Framtidens Forskning

Transkript

1 Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng SSF har systempåverkande roll som forsknngsfnansär stftelsen för strategsk forsknng höjer nu utdelnngarna och påbörjar arbetet med sn nästa forsknngsplan , berättar vd Lars Hultman. Sda 4 Forsknngsberednngen med uppgft att prortera ntervju med Astrd söderbergh Wddng, rektor vd stockholms unverstet, som stter den av regerngen utsedda berednngen för forsknngspoltska prorterngar. Sda 13 Regerngen vll ha mer långsktg planerng en av den kommande forsknngspropostonens ambtoner är att öka den långsktga planerngen, säger Helene Hellmark Knutsson, mnster för högre utbldnng och forsknng. Sda 5 Ingår som blaga Svenska Dagbladet 8 maj 2015

2 HOPE IS NOT A BUSINESS STRATEGY framgångsrka forskare drar nytta av sna mmaterella tllgångar varumärken desgn patent upphovsrätt egna databaser dokumentaton av arbetsmetoder know-how lcenser mjukvara du utvecklat själv affärsmodeller franchseavtal kunddatabaser spetskunskap företagshemlgheter samarbetsavtal goodwll läs mer om dna möjlgheter på prv.se/foretagare och förbättra dna affärer

3 Annons DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Annons Framtdens Forsknng Maj Om detta kan du läsa Framtdens Forsknng Är det mera pengar det kommer an på? Sverge har tappat sn nternatonella topposton för utgfter tll forsknng och utvecklng. V ser oss omsprungna av Fnland och Sydkorea. Volymmässgt har högskolesektorn vuxt tll landets största arbetsgvare och räknar forskare. Som merterngssystemen är uppbyggda skapas pyramder av anställda under varje forsknngsledare. Därför kommer mera pengar aldrg att vara nog. Dagens debatt handlar mycket om ökade basanslag tll unversteten för att mnska ett upplevt beroende av externa bdrag. Tanken ter sg attraktv om v kan förstärka kvaltén hos kärnverksamheten och ge utvecklngsmöjlgheter för de nyare lärosätena. En ökad andel basanslag är dock mndre genomtänkt om det sker genom omfördelnng från forsknngsråden och Vnnova. I samhällskontraktet fyller v olka roller. Genom att konkurrensutsätta forsknngsmedel och utföra kollegal gransknng står de externa forsknngsfnansärerna för en vktg kvaltetssäkrng och förnyelse systemet. De katalyserar också samverkan över fakultetsgränser och med samhället. Sverge är behjälpt av en mångfald aktörer. Så svaret på frågan om det behövs mera pengar är: ja, men nte utökade basanslag på bekostnad av externt forsknngsstöd eller strategska satsnngar. Framförallt är det mera smarta pengar v behöver där lärosätena prorterar hårdare för sna basanslag, nkl. t.ex. nfrastruktur samt för satsnngar på excellens och samverkan mellan sektorer, nte mnst kraftsamlng där svensk ndustr och samhället ser möjlgheter. LArs HuLtmAn, vd ssf 4 SSF har en systempåverkande roll Lars Hultman, vd Stftelsen för strategsk forsknng. 5 regerngen vll ha mer långsktg planerng Helene Hellmark Knutsson (S), mnster för högre utbldnng och forsknng. 5 nnovatoner och jobb kräver global poltk 6 Forsknng som formar framtden 6 oppostonen: höjda basanslag och tryggare anställnngar Betty Malmberg (M), ledamot rksdagens utbldnngsutskott. 7 Vnnova hävstång för nnovaton 8 närmare samarbete akadem-närngslv för lfe scence 8 lfe scence prorterat område för wallenbergstftelserna 9 låt forskarsamhället vsa vägen! 10 Så kan du tjäna mer på dna déer 11 Många vnnare på amday 11 naturvetenskap byggsten för samhällsutvecklng 12 glöm nte bort verksamhetskrtsk nfrastruktur 13 efterlyser långsktghet forsknngspoltken Astrd Söderbergh Wddng, rektor vd Stockholms unverstet och ledamot forsknngsberednngen. 13 Stora t-satsnngar skapar konkurrenskraft 14 horsont 2020 ska stärka europa 14 nternatonalserng skapar nnovatonskraft 16 Mobltet mellan sektorer skapar synergeffekter 16 Var fnns jobben? Semnarum almedalen. 18 påverkansplattform för förnybara drvmedel Presenterade företag och organsatoner 18 LTU EIT Raw Materals 19 Karlstads unverstet 20 Insttutet för framtdsstuder 21 KTH Insttutonen för materalvetenskap 21 LU MAPCI 22 Karolnska Insttutet 22 Effsys Expand 23 Högskolan Väst 24 Uppsala unverstet 24 Jernkontoret 25 KTH Skolan för elektrooch systemteknk 25 Högskolan Halmstad 26 LU BMC 26 Mälardalens högskola ESS-H 27 Stockholms unverstet DSV 27 Wngqust Laboratory 28 LU Kemcentrum 28 SSF Göteborgs unverstet 29 KTH ICT 29 Lnköpngs unverstet ITN 30 SNITTS 30 Mälardalens högskola 31 KTH SU Frefoam 31 Lnköpngs unverstet IEI Framtdens Forsknng är producerad av NextMeda samarbete med Stftelsen för strategsk forsknng. Skrbenter sandra Ahlqvst, Anna-Karn Andersson, Anette Bodnger, Håkan edvardsson, Hans Karlsson, Crstna Lefland, Clas Lewerentz, Annka Whlborg, Chrstna B. Wnroth FotograFer Lasse Hejdenberg, Hans Karlsson, Johan marklund omslagsfoto Johan marklund grafsk ForM stellan stål tryck BoLD Prntng/Dnex tryckeret annonsförsäljnng nextmeda, meda x norr Frågor om nnehållet besvaras av Carl mejer e-post: carl.mejer@nextmeda.se För Mer nformaton om tema- och kundtdnngar dagspress kontakta: nklas engman, tel: , mobl: e-post: nklas.engman@nextmeda.se läs Mer på: Vll du gå över tll andra sdan? Då kan du söka bdrag från Stftelsen för Strategsk Forsknng, SSF. Nu utlyser v bdrag för ndustrdoktorand och strategsk mobltet. Båda programmen syftar tll att uppmuntra rörlghet mellan olka sektorer, som från akadem tll ndustr/klnk eller tvärtom. Läs mer på vår hemsda, eller kontakta Joakm Amorm, SSF, tel Ssta ansöknngsdag för båda programmen lgger början på september.

4 Annons 4 DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng Maj 2015 Lars HuLTman, vd ssf: SSF har en systempåverkande roll stftelsen för strategsk forsknng, ssf, är landets ledande fnansär av strategsk forsknng och en förändrngsagent som kompletterar vetenskapsrådet och vnnova. ssf höjer nu utdelnngarna tll en mljard kronor per år och påbörjar arbetet med sn nästa forsknngsplan , berättar vd Lars Hultman. Vad nnebär det strategska perspektvet? Forsknng är en förutsättnng för vårt lands välstånd och utvecklng. Den nternatonella konkurrensen hårdnar, nu även på utbldnngssdan. Trots att de drekta statsanslagen tll unverstet och högskolor ökat med hela 38 procent sedan 2007 har Sverge tappat sn nternatonella topposton för utgfter tll FoU och faller nu under 3,5 procent av BNP. V ser oss omsprungna av Fnland och Sydkorea. Det är specellt oroande att närngslvet mnskar sna nvesterngar svensk FoU. Poltk för flera samhällssektorer behövs samt ett större mått av nternatonell Scence Dplomacy. Forsknngspoltk kan nte soleras från närngslvspoltk och det behövs reformer så att Sverge nte förlorar sna kunskapsntensva företag tll utländska köpare. Om v ser tll framgångsrk svensk ndustr är det självskrvet med vdare satsnngar på produktonsteknk, materalvetenskap och ICT. För Lfe Scence behövs mera selektva nsatser. är det mer pengar det kommer an på? Volymmässgt har högskolesektorn vuxt tll landets största arbetsgvare och räknar forskande personer, från post-doktor tll professor. Akademns produkton av patent och nnovatoner är hög, men v förmår nte omsätta dem företag. På problemsdan märks avsaknaden av en enhetlg anställnngsordnng mellan våra lärosäten och detta hämmar värdefull rörlghet nom akademn. Som merterngssystemen är uppbyggda skapas också pyramder av anställda under varje forsknngsledare. Därför kommer mera pengar aldrg att vara nog. Dessutom ökar peroden från merterng tll fast anställnng eller befordran. En oroande observaton för kom- petensförsörjnngen tll samhället är också att antalet doktorsexamna har parkerat på 2004 års nvå. En stor andel av varje generaton nydsputerade blr dessutom kvar akademn. Vad skulle ökade basanslag tll lärosätena nnebära? Det är ett bra sätt att stärka kvaltén på kärnverksamheterna, med grundutbldnng och nomdscplnär forsknng och för att mnska ett beroende av externa bdrag. Men det är helt feltänkt om nya resurser används tll prestgelokaler eller tll att anställa fler forskare, trots att den yngre generatonen redan dag har svårt att få fäste. Sverge saknar exempelvs fortfarande ett rktgt tenure-tracksystem. Skulle ökade basanslag göras genom en omfördelnng från forsknngsråden och Vnnova är det klart negatvt. Vlken betydelse har forsknngsråden? V har alla olka roller. De externa forsknngsfnansärerna står för en vktg kvaltetssäkrng och förnyelse genom att konkurrensutsätta forsknngsmedel och utföra peer-revewgransknng. De underlättar också samverkan mellan sektorer, dscplner och det omgvande samhället. För Sverge är det oerhört vktgt med en mångfald av forsknngsfnansärer. V ska nte heller glömma den vktga roll som de progressva forsknngsnsttuten spelar. Foto: Anders Hallengren Forsknng är en förutsättnng för vårt lands välstånd och utvecklng Vad tllför SSF? V tar som största offentlga oberoende forsknngsstftelsen ett betydande ansvar för den strategska forsknngsfnanserngen Sverge. Det nnebär stöd tll forsknng som bdrar tll att lösa samhällsproblem. Pengarna är förstås vktga, men tl syvende og sdst är det drvet hos forskaren och avnämaren som ger resultat. Kalla det gärna tllämpnngsnsprerad grundforsknng. Industrn å sn sda behöver fortsatt vässa sn beställarkompetens och mottagarkapactet. Så kan v accelerera nyttggörande av forsknngsresultaten. Hur Värderar andra länder strategsk forsknng? Exempelvs Danmark och nu senast Fnland har nfört statlga strategska forsknngsfonder, efter SSF:s sntt, där poltkerna står på armlängds avstånd. I våra grannländer ser man alltså att den här sortens satsnng verklgen gör nytta. TexT: CrsTna LeFLand AktuellA SAtSnngAr: Generaton sex av ngvar Carlsson awards tll 12 hemvändande post-docs, som ska bygga oberoende grupper. utlysnngar för ndustrdoktorandprogrammet och strategsk mobltet är nu öppna fram tll september. senare höst kommer nästa generaton av Framtdens forsknngsledare att annonseras. samtdgt kraftsamlar ssf på rambdrag och har just utlyst 300 mljoner kronor tll CT för forsknng om smarta system samt 300 mljoner kronor nom materalvetenskap, specellt syntesmetoder. 600 mljoner tll strategska rambdrag 300 mljoner tll Smarta system Fokus för den här utlysnngen är på cyberfysska system, ntegrerade system, system-av-system, automaton, autonoma system och artfcell ntellgens. 300 mljoner tll Materalsyntes För metodutvecklng av t. ex 3D-prntng, sntrng, våtkem, komposter, glas, cement, gjutnng, sntrng, förångnng och krstalltllväxt. Läs mer på vår hemsda, eller kontakta Joakm Amorm, SSF, tel Ssta ansöknngsdag för båda programmen lgger september.

