Gymnasial yrkesutbildning 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gymnasial yrkesutbildning 2015"

Transkript

1 Statstska centralbyrån STATISTIKENS FRAMTAGNING UF0548 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 1(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete Mattas Frtz Gymnasal yrkesutbldnng 2015 UF0548 Innehåll 0 Allmänna uppgfter Ämnesområde Statstkområde SOS-klassfcerng Statstkansvarg Statstkproducent Uppgftsskyldghet Sekretess och regler för behandlng av personuppgfter Gallrngsföreskrfter EU-reglerng Syfte och hstork Statstkanvändnng Uppläggnng och genomförande Internatonell rapporterng Planerade förändrngar kommande undersöknngar Överskt Observatonsstorheter Statstska målstorheter Utflöden: statstk och mkrodata Dokumentaton och metadata Uppgftsnsamlng Ram och ramförfarande Urvalsförfarande Mätnstrument Insamlngsförfarande Databerednng Statstsk bearbetnng och redovsnng Skattnngar: antaganden och beräknngsformler Redovsnngsförfaranden Slutlga observatonsregster Produktonsversoner Arkverngsversoner Erfarenheter från senaste undersöknngsomgången Blaga 1 6. Mätnstrument Allmänna uppgfter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Utbldnng och forsknng

2 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 2(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete Mattas Frtz 0.2 Statstkområde Statstkområde: 0.3 SOS-klassfcerng Tllhör (SOS) Befolknngens utbldnng Ja För statstk som ngår Sverges offcella statstk (SOS) gäller särsklda regler för kvaltet och tllgänglghet, se Förordnngen om den offcella statstken (2001:100). Hela statstken är klassad som offcell statstk. 0.4 Statstkansvarg Myndghet/organsaton: SCB Postadress: Örebro Besöksadress: Klostergatan 23 Kontaktperson: Mattas Frtz Telefon: E-post: 0.5 Statstkproducent Myndghet/organsaton: SCB Postadress: Örebro Besöksadress: Klostergatan 23 Kontaktperson: Mattas Frtz Telefon: E-post: 0.6 Uppgftsskyldghet Uppgftsskyldghet förelgger nte enlgt lagen om den offcella statstken (SFS 2001: 99). 0.7 Sekretess och regler för behandlng av personuppgfter I myndgheternas särsklda verksamhet för framställnng av statstk gäller sekretess enlgt 24 kap. 8 offentlghets- och sekretesslagen (2009:400). För att skydda ensklda personers eller företags sekretessbelagda uppgfter den offentlggjorda statstken, görs en så kallad röjandekontroll. Röjandekontrollen nnebär att åtgärder görs för att säkerställa att ensklda personers eller företags uppgfter nte kan utläsas ur statstken. Vd automatserad behandlng av personuppgfter gäller reglerna personuppgftslagen (1998:204). På statstkområdet fnns dessutom särsklda regler för personuppgftsbehandlng lagen (2001:99) och förordnngen (2001:100) om den offcella statstken.

3 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 3(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete Mattas Frtz Statstkens uppgfter skyddas av sekretess. Personnummer och andra personuppgfter fnns statstkregstret. Sekretessen gäller 70 år. Vd begäran från prvatperson enlgt Personuppgftslagen lämnas regsterutdrag, vlket nnehåller uppgfter om den egna personen. 0.8 Gallrngsföreskrfter Regstret sparas SCB:s arkv tlls beslut om eventuellt bevarande har fattats. 0.9 EU-reglerng Statstken är nte EU-reglerad Syfte och hstork Sverges gymnaseutbldnng förändrades och med den nya läroplanen GY Ett syfte med reformen var att eleverna på yrkesprogrammen skulle bl bättre förberedda för yrkeslvet. Under vårtermnen 2014 gck den första kullen av gymnaseelever ut nom läroplanen GY Den här undersöknngen genomfördes under våren 2015 och vänder sg tll den grupp som gått ett yrkesprogram nom läroplanen GY 2011 och gck ut gymnaset under vårtermnen Syftet med undersöknngen är att ta reda på hur många som fått arbete sedan de gck ut sn yrkesutbldnng, hur väl utbldnngen matchat arbetsuppgfterna, hur många som är arbetslösa samt beskrva upplevd kvaltet på yrkesutbldnngen. De vktgaste målstorheterna är: Sysselsättnngsstatus ett år efter avslutad gymnasal yrkesutbldnng. Överrensstämmelse mellan nrktnng på utbldnngen och arbetsuppgfterna ett år efter avslutad gymnasal yrkesutbldnng. Upplevd kvaltet nom det gymnasala yrkesprogrammet. Genomförandet av undersöknngen är beslutat samråd med Användarrådet för befolknng, demograf och utbldnng, där det fnns representanter från Högskoleverket, Skolverket, Arbetsförmedlngen, Stockholms unverstet, Utbldnngsdepartementet, Sverges kommuner och landstng, Fnansdepartementet, Socaldepartementet, Insttutet för arbetsmarknadspoltsk utvärderng (IFAU) och Insttutet för socal forsknng (SOFI). Specfka önskemål från deltagare vd ett konsumentmöte februar 2015 har också tagts beaktnng vd planerng av undersöknngen. Vd konsumentmötet fanns representanter från Utbldnngsdepartementet, Skolverket, Myndgheten för yrkeshögskolan och LO. Någon uppföljnng eller ytterlgare undersöknngsomgång är nte planerad.

4 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 4(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete Mattas Frtz 0.11 Statstkanvändnng De vktgaste användarna av statstken är Skolverket, Utbldnngsdepartementet, Myndgheten för yrkeshögskolan och andra myndgheter. Statstken används som ett underlag för att få nformaton om hur gymnaseeleverna upplever att yrkesutbldnngen fungerar och för beskrvnngar av de möjlgheter som olka yrkesprogram ger för nträde och etablerng på arbetsmarknaden Uppläggnng och genomförande Populaton och urval För att kunna uttala sg om en populaton från en urvalsundersöknng behöver bland annat en urvalsram skapas som avgränsar populatonen väl. Urvalsramen denna urvalsundersöknng skapades från Skolverkets elevregster för gymnaseskolan där en rad avgränsnngar gjordes: Endast elever som fanns yrkesprogram (nkl. rksrekryterande utbldnng) årskurs 3 vd 15 okt mätnngen 2013 (avser elever läsåret 2013/14) dock endast elever nom läroplanen GY11 (ej LPF94), ca elever. Vdare ska eleven ha funnts årskurs 1 enlgt GY11 (oavsett program) vd 15 okt mätnngen 2011 för att säkerställa att de påbörjade en utbldnng enlgt läroplanen GY11, totalt ca elever. För att tllhöra rampopulatonen skulle de också vara folkbokförda Sverge den 31 januar Urvalet drogs som ett stratferat obundet slumpmässg urval, där 26 stratum bldades va varabeln kön och de 13 yrkesprogram som fnns (nkl. rksrekryterande utbldnng). Under datansamlngsperoden drogs sedan ett suburval för att koncentrera bortfallsuppföljnngen va telefonntervjuer syfte att reducera eventuell bortfallsskevhet. Formulerng av frågor SCB har formulerat frågorna undersöknngen samråd med statstkanvändarna och mätteknker på SCB, som är specalster på frågekonstrukton. Utmanngen var att göra ett frågeformulär för webben, ett frågeformulär för att skcka pappersformat och ett telefonntervjuformulär som alla passade för respektve metod utan att ge uppenbara modeeffekter, dvs. att mätmetoden har nverkan på hur en vss person svarar på en vss fråga. Frågeformuläret nnehöll 21 numrerade frågor, några av dem hade delfrågor vlket genererade totalt 32 frågor. Datansamlng Undersöknngen genomfördes som en undersöknng va frågeformulär med telefonuppföljnng. Ett ntroduktonsbrev med nloggnngsuppgfter tll frågeformuläret på webben skckades ut den 10 aprl Sedan skckades 3 påmnnelser tll dem som nte besvarat frågeformuläret. Ett tack- och påmnnelsekort skckades den 17 aprl. En första påmnnelse som också nnehöll ett frågeformulär pappersformat skckades den 24

5 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 5(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete Mattas Frtz aprl och en andra påmnnelse med nytt frågeformulär den 5 maj. Samtlga utskck hade nloggnngsuppgfter tll frågeformuläret på webben. Den 25 maj började telefonntervjuare att rnga tll ett urval (3016 personer) av de som dttlls nte besvarat frågeblanketten ett syfte att reducera eventuell bortfallsskevhet. Datansamlngen avslutades den 12 jun Det fanns möjlghet att besvara frågeformuläret på webben under hela nsamlngsperoden. Regsteruppgfter Tll de svar som nkom under datansamlngen kopplades regsternformaton syfte att kunna redovsa statstken för ntressanta redovsnngsgrupper. Dessa regsteruppgfter är kön, svensk/utländsk bakgrund, födelseland, folkbokförngskommun grupperat, uppgfter om studer samt föräldrarnas utbldnngsnvå. Uppgfter om studer avser studeresultat, gymnaseprogram, lärlngsutbldnng/ej lärlngsutbldnng och huvudmannatyp Internatonell rapporterng Statstken rapporteras nte nternatonellt Planerade förändrngar kommande undersöknngar Ingen kommande undersöknng är planerad. 1 Överskt I detta avsntt beskrvs vlka uppgfter som samlas n, vad som sparas och publceras samt hur statstken dokumenteras. Sverges gymnaseutbldnng förändrades och med den nya läroplanen GY Ett syfte med reformen var att eleverna på yrkesprogrammen skulle bl bättre förberedda för yrkeslvet. Den här undersöknngen genomfördes under våren 2015 och målpopulatonen var den grupp som gått ett yrkesprogram nom läroplanen GY 2011 och gck ut gymnaset under vårtermnen De vktgaste observatonsstorheterna är personernas sysselsättnngsstatus efter de gck ut sn yrkesutbldnng, hur väl utbldnngen matchat arbetsuppgfterna, arbetslöshet samt upplevd kvaltet på yrkesutbldnngen.

