna Anna Nergårdh, chefläkare Stockholms läns landstng Framtdens Karrär Läkare Hälso- och sjukvårdens

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-02 09:44: Inskckad av msstag... 2013-06-25 12:09: N har på ett mycket kreatvt och varerat

Läs mer

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:01: N har vktga utvecklngsområden men v skckar tllbaka er rapport för att v önskar

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-01-24 16:36: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med ert tema. Vad kul att

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Ängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-10-02 09:58: Vlka rolga och spännande utvecklngsområden som n ska jobba med. Utmana gärna barnen med att ställa öppna frågor

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel DennA tematd nng är en från nextm e D A V måste ha en forsknngspoltk där samverkan faclteras och uppmuntras Charlotte Brogren, generaldrektör på VINNOVA. Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Poltk,

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Psykatrkerrollen har erbjudt mg en frhet att skräddarsy mn egen yrkesroll Smon Kyaga, psykatrker och överläkare Läkare ska kunna fokusera på dagnostk, behandlng och det medcnska ansvaret Hed Stensmyren,

Läs mer

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en Framtdens Karrär Sjuksköterska Arbetsbelastnng, vllkor och patentsäkerhet fokus Flexbel arbetstd och högre lön attraherar på mndre ort Erbjuder påverkansmöjlgheter, ansvar och varaton Den undersöknng som

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola Handlngsplan Grön Flagg Äsperedskolan förskola - skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-03-22 11:22: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter elevernas förmågor -

Läs mer

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Möjlgheter tll nnovaton fnns all forsknng Forsknng recept på framgång en globalserad värld Nya modeller krävs för att

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng SSF har systempåverkande roll som forsknngsfnansär stftelsen för strategsk forsknng höjer nu utdelnngarna och påbörjar arbetet

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng SSF har systempåverkande roll som forsknngsfnansär stftelsen för strategsk forsknng höjer nu utdelnngarna och påbörjar arbetet

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-13 09:11: N har jättefna aktvteter tll era utvecklngsområden. Det är en mycket bra

Läs mer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Med utvecklngen kommer många nya utmanngar och nya konkurrenter Johan Hansng, chefsekonom på Svenska Bankförenngen. Fokus borde lgga på hur

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola Handlngsplan Grön Flagg Berga förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-12-13 09:50: Bra utvecklngsområden med aktvteter som passar barnen. Tänk på att vara medforskare och låta barnen styra. Berätta

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015

Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-04-16 15:17: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 12:45: Gratts tll er första certferng Grön Flagg! Vad rolgt att n känner att mljöarbetet

Läs mer

Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015

Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-26 09:46: Det har vart rolgt att läsa er rapport och se hur n har ntegrerat hållbar

Läs mer

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare!

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare! HÄSTFÖRETAGARPRAKTIKAN Råd och tps för dg som vll bl framgångsrk hästföretagare! Inlednng Har du en hästverksamhet tankarna? Fundera på varför! Trolgen delar du med de flesta andra hästföretagare en passon

Läs mer

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss? Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas

Läs mer

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid Framtdens Karrär Affärsdén är tre procent av att starta företag och genomförandet de resterande 97 procenten Välj väg utfrån det du själv är ntresserad av. Då gör du ett rktgt bra jobb Martn Lorentzon,

Läs mer

Framtidens Kommuner & Landsting

Framtidens Kommuner & Landsting Annons DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Kommuner & Landstng Lena Mcko sätter välfärd och självstyre fokus Lena Mcko, skl:s första kvnnlga styrelseordförande, vll satsa

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Saltängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-19 13:46: N har en mycket ambtös och välplanerad handlngsplan med många aktvteter som säkert kommer att skapa stort engagemang

Läs mer

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Beslutad av kommunfullmäktge 2013-03-27, 74 Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Fnspångs kommun

Läs mer

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014 l l t n a Inbjud r e t k a v a g n n teck Scandnavan Organcs AB (publ) 16 30 oktober 2014 Informatonen denna folder ( Foldern ) är endast en förenklad beskrvnng av den rktade nyemssonen (såsom defnerat

Läs mer

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17 1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Sverige har unikt bred och långsiktig energipolitik

