Cancer är en tuff motståndare

Transkript

1 D e n n A p u b l k At o n ä r e n A n n o n s f r å n r A D u m h e m m e t s f o r s k n n g s f o n D e r Cancer är en tuff motståndare hjälp oss ge fler en tro på framtden Nya upptäckter förlänger lv och skapar framtdstro Stor satsnng på PCM ndvdualserad behandlng Forsknng om cancers uppkomst bryter ny mark En upptäckt från 2002 har på bara to år lett fram tll godkända läkemedel som förlänger lv och har kraftga effekter på allvarlga former av hudcancer. Det är en stark drvkraft mn forsknng, säger Johan Hansson, överläkare och professor vd Karolnska Insttutet. Personalsed Cancer Medcne (PCM) nnebär rätt behandlng tll rätt patent vd rätt tdpunkt ndvdualserad behandlng som bygger på tumörcellernas bologska egenskaper. Under 2014 har v avsatt femton mljoner kronor för att utveckla forsknngen krng PCM. För att kunna förstå hur cancer uppkommer behöver v först kartlägga hur en frsk cell fungerar och vad som gått fel cancerceller. Det är mycket lättare att försöka rätta tll något när v förstår vad som är trasgt, säger Maranne Farnebo, docent vd Karolnska Insttutet För dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller Ingår som blaga Dagens Nyheter maj _RadHem_SE_etta.ndd :59

2 V har rekordmånga nya cancerbehandlngar skte Det är hög td att Sverge återtar sn poston bland de ledande natonerna nom den klnska forsknngen. Björn Paulsson, läkare och chef för den medcnska avdelnngen på Novarts Onkolog, menar att strategska samarbeten med den akademska forsknngen är en avgörande framgångsfaktor kampen mot cancer. V har alla förutsättnngar för att ta oss tllbaka tll cancerforsknngens absoluta framkant: Vd våra unverstet fnns ett flertal forskargrupper som håller yppersta världsklass och så har v våra världsunka regster. Björn Paulsson, med två decenner av ledande uppdrag läkemedelsndustrn bakom sg, har ägnat stt första år på Novarts Onkolog åt att formera en medcnsk avdelnng med både bredd och djup expertsen för att stå rustad nför ntroduktonen av rekordmånga nnovatva behandlngar under de kommande åren. Mtt uppdrag är extra nsprerande eftersom v har branschens kanske starkaste ppelne samtdgt som utvecklngen på cancerområdet är nne ett otrolgt spännande skede, framhåller han. Ambtonen gäller hela fältet, från olka former av blodcancer och sällsynta tumörer tll vanlga cancersjukdomar som lungoch bröstcancer. Och även nom ett så stort område som bröstcancer fnns patenter som tenderar att bl bortglömda. Det fnns stora behov vad gäller de hårdast drabbade kvnnorna, kvnnor som får återfall sn bröstcancer eller lever med sprdd sjukdom, säger Björn Paulsson. Här satsar v stort för att utveckla ännu bättre behandlngsmöjlgheter. De här kvnnorna kan leva länge med cancer som kronsk sjukdom och de behöver bästa tänkbara hjälp. Novarts Onkolog växer också på flera vktga områden och med förvärvet av GSK:s onkologprodukter. Nu öppnar sg nya möjlgheter på områden som malgnt melanom, njurcellscancer och ytterlgare satsnngar på det hematologska området. Ett forsknngsfält som är extra aktuellt är KML, kronsk myelosk leukem, där nya behandlngar bdragt tll att förvandla denna sjukdom från att vara en dödlg blodcancer tll ett kronskt tllstånd som patenterna kan leva med år efter år tack vare forsknngen och de medcnska framgångarna med avancerade bromsläkemedel, så kallade tyrosnknashämmare. Nu genomförs också ett omfattande prövnngsprogram för att utvärdera möjlgheten att sluta med läkemedel när det nte längre går att htta några spår av leukemceller blodet. Flera svenska sjukhus deltar detta angelägna forsknngsprojekt, berättar Björn Paulsson, som har sn bld klar: Att kunna avsluta behandlngen av en tdgare obotlg blodcancer för oss är det klnsk forsknng lvets tjänst. SE Novarts Sverge AB Box 1150, Täby Telefon

3 D e n n A p u b l k At o n ä r e n A n n o n s f r å n r A D u m h e m m e t s f o r s k n n g s f o n D e r 3 Bl Månadsgvare rng för mer nformaton Innehåll Hjälp oss att ge fler männskor en tro på framtden R adumhemmets Forsknngsfonder har sn verksamhet nära den klnska cancerverksamheten på Karolnska Unverstetssjukhuset. Fondernas ambton är att stödja cancerforsknng som knyter an tll cancerpatenters problem, det vll säga forsknng som kan förbättra dagnostk, behandlng och omvårdnad. Den moderna bologska cancerforsknngen vsar att varje tumörform har ett stort antal undergrupper. Därför fnns ett stort behov att ndvdualsera behandlng, något som förutsätter nya dagnostska metoder. V har under året gjort en satsnng som stödjer utvecklngen av nya samarbetsformer för att utveckla och utvärdera ndvdualserad cancer- Radumhemmets Forsknngsfonder Cancer är en tuff motståndare hjälp oss ge fler en tro på framtden är producerad av NextMeda Presenterade företag och organsatoner behandlng, något som nternatonellt benämns Personalsed Cancer Medcne och utgör en nternatonell strateg. Avskten är att stödja denna utvecklng för att svensk forsknng ska kunna lgga framkant och bdra med nya förutsättnngar för framtdens cancerbehandlng. För att nå dt fordras ett starkt ekonomskt stöd och gemensamma krafter. Tllsammans kan v ge fler männskor en tro på framtden Cecla Scheln Sedegård, landshövdng, ordförande Stftelsen Konung Gustaf V:s Jubleumsfond 21 Ulf Lagerström, drektör, ordförande Cancerförenngen Stockholm Nya upptäckter skapar framtdstro Förebygga sjuklgheten barnleukem Stor satsnng på PCM DNA-forsknng som bryter ny mark Forsknngen har blvt ett sätt att leva Säkrare prognostska bomarkörer Vll öka överlevnaden äggstockscancer Senaste forsknngen om prostatacancer Genombrott skte om urnblåsecancer Uppkomst och prognos för bröstcancer Immunterap med hjälp av mördarceller Informaton från Radumhemmets Forsknngsfonder Bologska mssler mot cancer Natale får hopp och framtdstro CancerCentrum Karolnska Janssen-Clag MSD Brstol-Myers Squbb Merck Serono Chundsell Medcals Celgene StratCan, Karolnska Insttutet Glead Scences Naslund Medcal Semens Healthcare Regonalt cancercentrum Stockholm-Gotland Onkologska klnken, Karolnska unverstetssjukhuset Karolnska unverstetssjukhuset Vegatus PledPharma Redaktör Anette Bodnger Skrbenter Sandra Ahlqvst, Anette Bodnger, Crstna Lefland, Clas Lewerentz, Annka Whlborg Grafsk form Stellan Stål Foto Håkan Flank försäljnng NextMeda, MedaX Norr Tryck Sörmlands Grafska Dstrbuton Ingår som blaga Dagens Nyheter maj 2015 Frågor om nnehållet besvaras av Gun-Brtt Enar Tel: E-post: gun-brtt.enar@rahfo.se PG eller För mer nformaton om tema- och kundtdnngar dagspress, kontakta Nklas Engman på telefon , e-post: nklas.engman@nextmeda.se Rehablterng tll en bättre vardag Som cancerpatent ska man alltd kunna få den rehablterng man behöver. V erbjuder på uppdrag av Stockholms och Jönköpngs läns landstng cancerrehablterng under 12 dagar. Välj gär na Vdarklnken för dn rehablterng. Läs mer på Vårdguden Även patenter från andra län är välkomna tll oss för rehablterng vd cancer, långvarg smärta och stressrelaterad psyksk ohälsa. Kontakta oss för mer nformaton Vdarklnken, remss- och patentservce Tel E-post nskrvnng@vdarklnken.se 03_RadHem_SE_ledare_A_vdare.ndd :03

4 4 D e n n A p u b l k At o n ä r e n A n n o n s f r å n r A D u m h e m m e t s f o r s k n n g s f o n D e r Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller Nya upptäckter skapar framtdstro MelanoM En upptäckt från 2002 har på bara to år lett fram tll godkända läkemedel som förlänger lv och har kraftga effekter på allvarlga former av hudcancer. Det är mycket uppmuntrande och en stark drvkraft mn forsknng, säger Johan Hansson, överläkare och professor vd Karolnska Insttutet. F ör ett par år sedan ntroducerades det första läkemedlet som vsat sg kunna förlänga lvet för patenter med sprtt malgnt melanom. Sedan dess har det kommt flera nya medcner som ytterlgare kan förbättra prognosen för drabbade patenter. Att det kommer så många nya behandlngsalternatv på kort td grundar sg på en upptäckt från Då publcerade forskare Storbrtannen en stude som vsade att hälften av alla melanom har mutatoner genen BRAF, som har stor betydelse för tumörutvecklngen. Utfrån den kunskapen har forskare över hela världen kunnat utveckla nya målsökande behandlngar. För behandlande läkare har det nneburt att de dag kan erbjuda sna patenter flera behandlngsalternatv, även vd sprdd sjukdom. Dessutom har det parallellt utvecklats nya mmunologska läkemedel, s.k. checkpontnhbtorer, som vsat sg ge god effekt på lång skt hos en del patenter med sprdd melanomsjukdom. För Johan Hansson som delar sn td mellan arbetet som överläkare på Radumhemmets onkologska klnk och forsknng på Cancer Centrum Karolnska, utgör de senaste årens forsknngsframsteg en stark drvkraft. Johan Hansson, överläkare och professor vd Karolnska Insttutet. Tdgare hade v väldgt små chanser att göra någontng när sjukdomen väl var sprdd. Idag kan v erbjuda behandlngar som gör att patenter med stora tumörer och svåra symtom snabbt blr bättre. Att det bara tagt to år från upptäckt tll läkemedel klnk är mycket uppmuntrade och det som gör mg mest optmstsk för framtden. Olka spår Hans egen forskargrupp ägnar sg åt klnskt orenterade studer. Ett spår forsknngen handlar om att studera gener och famljer som har ärftlga anlag för att utveckla melanom. Man har sedan tdgare känt tll att det fnns vssa famljer som bär på en ovanlg genetsk förändrng, en specfk mutaton som bara fnns Sverge. Där har v sett att ndvder med den här specfka mutatonen nte bara har kraftgt ökad rsk för melanom, utan även stor rsk för att utveckla andra tumörer. Här har man tdgare känt tll att patenterna har ökad rsk för bukspottkörtelcancer men en färsk stude har v påvsat ökade rsker även för andra cancerformer som brukar vara kopplade tll tobaksröknng, d.v.s. andnngsvägar och munhåla. Forskargruppens hypotes är att patenter med den här mutatonen nte bara blr känslga för ultravolett strålnng som orsakar melanom, utan även för cancerframkallande ämnen tobak. Ett vktgt fynd som kan leda tll att omhändertagandet av dessa patenter kommer att ändras. Det är vktgt att ndvder som bär på anlaget nte bara får nformaton om att skydda sg mot sol utan även nformeras om att de nte ska använda sg av tobak och kan få hjälp med rökavvänjnng. Uppföljnngsprogram där man förutom att kontrollera förändrngar bukspottkörteln även kontrollerar övre halsområdet är andra exempel på preventva åtgärder som kan komma fråga. Ett annat forsknngsspår handlar om att htta nya markörer som kan förutsäga vlka patenter som kommer att ha nytta av de behandlngar som dag fnns att tllgå. V vet att behandlngarna bland ger mycket bra och långvarga effekter men det är långt från alla patenter som har så stor nytta. Därför söker v efter nya markörer patenternas tumörer och blod som kan förutsäga vlka som kommer att ha största nyttan av nya behandlngsmetoder, så att v kan ge rätt behandlng tll rätt patent. Text: Anette Bodnger, Foto: Håkan Flank VåR FoRsknnG BaseRas På stödet FRån RaduMheMMets FoRsknnGsFondeR Identferar medfödda genetska avvkelser för att förebygga barnleukem V ad är dn forsknng nrktad på? Mn forsknng handlar om att leta efter medfödda genetska förändrngar som kan nnebära en ökad rsk för att drabbas av cancer barndomen. Genom att studera famljer där mer än ett barn drabbats av cancer, och personer med kända och odagnostcerade syndrom som drabbats av barncancer, hoppas jag kunna få en ökad förståelse tll varför cancer uppkommer. Vad är det övergrpande målet med dn forsknng? Det är att dentfera medfödda genetska av- 04_RadHem_SE_melanom_fragor_NY.ndd 4 vkelser hos personer som drabbats av leukem och studera genom vlka mekansmer de kan bdra tll sjukdomsuppkomst. På skt kan det leda tll nya möjlgheter tll förebyggande behandlng och på så vs mnska sjuklgheten barnleukem. Vad är det som drver dg dn forsknng? Jag drvs av nyfkenhet och en önskan att hjälpa personer som drabbats av sällsynta syndrom och cancer. Ann Nordgren, överläkare och klnsk genetker vd Karolnska Insttutet. Foto: Håkan Flank Text: Anette Bodnger :54