6 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 6(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete Mattas Frtz 1.1 Observatonsstorheter Observerad populaton Observerad varabel Namn Referenstd Namn Referenstd Folkbokförda 31/ Sysselsättnng 6-12 aprl 2015 personer Sverge Utbldnngens 6-12 aprl 2015 som gått ett matchnngsgrad mot yrkesprogram nom arbetsmarknaden läroplanen GY 2011 och gck årskurs 3 på Anställnngsform 6-12 aprl 2015 gymnaset under läsåret 2013/14. Arbetslöshet 1 jan 31 mars 2015 Utbldnngens upplevda kvaltet Läsåren 2011/ /14 Yrkesprogram Läsåret 2013/14 Betygsdokument Läsåret 2013/ Statstska målstorheter Statstsk målstorhet Målpopulaton Folkbokförda personer Sverge som gått ett yrkesprogram nom läroplanen GY 2011 och gck årskurs 3 på gymnaset under läsåret 2013/14. Kön Yrkesprogram Betygsdokument Skolhuvudman Svensk/utländsk bakgrund Födelseland Lärlng/ej lärlng Föräldrarnas utbldnngsnvå Kommungrupper Målvarabel Sysselsättnng Utbldnngens matchnngsgrad mot arbetsmarknaden Anställnngsform Statstskt mått Indelnng redovsnngsgrupper Måttenhet Målvarabels referenstd Andel Procent 6-12 aprl 2015 Arbetslöshet Andel Procent 1 jan 31 mars 2015 Utbldnngens upplevda kvaltet Andel Procent Läsåren 2011/ /14

7 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 7(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete Mattas Frtz 1.3 Utflöden: statstk och mkrodata Statstken redovsas som tabeller och dagram. Tabellerna nnehåller utvalda varabler som presenteras som andelar eller antal av populatonen rapporten Yrkesprogrammen backspegeln arbete och studer ett år efter gymnaseskolan (Tema: Utbldnng 2015:3). Mkrodataregster sparas tlls vdare på SCB medan bevarandebehovet utreds. 1.4 Dokumentaton och metadata Framtagnngen av statstken och statstkregstret beskrvs detta dokument, Statstkens framtagnng (SCBDOK). Kvalteten hos statstken beskrvs Beskrvnng av statstken (BaS). Det detaljerade nnehållet statstken beskrvs SCB:s mkrodataregster (MetaPlus). Dokumentatonerna fnns publcerade på SCB:s webbplats, under Dokumentaton. 2 Uppgftsnsamlng Vd urvalsramens skapande kopplades nödvändga bakgrundsvarabler tll ramens objekt. Regsteruppgfter om kön och yrkesprogram användes som stratferngsvarabler vd urvalsdragnngen. Regsteruppgft om yrkesprogram och programmets nrktnng användes frågeformuläret för att bekräfta eller korrgera uppgfterna samt nvå på betygsdokument, skolhuvudman, svensk/utländsk bakgrund, födelseland, lärlng/ej lärlng, föräldrarnas högsta utbldnngsnvå och bostadskommungrupp användes sedan vd statstkens framtagnng för att avgränsa redovsnngsgrupper. 2.1 Ram och ramförfarande För populatonen elever yrkesprogram användes Skolverkets elevregster som urvalsram. Urvalsramen avgränsandes enlgt följande: Endast elever som fanns yrkesprogram (nkl. rksrekryterande utbldnng) årskurs 3 vd 15 okt mätnngen 2013 (avser elever läsåret 2013/14) dock endast elever nom läroplanen GY11 (ej LPF94), ca elever. Vdare ska eleven ha funnts årskurs 1 enlgt GY11 (oavsett program) vd 15 okt mätnngen 2011 för att säkerställa att de påbörjade en utbldnng enlgt läroplanen GY11, totalt ca elever. För att tllhöra rampopulatonen skulle de också vara folkbokförda Sverge den 31 januar Urvalsramen omfattade personer. Urvalet drogs som ett stratferat obundet slumpmässg urval, där 26 stratum bldades va varabeln kön och de 13 yrkesprogram som fnns (nkl. rksrekryterande utbldnng). Under datansamlngsperoden drogs

8 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 8(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete Mattas Frtz sedan ett suburval för att koncentrera bortfallsuppföljnngen va telefonntervjuer syfte att reducera eventuell bortfallsskevhet. Den slutlga urvalsramens aktualtet avsåg 31 januar 2015 och omfattade personer. RTB nnehåller en vss övertäcknng som omfattar personer som avldt mellan urvalsramens skapande och ntervjutllfället eller flyttat från Sverge men nte anmält flyttnngen tll folkbokförngsmyndgheterna. Övertäcknngen bedöms vara lten eftersom ngen urvalet hade avldt eller flyttat från Sverge mellan den ssta uppdaterngen av urvalsramen och mätperodens start. Undertäcknng uppstår om en person nvandrar tll Sverge och personen enlgt lagar och förordnngar borde folkbokföra sg men nte gör det. Undertäcknngen bedöms dock vara mycket lten då personerna förutom att ha vart folkbokförda 31 januar 2015 även skulle ha funnt gymnaseskolan läsåret 2011/12 och på ett yrkesprogram läsåret 2013/14 för att tllhöra målpopulaton. Mer om täcknngsbrster RTB fnns befolknngsstatstkens dokumentaton, 2.2 Urvalsförfarande Urvalsramen avseende folkbokförda personer Sverge åldern år delades n 26 urvalsstrata, och ett stratferat obundet slumpmässgt urval drogs. Stratferngen gjordes syfte att uppnå samma precsonsnvå skattnngarna för de vktgaste redovsnngsgrupperna. Urvalsstorleken för respektve stratum har bestämts på ett sådant sätt att precsonen förväntas vara ungefär densamma för alla stratum. Ett antagande om att bortfallet förväntades fördela sg jämnt mellan urvalsstrata gjordes. Urvalet allokerades så att nh N h för de 10 mnsta strata och n h 596 för övrga 16 strata, dvs. lka allokerng med totalundersöknng av de 10 mnsta strata. Stratferng, ndelnng Populatonsstorlek Urvalsstorlek Man, Bygg och anläggnng Man, Barn och frtd Man, El och elektronk Man, Fordon och transport Man, Handel och admnstraton Man, Hotell och tursm Man, Hantverk Man, Industrteknska

9 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 9(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete Mattas Frtz Man, Naturbruk Man, Restaurang och lvsmedel Man, Rksrekryterande utb Man, VVS och fastghet Man, Vård och omsorg Kvnna, Bygg och anläggnng Kvnna, Barn och frtd Kvnna, El och elektronk Kvnna, Fordon och transport Kvnna, Handel och admnstraton Kvnna, Hotell och tursm Kvnna, Hantverk Kvnna, Industrteknska Kvnna, Naturbruk Kvnna, Restaurang och lvsmedel Kvnna, Rksrekryterande utb Kvnna, VVS och fastghet Kvnna, Vård och omsorg Totalt Suburvalet drogs som ett stratferat obundet slumpmässgt urval från bortfallsmängden efter den första nsamlngsfasen. Stratferngen gjordes här endast på yrkesprogram och urvalet allokerades lka på de 13 substrata enlgt tabellen nedan. Stratferng suburval, ndelnng Populatonsstorlek Urvalsstorlek Bygg och anläggnng Barn och frtd El och elektronk Fordon och transport Handel och admnstraton Hotell och tursm Hantverk

10 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 10(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete Mattas Frtz Industrteknska Naturbruk Restaurang och lvsmedel Rksrekryterande utb VVS och fastghet Vård och omsorg Svarande från ordnare urval Totalt Mätnstrument Undersöknngen genomfördes med frågeformulär på webben eller pappersformat med telefonuppföljnng. SCB har formulerat frågorna undersöknngen samråd med statstkanvändarna och mätteknker på SCB, som är specalster på frågekonstrukton. Utmanngen var att göra ett frågeformulär för webben, ett frågeformulär pappersformat och ett telefonntervjuformulär som alla passade för respektve metod utan att ge uppenbara modeeffekter, dvs. att mätmetoden har nverkan på hur en vss person svarar på en vss fråga. Frågeformuläret nnehöll 21 numrerade frågor, några av dem hade delfrågor vlket genererade totalt 32 frågor. Ett ntroduktonsbrev skckades ut den 10 aprl 2015 med nformaton om undersöknngen och nloggnngsuppgfter tll ett frågeformulär på webben som urvalspersonerna ombads besvara (se blaga 1). Sedan skckades 3 påmnnelser tll dem som nte besvarat frågeformuläret. Ett tack- och påmnnelsekort skckades den 17 aprl (se blaga 3). En första påmnnelse (se blaga 4) som också nnehöll frågeformuläret pappersformat (se blaga 2) skckades den 24 aprl och en andra påmnnelse (se blaga 5) med ett nytt frågeformulär den 5 maj. Samtlga utskck hade nloggnngsuppgfter tll frågeformuläret på webben. Den 25 maj började telefonntervjuare att rnga tll ett urval (3016 personer) av de som dttlls nte besvarat frågeformuläret ett syfte att reducera eventuell bortfallsskevhet. Datansamlngen avslutades den 12 jun Det fanns möjlghet att besvara frågeformuläret på webben under hela nsamlngsperoden. En utbldnng av ntervjuare nför telefonntervjuerna hölls där frågeformuläret gcks genom och vktg nformaton om frågorna delgavs ntervjuarna. Det fanns specfka nstruktoner drekt frågeformuläret som ntervjuaren kunde se vd aktuell fråga, men också en ntervjuarmanual skapades som ett komplement för ntervjuarna (se blaga 6).

