Framtidens Karriär Läkare

Transkript

1 Fokus bör lgga på att läkare får lägga merparten av sn td på uppgfter som är värdeskapande för patenterna Anna Nergårdh, chefläkare Stockholms läns landstng Framtdens Karrär Läkare Hälso- och sjukvårdens största utmanngar kartlagda Läkarkontnutet för en bättre och säkrare vård Patenten förblr dn slutkund på läkemedelsföretag I Framtdens Karrär Läkares undersöknng anser 73 procent att personalbrst och bemannng är hälsooch sjukvårdens största utmanng. 51 procent betraktar resursbrst och 48 procent arbetsvllkor som den största utmanngen. En god kontnutet främjar kommunkatonen mellan läkare och patent och kan även bdra tll att vårdens kvaltet och effektvtet ökar, säger Hed Stensmyren, specalstläkare och ordförande Läkarförbundet. Ett starkt vetenskaplgt ntresse ledde Johan Brun, specalstläkare nom allmänmedcn, tll att byta karrär tll läkemedelsndustrn. Idag är han medcnsk chef på ett av de största läkemedelsföretagen. Systemskfte nom vården Chef- och ledarskap Prmärvård Psykatr E-hälsa Nya patentlagen Onkolog Framtdens Karrär Läkare oktober 2015

2 Överläkare tll vuxenpsykatrska klnken Södra Älvsborgs sjukhus Överläkare tll Öppenvårdsmottagnng Lerum V tar emot patenter med alla dagnoser nom det specalstpsykatrska spektrumet. Överläkare tll ett övrgt fullbemannat specalstpsykatrskt team utvecklng. Överläkare tll Äldrepsykat rska teamet Borås Äldrepsykatrska teamets målgrupp är personer över 70 år. Personalgruppen med specalstutbldade sjuksköterskor samt psykater på deltd. Arbetsuppgfter I arbetet samarbetar du såväl nom mottagnngen som med övrga enheter nom den psykatrska verksamheten. Kvalfkatoner Legtmerad läkare med specalstkompetens nom psykatr. Regstrera gärna dn ansökan va rekryterngssystemet. Anställnngsform: Tllsvdareanställnng heltd/deltd Referens: 2015/4612 Ssta ansöknngsdag Kontakt: Bengt-Arne Andersson, Verksamhetschef Om Södra Älvsborgs sjukhus Södra Älvsborgs Sjukhus, SÄS, är ett komplett akutsjukhus nom Västra Götalandsregonen och bedrver länssjukvård nom alla specalteter. V är ett hälsofrämjande sjukhus med fokus på vård, behandlng och arbetssätt som sätter patenternas behov första rummet. regon halland söker V söker specalster allmänmedcn tll Vårdcentralerna Veddge och Tvååker! Närsjukvården Halland är en del av Regon Halland och är den förvaltnng som drver Vårdcentralen Halland och Folktandvården Halland. V söker dg som är specalst allmänmedcn, gärna med några års erfarenhet. Intresse av att drva aktvt utvecklngsarbete för att forma vårdcentralen efter patentens behov. Handleda och stärka dstrktssköterskor tll att starta upp sjuksköterskebaserad mottagnng nom områden som hyperton och hjärtsvkt samt vara med och vdarutveckla äldre mottagnng. Det är önskvärt om du har erfarenhet/ntresse av handlednng av morgondagens läkare. V stmulerar tll fortbldnng och det fnns stora möjlgheter att påverka verksamheten och den egna professonella utvecklngen lksom att utnyttja stödjande kollegalt nätverk. V söker dg med engagemang, drvkraft, lyhördhet och som vll bl en teamet! V lägger stor vkt vd personlg lämplghet. Vårdcentralen Veddge och Tvååker söker 2 specalster allmänmedcn tll varje enhet med tjänstgörng %. Kontaktpersoner: Carna Petersson, Vårdcentralschef Veddge, Anna-Pa Trané, Vårdcentralschef Tvååker, Torbjörn Andersson, Hallands Läkarförenng, Växel: Våra olka tjänster httar du va vår webbsda Välkommen med dn ansökan!

3 framtdens karrär läkare oktober Om detta kan du läsa Framtdens Karrär Läkare Stora möjlgheter att anta utmanngarna Personalbrst, bemannng, resursbrst och arbetsvllkor för personalen är de största utmanngarna för hälso- och sjukvården under de kommande åren. Det vsar den undersöknng som Framtdens Karrär Läkare har genomfört bland ett slumpmässgt urval av läkare Sverge. Genom att gemensamt anta utmanngarna på rätt sätt och ta tllvara medarbetarnas vlja tll förändrngar, kan både hälso- och sjukvården och läkarrollen utvecklas tll det bättre. 46 % av läkarna anser Hur vården organseras och produceras som den största utmanngen. De får medhåll av Anders Sylvan, landstngsdrektör Västerbottens läns landstng, som anser att vårdens organsaton både är en avv dess största utmanngar och en av de främsta möjlgheterna. Läkarkontnutet har alltd ansetts vara vktgt nom vården, men kontnutet följs sällan upp. Hed Stensmyren, ordförande Läkarförbundet, anser att en god kontnutet främjar kommunkatonen mellan läkare och patent och även bdrar tll att vårdens kvaltet och effektvtet ökar. Andra utmanngar nom hälso- och sjukvården är hur fler läkare ska välja att specalsera sg och arbeta nom psykatr och allmänmedcn/prmärvård. V lät vår undersöknng läkarna själva berätta vad de anser skulle öka ntresset för dessa områden. Även om utmanngarna är många nom hälsooch sjukvården, så nnebär utmanngar även stora möjlgheter. Och möjlgheterna för läkare är även många, nom den offentlga och prvata sjukvården, statlga verksamheter, läkemedelsndustrn och bemannngssektorn. Välkommen tll Framtdens Karrär Läkare! Redaktonen 4-5 Hälso- och sjukvårdens största utmanngar kartlagda 6 Läkarkontnutet för en bättre och säkrare vård 7 Många läkare vll ha mer td för kompetensutvecklng 8 Specalstövergrpande mötesplats för läkare 9 Efterlyser systemskfte nom den svenska sjukvården 10 Männskontresse bra grund för ledare 11 Rätt bemötande nyckel tll lkarätt nom vården 12 Sänkt arbetsbelastnng ökar ntresset för prmärvård 12 Bedömnng och behandlng hemma genom läkarblar 13 Prmärvården möter framtdens utmanngar på bred front 14 Utbldnngsmöjlgheter ökar ntresset för psykatr 14 Klnsk utredare ett annat sätt att hjälpa patenter 15 Psykatrker brett arbetsfält med psyksk hälsa fokus 16 Vården kontra läkemedelsföretag patenten förblr dn slutkund 17 Brst på struktur hndrar utbyggnad av dgtalstödd vård 18 Landslagsläkare med många bollar luften 19 Ledarskaps-ST förbereder för chefsjobb 20 Har du koll på nya patentlagen? 20 Onkolog en specaltet med bredd 21 Bemannngsföretag erbjuder flexbltet för läkare 21 Recenson av ST-boken 22 Så kan du bdra tll en bättre mljö Presenterade företag och organsatoner 23 Merck Serono 23 NU-sjukvården 24 Rättsmedcnalverket 24 Psykatrska klnken Umeå 25 Närhälsan, Västra Götalandsregonen 26 Prmärvården, Regon Kronoberg 26 Karlskoga lasarett 27 AstraZeneca 28 Prmärvården, Landstnget Uppsala län 28 Försäkrngskassan 29 Novo Nordsk 30 Cambo Healthcare Systems 30 Geratrska klnken, Landstnget Sörmland 31 ToHundra 32 Regon Gävleborg 33 Psykatrska klnken Skellefteå 33 Lndesbergs lasarett 34 Avonova 34 Prmärvården, Västerbottens läns landstng 35 Psykatr Affektva, Sahlgrenska Unverstetssjukhuset Framtdens Karrär Läkare är producerad av NextMeda. Projektledare Nklas Engman Skrbenter Sandra Ahlqvst, Anna-Karn Andersson, Jeanette Bergenstav, Patrk Bergenstav, Anette Bodnger, Hanna Engström, Alce Helleday, Crstna Lefland, Clas Lewerentz, Annka Whlborg Fotografer Bengt Andersson, Patrk Bergenstav, EdelPhoto, Ulf Ekström, Gonzalo Irgoyen, Rolf Karlsson, Jonas Ljungdahl, Cecla Nordstrand, Lasse Persson, Ba Rask, Göran Strandsten, Sveds Sgne Söderlund, Pernlla Wahlman Grafsk form Stellan Stål Annonsförsäljnng NextMeda, Meda X Norr Tryck BOLD Prntng/DNEX Tryckeret Omslagsblder Cecla Nordstrand, Jonas Ljungdahl, Fredrk Persson Frågor om nnehållet besvaras av NextMeda Tel: , E-post: nfo@nextmeda.se För mer nformaton om Framtdens Karrär Läkare, var vänlg kontakta: Nklas Engman Telefon , Mobl E-post: nklas.engman@nextmeda.se Välkommen tll framtdens offentlga sektor. Under ett heldagssemnarum den 10 november ger Magnus Lord och Nklas Modg två av Sverges mest nflytelserka rådgvare nom modernt chefskap och flödesorenterad verksamhetsutvecklng en nblck hur en självförbättrande verksamhet nom offentlg sektor skapas utfrån ett lednngsperspektv. Den senaste forsknngen och framgångsrka exempel från hela världen presenteras. Exempel som är både enkla och självklara att ta efter. Förverklga potentalen dn verksamhet läs mer och anmäl dg på: fl.se/framtdens-offentlga-sektor eller rng oss på

