Framtidens Bank & Försäkring

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens Bank & Försäkring"

Transkript

1 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, betalnng och säkerhet Bankerna stabla och väl förberedda för nya kaptalregler Flodvåg av nya reglerngar utmanar försäkrngsbranschen It både ett mångsdgt verktyg och en utmanng för branschen Inom fnansvärlden pågår många regelntatv och få har en överblck av vad 4 effekterna blr på samhällsekonomn. Därför är det jättevktgt att se tll att de nya reglerngar som är på gång mynnar ut regelverk som nte försämrar förutsättnngarna, säger Kerstn af Jochnck, vd Svenska Bankförenngen. Efter fnanskrsen har fnanssektorn överhopats av nya reglerngar. Utformnngen av detaljreglerna Solvens II pågår för fullt. Samtdgt trycker EU-kommssonen på med nya regelförslag. Reglerng behövs, men den måste vara genomtänkt och adressera rätt frågor, anser Chrstna Lndenus, vd Försäkrngsförbundet. 5 6 Bank- och försäkrngsbranschen har tagt sg tll andra sdan fnanskrsen och tydlgt vsat att den svenska fnansmarknaden redan har ett välutvecklat rskmedvetande och en bra problemlösnngsförmåga. Nu står branschen nför andra utmanngar form av nya reglerngar och krav från omvärlden. Basel III och Solvens II It-konsultbehov Outsourcng Mobla betalnngar SEPA Rsk management Ingår som blaga Dagens Industr februar 2011.

2 Nyhet! Att betala räknngar blev just enkelt Fotografera kodraden resten fylls automatskt Ladda ner Danske Moblbank SE va App Store och Androd Market Applkatonen är kostnadsfr men tänk på att du (beroende på abonnemang) betalar teleoperatören för den td du är uppkopplad eller överförd datamängd. För att kunna logga n måste du vara kund Danske Bank och ha vår nternetbank Hembanken och en Kodbox.

3 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Bank & Försäkrng Februar Om detta kan du läsa Framtdens Bank & Försäkrng Nya vllkor nom bank och försäkrng Svenska banker och försäkrngsbolag har landat väl efter fnanskrsen, vsar på en god stresstålghet och har tllräcklgt med kaptal för att kunna bära eventuella förluster vd oförutsedda händelser. Samtdgt översköljs fnansvärlden av nya regelntatv. Basel III, med ännu strktare kaptalkrav, ska börja nföras Nya förslag haglar också n över försäkrngsbranschen nnan flodvågen av nya reglerngar ens hunnt lägga sg. I många fall är effekterna av regelverken ännu nte fullt utredda. Därför efterlyser både Svenska Bankförenngen och Försäkrngsförbundet genomarbetade konsekvensutrednngar som nte bara tar hänsyn tll vlka effekter reglerngarna får för banker och bolag, utan även hur de påverkar marknaden frågor som kredttllväxt och kostnader kundledet. Ett nytt krav på framväxt är snabbheten systemen för att kunna få en helhetsbld För att hänga med utvecklngen på en allt mer konkurrensutsatt marknad tvngas banker och försäkrngsbolag också att se över sn nfrastruktur samt utveckla och anpassa system och processer. Ett nytt krav på framväxt är snabbheten systemen för att kunna få en helhetsbld och göra en kvckfotad rskbedömnng. Helhetsblden har även tagt över hur t-avdelnngarna tänker krng outsourcng. Kostnadseffektvserng är nte längre lka central utan stället framhålls kvaltet, lyhördhet och flexbltet som vktga mål för att hålla hop en komplex och säker t-arktektur som håller måttet nu och n framtden. Trevlg läsnng! Redaktonen 04 Svenska banker förberedda för nya regler Intervju med Kerstn af Jochnck, vd Svenska Bankförenngen. 