Framtidens Kommuner & Landsting

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens Kommuner & Landsting"

Transkript

1 Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Kommuner & Landstng för tllväxt och sysselsättnng SKL för harmonserng nte centralstyrnng Lärarförbundets skolrankng 2014: Vellnge topp Samverkan ger fler kommuner e-tjänster Många av den nya regerngens hjärtefrågor skär rakt n det offentlgas förutsättnngar att bedrva verksamhet. För att undvka en alltför hård centralstyrnng av verksamheten, och bevara det kommunala självstyret, hoppas Anders Knape, SKL, på gehör för lokala lösnngar. Vellnge kommun tog för andra gången hem utmärkelsen Bästa skolkommun. Och det är Skåne och Norrbotten som de bästa skolkommunerna fnns: Vellnge, Pteå, Nybro, Ängelholm och Båstad toppar 2014 års ranknng. I rankngen har år två nya krterer tllkommt Fyra av fem kommuner kan dag erbjuda e-tjänster. Omvänt har fem kommuner nga e-tjänster alls. En bra lösnng för små kommuner är att göra gemensam sak och dela på system och kostnader, säger Per Mosseby, drektör för avdelnngen för dgtalserng på SKL. Effektvare upphandlng Outsourcng-kompetens Jour och beredskap E-tjänster Mobla trender Ingår som blaga Dagens ndustr november 2014

2 Tuben går snart. Hoppa på nu nya arbetsplatser Nacka stad. Läs mer på nacka.se/stad eller dela på # NackaStad

3 Annons DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Annons Framtdens Kommuner & Landstng November Om detta kan du läsa Framtdens Kommuner & Landstng Framtdsutmanngarna kräver nya samarbetsformer Offentlga organsatoner upphandlar årlgen varor och tjänster tll ett värde av mljarder kronor uppskattnngsvs, pengar som kan nvesteras bättre och leda tll nya nnovatva lösnngar om upphandlande myndgheter och leverantörer kunde komma bort från den berörngsskräck som präglar det offentlga upphandlngsarbetet. Sammantaget gäller att resurserna välfärdssektorn måste användas effektvare. Enlgt SKL:s vd Håkan Sörman färgas det offentlga upphandlngsarbetet fortfarande av rädslan för att hamna ett lager av snedvrden konkurrens. Ur ett konkurrensperspektv är det vällovlgt, men om leverantören måste gssa sg tll vad upphandlaren efterfrågar, blr det svårt att arbeta fram nya nnovatva lösnngar, säger han. I tdnngen lyfter Håkan Sörman fram ett samarbete med Teknkföretagen för att främja tdga daloger offentlg upphandlng. V måste gå från samverkan tll att verka tllsammans Ett vktgt utvecklngsområde för det offentlga är dgtalserngen. För att även små kommuner ska kunna utveckla e-tjänster, har SKL länge propagerat för gemensamma upphandlngar på området. På ett övergrpande plan ses dgtalserngen som en förutsättnng för att kunna hantera välfärden särsklt en framtd med åldrande befolknng och större försörjnngsbörda. För att lösa morgondagens utmanngar behövs enlgt Per Sturesson, global chef för offentlg sektor på PwC, ett kraftfullt ledarskap och en ny form av samarbete mellan prvat sektor, deell sektor, ensklda entreprenörer, kommun, regon och stat. V måste gå från samverkan tll att verka tllsammans och från att konkurrera tll att vlja varandras framgång, uppmanar Jan Sturesson. Trevlg läsnng! Redaktonen 5 SKL för harmonserng nte centralstyrnng Intervju med Anders Knape, ordförande SKL 5 Offentlg upphandlng med brst på samverkanstradton Intervju med Håkan Sörman, vd SKL 6 Svenskt Närngslvs rankng av företagsklmat 7 Lärarförbundets skolrankng 2014: Vellnge topp De bästa skolkommunerna fnns Skåne och Norrbotten 8 IT-samverkan kan få fler kommuner att erbjuda e-tjänster En av fem kommuner har nga e-tjänster alls 9 Moblteten har hunnt kapp kommunerna 10 E-hälsa är mer verksamhetsutvecklng än teknk 11 Nya upphandlngsregler 2016 drar åt rätt håll 12 Nytt ledarskap ser terrtorum stället för organsaton 13 Pensonsstftelse underlättar för kommuner Stora ekonomska utmanngar på grund av pensonsskulder 13 UC:s och Företagarnas tllväxtmätnng 14 Inköpsanalys på artkelnvå sparar mljoner 15 Outsourcng kräver beställarkompetens Frågetecken måste rätas ut nnan molntjänster slår genom 16 Ekonom- och HR-system en djungel 17 Framtdens stad byggs Nacka 18 Framtdens IT-nfrastruktur måste kvaltetssäkras 19 Samverkan ger e-tjänster tll alla kommuner Värmland 21 Sambruk om jour och beredskap kan öka säkerhet 21 Upplands Väsby en företagarvänlg kommun Presenterade företag och organsatoner 22 EVRY 22 Eslövs kommun 23 MSB 24 Tunstall 25 Fortnet 25 E-legtmatonsnämnden 26 Novell 27 Teto 28 Apper 28 Färgelanda kommun 29 Tela 30 Kaustk 31 Lantmäteret 32 Kalx kommun 33 Pacta 33 IP-Only 34 IST 35 Västerås stad 36 KFS 36 Tmrå kommun 37 Arete Merterng 38 Norrbottens läns landstng / Kommun - förbundet Norrbotten Framtdens Kommuner & Landstng för tllväxt och sysselsättnng är producerad av NextMeda. Skrbenter Sandra Ahlqvst, Jeanette Bergenstav, Anette Bodnger, Håkan Edvardsson, Hans P.A. Karlsson, Crstna Lefland, Clas Lewerentz, Annka Whlborg, Chrstna B. Wnroth Omslagsbld Anders Knape Foto: Johan Marklund Grafsk form Stellan Stål Annonsförsäljnng NextMeda, Meda X Norr Tryck BOLD Prntng/DNEX Tryckeret Ingår som branschtdnng Dagens ndustr november 2014 Frågor om nnehållet besvaras av Carl Mejer E-post: För mer nformaton om tema- och kundtdnngar dagspress kontakta: Nklas Engman Telefon , Mobl E-post:

4 SAS Insttute har ett nordskt samarbete med konsult företaget Valcon för att kunna bstå kunderna med bättre nköpsförvaltnng. Inköpslösnngen från SAS Insttute kombnaton med Valcons experts gör att våra kunder kan realsera betydande besparngar krng upphandlngsoptmerng.www.valcon.se Hur mycket av budgeten spenderas på mjölk? Vll du veta mer om SAS Inköpsanalys? Kontakta SAS Insttute Tel +46 (0) SAS INSTITUTE SAS Insttute AB Box Solna. Tel +46 (0) SAS Insttute är ledande på beslutsstöd med avancerad analys. SAS Insttute, även världens största prvatägda mjukvaruföretag, omsatte ,72 mljarder dollar 127 länder och har sedan 1976 erfarenhet av att utveckla verktyg och metoder som låter stora organsatoner lära av sn hstora, mäta och kommuncera pågående aktvteter och nte mnst att skapa nskt om framtden. Världen runt har SAS Insttute totalt gjort kundnstallatoner, bland annat 93 procent av Fortune 500-företagen. I Sverge startade SAS Insttute AB år 1986 och har dag crka 150 anställda. Bland de svenska kunderna fnns landets mest betydande företag och organsatoner.

5 Annons DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Annons Framtdens Kommuner & Landstng November SKL för harmonserng ej centralstyrnng Många av den nya regerngens hjärtefrågor skär rakt n det offentlgas förutsättnngar att bedrva verksamhet. Det oroar Sverges Kommuner och Landstng (SKL). För att undvka en alltför hård centralstyrnng av verksamheten, och bevara det kommunala självstyret, hoppas Anders Knape på gehör för lokala lösnngar. SKL Text Chrstna B. Wnroth Inom SKL läggs efter regerngsskftet mycket krut på att få tll stånd en bra dalog med den nya regerngen. När det kommer en ny regerng, oavsett färg, fnns en rad hjärtefrågor som påverkar olka delar av samhället olka. Problemet med dessa hjärtefrågor är att de oftast går rätt n våra verksamheter. För våra medlemmar kan det leda tll ett utökat regelverk, mer lagstftnng och en ökad centralstyrnng som nte gynnar verksamheterna, säger Anders Knape. Anders Knape, ordförande SKL. Ett förstatlgande av skola och sjukvård är därför nte heller svaret på de utmanngar Sverge står nför. Däremot, framhåller Knape, fnns det anlednng för SKL:s medlemmar att fundera över behovet att harmonsera arbetet nom vssa områden. En harmonserng måste växa fram ur dskussoner och samarbeten över kommun- och regongränser. Arbetet pågår redan, men kommer att behöva breddas, nte mnst nom sjukvården där den snabba medcnska utvecklngen, med stora nvesterngar och nförande av nya läkemedel, ställer krav på en ökad samverkan. Rktlnjer vktga På skolans område betonar Knape vkten av att fortsätta fokusera på att elevernas resultat måste förbättras. Den vktgaste personen det sammanhanget är läraren klassrummet. Foto: Thomas Carlgren En harmonserng måste växa fram ur dskussoner och samarbeten över kommun- och regongränser För att lyfta resultaten måste v ägna mycket kraft och resonemang åt att fundera på hur v skapar en klassrumsmljö som gör att kunskap kan förmedlas på ett fruktbart sätt. På samma sätt måste v ta oss an frågorna nom kommunernas omsorgsarbete. För väntan på natonella kvaltetslagar som fastställer vlka spelregler som ska gälla för prvata utförare nom välfärden, ser Knape hur prvata vård- och omsorgsaktörer dag är passva och nte nvesterar nya äldreboenden på grund av den osäkerhet som råder. Med den demografska utvecklngen, och det ständgt ökande behovet av vård och omsorg, är det akut att få ett klargörande så snart som möjlgt vad som kommer att gälla för de prvata aktörerna. Om det blr som tdgare sagts, att frågan om exempelvs vnstuttag prvata bolag nte kommer att tas upp förrän 2016, kommer v att få en långbänk som nte gynnar vare sg våra medlemmar, de prvata aktörerna eller våra äldre, avslutar Anders Knape. Håkan Sörman, vd SKL, om upphandlng: V måste komma över berörngsskräcken! Offentlga organsatoner upphandlar årlgen varor och tjänster tll ett uppskattat värde av mljarder kronor. Merparten av dessa uppfattas nte leda fram tll nya effektvare varor eller tjänster. Detta behöver åtgärdas. Offentlg upphandlng Text Chrstna B. Wnroth I rapporten Tdg dalog vd offentlg upphandlng, skrven på uppdrag av Teknkföretagen och Sverges Kommuner och Landstng (SKL), tas ett gemensamt grepp för att skapa en mer nnovatonsvänlg upphandlng. En sprngande punkt är vkten av att tdgt föra samman upphandlande myndgheter och leverantörer tdga daloger. V måste komma bort från berörngsskräcken och skapa utrymme för samråd. Inom offentlg upphandlng råder brst på samverkanstradton och stället färgas upphandlngsarbetet av rädslan för att hamna ett lager Inom offentlg upphandlng råder brst på samverkanstradton av snedvrden konkurrens. Ur ett konkurrensperspektv är det vällovlgt, men om leverantören måste gssa sg tll vad upphandlaren efterfrågar, blr det svårt att arbeta fram nya nnovatva lösnngar, säger Håkan Sörman, vd SKL. Program för kulturskfte För att stmulera nytänkande och nnovaton när offentlga myndgheter upphandlar har Teknkföretagen och SKL, med utgångspunkt ett framgångsrkt norskt ntatv, föreslagt ett program för att främja tdga daloger nom offentlg upphandlng. Målet är att åstadkomma ett kulturskfte relatonen mellan upphandlande myndgheter och närngslv. I rapporten föreslås en statlg fnanserng av ett tdsbegränsat program som bör bygga på ett brett engagemang från berörda ntressenter som statlga myndgheter, kommuner, landstng och närngslvsorgansatoner, säger Håkan Sörman som också ser förflyttnngen av Kammarkollegets upphandlngsstödjande verksamhet tll Konkurrensverket (KKV), som en ntressant utvecklng. Då KKV som också är tllsynsmyndghet tlldelades uppdraget att stödja kommuner och landstng stt upphandlngsarbete var v tll en början helt emot, men httlls har verket vsat mycket goda tecken på att hantera uppgften på ett postvt sätt. Att KKV nu är en mer aktv part upphandlngsarbetet, och står bakom den norska modellen, är postvt. Hur upphandlngsstödet kommer att se ut efter den 1 september 2015, återstår dock att se. Regerngens förslag att flytta upphandlngsstödet från KKV tll en helt ny myndghet, betyder rmlgen att de vll ge frågorna hög prortet. Detta är glädjande, men det gäller att förändrngen nte medför att organsatonsfrågan stannar upp processen med att stärka upphandlngsstödet, avslutar Håkan Sörman. Håkan Sörman, vd SKL. Foto: Thomas Carlgren