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Sverige har unikt bred och långsiktig energipolitik DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft Hållbar energ går hand hand med lvskvaltet och tllväxt Sverge har unkt bred och långsktg energpoltk

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Thomas Östros, vd för Svenska Bankförenngen Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, affärsutvecklng och säkerhet Förankrad

Läs mer

Framtidens Karriär. Sveriges främste itentreprenör

Framtidens Karriär. Sveriges främste itentreprenör Framtdens Karrär Kombnerar konsultkarrär med kvnnlgt ledarskap Sverges främste tentreprenör mot nya mål Affärssystem ett brett och mångfacetterat yrkesområde Ett tungt vägande skäl tll att välja 4 en konsultkarrär

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Positiva trender för förnybar energi i Sverige och världen

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Positiva trender för förnybar energi i Sverige och världen DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft Energforsknng ntegrerad del av svensk energpoltk Postva trender för förnybar energ Sverge och världen

Läs mer

Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014

Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-09 16:44: Vad rolgt att det blev ett enhällgt ja från eleverna att fortsätta med Grön Flagg,

Läs mer

Framtidens Karriär. Industriföretagens och myndigheters imagevärde. Ta mångfald på allvar. Hetaste tjänsterna finns inom industrin. Sida 6 7.

Framtidens Karriär. Industriföretagens och myndigheters imagevärde. Ta mångfald på allvar. Hetaste tjänsterna finns inom industrin. Sida 6 7. Framtdens Karrär Industrföretagens och myndgheters magevärde Intervju med Tord Hermansson, FoU-chef Volvo Personvagnar och Peter Haglnd, CIO Försvarsmakten om populartet bland ngenjörer. Sda 6 7 Ta mångfald

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Det är vktgt att regelverken gör det möjlgt för försäkrngsbolagen att fylla sn roll på ett bra sätt Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng Kundernas förtroende

Läs mer

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-27 10:15: Hej, Enlgt mal från er så skckade n n denna rapport av msstag, så därför får n tllbaka

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Foto: Fredrk Persson/Scanpx Jag är övertygad om att mobltelefonen kommer att vara ett av våra vktgaste verktyg för bankärenden och betalnngar nom några år Chrstan

Läs mer

Framtidens Kommuner & Landsting

Framtidens Kommuner & Landsting Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Kommuner & Landstng för tllväxt och sysselsättnng SKL för harmonserng nte centralstyrnng Lärarförbundets skolrankng 2014: Vellnge

Läs mer

Framtidens Energi för en hållbar utveckling

Framtidens Energi för en hållbar utveckling Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Energ för en hållbar utvecklng Samarbeten och statlgt stöd ger lösnngar världsklass Sverge har nått en världsledande ställnng nom en rad områden när

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, betalnng och säkerhet Bankerna stabla och väl förberedda för nya kaptalregler Flodvåg av nya reglerngar utmanar försäkrngsbranschen

Läs mer

Denna tematid ning är en annons från n extm e D ia. Framtidens Karriär. Det ska löna sig att vara ingenjör chef eller inte

Denna tematid ning är en annons från n extm e D ia. Framtidens Karriär. Det ska löna sig att vara ingenjör chef eller inte a nnons Denna tematd nng är en annons från n extm e D a a nnons Mn cvlngenjörsexamen har vart grunden mn karrär Börje Ekholm, vd för Investor och ordförande för KTH Framtdens Karrär Nuvarande jobbet språngbrädan

Läs mer

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA. Framtidens Energi. Med siktet på framstående energiforskning

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA. Framtidens Energi. Med siktet på framstående energiforskning ANNONS DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Energ för en hållbar utvecklng Samverkan en förutsättnng för att klara energmål Energmyndgheten ska verka för ett tryggt, effektvt

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Framtidens Karriär. Ingenjören avgörande för Sveriges framtid och välfärd

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Framtidens Karriär. Ingenjören avgörande för Sveriges framtid och välfärd Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Karrär Sverges Ingenjörer på jakt efter framtdens Polhemare Ingenjören avgörande för Sverges framtd och välfärd Kvnnor skapar dynamk som tar oss utanför

Läs mer

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning.