5 Annons DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Annons Framtdens Forsknng Maj Forsknngspropostonen Regerngen vll ha mer långsktg planerng en av ambtonerna med den kommande forsknngspropostonen är att öka möjlgheterna tll långsktg planerng. Vktga nslag är också satsnngar på unga forskare och fler kvnnlga professorer, säger Helene Hellmark knutsson, mnster för högre utbldnng och forsknng. RegeRngen vll bygga en forsknngspoltk som sträcker sg över mandatperoder och har ett brett poltskt stöd. Hur ser du på möjlgheterna att nå poltsk samsyn krng den önskade långsktgheten? Jag ser att förutsättnngarna är relatvt goda. V har länge haft en stor samsyn när det gäller forsknngen. Den förra regerngen gjorde stora satsnngar på forsknngen som v har nstämt. Med den möjlgheten tll samsyn kan v ge forsknngen de långsktga vllkor som krävs för att också våga satsa på exempelvs ny forsknng och unga forskartalanger, svarar Helene Hellmark Knutsson och tllägger: Sverge satsar väldgt mycket på forsknngen, men v ser att andra länder går om oss och får ut mer av sn forsknng. Ska v vässa oss ytterlgare är långsktgheten en vktg del, både för att göra Sverge ännu starkare som forsknngsnaton men också för att våga öka rsktagandet som ger de nya genombrotten och upptäckterna. RegeRngen vll förbättra unga forskares vllkor. Hur? Det är en av de saker som v ska se över. Idag går många unga forskare med väldgt osäkra anställnngsvllkor under lång td. Man staplar vsstdsanställnngar ovanpå varandra och har svårt att få en långsktg fnanserng för stt forsknngsarbete. Det gör att många, som skulle kunna bl nästa generatons stora forskare, kanske väljer att nte satsa på en forskarkarrär. ARbetet med att öka andelen kvnnlga professorer går för långsamt, anser regerngen. Varför har det vart så och hur ska man ändra på det? V vll jobba med jämställdhetsntegrerng att man gör jämställdhetsanalyser vd lärosäten och hos forsknngsfnansärer för att kartlägga könsbundna uppfattnngar där man nte bedömer personer och deras merter på lkvärdgt sätt därför att de är av olka kön. Vetenskapsrådet lämnade en rapport för nte så länge sedan som vsar att det fortfarande är så att man gör olka bedömnngar av kvnnlga och manlga forskare vd anställnngar och anslagsfördelnng. Det här behöver v bl ännu vassare på att upptäcka så att v gör en lkvärdg bedömnng och verklgen väljer ut de allra bästa forskarna och forsknngsdéerna. Därför kommer jag att tllsätta en expertgrupp för jämställdhet högskolan som kan stödja regerngen att förstå vad det är för mekansmer som gör att det här lever kvar och vad man kan göra för att åstadkomma en förändrng. FöRdelnngen av forsknngsmedel är en vktg del av forsknngspropostonen som läggs Ett önskemål från flera håll är att stärka det fasta forsknngsanslaget tll nya unverstet och högskolor som dag svarar för närmare 40 procent av all utbldnng och har no procent av det fasta forsknngsanslaget. Kommentar? Regerngen har tllsatt en forsknngsberednng för att dskutera den här typen av prorterngar. Statsmnstern har redan sagt att v vll öka de fasta anslagen tll lärosätena. Regerngen har också sagt att v behöver se tll Helene Hellmark Knutsson (S), mnster för högre utbldnng och forsknng. Foto: Krstan Pohl / Regerngskanslet Det ska vara merterande att öka på sn egen kunskap och bdra med den tll närngslvet att v har en stark forsknngsanknytnng den högre utbldnngen. Dels för att säkerställa kvalteten utbldnngen dels för att ge de studerande möjlghet att under grundutbldnngen få tdg kontakt med våra främsta forskare och deras forsknng, för att locka fler att vlja satsa på en forskarkarrär. Det v ofta hör från våra främsta forskare och även nobelprstagare är att deras eget ntresse för att fortsätta gå hela vägen väcktes redan under deras grundutbldnng när de exempelvs fck lyssna på en professor eller ta del av ntressant forsknng. några särsklda forsknngsområden som du anser bör prorteras framöver? Det är också en fråga som ska bollas med forsknngsberednngen. Med hjälp av forsknngen ska v ju både stärka svenskt närngslv och anta de samhällsutmanngar som v har, vlka handlar mycket om klmat och demograf. Områden som är vktga är exempelvs lfe scence och klmatforsknng. Men v vll också stå bakom den fra forsknngen det som lärosätena själva anser att de kan bygga starka forsknngsmljöer krng. HuR kan akademn förbättra samarbetet med närngslvet? Jag tycker att v har ett välutvecklat samarbete mellan närngslv och akadem, men det jag skulle vlja dskutera framöver är hur man kan öka ndvders rörlghet mellan närngslv och akadem. Med den snabba utvecklngen och den starka konkurrensen som svenskt närngslv har så måste man kunna gå tllbaka tll akademn för att fylla på sna kunskaper och delta forsknngsprojekt och sen också komma tllbaka ut närngslvet. Det ska vara merterande att öka på sn egen kunskap och bdra med den tll närngslvet, avslutar Helene Hellmark Knutsson. text: ClAs lewerentz FrAmtDsmnstern krstna persson (s): Innovatoner och jobb kräver global poltk För att skapa framtdens nnovatoner och jobb krävs att v utveckar ett starkare nternatonellt samarbete, det framhåller krstna persson (s), mnster för strategoch framtdsfrågor samt nordskt samarbete. Vägen dt går va uppbyggnaden av en global poltk som kan matcha händelser på det globala ekonomska och teknska området. En stor utmanng nför framtden är enlgt mnstern att ställa om ekonom och arbetsmarknad tll hållbara system parallellt med en framträdande global strukturomvandlng. Omställnngen kommer att leda tll att många jobb försvnner och att nya tllkommer. Frågan är om de nya jobb som skapas på marknadens vllkor kommer att kunna ersätta de jobb som försvnner så balansen upprätthålls, eller om det kommer att krävas poltska nsatser under en omställnngsperod, som utbldnng och rktade nsatser mot företag. Enlgt Krstna Persson är marknaden duktg på att skapa de teknska nnovatonerna, men därtll behövs de socala nnovatonerna som kan matcha de stora teknska förändrngarna, tll exempel vllkor för företagande och entreprenörskap. Krstna Persson, mnster för strateg- och framtdsfrågor samt nordskt samarbete. Foto: Krstan Pohl / Regerngskanslet Morgondagens jobb Ju duktgare ett samhälle är på att sammanföra socal och teknsk nnovaton, desto konkurrenskraftgare kommer man att vara, för det handlar om att vara ute tdgt och vnna nya marknader nnan andra slagt klorna dem. Därför måste v bl bättre på att omvandla nnovatoner tll kommersella verksamheter som kan anställa medarbetare och exportera sna produkter för att skapa nytta för folkhushållet. Genom vårt lands horsontella makt- och ntressestruktur, där poltk, närngslv och andra ntressegrupper har en hög grad av tllt tll varandra, har Sverge och Norden fantastska förutsättnngar för att drva förändrng, htta nya vägar och vd behov omskola arbetstagare för att kunna ställa rätt kompetens för morgondagens jobb på fötter, avslutar Krstna Persson. text: CHrstnA B. wnroth