6 Annons 6 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Annons Framtdens Kommuner & Landstng November 2014 Kommunrankng 2014 Svenskt Närngslvs rankng av kommunernas företagsklmat baseras främst på enkätsvar från företag Sverges 290 kommuner, men också på statstska fakta från SCB. Det fnns klara samband mellan en kommuns placerng på ranknglstan och dess utvecklng vad gäller befolknngstllväxt, antal jobb och skattentäkter. Nedan presenteras de 51 främsta kommunerna på lstan. Kommun Solna Sollentuna Uppl. Väsby Trosa Vellnge Nacka Danderyd Ängelholm Härryda Laholm Habo Täby Vårgårda Höganäs Knvsta Staffanstorp Sundbyberg Kommun Ldngö Mullsjö Falkenberg Sgtuna Stockholm Helsngborg Växjö Sunne Öckerö Gnosjö Markaryd Tranås Partlle Upplands-Bro Kävlnge Vara Lnköpng Kommun Mölndal Borås Österåker Bjurholm Västerås Åtvdaberg Götene Grästorp Tyresö Värnamo Hörby Vaggeryd Lomma Herrljunga Essunga Jönköpng Sjöbo Kommunpoltkers atttyder tll företagande: 1 Trosa 2 Markaryd 3 Vellnge 4 Habo 5 Gnosjö 6 Mönsterås 7 Sunne 8 Bjurholm 9 Upplands Väsby 10 Tmrå Beskrver hur företagarna upplever kommunpoltkernas atttyder tll företagande. De to främsta kommunerna. Nyföretagsamhet 1 Danderyd 2 Ldngö 3 Täby 4 Nacka 5 Stockholm 6 Vellnge 7 Vaxholm 8 Lomma 9 Sollentuna Att lova är stort. Att hålla vad man lovar är större. Valet är över. I hela Sverge går lärare, barn och elever som vanlgt tll skolan, förskolan och frtdshemmet. Men problemet kvarstår om fem år saknar Sverge lärare. För att få fler att vlja bl lärare måste lönerna upp och arbetsbelastnngen ner. Och alla barn behov av stöd måste få det. Nu är det upp tll bevs för alla kommunpoltker ute landet att göra verklghet av de skolvallöften som gavs under valrörelsen. De måste sätta skolan först. V är nte nöjda förrän det har hänt. På rktgt.

7 Annons DennA temat D n ng är en A n nons F r ån n e xtm e D A A nnons Framtdens Kommuner & Landstng November Vellnge toppar Lärarförbundets skolrankng Vellnge kommun tog för andra gången hem utmärkelsen Bästa skolkommun. Senast Vellnge tog hem prset var Förra året blev det en hedrande andraplats för Skånekommunen. Skolrankng Text Anette Bodnger Lärarförbundet utser varje år Sverges bästa skolkommuner. Syftet är att sätta fokus på kommunernas vktga roll som huvudmän för skolan. Och det är Skåne och Norrbotten som de bästa skolkommunerna fnns, Vellnge, Pteå, Nybro, Ängelholm och Båstad toppar 2014 års ranknng. V gratulerar både lärare, elever och Vellnge kommuns alla nvånare tll en skola med hög kvaltet. Vellnge är en värdg vnnare, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Ls Srén. Martn Persson, utbldnngschef Vellnge kommun är både stolt och glad över vnsten. Bakom framgångarna lgger en medveten poltsk satsnng kommunen på att prortera skolan Den långsktga tllgången tll skcklga lärare höjer elevernas resultat och skolans kärnuppdrag: elevernas lärande. Våra lednngsprocesser är en starkt bdragande orsak tll att v lyckas lgga topp år efter år. En annan vktg framgångsfaktor är att v stor utsträcknng arbetar tllsammans. Rektorerna nte är ensamma stt uppdrag, de får hjälp och stöd av huvudmannen och de specalster som arbetar på huvudmannanvå med frågor krng t.ex. skoljurdk. Som en tredje central del av framgången lyfter Martn Persson fram lärarnas arbete med eleverna. Våra rektorer är nte admnstratva chefer utan pedagogska ledare. I deras arbetsuppgfter ngår att systematskt studera lärarnas arbete och ge återkopplng vlket bara kan göras om rektorerna är klassrummen, vlket våra rektorer är mycket hög utsträcknng. För Vellnge betyder förstaplatsen skolrankngen mer än bara ära och berömmelse. Bästa skolkommun 2014 Lärarförbundet utser varje år Sverges bästa skolkommuner. Syftet är att sätta fokus på kommunernas vktga roll som huvudmän för skolan. Nedan presenteras de 57 främsta kommunerna på lstan. Kommun Rankng Poäng Vellnge Pteå Nybro Ängelholm Båstad Tjörn Örkelljunga Hammarö Ovanåker Mörbylånga Älvsbyn Rättvk Staffanstorp Ystad Lomma Svedala Gotland Lund Habo Kommun Rankng Poäng Kalmar Luleå Malå Olofström Oskarshamn Arvdsjaur Halmstad Mora Åsele Överkalx Tranemo Pajala Lysekl Sotenäs Norsjö Skurup Värnamo Marestad Nykvarn Från vänster: Martn Persson, utbldnngschef Vellnge kommun, Eva-Ls Srén, ordförande Lärarförbundet, Jessca Öberg från Lärarförbundet Vellnge, Gustav Schyllert (M). Hela organsatonen stärks av att få ett kvtto på att de saker v gör är framgångsrka. På så vs har utmärkelsen stor effekt på det utvecklngsarbete v bedrver. Vellnge har legat topp på skolrankngen under de senaste åren. Sktet är nställt på att bl ännu bättre. V fortsätter på den nslagna vägen och ser en fortsatt stark utvecklngspotental att jobba med lärares arbete med eleverna. Därför sjösätter v under nästa år ett lärarutvecklngsprogram Kommun Rankng Poäng Umeå Nässjö Jönköpng Gnosjö Karlstad Kalx Ldköpng Boden Ydre Kungsbacka Orust Sölvesborg Falkenberg Torsås Öckerö Västervk Ljungby Uppvdnge Leksand som bygger på att kommunens lärare tllsammans utvecklar sn undervsnng. Allt med syftet att ytterlgare förbättra lärmljön och elevernas måluppfyllelse säger Martn Persson. Nya krterer Ranknngen av de bästa skolkommunerna baseras främst på krtererna andel utbldade lärare och lärartäthet föroch grundskola samt elevernas resultat, resurser tll skolan och lärarlöner. Nytt för år är att två av Lärarförbundets krterer tar hänsyn tll ett lkvärdghetsndex, det vll säga att det faktska mertvärdet och måluppfyllelsen jämförs med kommunens förväntade resultat. Detta görs utfrån olka bakgrundsfaktorer som andelen nynvandrade elever och föräldrarnas utbldnngsnvå. Längst ner på Lärarförbundets lsta hamnade Nynäshamn, Vngåker, Upplands Väsby, Llla Edet och Ljusnarsberg. Gemensamt för dessa kommuner är att de har en låg andel utbldade lärare och låg lärartäthet. Nu är det upp tll poltker på både natonell och kommunal nvå att redovsa hur de ska öka läraryrkets attraktonskraft. Den långsktga tllgången tll skcklga lärare höjer elevernas resultat. Kommuner som nsett det är bra skolkommuner, säger Eva-Ls Srén. Prset delades ut av Eva-Ls Srén på Stockholms central början av september. Deltog gjorde Lärarförbundet Vellnge och representanter från Vellnge kommun. Om ranknngen Lärarförbundets ranknng av landets 290 kommuner bygger på statstk från SCB, Skolverket, Sverges Kommuner och Landstng, Lärarnas Samverkansråd samt en enkät tll Lärarförbundets lokalavdelnngar. Ranknngen grundas på 14 krterer, som Lärarförbundet anser är vktga för att bedöma skolans utvecklng. Kommunerna rankas utfrån respektve krterum från 1 tll 290 där placerng 1 utgör bästa värde. Kommunerna rangordnas sedan efter den sammanlagda poängsumman. Foto: Orlando Boström

8 Annons 8 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Annons Framtdens Kommuner & Landstng November 2014 Samverkan kan få fler kommuner att erbjuda e-tjänster Fyra av fem kommuner kan dag erbjuda e-tjänster. Baksdan är att en av fem kommuner nte har några e-tjänster alls. En bra lösnng för små kommuner är att göra gemensam sak och dela på system och kostnader, säger Per Mosseby, drektör för avdelnngen för dgtalserng på SKL. Dgtalserng Text Anette Bodnger Sverges Kommuner och Landstng, SKL, har nylgen gjort en undersöknng som vsar att 80 procent av Sverges kommuner erbjuder e- tjänster. En utvecklng som enlgt Per Mosseby går rätt rktnng. Samtdgt är det 20 procent som helt saknar e- tjänster. Männskor förväntar sg allt högre grad att de ska kunna lösa sna ärenden på nätet. Att en del kommuner nte kommt gång med e-tjänster kan vara förståelgt med tanke på befolknngsunderlag och få ärenden, men det är nte hållbart på lång skt. En möjlghet för mndre kommuner, som vll komma åt de förbättrngar som en dgtalserng ger, är att samverka på regonal nvå för att dela kompetens och skapa ett gemensamt e-tjänsteutbud. Värmlands län är ett utmärkt exempel: tack var en gemensam plattform kan samtlga kommuner länet erbjuda e-tjänster. De små kommunerna har förstås tjänat mycket på samarbetet men faktum är att även en stor kommun som Karlstad tjänar på att fler är med och delar på kakan. Männskor förväntar sg allt högre grad att de ska kunna lösa sna ärenden på nätet Per Mosseby, drektör för avdelnngen för dgtalserng på SKL. Foto: Thomas Carlgren Samordnngsvnster Per Mosseby påpekar att det fnns stora samordnngsvnster att göra när kommunerna arbetar gemensamt. Vktgt är dock att marknaden klarar av att leverera tjänster som passar även ensklda kommuner och att systemen kan prata med varandra. Problemet dag, om man tll exempel tttar på de admnstratva systemen för elever, är att barnen nte kan ta med sn portfölj om de byter tll en skola med en annan systemleverantör. Detta är något som skapar nlåsnngseffekter och oro bland kommuner som kanske nte vågar dgtalsera för att de känner sg osäkra på hur hållbara systemen är. Därför arbetar v för att det ska fnnas en nteroperabltet mellan systemen. Utvecklngen nom området går snabbt och om fem år är Per Mosseby övertygad om att samtlga kommuner Sverge kan erbjuda e-tjänster. Det kommer alltd att vara skllnad mellan vad en stor kommun som Stockholm och en mndre kommun kan erbjuda sna nvånare. Men v kan nte tllåta en samhällsutvecklng där skllnaderna fortsätter att öka. Därför är det vktgt att v jobbar på att mnska det gapet. Skcka e-fakturor tll alla kommuner och landstng va en enda kopplng. Pageros e-fakturatjänster passar alla företag oavsett affärssystem, bransch och fakturavolym. Läs mer på vår hemsda eller kontakta oss för mer nformaton. Tel: , e-post:

9 Annons DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Annons Framtdens Kommuner & Landstng November Moblteten har hunnt kapp tden De mobla trenderna nom den offentlga sektorn följer levnadssättet samhället stort, vlket nnebär att man är ständgt uppkopplad. För medborgarna skapar det större möjlgheter tll dalog med poltker och beslutsfattare, säger Torbjörn Larsson, ordförande KommITS. Mobla trender Text Anette Bodnger Torbjörn Larsson är ordförande för KommITS, en användarförenng för erfarenhetsutbyte mellan t-ansvarga kommunerna med syfte att tllvarata kommuners ntresse tfrågor. Sedan en td tllbaka har mobltet stått högt upp på förenngens agenda. Förr var t-avdelnngar väldgt nlåsta, man var rädd för dataläckage och allt skulle vara kontrollerat. Idag fnns en helt annan öppenhet vlket Torbjörn Larsson, ordförande KommITS. erbjuder en rad nya möjlgheter. Falkenbergs kommun, där Torbjörn Larsson är tchef, var tdgt ute med att omsätta mobltetstankarna praktken var v först Sverge med att erbjuda en dator per elev några grundskolor. Det var också starten på ett massvt mobltetsprojekt. Försöket slog väl ut, lärandet utökades tll att omfatta mer td än enbart skoltmmarna och datasupporten kunde stort sett avskaffas. När man ger användaren ansvaret att hantera en egen dator, telefon eller surfplatta mnskar behovet av support eftersom han eller hon lär sg att klara av programuppdaterngar och mndre problem på egen hand. Gapet mnskar Försöket med att förse skolelever med egna datorer gav rngar på vattnet. Många kommuner lånar dag ut datorer, nte bara tll skolelever utan även tll sna poltker för att de ska kunna arbeta och kommuncera oberoende av rum och td. För medborgaren nnebär det en större möjlghet att kunna ha kontakt med sna poltker, och vce versa. I den mån det tdgare fanns ett gap mellan medborgare, poltker och tjänstemän har moblteten, om än nte helt suddat ut gapet, alla fall fått det att mnska. Tdgare var det prat om att jobba och göra ärenden oavsett td och rum. I början var det mest rum, nu har moblteten kommt kapp även tden. Nu när teknken fnns och fungerar kan mjuka värderngar slå genom på ett helt annat sätt En tydlg trend när det gäller mobla tjänster nom kommunen, är att de så kallade mjuka förvaltnngarna nsett möjlgheterna och kommer med déer och förslag på nya användnngsområden. Tdgare var det teknkdrvna tjänster som växte fram. Nu när teknken fnns och fungerar kan mjuka värderngar slå genom på ett helt annat sätt. På så vs är moblteten en rktg revoluton, konstaterar Torbjörn Larsson. Rustad för framtdens utmanngar? Delotte är en ledande rådgvare nom offentlg upphandlng av IT-tjänster. V bstår våra klenter processens alla faser, från upphandlngsstrateg tll praktskt nförande av de nya tjänsterna. V ser tll att er verksamhet har rätt verktyg för att nå uppsatta mål och hantera framtda utmanngar. Läs mer på

10 Annons 10 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Annons Framtdens Kommuner & Landstng November 2014 E-hälsa handlar mer om verksamhetsutvecklng mndre om teknk E-hälsa och välfärdsteknolog handlar nte om att nföra ny teknk utan om att utveckla verksamheten. Rätt använd kan teknken bl ett stöd för att leverera en bättre vård och omsorg, säger Patrk Sundström, ansvarg för programområdet e-hälsa, SKL. E-hälsa Text Anette Bodnger Vården står mtt ett teknkskfte där behovet av dgtala lösnngar för att leverera en mer personcentrerad, jämlk och kostnadseffektv vård och omsorg ökar. I grunden handlar det om ett ggantskt verksamhetsutvecklngsarbete som kommer att ha stor påverkan på både personal och patenter. Här är det vktgt att de männskor som bottnar verksamhetsfrågorna också känner ett ägarskap för e-hälsofrågor. Annars är rsken stor för att det skapas stuprör där det ena Patrk Sundström, ansvarg för programområdet e-hälsa, SKL. handlar om teknk och det andra om att utveckla verksamheten. Rätt använd kan teknken bl ett stöd för att leverera bättre vård och omsorg och ge patenter och brukare ökade möjlgheter tll att leva sna lv som de vll, säger Patrk Sundström. Utmanngar En åldrande befolknng, ökad rsk för kronska sjukdomar och mångsjuklghet, ökade kostnader samt personalbrst brukar nämnas som de stora utmanngarna för framtdens hälso- och sjukvård. Hur väl man kommer att klara dessa handlar, enlgt Patrk Sundström, dels om hur mycket nytta som kan skapas med hjälp av ny teknk, dels hur man lyckas samverka E-hälsa och dgtalserng är verktyg som kan användas för att leverera en bättre vård över organsatorska och professonella gränser. Kommuner och landstng står nför lkartade utmanngar, och v nser att det fnns mycket att vnna på att arbeta tllsammans. Därför är det rmlgt att v httar former för en ny och gemensam utvecklng av e-hälsa, menar han. Som ett led den strävan har SKL:s styrelse föreslagt att Inera, som koordnerar landstngens och regonernas gemensamma e-hälsoarbete, blr ett SKL-ägt bolag stället för landstngsägt, bland annat för att koppla hop Inera även med kommunerna. Samtdgt pågår en process för att skapa en kommun- och landstngsgemensam berednngsorgansaton på SKL. E-hälsa och dgtalserng är verktyg som kan användas för att leverera en bättre vård och omsorg och för hushållnng av de resurser som står tll buds. Det vktga är nte att nföra ny teknk utan att nföra nya och bättre sätt att arbeta på, fastslår Patrk Sundström. Upphandlngsservce som ger mer välfärd för skattepengarna SKL Kommentus AB, en del av Sverges kommuner och landstng. V är en koncern med två dotterbolag, AffärsConcept och SKL Kommentus Inköpscentral. Vår verksamhet är huvudsak nrktad på upphandlngsservce åt kommuner, landstng, regoner och deras bolag. V håller även utbldnng offentlg upphandlng och tllhandahåller vssa medatjänster som förenklar vardagen för dg som arbetar offentlg sektor. LÄS MER PÅ

11 Annons DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Annons Framtdens Kommuner & Landstng November Nya upphandlngsregler drar åt rätt håll De nya upphandlngsregler som träder kraft 2016 grundas på en så kallad Grönbok från EU-kommssonen, som tog sn utgångspunkt strategn Europa 2020 för smart och hållbar tllväxt för alla. Men hur smarta är då de nya reglerna? Upphandlng Text Chrstna B. Wnroth Enlgt Brgtta Laurent, expert på upphandlngs- och konkurrensfrågor vd Svenskt närngslv, är det glädjande att de grundläggande prncperna om öppenhet, lkabehandlng, cke-dskrmnerng och transparens, slås fast den nya lagen där också vkten av konkurrens framhålls, vlket är helt nytt. Bland de regulatva aspekterna framhåller Laurent att den nya lagen högre grad uppmanar upphandlaren att ställa socala krav för att uppnå olka samhällelga mål. Den strategska användnngen av offentlg upphandlng ser jag som ett svar på olka utmanngar nom EU. Ett krav kan tll exempel vara att levererande företag under kontraktstden ska sysselsätta ungdomar eller långtdsarbetslösa, säger Brgtta Laurent. Om en tjänst med höga kvaltetskrav upphandlas, Brgtta Laurent, expert på upphandlngsoch konkurrensfrågor, Svenskt närngslv. Fredrk Rogö, bolagsjurst Göteborgs stads upphandlngsbolag. Foto: Mara Lagergréen Västlund, Medalaget Väst AB och det därutöver fnns en önskan att ställa ett sådant tllkommande kontraktsvllkor, är det enlgt Laurent vktgt att den upphandlande myndgheten noga tänker genom vlka stuatoner det passar bäst att ställa socala krav för att nte äventyra kvalteten leveransen eller företagens sätt att organsera arbetet. I den nya lagen har begreppet kopplng tll kontraktsmålet också fått en ny nnebörd. När lagen träder kraft gäller att ett tlldelnngskrterum kan avse hela produktonsprocessen, det vll säga från råvaruframställnng tll att varan skrotas eller återvnns. Tdgare har krav endast kunnat ställas på slutprodukten. Ensklda företag ska självklart följa lagstftnngen, men ovanpå detta förväntas upphandlarna ställa ytterlgare mljökrav, etska och socala krav. En serös företagare som nser att det är omöjlgt att garantera kravuppfyllelse ner på detaljnvå, kanske därför avstår att delta, medan ett oseröst företag hävdar att de har kontroll och deltar. Det kan hamna mycket snett, varnar Laurent. Ökad flexbltet Fredrk Rogö, bolagsjurst vd Göteborgs stads upphandlngsbolag, ser huvudsak postvt på de nya upphandlngsreglerna. Det fanns ett antal målsättnngar med de nya upphandlngsdrektven och överlag har man lyckats väl med sna föresatser. Det som är vktgt är att få n förenklngar och ökad flexbltet systemet, framhåller Fredrk Rogö. De nya reglerna tllåter exempelvs att all dokumentaton nte behöver begäras n ett tdgt skede, utan först när upphandlaren vet vlka leverantörer som är aktuella för kontrakt. Att framöver kunna göra kompletterngar anbud är ett fall framåt och skapar utrymme för att mndre formella mssar anbuden nte drekt sorterar bort företag. Det leder tll bättre affärer. Ytterlgare en nyhet som kan få stor nverkan, är möjlgheten att dela upp kontrakt mndre delar. En öppnare dalog skulle skapa en bättre förståelse för varför valet fallt på en leverantör Uppdelnngar görs redan dag, men det som tllkommer är en begränsnng av hur många kontraktsdelar en anbudsgvare kan vnna. Med en större sprdnng blr det lättare för små och medelstora företag att vnna kontrakt. Det som enlgt Rogö återstår att önska är bättre förutsättnngar för att kunna förhandla mer upphandlngsprocessen. Förhandlngsmöjlgheterna har ökats, men v är nte framme vd ett förhandlat förfarande som hade vart önskvärt på samtlga plan. Förhandlng borde fnnas fullt ut även LOU så att v nte bara måste utvärdera anbud på papper. Dessutom skulle en öppnare dalog skapa en bättre förståelse för varför valet fallt på en leverantör, avslutar Fredrk Rogö. Välkommen tll Mötesplats välfärdsteknolog och e-hälsa 2015 Den januar 2015 arrangeras den efterlängtade konferensen och mässan MVT2015. Under två fullspäckade dagar fokuserar v på verktygen för att välfärdsteknolog ska bl en del av vården och omsorgen. Välkommen! V som vet mår bättre! Sara Rggare, doktorand Karolnska nsttutet, berättar om hur hon använder välfärdsteknolog. E-tjänster kan det vara något? Så kan nya e-tjänster underlätta för både personal och klenter. Claes-Olof Olsson, Sambruk. UR PROGRAMMET För hela programmet och regstrerng besök Trygg Aktv och Socal Leva ett gott lv hela lvet. Krstn Hagström, esenor Göteborgs stad, m fl. Så lyckas våra grannländer Morten Hoff, Center for velfærdsteknolog Odense Kommune. Arrangörer: SKL, VINNOVA, och Västerås stad Partners: IT&Telekomföretagen, Kommunal, Vårdförbundet, Vson, Svensk sjuksköterskeförenng, Förenngen Sverges Arbetsterapeuter och Swedsh Medtech Mötesplats välfärdsteknolog och e-hälsa Kstamässan januar 2015

