Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld

Transkript

1 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Möjlgheter tll nnovaton fnns all forsknng Forsknng recept på framgång en globalserad värld Nya modeller krävs för att nyttggöra forsknng Sverge är ett av de få länder där grundforsknng och tllämpad forsknng ofta 4 ställs som kontrahenter. Charlotte Brogren, generaldrektör för VINNOVA, är en av dem som höjt rösten för att Sverge behöver komma bort från segmenterngen och verka för att nrktnngarna ska få lka status. När forsknngsmnster Jan Björklund pratar om regerngens vson för den svenska forsknngen lyfter han fram ord som atttyd, rörlghet och rsktagande med fokus på kunskap och kvaltet. Att ha en öppen atttyd är, enlgt Björklund, ett nödvändgt synsätt en kunskapsdrven ekonom Det fnns ett stort behov av att utveckla nya modeller för samarbetet mellan akadem och ndustr, så att mer forsknng ska få en tllämpnng. Det anser Åke Svensson, vd för Teknkföretagen, som menar att offentlg upphandlng kan vara ett effektvt verktyg FoU med tydlg samhällsnytta. Innovatonsfrågor på dagordnngen Pengar avgör spetskompetens ERC-anslag gynnar kunskapsdrvet Europa Nödvändgt med långsktghet Ingår som blaga Svenska Dagbladet jun 2011.

2 Möt IVA under årets Almedalsvecka då v sätter fokus på nnovaton och framtdens transporter INNOVATION FÖR FRAMTIDEN I Hur skapar v ett företagsklmat som främjar nnovatoner och som därmed bdrar tll att utveckla Sverge tll ett dynamskt och nnovatvt samhälle? Projektet Innovaton för tllväxt presenterar ett förslag tll en nnovatonsplan för Sverge. Måndag 4 jul kl 15:00 16:30 med efterföljande mngel Landshövdngens trädgård, ngång från Korsgatan. VÄGEN TILL HÅLLBAR MOBILITET Transportsektorn står nför stora utmanngar. Det handlar om klmatet, mljön, EU och globalserngen. IVA-projektet Transport 2030 redovsar de åtgärder som måste tll för att v nte ska köra fel på vägen mot hållbar mobltet. Tsdag 5 jul, 17:00 18:30 Payex trycker på Mellangatan 9. INNOVATION FÖR FRAMTIDEN II Vlka förändrngar krävs för att Sverge ska bl världsbäst på nnovatoner enlgt entreprenörerna själva? Vad vll de poltska ungdomsförbunden göra för att främja nnovaton? Välkommen tll nnovatonsdebatt med poltska ungdomsförbund och unga entreprenörer! Onsdag 6 jul. Start 12:30 med lunchmngel samarbete med Polhem 350, därefter semnarum 13:15 14:30. Payex trycker, Mellangatan 9. VILL DU VETA MER OM IVAS INNOVATIONSARBETE? Boka n den 10 oktober redan nu. Då överlämnar projekt Innovaton för tllväxt stt förslag tll Innovatonsplan tll Närngsmnster Maud Olofsson. Läs mer på samarbete med

3 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun Forsknng världsklass kräver mer än bara pengar Svensk forsknng har länge legat den nternatonella framkanten och trots sn storlek har landet utmärkt sg nom exempelvs materalteknk, hållbar energ, ndustrella processer, materalteknk och lvsvetenskaperna. Framgångsrk forsknng och utvecklng har vart en av grundpelarna för den svenska ndustrn och samhällsbygget. I dag satsar Sverge näst mest världen på forsknng och utvecklng förhållande tll BNP, men den globala konkurrensen blr allt tuffare och det räcker nte med enbart pengar för att svensk forsknng ska hålla absolut världsklass. Flera tongvande aktörer pekar därför ut områden som behöver stärkas för att svensk forsknng ska behålla och förbättra sn konkurrenskraft. Lars Rask, vd för Stftelsen för Strategsk Forsknng, efterlyser en blocköverskrdande, långsktg forsknngspoltk, med klara spelregler och tydlg fnanserng samt större, stablare forsknngsmljöer. En annan vktg fråga är att komma bort från den förhärskande uppfattnngen att det fnns någon sorts motsättnng mellan grundforsknng och tllämpad I dag satsar Sverge näst mest världen på forsknng och utvecklng förhållande tll BNP forsknng, påpekar Charlotte Brogen, generaldrektör på VINNOVA. Båda behövs och är lka vktga delar av samma helhet. I det sammanhanget spelar våra forsknngsnsttut och samverkan mellan akademn och ndustrn en vktg roll, så att grundforsknng kan nyttggöras och omvandlas tll framgångsrka företag, produkter och tjänster. Det nternatonella samarbetet, nte mnst nom EU, ger också förutsättnngar för att stärka spjutspetsforsknng och avancerade tllämpnngar Sverge. Regerngen satsar den senaste forsknngspropostonen fem mljarder kronor om året på att utveckla svensk FoU. Forsknngsmnster Jan Björklund framhåller vkten av atttyd, rörlghet och rsktagande för att svensk forsknng ska bl ännu bättre. Forsknngen Sverge står nför stora utmanngar, men det fnns en lång och stark tradton att bygga vdare på. I Framtdens Forsknng tar v ett helhetsgrepp om svensk forsknng, från dagens verklghet tll morgondagens vsoner. Trevlg läsnng! Redaktonen Om detta kan du läsa Framtdens Forsknng 04 Grund- och tllämpad forsknng nte motställda 05 Intervju med forsknngsmnster Jan Björklund 06 Blocköverskrdande forsknngspoltk nödvändg 07 Innovaton leder tll tllväxt som leder tll välstånd 08 Vetenskapsrådet utformar nästa underlag tll regerngen 09 Utmanng för Sverge att behålla attraktonskraft 10 Nya modeller krävs för bättre tllämpnng 11 SSF bygger broar och ökar kunskapsutbyte 12 ERC-anslag gynnar kunskapsdrvet Europa 13 Ökat fokus på mmateralrätt 14 Ny strateg ska lyfta svensk forsknng 15 Höga skatter bromsar rskkaptal 17 Satsnngar på kommersalserng ger stor utdelnng 18 EIT vll lyfta Europas nnovatonsförmåga 18 Klustermljöer erbjuder nnovatons- och supportsystem 20 FPI forskar om forsknng 21 SP bro som nyttggör forsknng Presenterade företag och organsatoner 22 Chalmers Styrkeområde Produkton 23 KTH Insttutonen för materalvetenskap 24 LU Nanometerkonsortet 25 Lnköpngs unverstet 26 Wallenberg WSC 27 Sverges Byggunverstet 27 LTU CR 28 Karlstads unverstet 29 KTH TRENoP 30 GU Centrum för Fnans 31 LU PIC-LU 31 LU PIC-LI 32 Mttunverstetet 33 FOI FOCUS 33 UU MS2E 34 Volvo Personvagnar 34 Högskolan Dalarna 35 Natonal Instruments 35 Ovako 36 The Svedberg-Lab. 36 Innovatonskontor Väst 37 Malmö Högskola 38 Naturvetarna 38 Högskolan Dalarna 39 Örebro unverstet 40 ØMIC 40 Högskolan Gävle 41 FLIR Systems 42 Högskolan Halmstad 42 Högskolan Krstanstad 43 Chalmers Styrkeområde Samhällsbyggnad 44 SKB 45 UU ITFoM 45 LTU CAMM 46 Teknska Högskolan Jönköpng 47 Jernkontoret Framtdens Forsknng från dé tll applkaton är producerad av NextMeda. Redaktör Crstna Lefland Skrbenter Sandra Ahlqvst, Joachm Brnk, Håkan Edvardsson, Jakob Hammerskjöld, Crstna Lefland, Clas Lewerentz, Johan Müller Hansen, Jenny Nrfalk, Henrk Norberg, Sven Wettergrund, Chrstna B. Wnroth, Ulf Österlnd Grafsk form Andreas Lathe, Stellan Stål försäljnng NextMeda, Meda X Norr Omslagsbld UAV Foto: Saab Group Tryck V-TAB Dstrbueras tllsammans med Svenska Dagbladet jun 2011 Frågor om nnehållet besvaras av NextMeda Tel: , E-post: nfo@nextmeda.se För mer nformaton om tema- och kundtdnngar dagspress kontakta: Nklas Engman Telefon , Mob E-post: nklas.engman@nextmeda.se Innovatonsbron Sverges mest aktva nvesterare tdga skeden Har du en nnovatv affärsdé och är ett nystartat företag med tllväxtambtoner? Kontakta våra Investment Managers!

4 4 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun 2011 Möjlgheter Charlotte Brogren, generaldrektör VINNOVA: tll nnovaton fnns all forsknng Sverge är ett av de få länder där grundforsknng och tllämpad forsknng ofta ställs som kontrahenter. Charlotte Brogren, generaldrektör för VINNOVA, är en av dem som höjt rösten för att Sverge behöver komma bort från segmenterngen. VINNOVA Text Chrstna B. Wnroth Enlgt Charlotte Brogren har Sverge nte råd med att nte dra nytta av forsknngen längs med hela forsknngslnjen. V måste bort från uppdelnngen mellan forsknngens olka natur och stället se möjlgheterna längs med vägen. Tyvärr tenderar v alltför stor utsträcknng att separera den fra grundforsknngen från den ndustrnära tllämpande forsknngen. Genom att dela upp forsknngen på detta sätt gör v oss själva en otjänst. Svaret på forsknngens olka frågor, lksom nya frågeställnngar, fnns alltd längs med hela forsknngslnjen. Det går nte att förutse var på skalan v httar de bästa lösnngarna eller var de ntressanta frågeställnngarna föds. Därför måste v arbeta längs med hela lnjen. Brogren är övertygad om att samhället behöver den helt fra och forskarnterade forsknngen, lkväl som den mer behovsstyrda, ndustrnära forsknngen. Utmanngen är att bryta tradtonen och att se möjlgheterna tll nnovatoner och produktutvecklng all forsknng. Genom att tll exempel utgå från den konkreta frågeställnngen hur man kan reducera bensnförbruknngen med V måste stmulera möjlgheterna för mndre företag att ta tll sg forsknngsresultat 50 procent kan man behöva lösa uppgften att desgna en bl som väger en bråkdel av dagens blar. För att komma dt behövs helt nya materal med helt andra egenskaper än dagens. Då är man plötslgt nere på en grundforsknngsnära fråga, vlket bara är ett exempel på att grundforsknng och behov nte alls behöver stå åtsklda. För att komma bort från en uppdelnng av olka forsknngsnsatsers värde behövs enlgt Brogren en rejäl atttydförändrng och ett system som premerar annat än antalet publcerade vetenskaplga artklar och ctat. Det sägs bland att den fra grundforsknngen skulle ha högre vetenskaplg kvaltet, men det är nte korrekt. Undersöknngar vsar att artklar som är samproducerade mellan närngslv och akadem genomsntt håller högre vetenskaplg kvaltet. Vdare kan man frågasätta hur vetenskaplg kvaltet mäts och om nte flera parametrar än publcerngar och cterngar bör räknas. För att höja den tllämpade forsknngens status behöver den forsknng som dag produceras samarbete mellan akadem och närngslv ges högre status, säger Charlotte Brogren, generaldrektör VINNOVA. Konsulta närngslvet För att höja den tllämpade forsknngens status behöver den forsknng som dag produceras samarbete mellan akadem och närngslv uppvärderas. Idéer krng att behovsorenterad forsknng skulle vara mndre värdefull fnyser Brogren åt. Httlls har jag nte sett något annat land som vrder och vänder på frågan krng grundforsknng och tllämpad forsknng som v gör Sverge. I USA är det mycket vanlgt att professorer konsultar en dag veckan närngslvet. Kontakten med närngslvet ger dem både strålande möjlgheter att få nya ntressanta forsknngsuppslag, attrahera mer fnanserng och nte mnst skapa ett större ntresse för det man forskar krng. I dag satsar staten crka 30 mljarder kronor per år på forsknng. Av medelmottagarna är det bara VINNOVA och Energmyndgheten som har ett krav på nyttggörande; det motsvarar to procent av det totala statlga forsknngsanslaget. Det borde vara en bättre balans fördelnngen där en större del av skattemedlen har krav på nyttggörande. Innovatonsupphandlng För att öka den svenska nnovatonskraften rktar VINNOVA blcken mot små och medelstora företag med kapactet att växa. Jag tror på att v måste stmulera möjlgheterna för mndre företag att ta tll sg forsknngsresultat. En motor detta skulle kunna vara offentlg nnovatonsupphandlng, vlket många länder redan använder. V planerar en svensk plotsatsnng år där organsatoner ska kunna utvecklas med hjälp av nnovatoner. Vår roll är att bdra med fnanserng för de ökade kostnader som nnovatonsarbetet för med sg. V hoppas också på att få hem ett EU-projekt som handlar om robotar äldrevården. För framtden hoppas Brogren på en ökad mobltet mellan akadem och närngslv, att den offentlga nnovatonsupphandlngen kommer gång och att atttyder krng forsknngens värde förändras. Ju mer v kan nyttggöra forsknngen desto mer pengar kommer det att generera tll AB Sverge. Det sn tur kommer också forskarna tll godo genom mer medel tll forsknngen, avslutar Brogren.