5 D e n n A p u b l k At o n ä r e n A n n o n s f r å n r A D u m h e m m e t s f o r s k n n g s f o n D e r 5 Bl Månadsgvare rng för mer nformaton Stor satsnng på PCM ndvdualserad BehandlnG Personalsed Cancer Medcne (PCM) nnebär rätt behandlng tll rätt patent vd rätt tdpunkt ndvdualserad behandlng som bygger på tumörcellernas bologska egenskaper. I Stockholm har Radumhemmets forsknngsfonder under 2014 avsatt fem mljoner kronor/år under tre år för att utveckla forsknngen krng PCM tllsammans med Karolnska Insttutet (KI) och Karolnska unverstetssjukhuset. Projektledare är KI-professor Rolf Lewensohn och Ingemar Ernberg, professor tumörbolog vd KI och ordförande för KI:s Cancernätverk. Utvecklngen av PCM nnebär en kraftfull samverkan mellan cancerbologsk forsknng, patentnära klnsk forsknng samt utvärderng av nya metoder för dagnostk och behandlngseffekter, säger Ingemar Ernberg. PCM är huvudsak fortfarande ett forsknngsområde, men blr nu alltmer aktuellt nom cancervården. Redan dag kan uppskattnngsvs fem procent av all cancerbehandlng skräddarsys enlgt sådan dagnostk. Detta är möjlgt främst på grund av en detaljerad kartläggnng av patentens tumör och Professor Rolf Lewensohn. Foto: Håkan Flank I höstas bldades en styrgrupp som huvudsaklgen består av starka klnska cancerforskare de gener vars funkton förändrats. Parallellt utvecklas nya läkemedel som kan angrpa dessa förändrngar genom att antngen kompensera eller blockera felaktga funktoner, säger Rolf Lewensohn. Skapandet av en stark verksamhet för utvecklng av PCM kommer att vara av betydelse för framtda kvaltetsöknng av cancersjukvården. Den kommer också att vara av betydelse för möjlgheter att delta nternatonellt forsknngssamarbete som syftar tll nnovaton nom cancersjukvård, samarbeten som är nödvändga för ett ltet land som Sverge. I höstas bldades en styrgrupp som huvudsaklgen består av starka klnska cancerforskare. En utlysnng av medel för plotprojekt som kan stödja PCM-programmet har resulterat 29 ntresseanmälnngar, något Professor Ingemar Ernberg. Foto: Ulf Srborn som vsar på forskarvärldens stora ntresse för PCM, säger Mchele Masucc, koordnator för PCM. KI:s och Forsknngsfondernas PCM-program har som övergrpande mål att: ntroducera en ny organsatonsform för effektv klnsk prövnng av nya läkemedelskanddater och bomarkörer etablera en övergrpande nfrastruktur för tdga klnska prövnngar för valderng av bomarkörer nå klnsk mplementaton nom mnst ett par tumörformer för nnovatva behandlngskoncept Forsknng som bryter ny mark dna-reparaton För att kunna förstå hur cancer uppkommer behöver v först kartlägga hur en frsk cell fungerar. Det är mycket lättare att försöka rätta tll något när v förstår vad som är trasgt, säger Maranne Farnebo, docent vd Karolnska Insttutet. S om nyblven forskare lyckades Maranne Farnebo med något som många bara drömmer om: att htta en helt ny gen DNA-tråden. Genen som fck namnet WRAP53, eftersom den lgger nära den tdgare kända cancergenen P53, har vsat sg ha stor betydelse för cancerutvecklng. Den styr P53 som är den mest muterade genen cancer och det har också vsat sg att männskor med medfödda mutatoner WRAP53 får ett cancersyndrom form av att de utvecklar en rad olka tumörer, åldras för tdgt och har en massa defekter. Det vsar hur vktg den här genen är för cancerutvecklng. Maranne Farnebo och hennes forskargrupp arbetar med att försöka förstå vad som gått fel 05_RadHem_SE_pcm_dna_NY.ndd 5 cancerceller, och nästa steg, med hur felet ska kunna repareras. DNA är det vktgaste v har, det går nte att leva utan och v vet att det daglgen går sönder på tusentals ställen och måste repareras. Frågan är hur den här reparatonen går tll? Ny väg För att htta svaret på den frågan har Maranne Farnebo och hennes forskargrupp valt att studera hur RNA-molekyler är nblandade reparatonsarbetet. Förr var den allmänna uppfattnngen att det enbart var protener som reparerade, v försöker nu vsa att även RNA-molekyler är med och bdrar. V har studerat RNA under DNA-reparaton genom att manpulera nvåerna av dessa faktorer celler och sett att de påverkar reparaton av DNA. V har alltså redan bevsat att RNA-molekyler är vktga, nästa steg blr att vsa hur det går tll. Det ultmata målet med denna forsknng, säger Maranne Farnebo, är förstås att bota cancer. Men även vägen dt kan få stor betydelse för drabbade patenter. RNA är väldgt häftga molekyler att använda terapeutskt. De är lätta att tllverka, kan Maranne Farnebo, docent vd Karolnska Insttutet. lätt syntetseras fabrk och går lätt n celler. Genom att först förstå vad de gör kan v sedan arbeta vdare med hur de ska kunna användas terapeutskt syfte. Jag är övertygad om att RNA-baserade molekyler kommer att bl en vktg del av framtdens cancerbehandlng. Text: Anette Bodnger, Foto: Håkan Flank :54

6 6 D e n n A p u b l k At o n ä r e n A n n o n s f r å n r A D u m h e m m e t s f o r s k n n g s f o n D e r Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller Forsknngen har blvt ett sätt att leva RecePtoReR Från början var nyfkenhet och behovet av att lösa vetenskaplga problem drvkrafterna mtt arbete. Med åren har forsknngen allt mer blvt ett sätt att leva, något du ständgt har huvudet, säger Olle Larsson, överläkare och professor vd Karolnska Insttutet. O lle Larssons forsknng har tll stor del handlat om IGF-1R, en receptor som från början var mest ntressant nom den endokrnologska forsknngen. Det var först början av 1990-talet som receptorns betydelse för cancercellers överlevnad upptäcktes. Fyndet ledde tll att forsknngen krng receptorn tog fart även nom cancerområdet. Efter några år publcerades en stude som vsade att man genom att blockera IGF-1R laboratoremodeller kunde döda tumörer helt och hållet. Det blev en enorm uppmärksamhet krng dessa resultat. Och när forskare för to år sedan lyckades få fram så kallade monoklonala Vår övergrpande målsättnng är att bdra tll nya fynd som kan lgga tll grund för utvecklng av bättre verktyg antkroppar mot IGF-1R, som vsat sg vara överuttryckt nästan alla cancerformer, tänkte många att nu är gåtan löst. Detta måste vara botemedlet mot cancer. Men, som så ofta, blev det en stor besvkelse när det vsade sg att antkropparna nte hade någon effekt på de stora cancersjukdomarna. Olle Larssons analys är att de klnska studer som gjordes var lte väl optmstska. Antkropparna prövades på lungcancer och andra stora, vanlga cancertyper. Kanske hade det vart bättre att välja ut vssa sub-grupper som kan vara mer lämplga för påverkan av antkroppar av det här slaget. Det fnns två ovanlga bentumörer, Ewngs sarkom och osteosarkom, där man httlls sett goda effekter av behandlngen. Men eftersom sarkom bara utgör en procent av alla cancerformer, och de här två ovanlga tumörerna sn tur motsvarar enbart 0,1 procent av all cancersjukdom, blev nte IGF-1R-receptorn det stora botemedel som alla en gång trodde. Prognostsk betydelse Olle Larssons forskargrupp arbetar nu vdare med tanken att IGF-1R-receptorn ändå är väldgt vktg och att det kanske krävs nya metoder för att attackera den. V har vsat att IGF-1R nte bara fnns på cellytan utan också cellkärnan där den aktverar gener. Efter vår upptäckt har det kommt flera studer som vsat resultat som tyder på IGF-1R cellkärnan har en prognostsk betydelse. Om det fnns mycket receptorer nnebär det en sämre prognos. Samtdgt har annan stude vsat att stor förekomst av receptorer cellkärnan osteosarkom och Ewngs sarkom gör tumörerna extra känslga för de framtagna antkropparna. Ewngs sarkom eller osteosarkom, som nte har receptorer cellkärnan, svarar alltså nte på behandlngen. Detta nnebär att IGF-1R receptorn både har en prognostsk funkton och en funkton som bomarkör. Olle Larsson, överläkare och professor vd Karolnska Insttutet. V försöker htta en strateg för att kunna påverka receptorn syfte att få fram en förfnad varant av målsökande behandlng. Ett led det arbetet är att kartlägga själva transportmekansmen. Här har v redan publcerat en del resultat som v nu arbetar vdare med. Parallellt pågår forsknngen om IGF-1R som bomarkör. Vår övergrpande målsättnng är att bdra tll nya fynd som kan lgga tll grund för utvecklng av bättre dagnostska, prognostska och terapeutska verktyg för att bekämpa cancer. Text: Anette Bodnger, Foto: Håkan Flank VåR FoRsknnG BaseRas På stödet FRån RaduMheMMets FoRsknnGsFondeR Identferar säkrare prognostska bomarkörer V ad är dn forsknng nrktad på? Både mtt klnska arbete som krurg och mn forsknng är nrktad på tjock- och ändtarmscancer. I forsknngen handlar det om att dentfera säkrare prognostska bomarkörer. V arbetar också med att dentfera faktorer som vsar om patenter som får medcnsk behandlng svarar på den terap de får. V har även tttat på ett enzym, CYP2W1, som är ntressant eftersom det fnns fosterceller, nte vuxen normalvävnad, men väl tarmcancer. CYP2W1 kan därför vara ntressant som mål för medcnsk cancerbehandlng. Målet? V vll ge varje patent med tarmcancer den bäs- 06_RadHem_SE_verktyg_magtarm.ndd 6 ta behandlngen och på ett effektvt sätt kunna avgöra vlken terap patenten svarar bäst på. I framtden tror jag att v kommer att veta mycket mer om tumören nnan v opererar. Det vktgaste kommer fortfarande vara att få bort tumören radkalt genom krurg. Men ju mer v vet om tumören, desto bättre behandlng kan v ge efter operatonen syfte att motverka sprdnng. Davd Edler, överläkare och docent vd Karolnska Insttutet. Vad är det som drver dg dn forsknng? Mötet med varje patent som har tarmcancer. Det drver mg att tllsammans med mna kolleger det multdscplnära teamet ge varje patent den bästa behandlng som fnns att tllgå. Som forskare hoppas jag på att många små steg framåt tll slut kan ge lte större effekter så att överlevnad och lvskvaltet för våra patenter blr ännu bättre. Text: Anette Bodnger :24

