Cancerforskning räddar liv

Transkript

1 ANNONS DENNA PUBLIKATION ÄR EN ANNONS FRÅN RADIUMHEMMETS FORSKNINGSFONDER ANNONS Cancerforsknng räddar lv hjälp oss bota ännu fler RNA-REPARATION AV CANCERCELLER JAG VILL UPPTÄCKA cancerns svagheter och använda kunskapen för att bota sjukdomen 2 0 tll Johan kampen mot cancer Forsknng från laboratorebänk tll patentsäng Nyckeln tll cancercellernas gömda nformaton

2 NatOn Natonell Forskarskola Klnsk och Translatonell Cancerforsknng Den Natonella forskarskolan, NatOn, är nrktad mot klnsk och translatonell cancerforsknng och organseras av Karolnska Insttutet (KI) och Uppsala Unverstet (UU). V erbjuder ett skräddarsytt kurspaket med framförallt molekylär onkolog och forsknngsmetodk för framtda klnska forskare cancerområdet. Utbldnngen är på deltd under 3 år och vänder sg tll odsputerade. Studerektor: Svetlana Bajalca Lagercrantz, KI Bträdande studerektorer: Dara Glaessgen, KI och Ulrka Segersten, UU NatOn stöds ekonomsk av Styrelsen för forskarutbldnng vd KI respektve UU, Cancerfonden, U-CAN vd UU och StratCan vd KI. Bevaka kommande utlysnng våren 2019: k.se/doktorand/naton-natonell-forskarskola-klnsk-och-translatonell-cancerforsknng Välkommen tll Alers Chrstnaklnken vd Sophahemmet För dg som söker vård med personlg omvårdnad en lugn atmosfär Bröstmottagnng Uppföljnng och behandlng av bröstcancer. V har korta väntetder Medcnsk behandlngsavdelnng Konsultaton och behandlng med nrktnng mot cancersjukdomar samt cytostatkabehandlng. Landstngets patentavgfter och frkort gäller. V tar även emot försäkrngs- och prvatbetalande patenter. Alers Chrstnaklnken vd Sophahemmet Tel: Valhallavägen 91, Stockholm Alers är ett vård- och omsorgsföretag som erbjuder tjänster nom sjukvård, äldreomsorg och psyksk hälsa Sverge, Norge och Danmark. Alers ägs av Patrca Industres en del av Investor. Läs mer om oss på

3 ANNONS DENNA PUBLIKATION ÄR EN ANNONS FRÅN RADIUMHEMMETS FORSKNINGSFONDER ANNONS Bl Månadsgvare rng för mer nformaton 3 Innehåll Tllsammans kan v rädda lv tll Johan kampen mot cancer 5 Nästan alla testkelcancerpatenter blr frska 5 Vll kunna bota alla barn 6 Rktad behandlng mot merkelcellskarcnom 7 Från grundforsknng tll patentnytta 7 Hallå där Maranne Farnebo, om geners betydelse för cancerutvecklng 8-9 PCM-programmet från dé tll handlng 9 Nya predktva metoder mot hudcancer 10 Hallå där Ole Petter Ottersen, rektor för KI 10 Måste se männskan bakom sjukdomen 11 Lyft tll forsknngen krng lvmodersarkom 11 Nyckeln tll cancercellernas gömda nformaton Snabb behandlngsutvecklng vd sprdd prostatacancer 12 Tdg upptäckt gör att v kan bota fler 13 Sarkom ovanlg sjukdom som drabbar unga Informaton från Radumhemmets Forsknngsfonder På senare år har de nya mmunteraperna revolutonerat behandlngen nom vssa cancerformer. Men det fnns fortfarande en rad områden där utvecklngen ännu är sn lnda. För att komma framåt krävs mer forsknng och därmed mer forsknngsmedel. Varenda krona bdrar tll att föra forsknngen framåt och nget bdrag är för ltet. Under 2017 delade v ut 75 mkr tll cancerforsknng. Under senare år har cancervården gått allt mer mot ndvduell behandlng. Som ett led den strävan startades hösten 2014, med hjälp av anslag från Radumhemmets Forsknngsfonder, Personalsed Cancer Medcne (PCM) som ska underlätta forsknng om ndvdualserad cancerbehandlng vd Karolnska Insttutet. PCM-programmet ska även leda samarbetet med Cancer Core Europe, ett konsortum som nbegrper Karolnska Insttutet och består av sju ledande europeska centra för cancerforsknng. Syftet med samarbetet är att snabbare kunna överföra forsknngsframsteg tll drekt patentnytta. Tack för alla gåvor tll den patentnära cancerforsknngen! Ulf Lagerström, ordförande Cancerförenngen Stockholm Cecla Scheln Sedegård, ordförande Stftelsen Konung Gustaf V:s Jubleumsfond Presenterade företag och organsatoner 16 Bayer 16 Brstol-Myers Squbb 17 StratCan, Karolnska Insttutet 18 Novarts Sverge 19 Incyte Boscences Nordc 19 Allgator Boscence 20 Mottagnngen för Ärftlg Cancer 21 Janssen 22 CancerCentrum Karolnska 23 Immuncum 23 AroCell 24 Server 25 Vegatus 25 Klnskt Forsknngscentrum 26 Tema Cancer 27 Merck 28 Celgene 29 Isofol Medcal 30 Kancera 30 MedcWave 31 Patentområde Hematolog Radumhemmets Forsknngsfonder Cancerforsknng räddar lv hjälp oss bota ännu fler är producerad av NextMeda. Redaktör Anette Bodnger Skrbenter Sandra Ahlqvst, Anette Bodnger, Mats Fahlgren, Crstna Lefland, Annka Whlborg Foto Patrk Bergenstav, Håkan Flank, Gonzalo Irgoyen, Johan Marklund Grafsk form Stellan Stål Annonsförsäljnng NextMeda Tryck Stbo Complete Dstrbuton Ingår som blaga Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter maj PG eller Frågor om nnehållet besvaras av Gun-Brtt Enar Tel: , E-post: gun-brtt.enar@rahfo.se För mer nformaton om tema- och kundtdnngar dagspress, kontakta Nklas Engman på Tel: , E-post: nklas.engman@nextmeda.se ZDG/SE/16-02/NPM/1128 Advancng Therapeutcs. Improvng Lves.

4 ANNONS DENNA PUBLIKATION ÄR EN ANNONS FRÅN RADIUMHEMMETS FORSKNINGSFONDER ANNONS 4 Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller tll Johan kampen mot cancer MATCHEN MOT CANCER Johan Dagerhamn är mannen bakom Matchen mot Cancer, en golftävlng som varje år drar n stora summor tll forsknngen. Den tuffaste matchen har han gått själv genom att överleva två olka cancersjukdomar. Nu är hans stora msson att hjälpa andra drabbade och deras anhörga. I mtten av 1990-talet var Johan Dagerhamn 23 år och nynflyttad tll Göteborg. Här skulle han jobba och bygga vdare på en lovande karrär som fotbollsdomare. Men efter en mndre allvarlg trafkolycka på mdsommarafton fck han smärtor ljumsken. Jag trodde det hade med olyckan att göra, men eftersom det blev allt värre åkte jag efter några veckor tll vårdcentralen. Husläkaren gav mg tre alternatv: urnvägsnfekton, snodd testkel eller tumör. Första alternatvet var trolgast, därför fck jag en antbotkakur och en drekt remss tll Östra sjukhuset. Men Gotha Cup FORSKNINGEN HAR GETT mg både lvet och ett barn. Nu vll jag bdra tll att hjälpa fler startade samma dag så jag sköt på besöket och dömde stället fotboll med våldsamma smärtor. En vecka senare vsade ultraljudsundersöknngen att Johan hade en stor tumör ena testkeln. Jag opererades två dagar senare och gck sedan på cellgftsbehandlng fram tll mtten av december. Sjukskrvnngen varade ytterlgare ett halvår men jag började jobba på nyårsafton, det blev mn rehab. Efter behandlngen gav läkarna besked om att Johan var frsk men skulle få gå på kontroller. Ett annat, tyngre, besked hade han fått redan nnan operatonen. Det var att barnalstrng med all sannolkhet skulle bl omöjlgt, därför fck jag lämna sperma som frystes n för framtda behov. Cancer gen Efter behandlngen började lvet att flyta på som vanlgt. Johan mådde fnt och flyttade så smånngom tll Åland där han bodde 11 år. För fem år sedan träffade han sn blvande fru och började planera en famlj. När jag kontaktade sjukhuset Göteborg blev beskedet att provet var borta. Det bakslaget är en hstora för sg. Men faktum kvarstår, rören fanns nte kvar. Johan, som nu flyttat tll Stockholm bestämde sg för att ändå försöka skaffa barn och httade en IVF-klnk som såg postvt på saken. Ungefär vd samma tdpunkt hade Johan sökt läkare på grund av smärtor höften som kopplades hop med hans tdgare drottskarrär. Vd magnetröntgen upptäcktes en tumör ryggraden som vsade sg vara aggressv. Så stället för att påbörja en IVF-behandlng fck Johan genomgå en stor canceroperaton. Det var en väldgt tuff perod efteråt. Det tog en vecka nnan jag ens kunde stta upp, dessutom fck jag proppar lungorna. Ett tag var jag nära att ge upp och bara sluta ta cellgfterna, berättar han. Stftelse Tankarna ledde fram tll det som dag är Matchen mot Cancer, en nsamlngsstftelse som arrangerar olka event, bland annat en stor golftävlng där allt överskott går tll hjälp för cancerdrabbade personer och deras famljer. Förra året samlade matchen n nära kronor som skckades vdare tll Radumhemmets forsknngsfonder, Barncancerfonden och Cancer Rehabfonden. Johan Dagerhamn har överlevt två olka cancersjukdomar. Nu är hans stora msson att hjälpa andra drabbade och deras anhörga. Johan har nte bara lyckats med att besegra sna egna cancersjukdomar och hjälpa andra drabbade, han har också med hjälp av äggoch spermedonaton nylgen blvt pappa. Efter en mycket dramatsk start lvet mår vår son bra och v håller tummarna för att det ska fortsätta på den vägen. Jag har lärt mg att ta en dag taget. Några planer fnns det dock. Johan har bland annat bestämt sg för att engagera sg poltskt och arbeta för att vården ska få fler möjlgheter att bstå patenter efter genomgången sjukdom. Forsknngen har gett mg både lvet och ett barn. Nu vll jag bdra tll att hjälpa fler. Text: Anette Bodnger Prostatabroschyren råd, rön och möjlgheter PROSTATACANCER En man av to får prostatacancer någon gång under sn lvstd. Prostatacancer Råd, rön, möjlgheter är en skrft som vänder sg tll drabbade män och deras anhörga. Varje år upptäcks prostatacancer hos drygt män Sverge; sjukdomen är mannens vanlgast förekommande cancerform. Med skrften vll v på ett enkelt sätt nformera patenterna och deras anhörga, men även vårdpersonal och allmänhet, om prostatacancerns Uppdaterad upplaga 2017 Sten Nlsson och Lennart Lev PROSTATA - CANCER Råd, rön, möjlgheter uppkomst, dagnos och förlopp. Här fnns avsntt om olka behandlngsalternatv och om för- och nackdelar, både strkt medcnskt och ur lvskvaltetssynvnkel. V tar även upp olka möjlgheter att hantera tllvaron sedan man fått dagnos, valt terap och avvaktar eller befnner sg det fortsatta förloppet. Det fnns ett stort behov av en saklg, aktuell men också nkännande och aktverande skrft, berättar författarna Sten Nlsson, överläkare vd Radumhemmet och professor onkolog vd Karolnska Insttutet samt Lennart Lev, professor emertus vd Karolnska Insttutet. Broschyren kan beställas kostnadsfrtt på rahfo.se. Text: Anette Bodnger

5 ANNONS DENNA PUBLIKATION ÄR EN ANNONS FRÅN RADIUMHEMMETS FORSKNINGSFONDER ANNONS Bl Månadsgvare rng för mer nformaton 5 Nästan alla testkelcancerpatenter blr frska TESTIKELCANCER Testkelcancer är den vanlgaste cancerdagnosen bland unga män. På fyrto år har den gått från att vara en sjukdom där nästan alla med sprdd sjukdom dog, tll att nästan alla botas. Prognosen är god och den största delen av patenterna httar v ett läge där sjukdomen nte har sprtt sg. Men även de fall sjukdomen är sprdd har v oerhört goda behandlngsresultat. Större andelen av alla testkelcancerpatenter blr frska, säger Gabrella Cohn Cedermark, överläkare och docent vd Karolnska Insttutet. Idag består behandlngen alltd av att den sjuka testkeln opereras bort. Om det fnns rskfaktorer för sprdnng ges oftast tlläggsbehandlng. Om sjukdomen är sprdd ger v allmänhet cellgftsbehandlng vlket är en tuff terap där patenten också rskerar bverknngar på lång skt. Mycket av den forsknng som sker dag handlar om att mnska behandlngen så mycket som möjlgt utan att kompromssa med resultatet. Mnskad fertltet Eftersom behandlngen kan påverka fertlteten erbjuds alla män som opereras för testkelcancer att frysa ner sna spermer. Pågående forsknng vsar att en enda tllläggsbehandlng nte påverkar fertlteten någon avsevärd grad. Men testkelcancerpatenter som grupp har en nedsatt fertltet, vlket hänger hop med sjukdomen. Därför är det vktgt att de får frysa n spermer för framtda bruk, säger Gabrella Cohn Cedermark. Framtd För framtden hoppas hon att forsknngen leder fram tll bättre och nya former av sjukdomsmarkörer som kan vsa vlka patenter som rskerar återfall och vlka patenter som även vd små förstorngar av lymfkörtlarna faktskt har, eller nte har, sprdnng av sn testkelcancer. Gabrella Cohn Cedermark, överläkare och docent vd Karolnska Insttutet. Bättre markörer skulle ge säkrare beslutsunderlag och kortare tder av ovsshet för patenterna. Inom to år hoppas jag också på att v skftat tll mldare behandlngar med mndre rsk för bverknngar och att v har nya medcner som mnskar återfallen och ökar överlevnaden för de allvarlgast sjuka patenterna. Text: Anette Bodnger, Foto Håkan Flank Vll kunna bota alla barn AKUT LYMFATISK LEUKEMI Inget barn ska behöva dö av cancer, v vll kunna bota alla. Vårt arbete är förhoppnngsvs en vktg pusselbt den strävan, säger Rozbeh Jafar, forskare vd Karolnska Insttutet som rktat n sg på ALL, akut lymfatsk leukem. ALL är den vanlgaste typen av cancer hos barn. Även om de flesta tllfrsknar med dagens standardbehandlng fnns ett stort behov av nya terapeutska bomarkörer som kan hjälpa de patenter som nte svarar på behandlng eller får återfall. Rozbeh Jafar har vart med och utvecklat en banbrytande teknk som öppnar helt nya möjlgheter att dentfera nya bomarkörer. Genom våra moderna proteomkmetoder hoppas v kunna bdra tll nya och effektvare behandlngar som gör att fler barn överlever sn sjukdom. Han berättar att många barn vsserlgen botas från sn cancer men att det sker tll prset av försämrad lvskvaltet. Dagens teraper för ofta med sg allvarlga och kronska bverknngar. Därför är behovet av nya, mer specfka och effektvare läkemedel stort. Banbrytande teknk Med hjälp av vår teknk, Cellular Thermal Shft Assay (CETSA) kan v utreda om ett läkemedel verklgen httar fram tll sna måltavlor nne cellerna, vlket är en avgörande faktor för all framgångsrk läkemedelsutvecklng. VI HOPPAS KUNNA bdra tll nya och effektvare behandlngar som gör att fler barn överlever sn sjukdom Genom att nu kombnera CETSA med masspektrometr hoppas forskarna kunna upptäcka helt nya bomarkörer för läkemedelseffektvtet, bverknngar samt mekansmer som leder tll cancercellens resstensutvecklng. Cancercellerna har olka nformatonslager. Genom att kombnera flera teknker kan v gräva allt djupare n tumörernas mysterum och förhoppnngsvs htta nformaton som kan lgga tll grund för nya behandlngar. Idag botas upp tll 90 procent av alla barn med ALL. Det kan låta som en hög sffra men här är det Rozbeh Jafar, forskare vd Karolnska Insttutet. nollvson som gäller. V vll bota alla, och vår forsknng är förhoppnngsvs en vktg pusselbt det arbetet, säger Rozbeh Jafar. Text: Anette Bodnger, Foto: Håkan Flank

