DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Jan Björklund: Samarbete måste löna sig

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Jan Björklund: Samarbete måste löna sig"

Transkript

1 DennA tematd nng är en från nextm e D A SSF har en unk roll som fnansär för den strategska forsknngen Vår ledstjärna är att vara ett världsledande nsttut med syfte att addera värde tll närngslvet Mara Khorsand, vd för SP Sverges Teknska Forsknngsnsttut. Lars Hultman, vd för Stftelsen för Strategsk Forsknng. Framtdens Forsknng från dé tll produkt Europas konkurrenskraft fokus för EU-forsknng Stora satsnngar görs nom EU för att 5 stärka Europas globala konkurrenskraft. Forsknngsprogrammet Horzon 2020 får utökande resurser och förenklade regler. Samtdgt lyfts betydelsen av nnovatoner, med nya satsnngar nom EIT, där de tre områdena klmat, energ och kommunkaton ska kompletteras med flera andra. Jan Björklund: Samarbete måste löna sg Samarbete mellan lärosäten, offentlg 8 sektor och närngslv ska uppmuntras och löna sg. Därför har regerngen gett Vnnova uppdraget att föreslå hur de lärosäten som är bäst på att samverka ska premeras. V frågar forsknngsmnster Jan Björklund hur regerngen vll arbeta för att föra svensk forsknng framåt. Stora utmanngar grogrund för nnovatoner och tllväxt De globala utmanngarna nom mljö, demograf, hälsa och utbldnng kan använ- 18 das som drvkraft för nnovatoner och tllväxt. VINNOVA:s program Utmanngsdrven nnovaton tar avstamp komplexa problem och satsar på forsknng om hållbara lösnngar på de stora framtdsfrågorna. Man letar nte bara efter teknska lösnngar, behovsägarna ska också vara med. Satsnng på unga forskare Tllvarata kompetensen närngslvet Sverge kan rekrytera toppforskare Insttuten länkar ndustr och akadem Ingår som blaga Dagens ndustr jun 2013.

2 HOPE IS NOT A BUSINESS STRATEGY framgångsrka forskare drar nytta av sna mmaterella tllgångar läs mer om dna möjlgheter på prv.se/foretagare och förbättra dna affärer

3 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun Att stärka och nyttggöra svensk forsknng Tdnngen du nu har framför dg vsar på flera vägar att stärka och nyttggöra svensk forsknng. Som professor vd ett större svenskt lärosäte har jag kommt att uppskatta värdet av att arbeta strategskt med olka forsknngsresurser och att utblda attraktva cvlngenjörer, lcentater och doktorer. Utgångspunkten är att forsknngen ska bdra tll ntellektuella lyft och välstånd samhället. V har aldrg har haft så många forskare och lärosäten som dag. Regerngen fortsätter att höja anslagen tll forsknng och nnovatoner. Ny Teknk beräknade nylgen antalet FoU-anställda Sverge tll I så måtto står Sverge starkt. Nu handlar det om att få synerg ur satsnngarna; nte samordnng tll varje prs, men mera nätverkande. Temat för den här tdnngen är just att föra forsknngen från dé tll produkt. Forsknng beskrvs ofta som en rätlnjg process. Först gör forskarna en upptäckt stt labb, som förädlas och produktferas av ett företag, som sedan säljer och marknadsför den. Ungefär som en grödas utvecklng ett trädgårdsland, man sår, skördar, förädlar, konsumerar. Men det fnns goda skäl att ompröva denna förenklade bld, allra helst nu när det blr allt vanlgare att nnovatoner kommer underfrån, från små, nystartade företag. Det är dessutom så att många forsknngsresultat, lksom många nnovatoner, baserar sg på en oväntad kombnaton av känd kunskap och teknk. Den här trenden är extra tydlg nom t-sektorn, några spännande svenska exempel är Spotfy och Skype. Vägen fram tll användbar produkt är ofta mycket mera komplcerad, delvs rratonell, och nästan alltd unk för det specfka fallet. Det här gäller både för grundforsknng och tllämpad forsknng, all kunskap All kunskap behövs, och man vet nte rktgt vlket sammanhang det kommer att dyka upp behövs, och man vet nte rktgt vlket sammanhang det kommer att dyka upp. Ambtonen är naturlgtvs att den ska bdra tll kunskapsuppbyggnad och på lte skt skapa något nyttgt samhället. Det är på drvkrafter och engagemang det kommer an. En forsknngsfnansär som SSF, med uppdraget att främja utvecklngen av starka forsknngsmljöer med betydelse för Sverges framtda konkurrenskraft, måste naturlgtvs förhålla sg tll detta. Ett ntressant synsätt är att ttta på vad världen kan tänkas behöva om sådär fem-to-femton år, och ha en strateg för att leverera just det. Det är mn förhoppnng att den strateg SSF fastlagt för åren passar väl n här. Att stödja svensk forsknng denna rktnng är en utmanng som jag ser fram emot att arbeta med de kommande åren. Lars Hultman, vd SSF Om detta kan du läsa Framtdens Forsknng 04 Sverge leder nnovatonslgan Intervju med Charlotte Brogren, generaldrektör för Vnnova. 05 Europas konkurrenskraft fokus för EU-forsknng 06 Strategsk forsknng lyfter Sverge Intervju med Lars Hultman, vd för SSF. 07 Effektv samverkan: akademsk och ndustrell forsknng Intervju med Jan-Erc Sundgren, Teknkföretagen. 08 Regerngen och oppostonen ntervju 09 Wallenbergstftelserna satsar på unga forskare Intervju med Peter Wallenberg Jr Insttuten är länken mellan ndustr och akadem 12 Toppforsknng och långsktghet: forskarrekryterng Intervju med Staffan Normark, Kunglga Vetenskapsakademen. 13 Inkubatorsystem världsklass Akademn om nnovatonsutvecklngens basbehov 16 Mentorprogrammet som katalyserar forsknngsresultat 17 Immateralrättsstrateg tryggar forsknngens värde 18 Strategsk mobltet överför kunskap mellan sektorer 18 VINNOVA: Utmanngsdrven nnovaton 19 Forsknngsfnanserng och nya nctamentsstrukturer Presenterade företag och organsatoner 20 Chalmers Bluetest 31 KTH Hero-m 21 KTH Insttutonen 32 ABB för materalvetenskap 33 KTH XPRES 22 Lnköpngs unverstet 34 Teknska Högskolan 22 LU ALUX Jönköpng 23 Atlas Copco 35 Karlstad unverstet 24 Chalmers SHC 35 Högskolan Dalarna 25 KTH / Ercsson / Scana 36 UU Avdelnngen för 26 Luleå teknska unverstet Tllämpad kärnfysk 27 Umeå unverstet 36 Högskolan Gävle REESBE 27 UU Insttutonen för Kem 37 Södertörns högskola 28 UU SNIC 38 LU Foodbest 29 UU Ångström 38 LU nchrem 30 Uddeholm 39 Aalto Unversty 31 Swerea SICOMP Framtdens Forsknng från dé tll produkt är producerad av NextMeda. Skrbenter Sandra Ahlqvst, Anette Bodnger, Carn Brnk, Joachm Brnk, Håkan Edvardsson, Crstna Lefland, Clas Lewerentz, Henrk Norberg, Chrstna B. Wnroth Fotografer Johan Marklund, Bea Tgerhelm Omslagsfoton Lars Hultman: Foto SSF, Mara Khorsand: Foto Danel Roos Grafsk form Stellan Stål försäljnng NextMeda, Meda X Norr Tryck V-TAB Dstrbueras tllsammans med Dagens ndustr jun 2013 Frågor om nnehållet besvaras av NextMeda Tel: , E-post: För mer nformaton om tema- och kundtdnngar dagspress kontakta: Nklas Engman Telefon , Mob E-post: Vll du vdga dna vyer? Då kan du söka bdrag från Stftelsen för Strategsk Forsknng, SSF. För att uppmuntra rörlgheten mellan akadem och närngslv har SSF ett program kallat Strategsk mobltet. Nu utlyser v bdrag som täcker lönen under 4-12 månader för tjänstgörng närngslvet för unverstetsforskare eller nom högskolan för den som är verksam nom ndustrn. Det går bra att dela upp tjänstgörngen olka peroder och man får även arbeta deltd under vstelsen. Bdragsmottagaren ska bedrva forsknng eller teknsk utvecklng nom stftelsens ansvarsområde som är naturvetenskap, teknk och medcn. Läs mer på vår hemsda, eller kontakta Joakm Amorm, SSF, tel Ssta ansöknngstd är måndag den 9 september kl 14:00.

4 4 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun 2013 Sverge bra på nnovaton men kan bl bättre Sverge är det mest nnovatva landet EU, enlgt EUkommssonens rangordnng. Men det går nte att vla på några lagrar, menar Charlotte Brogren, generaldrektör för VINNOVA. V lgger bra tll olka mätnngar. Men v måste bl ännu bättre på att kommersalsera déer och skapa nya affärsmöjlgheter, företag och arbetstllfällen. VINNOVA Text Crstna Lefland Sverge leder nnovatonslgan EU, följt av Tyskland, Danmark och Fnland då parametrar som FoU-satsnngar närngslvet och nvesterngar högre utbldnng mäts. Det vsar att mycket av det FoU-arbete som görs Sverge är framgångsrkt och står sg väl den nternatonella konkurrensen. Men samma undersöknng vsar också att Schwez utklassar EU-länderna och att USA, Sydkorea och Japan är de mest nnovatva natonerna globalt. Charlotte Brogren framhåller att det är väsentlgt att ha ett globalt perspektv, både när det gäller att värdera Sverges nnovatonskraft och för att htta lösnngar på de stora framtdsutmanngar som v står nför. För att bbehålla och öka vår konkurrenskraft krävs att v samarbetar globalt och gränsöverskrdande mellan olka dscplner och sektorer. Sverge står sg ofta bra olka mätnngar, men när det kommer tll krtan är v nte tllräcklgt bra på att nyttggöra FoU och skapa nya företag och arbetstllfällen, säger hon. Främjar samverkan VINNOVA:s uppgft är att främja hållbar tllväxt Sverge genom att skapa goda förutsättnngar för nnovaton och att fnansera behovsmotverad forsknng. Varje år satsar myndgheten crka två mljarder kronor på olka nsatser, en summa som praktken blr det dubbla, då mottagarna har krav på sg att medfnansera med mnst lka mycket. Ett starkt fokus är att främja samverkan, nte bara mellan akadem och närngslv utan även mellan tradtonellt åtsklda dscplner, som naturvetenskap och samhällsvetenskap. Därför präglas satsnngarna av ett helhetsperspektv, där olka aktörer från akadem, ndustr, forsknngsnsttut och offentlg sektor bdrar och samarbetar. I exempelvs programmet Utmanngsdrven nnovaton är det ett krav att forskargrupperna är multdscplnära och skär över sklda sektorer. V står nför en rad stora utmanngar som v måste lösa på ett globalt plan. Klmatfrågan, förnybar energ, urbanserng och hälso- och sjukvårdsfrågor är några av de mycket komplexa frågor som måste adresseras och det fnns nga enkla eller endmensonella lösnngar. V måste angrpa dessa utfrån olka nfallsvnklar, bryta nvanda mönster och våga tänka nytt och annorlunda. V ser att den här typen av samverkan fungerar och den röner nternatonellt ntresse, säger Charlotte Brogren. Strategska nnovatonsområden är ett annat exempel på ett program som syftar tll att stärka samverkan mellan närngslv, offentlg sektor och akadem. Det är ett samarbete mellan VINNOVA, Energmyndgheten och Formas och tar Förändrngar sker snabbt och v måste ttta brett och nte begränsa oss tll närområdet Charlotte Brogren, generaldrektör för VINNOVA. stt avstamp regerngens budgetproposton. Programmet ska kraftsamla på nnovatonsområden som bedöms vara strategska för Sverge. Fnanserng kommer att ges tll områden som tänjer på gränser, bryter ny mark och stärker den svenska konkurrenskraften. Offentlg sektor drvkraft Den offentlga sektorn står nför stora utmanngar och Charlotte Brogren framhåller att den blr en allt vktgare drvkraft både för att utveckla nnovatoner och för att tllämpa dem verksamheten och därmed skapa nya tjänster och företag. Innovatonskraften nom den offentlga sektorn är därför ett av VINNOVA:s strategska områden och man samarbetar långsktgt med Sverges kommuner och landstng, SKL, för att främja nyttggörandet av nnovatoner denna krtska sektor. Det är väsentlgt att stmulera nnovatoner nom offentlg sektor för att säkerställa att v kan bbehålla och utveckla vår välfärd. Exempelvs hur man utformar upphandlngar kan vara ett mycket effektvt styrnngsmedel, säger Charlotte Brogren. En central uppgft för VINNOVA är också att vara natonell kontaktmyndghet för EU:s ramprogram för forsknng och utvecklng. Charlotte Brogren framhåller vkten av att många aktörer samarbetar krng FoU, både nom EU och globalt. Förändrngar sker snabbt och v måste ttta brett och nte begränsa oss tll närområdet. Det fnns ngen anlednng att uppfnna hjulet om och om gen. VINNOVA Foto: Johan Marklund VINNOVA:s satsnngar och program sker nom ramen för elva strategska områden: Hälsa, Transport och mljö, Tjänster och IKT, Produkton och arbetslv, Utmanngsdrven nnovaton, Samverkansprogram, Innovatonskraft offentlg verksamhet, Innovatva SMF, Kunskapstrangeln, Indvder och nnovatonsmljöer samt EU och nternatonell samverkan. LIVBOJ Var tredje person Sverge får cancer under sn lvstd. 10% av stödet tll cancerforsknngen kommer från staten. 90% av stödet kommer från prvata gåvor. STÖD PATIENTNÄRA CANCERFORSKNING SKÄNK 100:- DIREKT SMS:A CANCER 100 TILL Välj mellan 50, 100 eller 200 kronor per sms att skänka tll Radumhemmets Forsknngsfonder. Exempel: vll du ge 50 kronor skrver du texten CANCER 50 dtt sms.