12 Annons 12 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Annons Framtdens Kommuner & Landstng November 2014 Foto: Johan Pauln Nytt ledarskap framtdssamhället ett måste V behöver ett nytt kraftfullt ledarskap med relevanta vsoner kommuner och regoner, för är det någontng som folk är trötta på är det poltskt käbbel. För att komma bort från detta krävs ett poltskt ledarskap berett att axla ansvaret för kommunen som terrtorum. Det säger Jan Sturesson, global chef för offentlg sektor på PwC. Framtdens kommuner Text Chrstna B. Wnroth Poltskt ansvar handlar enlgt Jan Sturesson nte om att stå upp för sn poltk, utan att ta ett övergrpande ansvar för det terrtorum som medborgarna utsett poltkerna att ansvara för. Att ta ansvar för ett terrtorum nnebär att fokus måste flyttas från organsatonen tll den yta som kommunen är geografskt placerad nom. För att nå dt är det nödvändgt att de förtroendevalda httar en bättre balans mellan ntern kontroll och att se saker utfrån ett organsatorskt perspektv, vlket sg är vktgt, men vägen framåt är att satsa på extern kontroll med ett terrtorellt perspektv som utgångspunkt, fastslår Sturesson. För att en plats ska kunna utvecklas, och framgent kunna hävda sg den globala konkurrensen, krävs poltska vsoner om hur kommunen kan sträva framåt. V måste sluta konkurrera med grannkommunerna och höja oss en systemnvå Det kan handla om att ha en ny dé om hur arbetet ska bedrvas för att på allvar förändra skolan nfrån, skapa nnovatonsekosystem med mera. Det ställer helt andra krav på ledarskap och leverans. För att en vson ska bl verklghet måste v lämna stadet där v drvs av rädsla och en fruktan för att göra fel, sluta upp med att dokumentera vår oro och skrda tll verket. I stället för rädsla framhåller Sturesson att det offentlga arbetet bör drvas av framtdstro, lust och möjlgheter där poltker vågar ta rsker och funderar krng vad medborgarna värderar. Detta ställer höga krav på ledarskap både kommun och regon, såväl för poltken som för förvaltnngen. Arbetet Jan Sturesson, global chef för offentlg sektor på PwC. måste kunna förmedla energ, beröra nvånarna och skapa menng för det som är relevant för nvånarna är menngsfullt. Lyckas man detta arbete kommer det att leda tll att kommunerna nte arbetar för, utan med nvånarna med samarbete, samverkan och medskapande som resultat, poängterar Sturesson. Sluta konkurrera Ytterlgare en dmenson det kommunala framtdsarbetet framhåller Sturesson vara att kommunen måste börja betrakta sg själv som en del regonen. V måste sluta konkurrera med grannkommunerna och höja oss en systemnvå. Det handlar nte om att utplåna kommundentteten, utan att bl en del av regonen, återta det nordska entreprenörskapet nom den offentlga sektorn och producera välfärd, stället för att bara dokumentera den. Detta kräver enlgt Sturesson trygga ledare som känner sn organsaton och förstår dagens megatrender, det vll säga den snabba urbanserngen, den förändrade demografn, den nya teknologn, det ekonomska paradgmskftet från väst tll öst samt klmatstuatonen. Återgen behövs modga ledare som vågar gå före, för om ngen går före kan ngen följa efter. Det gäller att våga tolka trenderna och göra dem tll sna egna, skapa värde för hela terrtoret och härgenom anamma det terrtorella ledarskapet. Passonerat ledarskap nnebär att man är beredd att lda för att få se den förändrng man drömmer om komma tll stånd. För att nå dthän krävs en ny form av samarbete mellan prvat sektor, deell sektor, ensklda entreprenörer, kommun, regon och stat. Alla samhällssektorer måste samarbeta. V måste gå från samverkan tll att verka tllsammans och från att konkurrera tll att vlja varandras framgång, avslutar Jan Sturesson.

13 Annons DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Annons Framtdens Kommuner & Landstng November Pensonsstftelse underlättar för kommuner Sverges kommuner står nför stora utmanngar när det gäller att klara sn ekonom, på grund av sna pensonsskulder. Detta kan slå hårt mot kommande generatoner, som rskerar att få dubbel pensonsbörda. Därför fnns nu ett starkt ökande ntresse för de lösnngar som kommunala pensonsstftelser erbjuder. Pensonsstftelser Text Crstna Lefland Stora pensonsavgångar skapar bekymmer för många kommuners ekonom. Ofta fnns nte tllräcklgt med pengar avsatta tll pensoner och bördan skjuts stället tll kommande generatoner, som får betala för både sna egna pensoner och tdgare generatoners. Det fnns ett stort och grundläggande behov av att skapa rättvsa mellan generatonerna. Varje generaton bör stå för sn egen pensonskostnad och det är också en förutsättnng för att kommunernas ekonom ska vara balans, säger Per Det fnns ett stort och grundläggande behov av att skapa rättvsa mellan generatonerna Spjut, ansvarg för pensonsstftelseverksamheten på Swedbanks Stftelsetjänst. För att möta detta behov hos kommunerna har Swedbank, som är ledande nom kommunala pensonsstftelser, utvecklat en gemensam pensonsstftelse för kommuner. Fördelarna för kommunerna är många, menar Per Spjut. Det blr lägre kostnader och enklare för kommunerna. Stftelsen har sn egen styrelse och kaptalförvaltare som alla anslutna delar på. Rätt rsknvå Den gemensamma pensonsstftelsen fungerar som ett konto, där kommunerna avsätter pengar tll pensoner när de har möjlghet och sedan tar ut dem vd behov. Swedbank gör skuldanalyser, där man tar hänsyn tll pensonsskuldens utvecklng, för att htta önskvärd nvå på avkastnng relaton tll rsk. V ser ett starkt ökat ntresse för den här typen av lösnng, framför allt för att det är så kostnadseffektvt och flexbelt. Kommunerna avsätter pengar, sedan sköter v allt annat, så att det blr ett väldgt enkelt hanterande för kommunerna, säger Per Spjut. Redan dag är många kommuners ekonom hårt ansträngd och ofta måste akuta behov gå före pensonsavsättnngarna. Men svårgheterna kommer att bl än större framtden, då allt större resurser måste läggas på äldrevården. För kommuner som nte budgeterar för pensoner kan det bl mycket kärvt. Omkrng år når pensonsutbetalnngarna sn topp. Det är väsentlgt att varje kommun har en strateg för detta, säger Per Spjut. Den gemensamma pensonsstftelsen är ett sätt att underlätta för kommunerna att planera sn ekonom. Vår målsättnng är att vara en fnansell partner, som hjälper kommuner att lösa den här oerhört vktga framtdsfrågan. Per Spjut, ansvarg för pensonsstftelseverksamheten på Swedbanks Stftelsetjänst. Kävlnge årets företagarkommun UC:s och Företagarnas tllväxtmätnng vsar att Gällvare är bäst landet på uthållg tllväxt. Norrbotten är en regon med stora, slmmade företag som köper upp tjänster av mndre verksamheter, något som avspeglas våra resultat, säger Elsabeth Thand Rngqvst, vd för Företagarna. Årets Företagarkommun Text Anette Bodnger Tllväxtmätnngen Årets Företagarkommun vsar var Sverge företagandet har utvecklats snabbast. Under förra året var det företagen skånska Kävlnge som lyckades allra bäst. År 2013 ökade omsättnngen med sex procent samtdgt som resultatet förbättrades med genomsntt 26 procent. En vktg framgångsfaktor för Kävlnge är den stora mxen av företag och det goda samarbetet nom kommunen. Det förs en aktv dalog mellan kommun och närngslv med ett tydlgt fokus på att hela tden göra saker och tng bättre för företagarna och företagsklmatet. Den nställnngen ger Elsabeth Thand Rngqvst, vd för Företagarna. resultat, konstaterar Elsabeth Thand Rngqvst. Uthållgast Gällvare hamnade topp när alla kommuners resultat under de senaste fem åren rankats mätnngen över uthållg tllväxt. Gällvareföretagens framgång beror på andra faktorer är ett dversferat närngslv. Här är den goda tllväxten tätt knuten tll de stora företagen som köper upp mycket tjänster av de mndre bolagen regonen. Nu har dock prset på malm halverats, vlket nnebär att det kan bl stora omkastnngar resultatlstan nästa år. Även det nylgen genomförda maktskftet Sverge kan komma att sätta spår nästa års tllväxtmätnng. Välfärdsföretagen är den företagsgrupp vår mätnng som vuxt starkast under Att man nu Årets Företagarkommun Kommun Kävlnge kommun 1 85 Berg kommun 2 94 Färgelanda kommun 3 62 Om rankngen Årets Företagarkommun är ett gemensamt projekt mellan Företagarna och UC. Syftet är att uppmärksamma de kommuner där företagandet utvecklats bäst under det gångna året och Årets Företagarkommun bygger på sex varabler. Fyra av dessa är relaterade tll företagens omsättnng och resultat. De övrga två avser antalet aktebolag och deras kredtvärdghet. Årstllväxten av dessa varabler rankas därefter från högst tll lägst. Dessa rankngpoäng summeras sedan ett ovägt ndex. Ju lägre sammanlagda poäng desto högre placerng får kommunen. Varablerna hämtas från företagens bokslut års bokslut har jämförts med boksluten från stryper nyetablerngar av skolor och begränsar vnstuttagen kommer sannolkt att ge utslag nästa års mätnng, säger Elsabeth Thand Rngqvst. Uthållg tllväxtrankng Alla kommuners resultat under de senaste fem åren rankats mätnngen över uthållg tllväxt. Topp 5 Kommun Rank uthållg tllväxt Gällvare 1 Knvsta 2 Umeå 3 Öckerö 4 Ekerö 5 Botten 5 Kommun Rank uthållg tllväxt Högsby 282 Vngåker 283 Nybro 284 Tbro 285 Hagfors 286