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning. Uppsala Unverstet Företagsekonomska nsttutonen Magsteruppsats HT 2009 Fond--fonder med global placerngsnrktnng Ett konkurrenskraftgt alternatv tll globalfonder? En jämförelse med fokus på rsk och avkastnng.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 2 jan 2015

Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 2 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 2 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-02 17:19: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Leg.vet. Rikke M Schultz

Leg.vet. Rikke M Schultz Leg.vet. Rkke M Schultz {ru ryoltr offekt v tohadungttm{trd, Text Stna Helmersson Foto Rkke M Schults och Stna Helmersson Kranosacral terap forbättrar kroppens självläkande formåga. Genom att lossa på

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag tll energplan Blaga 1: Planerngsförutsättnngar 2014-05-20 Remssverson BI L A G A 1 : P L A N E RI N G S F Ö R UT S Ä T T N I N G A R Förslag tll energplan Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon

Läs mer

Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88

Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88 Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport 09:88 Mkael Ameln, Calle Englund, Andreas Fagerberg September 2009 Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Gällstads förskola 30 apr 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Gällstads förskola 30 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Gällstads förskola 30 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-04-30 15:59: Vad det var spännande och ntressant att läsa om alla era utmärkta aktvteter,

Läs mer

www.olr.ccli.com Introduktion Online Rapport Din steg-för-steg guide till den nya Online Rapporten (OLR) Online Rapport

www.olr.ccli.com Introduktion Online Rapport Din steg-för-steg guide till den nya Online Rapporten (OLR) Online Rapport Onlne Rapport Introdukton Onlne Rapport www.olr.ccl.com Dn steg-för-steg gude tll den nya Onlne Rapporten (OLR) Vktg nformaton tll alla kyrkor och organsatoner som har en CCLI-lcens Inga mer program som

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning

Riktlinjer för biståndshandläggning Rktlnjer för bståndshandläggnng Enlgt Socaltjänstlagen Fnspångs kommun 2012-11-19 KS 2012.04.45.730 Rktlnjer för bståndshandläggnng Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post:

Läs mer

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn ISRN-nr: VALUE AT RISK En komparatv stude av beräknngsmetoder VALUE AT RISK A comparatve study of calculaton methods Fredrk Andersson, Petter Fnn & Wlhelm Johansson Handledare: Göran Hägg Magsteruppsats

Läs mer

Dödlighetsundersökningar på KPA:s

Dödlighetsundersökningar på KPA:s Matematsk statstk Stockholms unverstet Dödlghetsundersöknngar på KPA:s bestånd av förmånsbestämda pensoner Sven-Erk Larsson Eamensarbete 6: Postal address: Matematsk statstk Dept. of Mathematcs Stockholms

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Björnligans förskola 28 maj 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Björnligans förskola 28 maj 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Björnlgans förskola 28 maj 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-05-28 15:18: N har jättefna blder som avspeglar er verksamhet väl och n har genomfört

Läs mer

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO

Läs mer

Strategisk Planering! Varför det?

Strategisk Planering! Varför det? Strategsk Planerng! Varför det? Strategsk planerng är processen för att utveckla och behålla en lvskraftg kombnaton av organsatonens mål, kompetenser, resurser och dess föränderlga marknadsmöjlgheter"

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-25 10:50: Hej, I enlghet med mal från er råkade n skcka n er rapport tll oss stället för

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 01-06-5 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspektonen@f.se www.f.se

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL Arbetsgruppsrapport 16.12.2005 Duplkat 3/2006 Utbldnngsstyrelsen och författarna Tm Eja Högman ISBN 952-13-2767-7 (nb.) ISBN 952-13-2768-5 (pdf) ISSN 1237-6590

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Kastanjegårdens förskola 20 feb 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Kastanjegårdens förskola 20 feb 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Kastanjegårdens förskola 20 feb 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-20 16:51: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era utvecklngsområden.

Läs mer

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag RAPPORT 9 2011 Hjortdjurens nverkan på tllväxt av produktonsträd och rekryterng av betesbegärlga trädslag - problembeskrvnng, orsaker och förslag tll åtgärder Jonas Bergqust, Chrster Kalén, Hasse Berglund

Läs mer

Enkelt är effektivt!