4 4 framtdens karrär läkare oktober 2015 Hälso- och sjukvårdens största Enlgt Framtdens Karrär Läkares undersöknng hos ett slumpmässgt urval av läkare om hälso- och sjukvårdens största utmanngar anser 73 procent att personalbrst och bemannng är framtdens största utmanng. 51 procent betraktar resursbrst som den största utmanngen, medan 48 procent nämner arbetsvllkor. Jag förstår att läkarna betraktar personalbrst och bemannng som de största utmanngarna. Ökad bemannng blr ofta svaret på problem vården men v bör också se över hur vårdens personalresurser fördelas. Det fnns ett tydlgt behov av effektvare arbetssätt och ett hållbart arbetslv om v ska klara vlka anser du är de största utmanngarna? av vårt framtda uppdrag även med en åldrande befolknng, säger Emma Spak, ST-läkare allmänmedcn och ordförande Sylf, Sverges yngre läkares förenng. På frågan hur läkarna helst skulle vlja använda sn frgjorda arbetstd om de fck mer arbetstd att dsponera över svarar 48 procent att de vll ägna Vlka anser du är de största utmanngarna för hälso- och sjukvården under de kommande åren? sg åt forsknng nom stt yrkesområde. 41 procent vll ägna sg åt fortbldnng och vdareutbldnng nom stt specalstområde, medan 35 procent vll utveckla verksamheten och 28 procent omorgansera verksamheten. Det är postvt att läkarna vll ägna sn frgjorda td åt olka saker. Utrymme tll reflekton och fortbldnng är vktgt för alla läkare. Om v ska kunna ta emot ett stort antal patenter är det avgörande att v får även får ägna oss åt utbldnng och forsknng, säger Emma Spak. förändrade arbetssätt krävs Jag är nte överraskad att så många upplever resurs- och personalbrst som Det fnns ett tydlgt behov av effektvare arbetssätt och ett hållbart arbetslv den största utmanngen. Mn uppfattnng är dock att det första hand är en kompetensbrst. V har aldrg vart fler sjukvården, men v har nte lyckats att alltd matcha rätt kompetens tll rätt td och plats, säger Anders Sylvan, specalstläkare nom allmänkrurg och landstngsdrektör Västerbotten läns landstng. Han anser att vårdens organsaton är en av dess största utmanngar men också en av de främsta möjlgheterna. De vktgaste åtgärderna är att förändra arbetssättet för att säkerställa att rätt uppgfter utförs vd rätt tllfälle. Det kan medföra förändrade rollfördelnngar mellan olka kompetenser. En utmanng är avsaknaden av % 51% 48% 47% 46% 42% 39% 39% 38% 26% 25% 23% 21% 21% 8% Foto: Cna Stenson Foto: Jan Lndmark 0 Personalbrst/bemannng Resursbrst Arbetsvllkoren för personalen Arbetsmljön Hur vården organseras och produceras Ge en god vård tll det ökande antalet äldre personer Kompetensförsörjnngen Ge god vård tll det ökande antalet multsjuka patenter Ledarskapet nom hälso- och sjukvården Patentsäkerheten Nytänkande och utvecklng av vården E-hälsa, t och dgtalserng Ge en jämlk vård Ge en god vård tll det ökade antalet nyanlända Övergång tll personcentrerad vård Emma Spak, ST-läkare allmänmedcn och ordförande Sylf, Sverges yngre läkares förenng. om undersöknngen Anders Sylvan, specalstläkare nom allmänkrurg och landstngsdrektör Västerbotten läns landstng. Framtdens Karrär Läkare har samarbete med VOC Nordc genomfört en trendundersöknng hos ett slumpmässgt urval av läkare Sverge. Undersöknngen genomfördes september Den statstska felmargnalen undersöknngen är 2,7 4,5 procentenheter. Jobba på en av Europas mest framgångsrka läkemedelsmyndgheter Hos oss arbetar ett 60-tal läkare med bland annat vetenskaplg rådgvnng, värderng av nya läkemedel, säkerhetsfrågor, klnska prövnngar, natonella behandlngsrekommendatoner och tllsyn av medcnteknska produkter. Vll du bl en av oss? V söker regelbundet nya kollegor som vll arbeta för framtdens hälso- och sjukvård. V söker för närvarande läkare nom nternmedcn, klnsk farmakolog, psykatr, gynekolog/ obstetrk, onkolog, nfektonsmedcn, endokrnolog och neurolog. Specalstkompetens ett eller flera specalstområden samt eget vetenskaplgt arbete eller dsputaton är merterande. Välkommen med dn ansökan!

5 framtdens karrär läkare oktober utmanngar kartlagda effektva t-system som stödjer vårdens arbetsprocesser. För närvarande pågår mycket arbete med att samordna och konsoldera vårdnformatonssystem som anpassats utfrån vårdens arbetssätt, säger Anders Sylvan. Det är vktgt att tllvarata medarbetarnas vlja tll delaktghet arbetet med att förbättra vården långsktg kompetensförsörjnng Anna Nergårdh, chefläkare på Stockholms läns landstng, säger att utmanngar måste betraktas på olka sätt beroende på från vlket perspektv man betraktar hälso- och sjukvården. Jag betraktar bemannng och kompetensförsörjnng samt en god arbetsmljö som hälso- och sjukvårdens största utmanngar. Det långsktga arbetet med bemannng och kompetensförsörjnng på regonal och natonell nvå är den kanske allra vktgaste framtdsfrågan, säger Anna Nergårdh. Satsnngar som stärker läkarna och andra professoners möjlgheter att påverka vårdens utformnng är, enlgt Anna Nergårdh, en avgörande komponent framtdens hälso- och sjukvård. Det är vktgt att tllvarata medarbetarnas vlja tll delaktghet arbetet med att förbättra vården. Fokus bör lgga på att läkare får lägga merparten av sn td på uppgfter som är värdeskapande för patenterna. Det arbete som görs natonellt vad gäller stöd tll kunskapsstyrnng och samverkan mellan olka landstng är postvt, säger Anna Nergårdh. e-hälsoutvecklngen en möjlghet Framtdens tre största utmanngar är, enlgt Mchael Bergström, läkare och projektledare vd avdelnngen för vård och omsorg på SKL, att möta den ökande multsjuklgheten, att tllvarata dgtalserngens möjlgheter och att bdra tll en personcentrerad vård. Läkarnas framtda arbete kommer att underlättas och kompletteras av e-hälsotjänster. Vården behöver systematskt stöd för Anna Nergårdh, chefläkare på Stockholms läns landstng. Tack för bdraget tll Läkare utan gränser Tack vare er läkare som medverkade undersöknngen har Framtdens Karrär Läkare skänkt kr tll Läkare utan gränser. Läkare utan gränser ger humantär medcnsk katastrofhjälp tll männskor som drabbats av väpnade konflkter, krser, epdemer och naturkatastrofer samt tll befolknngsgrupper som saknar hälsovård på grund av socal eller geografsk solerng. Foto: Fredrk Persson lärande vardagen, det ska vara lätt att få kunskapsstöd och få återkopplng på det arbete man gjort. Blr det bättre resultat? Han efterlyser fler dskussoner med läkare krng hur läkarrollen förändras takt med att omvärlden förändras. Möjlgheter behöver tas tllvara och utmanngarna mötas. Det är ntressant att var fjärde läkare betraktar dgtalserngen som en utmanng, men bara tre av hundra vll vara med och påverka framtdens e- hälsoutvecklng. Det är också anmärknngsvärt att endast sju procent är ntresserade av att utveckla ledarskapet om de får mer frgjord td, säger Mchael Bergström. TexT: AnnkA Whlborg vad skulle du använda dn frgjorda td tll? Om du får mer arbetstd att dsponera över, vad skulle du helst använda dn frgjorda arbetstd tll? % 41% 35% 28% 15% Forsknng nom mtt yrkesområde Fortblda och vdareutblda mg nom mtt specalstområde Utveckla verksamheten Organsera om verksamheten Utbldnng (utblda andra) Träffa fler patenter/utföra fler behandlngar Planerng och uppföljnng 13% 9% Mchael Bergström, läkare och projektledare vd avdelnngen för vård och omsorg på SKL. 7% 7% 6% 5% Bredda kompetensen tll andra områden Utveckla ledarskapet Inget, utan få ett lugnare arbetstempo Admnstraton Vara delaktg e-hälso- och tutvecklngen Övrgt 3% 2% Försäkrngskassan nordöstra Skåne/Bleknge och Småland söker Försäkrngsmedcnsk Rådgvare nom Sjukförsäkrng Ssta ansöknngsdag Läs mer på Försäkrngskassan arbetar för ett samhälle där männskor känner trygghet om lvet tar en ny vändnng. V ansvarar för en stor del av de offentlga trygghets systemen Sverge som ger ekonomskt skydd för famljer och barn, för personer med funktonsnedsättnng samt vd sjukdom och arbetsskada.

6 6 framtdens karrär läkare oktober 2015 Läkarkontnutet för en bättre och säkrare vård En god kontnutet främjar kommunkatonen mellan läkare och patent och kan även bdra tll att vårdens kvaltet och effektvtet ökar, säger Hed Stensmyren, specalstläkare anestes och ntensvvård på Danderyds sjukhus och ordförande Läkarförbundet. Foto: Rckard Erksson B rstande kontnutet är ett problem svensk hälso- och sjukvård. Många patenter känner sg vlsna systemet och uttrycker önskemål om att slppa byta läkare vd varje besök på vårdcentraler och sjukhus. Kontnutet har alltd ansetts vara vktgt nom vården, men kontnutet har sällan eller aldrg följts upp eller främjats styr- och ersättnngssystemen. Det är lte som med patentsäkerhet, det är bra och av stor betydelse men nget som kommer automatskt, säger Hed Stensmyren, ordförande Läkarförbundet. Under senare år har det presenterats en rad undersöknngar som vsar på postva effekter av god läkarkontnutet. Något som bland annat sägs föra med sg färre laboratoreundersöknngar, sjukskrvnngar och remsser lksom färre medcner per patent. Patenternas tllfredsställelse med vården ökar vd god läkarkontnutet. Man kan också tänka sg att en god relaton mellan läkare och patent gör att tllgången tll vård blr bättre. Patenterna behöver nte dra hela sn lvshstora varje gång de träffar en läkare, och så vs blr hela läkarbesöket mer effektvt. Med en namngven läkare blr det tydlgt vem som har det medcnska ansvaret Hed Stensmyren betonar vkten av att varje patent bör få en patentansvarg läkare med övergrpande ansvar för patentens sjukvård. Vårt system bygger mycket på det personlga yrkesansvaret men har man totalet olka läkare blr den frågan mnst sagt svårhanterlg. Med en namngven läkare blr det tydlgt vem som har det medcnska ansvaret. Patenten ska kunna påverka och välja, byta eller avstå från att ha en patentansvarg läkare. Det bör dessutom vara verksamhetens och nte patentens ansvar att se tll att en patentansvarg läkare utses. Var det bättre förr, på de gamla husläkarnas td? Nej, det är kanske att dra det hela för långt, även om försöket att skapa en sjukvård som är helt oberoende av vlken yrkesutövare patenten har framför sg nte har vart särsklt lyckat. V vet dag att personlg kontakt är bra och man ska nte glömma bort att det fnns många läkare som känner sna patenter väldgt väl. Det som har glömts bort längs vägen är att det har ett värde och behöver främjas. Hur kan e-hälsa påverka relatonen mellan läkare och patent? Det går nte att nte ersätta personlg kontakt och empat genom Hed Stensmyren, specalstläkare anestes och ntensvvård på Danderyds Sjukhus och ordförande Läkarförbundet. e-hälsa, däremot kan v kanske undvka felmedcnerngar och brster behandlngen. Ju bättre nformerade patenter, desto lättare för sjukvården att få och ge strukturerad nformaton, följa upp behandlngar, och så vdare. Något som förhoppnngsvs bäddar för färre mssförstånd vlket både höjer kvalteten och ger en säkrare vård. TexT: AneTTe Bodnger V söker dstrktsläkare När v berättar om Prmärvården för nvånarna Uppsala län startar v med orden V tar hand om hela dg. Samma nställnng har v också när v rekryterar personal. För att du ska trvas hos oss vll v erbjuda dg mer än bara ntressanta arbetsuppgfter och en bra lön. Just nu söker v dstrktsläkare tll flera av våra vårdcentraler Uppland.