6 ANNONS DENNA PUBLIKATION ÄR EN ANNONS FRÅN RADIUMHEMMETS FORSKNINGSFONDER ANNONS 6 Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller Nya rön banar väg för mer rktad behandlng Guseppe Masucc (mtten) docent och överläkare vd Karolnska Insttutet tllsammans med samarbetare: från vänster professor Catharna Larsson (gruppledare), Jwe Gao, Patrck Sccluna, Satendra Kumar, Hannah Björn-Andtback, Lsa Vllabona, docent Weng-Onn Lu (gruppledare) och Hao Sh. MERKELCELLSKARCINOM Merkelcellskarcnom, en särsklt aggressv form av hudcancer, är kanske nte en, utan två olka sjukdomar. Den slår också olka hårt beroende på om den som drabbas är kvnna eller man. Det vsar en prelmnär stude som letts av Guseppe Masucc, överläkare och docent vd Karolnska Insttutet. Merkelcellskarcnom, MCC, är en sällsynt och mycket aggressv form av hudcancer. I Sverge upptäcks crka 50 nya fall per år. Sjukdomen ger snabbväxande och lvshotande hudtumörer där tdg upptäckt är avgörande för patentens chanser att överleva. Problemet är att cancerformen är svår att dagnostsera. MCC börjar ofta med en plötslg tllväxt av en rödrosa upphöjnng på huden. Färgen gör att den lätt förväxlas med en ofarlg blåsa. Ibland försvnner den av sg själv, och när den dyker upp gen kan det vara för sent, berättar Guseppe Masucc. Ny databas Man har sett att bara hälften av alla patenter med MCC-dagnos behandlas med krurg och efterföljande strålbehandlng redan från början. Problemet är att hos de som får återfall är cancern mycket aggressv, och fram tll helt nylgen har det nte funnts mycket att göra för dessa patenter. Postvt är dock att de senaste mmunterapmetoderna har vsat sg fungera bra många fall av MCC. En stor utmanng har också vart sällsyntheten; eftersom patentgruppen nte är så stor har tumören vart svår att studera. V har nu samarbete med plastkkrurgerna Stockholm samt Weng-Onn Lu och Catharna Larssons grupp på Cancer Centrum Karolnska byggt upp en databas vlket nnebär att v dag har klnsk nformaton beträffande operaton och överlevnad samt td tll återfall. Masucc berättar att tdgare forsknng vsat att MCC kan orsakas av en särskld varant av polyomavrus. Crka 80 procent av all Merkels cellcancer är vrusassocerad och resten cke. Men v har nte vetat om det handlar om två olka sjukdomar som så fall bör behandlas olka. En sak som ngen tdgare hade tttat på var om könstllhörghet kunde ha betydelse för sjukdomsutvecklng och behandlngssvar. Stora skllnader Det Guseppe Masucc och hans forskargrupp vd CancerCentrum Karolnska har upptäckt är CIRKA 80 PROCENT av all Merkels cellcancer är vrusassocerad och resten cke att det fnns en stor skllnad behandlngssvar mellan män och kvnnor som har cke-vrusassocerad MCC. Medan män som får denna typ av Merkels cellcancer har en ganska kort överlevnadstd, lever kvnnor med exakt samma cancerform betydlgt längre, och kan vssa fall helt undgå återfall och bl frska. Han påpekar att slutsatserna grundar sg på mycket prelmnära studer. Skllnaden mellan män och kvnnor är dock så markant att gruppen har skckat en sammanfattnng av studen tll ASCO, den stora amerkanska cancerkongressen, där endast de mest spännande forsknngsresultaten presenteras. Om det v sett så här långt vsar sg stämma nnebär det att MCC nte är en, utan två olka sjukdomar som ter sg olka hos kvnnor och män. Intressant är också att skllnaden överlevnad nte alls är lka markant när det kommer tll vrusassocerad sjukdom. En kvnna med cke-vrus-assocerad MCC lever länge efter dagnos, men om hon har vrus-assocerad sjukdom är överlevnaden sämre. När det gäller män är överlevnaden längre om de har vrus-assocerad sjukdom. Vår forsknng pekar på att det fnns stora skllnader mellan könen, förklarar Guseppe Masucc. Rktad behandlng De nya kunskaperna kan ge bättre prognostsk nformaton och därmed mer rktad behandlng tll patenter som drabbas av Merkelcellskarcnom. Kanske är det så att män med cke-vrusassocerad MCC ska ha en tuffare behandlng från början, medan kvnnor klarar sg med en mldare terap. Och att kvnnor som har vrus-assocerad sjukdom ska behandlas mer. I slutänden nnebär våra observatoner nya nskter som kan leda tll ett mer personnrktat vårdprogram. Varför kvnnor med cke-vrus-assocerad MCC klarar sjukdomen bättre än män vet forskarna nte dagsläget. En teor är att skllnaderna beror på själva genetken och det faktum att kvnnor har två X-kromosomer. V vet dag att X-kromosomen nnehåller mycket nformaton om mmunförsvaret, och kanske skyddar den även kroppen mot yttre angrepp. I så fall kan det vara därför som kvnnors kroppar beter sg annorlunda försvaret mot cancerformen. Om detta stämmer eller nte är dock ett helt eget forsknngsspår, fastslår Guseppe Masucc. Text: Anette Bodnger, Foto: Håkan Flank

7 ANNONS DENNA PUBLIKATION ÄR EN ANNONS FRÅN RADIUMHEMMETS FORSKNINGSFONDER ANNONS Bl Månadsgvare rng för mer nformaton 7 Brgtta Sander, överläkare och professor vd Karolnska Insttutet. RNA-FORSKNING Foto: Håkan Flank Från grundforsknng tll patentnytta LYMFOM Som grundforskare och patolog kan vägen tll patentledet bland kännas lång. Brgtta Sander, överläkare och professor vd Karolnska Insttutet Huddnge, har lyckats ta sn forsknng från laboratorebänk tll patentsäng och tllbaka gen. Ett skolexempel på translatonell forsknng. Brgtta Sanders forsknng är sedan början av 2000-talet nrktad på mantelcellslymfom, en ovanlg men mycket aggressv typ av lymfkörtelcancer. Under årens lopp har hennes forsknng vsat att mantelcellslymfom har en hög produkton av två så kallade cannabnodreceptorer. Den ena av receptorerna återfnns vanlgtvs bara hjärnan och är nvolverade belönngssystemen och bromsnng av sgnalöverförng mellan nervceller. Den andra har betydelse för mmunsystemet. LÄKEMEDEL SOM SPECIFIKT rktar n sg mot cannabnodreceptorer skulle kunna döda lymfomceller utan att nämnvärt påverka de frska cellerna Blodceller har vanlgtvs mycket få cannabnodreceptorer, vlket skulle kunna betyda att läkemedel som specfkt rktar n sg mot dessa receptorer skulle kunna döda lymfomceller utan att nämnvärt påverka de frska cellerna, förklarar Brgtta Sander. Hennes forsknngsgrupp har tdgare försök vsat att cancercellerna dör av höga doser cannabnoder. Låga doser har däremot ngen effekt på cellöverlevnad. V vet också att det fnns kroppsegna cannabnoder, men v har tdgare nte haft en anng om vad de har för uppgft lymfom. Nu har en av mna doktorander sett att dessa kroppsegna cannabnoder påverkar hur cellerna rör sg och lägger sg vävnaden. Det nnebär att de sannolkt är vktga för att bestämma om cellerna ska lgga kvar nne lymfknutorna eller gå ut blodet och sprda sg vdare kroppen. Detta, förklarar Brgtta Sander, är en vktg egenskap som är ntressant behandlng av lymfom. Inom cancerterap används redan en rad olka substanser som har tll uppgft att bryta cancercellernas förmåga att stta kvar vävnaden. Så länge de har kontakt med andra celler är de nämlgen lte skyddade eftersom de får överlevnadssgnaler från de frska cellerna. Om man kan bryta sgnalen släpper cellerna taget vlket gör dem mer lättåtkomlga och känslga för cytostatka. Klnknära Ett annat spännande forsknngsspår har lett ända n klnk. V har startat ett projekt där lymfompatenter som har en stllsam sjukdom behandlas med en spray som nnehåller två cannabnoder. Sprayen ges bara en dos under tungan, sedan mäter v vad som händer med cellerna blodet. Så här långt ser det ut som att sprayen har en påverkan på både granulocyter och lymfocyter. Det verkar alltså som att det v tdgare sett cellodlngskulturer även fungerar patent. Att forsknngen har nått patentledet lknar Brgtta Sander vd en dröm som har gått uppfyllelse. Som patolog och grundforskare träffar jag nga patenter, så forsknngen hade aldrg kommt så här långt utan samarbetet med mna hematologkollegor. Det här är ett skolexempel på translatonell forsknng. Cannabnoder är nget som kommer att kunna bota cancer men kanske kan de bl en vktg tlläggsbehandlng; mycket tyder på det. Text: Anette Bodnger, Foto: Håkan Flank Hallå där......maranne Farnebo, docent vd Karolnska Insttutet, som redan början av sn forskarkarrär lyckades htta en helt ny gen DNA-tråden. Genen, som fck namnet WRAP53, har vsat sg ha stor betydelse för cancerutvecklng. Vad är dn forsknng nrktad på? Jag försöker förstå hur skador vår arvsmassa repareras. Att arvsmassan lagas är lvsvktgt, utan den kan v nte leva. Det märklga är att DNA-tråden varje cell går sönder tusen gånger varje dag. Den lagas dock snabbt av en mängd olka protener som fungerar som reparatörer av arvsmassan. Detta har vart känt sedan länge. Det jag har upptäckt är att även RNA-molekylerna spelar en vktg roll lagnngsprocessen genom att de bestämmer över hur protenerna ska reparera DNA:t. Vad är målet med dn forsknng? Ett prmärt mål är att försöka förstå exakt vad dessa RNA-molekyler har för roll lagnngsprocessen. Är det så att de styr protenerna tll platsen för felet, eller är det så att RNA-molekylerna vsar protenerna på plats hur de ska göra? Det är välkänt att skador vår arvsmassa orsakar cancer och åldrande. Genom att förstå hur det ska fungera normalt kan jag lättare förstå hur felet arvsmassan kan åtgärdas. När jag väl vet det kommer nästa steg, att gå n och manpulera RNA-molekylerna för att på så vs öka reparatonen de sjuka cellerna. Om to år skulle detta kunna vara verklghet. Så fort v vet exakt vad RNA-molekylerna gör kan v sätta gång, för att manpulera dem är relatvt enkelt. Den teknken fnns redan. Vad drver dg? Jag skulle vlja bdra tll att cancer upptäcks td så att sjukdomen kan förebyggas. En övergrpande dröm är att mn forsknng ska lgga tll grund för framtda läkemedel som kan bota cancer.

8 ANNONS DENNA PUBLIKATION ÄR EN ANNONS FRÅN RADIUMHEMMETS FORSKNINGSFONDER ANNONS 8 Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller Personalsed Cancer Medcne PERSONALISED CANCER MEDICINE Utvecklng av ndvdanpassad cancerbehandlng kräver en forsknngsmljö som främjar samarbete både lokalt och med andra ledande cancercentra, säger Claes Karlsson, drektör för PCM-programmet och överläkare vd Karolnska Unverstetssjukhuset. Efter de första årens kartläggnngsarbete är verksamheten nu nrktad på drekt påverkan och utvecklng av forsknngsmljön krng ndvdanpassad cancerbehandlng. Sex områden som är särsklt betydelsefulla för PCM-programmets arbete har defnerats: molekylär dagnostk, blddagnostk, mmunonkolog, tdga klnska prövnngar, datadelnng och utbldnng. Även samverkan med andra cancercentra är av största vkt. Europeskt samarbete PCM-programmet har bldat arbetsgrupper som harmonserats med motsvarande grupper nom Cancer Core Europe (CCE). Syftet med CCE-samarbetet är att snabbare kunna överföra forsknngsframsteg tll drekt patentnytta. Vd Karolnska Insttutet leds samarbetet med CCE av PCM-programmet. Ett nuläget centralt fokus för CCE är ntegrerng av olka arbetsområden och dscplner för ett framgångsrkt gränsöverskrdande samarbete. Ett drekt exempel på detta är en gemensam klnsk prövnng, Basket of Baskets (BoB), med planerad studestart BoB-studen är baserad på ndvdanpassad behandlng och patenterna kommer att få medcn baserat på förekomst av specfka molekylärbologska avvkelser. För att lyckas måste samtlga sju centra vara koordnerade med bland annat harmonserade analysmetoder och teknker. Vktgt är också att det fnns strukturer för datadelnng och datahanterng, samt att kunskapsutbytet krng patenterna är säkerställt, säger Chrstna von Gertten, Karolnska Insttutets CCE-koordnator. Grupp för hanterng av data (IT) En central funkton detta arbete har PCMprogrammets IT-grupp. Gruppens målsättnng är att övervaka nformatonsteknska behov och utvecklngen av lösnngar för nformatonsnsamlng, förvarng och delnng av data för klnknära forsknng nom cancer. Flera medlemmar vår IT-grupp är vktga aktörer samordnngen av den kommande BoB-studen. Det är både en utmanng och ett tllfälle att lära sg ny teknk och nya arbetssätt, säger Mchele Masucc, koordnator för PCM-programmet. Från vänster: Mchele Masucc, Claes Karlsson, Chrstna von Gertten, Johan Hartman, Andreas Lundqvst, Lennart Blomqvst, Rolf Lewensohn och Ingemar Ernberg. Molekylär dagnostk Gruppen som arbetar med molekylär dagnostk består av läkare och forskare från Karolnska Unverstetssjukhuset, Karolnska Insttutet och Scence for Lfe Laboratory. Utvecklngen nom cancerdagnostk går fort och det är en svår uppgft för sjukvården att veta när, var och hur nya teknker ska nföras. V har som målsättnng att hjälpa VI HAR SOM målsättnng att hjälpa tll med att föra n nya moderna metoder cancerdagnostken tll med att föra n nya moderna metoder cancerdagnostken. Det syftar sn tur tll att etablera mer och bättre klnska studer. En annan huvuduppgft är samarbetet nom CCE, berättar Johan Hartman, specalstläkare vd Karolnska Unverstetssjukhuset och docent vd KI. Eftersom vår grupp är tvärvetenskaplg och nkluderar forskare utanför sjukhusmljön har v en god möjlghet att fånga upp och utvärdera framtdens dagnostk. Blddagnostk Blddagnostkgruppen har som målsättnng att främja den kompetens och de teknska resurser som fnns för blddagnostk nom Karolnska Unverstetssjukhuset och KI. Experts och teknska resurser för blddagnostk nom cancer fnns utsprdda över både Karolnska Unverstetssjukhuset och KI. Vår grupp är mycket betydelsefull för att dessa resurser och experts ska få ett samlat forum att nteragera och samverka nom, säger Lennart Blomqvst, överläkare vd Karolnska Unverstetssjukhuset och professor vd Karolnska Insttutet. Medlemmarna PCM-programmets blddagnostkgrupp är med motsvarande grupp nom CCE. Här är nuvarande aktvteter koncentrerade krng standardserng av undersöknngsprotokoll för datortomograf och magnetresonanstomograf nför den gemensamma BoB-studen, berättar Lennart Blomqvst. Kroppens mmunförsvar vd cancerbehandlng Vår vson är att skapa bättre förutsättnngar för samarbeten mellan preklnsk och klnsk forsknng nom mmunonkolog. V vll även skapa ett forum där v kan bstå med experts tll mmunproflerng, säger Andreas Lundqvst, docent vd Karolnska Insttutet. Arbetsområdet har även en tydlg roll nom CCE. V arbetar konkret för att skapa en fyssk mmunproflerngsplattform som drvs av forskare nom tumörmmunolog. Detta för

9 ANNONS DENNA PUBLIKATION ÄR EN ANNONS FRÅN RADIUMHEMMETS FORSKNINGSFONDER ANNONS Bl Månadsgvare rng för mer nformaton 9 från dé tll handlng tumörtyp, men baserad på den specfka markören, förklarar Rolf Lewensohn, överläkare vd Karolnska Unverstetssjukhuset och professor vd Karolnska Insttutet. att möta det ökade behovet av skräddarsydd mmunproflerng både från akademska och klnska forskare och från närngslvet. Klnska prövnngar En särskld arbetsgrupp nom PCM-programmet har fokus på klnska prövnngar av ny läkemedelsbehandlng, som baseras på specfka tumörmarkörer. Idag upptäcks specfka förändrngar olka tumörtyper snabb takt. Med stöd av sådana tumörmarkörer kan ndvduell behandlng erbjudas. Inom ramen för PCMprogrammet skapas nu dels umbrella trals, där man vd en och samma tumörtyp kan välja behandlng beroende på vlken markör patentens tumör uppvsar, dels så kallade basket trals, där behandlng kan ges oberoende av Utbldnng Utbldnng är en hörnsten PCM-programmet. Det fnns ett stort behov att utblda cancersjukvårdens personal om PCM:s möjlgheter, tllämpnngar och begränsnngar. V för n PCM för både klnker och bomedcnska forskare vd KI och Karolnska Unverstetssjukhuset genom forskarutbldnngskurser, som också lämpar sg mycket väl för vdareutbldnng, säger Ingemar Ernberg, ordförande för PCM-programmet och professor vd KI. En angelägen möjlghet nom PCM är utbldnng genom nternatonell samverkan. Utvecklngen går mycket fort och de främsta cancercentren har mycket att vnna på att lära av varandra. V samverkar därför med CCE för att skapa ett utbldnngsprogram på avancerad nvå för framtda ledare av translatonell PCM-forsknng Europa. V är också drvande nom CCE för att erbjuda utbldnng om cancerbolog och modern cancerbehandlng tll forskarstuderande och postdocs från länder som nte är medlemmar CCE. Det sker genom en återkommande nternatonell sommarskola med ett 60-tal deltagare, berättar Ingemar Ernberg. PCM-programmets övergrpande målsättnng är att stärka den komplcerade nfrastruktur som modern cancerforsknng kräver. Samverkan och bra nätverk är ett måste för att klara uppgften. Grunden är lagd, nu är v redo att gå från dé tll handlng, fastslår Claes Karlsson. Text: Anette Bodnger, Foto: Håkan Flank V vll htta nya predktva metoder HUDCANCER För att kunna ge rätt behandlng tll rätt patent behövs nya metoder som förutsäger terapsvar, säger Göran Jönsson, forskare vd Lunds unverstet, som med hjälp av molekylärbologska teknker försöker htta de patenter som svarar på de nya mmunteraperna mot malgnt melanom. Tdgare har patenter med aggressv sprdd hudcancer haft en ganska dyster prognos, men under senare år har nya mmunteraper revolutonerat behandlngen. Problemet är att man nte förväg kan säga om patenten kommer att svara på terapn eller nte. Göran Jönssons forsknng handlar om att med hjälp av molekylärbologska teknker dentfera patenter som svarar på de nya mmunteraperna mot malgnt melanom. För att htta dem använder v oss av moderna analysteknker där v tttar på alla geners uttryck tumörcellerna. Utfrån dessa blder försöker v sedan htta mönster som är specfka för de som svarar eller nte svarar på behandlngen. Dessa mönster kan sedan testas på andra patenter och vsa om de kommer att svara på behandlngen eller ej. Göran Jönsson, forskare vd Lunds unverstet. Arbetet sker gränslandet mellan klnsk och preklnsk forsknng där djup kunskap om melanombolog och dess mekansmer kombneras med nya högteknologska metoder, tll exempel storskalga molekylära analyser för tumörstuder. Molekylära analysmetoder har nu börjat ntroduceras klnsk rutn. Jag tror att v bara har sett starten på den utvecklngen. Om to år kommer de metoder som dag enbart används på forskarnvå att ha tagt steget tll klnk och verklgen komma patenterna tll nytta, avslutar Göran Jönsson. Text: Anette Bodnger