11 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 11(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete Mattas Frtz 2.4 Insamlngsförfarande Datansamlngen skedde med hjälp av ett frågeformulär va webben, ett frågeformulär pappersformat och telefonntervjuer. I första hand skulle frågeformuläret va webben fyllas där ett ntroduktonsbrev sändes ut fredagen den 10 aprl 2015 (se blaga 1). Efter ett tack- och påmnnelsekort (se blaga 3) ntroducerades pappersformuläret (se blaga 2) en påmnnelse (se blaga 4) och efter ytterlgare en påmnnelse (se blaga 5) med nytt pappersformulär rngde telefonntervjuare upp ett urval av bortfallet. Intervjuarna fck utbldnng form av en genomgång av frågeformuläret samt en samlad ntervjuarmanual (se blaga 6) nnan telefonntervjuerna påbörjades. Datansamlngen koncentrerades tll frågor om ndvdens sysselsättnng efter gymnaseskolan och synnerhet sysselsättnng under mätveckan, den 6-12 aprl Det ställdes också frågor om utbldnngens kvaltet. Regstrerng av nkomna svar skedde varje dag under datansamlngsperoden och tdgt under peroden uppmärksammades att nflödet var mycket lägre än förväntat. Därför förbereddes ett mndre urval av personer som ngck telefonuppföljnngen för att kunna bearbeta varje urvalsenhet fullt ut. Det mndre suburvalet omfattade personer och av dessa spårades telefonnummer tll personer. Den ursprunglga planen var att rnga tll hela bortfallet med koncentraton på strata med låg svarsandel. Men eftersom svarsandelen var oväntat låg samtlga strata och ntervjuresurserna nte skulle räcka tll full bearbetnng av samtlga bortfallet drogs ett suburval. Datansamlngen avslutades den 12 jun Det fanns möjlghet att besvara frågeformuläret va webben under hela nsamlngsperoden. 2.5 Databerednng Kontroller och rättnng av öppna svar förekom undersöknngen. Det handlade om vlket gymnaseprogram elever gått. Gymnaseprogram var förtryckt frågeformulären men de fall där gymnaseprogrammet nte stämde ombads urvalspersonen ange det rätta programmet som ett öppet svar. Dessa uppgfter kontrollerades och rättades efter datansamlngen så att redovsnngsvarabeln yrkesprogram var aktuell och uppdaterad. I sex fall ändrades det förtryckta yrkesprogrammet tll ett annat yrkesprogram och två fall ändrades det förtryckta yrkesprogrammet tll ett studeförberedande program. I de två fallen kodades personerna som övertäcknng eftersom de nte tllhörde målpopulatonen. Ett antal varabler är härledda nför redovsnngen. Efter hur många månader fck personen stt första arbete som varade mnst sex månader efter gymnaset är grupperad tll tre grupper; 0 månader, 1-6 månader och mnst 7 månader för de personer som haft ett arbete. Frågan om hur många veckor man sökt och velat ha arbete under det första kvartalet 2015 kodades tll två grupper för de som vart arbetslösa, 1-11 veckor och 12

12 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 12(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete Mattas Frtz veckor (hela peroden). För att kunna särredovsa de som haft något arbete överhuvudtaget under mätveckan härleddes en varabel utfrån fråga 4 om huvudsaklg sysselsättnng under mätveckan, fråga 6 om man arbetade något under mätveckan och fråga 7 om man hade en anställnng under mätveckan men nte arbetade på grund av semester, sjukdom eller lknande. Kontroller för ologska svar har också gjorts. Eftersom många kontroller för ologska svar var nbyggda frågeformulären för webben och telefon fanns nte många fel av den typen slutgransknngen. 3 Statstsk bearbetnng och redovsnng Vkter har beräknats för att kunna redovsa statstken för hela populatonen och nte endast för de svarande. En urvalsundersöknng som denna lder av urvalsfel och bortfallsskevhet. En kalbrerngsestmator har använts för att reducera urvalsfel och bortfallsskevhet. Suburvalet bortfallet har också en förebyggande effekt mot bortfallsskevheten. Då bortfallet på objektsnvå omfattade 69,5 procent av urvalet fnns en rsk för att en betydande bortfallsskevhet ändå kan förelgga. 3.1 Skattnngar: antaganden och beräknngsformler Den estmator som används undersöknngen är en kalbrerngsestmator. För en allmän beskrvnng av kalbrerngsestmatorn, se Estmaton n the presence of Nonresponse and Frame Imperfectons (2001). Syftet med kalbrerngsestmatorn är att reducera urvalsfel och bortfallsskevheter med hjälp av extern nformaton, så kallade hjälpvarabler. De parametrar som skattas är totaler samt funktoner av totaler. Defnera t (y) y (3.1) U där t(y) är totalen av varabeln y populaton U och y är värdet på undersöknngsvarabel y för person. Kalbrerngsestmatorn: En total (3.1) skattas med: tˆ( y ) d v y (3.2) r1 Där d är desgnvkten (genererad av urvalet), v en vkt som kompenserar för bortfall och r 1 är mängden av svarande personer. Desgnvkten, d, beräknas denna undersöknng enlgt

13 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 13(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete Mattas Frtz d N n h ah för personer som tllhör svarsmängden efter första nsamlngsfasen och d N n h ah n n a2h 2h för personer som tllhör suburvalet, där N h = storleken på urvalsramen stratum h, n ah = grundurvalsstorleken stratum h, n a2h = bortfallsmängdens storlek efter första nsamlngsfasen och n 2h = suburvalets storlek stratum h. Bortfallsvkten, v, beräknas från hjälpnformaton, se (3.3). Hjälpvarabler: Populatonen U delas upp cke-överlappande grupper U p. Uppdelnngen görs utfrån hjälpvarabler hämtade från olka regster. Hjälpvarablerna som används är: Kön*yrkesprogram (26 grupper) Betygsnvå (4 grupper) Utländsk bakgrund (3 grupper) Huvudman (3 grupper) Dsponbel nkomst (3 grupper) Boendekommunstorlek (2 grupper) De hjälpvarabler som används estmatonen har valts utfrån krterer om hur de samvarerar med svarsbenägenhet och vktga undersöknngsvarabler. I tablån nedan beskrvs hjälpvarablerna och de kategorer som användes vd estmatonen. Hjälpvarabel Kön Yrkesprogram Kategorer Man Kvnna Bygg och anläggnng. Barn och frtd El och elektronk Fordon och transport Handel och admnstraton Hotell och tursm

14 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 14(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete Mattas Frtz Betygsnvå Utländsk bakgrund Huvudman Dsponbel nkomst Ortstorlek Hantverk Industrteknska Naturbruk Restaurang och lvsmedel Rksrekryterande utb. VVS och fastghet Vård och omsorg Yrkesförberedande examen med grundläggande högskolebehörghet Yrkesförberedande examen utan grundläggande högskolebehörghet Studebevs om mnst 2500 poäng Övrga Svensk bakgrund Född Sverge, båda föräldrarna födda utomlands Född utomlands eller okänd bakgrund Kommun Landstng Enskld/frstående Mndre än kr (nkl. okänd/saknas) kr Mer än kr nvånare Fler än nvånare Hjälpvektorn för person, är gruppdentferaren där γ pk är 1 om person tllhör grupp p, 0 annars. x = (γ 1k, y pk, y Pk ) Bortfallsvkten, v, beräknas utfrån hjälpvektorn. Låt x beteckna värdet på en hjälpvarabel för person. Bortfallsvkten, v, beräknas då enlgt följande matrsoperaton: v 1 x dx ) dxx x 1 ( (3.3) U r1 r1

15 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 15(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete Mattas Frtz Skattnng av en kvot mellan två totaler: Defnera t y yd U R (3.4) t u ud U R är kvoten mellan totalen över undersöknngsvarabel y och totalen över undersöknngsvarabel u. Kvoten R skattas med: ˆ ˆ t d r v y yd 1 R (3.5) tˆ d v u ud r1 Vkternas egenskaper: De kalbrerade vkterna har den egenskapen att de vd skattnng av populatonstotalen, för var och en av de hjälpvarabler som används för att fastställa de kalbrerade vkterna, resulterar en skattnng som överensstämmer exakt med den regstertotal som används för att fastställa de kalbrerade vkterna. Kalbrerngen (punktskattnngar och konfdensntervall) och de tabeller som presenteras temarapporten och utvalda tabeller och dagram har tagts fram enlgt de formler som presenterats ovan med hjälp av SAS och varansprogrammet ETOS. Varansskattnngar: Skattnng av estmatorns varans görs med hjälp av ett SAS-makro (ETOS) utvecklat av Statstska Centralbyrån. SAS-makrot använder följande formler för varansskattnngar. Varansskattnngar för estmator (3.2): V ˆ(ˆ( t y)) = skattad urvalsvarans + skattad bortfallsvarans = Vˆ Vˆ SAM (3.9) = NR där d d d g v e ˆ ( g v e ) d ( d 1) v ( v 1)( g e ) V SAM r j j j (3.10) och j j r 2

16 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 16(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete Mattas Frtz Vˆ NR (3.11) 2 2 d ( 1) r v v e där v ges av (3.3), g 1 dxx x 1 (, (3.12) x U d s x ) s e Bˆ y x, (3.13) 1 ˆB d v x x d v x y (3.14) r r Varansskattnng för estmator (3.4): Skattnng av varans görs genom att ersätta y med tˆ q (se 3.6) formel (3.13) och (3.14). Täcknngsfel: Problem med över- och undertäcknng kan förekomma om populatonen är svår att avgränsa eller om urvalsramen är naktuell. I denna undersöknng användes Skolverkets elevregster för gymnaseskolan samt en aktuell verson av Regstret över totalbefolknngen (RTB) som urvalsram. Elever som deltagt årskurs 3 på ett yrkesprogram under läsåret 2014/15 tllhör målpopulatonen, oavsett om de slutförde yrkesprogrammet eller nte. I gymnaseskolan är det nte ovanlgt att elever exempelvs byter program. Detta sker vanlgtvs årskurs 1 men förekommer också senare gymnaseskolan. Elever som enlgt regstret läste årskurs 3 på ett yrkesprogram under läsåret 2014/15 men som svarat att så nte var fallet utgör övertäcknng. Lkaså de som hade emgrerat eller avldt enlgt RTB. Elever som bytt tll ett yrkesprogram under årskurs 3 utgör undertäcknng. Omfattnngen av täcknngsbrsterna är okända, men den sammantagna bedömnngen är att täcknngsfelen bör vara små. I modellen för vktberäknngen antas därför att över- och undertäcknng är försumbar. Mätfel Mätfelens effekt på skattnngarna är svåra att bedöma då ngen särskld stude gjorts av mätfel. Undersöknngspopulatonen är ungdomar och hänsyn har tagts tll att denna grupp generellt nte medverkar undersöknng lka hög grad som äldre. Frågeformuläret hade bara 21 numrerade frågor, 32 frågor nklusve delfrågor. Frågeformuläret pappersformat omfattade fyra sdor plus omslag. Frågorna formulerades

17 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 17(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete Mattas Frtz enkelt och svarsalternatven var fasta och ofta dkotoma av typen Ja / Nej, för att undvka effekterna av att ntervjumetoden kan ge mer postva svar än frågeformuläret på webben och pappersformat. De kontroller som gjorts på nsamlat datamateral ndkerar dock att det kan fnnas mode-effekter för vssa atttydfrågor. Ungdomarna populatonen gck årskurs 3 på ett yrkesprogram läsåret 2014/15. De fck svara på frågor om sn sysselsättnng och etablerng på arbetsmarknaden. Dessa frågor refererade normalt tll en mätvecka (6-12 aprl) som nte bör påverkas av mätfel som exempelvs mnneseffekter då datansamlngsperoden löpte drekt anslutnng tll mätveckan. Men det ställdes också frågor om utbldnngen som avslutades knappt ett år tdgare. Dessa frågor kan omfattas av mnneseffekter eller andra faktorer. Bearbetnngsfel Rsken för bearbetnngsfel var störst härlednngsprocessen, där några varabler skapades utfrån en eller flera olka frågor. Vssa omkodnngar har också gjorts, exempelvs då ntervjupersonen sagt att programmet eller nrktnngen nte stämmer enlgt regsteruppgft. Svarsbortfall, vanlgen förkortat tll bortfall, uppstår när värden på en eller flera observatonsvarabler (ex. regstervarabler eller frågor formuläret) en undersöknng nte kan nhämtas. Saknas alla värden för en ndvd är det fråga om objektsbortfall. Saknas enbart vssa värden, handlar det om partellt bortfall. Objektsbortfall Följande vägda bortfallsmått har använts vd beräknng av objektbortfallets storlek: k k d S k Bortfallsandel = 1, där d k är desgnvkten. d d d S B O k Summerngarna detta bortfallsmått har gjorts över följande delmängder: S: Element tllhörande målpopulatonen för vlka fullständga eller partella svar erhållts. B: Element tllhörande målpopulatonen som utgör objektsbortfall nom suburvalet. O: Element vars målpopulatonsstatus är okänd ( detta fall ej avhörda) nom suburvalet.