7 framtdens karrär läkare oktober 2015 Många läkare vll ha mer td för kompetensutvecklng 7 I Framtdens Karrär Läkares undersöknng bland ett slumpmässgt urval av läkare anser 88 procent att det är vktgt med fortbldnng över specaltetsgränserna. 41 procent anser att de nte har möjlghet att fortblda sg den omfattnng de önskar. Det är katastrofalt att 41 procent av läkarna nte anser sg ha möjlghet att fortblda sg den utsträcknng de önskar. Fortbldnng ska planeras långsktgt och vara en lka självklar del av sjukvården som den så kalllade produktonen. Varje läkare ska ha en ndvduell kompetensutvecklngsplan som utgår från ndvden och verksamhetens behov. V ser gärna en föreskrft som reglerar detta, säger Karn Båtelson, vce ordförande Läkarförbundet och överläkare klnsk neurofysolog vd Sahlgrenska unverstetssjukhuset. Karn Båtelson, vce ordförande Läkarförbundet. Foto: Rckard Erksson vktgt med td för reflekton Att 74 procent av läkarna känt sg tvungna att arbeta även när de vart sjuka tyder, enlgt Karn Båtelson, på att läkare överlag är ambtösa och att det saknas tllräcklg luft systemet. För att göra vården mer jämlk och patentsäker krävs kvaltetsregster och öppna jämförelser. Man måste ha tllräcklgt med resurser, se tll att erfaren personal stannar och dessutom ha td för reflekton och dskusson, säger Karn Båtelson. Det är postvt att 88 procent av läkarna anser det vara vktgt med fortbldnng över specalstgränserna. Patenter har nte sällan problem som berör mer än en dscpln, kompetensutvecklng även utanför den egna specalteten kan förbättra och säkra vården, säger Nna Nelson Folln, chefläkare på Karolnska unverstetssjukhuset. samverkan över gränserna Hon anser att patenternas behov av en specfk kompetens bör styra läkarnas kompetensutvecklngsplaner och betonar vkten av att läkarprofessonen beskrver vlken kompetens som krävs för att hantera uppdraget. 43 procent av läkarna anser att hälso- och sjukvården bedrver en jämlk Nna Nelson Folln, chefläkare på Karolnska vård. En utökad natonell samordnng över landstngsgränserna kan, enlgt unverstetssjukhuset. Nna Nelson Folln, bdra tll en mer jämlk vård för att vllkoren för olka behandlngar och läkemedel då nte skulle sklja sg lka mycket åt mellan landstngen. Endast 33 procent av läkarna upplever att deras arbetsplats bedrver en patentsäker vård. Resultatet är allvarlgt och bör föranleda vdare analys samt att läkarnas erfarenheter nhämtas. Många känner sg frustrerade över att nte kunna arbeta på ett sätt som håller hög kvaltet och tllfredsställer patenten. Brst på avlastnng med uppgfter som nte är drekt kopplade tll läkarens professon bdrar tll frustraton och tdsbrst. Genom att få tllgång tll fler stödfunktoner kan läkarens td nyttjas mer optmalt, vlket kan gynna patentsäkerheten, avslutar Nna Nelson Folln. TexT: AnnkA Whlborg Läkarna svarar Om undersöknngen: Framtdens Karrär Läkare har samarbete med VOC Nordc genomfört en trendundersöknng hos ett slumpmässgt urval av läkare Sverge. Undersöknngen genomfördes september Den statstska felmargnalen undersöknngen är 2,7 4,5 procentenheter. tycker du att det är vktgt med fortbldnng över specaltetsgränserna? har du kontroll på alla regler och förordnngar som styr dtt arbete som läkare? Ja 88% Nej 12% Ja 26% Nej 74% har du möjlghet att fortblda dg eller kompetensutveckla dg den omfattnngen som du önskar? har det hänt att du som läkare känt dg tvungen att gå tll jobbet trots att du vart sjuk? Ja 59% Nej 41% Ja 74% Nej 26% anser du att dn arbetsplats bedrver en patentsäker vård? anser du att hälso- och sjukvården bedrver en jämlk vård? 4% 1% Ja, fullt ut 10% Ja Ja, tll vss del Nej 62% 33% Nej, nte så mycket Nej, nte alls 47% 43% Vet ej

8 8 framtdens karrär läkare oktober 2015 Specalstövergrpande mötesplats för läkare Medcnska rksstämman, Sverges största mötesplats för läkare, äger rum den 3-4 december på Stockholm Waterfront anslutnng tll Stockholms centralstaton. Rksstämman, med huvudtemat Morgondagens vård och hälsa utmanngar och möjlgheter, erbjuder ett gedget semnareprogram. Foto: Lasse Skog Medcnska rksstämman är en mötesplats för övergrpande frågor som alla läkare ställs nför, en plattform för kunskapsuppdaterngar och nya rön som samtlga läkare behöver förhålla sg tll oavsett specaltet. Deltagandet på Rksstämman certferas av Svenska Läkaresällskapet, vlket nnebär att deltagarna får ett ntyg på sn medverkan och mötet är granskat och godkänt av Lpus. När v satte hop programmet för årets Rksstämma efterlyste v programförslag och déer från Läkaresällskapets sektoner och delegatoner angående utmanngar och möjlgheter för framtdens vård. V fck n många bra förslag som bdragt tll det vetenskaplga programmet, säger Catarna Almqvst Malmros, professor klnsk epdemolog vd Karolnska Insttutet, överläkare barnmedcn på Astrd Lndgrens barnsjukhus samt generalsekreterare för Medcnska rksstämman sedan mötesplats för alla läkare Årets huvudtema, Morgondagens vård och hälsa utmanngar och möjlgheter, är ndelat sex nyckelområden: Kunskapsutbyte och uppdaterngar, Etk och prorterngar, Preventon och folkhälsa, Patentsäkerhet och kvaltet, Forsknng och nnovaton, samt t och e-hälsa. Det vetenskaplga programmet utgörs av föreläsnngar och semnarer, workshops och ST-kurser. Medcnska rksstämman är en specalstöverskrdande mötesplats för alla typer av läkare, oavsett ålder och stader av yrkeslvet. Rksstämman är en uppskattad arena för vdareutbldnng, fortbldnng och kunskapsöverförng läkare emellan och ett utmärkt tllfälle att vara med och påverka för patentens, klnkens och sn egen skull. Vår huvudnrktnng är att vara en generell mötesplats, ett vktgt komplement tll Rksstämman är en uppskattad arena för vdareutbldnng, fortbldnng och kunskapsöverförng läkare emellan Catarna Almqvst Malmros, generalsekreterare för Medcnska rksstämman. forum för specalstläkare, säger Catarna Almqvst Malmros. nternatonella key note speakers Inför årets Medcnska rksstämma har v satsat lte extra på att skapa förutsättnngar för nätverkande och möten mellan deltagarna. Samtlga deltagare har kaffepaus och lunch samtdgt, vlket underlättar de spontana mötena och kunskapsutbytet. På Mötesplatsen kan deltagarna även ta del av ett dynamskt scenprogram och spännande fakta våra speed scence-rör, ett rum rummet med föreläsnngar och dskussoner, säger Catarna Almqvst Malmros. I det vetenskaplga programmet medverkar flera nternatonella gästföreläsare, därbland nvgnngstalare Mary Durham, vce vd på Kaser Permanente, som gör en utblck över naturvetenskapens och medcnens utvecklng under det kommande decennet. Ytterlgare ett spännande nternatonellt nslag är professor Bll Lucas, som ger ntressanta nblckar krng patentsäkerhet och kvaltet under rubrken Learnng to mprove samt fredagens Key Note Speaker, Janet Grant. Hon talar om hur läkares professonella utvecklng kan formalseras. I årets program medverkar även ett stort antal svenska och nternatonella forskare och specalstläkare, som delar med sg av nya rön och behandlngsmetoder. TExT: AnnkA Whlborg Jobba med oss Norrtälje! Är du specalst allmänmedcn? Vll du arbeta skärgårdsnära småstadsmljö och ändå bara ha en tmmes bussresa tll Stockholm? Då är våra vårdcentraler Norrtälje det rätta valet för dg. V är ett väl narbetat gäng som trvs på våra arbetsplatser. V erbjuder flexbla arbetstder och marknadsmässg lön! Låter det ntressant? Läs mer på tohundra.se/ledgajobb Gör gärna ett studebesök hos oss så kan v berätta mer. Välkommen tll hjärtat av Roslagen! ToHundra är det kompletta vårdbolaget. V drver allt från akutsjukhus tll äldreboenden, vårdcentraler, hemtjänst och personlg assstans. V ägs av Norrtälje kommun och Stockholms läns landstng.

9 framtdens karrär läkare oktober Efterlyser systemskfte nom den svenska sjukvården Vården måste följa patentens väg. Dagens produktonsflosof stammar från amerkansk blndustr och är utvecklat för en verksamhet som nte alls stämmer med dagens sjukvård, säger Magnus Lord, läkare och specalst på modern sjukvårdsutvecklng. länge att det är få som frågasätter det. V tar det som sannngar. Men faktum är att ndustrn, som systemet en gång gjordes för, sedan länge har lämnat dessa déer. Inom sjukvården har v dess värre kvar det gamla produktonssystemet med autonoma öar. Hela verksamheten är därför präglad av väntan: väntan på labbsvar, röntgen, ronden, på läkaren eller på att t-avdelnngen ska lösa ett problem, säger Magnus Lord. Långa väntetder, skftande kvaltet, ekonomsk press och hårt belastad personal är exempel på problem nom hälso- och sjukvårdssektorn över hela världen. Nu börjar nya tankesätt för hur vårdverksamheter ska drvas att på allvar ersätta de gamla. Det produktonssystem som svensk sjukvård präglas av dag bygger på en flosof som utvecklades för amerkansk blndustr för mer än hundra år sedan. Grundtanken då var att ju större en verksamhet var, desto effektvare, bllgare och bättre. Det handlade också om att centralsera funktonerna så stor utsträcknng som möjlgt. Något som skapade öar verksamheten som vsserlgen skulle utvecklas och bl så bra som möjlgt, men detta skedde på bekostnad av helheten. Inget av detta passar för moderna verksamheter allmänhet och synnerhet nte för sjukvård, säger Magnus Lord. evg väntan Ett dlemma, menar han, är att systemet och dess brster har funnts så Idag fnns det ngen som har helhetsansvar för patentens resa genom vården efterlyser systemskfte Att vänta på stort sett allt ger stora konsekvenser nte mnst med patentögon sett. Ta tll exempel en patent med en snabbväxande cancertumör som kräver omedelbar behandlng. Patenten måste vänta på en utrednng för strålbehandlng, vlken kan ta en månad att genomföra, trots att nnehållet den bara omfattar fem, sex tmmar. Det beror på att den llla strålenheten består av öar med olka ansvar. Skllnaden mot moderna verksamheter är att de stället fokuserar på själva flödet. Magnus Lord efterlyser ett systemskfte där vårdverksamheter stället för att försöka skapa effektva öar, där beläggnngen är så hög som möjlgt, skapar flöden. Idag fnns det ngen som har helhetsansvar för patentens resa genom vården, eftersom den resan är uppsplttrad på små öar. Men vården måste följa patentens väg, nte tvärtom. En annan kvarleva dagens sjukvårdssystem är tanken om Taylorsm, att cheferna ska tänka och fatta beslut som medarbetarna sedan ska utföra. Magnus Lord, läkare och specalst på modern sjukvårdsutvecklng. I moderna organsatoner skapar cheferna förutsättnngar för medarbetarna som med sn experts ska kunna styra och utveckla verksamheten kontnuerlgt. Då upptäcks avvkelser medan de ännu är små och lättjusterade. Frågan är då vad som kan göras åt saken. Först vll jag understryka att det nte är någon som gör fel. Alla gör hela tden stt bästa, men v har satt tusentals fantastska medarbetare ett uselt, nedärvt system. Chefernas ansvar är nu att förstå detta och byta system. goda exempel Det fnns ett antal exempel på enheter nom svenska sjukhus som framgångsrkt lyckats styra om tll flödesorenterade verksamheter. För att htta hela sjukhus krävs en blck över Atlanten. De som kommt längst är nte sällan kommunalt ägda, cke-vnstdrvande sjukhus med max anställda. Ett sjukhus som brukar nämnas sammanhanget är Vrgna Mason Seattle som nu är nne på stt femtonde år med ett framgångsrkt, flödesorenterat arbetssätt. Att nföra ett helt nytt produktonssystem tar td, det är en ständg resa mot förbättrng. Här handlar det om att skynda långsamt. V måste börja med att bryta stordrften. Innan v gör det är det knappt lönt att lägga tll nya metoder. Det behövs ett systemskfte nom den svenska sjukvården. Något som kräver betydlgt mer arbete än att rulla ut en ny ledarskapsflosof med hjälp av en kampanj, avslutar Magnus Lord. TexT: AneTTe Bodnger Nära tll kollegor och hög kompetens I Jämtlands län kan du kombnera ett attraktvt arbete med hög lvskvalté. Du har närhet både vardagslv och frtd. V är en lten regon med ett sjukhus och väl utbyggda hälsocentraler på fler än 20 orter länet. Något för dg? foto: rjh bildbank V söker specalstläkare nom flera specalteter på Östersunds sjukhus och dstrktsläkare. Kontakta oss så berättar v mer! Prmärvård Ingrd Larsson, ngrd.larsson@regonjh.se, tfn Specalstsjukvård Anders Helene Bylander, Gustavsson, anders.bylander@regonjh.se, helene.gustavsson@regonjh.se, tfn tfn Läs mer på:

10 10 framtdens karrär läkare oktober 2015 Männskontresse bra grund för ledare Ett genunt ntresse för männskor, tydlg värdegrund, uthållghet och självkännedom. Det är egenskaper en bra ledare bör ha, menar Kaarna Sundeln, bträdande sjukhusdrektör på Södra Älvsborgs sjukhus. Kaarna Sundeln, bträdande sjukhusdrektör på Södra Älvsborgs sjukhus. Kaarna Sundeln, som är öron-näsa-halsspecalst, hade länge fokus på det klnska arbetet och forsknng och hade nga planer på att anta en ledande poston. När hon arbetade med verksamhetsutvecklng på Sahlgrenska unverstetssjukhuset blev hon erbjuden att gå chefskanddatprogrammet Västra Götaland och först var hon skeptsk. Jag tackade ändå ja tll möjlgheten eftersom jag tänkte att det är bra att lära sg nytt och att vara rustad för eventuella framtda utmanngar. Halvvägs n utbldnngen fck jag praktsera hos en erfaren chef och det var då jag verklgen fck upp ögonen för en annan typ av ledarskap och en förebld. Det var avgörande för att jag sedan vlle ta steget och jobba som chef, berättar hon. Därefter blev Kaarna Sundeln sektonschef på sn klnk och sedan verksamhetschef. För två år sedan tllträdde hon sn nuvarande tjänst som bträdande sjukhusdrektör. samma mål Att jobba som ledare eller chef är att utveckla en verksamhet och att få alla att jobba mot samma mål. Uthållghet och kommunkaton är A och O och det gäller att vara tydlg. För Kaarna Man måste verklgen glla att vara med männskor och ha ett genunt ntresse för dem Sundeln är värdegrunden basen som är med alla beslut. Man måste verklgen glla att vara med männskor och ha ett genunt ntresse för dem, både som ndvder och grupp och vlja bdra tll att utveckla deras förmågor och få dem att växa. I allt ledarskap är det vktgt att kunna förmedla stt budskap på ett sätt som verklgen går fram alla led och för det krävs det självkännedom, så att man förstår gruppdynamken och ens egen roll, säger Kaarna Sundeln. dentfera ledare I början av karrären är många läkare, precs som en gång Kaarna Sundeln, nrktade på det klnska arbetet och många funderar nte på ledarskap som en möjlg karrärväg. Därför är det vktgt att sttande chefer dentferar och lyfter fram medarbetare som vsar talang för ledarskap, anser hon. Det är helt naturlgt efter den långa läkarutbldnngen att många nyblvna läkare har fokus på att utöva stt yrke och förkovra sg nom sn specaltet. Men personer som vsar fallenhet för ledarskap ska uppmuntras och ges möjlghet att testa om det är en väg de vll gå. Det gäller att lotsa n dem uppdraget, tll exempel genom att ge dem tllfälle att arbeta med verksamhetsutvecklng och att praktsera ledarskap. Det fnns också en mängd olka ledarskapsutbldnngar, där läkare som nte har erfarenhet av ledande roller kan få redskap tll en framtda roll som ledare eller chef. Sådana utbldnngar kan ge både teor och praktk, som man sedan kan bygga vdare på. Men alla har olka behov, så det gäller att htta ndvdanpassade lösnngar. Efter det vll många gå vdare och arbeta ledande roller eftersom de fått en bas att stå på. TexT: CrsTna LefLand kaarna sundeln Utbldnng: Leg läkare, specalst öron-, näs- och halssjukdomar, medcne doktor. Ledarskapsutbldnngar Västra Götalandsregonen, på Chalmers och CUPS på IFL vd Handelshögskolan Stockholm. Bakgrund: verksamhetschef VO Öron-, näs- och halssjukvård, Sahlgrenska unverstetssjukhuset Göteborg sektonschef Sahlgrenska unverstetssjukhuset specalstläkare/överläkare, Unverstetssjukhuset Lnköpng och Sahlgrenska unverstetssjukhuset. Närmast oblgatorsk läsnng för ST-läkare, handledare och klnkchefer Moderna Läkare #3/2015 Beställ tll kampanjprs på studentltteratur.se/kampanj/stboken

11 framtdens karrär läkare oktober Rätt bemötande nyckel tll lkarätt nom vården Lkarätt nom vården handlar om att kunna se, förstå och lära sg att alla männskor är lka mycket värda och har samma rättgheter, säger Ola Björgell, regonöverläkare och ansvarg för AToch ST utbldnngarna Regon Skåne. Ihälso- och sjukvårdslagen framgår att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lka vllkor för hela befolknngen. Vården ska ges med respekt för alla männskors lka värde och för den ensklda männskans värdghet. Det är starka ord som beskrver vad som styr oss, rent jurdskt. Men en text är en text och verklgheten en annan, säger läkaren Ola Björgell som ägnat åratal åt lkarättsfrågor nom vården. En grundsten, som kan tyckas självklar nom hälso- och sjukvård, är humansm. Ingen ska bl dskrmnerad utfrån vem man är som ndvd. Alla ska känna sg nkluderade, välkomna och Ingen ska bl dskrmnerad utfrån vem man är som ndvd lka mycket värda, oavsett lvsstl och bakgrund. Än dag, 2015, handlar det för några patenter fortfarande om att överhuvudtaget våga söka sg tll vården, det vll säga att känna sg tllräcklgt välkomna. Här, menar Ola Björgell, har sjukvården en del att lära av kyrkan. Även om kyrkan nte är perfekt vet v att den välkomnar brett och alla känner tll prästers tystnadsplkt samt att samtal som förs sker största förtroende. Det handlar mycket om vlka sgnaler som sänds ut. Om v läkare har rätt förhållnngssätt kanske också patenten, medmännskan, vågar berätta om sn stuaton och om vad det egentlgen är som skaver. Jag vet av egen erfarenhet Ola Björgell, regonöverläkare Regon Skåne och Pär Johansson, Glada Hudkteatern, gör lkarättsutbldnngar tllsammans. Foto: Olle Ulvnen hur mycket lättare det är att ställa rätt dagnos bara genom att ge patenterna en chans att berätta största förtroende och en absolut trygg mljö. lkarättsdag Det fnns olka sätt att tackla den utmanng som mångfalden samhället nnebär. Regon Skåne har tll exempel nstftat Stora lkarättsdagen, en tvärprofessonell utbldnng där dskrmnerngslagen är fokus ( nu). Här ges personal nom hälso- och sjukvård samt vård och omsorg kunskap om aktuell lagstftnng och hur lkarättsperspektvet kan nkluderas vardagen. Målet med utbldnngsdagen är att belysa och bejaka alla männskors lka rätt, både tll och lvet, förklarar Ola Björgell som tllsammans med några kollegor är ntatvtagare tll utbldnngen som ges nära samarbete med Malmö stad. När kan lkarätt nom vården vara ett faktum? Även om lkarätt nte ser särsklt svårt ut på pappret och grunden handlar om kärlek och omtanke är det en process som man hela tden måste aktualsera och jobba med. Det kommer att ta många år, men små steg rätt rktnng blr med tden ganska stora klv. TexT: AneTTe Bodnger VI SÖKER DIG SOM VILL JOBBA NÄRA PATIENTEN för att möta ökat behov av akuta hembesök VI SÖKER DIG SOM VILL JOBBA NÄRA PATIENTEN Falck Läkarblar utför, på uppdrag av Regon Skåne, crka akuta hembesök varje år. V är en vktg del att avlasta akutsjukvården och ge patenter vård på rätt vårdnvå. Vll du vara med och utveckla vår verksamhet? V erbjuder flexbla arbetspass dygnet runt på årets alla dagar. Jobbet är mycket patentnära med få admnstratva uppgfter. På Falck Läkarblar blr Du en del av en mycket erfaren läkargrupp en välorganserad verksamhet. V söker dg som är specalst nom allmänmedcn, geratrk, nternmedcn, nfekton eller akutmedcn. Även du som är ST-läkare nom respektve område med mnst tre års erfarenhet är mycket välkommen tll oss. Som ST-läkare har du också möjlghet att göra del av dn utbldnng hos Falck Läkarblar. Mala oss gärna en ntresseanmälan: falcklakarblar@falck.st Om du har frågor, kontakta Chrs Lndfors: Falck Läkarblar erbjuder medcnsk bedömnng av läkare, telefonkonsultaton av läkare samt förekommande fall nledande behandlng den ensklda patentens hem. falcksverge.se