05 Vktga framtdsfrågor för försäkrngsbranschen Intervju med Chrstna Lndenus, Försäkrngsförbundet Bankernas och försäkrngsbolagens t-satsnngar Hur påverkar de nya reglerngarna och nya handelsplatser t-nvesterngarna? 08 Nya regler ska täcka rsker Basel III och Solvens II sätter fokus på rskhanterng. 09 Partnerskap och outsourcng med t-konsulter väntas öka Konsult- och kompetensbehov nom bank- och fnanssektorn. 10 Om bank- och fnanssektorns framtdsfrågor Intervju med Kent Erksson, Centrum för Bank och Fnans, KTH. 11 Planerngsarbete A och O Mycket att vnna på välplanerad outsourcng. 12 Mobltet nom betalnngar och bankng Betala med moblen snart här. 13 Pensonsavgångar kan ge konsultbrst Kompetenstllskott nödvändgt för stordatordrft. 14 Förbud mot tlläggsavgfter problematskt Förbudet syftar tll ett kontantlöst samhälle, men nnebär vssa problem för närngsdkarna. 15 SEPA Enklare och konkurrenskraftgare betalnngstjänster Europa. 15 Låt moblkameran betala dna räknngar Analyser pekar mot att svenskarna vll ha ökad mobltet. 16 Rsk management Hur man bygger och organserar en modern rskkontroll. 17 Kredtbedömnng och kredtrsker Intervju med Claes Månsson, ordförande Svensk Inkasso. 18 En bankman ska tänka krmnellt Hotblden mot bankerna fnns kvar, om än förändrad. Presenterade företag och organsatoner 19 Vsab Consultng 20 Teto 21 Itello 21 Luottokunta 22 Logca 23 Skandabanken 24 EDB ErgoGroup 25 KnowIT 26 Sybase 27 Ta Technology 27 MERdata 28 Crosskey Bankng Solutons 29 TPI 30 Sgncat 31 SMT Data 32 Arktraven 32 FDC 33 Exctor 34 VISI System 34 Kupongnlösen AB 35 VerSgn Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, betalnng och säkerhet Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, betalnng och säkerhet är en tematdnng från NextMeda Skrbenter Sandra Ahlqvst, Anders G. Larsson, Crstna Lefland, Clas Lewerentz, Henrk Norberg, Jess Ulrk Verge, Sven Wettergrund, Chrstna B. Wnroth Grafsk form Andreas Lathe, Stellan Stål Redaktonssekreterare Sandra Ahlqvst försäljnng NextMeda samt Meda X Norr Tryck V-TAB Ingår som blaga Dagens Industr februar 2011 Frågor om nnehållet besvaras av Nklas Engman Tel: E-post: För mer nformaton om tema- och kundtdnngar dagspress kontakta Nklas Engman Tel: E-post: EXECUTIVE PROGRAM IN Consultancy Management EXECUTIVE PROGRAM IN Infra Servce Management Start aprl 2011 KTH EXECUTIVE SCHOOL Busness of Technology

4 4 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Bank & Försäkrng Februar 2011 Kerstn af Jochnck, vd Svenska Bankförenngen: Svenska banker är stabla och väl förberedda för nya kaptalregler Inom fnansvärlden pågår många regelntatv och få har en överblck av vad effekterna blr på samhällsekonomn. Därför är det jättevktgt att se tll att de nya reglerngar som är på gång mynnar ut regelverk som nte försämrar förutsättnngarna för svenska banker och deras kunder, säger Kerstn af Jochnck, vd Svenska Bankförenngen. Bankförenngen Text Chrstna B. Wnroth Medarbetarna på Bankförenngen har stora högar på sna skrvbord. Flera drektv krng kaptaltäcknngs- och lkvdtetsrskregler har antagts och håller på att mplementeras, men samordnngsarbetet är komplext. Det är fortfarande ganska många utestående frågor. Det vktga för vår del är att få ett bra och harmonserat nförande av reglerna Sverge. Arbetet för ett harmonserat regelverk är nte mnst vktgt eftersom många av våra medlemmar har verksamhet utomlands, både Norden, Baltkum