14 Annons 14 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Annons Framtdens Kommuner & Landstng November 2014 Inköpsanalys sparar mljoner V förväntar oss att årlgen tjäna mljontals kronor på förbättrade nköp. När systemet är nfört kan v följa varje artkel som köps på ett sätt som gör det möjlgt att analysera avtalstrohet och produkttrohet detalj. Det säger ekonomdrektör Tommy Malm på Esklstuna kommun som nu satsar på ett system för strategsk nköpsstyrnng. Strategsk nköpsstyrnng Text Håkan Edvardsson Det här är ett sätt att säkra att skattemedlen används så effektvt som möjlgt, säger Tommy Malm, ekonomdrektör på Esklstuna kommun. Esklstuna passerade nylgen nvånare och fortsätter att växa. Ny högskola, nytt badhus och 300 bostäder om året ska byggas. Även där sparar rätt upphandlng och nköp stora belopp. Esklstuna kommun, med nvånare, omsätter årlgen crka fem mljarder kronor. De olka förvaltnngarna sköter en stor del av sna nköp själva. Inköp och avrop är decentralserat organsatonen. I våra upphandlngar defnerar v bland annat kvalteten v önskar, våra mljökrav och vad v kräver kostnadseffektvtet. För en så komplex verksamhet som en kommun har det tdgare nte funnts system för att detalj kontrollera att man verklgen köper n det som avtalats, tll de prser som överenskommts. Det är det ena v hoppas ändra på nu, säger Tommy Malm och fortsätter: Det andra är att våra upphandlare får ett stödverktyg tll sna analyser nför kommande upphandlngar genom att kartlägga nköpsmönster. Vad köper v faktskt n? Vad är det verksamheterna förbrukar? Jag tror också de upptäcker nya områden där v bör göra upphandlngar, där v dag köper n något sådan samlad omfattnng att det blr bllgare med ramavtal. Intjänat på ett år Åsa Revland är affärsområdeschef på SAS Insttute som levererar systemet tll Esklstuna. Det är en hostad lösnng som även används av drygt 70 organsatoner offentlg sektor Norden, bland annat Helsngborg, Hässleholm, Osby, Östra Gönge och Bromölla samt över hälften av kommunerna och fyra av fem regoner Danmark. Med strategsk nköpsstyrnng går det att göra stora besparngar, samtdgt som det ger en unk möjlghet att styra mot hållbara ntatv. Det förutsätter att man har full transparens över hela stt nköp ner på artkelnvå och det är vad vårt system tllhandahåller, säger Åsa Revland. Ett avtal löper på tre år och nvesterngen betalar sg redan nom ett år. För att säkerställa detta ngår en affärsmässg mplementerng som utförs av vår partner Valcon. V vll lgga framkant när det gäller verksamhetsstyrnng på olka sätt Årets mljökommun 2012 utsågs Esklstuna tll Årets mljökommun, 2013 och 2014 kom de tvåa kom en nomnerng tll Kvaltetskommun ska kommunens verksamhet vara klmatneutral. Av det följer att det som upphandlas ska vara mljövänlgt. Men också att de mljövänlga varorna och lösnngarna som upphandlats också är de som faktskt levereras tll skolor, äldreboenden, drottsanläggnngar, byggnadsprojekt, parkunderhåll och så vdare. Allt detta ska nu kunna följas detalj. V vll lgga framkant när det gäller verksamhetsstyrnng på olka sätt, även när det gäller nköpsstyrnng. Att kunna säkra gröna nköp är en vktg del för oss. Har v upphandlat dskmedel, tvättmedel eller mjölk av en vss sort tll ett vsst prs är det vad som ska köpas och levereras. När systemet är på plats kan v på ett bättre sätt kontrollera att v sparar pengar, får en bra kvaltet och följer våra mljömål, konstaterar Tommy Malm. Etablerad nyhet Mjukvaruföretaget SAS Insttute har sedan 1976 arbetat med beslutsstöd med avancerad analys. Idag har man över kundnstallatoner världen runt. Man säger sg ha den enda lösnngen på marknaden som kan analysera det totala nköpet av varor och tjänster ner på artkelnvå. Systemet läser av varje artkelrad på fakturan och klassfcerar sedan artklarna enlgt det nternatonella klassfcerngssystemet UNSPSC. Med en allmänt stgande levnadsstandard ökar kraven på vår välfärd och kravblden drver upp kostnaderna mer än den demografska utvecklngen. Här kan nköpsstyrnng bl ett verktyg, nte mnst när man ser att det går att mnska den totala nköpskostnaden med upp tll 10 procent. Större Danmark I Danmark nfördes e-faktura för all handel offentlg sektor 2005, så där En av de stora besparngarna sker när avtalstroheten på artkelnvå höjs och allt fler organsatonen köper det som faktskt upphandlats, säger Åsa Revland, affärsområdeschef på SAS Insttute. har man kommt längre. Men nu har utvecklngen tagt fart även Sverge. En förklarng tll ntresset för avancerade analyser är att man har nsett att e-handel nte är hela lösnngen men framför allt att man kan realsera mycket stora besparngar, säger Åsa Revland. Danmarks Teknska Unverstet kan årlgen flytta 50 mljoner kronor från nköp tll sn kärnverksamhet, forsknng och utbldnng. Odense kommun har sedan 2009 effektvserat sna nköp med över 300 mljoner kronor.

15 Annons DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Annons Framtdens Kommuner & Landstng November Outsourcng kräver kompetens både på djupet och bredden Allt pekar på att outsourcngen fortsätter att öka och att fler kommuner och myndgheter går samman gemensamma t-upphandlngar. Det säger Anette Holm, t-drektör på Stockholms stad, som även ser molntjänster som en tydlg trend nom den offentlga sektorn. Outsourcng Text Anette Bodnger Högre krav på flexbltet, tllgänglghet och kostnadseffektvtet gör att allt fler områden nom den offentlga sektorn outsourcar delar av sn t-verksamhet. Stockholms stad var tdgt ute och har prncp outsourcat allt på t-sdan sedan det första avtalet skrevs på för 20 år sedan. Anette Holm har vart med på den resan och vet Anette Holm, t-drektör på Stockholms stad. vad som krävs för att klara uppgften. Den stora utmanngen är att den egna organsatonen måste bestta kompetens nom en rad olka områden. Upphandlngsjurdk, affärsmässghet, teknsk utvecklng och verksamhetsmässgt kunnande är bara några exempel. Sedan får man nte glömma att det du upphandlar dag, det ska du leva med flera år framöver. Även om det fnns utvecklngsklausuler avtalet så måste man tänka efter vad man har för behov och krav redan upphandlngsskedet. Grön trend Idag talas det mycket om grön t. Även här har Stockholms stad, som redan 2009 tog fram en grön t-strateg, vart något av en föregångare. Det handlar dels om att använda nformatonsteknk för att mnska mljöpåverkan, dels om att mnska energförbruknng och mljöpåverkan nom t-sektorn som helhet. It kan på många sätt bdra tll att sänka energkostnader och mnska koldoxdutsläpp. Jag är helt säker på att v bara sett början på grön t och att området kommer att få större uppmärksamhet bland de kommuner och myndgheter som ännu nte tagt den här frågan på allvar. En annan aktuell utvecklng är molntjänster. Det är en trend, men det är nte så att de andra mer tradtonella leveransmodellerna försvunnt, tvärtom. V har ett arv och det kan man nte bara göra sg av med. Anette Holm påpekar att molntjänster nnebär stora utmanngar för offentlg verksamhet, nte mnst när det kommer tll krav på var data lagras, ntegrtetsskydd och sekretess. Faktum är att v har ett osäkert och oklart rättsläge just nu. Sekretess är ett generellt hnder mot moln, därför tar många verksamheter långsamma steg nnan de kastar sg ut och köper molntjänster. Det fnns förstås en massa fördelar form av kostnadseffektvtet och att molntjänster snabbt kan etableras, men frågan är komplex. Multsourcng Km Hallenhem, ansvarg för offentlg sektor på Delotte, har arbetat med bstå offentlg sektor outsourcngaffärer sedan mtten av 1990-talet. Sedan dess har det hänt en hel del. Fler och fler flyttar från en enskld leverantör tll en mer uppdelad modell med en leverantör som hanterar ett kluster av underlggande tjänsteleverantörer. Då tjänsterna utvecklas mot att vara beroende av flera leverantörer blr det allt vktgare att som beställare, redan upphandlngsskedet, kravställa och bygga n den samarbetsmodell och de processer som kommer att behövas den framtda leveransen. Utvecklngen på outsourcngområdet Sverge följer den globala utvecklngen som under de senaste åren gått mot multsourcngmodeller med kortare avtalstder, ökad flexbltet och ökat Km Hallenhem, ansvarg för offentlg sektor på Delotte. Det fnns ett antal frågetecken som måste rätas ut nnan molntjänsterna slår genom på allvar fokus på affärsnytta varje ensklt kontrakt. Det som tllkommt nu är molntjänster, vlket skapar en helt ny komplextet. Samverkan Förutom utmanngar vad gäller sekretess och säkerhet blr även själva avtalen en knäckfråga. Ofta när man köper en molntjänst gäller det en specfk funkton som tll exempel CRM. Frågan är då hur helpdeskförfarandet ska lösas? Kanske har man redan outsourcat hela sn helpdesk funkton tll en annan part, samtdgt som man nu köpt en funkton där kontraktet säger att all helpdesk ska gå va den parten. Det här är bara ett exempel på frågor som kan uppstå. Jag är dock övertygad om att molntjänsterna kommt för att stanna, men att det fnns ett antal frågetecken som måste rätas ut nnan de slår genom på allvar. Förutom molntjänster menar Km Hallenhem att v framtden kommer att få se betydlgt större t-samverkan över kommun- och landstngsgränser. Samverkan nom t-området kan spara en hel del skattepengar. Jag tror att fler kommuner och landstng kommer att gå hop och blda gemensamma t-verksamheter som sedan kan konkurrensutsättas nästa steg.

16 Annons 16 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Annons Framtdens Kommuner & Landstng November 2014 Användarvänlghet avgörande systemkrav Många av Sverges kommuners ekonom- och HR-system har år på nacken. Det nnebär att behovet av att ersätta dessa med moderna system är högaktuellt. Men hur httar man rätt djungeln av system och vad ska prorteras? Bertl Ågren, partner på HerbertNathan & Co, ger väglednng. Ekonom- och HR-system Text Chrstna B. Wnroth För att ge väglednng upphandlngsprocessen har HerbertNathan & Co gjort en marknadsanalys av de ledande leverantörerna tll den svenska kommunmarknaden. Rapporten heter Ekonom- och HR-system för kommuner en oberoende analys av den svenska marknaden. Den nnehåller två delar: en marknadsanalys Bertl Ågren, partner vd HerbertNathan & Co. av ekonom- och HR-system för Sverges kommuner, samt ett avsntt som beskrver processen att upphandla nya t-system. För 20 år sedan var systemen mer renodlande löne- och ekonomsystem. Idag erbjuder nästan alla leverantörer lönesystem som kompletterats med olka typer av HR-moduler med rekryterng, kompetenshanterng, utbldnng, rehab, lönerevson och så vdare, förklarar Bertl Ågren. Samma sak gäller för ekonomsystem som dag utvecklats tll mer omfattande affärssystem nnefattande allt från processer krng nköp tll elektronsk handel, td/ projekt, redovsnng samt verksamhetsuppföljnng. Det är en tydlg trend att systemen blvt bredare funktonsmässgt. Detta ställer större krav på att engagera verksamheten och se tll att förvaltnngen, både chefer och medarbetare, deltar upphandlngen för att komma med sna nfallsvnklar och krav, understryker Bertl Ågren. Användarvänlghet I rapporten framgår vdare att funktonaltet och prs är relatvt lkvärdga när För 20 år sedan var systemen mer renodlande löne- och ekonomsystem de vanlgaste leverantörerna jämförs med varandra. Sammanfattnngsvs kan sägas att de system som dag fnns tllgänglga på kommunmarknaden uppfyller de basala krav som måste ställas på HR- och affärssystem. Därför är det ännu vktgare att låta andra krterer såsom leveransförmåga och användarvänlghet bl utslagsgvande. Tack vare att moderna system erbjuder ett webbgränssntt, vlket öppnar för självservce, fnns en potental för kostnadsbesparngar genom att dubbelarbete kan undvkas. Ett exempel är att anställda numera själv kan ändra sna anställnngsdata drekt systemet. För att självservce skall fungera måste systemen vara användarvänlga och detta kan och skall utvärderas under upphandlngen säger Bertl Ågren. Vdare måste leverantörens leveransförmåga bedömas. Med det menas att kunden skall granska leverantörens förmåga och metoder att drva mplementatonsprojektet, vlka erfarenheter man har från tdgare projekt och vlka kompetenser konsulterna har. Avslutnngsvs konstaterar Bertl Ågren att HerbertNathan & Co vd samtal med ekonom- och HR-chefer mndre kommuner fått sgnaler om att de domnerande systemen börjar bl för stora. Därför är det trolgt att v framöver kommer att se hur mndre aktörer vnner mark på kommunmarknaden. Redan nu ser HerbertNathan & Co att andra leverantörer är med och konkurrerar upphandlngarna. SVERIGES IT-KOMMUN I Karlstad är IT möjlggöraren och drvkraften den kommunala utvecklngen!