6 Annons 6 DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng Maj 2015 ChrsTer FuglesAng Forsknng som formar framtden sverges förste astronaut, Chrster Fuglesang, är sedan snart två år tllbaka styrelse ledamot stftelsen för strategsk Forsknng, ssf. det är ett väldgt ntressant uppdrag, en roll som ger möjlghet att påverka vlken forsknng som ska forma vår framtd. Att Chrster Fuglesang är astronaut och har gjort två rymdfärder känner de flesta tll. Inte lka många vet att han är docent partkelfysk och bland annat har vart verksam vd CERN många år. Numera delar han sn td mellan KTH och Rymdstyrelsen under ett utlånngsarrangemang med ESA, European Space Agency. Ett annat uppdrag är posten som styrelseledamot SSF, Stftelsen för strategsk forsknng. Det är ett vktgt och ntressant uppdrag där jag får vara med och påverka forsknngen, förhoppnngsvs rätt rktnng. Om man pressar honom på vlken forsknng han själv tycker är mest spännande säger han att hans eget forskarhjärta klappar lte extra för forsknng åt teknkhållet. Jag personlgen har en dragnng åt den mer grundläggande forsknngen, det är vad jag brnner för. Men mn roll på SSF får jag Chrster Fuglesang, styrelseledamot Stftelsen för strategsk forsknng, SSF. Foto: ESA / Anneke Le Floc h sätta personlga preferenser åt sdan och fokusera på vad som är det bästa för landet och vlken forsknng Sverge som naton kan ha mest nytta av framtden. På marken Det är nu sex år sedan Chrster Fuglesang satte fötterna på jorden efter att ha gjort sn andra rymdfärd. Och även om han fortfarande är anställd av ESA är det sannolkt arbete på fast mark som gäller framöver. Jag fck ett ganska tydlgt besked av mn chef strax efter mn första flygnng. Det blr en flygnng tll, men that s t for you. Så jag vsste redan nnan jag gjorde mn andra rymdfärd att det var den ssta. Det är ett vktgt uppdrag där jag får vara med och påverka forsknngen Men jag är fortfarande ESA-astronaut och måste årlgen genomgå en mycket noggrann medcnsk undersöknng för att hålla mg kvalfcerad. På pappret kan jag fortfarande bl utkallad. Om två år fyller han 60, en ålder som betyder penson när man är anställd på ESA. Att byta ut moonbootsen mot golfskor är dock nte aktuellt. Nej nte en chans, det fnns fortfarande möjlghet att få några års förlängnng på ESA, annars httar jag på något annat fram tll att det är dags gå rktg penson framåt 67, fastslår Chrster Fuglesang. TexT: AneTTe Bodnger oppostonen Höjda basanslag och tryggare anställnngar den forsknngspoltk som lutar sg mot den senaste forsknngspropostonen från 2012, är en bra grund att bygga framtdens forsknng på. Men utan duktga forskare blr det ngen framstående forsknng. därför, framhåller Betty Malmberg (M), ledamot rksdagens utbldnngsutskott, krävs långsktghet och tydlga karrärvägar för landets forskare. I år satsar staten mljoner kronor på forsknng. Med en sådan summa anser Betty Malmberg (M) det rmlgt att staten kan peka ut vssa områden som är vktga att forska om såsom mljö, teknk och hälsa. Mer forsknng behöver komma tll nytta såväl klassrum som teknska nnovatoner. Om den nya regerngen lgger fast den allanspoltk som råder kommer anslagen tll forsknng att 2016 ha höjts med 30 procent jämfört med Det är en otrolgt stor satsnng som Allansen gjort och det har skapat ett bra utgångsläge för att kunna bedrva forsknng av hög kvaltet. Nästa steg borde bl att uppmärksamma fördelnngen mellan basanslag och de anslag som forskarna söker extern konkurrens. Där bör basanslagen successvt höjas. Det är heller nte rmlgt att många forskare dag tvngas stapla vsstdsanställnngar ovanpå varandra. Nya tydlga karrärvägar måste fnnas. Kvaltetspengar nollas För att vara en attraktv forsknngsnaton och kunna locka framstående forskare tll Sverge, krävs enlgt Malmberg även åtgärder utanför forsknngssfären. Anläggnngar såsom ESS, Max IV och ScLfeLab bdrar tll att göra Sverge attraktvt. Men v måste ttta mer på hur skattesystemet är uppbyggt och se tll att det fnns arbete för medföljande partner. Vdare hoppas Malmberg på nnovatonsupphandlngar och att företag även fortsättnngsvs ska kunna göra avdrag för forsknng som lgger vd sdan av kärnverksamheten. Det behövs, framhåller hon, för att företag ska stanna kvar Sverge. Malmberg känner stor oro för att regerngen nte längre vll premera kvaltet forsknngen. I Allansens budget omfördelades 2,4 mljarder för detta. Motsvarande sffra hos den nya regerngen är noll. Indkatorerna för omfördelnng: cterngar, externa anslag och Mer forsknng behöver komma tll nytta såväl klassrum som teknska nnovatoner Betty Malmberg (M), ledamot rksdagens utbldnngsutskott. publcerngar kan säkert förfnas, men att premera kvaltet är avgörande för framtden. Lksom att premera samverkan. Detta stod även (S) bakom då nuvarande forsknngspoltk lades fast att gälla tll Men regerngsställnng backar de. Regerngen talar om långsktghet, men agerar tvärtom. Det gynnar nte forsknngen. TexT: ChrsTnA B. WnroTh

7 Annons DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Annons Framtdens Forsknng Maj Forsknng och nnovaton Vnnova hävstång för nnovaton Att ge förutsättnngar för att pröva forsknng och nnovatoner för att se om de är bärkraftga, att stmulera forsknng som är relevant för samhället på våra lärosäten och att arbeta för samverkan mellan olka aktörer nom FoU. Dessa är några av vnnovas vktgaste uppgfter. Vnnova är Sverges nnovatonsmyndghet och står för sex procent, eller drygt 2,5 mljarder kronor, av den statlga forsknngsfnanserngen. Men generaldrektör Charlotte Brogren framhåller att Vnnovas påverkan på nnovaton och utvecklng är större än så. V har oftast krav på medfnanserng från nblandade aktörer, vlket nnebär en fördubblng av anslagen. Dessutom blr fnanserngen ofta en hävstång som får fler ntressenter att engagera sg och detta förstärker effekten, säger hon. Vnnova stöttar allt från ensklda forskare och småföretag tll stora företag och offentlga aktörer. Tre fjärdedelar av medlen används tll att skapa olka projekt, där många parter arbetar över vetenskaplga och professonella gränser. Strategsk nnovaton En vktg, relatvt ny, satsnng är Strategska nnovatonsprogram, där utgångspunkten är att fråga aktörer nom FoU vlka Sverges styrkeområden är och sedan skapat forsknngs- och nnovatonsprogram utfrån dessa. Det är toårga satsnngar och dag fnns elva program som fokuserar på allt från metaller och andra materal tll processautomatk och lfe scence. Innan sommaren förväntas ytterlgare fem program godkännas för fnanserng. Samverkan är den röda tråden alla dessa program, berättar Charlotte Brogren. Det är en natonell kraftsamlng som företag, akademn, branschorgansatoner och myndgheter står bakom. En utgångspunkt är att det är aktörerna själva som bäst kan defnera sna behov och utmanngar. Tdgare var det vanlgt att Vnnova som myndghet satte agendan. Aktörerna vet bäst vägen framåt. Vnnovas roll blr att säkerställa att projekt som v stödjer har en bra, ambtös beskrvnng och planerng och skapar gränsytor som får dynamska effekter. Detta har vsat sg vara ett mycket effektvt sätt för oss att arbeta, framhåller Charlotte Brogren. och tllväxt. Vnnova har rngat n fyra områden som är särsklt strategska för att främja en hållbar tllväxt Sverge och där det fnns goda förutsättnngar för nnovatva lösnngar och affärsmöjlgheter: Framtdens hälsa och sjukvård, Hållbara attraktva städer, Konkurrenskraftg produkton samt Informatonssamhället 3.0. Det är oerhört rolgt att den offentlga sektorn deltar så aktvt detta program, de flesta fall är det ju de som är beställare och slutanvändare. Dessutom är det ett otrolgt brett, nkluderande program, där det typska projektet nvolverar olka aktörer, så v får ett enormt stort genomslag. Framtdsutmanngarna är ju väldgt komplexa och därför är det helt avgörande med ett brett, multdscplnärt angreppssätt, säger Charlotte Brogren. Snabba strukturomvandlngar och förändrngar närngslv och samhälle gör det svårt för både större och mndre aktörer att Fnanserngen blr ofta en hävstång som får fler ntressenter att engagera sg och detta förstärker effekten ha all nödvändg FoU-kompetens n-house. Vnnova arbetar därför för att stmulera transparenta nnovatonsprocesser, så att företag, organsatoner och myndgheter på ett enkelt sätt ska få tllgång tll extern kompetens. Programmet Öppen nnovaton skapar möjlgheter för detta genom exempelvs nnovatonstävlngar, där externa nnovatörer bjuds n. En vktg del av detta är Öppna data, som syftar tll att öppna upp nformaton, framför allt hos offentlga aktörer, så att personer med déer om nya tjänster och lösnngar får möjlghet att bdra. Vnnova vll stmulera tll att tänka på nya sätt och vara ett smörjmedel för att förverklga déer, säger Charlotte Brogren. V är en av flera vktga pusselbtar och det är enormt rolgt att se all den nnovatonskraft som fnns. text: CrstnA LeFLAnD Globala utmanngar Utmanngsdrven nnovaton är en annan grundpelare Vnnovas verksamhet. Nu går ett total projekt n den tredje och ssta fasen, som betyder att de närmar sg förverklgande praktken. Utmanngsdrven nnovaton tar avstamp att använda de globala utmanngarna nom hälsa, mljö, demograf och utbldnng som drvkraft för nnovatoner Charlotte Brogren, generaldrektör för Vnnova. Foto: Anette Andersson

8 Annons 8 DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng Maj 2015 HArreT WAllBerg, SSF Efterlyser närmare samarbete mellan akadem och närngslv det fnns goda förutsättnngar för att skapa en framgångsrk lfe scence-sektor Sverge. Men för att få avkastnng på alla déer och nnovatoner som skapas på lärosätena krävs ett nära samarbete mellan akadem och närngslv, säger Harret Wallberg, ordförande för Stftelsen för strategsk forsknng. På 1980-talet upplevde Sverge något av en storhetstd nom läkemedelsndustrn. De då nhemska läkemedelsbolagen Astra och Pharmaca fungerade som motor för nya botechbolag och hade ett väl utvecklat samarbete med akademn. Sedan dess har det hänt en hel del. De stora bolagen har lämnat landet och den globala konkurrensen nom lfe scence-sektorn har ökat rejält. Svensk akademsk forsknng står sg fortfarande utmärkt den globala konkurrensen. Om v tttar längs hela kedjan och ser tll hur den akademska forsknngen omsätts nya produkter eller tjänster är det lte sämre, säger Harret Wallberg, ordförande för SSF. Nu, menar Harret Wallberg, är det vktgt att bygga vdare på den plattform som fnns form av svensk lfe scence-forsknng världsklass. Svensk akademsk forsknng står sg fortfarande utmärkt den globala konkurrensen Att akademska forsknngen nom lfe scence står sg bra beror bland annat på de vtamnnjektoner v har fått. Då tänker jag dels på den satsnng som förra regerngen gjorde på lvsvetenskaperna form av att delfnansera ScLfeLab Stockholm-Uppsala, dels på den satsnng som Wallenbergstftelsen gör på lvsvetenskaperna form av forsknngscentra vd unversteten Umeå, Lund, Lnköpng och Göteborg. Här har även strategska forsknngsstftelsen bdragt. Krävs samarbete I nästa steg gäller det att se tll att de déer och nnovatoner som skapas nom svensk akademsk forsknng nte stannar på déstadet eller lämnar landet. För att klara det behövs ett nära samarbete mellan akadem och närngslv. V måste nog konstatera att de dagar då stora multnatonella läkemedelsbolag hade sn hemvst Sverge är förb, trenden har gått åt ett annat håll. Men det fnns stora möjlgheter, de flesta läkemedelsföretag drar ner på sn egen forsknng och köper n kompetens form av väldgt rktade samarbeten med akademn. Och det är just här som Harret Wallberg ser stora möjlgheter för de svenska lärosätena. Foto: Melker Dahlstrand / Unverstetskanslersämbetet Harret Wallberg, ordförande för Stftelsen för strategsk forsknng. Mn förhoppnng är att dessa samarbeten ska bdra tll att v nom to år har lvaktg botechsektor som frodas runt de starka mljöer som byggs krng ScLfeLab och de lokala forsknngsmljöerna på de andra unversteten landet. TexT: AneTTe Bodnger ForSknng Lfe scence prorterat område för Wallenbergstftelserna slutet av aprl nvgdes ett nytt forsknngscentrum med nrktnng på molekylärmedcn vd lnköpngs unverstet. Centret är en vktg del av stftelsens satsnng på lvsvetenskaper säger Peter Wallenberg Jr, ordförande för knut och Alce Wallenbergs Stftelse. Svensk forsknng nom lfe scence, lvsvetenskaper, har en lång och framgångsrk hstora. Sverges ställnng har dock försvagats takt med den globala ekonomns framväxt. Peter Wallenberg Jr, har som ordförande för Knut och Alce Wallenbergs Stftelse dock gott hopp om framtden. Det fnns otrolgt många bra unga forskare Sverge, så jag är nte orolg, tvärtom. Vktgt är dock att tllhandahålla en bra mylla och låta forskare från sklda områden träffa varandra för att skapa en korsbefruktnng mellan olka forsknngsområden. Det är något som kommer att gynna svensk forsknng framöver. Relatonen mellan akadem och närngslv är en annan vktg framgångsfaktor. Bolag som Astra Zeneca och Pharmaca hade knappast funnts om nte den relatonen funnts. Jag skulle gärna se att v kunde htta vägen tllbaka tll en närmare relaton mellan närngslv och forsknng. Stora satsnngar Wallenberg Clncal Scholars är en del av den satsnng på totalt 1,7 mljarder kronor som Knut och Alce Wallenbergs Stftelse gör för att stärka den medcnska forsknngen och lvsvetenskaperna under kommande toårsperod. Svensk klnsk forsknng når nte längre samma höga nternatonella genomslag som tdgare. För att vända den utvecklngen krävs satsnngar på de allra bästa klnska forskarna, säger Peter Wallenberg Jr. Under senare td har stftelserna gjort stora satsnngar på molekylärmedcn. Så sent som slutet av aprl nvgdes Wallenberg centrum för molekylärmedcnsk forsknng vd Lnköpngs unverstet. Det fnns otrolgt många bra unga forskare Sverge, så jag är nte orolg Stftelsen har gjort lknade satsnngar vd Göteborgs, Lunds och Umeå unverstet. Syftet är att ta vara på lokal forskarkompetens och skapa centrum som kan samverka med Scence for Lfe-laboratoret Stockholm- Uppsala för att stärka både forsknngen och Sverges konkurrenskraft nom lvsvetenskaperna. TexT: AneTTe Bodnger Peter Wallenberg Jr, ordförande för Knut och Alce Wallenbergs Stftelse. Foto: Investor