10 ANNONS DENNA PUBLIKATION ÄR EN ANNONS FRÅN RADIUMHEMMETS FORSKNINGSFONDER ANNONS 10 Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller CANCERFORSKNING Hallå där... Yvonne Brandberg, psykolog och forskare vd Karolnska Insttutet. Foto: Erk Cronberg / KI...Ole Petter Ottersen, rektor för Karolnska Insttutet. Vlka anser du vara de största utmanngarna för dagens cancerforsknng? Cancerforsknngen av hög kvaltet kräver stora resurser vlket är en utmanng. Att forsknngen nte ska vara styrd är en annan. En tredje är att utveckla kompetens när det gäller mplementerng av alla nya fantastska forsknngsresultat, ett måste för att åstadkomma ännu bättre behandlng och prognostk av cancerpatenter. Hur möter KI dessa utmanngar? Strategn är att samla kompetensen, etablera core facltes och utnyttja den nya nfrastrukturen och de nya byggnaderna Flemngsberg och Solna tll att skapa en så resurseffektv och framgångsrk forsknng som möjlgt. Vad nnebär samarbetet nom Cancer Core Europe för forsknngen vd KI? Här har v en möjlghet att stärka den translatonella cancerforsknngen ytterlgare. Jag hoppas att KI tllsammans med Karolnska Unverstetssjukhuset och de andra stora sjukhusen ska ta en ännu mer framträdande roll det europeska samarbetet som syftar tll att skapa förbättrade behandlngsmetoder för cancerpatenter Sverge och övrga världen. Sverge har alltd legat långt fram när det gäller cancerforsknng, hur ser återväxten ut? Återväxten är avhängg av att det fnns goda förutsättnngar för cancerforsknng. Då syftar jag främst på td tll forsknng, tllgång tll nfrastruktur på toppnvå och flexbla karrärvägar. Självklart måste v också ha en god samverkan mellan de olka huvudmännen. Detta är vktga parametrar arbetet med att skapa en cancerforsknng världsklass. Hur ser framtdens cancerforsknng vd KI ut, om allt går som du vll och hoppas på? I kraft av den nya forsknngsnfrastrukturen och det goda samarbetet som fnns mellan akadem och klnk är jag genunt optmstsk om hur cancer forsknngen kommer att se ut om fem, to år. Med alla de fördelar som Sverge har, form av kvaltetsregster, god tllgång tll patentdata samt forsknng på toppnvå, har cancerforsknngen vd KI alla förutsättnngar att få en nternatonellt ännu mer framskjuten poston. Jag är djupt mponerad av cancerforsknngen vd KI och är säker på att våra nvesterngar ny nfrastruktur kommer att lyfta denna forsknng tll en ännu högre nvå. Måste se männskan bakom sjukdomen LIVSKVALITET VID CANCER Ett vktgt spår nom cancerforsknng är att se männskan bakom sjukdomen. Mna studer syftar tll att lyfta fram patenternas perspektv, säger Yvonne Brandberg, psykolog och forskare vd Karolnska Insttutet. Yvonne Brandberg har rktat n sn forsknng på lvskvaltetsaspekter samband med cancersjukdom. Tllsammans med sn forskargrupp arbetar hon nu med en uppföljnngsstude med fokus på kvnnor som genomgått en cancerrskreducerande bröstoperaton. Vssa famljer är extra drabbade av cancer på grund av att de bär på gener som ökar rsken för nsjuknande. Kvnnor som har en kraftgt ökad ärftlg rsk för bröstcancer kan erbjudas operaraton då båda brösten tas bort förebyggande syfte. Åtgärden mnskar rsken för att drabbas av bröstcancer från crka 60 procent tll ungefär fyra procents rsk, vlket är betydlgt lägre än en kvnna normalbefolknngen där rsken är crka tolv procent. Nästan alla kvnnor som genomgck mastektom på Karolnska unverstetssjukhuset mellan åren 1997 och 2010 besvarade frågeformulär före operatonen samt sex, tolv och 24 månader efter. På den tden vsste v nte mycket om hur ngreppet påverkade lvet för dessa kvnnor. Uppföljnng De tdgare studerna har vsat att majorteten av kvnnorna upplever att de har en god lvskvaltet efter ngreppet. Däremot påverkades kroppsuppfattnng och sexualtet negatvt upp tll två år efter operatonen. Nu har det gått mellan sex och tjugo år sedan dessa kvnnor opererades och under senaste året har v gjort en långtdsuppföljnng med samma frågeformulär som v tdgare använt. Studen har även omfattat kvnnornas partner som tllfrågats om hur deras lvskvaltet påverkats och hur de uppfattar att kvnnorna skattar operatonens resultat. Kvnnorna har dessutom bjudts n tll 3D-fotograferng av brösten. Det objektva bldresultatet jämförs med vad kvnnorna själva anser om utseendet på sna bröst. Datansamlngen har nylgen avslutats och forskargruppen räknar med att kunna presentera resultaten längre fram år. Beslutsunderlag Yvonne Brandberg påpekar att många kvnnor som genomgår cancerskreducerande krurg är unga och att det därför är vktgt att få kunskap om ngreppets långtdseffekter på både kropp och själ. Kvnnor som har en hög rsk för ärftlg bröstcancer och står nför valet att operera bort sna bröst måste ha kunskapsbaserad nformaton för att kunna fatta ett ndvduellt JAG HOPPAS ATT vår forsknng ska leda tll att v från början kan dentfera kvnnor som har rsk att må dålgt på lång skt beslut. Här ngår även hur partner kan förväntas reagera samt hur det kosmetska resultatet ter sg på lång skt. På skt hoppas jag att vår forsknng ska leda tll att v från början kan dentfera kvnnor som har rsk att må dålgt på lång skt, för att nästa steg kunna lägga mer resurser på dem. Text: Anette Bodnger, Foto: Håkan Flank

11 ANNONS DENNA PUBLIKATION ÄR EN ANNONS FRÅN RADIUMHEMMETS FORSKNINGSFONDER ANNONS Många kvnnor drabbas under sn lvstd av myom som är en godartad tumör. Men ett fåtal av dessa, crka 1 på , gömmer under ytan en elakartad sarkom. De är sällsynta, men de fnns och är mycket aggressva, säger Joseph Carlson, patolog och forskare vd Karolnska Insttutet. Eftersom lvmodersarkomerna är så sällsynta är de också svåra att förstå sg på. Det fnns mycket lte forsknng eftersom det har vart svårt att samla hop tllräcklgt många tumörer för att dra vetenskaplga slutsatser. Mn forsknng går ut på att använda Cancerregstret kombnaton med Sverges bobanker som nnehåller tumörmateral Bl Månadsgvare rng för mer nformaton 11 Moderna analyser ger lyft tll forsknngen krng lvmodersarkom LIVMODERSARKOM Joseph Carlsons forsknng är nrktad på lvmodersarkom, en dödlg tumör lvmoderkroppen. Den är nte bara väldgt ovanlg och aggressv utan även lömsk och kan gömma sg bakom en tll synes godartad tumör. Joseph Carlson, patolog och forskare vd Karolnska Insttutet. som tdgare har undersökts syfte att ställa dagnos, eller analyserats efter operaton, och sedan sparats för framtda forsknng. V har nu lyckats få hop en kohort med vars hjälp v kommer att kunna öka vår molekylära kunskap om lvmodersarkomerna. Subgrupper Forskargruppen har sedan tdgare lyckats klassfcera lvmodersarkomerna. Tdgare hamnade alla aggressva tumörer av detta slag en och samma grupp. Då vsste man nte mycket mer än att de är aggressva. Om man nte kan klassfcera en tumör kan man heller nte attackera den, vlket har nneburt att det funnts mycket få behandlngar att välja mellan, berättar Joseph Carlson. Efter att forskarna lyckats dela n tumörerna subgrupper är det nu dags för nästa steg, att klassfcera dem på molekylär nvå. Tumörerna är ju redan undersökta en gång, men med gamla metoder och analyser. Genom moderna analysteknker där v tttar på arvsmassan cellerna tar v forsknngen krng lvmodersarkomer n nutden. Genom ökad kunskap om tumörerna hoppas Joseph Carlson att drabbade kvnnor på skt kommer att kunna behandlas bättre och mer framgångsrkt. Tdgare var beskedet att de som drabbas dör nom två år. Men det behöver nte vara så; v har redan httat en subgrupp av sjukdomen som vsar på en något bättre överlevnad. Vårt övergrpande mål är att utveckla bättre prognostska modeller och htta helt nya behandlngsmöjlgheter för patenter med lvmodersarkom. Text: Anette Bodnger, Foto: Håkan Flank Letar efter nyckeln tll cancercellernas gömda nformaton LEUKEMI V vet att DNA-packnngen är fel nästan alla cancrar men nte vad som är orsak och verkan. Genom att förstå vad det är som orsakar fel packnngen kan v förlängnngen utveckla helt nya behandlngsmetoder för leukem, säger Andreas Lennartsson, cvlngenjör och forskare vd Karolnska Insttutet. Akut myelosk leukem, AML, är en sjukdom där de flesta patenter svarar på behandlngen. Problemet är att många får återfall vlket beror på att leukemstamceller överlever behandlngen och lgger vlande kroppen. Med tden vaknar de tll lv och då kommer även leukemn tllbaka. Vår forsknng handlar om att utveckla epgenetska droger som korrgerar de felaktgheter v httat DNA-packnngen. V testar nu olka genetska droger för att se hur v kan korrgera dessa olka förändrngar, förklarar Andreas Lennartsson. Ett annat forsknngsspår handlar om att kartlägga de sovande leukemstamcellerna. Tack vare nya metoder som v utvecklat samarbete med bland annat forskare Japan och USA kan v studera även dessa extremt små cellpopulatoner. Om allt går enlgt plan hoppas v få fram nformaton om hur v kan laga de felaktgheter som patenterna har sna celler. Patentnytta Genom att förstå hur det hela fungerar på molekylär nvå, går det nämlgen även att förstå vlka kombnatoner av droger som kan vara bra för varje enskld patent. Upptäcker v tll exempel att den felaktga DNA-packnngen beror på ett enzym där det redan fnns läkemedel som påverkar detta, då kan v också åtgärda den felaktga packnngen. När forskargruppen lyckas htta nyckeln tll den nformaton som gömmer sg leukemcellerna kan utvecklngen gå snabbt. Många av de medcner v testar är redan godkända och används klnk. Vårt bdrag Andreas Lennartsson, cvlngenjör och forskare vd Karolnska Insttutet. blr att ta reda på varför de fungerar, eller nte fungerar, och vlka patenter som har mest nytta av vlken behandlng. När v väl knäcker koden kan den kunskap som vår forsknng genererar relatvt snabbt omsättas klnsk praxs. Tanken är att framtden kunna ge patenterna aktuell drog samtdgt med normal behandlng så att de kan slppa återfall helt och hållet, avslutar Andreas Lennartsson. Text: Anette Bodnger, Foto: Håkan Flank

12 ANNONS DENNA PUBLIKATION ÄR EN ANNONS FRÅN RADIUMHEMMETS FORSKNINGSFONDER ANNONS 12 Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller Snabb behandlngsutvecklng vd sprdd PROSTATACANCER Prognosen för patenter med sprdd prostatacancer har förändrats dramatskt de senaste åren. Även om det nte fnns någon botande behandlng har det under senare år kommt en rad nya medcner som kan hjälpa tll att bromsa sjukdomen. Prostatacancer är med nya fall årlgen den vanlgaste cancerformen Sverge. I många fall är tumören beskedlg och behöver nte behandlas, utan bara kontrolleras. När det gäller sprdd sjukdom har forsknngen lett Sten Nlsson, överläkare och professor vd Karolnska Insttutet. tll nya behandlngar som bdragt tll kraftgt förbättrad lvskvaltet för dessa patenter. Charles Huggns beskrev redan början på 1940-talet att både kastraton och behandlng med östrogen kunde bromsa prostatacancer. För detta belönades han 1966 med Nobelprset. Elva år senare gck prset tll Roger C. L. Gullemn och Andrew Schally för upptäckten av Gonadotropnfrsättande hormon (GnRH) som nnebar att kastratonsbehandlng kunde ges form av njektonsbehandlng. Därefter har det tllkommt behandlngar med antandrogen och så kallad GnRH-antagonst. Alla dessa hormonellt aktva behandlngar är dag gängse terap och hjälper på olka sätt tll att undanhålla prostatacancern dess naturlga bränsle, testosteron. Bromsa sjukdomen Idag får merparten av alla patenterna en behandlng som bromsar sjukdomen och UTVECKLING Behandlngsutvecklng prostatacancer 1940-talet: Charles Huggns beskrev att både kastraton och behandlng med östrogen kunde bromsa prostatacancer. Belönades med Nobelprset : Roger C. L. Gullemn och Andrew Schally belönades för sna upptäckter på 60-talet av Gonadotropnfrsättande hormon (GnRH). Upptäckten nnebar att kastratonsbehandlng kunde ges form av njektonsbehandlng. 2004: Docetaxel, ett cellgft som var det första preparatet som vsade sg kunna bromsa och bdra tll en förlängd överlevnad. Denna upptäckt har lett tll att docetaxel nu är en av golden standards som tllägg tll gängse hormonell behandlng. Tdg upptäckt gör att v kan bota fler GALLVÄGSCANCER Vår forsknng syftar tll att upptäcka gallvägscancer tdgt, det är enda sättet att skapa god överlevnad hos den här patentgruppen, säger Annka Bergqust, överläkare och professor vd Karolnska Insttutet Huddnge. Prmär skleroserande cholangt är en kronsk leversjukdom som är den vanlgaste orsaken tll gallvägscancer unga åldrar. Forsknngen har gått framåt men v vet fortfarande nte vad den beror på och det saknas medcnsk behandlng som kan stoppa sjukdomen och mnska rsken för att utveckla cancer, berättar Annka Bergqust. DET SAKNAS MEDICINSK behandlng som kan stoppa sjukdomen och mnska rsken för att utveckla cancer Hennes egen forsknng är nrktad på att upptäcka förstader av cancer. Annka Bergqust, överläkare och professor vd Karolnska Insttutet Huddnge. Det fnns dag ngen bra och säker metod för att dentfera cancerutvecklng gallvägarna. Det fnns heller nget sätt att förutsäga vem som löper störst rsk att utveckla cancer. Sådan kunskap skulle ge möjlghet att levertransplantera högrskpatenter vlket skulle nnebära att vssa nte skulle hnna utveckla cancer överhuvudtaget, och att patenter med cancer ett tdgt skede skulle kunna botas. MR-stude Just nu arbetar Annka Bergqust med en övervaknngsstude för att utvärdera om årlga magnetkameraundersöknngar kan leda tll tdgare upptäckt av gallvägscancer. V vet väldgt lte om detta och det är svårt att veta vad på MR-blderna som är vktgt att ttta efter. Ett annat forsknngsspår är att genom regsterstuder studera hur ärftlghet för cancer påverkar cancerrsk vd cholangt, och vlken betydelse tjocktarmsoperaton har för cancer och cancerrsk. Hon hoppas att forsknngen nom to år kommt så långt att det är möjlgt att upptäcka gallvägscancer ett tdgt skede. Idag är det utsktslöst att levertransplantera patenter om cancern redan har etablerat sg. I framtden kommer v förhoppnngsvs att kunna förbehandla patenter som utvecklat tumörer så att fler kan transplanteras och därmed botas. Text: Anette Bodnger, Foto: Håkan Flank

13 ANNONS DENNA PUBLIKATION ÄR EN ANNONS FRÅN RADIUMHEMMETS FORSKNINGSFONDER ANNONS prostatacancer Bl Månadsgvare rng för mer nformaton 13 lndrar symtomen. Problemet är att hormonell behandlng som regel börjar svkta efter en td. Sjukdomen har då blvt vad man kallar kastratonsresstent, vlket nnebär att den bara delvs svarar på den hormonella behandlngen och därför behöver kompletteras med annan medcn. Det är nom detta område som den ntensvaste behandlngsutvecklngen nu sker. Det första preparatet som vsade sg kunna bromsa och bdra tll en förlängd överlevnad var cellgftet docetaxel, som dag är en av golden standards som tllägg tll gängse hormonell behandlng godkändes läkemedlet spuleucel-t USA, ett mmunbaserat preparat som hjälper tll att bromsa sjukdomen. Detta preparat fnns ännu nte tllgänglgt Europa. Samma år godkändes också cabaztaxel, ett cellgft som är nära besläktat med docetaxel. Snabb utvecklng Därefter har utvecklngen gått snabbt godkändes abrateron, ett läkemedel som bromsar prostatacancern genom att sätta stopp för cellens egenprodukton ( lönnprodukton ) av stt bränsle, androgen. Året därefter godkändes enzalutamd för behandlng av kastratonsresstent prostatacancer. Både abrateron och enzalutamd tllhör gruppen nya hormonellt aktva läkemedel är en annan mlstolpe behandlngsutvecklngen, då radum-223-dklord godkändes. Detta läkemedel söker upp prostatacancerns metastaser skelettet och avger där en lokal strålbehandlngseffekt. Läkemedlet är att lknas vd målsökande strålbehandlng. Behandlngen bromsar sjukdomen på ett effektvt sätt utan nämnvärda bverknngar. Läkemedlet bdrar därför tll förbättrad lvskvaltet. Preparatet har utvecklats Oslo, men Sten Nlsson, överläkare och professor vd Karolnska Insttutet var den som först njcerade denna substans på en patent med prostatacancer. Han har också, med hjälp av Radumhemmets forsknngsfonder, vart delaktg utvecklngen av läkemedlet. Hans forsknngsgrupp utvecklar nu, återgen med stöd från Radumhemmets forsknngsfonder, ett helt nytt läkemedel, OsteoDex, som ska hämma skelett- och mjukdelsmetastaser. Foto: Håkan Flank 2010: Läkemedlet spuleucel-t godkändes USA. Immunbaserat preparat som hjälper tll att bromsa sjukdomen. 2011: Abrateron godkändes. Läkemedlet bromsar prostatacancern genom att sätta stopp för cellens egenprodukton av bränslet androgen. 2012: Enzalutamd godkändes för behandlng av kastratonsresstent prostatacancer. 2013: Läkemedlet radum-223-dklord godkändes. Ett läkemedel som söker upp prostatacancerns meta staser skelettet och avger en lokal strålbehandlngseffekt. Sarkom ovanlg sjukdom som drabbar unga SARKOM Sarkom är en cancerform som drabbar unga männskor. Sjukdomen är nte så vanlg men otäck eftersom den tar så många levnadsår, säger Felx Haglund, läkare och forskare vd Karolnska Insttutet Solna. Felx Haglunds forsknng är bland annat nrktad på en cancerform som uppstår brosk, chondrosarkom. Det är en ovanlg form av cancer som nte är lka kartlagd som många andra cancersjukdomar. Det är specella tumörer eftersom det kan vara svårt att avgöra hur farlga de är genom att enbart ttta mkroskopet. Här kan genetken bland hjälpa tll och ge nformaton om att detta är ett sarkom som vsserlgen ser snällt ut, men praktken är väldgt farlgt. Den vktgaste behandlng som fnns mot chondrosarkom är krurg, eftersom tumören svarar väldgt dålgt på strålnng och cellgfter. Därför är det vktgt att v drekt kan dentfera hur farlg den är. Om den är aggressv kan det behövas mer omfattande krurg för att bota patenten, förklarar Felx Haglund. Nya spår Forskargruppen har fått upp nya spår en förstude. Det fnns en bobank med tumörmateral från tdgt 1990-tal och framåt. V har gjort en förstude på brosktumörer bobanken, ett 100- PÅ LÅNG SIKT behöver v utveckla cellgfter eller andra medcner som slår mot sjukdomen tal fall, och httat vssa mutatoner som verkar relatera tll hur aggressva de här fallen är. På kort skt är målet att med större säkerhet kunna avgöra hur farlg en tumör är, för att på så vs kunna sätta n rätt behandlng tdgt och bota fler. Felx Haglund, läkare och forskare vd Karolnska Insttutet Solna. På lång skt behöver v utveckla systemska behandlngar, alltså cellgfter eller andra medcner, som slår mot sjukdomen. Ett vktgt led det arbetet är att förstå vlka underlggande förändrngar som fnns tumörcellerna. Med hjälp av den kunskapen kan v gå vdare och försöka htta nya behandlngsspår kampen mot cancer, fastslår Felx Haglund. Text: Anette Bodnger, Foto: Håkan Flank