5 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun Europas konkurrenskraft fokus för EU-forsknng Stora satsnngar görs nom EU för att stärka Europas globala konkurrenskraft. Forsknngsprogrammet Horzon 2020 får utökande resurser och förenklade regler. Samtdgt lyfts betydelsen av nnovatoner, med nya satsnngar nom Europeska nsttutet för nnovaton och teknk. Horzon 2020 Text Crstna Lefland Horzon 2020, EU:s nya ramprogram för forsknng och nnovaton, mplementeras om ett drygt halvår. Den föreslagna budgeten är 80 mljarder euro, vlket nnebär en öknng på crka 40 procent. Samtdgt förenklas ansöknngsförfarandet, bland annat genom att programarktekturen blr tydlgare, med mndre byråkrat och enhetlga regler. Gunnar Hökmark, moderat EU-parlamentarker, drev kravet på en fördubblng av anslagen, men är ganska nöjd ändå. Jag tror att detta är så långt som man realstskt sett kunde komma. Budgeten nnebär ändå en tydlg prorterng av forsknng och nnovaton och ger utrymme för starka gemensamma satsnngar, säger han. Det är vktgt att svenska aktörer är aktva nom EU:s forsknngsprogram Mer tll svensk forsknng För Sverges del kan öknngen nnebära en rejäl förstärknng av forsknngsanslagen. Svenska forskare hämtar dag hem crka no mljarder kronor ur EU:s forsknngsmedel, vlket motsvarar 3,9 procent. Om svenska aktörer når upp tll fyra procent det nya programmet skulle detta ge 600 mljoner kronor mer tll svensk forsknng fram tll 2020, framhåller Gunnar Hökmark. Det är vktgt att svenska aktörer är aktva nom EU:s forsknngsprogram både för Sverge och för EU som helhet. Sverge har stora möjlgheter att bygga excellenta forsknngsmljöer, som kan ge stora postva effekter för hela Europa. Gunnar Hökmark vll också se att det totala utrymmet för forsknng och utvecklng ökar genom att man utnyttjar strukturfonderna tll att bygga och drva forsknngsplattformar ensklda länder. Det skulle vara ett kraftfullt sätt att bedrva regonalpoltk, som motverkar att neffektva ekonomska strukturer konserveras och stället bdrar tll att utveckla kunskapsekonomer, säger han. Horzon 2020 kommer att löpa och har tre delar: spetskompetens, Anders Flodström, chef för den KIC som fokuserar på ICT. Gunnar Hökmark, moderat EUparlamentarker. som bland annat rymmer Europeska forsknngsrådet, ERC, Industrellt ledarskap, som ska göra Europa attraktvt för nvesterngar forsknng och nnovaton samt Samhällelga utmanngar, som fokuserar på att htta lösnngar tll de stora utmanngar v står nför, Europa och globalt. Tll skllnad mot det sjunde ramprogrammet samlas all forsknngsfnanserng nu under ett enda program. Nyttggöra forsknng Horzon 2020 har ett starkt fokus på att nyttggöra forsknng så att den omsätts nnovatva produkter som både leder tll affärsmöjlgheter och adresserar de sto- V Europa har mycket att lära av kluster USA ra samhällsutmanngarna. Därför sker nu en kraftfull satsnng på Europeska nsttutet för nnovaton och teknk, EIT, som arbetar för att lyfta den europeska nnovatonsförmågan och konkurrenskraften genom ett ntegrerat samarbete mellan högre utbldnng, forsknng och ndustrn. EIT får budgetförslaget mellan tre och fyra mljarder kronor för att bygga ut sna nätverksområden, Knowledge and Innovaton Communtes eller KICs. Idag fnns tre KICs med fokus på klmat, energ och kommunkaton. Under den kommande budgetperoden planeras ytterlgare ett flertal nätverksområden som alla kommer att rkta n sg på olka samhällsutmanngar, berättar Anders Flodström, tdgare vce ordförande för EIT och nu chef för den KIC som fokuserar på ICT och som har stt säte Stockholm. Vlka de nya fokusområdena blr är nte beslutat, men det handlar om områden där det fnns stora behov av nnovatoner och möjlgheter att skapa affärsverksamhet, säger han och nämner hälsa, åldrande, lvsmedel, råvarutllgång, säkerhet och urbanserng som exempel på möjlga framtda KICs. Ett annat krtskt nnovatonsområde är att htta lösnngar för Europa att ta tllbaka ndustrell produkton och skapa ett mervärde och arbetstllfällen. Anders Flodström anser att erfarenheterna från de KICs som fnns dag vsar att modellen fungerar väl. På det egna centret antar man höst den tredje kullen studenter på masternvå, crka 250 personer; man har 150 doktorander och ett hundratal ndustrpartners sprdda över hela Europa. Det har nneburt radkala postva förändrngar, både när det gäller att få fram nnovatoner och en ny generaton ngenjörer och ekonomer. Samtdgt fnns det en nneboende tröghet, det går nte att lösa fundamentala problem drekt. Han lyfter fram kluster USA som goda exempel på dynamsk samverkan nom kunskapstrangeln. De är mycket nnovatva och duktga på att kommersalsera forsknng. Där har v Europa mycket att lära.

6 6 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun 2013 Strategsk forsknng lyfter Sverge Vetenskaplg excellens, ndustrell relevans, mobltet och starkt ledarskap är hörnstenar för Stftelsen för Strategsk Forsknng. Jag vll bygga vdare på denna starka tradton, säger Lars Hultman, nyblven vd. SSF Text Crstna Lefland Lars Hultman, professor tunnflmsfysk vd Lnköpngs unverstet, har lång erfarenhet av forsknng både Sverge och USA. Efter sn cvlngenjörsexamen teknsk fysk vd Lnköpngs unverstet arbetade han som post doc på Northwestern Unversty strax utanför Chcago och han har även tllbrngat ett år som gästforskare på Unversty of Illnos Urbana-Champagn tog Lars Hultman över som ansvarg för den tvärvetenskaplga forsknngen tunnflmsfysk Lnköpng, en forsknng som rönt stor nternatonell uppmärksamhet och som har befäst Sverges ställnng nom materalvetenskap och nanoteknolog. Båda dessa områden anses vara av stor strategsk betydelse för Sverge. Forskargruppen har vuxt tll närmare 60 personer och arbetar tvärvetenskaplgt och nära samarbete med ndustrn. V har fått ett starkt stöd från SSF och tack vare detta har jag fått en bra nblck SSF:s utlysnngar, som är mycket träffsäkra, säger Lars Hultman. Arbeta övergrpande Lars Hultman ser fram emot att sn nya roll nu få möjlghet att arbeta mer övergrpande med forsknngsfrågor. Stftelsen för Strategsk Forsknng är Sverges största offentlga forsknngsstftelse, med en bdragsbudget på över 600 mljoner kronor per år. Fokus lgger på forsknng nom naturvetenskap, lvsvetenskaperna och medcnsk teknk samt nformatons- och kommunkatonsteknk som har potental att bl tll nytta och stärka Sverges konkurrenskraft. Vetenskaplg excellens, ndustrell relevans, tvärvetenskap, ledarskap, nternatonellt utbyte och rörlghet mellan akadem och ndustr är några av ledorden. SSF har en unk roll som fnansär för den strategska forsknngen och det ska bl väldgt spännande att få vara med och utveckla verksamheten och dentfera nya strategska områden, säger han. Internatonell rörlghet värderas högt av SSF, vlket bland annat kommer tll uttryck ett nystartat plotprojekt för utbyte med Sydkorea. Lars Hultman menar att nternatonell erfarenhet är av största vkt för framgångsrk forsknng och han ser gärna att ännu större fokus sätts på detta utlysnngar. Man kan nte nog nskärpa värdet av detta. Det betyder så oerhört mycket för vsonerna och perspektvet. I exempelvs USA har man ofta strängare krav på rörlghet för att komma fråga för forskartjänster. Samarbete akadem-ndustr En annan grundpelare är utbyte mellan akadem och ndustr. Lars Hultman menar att möjlgheten att röra sg mellan sektorerna tydlgt måste förankras respektve organsaton och stöttas från högsta nvå. Det ger lyhördhet för den andra partens behov och stärker den egna kompetensen. Lars Hultman lyfter fram SSF:s program Strategsk mobltet Lars Hultman, vd för Stftelsen för Strategsk Forsknng. SSF har en unk roll som fnansär för den strategska forsknngen som ett framgångsrkt sätt att öka den fysska rörlgheten men pekar även på vkten av att stötta och vdareutveckla ledarskap nom forsknng för att skapa mljöer som främjar samarbete och tllvaratar potentalen nnovatoner. Den vetenskaplga excellensen måste vara parad med ndustrell relevans. Det betyder nte att forskaren själv måste tllämpa sn forsknng, men man ska se och peka på möjlgheterna, säger Lars Hultman, som kallar sn egen forsknng för tllämpnngsnsprerad grundforsknng och gärna slår hål på myten att det skulle fnnas något motsatsförhållande mellan de båda. Lkaså vll han para hop experment med teor och smulerng. Aktuella satsnngar Lars Hultman framhåller SSF:s vktga samhällsfunkton för att sprda kunskap och bdra tll att skapa förutsättnngar för en stark svensk forsknng som står sg den hårdnande nternatonella konkurrensen. Här behöver flera krafter samlas för att bygga forsknngens nfrastruktur. SSF deltar redan natonella samarbeten, senast genom en satsnng om 120 mljoner kronor tll problemnrktad matematkforsknng. Aktuella utlysnngar från stftelsen är t.ex. femårga synerganslag nom både medcnsk teknk och elektronk/datakommunkaton. Jag har länge haft den största respekt för SSF:s arbete. Nu axlar jag ansvaret att fortsätta utveckla verksamheten dalog med forskare och närngslvet. SSF Enlgt stadgarna ska Stftelsen för Strategsk Forsknng främja utvecklngen av starka forskarmljöer av högsta nternatonella klass med betydelse för utvecklngen av Sverges framtda konkurrenskraft. Strategsk forsknng är: Forsknng som kan leda tll nya företag Sverge Internatonellt forsknngssamarbete som är av vkt för svensk ndustr Forskarutbldade personer som är attraktva för såväl närngslv som akadem och samhälle Högklassga forskarmljöer som kan attrahera unk kompetens och nternatonella nvesterngar

7 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun Effektv samverkan krtsk för konkurrenskraft För att Sverge ska konkurrera som forsknngsnaton måste alla resurser tas anspråk. Därför är samverkan mellan akadem och ndustr helt krtskt. I närngslvet fnns en enorm kompetens att tllvarata, säger Jan-Erc Sundgren, rådgvare åt Volvos koncernchef bl.a. forsknngsfrågor. Teknkföretagen Text Crstna Lefland Jan-Erc Sundgren har lång erfarenhet av forsknng nom akademn, bland annat sn roll som professor tunnflmsteknk vd Lnköpngs unverstet. Han har vart huvudsekreterare för teknkvetenskaplga forsknngsrådet och var rektor för Chalmers, nnan han rekryterades tll Volvokoncernen, först som drektör för mljöoch samhällsfrågor och nu som senor expert advsor. Han framhåller att mycket av Sverges avancerade FoU görs nom ndustrn och att samarbete mellan sektorerna skapar ett stort mervärde. Jan-Erc Sundgren, ordförande Teknkföretagens FoU-referensgrupp. Akademn får ta del av resurser och får relevanta problemställnngar. En effektv samverkansmodell mellan ndustr, akadem och nsttut breddar också rekryterngsbasen nom bägge sektorer och utökar deras nätverk, nte mnst nternatonellt. Krterum vd utlysnng Ett effektvt sätt att utöka samverkan är att skapa nctament för personrörlghet mellan sektorerna, exempelvs genom ndustrdoktorander och tdsbegränsade och adjungerade professurer. Det är också vktgt att samverkan blr ett tydlgt krterum vd utlysnngar och vd tlldelnng av resurser från staten, menar Jan-Erc Sundgren. Utlysnngar nom ramen för EU:s forsknngsprogram har ett tydlgt fokus på samverkan, exempelvs Horzon Detta ger Europa förutsättnngar att bl konkurrenskraftgt globalt. Insttuten spelar en central roll som länk mellan ndustr och akadem, nte mnst för att stärka FoU hos små och medelstora företag. Glädjande nog vsar den senaste forsknngspropostonen en ökad tydlghet om nsttutens roll. V behöver en fortsatt konsolderng så att nsttuten kan bl nternatonella spelare. Demonstratonsanläggnngar är också helt centrala, det räcker nte med bra produkter, ny teknolog måste kunna testas ett större sammanhang med en helhetssyn om de snabbt skall bl kommersellt framgångsrka. Det gäller nte mnst teknolog som adresserar de stora samhällsutmanngarna, säger han. Jan-Erc Sundgren framhåller att det också är av stor vkt att högskolorna levererar högklassga och konkurrenskraftga utbldnngar och utnyttjar den kompetens som fnns närngslvet för att ytterlgare öka kvalteten, exempelvs genom gästföreläsnngar. Här bör det fnnas en tydlg dalog mellan lärosätena och ndustrn så att v får fram studenter som har den rätta kompetensen och är anställnngsbara. Det är bra om samverkan kommer n redan på den nvån för att skapa delaktghet och kanaler mellan sektorerna. V behöver en fortsatt konsolderng så att nsttuten kan bl nternatonella spelare När kände du framtden senast? Framtden kan vara så mycket. En dröm, en strävan, en vson om något som förhoppnngsvs ska bl. Den kan också vara konkret form av ny teknk som ger nya affärsmöjlgheter. Swerea forsknngskoncern hjälper ndustrföretag att möta framtden med full konkurrenskraft. Genom forsknng och nnovaton utvecklar v bland annat effektvare fordon, lättare produkter, renare stål och energsnålare processer. Dessutom är v med och tar fram ny teknk som skapar resurseffektvare beteenden hos både männskan och samhället. Vll du vara en del av det framtdssäkrade samhället? Gör dn resa tllsammans med oss. Läs mer om oss på Swerea består av moderbolaget Swerea och de fem forsknngsnsttuten Swerea IVF, Swerea KIMAB, Swerea MEFOS, Swerea SICOMP och Swerea SWECAST. Verksamheten rktar sg tll samtlga branscher nom materal- och verkstadsområdet, bland annat Fordon, Infrastruktur, Medcnteknk, Metallurgsk ndustr, Offshore och marn, Rymd och flyg, Textl och Vndkraft. Swerea ägs av ndustrn och Svenska staten.