9 Annons DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Annons Framtdens Forsknng Maj torbjörn von schantz, rektor LunDs unverstet: Låt forskarsamhället vsa vägen hösten 2016 har regerngen för avskt att presentera en ny forsknngsproposton. För torbjörn von schantz är förhoppnngen att regerngen kommer att hålla det som utlovades regerngsförklarngen: större basanslag. och tätt samman med fnanserngsfrågan hänger enlgt von schantz, möjlgheten tll och behovet av en frare forsknng. så kan framgång nås! Den förra regerngen var bekymrad över att de forsknngssatsnngar som gjordes nte återspeglades ökad cterng av svensk forsknng nternatonellt. En stark orsak tll de brustna förväntnngarna är att forsknngen styrts allt hårdare de senaste åren. Därför önskar jag mg utrymme för mer fr forsknng, säger Torbjörn von Schantz. Men jakten på att nyttggöra forsknngen, med nya nnovatoner som mål, vll Lunds rektor framhålla att en ostyrd forsknng för den delen nte behöver bl mndre tllämpad. En förutsättnng för hög kvaltet är att forsknngen tllåts att vara fr och att forskarna själva får välja vad de vll arbeta med. Det är nte okontroversellt att säga och Ingenjörsvetenskapsakademen eller närngslvet kanske har en motsatt uppfattnng. Men så vtt jag vet fnns det ngen forsknng som vsar att en ökad styrnng leder tll fler nnovatoner eller större vetenskaplg framgång. Torbjörn von Schantz, rektor Lunds unverstet. Foto: Gunnar Menander / Lunds unverstet En förutsättnng för hög kvaltet är att forsknngen tllåts att vara fr Lärosätena bör anställa Enlgt Lundarektorn är det nte brsten på forsknngsmedel som är problemet för svenska högskolor och unverstet; flaskhalsen är brsten på grundutbldnngsmedel. Ökade basanslag skulle skapa möjlgheter att stärka den underfnanserade grundutbldnngen, och för undervsande lärare den tunga arbetsmljön. Ökade basanslag skulle ge lärosätena chansen att själva göra och besluta om sna anställnngar, nte som dag där anställnngen går va forsknngsråden. På lång skt är det bättre att lärosätena anställer sn personal och att de sn tur, med lärosätet som bas, söker forsknngsmedel hos olka fnansärer. På detta sätt kan unversteten och högskolorna själva bestämma om de skall anställa av strategska eller kompetensbehovsprövade skäl. Med större basanslag kommer forsknngsråden sannolkt att ha mndre medel, men å andra sdan behöver de nte dela ut anslag tll löner samma utsträcknng som dag, utan lärosätena kan använda pengarna tll lärar och forskarlöner. Kan v åstadkomma ett sådant system, och en mljö där den fra forsknngen kan frodas, kommer forskarna själva att htta både ntressanta grundforsknngsproblem och mer sektorsanknuten tllämpad forsknng, avslutar Torbjörn von Schantz. text: ChrstnA B. Wnroth Stockholms unverstet Almedalen Strand Hotel, matsalen, Strandgatan 34, Vsby 30 JUNI Ett seresamtal om demograf, polcyprofessonella, IT-demokrat och sorg & sökande onlne. Td: JULI Ett seresamtal om klmat och mljö, hållbar kost, ojämlkhet hälsa och ett gränslöst arbetslv. Td: Samtalen webbsänds på Se hela programmet på

10 Annons 10 DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng Maj 2015 mmateralrätt Så kan du tjäna mer på dna déer Forskare och nnovatörer kan öka sn affärsnytta genom att lära sg mer om mmateralrätt. det menar PrV:s generaldrektör och en statlg utrednng kom nylgen fram tll samma slutsats. därför erbjuds nu landets företagare att vässa sn mmateralrättsstrateg utan kostnad. Ett företags verklga värde fnns ofta de déer som företaget utvecklat. Länder runt om världen skapar handlngskraftga strateger där mmaterella tllgångar ses som en central del att utveckla tllväxt och nnovatonskraft men Sverge har nte utnyttjat den möjlgheten tllräcklgt. Kunskapsbrst är en förklarng, säger Susanne Ås Svborg, generaldrektör på PRV. Susanne Ås Svborg menar att forskare och små- och medelstora nnovatva företag många gånger nte känner tll hur de ska hantera och bygga värden med hjälp av sna mmaterella tllgångar. Det kan sn tur försämra de kommersella möjlgheterna på marknaden. Framgångsrka företag har ofta just förmågan att bygga värden av patent, varumärke och desgn, säger Susanne Ås Svborg. V måste bl bättre på att förmedla hur och varför man ska använda mmateralrätt som affärsverktyg. Fck storkunder tack vare patent Genom att ha en strateg för hur de mmaterella tllgångarna kan tas tll vara ökar med andra ord affärsmöjlgheterna. Ett exempel Susanne Ås Svborg, generaldrektör på PRV. Framgångsrka företag har ofta just förmågan att bygga värden av patent, varumärke och desgn Förpacknngsföretaget JakeBox har haft stora kommersella framgångar tack vare sna patent. som bevsar just detta är företaget JakeBox som konstruerar specella CD-konvolut och kortförpacknngar som mycket tack vare sna patent fått storkunder som Rollng Stones, Lamborghn, Tela och IKEA. Företagets grundare Jakob Skarn har många gånger ställt sg frågan vad han ska med sna patent tll. De kostar pengar och är krånglga att skaffa. Samtdgt vet han att patenten är en förutsättnng för att ntressera nvesterare och lcenstagare, utan dem skulle ngen göra affärer med hans företag. Förutom att det kan gynna den ensklda företagaren fnns det ett natonellt ntresse för att höja förståelsen krng den här frågan. I våras presenterades ett betänkande baserat på regerngens utrednng Immateralrättens roll nnovatonssystemet. I betänkandet slog utredaren fast att dagens system måste utvecklas så att de mmaterella värdena tas tllvara för att öka landets tllväxt. I utrednngen föreslogs också att statens forsknngsfnansärer ges uppdrag att utarbeta planer för hur de ska verka för att mmaterella tllgångar hanteras på ett systematskt sätt de forsknngsoch utvecklngsprojekt de fnanserar. Bdrag för att anlta hjälp Ett led att motvera fler tll att ta fram en strateg för hur de mmaterella tllgångarna kan tllvaratas och bygga värden är den så kallade nnovatonschecken. Forskare och små och medelstora företag kan ansöka om checken som ska användas för att få professonell hjälp med sn mmateralrättsstrateg. PRV:s generaldrektör håller med om att det lgger något företagaren Jakob Skarns synpunkt att det nte är helt lätt att skydda sna mmaterella tllgångar. Det kräver td och kunskap och god nblck de många olka nternatonella regler och lagar som styr. Vd en mmateralrättslg ansökan kan man behöva anlta en specalst. Innovatonschecken är ett sätt för forskare och företagare att utveckla en strateg för sna mmaterella tllgångar med väglednng av en rådgvare som har specalkunskaper om detta, säger Susanne Ås Svborg, generaldrektör på PRV. TexT: AnnA-KArn Andersson Så går du VIdare: Identfera dna mmaterella tllgångar Har du kommt fram tll ett forsknngsresultat som kan vara skyddsvärt? Ta ställnng tll vad ett mmateralrättslgt skydd nnebär nnan du publcerar resultatet. Ta hjälp mmateralrätt är komplcerat för den som nte är nsatt. se tll att ta hjälp av professonella rådgvare. Hör dg för hos exempelvs Alm, en nkubator eller dtt unverstets nnovatonskontor om du forskar den akademska världen. Vänta nte Hör dg för och sätt dg n hur mmateralrätt kan hjälpa dg tdgt dn forsknng eller nnovatonsprocess. Ju förr desto bättre. slutskedet kan möjlgheter ha gått förlorade eller onödgt krångel uppstå. Motvera dna beslut även om det nte är aktuellt för dg att söka skydd för dtt forsknngsresultat ha god grund för dtt beslut. Att ha grundläggande kunskap om mmateralrätt gynnar dg även om du kommer fram tll att det nte är aktuellt för dg just nu. Sök nnovatonschecken Ta vara på chansen att få ett ekonomskt bdrag för att lära mer om hur du kan utveckla en mmateralrättsstrateg. InnoVaTIonSchecken Under peroden kan små och medelstora företag söka nnovatonscheckar som ska kunna användas för att köpa n kunskap och konsulttjänster för att exempelvs utveckla nnovatva affärsoch samarbetsmodeller eller att ta fram en strateg för hanterng av mmaterella tllgångar. Varje check är värd upp tll kronor. nnovatonscheckar bygger på ett plottest med så kallade P-checkar som användes för att få stöd att utarbeta affärsförankrade P-strateger. Från och med nu ngår Pcheckarna som en del nnovatonscheckarna. Checkarna fnanseras av Vnnova.