12 12 framtdens karrär läkare oktober 2015 Sänkt arbetsbelastnng ökar ntresset för allmänmedcn och prmärvård Vad anser du skulle öka ntresset för läkare att arbeta och specalsera sg nom prmärvård/allmänmedcn? Det har ett slumpmässgt urval av läkarna Sverge svarat på Framtdens Karrär Läkares undersöknng den september Nästan en tredjedel av de tllfrågade läkarna angav att en sänkt arbetsbelastnng och avsevärt mycket mer td med patenter skulle spela roll vad gällde deras ntresse för prmärvård och allmänmedcn. På samma sätt skulle mnskade admnstratva uppgfter kunna medföra flexblare arbetstder, nklusve hembesök, och en väsentlgt mer omfattande autonom och nflytande över exempelvs sn tdsbok. Mnskad belastnng samt färre okvalfcerade och admnstratva uppgfter kommer att leda tll en lugnare arbetsstuaton som sn tur kommer patenterna tll gagn och därtll skapa nya sätt att möta patenterna, sade en av läkarna. En ansenlg del av denna grupp lyfte fram att eventuell frgjord td skulle kunna användas för fortbldnng och proflerng, något som många ansåg vara en brstvara. Bakgrunden tll att många av de tllfrågade framhävde sänkt arbetsbelastnng som en av de vktgaste aspekterna av en attraktvare prmärvård var att de förlängnngen eftersökte ett långsammare tempo och mndre stress. Svaren nkluderade flera komponenter som skulle kunna ha stor nverkan på upplevd stress, nklusve en bättre och frare arbetsmljö och gynnsammare vllkor, men även förbättrad kontnutet bland läkarstaben genom ett mnskat användande av hyrläkare samt en tydlgare begränsnng av uppdraget. ökad ntegraton vktgt Ytterlgare ett element som efterfrågades stor utsträcknng de svar som kretsade krng arbetsstuaton och stress var utökade möjlgheter tll handlednng och ett bra ledarskap med goda föreblder. På samma vs ansågs Foto: Alexander Ruas/Capo ökad ntegraton, såväl mellan kollegor och sjukhus som med slutenvård eller myndgheter vara av stor vkt. Flera angav mndre ensamarbete som angeläget för att specalteten ska kunna locka fler läkare och enlgt samma lnje efterlystes utökad bemannng. Att arbeta mer teamnrktat så att man känner stöd från sna kollegor exempelvs gällande sjukskrvnng, sjukgymnastk eller samtalsterap är vktgt för att man ska känna sg bekväm och hemma sn roll. Kontnutet nom läkarkåren är vktgt av samma anlednng. löner och resurser Något som av många svaranden upplevdes som eftersatt var specaltetens löner samt de resurser som tlldelas prmärvården. De tllfrågade ansåg att prmärvården, egenskap av den specaltet som hanterar en mycket stor del av de ntala läkarkontakterna, skulle behöva en betydande resursöknng för att även fortsättnngsvs klara av stt uppdrag och därtll kunna växa och utökas efter behov. TexT: Sandra ahlqvst Bedömnng och behandlng hemma Behovet av hemsjukvård har av flera skäl ökat dramatskt de senaste åren och en av åtgärderna för att stötta patenter hemmet är läkarblar. Verksamheten har förbättrat både patentsäkerhet och lättat trycket på akutmottagnngarna. Idag fnns akutläkarblsverksamheten tllgänglg dygnet runt årets alla dagar och utför crka uppdrag per år hela Regon Skåne. Foto: Mats Andersson Lennart Skoog är medcnskt ansvarg överläkare för Falck Läkarblar Regon Skåne. Han lyfter fram att läkarblsverksamhetens syfte är att största mån nleda behandlng som leder tll snabbare tllfrsknande och bättre allmäntllstånd redan hemmet. Den här tjänsten är särsklt relevant för exempelvs äldre eller multsjuka som har svårt att ta Den här tjänsten är särsklt relevant för exempelvs äldre eller multsjuka sg tll vårdcentraler eller famljer där flera är sjuka på samma gång. Såväl kunnga kommunsjuksköterskor som sjukvårdsrådgvnng kan göra bedömnngen och besluta att ett hembesök är lämplgt, vlket stärker patentsäkerheten. När besöket väl är beställt anländer en läkare nom fyra tmmar. Läkarblarna har också ett nära samarbete med pols, psykatr och socaltjänst och utför de flesta vårdntygsbedömnngar prmärvården och handlägger oväntade och väntade dödsfall. Därutöver hanterar verksamhetens läkare också majorteten av telefonrådgvnngen för sjuksköterskor hemsjukvården Regon Skåne, säger Lennart Skoog. snabba och korrekta bedömnngar Arbetet är mycket varerat och kan vara en ntressant karrärväg för unga läkare. Lennart Skoog poängterar att förmågan att göra korrekta och strukturerade bedömnngar vässas enormt och att detta bdrar kraftgt tll att varje patent får rätt vårdnvå. Som läkare blr man alltmer kompetent och säker sn bedömnng. Man är också delaktg att optmera patentflödet så att vårdköerna på sjukhusen förkortas och att de som verklgen är behov av akut hjälp får det. Då v arbetar enlgt samma tragesystem som akutvården talar v samma språk, vlket medfört att v har oerhört få avvkelser och extremt sällan några allvarlga sådana. Samråd med läkarblskollegor är möjlgt vd behov och som ny läkare är samåknng med en erfaren kollega en självklarhet. arbetar sda vd sda För att arbeta läkarblar krävs en grundläggande specalsttjänstgörng på omkrng tre år och en nrktnng mot akutmedcn, geratrk, allmän-, ntern- eller nfektonsmedcn. V har regelbundet ST-läkare som tjänstgör hos oss som ett led sn specalstutbldnng. De får en ordentlg nskolnng, struktur och stöd stt arbete och får arbeta sda vd sda med specalster hemsjukvård och akutsjukvård. Det är ett unkt arbete där man får lära sg möjlgheterna att ge vård hemmet från grunden, avslutar Lennart Skoog. TexT: Sandra ahlqvst

13 framtdens karrär läkare oktober Prmärvården möter framtdens utmanngar på bred front Både kraven och förväntnngarna på prmärvården har förändrats under senare år. Det, kombnaton med brsten på allmänläkare och en åldrande befolknng som nnebär fler multsjuka patenter, är några av de stora utmanngarna för både dagens och morgondagens prmärvård. Håkan Larsson är dstrktsläkare och prmärvårdschef Västerbottens läns landstng. Här arbetar man på olka sätt för att för att lösa den akuta stuatonen. V tacklar utmanngen på bred front, ett sätt är att förmå svenska ungdomar som studerar tll läkare utomlands att komma tll oss. V har under de senaste somrarna haft ett 20-tal utlandsstuderande som praktserat nom vår prmärvård. De har trvts mycket bra så förhoppnngsvs kommer de tllbaka när de är färdga läkare. V tar även emot utländska doktorer med öppna famnen. Prmärvården Västerbotten jobbar också systematskt tllsammans med poltkerna och företrädare för läkarutbldnngen för att ge möjlghet tll mer praktk prmärvården under utbldnngen. V vet från många andra håll världen att läkarstudenter som gör prmärvårdspraktk på landsbygden blr tryggare sn roll och upptäcker alla fördelar med att arbeta som doktor utanför storstäderna. En stor utmanng för prmärvården hela landet är den ökande andelen Håkan Larsson, dstrktsläkare och prmärvårdschef Västerbottens läns landstng. Arbetet blr lättare, rolgare och medcnskt mycket säkrare när du känner dna patenter Foto: Jan Lndmark äldre, multsjuka patenter. Här menar Håkan Larsson att kontnutet är en vktg nyckel. Jag arbetade to år på vårdcentralen Byske, tre ml norr om Skellefteå. Efter en td lärde jag känna många av patenterna och vsste ungefär vad som kunde tänkas vara problemet när de sökte vård. Arbetet blr lättare, rolgare och medcnskt mycket säkrare när du känner dna patenter. samma framtdsfrågor I södra Sverge tampas Karn Träff Nordström, specalst allmänmedcn och dvsonschef nom prmärvården Regon Skåne, med stort sett samma framtdsfrågor som prmärvården norra Sverge. Rent verksamhets- och uppdragsmässgt är de största utmanngarna hur v ska kunna ta hand om de växande grupper av patenter med kronska sjukdomar och äldre multsjuka som ska vårdas hemmet. Om man bara ser tll åldern har antalet medborgare över 75 år ökat med to procent under de senaste to åren. Den sffran kommer att öka med ytterlgare en tredjedel de kommande to åren. Nu är ju nte alla dessa sjuka men de är ju som regel sjukare än yngre personer. Det samt läkarförsörjnngen är prmärvårdens vktgaste framtdsfrågor. Även Karn Träff Nordström lyfter fram kontnutet som en vktg del det framtda vårdpusslet. Idag lstar v på vårdcentral vårdvalet. Att även lsta på en specfk doktor vore önskvärt. På så vs kan patenter bygga en relaton med doktorn över td vlket gör att vården blr lättare och mndre resurskrävande. e-hälsa Både Håkan Larsson och Karn Träff Nordström lyfter fram e-hälsa som ett nödvändgt nslag framtdens hemsjukvård. Patenter som är välmående och har välnställda kronska sjukdomar kan ta hand om mycket själva va stöd av olka e-hälsotjänster. Den resan har bara börjat, konstaterar Karn Träff Nordström. Håkan Larsson påpekar att patenterna vsserlgen är äldre men att de med hjälp av enkel teknk redan dag kan montorera sg själva. Om de nte rent fysskt måste komma kontakt med sn doktor eller sjuksköterska för rutnkontroller blr arbetet både enklare och smdgare. olka lösnngar Läkarbrst ses som en av största utmanngarna för framtdens prmärvård. Här, menar Karn Träff Nordström, fnns en hel del att göra. Det första är ju att landstngen måste skapa ST-läkartjänster nom området. Där ser det olka ut, just nu satsar Skåne stort, dag har v över 300 ST-tjänster allmänmedcn vlket stort kommer att täcka pensonsavgångarna Idag lstar v på vårdcentral vårdvalet. Att även lsta på en specfk doktor vore önskvärt Karn Träff Nordström, specalst allmänmedcn och dvsonschef nom prmärvården Regon Skåne. regonen. Jag tror också att v måste ha ett system som ger allmänläkare möjlghet att styra över sn vardag och tllhandahålla en slags flexbltet jobbet så att de orkar med att jobba på vårdcentraler och träffa patenter större del av sn arbetstd. Hur ser det ut om fem år om allt går som du vll? Då har v en lagstftnng som säger att varje patent ska vara lstad på en namngven doktor prmärvården. Samtdgt kan man nte bara ändra allt över en natt. Men nom fem år är mn förhoppnng att regoner och landstng Sverge har harmonerat sna vårdvalssystem så att v har ett natonellt vårdvalssystem där alla medborgare Sverge kan välja sn egen doktor. TexT: AneTTe Bodnger