8 8 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun 2013 Foto: Krstan Pohl Forsknngsmnster Jan Björklund. Jan Björklund om framtdens forsknng: Samarbete måste löna sg Samarbete mellan lärosäten, offentlg sektor och närngslv ska uppmuntras och löna sg. Därför har regerngen gett Vnnova uppdraget att föreslå hur de lärosäten som är bäst på att samverka ska premeras. V frågade forsknngsmnster Jan Björklund hur regerngen vll arbeta för att föra svensk forsknng framåt. Regerngen Vlka forsknngsområden betraktar regerngen som strategskt vktga, och varför? Sverge ska vara världsledande nom forsknng. Regerngen har gjort strategska satsnngar nom bland annat medcn och teknkområden där svensk forsknng håller hög kvaltet och där behovet av kompetens är stort. Från regerngens håll gör v stora satsnngar på Lfe Scence, det vll säga vetenskaper som syftar tll att förbättra männskors lv och hälsa, som boteknk, medcnteknk och läkemedel. Syftet är att behålla den framstående poston Sverge har nom dessa områden. Prorterngar av forsknng görs bäst nom forskarsamhället så unversteten har också en vktg roll att spela och själva fördela medel nternt. I den senaste forsknngspropostonen presenteras ett antal åtgärder för att öka nyttggörandet av den kunskap som genereras den offentlgt fnanserade forsknngen. Hur ska kvaltet och prestaton unverstetens och högskolornas samverkan och nyttggörande främjas, mätas och premeras? Samarbete mellan våra lärosäten, offentlg sektor och närngslv är A och O för att uppnå kvaltet forsknng och utbldnng. Några av Sverges mest framgångsrka företag som vart med och byggt välståndet vårt land har nått sn framgång nära samarbete med våra lärosäten. Samarbete ska uppmuntras och löna sg och regerngen satsar 60 mljoner kronor per år just på detta. Regerngen har gett Vnnova uppdrag att föreslå hur v på Prorterngar av forsknng görs bäst nom forskarsamhället så unversteten har också en vktg roll att spela bästa sätt kan premera de lärosäten som är bäst på att samverka. På så sätt vll regerngen uppmuntra de forskare som kan förena vetenskaplg excellens och samhällsrelevans forsknngen. Vlken betydelse har svensk grundforsknng för det nhemska nnovatonsklmatet och vad har Sverge råd, eller nte råd, att satsa på? Regerngen gör hstorska satsnngar på forsknngen. Det är en medveten prorterng eftersom grundforsknng är mycket vktg och både stllar vår nyfkenhet och skapar förutsättnngar för framtdens nnovatoner. V vet nte vad dagens forsknng kan leda tll framtden. Ett exempel är matematsk forsknng om prmtal som från början var nyfkenhetsbaserad men som dag tlllämpas för att kryptera nformaton på nternet. Samtdgt ska v uppmuntra att forsknngens resultat leder tll nytta även på kort skt och därför satsar v också på tllämpad forsknng nom bland annat medcn. S för blocköverskrdande överenskommelse Sverge ska vara en ledande kunskaps- och forsknngsnaton. Det är helt avgörande för landets utvecklng. Det framhåller Mkael Damberg, Socaldemokraternas gruppledare rksdagen. Men hur ska den forsknngspoltk som skall föra Sverge dt, utformas? Damberg ger några av svaren. Oppostonen Text Chrstna B. Wnroth Enlgt Stefan Löfven behöver Socaldemokraternas forsknngs- och nnovatonspoltk bl mer långsktg och blocköverskrdande. Hur kan detta nås och vlka övrga nsatser behövs för att bättre kunna samordna forsknngs- och nnovatonsnsatser på poltsk nvå samt skapa en stabl forsknngsnfrastruktur? Poltken, närngslvet och akademn måste dra åt samma håll. För Sverges skull vll v socaldemokrater se en toårg blocköverskrdande överenskommelse. Sverge behöver en långsktg forsknngs och nnovatonspoltk som lgger fast vd regerngsskften. En långsktg och sammanhållen forsknngs och nnovatonspoltk är en förutsättnng för att lärosätena ska kunna bedrva ett strategskt arbete och satsa på rsktagande krng nya osäkra projekt som kan leda tll vetenskaplga kunskapssprång. Damberg framhåller vdare att regerngen skrver mycket om samverkan men tydlga strukturer och nctament för samverkan saknas. Sverge är ett ltet land med begränsade resurser. Det råder ngen tvekan om att v måste samarbeta mer. Poltken, närngslvet och akademn måste dra åt samma håll. Endast på det vset blr v framgångsrka och konkurrenskraftga världen. Stefan Löfven vll nrätta ett nnovatonspoltskt råd, lett av statsmnstern. På så sätt sätter v nnovaton högst upp på den poltska dagordnngen. Vlka strategska forsknngsområden bör Sverge satsa på och varför? V anser att medcn, teknk och klmat är särsklt vktga strategska Mkael Damberg, Socaldemokraternas gruppledare rksdagen. Foto: Socaldemokraterna forsknngsområden. Det är vktgt att kraftsamla forsknngsresurser där Sverge har särsklt goda möjlgheter att nå eller befästa en poston absolut världsklass, och nom områden som har starkast potental att skapa nnovatoner på kort, medellång och lång skt. Däremot, tllägger Damberg, har regerngen gått för långt att detaljstyra vlka delområden nom medcn, teknk och klmat som ska omfattas av de strategska satsnngarna. V föreslår att forsknngsfnansärerna framtden får ett betydlgt större utrymme för prorterngar nom utpekade strategska huvudområdena. Regerngen krtseras för att deras forsknngspoltk ger för få konkreta resultat form av nya produkter och tjänster. Hur kan nnovatonsklmatet och -resultatet förbättras? V behöver utveckla fler nnovatva lösnngar och få dem tll betalande kunder, Sverge såväl som omvärlden. V vll, dalog med akadem, företag och facklga organsatoner, utveckla en samverkansmodell som tar sn utgångspunkt centrala framtdsutmanngar. Frågor av vkt är exempelvs forsknngspoltkens övergrpande nrktnng, strategsk kompetens och kaptalförsörjnng, mmateralrätt och offentlg upphandlng av nnovatoner, avslutar Damberg.

9 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun Stor satsnng på unga forskare Fokus på starka ndvder och vetenskaplg excellens är grundläggande för Wallenbergstftelserna. V vll lyfta fram guldkornen och satsa på forsknng som gynnar Sverge och befäster vår roll som forsknngsnaton, säger Peter Wallenberg Jr. Wallenbergstftelserna Text Crstna Lefland Wallenbergstftelserna är Sverges största prvata forsknngsfnansär och varje år delar stftelserna tllsammans ut omkrng 1,7 mljarder kronor. Det fnns mer än 20 olka stftelser, varav den särklass största är Knut och Alce Wallenbergs stftelse, som under de senaste fem åren delat ut mer än fem mljarder kronor tll vetenskaplg forsknng. En av de största satsnngarna någonsn är Wallenberg Academy Fellows, ett program för att lyfta fram Sverges mest lovande unga forskare, som garanteras långsktga resurser för forsknng om komplexa problem på mycket hög nvå. I slutet av förra året presenterades de första 30 unga forskarna och målet är att programmet ska omfatta upp tll 125 forskare som under en femårsperod får upp tll 7,5 mljoner kronor var, med möjlghet att få förlängd fnanserng under ytterlgare fem år. Man kan nte söka anslag ndvduellt, utan det är unversteten som nomnerar kanddaterna. Detta är ett program där v vll se unversteten som mentorer och som garanter för stpendaternas fortsatta forsknng, säger Peter Wallenberg Jr, som är vce ordförande Knut och Axel Wallenbergs stftelse och ordförande för FAM, som förvaltar stftelsernas tllgångar. Lksom med det väletablerade programmet Wallenberg Scholars, för senora forskare, är det den vetenskaplga kvalteten avgörande för utvärderngskommttén, som består av några av de främsta forskarna nom sna respektve Detta är ett program där v vll se unversteten som mentorer och som garanter för stpendaternas fortsatta forsknng områden, och varav no är Nobelprstagare. Våra statuter är vårt mantra det ska handla om landsgagnelg forsknng. Men v detaljstyr nte utlysnngarna och specfcerar vad som ska uppnås. Då fnns det rsk att man tappar kreatvteten och djärvheten att testa nya déer. Däremot vll v gärna lyfta fram starka ndvder våra utlysnngar så att nte Sverge förlorar dessa talanger, säger Peter Wallenberg Jr. Infrastrukturen vktg En annan omfattande satsnng är Sc- LfeLab, som är ett stort nfrastrukturprojekt där Karolnska nsttutet, Stockholms unverstet, KTH och Uppsala unverstet samverkar om ett gemensamt laboratorum absolut världsklass. V vll bdra tll att skapa ett nav regonen och en rktgt kraftfull plattform som stärker den svenska forsknngen nternatonellt. Vår satsnng på MAX 4 Lund har ett lknande syfte. Forsknngen måste ha de fysska resurserna om v ska nå banbrytande resultat. Matematk är ett område där Sverge tdgare var ledande, men under de senaste decennerna har landet tappat mark. Som ett led att vända utvecklngen satsar Knut och Alce Wallenbergs stftelse 200 Mkr för att stärka matematkforsknngen Sverge tllsammans med Kunglga Vetenskapsakademn. Pengarna ska bland annat gå tll att främja nternatonalserng av grundforsknng nom matematk, exempelvs genom gästprofessurer och en upprustnng av det ansedda matematknsttutet Mttag Leffler Stockholm. Matematken är central nom såväl vetenskaplg forsknng som för samhällsutvecklngen stort. Därför är det oerhört vktgt för den svenska konkurrenskraften att v har matematkforsknng den absoluta framkanten. Rent allmänt anser Peter Wallenberg Jr att det är vktgt att lyfta fram betydelsen av nära samverkan mellan akadem och ndustr och att stärka denna. Peter Wallenberg Jr, vce ordförande Knut och Axel Wallenbergs stftelse och ordförande för FAM. V skulle nte ha fått ett Ercsson eller ett Pharmaca om det nte vore för den typen av samverkan. Det lgger fortfarande lte av en våt flt över relatonerna mellan delar av akademn och delar av ndustrn. Här skulle ett närmare samarbete kunna ge stor effekt på svensk FoU. ENESTEDT.SE Från dé tll affärsnytta PATENT JURIDIK TRANSAKTIONER BRANN AB KONSULTER I IMMATERIALRÄTT, KOMMERSIELL JURIDIK OCH TVISTLÖSNING BR A BR A NN.SE W W W.BR A NN.SE STOCKHOLM GÄVLE GÖTEBORG LUND UPPSALA

10 10 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun 2013 SP satsar på nternatonell närvaro Mara Khorsand, koncernchef, SP Sverges Teknska Forsknngsnsttut. Foto: Danel Roos SP Sverges Teknska Forsknngsnsttut är Sverges bredaste och största nsttutskoncern. Men stor ska bl ännu större, och målen är högt satta. Med den bredd och det djup SP har, kan v addera stora värden tll närngslvet och våra kunder, på hemmaplan, men även på den nternatonella arenan, framhåller Mara Khorsand, koncernchef SP. SP Text Chrstna B. Wnroth SP:s ledstjärna är att vara ett världsledande nsttut med syfte att addera värde tll närngslvet och dess kunder. Vägen dt blr möjlg genom nsttutets nya tllväxtstrateg och sex nya affärsområden: energ, samhällsbyggnad, transport, Lfe Scence, nformatons och kommunkatonsteknk samt rsk och säkerhet. En vktg faktor urvalet har vart fokusområdenas betydande roll för samhällets hållbara utvecklng. Mara Khorsand summerar utvecklngsarbetet och blckar framåt: V har haft ett mycket bra 2012 och växt oss ännu starkare, så väl genom organsk tllväxt som genom nyetablerngar. En av de stora nvesterngarna vardande är testanläggnngen AstaZero som anläggs samarbete med Chalmers teknska högskola. Anläggnngen bygger på samverkan mellan akadem, närngslv, myndgheter och företag som Volvo bolagen, Scana och Autolv. Det v skapar är en plattform för att attrahera natonella aktörer och kunder, men även nternatonella ntressenter. Satsnngen erbjuder unka testmljöer med fokus på forsknng, utvecklng och certferng av framtda trafksäkerhetssystem vad gäller säkerhet, mljö och energfrågor. Kemska processer En annan av SP:s stora satsnngar är SP Process Development med uppgft att vara en forsknngs och nnovatonsaktör med fokus på hållbar processutvecklng. Då AstraZeneca lade ner svenska forsknngsenheter började v fundera på om SP skulle kunna axla rollen för att föra den svenska forsknngen på området vdare. När v undersökte möjlgheterna Det v skapar är en plattform för att attrahera natonella aktörer och kunder tänkte v brett och fann att utvecklng av kemska processer är vktga för många svenska företag. Resultatet blev SP Process Development som erbjuder möjlgheten att drva déerna från laboratoret tll kommersell tlllämpnng, må det vara fn och bulkkem, boenerg/grön kem, lvsmedelsprocesser, läkemedelsframställnng eller agrokem. Boekonom Nästa steg det strategska expansonsarbetet är en satsnng på boekonom. Genom att utgå från energkällan skog och koppla hop den med besläktade teknkområden som energ, jordbruk och lvsmedel vll v skapa möjlgheter tll nya affärer. Vd plotanläggnngen Örnsköldsvk arbetar v redan för att utveckla verksamheten och knyta nya företag och akadem tll oss. Och på detta sätt går SP nu från strateg tll handlng. Vår ledstjärna är att vara ett nternatonellt ledande nsttut. SP och Sverge har möjlgheten, men det gäller att v bestämmer oss för att ta den. V måste växa och skapa utväxlng på de möjlgheter som fnns. Det kräver att v arbetar över gränserna och förstår vlka frågor v ska lägga krutet på, fastslår Mara Khorsand. Daglgt nnovatonsgnet för Sverge framåt För forsknngsnsttutet Swerea är ledstjärnan forsknng tll ndustrnytta. Och tll skllnad från den bld som ofta målas upp krng nnovatonsarbete, handlar det sällan om den storartade uppfnnngen. Enlgt Tomas Thorvaldsson, koncernchef och vd Swerea, är det daglgt gnet, och ett tätt samarbete över många gränser, som för Sverge framåt. Swerea Text Chrstna B. Wnroth Swerea är ett ndustrforsknngsnsttut med fokus på materalprocesser, produkton och produktframtagnng. I verksamhetens fokus står behovsmotverad forsknng och utbldnng tllsammans med partners nom både nsttut, akadem och ndustrvärlden. Hjärtat verksamhet är medlemsprogrammen. Ett av Swereas medlemsprogram fokuserar på lättvktsteknologer där hundratalet tunga organsatoner nom tllverknngsndustr, tjänstesektor, unverstet, högskolor och forsknngsnsttut, nom ramen för programmet LIGHTer, tllsammans arbetat fram färdplanen för lättvkt, för de närmaste 20 åren. Med det materal och processkunnande v har nom Swerea koncernen kan v arbeta nom ett brett fält och med olka materal med allt från metaller tll keramer, plast, textl, kompost och fbermateral. Lättvkt är ett av de vktga utvecklngsområdena, säger Tomas Thorvaldsson. Vktga testmljöer Med hjälp av Swereas vrtuella metoder, som modellerng och smulerng som kopplas hop med nsttutets anläggnngar och stora expermentella laboratorer och demonstratorer kan både forsknng krng och utvecklng av materalen ske. Och det är just genom verksamheten de olka testanläggnngarna som kopplngen mellan ndustr och akadem blr extra tydlg. V är bra på nnovatoner, den bemärkelsen att v har ett oerhört nära samarbete med ndustrn Industrn vll gärna komma n och använda våra testbäddar och demonstratorer och de vrtuella metoder som v utvecklar tllsammans med akademn. En av de stora fördelarna är v har en verferngsdel där v kan undersöka att reella materal verklgen uppför sg som smulerngar och datauträknngar tdgare vsat, framhåller Thorvaldsson Små byggstenar På frågan om Sverge generellt är bra på nnovatoner, kommer svaret: Från vår horsont tycker jag att v är bra på nnovatoner, den bemärkelsen att v har ett oerhört nära samarbete med ndustrn. De resultat som v får fram kommer tll drekt användnng ndustrn, och den absoluta majortet av det som nförs ndustrn, kommer från forsknngsresultat. Ofta, fortsätter Thorvaldsson, ser man den grandosa uppfnnngen framför sg. Den normala nnovatonen är nte sådan, utan är snarare forsknngsresultat som går n det vardaglga utvecklngsarbetet. Tomas Thorvaldsson, koncernchef och vd Swerea. Det är de små byggstenarna som hela tden för oss framåt och hjälper tll att upprätthålla ndustrns konkurrenskraft. Ibland dyker det upp en vnstlott, men det är det daglga gnetet som för Sverge framåt, avslutar Tomas Thorvaldsson.