5 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun Jan Björklund, forsknngsmnster: Forsknng är framgångsreceptet en globalserad värld När forsknngsmnster Jan Björklund pratar om den svenska forsknngen lyfter han fram ord som atttyd, rörlghet och rsktagande med fokus på kunskap och kvaltet enlgt Björklund ett nödvändgt synsätt en kunskapsdrven ekonom. Framtdens Forsknng vädrar några frågor med Björklund: Forsknngspoltk Text Chrstna B. Wnroth Vad har regerngen för vson/mål med sn forsknngspoltk? Svensk forsknng ska vara av nternatonell toppklass. Sverge ska vara en kunskapsnaton och bästa möjlga utbldnng och forsknng är framgångsreceptet en globalserad värld. Sverge är ett av de få länder där debatten krng satsnngar på grund- respektve tllämpad forsknng går som hetast. Vad är vktgast för Sverges utvecklng och tllväxt: grundforsknng eller tllämpad forsknng? Båda behövs: tllämpad forsknng för resultat närtd och grundforsknng om v ska vara framgångsrka på längre skt. Samtdgt ska självklart nya forsknngsgenombrott komma tll användnng och nte bl lggande skrvbordslådor på våra unverstet. Står grundforsknng och tllämpad forsknng åtsklda? Nej, grundforsknng och tllämpad forsknng hänger tätt hop. Hur ska v tll exempel defnera forsknng på det nylgen upptäckta, nobelprsbelönade materalet grafen? Vlka forsknngsområden prorteras och varför? Det är en otrolg bredd på den forsknng som bedrvs Sverge. I den senaste forsknngspropostonen lyfte v fram ett antal strategska forsknngsområden som rör vktga samhällsutmanngar, främst nom medcn, klmat och teknk. Satsar Sverge tllräcklgt för att bygga och utveckla mljöer där forsknng, utvecklngs- och nnovatonsverksamhet samspelar effektvt? Att förbättra samspelet handlar nte första hand om att satsa mer resurser, utan om atttyd. Det måste fnnas en öppenhet och för- ståelse mellan akademn och närngslvet det har blvt bättre, men mer kan säkert göras. Vad för slags forsknngskultur behöver odlas för att Sverge ska bl bättre på att forsknngen skapar nytta samhället? V ska fortsätta att prortera kvaltet nom forsknngen och resultaten av forsknngen måste sprdas. Det handlar tll exempel om ökad rörlghet mellan unverstet och företag och om att sjukvårdens personal får bättre möjlgheter att bedrva klnsk forsknng. Hur kan man uppmuntra/ belöna forskare att samverka mer med närngslvet för att skapa en dynamsk växelverkan mellan dé/behov och nnovaton/resultat? Forskare ska kunna få stöd arbetet med att omsätta sna forsknngsresultat och v har satsat på att nrätta nnovatonskontor och holdngbolag vd unversteten. För att känna tll vlka behov som fnns krävs kontakter med samhället. I den nternatonella debatten påmnner jag ofta om grundforsknngens betydelse på längre skt Hur värnar och utvecklar v svensk spjutspetsforsknng? Genom nya resurser plus fem mljarder senaste forsknngspropostonen och genom att fördela medel på sätt som premerar kvaltet och rsktagande. Det har gjorts stora satsnngar på excellenta forsknngsmljöer. De statlga anslagen tll unverstet och högskolor har höjts. Resurser fördelas utfrån kvaltetsndkatorer. På lärosätena måste lednng och forskare våga proflera sg och prortera olka forsknngsområden. Vad har Sverge för roll att spela på den globala forsknngsarenan? Sverge satsar näst mest världen på forsknng och utvecklng förhållande tll BNP. Regerngen gör stora satsnngar och v har ett forsknngsntensvt närngslv med företag som Ercsson, AstraZeneca och Volvo. I den ekonomska krsens spår vll många länder satsa på tllämpad forsknng för snabba resultat som kan påskynda återhämtnngen, och den nternatonella debatten påmnner jag ofta om grundforsknngens betydelse på längre skt. Hur vll man från regerngens håll stärka nternatonella samarbeten? Internatonella samarbeten är vktga och kunskap känner nte av några natonsgränser. Sverge vann tll exempel dragkampen om den stora forsknngsanläggnngen ESS, ett vktgt nav för nternatonella samarbeten. Vlken roll ska Sverge spela ett Europa som sktar på att vara världens starkaste kunskapsdrvna ekonom? Vad krävs för att leva upp tll det? I Sverge kan utbldnngs- och forsknngspoltken sammanfattas med fokus på kunskap och kvaltet och det synsättet är nödvändgt en kunskapsdrven ekonom. Kvaltet ska prorteras nom forsknngen och resultaten måste höjas nom hela utbldnngsväsendet, från förskola och skola tll högre utbldnng.

6 6 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun 2011 Långsktga beslut nödvändga för forsknng En blocköverskrdande forsknngspoltk, med långsktg fnanserng och stabla, effektva forskarmljöer behövs för att Sverge ska kunna hävda sg den nternatonella konkurrensen. Det återstår att se vlken effekt regerngens satsnngar kommer att få, säger Lars Rask, vd för Stftelsen för Strategsk Forsknng, SSF. Forsknngsnaton Text Crstna Lefland I fjol gjorde regerngen en kraftfull, rktad satsnng på forsknng och nnovaton, som nnebär en förstärknng på crka fem mljarder kronor per år. Lars Rask framhåller att det är vktgt att denna blr långsktg, annars fnns rsk att pengarna nte kommer tll full nytta. Tvära kast och brst på samarbete med fast personal som laboratoreassstenter och teknker, vlket mnskar kontnuteten och ökar arbetsbördan för forskarna. Dessutom leder forskarnas otrygga ekonomska vllkor tll att unga dsputerade söker sg bort från akademn. V har många doktorander Sverge, men få post docs. Forskargruppernas stora beroende av externa fnansärer har allvarlga konsekvenser för svensk forsknng, menar Lars Rask och tllägger att utländska forskare ofta häpnar över de osäkra vllkor som svenska forskare lever under. Vd Lars Rask, Stftelsen för Strategsk Forsknng. över blockgränsen gör det oerhört svårt att bygga upp stabla och starka forskarmljöer. Därför hoppas v att denna satsnng sgnalerar en tydlg och förutsägbar forsknngspoltk, där de stora lnjerna lgger fast. Sedan gäller det för unverstet och högskolor att använda pengarna klokt. Med starka mljöer kan de lätttare få anslag från andra fnansärer och locka tll sg talangfulla forskare. Om några år ser v lättare vlken effekt den här satsnngen har fått, säger han. Mycket kan förbättras Lars Rask menar emellertd att det nte räcker med nya, frska pengar tll forsknng för att Sverge ska vässa sna resultat och hävda sg globalt. En rad olka saker måste ses över och förbättras. I dag är forsknngen splttrad på många unverstet och forskargrupperna är ofta ganska små, uppbyggda krng en professor och ett par doktorander. En stor del av arbetstden går åt tll att jaga fnanserng och professorns lön måste ofta tas ur de egna anslagen. Osäkerhet om den långsktga fnanserngen kan leda tll att forsknng med högre rsk ratas tll förmån för forsknng som vsserlgen är säkrare men också har mndre potental att leda tll banbrytande resultat. Man brukar ju säga att hungrga vargar jagar bäst, men det stämmer nte när det gäller forsknng. Forskare som lever Sverge måste prortera noga och skapa förutsättnngar för rktgt starka och konkurrenskraftga forskarmljöer med den här ekonomska oförutsägbarheten är mndre benägna att våga testa djärva hypoteser och lägger sg stället mttfåran, konstaterar Lars Rask. För att få ned kostnaderna har många unverstet och högskolor gjort sg av Satsnng på gymnaselärare Ett annat hot mot den svenska forsknngens ställnng är att ntresset generellt för naturvetenskap och teknk har mnskat kraftgt under senare årtonden. Stftelsen för Strategsk Forsknng har därför tllsammans med Skolverket och Kungl. Vetenskapsakademen nlett en gemensam satsnng på fortbldnng av gymnaselärare naturvetenskaplga ämnen. Dessutom har man ett flertal andra projekt som rktar sg tll barn och ungdomar. Det har skett en väldgt stor ntresseförskjutnng från de naturvetenskaplga ämnena grundskolan och gymnaset och det är svårt att acceptera. Dessutom har kunskapsnvån hos eleverna sjunkt oroväckande. Men jag är övertygad om att den här negatva trenden går att vända, säger Lars Rask. Stftelsen för Strategsk Forsknng är Sverges största offentlga forsknngsstftelse, med en budget på crka 500 mljoner kronor per år. Fokus lgger på forsknng nom naturvetenskap, teknk och medcn, forsknng som har potental att nyttggöras och stärka Sverges konkurrenskraft. Men det betyder nte att kommersalserng alltd måste lgga runt hörnet. Ibland handlar det om forsknng med ledtder på upp tll 25 år. En vktg hörnsten för SSF är också program för att stötta och vdareutveckla ledarskap nom forsknng ett led att skapa robusta mljöer som främjar självständghet och kreatvtet, förklarar Lars Rask. Den nternatonella konkurrensen är enorm. Ett land som Sverge måste prortera noga och skapa förutsättnngar för rktgt starka och konkurrenskraftga forskarmljöer om v ska kunna fortsätta att hävda oss.