7 D e n n A p u b l k At o n ä r e n A n n o n s f r å n r A D u m h e m m e t s f o r s k n n g s f o n D e r 7 Bl Månadsgvare rng för mer nformaton Hallå där... Hanna Dahlstrand, onkolog och forskare vd Karolnska unverstetssjukhuset. Foto: Håkan Flank...Sten Nlsson, överläkare på Radumhemmet, professor vd Karolnska Insttutet och en av Sverges främsta experter på prostatacancer. Idag är det svårt att veta om en nyupptäckt prostatacancer är farlg eller nte. Fnns det nget bra sätt att ställa en säker prognos? Söker nya svar cancer cellernas omgvnng ÄGGstockscanceR Äggstockscancer har en god prognos om sjukdomen upptäcks td. Men brsten på tydlga symptom gör att dagnosen oftast ställs ett sent stadum. V vll öka överlevnaden för kvnnor med sprdd sjukdom, säger Hanna Dahl strand, onkolog och forskare vd Karolnska unverstetssjukhuset. H anna Dahlstrands forsknng är nrktad på den vanlgaste, som också är den allvarlgaste, formen av äggstockscancer. Allvarlg sjukdom det här fallet nnebär att cancern gått utanför äggstocken, vlket den gör över 60 procent av fallen, de som v har svårast att bota. Tradtonell cancerforsknng handlar om att studera själva cancercellen. Hanna Dahlstrand och hennes forskargrupp har valt att även studera cellens omgvnng, den så kallade tumörmkromljön. De senaste åren har det kommt mycket data om att en cancer nte bara består av en grupp cancerceller utan är uppblandad med celler som vanlgtvs fnns normalvävnaden. Det ntressanta är att dessa omgvande celler förändrar stt gen- och protenuttryck när de kommuncerar med cancerceller. Och cancern är hög grad beroende av sn omgvnng för att kunna växa, få energ men också för att sprda sg. Den behöver tll exempel nya kärl eftersom den behöver närng och syre från blodet. För att lyckas med det skckar den ut sgnaler om att här ska v bygga nya kärl, vlket en normal vävnad hos en vuxen nte skulle göra om den nte fått en skada. Men när sgnalen kommer från en cancercell verkar den göra ett undantag och bygga även om det nte fnns någon skada att läka. Okänd faktor kärlmönster och kärlrelaterade data, men även på från början normala celler runt tumören som är cancerassocerade. V studerar om det fnns faktorer som omgvnngen runt en cancercell utsöndrar som sn tur kan påverka känslgheten för cellgfter. Kan v kanske påverka cancercellen va dessa faktorer? Det andra forsknngsspåret är att försöka htta prognosfaktorer, faktorer omgvnngen som kan ge oss nformaton om hur det kommer att gå för just den här kvnnan. Här har gruppen redan ganska långt gångna prelmnära data om en specfk receptor tumöromgvnngen som är kopplad tll försämrad överlevnad. V har också sett att en okänd faktor tumörmkromljön verkar påverka terapresstensen vd behandlng med det cellgft som oftast används vd behandlng av äggstockscancer. Vlken faktor det är har v nte kunnat dentfera, men v ser att den produceras från tumörmkromljön. Nästa steg blr att försöka dentfera den här faktorn för att på skt kunna blockera den, och på så vs göra tumören mer mottaglg för behandlng. Om to år hoppas Hanna Dahlstrand att utvecklngen kommt så långt att hon kan erbjuda sna patenter mer skräddarsydda behandlngsalternatv. Förhoppnngsvs omfattar framtdens prognostk även cancercellens omgvnngs- och mutatonsfaktorer. Målet är att kunna öka överlevnaden och förlänga den tumörfra tden för kvnnor med allvarlg äggstockscancer. För att lära sg mer om cellernas kommunkaton tttar forskargruppen bland annat på Text: Anette Bodnger, Foto: Håkan Flank 07_RadHem_SE_aggstock_prostata.ndd 7 Det fnns flera pusselbtar som man kan utnyttja. De vktgaste är tumörens utseende mkroskopet (Gleasonsumman, ett värde som kan varera mellan 6 och 10), tumörstorleken (t-stadet) och Psa-värdet. om man har Gleasonsumman 6, t1c och ett Psa-värde under 10 brukar v ofta rekommendera att bara kontrollera. om man har en tumör med Gleasonsumma 10, t3 och ett Psa-värde på över 20 är prognosen sämre och behandlng bör absolut sättas n. I de fall utrednngen vsar att cancern redan hunnt sprda sg kroppen fnns det dag ngen botande behandlng att erbjuda. Man får leva med sjukdomen och utnyttja de behandlngskoncept som fnns tll hands. Hur tllförltlgt är ett PSA-test? ett förhöjt Psa-värde (som regel mer än 3.0) kan tyda på prostatacancer. Men Psa kan ses mycket förhöjda värden även vd sjukdomar som urnvägsnfekton och prostatt. Förhöjda värden kan även ses vd godartad förstorad prostata och med stgande ålder. Vd msstanke om prostatacancer måste dagnosen ställas genom vävnadsprover (bopser) från prostatan. Kan män själva upptäcka att de har prostatacancer, fnns det symtom att vara uppmärksam på? I de flesta fallen med lokalserad prostatacancer har patenten nga symtom alls. om man har besvär med vattenkastnngen bör man naturlgtvs söka läkare. Besvären kan bero på vanlg godartad förstorng men de kan också orsakas av en lokalt avancerad (stor) prostatacancer. Hur ser framtden ut vad gäller prognos, dagnos och behandlng av prostatacancer? Patenter med lågrsk-prostatacancer kommer allt högre utsträcknng att slppa behandlng och enbart kontrolleras. Patenter med högrskcancer kommer med all sannolkhet att genomgå aggressvare behandlng än dag, syfte att behandla även eventuellt förekommande mkrometastatsk sjukdom. Vd sprdd prostatacancer kommer allt fler av de nya läkemedlen* utnyttjas allt tdgare sjukdomsförloppet och allt fler kombnatoner. *Ett av de nya läkemedlen, Radum-223 (Xofgo, nu godkänt mer än 40 länder) har tll stor del genomgått sn klnska utvecklng vd Radumhemmet. En ny substans (OsteoDex, som även denna utvecklats vd Radumhemmet) genomgår för närvarande klnsk prövnng Sverge och Danmark :26

8 8 D e n n A p u b l k At o n ä r e n A n n o n s f r å n r A D u m h e m m e t s f o r s k n n g s f o n D e r Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller Genombrott skte URnBlåsecanceR Forsknngen om urnblåsecancer står på randen tll en del genombrott. Det börjar lossna både med nya behandlngar och med ökad kunskap om orsakerna tll varför urnblåsecancer har vart så svårbehandlad, säger Anders Ullén, överläkare och docent vd Karolnska Insttutet. A nders Ulléns forskargrupp arbetar med att utveckla nya metoder och läkemedel för patenter med avancerad urnblåsecancer. Tll skllnad mot många andra cancerformer där utvecklngen gått snabbt framåt har behandlngen nom det här området nte förändrats så mycket under de senaste tretto åren. Nu börjar det dock hända saker. Att det tagt så lång td tror jag beror på att urnblåsecancer klnskt och genetskt är en komplex sjukdom, något som bdrar tll att det är svårt att htta effektva läkemedel som fungerar för alla patenter. Över td utvecklar tumörerna också motståndskraft mot de behandlngar som fnns. En stor utmanng lgger att utveckla bättre behandlngar än de som stått tll buds. Möten med patenter parallellt med forsknngsarbetet är en stark drvkraft vår strävan att htta nya läkemedelskombnatoner och behandlngar. Specellt när egna resultat leder tll nya rön som drekt kan förbättra patenternas stuaton. Internatonella samarbeten Behovet av att utveckla nya, effektva behandlngsalternatv och få mer kunskap om varför vssa patenter har mer nytta av behandlngarna än andra är stort. I ett aktu- ellt forsknngsprojekt arbetar Anders Ulléns forskargrupp med att utvärdera nya behandlngskoncept för patenter med avancerad urnblåsecancer olka faser av sjukdomen. Det handlar dels om en helt ny behandlngskombnaton för patenter som aldrg tdgare behandlats, dels en behandlngskombnaton för patenter vars prmärbehandlng nte längre fungerar. Projektet genomförs samarbete med ett svenskt nätverk och nternatonella partners. I ett annat projekt genomförs klnska prövnngar tllsammans med andra ledande cancersjukhus Norden. Ett vktgt mål denna stude är att studera om de nya behandlngarna kan leda tll både förlängd överlevnad och bättre lvskvalté för drabbade patenter. Genom vävnadsprover från patenterna försöker v förstå vlka effekter behandlngarna har på molekylär nvå och bakgrunden tll skllnader känslghet. I framtden kommer läkemedlen att vara mer effektva Framtd utvecklngen kommer att gå betydlgt snabbare framöver. I framtden kommer läkemedlen att vara mer effektva, patenterna kommer att leva längre och v kommer att veta mer om vlket läkemedel som passar bäst för vlken patent. Vssa former av avancerad cancer tror jag v lärt oss att behandla så att patenterna under lång td kan vara symptomfra och leva lvet som vanlgt, trots sn sjukdom. Jag tror också att v kommer att ha en bredare arsenal av läkemedel att tllgå med delvs helt nya angreppssätt. Något som bottnar att v fått en ökad förståelse för de mekansmer som gör att tumörerna lyckas undgå en del av dagens behandlngar. Inom 15 år hoppas jag att vårt arbete har bdragt tll att forsknngen tagt flera små, och bland lte större steg framåt. Att forsknngsframstegen nom cancerområdet även har nått urnblåsecancer nnebär att Text: Anette Bodnger, Foto: Håkan Flank VåR FoRsknnG BaseRas På stödet FRån RadUMheMMets FoRsknnGsFondeR Uppkomst av och prognos för bröstcancer V ad är dn forsknng nrktad på? Mn forsknng handlar om att skapa en helhetsbld av bröstcancer där olka faktorer samverkar och tllsammans kan förklara uppkomst och prognos. Medan många andra forskare arbetar med en och samma gen år efter år försöker jag att ha med så många faktorer som möjlgt mn forsknng. Mn forskargrupp studerar främst nedärvda gener och vlken effekt de har på prognosen. Mammografsk denstet är en annan vktg faktor vårt arbete. sjukdom och vad som kan göras för att förbättra deras överlevnad och lvskvaltet. Vad är det som drver dg dn forsknng? Målet? Jag är genunt ntresserad av att fnna svaret på dessa frågor och skulle vlja kunna dentfera kvnnor som har hög rsk att utveckla dödlg bröstcancer redan den frska populatonen. Att få reda på att man bär på dessa anlag vd dagnos är ofta för sent. Men om v kan förflytta vetskapen tll ett tdgare stadum skulle v kunna sätta n preventva åtgärder och rädda fler från att dö av sn sjukdom. Det övergrpande målet är att försöka htta de cancerpatenter som löper rsk att dö av sn Text: Anette Bodnger 08_RadHem_SE_urnblasa_fragor.ndd 8 Kamla Czene, professor vd Karolnska Insttutet. Foto: Håkan Flank :27