11 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun Allt större fokus på nsttut Forsknngsnsttutens roll den svenska nnovatonskedjan uppmärksammas alltmer. Insttuten är länken mellan mellan ndustr och akadem. Deras arbete nyttggör forsknngen och ger stora synerger form av nya tllämpnngar, säger Cecla Drvng, ny vd för RISE Research Insttutes of Sweden Holdng. RISE Text Crstna Lefland RISE är en gemensam plattform och nätverk för fyra nsttutskoncerner: SP Sverges Teknska Forsknngsnsttut, Swerea, Swedsh ICT Research och Innventa som samverkar med akademn, närngslvet och samhället nom behovsmotverad forsknng och nnovaton. V har under lång td utvecklat nsttuten för att få en tätare och starkare sektor. Nu ser v att det har gett resultat och att nsttutens betydelse lyfts fram, exempelvs de senaste forsknngspropostonerna. Det är också rolgt att våra förslag om strategska nnovatonsområden och test och demonstratonsanläggnngar nu sjösätts, säger Cecla Drvng, som har en bakgrund Det väsentlga är att se hur v kan göra störst nytta med nuvarande medel som jurst och ekonom nom bland annat t, hälso och sjukvården och läkemedelsndustrn nnan hon kom tll RISE Holdng som CFO för två år sedan. Den första maj tog hon över som vd efter Peter Holmstedt. Samhällsutmanngar Inom forsknngspoltken, både natonellt och globalt, fnns ett allt starkare fokus på att htta lösnngar på de stora samhällsutmanngar v står nför när det gäller exempelvs hållbarhet, klmat och energ. Där har nsttuten en vktg roll att fylla, framhåller Cecla Drvng. Grundbulten all den forsknng som forsknngsnsttuten utför är att det fnns ett tydlgt behov andra änden och att forsk Det fnns en nngen ska göra nytta. enorm både spets och bredd hos nsttuten och de adresserar alla slags behov, från väldgt specfka och konkreta, tll de stora komplexa utmanngarna, som kräver många anfallsvnklar och ett helhetsgrepp, säger hon. Efterfrågan ökar De statlga anslagen tll nsttuten, strategska kompetensmedlen, har ökat avsevärt under senare år. Men eftersom efterfrågan på nsttutens tjänster också har ökat är andelen statlg fnanserng ungefär lka stor som tdgare, knappt 20 procent, vlket är lågt ett nternatonellt perspektv. Resten fnanseras huvudsaklgen av närngslvet men också av Vnnova och EU, bland andra. Det väsentlga är att se hur v kan göra störst nytta med nuvarande medel genom en stark och tydlg samverkan med akademn och ndustrn, framhåller Cecla Drvng. Forsknng handlar ofta om långa cykler och ledtder och det kan därför vara svårt att exakt värdera resultatet av satsade medel. Alla mätnngar vsar emellertd entydgt att nsttutens forsknng är mycket effektv och ger konkreta resultat för den svenska ndustrn, konkurrenskraften och tllväxten, framhåller Cecla Drvng. Den stora efterfrågan är ett kvtto på att det forsknngsnsttuten gör är relevant. Cecla Drvng, vd för RISE Research Insttutes of Sweden Holdng. Samverkan en konkurrensfördel Bra samarbeten mellan akadem och närngslv är nyckeln tll ett konkurrenskraftgt, framtda Sverge. Tllsammans med forsknngsnsttuten utgör de två en treenghet som med gemensamma krafter håller svensk forsknng frontlnjen. Innventa Text Sandra Ahlqvst Innventa AB är ett av de svenska forsknngsnsttut som verkar nära samarbete med både akademn och närngslvet. Insttutet har de senaste åren snävat n och tydlggjort sn verksamhet med fokus på en kombnaton av behovs och débaserad forsknng, framförallt krng massa, papper, förpacknngar, nya bomateral och projekt relaterade tll boraffnaderer. Innventas syfte är att tllsammans med kunderna skapa nnovatoner som kan bdra tll ett hållbart, boekonomskt samhälle. V Insttuten är en vktg del vad gäller att skapa största möjlga nytta för alla parter Anders Pettersson, forsknngschef vd Innventa. har alltd arbetat nära samverkan med synnerhet KTH, men de senaste åren har vårt nätverk utökats betydlgt och nuläget har v aktuella projekt såväl natonellt som nternatonellt, berättar Anders Pettersson, forsknngschef vd Innventa. En vktg treenghet Det fnns de som ser en lnjär bld där unverstet och högskolor är ena änden och ndustrn är den andra med nsttuten som buffert däremellan, men Pettersson poängterar att det handlar om en treenghet nom vlken man arbetar hop. Insttuten är en vktg del vad gäller att skapa största möjlga nytta för alla parter. En central del av vårt jobb är att tllhandahålla test och demoanläggnngar som lgger närmare en ndustrell skala. V har även fördelen av att ha en kompetensbas form av anställda med Nanocellulosa, eller MFC som det också kallas, är ett förnybart materal som utvnns ur vedfbrer och som har enastående styrkeegenskaper. Fotograf/Källa: Johan Olsson erfarenhet och kompetens. Tllsammans bldar detta en stark mljö för forsknng och utvecklng som skapar nternatonella konkurrensfördelar för ndustr och akadem och som samtdgt leder tll förbättrngar för klmat och mljö. Banbrytande forsknng Insttuten bdrar även tll att ge den allra tdgaste, grundläggande forsknngen utrymme. Fnanserngen kommer delvs från den offentlga sektorn, bland annat från RISE, VINNOVA, Energmyndgheten och EU, men den största delen kommer från den prvata sektorn. I nuläget arbetar man på Innventa med flera banbrytande forsknngsprojekt, bland annat att utveckla en mljövänlgare kolfber ur restprodukten lgnn och att framställa nanocellulosa som är en komponent med många tlllämpnngar, exempelvs som styrkehöjare papper och förpacknngar eller som konsstensgvare mat. Industrproduktonen Sverge mnskar och därför har v ökat vår andel nternatonella kunder. Ett stort antal av de projekt som knyts tll oss lgger forsknngsfronten nternatonellt. Insttuten har en framtd som forsknngsutförare på bred front och v bdrar tll en postv utvecklng, avslutar Anders Pettersson.

12 12 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun 2013 Toppforsknng och långsktghet fokus Inför den senaste forsknngspropostonen arbetade Kunglga Vetenskaps Akademen (KVA) hårt med att föra fram de behov och förutsättnngar som svenska forskare behöver för att kunna bedrva högkvaltetsforsknng. Hos KVA är svaret att framstående grundforsknng på hemmaplan behövs för vår framtda konkurrenskraft. KVA Text Chrstna B. Wnroth Enlgt KVA kan Sverge endast behålla eller helst öka sn konkurrenskraft genom att bedrva en framstående grundforsknng. För högklassg grundforsknng genererar också de efterlängtade nnovatonerna. I stora drag tycker v Huvudlnjen måste vara att forsknng skall vara av högsta kvaltet att propostonen blev bra, med en satsnng på upp tll fyra mljarder på forsknngsråd och högskolor. Jämfört med många andra europeska länder, och även USA, är det utmärkt. Men v skulle kunna prestera ännu mycket bättre som forsknngsnaton, säger Staffan Normark, KVA:s ständge sekreterare. Normark hänvsar tll en akademrapport där svensk forsknng på allra högsta nvå jämförs med Schwez, Danmark, Norge och Fnland. Oroväckande nog vsar rapporten att svensk forsknng på absolut toppnvå halkar efter. Frågan som väcks är om det är fnanserng eller systemfrågor som måste justeras för att prestera mer toppforsknng. Rapportens utredare kommer fram tll att det hela beror på systemfrågor. Centrala spörsmål är hur unversteten leds och hur man prorterar. De svenska unversteten måste bl mer noggranna med vlka de rekryterar och sträva mot att htta de allra bästa, oavsett var de befnner sg, och ge dem bästa möjlga förutsättnngar att forska. Just nu dskuterar v frågan om hur de statlga resurserna tll unversteten ska fördelas om det ska konkurrensutsättas och på vlka grunder. V har föreslagt att olka ämnesområden på unversteten bör granskas av experter genom ett så kallat Staffan Normark, Kunglga Vetenskapsakademens ständge sekreterare. peer revew-system. Detta förde v fram propostonsarbetet och utvecklngen av ett sådant arbetssätt lgger nu hos Vetenskapsrådet att fundera mer på. Långsktghet vktgt Vägen för samarbete med ndustrn är enlgt Normark komplcerad ett ltet land som Sverge där ndustrn och akademn har olka strukturer och ntressena nte alltd följs åt. Därför, framhåller han, måste Sverge ha en nternatonell utblck där svenska forskare kan arbeta med utländsk ndustr och vce versa. Om v ska hålla hög kvaltetsnvå får v nte lkrkta svensk forsknng så att Foto: Markus Marcetc den är helt anpassad tll svenskt närngslv. Det är dessutom vktgt att det fnns en långsktghet och att man nte otålgt står och väntar på produkterna. Receptet är enlgt KVA att satsa på starka svenska forsknngsmljöer och ensklda framstående eller lovande forskare, och ge dem den frhet som gör det möjlgt att utvecklas; då kommer resultaten att komma. Huvudlnjen måste vara att forsknng skall vara av högsta kvaltet. Detta leder också tll framsteg och nnovatoner även om det kanske nte kunde skönjas från allra första början, fastslår Staffan Normark. Guldläge för Sverge att rekrytera toppforskare De närmaste åren sker en storsatsnng för att locka nternatonellt framstående forskare tll Sverge. Läget kan nte vara bättre: här får forsknng utökat stöd medan andra länder drar ner anslagen som resultat av fnanskrsen. Vetenskapsrådet Text Carn Brnk En tongvande aktör nom svensk forsknng är Vetenskapsrådet, Sverges största fnansär av grundforsknng och rådgvare åt regerngen forsknngsfrågor. Grundforsknng får mycket fokus Sverge. V har fått öknng av våra anslag de senaste åren och jag känner att grundforsknngen för närvarande har ett starkt poltskt stöd. Det säger Mlle Mllnert, generaldrektör för Vetenskapsrådet. Sverge stärker sn poston Vetenskapsrådet har nu fått ett nytt vktgt uppdrag av regerngen: att stödja svenska unverstet med att rekrytera forskare av högsta nternatonella kvaltet. 250 mljoner kronor per år har avsatts för detta uppdrag. Mlle Mllnert anser att man har goda chanser att attrahera välkända forskare: Sverge är ett oerhört bra läge för tllfället. Svensk forsknng är dagsläget väl fnanserad, medan man på många andra håll Europa och andra delar av världen gör stora neddragnngar på grund av fnanskrsen. Därför har Sverge stor chans att rekrytera nternatonellt framstående forskare. Det är en vktg uppgft v har tllsammans med lärosätena de närmaste åren. Vetenskapsrådets uppgft är att stödja och fnansera lärosätena rekryterngen. Det är unversteten som sköter själva rekryterngen; va sna kanaler fångar de upp forskare som kan vara beredda att flytta tll Sverge. V bdrar med mellan 5 och 15 mljoner per år för en rekryterng, under en tdsperod på sju tll to år. V förväntar oss att unversteten också är med och fnanserar. Det betyder att de svenska lärosätena kan komma med ett väldgt bra erbjudande. Rekryterngen av utländska toppforskare gäller alla vetenskaplga områden. Lärosätena lgger nu startgroparna för att göra de rekryterngar de har nytta av. Unga forskare får ny kunskap Unga svenska forskare har ett starkt stöd från Vetenskapsrådet och andra fnansärer enlgt Mlle Mllnert. En tredjedel av Vetenskapsrådets stöd avsätts tll unga forskare. Rekryterngen av utländska senora forskare kommer även att gynna Sverges unga forskare genom nspraton och ny kunskap. Därmed stärks återväxten av framgångsrka forskare Sverge. Forsknngsformer Grundforsknng: Inom grundforsknng söker forskare förutsättnngslöst efter det okända. De har nga bestämda déer om hur forsknngsresultaten ska användas. Många revolutonerande vetenskaplga upptäckter har skett genom grundforsknngen. Tllämpad forsknng: Vd tllämpad forsknng försöker forskare htta lösnngar tll specfka problem. Forskarna vet redan vad de vll använda forsknngsresultaten tll. Sverge har stor chans att rekrytera nternatonellt fram - stående forskare Mlle Mllnert, generaldrektör för Vetenskapsrådet.