7 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun Världens bästa mljö för nnovatoner Innovaton leder tll tllväxt som leder tll välstånd. Därför behöver Sverge en natonell nnovatonsstrateg. IVA:s ambton är att få upp nnovatonsfrågorna på den poltska dagordnngen och valrörelsen. IVA Text Clas Lewerentz Tll skllnad mot exempelvs Fnland saknar Sverge en natonell nnovatonsstrateg. Det går bra för Sverge. V är ett ltet land med många fördelar. V har en stark ekonom. Över 50 procent av vår BNP är export. Det här har gjort att v blvt lte bortskämda. V startar nte så många nya företag jämfört med övrga OECDländer. Det är en fara, framhåller Björn O Nlsson, professor och vd för Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademen (IVA). Vår ambtonsnvå bör vara att v ska vara bäst världen på framtdens nnovatonssystem Innovatonsfrågorna är en stor möjlghet för Sverge, säger Björn O Nlsson, VD för IVA. Måste höja ambtonsnvån De stora svenska bolagen klarar att förnya sg, fastslår Björn O Nlsson och pekar på bland annat ABB och Ercsson som två exempel på framgångsrka bolag med nnovatonskraft. Det är bland annat den starka forsknngen v har det här landet som gör att sådana företag kan förnya sg. Sverge är tvåa världen på FoU-satsnng procent av BNP. Men tttar man på de små bolagens satsnngar FoU så lgger Sverge långt under OECD-genomsnttet. Det här vsar på stora problem förnyelsen och hur v omsätter kunskap tll nya värden form av bolag. V måste höja ambtonsnvån. Sverge har ett mycket bra utgångsläge med fantastska unverstet, fantastska ungdomar och många bra déer. Vår ambtonsnvå bör vara att v ska vara bäst världen på framtdens nnovatonssystem för att även skapa nya företag som växer, menar Björn O Nlsson. Innovaton för tllväxt Vlka konkreta åtgärder krävs för att skapa ett mer gynnsamt nnovatonsklmat Sverge? Vad behövs för att få små- och medelstora företag att växa? Hur omsätter man forsknngsresultat tll produkter? Det är exempel på frågor nom projektet Innovaton för tllväxt som drvs av IVA samverkan med VINNOVA, Svenskt Närngslv och Tllväxtverket. Fokus lgger på dalog och aktvteter. Målgruppen är beslutsfattare, opnonsbldare och poltker med ansvar för företagande, forsknng och nnovaton. Skljer på forsknng och nnovaton En av de frågeställnngar Björn O Nlsson särsklt pekar på är den gamla och felaktga synen att det fnns ett drekt orsakssamband mellan forsknng och nnovaton. Det är ngalunda så att nnovaton sker på sådant som först forskats fram. Detta händer, men är ändå undantaget. Innovatoner är då kunskap kommer tll nytta och dessa uppstår på många olka platser och sätt. Varken forsknng eller nnovaton har nytta av att klstras samman. Unverstetens forsknng är vktg för nya upptäckter att kommersalsera, men man kan nte äga nnovatonsbegreppet. En nnovatonspoltk måste ta sn utgångspunkt entreprenörer, behov, nyttggörande och marknader. Jag hoppas därför att de poltker som lägger ut kursen för den forsknngsoch nnovatonsproposton som väntas anlända rksdagens bord hösten 2012 nser att forsknng och nnovaton är olka saker som kräver separata propostoner. De behöver båda tlltagna egna resurser. Önskar bred poltsk dalog Björn O Nlsson önskar också att poltkerna drver den här dalogen så brett att även oppostonen får vara med. Innovatonsfrågorna är en så stor möjlghet för Sverge. I hstoren är v bäst världen på det här. Men just nu haltar v lte och det är rsk för att skten skyms av att det går så bra för Sverge. De här frågorna är vktga långsktgt på samma sätt som säkerhetsfrågorna, så det vore bra om man kunde enas om ett ramverk, precs som försvarsfrågan. Långsktgt vet man hur v bygger upp vår säkerhetspoltk. Där förväntas alltd en bred dalog och förankrng. Detta är mnst lka vktgt nom forsknng och nnovaton. Frågorna är avgörande när det gäller att skapa framtdens kunskapssamhälle och då gäller det att ttta framåt gemensamt, avslutar Björn O Nlsson. I Ksta Scence Cty samverkar 1000 forskare, 6000 studenter och 1100 företag nom ICT. Tllsammans skapar de en otrolgt kreatv mljö med stora möjlgheter tll samarbeten, affärer och utbyte av spännande déer. Följ vlka ntressanta evenemang, bra nätverk och nya nnovatoner som skapas Ksta. Surfa n på ksta.com Tps och dskussoner även på: och facebook.com/kstascencecty

8 8 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun 2011 Forsknngspengar avgör Sverges spetskompetens Vetenskapsrådets årlga forsknngsfnanserng är på runt 4,5 mljarder och just nu håller nnehållet nästa stora underlag tll regerngen på att utformas. Beslutsamheten är stor; forsknngen är en central faktor som ska lyfta Sverge. Vetenskapsrådet Text Sven Wettergrund Men det handlar också om att satsa rätt. Regerngen vll att v pekar ut områden som är strategska för svensk forsknng, säger Jonas Björck, chef för avdelnngen för forsknngsfnanserng på Vetenskapsrådet. Rådet, med crka 170 anställda, håller tll mtt centrala Stockholm. Fokus lgger helt på grundforsknng nom områden allt från humanora, samhällsvetenskap, medcn och hälsa tll teknk och naturvetenskap. I Sverge är Vetenskapsrådet den största statlga forsknngsfnansären, enlgt Jonas Björck, som menar att det är vktga pengar för högskolor och unverstet ansöknngar Han berättar att Vetenskapsrådet tar n crka forsknngsansöknngar från ensklda forskare varje år. Ungefär en femtedel av dem bevljas bdrag. För att granska mängden ansöknngar tar rådet hjälp av forskare. Vlka som tll sst ska tlldelas forsknngsbdrag beslutas av utvalda, oberoende svenska och utländska forskare. V har strkta jävsregler gransknngsprocessen, säger Jonas Björck. Grunden är att utlysa medel nom alla områden utan någon särskld prorterng. Men ansöknngarna ska hålla hög vetenskaplg kvaltet och ska vara nydanande nom stt forsknngsområde, påpekar han. Samtdgt har Vetenskapsrådet regerngens uppdrag att ttta på hur forsknngsfronten ser ut Sverge just nu och hur den kan tänkas gestalta sg framtden. Projektet, Svensk forsknng , ska lgga tll grund för nästa forsknngsproposton 2012, men också för rådets kommande satsnngar. V är mtt uppe processen och det är våra ämnesråd och kommttéer som tagt fram en stor del av underlaget, säger Jonas Björck. Den förra forsknngspoltska propostonen, som kom 2008, kan sammanfattas tre huvudområden: medcn och hälsa, klmat och energforsknng samt teknkvetenskaplg forsknng med betonng på t. Jonas Björck vll dock nte Jonas Björck, chef för Avdelnngen för forsknngsfnanserng. avslöja vlka de kommande strategska områdena är. Mer tyngdpunkt på lfe scence Men det är ngen djärv gssnng att flera av de tdgare områdena kommer att lgga kvar som spjutspetsforsknng nför den kommande propostonen. Kanske ännu mer tyngdpunkt på lfe scence-området, det vll säga medcnsk forsknng. En annan vktg fnanserngsdel är Vetenskapsrådets övergrpande satsnng på svensk natonell forsknngsnfrastruktur och svensk medverkan nternatonell nfrastruktur. Ett femtotal projekt fnanseras dag. Bland gganterna märks European Spallaton Source, ESS, den europeska forsknngsanläggnng som ska byggas Lund. ESS ägs av svenska staten, men mnst 17 länder väntas bl delägare. Forsknngsanläggnngen brukar beskrvas som ett jättelkt mkroskop där materal kan granskas ned på atomnvå. En annan stor anläggnng är Maxlaboratoret Lund. Med nybygget Max IV Målsättnngen är att öka europesk konkurrenskraft generellt kommer det att bl en av världens främsta synkrotronljusanläggnngar. Kort förklarat är det två övergrpande krterer som styr Vetenskapsrådets prorterng av forsknngsnfrastruktur: den ska ge förutsättnng för svensk forsknng av högsta kvaltet och den ska vara öppet tllgänglg för den bästa forsknngen oavsett akademsk nsttuton. Vetenskapsrådet ska även ge kvalfcerad servce och stå för utbldnng och kompetensuppbyggnad. Jun Palmgren är huvudsekreterare för forsknngsnfrastruktur på Vetenskapsrådet. ESS och Max IV representerar stora anläggnngar nom framför allt fyskområdet. Det är nte lka känt att rätt stora pengar går tll nfrastruktur nom bland annat mljö- och klmatområdet, bomedcn och även samhällsvetenskap och humanora, säger hon. Jun Palmgren, huvudsekreterare för forsknngsnfrastruktur på Vetenskapsrådet. Bobanker hett område Aktuellt för Vetenskapsrådet är också uppbyggnaden av en natonell bobanksnfrastruktur för att bättre förstå bakgrunden tll sjukdomar. Vetenskapsrådets nfrastruktursatsnngar utomlands är flera. Det gäller bland annat astronomanläggnngen European Southern Observatory, ESO, med stora teleskop på södra halvklotet. Och nte mnst partkelacceleratorn CERN Schwez. Vetenskapsrådets satsnng på forsknngsnfrastruktur ger forskarna stor kontaktyta Europa och nternatonellt. Inom många forsknngsområden behöver man gå utanför landets gränser. Ta tll exempel studer krng vattenkvalteten Östersjön, som kräver samordnng över landsgränser, förklarar Jun Palmgren. Hon påpekar också att det fnns en process nom EU att skapa och samordna forsknngsnfrastrukturen genom det mellanstatlga samarbetsorganet European Strategy Forum on Research Infrastructures, ES- FRI. Målsättnngen är att öka europesk konkurrenskraft generellt. Sverge har också deltagt planerngen av flera ES- FRI-projekt, säger hon. Foto: ESS AB European Spallaton Source, ESS, den europeska forsknngsanläggnng som ska byggas Lund, brukar beskrvas som ett jättelkt mkroskop.