11 Annons DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Annons Framtdens Forsknng Maj AmDAy Många vnnare på AIMday Amday vd Uppsala unverstet är ett unkt koncept för att snabbt, enkelt och effektvt skapa kontakt mellan akademska forskare och närngslv, myndgheter eller organsatoner. med konkreta frågor som utgångspunkt bdrar forskarna med déer och lösnngar under en tmmes workshop. Sara Gredemark, kommunkatonsansvarg på Uppsala unverstet Innovaton. Foto: Mkael Wallerstedt AIMday började som en materaldag på Ångströmlaboratoret Idag anordnas AIMday fyra tll fem gånger per år nom flera vetenskaplga områden bland annat lfe scence, t och samhällsvetenskap. Nylgen arrangerades exempelvs en AIMday på temat välfärd med drygt 100 deltagare. V väljer teman utfrån Uppsala unverstets starka forsknngsområden. Utgångspunkten övrgt är de frågor som medverkande företag och organsatoner ställer de sätter agendan, berättar Sara Gredemark, kommunkatonsansvarg på Uppsala unverstet Innovaton. En tmmes dskusson Rent praktskt går det tll så att företag, organsatoner och myndgheter formulerar en eller flera frågor som de vll ha mer kunskap om. Forskare från olka dscplner regstrerar sg sedan tll de frågor som de vll vara med och utforska möjlga lösnngar på. Varje fråga dskuteras en tmme en tvärvetenskaplg grupp om crka personer. Det har vsat sg vara ett mycket effektvt format. Små grupper gör det enkelt att dskutera en fråga på djupet, samtdgt som grupperna sätts samman så att frågan belyses från olka perspektv. Det ger nya nskter för såväl frågeställaren som medverkande akademker, säger Sara Gredemark. Efter någon månad görs en uppföljnng och ungefär hälften av mötena under en AIMday V kan nte fnansera alla, men v vet att AIMday leder tll en rad olka samarbeten som kan se ut på många olka sätt brukar resultera en ansökan om att gå vdare förstudeprojekt. Uppsala unverstet Innovaton kan vd behov erbjuda stöd tll olka former av samarbeten, bland annat genom medel från Stftelsen för strategsk forsknng för att fnansera förstuder. Många samarbeten sker också under lösare och mer nformella former. V kan nte fnansera alla, men v vet att AIMday leder tll en rad olka samarbeten som kan se ut på många olka sätt, säger Sara Gredemark. Ömsesdgt utbyte En vktg aspekt är att AIMday bygger på ömsesdghet. Medverkande företag, organsatoner och myndgheter får tllgång tll kvalfcerad vetenskaplg kompetens och kan få nya déer och upptäcka möjlga lösnngar på faktska problem och utmanngar. För de akademska forskarna nnebär samverkansplattformen möjlghet att knyta kontakter med såväl andra forskare som med möjlga framtda samarbetspartner och att få nspraton och déer tll sn forsknng. AIMday är genalskt sn enkelhet alla vnner på det här konceptet, menar Sara Gredemark. AIMday-konceptet sprds nu tll andra lärosäten Sverge och runt om världen. AIMday har redan arrangerats vd unverstetet Ednburgh och nylgen vd Nelson Mandela Metropoltan Unversty Sydafrka. text: CrstnA LeFLAnD naturvetarna: Avgörande byggsten för samhällsutvecklng naturvetenskaplg grundforsknng utgör ett vktgt fundament för tllämpad forsknng på många områden, därbland lfe scence. ett fungerande utbyte mellan akadem och närngslv och rörlghet mellan akademn och övrga arbetsmarknaden bdrar tll att förbättra förutsättnngarna för den så vktga naturvetenskaplga grundforsknngen. I dagsläget är det ofta svårt för forskare som skaffat sg andra erfarenheter på arbetsmarknaden att söka sg tllbaks tll akademn och återgå tll sn forsknng. V vll bdra tll en ökad rörlghet mellan olka sektorer, exempelvs akademn och närngslvet. Lärosätenas mertsystem bör värdera fler merter än strkt akademska när de tllsätter forskartjänster, säger Sofe Andersson, utredare med ansvar för forsknngs- och utbldnngspoltk på Naturvetarna. Avgörande med lärare som nsprerar Attraktva anställnngsvllkor med fler långsktga forskartjänster för naturvetare som vll ägna sg åt forsknng är en grundförutsättnng för att forsknng ska utgöra en ntressant karrärnrktnng för naturvetare, även utfrån ett längre perspektv. V vll att naturvetenskapsstudenternas ntresse för att ägna sg åt forsknng ska väckas redan början av unverstetsstuderna. En avgörande faktor det här sammanhanget är Sofe Andersson, utredare med ansvar för forsknngs- och utbldnngspoltk på Naturvetarna. V vll bdra tll en ökad rörlghet mellan olka sektorer nsprerande lärare med förmågan att kontextualsera naturvetenskapen genom att placera den ett större sammanhang. Man måste stmulera studenternas nyfkenhet, säger Sofe Andersson. text: AnnkA WhLborg

12 Annons 12 DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng Maj 2015 VkTor ÖWall, rektor lth: Glöm nte bort verksamhetskrtsk nfrastruktur en stor fråga för framtdens forsknng nom det teknska och naturvetenskaplga området är enlgt Vktor Öwall, rektor på lunds teknska högskola (lth), hur fnanserngen av nfrastruktursatsnngar ska lösas; satsnngar som både grundutbldnng och forsknng starkt lutar sn verksamhet mot. ESS och MaxLab som byggs Lund är förstklassga nfrastruktursatsnngar som kommer att ha stor betydelse för hur Sverge framgent kommer att kunna stå sg som forsknngsnaton. Men samtdgt som Vktor Öwall gläds åt de strategska mljardnvesterngarna är han bekymrad över att de natonella satsnngarna generellt ställer för stora krav på en hög medfnanserng av unversteten. Medfnanserngskravet slukar en stor del av lärosätenas medel och lämnar lte kvar tll medelstora och lokala nfrastruktursatsnngar storleksordnngen 5-10 mljoner. Utan egna medel, eller externa anslag tll verksamhetskrtsk nfrastruktur, löper v rsk att exempelvs laboratva experment nom grundutbldnngen mnskas. På skt kommer det att vara förödande för forsknngstllväxten och ha en ytterst negatvt påverkan på samspelet mellan grundutbldnng och forsknng. Mer lokal anslagsmakt För de teknska fakulteterna och högskolorna fnanseras den största delen av forsknngen av externa medel sökta konkurrens. Vd LTH är den andelen 70 procent, de kvarvarande 30 procenten är redan tll stor del ntecknade för medfnanserng av stora projekt. Här krävs en bättre balans för att ge lärosätena en större handlngsfrhet och förmåga att ge forskare trygga anställnngar. Med en bättre balans anslagsfördelnngen skulle unverstetet själva kunna anslå medel för att bedrva vktg forsknng som nte lyckats attrahera externa medel tllräcklg omfattnng. Inte mnst skulle det ge unga forskare bättre möjlgheter att bygga sna karrärer. Klarar v nte det kommer v att fortsätta tappa duktga forskare tll utlandet. För att skapa en bättre förståelse för forsknngens betydelse, och en större acceptans för forsknngens legtmtet, anser Vktor Öwall att lärosätena generellt borde bl bättre på att vsa upp sna resultat och för samhället och omsätta dem praktska tlllämpnngar. Det är vktgt att forskare från olka områden och dscplner börjar prata mer med varandra Många forskare är redan väldgt duktga på att göra sn forsknng och sna resultat kända, men det fnns fantastskt mycket mer att berätta, tll exempel vad gäller nya rön genererade av nyfkenhetsforsknng, men också framväxten av smarta lösnngar som rktar sg mot en mer tllämpad företagsmarknad. Jag tror det är vktgt att forskare från olka områden och dscplner börjar prata mer med varandra, fastslår Vktor Öwall. TexT: ChrsTna B. WnroTh Vktor Öwall, rektor på Lunds teknska högskola (LTH). Foto: Charlotte Carlberg Bärg Sverge behöver konkurrenskraftg forsknng Naturvetenskaplg forsknng bdrar tll att lösa samhällsproblem så som åldrande befolknng, pandemer, energbrst och klmatförändrngar. Forsknng behövs för fortsatt utvecklng och tllväxt. Idag är det svårt att vara forskare Sverge. Det vll v ändra på. Helene Andersson Svahn professor Nanoboteknk och medlem Naturvetarna. Naturvetarna arbetar för forskarnas förutsättnngar, så att de kan fokusera på de stora utmanngarna. Lyfter Naturvetare Naturvetarna är fackförbundet för akademker nom naturvetenskap. Våra medlemmar arbetar nom lfe scence, jord, skog och mljö, de fysska vetenskaperna, matematk och data. V coachar, företräder och stöttar naturvetare genom hela arbetslvet.