9 D e n n A p u b l k At o n ä r e n A n n o n s f r å n r A D u m h e m m e t s f o r s k n n g s f o n D e r 9 Bl Månadsgvare rng för mer nformaton Immunterap med hjälp av mördarceller IMMunteRaPI När v får behandlngen att fungera kan den applceras på en rad olka cancerformer, säger Andreas Lundqvst som rktat n sn forsknng på att htta en mmunterap mot aggressv sköldkörtelcancer. Andreas Lundqvst, forskargruppchef och docent vd Karolnska Insttutet. A ndreas Lundqvst, forskargruppchef och docent vd Karolnska Insttutet har sedan början av 2000-talet arbetat med att utveckla terap som syftar tll att förstärka mmunförsvaret mot cancer. I det här fallet baseras mmunterapn på behandlng med en vss typ av vta blodkroppar, så kallade NKceller, på svenska kallas de för mördarceller. V arbetar med tumörmmunolog och försöker aktvera kroppens mmunförsvar att attackera cancern. Eftersom det går att applcera den forsknng v håller på med på en rad olka tumörtyper, har v ett flertal pågående projekt. Det v kommt längst med handlar om ATC, anaplastsk sköldkörtelcancer. ATC är en av de mest aggressva cancerformerna med en överlevnad på bara 3-6 månader efter dagnos och en dödlghet på över 90 procent. Det fnns ett stort och angeläget behov av nya behandlngsmetoder, konstaterar Andreas Lundqvst. Laboratoreförsök vsade att tumörcellerna var extremt känslga för NK-cellernas dödlga påverkan. Den framgången fck oss att gå vdare och försöka htta bakomlggande mekansmer. När v lämnade provrörsmljön stötte v på patrull, men efter några bakslag lyckades v komma tllbaka på banan och har nu lyckats kartlägga varför det nte fungerade. Så nu går v tllbaka och ser hur metoden fungerar på verklga tumörer och hur v kan göra mördarcellerna mer potenta, så att de verklgen fungerar när v njcerar dem. Inom tre år hoppas han studen är full gång. Om v kan bdra tll att förlänga patenternas lv så har v gjort något stort. Det som drver mg är nyfkenheten, vetgrgheten och patenten. Att arbeta med translatonell forsknng nnebär att man ser hela kedjan, från petrskål tll patent. Det v httar provröret dag ett det kan på skt faktskt användas för att göra lvet lättare för männskor med cancer. Text: Anette Bodnger, Foto: Håkan Flank C H R I ST I NA K L I N I K E N Lättllgänglg onkologsk öppenvård med korta väntetder och god kontnutet. Bröstmottagnng Tel Utrednng och behandlng av bröstsjukdomar. Medcnsk Behandlngsavdelnng Tel Cytostatka och annan ntravenös behandlng ges en lugn mljö som möjlggör en personlg omvårdnad. V har vårdavtal med Stockholms läns landstng och bedrver egen forsknng. Valhallavägen 91, Stockholm RadHem_SE_A_sofahemmet_21-02.ndd 1 09_RadHem_SE_mordarceller_A_sophah.ndd 9 Fax nfo@chrstnaklnken.se : :29

10 10 D e n n A p u b l k At o n ä r e n A n n o n s f r å n r A D u m h e m m e t s f o r s k n n g s f o n D e r Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller Foto: Håkan Flank Två stora fonder och ett ltet effektvt kansl C ancerförenngen Stockholm och Stftelsen Konung Gustaf V:s Jubleumsfond har gemensamt kansl på Radumhemmet. Kanslet ansvarar för fondernas redovsnng, ekonomsk rapporterng tll styrelser, huvudmän och medlemmar samt admnstrerng av forsknngs- och reseanslag, mnnesgåvor, donatoner och testamenten. Dessutom sköter kanslet admnstratonen för personal som är anställda nom projekten. V som arbetar på kanslet är: Kanslet en effektv lten enhet. Marja Pusc, Verena Vesc, Gun-Brtt Enar och Marann Eklund. Gun-Brtt Enar, kanslchef Verena Vesc, ekonomchef Marja Pusc, admnstratör Marann Eklund, ekonomassstent RADIUMhEMMEtS FoRSKnInGSFonDER Sverges två äldsta fonder för cancerforsknng, Cancerförenngen Stockholm (1910) och Stftelsen Konung Gustaf V:s Jubleumsfond (1928), ngår Radumhemmets Forsknngsfonder. Det samlade nnehavet av värdepapper uppgår tll ca 1,5 mljarder kronor som sntt ger årlgen crka 47 mljoner kronor avkastnng delade fonderna ut 73,9 mljoner kronor. Fonderna stödjer 158 forskare med ett eller flera pågående forsknngsprojekt. Inom dessa projekt arbetar sntt 68 personer heltd. Drygt 160 stycken forskare eller doktorander fck också möjlghet att under 2014 delta kurser eller kongresser nom klnsk cancerforsknng runt om världen. Fonderna stödjer även större ensklda projekt som etablerngen av CancerCentrum Karolnska, 1998, där Radumhemmets InFoRMAtIon Radumhemmets Forsknngsfonder Box 25, Solna Radumhemmet, Karolnska Unverstetssjukhuset Solna Cancerförenngen Stockholm organsatonsnummer Stftelsen Konung Gustaf V:s Jubleumsfond organsatonsnummer tel , % 5% 89% Admnstratonskostnader Kaptalserng 10-11_RadHem_SE_nfo.ndd 10 Admnstratons- och nsamlngskostnader vd Radumhemmets Forsknngsfonder % Utdelat tll cancerforsknngen Under 2014 nterades ett forsknngsprojekt, PCM, tll vlket fonderna kunde lämna ett första förslag för utrednng och uppstart av verksamheten på 15 mljoner kronor under tre år. PCM står för Personalsed Cancer Medcne och är en särskld satsnng på ndvdualserad cancerdagnostk och behandlng. Styrelser och forsknngsnämnder Cancerförenngen Stockholm Ulf Lagerström, drektör, ordförande Stftelsen Konung Gustaf V:s Jubleumsfond Cecla Scheln Sedegård, landshövdng, ordförande Forsknngsnämndernas ordförande: V. Peter Collns, professor vd unverstetet Cambrdge Låga admnstratonskostnader Utdelnng av avkastnng och gåvor från Radumhemmets Forsknngsfonder genomsntt per år Forsknngsfonder var huvudfnansär med en donaton om drygt 35 mljoner kronor. Avkastnng och gåvor Admnstratonskostnader Vetenskaplg sekreterare: Docent Anders Ullén, Insttutonen för onkolog-patolog, Karolnska Insttutet Forsknngsfondernas vetenskaplga nämnder utvärderar och prorterar forsknngsansöknngar samt förbereder styrelsens behandlng av anslagsärenden. nämnderna består av totalt tolv professorer från Sverges främsta medcnska lärosäten och fungerar som kvaltetsgarant för forsknngsprojekt som stöds av Radumhemmets Forsknngsfonder :31 Ett

11 DennA publkaton är en från radumhemmets forsknngsfond er Bl Månadsgvare rng för mer nformaton 11 Cancer väcker tusen frågor Foto: Håkan Flank CanCeRRådGvnnGen Inte alla men många frågor får du svar på hos Cancerrådgvnngen. V fnns som ett komplement tll den övrga vården för att stärka omhändertagandet av cancerdrabbade länet. T llvaron förändras för alla efter ett cancerbesked, både praktskt och känslomässgt. Självklart är det svårast för den som är sjuk, men att vara den som står bredvd är nte heller lätt. Ungefär hälften av de som kontaktar Cancerrådgvnngen är närstående. Även om de flesta som får cancer blr frska så nnebär beskedet mycket oro och ofta en ansträngande td av behandlngar. Det skljer sg åt vad man behöver för slags stöd och nformaton vd olka peroder under sjukdomstden. Allt från väntan på dagnosbeskedet, frågor krng sn dagnos och funderngar under behandlngstden. Många uppskattar att bland få tala med en neutral utomstående som har kunskap och td att lyssna och att få ställa sna frågor gen och samtala sn egen takt. Allmänheten har också frågor om cancer och rnger ofta om V fnns som ett komplement tll den övrga vården vlka symtom man ska söka vård för och vad man kan göra för att mnska rsken för att få cancer. V som arbetar på Cancerrådgvnngen är onkologsjuksköterskor med utbldnng samtalsstöd. Cancerrådgvnngen Sedan första september 2014 fnns Cancerrådgvnngen nom Regonalt cancercentrum (RCC) som bland annat har tll uppgft att förbättra omhändertagandet av patenter och närstående. Radumhemmets forsknngsfonder fnns med som fnansär genom att betala en av sjukskötersketjänsterna. du som rnger eller skrver kan vara anonym. V har öppet vardagar klockan , stängt för lunch. Tel: E-post: cancerradgvnngen@sll.se Så här kan du Ge en Gåva Bl månadsgvare Bl månadsgvare på rahfo.se eller rng Testamentera Genom att skrva ett testamente vsar du hur du vll att dn kvarlåtenskap ska fördelas. ett testamente är en trygghet för dna anhörga det gör att de kan känna tll och respektera dn ssta vlja. då fonderna är skattebefrade kan v avyttra värdepapper eller fastgheter utan att betala kaptalvnstskatt. Ge en gåva/gratulatonsgåva På rahfo.se kan du enkelt ge en gåva eller gratulatonsgåva med dtt betalkort eller sätta n valfrtt belopp på plusgro (CaF) eller (Gv) Ge en mnnesgåva hedra mnnet av en avlden med en gåva tll cancerforsknngen lka välkommet som en blomma! när du skänker en mnnesgåva får de anhörga ett vackert mnnesblad. du väljer själv motv och dn personlga hälsnng som du vll ska stå mnnesbladet Bl företagsvän vd en gåva över kronor får dtt företag: dplom exponerng av företagsnamnet på rahfo.se Banner att använda på er hemsda Att testamentera är att tänka framåt Ett testamente kan rädda lv ETT TESTAMENTE KAN RÄDDA LIV Mnst var tredje person kommer att få en cancerdagnos under sn lvstd. drygt 65% av dem som får en cancerdagnos lever to år eller längre. en gåva va ett testamente gör att v kan bota ännu fler. Genom att testamentera tll Radumhemmets Forsknngsfonder stödjer du den patentnära cancerforsknngen. Beställ gärna vår testamentsbroschyr kostnadsfrtt på vår hemsda eller rng De to vanlgaste cancersjukdomarna 2013 Prostatacancer Bröstcancer Hudcancer exkl. malgnt melanom Tjocktarmscancer Lungcancer nkl. cancer bronker Malgnt melanom huden Urnblåsecancer och cancer övrga urnvägar Malgna lymfom Ändtarmscancer Lvmoderkroppscancer Prostatacancer Råd, rön, möjlgheter Prostatacancer är den vanlgaste cancerformen hos män med ca nya fall varje år. dag lever ca svenska män som har fått en prostatacancerdagnos. den populära broschyren om prostatacancer skrven av Sten nlsson, professor onkolog och Lennart Lev, professor emertus psykosocal mljömedcn, handlar om prostatacancerns uppkomst, dagnos och förlopp. Broschyren vänder sg tll patenter, anhörga och vårdpersonal. Beställnng kan göras på vår hemsda eller per telefon