Enkelt är effektivt! Halvårsrapport 2014 1 Enkelt är effektvt! V tror på enkelhet fondförvaltnng. Istället för att krångla tll saker onödan fokuserar v på att köpa bra bolag v gllar. Det behöver nte vara svårare än så. Spltan

Läs mer

Framtidens Karriär. Karriärstinn säkerhetsoch förvarsindustri

Framtidens Karriär. Karriärstinn säkerhetsoch förvarsindustri Framtdens Karrär Att utveckla verksamheten och affären har drvt mg framåt Martn Lundstedt, vd och koncernchef Scana Våga pröva olka typer av arbetsuppgfter Kerstn Konradsson, affärsområdeschef på Bolden

Läs mer

Sjöfart i motvind: svaveldirektivet

Sjöfart i motvind: svaveldirektivet Framtdens Infrastruktur för konkurrenskraft och hållbara transporter Natonell plan: gränsöverskrdande nfrastruktur Hösten 2012 beslutade regerngen att kraftgt höja anslagen för transportnfrastrukturen.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Stormhatten 8 okt 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Stormhatten 8 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Stormhatten 8 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-08 09:10: Det har vart rolgt att få ta del av er mycket bra rapport. N har jättefna

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Satsningar i linje med Trafikverkets krav

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Satsningar i linje med Trafikverkets krav DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Infrastruktur för konkurrenskraft och hållbara transporter Regerngen: Drft och underhåll fokus Den 20 september lämnade regerngen stt budgetförslag för

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 007-1-18 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35

Läs mer

Grön Flagg-rapport Finnstaskolan 5 aug 2014

Grön Flagg-rapport Finnstaskolan 5 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Fnnstaskolan 5 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-05 13:30: V är mponerade av ert genomtänkta förhållnngssätt och den nyfkenhet och vlja att

Läs mer

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm Workng paper/pm 2012:02 Företagsrådgvnng form av Konsultcheckar En effektutvärderng av konsultcheckar nom ramen för regonalt bdrag för företgsutvecklng Tllväxtanalys har uppdrag att utvärdera effekterna

Läs mer

Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 11 mar 2015

Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 11 mar 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 11 mar 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-03-11 09:36: Vlken mponerande rapport n skckat tll oss. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Utveckling av en optimeringsmodell för upphandlingar inom telefoni

Utveckling av en optimeringsmodell för upphandlingar inom telefoni Utvecklng av en optmerngsmodell för upphandlngar nom telefon Examensarbete vd Insttutonen för teknsk ekonom och logstk, avdelnngen för produktonsekonom. Lunds Teknska Högskola, Lunds Unverstet Handledare:

Läs mer

INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER

INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER KTH Byggvetenskap Samhällsbyggnad Kunglga Teknska Högskolan INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER SECONDARY CONTAINMENT MODELS FOR PETROLEUM TANKS Examensarbete byggnadsteknk Nr 395 Byggvetenskap

Läs mer

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5 Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och

Läs mer

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00 (4) B Ingenjörsmetodk för IT och ME, HT 004 Omtentamen Måndagen den :e aug, 00, kl. 9:00-4:00 Namn: Personnummer: Skrv tydlgt! Skrv namn och personnummer på alla nlämnade papper! Ma ett tal per papper.

Läs mer

Beräkning av Sannolikheter för Utfall i Fotbollsmatcher

Beräkning av Sannolikheter för Utfall i Fotbollsmatcher Natonalekonomska Insttutonen Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Phlp Jonsson Handledare: Johan Lyhagen VT 2006 Beräknng av Sannolkheter för Utfall Fotbollsmatcher Oddsen på dn sda Sammanfattnng

Läs mer

Lönebildningen i Sverige 1966-2009

Lönebildningen i Sverige 1966-2009 Rapport tll Fnanspoltska rådet 2008/6 Lönebldnngen Sverge 1966-2009 Andreas Westermark Uppsala unverstet De åskter som uttrycks denna rapport är författarens egna och speglar nte nödvändgtvs Fnanspoltska

Läs mer