14 ANNONS DENNA PUBLIKATION ÄR EN ANNONS FRÅN RADIUMHEMMETS FORSKNINGSFONDER ANNONS 14 Radumhemmets Forsknngsfonder för dg som vll stödja forsknng för bättre cancervård PlusGro eller Ltet kansl med stort ansvar Cancerförenngen Stockholm och Stftelsen Konung Gustaf V:s Jubleumsfond har gemensamt kansl på Radumhemmet. Kanslet ansvarar för fondernas redovsnng, ekonomsk rapporterng tll styrelser, huvudmän och medlemmar samt admnstrerng av forsknngs- och reseanslag, mnnesgåvor, donatoner och testamenten. Dessutom sköter kanslet admnstratonen för personal som är anställda nom projekten. Foto: Håkan Flank VI SOM ARBETAR PÅ KANSLIET Gun-Brtt Enar, kanslchef Verena Vesc, ekonomchef Marann Eklund, ekonomassstent Marja Pusc, nsamlare RADIUMHEMMETS FORSKNINGSFONDER Sverges två äldsta fonder för cancerforsknng, Cancerförenngen Stockholm (1910) och Stftelsen Konung Gustaf V:s Jubleumsfond (1928), ngår Radumhemmets Forsknngsfonder. Det samlade nnehavet av värdepapper ger årlgen ett genomsntt på crka 58 mljoner kronor avkastnng som delas ut tll olka cancerforsknngsprojekt delade fonderna ut 75 mkr. Fonderna stödjer 169 forskare med ett eller flera pågående forsknngsprojekt. Inom dessa projekt arbetar sntt 55 personer heltd. Drygt 130 forskare eller doktorander fck också möjlghet att under 2017 delta kurser eller kongresser nom klnsk cancerforsknng runt om världen. PCM-programmet (Personalsed Cancer Medcne) som ska underlätta forsknng krng ndvdualserad cancerbehandlng vd Karolnska Insttutet, startades hösten 2014 med hjälp av anslag från Radumhemmets Forsknngsfonder. LÅGA ADMINISTRATIONSKOSTNADER Utdelnng Utdelnng av avkastnng och gåvor från Radumhemmets Forsknngsfonder genomsntt per år % admnstratonskostnader 11 % kaptalserng 85% utdelat tll cancerforsknngen Admnstratonskostnader Admnstratons- och nsamlngskostnader på Radumhemmets Forsknngsfonder % admnstratonskostnader 95% avkastnng och gåvor STYRELSER OCH FORSKNINGS- NÄMNDER Cancerförenngen Stockholm Ulf Lagerström, drektör, ordförande Stftelsen Konung Gustaf V:s Jubleumsfond Cecla Scheln Sedegård, landshövdng, ordförande ATT TESTAMENTERA KAN RÄDDA LIV Ett testamente kan rädda lv ETT TESTAMENTE KAN RÄDDA LIV Genom att testamentera kontanter, akter eller dn bostadsrätt hjälper du Radumhemmets Forsknngsfonder att rädda lv. Mnst var tredje person kommer att få en cancerdagnos under sn lvstd. Drygt 65% av dem som får en cancerdagnos lever to år eller längre. En gåva va ett testamente gör att v kan bota ännu fler. Beställ gärna vår testamentsbroschyr kostnadsfrtt på vår hemsda eller rng Forsknngsfondernas vetenskaplga nämnder utvärderar och prorterar forsknngsansöknngar samt förbereder styrelsens behandlng av anslagsärenden. Nämnderna består av totalt tolv professorer från Sverges främsta medcnska lärosäten och fungerar som kvaltetsgarant för forsknngsprojekt som stöds av Radumhemmets Forsknngsfonder. Ordförande forsknngsnämnderna: V. Peter Collns, professor vd unverstetet Cambrdge Fondernas vetenskaplga sekreterare: Docent Anders Ullén, Insttutonen för onkolog-patolog, Karolnska Insttutet

15 ANNONS DENNA PUBLIKATION ÄR EN ANNONS FRÅN RADIUMHEMMETS FORSKNINGSFONDER ANNONS Bl Månadsgvare rng för mer nformaton 15 Cancerrådgvnngen SAMLAD INFORMATION KRING HAND- OCH FOTSYNDROM Cancerrådgvnngen fnns tll för dg som är patent, närstående eller om du bara undrar något. Du som rnger eller skrver kan vara anonym. Specalstsjuksköterskor med utbldnng onkolog och samtalsstöd svarar på frågor om allt som har med cancer att göra. Cancerrådgvnngen drvs nom Regonalt Cancercentrum (RCC). Du kan också ställa frågor va fondernas hemsda CANCERRÅDGIVNINGEN Telefonrådgvnng: Måndag fredag , lunchstängt Telefon: E-post: Cytostatkabehandlng kan ge bverknngar på händer och fötter. Dessa problem kan lndras helt eller delvs med hjälp av förebyggande åtgärder och medcnsk hand- och fotsjukvård. Medcnska fotvårdaren Lena Honkanen har tllsammans med Radumhemmet tagt fram ett PM med nformaton, tps och råd vd HFS, hand- och fotsyndrom. HFS är sällan en lvshotande bverkan av cancerterap men problemen som uppstår kan påverka lvskvaltén negatvt. Oftast påverkas huden på handflator och fotsulor, behandlngen kan även orsaka nagelbesvär. Sämre sårläknng samt svårgheter att klara vardaglga aktvteter, som att knäppa knappar och att hålla saker, är andra vanlga beffekter. Förebyggande åtgärder kan mnska svårghetsgraden av symtomen. Detta handlar främst om att mnska frkton, tryck och värmeexponerng tll händer och fötter efter behandlng. Mer nformaton fnns på STÖD LIVSVIKTIG FORSKNING Bl månadsgvare Investera framtden och bl månadsgvare på rahfo.se eller rng Ge en gåva/gratulatonsgåva På rahfo.se kan du enkelt ge en gåva eller gratulatonsgåva med dtt betalkort eller sätta n valfrtt belopp på plusgro (CAF) eller (GV). Ge en mnnesgåva Hedra en avlden med en gåva tll cancer- forsknngen lka välkommet som en blomma! Ett vackert mnnesblad skckas tll den som är närmast anhörg eller tll den begravnngsbyrå som ombesörjer begravnngen. Du väljer själv motv och dn personlga hälsnng som du vll ska stå mnnesbladet. Testamentera Genom att skrva ett testamente vsar du hur du vll att dn kvarlåtenskap ska fördelas. Ett testamente är en trygghet för dna anhörga det gör att de kan känna tll och respektera dn ssta vlja. Då fonderna är skattebefrade kan v avyttra värdepapper eller fastgheter utan att betala kaptalvnstskatt. Bl företagsvän Vd en gåva över kronor får dtt företag: Dplom Exponerng av företagsnamnet på rahfo.se Banner att använda på er hemsda Swsha dtt stöd tll INFORMATION Radumhemmets Forsknngsfonder Box 25, Solna Radumhemmet Karolnska Unverstetssjukhuset Solna Tel , JA, JAG VILL RÄDDA LIV OCH ANMÄLER MIG SOM MÅNADS GIVARE TILL RADIUMHEMMETS FORSKNINGSFONDER VARJE MÅNAD BIDRAR JAG MED: 500:- 400:- 300:- 200:- 100:- VALFRI SUMMA KRONOR BANKKONTO PERSONKONTO CLEARINGNUMMER KONTONUMMER BANKENS NAMN PERSONNUMMER - Cancerförenngen Stockholm Organsatonsnummer PlusGro: Stftelsen Konung Gustaf V:s Jubleumsfond Organsatonsnummer PlusGro: NAMN ADRESS POSTNUMMER/ORT E-POST DATUM/UNDERSKRIFT ALLMÄNNA VILLKOR FÖR AUTOGIRO, SE: SKICKA TALONGEN TILL: FRISVAR Radumhemmets Forsknngsfonder Svarspost Kundnummer Solna

16 16 Annons NextMeda Samarbeten nom onkolog fokus hos Bayer Bayer satsar på att såväl fånga upp nschade uppstckare med nnovatva portföljer som på att fördjupa sna samarbeten med akademn. Målet är att drva forsknng och utvecklng nom onkolog framåt. Bayer är ett globalt lfe scenceföretag med verksamhet 77 länder. Avdelnngen Bayer Pharmaceutcals fokuserar på receptbelagda produkter och på specalläkemedel nom områdena onkolog, hematolog och oftalmolog. Dvsonen omfattar även radolog, som tllhandahåller dagnostsk bldutrustnng samt kontrastmedel. Bayer AB Sverge Gustav III:s boulevard Solna Tel: Behovet av nya behandlngar nom onkolog är stort, vlket ställer avsevärda krav på utvecklngen av nnovatva produkter. Som en av marknadens större spelare har Bayer en strateg att etablera samarbeten med mndre bolag som utvecklar nschprodukter. V kan se tll att goda och nnovatva déer nte försvnner och v kortar tdsramen från utvecklng tll att läkemedlen når patenterna. Bayer bdrar med kunskap, resurser och erfarenhet, säger Sofa Peterson, produktchef nom onkolog för Bayer Skandnaven. Lysande exempel på samarbete Små bolag växer ofta fram krng specfka kunskapsområden och har en oerhörd spetskompetens, men senare utvecklngsfaser kan det vara svårt att möta de krav som ställs. Det krävs väldgt mycket arbete för att ett läkemedel ska gå från dé tll produkt och där har Bayer de resurser som behövs. Ett lysande exempel på våra samarbeten är med det amerkanska företaget Loxo, som har forskat fram två läkemedel för patenter med specfka genetska förändrngar. Konceptet är nytt, enkelt och samtdgt ntellgent ur ett medcnskt perspektv. Patenterna kan erbjudas behandlng oberoende av vlket organ cancern har stt ursprung, berättar Per Sandström, medcnsk chef för onkolog och hematolog. Sofa Peterson, produktchef nom onkolog och Per Sandström, medcnsk chef för onkolog och hematolog. Foto: Johan Marklund Utökar sna nätverk Framöver lgger Bayers fokus på att lansera ett flertal nya läkemedel på ett för patenterna så optmalt sätt som möjlgt. Man vll även förstärka och förnya olka samarbeten. V sktar på att utöka och fördjupa våra nätverk och som ett led detta flytta Bayers kontor tll Karolnska Insttutets område V ntensferar även samarbetet med det fnska företaget Oron, där utvecklngen av ett nytt läkemedel mot prostatacancer närmar sg marknaden. Även samverkan med det natonella kvaltetsregstret krng prostatacancer för kvaltetsuppföljnng vården för ökad optmerng av behandlngar och patentupplevelse värderar v högt. Det är en spännande utvecklng, avslutar Sofa. Annons NextMeda Brstol-Myers Squbb utvecklar framtdens mmunterap Brstol-Myers Squbb (BMS) har en lång tradton av att utveckla mmunonkologska läkemedel. Företagets första mmunonkologska läkemedel kom 2011 och var rktat mot malgnt melanom. Genom att analysera mmunonkologska bomarkörer och kombnera olka preparat utvecklar BMS framtdens mmunterapeutska läkemedel. Ulrka Brunell Abrahamsson och Magnus Andersson, medcnska rådgvare på Brstol-Myers Squbb. Foto: Gonzalo Irgoyen I över 50 år har BMS fokuserat på att upptäcka och utveckla läkemedel för att bekämpa cancer och förbättra lvet för patenterna. BMS har det största mmunonkologska programmet världen och tdnngen Scence utsåg 2013 mmunterap tll det största vetenskaplga genombrottet nom all forsknng. Brstol-Myers Squbb AB Tel: E-post: nfosverge@bms.com V fokuserar mycket på att kombnera olka mmunonkologska läkemedel med varandra och med andra typer av cancerläkemedel för att undersöka vlka effekter det kan ha för patenterna. Tdgare utvecklade v ofta läkemedel för specfka cancerdagnoser, men dag har v en bredare utgångspunkt våra klnska prövnngar. För tllfället pågår exempelvs studer på ett femtotal olka cancerformer, säger Ulrka Brunell Abrahamsson, medcnsk rådgvare på Brstol- Myers Squbb. Bdrar tll jämlk cancervård En nyckelfaktor för BMS är förstås en nära samverkan med sjukvården, både krng klnska prövnngar och med utbldnngsnsatser för läkare och sjuksköterskor. Utbldnngstllfällena ger även en bra möjlghet för deltagarna att utbyta erfarenheter med varandra gällande behandlngar vd olka typer av cancer. På senare år har den natonella processen för att få ut nya, godkända sjukhusläkemedel tll sjukvården kontnuerlgt effektvserats. Det är oerhört glädjande eftersom det bdrar tll en mer jämlk vård när nya läkemedel når patenter hela landet, säger Magnus Andersson, medcnsk rådgvare på Brstol- Myers Squbb. Förutom ren läkemedelsforsknng bedrver BMS också en ntensv forsknng för att försöka htta olka bomarkörer som skulle kunna förutsäga effekten av mmunologska läkemedel. Ett område som undersöks är olka genetska markörer för att se om de skulle kunna förutsäga läkemedlens effekt på olka undergrupper av cancer. V har på senare år dessvärre noterat en nedgång antalet patenter som deltar våra klnska studer. För att öka rekryterngsunderlaget bör svensk sjukvård nspreras av andra nordska länder, där läkare nte admnstrerar klnska studer vd sdan av stt ordnare arbete, säger Ulrka Brunell Abrahamsson.

17 NextMeda Annons 17 Globala samarbeten som drver forsknngen framåt V kommer nte att kunna bota all cancer men nom to år kan v trolgen behandla merparten av våra patenter med effektva läkemedel som ger god lvskvaltet och lång överlevnad, säger Qang Pan Hammarström, professor vd Karolnska Insttutet. Qang Pan Hammarström, professor vd Karolnska nsttutet. Foto: Johan Marklund Theodoros Foukaks, överläkare vd Karolnska unverstetssjukhuset och docent vd Karolnska Insttutet. Foto: Håkan Flank StratCan är en satsnng som fnanseras av regerngen för att stärka och expandera den redan dag starka cancerforsknngen vd Karolnska Insttutet. Under StratCans paraply fnns ett brett spektra av spännande forsknngsprojekt olka faser. Qang Pan Hammarströms forsknng är nrktad på mantelcellslymfom, en malgn tumörsjukdom som utgår från en grupp B-lymfocyter som normalt fnns lymfkörteln. Det är en ganska ovanlg cancerform, Sverge drabbas crka 130 personer årlgen av sjukdomen. Problemet är att den är svår att bota. De flesta patenter blr bättre efter första behandlngen men sjukdomen kommer tllbaka. Återfallen upprepas gång på gång med tlltagande läkemedelsresstens och allt svårare sjukdom. Tllsammans med forskargrupper från MD Anderson Cancer Center Houston, Tanjn Medcal Unversty Cancer Insttute Tanjn och Karolnska Insttutet arbetar Qang Pan Hammarström och hennes forskargrupp för att öka kunskapen om mekansmerna bakom mantelcellslymfom. Tllsammans hoppas v kunna kartlägga vad som lgger tll grund för återfall och terapeutskt motstånd. V hoppas också kunna dentfera potentella bomarkörer som kan förutsäga behandlngsresultat, vlket på skt kan leda tll utvecklng av ndvdualserad behandlng av patenter med mantelcellslymfom. Två huvudspår Forsknngen följer två huvudspår där det ena är att förstå mekansmerna bakom den nu vanlgaste terapn mot mantelcellslymfom. Ett andra spår är att förstå resstensmekansmerna bakom den nya mmunterapn. Den nya terapn har rönt stor framgång, men 20 procent av patenterna svarar ändå nte på behandlngen. Genom detta samarbete mellan forskargrupper på tre olka kontnenter hoppas v få fram data som vsar varför behandlngen bara fungerar på vssa, så att v förväg vet vlka patenter som kommer att ha nytta av behandlngen och nte, förklarar Qang Pan Hammarström. På skt hoppas hon att forskarsamarbetet ska bdra tll att mantelcellslymfom blr en kronsk sjukdom som går att kontrollera. V kommer nte att kunna bota alla patenter, men v kommer trolgen att kunna behandla de flesta med effektva läkemedel så att de trots sn sjukdom kan leva ett långt och bra lv. Fruktbart samarbete Även Theodoros Foukaks, överläkare vd Karolnska unverstetssjukhuset och docent vd Karolnska Insttutet, arbetar med ett nternatonellt forsknngsprojekt under StratCans paraply. Tllsammans med en grupp vd MD Andersson Cancer Center Houston gör v en stude krng terapresstens vd trppelnegatv bröstcancer. Detta är en mycket aggressv form av bröstcancer där cytostatka är det enda möjlga behandlngsalternatvet. Genom att studera genuttryck och göra analyser av ensklda celler vlle forskarna ta reda på vad det är som gör att patenten nte svarar på behandlng. Va analys av bopser före och under behandlngens gång följde forskarna de olka populatonerna av tumörceller under behandlngen. Det unka var att v på sngelcellsnvå tumören kunde se vad som hände när patenten fck cytostatka. Det forskarna kom fram tll var att det fnns celler som är resstenta redan från början och att dessa celler efter en tds behandlng är överrepresenterade tumören. V såg även att cellerna som överlevde hade anpassat stt genuttryck för att motstå behandlngen. Denna kunskap kan nästa steg användas tll att utveckla klnskt användbara metoder för att dentfera tumörer som har dessa celler. Om v vet att en tumör nnehåller resstenta kloner nnan behandlng ges kan v använda andra teraper och läkemedel, och på så vs förbättra behandlngen av patenter som dag är resstenta mot kemoterap och har dålg prognos. Theodoros Foukaks påpekar att studen är ett bra exempel på hur ett samarbete mellan grundforskare som gör avancerade molekylära analyser, och klnska forskare som gör klnska studer på patenter, kan leda fram tll vktga slutsatser. V behöver varandra; tllsammans kan v drva forsknngen framåt. StratCan är en satsnng som fnanseras av regerngen för att ytterlgare stärka cancerforsknngen Sverge och kombnerar cancerbolog med klnsk onkolog genom att samla forskare från olka dscplner. Det övergrpande målet är att generera nya vetenskaplga upptäckter som snabbt kan övergå klnsk användnng. Stöd för programmet kommer från regerngen genom de så kallade strategska ntatven. Ovanstående forsknngsprojekt har även anslag från KI-MDACC Collaboratve Grants som stöder forsknngssamarbeten mellan KI och MD Anderson Cancer Center vd Unversty of Texas, Houston. StratCan Karolnska Insttutet Stockholm Tel (KI växel): E-post: stratcan@k.se