12 12 D e n n A p u b l k At o n ä r e n A n n o n s f r å n r A D u m h e m m e t s f o r s k n n g s f o n D e r Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller E3-lgaser bologska mssler mot cancer MålPRoteneR Genom att studera mekansmerna för hur vktga cancerprotener bryts ner har forskare funnt nya möjlgheter att utveckla mer ndvdanpassade behandlngsstrateger. O lle Sangfelt, docent vd Karolnska Insttutet, har ägnat en stor del av sn forskarkarrär åt att studera en vss typ av enzymer som kallas för E3-lgaser. Jag gjorde mn post doc San Dego med uppdrag att hjälpa tll att htta en gen som styr nedbrytnngen av flera vktga cancerprotener. Tllsammans med mna kollegor lyckades v dentfera genen som kallas för FBW7. Nu vet v att FBW7-genen är en så kallad tumörsuppressorgen som kan förhndra cancerutvecklng genom att bromsa cellernas tllväxt och delnng. Idag går hans forsknng tll stor del ut på att försöka förstå hur celler bryter ner vktga cancerprotener. För att en cell ska växa och dela sg så måste den hela tden blda nya protener men mnst lka vktgt är nedbrytnngen av protener. För att slå ut protener har cellen utvecklat ett smart system där E3-lgaserna har en nyckelfunkton. E3-lgaser fungerar ungefär som bologska mssler som söker upp och elmnerar olka målprotener. När målprotenet märkts upp av E3-lgaset transporteras det tll cellens av- Forskargruppen går nu vdare med att försöka förstå varför cancercellerna blr mer känslga när de har en skada FBW7-genen. V försöker ta reda på vlka droger som fungerar för cancerpatenter med skador just den här genen. Målet är att utveckla mer skräddarsydda behandlngar baserade på vår kunskap om hur E3-enzymer fungerar, och därmed förutsäga vlken kombnaton av läkemedel som behövs för att bota patenten. Något v kommer att lyckas med förr eller senare, det känns som v är på rätt väg. Vktgt att komma håg, menar Olle Sangfelt, är dock att man faktskt lyckats bekämpa många cancersjukdomar och tals cancerpatenter har överlevt Den oerhört snabba teknkutvecklngen som skett under senare år har dessutom lett tll att ett stort antal nya smarta droger utvecklats. De här drogerna slår specfkt mot protener, ofta enzymer, som cancercellerna behöver för att växa och överleva. När v har lärt oss förstå hur alla de här nya molekylära drogerna påverkar cancercellernas sgnalvägar kommer v att kunna erbjuda alltmer ndvdanpassade behandlngar som ger färre bverknngar och räddar fler lv. Text: Anette Bodnger, Foto: Håkan Flank Olle Sangfelt, docent vd Karolnska Insttutet. E3-lgaser fungerar ungefär som bologska mssler som söker upp och elmnerar olka målprotener fallskvarn, proteasomen, där protenet tuggas sönder tll amnosyror. V vet dag att FBW7 är ett så kallat E3lgas. Om FBW7-genen skadas kan det leda tll att vssa cancerprotener ackumuleras och cellerna börjar växa okontrollerat och en tumör utvecklas. Mer känslga Barnleukem är en av flera cancerformer som vsat sg ha skador den här genen. V blev därför överraskade när v upptäckte att patenter som har skador FBW7-genen har en förbättrad prognos vad gäller överlevnad jämfört med patenter med en normal FBW7-gen. När v följde upp de här fynden vsade det sg att cancerceller som skadat FBW7 är mer känslga för vssa typer av cancerläkemedel. Så även om FBW7 är ett enzym som motverkar cancerutvecklng genom att förhndra ansamlng av cancerprotener cellerna, kan skador FBW7-genen medföra att cancercellerna blr extra känslga för vssa droger, men nte alla. 12_RadHem_SE_malmolekyler.ndd :03

13 DennA publkaton är en från radumhemmets forsknngsfond er NextMeda Bl Månadsgvare rng för mer nformaton Forsknngen ger mg hopp och framtdstro Fck sprdd lvmodercancer Det är forsknngen som ger mg en tro på framtden. Utan den skulle jag nte fnnas, mn son nte ha en mamma och mn mor nte ha en dotter. Forsknngen betyder allt, säger Natale Stoltz. D et har gått snart två år sedan Natale Stoltz fck dagnosen sprdd lvmodercancer. Sedan dess har det hänt en hel del. Det har vart en td fylld av operatoner, strålnng, cellgfter och svåra smärtor. Strålskador och andra sena bverknngar har lett tll att smärtorna är kvar, men Nathale är dag cancerfr och ser fram emot att få stt lv tllbaka. Hösten 2013 åkte Natale tll sjukhuset med svåra smärtor buken. Det vsade sg att en godartad cysta på ena äggstocken var boven dramat. Men under de efterföljande undersöknngarna httade läkarna något mycket allvarlgare, Nathale hade lvmodercancer som redan hade hunnt sprda sg tll lymfkörtlarna. Jag mnns nte hur jag kom hem från sjukhuset efter beskedet. Allt blev bara svart. Även mnnena från de efterföljande månaderna är suddga. Olka typer av strålnng varvades med starka cellgfter. Det var som att befnna sg en djup svart håla. Det jag mnns mest är att det var jobbgt att ta sg upp och ner för alla trappor och taxresorna tll sjukhuset. Starkt stöd Tll saken hör också att Natale är ensamstående mamma. Hennes son var vd tllfället no år och fck klara sg mycket själv. Utan stöd av vänner och famlj hade det nte gått. Omgvnngen har vart fantastskt stöttande på alla tänkbara sätt. Efter tre månader med tuffa behandlngar kom det efterlängtade beskedet att cancern var borta. Glädjande nyheter, men tden efteråt har vart svår. Just nu stter Natale rullstol tll följd av bland annat strålskador som orsakar så svåra smärtor att benen nte bär. Det har nte hndrat henne från att tllsammans med en vän samla n över kronor tll Radumhemmets Forsknngsfonder. Forsknngen betyder allt, den ger även den mest sjuke patenten hopp. För en dag kan forskarna göra en upptäckt som besegrar cancern. För att nå dt krävs forsknngsmedel, och om jag kan bdra med att samla n pengar för att skynda på den utvecklngen så gör jag gärna det. Text. Anette Bodnger Forsknngen betyder allt, den ger även den mest sjuke patenten hopp. NextMeda Cancerbekämpnng kräver långsktga samarbeten EU-projektet EurocanPlatform går nu n på stt ssta år och Ulrk Rngborg, professor vd KI och koordnator för projektet, är glad över att arbetet resulterat en långsktg samverkan mellan starka cancersforsknngsmljöer Europa. EurocanPlatform som omfattar 23 nflytelserka cancerforsknngscentra Europa har resulterat en fortsatt samarbetsstruktur för cancerforsknngen nom EU. Sex mycket kraftfulla forsknngsmljöer, varav Karolnska Insttutet är CancerCentrum Karolnska, CCK, är ett centrum för expermentell cancerforsknng vd Karolnska Unverstetssjukhuset. På CCK kan starka forskargrupper blda nätverk med klnska forskare för utvecklng av translatonell forsknng, som nnebär att nya forsknngsrön med bättre dagnostk och behandlngsmetoder snabbare kan nå patenter. Den fysska närheten tll Radumhemmet underlättar detta. en, har nom ramen för Eurocan Platform bldat ett konsortum under namnet Cancer Core Europe och ska nu gemensamt arbeta för utvecklng av ndvdualserad cancerbehandlng, berättar Ulrk Rngborg. CancerCentrum Karolnska Karolnska Unverstetssjukhuset Solna Stockholm Tel: Tanken är att dessa centra på elektronsk väg ska dela på bologsk och klnsk nformaton syfte att kunna skynda på utvecklngen. I praktken handlar det om att skapa förutsättnngar för en fullständg bomarkörforsknng. Man måste dentfera bomarkörer som vsar vlka behandlngar som är mest menngsfulla, v ska kunna ge rätt terap tll rätt patent vd rätt tdpunkt. Vktg pusselbt Även ndustrn är en vktg faktor. Företrädare för ndustrn har länge efterfrågat långsktga samarbeten med Europas mest nflytelserka cancerforsknngscentra. Cancer Core Europe är ett led det arbetet och dskussoner pågår om hur man ska kunna skapa nya former av samverkan. Ulrk Rngborg är glad över att EurocanPlatform har kommt en bra bt på väg mot stt mål; att ta Ulrk Rngborg, professor vd KI och koordnator för EU-projektet EurocanPlatform. fram bättre sätt att förebygga, tdgt upptäcka och behandla olka cancerformer. Att Karolnska Insttutet, som en del av Cancer Core Europe, är en av de forsknngsmljöer som medverkar kan få betydelse för svensk cancerforsknng en td när nternatonellt samarbete mellan cancercentra kommer att vara avgörande. Utan CCK hade nte Eurocan Platform fått svensk lednng och utan Radumhemmets forsknngsfonder, som nu också stöder utvecklngen av ndvdualserad cancerbehandlng, hade nte CCK funnts. KI:s del Cancer Core Europe är en mlstolpe vårt lands arbete med att bekämpa cancer.