13 Annons DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Annons Framtdens Forsknng Maj stockholms Unverstet Efterlyser långsktghet forsknngspoltken Astrd söderbergh Wddng, rektor vd stockholms unverstet, stter som en av ledamöterna den av regerngen utsedda forsknngsberednngen med uppgft att dskutera de forsknngspoltska prorterngar som regerngen kommer gå fram med under mandatperoden. För stockholmsrektorn är långsktghet ett av ledorden arbetet. Det fnns ett antal frågor som är vktga att drva arbetet med forsknngspropostonen, framför allt gäller det långsktghet, vlket regerngen också haft uppe på agendan. Som ett exempel kan nämnas ScLfe Lab som utvecklats starkt och som är ett av de strategska forsknngsområdena som tdgare fått anslag av Vetenskapsrådet. Här, lksom för andra satsnngar, är det jättevktgt att skapa kontnutet för att garantera en fortsatt gynnsam utvecklng för dessa mljöer, framhåller Söderbergh Wddng. Vdare framhåller Söderbergh Wddng behovet av att fnanserngen av European Spallaton Source (ESS) Lund, tryggas särskld ordnng så att ESS-satsnngen nte går ut över annan forsknng då anslagen tll uppbyggnaden av forsknngsanläggnngen nte ryms någon vanlg budget. Mer specfka hjärtefrågor handlar om behovet av mer cke öronmärkta projektmedel från Vetenskapsrådet för att trygga en bredd grundforsknngen, samt ett ökat basanslag tll Än så länge är det svårt att sa om vart forsknngspoltken är på väg, men ntressant kommer det att bl forsknng för ökad handlngsfrhet för unversteten. Ett ökat anslag kan motveras med att unversteten dag måste ta ett betydlgt större ansvar för forsknngsnfrastruktur. Behoven av nfrastruktur ökar nom många områden, även nom det humanstsk-samhällsvetenskaplga området. Koncentrerade satsnngar På det natonella planet kan Stockholmsrektorn se att det fnns en stark rörelse mot att fördela gracerna och skapa utbldnngsmöjlgheter hela landet. Problemet, som hon ser det, är att forsknngen nte tar hänsyn tll aldrg så vällovlga regonalpoltska aspekter. Det går nte att bedrva forsknng hur som helst. Därför är det essentellt att fortsätta bygga ut starka forsknngsmljöer på de stora unversteten. För nternatonell lyskraft är det också vktgt med nternatonella rekryterngar och här gör bland annat Wallenbergstftelserna genom Wallenberg Academy Fellows ett gott arbete. Astrd Söderbergh Wddng, rektor Stockholms unverstet. Foto: Eva Daln / Stockholms unverstet Inför berednngsarbetet med forsknngspropostonen känner Astrd Söderbergh Wddng tllförskt: V har haft starka år för forsknngen Sverge och mnstern har betonat att mycket av det som den förra regerngen gjorde var bra, utan ett men. Än så länge är det svårt att sa om vart forsknngspoltken är på väg, men ntressant kommer det att bl. text ChrstnA B. Wnroth kk-stftelsen Stora t-satsnngar skapar konkurrenskraft Under de två senaste åren har kkstftelsens bevljat forsknngsmedel om 180 mljoner kronor tll svensk t- och kt-forsknng. De sex projekten förväntas högsta grad bdra tll den vetenskaplga utvecklngen nom området och fokuserar på avgörande frågor för svensk ndustr, säger kk-stftelsens vd madelene sandström. KK-stftelsen är högskolornas forsknngsfnansär med uppdrag att stärka Sverges konkurrenskraft. Inom ramen för den så kallade t-mljarden har stftelsen också möjlgheten att stödja IKTforsknng som befrämjar t-användandet. Under åren har v noterat att de lärosäten som stftelsen redan stödjer, skapades en td då t-forsknngen var relatvt ny. De tradtonella unversteten och högskolorna var nte lka t-pgga och detta gav personer med t-forskarambtoner möjlgheten att skapa sg en framtd vd de nya lärosätena, förklarar KK-stftelsen vd Madelene Sandström, och konstaterar att det är på dessa lärosäten som de hungrga t-forskarna fnns även dag var året då en ny framtd grundlades för svensk tforsknng För att främja t-användandet som stärker svenskt närngslvs konkurrenskraft, har KKstftelsen satsat sammanlagt 180 mljoner på t och IKT dstrbuerade forsknngsmljöer. Under 2013 delades medel ut för forsknng krng Korta svarstder på nternet samt Testnng av krtska egenskaper komplexa system, framför allt vad gäller nbyggda system. Långtgående effekter Eftersom det gck så bra 2013, och forskarna tack vare våra noggranna och konstruktva ansöknngsuppföljnngar kunde förbättra sna projektförslag, fck v under 2014 n många starka ansöknngar som föranledde oss att höja budgeten. Totalt anslogs under 2014 medel tll fyra stycken 30 mljonersprojekt: Storskalg dataanalys för framtdens samhälle, Interakton med autonoma system, E-care@home: effektv vård och omsorg va semantsk nteroperabltet samt ORION Beslutsstöd för komponentbaserad mjukvaruutvecklng för nbäddade system. Inte nog med detta har v satsat t-pengar på proflsatsnngar nom Bg Data och Internet of thngs and people, lksom Snabbare och säkrare nternet. Ungdomarna och t-generatonen har fått utrymme och nu händer det. Framgent kommer v att kunna konstatera att Foto: Johan Olsson Madelene Sandström, vd för KK-stftelsen var året då en ny framtd grundlades för svensk t-forsknng, en forsknng som genererade effekt för svensk konkurrenskraft ett långtdsverkande perspektv, fastslår Madelene Sandström. För mer nfo om de olka forsknngsprojekten se: text: ChrstnA B. Wnroth

14 Annons 14 DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng Maj 2015 eu:s ramprogram Horsont 2020 ska stärka Europa eu:s nya ramprogram för forsknng och nnovaton, horsont 2020, är världens största satsnng på forsknng och utvecklng och erbjuder en mängd möjlgheter för många olka aktörer europa. Horsont 2020: Tll skllnad från EU:s tdgare ramprogram består Horsont 2020 av ett enda specfkt program med tre olka huvudpelare. Budgeten lgger omkrng 80 mljarder euro och är därmed världens största forsknngs- och utvecklngssatsnng. De tre områden som prorteras nom Horsont 2020 är Spetskompetens Excellent Scence, en satsnng som huvudsak drvs av Europeska forsknngsrådet och som ska stärka den europeska ställnngen nom forsknngsprojekt, Industrellt ledarskap, där fokus lgger på att utveckla regonens ndustrella ledarskap för att skapa jobbtllfällen och tllväxt och göra Europa attraktvare att nvestera samt Samhällets utmanngar globalt, såsom exempelvs klmatförändrngar, ren energ, lvsmedelstrygghet och hälsa, berättar Jan-Erc Sundgren, senor rådgvare åt AB Volvos koncernlednng och med bakgrund nom akademn som rektor för Chalmers teknska högskola. En av de största fnansärerna EU:s forsknngsprogram har funnts ända sedan 1984 och har haft olka nrktnngar men EU:s nya ramprogram för forsknng och nnovaton horsont 2020 nkluderar en förstärkt satsnng på excellent forsknng, extra satsnngar på små och medelstora företag, tvärvetenskaplga samarbeten, satsnngar på ndustrella teknologer och samhällsutmanngar samt förenklade regler för deltagande. programmet erbjuder möjlgheter för många olka aktörer: unverstet och högskolor, närngslv, forsknngsnsttut, offentlg sektor och cvla samhället. Läs mer på eller Det genererar goda förutsättnngar för att samverka med de bästa spelare Europa har att erbjuda Jan-Erc Sundgren, senor rådgvare åt AB Volvos koncernlednng. huvudsyftet har hela tden vart att stärka Europas konkurrenskraft. Jan-Erc framhäver den stora nytta olka aktörer kan dra av att söka anslag och göra sg delaktga. Inte sällan medför projekten att man kan börja utveckla teknologer med sktet nställt kanske ett decennum framåt tden, men de kan lka gärna syfta tll att skapa bättre förståelse för omvärlden eller männskors beteende, något som kan vara värdefullt nom exempelvs trafksäkerhetsfrågor. Tttar man på de totala summor som nvesteras forsknng Sverge är Horsont 2020 en av de allra största fnansärerna. Stora delar av kaptalet går tll unverstet och högskolor, men även flera stora företag såsom exempelvs Volvo och Ercsson är aktva nom programmet. Dessutom öronmärks också en del åt bland annat små och medelstora företag. Framförallt är det rktade satsnngar på möjlggörande teknolog såsom nformatons- och kommunkatonsteknolog, boteknolog, nanoteknolog och mycket mer. Det är ett effektvt sätt att utbyta kunskap och bedrva forsknng och utvecklng och det genererar också goda förutsättnngar för att samverka med de bästa spelare Europa har att erbjuda, vare sg de är konkurrenter, nsttut eller högskolor. TexT: Sandra ahlqvst ForSknngSnSTTUT Internatonalserng skapar nnovatonskraft Sp Sverges Teknska Forsknngsnsttuts vson är att bl en nternatonellt ledande nnovatonspartner. och Sp är på god väg. genom långsktg strategsk tllväxt och samarbeten har nsttutet slagt sg n på den nternatonella marknaden och börjat göra avgörande avtryck. Vår verksamhet bygger på att SP tllsammans med sna kunder skapar lösnngar på svåra utvecklngsfrågor som kan addera värde för våra kunder. Uppdragen httar v genom att lyfta blcken mot närngslv och samhälle för att se var v kan göra mest nytta, säger SPs koncernchef Mara Khorsand. Som ett exempel på nnovatonsprojekt kan nämnas ett enfamljshus som SP utvecklat samarbete med husbyggaren Derome. Tllsammans med hustllverkaren arbetar SP för att utveckla husets prestanda med fokus på energeffektvserng. I SP-huset bor en fktv famlj där maskner smulerar olka energkrävande aktvteter som duschnng och matlagnng. I Varberg står ett dentskt hus med en genomsnttlg barnfamlj. Genom att samla nformaton och analysera och jämföra beteende, användarmönster, Mara Khorsand, koncernchef SP Sverges Teknska Forsknngsnsttut. Foto: Danel Roos husmateral och konstrukton arbetar v för att göra huset 60 procent mer energeffektvt. En sådan utvecklng lyfter hustllverkarens konkurrenskraft och bdrar samtdgt tll mnska mljöavtrycket, fastslår Mara Khorsand, som Uppdragen httar v genom att lyfta blcken mot närngslv och samhälle för att se var v kan göra mest nytta framhåller att nnovatonsarbetet sträcker sg långt utanför Sverges gränser. På frammarsch Inom loppet av fyra år har v ökat vår volym för deltagande EU-projekt från 30 mljoner tll över 110 mljoner. Idag v har stora kunder både USA och Asen. Störst är v dock Europa. För att ytterlgare stärka det nternatonella samarbetet har SP förvärvat 70 procent av SINTEF NBL, Norges Brannteknske Laboratorum, som är starka nom offshore. Detta har breddat verksamheten och förstärkt en redan stark forsknngsspets. Inom forsknngsområdet skog har projektet GreenFeed, en metod att producera proten ur en skogsndustrell procesström för användnng fskfoder, kammat hem andraprset EARTO Innovaton Prze. Prset delas ut för nnovatoner med betydande socala och/eller ekonomska resultat och är en fn fjäder hatten. Genom att arbeta för nya nternatonella samarbeten, där v kan kombnera olka kunskapsområden på ett gynnsamt sätt, räknar jag med att SP framöver kommer att stå ännu starkare, avslutar Mara Khorsand. TexT: ChrSTna B. WnroTh

15 We offer a Process for Industral Innovaton Modelng Smulaton Optmzaton Qualty Copyrght: AB Volvo FCC offers contract research, software, and servces for a broad range of ndustral applcatons. The Modelng, Smulaton and Optmzaton of products and processes boost techncal development, mprove effcency and cut costs of both large and small busnesses. Snce 2001 our hghly sklled team of mathematcans and engneers has successfully solved problems for more than 100 clents. We combne consultancy servces wth nnovatve research and development based on a wde spectrum of competences. Contact: Roland Roll roland.roll@fcc.chalmers.se Phone: +46 (0) Anton Berce anton.berce@fcc.chalmers.se Phone: +46 (0)