14 14 framtdens karrär läkare oktober 2015 Utbldnngsmöjlgheter ökar ntresset för psykatr Vad anser du skulle öka ntresset för läkare att arbeta och specalsera sg nom psykatr? Den frågan har ett slumpmässgt urval av läkarna Sverge svarat på Framtdens Karrär Läkares undersöknng den september Vd en genomgång av svaren utkrstallserades en handfull huvudområden som skulle öka ntresset för läkare att söka sg tll psykatrn. Den tveklöst största anlednngen som framhölls var att läkarna upplevde att det saknades tllräcklga möjlgheter tll vdareutbldnng och forsknng samtdgt som brsten på ordentlg handlednng för unga läkare skapade en osäkerhet. Man ska tdgt ntressera unga läkare och erbjuda dem en strukturerad STutbldnng med ett flertal spännande kurser och utbldnngar samt möjlghet att subspecalsera sg, menade en av läkarna. Flera av de tllfrågade föreslog att ett utökat samarbete mellan psykatr och somatsk vård samt även med olka socala nstanser skulle öka ntresset och därutöver kunna främja kunskapsutbyte. Detta skulle sn tur kunna höja yrkets låga status, något som flera gånger nämndes som en avskräckande faktor. upplevda brster arbetsmljön I andra hand underströk en mycket stor andel av de som svarade att såväl arbetsmljö som arbetsvllkor borde vara en kärnfråga nom psykatrn. Många av de som efterfrågade en förbättrad arbetsmljö angav en tungrodd organsaton och otydlga beslutsvägar som en stor nackdel. Just brsten på tydlgt ledarskap samt en nvecklad organsatonsstruktur, kombnaton med en av många observerad brst på resurser av olka slag, ansågs av ett stort antal av läkarna vara en kraftg bakomlggande orsak tll att ntresset för specalserngen är så pass lågt. Det är vktgt att verksamheten har en stark chef som drver klnken framåt och verkar för att klnkens arbete med patenter är säkert och högkvaltatvt, var en av kommentarerna. mer td för patenter Knutet tll detta var också många höjda röster som efterlyste betydlgt mer td för patenterna kombnaton med mndre arbetsbelastnng och en ntensv rekryterngsnsats för att flerdubbla antalet psykologer och läkare. Ett led denna nsats ansågs vara att tdgare lyfta fram specalteten under läkarprogrammet och vsa på att det fnns möjlghet tll kollegalt utbyte på många arbetsplatser. Nämnas bör även att en nte oansenlg del av de tllfrågade yrkade på att medarbetarna nom fältet borde ha en bättre löneutvecklng och ha större nflytande över sn arbetsdag och arbetsstuaton, synnerhet vad gäller arbetstder och flexbltet. TexT: Sandra ahlqvst Sadlade om tll klnsk utredare ett annat sätt att hjälpa patenter Sgrd Klaar var ganska nyblven specalst onkolog när hon växlade spår och började som klnsk utredare på Läkemedelsverket. Drvkraften, att göra stor nytta för männskor som drabbats av cancer, är fortfarande densamma. För Sgrd Klaar har onkolog alltd känts som ett naturlgt val av specaltet. Jag valde att specalsera mg nom cancer dels av personlga skäl, dels för att det är ett så ntressant område forsknngsmässgt då det berör centrala processer cellernas funkton. Det är spännande att verka nom ett område där det hela tden sker nya upptäckter. Det har gått 20 år sedan Sgrd Klaar började arbeta med onkolog. Sedan dess har det hänt en hel del. Jag började forska redan under mn AT-tjänstgörng och dsputerade 1997 på behandlngspredktva markörer vd bröstcancer. Efter det arbetade jag en td med forsknng och Jag känner att jag gör väldgt mycket konkret nytta för patenter utvecklng på ett farmakogenomkföretag. Ett erbjudande om en post-doctjänst på Radumhemmet fck henne att återvända tll klnken. Under de kommande åren kombnerade jag forsknng och klnskt arbete, jag fck också flera barn så det dröjde fram tll 2007 nnan jag blev specalst onkolog. bytte karrär Drygt ett år senare började hon som klnsk utredare på Läkemedelsverket. Orsakerna var flera. Det som fck mg att byta bana handlade både om ntresse och läggnng kombnaton med famljeskäl. Ett tag var famljelogstken med fyra barn en stor utmanng. Då hjälpte det med flexbla arbetstder och ett arbete som man bästa fall kunde lämna tll nästa dag, eller ta med sg hem och göra klart på kvällen. Det underlättade lvspusslet en hel del. Idag arbetar Sgrd Klaar huvudsaklgen med att utreda ansöknngar för marknadsgodkännande av helt nya läkemedel eller nya ndkatoner för befntlga produkter nom onkolog och hematolog. Det klnska arbetet har hon lämnat bakom sg men drvkraften, som en gång fck henne att först utblda sg tll läkare och sedermera onkolog, är fortfarande densamma. Jag känner att jag gör väldgt mycket konkret nytta för patenter även från den poston jag har dag. Det är också spännande att få vara med och påverka den framtda läkemedelsutvecklngen genom vår vetenskaplga rådgvnng tll företag samt rktlnjearbetet som jag är delaktg nom Oncology Workng Party, en av den Europeska läkemedelsmyndghetens arbetsgrupper. TexT: anette Bodnger Sgrd Klaar, klnsk utredare på Läkemedelsverket.

15 framtdens karrär läkare oktober Psykatrker har ett brett arbetsfält med psyksk hälsa fokus För psykatrker fnns många karrärvägar att välja mellan, nte mnst för de som vll utveckla sn ledarskapsförmåga, specalsera sg på olka dagnoser eller ägna sg åt forsknng. Psykatrker är ett yrke som kräver samverkan mellan många olka professoner. Efter specalstutbldnngen nom psykatr arbetade Tobas Nordn drygt tre år som läkarchef och ett år som verksamhetschef på psykatrska klnken på Södra Älvsborgs sjukhus Borås. Sedan 2010 är han verksamhetschef för klnken Psykatr Affektva på Sahlgrenska unverstetssjukhuset Göteborg. Psykatr är en föränderlg dscpln som påverkas av nya forsknngsrön, samhällets utvecklng och samhällets krav på psykatrn. dscpln som kräver samverkan Jag valde mellan att specalsera mg nom narkos eller psykatr för det är de två dscplner som ntresserar mg mest. Eftersom jag så länge jag kan mnnas vart ntresserad av hur det mänsklga psyket fungerar och männskors agerande olka stuatoner valde jag att bl psykatrker. Det är en av läkaryrkets bredaste dscplner och sannolkt också den dscpln som kräver mest samverkan med andra aktörer samhället och med andra professoner hälso- och sjukvården, säger Tobas Nordn, specalstläkare nom psykatr och verksamhetschef för Psykatr Affektva på Sahlgrenska unverstetssjukhuset. ledarskapsmöjlgheter Psykatrker är särsklt lämpade för att ha det övergrpande ansvaret för vår- Psykatrker är särsklt lämpade för att ha det övergrpande ansvaret för vården av en patent den av en patent. Alla yrkeskategorer har sn specella kunskap och det gäller för psykatrkerna att utfrån teamets samlade kompetens bedöma vlka nterventoner som patenten bör få. Psykatrkerna har även en unk kunskap nom flera ämnesområden, framför allt kan de belysa det bologska perspektvet nom psykatrn på ett avgörande sätt. Psykatr är en dscpln som erbjuder många olka karrärspår, vlket medför goda möjlgheter för psykatrker att htta fram tll den karrärväg som passar dem bäst. Man kan exempelvs välja ledarskapsspåret och bl läkarchef, vårdenhetsöverläkare, verksamhetschef eller studerektor för AT- och ST-läkare, säger Tobas Nordn, som 2014 utsågs tll Framtdens ledare sjukvården. Andra psykatrker väljer att specalsera sg nom ett vsst område, exempelvs bpolär sjukdom eller självskadebeteende. Ytterlgare en grupp gör forskarkarrär, medan andra arbetar med en bred kategor av patenter med olka typer av psykatrska dagnoser. välutvecklad analytsk förmåga Psykatrker och forskare som kan agera föreblder är, enlgt Tobas Nordn, en faktor som kan bdra tll att fler läkare ntresserar sg för specalstutbldnngen nom psykatr. Ett generellt högt förtroende för den psykatrska vården och möjlgheter att vara med och utveckla verksamheterna kan också bdra tll ett ökat ntresse för just den här specalstutbldnngen. För att bl en skcklg psykatrker krävs förstås ett engagemang för patentgruppen, men även en god självkännedom och en god uppfattnng om Tobas Nordn, verksamhetschef för klnken Psykatr Affektva på Sahlgrenska unverstetssjukhuset Göteborg. Foto: Mare Ullnert sna ndvduella styrkor och svagheter. En välutvecklad analytsk förmåga som gör att man kan hantera många olka typer av stuatoner samt en förmåga att dra lärdom av patentmöten som nte faller så väl ut är andra egenskaper som karakterserar en skcklg psykatrker, avslutar Tobas Nordn. TexT: AnnkA Whlborg Närmast oblgatorsk läsnng för ST-läkare, handledare och klnkchefer Moderna Läkare #3/2015 Beställ tll kampanjprs på studentltteratur.se/kampanj/stboken