17 Annons DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Annons Framtdens Kommuner & Landstng November Framtdens stad byggs Nacka Med ledorden nära och nyskapande tar Nacka kommun nu steget n framtden. Nacka bygger stad längs den nya tunnelbanelnjen, med nya bostäder och tusentals nya arbetsplatser. Allt görs nära dalog med nvånarna med ambtonen att skapa en utvecklande och spännande byggprocess. Nacka kommun Text Crstna Lefland Med sna nvånare är Nacka redan dag den tredje största kommunen Stockholms län. Trots sn storlek har kommunen nget självklart centrum eller stadsstruktur. Men nu ska det bl ändrng på det. Nacka är nne en kraftfull förändrngsprocess där man planerar för en tät, hållbar och dynamsk stadsbebyggelse på västra Scklaön, en helt ny stad, som väntas stå färdg Samtdgt kommer även andra delar av Nacka att utvecklas, som Ormnge centrum, Älta, Fsksätra och Saltsjöbaden. Redan pågår en mängd byggprojekt på Kvarnholmen och nu står man startgroparna för att eskalera byggandet avsevärt. Nav den nya staden blr de tre nya tunnelbanestatoner som byggs Nacka när den blå lnjen förlängs från Kungsträdgården va Hammarby sjöstad tll Sckla, Järla och Nacka Forum, med planerad trafkstart Samtdgt överdäckas väg 222, som dag delar kommunen. Stockholm är skrande behov av nya bostäder och v bdrar nu med ett mycket stort antal. Samtdgt utvecklar Gunlla Glantz, stadsbyggnadsdrektör Nacka. Foto: Nacka kommun Illustraton: Whte arktekter v Nacka med nyskapande arktektur och lvsmljöer, säger Gunlla Glantz, stadsbyggnadsdrektör Nacka. Mötesplatser En grundbult den nya stadsbebyggelsen är att skapa en urban mljö med många torgbldnngar och nnovatva mötesplatser. Förutom de nya bostäderna, varav 30 procent ska bl hyresrätter, byggs crka arbetsplatser samt skolor, förskolor, drottsanläggnngar, bblotek och annan servce. På skt kan Nacka även få ett unverstetscampus. Det behövs mer än bostäder och arbetsplatser för en levande stad. V reserverar utrymme för detta och planerar för en väldgt blandad stadsbld. Det är också vktgt att tänka långsktgt för att undvka msstag och bygga för framtda generatoners behov säger Gunlla Glantz. En utmanng är att ha en snabb byggtakt utan att ge avkall på kvaltet. En nära dalog förs med byggherrar för att säkerställa att arktekturen håller högsta klass, med nsprerande och nydanande desgn. Kreatv byggfas En annan stor utmanng är att den stora omvandlngen ska ske med ett mnmum av störnngar för kommunnvånarna. Byggtden blr crka 15 år och under tden är det nte menngen att Nackaborna ska uppleva att deras hem är en enda stor byggarbetsplats. Olka former av servce och nte mnst trafken ska fungera under tden och planen är att utveckla kommunen etappvs, med Illustraton: Whte arktekter fokus på att bygga klart kvarter efter kvarter. Det fnns även stora satsnngar på nformaton och samrådsmöten. Men Nacka kommun går steget längre och har ambtonen att göra byggfasen tll en spännande och kreatv td sg. V planerar för en mängd olka aktvteter och vll ha en kreatv byggprocess, där Nackaborna aktvt kan påverka och delta. V skapar tllfällga parker, caféer och andra mljöer och kulturarrangemang som kopplar tll det nya, berättar Gunlla Glantz. Attraktv kommun Att på ett så genomgrpande sätt utveckla en kommun och skapa stad av en förort är unkt för Sverge. Men Nacka kommer även fortsättnngsvs att vara en kommun med stora grönområden och naturvärden. Den är en av de Det behövs mer än bostäder och arbetsplatser för en levande stad to kommuner Sverge med störst andel skyddad naturmark hela 50 procent av arean och den nya bebyggelsen uppförs huvudsaklgen på mark som redan är tagen anspråk. Kombnatonen av modern, levande stad, varerad natur, med skog, sjöar och hav samt närheten tll Stockholms nnerstad kommer att göra Nacka ännu mer attraktvt än dag, menar Gunlla Glantz. V vågar satsa så här stort därför att v är övertygade om att Nackas läge och fantastska mljöer kommer att attrahera än fler männskor att vlja bosätta sg här. Med den nya stadsbebyggelsen kommer man att ha nära tll allt och en verklgt hållbar och urban mljö. Nacka är det dealska stället, både för att bo och arbeta och det är oerhört spännande att utveckla kommunen på ett så dynamskt och nydanande sätt.

18 Annons 18 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Annons Framtdens Kommuner & Landstng November 2014 Framtdens t-nfrastruktur måste kvaltetssäkras Fbernäten kommer att bära stora delar av framtdens samhällstjänster. För att klara det krävs att hela nfrastrukturen, det vll säga allt från fberkablar tll datacenter och drft, måste kvaltetssäkras, säger Mkael Phlpsson, vd för IP Only. IT-nfrastruktur Text Anette Bodnger Det senaste decennets teknkutvecklng har nneburt att en väl fungerande t-nfrastruktur är vktgt för dagens kommuner, och ett absolut måste för framtdens. V mnns alla vlket kaos det blev när Försäkrngskassans datanät låg nere. Applkatoner som används nät av de här slaget är oerhört vktga och det kostar enorma pengar när näten lgger nere. För att undvka lknande händelser är det vktgt att kvaltetssäkra hela kedjan, säger Mkael Phlpsson. För offentlg sektors del gäller det att ha beställarkompetens nom kommunen som kan ställa krav på aktörer som etablerar nfrastruktur städer och på landsbygd. Det gäller även för de som upphandlar datatjänster, datacenter och serverkraft centralt. Att stora svenska myndgheter lägger sn serverkraft amerkanska leverantörers moln är kanske nte så lämplgt. Men så är det dag och här måste medvetenhetsgraden öka. Allt händer så fort, utbyggnadstakten är hög, både när det gäller tjänster och nät. Det kan vara svårt att hänga med, men då är det vktgt att knyta tll sg rätt kompetens. Mkael Phlpsson, vd för IP Only. Nya tjänster Idag kan crka 80 procent av alla kommuner erbjuda e-tjänster. Allt fler går samman syfte att spara kostnader och öka servcen tll medborgarna. När det gäller fberutbyggnaden ser det annorlunda ut. Även här skulle det behövas en samordnande kraft. Det kommer att hända mycket med tll exempel dstansvård och olka typer av e-hälsovård vlket kommer att ställa högre krav på såväl fbernät som datahallar och serverkraft. Idag fnns ngen bra central polcy för hur detta ska gå tll. En stor utmanng är att samhällstjänsterna som levereras över näten ska fungera hela Sverge. Frågan är komplex. För att klara en lkvärdg leverans över hela landet krävs att näten hålls hop en natonell helhet. Ju säkrare nfrastruktur, desto större samhällsnytta, och det spåret kan nya tjänster födas, avslutar Mkael Phlpsson. Fbernäten kommer att bära stora delar av framtdens samhällstjänster Ett skolexempel När poltsk ambton fångas upp och förvandlas tll konkret handlng, då blr mål och vsoner verklghet. Att bl bästa skolkommun 2012, tvåa 2013 och etta gen 2014 får väl ses som ett bevs på det. Detta gör oss gvetvs både glada och stolta. Men nte nöjda. Tvärtom känns det som om v bara har börjat. Vellnge.se

19 Annons DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Annons Framtdens Kommuner & Landstng November Samverkan ger e-tjänster tll alla kommuner Värmland En gemensam plattform gör att samtlga kommuner Värmland kan erbjuda sna medborgare e-tjänster, och det tll en låg kostnad. De stora vnnarna är alla som verkar och bor länet, säger Inge Hansson, t-chef Karlstad kommun. E-tjänster Text Anette Bodnger I Värmlands län arbetar man under devsen Ett gemensamt e-samhälle Värmland. I praktken är det en plattform som gör att man kan erbjuda samma e-tjänster tll alla kommuner, oavsett storlek. Samarbetet nnebär stora besparngar som, lksom själva e-tjänsterna, kommer alla kommuner tll del. I Karlstad hade v plattformen redan nnan sammanslagnngen, då var drftskostnaden per år. Den gck ner tll av den gemensamma kakan. Sedan räknade v ut vad det skulle ha Inge Hansson, t-chef Karlstad kommun. kostat om Storfors satt upp plattformen egen reg. Det vsade sg att de betalar bara to procent jämfört med vad de skulle ha betalat om de satt upp en egen plattform. I deras fall var det dock nget alternatv. Kostnaden skulle stället ha lett tll att de nte haft några e-tjänster alls. För medborgarna Värmlands län har den gemensamma plattformen nneburt att det dagsläget fnns 150 e- tjänster att välja på. Det fnns ngen kommun som tllhandahåller allt. Man väljer och kan utöka efterhand, säger Inge Hansson. Flera projekt Just nu pågår flera utvecklngsprojekt länet, där ett handlar om responsva Det är ngen kommun som tll handahåller allt. Man väljer och kan utöka efterhand tjänster. Ett annat projekt handlar om att sätta upp ett ntegratonsnav. Vår nästa utmanng är att sätta upp system så att uppgfterna går rakt n verksamhetssystemen och handläggaren slpper vara mellanhand. Här gör v nom kort ett första test. Man har även fått Vnnovapengar för att ttta på helt automatserade e-tjänster. Här handlar det om att medborgarna ska kunna få sna beslut dgtalt, utan att det behövs någon handläggare, under förutsättnng att ansökan uppfyller vssa krterer. V arbetar nu med att kartlägga dessa och med att ta fram en prototyp som v sedan hoppas kunna bygga vdare på. Att just Värmland lgger så långt framme på området förklarar Inge Hansson med att det fnns ett massvt stöd från både poltkerhåll och närngslv. V behöver tllväxt länet och då måste v vara bra hela vårt närområde Värmland. E-tjänster tll alla är en del av den strategn. Bygg kompetens för IT-strategska vägval Ökade krav på objektv kunskap nför strategska vägval En ökande verksamhetskomplextet, nte mnst nom den offentlga sektorn, gör det omöjlgt att utveckla kärnprocessernas ITstöd med enbart egna resurser. Outsourcng, att bygga sna processer baserat på externa resurser, kräver ntegrerng av kunskap från flera områden, ex.vs avtal och jurdk, upphandlng av tjänster och produkter, IT med flera. Kunskaperna ska vara objektva, dvs fra från potentella leverantörers kommersella ntressen och de ska kombneras tll fungerande helheter. Kompetensen för att etablera framgångsrka IT-strateger är en verksamhetskrtsk resurs, som lkhet med andra strategska resurser bör fnnas n house. En bred och unk bld av nuläge och framtd nom sourcng För sjätte året rad anordnar IF en konferens om sourcng. Konferensen, som är en av de ledande Sverge, syftar tll att ge en bred bld av nuläge och framtd nom sourcng med fokus på aktuella ämnen och avgörande aspekter för utvecklng och val av IT-tjänster. Med en lång erfarenhet av att ordna kurser och semnarer nom detta område erbjuder IF ett brett startfält av expertföreläsare. Sourcngkonferens 2015 har temat Vad är verksamhetsnyttan med outsourcng? Fokus på hur outsourcng kan främja verksamheten, en aspekt som måste komplettera ekonomska hänsyn. Betonng kommer även att vara på kundperspektvet och det akademska perspektvet för att ge en mer objektv syn på outsourcng. Säkra verksamhetens mest krtska IT-kompetens Ökande rsker och kostnader ställer stora krav på ansvarga för upphandlng av IT-produkter och IT-tjänster. Kompetensen för att etablera framgångsrka IT-avtal är en verksamhetsstrategsk resurs. Vårt utbldnngsprogram om fyra kurser leder fram tll erforderlg kompetens för att klara högt ställda krav och avslutas med utfärdande av certferngsbevs efter klarade prov. BOKA KURS VIA VÅR HEMSIDA IFI.SE Om Insttutet för nformatonsteknolog (IF) IF är en kommersellt oberoende organsaton, som erbjuder kurser, semnarer och certferngsprogram som tllför ett verksamhetsperspektv tll teknkens nya möjlgheter. Du får saklga och objektva verksamhetsnrktade underlag för nödvändga beslut och utvecklng. För att säkerställa vår poston den teknska tllämpnngens framkant har v partnerskap med marknadens största IT-leverantörer, advokatfrmor och rådgvare. Våra värdeord är aktuellt, trovärdgt och personlgt vlket genomsyrar allt v gör. Insttutet för nformatonsteknolog Narvavägen 12, Stockholm Tel:

20 AFFÄRER FÖR MILJARDER! medaspjuth.se De nordska länderna nvesterar mljarder ny och förbättrad nfrastruktur. På Elma möter du dem som påverkar, beslutar och bestämmer om vårt framtda transportnät. Välkommen! ELMIA FUTURE TRANSPORT ELMIA NORDIC RAIL & ELMIA NORDIC ROAD JÖNKÖPING, 6 8 OKTOBER 2015 Elma FUTURE TRANSPORT MÖTESPLATS KONFERENS LOGISTIKMÄSSA Elma NORDIC RAIL MÖTESPLATS KONFERENS JÄRNVÄGSMÄSSA Elma NORDIC ROAD MÖTESPLATS KONFERENS VÄGMÄSSA elma.se/futuretransport elma.se/nordcral elma.se/nordcroad

Framtidens Kommuner & Landsting

Framtidens Kommuner & Landsting Annons DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Kommuner & Landstng Lena Mcko sätter välfärd och självstyre fokus Lena Mcko, skl:s första kvnnlga styrelseordförande, vll satsa

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel DennA tematd nng är en från nextm e D A V måste ha en forsknngspoltk där samverkan faclteras och uppmuntras Charlotte Brogren, generaldrektör på VINNOVA. Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Poltk,

Läs mer

för alla i Landskrona

för alla i Landskrona , den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Sverge behöver större forskargrupper Många krafter måste dra åt samma håll Den globala kunskapskonkurrensen hårdnar Om

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Möjlgheter tll nnovaton fnns all forsknng Forsknng recept på framgång en globalserad värld Nya modeller krävs för att

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Med utvecklngen kommer många nya utmanngar och nya konkurrenter Johan Hansng, chefsekonom på Svenska Bankförenngen. Fokus borde lgga på hur

Läs mer

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Fokus bör lgga på att läkare får lägga merparten av sn td på uppgfter som är värdeskapande för patenterna Anna Nergårdh, chefläkare Stockholms läns landstng Framtdens Karrär Läkare Hälso- och sjukvårdens

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums frskola 20 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:39: Bra jobbat, Tryserums frskola! Det är nsprerande att läsa er rapport och se

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng SSF har systempåverkande roll som forsknngsfnansär stftelsen för strategsk forsknng höjer nu utdelnngarna och påbörjar arbetet

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng SSF har systempåverkande roll som forsknngsfnansär stftelsen för strategsk forsknng höjer nu utdelnngarna och påbörjar arbetet

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Thomas Östros, vd för Svenska Bankförenngen Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, affärsutvecklng och säkerhet Förankrad

Läs mer

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Psykatrkerrollen har erbjudt mg en frhet att skräddarsy mn egen yrkesroll Smon Kyaga, psykatrker och överläkare Läkare ska kunna fokusera på dagnostk, behandlng och det medcnska ansvaret Hed Stensmyren,

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning Våren 2014

SCB:s Medborgarundersökning Våren 2014 SCB:s Medborgardersöknng Våren 2014 Vad tyker kommnvånare om sn komm? "D 00 mer än en gång. Ju fler kommer som deltar, desto större möjlgheter fnns *4J (Z det för jämförelser med andra kommer. 4-* (C C

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Sverige har unikt bred och långsiktig energipolitik

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Sverige har unikt bred och långsiktig energipolitik DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft Hållbar energ går hand hand med lvskvaltet och tllväxt Sverge har unkt bred och långsktg energpoltk

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Det är vktgt att regelverken gör det möjlgt för försäkrngsbolagen att fylla sn roll på ett bra sätt Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng Kundernas förtroende

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Positiva trender för förnybar energi i Sverige och världen

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Positiva trender för förnybar energi i Sverige och världen DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft Energforsknng ntegrerad del av svensk energpoltk Postva trender för förnybar energ Sverge och världen

Läs mer

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA. Framtidens Energi. Med siktet på framstående energiforskning

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA. Framtidens Energi. Med siktet på framstående energiforskning ANNONS DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Energ för en hållbar utvecklng Samverkan en förutsättnng för att klara energmål Energmyndgheten ska verka för ett tryggt, effektvt

Läs mer

Framtidens Karriär. Sveriges främste itentreprenör

Framtidens Karriär. Sveriges främste itentreprenör Framtdens Karrär Kombnerar konsultkarrär med kvnnlgt ledarskap Sverges främste tentreprenör mot nya mål Affärssystem ett brett och mångfacetterat yrkesområde Ett tungt vägande skäl tll att välja 4 en konsultkarrär

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Trollet Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-06-24 14:09: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor - Bra jobbat. Låt

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola Handlngsplan Grön Flagg Berga förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-12-13 09:50: Bra utvecklngsområden med aktvteter som passar barnen. Tänk på att vara medforskare och låta barnen styra. Berätta

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Foto: Fredrk Persson/Scanpx Jag är övertygad om att mobltelefonen kommer att vara ett av våra vktgaste verktyg för bankärenden och betalnngar nom några år Chrstan

Läs mer

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid Framtdens Karrär Affärsdén är tre procent av att starta företag och genomförandet de resterande 97 procenten Välj väg utfrån det du själv är ntresserad av. Då gör du ett rktgt bra jobb Martn Lorentzon,

Läs mer

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en Framtdens Karrär Sjuksköterska Arbetsbelastnng, vllkor och patentsäkerhet fokus Flexbel arbetstd och högre lön attraherar på mndre ort Erbjuder påverkansmöjlgheter, ansvar och varaton Den undersöknng som

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Ängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-10-02 09:58: Vlka rolga och spännande utvecklngsområden som n ska jobba med. Utmana gärna barnen med att ställa öppna frågor

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola Handlngsplan Grön Flagg Äsperedskolan förskola - skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-03-22 11:22: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter elevernas förmågor -

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-13 09:11: N har jättefna aktvteter tll era utvecklngsområden. Det är en mycket bra

Läs mer

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, betalnng och säkerhet Bankerna stabla och väl förberedda för nya kaptalregler Flodvåg av nya reglerngar utmanar försäkrngsbranschen

Läs mer

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 15:1: Vlken toppenrapport n har skckat n tll oss- trevlg läsnng. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-03 09:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-07-04 13:38: Vlka jättebra flmer barnen har spelat n fantastskt bra och underhållande som samtdgt

Läs mer

Framtidens Karriär. Industriföretagens och myndigheters imagevärde. Ta mångfald på allvar. Hetaste tjänsterna finns inom industrin. Sida 6 7.

Framtidens Karriär. Industriföretagens och myndigheters imagevärde. Ta mångfald på allvar. Hetaste tjänsterna finns inom industrin. Sida 6 7. Framtdens Karrär Industrföretagens och myndgheters magevärde Intervju med Tord Hermansson, FoU-chef Volvo Personvagnar och Peter Haglnd, CIO Försvarsmakten om populartet bland ngenjörer. Sda 6 7 Ta mångfald

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Framtidens Karriär. Ingenjören avgörande för Sveriges framtid och välfärd

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Framtidens Karriär. Ingenjören avgörande för Sveriges framtid och välfärd Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Karrär Sverges Ingenjörer på jakt efter framtdens Polhemare Ingenjören avgörande för Sverges framtd och välfärd Kvnnor skapar dynamk som tar oss utanför

Läs mer

Strategisk Planering! Varför det?

Strategisk Planering! Varför det? Strategsk Planerng! Varför det? Strategsk planerng är processen för att utveckla och behålla en lvskraftg kombnaton av organsatonens mål, kompetenser, resurser och dess föränderlga marknadsmöjlgheter"

Läs mer

Framtidens Energi för en hållbar utveckling

Framtidens Energi för en hållbar utveckling Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Energ för en hållbar utvecklng Samarbeten och statlgt stöd ger lösnngar världsklass Sverge har nått en världsledande ställnng nom en rad områden när

Läs mer

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare!

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare! HÄSTFÖRETAGARPRAKTIKAN Råd och tps för dg som vll bl framgångsrk hästföretagare! Inlednng Har du en hästverksamhet tankarna? Fundera på varför! Trolgen delar du med de flesta andra hästföretagare en passon

Läs mer

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss? Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas

Läs mer

Folkrätten och kriget mot terrorismen

Folkrätten och kriget mot terrorismen Mänsklga demokrat Folkrätten FN I den här teorbakgrunden: presenterar v en överskt av folkrätten de hot den har utsatts för genom det onskränkta krget mot terrorsmen åskådlggör v FN:s roll ett väl fungerande

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-01-24 16:36: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med ert tema. Vad kul att

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2014

Ranking av företagsklimatet 2014 Ranking av företagsklimatet 2014 Varför ett bra företagsklimat? Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar

Läs mer

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning.

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning. Uppsala Unverstet Företagsekonomska nsttutonen Magsteruppsats HT 2009 Fond--fonder med global placerngsnrktnng Ett konkurrenskraftgt alternatv tll globalfonder? En jämförelse med fokus på rsk och avkastnng.