och övrga Europa. Ett bra regelverk är en förutsättnng för att svenska banker även framdeles ska kunna konkurrera på fnansmarknaden. Men effekterna av regelverken är nte fullt utredda och konsekvensutrednngar måste göras. Det vktga är nte bara vlka effekter nya reglerngar får för bankerna, utan hur det påverkar marknaden frågor som kredttllväxt och kostnader kundledet. Där återstår en hel del att göra. En effekt av reglerngarna kan bl att bankerna värdepapperserar en del av sna företagskredter och bolån för att underlätta kaptaltllförseln tll marknaden. En värdepapperserng behöver nte vara något negatvt, vlket nog är den första tanken eftersom fnanskrsen de facto började med värdepapperserade kredter form av sub-prme-lånen. Med det bakhuvudet har v blandade känslor nför värdepapperserng. Bankbyteskoden När det gäller förtroendefrågorna syftar nästan allt v gör tll att kunden ska kunna lta på sna bankförbndelser och att bankerna tar hand om sna kunder på ett bra sätt. Ett aktuellt exempel är bankbyteskoden som nfördes under Denna europeska självreglerngskod, som tllkommt för att göra det lättare att byta bank, tycks ha landat väl bland förenngens medlemmar. V har nylgen gjort en utvärderng för att se om bankerna efterlever koden och resultatet från den externa utvärderaren, Centrum för Bank och Fnans på KTH, vsar på full efterlevnad. V har skckat n resultatet tll EU-kommssonen som sammanställer utvärderngarna. Känslan är att v Sverge gjort väldgt bra från oss. Ett ntensvt arbete pågår också samarbete med ett flertal banker för att effektvsera betalsystemet och mnska kontantanvändnngen. Mobla betalnngar, ett enkelt sätt för prvatpersoner att använda moblen för att göra betalnngar person tll person, är ett sådant exempel som v hoppas kunna lansera under Mot barnpornograf Sedan 2009 samarbetar Bankförenngen genom fnanskoaltonen, med Mats Odell som styrelseordförande, med ECPAT och Rkskrmnalpolsen för att försvåra betalnngar för barnpornograf och göra handeln med övergreppsblder mndre lönsam. Detta är en vktg samhällsfråga för Bankförenngen. ECPAT står för End Chld Prosttuton, Chld Pornography and Traffckng n Chldren for Sexual Purposes. Koaltonen nnebär både ett strategskt och praktskt samarbete mellan bland andra pols och betalnngsförmedlare för att förhndra betalnngar från Sverge. Då koaltonen bldades fanns det fortfarande många webbsdor där det Kerstn af Jochnck, vd Svenska Bankförenngen. gck att köpa barnpornograf med kort, men tack vare olka nsatser tllsammans med polsen och vssa nternatonella organ, har det blvt svårt att htta sdor där man öppet säljer barnpornograf på nätet. Den svenska fnanskoaltonen är en förebld Europa och v hoppas självklart på att fler aktörer kommer att ansluta sg. Ökade kompetenskrav Sedan årsskftet har Bankförenngen även arbetat med nformaton krng det nya konsumentkredtdrektvet, som trädde kraft den 1 januar. Parallellt med lagstftarens höjda nformatonskrav tll kund dskuteras också ett nytt EU-drektv med högre krav på kredtgvaren när det gäller bolån. Förslaget baseras på synpunkter krng brstande kompetens hos vssa kredtgvare Europa och USA. Dskussoner förs krng att nföra formella krav på kredthandläggare. Kredtgvare svenska banker har dock redan en väldgt god kompetens, men det återstår att se hur förslaget utvecklar sg, fastslår Jochnck. Ett bra regelverk är en förutsättnng för att svenska banker även framdeles ska kunna konkurrera på fnansmarknaden