9 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun Karn Markdes, rektor Chalmers: V måste htta nctament som fostrar framgångsrka forskare! Den stora utmanngen för svensk forsknng är att behålla attraktonskraft en värld där den globala konkurrensen hela tden hårdnar. För att hålla postonen, och bl bättre, måste hela det svenska forsknngssystemet fundera krng hur man bäst belönar det som drver forsknngen framåt, säger Karn Markdes, rektor Chalmers teknska högskola. Global konkurrens Text Chrstna B. Wnroth För Karn Markdes, professor analytsk kem och rektor för Chalmers teknska högskola, är forsknngen en stor och vktg fråga. Om man tttar på forsknngen ur ett svenskt perspektv fnns den nom akademn representerad genom både grundläggande och tllämpad forsknng, men även genom tvärvetenskaplg forsknng. Av tradton bedrvs också en stor del av Sverges rktade forsknng vd våra stora och mogna företag. Däremot har Sverge, tll skllnad från exempelvs Japan, V måste dra nytta av att v är små och snabba och, nte mnst, nse att v klarar av att ta ett globalt ansvar ngen utpräglad tradton av forsknng vd nsttut. Sammantaget har Sverge en stark forsknng och ett förhållandevs välfnanserat system med en mångfald av unverstet och högskolor, säger Markdes. Den stora utmanngen för den fra forsknngen är att en global värld, där konkurrensen hela tden hårdnar, bbehålla attraktonskraft. För att behålla postonen och bl bättre måste hela det svenska forsknngssystemet fundera krng hur man bäst belönar det som drver forsknngen framåt. En avgörande faktor är att tdgt ge de unga forskarna en chans att utveckla sn potental och starta resan uppför karrärstegen. Tllgången på resurser, det sätt som medel fördelas och hur forsknngen utvärderas är oftast helt avgörande för hur väl en forskare kan utvecklas. Hur forsknngen belönas påverkar dessutom hög grad hur forskarna uppträder och vlken forsknngskultur det skapar: om v får en öppen och kunskapsförmedlande kultur eller en nlåst sådan, vlken alla vaktar på stt. För att fostra en bra forsknng och bra ledare behöver samhället enlgt Markdes htta parametrar som belönar rörlghet. En bra forskare bör belönas för att han eller hon utvecklar ett ledarskap, söker ny nspraton och aktvt bdrar tll förbättrngar samhället. Det ålgger nte bara staten att skapa dessa förutsättnngar, utan v måste även på lokal nvå nom unversteten såväl som regonalt se tll att forskare ges möjlghet att leva upp tll sn potental. Ledartröja för tllväxt Genom olka uppdrag, kopplade tll Europas utvecklng av kunskapsrelaterad attraktonskraft, har Markdes känt att det fnns en stor tllt och en förhoppnng Europa att Sverge ska ta ledartröjan många av de Foto: J-O Yxell, Chalmers tllväxtrelaterade forsknngsfrågorna. I Europa fnns en bld av Sverge som ett land som förstår hur grundläggande och tllämpad forsknng hänger samman med ndustrns framgång, vlket dessutom är hela Nobelprsets dé. Många tror att v lever som v lär, vlket v nte rktgt gör, men tllten borde ge oss mod att ta fler ntatv att leda utvecklngen av hållbara konkurrenskraftga nnovatoner. Ett exempel på hur Sverge skulle kunna gå första ledet är knutet tll Chalmers toårga samarbete med MIT Boston krng hållbarhetsfrågor. I dag genomsyras forsknng på MIT av en hållbarhetstanke. Det har lett tll att MIT:s lednng, på grund av strukturella frågor, nte längre kan få loss medel tll specfka hållbarhetsprojekt. I Sverge däremot har unversteten mycket större rådghet. Genom unverstetens kopplng tll nnovatonssystemet och företagen kan v fortsätta drva hållbarhetsfrågorna och bygga nternatonella samarbeten. V måste helt enkelt dra nytta av att v är små och snabba och, nte mnst, nse att v klarar av att ta ett globalt ansvar vktga framtdsfrågor där vår forsknng har spjutspets. Sprda vår kunskap Det som enlgt Markdes nu måste hända är att de unga forskarna får komma n och bygga sna möjlgheter något av en Nobelanda där nya möjlgheter kombneras med effekter samhället. Att unversteten, nom ramen för regerngens strategska forsknngspaket, uppmuntras att samarbeta med kompletterande forsknngsprofler är ett steg rätt rktnng, samtdgt som det gynnar de unga forskarnas möjlgheter tll kunskapsutbyte och nspraton. Starka, kopplade forsknngsmljöer nom vlka spetskompetens med lte olka profler nsprerar och skapar mervärde för varandra samtdgt som konkurrensen fnns där är en bra mljö för en god utvecklng av den egna potentalen. Genom att bygga synlga mötesplatser, som ESS och MAX IV, skapas också nya möjlgheter tll gränsöverskrdande samarbeten som gynnar kunskapsutvecklngen. Stora mötesplatser synlggör också svensk forsknng Europa, vlket ger Sverge chansen att påverka den globala utvecklngen. Det största hotet för forsknngen, och som v Sverge bör fundera över, är att det fnns en rsk världen att gränsen mellan kunskap och okunskap blr otydlg och att man nte bejakar möjlgheten att sprda kunskap tll alla. Ur det perspektvet måste v utveckla förtroendeskapande möjlgheter för öppen publcerng och öppen nnovaton för att snabbt sprda vår kunskap hela världen, fastslår Karn Markdes. Tllgången på resurser, det sätt som medel fördelas på och hur forsknngen utvärderas är oftast helt avgörande för hur väl en forskare kan utvecklas, säger Karn Markdes, rektor Chalmers teknska högskola.

10 D e n n A t e m At D n n g ä r e n A n n o n s F r å n n e x t m e D A 10 Framtdens Forsknng Jun 2011 Nya modeller krävs för att nyttggöra forsknng Det fnns ett behov av att utveckla nya modeller för samarbetet mellan akadem och ndustr för att mer forsknng ska få en tllämpnng. Det anser Åke Svensson, vd för Teknkföretagen, som menar att offentlg upphandlng kan vara ett effektvt verktyg FoU med tydlg samhällsnytta. rande är världsledande. Resultatet gynnade såväl samhället stort, som den svenska ndustrn och forsknngen, framtext Crstna Lefland håller Åke Svensson. Han menar att denna modell bör kunna utvecklas och tllämpas större utsverge har en lång och stolt tradsträcknng dag, synnerhet då det gäller ton av såväl framstående forsknng som projekt som har en hög rsk men också framgångsrka, högteknologska företag. stor potental att lösa vktga samhällsi dag krtseras emellertd svensk forskproblem. Det kan gälla FoU nng bland för att den ger nom exempelvs mljö och upphov tll alltför få nya föv ska säkerhet, där samhället har retag och produkter jämfört nte ha ett klart behov att möta. med forsknngen många en statlgt sub Industrn måste känna andra länder. ventonerad sg hyfsat säker på att få Grundforsknng och den nyfkenhetsrelaterade ndustr, men en tllbaka sna nvesterngar, annars är det svårt att moforsknngen har ett stort väl utarbetad tvera att ge sg n högrskvärde sg. Det kommer modell för projekt. V ska nte ha en många vktga rön däroffentlg uppstatlgt subventonerad nfrån, men sedan är steget dustr, men en väl utarbetad tyvärr alltför ofta stort tll handlng modell för offentlg uppnya tjänster och produkter. handlng, där staten kan vara en långom de svenska, högteknologska företasktg och ansvarg kund nom ramen för gen ska behålla och stärka sn poston prncperna om offentlg upphandlng. och om v ska få nya företag är det nöddet är ett sätt att mnska rskerna för fövändgt att få ett tydlgare fokus på den retagen, samtdgt som det ger klara ntllämpade forsknngen, säger Åke Svensctament att satsa på FoU, säger han och son. tllägger: Han poängterar att den svenska n V ska heller nte glömma forsknngsdustrn redan har en stark poston på nsttutens vktga roll. De fnns som en många områden och när det gäller den länk mellan akademn och ndustrn och ndustrnära forsknngen är det förnufär oerhört värdefulla för att valdera den tgt att satsa på spets snarare än bredd. tllämpade forsknngen och säkerställa V ska bygga där det redan fnns en att modeller och prototyper håller. Dessa stark grund. Då fnns det goda förutsättmåste få de resurser de behöver. nngar för rktgt förstklassg tllämpad forsknng, som ger konkreta avtryck form av tllväxt och nya produkter. Upphandla behov Åke Svensson är noga med att betona att en modell med offentlg upphandlng Offentlga medel stmulerar måste utformas på ett sätt så att den fra För att lyckas med det krävs dels att forsknngen nte äventyras. Det är en vss rörlgheten och samverkan mellan akafunkton som ska upphandlas, nte en demn och ndustrn ökar, dels att man specfk lösnng eller teknk. Annars fnns httar effektva modeller för fnanserng. det rsk för att svensk forsknng och nhstorskt har staten Sverge tagt ett dustr hamnar kostsamma återvändsstort ansvar för att stötta teknolog som gränder. har ett stort samhällsvärde och det har Om v ska värna den fra forsknngen vsat sg vara en väl fungerande modell. och stmulera tll kreatvtet och banbry Mycket av det svenska välståndet tande lösnngar gäller det att beställaren har byggts på en väl etablerad och nära nte fastnar för vssa förhandsbestämda samverkan mellan akadem, närngslv lösnngar. Det är en stor fallgrop när och stat. Några exempel är elkraft, teman försöker styra FoU på det vset. Om lekommunkaton och försvarsndustr. man stället är vdsynt uppstår behovsdet var områden där det fanns ett väl orenterad forsknng som kan leda tll defnerat behov och man byggde upp en helt nya produkter och tjänster, menar effektv samverkan mellan dessa tre akåke Svensson. törer. Offentlga medel användes på ett Den typen av behovsmotverad sammycket ändamålsenlgt sätt, som också verkan mellan akadem, ndustr och stat stmulerade FoU. Den offentlga uppär en bördg grogrund för synerger och handlngen nom dessa områden ledde tllväxt. Resultatet kan bl kluster, som tll oerhört starka ndustrer, som fortfa- Teknkföretagen 10_FoU_SE_teknk.ndd 10 fungerar som magneter för såväl ndustr som akadem. Sådana kluster har vsat sg utomordentlgt vktga för regonal tllväxt och blr ofta säten för nya företag. Sverges relatva ltenhet är en fördel när det gäller att bygga kluster och de är en väldgt bra mljö för forsknngsntensva företag och små start-upföretag, säger han. Det fnns goda förutsättnngar för att bygga upp en stark tllämpad forsknng Sverge, om man bara utvecklar de rät- ta verktygen, menar Åke Svensson. Den svenska ndustrn har hög forsknngskompetens och hela tre fjärdedelar av all FoU sker ndustrn. Allra mest forsknngsntensva är Teknkföretagens medlemmar, som står för varannan krona som satsas på FoU. Om v vågar tänka nya banor och låta akademn, staten och ndustrn alla få väl defnerade roller fnns alla möjlgheter för svensk ndustr att växa och stärka sn konkurrenskraft. Mycket av det svenska välståndet har byggts på en väl etablerad och nära samverkan mellan akadem, närngslv och stat, säger Åke Svensson, vd för Teknkföretagen A