14 14 NextMeda Janssen utvecklar nästa generatons cancerläkemedel Janssen strävar efter att omvandla cancer tll en sjukdom som kan förebyggas eller botas. Företaget arbetar med att ta fram olka dagnostska och terapeutska lösnngar som både förlänger och förbättrar patenternas lv. Genom att utveckla läkemedel som rktar n sg på nya verknngssätt för att bekämpa cancer gör Janssen skllnad för cancerpatenter runtom världen. Vår forsknng nrktar sg på effektva behandlngar som höjer patentens lvskvaltet och medför lägre rsk för bverknngar med hjälp av nya verknngsmekansmer och angreppssätt för att bekämpa cancer, och v har förmånen att arbeta med många spännande molekyler nom flera olka cancerformer, säger Krstna Sandström, medcnsk chef för Janssen Norden. En tät samverkan mellan akadem, sjukvård och läkemedelsföretag är avgörande för att framtdens nnovatva cancerläkemedel ska kunna ntroduceras. Forsknng som påbörjats akademn tas ofta över av läkemedelsbolag senare faser. V satsar på hjälp och stöd tll små forsknngsgrupper som kan behöva väglednng av ett stort läkemedelsbolag för att vdareutveckla sn forsknng. Satsnngen är global, vårt nätverk av små forskargrupper olka delar av världen är en vktg tllgång för den klnska forsknng som så smånngom resulterar nya läkemedel. Både v och forskarna värdesätter vår öppna samarbetsform, som resulterar såväl nya behandlngsformer som ny dagnostk och nya typer av bomarkörer, säger Krstna Sandström. Trots att Janssen har ett flertal samarbeten etablerade Sverge befnner sg företagets samverkan med små nordska forsknngsgrupper ännu sn lnda. Under de kommande åren är målsättnngen att etablera samarbeten med forsknngsgrupper samtlga nordska länder. Utvecklar befntlga läkemedel Utöver klnska prövnngar ägnar sg Janssen även åt analys av epdemlogska data. Den här typen av analysarbete hjälper myndgheter att säkerställa befntlga läkemedels effekt 14_RadHem_SE_janssen.ndd 14 Krstna Sandström, medcnsk chef för Janssen Norden. Foto: Johan Marklund och tllför oss som läkemedelsbolag värdefulla data som kan bdra tll att vdareutveckla våra befntlga läkemedel. Genom att studera ett nylanserat läkemedel med hjälp av epdemlogska data kan v analysera läkemedlets effekt på patentens lvsstuaton, anhörga och samhället stort, säger Krstna Sandström. Janssen är, lksom många andra läkemedelsbolag, beroende av en nära samverkan med vården krng klnska prövnngar och forsknngsprogram. På senare år har sjukvården präglats av ett effektvserngsarbete som påverkar tdsramarna för nterakton mellan patent och läkare. För oss och andra läkemedelsbolag har konsekvensen dessvärre blvt att allt fler läkare av bland annat tdsskäl undvker att nkludera sna patenter klnska pröv- nngar. Det är defntvt nte lnje med regerngens ambton vad gäller den svenska lfe scence-sektorns forsknngs- och utvecklngsmöjlgheter, säger Krstna Sandström. Inctament för klnska prövnngar Krstna Sandström efterlyser tydlga rktlnjer och nctament för de klnker som nkluderar sna patenter klnska prövnngar. Det kan exempelvs röra sg om ekonomsk ersättnng som kompenserar för den td vårdpersonalen lagt på den klnska prövnngen. Glappet mellan sjukvårdens stressga vardag och landstngens vson krng klnsk forsknng är fortfarande påtaglgt. Det har dessvärre påverkat de globala läkemedelsbolagens möjlgheter och nctament tll att förlägga sna klnska studer tll Sverge, säger Krstna Sandström. Janssen, som utgör läkemedelsdvsonen nom av Johnson & Johnson-koncernen, är ett av världens to största läkemedelsföretagen med crka anställda på fem kontnenter. Företaget är verksamt nom fem terapeutska områden: neurologska sjukdomar, nfektonssjukdomar, onkologska sjukdomar, mmunologska sjukdomar samt kardovaskulära och metabola sjukdomar. Janssen fnns alla fem nordska länder med crka 250 anställda. Janssen-Clag AB Box Sollentuna Besöksadress: Staffansväg 2 Tel: :37

15 NextMeda 15 MSD nnovatv mmunterap som växande fokusområde MSD är ett globalt forsknngsntensvt företag som årlgen nvesterar 6,5 mljarder dollar forsknng och utvecklng. MSDs nnovatva onkologforsknng karakterseras av nära samverkan mellan olka forsknngsaktörer och läkemedelsbolag. Våren 2015 nledde v samverkan med NECT, Nordc Early Clncal MSD är ett globalt forsknngsntensvt företag som årlgen nvesterar 6,5 mljarder dollar forsknng och utvecklng. V är redan stora nom klnsk forsknng Sverge och v har stora förhoppnngar om att tllsammans med Karolnska Insttutet och Stockholms läns landstng utveckla metoder för att utvärdera och optmera nya teraper när de ntroduceras vården. Trals, ett nätverk där de nordska ländernas ledande radumoch unverstetssjukhus samverkar krng bland annat kompetensöverförng och patentrekryterng. V har höga förväntnngar på samverkan och hoppas att den kan generera många synergeffekter, säger Katrn Moeschln, forsknngsdrektör på MSD Sverge. Onkolog allmänhet och mmunterap synnerhet är ett växande fokusområde för MSD. För närvarande pågår ett stort antal studer som utvecklar framtdens mmunterap nom många olka ndkatoner. En betydande frakton av de patenter som deltar svenska klnska prövnngar deltar en MSD- Katrn Moeschln, forsknngsdrektör och Thomas Walz, nordsk medcnsk drektör på MSD. stude, enlgt den årlga rapporten från LIF, den forskande ndustrns branschförenng. V förlägger merparten av våra klnska studer tll de regonala forsknngsnoder som etablerats krng Sverges unverstetssjukhus, säger Thomas Walz, nordsk medcnsk drektör på MSD. Delaktga natonell nod I aprl 2015 var MSD först bland de globala läkemedelsföretagen med att flytta hela sn svenska verksamhet tll Hagastaden Stockholm. Där blr MSD en del av ett dynamskt trple helx-kluster. MSD har va IVA vart delaktgt arbetet som ledde fram tll etablerngen av Vetenskapsrådets natonella nod för klnsk forsknng, som samordnar Sverges sex regonala noder. De regonala noderna dentferar forsknngsmässga synergeffekter, bland annat genom att maxmera de befntlga forsknngsresurserna och skall hantera konkreta frågeställnngar såsom kontraktsskrvnng och effektv rekryterng av patenter tll vetenskaplga studer. NextMeda Immunonkolog som revolutonerar cancervården Drvkraften arbetet är den skllnad v kan göra för männskor. Energn kommer från alla möten med läkare och deras starka patentskldrngar där jag konkret kan se vlken nytta våra läkemedel gör, säger Peter Klnt, medcnsk rådgvare på Brstol-Myers Squbb. I över 50 år har BMS fokuserat på att upptäcka och utveckla läkemedel för att bekämpa cancer och förbättra lvet för patenterna. BMS har ett av världens största mmunonkologska program och tdnngen Scence utsåg 2013 mmunterap tll det största vetenskaplga genombrottet nom all forsknng. Peter Klnt och Ulrka Brunell Abrahamsson, medcnska rådgvare på Brstol-Myers Squbb. Brstol-Myers Squbb AB Hemvärnsgatan Solna Tel: Immunonkolog är ett snabbt växande område nom cancerforsknng och behandlng. Tll skllnad från mer tradtonella cancerteraper handlar mmunonkolog om att trgga kroppens eget mmunförsvar för att bekämpa cancern. Just nu drver Brstol-Myers Squbb ett stort antal klnska prövnngar nom ett 20-tal olka cancerområden. När v startade vår forsknng nom mmunonkolog låg fokus på melanom. Sedan dess har tdga studer vsat att läkemedlen har bra effekt även på andra cancertu- 15_RadHem_SE_msd_bms.ndd 15 E-post: nfosverge@bms.com mörer. Därav det breda anslaget forsknngen, säger Ulrka Brunell Abrahamsson, medcnsk rådgvare på Brstol-Myers Squbb. Melanom, lungcancer och njurcellscancer är exempel på områden där läkemedelsutvecklngen nom området har kommt ganska långt. Gemensamt för både godkända och kommande läkemedel är att de ser tll att kroppens mmunförsvar attackerar tumörerna. Ett helt nytt sätt att attackera sjukdomen där även bverknngarna skljer sg från tradtonell cancerterap. Här handlar det om s.k. autommuna reaktoner, bland annat från mage och tarm. Det krävs en annan uppföljnng än vd tradtonell terap och mycket nformaton. Tusentals patenter som ngått klnska studer och läkare runt om världen har bdragt arbetet med att ta fram rktlnjer. Här har v ett ansvar och ägnar mycket td åt utbldnng för att lära sjukvården om handhavandet, säger Ulrka Brunell Abrahamsson. Peter Klnt påpekar att det ändå rör sg om en förhållandevs vältolererad cancerterap. Det är en annan uppsättnng bverknngar som man ska vara uppmärksam på jämfört med cytostatkabehandlng. Där har v efter 40 års användnng lärt oss vad som kan ske. Detta är ju en helt ny typ av terap. Uppföljnngsdata vsar att den fungerar väl och bdrar tll förlängd överlevnad för cancerpatenter över hela världen :38

16 16 NextMeda Innovatva lösnngar för svårbehandlade sjukdomar Innovaton, entreprenörsanda och stark fokus på forsknng och utvecklng (FoU) är drvkrafterna för Merck Serono. Målet är att bdra tll bättre hälsa och vardag för männskor. Ända sedan starten för närmare 350 år sedan har Merck tagt fram lösnngar den absoluta framkanten nom läkemedel och hälsa. Under senare år har företaget utvecklats från ett renodlat läkemedelsföretag tll ett bopharmaföretag med fokus på sjukdomar där det dag råder brst på effektva och säkra behandlngar. Vårt fokus är cancer och mmunolog, synnerhet mmunoonkolog. Det är ett område där det fnns stora synerger, berättar Ingela Hallberg, medcnsk drektör. Innovatvt Att bedrva excellent FoU nom områden där behandlngsalternatven dag är starkt begränsade, el- Merck Serono är ett globalt ledande bopharmaföretag, med säte Darmstadt, Tyskland. Merck är mycket forsknngsntensvt och har ett långsktgt åtagande nom områdena onkolog, neurodegeneratva sjukdomar, fertltet, endokrnolog och reumatolog. Målet är att ta fram nnovatva teraper för sjukdomar där det dag saknas effektv behandlng. Ingela Hallberg, medcnsk drektör och Chrster Odqvst, VD på Merck Norden. Foto: Johan Marklund ler där det helt saknas behandlng, kräver ett nnovatvt förhållnngssätt med djupgående kunskap och förståelse för de bologska mekansmerna bakom dessa sjukdomar och hur patentpopulatonen ser ut. Redan nför de första klnska försöken på männskor måste v ha en tydlg strateg för var substansen kommer att ha stt värde, hur den möter patentens behov samt dess kostnadseffektvtet. När lä- kemedlet väl är ute på marknaden är det vktgt att fortsätta att bdra med forsknng och utvecklng för att säkerställa bästa möjlga behandlng, poängterar Chrster Odqvst, VD på Merck Norden. En vktg del detta är ndvdualserad terap. Vd exempelvs behandlng av tjocktarmscancer är det vktgt att skapa medvetenhet hos de behandlande läkarna att mäta bomarkörer (RAS) tdgt på patenterna för att säkerställa att de får rätt behandlng. Idag pågår flera klnska studer för att ta fram nya och nnovatva läkemedel bland annat mot mjukcellssarkom, pankreascancer, småcellg lungcancer samt ovaralcancer, som förhoppnngsvs skall generera ett nytt läkemedel på marknaden NextMeda Nytt testsystem kan optmera val av terap Efter åratal av forsknng står läkaren Chunde L och hans forskarteam vd CancerCentrum Karolnska på tröskeln tll att lansera ett prognostskt verk tyg för prostatacancer. Målet är optmal behandlng av nydagnostserad sjukdom. Fram tll dags dato har det nte funnts några bra verktyg för att ställa prognos för patenter som drabbats av prostatacancer. Idag ställs dagnos med ett PSA-prov och efterföljande bops. Problemet är att ett förhöjt PSA-värde bara ndkerar att något är på gång med mannens prostatakörtel. Inte heller den efterföljande bopsanalysen kan med säkerhet sklja mellan goda och elakartade former av sjukdomen eftersom PSA-provet är prostataspecfkt nte cancerspecfkt. Detta har fört med sg att nästan alla patenter opereras, ofta med bverknngar som följd. 16_RadHem_SE_merck_chundsell.ndd 16 Chunde L, specalst urologsk onkolog, var frustrerad över att nte kunna ställa mer träffsäkra prognoser. Något som slutet av 1990-talet ledde tll att han började forska ämnet. Snnesro I hans forskargrupp har doktoranden Zhuo-Chun Peng lyckats dentfera tre stamcellsgener som har stark kopplng tll patentens överlevnad, oberoende av ålder, PSAvärden och hur läkare bedömer tumören. Hon har även samarbete med Karl Andersson, expert på utvecklng av mjukvara för medcnsk mljö, utvecklat en metod som gör det möjlgt att analysera de fyra generna samtdgt ett prov. En algortm som sedan har använts för att bygga en unk databas där ett stort antal referenspersoners bopser har gentestats med hjälp av analysmetoden. I det nya prognostska verktyget tas ett prov, som kommer från en bops från den aktuella patenten. Provet jämförs sedan med samt- Chunde L och hans forskarteam. Foto: Johan Marklund lga prover databasen som sållar ut de tre patenter som är mest lka patenten fråga och vsar deras behandlngsprogram och totala överlevnad. Informaton som gör att läkare med större säkerhet kan dentfera vlka patenter som måste opereras och/eller strålbehandlas, och vlka som klarar sg med en mndre tuff behandlng. Utan det natonella cancerregstret och stödet från Radumhemmets Forsknngsfonder hade vår forsknng nte vart möjlg. I grunden handlar det om ökad kunskap som kan bdra tll snnesro och trygghet hos både drabbade, anhörga och oss läkare, säger Chunde L. Chundsell Medcals AB utvecklar Prostatype Test System. Bolaget är ett spn-off-företag från CCK och stöds av affärsnkubatorn STING. Mjukvaran CPMA nnehåller en algortm som gör det möjlgt att jämföra en ny patents värden med hstorska avdentferade värden databasen. Chundsell Medcals AB Isafjordsgatan 39B Ksta Sweden Tel: :40