13 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun Inkubatorsystem världsklass Sammanslagnngen av Alm Företagspartner AB och Innovatonsbron AB har skapat Sverges största marknadskompletterande aktör för att utveckla företagande Sverge. Syftet är att mnska antalet aktörer och därgenom göra det tydlgare och enklare för kunderna. Inkubaton Text Chrstna B. Wnroth Anders Nlsson, ansvarg för nkubaton på Alm. Färre aktörer och en tydlgare rollfördelnng bdrar tll en effektvserng av nsatserna. Med en tydlg aktör tdga skeden vet företagen vart de ska vända sg och man undvker både glapp och överlapp. Möjlgheterna för tllväxt och nnovaton blr nu bättre hela landet. Ansvarg för nkubatonsutvecklngen på Alm är Anders Nlsson. Vårt uppdrag är att skapa förutsättnngar för framtda tllväxtbolag att utvecklas. Det gör v genom att fnansera och kvaltetssäkra svenska nkubatorer. De som tlldelas drftmedel är de som bedöms ha störst möjlghet att utveckla framgångsrka företag. Parametrar som bolagstyper, nätverk, kompetens och vlket resultat nkubatorn tdgare uppvsat, är vktga bedömnngen av vlka som ska ngå bland de nkubatorer som årlgen väljs ut, säger Anders Nlsson. Alm har ett brett uppdrag och arbetar med alla typer av företag. Innovatonsbron fokuserade däremot på bolag med hög rsk, och hög marknadspotental. Jag tror många redan känner tll att Innovatonsbron har nförlvats Alm. Men det är vktgt att v fortsätter att nformera om att nkubaton och såddkaptal, och även andra tjänster som tdgare erbjöds av Innovatonsbron, nu erbjuds av Alm. Fokus affärsverksamhet Tanken är att Alms nkubatonsverksamhet ska fungera som en slags entreprenörsskola för de entreprenörer och bolag som nte har tllgång tll annan kunskapsöverförng, eller för den delen fnanserng. Målet är att utblda bolagslednngen så att företaget ges de bästa resurserna att blomstra. Flosofn är att nkubatorn bör erbjuda en processledd och stöttad affärsutvecklng som gör att bolagen gör rätt saker rätt td, och resurseffektvt. I nkubatonsmetoden lgger också att koppla på nätverk med extern kunskap om marknaden. Metodken fungerar lka bra för ett läkemedelsbolag som för en frsersalong båda fallen handlar det om att göra rätt saker från början, och vd rätt tllfälle. Målet är att större utsträcknng föra n metoden flera bolag och på bred bass hjälpa företagen att följa ett mer strategskt och utvecklngsorenterat spår med fokus på affärsverksamheten. Det kommer absolut att främja en högre överlevnadsgrad av våra svenska bolag, oavsett om det är ett enmans, hundraeller tusenmannabolag. Enlgt Anders Nlsson har Sverge ett nkubatorsystem världsklass. Utmanngen är att mjölka ut mer effekt ur det. V behöver effektvsera möjlgheterna för bolagen nkubatorerna att få fnanserng och förbättra vägarna ut på en nternatonell marknad. För att nå dt vll v utveckla samarbetet med svenska myndgheter och andra prvata och offentlga aktörer. Vårt uppdrag är att skapa förutsättnngar för framtda tllväxtbolag att utvecklas UTVECKLING I VÄRLDSKLASS Va ny teknk skapar v affärsnytta för våra kunder och partners, tll gagn för företagens konkurrenskraft, lönsamhet och tllväxt för att på så sätt bdra tll en hållbar framtd. V är en naturlg samarbetspartner för forsknngsnära utvecklng tll närngslvet och tll Chalmers forsknng. Graphene Flagshp Innovaton Leader Sensorteknk Elektronksystem Industrdesgn Energmodeller Materal och nanoteknolog Mkrovågsteknolog Männska-masknsystem Termo- och fluddynamk Återvnnngsteknk Modellerng och smulerng IPR-strateg

14 14 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun 2013 Bredd, bldnng och frhet nnovat Vd sdan av de första två huvuduppgfterna, forsknng och utbldnng, ålgger det nom ramen för samverkansuppdraget att lärosätena ska dela med sg av sn kunskap. En god akademsk mljö bör därför arbeta med forsknng och utbldnng, lksom samverkan med det omgvande samhället. Men hur ser tre av lärosätenas rektorer på sn uppgft? Akademen Text Chrstna B. Wnroth Eva Åkesson, rektor Uppsala unverstet: Uppsala är ett fullskalgt unverstet med uppgft att upprätthålla bredden. Som ett exempel har v 40 olka språk. Att bevara och utveckla kunskap nom olka områden, prortera och härbärgera detta, är en vktg uppgft. I en alltmer komplex värld, med komplexa frågeställnngar, framhåller Åkesson att kravet på tvärvetenskaplgt och gränsöverskrdande arbete, såväl nom Eva Åkesson, rektor Uppsala unverstet Foto: Mkael Wallerstedt unverstetet som med andra aktörer natonellt som nternatonellt är ett måste. ScLfe och AIMday är två exempel på mötesplatser där dessa nya slags samarbeten möjlggörs. Inom ScLfe är möjlgheten att dela på nfrastruktur mycket vktg. Mötesplatser vktga AIMday är ett format för endagsmöten som utgår från företagens behov och syftar tll att länka dessa behov tll kompetens och kunskap från unverstetet. Den största delen av dagen är centrerad krng workshops där frågor som företaget formulerat dskuteras av forskare och experter från flera forsknngsdscplner. Forsknng, utvecklng och nnovatoner för hållbara lösnngar på stora utmanngar Automaton och ndustrella processer Boraffnader, boenerg och nya bomateral Samhällsbyggnad e-hälsa Energ ICT Internet och telekom Lfe Scence Lvskvaltet Massa, papper och förpacknng Materalvetenskap Mobltet Rsk och säkerhet Produktoch produktonsteknk Transport Här flödar déer båda rktnngarna. Företagets företrädare och akademska forskare träffas små grupper och får exponera sg för varandras utmanngar, med utgångspunkt företagens frågor. Det bdrar tll att forskarna och närngslvet httar gemensamma problemställnngar att arbeta med. Det handlar nte om någon enkelrktad kunskapsöverförng från unverstet tll närngslv och samhälle. Det bdrar också tll att öka kvaltet och relevans vår forsknng. Men att nvestera forsknng och kompetens är en långsktg nvesterng. Det som v genomlevt är att fnanserngen svängt från att fokusera på forsknngsmljöer, tll att övergå att sätta ndvden fokus eller hålla europaforsknngen främst. Det nnebär att fnanserngen kan bl väldgt ojämn, där vssa forskare och områden haft väldgt mycket pengar, andra mndre och vssa helt utarmade. Om forsknngsfnansärer bland drog åt samma håll skulle det vara hjälpsamt. Bldnng basen Vd Södertörns högskola, ett av de medelstora svenska lärosätena, ansvarar rektor Mora von Wrght för verksamheten. Unversteten och högskolorna kan bdra med väldgt mycket tll den svenska nnovatonsutvecklngen, men v skulle kunna synlggöra vårt bdrag på ett bättre sätt. Ett område där Sverge halkat efter, är enlgt von Wrght, förståelsen för Mora von Wrght, rektor Södertörns högskola. Foto: Henrk Peel Vägen tll djupare kunskap är nte säkrad en gång för alla, utan måste hela tden underhållas och erövras av nya generatoner grundforsknngens betydelse för en fortsatt kunskapsutvecklng och förlängnngen tllämpbara resultat. För att förstå och skapa hållbara och kreatva lösnngar på våra samhällsproblem, krävs att v uppvärderar vkten av att upprätthålla en levande bldnngstradton. Där har v tappat och det är svårt att återskapa. I Sverge har man vart ganska nav, slagt sg för bröstet och vart nöjd med det folkhem och den ndustrnaton som skapats. Allmänbldnng, ltteratur och konst, samtal och kommunkaton har en vktg plats att fylla för att skapa kreatva och skarpa hjärnor. Vägen tll djupare kunskap är nte säkrad en gång för alla, utan måste hela tden underhållas och erövras av nya generatoner. Är du läskunng olka vetenskapsområden kan du också lättare ta dg an de tvärvetenskaplga utmanngar som världen står nför, se samband och vara närngslvet behjälplg. Offentlg sektor När det kommer tll nnovatonsarbete satsar Södertörns högskola bland annat på att stärka relatonen tll den offentlga sektorn, ett område där ny kunskap behöver tllföras för att htta nya och mer effektva sätt att arbeta på. I grund och botten är agendan för unversteten förenlg med samhällets bästa. Det glöms lätt bort när krtken mot lärosätena haglar. Men v är för detaljstyrda av statlga regelverk.

15 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun onsutvecklngens basbehov Kunskapen fnns ofta, men den behöver översättas och v behöver utveckla mötesplatserna, fastslår Mora von Wrght. Samverkansprojekt Vd Stockholms unverstet, kan rektor Astrd Söderbergh Wddng, skrva under på Mora von Wrghts bldnngstankar: När man pratar om forsknng går tankarna ofta tll tllämpad forsknng som ska ge resultat och nytta. Det är vktgt, men det är lka vktgt att nte glömma bort grundforsknngen som utgör den breda basen för framtdens kunskapsförsörjnng. Grundforsknngen skapar också resultat som man kanske nte förväntat sg och som sn tur kan bdra tll nya tllämpnngar och nyttggörande. En ntressant utvecklng är att ntresset för samverkansprojekt växer. Stockholms unverstet har två nya samverkansprojekt: Östersjöcentrum och Insttutet för Turketstuder, där samverkan sker med externa aktörer som vll bdra tll en postv utvecklng genom ett strategskt partnerskap. Turketstuderna handlar om tvärvetenskap, Turkets nyckelroll Mellaneuropa och Asen som en bro mellan den muslmska och Astrd Söderbergh Wddng, rektor Stockholms unverstet. Foto: Eva Dahln All mekansk mätnng blr väldgt svårtolkad och lätt felaktgt bedömd krstna världen ur ett brett perspektv. Att externa aktörer vll vara med, och att de förväntar sg ett bdrag från unversteten är rolgt och vktgt ur omvärldens perspektv. Mäthyster hndrar Överlag ser Astrd Söderbergh Wddng den mäthyster som råder, som ett hnder för att bedrva en strategsk och samverkansorenterad verksamhet. Rankng och utvärderngar är här för att stanna, men det måste fnnas rm och reson. Färre, men väl genomarbetade kollegala bedömnngar vore ett mycket bättre krterum för utvärderng. All mekansk mätnng blr väldgt svårtolkad och lätt felaktgt bedömd. Tll skllnad från att räkna publcerade alster, skulle ett mer kvaltatvt system bättre främja samverkan mellan akadem och närngslv, avslutar Astrd Söderbergh Wddng. Karn Markdes, rektor Chalmers, om nnovatonsarbetet: Goda exempel ska vsa vägen Öppen nnovatonsverksamhet genom samarbete över branschoch dscplngränser tllsammans med företag och det offentlga, närområdet. Det är vad Karn Markdes, rektor på Chalmers, lägger krutet på för att sätta fart på nnovatonerna Västsverge. Akademen Text Chrstna B. Wnroth För att få fart på de svenska nnovatonerna förespråkar Markdes öppna mötesplaster, där lärosätena fungerar som en garant för en trygg och kreatv arena där generostet, snarare än protektonsm, frodas. För att nå dt fnns en del att arbeta med. En stor utmanng är att axla den oprecsa roll som unversteten dag har för att drva nnovatonssamarbetet nom ramen för det tredje uppdraget. Ett önskemål är att någon uttalat tlllåts ta ansvar för att sätta mötesplatsen och koordnera den. Det tror jag är svårt för någon annan än unversteten att göra. Enlgt Karn Markdes är det vktgt att mötesplatserna skapas utfrån ett I dag är forskare så styrda utfrån vad de måste leverera globalt uppkopplat regonalt perspektv där lärosätena, tllsammans med det omkrnglggande närngslvet och det offentlga, kan htta samarbetsformer. Gränsöverskrdande Ett exempel på den öppna samverkan som Karn Markdes efterlyser mer av, är Chalmers nya test- och trafksäkerhetsanläggnng AstaZero, som ska stå klar Anläggnngen ägs gemensamt av SP Sverges Teknska Forsknngsnsttut och Chalmers, och byggs för att fordonsnärngen ska kunna möta nformatonsteknolog och stadsutvecklng. Syftet är att med säkerhet som målbld kunna testa nnovatoner full skala. Tradtonellt byggs lknande anläggnngar bara för ndustrn, och vssa fall bara för ett företag. Alternatvet har vart arenor där forsknngen kunnat mötas över dscplngränserna. AstaZero är ett helt nytt grepp som krävt ett samarbete över departementsgränserna, och företag emellan, för att få tll. Intressant är att företagen själva tryckt på behovet av denna typ av mötesplatser; här kan de nämlgen möta sna konkurrenter med unverstetet som den öppna och kreatva mötesplatsens garant. Foto: Oscar Mattsson Karn Markdes, rektor Chalmers teknska högskola. Td tll forskare För att ge td tll nnovatonsarbete har v också gett forskarna nom våra så kalllade styrkeområden td, och frhet under ansvar, att bygga och utveckla projekt på egen hand. En av ledarna nom styrkeområdena är Jar Knaret, professor fysk på Chalmers, som lyckats ta ansvar för hela den europeska grafenforsknngen, Graphene Flagshp, som från start omfattat 126 akademska och ndustrella forsknngsgrupper 17 europeska länder. Det är ngen självklarhet att duktga forskare har möjlghet att ta ett koordnerande ansvar på Europanvå. I dag är forskare så styrda utfrån vad de måste leverera att utrymmet för egen förtroendebyggande td är mnmal. Det måste v ge forskarna tllbaka, då kommer resultaten och v ser att det fungerar, fastslår Karn Markdes.

16 16 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun 2013 Mentor4Research katalyserar forsknngsresultat Inom ramen för Kunglga Ingenjörsvetenskapsakademn (IVA) drvs mentorprogrammet Mentor4Research. Målet är att ge forskare ett ökat ntresse och engagemang för kommersalserng av forsknngsresultat, ett värdefullt personlgt nätverk mot företag samt nskter om hur forsknngsresultat kan kommersalseras. IVA Text Chrstna B. Wnroth Syftet med programmet är nte att göra forskare tll entreprenörer, utan att koppla hop forskare med affärskunnga personer, så att de tllsammans ska kunna kommersalsera forsknngsresultatet, säger Anders Gezelus, programmets projektledare. Programmet är öppet för forskare nom alla olka forsknngsområden, från naturvetenskap och teknk tll medcn och humanora. Tll skllnad från många andra mentorprogram har Mentor4Research ngen färdg mentorbank. Anders Gezelus, projektledare, Mentor4 Research, nom IVA. Våra mentorer har en gedgen erfarenhet av att verka närngslvet. Urvalet baseras på vlken typ av mentor som forskaren behöver en utmanande eller en stöttande mentor. Av vkt är mentorns personlga nätverk. Hur mycket av forsknngen som mentorn behöver kunna förstå varerar. I dag arbetar Mentor4Research med forskare vd Uppsala unverstet, SLU, KTH, Karolnska nsttutet samt Lnköpngs unverstet och Chalmers. Dskussoner förs med ytterlgare fem unverstet. Eftersom programmet är marknadsdrvet ställer v kravet att lärosätena själva måste gå n och stödja programmet. Ansökan är mycket nformell och består av 15 mejlfrågor. Sedan väljer de regonala programledarna ut ntervjupersoner. De som antas genomgår ett to månader långt program. Därefter lgger bollen hos forskaren och de olka unversteten att ta tag den fortsatta utvecklngen. Att sälja vktgt En sann solskenshstora är hur programdeltagaren Chunde L, forskare på Karolnska, tllsammans med sn mentor Sune Rosell, tdgare professor farmakolog på Karolnska nsttutet och senare forsknngschef på Astra Zeneca samt vd mndre bolag startat ett företag för att få ut Chundes nya metod för tllförltlgare prognoser av prostatacancer. För att ge en bra affärsdé de bästa förutsättnngarna behövs ett par nyckelspelare. Nummer ett är forskaren med För att ge en bra affärsdé de bästa förutsättnngarna behövs ett par nyckelspelare ntressanta resultat. Nummer två nnovatören, som är den som vdareutvecklar dén tll en produkt eller tjänst Chundes fall Sune Rosell. Förutom dessa två roller behövs ytterlgare två. Entreprenören som kan få n kunder som betalar för det hela och tllväxtledaren som kan får bolaget att växa. För att dra en dé mål behövs således rätt personer på rätt plats och en stark marknadsplan. Det är sällan den bästa produkten som vnner; vkten av försäljnng är underskattad. Så det behöver nte satsas mer pengar på forsknngen, däremot behöver det bl enklare för forskare att få sna pengar och lättare för entreprenörer att kunna skta mot stjärnorna, avslutar Anders Gezelus. En nnovatonspartner med bredd Svenska nnovatoner har lagt grunden tll många små och medelstora företag. Lksom tll ett och annat svenskt storföretag med världsrykte. Krng nnovatoner skapas nya företag. En nnovatv produktutvecklng är också nödvändg befntlga företag för att bbehålla eller utveckla konkurrenskraften. På Alm kan v det här med nnovatoner. V är en nnovatonspartner med bredd som erbjuder rådgvnng, lån och rskkaptal. Vår fnanserng kan anpassas antngen för nya projekt tdga skeden eller för projekt som kommt en bra bt på väg och behöver ytterlgare kaptal för att växa vdare. För oss är möjlgheten tll kommersalserng det vktga, och utskterna tll lönsamhet. Alms rådgvare fnns över hela landet. V fungerar som bollplank och gör dg uppmärksam på rsker och möjlgheter. Kan det vara något? Kontakta så fall närmaste regonala Alm-bolag eller besök alm.se för mer nformaton. Alms vson är att skapa möjlgheter för alla bärkraftga déer och företag att utvecklas. Med rådgvnng, lån, rskkaptal och nkubaton möter v kunderna företagandets alla faser från déer tll framgångsrka företag. Det omfattar såväl déer med tllväxtpotental tdga faser som befntlga företag en expansonsfas. Alm ägs av staten tllsammans med regonala ägare och fnns nära kunderna med 40 kontor över hela landet.