11 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun Ökad rörlghet ger mer kunskap Med programmet Strategsk mobltet bygger SSF broar och ökar kunskapsutbytet mellan akadem och ndustr. Både nblandade parter och Sverge stort har mycket att vnna på en sådan ökad rörlghet. Mobltet Text Clas Lewerentz Den begränsade rörlgheten mellan närngslv och akadem är ett problem som ofta dskuteras forsknngssammanhang. Flera faktorer bdrar tll brsten på mobltet. Det jag hör är att avtalen är olka på Ulf Rolander, ordförande berednngskommttén för Strategsk mobltet. Joakm Amorm, programchef på Stftelsen för Strategsk Forsknng. det statlga och prvata området och att det är en komplcerande faktor. Det andra jag hör är att man på svenska unverstet nte premerar erfarenhet från ndustrella labb unverstetskarrärer, säger Ulf Rolander, chef för forsknng och utvecklng vd Sandvk Toolng och ordförande berednngskommttén för programmet Strategsk mobltet som drvs av Stftelsen för Strategsk Forsknng, SSF. V måste samarbeta Personrörlghet mellan olka sektorer samhället är en vktg faktor för att sprda kunskap och teknk, konstaterar Ulf Rolander. Världen är otrolgt mycket snabbare dag än den var för 20 år sedan. V måste samarbeta, både för att det faktskt ger bättre déer och för att v Världen är otrolgt mycket snabbare dag än den var för 20 år sedan måste fokusera på någontng som hjälper Sverges konkurrenskraft. Det är många som har en ny dé. Men att verklgen ta dén tll en produkt som går att tllverka tll rätt kostnad, går att sälja och så vdare är kanske den större delen av arbetet. I unverstetsvärlden har man ofta nte den kunskapen. Där har stora svenska ndustrföretag väldgt bra kunskap att tllföra. Möjlghet att vdareutvecklas Trots detta är det ovanlgt med nsatser som stmulerar rörlghet mellan akadem och ndustr. SSF beslutade därför att påbörja utlysnngar med fokus på ökad rörlghet mellan akadem och närngslv, både nom tllverknngsndustr och tjänstesektor. Den första utlysnngen gjordes I år utannonseras programmet Strategsk mobltet för femte gången med senaste ansöknngsdag den 2 september. Syftet är att öka personrörlghet och korsbefruktnng mellan akadem och närngslv. Generellt är möjlgheterna att vdareutvecklas större om personen hamnar en ny mljö bland andra forskare, déer, kompetenser och arbetssätt, framhåller Joakm Amorm, programchef på SSF. Stftelsen har avsatt 15 mljoner kronor för en perod av två år. Varje bdrag nom programmet täcker en forskares eller motsvarande persons lön under 4-12 månaders tjänstgörng nom annan sektor än den som personen är aktv nom. Medumbdraget är lte mndre än en mljon så det blr ungefär 15 projekt som bevljas, förklarar Joakm Amorm. Utvärderng under 2011 Programmet har fått en postv respons ute på marknaden. De personer jag har pratat med som antngen har haft en bdragstagare hos sg eller vart bdragstagare konstaterar att man lär sg oerhört mycket, både den mottagande sdan och personen fråga. I år gör v en ordentlg utvärderng av programmet för att v ska lära oss vad som fungerar och nte fungerar och kunna göra ett ännu bättre jobb, berättar Ulf Rolander. 14:33:20 TEST AV KATAPULTSTOL MALMSLÄTT, LINKÖPING 27 OKTOBER 1964 Saab är dag ett försvars- och säkerhetsföretag, men också ett kommersellt nnovatonscenter med 7000 ngenjörer bara Sverge. Det v utvecklar är nästan alltd mycket specalserat, men ofta httar v nya tllämpnngar som hjälper tll att öka säkerhet och trygghet vardagen. Vll du veta vad v gör dag?

12 12 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun 2011 ERC-anslag gynnar kunskapsdrvet Europa Länge ansåg EU-poltkerna att det nte låg nom EU:s mandat att fnansera grundforsknng. Det var ett natonellt ansvar. Efter doga påtrycknngar från forsknngsvärlden vände dock tongångarna och omkrng 2002 blev det plötslgt nte bara möjlgt för EU att fnansera grundforsknng utan helt nödvändgt, säger Carl-Henrk Heldn, vce ordförande det europeska forsknngsrådet ERC. Europeska forsknngsrådet Text Chrstna B. Wnroth En av orsakerna tll det förändrade synsättet var att poltkerna nsåg att om Europa ska bl den största kunskapsdrvna ekonomn världen måste man satsa på forsknng över hela spektrumet. European Research Councl (ERC) fck uppdraget att dela ut forsknngsanslag tll forskare som arbetar forsknngens framkant. Rambudgeten för ERC:s sjuårga program sattes tll 7,5 mljarder euro, men den defntva budgeten bestäms år från år. Httlls har anslagen ökat ganska lnjärt och under programmets ssta år, 2013, är budgeten 1,7 mljarder euro, upplyser Carl-Henrk Heldn, vce ordförande ERC:s vetenskaplga råd och professor molekylär cellbolog vd Uppsala unverstet. För att komma fråga för ett ERC-anslag måste forskaren vara verksam nom EU eller dess assocerade länder. Unkt för programmet är att forskarna själva bestämmer vad de vll forska krng. Kravet är att forsknngen ska vara banbrytande och kunna klassfceras som så kallad spjutspetsforsknng. Elsabeth Sjöstedt arbetar för ERC Bryssel. Elsabeth Sjöstedt är utsänd från Sverge och arbetar för ERC: Normalt sker två utlysnngar per år med en omgång av Startng Grants, som kan sökas av forskare början av karrären, samt en utlysnng av Advanced Grants för erfarna forskare. Från de senora forskarna brukar ERC få n drygt ansöknngar per utlysnng. För de junora forskarna har antalet ansöknngar stgt tll över 4 000, säger Sjöstedt. Anslagen för junora forskare lgger på upp tll två mljoner euro över fem år. För de senora forskarna är anslaget upp tll 3,5 mljoner. Pengarna tllhör forskaren och om han eller hon väljer att byta värdnsttuton, följer anslaget med forskaren. Orgnella déer vktgt För att över huvud taget ha en chans att få ett anslag ställs följande krav: Forskaren måste skrva en bra ansökan och vsa att man har kvalfkatoner för att kunna genomföra forsknngsprojektet på ett bra sätt. Det gäller att ha orgnella déer och någontng nytt som man vll bearbeta. Helst ska man nte plöja vdare redan uppdragna fåror utan bryta ny mark. Dessutom måste ansökan vara realstsk och man måste kunna övertyga expertpanelen att projektet är genomförbart, säger Heldn. Ansöknngar granskas av ämnesorenterade expertpaneler som forsknngsrådet rekryterat experter tll. Panelerna täcker n alla tårtbtar av forsknngen med allt från lvsvetenskaper tll naturvetenskap, humanora och samhällsvetenskap. Varje år bedömer 25 ämnesorenterade paneler de junora forskarnas ansöknngar och ytterlgare 25 paneler utvärderar ansöknngarna från de senora forskarna. Carl-Henrk Heldn, vce ordförande och ledamot ERC:s vetenskaplga råd. Under nnevarande år kommer ERC att ha delat ut över anslag. I de sex första utlysnngarna har 79 forskare med svenska värdnsttutoner fått anslag. Av dessa är 38 Startng Grants och 41 Advanced Grants. En ntressant trend är att ansöknngarna nom humanora och samhällsvetenskap har ökat. Från att ntresset vart ganska lågt under de första utlysnngarna, har det kraftgt ökat för varje utlysnng. Ett ERC-anslag är så stort att det räcker tll att fnansera flera forskare en grupp. Genom detta kan v ana att även denna typ av forsknng, som tradtonellt mest bedrvts av ensklda forskare, större utsträcknng nu bedrvs grupper, säger Heldn. Foto: Staffan Claesson Ett ERCanslag är så stort att det räcker tll att fnansera flera forskare en grupp Innovatonspengar Nytt nom ERC är möjlgheten att söka anslag för att utveckla nnovatonspotentalen en forsknngsdé. Inom programmet Proof of Concept kan forskare som redan har ett ERC-anslag ansöka om extra pengar med upp tll euro. Forskarna kan använda pengarna tll att under ett års td förädla sna forsknngsresultat för att tll exempel fnansera en patentansökan, marknadsundersöknng eller annan förberedande aktvtet för en nnovaton och kommersalserng. Syftet är att stmulera forskare att ta kontakt med ndustrn för att fnna en tlllämpnng av sn forsknng, säger Sjöstedt avslutas det nuvarande ramprogrammet och budgeten för EU:s nästa ramprogram dskuteras som bäst, så även ERC:s framtd. V hoppas självklart på att ERC ska fortsätta det nästa ramprogrammet. Dessutom hoppas v på en ökad budget så att ERC kan utveckla sn roll som en vktg forsknngsfnansär nom EU med fokus på kvaltet, vlket är en förutsättnng för att få en hög verknngsgrad på pengarna, fastslår Heldn. Den 19 jul släpps de nya utlysnngarna för 2012, vlka kommer att lstas på ERC:s hemsda. Mot bakgrund av att crka 86 procent av alla senora forskare som söker anslag från Sverge är män, trots att var femte professor Sverge är kvnna, vore det enlgt Elsabeth Sjöstedt rolgt om fler av Sverges kvnnlga forskare sökte anslag.