17 NextMeda 17 Forsknng och samarbete grunden för Celgene Med tre nya godkännanden år och två läkemedel som står på tur postonerar sg Celgene som en av de snabbast växande aktörerna nom onkolog-hematolog samt mmunolog-nflammaton. Httlls år har EU-kommssonen godkänt en ny ndkaton för Celgenes läkemedel mot myelom samt ett helt nytt preparat mot psorass och psorassartrt. Nu hoppas Nordenchef Ncolas Verbeke att ytterlgare två läkemedel, mot mantelcellslymfom, MCL, samt akut myelosk leukem, AML, ska få klartecken under året. Det är nära nog unkt med så många lanserngar på så kort td. Det är väldgt glädjande att v kan erbjuda nya, effektva behandlngar tll patenter med svåra och kronska sjukdomar, säger han. Forsknngsntensvt Celgene har stt ursprung att utveckla nnovatva läkemedel nom onkolog och hematolog. På knappt 30 år har Celgene utvecklats tll ett av de ledande företagen nom läkemedel mot cancer och olka former av mmun- nflammatorska sjukdomar, där behandlngsalternatven är begränsade. Den vetenskaplga, excellenta forsknngen är grunden för företagets verksamhet. Celgene är mycket forsknngsntensvt och crka 32 procent av vnsten används tll FoU, vlket är dubbelt så mycket som normen branschen. Nu växer även mmunolog och nflammaton som ett nytt affärsområde. V ser ett ökat ntresse för mmunolog och nflammaton även nom cancerterap. Områdena lgger nära varandra på många sätt, berättar Jan-Olof Fernberg, docent onkolog och Assocate Medcal Drector på Celgene. Norden är en vktg marknad för Celgene och dag växer verksamheten de nordska länderna mycket snabbt. Under det senaste året har antalet medarbetare fördubblats från 40 tll 80, varav de flesta arbetar på det nordska huvudkontoret Stockholm. Många av de nya medarbetarna är högt kvalfcerade senora personer. Ncolas Verbeke, Nordenchef, Jan-Olof Fernberg, docent onkolog och Assocate Medcal Drector och Bengt Gustavsson, Nordc Medcal Drector på Celgene. Det har vart oerhört lätt att attrahera kompetens, vlket v förstås är mycket glada över. Det är en förutsättnng för att fortsätta att kraftfullt utveckla verksamheten Norden, säger Ncolas Verbeke. Klnska studer Den starka expansonen Norden gäller även nvesterngar klnska studer och samarbeten av olka slag. Tack vare de omfattande och högkvaltatva regster som fnns att tllgå de nordska länderna fnns exceptonellt goda förutsättnngar för klnska provnngar. Proportonellt sett nvesterar Celgene betydlgt mer resurser på klnska studer Norden än andra länder och man ser stor potental att kombnera en ny generaton av klnsk forsknng med olka former av regster och molekylärpatologska data. Idag pågår ett 40-tal klnska studer Norden varav hälften är Celgenes egna och hälften är akademska klnska studer som görs samarbete med andra aktörer. Celgene har en mycket stark drvkraft att utveckla vår forsknng nära samarbeten med andra. V spänner över ett brett spektrum från exempelvs epgenetsk forsknng krng att ändra cancerceller tll mer normala fenotyper samverkan med små nnovatva bomedcnska företag tll forsknng rörande mmunmodulerande teraper för solda tumörer samarbete med ett av de största, globala läkemedelsföretagen, säger Bengt Gustavsson, Nordc Medcal Drector. Det är också genom samverkan som Celgene växer, berättar Ncolas Verbeke. V arbetar enlgt en modell, där v nära samverkan med andra nnovatva aktörer tar fram teraper den absoluta framkanten. Det är så v fortsätter att expandera och utveckla banbrytande behandlngar för att förbättra lvet för ett stort antal svårt sjuka patenter. Celgene är ett globalt bomedcnskt företag med huvudkontor New Jersey, USA. Genom excellent forsknng och samarbeten utvecklar Celgene behandlng mot lvshotande och kronska tllstånd där det fnns begränsade behandlngsalternatv, exempelvs myelom, MDS, pankreascancer, psorassartrt och psorass. Verksamheten Norden växer dag mycket snabbt, med nyrekryterngar, samarbeten och klnska studer.

18 18 NextMeda Olka forsknngsspår mot gemensamma mål Det strategska forsknngsprogrammet nom cancer kombnerar cancerbolog med klnsk onkolog genom att samla forskare från olka dscplner. Det övergrpande målet är att generera nya vetenskaplga upptäckter som snabbt kan omsättas klnsk praxs tll nytta för patenter och samhälle. Ncola Crosetto och Joanna Zawacka-Pankau är två forskare som arbetar under StratCans paraply. Deras forsknng har olka nfallsvnklar men målet är gemensamt, att bdra tll en utvecklng som kan ge männskor som drabbas av cancer ett längre lv. Cancer är en mångfacetterad sjukdom som är svår att bota på grund av genförändrngar som är genetskt betngade eller beror på yttre faktorer. För att utveckla en slagkraftg behandlng är det av avgörande betydelse att dentfera protener som kan tjäna som effektva terapeutska mål, oavsett tumörutvecklngens stadum. När man tttar på olka cancertyper ser protener som tllhör P53-famljen ut att vara lovande terapeutska mål. Mn forskargrupp arbetar med små molekyler som kan aktvera suppressorfunktonen protener, här handlar det främst om famljemedlemmar tll P53-genen*.V vll förstå de bakomlggande mekansmerna och jämföra hur suppressorfunktonen aktveras när v tllför små molekyler, förklarar Joanna Zawacka-Pankau. Målsökande Genom att använda små molekyler sökandet efter protener som samverkan med medlemmar P53-famljen slår ut cancer, hoppas Joanna Zawacka-Pankau att kunna utveckla en ny behandlng som baseras på helt nya läkemedelskombnatoner. Detta kan bdra tll 18_RadHem_SE_stratcan.ndd 18 Joanna Zawacka-Pankau och Ncola Crosetto, två forskare som arbetar under StratCans paraply. att lösa problemet med metastaser och återfall sjukdomen. Vårt stora mål är att utveckla mer skräddarsydda och mndre gftga läkemedel. V har redan kommt en bra bt på väg och har prelmnär data på att våra substanser har låg toxctet. Inom to år hoppas jag att v lyckats htta en molekyl som kan användas för målsökande terap och att v utvecklat en kombnatonsbehandlng som kan bota cancerformer som har mutatoner P53. Skräddarsydd behandlng Ncola Crosetto har en teknkorenterad nfallsvnkel sn forsknng som är nrktad på att utveckla bättre molekylära metoder för att göra menngsfulla mätnngar klnsk vävnad. Steget från labbtester tll prövnngar med mänsklg vävnad kan vara svårt. Om du ser på en tumör fnns det en del mönster som upp- repar sg från en tumör tll en annan, men bland är tumörerna mer dfferenterade. Detta har man vetat länge men v har nte haft bra verktyg för att kunna karaktersera komplexteten. Idag fnns sekvenserngsteknker som har hjälpt oss att avslöja en stor varaton tumörer, nte bara mellan patenter utan även nom den egna patenten. Han jämför tumörens uppbyggnad med ett slags ekosystem. En prmärtumör består av flera olka kloner som lever tllsammans och trolgen har en nterakton där olka arter måste konkurrera om begränsade resurser en tuff omgvnng. Utmanande En stor utmanng dagens cancerbehandlng är sprdd sjukdom. V vet nte dag hur lka eller olka metastaserna är jämfört med prmärtumören. Den stora frågan är hur mycket av tumörernas be- skaffenhet v kan se blodet, hur mycket reflekterar det v kan se där vad som fnns prmär- och sekundärtumör? Mot den bakgrunden arbetar Ncola Crosettos forskargrupp med att mäta heterogenteten prmära tumörer för att sedan koppla detta tll vad som kan utläsas en blodanalys. Om v kan övervaka blodet och därgenom följa vad som händer med tumören under behandlngen kan v också bättre förutsäga hur behandlngen kommer att verka och justera den de fall det behövs. För om blodet speglar vad som händer prmärtumör och metastaser, kan vår metod bdra tll att htta den allra bästa behandlngen för varje patent vd rätt tdpunkt. * Tumörsuppressorgener som P53 och dess famljemedlemmar är normala gener som när de är oskadade förhndrar att en cell omvandlas tll en cancercell. Karolnska Insttutet har fått statlga medel för att bygga upp StratCan, det strategska forsknngsprogrammet nom cancer. Satsnngen ngår som en del regerngens utlysnng av medel tll spetsforsknng som är konkurrenskraftg på den nternatonella arenan. Tack vare programmet ska fler medcnskt utbldade få möjlghet att forska en mljö som kombnerar expermentell verksamhet och klnsk erfa- renhet. Dessutom ska flera yngre forskare rekryteras. Satsnngen ska ge resultat som bdrar tll nya och förbättrade behandlngsmetoder för de många patenter som årlgen drabbas av cancer. Ovanstående forsknngsprojekt har båda anslag från KI-MDACC Collaboratve Grants som stöder forsknngssamarbeten mellan KI och MD Anderson Cancer Center vd Unversty of Texas, Houston. Karolnska Insttutet Stockholm, Tel: :43