17 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun Erfarna rådgvare vktga IP-arbetet I ett bolags ntellektuella kaptal ngår allt från männskor tll företagskultur, varumärkes- och patentvärden, desgn, domännamn och även management. Den stora anlednngen tll att över huvud taget befatta sg med området, är att dessa btar tllsammans representerar ett stort värde dagens företag. Immateralrätt Text Chrstna B. Wnroth För två år sedan vsade en rapport från PRV och VINNOVA att den allmänna kunskapsnvån krng mmateralrättslga frågor var mycket brstande Innovatonssverge, specellt hos de små och medelstora företagen. Rapporten pekade också på att nnovatonsrådgvare behövde frska upp sna mmateralrättslga kunskaper. Både Alm och VINNOVA bör se tll att det fnns nformaton och resurser att hantera IP-frågorna, specellt offentlgt fnanserade tllväxtbolag. IP är komplext och vssa fall kan det vara bättre att stället för att lla fäkta för sn rätt, starta samarbeten med konkurrenter som är ntresserade av samma teknkområde och på detta sätt bygga värde bolaget, säger Anders Tangen, vd Brann. Mota Olle grnd Överlag är det så att de som själva vart med och gjort en resa som entreprenörer, har goda nskter IP-arbetet. Därför är det bra att tllväxtbolag knyter erfarna personer tll sg. Att välja Personkem måste fungera och det ska kännas bra att prata med varandra rätt rådgvare är lte som att välja äktenskapspartner. Personkem måste fungera och det ska kännas bra att prata med varandra. De som startar företag tllsammans, kanske från en forsknngsdé de kläckt under sn gemensamma studetd, bör enlgt Anders Tangen tänka på att redan från början skrva ett kompanjonavtal. Det är en stor fördel att ha ett avtal som reglerar hur olka typer av stuatoner ska hanteras, då olka prorterngar lvet påverkar företagandet. Fnns nte detta kan det bl en påfrestande dskusson om värdet bolaget och vad det ska kosta att köpa ut någon. För som nom många andra området handlar mmateralrätt om att förekomma händelser och vara beredd, konstaterar Anders Tangen. Små och medelstora företag har ännu mycket att lära om IP, säger Anders Tangen, vd Brann. Foto: Krstofer Samuelsson Susanne Ås Svborg, generaldrektör PRV. Immateralrättsstrateg tryggar forsknngens värde Forskare som nyttjar sna kunskapstllgångar mmateralrätter når framgångar större utsträcknng. För att bl framgångsrk med sn forsknng är ett aktvt och medvetet arbete med de mmateralrättslga tllgångarna ytterst vktga. PRV Text Annka Whlborg Att lägga ner tankekraft på hur de mmaterella tllgångar bäst tllvaratas bör vara lka naturlgt som att nvestera forsknngen. Det kan handla om att skydda teknk mot koperng, hndra andra från att göra ntrång på varumärken och att värna om bolagets affärshemlgheter. Fördelarna är många: det ökar möjlgheterna att nå ut med forsknngsresultat, att nå affärsmässga framgångar och att attrahera nvesterare. Säkra forsknngsresultatet PRV:s generaldrektör Susanne Ås Svborg berättar att det tyvärr ofta är så att forskare publcerar eller presenterar sna Fundera noga genom era mmateralrättslga möjlgheter forsknngsresultat offentlgt nnan de säkrat dem genom exempelvs ett patent eller varumärkesskydd. En genomtänkt mmateralrättsstrateg ökar förutsättnngarna för en framgångsrk kommersalserngsprocess. Fundera noga genom era mmateralrättslga möjlgheter och begränsnngar nnan n formulerar er strateg, rekommenderar Susanne Ås Svborg. Större nnovatva företag är mer aktva när det gäller strateger för de mmaterella tllgångarna medan de mndre ofta har en begränsad kunskap om mmateralrättens möjlgheter som affärsverktyg. Susanne Ås Svborg råder nnovatonsbaserade företag att se över sna mmaterella tllgångar kontnuerlgt. Det fnns mycket att vnna på det. HAV TRÖST! DELAD KUNSKAP KAN RÄDDA ÖSTERSJÖN Östersjön mår dålgt och mer kunskap måste nå poltker och myndgheter men också allmänheten. Är forsknngskommunkaton lösnngen? 4 JULI Td och plats: Torsdag 4 jul kl Almedalens hotell, lokal Stora Almedalen. Mngel trädgården efter semnaret. Sju års karantän ETT FAKTUM FÖR UTLÄNDSKA AKADEMIKER Varför tar det sntt sju år för en utländsk akademker att etablera sg på den svenska arbetsmarknaden? Är det rmlgt? Måste det vara så? Vad kan v göra åt det? 3 JULI Td och plats: Frukostsemnarum onsdag 3 jul kl Wsby Strand Congress & Event, lokal Vall. Läs mer om Stockholms unverstets medverkan Almedalen på

18 18 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun 2013 Mobltet skapar nytta Rörlghet mellan akadem och närngslv är en hävstång för att sprda kunskap och nyttggöra forsknng. Strategsk mobltet ger forskare möjlghet att gästarbeta en annan sektor och därmed bdra tll utvecklng och förståelse för sektorernas olka vllkor. För oss som forsknngsfnansär gäller det att ge nctament tll mobltet Strategsk Mobltet Text Crstna Lefland Ökad rörlghet mellan sektorerna hjälper tll att skapa förståelse och överbrygga kulturskllnader. Det är mycket värdefullt eftersom det fortfarande fnns en del fördomar om respektve sektor. Akademska forskare blr ofta överraskade av hur högt tak det bland är nom den ndustrella forsknngen, den höga kvalteten och den tydlga strategn för kompetensutvecklng, säger Joakm Amorm, programchef på Stftelsen för Strategsk Forsknng, SSF. Joakm Amorm, programchef på SSF. Jämn fördelnng SSF lanserade programmet Strategsk mobltet Syftet är att underlätta för forskare att röra sg mellan de bägge sektorerna och byta arbetsplats under en begränsad perod. Totalt anslås 15 mljoner kronor tll ett 15-tal forskare under en tvåårsperod. Det är en jämn fördelnng mellan ndustr och akadem och en utvärderng vsar att resultaten har vart mycket goda. Programmet rktar sg tll forskare nom bland annat lvsvetenskaperna, materalvetenskap, matematk och nformatons-, kommunkatons- och systemteknk. Ett av de vktgaste krtererna för att komma fråga för fnanserng är gästforskarens förutsättnngar för att sprda kunskap tll olka sektorer och nyttggöra den. Forsknngen ska också ha strategsk relevans för Sverge. V vll gärna se fler ansöknngar för att säkra en hög kvaltet. För oss som forsknngsfnansär gäller det att ge nctament tll mobltet och vsa på hur den främjar samhällsutvecklngen, framhåller Joakm Amorm. Lena-Kajsa Sdén, analytker på SSF. Planerar workshop Lena-Kajsa Sdén, analytker på stftelsen, planerar för en workshop samverkan mellan SSF och andra ntressenter för att utbyta erfarenheter och dra lärdomar tllsammans med deltagare från SSF:s och andra fnansärers mobltetsprogram, FoU-ansvarga företag, företrädare för högskolornas strategenheter med flera. Syftet är att belysa mobltet mellan akadem och närngslv som ett effektvt sätt att stmulera både personlg utvecklng, samverkan och förnyelse de båda sektorerna. Hon framhåller vkten av att detta slags mobltet ses som merterande nom såväl akadem som ndustr, så att den typen av erfarenhet får den status och det erkännande som den förtjänar. Rörlghet bdrar tll att lägga grunden för morgondagens forsknng. Det handlar nte bara om att undersöka och lösa vssa avgränsade problem, utan om att bygga upp långsktga relatoner. Det ger möjlghet att både vdga frågeställnngarna och att fnna helt nya verksamhetsområden. Stora utmanngar grogrund för nnovatoner De globala utmanngarna nom mljö, demograf, hälsa och utbldnng kan användas som drvkraft för nnovatoner och tllväxt. Vnnovas program Utmanngsdrven nnovaton tar avstamp komplexa problem och satsar på forsknng om hållbara lösnngar på de stora framtdsfrågorna. V letar nte bara efter teknska lösnngar, behovsägarna ska också vara med projektet Utmanngsdrven nnovaton Text Crstna Lefland Vnnova har dentferat fyra områden som är särsklt strategska för att främja en hållbar tllväxt Sverge och där det fnns goda förutsättnngar för nnovatva lösnngar, affärsmöjlgheter och nya arbetstllfällen: Hållbara attraktva städer, Framtdens hälsa och sjukvård, Konkurrenskraftg produkton samt Informatonssamhället 3.0. Eftersom framtdsutmanngarna är oerhört komplexa går de nte att lösa med ensklda nsatser utan det behövs ett multdscplnärt angreppssätt. Därför krävs att deltagarna arbetar brett och Lena Svendsen, programansvarg på VINNOVA. samverkar över olka gränser, med aktörer från såväl akadem som ndustr och offentlg sektor. V letar nte bara efter teknska lösnngar, behovsägarna ska också vara med projektet, berättar Lena Svendsen, programansvarg på Vnnova. Vktgt är också att det fnns ett fokus på mljömässgt hållbara lösnngar, kunskap om relevant nternatonell forsknng och en vlja och potental att skapa samhällsnytta. Växer snabbt Programmet är nu nne på stt andra år och har vuxt avsevärt. Ett externt programråd har tllsatts för att göra strategska bedömnngar och utveckla programmet och antalet fullskalga samverkansprojekt har ökat från sju tll trettosju. Dessa tävlar så smånngom om att gå vdare tll fas tre där man kan söka medel för följdnvesterngar av lösnngarna. Några exempel är Morgondagens vattenrenng för hållbar stadsmljö, där avloppsvatten ses som en resurs, Mna vårdflöden, som är en patentorenterad e-hälsotjänst samt Attract, som söker nnovatva lösnngar för städer arktsk mljö, med fokus på samhällsomvandlngen Kruna och Malmberget. 58 projekt befnner sg för närvarande den första fasen och får dela på 28 mljoner kronor för déutvecklng och konstellatonsbyggande. Det fnns enormt många bra projekt båda faser av programmet och en väldg spännvdd. Om jag bara ska lyfta fram ett par exempel från den senaste omgången av fas ett kan jag nämna Kollaboratv dgtal avvkelserapporterng, som genom nnovatva mobl-tjänster ska engagera allmänheten att rapportera avvkelser nom järnvägen. Ett annat projekt är Från spll tll guld, som syftar tll att ta fram lösnngar för att använda produktonsspll och återvunnet materal tll produktonsmateral stället för att det ska gå tll kostsam återvnnng eller depon. Totalt satsar Vnnova crka mljoner kronor om året på Utmanngsdrven nnovaton.