5 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Bank & Försäkrng Februar Flodvåg av nya reglerngar utmanar försäkrngsbranschen Efter fnanskrsen har fnanssektorn överhopats av nya reglerngar. Utformnngen av detaljreglerna Solvens II pågår för fullt. Samtdgt trycker EU-kommssonen på med nya regelförslag som Försäkrngsförbundet vssa fall fnner omotverade. Reglerng behövs, men den måste vara genomtänkt och adressera de rätta frågorna, säger Chrstna Lndenus, vd Försäkrngsförbundet. Försäkrngsbranschen Text Chrstna B. Wnroth Försäkrngsförbundet arbetar med ett brett spektrum av frågor som är aktuella för försäkrngsbranschen: moderna och konkurrenskraftga spelregler, ökat förtroende för branschen, ökad förståelse för försäkrngsmässga prncper samt att tllhandahålla vss branschgemensam nfrastruktur och servce. Ett exempel på det sstnämnda är pensonssajten som drvs av ett dotterbolag tll Försäkrngsförbundet. Solvens II är den största regelverksförändrngen någonsn nom branschen, Solvens II är den största regelverksförändrngen någonsn nom branschen där den rskbaserade ansatsen bdrar tll en förbättrad rskhanterng och rskmedvetenhet, säger Chrstna Lndenus. Ett ramdrektv togs under våren Solvens II ska börja gälla den 1 januar 2013 och stora delar av regelverket är fortfarande under utarbetnng, men redan nu måste bolagen börja göra anpassnngar tll ett regelverk som nte är färdgt. Under hösten deltog många bolag en testkörnng av Solvens II för att känna av regelverket n på huden. Merparten av alla svenska bolag deltog och nu väntar v på resultaten. Måste frågasätta ny reglerng Försäkrngsbranschen är stort postv tll ntatvet tll en ny global redo- vsnngsstandard för en mer rättvsande och harmonserad redovsnng av försäkrngskontrakt. Vad gäller EU-kommssonens ntatv tll nförandet av en försäkrngsgarant har man enlgt Lndenus dock gjort en tankelapsus och översatt bankernas nbyggda systemrsk rakt av tll försäkrngsbranschen. Det fnns redan många mekansmer som ger ett tllräcklgt gott konsumentskydd. I Solvens I anges redan vlket buffertkaptal man ska ha, vlket förstärks Solvens II. Om ett försäkrngsbolag Sverge går konkurs har försäkrngstagarna dessutom förmånsrätt. Man ska helt enkelt vara försktg med att nföra överflödg reglerng som slutänden fördyrar för kund och nte alltd är rätt medcn. Men det poltska drvet frågan är starkt från EU-lagstftaren. Chrstna Lndenus, vd Försäkrngsförbundet. Reglerng behövs, men den måste vara välgenomtänkt. Där har v farhågor för att så nte alltd är fallet. Om Sverge, som ett ltet land, ska få gehör för sna nvändnngar måste v vara ordentlgt pålästa och duktga. Branschen påverkas nte bara av Europalagstftnng, utan den nhemska lvförsäkrngsutrednngen som bland annat ska utreda flytträtt rörande lvförsäkrngskontrakt är också vktg för branschen framöver. Utrednngen tttar också på hur man ska hantera överskott ömsesdgt drvna försäkrngsbolag, vlket kan få en stor nverkan på lvförsäkrngsbranschen, summerar Chrstna Lndenus. Fnns det något sätt att förbättra dalogen med kunderna? Såklart, möt dem där de f nns. teto.se/forsakrng Kundvård handlar dag om att möta kunderna där de f nns och på deras vllkor. Genom smart IT och nnovatva kanalval löser n det och får även effektvtetsvnster på köpet. För att nte tala om att n får nöjdare kunder och en grund för mer affärer. Låter det ntressant? Hör av dg tll oss så berättar v mer. Knowledge. Passon. Results.