13 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun Ökat fokus på mmateralrättslga frågor Trenden är tydlg: allt fler använder sg av mmateralrätt för att skydda sna forsknngsresultat. Svenska företag och organsatoner lgger dock på efterkälken. Immateralrätt Text Henrk Norberg Enlgt Susanne Ås Svborg, generaldrektör på Patent- och regstrerngsverket (PRV), går utvecklngen mot att företag och organsatoner lägger mer fokus på att skydda sna mmateralrättslga tllgångar. En förklarng är att mmateralrättslga frågor handlar om stora ekonomska värden. En annan att v lever en allt mer globalserad värld. Globalserngen ökar och har rtat om konkurrenskartan. Företag, organsatoner och fnansärer måste förhålla sg tll det och skydda sg bättre. Dessutom har det blvt dyrare att utveckla nya produkter. De som fnanserar forsknngsbolag vll säkerställa att de får valuta för sna nvesterngar, vlket mmateralrätten bdrar tll, säger Susanne Ås Svborg. Sverge på efterkälken Immateralrätt består av patent-, desgnoch varumärkesskydd och upphovsrätt. Generellt har rskkaptalbolag ofta ganska bra kunskaper om mmateralrätt och lägger n den aspekten tdgt sna analyser, enlgt Susanne Ås Svborg. Bland forskarna är det sämre ställt med den mmateralrättsmässga kunskapen. Generellt är kunskapsnvån bland svenska forskare relatvt låg, vlket är synd. Det borde fnnas en grundläggande utbldnng om dessa frågor så att de förstår konsekvenserna av de olka möjlgheter som fnns, fastslår hon. Ett msstag som ofta förekommer är att forskare publcerar sna forsknngsresultat för tdgt. Om något redan är känt, vlket det blr genom en publcerng, går det nte sedan att få patent. Susanne Ås Svborgs råd tll forskare är att lämna n en patentansökan först och sedan publcera forsknngen. De som fnanserar forsknngs bolag vll säkerställa att de får valuta för sna nvesterngar Patent ger valfrhet Om en forskare har patent ökar valfrheten. Hon eller han kan välja att själv utveckla sn uppfnnng, sälja patentet eller fortsätta med forsknngen och lämna patentet därhän. Tll nackdelarna hör att det kostar pengar att söka patent. Hur mycket bestäms av om man anltar en patentkonsult eller gör det mesta själv. En patentansökan nnebär även att nya dörrar kan öppnas för forskaren. Efter 18 månader publceras patentet och fnns tllgänglgt nternatonella databaser. Det kan leda tll att forskaren får kontakter med andra forskare och fnansärer. På så sätt kan nya ntressanta möjlgheter ta vd, säger Susanne Ås Svborg. Susanne Ås Svborg, generaldrektör på PRV. Ansöka om patent Patentombud: PRV:s statstk vsar att ansöknngar som lämnats n av professonella patentombud leder tll långt fler patent än ansöknngar som hanterats av sökandena själva. Kostnaden för ett patent varerar. På PRV:s hemsda fnns fyra exempel över hur kostnaderna kan varera och vlka poster som ngår. För vdare nformaton se Patent/ Ansöka om patent/ Innan ansökan/ Kostnadsexempel & Väglednng vd val av ombud. World-class R&D n Göteborg Our research ste n Mölndal, just south of Göteborg, s more than smply a state-ofthe-art locaton for much of our R&D. It s a home for scentsts and researchers who value collaboraton: a global centre for R&D excellence; a bran trust; an deas hub. We re creatng a vbrant, nspratonal workspace where research-led deas can be conceved. And t s not just the buldngs that are carefully desgned ether. From our way of workng to the way we speak to each other, every aspect of the professonal envronment has been consdered. pharmaceutcal and regulatory felds. In fact, we re recrutng now n dozens of dfferent areas, from translatonal scence to IS/IT. Here, you ll have the chance to make connectons wth brllant mnds, great deas and health-enhancng dscoveres. So f you really want to make a postve dfference to future health research, we d lke to welcome you nto our new home. For more nformaton and to apply please go to astrazeneca.se By 2012 we expect to have flled hundreds of vacances for people across dscovery and development from scentsts who have strong dsease knowledge and expertse n drug dscovery, to experenced drug developers n clncal, astrazeneca.se/career

14 14 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun 2011 Ny strateg ska lyfta svensk forsknng SSF, Stftelsen för Strategsk Forsknng, har nu dragt gång ett nytt strategarbete för att bestämma hur framtda pengar ska delas ut. Det sker skenet av att forsknngsfronten flyttar sg fort. Bland annat är kommersalserngen påtaglg. Stftelsen för Strategsk Forsknng Text Sven Wettergrund Det prsade vrtuella obduktonsbordet är ett bra exempel på svensk forsknng världsklass. Här en tredmensonell bld som vsar det nre hos en patent. Varje år delar stftelsen ut över en halv mljard kronor för att främja forsknng som är bra för Sverge, svenskt närngslv och vår konkurrenskraft. V vll att våra pengar ska ge högsta kvaltet, men v ska också vara kreatva och vllga att ta rsker när det gäller områden som kanske ngen annan tttat på, säger SSF:s ordförande Ulla-Brtt Fräjdn-Hellqvst. Från td tll annan gör stftelsen en bedömnng av vlka områden som bör prorteras. Senaste prorterngarna gjordes Nu drar stftelsen gång ett strategarbete som ska peka ut rktnngen för de kommande fem åren och framöver. Det sker form av workshops samarbete med forskare från högskola och ndustr. Arbetet ska vara klart under våren Här kommer också unga forskare att få en ny roll, berättar Ulla-Brtt Fräjdn-Hellqvst. V vll ta n kunskap från unga forskare för att förstå vart utvecklngen är på väg. V tror att de har mycket ntressant att bdra med. Unverstet mer självständga Under senare år har också många unverstet blvt mer självständga och frare att förfoga över sna forsknngsmedel. Många har därutöver skaffat sg nnovatonskontor för att bstå forskare som vll kommersalsera sna forsknngsresultat. Det har gett unversteten en delvs ny roll, som de nte hade när den förra strategn lades, menar hon. De områden som är prorterade av SSF är för närvarande: Boteknk, läkemedelsutvecklng, medcnsk teknk System-, nformatons- och kommunkatonsteknk Materalutvecklng Process- och produktutvecklngsteknk V kommer att ttta på kopplngar nom olka forsknngsområden, att det på olka sätt görs korsbefruktnngar. Sedan är det en annan sak att vssa områden är enkla att förklara för allmänheten och också att nyttggöra närtd, medan man nom andra områden ser resultatet först om to år. Som ett exempel pekar hon på det prsade vrtuella obduktonsbordet. Det är ett sant tvärvetenskaplgt projekt där läkare, teknker och forskare Lnköpng och Norrköpng tagt fram ett vsualserngsbord, lkt en jättestor surfplatta, som på ett nytt och detaljrkt sätt låter oss ttta n männskan. Blderna är tredmensonella och man kan skala av lager av vävnad och välja att bara ttta på exempelvs hud, muskler eller tvärsntt av organ. Allt utan att öppna kroppen. Nu lanseras bordet på världsmarknaden. Det här är svensk forsknng och utvecklng toppklass och ett bra exempel på hur våra medel används, säger Ulla-Brtt Fräjdn-Hellqvst. Ulla-Brtt Fräjdn-Hellqvst, ordförande SSF. Ledarskap vktgt Bra forsknng kräver bra ledarskap, menar Ulla-Brtt Fräjdn-Hellqvst. Under flera år har ett antal unga forskare utsetts tll Framtdens forsknngsledare (FFL) av SSF. Konkurrensen är stenhård och de som väljs ut får prestgefyllda mljonanslag och genomgår ett kvalfcerat ledarskapsutvecklngsprogram. Bra ledarskap är bland annat att förstå sna drvkrafter och styrkor, men också sna begräns- V vll ta n kunskapen från unga forskare för att förstå vart utvecklngen är på väg nngar. Genom ledarskapsprogrammet ges deltagarna möjlghet att formulera sn egen ledarskapsflosof och får verktyg att utöva ledarskap. Lte förvånad är hon över att forskare nte har hängt med utvecklngen av socala meder. Få forskare är med Facebook och andra socala nätverk. Men det gäller nte bara här Sverge. De flesta forskarsamhällen lgger efter. Forskarna har bra koll på vad andra gör nom det egna området, men de är nte särsklt aktva debatten eller socala meder. Mn förhoppnng är att den nya generatonens studenter och unga forskare kommer att vara mer alerta och utåtrktade, säger hon. Nu lgger nte allt ansvar på forskarna. Att dalogen och debatten stärks mellan forskare, poltker och allmänhet är allas vårt ansvar. Ulla-Brtt Fräjdn-Hellqvst pratar om att det överlag behövs en kunskapshöjnng och en ökad förståelse för vad forsknng är och vad den kan bdra med. Kunskapen om grundläggande naturvetenskaplga samband är förvånansvärt svag på sna håll. Det är nte rmlgt att stta som företagsledare eller poltker och nte förstå grunderna de naturvetenskaplga sammanhangen. Besluten kan ju bl helt galna, avslutar Fräjdn-Hellqvst. Framtdens forsknngsledare Deltagarna programmet är utvalda för att de är framgångsrka forskare och har potental att bl bra ledare. I den fjärde omgången av FFL-programmet fck arton unga forskare det prestgefyllda bdraget. Var och en erhöll ett bdrag på 10 mljoner kronor under fem år tll egen forsknng. Dessutom deltar de ett ledarskapsutvecklngsprogram. Martn Högbom, Stockholms unverstet Peter Nlsson, Lnköpngs unverstet Camlla Svensson, Karolnska Insttutet Rckard Sandberg, Karolnska Insttutet Arne Lndqvst, Karolnska Insttutet Anders Nordström, Karolnska Insttutet Johan Malmström, Lunds unverstet Mare Dacke, Lunds unverstet Johan Maurtsson, Lunds unverstet Carlota Canalas, Kunglga Teknska Högskolan Sonja Buchegger, Kunglga Teknska Högskolan Johan Elf, Uppsala unverstet Tobas Larsson, Karolnska unverstetssjukhuset Thomas Nolte, Mälardalens unverstet Danel Fällman, Interactve Insttute, Ksta Sebastan Westenhoff, Göteborgs unverstet Alexander Dmtrev, Chalmers, Göteborg Rchard Lundmark, Umeå unverstet Källa: SSF, Stftelsen för Strategsk Forsknng