16 16 framtdens karrär läkare oktober 2015 Vården kontra läkemedelsföretag patenten är och förblr dn slutkund Ett starkt vetenskaplgt ntresse ledde Johan Brun, specalstläkare nom allmänmedcn och tdgare verksamhetschef nom prmärvården, tll att byta karrär tll läkemedelsndustrn. Idag är han medcnsk chef på ett av de största läkemedelsföretagen och känner att han får möjlghet tll ett krtskt granskande och välgrundat vetenskaplgt arbete. Johan Brun arbetade som läkare 25 år, varav 20 år nom prmärvården, nnan han tog steget tll läkemedelsndustrn. Han var under flera år verksamhetschef och engagerad frågor som rörde krtsk gransknng av läkemedel och representerade prmärvården Läkemedelsverkets workshops, läkemedelskommttéer och tog en aktv roll SBU vd gransknng av användnng av magsårsmedcner. nyfkenheten tog överhanden I och med Johan Bruns nvolverng läkemedelsfrågor var det nte anmärknngsvärt att han vd ett flertal tllfällen blev tllfrågad om att arbeta för ett läkemedelsföretag. Han var dock väldgt nöjd med stt arbete och chefskapet nom prmärvården. Det var först efter många förfrågnngar som han av ren nyfkenhet tog steget och provade. I bakhuvudet fanns tanken jag kan ju alltd gå tllbaka tll vården om jag nte trvs. Men Johan Brun blev postvt överraskad och det nya jobbet var bättre än han hade kunnat föreställa sg. Att han nu är kvar läkemedelsbranschen efter 15 år är ngen tllfällghet. Han valde att börja hos Astra Zeneca men har de senaste to åren vart medcnsk chef på Pfzer. på vetenskaplg grund Förutom nyfkenheten på en annan karrär var den främsta anlednngen tll skftet den vetenskaplga aspekten. Johan Brun drvs av krtsk gransknng och nom läkemedelsndustrn Johan Brun, specalstläkare och medcnsk chef på Pfzer. fanns det utrymme för, och krav på, en mer vetenskaplg grund. Inom vården kan ett beslut baseras på rutn och erfarenhet men nom läkemedelsndustrn är det vktgt att allt backas upp med studer, både teoretska och klnska. Jag tycker om läkemedelsndustrns hållnng gentemot vetenskap och krtskt frågasättande av klnsk forsknng. Man har bättre förutsättnngar att överblcka utvecklngen och får vara med processen att ta fram ny kunskap och föra ut den vården, säger Johan Brun och fortsätter: Som läkare läkemedelsbranschen har man också ett etskt ansvar och nflytande över vlka produkter som når vården. två vägar att gå För en läkare fnns det huvudsak två vägar nom läkemedelsndustrn som kan vara av ntresse. Du är med processen som säkerställer att sjukvården har kunskap om läkemedlen för att kunna ge en säker och bra sjukvård Den ena rör forsknng och den andra marknad. I den förstnämnda kan man arbeta på en forsknngsenhet och utföra klnska prövnngar, expermentell forsknng och få en ledande roll nom detta. Den andra möjlgheten är som medcnsk rådgvare, att ansvara för ett terapområde och de läkemedel som ngår. Man kan utveckla regsterstuder för att ta fram mer nformaton om hur våra läkemedel fungerar klnsk praxs. Som medcnsk rådgvare kan man bl chef över företagets övrga medcnska rådgvare och ha en plats företagets lednngsgrupp. Då nbegrps också ett totalansvar och en regulatorsk funkton gentemot Läkemedelsverket, FASS och bverknngsregstrerng. klnsk erfarenhet värdefullt Kraven på en läkare för att få arbeta nom läkemedelsndustrn har ändrats över td. Hstorskt har det krävts en teoretskt bakgrund, att man har dsputerat farmakolog, vlket är den vanlga bakgrunden för forsknng. Idag är det nte en självklar profl. Klnsk erfarenhet är ofta mer värdefullt. Man har ett övergrpande ansvar för många produkter och som rent medcnskt täcker n flera områden. Mn uppfattnng är att erfarenheten från allmänmedcn är en bra bakgrund, säger Johan Brun. fördel att ha en fot kvar Johan Brun menar att fnns det många fördelar med att arbeta nom läkemedelsndustrn kontra vården. En aspekt kommer man dock nte från: man förlorar den klassska doktorsrollen. Du är fortfarande läkare men du är nte patentdoktor. Du jobbar nte drekt med den ensklde patenten. Och är det något jag saknar så är det patentkontakten, kan man ha kvar den så är det värt mycket. En del väljer att vara klnker på deltd, det kan jag verklgen rekommendera. Det fnns en vktg poäng att ha en fot kvar nom vården då det skapar möjlghet tll återkopplng och större förståelse. Det var Johan Bruns ambton att fortsätta på deltd men snart hade han tagt på sg för många uppdrag sn nya roll för att det skulle vara möjlgt. Nyttan när du arbetar på ett läkemedelsföretag är att du får vara med om att utveckla nästa generatons läkemedel. Du är med processen som säkerställer att sjukvården har kunskap om läkemedlen för att kunna ge en säker och bra sjukvård. Patenten är och förblr dn slutkund, avslutar Johan Brun. TexT: Hanna engström

17 framtdens karrär läkare oktober Brst på struktur hndrar utbyggnad av dgtalstödd vård Inom vården används e-hälsolösnngar med stor fördel för att underlätta mplementerng av nya rön samt för att förenkla arbetet och öka tllgänglgheten, men blotta mängden data som fnns att tllgå va t rskerar att bl överväldgande. Den ökade användnngen av t och e-hälsolösnngar nom vården har medfört en mängd fördelar, nte mnst möjlgheter tll stora kostnadsbesparngar och ökad tllgänglghet för patenterna. Men utvecklngen har nte vart utan utmanngar. Ett av de största hndren har vart att skapa en tllt tll t och en nskt om att det nte är en separat fråga utan tllhör verksamheten allra högsta grad, konstaterar chefen för ehälso nsttutet och ordföranden Svenska läkaresällskapets t-kommtté, Göran Petersson. Petersson var den förste klnker som år 2006 erhöll en professur nom hälsonformatk. På 1990-talet som läkare Regon Skåne och unverstetslektor fck han stor erfarenhet om en rad olka t-stöd både nom vård och utbldnng, men det var framförallt under en gästforskarvstelse San Francsco som han förstod värdet av och framtden t. Dgtala lösnngar är avgörande för samhällets behov framöver, första hand vad gäller åldersparadoxen. Allt handlar om t dag och vård med t-stöd kommer att vara oumbärlg under kommande decenner. först världen Då Apoteket AB ntroducerade e- recept på natonell nvå på 1990-talet var de bland de första världen att ta steget mot dgtalstödd hälsa och än dag lgger Sverge långt fram nom det dgtala arbetet. Fortfarande framhärdar dock många landstng och kommuner att använda egenntroducerade system för exempelvs journalförng, något som försvårar ett utökat samarbete över regon- och huvudmannagränser. Det nledande skedet präglades av heterogena system men nu går förloppet stället mot standardserade plattformar, nte mnst för att vårdpersonal ska kunna ta tll sg och mplementera nya rön. På samma vs förväntar sg även medborgarna en allt högre kvaltet och bättre servce samtdgt som samhället ställer krav på en effektvare vård tll reducerade kostnader. Professonens medverkan utformnngen av systemen är central för att de ska fungera verklgheten. Petersson understryker att såväl e-hälsa som t stort borde ngå läkar- och vårdutbldnngarna och att både kurser och masterprogram skulle spela en avgörande roll för att föra upp frågan på dagordnngen. Professonens kunnande och medverkan utformnngen av systemen är centrala för att de ska fungera verklgheten. En tydlg återkopplng av erfarenheter, av användnng och av nsamlade data är det vktgaste av allt för att t ska komma tll sn rätt! undvka nformatonsredundans Vårdsektorn står nför ökade krav, högre kvaltet och större komplextet och t behövs för att förenkla arbetet och underlätta förståelsen för allt nytt, men då måste den också mplementeras stegvs och därtll paketeras så att man undvker nformatonsredundans. Rsken blr att läkarna måste sålla enorma datamängder för att ursklja det som är av vkt. En nyckelfaktor här skulle vara att använda en gemensam, natonell nformatonsoch journalstruktur, men httlls har det saknats tllräcklg styrnng den Peter Berggren är chef för Glesbygdsmedcnskt centrum Storuman och leder Slussforsprojektet, som erbjuder regonen möjlgheten tll vård på dstans. Utbyggnaden av dgtalstödd hälsa började regonen för över 20 år sedan och dag ngår såväl samordnad vårdplanerng och KBT som logoped, rehablterng och dermatolog centrumets e-hälsolösnngar. Inom landstnget fnns ett 40-tal dstansmedcnska applkatoner, vlka även omfattar en mängd specalstsjukvårdsfunktoner, exempelvs barnkardolog. rktnngen. Glädjande nog har socalmnstern tll årsskftet utlovat en handlngsplan för nförande och användnng av e-hälsa. Använder man systemen på rätt sätt kan man undvka dubbeldokumentaton och få ett kvaltatvt beslutsstöd som dessutom tllåter patenten att engagera sg mer och få bättre hälsa och lvskvaltet. TexT: Sandra ahlqvst Patenter får närmare kontakt Den största förbättrngen är naturlgtvs ökad tllgänglghet för patenterna Den största förbättrngen är naturlgtvs ökad tllgänglghet för patenterna, mycket genom att v hjälper dem att montorera sg själva och genom att tllhandahålla dstansteknk för både möten och vss dagnostserng. Enlgt de studer v genomfört fnns det nget som tyder på en kvaltetsförsämrng. Tvärtom tycker många patenter att de får en närmare kontakt med sn läkare va dstansteknk och en plotstude föredrog alla patenter att ha samma läkare på dstans hellre än olka läkare på plats. Det var överraskande men mycket postva resultat. TexT: Sandra ahlqvst Göran Petersson, chef för ehälsonsttutet och ordförande Svenska läkaresällskapets tkommtté. Peter Berggren, chef för Glesbygdsmedcnskt centrum Storuman. Foto: Jan Lndmark

18 18 framtdens karrär läkare oktober 2015 Foto: Mats Samuelsson Landslagsläkare med många bollar luften Fyra veckor, men bland ända upp tll no veckor per år, drar läkaren Ulf Sgurdsson väg för att närvara vd handbollslandslagets samlngar. Vssa skakar lte på huvudet åt det, andra blr nyfkna. S edan år 2006 är Ulf Sgurdsson läkare för svenska handbollslandslaget för herrar och de senaste åren har han haft det medcnska huvudansvaret. Det nnebär att han ett par gånger per år, vd mästerskap, turnerngar och kval tll mästerskap, fnns med det medcnska teamet som hjälper handbollslandslaget för att bstå med skadebedömnngar, ge akut vårdhjälp och vara medcnsk rådgvare för alla spelarna. Hans läkarkompetens kommer tll användnng på flera sätt. I handboll är det mycket närkontakt så under matcher kan det handla om hjärnskaknngar och brutna näsben. I och med de snabba rktnngsförändrngarna handboll händer det bland tyvärr också allvarlgare skador framförallt knä- och axelled, säger Ulf Sgurdsson. dopnng och hotellnspektoner På Ulf Sgurdssons bord hamnar även de mer långvarga problemen med försltnngsskador som måste bedömas och behandlas. Ett stort ansvar vlar på honom när det gäller dopnngsfrågor. Som ansvarg läkare måste han nformera spelarna när de ordnerats medcner, om de kan ta dem eller om det fnns andra alternatv. Ulf Sgurdsson, läkare för svenska handbollslandslaget för herrar. Det uppkommer även allmänmedcnska frågor. Infektoner kan exempelvs få tll följd att en spelare måste soleras och nte får träffa de andra lagkamraterna. Ulf Sgurdsson ansvarar också för vad spelarna äter och drcker vd samlngarna. Att ordna med återhämtnngsdryck och nspektera hotellens kök ngår mna arbetsuppgfter tll exempel, säger han. Även mellan samlngarna står Ulf tll förfogande för medcnsk rådgvnng. Ofta rnger spelarna när de skadat sg för att få en second opnon angående röntgenundersöknngar och eventuella operatoner. Ofta blr det en dskusson med det medcnska teamet spelarens proffsklubb om lämplg åtgärd. fördel av eget sportntresse Ulf har själv spelat handboll under ungdomsåren men allra mest fotboll, som bäst Superettan, som målvakt Kalmar AIK. Att han själv tränat och tävlat fltgt gör att han har förståelse för hälsans och fyskens betydelse för handbollsspelarna. När kan jag spela gen? är den vanlgaste frågan från skadedrabbade. De vll tllbaka så snabbt som möjlgt. Jag känner gen den vljan. De allra flesta är dessutom proffs olka klubbar, så det handlar också om att så snabbt som möjlgt kunna återgå tll jobbet. Tll vardags arbetar Ulf Sgurdsson på Sportsektonen vd Ortopedska klnken på Skånes unverstetssjukhus Malmö. Med jourer och annan övertd blr det en del kompledghet att ta ut och den använder han delvs tll engagemanget med handbollslandslaget. Han får vsserlgen betalt när han är tjänst vd resor med landslaget men det blr en hel del deellt arbete. Att vara landslagsläkare är nget man gör av ekonomska skäl. folk reagerar olka Bland kollegor möts han av blandade reaktoner på stt extraarbete. Det är två kategorer. Vssa säger wow, vad kul och blr nyfkna, andra kan frågasätta det och tycka att det är märklgt att ägna td åt att plåstra om eltspelares svullna armbågar när det fnns vanlga patenter som har det värre. Och vsst är det ett specellt uppdrag att vara landslagsläkare, det tycker även Ulf Sgurdsson själv. För honom är det ett lustfyllt uppdrag. Det kräver en specfk kompetens. Dessutom är det god sammanhållnng truppen och han trvs med att vara en del av gemenskapen, uppladdnngen och förväntnngarna. När han Under matcher kan det handla om hjärnskaknngar och brutna näsben stter på bänken under matcherna gäller det dock att han nte dras n spännngen på planen för mycket. Även från åskådarplats gäller det för honom att ha flera bollar luften. Jag måste vara fokuserad på det jag är där för. Jag kan nte bara följa resultatet målprotokollet utan måste koncentrera mg på stuatoner som kan vara rskabla för spelarna. ulf sgurdsson TexT: AnnA-KArn Andersson Namn: Ulf Sgurdsson. Ålder: 43 år. Jobb: Ortoped vd Skånes unverstetssjukhus Malmö och landslagsläkare för herrar-a, handboll. Det postva med att vara landslagsläkare: Att det är rolgt. Gemenskapen och spännngen vd mästerskap. Nackdelen med att vara landslagsläkare: Det är svårt att komma på någon... Bästa mnne med handbollslandslaget: VM Kroaten Dels för att det var mtt första mästerskap som landslagsläkare och dels för att många på Balkan är så handbollstokga. Det var en fantastsk stämnng på läktarna. På andra plats måste jag nämna OS London. Ett OS är alltd ett OS!