18 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 18(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete Mattas Frtz Redovsnngsgrupp Objektsbortfallets storlek (%) Stratum (kön * program) Män, Bygg och anläggnng 65,7 Män, Barn och frtd 63,1 Män, El och elektronk 60,4 Män, Fordon och transport 57,1 Män, Handel och admnstraton 65,7 Män, Hotell och tursm 64,5 Män, Hantverk 57,2 Män, Industrteknska 59,4 Män, Naturbruk 48,2 Män, Restaurang och lvsmedel 60,9 Män, Rksrekryterande utbldnng 65,7 Män, VVS och fastghet 63,5 Män, Vård och omsorg 56,0 Kvnnor, Bygg och anläggnng 58,1 Kvnnor, Barn och frtd 54,1 Kvnnor, El och elektronk 61,5 Kvnnor, Fordon och transport 50,7 Kvnnor, Handel och admnstraton 61,6 Kvnnor, Hotell och tursm 58,9 Kvnnor, Hantverk 61,7 Kvnnor, Industrteknska 47,2 Kvnnor, Naturbruk 55,2 Kvnnor, Restaurang och lvsmedel 56,1 Kvnnor, Rksrekryterande utbldnng 48,6 Kvnnor, VVS och fastghet 70,4 Kvnnor, Vård och omsorg 59,1

19 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 19(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete Mattas Frtz Typ av betygsdokument Yrkesexamen med grundläggande behörghet tll högskolestuder 51,7 Yrkesexamen utan grundläggande behörghet tll högskolestuder 59,6 Studebevs om mnst 2500 poäng 67,8 Ej avgångna 68,5 Totalt 59,8 Typ av bortfall Procent Ej avhörda (%) 58,2 Postreturer (%) 1,1 Avböjd medverkan (%) 0,2 Övrgt bortfall (%) 0,2 Totalt (%) 59,8 Partellt bortfall Partellt bortfall kan bero på att en fråga är svår att svara på, är känslg, glöms bort eller att lämplgt svarsalternatv saknas. Det partella bortfallet var för de flesta frågor mellan 1 och 2 procent vlket anses normalt. Högst partellt bortfall denna undersöknng fnns frågan om hur många veckor man vart arbetslös under det första kvartalet 2015, gvet att man svarat att man vart arbetslös frågan före. Det är nte ovanlgt att högt partellt bortfall uppstår efter s.k. selektonsfrågor, där uppgftslämnaren ska hoppa över följande fråga/frågor gvet vssa svar. Dessutom handlade denna fråga nte om mätveckan aprl utan en tdgare referensperod vlket kan vara svårt att mnnas. Att kvalteteten på studeväglednngen också drabbas av ett högre partellt bortfall kan bero på att många aldrg var kontakt med någon studevägledare och därför nte kan bedöma kvalteten. Frågan om eleven gck lärlngsutbldnng årskurs 1 har ett förvånande högt partellt bortfall. De två följande frågorna var dentska fast för årskurs 2 respektve 3. Dessa tre delfrågor föranleds dock av en

20 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 20(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete Mattas Frtz selektonsfråga om man gck lärlngsutbldnng överhuvudtaget under de tre gymnaseåren, vlket kan förvlla uppgftslämnaren. Tabell. Varabler med högre partellt bortfall än 2 procent. Varabel Partellt bortfall (%) Antal veckor arbetslöshet 1a kvartal ,2 Kvalteten på studeväglednng 2,9 Gck lärlngsutbldnng årskurs 1 2,7 Vlja att arbeta fler tmmar/vecka 2,1 3.2 Redovsnngsförfaranden Denna undersöknng genomfördes under 2015 eftersom det då gått nästan ett år sedan de första eleverna efter gymnasereformen (Gy 11) nfördes. Just yrkesprogrammen har under längre td debatterats och många ändrngar och med Gy 11 gällde yrkesprogrammen. Aktuell statstk efterfrågades efter reformen och därför genomfördes undersöknngen men nga fler undersöknngsomgångar är planerade. Resultaten publcerades den 30 november 2015 elektronskt på Utvalda varabler och redovsnngsgrupper redovsades form av tabeller och dagram med tllhörande text Temarapport medan samtlga varabler och redovsnngsgrupper fnns tllgänglga Exceltabeller. Mellan Temarapporten och Exceltabellerna fnns små skllnaden andelsskattnngar på grund av att partellt bortfall är exkluderat från statstken Temarapporten men är redovsade Exceltabellerna. Underlag tll temarapporterna är framtaget genom att analysera aggregerade tabeller ur det slutlga statstkregstret, med avseende på redovsnngsvarabler. För att skydda ensklda personers eller företags sekretessbelagda uppgfter den offentlggjorda statstken, görs en så kallad röjandekontroll. Röjandekontrollen nnebär att åtgärder görs för att säkerställa att ensklda personers eller företags uppgfter nte kan utläsas ur statstken. Statstkvärden som grundas på färre än 3 svar eller mycket osäkra skattnngar där konfdensntervallet täcker värdet 0 redovsas nte. 4 Slutlga observatonsregster 4.1 Produktonsversoner I det här dokumentet (SCBDOK) har framtagnngen av nedanstående slutlga observatonsregster beskrvts. Regster Varant Verson Gymnasal Gymnasal 2015 yrkesutbldnng yrkesutbldnng

21 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 21(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete Mattas Frtz Fortsatt dokumentaton, av regstrens detaljerade nnehåll, fnns på SCB:s webbplats. Där beskrvs alla varabler och värdemängder m.m. Dokumentatonen fnns på Klcka dg fram med hjälp av namnen på Regster, Regstervarant och Regsterverson som är angvna ovanstående tablå. 4.2 Arkverngsversoner Regsterversonen har ännu nte arkverats. 4.3 Erfarenheter från senaste undersöknngsomgången Eftersom svarsandelen blev så låg denna undersöknngsomgång är det ngen god dé att genomföra undersöknngen på samma sätt gen, om det skulle bl aktuellt framtden. Stora resurser lades på att få tll ett enkelt mätnstrument och ett attraktvt nformatonsbrev men utan framgång. Möjlghet att svara på webben, pappersformat eller telefonntervju räckte nte för att komma närheten av normal svarsandel. De svarade mycket lägre grad än för väntat va frågeformuläret på webben som var det enda möjlga alternatvet ntalt. Dessutom svarade de även mycket lägre grad telefonuppföljnngen. Förr tden kunde svarsandelarna höjas rejält med telefonuppföljnngar men denna förhållandevs dyra uppföljnngsmetod fungerade nte denna undersöknng. Det krävs nya metoder att nå ungdomarna. Undersöknngen har genomförts som en kombnerad webb-/pappers- /ntervjuundersöknng. Stora resurser har lagt på att skapa mätnstrument som mnmerar rsken för så kallade modeeffekter, dvs. att skllnader skattnngar som kan hänföras tll de olka nsamlngsmetoderna uppstår. Mätfelens effekt på skattnngarna är svåra att bedöma då ngen särskld stude gjorts av mätfel, däremot har resultaten granskats avseende nsamlngsmetod. De kontroller som gjorts på nsamlat datamateral ndkerar att det kan fnnas mode-effekter för vssa atttydfrågor.

22 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 22(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete Mattas Frtz Blaga 1 6. Mätnstrument Blaga 1. Introduktonsbrev, 2 sdor Blaga 2. Frågeformulär, 8 sdor Blaga 3. Tack och påmnnelsekort, 2 sdor Blaga 4. Påmnnelsebrev 1, 1 sda Blaga 5. Påmnnelsebrev 2, 1 sda Blaga 6. Intervjuarnstruktoner, 5 sdor