15 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun Höga skatter bromsar rskkaptal tll forsknngen Beskattnngen av ägande mndre företag och av personaloptoner är mycket hög Sverge. Det är en bdragande faktor tll att många forskare stället föredrar att tdgt bl utköpta ur nnovatonsbolagen. Rskkaptal Text Chrstna B. Wnroth Magnus Henrekson, professor natonalekonom och vd för Insttutet för Närngslvsforsknng, menar att dessa förhållanden tvngar rskkaptalsterna tll ormlga ngångskostnader och skapar ngen bra relaton mellan forsknngsvärlden och venture captal-marknaden. Sverges totala FoU-utgfter och utgfterna unverstetssektorn, mätt som andel av BNP, är bland de högsta världen. Sverge satsar stort på forsknng, är världsledande nom flera forsknngsområden samt lgger väl framme när det gäller att patentera kunskaper. Förutsättnngarna är goda, men kommersalserngen av forsknngen går trögt och rskkaptalsterna nvesterar ogärna unga nnovatonsbolag. Många undrar varför? Magnus Henrekson forskar huvudsaklgen krng företagandets vllkor och förklarngar tll ekonomsk tllväxt. Han är nte alls förvånad över rskkaptalsternas svala ntresse för unga nnovatonsbolag: För att framgångsrkt drva ett nnovatonsbolag krävs att de personer som lgger bakom forsknngen är långsktgt kvar verksamheten. Det kommer de nte att vara som anställda, utan de vll ha ägarandelar om de ska vara med och skapa något som kan bl värt väldgt mycket pengar. Det löser man normalt sett med personaloptoner som nnebär att man kommer att äga en vss procent av företaget, om det går bra, trots att man nte satsat några pengar det. Problemet Sverge är skattereglerna. I Sverge beskattas personaloptoner som vanlg arbetsnkomst med 68 procent, det gör det väldgt svårt att få folk dedkerade att drva forsknngen vdare. Ingen forskare är beredd att offra ett lv ett företag, kanske göra andra tll mljardärer, utan att själv bl rklgt belönad det är det bara svenskar och svenska nnovatonspoltker som tror på. Ägarandelar bör företagsbeskattas Då nuvarande skatteregler äter upp allt vll forskarna stället bl utköpta, få bra betalt för sn dé, för att sedan lämna företaget. Problemet som uppstår då forskarna ntalt får för mycket betalt för sn dé, Ingen forskare är beredd att offra ett lv ett företag, kanske göra andra tll mljardärer, utan att själv bl rklgt belönad Magnus Henrekson, professor natonalekonom. är att venture captal-bolaget från början satsat alldeles för mycket pengar. Det ställer krav på en snabb och hög avkastnng för att räkna hem nvesterngen, vlket sällan fungerar. För att få n mer rskkaptal forsknngen och skapa ett mer attraktvt nvesterngsklmat behövs, enlgt Henrekson, en rejäl översyn av skattereglerna där ägarandelar borde kunna ges bort tll nyckelpersoner. Genom detta skulle forskarna kunna beskattas lka som rskkaptalsten som satsat pengarna och bara betala en företagsskatt på 20 procent. Forskaren kan gå n bolaget på lka vllkor som rskkaptalsten med förutsättnngar att tjäna bra med pengar på sn uppfnnng en modell som motverar den nödvändge forskaren att stanna kvar bolaget och drva nnovatonsarbetet vdare tll gagn för alla. Svenskar har lätt att förstå sg på att låtskrvare och producenter ska ha äganderätt tll sna alster, men när det kommer tll forsknngsdéer och att forskaren är nödvändg för att bygga ett nnovatonsbolag, och borde bl rklgt belönad för stt arbete, är förståelsen mycket haltande. Detta är ett kulturellt hnder, fastslår Henrekson. Vårt mål: Att msslyckas så mycket som möjlgt! SuMo BIOMATERIALS Framgång förutsätter msslyckanden. En självklarhet vetenskaplga sammanhang, lkafullt en tanke som tål att reflektera över. På SuMo arbetar v gränslandet mellan akadem och närngslv. V forskar förhållandet mellan det som flyter (vätska) och det som växer (mjuka bomateral) och ett vktgt mål är resultat som våra partners från närngslvet kan ha kommersell nytta av. V har höga förväntnngar på vår forsknng. V är övertygade om att v levererar valuta för pengarna tll alla som nvesterar vårt arbete. Och v hoppas v står på tröskeln tll det där rktgt stora genombrottet. Kanske behövs det bara ett enda ltet msstag tll? SuMo Bomaterals a VINNOVA funded Competence Centre Chalmers Unversty of Technology SE Göteborg, Sweden

16 V fnanserar framtdens fordon. Bt för bt. HALLVARSSON & HALVARSSON Den svenska fordonsndustrn med alla dess kreatva underleverantörer har en bevsad spetskompetens. Även om perspektven blr alltmer globala, måste v göra allt för att behålla och ytterlgare stärka detta vktga kunnande vårt land. Grogrunden fnns och runt om Sverge sprar just nu många nnovatoner med anknytnng tll fordonsndustrn. Vlka har verklg potental? Vlka är värda att satsa på? Vlka resurser krävs? Det här är frågor v som venture captalbolag funderar över varje dag. Vårt uppdrag är att ge svensk fordonsndustr en vtamnnjekton. V har fnansella muskler. V pratar branschens språk. V aktverar oss styrelsearbetet. V har nätverken. V behöver kort startsträcka för att komma tll skott. V har ett kaptal på tre mljarder kronor och har httlls nvesterat mer än 350 mljoner kronor elva bolag. Vem vet, kanske kommer några av dem att bdra med vktga byggelement tll framtdens fordon? Ladda ner en QR-läsare tll dn mobl från Appstore eller Androd Market. Scanna koden och läs mer om Fourertransforms fnanserng av fordonsteknk.

17 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun En satsad krona på nsttuten ger tofalt tllbaka Den svenska paradoxen är en myt. Om v satsade lka mycket på kommersalserng som v gör på grundforsknng skulle det ge stor utdelnng form av nya företag, produkter och tjänster. Det säger Peter Holmstedt, vd för RISE, Research Insttutes of Sweden. RISE Text Crstna Lefland Det sägs ofta om Sverge att den framstående grundforsknngen ger förvånansvärt få avtryck på den kommersella marknaden. Peter Holmstedt menar att resonemanget är feltänkt. Orsaken tll att den tllämpade forsknngen halkar efter den nyfkenhetsrelaterade unverstetsforsknngen är helt enkelt att det satsas betydlgt mndre pengar på den. Men under senare år har det skett en atttydförändrng och ndustrforsknngsnsttuten, där en stor del av den tllämpade forsknngen sker, har fått en alltmer framträdande roll. Den senaste forsknngspropostonen uppmärksammade nsttutens betydelse nnovatonsprocessen och nsttuten har fått rejält höjda strategska kompetensmedel, SKmedel, från staten. Insttuten är vktga och framgångsrka av flera skäl. Ett är att de är tvåspråkga; forskarna kommer från såväl närngslvet som akademn och det fnns en förståelse för bägge världar. Ett annat är att nsttuten, tll skllnad från unverstet och högskolor, har ett renodlat forsknngsuppdrag, de sysslar nte med något annat än senor forsknng och nnovaton, säger Peter Holmstedt. Komplement tll akademn Han framhåller att forsknngsnsttuten är ett komplement, nte en konkurrent, tll den akademska forsknngen. De tävlar nte om samma resurser och SK-medlen tll nsttuten är en bråkdel av dem Peter Holmstedt, vd för RISE. Foto: Jann Lpka som går tll unverstet och högskolor stod SK-medlen för 19 procent av nsttutens omsättnng, vlket är lågt ett nternatonellt perspektv; resten bdrog det prvata närngslvet med. Närngslvet stod för 56 procent och olka typer av forsknngsfnansärer för 25 procent av omsättnngen. Det är väl nvesterade pengar nternatonella utvärderngar vsar att en krona som satsas på forsknngsnsttuten ger to, tolv kronor tllbaka. Det är oerhört effektv forsknng, som ger konkreta resultat för den svenska ndustrn och konkurrenskraften. Excellens mäts ofta enbart termer av hur mycket forsknngen publceras eller cteras. Tyvärr har v tappat fokus på nyttoaspekten, det vktga är ju egentlgen nte vad man gör, utan vad man åstadkommer, säger Peter Holmstedt. Tydlgare nnovatonspoltk Peter Holmstedt skulle gärna se att det nfördes strategska nnovatonsområden, motsvarande de strategska forsknngsområdena, som regerngen utpekat och tlldelat extra forsknngsstöd. Innovatonsområdena skulle utgå från närngslvets behov och, där det är möjlgt, kopplas hop med unverstetens strategska forsknngsområden och tllsammans med dem skapa rktgt starka forsknngsmljöer. Innovatonspoltken är fortfarande fragmenterad, v behöver ett helhetstänkande och tydlgare rktnng. Insttuten och närngslvet har vsat att de svarar upp tll förväntnngarna, nu hoppas v att staten fortsätter sn satsnng så att nsttutsektorn kan fortsätta att växa och ta sg an mer komplexa projekt. Det ger stora postva effekter för såväl akademn och ndustrn som samhället stort. RISE-gruppen RISE-gruppen består av fyra nsttutskoncerner: SP, Swerea, Swedsh ICT Research och Innventa, som samverkar med akademn, närngslvet och samhället nom behovsmotverad forsknng och nnovaton. RISE Holdng är statens ägarbolag för delägarskap de svenska ndustrforsknngsnsttuten. Framgång är ngen slump För oss på PRV fnns det nget mer tllfredsställande än att få premera nytänkande med ensamrätter. Men det är långt från alla déer som klarar av att passera våra krtskt granskande ögon. De déer som gör det och får sn ensamrätt har goda förutsättnngar att lyckas på marknaden. Välkommen att utnyttja myndgheten som erbjuder långt fler möjlgheter än nödvändga måsten. Läs mer om oss på V fnns även på Facebook och LnkedIn Skyddar dna déer

18 18 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun 2011 Forsknng och närngslv enas Europa Tanken med det europeska nsttutet för nnovaton och teknk (EIT) är att lyfta Europas nnovatonsförmåga. Vce ordförande Anders Flodström är nöjd med utvecklngen men efterlyser långt mer nätverksbyggande nom forskarvärlden. Jag tror nte att ett unverstet är världsklass om man nte har ett utbyte på studentoch forskarnvå med andra unverstet, säger han. Internatonellt Text Sven Wettergrund Europeska nnovatoner ska större utsträcknng stanna och kommersalseras nom Europa. Med den utgångspunkten startade organsatonen EIT november Huvudkontoret fnns Budapest Ungern. Fokus lgger på samarbete mellan europeska högskolor, nsttut och företag, med en budget på 300 mljoner euro (omkrng 2,7 mljarder kronor) de tre närmaste åren. Ett Europas svar på det amerkanska, prestgefyllda och vetenskaplgt framstående Massachusetts Insttute of Technology (MIT). Detta för att ett större perspektv skapa nya affärsmöjlgheter. Generellt har Europa vart dålgt på att få ut marknadsvärde av forsknng I dag bygger framgångarna mera på nätverksbyggande mellan olka unverstet som bedrvs här. Det mesta har hamnat USA som vart duktga på att kommersalsera vår forsknng. Tttar man på MIT och Stanford så har man där ett bredare kvaltetsbegrepp på forsknngen. En amerkansk professor eller forskargrupp kan ena stunden ha fokus på nobelprs och nästa stund använder man sn förmåga tll att skapa fler nnovatoner som leder tll affärer, säger Anders Flodström. Jämfört med USA är Europa mycket mer nrktat på ndvduellt forskararbete, vlket enlgt honom hämmar affärsmöjlgheterna. I dag bygger framgångarna mera på nätverksbyggande mellan olka unverstet globalt sett. Kvaltetssystem entreprenörskap Tankarna på att ge EIT examnatonsrätt slogs tdgt ur hågen. I stället har nsttutet nfört ett kvaltetssystem, som ntygar att utbldnngarna Europa har Anders Flodström, Vce ordförande EIT. ägnat en vss td åt att jobba med entreprenörskap samband med nnovatoner. Enlgt Anders Flodström berörs tusentals studenter år av det nya kvaltetssystemet. På KTH omfattas studenter på bland annat energprogrammet samt nom nformatons- och kommunkatonsteknk. I december 2009 valde EIT ut tre nätverksområden Europa, så kallade kompetenscentrum, baserade på klmat, energ och kommunkaton. Stockholmsregonen är ett av dem och ska bland annat jobba för utvecklandet av ett nternatonellt nätverk nom området för nformatons- och kommunkatonsteknk. Sett framåt tden fnns stora förhoppnngar om att utöka EIT:s kompetenscentrum tll uppemot tolv områden runt om Europa. Vsonen är att de ska påmnna om Kalfornens kluster Slcon Valley. Det är nnovatva studenter, forskare och lärare med känsla för entreprenörskap, som ska lyfta Europas konkurrensförmåga, säger Anders Flodström. Mötesplatser oumbärlga för tllväxt och utvecklng Platser med nkubatorer och forskarmljöer spelar stor roll för många små och medelstora företags utvecklng. Här får de tllgång tll kunskap, kontakter och nnovatons- och supportsystem. A nnons Utan Geologer stannar samhället! Läs geolog vd Göteborgs unverstet! Klustermljöer Text Sandra Ahlqvst Anette Schebe Lorentz är vd för Stftelsen Electrum och Ksta Scence Cty AB. Hon framhåller klustermljöns värde för tllväxt men poängterar vkten av olka nnehåll som erbjuder olka lösnngar för företagens olka faser. För att komma n en nkubator bör man exempelvs ha kommt en bt på väg och ha en bärkraftg dé. Sverge Många blvande företag be- har mängder av höver andra och möjlgheter för kompletterande strukturer för tll nnovatörer exempel kommersalserng och tllgång tll relevanta nätverk. Hon konstaterar att den stora vnsten med klustermljöer lgger den fysska närhet som skapas. Dessa nära möten Anette Schebe Lorentz, vd för Stftelsen Electrum och Ksta Scence Cty AB. främjar nnovaton och samarbete över både ämnes- och sektorsgränserna. Det är vår roll att underlätta dylka möten, bland annat genom frukostsemnarer och andra event som främjar nätverkande och kunskapsutbyte, eller så kallade Venture Captal Days, där mndre bolag får möjlghet att träffa nvesterare och rskkaptalster. I slutänden handlar det om att knyta an tll företag och männskor. Schebe Lorentz betonar vkten av nära samarbete mellan närngslv, akadem och offentlg sektor. Företag behöver även tllgång tll rätt kompetens och en väl fungerande nfrastruktur för att utvecklas. Sverge har mängder av möjlgheter för nnovatörer. Göteborgs unverstet, Insttutonen för geovetenskaper