19 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun Unversteten behöver ny akademsk karrärtrappa Nyckeln tll ett förstärkt nyttggörande av unverstetsforsknngen lgger enlgt Fredrk Hörstedt, vd Chalmers ndustrteknk, att göra ett tllägg tll den nctamentsstruktur som svenska forskare dag drvs av. Jag utmanar alla progressva rektorer att fundera krng detta, uppmanar Hörstedt. Förstärkt nyttggörande Text Chrstna B. Wnroth Chalmers ndustrteknk (CIT) är en stftelse grundad av Chalmers teknska högskola. Dess uppgft: att fungera som en kvalfcerad matchmaker mellan Chalmers forsknng och ndustrns utvecklngsbehov. Ansvarg för stftelsens arbete är vd Fredrk Hörstedt. I dag är kraven på att hänga med teknkutvecklngen enormt mycket högre än för bara to år sedan. Företag måste tänka bredare, sammanföra olka teknkområden, genomgå teknkskften Fredrk Hörstedt, vd Chalmers ndustrteknk. och ha en teknsk framförhållnng för att säkra sn framtd. Är företagen nte tllräcklgt snabbfotade slnker möjlgheter lätt undan och konkurrenter klver kvckt fram, säger Fredrk Hörstedt. En hård global konkurrens ställer ännu större krav på resultat från nnovatoner och nyttggörande. För att nå dt behöver samarbetet över gränserna ökas. Hörstedt framhåller projekt som testbanan AstaZero och grafensatsnngen på Chalmers, som utmärkta samverkansntatv. Det är bra att akademn kan bjuda n tll öppen samverkan men det räcker nte, framhåller han. Den stora utmanngen är hur arenorna nyttjas och vlka nctament forskare kan se att generellt spendera td på nyttggörande. Ny karrärtrappa Nyckeln tll ett förstärkt nyttggörande, och att göra verkstad av kunskapstrangeln, är att skapa ett tllägg tll den nctamentsstruktur som våra forskare drvs av; en karrärtrappa som nte bara premerar excellent forsknng, utan att forsknng de facto görs samverkan med ndustrn. Då blr det fler teknska lösnngar och fler nya affärer för företagen. Framför sg ser Hörstedt en helt ny professorstyp. Om den praktska tllämpnngen är ett krav för karrärutvecklng, från början tll slut, kommer det att generera andra typer av forsknngsprojekt, och nya professorer, som har en mer aktv samverkan med det omkrnglggande samhället. Staten måste enlgt Hörstedt också vsa stt allvar med att unversteten starkare måste leverera kunskapstrangeln, och därför hjälpa tll med kravställnngar och nctament som stärker lärosätenas förmåga att verka för nyttggörande. I dag är kraven på att hänga med teknkutvecklngen enormt mycket högre än för bara to år sedan Med den höga teknkförändrngstakt som företagen jobbar mot, krävs det att unversteten anpassar sg tll omvärlden för att både möta och stötta företagandets nya krav. Det räcker nte med att producera ngenjörer och doktorer som tar anställnng. Bolagens kompetens måste byggas på ett helt nytt sätt. Därför måste unversteten arbeta med företagens skarpa problem på ett helt nytt sätt och självklart med team sprt som förtecken. Inbyggt brobyggande en del av konceptet KK-stftelsen är högskolornas forsknngsfnansär med uppdrag att stärka Sverges konkurrenskraft. Stftelsen fnanserar forsknng och kompetensutvecklng vd Sverges 17 nya unverstet och högskolor med krav på samverkan med närngslvet. Madelene Sandström, vd KK-stftelsen. Foto: Johan Olsson KK-stftelsen Text Chrstna B. Wnroth Den vktgaste aspekten är att KK-stftelsen kan göra skllnad genom att v fokuserar på att fnansera forsknng vd de nya lärosätena. De nya lärosätena fnns hela landet, och en av huvudpunkterna med våra satsnngar är att med forsknngsmedel bdra tll att bygga upp starka forsknngsmljöer de områden där företagen fnns. Det ger mycket goda förutsättnngar för företagen att delta forsknngsarbetet, att rekrytera och ha ett utbyte med högskolor och unverstet, framhåller Madelene Sandström, vd KKstftelsen. Närngslvets medverkan forsknngsprogrammen gör att ny kunskap skapas tllsammans en kunskap som drekt V arbetar alltså för att skapa samarbeten där båda parter är engagerade forsknngen kan återföras både som ren kompetensutvecklng n företagen, och som vetenskaplga forsknngsresultat. Kunskapen som produceras kommer alla deltagare tll godo. På det sättet är brobyggandet och överförngen mellan forsknng och nnovaton redan avklarat. KK-stftelsens koncept premerar en öppen samverkan mellan akadem och närngslv. Strukturen motverkar också att enbart nomvetenskaplga ntressen som det befntlga belönngssystemet premerar stmuleras akademn. V arbetar alltså för att skapa samarbeten där båda parter är engagerade forsknngen. Det betyder sn tur att det nte duger med att företag köper forsknng, så kallad uppdragsforsknng, eller betalar för en professur. Företag fördelar om resurser Tack vare att stftelsens planerar utlysnngar löpande tre år framåt, kan forskare och lärosäten förbereda sg tllsammans med samarbetspartners och ha god td att planera nför en ansökan. De kan även få återkopplng på hur det tlltänkta projektet kan struktureras för att korrespondera med programformernas specella krav. För de företag som deltar forsknngsprogrammen krävs att arbetskraft med rätt kompetens deltar projekten den utsträcknng och på det sätt som projektet beskrver. Ett krav som nte bromsat engagemanget: Undersöknngar har vsat att det regel tar crka to år för ett lärosäte att bygga upp en kvaltatv forsknngsmljö. Med KK-stftelsens koncept går det att bygga upp samma värde av forsknng på bara tre tll fyra år. Det har många företag förstått värdet, varför man gärna tänker tll hur resurser kan frgöras för att delta, avslutar Madelene Sandström.

20 20 NextMeda Bluetest Från grundforsknng tll framgångsrk produkt Det sägs ofta att banbrytande forsknng alltför sällan resulterar nya produkter, tjänster och arbetstllfällen. Bluetest Göteborg är ett lysande undantag här har en forskares envetna arbete burt frukt, med produkter som snabbt tar stora marknadsandelar. När Per-Smon Kldal, professor antennteknk vd Chalmers, först började utveckla en helt ny teknk för att testa sgnalöverförngen hos mobltelefoner var det många branschen som ställde sg skeptska. Tradtonellt mäter man hur antennerna fångar upp sgnaler från sändare stora ekofra kamrar för att undvka reflexer. Per-Smon Kldal menade att man borde göra raka motsatsen och byggde en mätkammare som smulerar verklgheten, med vlt reflekterande väggar, där sgnalerna studsar godtycklgt. Verklgheten består nte av ett ekofrtt vakuum, utan av en mljö full av olka reflexer från byggnader, berg, trafk och annat som fnns mellan sändare och antenn. En antenn måste klara den sortens oförutsägbarhet, säger han. Lten, snabb och bllg Den mätkammare som Per-Smon Kldal utvecklat har en roterande platta botten som åstadkommer sgnalvaratoner som kallas fädnng. Den är en tondel så stor som tradtonella ekofra rum och to gånger snabbare och mer kostnadseffektv. Dessutom är den betydlgt bllgare. Per-Smon Kldal tog patent på sn teknk och grundade företaget Bluetest år Med hjälp av ntäkter från egna, tdgare patent, vss fnanserng från TCO och Alm samt en affärsängel som såg potentalen kunde han förfna teknken och hålla företaget nätt och jämt ovanför vattenytan. För det vsade sg snart att det var höga trösklar att ta sg n på marknaden, trots produktens uppenbara fördelar. Under de första åren sålde företaget endast någon kammare om året. Det fanns ett stort motstånd hos mobltelefontllverkarna, som har egna forsknngsavdelnngar och vlle göra som de alltd gjort. Det är en vanlg, och mänsklg, reakton. Marknaden var helt enkelt nte mogen för ny teknk, konstaterar Per-Smon Kldal. Snabb tllväxt 2006 fck han av en tllfällghet kontakt med Mats Andersson, ngenjör på Ercsson med förståelse för försäljnng och marknadsförng och denne värvades som vd. Företaget fck en professonell styrelse och efter ytterlgare några år började försäljnngen tll slut att ta fart. Sedan ett par år tllbaka har Kjell Olovsson, också han med en bakgrund på Ercsson samt många år hos en global nstrumenttllverkare, tagt över vd-stolen. Idag expanderar företaget enormt snabbt. V har över 50 kunder och säljer tll no av de to största mobltllverkarna världen. Inte mnst MIMO-teknken nom 4G-nätet, där man har flera antenner på samma kanal, har betytt mycket för företagets tllväxt och v är dag marknadsledande nom MIMO-testnng, berättar Kjell Olovsson. Bluetests vktgaste marknader är Korea, Kna, Japan och USA. Framför allt Asen är efterfrågan på företagets produkter mycket stor. Förra månaden fck Bluetest en enskld order, från en av världens största mobltllverkare, som är större än företagets hela årsomsättnng för ett par år sedan. Även om de flesta av kunderna dag utgörs av mobltelefonproducenter säljer man även tll operatörer och antenntllverkare. Och tllväxtpotentalen är enorm allt eftersom fler och fler produkter blr smarta. Allt som nnehåller en lten antenn kan testas vår kammare trådlösa prntrar, kylskåp, spelkonsoler, professonella verktyg, fordon. Det fnns snart sagt oändlga tllämpnngar takt med att det som kallas the Internet of thngs nu snabbt blr verklghet, framhåller Kjell Olovsson. Uthållghet krävs Bluetest fortsätter att utveckla sn teknk för att göra den mer användarvänlg och utvdga den tll större mobla objekt. I samarbete med Chalmers och Telenor utarbetar man också metoder för att samla n användarstatstk från näten som kan användas för att göra karakterserngen mer verklghetstrogen och därmed förbättra utnyttjandet av det mobla nätet. Här fnns det mycket forsknng kvar att göra, och déerna är många, både nom Bluetest och på Chalmers. Att Bluetest har blvt en framgångssaga efter många års motgångar beror självklart tll stor del på teknkens styrka. Men lka vktgt är Per-Smon Kldals envshet. Trots en nedlåtande atttyd från många branschen och den stora ekonomska osäkerheten vägrade han att ge upp. Uthållghet är nog en av de vktgaste egenskaperna för en forskare. Och så kanske man måste vara lte galen också, det hjälper. Man måste våga göra det som alla säger nte går an. Bluetest utvecklar och tllverkar mätkammare för antenner och grundades Företaget har stt säte Göteborg, med sälj- och supportkontor Kna och USA. I dagsläget har man 27 anställda och expanderar snabbt. Bland kunderna återfnns bland annat de globalt ledande mobltelefontllverkarna, mobloperatörer, antennbranschen, unverstet och tllverkare av trådlös utrustnng och datorer. Bluetest har levererat crka 140 system över hela världen. Kjell Olovsson, vd, och professor Per-Smon Kldal framför en av sna mätkammare.

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel DennA tematd nng är en från nextm e D A V måste ha en forsknngspoltk där samverkan faclteras och uppmuntras Charlotte Brogren, generaldrektör på VINNOVA. Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Poltk,

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Möjlgheter tll nnovaton fnns all forsknng Forsknng recept på framgång en globalserad värld Nya modeller krävs för att

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng SSF har systempåverkande roll som forsknngsfnansär stftelsen för strategsk forsknng höjer nu utdelnngarna och påbörjar arbetet

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Sverge behöver större forskargrupper Många krafter måste dra åt samma håll Den globala kunskapskonkurrensen hårdnar Om

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng SSF har systempåverkande roll som forsknngsfnansär stftelsen för strategsk forsknng höjer nu utdelnngarna och påbörjar arbetet

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA p ublkat on ä r e n A n nons f rån n e xtmed A Annons Framtdens Forsknng SSF agl aktör för strategsk forsknng Samverkan, relevans och hög kvaltet utmärker forsknng som stöds av SSF. V bdrar

Läs mer

Nationell samordnare stärker barn- och ungdomsvården

Nationell samordnare stärker barn- och ungdomsvården Framtdens Karrär Soconom Kraftsamlng för att möta utmanngar nom socaltjänsten Natonell samordnare stärker barn- och ungdomsvården Specalsttjänster och legtmatonskrav nyckelfrågor för SSR En undersöknng

Läs mer

Framtidens Karriär. Utbildning har fått en lägre värdering i samhället

Framtidens Karriär. Utbildning har fått en lägre värdering i samhället Framtdens Karrär Gymnaselärare Bygg upp rätt förutsättnngar för våra lärare och premera de som gör goda nsatser Gymnase- och kunskapslyftsmnster Ada Hadzalc. Gymnaseskolans största utmanngar enlgt lärarna

Läs mer

Framtidens Energi. Paradigmskifte till småskaligt. Utmaning för framtidens energi: leveranssäkerhet

Framtidens Energi. Paradigmskifte till småskaligt. Utmaning för framtidens energi: leveranssäkerhet Annons DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Energ Paradgmskfte tll småskalgt energsystem Det pågår ett paradgmskfte där energsystemet blr mer småskalgt. branschen måste utveckla

Läs mer

Generellt ägardirektiv

Generellt ägardirektiv Generellt ägardrektv Kommunala bolag Fastställt av kommunfullmäktge 2014-11-06, 223 Dnr 2014.0450.107 2 Generellt ägardrektv för Fnspångs kommuns drekt eller ndrekt helägda bolag Detta ägardrektv ska antas

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Gärdesängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Gärdesängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Gärdesängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 20121012 11:04: Lte fler uppgfter tack... 20121023 15:38: N har vktga och relevanta mål samt aktvteter som kan göra alla delaktga

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Talavdskolan 15 aug 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-21 13:32: V kunde nte läsa om era mål 4 och 5 någonstans. 2013-08-15 11:21: Tack för era kompletterngar.

Läs mer

Framtidens Kommuner & Landsting

Framtidens Kommuner & Landsting Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Kommuner & Landstng för tllväxt och sysselsättnng SKL för harmonserng nte centralstyrnng Lärarförbundets skolrankng 2014: Vellnge

Läs mer

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid Framtdens Karrär Affärsdén är tre procent av att starta företag och genomförandet de resterande 97 procenten Välj väg utfrån det du själv är ntresserad av. Då gör du ett rktgt bra jobb Martn Lorentzon,

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Sverige har unikt bred och långsiktig energipolitik

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Sverige har unikt bred och långsiktig energipolitik DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft Hållbar energ går hand hand med lvskvaltet och tllväxt Sverge har unkt bred och långsktg energpoltk

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan Handlngsplan Grön Flagg Pysslngförskolan Gläntan Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-19 11:18: Vlka fna och vktga utvecklngsområden n valt - det n gör kommer säkert att skapa engagemang och nyfkenhet

Läs mer

för alla i Landskrona

för alla i Landskrona , den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest

Läs mer

Framtidens Kommuner & Landsting

Framtidens Kommuner & Landsting Annons DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Kommuner & Landstng Lena Mcko sätter välfärd och självstyre fokus Lena Mcko, skl:s första kvnnlga styrelseordförande, vll satsa

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums frskola 20 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:39: Bra jobbat, Tryserums frskola! Det är nsprerande att läsa er rapport och se

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Trollet Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-06-24 14:09: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor - Bra jobbat. Låt

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Ängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-10-02 09:58: Vlka rolga och spännande utvecklngsområden som n ska jobba med. Utmana gärna barnen med att ställa öppna frågor

Läs mer

Strategisk Planering! Varför det?