19 framtdens karrär läkare oktober Ledarskaps-ST förbereder för chefsjobb Många läkare får ledande befattnngar. Men det är nte alltd man har de rätta verktygen för att hantera den komplexa rollen som chef, synnerhet som ny läkare. Nu blr det allt vanlgare att erbjuda ledarskapsutbldnng som en del av ST. Chrstna Chrstoffersen, som nylgen avslutat sn ST bld- och funktonsmedcn på Skånes unverstetssjukhus, vsste tdgt att hon vlle arbeta som chef. När hon genom sn studerektor blev tpsad om möjlgheten att söka ledarskaps-st som en fördjupnng av sn vanlga specalsttjänstgörng tvekade hon nte. Jag fck som första röntgenläkare Skåne möjlghet att går den här utbldnngen, tllsammans med fem andra ST-läkare från andra specalteter, berättar Chrstna. Före mn grupp hade Regon Skåne redan utbldat 10 ledarskaps-st, varav flera har chefspostoner dag. Programmet ger de verktyg man behöver för att gå drekt n ett chefsjobb efter ST Programmet läses på deltd under pågående ordnare ST och spänner över lte mer än 4 termner. Management, kommunkaton, gruppsykolog, ekonom och projektlednng är några av ämnena som gruppen läser. Man gör två projektarbeten samband med chefspraktk samt samarbete med staben Regon Skåne. Det ngår även en formell högskolekurs (7,5 poäng) nom ledarskap vlken läses ndvduellt, samt en UGLvecka. Programmet ger de verktyg man behöver för att gå drekt n ett chefsjobb efter ST. Man lär sg att motvera männskor, att kunna hantera maktbalanser och nterpersonella spel och får en helhetssyn på flödet, från ax tll lmpa. Det är något man sedan har stor nytta av som chef, menar Chrstna. ledarskap utbldnng Hon anser att ledarskap borde vara en självklar del av grundutbldnngen tll läkare och jämför med sjuksköterskor. För sjuksköterskor är det en naturlg del av utbldnngen att lära sg Chrstna Chrstoffersen, har utbldat sg ledarskaps-st hos Regon Skåne. gruppdynamk, kommunkaton och att samarbeta med andra professoner. Sjuksköterskor är ofta väldgt duktga på att samla och utveckla ett team. Läkarutbldnngen är så omfattande att den blr väldgt medcnskt nrktad. Samtdgt behövs läkare som ledare eftersom de har ett stort kunskapsbaserat mandat och redan axlar ett stort ansvar gentemot både patenten och systemet. De är en annan poston än många andra yrkesgrupper att ha en ledande funkton och utveckla en hel verksamhet. Chrstna blev klar med ledarskapsprogrammet januar och sktar självklart på en chefstjänst framtden. Jag rekommenderar verklgen ST-läkare som är ntresserade av ledarskap att söka tll den här typen av program och att skaffa sg redskap för att sedan att vara med och drva utvecklngen på arbetsplatsen. TexT: CrsTna LefLand Foto: Mads Damgaard

20 20 framtdens karrär läkare oktober 2015 Har du koll på nya patentlagen? Du behöver nte lusläsa de jurdska paragraferna men känner du dg osäker på nnebörden av nya patentlagen bör du ta upp det tll en dskusson på jobbet, tpsar chefsläkare. osäker på nya patentlagen? chefsläkaren bengt sandéns råd: Dskutera med dn chef att du skulle behöva veta mer om vad den nya lagtexten nnehåller. Oftast är det lättare och mer gvande att dskutera nnebörden än att läsa paragraferna på egen hand. Sannolkt fnns nformatonsmateral och personer med kunskap om lagen nom er organsaton som kan hjälpa tll. D en 1 januar 2015 trädde den nya patentlagen kraft. Den medalt mest uppmärksammade förändrngen är patentens möjlghet att välja utförare av öppen vård även ett annat landstng än stt eget. Men lagen nnehåller mer. Mchael Bergström, handläggare på avdelnngen för vård och omsorg på SKL, lyfter fram den nya lagtextens fokus på att vården ska vara personcentrerad som den mest centrala skllnaden. Han menar att den Mchael Bergström, förskjutnngen handläggare på SKL. är en av de stora förändrngar som vården står nför. Den nya lagen är en tydlg sgnal från samhället. Det handlar nte läng- Ha den nya lagen som en punkt på ett kommande APT-möte och resonera krng hur ert klnska arbeta eventuellt behöver anpassas för att leva upp tll lagen om personcentrerad vård. re bara om patentens följsamhet utan också om vårdens följsamhet. Jag tror nte att alla läkare är nförstådda med att lagen kan nnebära att vssa måste omvärdera stt sätt att arbeta och ha ett nytt förhållnngssätt tll patentens delaktghet, säger Mchael Bergström. På Akademska sjukhuset Uppsala nformerade man om den nya lagen när den kom, men Bengt Sandén, chefsläkare där, tror att läkares kunskaper om den nya patentlagen sannolkt är måttlg. Självklart ska alla vården följa rådande lagar, och det gör också de allra flesta. Men det är ju nte så att ett arbetssätt förändras radkalt över en natt och med att en lag formuleras om. Den här förbengt Sandén, chefsläkare ändrngen har på Akademska sjukhuset Uppsala. skett gradvs Foto: Staffan Claesson och påbörjades långt före årsskftet, säger Bengt Sandén. Bra och lättllgänglg nformaton fnns på SKL:s hemsda, Ytterlgare nformaton fnns Socalstyrelsens skrft Dn skyldghet att nformera och göra patenten delaktg Handbok för vårdgvare, chefer och personal. I den ges en samlad beskrvnng av lagstftnng, föreskrfter och andra regler som gäller patentens ställnng och rätten tll nformaton, delaktghet och kontnutet. Bengt Sandén anser nte att läkare ska se den nya lagen som en hemläxa som ska läsas på sn egen kammare. Ska lagen efterlevas praktken är det bättre att ta upp nnehållet den tll en dskusson på sn arbetsplats. TexT: AnnA-KArn Andersson Onkolog en specaltet med bredd Onkolog är ett område där man har nytta av hela sn läkarutbldnng. Det är också en specaltet med nära patentkontakter, något som jag fortfarande tycker är den bästa bten, säger Nna Cavall-Björkman, cancerläkare på Akademska sjukhuset och redaktör för Svensk Onkolog. A Samtdgt fck jag den rolga patenttt som ung läkare välja kontakten som jag än dag efter nära specaltet är nte alltd så 20 år yrket tycker är den bästa bten. lätt. Många olka aspekter Jag nsåg ganska snart att onkolog var ska vägas n, ofta slutar det det rätta för mg. med ett beslut grundat på magkänsla och fallenhet. Nna Cavall-Björkman hade sktet nställt på att bl krurg. många nscher Jag prövade mn krurgdröm men Onkolog är lte motsägelsefullt en av en slump började mn läkarbana bred specaltet. Och enlgt Nnaändå på onkologen. Jag Cavall Björkman är det blev färdg läkare 1996, just den skärnngen som Jag fck och på den tden var det gör området så spänont om jobb så jag tog nande. använda ett vkarat på onkologen Idag fnns många hela mn läkarutpå Akademska sjukhuset olka sätt att behandla bldnng, från Uppsala väntan på AT. cancer, v får tllgång tll nfektonsproblem nya medcner hela tde planerna ändrades ganska snabbt. tll krurgska bukar den. Som läkare kan du utveckla dn egen nsch. Jag blev överväldoch smärtbedet fnns onkologer som gad av att onkolog var handlng är duktga på strålbeen så trevlg specaltet. handlng, andra som är På avdelnngen fck jag specalster på cytostatkabehandlnganvända hela mn läkarutbldnng, där ar och de som huvudsaklgen arbetar fanns allt från nfektonsproblem tll med smärtlndrng eller patenter med krurgska bukar och smärtbehandlng. väldgt långt gången sjukdom, för att bara nämna några exempel. utmanngar Cancerbehandlngen har gått framåt med stormsteg under senare år, fler männskor överlever längre och många kan leva åratals med sn sjukdom. Samtdgt kommer rapporter om att vården går på knäna. Resurser saknas och långa väntetder är mer regel än undantag. Det har sparats pengar nom vården sedan den dag jag började som läkare. Botten är nådd för längesedan. Det v ser nu är resultatet, nte mnst form av en enorm sjuksköterskebrst. Mn erfarenhet är att det nom vården fnns många begåvade männskor som vll göra ett bra jobb, men nte kan göra det fullt ut eftersom sparkraven sätter hnder vägen. Nu om någonsn är det dags att satsa på personalen. På plussdan fnns de många ntatv som nu pågår nom svensk sjukvård syfte att både förbättra och skapa en jämlkare cancervård. Jag är väldgt hoppfull, det görs enorma satsnngar nte mnst genom RCC, Regonala cancercentrum, som bland annat verkar för att få tll stånd natonella vårdprogram och nato- Nna Cavall-Björkman, cancerläkare på Akademska sjukhuset och redaktör för Svensk Onkolog. Foto: Staffan Claesson nell upphandlng av läkemedel. Det ska nte få förekomma att man stter stt eget llla landstng och gör saker som ngen annan håller på med. Det ser jag som en väldgt vktg pusselbt arbetet med att förbättra cancervården landet, fastslår Nna CavallBjörkman. TexT: AneTTe Bodnger