6 6 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Bank & Försäkrng Februar 2011 It nom bank & försäkrng: It både ett mångsdgt verktyg Bank- och försäkrngsbranschen har tagt sg tll andra sdan fnanskrsen och tydlgt vsat att den svenska fnansmarknaden redan har ett välutvecklat rskmedvetande och en bra problemlösnngsförmåga. Nu står branschen nför andra utmanngar form av nya reglerngar och krav från omvärlden. Pa Warnerman Head of Group Operatons & IT, SEB Vlka är de vktgaste t-utmanngar som verksamheten står nför just nu? Oavsett om du träffar dn personlga bankkontakt eller möter SEB va nternet träffar du också på någon av våra t-lösnngar. För våra kunder är det tll exempel en självklarhet att v har öppet dygnet runt med hög tllgänglghet och säkerhet, eller att kunna göra sna bankaffärer oavsett var världen man befnner sg. Våra utmanngar består att ytterlgare öka vår effektvtet. Det gör v genom att ntegrera affärsprocesserna med nya t-lösnngar så att v möter våra kunders nuvarande och framtda behov av banktjänster. Hur kommer nya reglerngar och lagkrav att påverka era t-nvesterngar? De nya reglerngarna och lagkraven påverkar oss helt klart. V behöver utveckla och anpassa våra system och processer vlket naturlgtvs har en påverkan på våra t-nvesterngar. Att genomföra stora projekt som tll exempel SEPA kräver stora nvesterngar men det ger oss också möjlghet att effektvsera verksamheten och stärka vår marknadsposton. Och vktgast av allt är att SEB:s kunder fortsätter att ha förtroende för oss. Nya mötesplatser och socala meder ställer nya krav på företags och organsatoners t-stöd. Hur måste n anpassa er för att följa med den utvecklngen? Vktgast av allt är att SEB:s kunder fortsätter att ha förtroende för oss SEB har en bred närvaro socala meder. V har tll exempel ett SEB Newsroom, vår kundservce med mera fnns på Facebook lksom flera experter på Twtter och våra kontor är Geo-postonerade på Foursquare. Att v har en tydlg strateg krng dessa meder är en förutsättnng. V måste snabbt förstå våra kunders behov, för v vll fnnas där de befnner sg och vll vara. Framöver ser v att de mobla lösnngarna kommer att öka kraven på ntegraton mellan socala meder och våra egna teknska lösnngar. Tar n hänsyn tll mljöeffekter samband med t-nvesterngar? Så väl kunder som anställda ställer hö- gre krav på oss nom hållbarhetsområdet, därför arbetar v dedkerat med vårt mljöansvar. Vd tll exempel hårdvarunvesterngar kontrollerar v på ett övergrpande plan att leverantörerna har lämplg mljöcertferng och mljöredovsnng, men v ställer också mer detaljerade frågor om tll exempel energförbruknng, tllverknng och återvnnng. V prorterar produkter med vedertagen mljömärknng (exempelvs Energy Star och TCO). När det gäller t-drft tar v dessutom särsklt hänsyn tll exempelvs vrtualserngsmöjlgheter. Det här är också ett område där v aktvt arbetar för att ställa hårdare krav, både på våra leverantörer men också våra nterna utvecklngsprojekt. Chrster Cragnell CIO, Swedbank Vlka är de vktgaste t-utmanngar som verksamheten står nför just nu? Swedbank är en fas av bland annat effektvserng och konsolderng, vlket nnebär att v har stora behov av utvecklngsnsatser både nom verksamheten och nom applkatons- och nfrastrukturområdena. På I vår teknska konsolderng är mljöfrågan central och går hand hand med vårt effektvserngsmål affärsutvecklngssdan handlar det om att fortsätta utveckla lösnngar för kundmötet, det vll säga rådgvnngsstöd samt nternet- och moblbankslösnngar. På effektvserngsområdet handlar det om översyn av nterna processer som sn tur kommer att leda tll systemutvecklngsbehov och samordnng av våra svenska och baltska applkatoner och verksamheter. Inom