16 Annons 16 DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng Maj 2015 Gränsöverskrdande ForsknnG Mobltet skapar synergeffekter att arbeta gränsöverskrdande är helt nödvändgt om sverge ska stärka sn poston nom forsknng. stftelsen för strategsk forsknng gör därför stora satsnngar på program som främjar mobltet mellan sektorer, dscplner och länder. När man rör sg över gränser skapar det ofta stora synergeffekter, man ökar förståelsen för andra sätt att tänka och sprder kunskap. Nya déer föds samtdgt som forsknng bland får helt andra tllämpnngar än vad man tänkte sg från början. Det är oerhört berkande att se saker och tng ur olka vnklar, säger Joakm Amorm, programchef på Stftelsen för strategsk forsknng, SSF. Industrdoktorander är nytt program som SSF genom ett snabbt beslut gck n förra året efter att den tdgare fnansären Vetenskapsrådet dragt sg ur. Programmet ger stöd tll personer som är anställda ett företag men som vll doktorera vd ett unverstet eller högskola. Det samfnanseras av företaget och har handledare från såväl akademn som ndustrn. Bdraget är 2,5 mljoner kronor per doktorand och programmet som helhet anslår 30 mljoner kronor per år. Utlysnngen gäller alla SSF:s verksamhetsområden nom naturvetenskap, medcn och teknk. V ser ett mycket stort värde detta program, som sänker trösklarna för anställda nom närngslvet som vll doktorera, säger Joakm Amorm. Byta arbetsplats Ett väl etablerat program som främjar rörlghet är Strategsk mobltet, som nu är nne på V tror att många mndre företag skulle kunna ha stor nytta av att delta Joakm Amorm, programchef på Stftelsen för strategsk forsknng. stt nonde år. Det är det enda programmet på SSF där personen som mottar bdraget nte behöver vara doktor eller blvande doktor. Syftet med programmet är att uppmuntra personer att byta arbetsplats under en begränsad perod, vanlgtvs under ett tll två år. Personer som arbetar nom närngslvet får möjlghet att forska på ett lärosäte, medan forskare nom akademn får tllfälle att pröva på arbetsuppgfter nom ndustrn. Varje utlysnng brukar resultera crka 15 projekt med ungefär lka många deltagare från närngslvet som från akademn. SSF bdrar med hela lönen under den td projektet pågår. Strategsk mobltet spänner också över SSF:s hela verksamhetsområde. Senare år kommer SSF att anordna rundabordssamtal med branschorgansatoner syfte att sprda kunskap om Industrdoktorandprogrammet och Strategsk mobltet, nte mnst för att nå ut tll små och medelstora företag. V tror att många mndre företag skulle kunna ha stor nytta av att delta eftersom de nte alltd har resurser tll kvalfcerad forsknng. Våra uppföljnngar vsar att resultaten är mycket goda för såväl akadem som ndustr, säger Joakm Amorm. Samarbete med Sydkorea Internatonell rörlghet är av avgörande betydelse, synnerhet för ett ltet land som Sverge. SSF beslutade därför förra året att nleda ett blateralt program tllsammans med NRF, Natonal Research Foundaton, som är Sydkoreas största forsknngsfnansär. Sydkorea är det land som relatvt sett satsar mest världen på forsknng och v ser stor strategsk nytta med detta samarbete. Sydkorea har flera lkheter med Sverge, det är högteknologskt, utbldnngsnvån är hög och landet är ltet relaton tll omgvnngen. Sverge har goda nätverk EU och USA och v anser att det är av stor vkt för framtda forsknngsledare att rkta blckarna mot Östasen. Vardera land bdrar med 30 mljoner kronor under sex år tll no projekt nom områdena boteknk, materalvetenskap och IKT. Varje projekt har handledare såväl Sydkorea som Sverge. TexT: CrsTna LeFLand semnarum almedalen Var fnns jobben? nära hälften av alla befntlga jobb kan försvnna under de närmaste 20 åren. Men samtdgt skapas en rad nya. almedalen arrangerar ssf ett semnarum på temat var fnns jobben automatserngens tdevarv? Förra året nterade Stftelsen för strategsk forsknng en debatt om det dramatska bortfallet av arbeten som v står nför då dgtalserng och robotserng förändrar arbetslvet grunden. Nu följer SSF upp med ny rapport skrven av Stefan Fölster samt ett semnarum Almedalen. Där ställs frågan vlka nya arbeten som kommer kölvattnet av denna utvecklng. V ser att många nya arbetstllfällen skapas. Bland annat växer efterfrågan med crka Eva Regårdh, kommunkatonschef på SSF. tre procent per år på personer som tar fram dgtala plattformar, och det gäller allt från servceteknker tll datavetenskapare, säger Eva Regårdh, kommunkatonschef på SSF. Men de dgtala plattformarna sg möjlggör ju också nya tjänster, och bdrar därmed med nya jobb. Dgtalserngen skapar också en komplextet som gör att företag kan varera sna erbjudanden och nå ut tll betydlgt fler konsumenter. Den lokala marknaden blr global vlket ger stora möjlgheter, nte mnst för små och nschade företag att växa. V konsumerar också alltmer hälso- och sjukvård, reser mer, beställer tjänster som matkassar och så vdare, vlket också skapar nya arbetstllfällen. Så vsst kommer det nya jobb, men dessa kompenserar tyvärr nte för bortfallet, framhåller Eva Regårdh. Därför är det oerhört vktgt att v för en dskusson om vlka reformer som krävs för att anpassa samhället tll den snabba teknska utvecklngen. Rapporten sn helhet fnns att läsa på TexT CrsTna LeFLand SeMnaruM: semnaret almedalen hålls den 1 jul kl , Wsby strand Congress, strandvägen 4, lokal Lojsta 2. Medverkar gör ssf:s vd Lars Hultman, stefan Fölster, reformnsttutet, erk kruse, ercsson, anna Breman, swedbank och framtdsmnster krstna Persson.

17 Vd Uppsala unverstet skapas daglgen ny kunskap tll nytta för samhälle, närngslv och kultur. Uppsala unverstet en plats för nyfkna I mer än 500 år har männskor sökt sg ht för att nspreras och utvecklas. Här möts männskor från hela världen och här föds déer som förbättrar den. Ett exempel är Upsalte som utvecklats av våra forskare ett materal med rekordstor yta per gram (över 800 kvadratmeter!) och en oöverträffad förmåga att absorbera vatten. Det handlar nte bara om framgångsrk forsknng och Nobelprstagare. Också våra studenter har blvt kända för fantastska déer som förbättrat lvet för många.

18 Annons 18 DennA t emat D n ng ä r e n A n nons f rån n e xtm e D A Annons Framtdens Forsknng Maj 2015 PåverkanSPlaTTForm För Förnybara drvmedel f3 med förnybart fokus nom Horsont 2020 vsonen om ett klmatneutralt Sverge år 2050 har medfört stort fokus på utvecklng av förnybara drvmedel nom transportsektorn. nom påverkansplattformen och nätverks organsatonen f3 samverkar akadem, myndgheter och närngslv för att öka kunskapen om hållbara alternatv för fordonsflottan tll år 2030 och därefter. Utmanngen att ersätta fossla drvmedel är komplex och det är vktgt att de nordska länderna blr en del av lösnngen. EU:s senaste ramprogram för forsknng och nnovaton, Horsont 2020, är tematskt nrktat mot olka samhällsutmanngar och uppmuntrar nnovaton och tväroch mångvetenskaplga angreppssätt. Sverge lgger framkant vad gäller forsknng och utvecklng krng förnybara drvmedel. När nu Horsont 2020 flyttar fokus vdare mot tllämpnng, nnovaton och demonstraton behöver svenska aktörer delta för att befästa vår ställnng nom området, säger Ingrd Nyström, föreståndare för f3, Svenskt kunskapscentrum för förnybara drvmedel. Samlar svenska aktörer f3 samlar, samverkan med Energmyndgheten och Västra Götalandsregonen, Sverges nom området mest aktva högskolor, unverstet och forsknngsnsttut samt en rad ndustrföretag. Av Vnnova har f3 därför fått uppdraget att även verka som en svensk påverkansplattform med syfte att postonera svenska ntressen mot Horsont Stor kunskapsbredd Organsatonen har stor kunskapsbredd och möjlghet att moblsera personer med överblck och förankrng nom både akadem och företagsvärldens olka branscher. Nätverket är otrolgt värdefullt. När man behöver data, uppgfter eller tllgång tll en specfk aktör eller nätverk vet man precs vem man ska kontakta, säger Pål Börjesson, professor mljö- och energsystem vd Lunds unverstet. Eva Lnd Grennfelt, utvecklngsngenjör på Preems raffnader, understryker att vssa samarbeten har möjlggjorts just tack vare den unka bredden f3:s nätverk. Eva Lnd Grennfelt, Pål Börjesson och Ingrd Nyström. Foto: Johanna Mossberg Sverge lgger framkant vad gäller forsknng och utvecklng krng förnybara drvmedel F3 ger, förutom nätverket, en samlad röst genom att forsknngsresultat tllgänglggörs så att de lättare når poltker och andra beslutsfattare nom området, konstaterar hon. f3:s sektorsöverskrdande representaton är en förutsättnng för att svenska ntressen ska föras fram på ett effektvt sätt. Storskalg mplementerng av system för förnybara drvmedel kräver samarbete över exsterande ndustrsektorer och forsknngsfält f3 har alla förutsättnngar för att katalysera just sådant samarbete, avslutar Ingrd Nyström. TexT: Sandra ahlqvst NextMeda EIT Raw Materals stärker Europas konkurrenskraft Sverge står nför unka möjlgheter då EIT Raw Materals etableras EU:s största nnovatonssatsnng någonsn nom råvaror. Satsnngen fokuserar på kommersalserng av produkter och tjänster för en global marknad. Nodetablerngen Luleå, med excellens nom prmära råvaror och mplementerng av IT, har enorm nternatonell potental. European Insttute of Innovaton and Technology (EIT) stärker nnovatonskapactet, konkurrenskraft och hållbar tllväxt Europa. EIT Raw Materals är en långsktg satsnng som beräknas pågå 14 år, berättar Mara Magdalena Holmgren, nterm manager ansvarg för nodetablerngen där också danska och rländska parter medverkar. Under tre års ntensvt arbete har v byggt ett starkt konsortum med ndustr, nsttut och unverstet, 116 partners från 22 länder. I december vann v EIT:s utlysnng nom råvaror. Under 2015 etablerar v organsatonen sex noder fördelade över Europa med ett huvudkontor Berln. Varje nod bygger på ett starkt ekosystem, förklarar hon. Prmära råvaror och IT Noden stärker Sverges attraktvtet och utgör ett nav för nternatonellt samarbete med fokus på nnovaton. Satsnngen ska generera arbetstllfällen genom nya företag och växande SME nära samarbete med ndustr och akadem. EIT Raw Materals är en satsnng mångmljardklassen. Den behövs för att säkra Europas framtda råvaruförsörjnng och för att bdra tll ökad global konkurrensförmåga för gruvföretagen och deras underleverantörer av produkter och tjänster, betonar Monca Bellgran, forsknngsdrektör vd LKAB och ledamot EIT Raw Materals styrelse. LKAB vll genom satsnngen skapa förutsättnngar att mplementera ny kunskap tll utbldnngar, lvslångt lärande och konkreta nnovatoner företagen, sammanfattar Monca Bellgran. V har vart med det omfattande förarbetet och fortsätter att ta en aktv roll genomförandet. Luleå teknska unverstet har vart ledande arbetet att utveckla EIT Raw Materals, det är särsklt skojgt att en nod etableras vd vårt campus på Porsön. Den är ett komplement tll de satsnngar som redan fnns vd LTU, t.ex. CAMM, Från vänster: Jenny Greberg, Marco Zwnkels, Lawrence Hooey, Jan-Erc Sundgren, Ramon Wyss, Mkael Ramström, Mara Magdalena Holmgren, Jens Gutzmer och Roland Roberts. STRIM och NordMn, menar professor Pär Wehed, styrelseordförande för noden. Sverge har en god poston konsortet med Monca Bellgran EIT Raw Materals styrelse och Jan-Erc I december 2014 vann konsortet EIT:s prestgefulla utlysnng nom råvaror. En av EIT Raw Materals sex nnovatonsnoder etableras Luleå vd LTU campus. et.europa.eu Sundgren, Volvogruppen, som dess ordförande. Tack vare gruv- och leverantörssektorns starka engagemang är satsnngen möjlg, avslutar Mara Magdalena Holmgren.