18 18 Annons NextMeda Novarts utvecklar nästa generatons cancerläkemedel Novarts har en lång hstora nom onkolog och är dag världens näst största läkemedelsbolag nom området. Novarts ambton är att nå avgörande genombrott som verklgen åstadkommer förändrng för cancerpatenter. Ett nära partnerskap med klnska samverkanspartners är en självklarhet, lksom att arbeta långsktgt och utforska nya behandlngsmetoder. Barbro Holm, medcnskt ansvarg för Novarts Nordens bröstcancerportfölj. Foto: Gonzalo Irgoyen Erk Heegaard, ansvarg för onkologsk läkemedelsutvecklng på Novarts Norden. När v utvecklar och forskar krng nya onkologska läkemedel så gör v det utfrån ett betydelsefullt uppdrag, nämlgen att förbättra och förlänga männskors lv. Jag är övertygad om att v befnner oss början av en ny renässans som präglas av avgörande vetenskaplga genombrott, såväl på läkemedelsbolag som nom akademn. Dessa genombrott kommer förstås att så smånngom resultera nästa generatons cancerläkemedel, säger Erk Heegaard, ansvarg för onkologsk läkemedelsutvecklng på Novarts Norden. V är det läkemedelsbolag som de senaste åren genomfört flest klnska studer Norden. I dagsläget har v ett tjugotal cancerläkemedel regstrerade. V värdesätter detta partnerskap mycket högt, då det hjälper oss att drva nnovatv utvecklng tll gagn för framtda cancerpatenter, säger Erk Heegaard. CAR-T, spännande utvecklng nom cancervården Novarts fokuserar även på att forska krng och utveckla onkologbehandlngar som baseras på CAR-T, chmerc antgen receptors på T-celler, vta blodkroppar som har en central roll mmunsystemet. CAR kan beskrvas som målsökande protener som laboratoret fästs på ytan av T-celler med genteknk. När sådana modferade T-celler återförts tll en patent söker CAR-T-cellerna upp tumörceller och dödar dem. Med CAR-T bekämpas en tumörsjukdom med hjälp av målstyrda och omprogrammerade celler från patentens eget mmunsystem. Vår ambton är att vara världsledande på att utveckla CAR-T-behandlngar, säger Rchard Flaaten, medcnskt ansvarg för CAR-T på Novarts Norden. Den teknska utvecklngen nom CAR-T går snabbt. I dagsläget behandlas patenten med sna egna omprogrammerade celler, men framtden är det möjlgt att man stället väljer att behandla med celler som kommer från externa källor. CAR-T är spännande eftersom det är en terap som befnner sg skärnngspunkten mellan cellterap, mmunterap och genterap. Novarts arbetar för att patenter runt om världen ska kunna ta del av denna nnovaton, säger Rchard Flaaten. Kombnatoner av olka endokrna och rktade läkemedel Novarts har ett långt arv nom bröstcancer, ett område där de haft läkemedel över tjugo års td. Novarts har en fortsatt stark ppelne nom bröstcancer, som är den vanlgaste cancerdagnosen bland kvnnor. I framtden kommer olka kombnatoner av endokrna läkemedel, rktade läkemedel och mmunonkologska läkemedelskanddater att skräddarsys för olka grupper av bröstcancerpatenter, säger Barbro Holm, medcnskt ansvarg för Novarts Nordens bröstcancerportfölj. V genomför många studer, värdesätter akademska och klnska forsknngssamarbeten nom bröstcancer mycket högt och hoppas på ännu fler nom Sverge. Vår vson vad gäller sprdd bröstcancer är att patenterna framtden kan betrakta det som en lvslång sjukdom, att det fnns läkemedel som möjlggör en normal lvslängd. Regstrerngsstuderna för Rchard Flaaten, medcnskt ansvarg för CAR-T på Novarts Norden. samtlga våra bröstcancerläkemedel har gått Norden, säger Barbro Holm. Vetenskaplg forsknng drver Novarts nnovaton. Våra forskare arbetar för att flytta gränserna nom vetenskapen, bredda vår förståelse för sjukdomsmekansmer och utveckla nya produkter för patenternas bästa. V fokuserar på terapområden där v ser störst medcnskt behov och där v tror att vetenskaplga verktyg för att ta tu med dessa behov är nom räckhåll. Novarts Sverge AB Box Täby Tel SE

19 NextMeda Incyte fokuserar på nnovatv, klasssk läkemedelsutvecklng Annons 19 Foto: Johan Marklund Incyte startades 2002 av ett antal hängvna forskare som drömde om att starta ett forsknngsntensvt och nnovatvt läkemedelsbolag med ambtonen att ta substanser från dé tll godkänt läkemedel. Incyte har uppmärksammats för sn nnovatva och flexbla företagskultur. Två år rad har Incyte funnts med på Forbes lsta över världens to mest nnovatva företag. Företaget har en utvecklngsportfölj bestående av 20 kanddatsubstanser nom två fokusområden: hematolog och onkolog. Vår spetskompetens som företag är utvecklandet av små molekyler va klasssk läkemedelsutvecklng, men Incyte startades 2002 Delaware, USA. Här fnns även det globala huvudkontoret. Sedan 2016 har Incyte även verksamhet Europa. I Sverge fnns företagets nordska huvudkontor, beläget centralt Stockholm. Globalt har Incyte medarbetare. Företaget är forsknngsntensvt med fokus på att utveckla läkemedel nom onkolog och hematolog, huvudsak egen reg från ntal forsknng tll lanserat läkemedel. Incyte Boscences Nordc AB Barnhusgatan Stockholm Tel: v har även bologska läkemedel vlket ger en stor bredd vår portfölj säger Johan Hultén, medcnsk drektör på Incyte. Effektv utvecklngsprocess En strömlnjeformad och ntegrerad samverkansprocess mellan kem och bolog bdrar tll att v arbetar effektvt och kan utveckla ett stort antal läkemedelskanddater parallellt, säger Danel Thunström, medcnsk rådgvare på Incyte. De har båda en bakgrund på stora läkemedelsbolag, men attraherades av Incyte eftersom det är ett forsknngsntensvt och småskalgt bolag. Det nnebär korta beslutsvägar och att man snabbt kan följa upp ntressanta forsknngsspår. Incyte stöttar gärna akademsk forsknng nom onkolog / hematolog och ser gärna att fler läkare ges möjlghet att genomföra akademsk forsknng. Danel Thunström, medcnsk rådgvare och Johan Hultén, medcnsk drektör på Incyte. Klnska studer på nordsk nvå Incyte har alltd en bred forsknngsmässg utgångspunkt. När de dentferat en potentell läkemedelskanddat följer de spåret och utforskar vlka tumörformer och markörer den kan fungera på. Klnska studer är en avgörande pusselbt läkemedelsutvecklngsprocessen. När det är möjlgt ser v på Incyte gärna klnska samarbeten över landsgränserna nordska samarbeten. I många fall ger det oss Norden en bättre chans att få ht spännande studer som annars skulle gått tll större europeska länder, säger Johan Hultén. NextMeda Annons Ledande på tumörrktade mmunteraper mot sprdd cancer V har unka teknologer och unk kompetens med en enorm v-känsla bolaget. Medarbetarna är motorn som drver utvecklngen framåt, säger Per Norlén, vd för Allgator Boscence som utvecklar tumörrktade mmunteraper mot cancer. Det Lundabaserade forsknngsbolaget Allgator har som mål att bl Allgator Boscence utvecklar antkroppsbaserade läkemedel för behandlng av cancer. Bolaget är specalserat på utvecklng av tumörrktade mmunteraper, synnerhet agonstska mono- och bspecfka antkroppar, och är verksamt de tdga faserna av läkemedelsutvecklngen, från dé tll klnska fas II-studer. Allgator Boscence AB Scheelevägen Lund Tel: världsledande nom tumörrktad mmunterap. En resa som startade redan runt mllenneskftet men som fck extra fart för tre år sedan då bolaget slöt ett hstorskt avtal med läkemedelsbolaget Jansen. Avtalet gällde den globala lcensen för en antkropp som kan användas för mmunterap mot cancer. Just nu råder något av en boom nom utvecklngen av onkologsk mmunterap. Det som skljer Allgator från mängden är dels att de redan kommt en bra bt på väg, dels att deras antkroppar är tumörrktade. Poängen är att antkropparna ska vara aktva enbart nne tumörmljön och nte resten av kroppen. Det kan tll exempel uppnås genom att v utvecklar antkroppar med både en tumörbndande och en mmunaktverande del, som gör att antkroppen lokalseras tll tumören för att sedan stanna där och ackumuleras tumörmljön, förklarar Per Norlén. Ytterlgare en teknologsk fness är att den mmunaktverande delen är beroende av att den andra delen är bunden för att kunna bl aktv. Antkroppen är alltså naktv medan den crkulerar kroppen och blr aktv först tumören. Detta är ett sätt att få mmunaktverngen så selektvt rktad mot tumören som möjlgt. Mlstolpe För ett par månader sedan passerade Allgator en ny och vktg mlstolpe stt utvecklngsarbete. Janssen har beslutat att starta en klnsk kombnatonsstude med vår antkropp ADC-1013 och en av deras egna läkemedelskanddater Per Norlén, vd för Allgator Boscence. som hämmar målreceptorn PD-1, den domnerande mmunantkroppen nom detta område. Kombnatonen är särsklt ntressant eftersom vår klnska produkt går på en annan cellpopulaton än PD-1, vlket väntas ge terapeutska synerger. För framtden hoppas han att Allgators produkter ska bdra tll att överlevnaden patentpopulatonen ökar. V vll bdra med något nytt som för utvecklngen framåt och verklgen gör skllnad för patenter med sprdd cancer.

20 20 Annons NextMeda Genforsknng som snabbt kommer patenterna tll nytta Jag vll bdra tll att färre männskor får cancer och att de som drabbas får rätt behandlng. Det säger Veronca Höom, senor forskare vd KI och genetsk vägledare på mottagnngen för ärftlg cancer vd Karolnska Unverstetssjukhuset. Veronca Höom, senor forskare vd KI och genetsk vägledare på mottagnngen för ärftlg cancer vd Karolnska Unverstetssjukhuset. Foto: Johan Marklund Veronca Höom arbetar med att leta efter gener som kan orsaka melanom famljer. Ett av hennes forsknngsspår handlar om att undersöka om melanompatenter som fått sprdd sjukdom har något medfött som bdrar tll hur de svarar på behandlng med de nya, målnrktade teraperna. Många tttar på tumörer för att se vlka patenter som svarar och nte svarar på behandlng. V tttar stället på arvsmassan och om medfödda faktorer kan påverka hur en person svarar på olka läkemedelsbehandlngar. Även om detta handlar om grundforsknng kan resultaten komma tll snabb patentnytta. I tdgare studer har v sett att de famljer som har en känd, medfödd mutaton som ökar rsken för melanom, även hade ökad rsk för att få annan cancer. Dessa resultat fck v n vårdprogrammet för melanom som nnebär att de kommer patenter tll konkret nytta bland Svetlana Bajalca Lagercrantz, överläkare och docent vd Karolnska Insttutet. Foto: Håkan Flank annat form av screenng för den här högrskgenen. Genetsk vägledare När Veronca nte forskar arbetar hon klnk som genetsk vägledare på mottagnngen för ärftlg cancer vd Karolnska Unverstetssjukhuset. Det nnebär att jag numera träffar famljerna på rktgt och nte enbart va provrör och datorer. Det blr en form av korsbefruktnng där jag tar forsknngen tll klnken, men även tvärtom eftersom patentkontakterna ger uppslag tll ny forsknng. Om to år hoppas Veronca att forsknngen kommt så långt att det går att htta den genetska orsaken bakom hudcancer fler famljer. Jag tror att v framtden kommer att kunna dentfera högrskpersoner och följa dem med preventva åtgärder så att de nte utvecklar cancer överhuvudtaget. Målet är att bdra tll att färre männskor får cancer och att de som ändå drabbas får rätt behandlng. Mutaton TP53 Svetlana Bajalca Lagercrantz, överläkare och docent vd Karolnska Insttutet, är nne på samma spår. Ett av hennes forsknngsprojekt handlar om famljer som har en medfödd mutaton TP53, en gen som har en central roll för att skydda mot cancer. Om genen nte fungerar normalt ökar rsken för att utveckla tumörer och varannan tumör har en skada just TP53. Personer som har en medfödd förändrng TP53 har därför nästan 100 procent rsk för att drabbas av cancer någon gång lvet. Idag känner v tll crka hundra famljer Sverge som bär på denna ärftlga cancerrsk. Rsken att ärva en skadad gen är 50 procent och därför nsjuknar nästan varannan ndvd dessa famljer, och hälften av alla får en tumör nnan 30 års ålder. Intressant sammanhanget är att två tredjedelar av famljerna har ett generellt cancersyndrom, L-Fraumen syndrom, där tumörer utvecklas framförallt bröst, hjärna, bndväv och bnjurar och kan komma tdgt, ofta redan under barndomen. Övrga famljer verkar enbart utveckla ärftlg bröstcancer, och det först vuxen ålder. Forsknngsgruppen arbetar nu med att karaktersera TP53-mutatonerna hos famljerna de olka grupperna syfte att kunna koppla dem antngen tll famljer med enbart ärftlg bröstcancer eller tll famljer med L-Fraumen syndrom. Syftet är att kunna koppla genetsk förändrng tll drekt klnsk användnng. Genom att veta vlka rsker som förelgger de ensklda famljerna kan v hjälpa patenterna bättre och mer målnrktat, förklarar Svetlana. Flera spår TP53 är en gen som kommuncerar med många andra gener. Ett kompletterande forsknngsspår är därför att undersöka om den genetska mljön, det vll säga hur omgvande genetska faktorer som mutatonerna verkar nom, kan påverka cancerrsken. V utvärderar just nu ett kontrollprogram där v nom det natonella projektet SVEP53, Svenska TP53-studen, bland annat gör helkropps-mr på frska personer berörda famljer. Dessutom studerar forsknngsgruppen om läkemedel som stablserar skadat TP53 kan användas för preventon. Om v stablserar rskpersonernas medfödda TP53 kanske v kan förhndra att tumörer utvecklas, vlket är det övergrpande målet. Förhoppnngen för framtden är att med hjälp av screenng och förebyggande behandlng förhndra att ndvder dessa famljer nsjuknar cancer, fastslår Svetlana. Mottagnngen för Ärftlg Cancer lgger organsatorskt under Tema Cancer och har sna lokaler gamla Astrd Lndgrens sjukhus, plan 8. Svetlana Bajalca Lagercrantz är patentflödeschef för denna enhet där såväl läkare som genetska vägledare arbetar. Nya Karolnska Sjukhuset Mottagnngen för Ärftlg Cancer ALB, B-hssen plan 8 (QB84) Tel:

21 NextMeda Annons 21 V sktar på att stoppa cancer redan nnan den uppstår Det vktga med läkemedelsutvecklng är att skapa patentnytta. Och v sktar nte bara på att htta nya behandlngsmöjlgheter, målet är att kunna hndra cancern nnan de första symtomen uppstår, säger Krstna Sandström, medcnsk drektör vd Janssen. Onkolog och hematolog är två av Janssens främsta fokusområden. Den övergrpande vsonen är att omvandla cancer tll en sjukdom som går att bota eller förhndra. V har haft förmånen att arbeta med produkter och samarbetspartners som genererar en del stora banbrytande möjlgheter för patenterna, bland annat nom multpelt myelom men även på lymfomsdan. Tllsammans med andra nya behandlngsmöjlgheter gör det att v dag ser en annan cancervård än bara för några år sedan, säger Krstna Sandström. De nya forsknngsframstegen nnebär nte bara nya möjlgheter för patenterna, de för även med sg nya utmanngar för såväl vård, myndgheter som ndustr. Janssen är en del av Johnsson & Johnsson-koncernen och har verksamhet mer än 150 länder världen över med närmare medarbetare. Janssen har funnts Norden sedan 1956 och är medlem de nordska läkemedelsndustrförenngarna. Företaget fnns alla fem nordska länder. Janssen Box Solna Besöksadress: Kolonnvägen 45 Tel: Krstna Sandström, medcnsk drektör och Marlene Mozart, hematolog och medcnsk rådgvare vd Janssen. Foto: Johan Marklund Idag är förväntnngarna på att nya godkännanden och tllgång tll nya behandlngsmöjlgheter ska komma ut betydlgt snabbare tll klnk. Samtdgt måste v som forskande bolag kunna säkerställa att v har en tllräcklg patentsäkerhet och att v faktskt kan lova det v tror att molekylen ska tllhandahålla. Detta ställer nya krav på oss både vad gäller uppföljnngar av patentdata och resultat. Immunonkolog Immunonkolog grundar sg på nskten om hur kroppens eget mmunförsvar kan utnyttjas för att bekämpa cancer, ett område där Janssen var tdgt ute. Idag ntroduceras allt fler mmunteraper mot cancerformer som httlls förknppats med hög dödlghet. Det som är fascnerande med mmunterap är att det som börjar med en ndkaton kan utvecklas tll att omfatta flera andra cancerdagnoser. I det fortsatta utvecklngsarbetet kan man ofta upptäcka att behandlngsmekansmen också har något gemensamt med andra tumörformer. Ta tll exempel PD1-hämmarna som fungerar på alltfrån malgnt melanom tll lungcancer och Hodgkns sjukdom. Detta är vtt sklda tumörformer som tdgare nte har kunnat svara på samma typer av cytostatka. Dagnosområdet kan öka, vlket är mycket spännande, säger Marlene Mozart, hematolog och medcnsk rådgvare vd Janssen. Att hon, efter att ha arbetat nom den klnska vården mer än 25 år, för två år sedan började på Janssen förklarar hon med att hon vll kunna hjälpa fler: Mn drvkraft är densamma som tdgare, patentnytta. I mtt arbete som medcnsk rådgvare kan jag bdra tll att nformatonen om de senaste behandlngarna sprds tll läkarkåren och snabbt kan komma patenterna tll nytta. På så vs hjälper jag nte längre en taget utan flera på en gång. Samarbete Krstna Sandström påpekar att nya behandlngsformer ofta presenteras som en ssta lnjens behandlng, alltså tll de allra mest sjuka patenterna där det nte längre fnns några andra behandlngsalternatv. Över td brukar det vsa sg att det nte är där som behandlngen har stt största värde utan att det är tdgare sjukdomsblden. Detta är ett lärande som kommer över td och som kräver samarbete med den patentnära vården syfte att nå optmal behandlng. Förutom mmunonkolog handlar en stor del av bolagets forsknng om nya enzymer, antkroppar och CAR T-celler. V har även ett stort forsknngsområde där v tttar på mkrober, alltså bakterestammar och tarmflora, och hur de kan påverka teraputfallet hos olka patenter. Om 15 år kanske förebyggande cancerbehandlng handlar om att gå n och köpa en vss probotka på apoteket eller lvsmedelsbutken, säger Krstna Sandström. Hon konstaterar att behandlngsutvecklngen nom cancer gått snabbt framåt under senare år. Något som även påverkat Janssens vson. Idag har v höjt sktet från att förbättra och förlänga lv tll att ta bort sjukdomen helt och hållet. På lte längre skt är vsonen att förhndra cancersjukdom redan nnan den uppstår.

22 22 Annons NextMeda Europa kraftsamlar mot cancer EU:s mål är att tre av fyra cancerpatenter ska vara långtdsöverlevare år Ett kommande Comprehensve Cancer Centre Stockholm kommer att vara en vktg del av den strävan, säger Ulrk Rngborg, ansvarg för Cancer- Centrum Karolnska. Ulrk Rngborg, ansvarg för CancerCentrum Karolnska. Under de senaste 20 åren har EU startat flera projekt för att bekämpa cancer. Ett exempel Eurocan Platform som koordnerats av Karolnska Insttutet och som genererat Cancer Core Europe, CCE, ett konsortum som banar väg för ett framtda gemensamt cancernsttut för hela Europa. CCE, vlket Karolnska Insttutet medverkar, omfattar dag sju välrenommerade, klnskt nrktade cancerforsknngscentra. Det långsktga målet är att etablera ett varaktgt vrtuellt europeskt cancernsttut där varje land bdrar med att skapa förutsättnngar för translatonell cancerforsknng, vlket är ett måste för förbättrad vård, säger Ulrk Rngborg. Parallellt med CCE, där tyngdpunkten lgger på terapforsknng med nrktnng på ndvdualserad behandlng, utvecklas nu Cancer Preventon Europe, CPE, med fokus på förebyggande cancerforsknng. CancerCentrum Karolnska, CCK, är ett centrum för expermentell cancerforsknng vd Karolnska Unverstetssjukhuset. Här kan starka forskargrupper blda nätverk med klnska forskare för utvecklng av translatonell forsknng som nnebär att nya forsknngsrön med bättre dagnostk och behandlngsmetoder snabbare kan nå patenter. Den fysska närheten tll Radumhemmet underlättar detta. CancerCentrum Karolnska Karolnska Unverstetssjukhuset Solna Stockholm Tel: CPE är ett konsortum som nu omfattar to cancercentra Europa, varav Karolnska Insttutet är ett. Att dessa ntatv lämnat projektstadet och blvt verklghet är resultatet av ett långsktgt samarbete mellan Europeska kommssonen och representanter för cancerforsknngen. Flera av oss har vart med från starten för 17 år sedan, och ägnat tden åt utvecklngen av strateger syfte att få tll de förutsättnngar som krävs för samverkan en komplex och fragmenterad cancerverksamhet. Innovaton Det målmedvetna arbetet har lett fram tll en tydlg, europesk forsknngsstrateg för cancerbekämpnng. Inför kommande år har kommssonen ambtonen att bättre knyta hop forsknng med nnovaton. Problemet för vårt område har vart att EU:s program har haft stor tyngdpunkt på teknsk nnovaton. Nu har målet för lfe scences precserats, vlket nnebär att forsknngen måste skapa nnovaton för patenten, det vll säga öka bot, förlänga överlevnad och förbättra hälsorelaterad lvskvaltet. För hur bra en teknologsk nnovaton än är, om den nte är av betydelse för patentverksamheten, ja då är den ontressant, fastslår Ulrk Rngborg. Så medan de tdgare EU-programmen haft offcellt fokus på utmanngar kommer det nya programmet att ha fokus på mssons, det vll säga ett Msson for Cancer. Grunden tll hela detta tänk är Cancer Core Europe och Cancer Preventon Europe; jag ser det som oerhört betydelsefullt att den europeska cancerbekämpnngsarenan nu växlar karaktär. Svenskt engagemang Sverge och Karolnska Insttutet tar aktvt del dessa planer. V har dag Personalsed Cancer Medcne-gruppen (PCM) som motor och som drver den svenska medverkan CCE med stöd av Radumhemmets Forsknngsfonder. Hela tanken bakom konsortet är att främja utvecklng av ndvdualserad cancerterap och PCM-programmet, som leds av professor Ingemar Ernberg, är ett vktgt led det arbetet, fastslår Ulrk Rngborg. Att forskare CCK, Cancer Centrum Karolnska, nu flyttar tll laboratorer Nya Karolnska Sjukhuset öppnar ytterlgare nya möjlgheter den rktnngen. Den klnska patologn stannar kvar på sn befntlga plats CCK-byggnaden och när de andra lokalerna frgörs hoppas v kunna skapa en molekylärpatologsk plattform samarbete med Sc LfeLab. V får då ännu en vktg pusselbt på plats och ökade utrymmen för PCM-programmet för utvecklngen av ndvdualserad cancerbehandlng. Han berättar att Karolnska Unverstetssjukhuset tllsammans med Karolnska Insttutet har ansökt om ackredterng för ett Comprehensve Cancer Centre, vlket man kvaltetssäkrar vården och med den translatonella cancerforsknngen skapar nnovaton. Sammantaget är detta flera stora steg på vägen mot att Karolnska Insttutet tllsammans med Karolnska Unverstetssjukhuset ska bl fullvärdg medlem Cancer Core Europe.

23 NextMeda Annons 23 Immuncum: Ökar överlevnaden för cancerpatenter Hjälper mmunsystemet att bekämpa cancer: Vta blodkroppar från frska blodgvare modferas för att stmulera ett ndvduellt mmunsvar mot tumörer hos cancerpatenter. Resultaten från den första klnska studen stöder potentalen att förlänga överlevnaden! I vår första klnska stude har v behandlat patenter med nyupptäckt sprdd njurcancer som uppvsade en medanöverlevnad på 4 år, jämfört med förväntat 1,5 år, säger Carlos de Sousa, VD för Immuncum. Han syftar på den klnska Fas I/II-studen med Immuncums huvudprodukt lxadencel. Med utgångspunkt de postva resultaten hos den första llla patentgruppen genomförs nu en Fas II-stude på 88 njurcancerpatenter. Ilxadencel är nte enbart avsedd för njurcancer, utan är även framtagen för behandlng av många typer av solda tumörer. Immuncum har slutfört en levercancer-stude och håller på att genomföra en stude på patenter med gastrontestnal stromacellstumör (GIST), och planerar att rekrytera patenter med huvud- och halscancer, lungcancer samt magcancer tll en stude med planerad start senare år. I studerna httlls har lxadencels säkerhetsprofl vart god. Så länge den går att njcera tumören eller metastaserna kan v behandla patenterna. V ser en rad olka cancerformer där lxadencel skulle kunna användas, säger Carlos de Sousa. Unk produkt Immunonkolog, det område som Immuncum är verksamt nom, handlar om att få patentens eget mmunsystem att angrpa och döda cancercellerna. Det är ett spännande och snabbväxande område med många aktörer, men Immuncum har en unk produkt jämfört med andra cellbaserade alternatv. Carlos de Sousa, VD för Immuncum. Ilxadencel är en frusen produkt som kan lagras på hylla (off-the-shelf), med en hållbarhet på 36 månader och som kan lagras drekt på sjukhusen, säger Carlos de Sousa. Ilxadencel tllverkas genom en kvaltetskontrollerad process Tyskland. Av de framtagna vta blodkropparna från en blodgvare kan Immuncum producera omkrng 100 doser, vlket nnebär att en enda blodgvare kan hjälpa tll att behandla upp tll 50 patenter. Immuncum etablerar ett unkt angreppssätt nom mmunonkolog genom utvecklng av lagrngsbara allogena cellbaserade teraper. Vårt mål är att bekämpa cancer genom att aktvera och stärka patentens eget mmunförsvar, och därmed förbättra överlevnad och lvskvaltet. Företagets ledande produkt, lxadencel, har potentalen att bl en grundstomme modern kombnatonsbehandlng av ett flertal olka solda tumörformer. Immuncum AB: Grafska vägen Göteborg Klarabergsvadukten Stockholm Tel: Emal: nfo@mmuncum.com Immuncums utvecklng av lxadencel går snabbt framåt, med målsättnngen att få fram behandlng tll cancerpatenter. NextMeda Annons Banbrytande lcensavtal mlstolpe för AroCell AroCell, som utvecklat en teknolog för att mäta koncentraton av enzymet TK1 blod, tecknade under våren ett globalt ckeexklusvt lcensavtal med Roche. Roche kommer att utveckla ett dagnostskt test för förbättrad cancerdagnos och behandlng med hjälp av AroCells teknolog. AroCell utvecklar standardserade moderna blodtest för att stödja behandlng, prognos och uppföljnng av cancerpatenter. AroCells teknk är baserad på patenterade metoder som mäter protenet Thymdne Knase 1 (TK1) ett blodprov. Staffan Erksson, forsknngschef och en av grundarna av AroCell. Vår teknolog mäter celldelnng och cellsönderfall kroppen genom förhöjnngar av TK1 blodet. Det nnebär att v kan dentfera tdga symtom på cancersjukdomar, synnerhet lymfom och leukemer. Med vårt test, som baseras på antkroppar, kan man även mäta solda tumörer. De kan vara något svårare att upptäcka på ett mycket tdgt stadum eftersom antalet tumörceller är få, säger Staffan Erksson, AroCells forsknngschef och en av grundarna. Roche kommer att ansvara för klnsk valderng och fnanserng av testet som föregår den globala lanserngen på den kapactetsstarka cobas-plattformen. Accelererar processen V är mycket stolta över att Roche valt att samarbeta med oss för att vdareutveckla vår teknolog för att mäta koncentraton av TK1 blod. Det här är en fantastsk framgång för AroCell som bolag men framför allt för TK1 som bomarkör nom cancerdagnostk och behandlng, säger Staffan Erksson. Roches omfattande forsknngsresurser, globala närvaro och gedgna kunskapsbank nnebär en acceleraton av processen som kan leda tll en framgångsrk kommersalserng av TK1. Lcensavtalet är ett värdefullt erkännande för oss, en bekräftelse på att TK1 är en vktg markör och att Roche har dentferat potentalen vår nnovaton. I förlängnngen kan det nnebära att v når väldgt många patenter globalt med vår testmetod, säger Staffan Erksson. Bomarkörer är en växande marknad. Lcensavtalet ger oss tllgång tll ett globalt klnskt nätverk och omfattande forsknngsresurser som bdrar tll att många patenter kan dra nytta av vår teknolog framöver, säger Claes Post, styrelseordförande AroCell. Claes Post, styrelseordförande AroCell. AroCell AB (publ) är ett svenskt bolag beläget Uppsala. AroCells tester har potental att upptäcka cancer på ett tdgt stadum. AroCells teknolog baseras på en nnovatv metod att mäta hur aggressv en cancertumör är genom att mäta hur snabbt tumörcellerna växer och sönderfaller. Detta görs med hjälp av ett enkelt blodprov.

24 24 Annons NextMeda Server stärker sn poston nom onkolog Server är ett nternatonellt läkemedelsföretag som drvs av en stftelse och har stt säte franska Suresnes. En vktg målsättnng för Server är att stärka sn ställnng nom onkolog. Företaget nterar därför förvärv och nleder samverkan med en rad olka aktörer från ndustrn och akademn. Ett förvärv av det rländska läkemedelsbolaget Shres samlade onkologverksamhet har nylgen kommuncerats. Under förutsättnng att förvärvet godkänns av myndgheterna så nnebär det en kraftfull förstärknng av Servers onkologverksamhet och ett betydelsefullt steg närmare Servers mål, att bl en vktg aktör nom onkologska läkemedel. Shres portfölj kompletterar på ett bra sätt Servers befntlga portfölj av onkologska läkemedelskanddater nom både solda tumörer och hematolog. Enlgt WHO:s uppskattnng kan de närmaste tjugo åren resultera 22 mljoner nya cancerpatenter globalt. För att möta de Server har anställda fördelade på 148 länder och hade 2017 en omsättnng på mer än 4 mljarder euro. Företagets tllväxt drvs av en konstant strävan efter nnovaton nom fem olka områden: onkolog, dabetes, kardovaskulära-, mmunonflammatorska- och neuropsykatrska sjukdomar samt aktvteter nom generska läkemedel. Server Sverge AB Box Solna Tel: Patrk Frberg, marknadschef för Servers svenska verksamhet, Smone Merforth, chef för klnska forsknngsavdelnngen Norden och Baltkum och Florent Texer, VD för Server Norden. Foto: Johan Marklund växande patentbehoven har v på Server gjort onkolog tll en prorterad del av vår forsknng och utvecklng. V räknar med att onkolog kommer att stå för 50 procent av vår samlade FoU-verksamhet de närmaste två åren, säger Smone Merforth, chef för klnska forsknngsavdelnngen Norden och Baltkum. Tre fokusområden Servers onkologverksamhet fokuserar på tre områden: rktade teraper, apoptos och mmunonkolog. Företagets portfölj med nnovatva cancerläkemedel utvecklas nära samverkan med samarbetspartners över hela världen och rktar n sg på olka egenskaper som är typska för cancerceller. Servers forsknngsportfölj nkluderar cytostatka, proapoptotska läkemedel, målsökande, mmunoch cellteraper för att åstadkomma behandlngar som kan göra skllnad för patenterna. För närvarande har företaget no läkemedelskanddater klnsk forsknng för behandlng av solda cancerformer, bland annat ventrkel- och lungcancer, samt leukemer och lymfomsjukdomar. V har för närvarande en spännande ppelne nom onkolog med en rad nya produkter, varav flera har potental att bl Game changers. V söker kontnuerlgt efter nya samarbetsmöjlgheter och partnerskap med såväl akademska som ndustrella partners och är övertygade om att det fnns utrymme för fler strategska samarbeten Sverge, säger Florent Texer, VD för Server Norden. Åternvesterar 25 procent Samarbete med andra företag och akademska nsttutoner är nödvändga för att snabba på utvecklngen av nya läkemedel för sjukdomar där det fnns stora behov. Den stftelse som äger Server åternvesterar 25 procent av omsättnngen, exklusve generka, forsknng och utvecklng. Samtlga vnster åternvesteras verksamheten. I Norden har Servers ndustrella och akademska partnerskap nylgen lett tll ntroduktonen av en ny behandlng för patenter med metastaserande kolorektalcancer och tll kommersalserng av behandlng för vuxna patenter med multpla återfall eller har refraktärt aggressva non-hodgkn-bcellslymfom. I Sverge har v fått postv återkopplng från gastrontestnala onkologer som började erbjuda vår behandlng tll sna patenter med metastaserande kolorektalcancer. De svenska onkologerna och hematologerna ser också vår forsknngsportfölj som mycket lovande, säger Patrk Frberg, marknadschef för Servers svenska verksamhet.