Strategisk Planering! Varför det? Strategsk Planerng! Varför det? Strategsk planerng är processen för att utveckla och behålla en lvskraftg kombnaton av organsatonens mål, kompetenser, resurser och dess föränderlga marknadsmöjlgheter"

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Positiva trender för förnybar energi i Sverige och världen

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Positiva trender för förnybar energi i Sverige och världen DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft Energforsknng ntegrerad del av svensk energpoltk Postva trender för förnybar energ Sverge och världen

Läs mer

Framtidens Karriär. Sveriges främste itentreprenör

Framtidens Karriär. Sveriges främste itentreprenör Framtdens Karrär Kombnerar konsultkarrär med kvnnlgt ledarskap Sverges främste tentreprenör mot nya mål Affärssystem ett brett och mångfacetterat yrkesområde Ett tungt vägande skäl tll att välja 4 en konsultkarrär

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saxnäs skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saxnäs skola Handlngsplan Grön Flagg Saxnäs skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-05 09:27: Jättefnt att n jobbat utfrån elevernas önskemål när n satt hop er handlngsplan för att måna om deras nflytande. N

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola Handlngsplan Grön Flagg Äsperedskolan förskola - skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-03-22 11:22: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter elevernas förmågor -

Läs mer

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Det är vktgt att regelverken gör det möjlgt för försäkrngsbolagen att fylla sn roll på ett bra sätt Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng Kundernas förtroende

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Framtidens Karriär. Ingenjören avgörande för Sveriges framtid och välfärd

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Framtidens Karriär. Ingenjören avgörande för Sveriges framtid och välfärd Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Karrär Sverges Ingenjörer på jakt efter framtdens Polhemare Ingenjören avgörande för Sverges framtd och välfärd Kvnnor skapar dynamk som tar oss utanför

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan Handlngsplan Grön Flagg Västra Ekoskolan Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-03-17 14:07: Vad rolgt att n har jobbat aktvt med Grön Flagg snart 14 år! Handlngsplanen är tydlg och n tar upp flera exempel

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Foto: Fredrk Persson/Scanpx Jag är övertygad om att mobltelefonen kommer att vara ett av våra vktgaste verktyg för bankärenden och betalnngar nom några år Chrstan

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 2010 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15-10 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Med utvecklngen kommer många nya utmanngar och nya konkurrenter Johan Hansng, chefsekonom på Svenska Bankförenngen. Fokus borde lgga på hur

Läs mer

Utbildningsavkastning i Sverige

Utbildningsavkastning i Sverige NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Markus Barth Handledare: Bertl Holmlund Vårtermnen 2006 Utbldnngsavkastnng Sverge Sammandrag I denna uppsats kommer två olka

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola Handlngsplan Grön Flagg Berga förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-12-13 09:50: Bra utvecklngsområden med aktvteter som passar barnen. Tänk på att vara medforskare och låta barnen styra. Berätta

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Psykatrkerrollen har erbjudt mg en frhet att skräddarsy mn egen yrkesroll Smon Kyaga, psykatrker och överläkare Läkare ska kunna fokusera på dagnostk, behandlng och det medcnska ansvaret Hed Stensmyren,

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton

Läs mer

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 15:1: Vlken toppenrapport n har skckat n tll oss- trevlg läsnng. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Näckrosen

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Näckrosen Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Näckrosen Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-07-28 12:15: N har vktga och spännande utvecklngsområden krng tema. Utmana gärna barnen med öppna frågor de olka utvecklngsområdena

Läs mer

Grön Flagg-rapport Bullerbyns förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Bullerbyns förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Bullerbyns förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:11: N har jättefna konkreta utvecklngsområden och bra aktvteter tll dessa. Blderna

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-01-23 11:26: Bra jobbat, förskolan Kalven! Det är nsprerande att läsa er rapport och se hur

Läs mer

Framtidens Karriär. Industriföretagens och myndigheters imagevärde. Ta mångfald på allvar. Hetaste tjänsterna finns inom industrin. Sida 6 7.

Framtidens Karriär. Industriföretagens och myndigheters imagevärde. Ta mångfald på allvar. Hetaste tjänsterna finns inom industrin. Sida 6 7. Framtdens Karrär Industrföretagens och myndgheters magevärde Intervju med Tord Hermansson, FoU-chef Volvo Personvagnar och Peter Haglnd, CIO Försvarsmakten om populartet bland ngenjörer. Sda 6 7 Ta mångfald

Läs mer

Framtidens Energi för en hållbar utveckling

Framtidens Energi för en hållbar utveckling Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Energ för en hållbar utvecklng Samarbeten och statlgt stöd ger lösnngar världsklass Sverge har nått en världsledande ställnng nom en rad områden när

Läs mer

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-07-04 13:38: Vlka jättebra flmer barnen har spelat n fantastskt bra och underhållande som samtdgt

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Saltängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-19 13:46: N har en mycket ambtös och välplanerad handlngsplan med många aktvteter som säkert kommer att skapa stort engagemang

Läs mer

Godkändavi:WZ Näringslivschefernai Västernorrland Datum: l2016-02-017. Skrivenav: GungerdJohnssonGrip Datum: (2016-01-25.

Godkändavi:WZ Näringslivschefernai Västernorrland Datum: l2016-02-017. Skrivenav: GungerdJohnssonGrip Datum: (2016-01-25. \ Medverkande Härnösand, Kramfors, Tmrå, Sollefteå, och Örnsköldsvks kommuner andra kommuner._šåššmñåëåšnëskonlflff -»- *l oíä;füïf \ : zme -=fl2~ 22 l _l Härnösands kommun PROJEKTDIREKTIV Komrnunstyrelseforvaltnngen

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor

Handlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor Handlngsplan Grön Flagg Bosgårdens förskolor Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-11 14:16: Det är nsprerande att läsa hur n genom röstnng tagt tllvara barnens ntressen när n tagt fram er handlngsplan.

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. I Ur och Skur Pinneman

Handlingsplan. Grön Flagg. I Ur och Skur Pinneman Handlngsplan Grön Flagg I Ur och Skur Pnneman Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-09-23 12:55: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor. Se er själva

Läs mer

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-09 16:00: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Stadionparkens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Stadionparkens förskola Handlngsplan Grön Flagg Stadonparkens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-03-10 13:06: Hej! N har många spännande och vktga utvecklngsområden. Er handlngsplan känns genomarbetad med aktvteter

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Framtidens Karriär. Samhällsbyggnad i storstadsregionerna. Digitalisering från strategi till vardag. Sida 6, 9, 12 och 13. Sida 4 5.

Framtidens Karriär. Samhällsbyggnad i storstadsregionerna. Digitalisering från strategi till vardag. Sida 6, 9, 12 och 13. Sida 4 5. Framtdens Karrär Samhällsbyggnad storstadsregonerna Intervjuer med storstadsregonernas stadsbyggnads- och fastghetsdrektörer om pågående projekt nom bostadsbyggande och nfrastruktur. Sda 6, 9, 12 och 13

Läs mer

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande Skoldemokratplan Prncper och gude tll elevnflytande I Skoldemokratplan Antagen av kommunfullmäktge 2012-02-29, 49 Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@fnspang.se

Läs mer

Nyhetsbrev 2015:3 från Sveriges Fiskevattenägareförbund

Nyhetsbrev 2015:3 från Sveriges Fiskevattenägareförbund Nyhetsbrev 2015:3 från Sverges Fskevägarebund 2015-09-29 Förbundsdrektör reflekterar Mljöorgansatoner mljömyndgheter gör mycket vktga nödvändga nsatser nom områd. M bland blr det rktgt fel da beror nästan

Läs mer

Folkrätten och kriget mot terrorismen

Folkrätten och kriget mot terrorismen Mänsklga demokrat Folkrätten FN I den här teorbakgrunden: presenterar v en överskt av folkrätten de hot den har utsatts för genom det onskränkta krget mot terrorsmen åskådlggör v FN:s roll ett väl fungerande

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 13 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 13 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 13 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-07 14:13: N har en bra rapport och det är nte långt från ett godkännande. V skulle vlja

Läs mer

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-05-11 09:08: skckar tllbaka enl tel samtal 2015-05-18 15:32: Det har vart rolgt att läsa er

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Fokus bör lgga på att läkare får lägga merparten av sn td på uppgfter som är värdeskapande för patenterna Anna Nergårdh, chefläkare Stockholms läns landstng Framtdens Karrär Läkare Hälso- och sjukvårdens

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-01-24 16:36: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med ert tema. Vad kul att

Läs mer

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-03 09:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-04 12:54: Vad rolgt att ta del av era tankar och ert arbete med Grön Flagg! Det är härlgt

Läs mer

Denna tematid ning är en annons från n extm e D ia. Framtidens Karriär. Det ska löna sig att vara ingenjör chef eller inte

Denna tematid ning är en annons från n extm e D ia. Framtidens Karriär. Det ska löna sig att vara ingenjör chef eller inte a nnons Denna tematd nng är en annons från n extm e D a a nnons Mn cvlngenjörsexamen har vart grunden mn karrär Börje Ekholm, vd för Investor och ordförande för KTH Framtdens Karrär Nuvarande jobbet språngbrädan

Läs mer

socialen.info 1 of 14 Antal svar i procent Antal svar Mycket viktigt 81,6% 40 Ganska viktigt 18,4% 9 Mindre viktigt 0,0% 0 Oviktigt 0,0% 0

socialen.info 1 of 14 Antal svar i procent Antal svar Mycket viktigt 81,6% 40 Ganska viktigt 18,4% 9 Mindre viktigt 0,0% 0 Oviktigt 0,0% 0 socalen.nfo 1. Artklar om socalpoltk mm Socaltjänsten.nfo har en egen redakton som skrver och publcerar artklar om socalpoltk, socalförsäkrngar, arbetsmarknad, ntegraton mm. Artklarna publceras på nätet

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Thomas Östros, vd för Svenska Bankförenngen Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, affärsutvecklng och säkerhet Förankrad

Läs mer

Hållbar skolutveckling Skolplan för Eskilstuna kommun 2008-2011. Förslag till barn- och utbildningsnämnden/torshälla stads nämnd

Hållbar skolutveckling Skolplan för Eskilstuna kommun 2008-2011. Förslag till barn- och utbildningsnämnden/torshälla stads nämnd Hållbar skolutvecklng Skolplan Esklstuna kommun 2008 2011 Förslag tll utbldnngsnämnd/torshälla stads nämnd 1 2 INLEDNING Skolplan av kommuns styrdokumt. Att kommunerna ha skolplan fastställs skollag. Skolplan

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-25 11:44: Inskckad av msstag. 2014-04-17 09:52: Bra jobbat, Förskolan Fjäderkobben!

Läs mer

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA. Framtidens Energi. Med siktet på framstående energiforskning

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA. Framtidens Energi. Med siktet på framstående energiforskning ANNONS DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Energ för en hållbar utvecklng Samverkan en förutsättnng för att klara energmål Energmyndgheten ska verka för ett tryggt, effektvt

Läs mer

Bankernas kapitalkrav med Basel 2

Bankernas kapitalkrav med Basel 2 RAPPORT DEN 16 jun 2006 DNR 05-5630-010 2006 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R A P P o r t 2 0 0 6 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R a p p o r t 2 0 0 6 : 6 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 31 RESULTAT

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Salvägens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Salvägens förskola Handlngsplan Grön Flagg Salvägens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-02 11:11: N har valt fna och ntressanta utvecklngsområden med många olka typer av aktvteter som kan skapa nyfkenhet och

Läs mer

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en Framtdens Karrär Sjuksköterska Arbetsbelastnng, vllkor och patentsäkerhet fokus Flexbel arbetstd och högre lön attraherar på mndre ort Erbjuder påverkansmöjlgheter, ansvar och varaton Den undersöknng som

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Vindelälvsskolan 27 maj 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Vindelälvsskolan 27 maj 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vndelälvsskolan 27 maj 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-05-27 15:19: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Denna tematid ning är en annons från r a D iumhemmets f orskningsfond er. En allvarlig uppgift

Denna tematid ning är en annons från r a D iumhemmets f orskningsfond er. En allvarlig uppgift a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Cancerforsknng som förlänger lvet Foton: Håkan Flank V är realstskt optmstska Ett forskarteam på Karolnska Insttutet

Läs mer

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:53: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss? Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas

Läs mer

Renhållningsordning för Finspångs kommun

Renhållningsordning för Finspångs kommun Renhållnngsordnng för Fnspångs kommun Avfallsplan 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktge 2014-03-26 ( 69) A V F A L L S P L A N 2 0 1 4-2 0 1 8 Renhållnngsordnng för Fnspångs kommun Fnspångs kommun 612

Läs mer

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts?

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn

Läs mer

Grön Flagg-rapport Fridhems förskola 24 apr 2015

Grön Flagg-rapport Fridhems förskola 24 apr 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Frdhems förskola 24 apr 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-04-24 10:39: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014

Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-09 16:44: Vad rolgt att det blev ett enhällgt ja från eleverna att fortsätta med Grön Flagg,

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:01: N har vktga utvecklngsområden men v skckar tllbaka er rapport för att v önskar

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-04-15 15:26: N har på ett engagerat och varerat sätt arbetat med ert Grön flagg-arbete.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Gräskobben 2 jan 2015

Grön Flagg-rapport Förskolan Gräskobben 2 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Gräskobben 2 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-02 11:23: Vad rolgt att n känner att mljöarbetet genomsyrar er vardag, då har n kommt

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan Handlngsplan Västra Ekoskolan Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-18 13:37: Bra genomtänkt handlngsplan. N har valt vktga områden med många kloka frågeställnngar er handlngsplan med bra aktvteter.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-13 09:11: N har jättefna aktvteter tll era utvecklngsområden. Det är en mycket bra

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-02 09:44: Inskckad av msstag... 2013-06-25 12:09: N har på ett mycket kreatvt och varerat

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tällbergs skola 18 jun 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tällbergs skola 18 jun 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tällbergs skola 18 jun 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-0-18 18:47: Vad rolgt att eleverna kom med förslaget att sopsortera! N har på ett mycket kreatvt

Läs mer

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare!

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare! HÄSTFÖRETAGARPRAKTIKAN Råd och tps för dg som vll bl framgångsrk hästföretagare! Inlednng Har du en hästverksamhet tankarna? Fundera på varför! Trolgen delar du med de flesta andra hästföretagare en passon

Läs mer

Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 10:40: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör dem

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016

Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-01-20 09:07: Förskolan Kalven, n har lämnat n en toppenrapport även denna gång! Bra områden

Läs mer

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-27 10:15: Hej, Enlgt mal från er så skckade n n denna rapport av msstag, så därför får n tllbaka

Läs mer

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-15 13:51: Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet

Läs mer

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17 1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt

Läs mer

Grön Flagg-rapport Peter Pans förskola 12 aug 2016

Grön Flagg-rapport Peter Pans förskola 12 aug 2016 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Peter Pans förskola 12 aug 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-08-12 11:30: N har verklgen kommt långt ert Grön Flagg-arbete där hållbarhetstanken verkar

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Hamregårds förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Hamregårds förskola Handlngsplan Grön Flagg Hamregårds förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-03-30 08:43: Vlket härlgt vattentema n ska arbeta med tllsammans med barnen och strålande att n utgått från barnens ntresse

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag tll energplan Blaga 1: Planerngsförutsättnngar 2014-05-20 Remssverson BI L A G A 1 : P L A N E RI N G S F Ö R UT S Ä T T N I N G A R Förslag tll energplan Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 09:54: N verkar ha ett mycket engagerat mljöråd som är påputtare (fnt ord). N har bra och spännande

Läs mer

Cancerforskningen har betytt livet

Cancerforskningen har betytt livet A N N O N S D E N N A P U B L I K AT I O N Ä R E N A N N O N S F R Å N R A D I U M H E M M E T S F O R S K N I N G S F O N D E R A N N O N S Hjälp oss bota cancer tllsammans kan v rädda fler Värktablett

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Hålsjöns förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Hålsjöns förskola Handlngsplan Grön Flagg Hålsjöns förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-10-11 14:39: Bra att n formulerat era utvecklngsområden vad, varför och hur. Det gör det så lättförståelgt för oss att läsa

Läs mer