19 NextMeda 19 Nya projektframgångar för Datavetenskap Med hög forsknngsexcellens och ett starkt partnernätverk har Datavetenskap vd Karlstads unverstet vunnt flera nya projektframgångar. Bland annat ska en nternatonell plattform för tester av mobla bredbandsnätverk byggas. Karlstads unverstet satsar kraftfullt på IT-forsknngen genom att utöka resurserna för Datavetenskap. Under det senaste året har forsknngsverksamheten vd ämnet ökat med 50 procent. Förra året nrättades Datavetenskap som en av två excellenta forskargrupper på unverstetet en satsnng för att ge Karlstads unverstet en tydlgare forsknngsprofl och samtdgt stärka spetsoch breddforsknngen. V valde tdgt att fokusera vår forsknng mot två områden datakommunkaton och datasäkerhet samt att jobba med projekt. Det är två avgörande faktorer bakom vår framgång. Tack vare alla de projekt v vart delaktga har v byggt upp ett starkt nätverk över hela Europa med representanter från både forsknngsvärlden och närngslvet, säger Anna Brunström, professor datavetenskap. Långt över genomsnttet Datavetenskap vd Karlstads unverstet bevljades nylgen fnanserng för fyra forsknngsprojekt från EU:s nya ramprogram för forsknng och nnovaton, Horzon 2020, världens största program för forsknng och nnovaton. Över ansöknngar skckades n från lärosäten runt om EU programmets första ansöknngsomgång. Av dem har 11 procent bevljats. För Sverge är sffran 12 procent. Karlstads unverstet bdrog med 20 ansöknngar av vlka sju har bevljats. Med 35 procent bevljade projekt lgger alltså Karlstads unverstet långt över genomsnttet. Projekten passar väldgt bra n på vårt forsknngsområde. De ger oss också möjlghet att rekrytera fler personer och expandera forsknngen. I samband med det får v förstås möjlghet att söka fler projekt, säger lektor Stefan Alfredsson och tllägger: Bollen har verklgen kommt rullnng här på Datavetenskap under de senaste åren med fnanserng från KKstftelsen, excellent forskarmljö och Horzon-projekt. Det är väldgt rolgt att få bekräftat att v bedrver bra forsknng som resulterat förtroendet att få genomföra de här projekten. Stefan Alfredsson, lektor datavetenskap, och Anna Brunström, professor datavetenskap. De fyra projektansöknngarna från Datavetenskap som bevljats fnanserng från Horzon 2020 är följande: Measurng Moble Broadband Networks n Europe Syftet med projektet är att desgna, bygga och drva en öppen plattform för att göra skarpa tester på mobla bredbandsnätverk. Plattformen ska framför allt användas för att dentfera nyckelparametrar som påverkar prestandan mobla bredbandsnätverk. Tanken är att v ska få en testbädd Sverge, Norge, Italen och Spanen som kommer nnefatta moblt bredband över cellulära nät och även wf. Det ska kunna göras kontnuerlga bakgrundsmätnngar så att du kan få en hstork över hur näten fungerar på olka geografska platser och med olka teknker. Det ska även vara en plattform där det kan komma n forskare utfrån som behöver testa hur väl en tjänst fungerar eller hur ny teknk kan fungera en sådan här mljö, förklarar Anna Brunström och tllägger: Projektet är en del det EU-fnanserade programmet FIRE, Future Internet Research and Expermentaton, vlket nnebär att man bygger en nfrastruktur som görs tllgänglg även för andra forskare. En vktg komponent FIRE-projekten är att bjuda n andra forskare och organsatoner att expermentera på plattformen, vlket är en spännande dmenson det här projektet som v hoppas ska ge oss många nya kontakter. A New, Evaluatve API and Transport-Layer Archtecture for the Internet Projektet ska skapa en mer flexbel arktektur för Internet för att bland annat stödja utvecklngen av nya nnovatva tjänster på nätet. Genom bättre gränssntt ska fler användare kunna ntegrera sna tjänster på nätet på ett enklare och mer gvande sätt. Prvacy and Securty Mantanng n the Cloud En av utmanngarna med molntjänster är förvarngen av känslg nformaton. Projektet ska undersöka molntjänster och ta fram en portfölj med verktyg som kan garantera säkerheten för känslg nformaton som lagras molnet. Secure Cloud Identty Wallet Genom det ökade nternetanvändandet och den ökade moblteten ökar också kraven på fler dgtala tjänster nom exempelvs e-hälsa, e-förvaltnng och e-busness. Målet med projektet är att utveckla, testa och vsa upp nnovatva molnbaserade tjänster för att lagra, hantera och dela nformaton om dgtala dentteter och annan krtsk persondata. Karlstads unverstet har crka studerande och drygt anställda. Insttutonen för matematk och datavetenskap har runt 70 medarbetare, varav drygt 40 nom datavetenskap, och ngår fakulteten för hälsa, natur- och teknkvetenskap. Datavetenskap omfattar de teoretska och praktska aspekterna av utvecklngen av mjukvarusystem. Vd Karlstads unverstet är forsknngen och undervsnngen främst fokuserad på datakommunkaton, dstrbuerade system, datasäkerhet och software engneerng. Karlstads unverstet Karlstad Tel: E-post: nformaton@kau.se

20 20 NextMeda Här bedrvs forsknng om de stora framtdsfrågorna Hur påverkar våra beslut dem som ännu nte fnns? Vlka rsker för nya teknologer med sg? Vad för framtd har demokratn? Med nya forsknngsprogrammet Vlken framtd? tar Insttutet för framtdsstuder (IF) sg an frågan om hur v bör ställa oss tll de stora frågorna med de långa tdsperspektven. Gustaf Arrhenus, nytllträdd VD för Insttutet för framtdsstuder. Foto: Johan Marklund När Gustaf Arrhenus, professor praktsk flosof, tllträdde som ny VD för IF slutet av 2014 hade han en tydlg bld av den forsknng han vlle att nsttutet skulle bedrva. Idag har IF antagt forsknngsprogrammet Vlken framtd? Utmanngar och vägval det 21:a århundradet och är full gång med att rekrytera forskare från flera olka dscplner. Vårt uppdrag är att bedrva förstklassg och polcyrelevant forsknng med långt framtdsfokus, och att hjälpa såväl poltker som beslutsfattare närngslv, organsatoner och offentlg verksamhet med bra beslutsunderlag. Insttutet bedrver tvärvetenskaplg forsknng vars resultat kan omfatta såväl abstrakta teorer från flosofer och statsvetare som emprska resultat från ekonomer och jurster. Demokrat och framtda generatoner Forsknngsprogrammet omfattar fem olka teman som tar upp frågor som har stor betydelse för hur v vll att framtdens samhälle ska se ut. Det första temat, Vårt ansvar gentemot framtda generatoner, utgår från att det v gör nu kommer att ha konsekvenser långt n framtden. Ett exempel är klmatfrågan. V måste fråga oss hur v värderar framtda lv de beslut v tar dag. I det andra temat, Demokrat för det 21:a århundradet, fokuserar man på utvecklngen av demokratn. På många sätt har de senaste 30 åren vart en slags seger för representatv demokrat, men trots det menar Arrhenus att styrelseskcket står nför något av en krs. Överstatlga organ som EU och WTO samt allt större multnatonella företag ökar sn makt på bekostnad av natonellt valda regerngar. Samtdgt mnskar valdeltagandet och allmänhetens engagemang poltska parter. Därför behöver v ställa grundläggande frågor om hur den framtda demokratn ska se ut. Snabba teknologska förändrngar Den snabba teknska utvecklng som v såg under 1900-talet kommer trolgtvs att fortsätta under 2000-talet och bl än mer avgörande för vårt levnadssätt. Arrhenus ger bland annat exemplen robotserng, AI och medcnska teknologer som kan förändra männskans bologska förutsättnngar radkalt. Sådana frågor kommer att studeras temat Nya teknologer och mänsklghetens framtd. Här måste v ha ett väldgt långt tdsperspektv och utveckla verktyg för att kunna bedöma rsker och göra välnformerade prorterngar. Allt fler jobb kommer också att påverkas av den teknska utvecklngen och vssa fall tll och med försvnna. Detta kommer sn tur att ha betydelse för hur de ekonomska resurserna fördelas samhället. Jämlkhet och dskrmnerng Frågan om hur resurser bör fördelas är också närvarande temat som kallas Jämlkhet. Här lgger fokus på att defnera och mäta socal och ekonomsk jämlkhet och även på frågan om hur jämlkhet bör prorteras förhållande tll andra mål som tll exempel frhet och tllväxt. Inom temat Dskrmnerng, sexsm och rassm handlar det om att se närmare på dskrmnerngens mekansmer och på hur våra omedvetna föreställnngar kan påverka fördomar och stereotyper. Det fnns ett fenomen som kallas för mplct bas och som syftar på att v bär på omedvetna föreställnngar om kön eller etnctet som kan leda tll orättfärdg dskrmnerng. V tttar även på sådant som postv särbehandlng och kvoterng är det något som kan skapa en rättvsare arbetsstuaton eller blr det omvänd dskrmnerng stället? Öppna dörrar En vktg del av nsttutets verksamhet är att lyfta framtdsperspektvet det offentlga samtalet och det görs genom bland annat semnarer, möten, vdeonspelnngar, podcasts och publkatoner. V har mycket utåtrktad verksamhet, det lgger vårt uppdrag. Genom den märker v också att det fnns ett stort ntresse för de frågor v arbetar med och det är väldgt glädjande. Det handlar om kunskap som bör komma både beslutsfattare och allmänheten tll gagn och det tar v fasta på, avslutar Arrhenus. Insttutet för framtdsstuder är en självständg forsknngsstftelse som fnanseras genom bdrag från statsbudgeten och externa forsknngsanslag. Insttutet bedrver tvärvetenskaplg forsknng krng vktga framtdsfrågor och lyfter framtdsperspektvet såväl forsknng som det offentlga samtalet med bland annat semnare- och publkatonsverksamhet. VD utses av styrelsen på sex år taget och ansvarar för nsttutets forsknngsprogram. Styrelseordförande utses av regerngen och är dag Bengt Westerberg. För aktuella aktvteter, besök Insttutet för framtdsstuder Box Stockholm Tel: E-post: nfo@ffs.se