19 Just nu pågår spännande dskussoner om hur Sverges nnovatonssystem ska utvecklas framtden. RI.SE deltar den debatten för att den är vktg. V vll säkra en hållbar utvecklng för den tllämpade teknska forsknngen som utförs på våra forsknngsnsttut. Insttutens forsknng, utvecklng och nnovatoner bygger mätbart värde vårt närngslv och på skt hela samhället. Sverge satsar mycket pengar på forsknng, men stora forsknngssatsnngar leder nte automatskt tll fler företag. Alla är överens om att Sverge behöver fler och växande nnovatonsföretag. Därför måste v satsa pengar på både spetsforsknng, nnovaton och entreprenörskap. I en snabbt föränderlg global ekonom är det vktgt att ha rätt strateg för att verka på nya gränslösa marknader, möta förändrade kundkrav och en blxtsnabb nätverksbaserad kommunkaton mellan männskor. Hur ska den strategn se ut? RI.SE-nsttuten utvecklar smarta, nnovatva och hållbara lösnngar på många av de utmanngar v möter. Forskarna arbetar med nnovatoner krng allt från framtdens mat, blar, flygplan och boende, tll kläder, vård och leksaker. Besök oss Almedalen och delta dskussonen om framtdens nnovatonssystem och nsttutens forsknng för framtden! Tsdag 5 jul Knbergs plats 3, Vsby Se dagens programpunkter på på En nnovatonspartner med bredd Svenska nnovatoner har lagt grunden tll många små och medelstora företag. Lksom tll ett och annat svenskt storföretag med världsrykte. Krng nnovatoner skapas nya företag. En nnovatv produktutvecklng är också nödvändg befntlga företag för att bbehålla eller utveckla konkurrenskraften. På Alm kan v det här med nnovatoner. V är en nnovatonspartner med bredd som erbjuder fnanserng och rådgvnng både tll företag och ensklda personer. Vår fnanserng kan anpassas både för nya projekt tdga skeden eller för projekt som kommt en bra bt på väg och behöver ytterlgare kaptal för att växa vdare. För oss är möjlgheten tll kommersalserng det vktga, och utskterna tll lönsamhet. Alms rådgvare fnns över hela landet. V fungerar som bollplank och gör dg uppmärksam på rsker och möjlgheter. Kan det vara något? Kontakta så fall närmaste regonala Alm-bolag eller besök alm.se för mer nformaton. Alms vson är att skapa möjlgheter för alla bärkraftga déer och företag att utvecklas. Målet är att fler nnovatva déer kommersalseras framgångsrkt, att fler lvskraftga företag startas och utvecklas samt att fler företag ökar sn konkurrenskraft och tllväxt. Alm, som ägs av staten tllsammans med regonala ägare, består av moderbolaget och 17 regonala dotterbolag.

20 20 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Forsknng Jun 2011 Metodken forsknngens drottnng Hur går forsknng egentlgen tll? Och vlken betydelse har metodk och poltsk styrnng för att forsknngen ska vara så nyttg och kreatv som möjlgt? På Forsknngspoltska Insttutet Lund forskar man om forsknng och hur olka förutsättnngar påverkar resultaten. Metodk Text Crstna Lefland Ju mer komplexa utmanngar v står nför, desto mer hopp sätter v tll att forsknngen ska fnna lösnngarna. Mer sällan tänker v på hur forsknngsmetodk och poltk påverkar vlka rön och resultat som levereras eller på hur forsknng används som redskap den poltska beslutsprocessen. Forsknngspoltska Insttutet, FPI, vd Lunds unverstet är den enda nsttuton Sverge som har som uppgft att forska om kunskapssektorn och studera vlken betydelse forsknngspoltk, forsknngsorgansaton och nterakton mellan akadem och ndustr har. Man studerar också vetenskapens och teknkens roll samhällsutvecklngen och vlka konsekvenser teknkberoendet får för samhället. V studerar forsknngens specfka vllkor och hur den styrs och regleras av faktorer som pengar, poltk, närngslv och nternatonell konkurrens. V tttar också på vlken effekt forsknngen får praktken och vad som avgör om den blr kreatv och tllämpbar, berättar professor Mats Benner, chef för FPI. Element av kaos En central fråga för beslutsfattare är hur forsknngens resultat kan optmeras med hjälp av metodk och olka former av poltska, organsatorska och ekonomska styrmedel. Forsknngspoltk syftar ju tll att forsknng ska nyttggöras och komma männskor och samhälle tll godo. Men Forsknng är av naturen tll stor del slumpmässg och har grunden ett element av kaos det fnns nga enkla formler för att uppnå tllämpbara och fruktbara resultat, betonar Mats Benner. Ett evgt dlemma för statsmakten är att forsknng kostar dyrbara skattemedel och förväntas ge utdelnng, samtdgt som den nte kan tvångsmjölkas. Forsknng är av naturen tll stor del slumpmässg och har grunden ett element av kaos. Drömmen om någon sorts standardmall för forsknng har alltd gått på pumpen, säger han. En framgångsrk forsknngspoltk måste därför tllgodose såväl forsknngens behov av förutsättnngslöshet och omprövnng som samhällets krav på effektvtet och resultat. Det fnns forsknngen någon form av obesvarat problem, tll exempel en sjukdom eller ett teknkbehov som utgör själva grunden. Frågan är hur tätt man ska koppla metoden tll problemet utan att undertrycka forsknngen. Poltker vll ha snabba resultat, men forsknngen löser egentlgen sällan behov på kort skt och skapar nya frågor det långa perspektvet. Jag tror att man måste låta forsknngen arbeta fred och låta akademn formulera frågeställnngarna. Om forsknngen sedan får utvecklas ett ekosystem som också består av kunskapstunga företag, engagerade samhällsntressenter och fungerande marknader kommer den att ge avtryck olka nyttgheter. Bred beredskap Dagens forsknngspoltk försöker på olka sätt att kombnera nyttghet med långsktghet genom strategska satsnngar, där vetenskapen ska både vara effektv och ha en bärghet på den ekonomska och socala utvecklngen ett längre perspektv. Det fnns en uttalad strävan att satsa på projekt som uppfyller dessa mål, medan annat som nte passar n mallen avvecklas. Mats Benner varnar emellertd för att låsa sg vd alltför väldefnerade forsknngsområden och uttalade lösnngar. Det fnns ett mantra om att prortera och koncentrera forsknngen, men även ett ltet land som Sverge måste man ha en bred beredskap. Hur vet man att man prorterar rätt och hur undvker man att fastna dagens föreställnngar om de rätta lösnngarna? Det fnns en rsk att den som är mest högljudd defnerar morgondagens behov, säger han och tllägger: Forsknngspoltkens främsta uppgft kan aldrg vara att öka utflödet av varor och tjänster från den akademska mljön. Allt kan nte reduceras tll nyttokrterer. Vetenskaplga genombrott är oerhört komplexa och många faktorer lgger bakom framgångsrk forsknng, så det gäller för poltker att styra varsamt. Att se tll att forsknngen har goda generella vllkor är en stor nog polcyuppgft. I värsta fall kan en alltför rgd styrnng av forsknngen leda tll att metodken anpassas efter poltkers och samhällets önskemål och förväntnngar om resultat, menar Mats Benner. Metodken är och förblr vetenskapens drottnng, som det nte går att manpulera utan att skada. Att värna om den självständga, vetenskaplga metodken är dag vktgare än någonsn också av det skäl att mängden data som forsknngen genererar är större än någonsn. En strngent metodk behövs för att undvka en oförnuftg användnng av det enorma nformatonsflödet. Samtdgt kräver de kvanttatva språng som all ny data ger upphov tll att gamla sannngar om vetenskaplg metodk omprövas. Det är vktgt att htta metodk som kan hantera de snabba nformatonssprång som görs nu. Forsknngsmetodk är högsta grad levande och om v ska en robust och långsktg forsknng måste det fnnas en förståelse för metodkens centrala roll. Metodken är och förblr vetenskapens drottnng, som det nte går att manpulera utan att skada, säger professor Mats Benner, chef för Forsknngspoltska Insttutet Lund V kan INNOVATION och ENTREPRENÖRSKAP Vår forsknng nom nnovatonsvetenskap är unk stt slag. Genom åren har v mejslat ut ett område som v är ensamma om landet. Det handlar om hur déer utvecklas tll nnovatoner och hur de kommersalseras. HÖGSKOLAN I HALMSTAD Vll du vara med den fortsatta utvecklngen av FRAMTIDENS FORSKNING? V söker doktorander och senora forskare. Läs mer på