23 SE ÖREBRO B

24 Så används de lämnade uppgfterna V sammanställer alla svaren och kan på så sätt vsa: Jag skrver tll dg för att du tllhör dem som allra först gått genom de nya yrkesprogrammen som nfördes Ett vktgt mål med de nya yrkesprogrammen var att förbättra möjlgheterna tll jobb efter utbldnngen. Men hur har det blvt? Har målet uppnåtts? För att ta reda på det ber jag dg nu om hjälp. I den korta enkäten frågar v vad du tycker om utbldnngens kvaltet och vad du gjort efter utbldnngen. Oavsett om du avslutade utbldnngen eller nte är v lka ntresserade av dna erfarenheter. Det är jag och mna medarbetare på Statstska centralbyrån (SCB) som gör undersöknngen. Målet är att vsa vlken mån de olka yrkesprogrammen leder tll jobb och hur utbldnngarna kan förbättras. Den nformatonen är av stor betydelse för många som arbetar med att utveckla yrkesprogrammen och dess kopplng tll arbetslvet. Det tar nte mer än 10 mnuter att besvara enkäten. Jag hoppas att du upplever den som ntressant och menngsfull. Dna åskter är vktga Att besvara enkäten är frvllgt men dn medverkan är mycket betydelsefull. Genom att dela med dg av dna erfarenheter kan du bdra tll att yrkesprogrammen utvecklas. Du gör så här Besvara frågorna va Logga n med användarnamn och lösenord. Användarnamn: Lösenord: V ber dg besvara webbenkäten så snart som möjlgt. Har du frågor om enkäten? Rng eller mejla oss så berättar v mer. V sätter stort värde på dn medverkan! Med vänlg hälsnng Mattas Frtz Undersöknngsledare Statstska centralbyrån Kontakta oss gärna: Statstska centralbyrån Telefon: , E-post: SCB, ÖREBRO Kvalteten på alla olka yrkesprogram vad som är vktgast att förbättra. Möjlgheterna tll jobb efter utbldnngen. De som arbetar med att utveckla yrkesprogrammen och dess kopplng tll arbetslvet behöver den här nformatonen. Förutom vd SCB kan uppgfterna som hör tll undersöknngen komma att användas av forskare och andra som tar fram statstk. Sådan forsknng och statstkverksamhet omfattas också av statstksekretess (se nedan). Utlämnande av data sker restrktvt och efter särskld prövnng. För att nte fråga mer än nödvändgt kommer v att komplettera dna svar med uppgfter som redan fnns på SCB. Det är uppgfter om kön, svensk/utländsk bakgrund, dna föräldrars högsta utbldnngsnvå samt uppgfter om dna gymnasestuder. De lämnade uppgfterna skyddas Det kommer nte att framgå vad just du har svarat när undersöknngens resultat redovsas. Uppgfterna som du lämnar skyddas av sekretess enlgt 24 kap. 8 offentlghets- och sekretesslagen (2009:400). Alla på SCB som arbetar med undersöknngen omfattas av reglerna om sekretess och tystnadsplkt. Regler för personuppgftsbehandlng fnns även personuppgftslagen (1998:204) samt lagen (2001:99) och förordnngen (2001:100) om den offcella statstken. Informaton om personuppgfter SCB är personuppgftsansvarg för den behandlng av personuppgfter som SCB utför denna undersöknng. Du har rätt att en gång per kalenderår få grats nformaton, form av ett så kallat regsterutdrag, om egna personuppgfter som hanteras av SCB egenskap av personuppgftsansvarg. En ansökan om regsterutdrag måste vara skrftlg och undertecknad av den person som utdraget gäller. Om du skulle anse att SCB har behandlat dna personuppgfter på ett sätt som bryter mot personuppgftslagen har du rätt att begära att få personuppgfterna korrgerade, blockerade eller raderade. Numret ovanför brevets första rubrk är tll för att SCB under nsamlngen ska kunna se vlka som har svarat. Här httar du resultaten Du kan se resultaten från undersöknngen på vår webbplats från och med den 30 november MILJÖMÄRKT Trycksak Vad har dn gymnasala yrkesutbldnng betytt för dg? SCB-Tryck, Örebro aprl 2015

25

26

27

28

29

30

31

32

33 17 aprl 2015 Vad har dn gymnasala yrkesutbldnng betytt för dg? Förra veckan skckade v dg ett brev där v bad om hjälp med en vktg enkät om dna erfarenheter av yrkesutbldnngen på gymnaset. Om du redan besvarat enkäten, ett rktgt stort tack tll dg. Om nte ber v dg fylla enkäten så snart som möjlgt. V är särsklt tacksamma för dn hjälp eftersom du har gått ett yrkesprogram. Några har frågat oss om man kan fylla enkäten även om man avbrutt eller ännu nte avslutat yrkesprogrammet. Svaret är ja båda fallen. Du gör så här Besvara frågorna va Logga n med användarnamn och lösenord. Användarnamn: Lösenord: Har du frågor om enkäten? Rng eller mejla oss så berättar v mer. Med vänlg hälsnng Mattas Frtz Undersöknngsledare Statstska centralbyrån SCB-Tryck, Örebro MILJÖMÄRKT Trycksak Kontakta oss gärna: Statstska centralbyrån Telefon: , E-post: SCB, ÖREBRO

34 SE ÖREBRO B

35 24 aprl 2015 Vad har dn gymnasala yrkesutbldnng betytt för dg? För ungefär 2 veckor sedan skckade v dg ett brev där v bad om att få ta del av dna erfarenheter från dn yrkesutbldnng på gymnaset. V har fått frågor om det fnns möjlghet att fylla en pappersblankett stället för webblanketten. Svaret är ja och v bfogar en pappersblankett och hoppas att den underlättar för dg. Yrkesutbldnngarna på gymnaset har stor betydelse för många ungdomars framtd arbetslvet. Genom att fråga dg och andra som gått yrkesprogrammen får v veta hur programmen kan förbättras. V hoppas få ta emot dn enkät så snart som möjlgt det portofra svarskuvertet. Det är frvllgt att delta men dna erfarenheter och åskter är mycket vktga. Om du har frågor om enkäten, rng eller mejla oss så berättar v mer. Med vänlg hälsnng Mattas Frtz Undersöknngsledare Statstska centralbyrån SCB-Tryck, Örebro MILJÖMÄRKT Trycksak Kontakta oss gärna: Statstska centralbyrån Telefon: , E-post: SCB, ÖREBRO

36 6 maj 2015 Vad har dn gymnasala yrkesutbldnng betytt för dg? De senaste veckorna har v sänt dg en enkät med förhoppnngen att få ta del av dna åskter om dn yrkesutbldnng. Men v har nte fått något svar från dg ännu. Det fnns fortfarande möjlghet att besvara enkäten, men v kommer att avsluta undersöknngen slutet av denna månad. V hoppas kunna få dn enkät nnan dess. Debatten om yrkesutbldnng på gymnaset är hetare än någonsn. Du är en av dem som allra först gck genom de nya yrkesprogrammen som nfördes Det är du som vet vad som fungerade bra och vad som fungerade mndre bra. För att rätt beslut ska tas om yrkesutbldnngens framtd behövs dn hjälp. Det är frvllgt att delta men samtdgt mycket vktgt att så många som möjlgt med erfarenhet från programmen kommer tll tals. Du kan besvara enkäten på två olka sätt Fyll pappersblanketten och skcka den tll oss det portofra svarskuvertetet. Eller fyll webblanketten va Logga n med användarnamn och lösenord. Användarnamn: Lösenord: Har du frågor om enkäten? Rng eller mejla oss så berättar v mer. Med vänlg hälsnng SCB-Tryck, Örebro MILJÖMÄRKT Trycksak Mattas Frtz Undersöknngsledare Statstska centralbyrån Kontakta oss gärna: Statstska centralbyrån Telefon: , E-post: SCB, ÖREBRO

37 Sda 1 (5) Avdelnngen för befolknng och välfärd Mattas Frtz Gymnasal yrkesutbldnng - nstruktoner Fråga 1 nklusve följdfrågor Syftet med första delen av formuläret är att utreda om urvalspersonen (UP) tllhör målpopulatonen. Det är endast relevant att ställa frågorna om UP gck: - åk 3 på ett yrkesprogram på gymnaset någon del av läsåret 2013/14. F1: V ställer först en rak fråga lkt pappers- och webbenkäten om de gck på ett yrkesprogram årskurs 3 under någon del av läsåret 2013/14. Om regsteruppgften stämmer så svarar de Ja här och så bör det bl de allra flesta fall. Då behövs nga följdfrågor och v går vdare tll frågor om programmet och nrktnngen stämmer. Om de svarar Nej här eller Vet nte kommer några frågor för att säkerställa att UP nte tllhör målpopulatonen. Då benas fråga 1 upp F1A om de gck på gymnaset (oavsett om det var ett yrkesprogram eller nte), och sedan F1B om de gck åk 3. Svarar UP Ja på båda dessa följdfrågor beror det antngen på att UP nte läste ett yrkesprogram eller att de mssuppfattat fråga F1. Därefter kommer alla att få svara på om regsteruppgfterna om program och nrktnng stämmer F1C. Det bör stämma de flesta fallen. Eftersom statstken redovsas på programnvå är det vktgt att åtmnstone programmet stämmer eller korrgeras tll det korrekta F1D. Om UP svarar Vet nte F1D-E förutsätter att regsteruppgfterna stämmer och fortsätter. Det kan vara svårt att hålla sär program och nrktnng för UP. Exempelvs är Frsör en nrktnng nom Hantverksprogrammet, men det kan förekomma att UP tror att de gått ett frsörprogram, något som nte fnns. Åt andra hållet kan en UP som gått en domnant nrktnng, t.ex. transport tro att det är Fordonsprogrammet. Det fnns 13 natonella gymnaseprogram och varje program har ett antal olka nrktnngar. En lsta över dessa fnns bfogade längst bak detta dokument om det blr oklarheter vd ntervjun.

38 Sda 2 (5) Frågor om arbete F2: V vll nte styra eller ge för mycket nformaton tll UP, för att mnmera modeeffekterna mellan webb/papper/telefon. Defntonen för arbete fnns frågan. Utan avbrott är mer oklart, men v vll undvka ytterlgare förklarngar. F3: Rmlga svar på denna fråga bör vara mellan 0-16 månader. Men v behöver nte påpeka detta, om nte svaret är uppenbart fel. Ämnesenheten kommer sedan ta hand om eventuellt ormlga värden från pappersenkäter och ntervjuerna. F4: Här vll v bara ha ett svar. På webben är det bara möjlgt att ge ett svar. I pappersenkäten gjorde v det så tydlgt det går, men där är det ju möjlgt att kryssa flera alternatv. I ntervjustuatonen kan det ju vara så att UP nte kan bestämma sg, och därför har v lagt n kod 77, men den ska bara användas undantagsfall. Även om man har flera sysselsättnngar med exakt lka fördelad td så bör man kunna välja en som huvudsaklg. Om 77 ändå väljs utreds vlken kombnaton UP angett. Det fnns många varanter av denna fråga SCBs undersöknngar. V har valt en varant med ganska få svarsalternatv som passar vår undersöknng. Det som kan ställa tll det är att det nu gått ett tag sedan mätveckan. Det kan vara enklare att mnnas just för att det var veckan efter påsk, med annandagen på måndagen. F5: Här vll v också bara ha ett svar. På webben är det bara möjlgt att ge ett svar. I pappersenkäten gjorde v det så tydlgt det går, men där är det ju möjlgt att kryssa flera alternatv. I ntervjustuatonen kan det ju vara så att UP nte kan bestämma sg, och därför har v lagt n kod 77, men den ska bara användas undantagsfall. Om 77 ändå väljs utreds vlken kombnaton UP angett. F6: Om huvudsaklg sysselsättnng F4 nte är arbete med lön från arbetsgvare eller kunder så utreds om UP ändå arbetat någontng under mätveckan. Var UP tllfällgt frånvarande från ett arbete vll v ha svaret att de hade arbete. Detta fångas annars upp F7. Den röda dagen kan också ställa tll det för hur UP ska svara. T.ex. om man arbetar extra på måndagar men nte fck arbeta just denna röda dag. Då vll v ha det som att UP hade arbete. F7: Frågan syns endast om man svarar något annat än Ja F6. Blr det nte Ja på denna fråga heller så antar v att UP nte hade något arbete under mätveckan. Då hoppar man tll F12. F8A: Här hämtas regsteruppgften om nrktnng, eller den korrgerade uppgften om så skett F1E. Om nrktnngen stämmer tll stor del vsas nte F8B för då blr frågan nte relevant. Om nrktnngen tllhör en rksrekryterande utbldnng vsas nte heller programmet, eftersom det nte är av någon specell branschtyp.