25 NextMeda Helkroppsröntgen kan rädda lv Annons 25 Med tdg upptäckt är de flesta cancersjukdomar botbara. Vegatus använder den senaste MR-teknken för att htta tumörer långt nnan de ger symptom. På Vegatus är vsonen att några av våra största folksjukdomar cancer, dabetes samt hjärt-kärlsjukdom aldrg ska hnna bl ett allvarlgt hot mot hälsan. Normalt upptäcks nte cancer förrän den ger symptom och då kan det ofta redan vara för sent. Ett centralt nslag de hälsokontroller som Vegatus erbjuder är därför helkroppsröntgen med magnetkamera, som ger mycket exakta blder utan att avge någon strålnng. Magnetröntgen vsar tumörer redan när de är mycket små runt en centmeter dameter, eller tll och med mndre. Fördelarna är enorma eftersom tdg upptäckt kan vara skllnaden mellan lv och död. Grovt sett är de flesta tumörer den storleken fas ett, vlket betyder Jörgen Boëthus, grundare av Vegatus och med ett förflutet som neurokrurg med nrktnng mot hjärntumörer. att de nte har sprdt sg och är botbara. Det gäller oavsett var kroppen de stter. Även cancerformer som har rykte om sg att vara mycket aggressva går att bota om de upptäcks det stadet, berättar Jörgen Boëthus, grundare av Vegatus och med ett förflutet som neurokrurg med nrktnng mot hjärntumörer. 200 patenter Under de tre år som Vegatus vart verksamt har företaget utfört helkroppsröntgen på omkrng 200 patenter. Fynden htntlls är två hjärntumörer på symptomfra patenter samt en prostata, som även synts på PSA-provet. Man har nte haft några falska postva fynd av klnsk betydelse. Krtker av den här typen av screenng menar man httar och överbehandlar tumörer som aldrg skulle ha utgjort en fara för patenten. Vår erfarenhet vsar att detta nte är fallet, tvärtom stämmer våra resultat httlls väldgt väl med vad man statstskt kan förvänta sg, säger Jörgen Boëthus. Vegatus utför även regelbundna blodtester för tdg upptäckt av dabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdom. Vegatus erbjuder företagshälsovård och hälsoundersöknngar för prvatpersoner. Undersöknngarna omfattar helkroppsröntgen med magnetkamera samt blodprover för att htta tdga tecken på cancer, dabetes och hjärt-kärlsjukdom. Det fnns även planer på undersöknng av tarmfloran. De första patenterna togs emot august Program och hälsokontroller drvs av ansvarg läkare docent Jörgen Boëthus. Vegatus AB Barnhusgatan Stockholm Tel: Vårt mål är att hålla männskor fra från dessa stora folksjukdomar. Då har v vunnt enormt mycket både för ensklda männskor och för samhället. NextMeda Annons Unka möjlgheter för forskare vd KFC Klnskt Forsknngscentrum (KFC) vd Karolnska Unverstetssjukhuset är en allmän resurs för forskare och klnker anslutna tll sjukhuset och tll Karolnska Insttutet. Här bedrvs majorteten av unverstetssjukhusets klnska forsknng av centrumets omkrng 150 anställda. Klnskt Forsknngscentrum (KFC) är främst en allmän resurs för forskare från olka nsttutoner nom Karolnska Insttutet och eller klnker på Karolnska Unverstetssjukhuset men är även öppet för externa användare. Huvuddelen av den klnska forsknngen på Karolnska Unverstetssjukhuset utförs på KFC, bestående av runt 20 forskargrupper med över 150 anställda. Klnskt forsknngscentrum kathrn.reser@k.se, mats.erksson@k.se Karolnska Cell Therapy Center (KCC) / Vecura pontus.blomberg@k.se kcc.karolnska@sll.se Preklnskt laboratorum (PKL) / KFC(KI) moustapha.hassan@k.se sandra.oerther@sll.se KFC forskarhotellet är avsett för klnska forskargrupper och avancerad klnsk forsknng. Det etablerades redan då sjukhuset byggdes, 1972, och har sedan dess vart en plattform för laboratoreforsknng och klnker. Det satsas kraftgt från såväl nsttutets håll som från landstngets på att upprätthålla förstklassga faclteter och v vll att forskare från hela världen kommer ht och drar nytta av det v erbjuder, berättar adjungerade professorn Mats Erksson, som också är verksamhetschef. Högklassga faclteter Några av de resurser som Mats nämner nkluderar landets fnaste avdelnngar för komparatv medcn och det högklassga cellodlngslaboratoret Vecura. Pontus Blomberg, docent, är verksamhetschef för Vecura, vars nrktnng är avancerade terapläkemedel (ATMP), vlket omfattar gen- och cellbaserade produkter nklusve vävnader. Vecura är en del av Karolnska Centrum för Cellterap (KCC). V tllverkar ATMP för klnsk prövnng och hanterng av att dessa läkemedel når ut tll patenterna. Vecura följer samma regelverk (Good Manufacturng Practce) som läkemedelsndustrn och har nära samarbete med många grupper nom både Karolnska Insttutet och Unverstetssjukhuset och även andra grupper och företag natonellt och nternatonellt. Sparar lv och resurser Verksamhetschef för Preklnskt laboratorum (PKL) / Unverstetssjukhuset och enhetschef för KFC:s avdelnng nom Insttutonen för Laboratoremedcn, Karolnska Insttutet (KI), Moustapha Hassan, arbetar även som professor vd KI. Han berättar att den translatonella forsknngen nom avdelnngen lgger mellan preklnsk och klnsk Pontus Blomberg, Moustapha Hassan och Mats Erksson. forsknng och att den bedrvs med ett helhetsperspektv på patenterna. V fokuserar huvudsak på onkologforsknng och autommuna sjukdomar, men även på att utveckla nya läkemedel och utforma ndvdualserade behandlngar och strateger. One sze doesn t ft all, utan v behöver skräddarsy våra åtgärder för varje patent. Rätt behandlng ger patenten bättre lvskvaltet och sparar dessutom ekonomska resurser för samhället. Det vnner alla på, avslutar han.

26 26 Annons NextMeda Samarbete ett vktgt vapen mot cancer Samarbete är ett vktgt vapen mot cancer. Det säger Harald Blegen, chef för Tema Cancer, där nästan all cancervård på Karolnska Unverstetssjukhuset samlats nom ett och samma organsatorska område. Utgångspunkten är patentens väg genom vården. Harald Blegen, chef för Tema Cancer på Karolnska Unverstetssjukhuset. Foto: Stockholms läns landstng Tema Cancer nnebär en koncentraton av cancervård, forsknng och utbldnng som ska medföra förbättrngar för patenterna omhändertagande och resultat, men även nya forsknngs- och utvecklngsmöjlgheter. Grundtanken är att genom temavården sätta patentens samlade medcnska behov centrum där vården ska skapa värde för patenten, nära samarbete med patenterna själva, förklarar Harald Blegen. Den nya organsatonen startade formellt oktober förra året. Fram tll dess handlade det mesta om planerng nför vad som komma skulle. Nu går Tema Cancer n en ny fas med nya arbetssätt och nflyttnng på Nya Karolnska sjukhuset. De största vnsterna med att all kompetens samlas på ett ställe är att underlätta för patenterna. Idag fnns det tll exempel tre mottagnngar för bröstcancerpatenter: en på onkologen, en på krurgklnken och en på plastkklnken. I det nya sjukhuset kommer det att bl en mottagnng där specalster från samtlga tre områden fnns på plats. Så kommer det att bl även för flera andra patentområden. Resurserna samlas runt patenten. Harald Blegen räknar med att den nya tematska organsatonen ska föra med sg flera postva krngeffekter. Det kommer sannolkt att skrvas färre remsser eftersom patenter kan få ett planerat återbesök drekt tll samma mottagnng, även om besöket kanske gäller en annan specalst. Eftersom specalsterna fnns på samma mottagnng kommer patentens väg genom vården att kunna ske snabbare och med färre uppehåll. Krngeffekter En annan postv effekt handlar om forsknng och patenters deltagande olka läkemedelsprövnngar. Nu får v multdscplnära team som arbetar tllsammans daglgen och nte bara ses på möten. De kommer att umgås på ett annat sätt vardagen vlket v tror ska gagna patenterna och underlätta den patentnära forsknngen. Även den rent fysska mljön erbjuder bättre möjlgheter tll samarbete över professons- och specalstgränser. V har ett helt nytt sjukhusbygge Solna där öppenvårdsdelen och nästan allt som har med Tema Cancer att göra lgger vägg vägg med nya forsknngsbyggnaden. I nästa husmodul fnns den klnska prövnngsverksamheten och så samarbetar v självklart med vår vanlga behandlngsavdelnng på slutenvården. Sammantaget nnebär det att Tema Cancer är väldgt bra postonerat både förhållande tll Bo Clncum, det klnska forsknngshuset och tll studeenheten. Utmanngar Att få den nya organsatonen, verksamhetsmodellen och sjukhusflytten på plats är en utmanng sg. En mer generell utmanng för dagens cancervård är att kunna fltrera all vetenskaplg data som presenteras snabb takt. Det är oerhört vktgt att forsknngsframstegen kommer patenterna tll gagn. En stor utmanng är att kunna avgöra vad av allt det nya v kan mplementera patentvården redan nu, och vad som behöver studeras närmare för att försäkra oss om att det nya är bättre än det v redan har. CCC Eftersom Tema Cancer ger ett närmare samarbete mellan patenter, forsknng och klnk skapar det förutsättnngar för att Karolnska Insttutet och Karolnska Unverstetssjukhuset på skt kan forma en ntegrerad verksamhet, ett så kalllat Comprehensve Cancer Center, med cancervård, utvecklng, forsknng och utbldnng nära samspel och med gemensamt fokus på patentnyttan. V har tagt den strävan på allvar och nylgen ansökt om att bl ett ackredterat cancercenter enlghet med europeska rktlnjer. Harald Blegen menar att samarbete är ett av de vktgaste vapnen mot cancer, både omhändertagandet vården men också för att förstå komplexteten själva cancersjukdomarna. Om varje patent ska få sn egen ndvduella behandlng krävs ganska många specalster och andra kompetenta personer som lägger sna bedömnngar vågskålarna på bästa sätt. Även patenterna är vktga denna kedja. V har lätt att själva veta vad patenten behöver, men om du frågar patenten är det nte alltd samma sak. Förhoppnngsvs ska Tema Cancer bdra tll att ändra på det. Förutsättnngarna är goda, fastslår Harald Blegen. Tema Cancer bedrver sn verksamhet huvudsaklgen Huddnge och Solna, men har även verksamhet på Danderyds sjukhus. Genom att arbeta en vårdmljö där multprofessonella och multdscplnära team samarbetar strävar v efter resultat som gör skllnad för patenten. Vårt nära samarbete med Karolnska Insttutet gör att v även kan bedrva omfattande patentnära klnsk forsknngs- och utbldnngsverksamhet. Tema Cancer Karolnska Unverstetssjukhuset Solna Stockholm Tel:

27 NextMeda Annons 27 Merck frontlnjen för nya cancerbehandlngar Allt fler cancerpatenter botas. Andra kan leva mycket länge med sn sjukdom. Merck har 350 år arbetat för männskors hälsa. Idag lgger man frontlnjen för läkemedel mot en rad svåra tumörformer och andra allvarlga sjukdomar. Cancerfallen ökar kontnuerlgt hela världen och Sverge får omkrng personer om året en cancerdagnos. Samtdgt har överlevnaden cancer förbättrats avsevärt under de senaste årtondena och dag botas omkrng 60 procent av alla cancerpatenter Sverge. Jag har sett en fantastsk utvecklng under mn karrär. Allt fler cancerformer botas helt och många andra övergår tll att bl mer av kronska sjukdomar, som man kan hålla schack genom olka behandlngar. Det är stor skllnad mot när jag började nom läkemedelsndustrn början av 1990-talet, säger Annka Ercson, bolog och Head of Oncology på Merck AB Sverge. Med det sagt så är det vktgt att framhålla att det kvarstår stora utmanngar. Merck lgger framkant för att ta fram nya, nnovatva läkemedel mot svåra sjukdomar och det är väldgt gvande att få vara en del av den utvecklngen och bdra tll att patenter får längre och frskare lv. Långa anor Merck frar år stt 350-årsjubleum och företaget kan se tllbaka på en lång hstora som ponjär nom en rad olka områden. Företaget grundades 1668 av den tyske apotekaren Fredrch Jacob Merck och är därmed världens äldsta fortfarande verksamma läkemedelsbolag. Inom onkolog arbetar man bland annat med läkemedel mot tumörer huvud och hals, kolorektal cancer och den ovanlga och aggressva hudcancern merkelcellscarcnom. FoU nom Merck omfattar dock ett brett spektrum av Från vänster: Annka Ercson, Head of Oncology och Markus Fnzsch, Medcal Drector på Merck Sverge. Här tllsammans med kollegorna Suzanne Bergman, Lynda Verstege och Håkan Dalvk. Foto: Gonzalo Irgoyen olka cancerformer, och trots att Merck nte tllhör de allra största läkemedelsbolagen så är det ett av de mest forsknngsntensva med en mycket omfattande preklnsk och klnsk forsknng, Sverge och globalt. Onkolog är ett område stark utvecklng och v har flera lovande produkter vår ppelne. Mercks msson är att utveckla fler effektva behandlngsmöjlgheter och att arbeta för att dessa ska bl tllgänglga för patenterna på en bred bass, säger Markus Fnzsch, Medcal Drector för Merck Sverge och molekylärmedcnare botten. Just att ge patenter tllgång tll lovande nya preparat är en vktg del av Mercks uppdrag. Idag är det ofta en komplcerad och tdskrävande process att få ett godkänt preparat ut den klnska verklgheten landstng och regoner, så att patenter kan dra nytta av dem. Processer för ntrodukton av nya läkemedel är på många ställen helt lokala. Detta nnebär en stor sprdnng användnng av nya effektva läkemedel trots att Sverge är ett så pass ltet land, vlket är anmärknngsvärt. Prssättnngen är en oerhört vktg fråga för en rättvs och jämlk vård Sverge. V förhandlar såväl natonella upphandlngar som med varje enskld regon vd behov. Målet är alltd att mnska ledtden mellan att ett läkemedel blr godkänt av EU och att det kan börja användas lokalt Sverge, förklarar Markus Fnzsch. Indvdanpassat Idag är trenden att cancerbehandlngar blr mer och mer ndvdanpassade. Immunterap, där man aktverar kroppens eget mmunförsvar för att angrpa tumörcellerna, är ett område där det skett stora framsteg under senare år. Ett annat är upptäckten av olka bomarkörer tumörceller. Genom att utveckla antkroppar mot dessa kan cancerbehandlng effektvseras och skräddarsys, berättar Annka Ercson och Markus Fnzsch. Som patent är det vktgt att hålla sg nformerad och rådgöra med sn läkare om nya medcner eller möjlgheten att delta klnska studer. Det händer väldgt mycket nom onkolog och det fnns all anlednng att känna optmsm och tllförskt. Merck är ett ledande läkemedelsföretag nom onkolog, neurodegeneratva sjukdomar, fertltet, endokrnolog och reumatolog. Merck ägnar sg åt nnovatv forsknng, nrktad på att upptäcka, utveckla, tllverka och marknadsföra läkemedel för att hjälpa patenter på områden där det fnns stora behov av förbättrade behandlngsmetoder. Merck AB Tel: E-post: mednfo.nordc@merckgroup.com

28 28 Annons NextMeda Genom att åternvestera stora delar av sn omsättnng nnovaton vll Celgene bdra tll medcnska framsteg. Det menar vd Ncolas Verbeke och Corporate Affars Drector Björn Hellström. Foto: Robn Nlssen / BOONPHOTOGRAPHY NS-CELG /2018 Innovaton lyfter vården God tllväxt. Celgene startade Sverge 2007 och har under de senaste åren haft god tllväxt. Satsnng på forsknng och utvecklng. Celgene åternvesterar en stor del av bolagets omsättnng på nnovaton. Innovatonsplattform. Bolagets plattform syftar tll att fördjupa debatten om framtdens sjukvård Norden. Celgene är ett globalt läkemedelsföretag med behandlngar mot blodcancersjukdomar, solda cancertumörer samt nflammatorska och mmunologska sjukdomar. Celgene har drygt 100 anställda Norden och nvesterar 35% av sn årsomsättnng forsknng och utvecklng. Läs mer om Innovatonsplattformen på: nnovatonsplattformen.se Celgene frade toårsjubleum Sverge för några månader sedan och v har haft en fantastsk tllväxt under de senaste åren Norden, säger Ncolas Verbeke, vd på Celgene Nordc. Tack vare Celgenes strävan att behålla entreprenörsandan som skapade företaget hoppas man kunna fortsätta växa och utveckla framtdens nnovatva läkemedel. När jag började arbeta här 2012 var v 40 anställda Norden. Idag är v 100. Vår målsättnng är att fortsätta växa och attrahera spetskompetens för att om två år vara 150 anställda, säger Björn Hellström, Corporate Affars Drector, Celgene Nordc. Celgene har dag behandlngar nom hematolog, solda tumörer, mmunologska och nflammatorska sjukdomar. Genom nnovatv forsknng uppnår v medcnska framsteg. Men nnovaton kräver nvesterngar och år kommer v att lägga tre tll fyra mljarder USD globalt på det, säger Ncolas Verbeke. Celgene har sedan start haft ett långsktgt tänk. Genom att åternvestera 35 procent av bolagets omsättnng forsknng och utvecklng dubbelt så mycket som genomsnttet nom läkemedelsndustrn bdrar det tll bolagets Vrtuous Cycle of Innovaton. Investerng är en förutsättnng för medcnsk nnovaton och för att kunna erbjuda patenter nya behandlngar. Det är vktgt att nya läkemedel görs tllgänglga då det är dagens nnovatoner som skall fnansera framtdens, säger Ncolas Verbeke. Trovärdg partner Björn Hellström förklarar att en förutsättnng för att Celgene ska kunna bl långsktgt framgångsrka Norden, är att vara en trovärdg partner tll svensk hälso- och sjukvård: Samhället står nför en stor utmanng eftersom v har en allt mer åldrande befolknng, vlket ställer högre krav på sjukvården. Här krävs ett konstruktvt samarbete mellan sjukvården och den forskande läkemedelsndustrn. Ncolas Verbeke fortsätter: V har därför skapat en nnovatonsplattform för framtdens vård, för att underlätta detta samarbete. Inom ramen för plattformen har v arrangerat flera rundabordssamtal med relevanta aktörer nom det svenska sjukvårdssystemet. Ökat samarbete mellan läkemedelsndustrn, patentorgansatoner, läkare och poltker, va den här typen av arena, har flera fördelar enlgt Björn Hellström: Som läkemedelsbolag har v ett ansvar att ta del av dskussonen om hur v kan göra sjukvården bättre. V har dag en väldgt bra vård och genom att säkerställa att alla drar samma rktnng kan v gemensamt skapa förutsättnngar för att erbjuda patenterna bästa möjlga vård även framtden.