19 19 NextMeda Med fokus på svårbehandlade sjukdomar Med sn starka tradton av FoU etablerar sg Glead Scences nu alltmer nom onkolog och hematolog. Nya nnovatoner nom kronsk lymfatsk leukem, KLL, och follkulärt lymfom, FL, kan utgöra alternatv för patenter som annars saknar bra behandlng. ZDG/SE/15-05/PM/1306 Glead Scences fokus var redan från start att utveckla läkemedel för lvshotande sjukdomar där tllfredsställande behandlngsalternatv saknas och där det fnns ett globalt behov av nya läkemedel. Intalt var företagets FoU främst nrktat på bromsmedcner för HIV/ads och senare på hepatt B och C. Inom dessa områden är Glead Scences dag världsledande. V har sett makalösa framsteg nom behandlngen av dessa sjukdomar och Glead Scences har vart med och drvt utvecklngen av såväl nya läkemedel som av metoder att göra dessa tllgänglga de Göran Skoglund, läkare och medcnsk chef Norden och Ulf Rosenholm, affärsområdeschef för onkolog Norden. resurssvaga länder som är hårdast drabbade av epdemerna. Nu satsar v på att ta fram effektv och vältolererad behandlng även nom onkolog och hematolog, med läkemedel som är enkla att använda och gör skllnad för patenten, säger Göran Skoglund, läkare och medcnsk chef Norden. Obotlga sjukdomar KLL och FL är vanlga sjukdomar och drabbar oftast äldre. Behandlngen nnefattar cytostatka som nte tolereras väl av alla patenter och förlorar dessutom sn effektvtet över td, då återfall är vanlga. Här fnns ett stort behov av nya målnrktade teraper tll patenter som saknar effektva alternatv. Vår msson är att utveckla nya, nnovatva läkemedel och att ta fram läkemedel även nom andra former av onkologska och hematologska sjukdomar. V har en unkt hög forsknngsntenstet, hela 43 procent av de anställda är sysselsatta nom FoU, berättar Ulf Glead Scences är ett forsknngsntensvt bomedcnskt företag, med nrktnng på nnovatva behandlngar där adekvat vård saknas. Glead Scences har utvecklat läkemedel nom HIV/ads, hepatt B, hepatt C, nvasva svampsjukdomar, cystsk fbros samt hematolog/onkolog. Glead Scences grundades San Francsco 1987 och är dag ett av världens ledande läkemedelsföretag med en snabbt växande produktportfölj. Rosenholm, affärsområdeschef för onkolog Norden. Andra vktga forsknngsområden är behandlng mot t.ex. lungoch pankreastumörer, myelofbros samt botande behandlng av hepatt B och HIV. Drvkraften nom samtlga områden är att genom excellent forsknng kontnuerlgt utveckla och förbättra produkterna, samt göra dem globalt tllgänglga. NextMeda Snabbare och säkrare strålbehandlng Gold Anchor är en guldmarkör som sätts n tumörer för att precsonen av strålnng skall kunna ökas och mndre volym frsk vävnad behöva strålas. Gold Anchor används främst vd behandlng av tumörer prostata, bukorgan, lungor och hals. Gold Anchor förs n med blr densamma vecka för hjälp av en mycket tunn vecka och utgör ett bevs bedövnngsnål och kan på att markören nte flytdärför föras n alla ortat sg vävnaden. gan kroppen utan rsk. Bedövnng behövs nte efgold Anchor används tersom nålen är så tunn. på klnker Sverge, EuDen mnmerar också rs- Docent Ingemar Näslund. ropa, USA, Inden och ken för nfektoner och blödnngar. snart även Japan. Patenter som När nålspetsen är på plats trycks behandlas med Gold Anchor får bemarkören ut och vecklar hop sg tll tydlgt mndre besvär än vad konett nystan som syr fast sg vävnakurrerande produkter ger, vlka den. Markören expanderar och blr nsätts med grövre nålar som har 6-7 lte större än nålens kanal och kan gånger större tvärsnttsyta. nte flytta sg vävnaden. Där blr markören kvar vlket kan vara förkortare ledtd delaktgt vd senare kontroller. Den En ytterlgare fördel är att patenndvduella formen som skapats förten nte behöver skckas hem 19_RadHem_SE_glead_naslund.ndd 19 väntan på att markören skall stablseras. Väntetden för start av behandlng kan kortas med 1-2 veckor jämfört med tradtonella markörer. Gold Anchor är även synlg på MR-blder. Det behövs nga extra utrustnngar för att använda Gold Anchor än de som vanlgtvs redan fnns på klnkerna. Enkla och ntutva arbetsmetoder medverkar tll ökad effektvtet och kvaltet säger docent Ingemar Näslund, cancerläkare med 35 års erfarenhet från Karolnska Unverstetssjukhuset. Hans forsknng har fokuserats på ndvduell strålkänslghet och säker po- Naslund Medcal AB är ett prvatägt aktebolag fokuserat på att förbättra strålbehandlngsprocessen med egna patenterade produkter. Som ponjär och ledare utvecklngen av markörer för korrekt postonerng marknadsför Naslund Medcal AB den patentskyddade produkten Gold Anchor. Gold Anchor effektvserar strålbehandlngsprocessen med ökad patentsäkerhet. Naslund Medcal AB är baserat Sverge och har ett dotterbolag USA samt kontrakterade dstrbutörer globalt. Naslund Medcal AB Vassvägen Huddnge Tel: Gold Anchor TM stonerng av kropp och tumör vd strålbehandlng. Han är också uppfnnare av andra produkter och entreprenör och framhåller vkten av att mnska kostnader för behandlngsprocesser nom sjukvården vd utvecklng av nya produkter :10

20 20 NextMeda MR-teknken banar väg för framtdens strålbehandlng MR-teknk tllför ett detaljerat beslutsunderlag som erbjuder nya möjlgheter tll ndvdanpassad strålbehandlng. MR skapar förutsättnngar för en skonsam och effektv strålbehandlng som kan höja kvalteten hela behandlngskedjan. MR-teknken har många fördelar förhållande tll CT-teknk. MR er- Semens är en av världens största leverantörer tll hälso- och sjukvården och trendsättare nom bld- och laboratoredagnostk samt IT-lösnngar. V erbjuder produkter och lösnngar genom hela vårdkedjan: från förebyggande och tdg upptäckt tll dagnos, vård och behandlng. Genom att optmera arbetsflöden skapar v en bättre och mer kostnadseffektv vård. Semens Healthcare Upplands Väsby Tel: bjuder blder med bättre kontrast, vlket gör det möjlgt att bättre kartlägga tumörens storlek och exakta utbrednng. MR-teknken kan även dentfera de delar av tumören som är mest aktva och aggressva. Dessa egenskaper medför sammantaget nya möjlgheter att ndvdanpassa, analysera och successvt justera strålbehandlngen utfrån patentens behov, säger Arvd Morell, forsknngsansvarg på Semens Healthcare. Tllsammans med samtlga svenska unverstetssjukhus är v engagerade Vnnovaprojektet Skonsam strålbehandlng, som utvecklar framtdens MR-teknk för detta område. Projektet består av fem arbetspaket med olka fokus som bland annat utvecklar Lars Flpsson, Arvd Morell och Andreas Carlberg, affärsområdeschef för MR på Semens Healthcare. metoder för hur man så skonsamt som möjlgt kan undersöka patenten fxatonsläge och metodk som möjlggör användandet av MR-blder dosplanerngssystemet. Den här typen av samverkansprojekt med akadem och sjukvård är mycket värdefulla för vårt utvecklngsarbete, säger Lars Flpsson, produktchef för MR och projektledare nom onkolog på Semens Healthcare. Förbättrad detaljskärpa Idag måste klnkerna använda sg av både MR och CT för att kunna dosplanera korrekt, men på skt kan CT ersättas av MR. Utvecklngsarbete som gör det lättare att sammanfoga blder från olka modalteter såsom PET, CT och MRkameror och analysera dem som en samlad bld av tumören pågår, vlket effektvserar klnkernas arbetsflöde. Strålterapn har skärpt kravet på geometrsk korrekthet. MRteknken utvecklas ständgt, vlket leder tll kortare undersöknngstder och förbättrad bldkvaltet som ger läkare ett mer omfattande och bättre beslutsunderlag, säger Andreas Carlberg, affärsområdeschef för MR på Semens Healthcare. NextMeda Nu skall väntetderna cancervården kortas! Alla patenter ska erbjudas en välorganserad och helhetsorenterad vård utan onödg väntetd, oavsett var landet de söker vård, poston samhället eller vlken tumörsjukdom det gäller, säger professor och överläkare Roger Henrksson, chef för Regonalt cancercentrum Stockholm-Gotland. Standardserade vårdförlopp ska korta väntetderna och mnska skllnader nom cancervården. Det är nnebörden den överenskommelse som regerngen tllsammans med Sverges kommuner och landstng träffade januar. Totalt satsas två mljarder under fyra år. Det här är en fantastsk satsnng som våra beslutsfattare gör för att försöka komma åt ett problem nom cancervården, nämlgen de långa väntetderna. Regonalt cancercentrum, RCC, har en vktg uppgft att htta bulorna som 20_RadHem_SE_semens_rcc.ndd 20 fnns längs patentens väg genom vården. De ser olka ut för olka tumörsjukdomar. Därför är en optmal samverkan med vårdens alla delar oerhört central detta arbete, säger Roger Henrksson. Mljardsatsnngen bygger på att vården nför en modell med standardserade vårdförlopp som ska förkorta tden mellan välgrundad msstanke om cancer och start av behandlng. Inom varje förlopp beskrvs vlka utrednngar och första behandlngar som skall göras samt vlka maxmala tdsgränser som gäller. Fokus lgger nu på vlka åtgärder som måste vdtas för att vårdförloppen skall kunna startas för de fem första dagnoserna. Nästa år planeras för ytterlgare 13 dagnoser. Inspraton har hämtats från en lknande satsnng Danmark. En vktg grundpelare är att arbetet med att korta vårdtderna även ska nvolvera patenter och närstående, säger den regonala samordnaren och projektledaren Charlotta Sävblom. För att lyckas krävs det att man tänker lte utanför gängse ra- Charlotta Sävblom, Roger Henrksson och Lsa Jelf-Eneqvst, Regonalt cancercentrum Stockholm-Gotland. mar och nte låter sg begränsas av dagens arbetssätt och resurser, säger Lsa Jelf-Eneqvst, bträdande projektledare. Arbetet görs flera steg, just nu lgger fokus på vlka åtgärder som måste vdtas för att vårdförloppen skall kunna startas. Genom en helhetssyn på samverkan skapas goda förutsättnngar för att projektet ska lyckas med det som kanske är det allra vktgaste, att skapa en bra, jämlk och rättvs vård. Förhoppnngen är också att patenterna ska få ökad trygghet när de bättre vet vad som väntar, vad som ska hända och när. De kan få en beskrvnng av en längre framtd redan samband med stt cancerbesked, något som även skapar bättre snnesro för vården. Regonalt cancercentrum StockholmGotland ska leda och samordna regonens arbete med att effektvsera cancersjukvårdens processer. Med patentens perspektv en jämlk cancervård. Regonalt cancercentrum Stockholm-Gotland Tel: stockholmgotland :46