t-nfrastrukturområdet ska v konsoldera våra teknska mljöer Sverge och de baltska länderna och på så vs mnska antalet plattformar och datahallar. Hur kommer nya reglerngar och lagkrav att påverka era t-nvesterngar? Regelverk och lagkrav måste alltd prorteras och dessa tenderar att ställa allt mer komplexa krav på bankernas mljöer och nformatonsstrukturer. Just nu arbetar v med att utveckla lösnngar för att få regelefterlevnad på Basel III-, Solvens II- och Consumer Credt Drectveskraven. Utvecklng för regelverksanpassnng motsvarar crka procent av vår utvecklngsportfölj. I samband med dessa anpassnngar försöker v även skapa verksamhets- och affärsnytta. Nya mötesplatser och socala meder ställer nya krav på företags och organsatoners t-stöd. Hur måste n anpassa er för att följa med den utvecklngen? I dag använder v socala meder som tll exempel bloggar, wks och chatforum. V har nylgen börjat nföra nterna så kallade collaboraton workspaces. Utvecklngen på området följs noga och v utvärderar fortlöpande nya företeelser där våra kunder befnner sg eller kan tänkas befnna sg framgent. Inte mnst ntegratonen mellan medarbetarnas t-stöd och kundernas t-stöd, och hur denna konvergerng kommer att se ut och fungera, är en ntressant och spännande frågeställnng. Tar n hänsyn tll mljöeffekter samband med t-nvesterngar? Gunnar Frödeberg It-chef, Folksam Ja, absolut. V har bland annat nfört vdeokonferensmöjlgheter som väsentlgt reducerar vårt resebehov. Ett annat exempel är att alla utvecklngsprojekt nnehåller kontrollfrågor som behandlar mljöaspekten och som måste besvaras nnan projektet kan få starta. I vår teknska konsolderng är mljöfrågan central och går hand hand med vårt effektvserngsmål. Genom att etablera en ny och mer energeffektv datahallsstruktur kombnaton med ökad vrtualserng kommer v att mnska både vår elkonsumton och koldoxdgenererng. Vlka är de vktgaste t-utmanngar som verksamheten står nför just nu? Folksam lksom många andra försäkrngsbolag har en hstora av tdg datorserng. Det gör att v dag har en system- park som många stycken är gammal. Genom att byta ut valda delar sktar v på att få en högre kostnadseffektvtet och förändrngshastghet. Hur kommer nya reglerngar och lagkrav att påverka era t-nvesterngar? V tror att de påverkar, men v har ett arbetssätt där v försöker väva hop nya lagkrav och reglerngar med annan affärs- och verksamhetsutvecklng, det kan tll exempel handla om att effektvsera rapporterngsprocesser. På det sättet drar v nytta av de nya myndghetskraven stället för att enbart se dem som regler och lagkrav som v är ålagda att nföra verksamheten. V drar nytta av de nya myndghetskraven stället för att enbart se dem som regler och lagkrav

7 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Bank & Försäkrng Februar och en utmanng Nya mötesplatser och socala meder ställer nya krav på företags och organsatoners t-stöd. Hur måste n anpassa er för att följa med den utvecklngen? V behöver anpassa oss, de nya socala mederna har nneburt att både företag och prvatpersoner börjat kommuncera på ett helt nytt sätt. V behöver fnnas på den marknadsplatsen. Tll vssa delar fnns v redan där, men det är helt klart ett utvecklngsområde. Tar n hänsyn tll mljöeffekter samband med t-nvesterngar? Ja, defntvt. Folksam har en lång tradton av mljötänkande som genomsyrar hela t-området. Det handlar både om klassska mljöfrågor som tll exempel att ta hänsyn tll återanvändbarhet PC-upphandlngar men det rör även frågor som energbesparande vrtualserng där v lgger långt framme. Det här är ett område som kommer att bl ännu större och omfatta fler t-relaterade områden framtden. Teja Engman Chef Operatng Offcer, Ålandsbanken Vlka är de vktgaste t-utmanngar