Läs mer

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO

Läs mer

Framtidens Karriär. Karriärstinn säkerhetsoch förvarsindustri

Framtidens Karriär. Karriärstinn säkerhetsoch förvarsindustri Framtdens Karrär Att utveckla verksamheten och affären har drvt mg framåt Martn Lundstedt, vd och koncernchef Scana Våga pröva olka typer av arbetsuppgfter Kerstn Konradsson, affärsområdeschef på Bolden

Läs mer

Denna tematid ning är en annons från n extm e D ia. Framtidens Karriär. Det ska löna sig att vara ingenjör chef eller inte

Denna tematid ning är en annons från n extm e D ia. Framtidens Karriär. Det ska löna sig att vara ingenjör chef eller inte a nnons Denna tematd nng är en annons från n extm e D a a nnons Mn cvlngenjörsexamen har vart grunden mn karrär Börje Ekholm, vd för Investor och ordförande för KTH Framtdens Karrär Nuvarande jobbet språngbrädan

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Saltängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-19 13:46: N har en mycket ambtös och välplanerad handlngsplan med många aktvteter som säkert kommer att skapa stort engagemang

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-09 16:00: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-15 13:51: Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet

Läs mer

Denna tematid ning är en annons från r a D iumhemmets f orskningsfond er. En allvarlig uppgift

Denna tematid ning är en annons från r a D iumhemmets f orskningsfond er. En allvarlig uppgift a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Cancerforsknng som förlänger lvet Foton: Håkan Flank V är realstskt optmstska Ett forskarteam på Karolnska Insttutet

Läs mer

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm Workng paper/pm 2012:02 Företagsrådgvnng form av Konsultcheckar En effektutvärderng av konsultcheckar nom ramen för regonalt bdrag för företgsutvecklng Tllväxtanalys har uppdrag att utvärdera effekterna

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:01: N har vktga utvecklngsområden men v skckar tllbaka er rapport för att v önskar

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 09:54: N verkar ha ett mycket engagerat mljöråd som är påputtare (fnt ord). N har bra och spännande

Läs mer

Sjöfart i motvind: svaveldirektivet

Sjöfart i motvind: svaveldirektivet Framtdens Infrastruktur för konkurrenskraft och hållbara transporter Natonell plan: gränsöverskrdande nfrastruktur Hösten 2012 beslutade regerngen att kraftgt höja anslagen för transportnfrastrukturen.

Läs mer

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE SSI:1';74-O15 BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE John-Chrster Lndll Pack, 104 01 STOCKHOIJ! ;4 aprl 1974 BEREDSOP TJÖT ATOMOLYCKOR I SVERIGE Manuskrpt grundat på ett föredrag vd kärnkraftmötot Köpenhamn,

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-01-23 11:26: Bra jobbat, förskolan Kalven! Det är nsprerande att läsa er rapport och se hur

Läs mer

Cancerforskning som gör skillnad

Cancerforskning som gör skillnad Denna tematdnng är en annons från Radumhemmets Forsknngsfonder Cancerforsknng som gör skllnad Ingår som blaga Svenska Dagbladet 18:e mars 2010 Cancerförenngen Stockholm pg 90 06 90-9 Stftelsen Konung Gustaf

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-04 12:54: Vad rolgt att ta del av era tankar och ert arbete med Grön Flagg! Det är härlgt

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning

Riktlinjer för biståndshandläggning Rktlnjer för bståndshandläggnng Enlgt Socaltjänstlagen Fnspångs kommun 2012-11-19 KS 2012.04.45.730 Rktlnjer för bståndshandläggnng Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post:

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag tll energplan Blaga 1: Planerngsförutsättnngar 2014-05-20 Remssverson BI L A G A 1 : P L A N E RI N G S F Ö R UT S Ä T T N I N G A R Förslag tll energplan Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon

Läs mer

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-27 10:15: Hej, Enlgt mal från er så skckade n n denna rapport av msstag, så därför får n tllbaka

Läs mer

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-09 16:38: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.det

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Satsningar i linje med Trafikverkets krav

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Satsningar i linje med Trafikverkets krav DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Infrastruktur för konkurrenskraft och hållbara transporter Regerngen: Drft och underhåll fokus Den 20 september lämnade regerngen stt budgetförslag för

Läs mer

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:53: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17 1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt

Läs mer

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014 l l t n a Inbjud r e t k a v a g n n teck Scandnavan Organcs AB (publ) 16 30 oktober 2014 Informatonen denna folder ( Foldern ) är endast en förenklad beskrvnng av den rktade nyemssonen (såsom defnerat

Läs mer

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Beslutad av kommunfullmäktge 2013-03-27, 74 Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Fnspångs kommun

Läs mer

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI)

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI) STATISTISKA CENTRALBYRÅN Dokumentaton (6) ES/PR-S 0-- artn Kullendorff arcus rdén Dokumentaton krng beräknngsmetoder använda för prsndex för elförsörjnng (SPIN 35.) nom hemmamarknadsprsndex (HPI) Indextalen

Läs mer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.

Läs mer

Enkelt är effektivt!

Enkelt är effektivt! Halvårsrapport 2014 1 Enkelt är effektvt! V tror på enkelhet fondförvaltnng. Istället för att krångla tll saker onödan fokuserar v på att köpa bra bolag v gllar. Det behöver nte vara svårare än så. Spltan

Läs mer

Utveckling av en optimeringsmodell för upphandlingar inom telefoni

Utveckling av en optimeringsmodell för upphandlingar inom telefoni Utvecklng av en optmerngsmodell för upphandlngar nom telefon Examensarbete vd Insttutonen för teknsk ekonom och logstk, avdelnngen för produktonsekonom. Lunds Teknska Högskola, Lunds Unverstet Handledare:

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-02 09:44: Inskckad av msstag... 2013-06-25 12:09: N har på ett mycket kreatvt och varerat

Läs mer

Cancer är en tuff motståndare

Cancer är en tuff motståndare D e n n A p u b l k At o n ä r e n A n n o n s f r å n r A D u m h e m m e t s f o r s k n n g s f o n D e r Cancer är en tuff motståndare hjälp oss ge fler en tro på framtden Nya upptäckter förlänger

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL Arbetsgruppsrapport 16.12.2005 Duplkat 3/2006 Utbldnngsstyrelsen och författarna Tm Eja Högman ISBN 952-13-2767-7 (nb.) ISBN 952-13-2768-5 (pdf) ISSN 1237-6590

Läs mer

Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014

Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-09 16:44: Vad rolgt att det blev ett enhällgt ja från eleverna att fortsätta med Grön Flagg,

Läs mer

Lönebildningen i Sverige 1966-2009

Lönebildningen i Sverige 1966-2009 Rapport tll Fnanspoltska rådet 2008/6 Lönebldnngen Sverge 1966-2009 Andreas Westermark Uppsala unverstet De åskter som uttrycks denna rapport är författarens egna och speglar nte nödvändgtvs Fnanspoltska

Läs mer

Stöd den patientnära cancerforskningen

Stöd den patientnära cancerforskningen a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Foton: Håkan Flank Stöd den patentnära cancerforsknngen tllsammans kan v överlsta cancer Vår forsknng bdrar tll en mer

Läs mer

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5 Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och

Läs mer

Dödlighetsundersökningar på KPA:s

Dödlighetsundersökningar på KPA:s Matematsk statstk Stockholms unverstet Dödlghetsundersöknngar på KPA:s bestånd av förmånsbestämda pensoner Sven-Erk Larsson Eamensarbete 6: Postal address: Matematsk statstk Dept. of Mathematcs Stockholms

Läs mer

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag RAPPORT 9 2011 Hjortdjurens nverkan på tllväxt av produktonsträd och rekryterng av betesbegärlga trädslag - problembeskrvnng, orsaker och förslag tll åtgärder Jonas Bergqust, Chrster Kalén, Hasse Berglund

Läs mer

Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015

Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-26 09:46: Det har vart rolgt att läsa er rapport och se hur n har ntegrerat hållbar

Läs mer

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn ISRN-nr: VALUE AT RISK En komparatv stude av beräknngsmetoder VALUE AT RISK A comparatve study of calculaton methods Fredrk Andersson, Petter Fnn & Wlhelm Johansson Handledare: Göran Hägg Magsteruppsats

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-25 10:50: Hej, I enlghet med mal från er råkade n skcka n er rapport tll oss stället för

Läs mer

Grön Flagg-rapport Finnstaskolan 5 aug 2014

Grön Flagg-rapport Finnstaskolan 5 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Fnnstaskolan 5 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-05 13:30: V är mponerade av ert genomtänkta förhållnngssätt och den nyfkenhet och vlja att

Läs mer

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012. Naturvårdsverket, NV-00318-13. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2012 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015

Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-04-16 15:17: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 2 jan 2015

Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 2 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 2 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-02 17:19: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy Blanchard kaptel 18-19 19 Växelkurser, räntor r och BNP Mycket kaptel 18 är r detsamma som kaptel 6. Mer analys av polcy F11: sd. 1 Uppdaterad 2009-05-04 IS-LM den öppna ekonomn IS-LM den öppna ekonomn

Läs mer

Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 12:45: Gratts tll er första certferng Grön Flagg! Vad rolgt att n känner att mljöarbetet

Läs mer

Cancer har många ansikten hjälp oss rädda fler

Cancer har många ansikten hjälp oss rädda fler a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Foton: Håkan Flank Cancer har många anskten hjälp oss rädda fler Nytt behandlngskoncept för sprdd prostatacancer Forskarteam

Läs mer

i Tjust Mia brinner för Employer Branding leder ll jobb. Du behövs! Samverkan inom utbildning - ett måste! Kompetent arbetskraft Västervik

i Tjust Mia brinner för Employer Branding leder ll jobb. Du behövs! Samverkan inom utbildning - ett måste! Kompetent arbetskraft Västervik VÄSTERVIK VÄSTERVIK Kompett arbetskraft stannar Västervk SIDAN kompets 6kompetsutvecklng hela SIDAN 4 Sverge - nu ändrar v! Hela tdnng är annonsblaga Framtds nstrjobb fnns Rcssons GULDSPONSORER Verktygsservce

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Björnligans förskola 28 maj 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Björnligans förskola 28 maj 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Björnlgans förskola 28 maj 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-05-28 15:18: N har jättefna blder som avspeglar er verksamhet väl och n har genomfört

Läs mer

2013-04-16. Motion om bättre villkor för vissa grupper beträffande uthyrning av FaBo s lägenheter. Dnr KS 2012-400

2013-04-16. Motion om bättre villkor för vissa grupper beträffande uthyrning av FaBo s lägenheter. Dnr KS 2012-400 Utdrag ur protokoll fört vd sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott Falkenberg FALKENBERG 2013-04-16 130 Moton om bättre vllkor för vssa grupper beträffande uthyrnng av FaBo s lägenheter. Dnr KS

Läs mer

DOM. 2011-09- 1 6 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Sekretessbelagda uppgifter (härefter A), sje bilaga

DOM. 2011-09- 1 6 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Sekretessbelagda uppgifter (härefter A), sje bilaga Mgratonsöverdomstolen Avdelnng l DOM 2011-09- 1 6 Meddelad Stockholm (/Sda l (15) KLAGANDE Sekretessbelagda uppgfter (härefter A), sje blaga Ombud och offentlgt bträde: Advokaten Per Stadg Box 4129 102

Läs mer

Förstudie Strukturbild Skaraborg. Skissbok 2013-09-27 Summering av förstudie

Förstudie Strukturbild Skaraborg. Skissbok 2013-09-27 Summering av förstudie Förstude Strukturbld Skaraborg Skssbok -- Summerng av förstude Sammanfattnng Förstuden för Strukturbld Skaraborg har genomförts under ven. Förstuden har avgränsats tll tre teman: boende, tursm och. Arbetet

Läs mer

Är du lönsam lilla småhus?

Är du lönsam lilla småhus? Är du lönsam llla? Användarflexbltet och lönsamhet för fjärrvärme och, en tvärsnttsanalys Stefan Hellmer är docent ndustrell ekonom vd Högskolan Krstanstad. Hans forsknngsntresse omfattar främst studer

Läs mer