39 Sda 3 (5) F8B: Här hämtas regsteruppgften om program, eller den korrgerade uppgften om så skett F1D. F9: Här kan det bl problem för UP att tolka en tllsvdareanställnng som ett fast arbete. Det är därför förtydlgat svarsalternatvet. F10: Det v är ute efter är den faktska arbetstden. Vad som står anställnngskontraktet är nte relevant om UP börjar prata om det. F11: - F12: - F13: Om UP svarat Ja på fråga 12 ska UP nu uppskatta hur många veckor av denna tremånadersperod som de nte haft arbete trots att de sökt och velat ha arbete. För att förenkla beräknngen kan UP räkna med att en månad motsvarar 4 veckor. Rmlgt svar bör alltså vara 1-12 veckor. Men v behöver nte påpeka detta, om nte svaret är uppenbart fel. Ämnesenheten kommer sedan ta hand om eventuellt ormlga värden från pappersenkäter och ntervjuerna. Frågor om utbldnng F14: Svår fråga. Studemotvatonen kan varera över de tre läsåren gymnaset men det är årskurs 3 allt avgörs om man ska klara examen eller nte. Så v har valt att fråga om årskurs 3, som också är färskast mnnet. Det v är ute efter är UPs egen studemotvaton, men det kan vara lätt hänt att jämföra den på olka sätt vlket v nte vll: - Jämföra mot andra klasskamraters motvaton. - Jämföra med hur ens egen studemotvaton var årskurs 1 och 2. - Relatera tll om man klarade sna mål eller nte. Detta har v dock nte gett nformaton om pappers- och webbenkäten så v vll helst nte ge ytterlgare nformaton än själva frågan här heller. Om UP svarar att hen avbröt årskurs 3 får UP ändå försöka ta ställnng F14A. F15: En mycket vktg redovsnngsvarabel. V är rädda att frågan är svår. V har fått kännedom om att det kan vara svårt att känna tll begreppet lärlngsutbldnng om man nte själv gått den. Det kan förväxlas med att gå som lärlng efter gymnaset (gesällprov). Lärlngsutbldnng är vanlgare nom vssa program och på frskolor. APL = Arbetsplatsförlagt lärande. Det motsvarar praktk och ska vara mnst 15 veckor för yrkesprogrammen. För lärlngsutbldnng ska det vara betydlgt mer, mnst 50 % av studetden (ca 60 veckor fördelat på tre läsår). F16A-C: Det är nte ovanlgt att man bytt mellan program, nrktnng eller lärlng/skolförlagt yrkesprogram. Därför försöker v bena ut vlka årskurser de gått lärlngsutbldnng.

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 2010 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15-10 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Industrins förbrukning av inköpta varor INFI

Industrins förbrukning av inköpta varor INFI Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 (37) Industrns förbruknng av nköpta varor INFI 2003 NV006 Innehåll 0 Allmänna uppgfter... 2 0. Ämnesområde... 2 0.2 Statstkområde... 2 0.3 SOS-klassfcerng... 2 0.4 Statstkansvarg...

Läs mer

Utbildningsavkastning i Sverige

Utbildningsavkastning i Sverige NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Markus Barth Handledare: Bertl Holmlund Vårtermnen 2006 Utbldnngsavkastnng Sverge Sammandrag I denna uppsats kommer två olka

Läs mer

Primär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts. 2012-11-08

Primär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts. 2012-11-08 Prmär- och sekundärdata Undersöknngsmetodk Prmärdataundersöknng: användnng av data som samlas n för första gången Sekundärdata: användnng av redan nsamlad data Termeh Shafe ht01 F1-F KD kap 1-3 Olka slag

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det?

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Uppsats fortsättnngskurs C Författare: Johan Bjerkesjö och Martn Nlsson Handledare: Patrk Hesselus Termn och år: HT 2005 Arbetslvsnrktad rehablterng för

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Industrins förbrukning av inköpta varor (INFI) 2008

Industrins förbrukning av inköpta varor (INFI) 2008 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(97) Industrns förbruknng av nköpta varor (INFI) 2008 NV0106 Innehåll SCBDOK 3.1 0 Admnstratva uppgfter 0.1 Ämnesområde 0.2 Statstkområde 0.3 SOS-klassfcerng 0.4 Statstkansvarg

Läs mer

Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( )

Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( ) Tentamen Matematsk statstk Ämneskod-lnje S1M Poäng totalt för del 1 5 (8 uppgfter) Poäng totalt för del 3 (3 uppgfter) Tentamensdatum 9-3-5 Kerstn Vännman Lärare: Robert Lundqvst Mkael Stenlund Skrvtd

Läs mer

Undersökningen om vuxnas deltagande i utbildning

Undersökningen om vuxnas deltagande i utbildning Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (46) Undersöknngen om vuxnas deltagande utbldnng 2005-2006 UF0538 Innehåll 0 Allmänna uppgfter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statstkområde... 2 0.3 SOS-klassfcerng...

Läs mer

Dödlighetsundersökningar på KPA:s

Dödlighetsundersökningar på KPA:s Matematsk statstk Stockholms unverstet Dödlghetsundersöknngar på KPA:s bestånd av förmånsbestämda pensoner Sven-Erk Larsson Eamensarbete 6: Postal address: Matematsk statstk Dept. of Mathematcs Stockholms

Läs mer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor

Handlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor Handlngsplan Grön Flagg Bosgårdens förskolor Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-11 14:16: Det är nsprerande att läsa hur n genom röstnng tagt tllvara barnens ntressen när n tagt fram er handlngsplan.

Läs mer

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder Attityder till skolan Föräldrar 2012-09-10 Inledning Enheten för Utbildning och arbete vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under våren

Läs mer

Elevpaneler för longitudinella studier 2014 Panel 8 UF0501 Innehåll

Elevpaneler för longitudinella studier 2014 Panel 8 UF0501 Innehåll Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (16) Elevpaneler för longitudinella studier 2014 Panel 8 UF0501 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering...

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev 20151006 HL

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev 20151006 HL Lekton 8 Specalfall, del I (SFI) Rev 0151006 HL Produktvalsproblem och cyklsk planerng Innehåll Nvå 1: Produktval (LP-problem) (SFI1.1) Cyklsk planerng, produkter (SFI1.) Nvå : Maxmera täcknngsbdrag (produktval)

Läs mer

Generellt ägardirektiv

Generellt ägardirektiv Generellt ägardrektv Kommunala bolag Fastställt av kommunfullmäktge 2014-11-06, 223 Dnr 2014.0450.107 2 Generellt ägardrektv för Fnspångs kommuns drekt eller ndrekt helägda bolag Detta ägardrektv ska antas

Läs mer

Dokumenthanteringsplan Socialnämnden förslag 20110615 1

Dokumenthanteringsplan Socialnämnden förslag 20110615 1 Dokumenthanterngsplan Socalnämnden förslag 20110615 1 OCH EVENTUELL INGSORDNING olka meder, SEKRETESS NÄRARKIV slutgltgt arkvformat fetstl) Innehåll 1. Styr 3 1.2.4. Verksamhetsutveckla projektform 7 2.Ge

Läs mer

Ensamma kan vi inte förändra

Ensamma kan vi inte förändra 2013, vnter/vår Behandlngsföreståndaren har ordet Drogtestnng Ultmatum på jobbet ledde tll nyktert lv Vårdutbldnngsprogram för företagshälsovården Ideella resurser vd mssbruk för företagshälsovården Arbetsplatsprogram

Läs mer

Framtidens Karriär. Utbildning har fått en lägre värdering i samhället

Framtidens Karriär. Utbildning har fått en lägre värdering i samhället Framtdens Karrär Gymnaselärare Bygg upp rätt förutsättnngar för våra lärare och premera de som gör goda nsatser Gymnase- och kunskapslyftsmnster Ada Hadzalc. Gymnaseskolans största utmanngar enlgt lärarna

Läs mer

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1 UPPSALA UNIVERSITET Natonalekonomska Insttutonen Examensarbete D-uppsats, Ht-2005 Introduktonsersättnng eller socalbdraghar ersättnngsregm betydelse för ntegratonen av flyktngar? 1 Författare: Henrk Nlsson

Läs mer

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.

Läs mer

PLUSVAL PRISLISTA 2016

PLUSVAL PRISLISTA 2016 PLUSVAL PRISLISTA 2016 PÅ 5 ÅR Det här är PLUSVAL Med KBAB:s plusval kan drömmen om ett personlgare boende bl verklghet. Modernt, klassskt, vågat eller stlrent; gör om dtt hem så att det passar just dg.

Läs mer

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng

Läs mer

Modellering av antal resor och destinationsval

Modellering av antal resor och destinationsval UMEÅ UNIVERSITET Statstska nsttutonen C-uppsats, vt- 2005 Handledare: Erlng Lundevaller Modellerng av antal resor och destnatonsval Aron Arvdsson Salh Vošanovć Sammanfattnng V har denna uppsats analyserat

Läs mer

www.olr.ccli.com Introduktion Online Rapport Din steg-för-steg guide till den nya Online Rapporten (OLR) Online Rapport

www.olr.ccli.com Introduktion Online Rapport Din steg-för-steg guide till den nya Online Rapporten (OLR) Online Rapport Onlne Rapport Introdukton Onlne Rapport www.olr.ccl.com Dn steg-för-steg gude tll den nya Onlne Rapporten (OLR) Vktg nformaton tll alla kyrkor och organsatoner som har en CCLI-lcens Inga mer program som

Läs mer

Kallelse / Underrättelse

Kallelse / Underrättelse Kallelse / Underrättelse Utskrftsdatum 2015-12-08 1 Organ Socalnämnden Ledamöter Per-Arne Frsk (S) Prjo Jonsson (S) Alf Söderlund (S) Elsabeth Svahn (S) (S) Eduardo Vllanueva Pnto (V) Al El-Najjar (M)

Läs mer

Fördelning av kvarlåtenskap vid arvsskifte

Fördelning av kvarlåtenskap vid arvsskifte NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala unverstet Magsteruppsats Författare: Lars Björn Handledare: Henry Ohlsson HT 2008 Fördelnng av kvarlåtenskap vd arvsskfte En analys av ntergeneratonella fnansella

Läs mer

Viktig information från din kommun!