som verksamheten står nför just nu? Ålandsbanken har under det senaste året påbörjat konsolderngen av de t-lösnngar som v har Sverge och Fnland. Ett delmål konsolderngen når v under våren när v tar bruk en ny lösnng för retal bankng och för nternetbank Sverge. En stor utmanng generellt är att nya lösnngar ska tas fram allt snabbare vlket är specellt vktgt när nya produkter lanseras. Tme to market ska gå snabbt och det ställer stora krav på både bankens och leverantörens projektorgansatoner samt kräver en flexbel systemlösnng som snabbt kan anpassas tll nya krav. Det gäller att kunna välja sådana lösnngar som håller också på längre skt Hur kommer nya reglerngar och lagkrav att påverka era t-nvesterngar? V har haft stora projekt form av Basel II, MFID och SEPA som v har nvesterat under den senaste tden. Inom EU fortsätter arbetet med ytterlgare harmonserng av bank- och värdepappersmarknaden vlket kommer att nnebära att t-nvesterngarna på området fortsätter. Myndgheterna kommer också att ställa nya krav på bankverksamheten som en konsekvens av fnanskrsen. Anpassnngar tll nya reglerngar och lagkrav utgör en betydande del av vår t-budget. Nya mötesplatser och socala meder ställer nya krav på företags och organsatoners t-stöd. Hur måste n anpassa er för att följa med den utvecklngen? V följer naturlgtvs ntresserat med utvecklngen som sker nom socala meder men försöker nte haka på allt som rör sg där ute. Det gäller att kunna välja sådana lösnngar som håller också på längre skt. För att kunna göra de rätta valen behöver v helt nya kompetenser nom tfunktonen. Tar n hänsyn tll mljöeffekter samband med t-nvesterngar? Mljöaspekten är vktg vår bank och v har tagt fram produkter där mljön är fokus. V har bland annat utvecklat ett specellt mljökonto där en del av räntan årlgen doneras tll olka mljöprojekt. Våra datahallar drvs tll största delen med el som produceras vndkraftverk och samband med nya nvesterngar beaktar v också effekten på mljön och försöker mnmera den. För att mnska på pappersanvändnngen utvecklar v funktonaltet där våra kunder kommer att få sna bankavtal dgtal form. V kommer även att ta bruk en lösnng vlken alla datorer på arbetsplatserna stängs av automatskt tll natten för att nte dra el onödan.

8 8 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Bank & Försäkrng Februar 2011 Nya regler ska täcka rsker Såväl banker som försäkrngsbolag står nför omfattande nya regelverk, som ska mplementeras nom de närmaste åren. Basel III och Solvens II betyder harmonserade regler nternatonellt och Europa och sätter fokus på bolagens förmåga att möta och täcka olka typer av rsker. Regelverk Text Crstna Lefland Utformnngen av Basel 3 är nne slutprocessen och Baselkommttén lade fram sna slutlga rekommendatoner december förra året. Regelverket nnebär nya globala standarder för bankers lkvdtet och kaptaltäcknng, det vll säga nvån på det egna kaptalet förhållande tll tllgångarna. Arbetet med att formulera förslaget har gått snabbt och reglerna ska börja gälla 2013 och vara fullt mplementerade 1 januar Basel III är en reakton på fnanskrsen. Det är mycket angeläget med regler som gör bankerna mer motståndskraftga mot oro på fnansmarknaden och att förebygga nya fnanskrser. V är mycket postva tll det arbete som sker och eftersom Sverge är ett av de länder som stter med Baselkommttén är v delaktga utformnngen av detta slutlga förslag, säger Ano Bunge, senor analytker på Fnansnspektonen. Förslag tll bndande EU-regler under våren Basel III är en nternatonellt framförhandlad rekommendaton, men nom EU kommer reglerna att bl bndande för medlemsländerna. Det huvudsaklga budskapet det nya regelsystemet är att det behövs mer och bättre