29 NextMeda Annons 29 Isofol utvecklar nytt cancerläkemedel Arfoltxorn är ett kommande läkemedel som kan förbättra vardagen för hundratusentals patenter med kolorektal cancer. I höst startar botechbolaget Isofol Medcal AB en nternatonell stude som är slutmålet på en 35 år lång forsknngsresa. Verklgen rolgt att vara framme vd det stora testet, vår fas IIIstude med 440 patenter Europa och USA, säger Anders Rabbe, VD för Isofol Göteborg. Bolagets grundare är krurgen Professor Bengt Gustavsson, verksam på Östra Sjukhuset Göteborg. Han var en av dem som tdgt upptäckte att tllägg av folater tll cellgfter ger bättre effekt på tumörbekämpnngen. Kolorektal cancer är den tredje vanlgaste cancerformen och den fjärde vanlgaste orsaken tll cancerrelaterade dödsfall. För dem som drabbas av sprdd cancer är det ytterst få som botas, bara crka 14 procent är lvet efter fem år. Omvandlas kroppen För patenter med sprdd kolorektal cancer är cellgftet 5-fluorouracl (5-FU) standardbehandlng, hop med folaterna leukovorn (LV) eller levoleukovorn (LLV). Så har det vart drygt 30 år. Tyvärr svarar nte alla patenter på behandlngen. Trolgen har det genetska orsaker, eftersom folaterna måste omvandlas kroppen tll det kroppsegna ämnet MTHF (metylentetrahydrofolat) för att förstärka effekterna av cellgfterna. Omvandlngen fungerar nte fullt ut hos alla som dag behandlas med LV eller LLV. Så varför nte framställa MTHF och ge den aktva slutprodukten drekt, och på så sätt öka förutsättnngarna för fler patenter? Det var Bengt Gustavssons dé mtten av 90-talet, och nu är han och Isofol nästan framme vd slutmålet. Kommersell tllverknng av arfoltxorn är säkrad va ett globalt avtal med tyska Merck och läkemedelstllverkaren Recpharm och en rad klnska studer har gjorts Desgned by nature. Isofols nya läkemedel är ett kroppseget ämne, numera med det generska namnet arfoltxorn. Karn Ganlöv, medcnsk chef och Anders Rabbe, VD för bolaget. Foto: Patrk Bergenstav på säkerhet och effekt. Resultaten httlls är mycket lovande. Kan det vara så att arfoltxorn nte bara ökar effekten av 5-FU utan även ger mndre bverknngar? Det vet v nte, men det skulle kunna vara så, eftersom patenterna får rent MTHF som är aktvt drekt, säger Isofols medcnska chef Karn Ganlöv. Tumören krymper Idag svarar ungefär 45 procent av patenter med sprdd kolorektalcancer på standardbehandlngen, alltså att tumören krymper. Baserat på resultat från vår forsknng och klnska studer är vår ambton att procent av patenterna skall svara på behandlngen samt att tden som patenterna är fra från sjukdomsprogresson skall öka med 1,5 2 månader, säger Anders Rabbe. För en lekman låter det kanske nte så mycket, men nom cancersjukvården är det en stor och betydelsefull öknng. Fler än patenter Europa, Japan och USA kan bl hjälpta av det nya läkemedlet. För den här patentgruppen lanserades det senaste breda läkemedlet för mer än to år sedan, säger Anders Rabbe. Internatonellt ntresse Därför är det ett väldgt stort nternatonellt ntresse från läkare att vara med vår stude. V har dag kontakt med ett 80-tal sjukhus USA och Europa. Baserat på lovande resultat från fas I/II-studerna har Isofol fått accept att redan nu nleda en regstrerngsstude (fas III) patenter med sprdd kolorektalcancer, vlket förkortar utvecklngstden med 3-4 år. Slutgltg desgn och effektmål fastställs nu samråd med amerkanska läkemedelsmyndgheten (FDA) ett s.k. SPA (Specal Protocol Assessment). Studen bedöms kunna starta oktober år. Fas III-studen ska jämföra effekterna mellan standardbehandlng och arfoltxorn vad gäller påverkan på tumören och hur länge effekten håller sg. Ett bra lv för patenten Många patenter lever med sn sjukdom ganska länge, så det är vktgt för dem att ha ett bra lv under den tden. Att krympa tumören och att hålla sjukdomen schack är mnst lka vktgt som hur länge man överlever efter dagnos, säger Karn Ganlöv. Isofol är ett ltet bolag, men lyckades under 2017 få n 400 mljoner kronor en nyemsson för att kunna genomföra fas III-studen. Den beräknas vara avslutad år 2021 och slutet av 2022 hoppas bolaget på marknadsgodkännande USA och Europa. Isofol fokuserar främst på kolorektal cancer, men förlängnngen kanske arfoltxorn sätts n mot en rad andra cancerformer. Tll exempel vd cancer magsäck och bukspottskörtel där 5-FU och folater också används dag. Substansen kan även användas som räddnngsbehandlng, efter högdos av metotrexat som skadat patentens frska vävnad. Isofol Medcal AB (publ) är ett läkemedelsutvecklngsbolag nom onkolog. Bolaget utvecklar arfoltxorn, avsedd främst för behandlng av avancerad kolorektalcancer och som räddnngsbehandlng efter högdosbehandlng med metotrexat hos patenter med osteosarkom (bencancer). Isofol Medcal AB handlas på Nasdaq Frst North Premer. Isofol Medcal AB Botech Center Arvd Wallgrens backe Göteborg Tel: E-post: nfo@sofolmedcal.com

30 30 Annons NextMeda Kancera ett steg närmare banbrytande behandlngar Kancera arbetar med att utveckla en ny generaton banbrytande läkemedel mot cancer. Våra substanser har potental att göra stor skllnad för cancerpatenter världen över, fastslår Thomas Oln, vd. Håkan Mellstedt, professor onkologsk boterap och Thomas Oln, vd för Kancera. Foto: Thomas Henrkson Kancera lgger framkanten av ett expansvt fält nom mmunmodulerng. Ett projekt är rktat mot Fractalkne-systemet som går ut på I Kancera förenas akadem och ndustr. Läkemedel mot cancer och nflammatorska sjukdomar utvecklas laboratorer Karolnska Insttutet Scence Park Stockholm. Ett övergrpande mål är att utveckla en helt ny generaton läkemedel mot cancer som slår mot de egenskaper som gör tumörer resstenta mot dagens tllgänglga behandlngar. Kancera AB Karolnska Insttutet Scence Park Banvaktsvägen Solna Tel: att påverka mmunsystemets förmåga att känna gen och angrpa tumörer samt stoppa cancerceller som tllägnat sg mmuncellers förmåga att nvadera frska vävnader. Under senaste året har bolaget avslutat en klnsk fas I-stude som vsat på goda resultat. Studen vsar att vår substans, KAND567, kan blockera mmunceller som har observerats samband med snabbt fortskrdande former av blodcancer. Med dessa resultat som utgångpunkt har v nylgen tagt nästa steg och startat en stude samarbete med forskare på CancerCentrum Karolnska. Denna stude syftar tll att ytterlgare förstå sambandet mellan mmunceller och lymfom och därmed utgöra en bas för en planerad fas II-stude, berättar Thomas Oln. Studen leds av Håkan Mellstedt, professor onkologsk boterap och medgrundare tll Kancera. V arbetar nu med att dentfera en markör syfte att välja ut den patentgrupp som har mest nytta av behandlngen. Det senare spåret har en nära kopplng tll Radumhemmets Forsknngsfonders satsnng på PCM, Precson Cancer Medcne. Olka angreppsätt Ett annat projekt Kanceras utvecklngsportfölj är ROR-projektet, även det nrktat mot lymfom. De båda projekten representerar två helt olka verknngsmekansmer. En terap som får tumören att elmnera sg själv och gå regress, och en annan som hjälper patentens mmunsystem att ta kontroll över sjukdomen. Sammantaget nnebär det att v angrper cancer från två olka håll, säger Håkan Mellstedt. Inom tre år hoppas de att Kanceras nya behandlngskoncept ska ha prövats på patenter. Om allt går som v beräknar kommer våra teraper att få ett snabbspår av Läkemedelsmyndgheterna. Behovet av läkemedel med nya verknngsmekansmer är stort och den dagen Kanceras läkemedelskanddater har nått hela vägen kommer de att göra stor skllnad för patenter som drabbats av lymfom, fastslår Thomas Oln. Annons NextMeda Molnbaserad AI-mjukvara hjälper cancerforskare Emssonsaktuella MedcWaves algortmer har gett forskarna ett effektvt hjälpmedel kampen mot cancer. Bolaget genomför nu en nyemsson för att nleda en kommersalserng av affären genom att lägga sna analysmjukvaror som en molntjänst på nternet. Sktet är också nställt på en aktenoterng. MedcWave Spectrolyzer är en specalanpassad mjukvara för analys av bologska data från masspektrometrnstrument. Forskarvärlden menar att proteomken, läran om vlka protener som fnns kroppens celler, kan bryta genom en barrär nom genforsknngen Erbjudandet sammandrag Emssonsbelopp: 3,2 MSEK Tecknngskurs: 1,35 kronor per akte Tecknngstd 20 maj 15 jun 2018 Memorandum: eller genom att på ett mycket tdgt stadum spåra potentellt farlga sjukdomar som exempelvs cancer olka former. Att analysera protener är en komplex utmanng, datamängderna är så omfattande att analysfasen blvt en flaskhals. MedcWaves automatserade mjukvarutverktyg löser detta problem, säger bolagets vd Karl Hllgård. MedcWave Spectrolyzer är en produktsvt med analysprogram för olka typer av proten och metabolkanalyser av data från olka typer av masspektrometrnstrument. Snabbt växande marknader Masspektrometrteknken har revolutonerat proteomken och medfört att bonformatken dataanalys och utvecklng av medcnsk mjukvara dag är en fundamentalt vktg del nom proteomken med enormt stora möjlgheter. Utvecklngen går rekordsnabbt, masspektrometrn får ständgt nya användnngsområden. Det fnns ett snabbt växande behov av mjukvaror som kan hantera tunga datamängder. Här verkar v den absoluta frontlnjen nom en nsch med mycket stor utvecklngspotental, säger Karl Hllgård. Marknaden för MedcWaves produkter beräknas tllsammans omsätta crka 40 mljarder USD. Arbetet med forsknng och utvecklng leds bland annat av MedcWaves båda grundare Tobas Persson med stt unka fokus på programmerng, och Mchal Lysek som drvs av stt ntresse för bolog och datorer. MedcWave har nu flyttat upp sna produkter datamolnet och erbjuder dem som en molntjänst. Prestandamässgt förvandlar v en vanlg enkel dator tll en potentell superdator och ger kunderna prncp obegränsad beräknngskraft. V byter en större engångslcensntäkt tll något som mest kan lknas vd ett abonnemang, vlket är betydlgt lättare att teckna sg för. När v är gång med molntjänsten går v n en kommersalserngsfas. Planen är att notera bolaget under hösten 2018, säger Karl Hllgård.

31 NextMeda Annons 31 Analys av markörer ger bättre behandlngar Cancerforsknng och -medcn närmar sg stadgt epoken av personlgt utformade behandlngslösnngar och nya precsonsbehandlngar som tar stt avstamp cancerspecfka markörer. Marza Palma, onkolog och forskare vd Karolnska Unverstetssjukhuset Solna. Foto: Johan Marklund Skräddarsydda lösnngar skapar nte bara möjlghet tll patentnytta utan mnmerar också onödga kostnader relaterade tll användnng av dyra läkemedel som har låga chanser att vara effektva eller högre rsk för att orsaka toxctet. På senare år har mmunterap blvt en framgångsrk behandlngsmetod, vlket har resulterat utvecklngen av nya, målsökande behandlngar som rktar sg mot protener som uttrycks av mmuncellerna, berättar Marza Palma, onkolog och forskare vd Karolnska Unverstetssjukhuset Solna. Nya och predktva markörer Målet med Marzas forsknng är att ge en heltäckande beskrvnng av mmuncellfunktoner vd två olka lymfoprolferatva sjukdomar, kronsk lymfatsk leukem (KLL) och Hodgkns lymfom (HL), och att undersöka hur mmunförsvaret och sgnalvägar tumörcellerna vd dessa sjukdomar Magnus Tobasson, forskare vd Karolnska Unverstetssjukhuset Huddnge. påverkas av själva sjukdomen och av olka ant-cancerbehandlngar. Det är väldgt vktgt att htta nya och predktva markörer för att kunna skräddarsy behandlngen. Det drar både patenterna och sjukvården nytta av på skt. Arbetet bedrvs samverkan med flera olka forskargrupper på Karolnska, både Solna och Huddnge. Hypotesen bakom projektet är att tumörmkromljön vd KLL och HL korrelerar med de klnska karakterstkerna av sjukdomen och spelar en avgörande roll det klnska svaret på dverse behandlngar. Detta skulle kunna dentfera nya behandlngsmetoder som aktverar mmunsystemet mot cancer och subgrupper av patenter som är lämplga för specfka behandlngar. Projektet skulle också kunna dentfera nya prognostska eller predktva markörer för KLL och HL. Det har dessutom potentalen att avslöja nya resstensmekansmer för bologska läkemedel. Upptäcka återfall tdgt Vd Karolnska Unverstetssjukhuset Huddnge drver Magnus Tobasson forsknng som syftar tll att utveckla mer känslga och träffsäkra metoder för att upptäcka återfall hos patenter med myelodysplastskt syndrom (MDS) på ett tdgare stadum, och därgenom kunna ge behandlng och häva återfallet. Allogen stamcellstransplantaton är den enda botande behandlngen för patenter med MDS. En tredjedel av patenterna får dock återfall och prognosen är ofta mycket dålg även om man enstaka fall kan få sjukdomen att gå tllbaka. Detta skulle kunna ändras genom bättre metoder för att tdgt upptäcka hotande återfall så man kunde ge behandlng nnan sjukdomen blvt så etablerad att den nte kan tryckas tllbaka. Studen fnanseras av Vetenskapsrådet och är uppdelad två faser, varav den första syftar tll att samla n materal från patenter med MDS som har genomgått transplantaton. Materalet består av regelbundna benmärgs- och blodprov, som används för att med hjälp av modern genteknk kunna analysera och förstå sambandet mellan de markörer som utvecklas och återfall hos patenter. När v har skapat oss en bld av detta samband går v över tll fas två, där behandlande läkare får resultatet av markörernas nvå för att kunna ta beslut om behandlng. V kommer att nkludera hela 200 patenter från alla transplantatonscentrum Norden analysarbetet. Det kräver ett väl sammansvetsat team och avancerad logstk; v samverkar därför med KI Bobank, som automatskt sparar prov och extraherar DNA, och Klnsk genetk Uppsala. Vll utveckla klnsk standard Magnus hoppas att teamet om några år kommer att ha utvecklat metoder som används som klnsk standard vd uppföljnng efter transplantaton, och som också kan användas vd andra hematologska sjukdomar. Förhoppnngen är att metoderna ska kunna användas för att förstå hur patenter svarar på behandlngar, men också för att forsknngsstuder på ett tdgt stadum kunna se om en ny behandlng är verknngsfull eller ej. Det fnns helt enkelt mycket att vnna, avslutar han. Patentområde Hematolog och Karolnska Insttutet bedrver tllsammans en av sjukhusets starkaste forsknngsverksamheter. Verksamheten omfattar den klnska studeenheten och flera expermentella och epdemologska forsknngsmljöer. Dessutom bedrvs vd klnken hematologsk grund- och vdareutbldnng. Marza Palma: Patentflöde Lymfom, PO Hematolog, Karolnska Unverstetssjukhuset Solna och Insttutonen för onkolog-patolog, Karolnska Insttutet Kontaktuppgfter: marza.palma@k.se hakan.mellstedt@sll.se anders.osterborg@sll.se Magnus Tobasson: Patentflöde Benmärgssvkt och leukem, PO Hematolog, Karolnska Unverstetssjukhuset och Insttutonen för medcn Huddnge, Karolnska Insttutet Kontaktuppgfter: magnus.tobasson@k.se eva.hellstrom-lndberg@k.se

32 Innovatv strålbehandlngsteknolog kan bl en ny standard C-RAD utvecklar nnovatva lösnngar för avancerad strålbehandlng, bland annat nom patentpostonerng och tumörlokalserng. Bolaget har stt ursprung på Karolnska och befnner sg just nu en mycket expansv och händelserk fas. Intresset för C-RAD:s banbrytande strålbehandlngsteknolog är stort från cancerklnker runtom världen, ntresset har ökat sgnfkant de senaste två åren. Företaget startades 2004 som en spnoff från Karolnska, men först 2011 var de första produkterna och organsatonen redo för en global lanserng. De senaste två åren har vår utvecklng verklgen tagt fart, med en omsättnngsöknng på 60 procent under V har nvesterat mycket att bygga upp en stark försäljnngsorgansaton på samtlga nyckelmarknader, och den består dag av 55 medarbetare som tllsammans representerar 14 natonalteter, säger Tm Thurn, vd på C-RAD. Förbättrad dagnostserng och behandlng Ett utvecklngsområde för C-RAD är för närvarande att nkludera Bg Data, bometr och andra teknker sn nnovatva teknkplattform. Det nnebär att C-RAD fram över kommer att lansera flera nnovatva produkter som baseras på företagets kraftfulla teknska plattform. Vår förhoppnng är att fortsätta samarbetet med NKS och Södersjukhuset även kommande produktutvecklng. V är ett hgh tech-företag som kan erbjuda ett menngsfullt arbete som kombnerar teknkutvecklng strålbehandlngens absoluta framkant med en möjlghet att göra verklg skllnad för cancerpatenter runtom världen. Våra produkter bdrar även tll förbättrad kvaltet på dagnostserng och behandlng. Strålbehandlng är en mycket progressv och teknkdrven sektor. Som medarbetare hos oss blr du också en del av vår spännande globala utvecklngsresa. En snabb nternatonell expanston ger stora möjlgheter tll utvecklng även på ndvdnvå, säger Tm Thurn.