Viktig information från din kommun! Vktg nformaton från dn kommun! Att bry sg om, är att öka tryggheten för oss alla! Foto: Johnny Franzén V vll alla uppnå det goda lvet. Där är tryggheten och säkerheten vktga beståndsdelar. Därför är de

Läs mer

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-25 11:44: Inskckad av msstag. 2014-04-17 09:52: Bra jobbat, Förskolan Fjäderkobben!

Läs mer

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00 (4) B Ingenjörsmetodk för IT och ME, HT 004 Omtentamen Måndagen den :e aug, 00, kl. 9:00-4:00 Namn: Personnummer: Skrv tydlgt! Skrv namn och personnummer på alla nlämnade papper! Ma ett tal per papper.

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton

Läs mer

~ ~ 'o II DJULÖ O /` ~ ~~ 1 ~ Rekreation. Fördjupning av översiktsplanen fiör. Stora Djulö säteri med omgivningar ~~ ~~~

~ ~ 'o II DJULÖ O /` ~ ~~ 1 ~ Rekreation. Fördjupning av översiktsplanen fiör. Stora Djulö säteri med omgivningar ~~ ~~~ Kommunstyrelsens handlng nr 1/2012 Fördjupnng av översktsplanen för FÖRÄNDRINGAR Stora Djulö säter med omgvnngar O Bostäder anpassade tll landskapet Katrneholms kommun ~~~~~~_:, O Utvdgnng av skogskyrkogården

Läs mer

Nationell samordnare stärker barn- och ungdomsvården

Nationell samordnare stärker barn- och ungdomsvården Framtdens Karrär Soconom Kraftsamlng för att möta utmanngar nom socaltjänsten Natonell samordnare stärker barn- och ungdomsvården Specalsttjänster och legtmatonskrav nyckelfrågor för SSR En undersöknng

Läs mer

för alla i Landskrona

för alla i Landskrona , den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest

Läs mer

Bankernas kapitalkrav med Basel 2

Bankernas kapitalkrav med Basel 2 RAPPORT DEN 16 jun 2006 DNR 05-5630-010 2006 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R A P P o r t 2 0 0 6 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R a p p o r t 2 0 0 6 : 6 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 31 RESULTAT

Läs mer

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss? Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. I Ur och Skur Pinneman

Handlingsplan. Grön Flagg. I Ur och Skur Pinneman Handlngsplan Grön Flagg I Ur och Skur Pnneman Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-09-23 12:55: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor. Se er själva

Läs mer

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-05-11 09:08: skckar tllbaka enl tel samtal 2015-05-18 15:32: Det har vart rolgt att läsa er

Läs mer

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning.

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning. Uppsala Unverstet Företagsekonomska nsttutonen Magsteruppsats HT 2009 Fond--fonder med global placerngsnrktnng Ett konkurrenskraftgt alternatv tll globalfonder? En jämförelse med fokus på rsk och avkastnng.

Läs mer

Sammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y

Sammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y F12: sd. 1 Föreläsnng 12 Sammanfattnng V har studerat ekonomn påp olka skt, eller mer exakt, under olka antaganden om vad som kan ändra sg. 1. IS-LM, Mundell Flemmng. Prser är r konstanta, växelkurs v

Läs mer

Nyhetsbrev 2015:3 från Sveriges Fiskevattenägareförbund

Nyhetsbrev 2015:3 från Sveriges Fiskevattenägareförbund Nyhetsbrev 2015:3 från Sverges Fskevägarebund 2015-09-29 Förbundsdrektör reflekterar Mljöorgansatoner mljömyndgheter gör mycket vktga nödvändga nsatser nom områd. M bland blr det rktgt fel da beror nästan

Läs mer

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande Skoldemokratplan Prncper och gude tll elevnflytande I Skoldemokratplan Antagen av kommunfullmäktge 2012-02-29, 49 Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@fnspang.se

Läs mer

IN1 Projector. Snabbstart och referenshandbok

IN1 Projector. Snabbstart och referenshandbok IN Projector Snabbstart och referenshandbok Läs häftet med säkerhetsanvsnngar nnan du nstallerar projektorn. Packa upp kartongen Detta fnns med: Ljud- och vdeokablar är nte nkluderade. Du kan köpa dem

Läs mer

DOM 2010-05-06 Meddelad i Stockholm

DOM 2010-05-06 Meddelad i Stockholm I' ~~ KAMARRTTEN I STOCKHOLM Mgratonsöverdomstolen Avdelnng 1 DOM 2010-05-06 Meddelad Stockholm Sda 1 (3) Mål nr UM 1259-10 KLAGANE Offentlgt btrde: ÖVERKAGAT AVGORANDE Länsrättens Stockholms län, mgrtonsdomstolen,

Läs mer

Attitudes Toward Caring for Patients Feeling Meaninglessness Scale

Attitudes Toward Caring for Patients Feeling Meaninglessness Scale Atttudes Toward Carng for Patents Feelng Meannglessness Scale Detta frågeformulär handlar om olka exstentella känslor, tankar, förståelse samt stress som kan uppstå vården av patenter lvets slutskede.

Läs mer

2014 års brukarundersökning inom socialtjänstens vuxenavdelning i Halmstads kommun

2014 års brukarundersökning inom socialtjänstens vuxenavdelning i Halmstads kommun Halmstads kommun Socalförvaltnngen Vuxenavdelnngen 2014 års brukarundersöknng nom socaltjänstens vuxenavdelnng Halmstads kommun Sammanställnng av enkätresultat För rapport svarar Danel Johansson, Utvärderngsrngen

Läs mer

Något om beskrivande statistik

Något om beskrivande statistik Något om beskrvade statstk. Iledg I de flesta sammahag krävs fakta som uderlag för att komma tll rmlga slutsatser eller fatta vettga beslut. Exempelvs ka det på ett företag ha uppstått dskussoer om att

Läs mer

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Beslutad av kommunfullmäktge 2013-03-27, 74 Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Fnspångs kommun

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Sammanträdesdatum 19.2.2013

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Sammanträdesdatum 19.2.2013 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nr 1/2013 1/1 Sammanträdestd Tsdagen den 19 februar 2013 kl. 13.00-14.40 Sammanträdesplats Kommungården Beslutande: Ersättare: Broända, Helena Wstbacka, Inger Enfors, Vdar Furu, Danel,

Läs mer

Bras-Spisen, ett bra val till din öppna spis!

Bras-Spisen, ett bra val till din öppna spis! Bras-Spsen, ett bra val tll dn öppna sps! Bras-Spsen nsats var före sn td när den kom ut på marknaden mtten av 80-talet. Eldnngsteknken och rökkanalsystemet skyddades under många år av tre olka patent.

Läs mer

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17 1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt

Läs mer

Mätfelsbehandling. Lars Engström

Mätfelsbehandling. Lars Engström Mätfelsbehandlng Lars Engström I alla fyskalska försök har de värden man erhåller mer eller mndre hög noggrannhet. Ibland är osäkerheten en mätnng fullständgt försumbar förhållande tll den precson man

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Talavdskolan 15 aug 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-21 13:32: V kunde nte läsa om era mål 4 och 5 någonstans. 2013-08-15 11:21: Tack för era kompletterngar.

Läs mer

socialen.info 1 of 14 Antal svar i procent Antal svar Mycket viktigt 81,6% 40 Ganska viktigt 18,4% 9 Mindre viktigt 0,0% 0 Oviktigt 0,0% 0

socialen.info 1 of 14 Antal svar i procent Antal svar Mycket viktigt 81,6% 40 Ganska viktigt 18,4% 9 Mindre viktigt 0,0% 0 Oviktigt 0,0% 0 socalen.nfo 1. Artklar om socalpoltk mm Socaltjänsten.nfo har en egen redakton som skrver och publcerar artklar om socalpoltk, socalförsäkrngar, arbetsmarknad, ntegraton mm. Artklarna publceras på nätet

Läs mer

Optimering av underhållsplaner leder till strategier för utvecklingsprojekt

Optimering av underhållsplaner leder till strategier för utvecklingsprojekt Opterng av underhållsplaner leder tll strateger för utvecklngsprojekt Ann-Brh Ströberg 1 och Torgny Algren 1. Mateatska vetenskaper Chalers teknska högskola och Göteborgs unverset 41 96 Göteborg 31-77

Läs mer

Arbetskraftskostnadsindex 2008=100

Arbetskraftskostnadsindex 2008=100 Handböcker 47b Arbetskraftskostnadsndex 2008=100 Användarens handbok Handböcker 47b Arbetskraftskostnadsndex 2008=100 Användarens handbok Helsngfors 2013 Förfrågnngar: Pekka Haapala Hanna Jokmäk +358 9

Läs mer

Deltagare i svenskundervisning för invandrare (sfi) 2008

Deltagare i svenskundervisning för invandrare (sfi) 2008 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(24) Deltagare i svenskundervisning för invandrare (sfi) 2008 UF0539 Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificering

Läs mer

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm Workng paper/pm 2012:02 Företagsrådgvnng form av Konsultcheckar En effektutvärderng av konsultcheckar nom ramen för regonalt bdrag för företgsutvecklng Tllväxtanalys har uppdrag att utvärdera effekterna

Läs mer

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE SSI:1';74-O15 BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE John-Chrster Lndll Pack, 104 01 STOCKHOIJ! ;4 aprl 1974 BEREDSOP TJÖT ATOMOLYCKOR I SVERIGE Manuskrpt grundat på ett föredrag vd kärnkraftmötot Köpenhamn,

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-11-14 09:03: Ännu en gång har n skckat n en mponerande rapport. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Cancerforskningen har betytt livet

Cancerforskningen har betytt livet A N N O N S D E N N A P U B L I K AT I O N Ä R E N A N N O N S F R Å N R A D I U M H E M M E T S F O R S K N I N G S F O N D E R A N N O N S Hjälp oss bota cancer tllsammans kan v rädda fler Värktablett

Läs mer

Frontermanual för deltagare på våra kompetenskurser

Frontermanual för deltagare på våra kompetenskurser Frontermanual för deltagare på våra kompetenskurser Denna manual beskrver vad Fronter är, hur man loggar n samt de funktoner och verktyg som fnns kursrummet. Manualen behandlar även hur man lämnar n uppgfter

Läs mer

Hållbar skolutveckling Skolplan för Eskilstuna kommun 2008-2011. Förslag till barn- och utbildningsnämnden/torshälla stads nämnd

Hållbar skolutveckling Skolplan för Eskilstuna kommun 2008-2011. Förslag till barn- och utbildningsnämnden/torshälla stads nämnd Hållbar skolutvecklng Skolplan Esklstuna kommun 2008 2011 Förslag tll utbldnngsnämnd/torshälla stads nämnd 1 2 INLEDNING Skolplan av kommuns styrdokumt. Att kommunerna ha skolplan fastställs skollag. Skolplan

Läs mer

Undersökningen om vuxnas deltagande i utbildning 2012

Undersökningen om vuxnas deltagande i utbildning 2012 Statistiska centralbyrån STATISTIKENS FRAMTAGNING UF0538 Avdelningen för befolkning och välfärd SCBDOK 1(25) Enheten för statistik om utbildning och arbete 2016-01-04 Mattias Fritz Undersökningen om vuxnas

Läs mer

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 15:1: Vlken toppenrapport n har skckat n tll oss- trevlg läsnng. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5 Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och

Läs mer

Hur bör en arbetsvärderingsmodell

Hur bör en arbetsvärderingsmodell Hur bör en arbetsvärderngsmodell specfceras? en analys baserad på mångdmensonell beslutsteor Stg Blomskog Johan Brng RAPPORT 2009:19 Insttutet för arbetsmarknadspoltsk utvärderng (IFAU) är ett forsknngsnsttut

Läs mer

odeller och storlekarw

odeller och storlekarw odeller och storlekarw Bras-Spsen, ett bra val tll dn öppna sps! Bras-Spsen nsats var före sn td när den kom ut på marknaden mtten av 80-talet Eldnngsteknken och rökkanalsystemet skyddades under många

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-04-15 15:26: N har på ett engagerat och varerat sätt arbetat med ert Grön flagg-arbete.

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Undersökning av vissa försäkringsantaganden i efterlevandepension för anställda i kommuner och landstinget och dess påverkan på prissättningen

Undersökning av vissa försäkringsantaganden i efterlevandepension för anställda i kommuner och landstinget och dess påverkan på prissättningen Matematsk statstk Stockholms unverstet Undersöknng av vssa försäkrngsantaganden efterlevandepenson för anställda kommuner och landstnget och dess påverkan på prssättnngen Ilkay Gölcük Eamensarbete 7:5

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Ängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-10-02 09:58: Vlka rolga och spännande utvecklngsområden som n ska jobba med. Utmana gärna barnen med att ställa öppna frågor

Läs mer

Projekt i transformetoder. Rikke Apelfröjd Signaler och System rikke.apelfrojd@signal.uu.se Rum 72126

Projekt i transformetoder. Rikke Apelfröjd Signaler och System rikke.apelfrojd@signal.uu.se Rum 72126 Projekt transformetoder Rkke Apelfröjd Sgnaler och System rkke.apelfrojd@sgnal.uu.se Rum 72126 Målsättnng Ur kursplanen: För godkänt betyg på kursen skall studenten kunna använda transformmetoder nom något

Läs mer

209 Kommunstyrelsens ärendelista. 210 Informationsärenden. 211 Kvartalsrapport 1 2012. 212 Verkställighet av beslut

209 Kommunstyrelsens ärendelista. 210 Informationsärenden. 211 Kvartalsrapport 1 2012. 212 Verkställighet av beslut 2012-05-14 Paragrafer 209 Kommunstyrelsens ärendelsta 210 Informatonsärenden 211 Kvartalsrapport 1 2012 212 Verkställghet av beslut 213 Medborgarförslag en fasadtext för Kulturhuset med texten Muskskolan

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-04 12:54: Vad rolgt att ta del av era tankar och ert arbete med Grön Flagg! Det är härlgt

Läs mer

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums frskola 20 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:39: Bra jobbat, Tryserums frskola! Det är nsprerande att läsa er rapport och se

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 01-06-5 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspektonen@f.se www.f.se

Läs mer

Lönebildningen i Sverige 1966-2009

Lönebildningen i Sverige 1966-2009 Rapport tll Fnanspoltska rådet 2008/6 Lönebldnngen Sverge 1966-2009 Andreas Westermark Uppsala unverstet De åskter som uttrycks denna rapport är författarens egna och speglar nte nödvändgtvs Fnanspoltska

Läs mer

Lösningar modul 3 - Lokala nätverk

Lösningar modul 3 - Lokala nätverk 3. Lokala nätverk 3.1 TOPOLOGIER a) Stjärna, rng och buss. b) Nät kopplas ofta fysskt som en stjärna, där tll exempel kablar dras tll varje kontorsrum från en gemensam central. I centralen kan man sedan

Läs mer

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts?

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn

Läs mer

Manual. För användaren. Manual. eloblock. Elpanna för montage på vägg

Manual. För användaren. Manual. eloblock. Elpanna för montage på vägg Manual För användaren Manual eloblock Elpanna för montage på vägg SE Innehållsförtecknng Innehållsförtecknng 1 Hänvsnng tll dokumentaton...3 1.1 Beakta gällande underlag...3 1.2 Förvara underlagen...3

Läs mer

Jag vill tacka alla på företaget som har delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter vilket har hjälpt mig enormt mycket.

Jag vill tacka alla på företaget som har delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter vilket har hjälpt mig enormt mycket. Förord Detta examensarbete har utförts på uppdrag av nsttutonen för Industrell produkton på Lunds Teknska Högskola, och genomförts på företaget. Jag vll tacka alla på företaget som har delat med sg av

Läs mer

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-03 09:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL Arbetsgruppsrapport 16.12.2005 Duplkat 3/2006 Utbldnngsstyrelsen och författarna Tm Eja Högman ISBN 952-13-2767-7 (nb.) ISBN 952-13-2768-5 (pdf) ISSN 1237-6590

Läs mer

SVENSKA LADDNING 06 ANSLUTNING 07 DISPLAY SÖMN MÅL PÅMINNELSER RÖSTSTYRNING MUSIK ANTI-LOST ALARM TEKNISKA DATA 11 SAMTAL

SVENSKA LADDNING 06 ANSLUTNING 07 DISPLAY SÖMN MÅL PÅMINNELSER RÖSTSTYRNING MUSIK ANTI-LOST ALARM TEKNISKA DATA 11 SAMTAL SVENSKA LADDNING 06 ANSLUTNING 07 DISPLAY 11 SAMTAL 13 AVISERINGAR 14 SYNKRONISERA DATA 14 AKTIVITET 15 SÖMN MÅL PÅMINNELSER RÖSTSTYRNING MUSIK ANTI-LOST ALARM TEKNISKA DATA 15 16 17 19 20 20 21 ÖVRE VÄNSTER

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan Handlngsplan Grön Flagg Pysslngförskolan Gläntan Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-19 11:18: Vlka fna och vktga utvecklngsområden n valt - det n gör kommer säkert att skapa engagemang och nyfkenhet

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Stadionparkens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Stadionparkens förskola Handlngsplan Grön Flagg Stadonparkens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-03-10 13:06: Hej! N har många spännande och vktga utvecklngsområden. Er handlngsplan känns genomarbetad med aktvteter

Läs mer

Kallelse / Underrättelse

Kallelse / Underrättelse Kallelse / Underrättelse Utskrftsdatum 2016-01-19 1 Organ Socalnämnden Ledamöter Per-Arne Frsk (S) Prjo Jonsson (S) Alf Söderlund (S) Elsabeth Svahn (S) (S) Eduardo Vllanueva Pnto (V) Al El-Najjar (M)

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Morkullan 4 mar 2015

Grön Flagg-rapport Förskolan Morkullan 4 mar 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Morkullan 4 mar 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-03-04 10:52: Gratts tll er första godkända rapport och en toppenbra sådan! N har bra och

Läs mer

FRISKIS&SVETTIS. malmö VERKSAMHETS. berättelse

FRISKIS&SVETTIS. malmö VERKSAMHETS. berättelse FRISKIS&SVETTIS malmö VERKSAMHETS berättelse 2015 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 2 Lasse Twetman heter jag och är chef för Malmöförenngen vlket jag vart sen starten 1979, först Sk Club Skåne, sen den förenng

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Föreläsning G70 Statistik A

Föreläsning G70 Statistik A Föreläsnng -2 732G70 Statstk A Kaptel 2 Populatoner, stckprov och varabler Sd -46 2 Populaton Den samlng enheter (exempelvs ndvder) som v vll dra slutsatser om. Populatonen defneras på logsk väg med utgångspunkt

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Sagomossens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Sagomossens förskola Handlngsplan Grön Flagg Sagomossens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-11 12:42: Det låter som en bra dé att ntegrera mljörådet förskolerådet som har en sån bred representaton. N har vktga

Läs mer

Kvalitetssäkring med individen i centrum

Kvalitetssäkring med individen i centrum Kvaltetssäkrng med ndvden centrum TENA har tllsammans med äldreboenden Sverge utvecklat en enkel process genom vlken varje enskld ndvd får en ndvduell kontnensplan baserad på hans eller hennes unka möjlgheter

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 007-1-18 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35

Läs mer

Kompenserande löneskillnader för pendlingstid

Kompenserande löneskillnader för pendlingstid VTI särtryck 361 2004 Kompenserande löneskllnader för pendlngstd En emprsk undersöknng med Svenska data Konferensbdrag från Transportforum 8 9 januar 2003 Lnköpng Gunnar Isacsson VTI särtryck 361 2004

Läs mer

Effekter av kön, ålder och region på sjukpenningen i Sverige

Effekter av kön, ålder och region på sjukpenningen i Sverige Lunds unverstet Statstska nsttutonen Effekter av kön, ålder och regon på sjukpennngen Sverge -en varansanalys Rkke Berner Uppsats statstk 0 poäng Nvå 6-80 poäng Oktober 006 Handledare: Mats Hagnell Abstract

Läs mer