kaptal hos bankerna för att bära eventuella förluster eftersom fnanskrsen vsat att kaptaltäcknngsreglerna Basel Senor analytker Ano Bunge, Fnansnspektonen. I och II vart otllräcklga. En nyhet är att det nya förslaget även nnehåller kvanttatva krav på bankers lkvdtet. Från Fnansnspektonens sda ser v klart behovet av stramare regler för kaptal och lkvdtet. Vktgt under processen har också vart att se tll att regelverket utformas så att det nte får oönskade effekter. Därför fnns under en övergångsperod möjlghet tll justerng av vssa av de mått som nförs, säger Ano Bunge. För svenska banker nnebär Basel III en anpassnng, men de har redan en mycket Det är mycket angeläget med regler som gör bankerna mer motståndskraftga mot oro på fnansmarknaden god poston för att möta kraven, framhåller Ano Bunge. Samtdgt är den svenska fnansbranschen beroende av vad som händer nternatonellt. Det gäller att tllsynen och reglerngen globalt är proaktv så att man förebygger en ny kollaps av de fnansella systemen framtden. Det kostar att anpassa sg tll de nya reglerna och det fnns en rsk att det blr dyrare att låna pengar. Men den effekten blr trolgen ganska begränsad Sverge. Dessutom måste man se tll helheten och vnsterna med fnansell stabltet är stora för skattebetalarna och hela samhället, framhåller Ano Bunge. Solvens II Försäkrngsbranschens svar på Basel är Solvens II, som blr en ny grundpelare för att beräkna kaptal och rsker för försäkrngsbolagen. Det är ett EU-drektv som medlemsländerna ska nföra sn lagstftnng årsskftet 2012/2013 och det är försäkrngsbolagen själva som ska htta egna beräknngsmodeller. Det fnns nget färdgt koncept för att räkna på kaptal och rsker. Branschen är expert på rskberäknng, men detta är ett mycket omfattande arbete och det gäller för försäkrngsbolagen att nte underskatta den td det tar att skapa dessa modeller, säger Jan Frtsch, enhetschef för operatv tllsyn på Fnansnspektonen. Han framhåller att svenska försäkrngsbolag är väl förberedda för stramare kaptalkrav. En utmanng kan bl att anpassa organsatonen tll tydlgare krav Enhetschef Jan Frtsch, Fnansnspektonen. på styrelsens ansvar för rskhanterngen. Att styrelsen har det yttersta ansvaret för att bedöma rsker och förvalta kaptalet partet tll dessa är förstås nget nytt, men Solvens II kräver nya rapporterngsrutner tll styrelsen. Operatva rsker En nyhet Solvens II jämfört med tdgare drektv och föreskrfter är att operatva rsker kvantferas. Operatva rsker är sådana rsker som företag nte utsätter sg för medvetet syfte att tjäna pengar. Det kan röra sg om externa eller nterna bedrägerer, datahaverer, brand eller översvämnng. Dessa kan vara svåra att beräkna och hantera. Kostnader från oväntade rsker belastar ju balansräknngen och täcks av eget kaptal. Målet är att synlggöra och kalkylera för de operatva rskerna så att man kan få över dem tll resultaträknngen stället, säger Jan Frtsch. Solvens II nnebär att regelverket för försäkrngsndustrn harmonseras hela Europa och branschen kommer att bl ännu mer gränsöverskrdande än den är dag. Det kan få postva effekter på utbud och prser, men nnebär också att det blr svårare för konsumenterna att överblcka marknaden. Det kommer att fnnas ännu fler aktörer, nte mnst nätbaserade, så det gäller verklgen för konsumenterna att kolla upp att just det försäkrngsbolag de är ntresserade av har alla tllstånd ordnng, framhåller Jan Frtsch.

9 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Bank & Försäkrng Februar Partnerskap och outsourcng med t-konsulter väntas öka Den globala trenden går mot att allt fler fnansella företag använder sg av konsultbolag för partnerskap och outsourcng. Det anser Bengt Blomberg, t-chef på Skanda Lv. It-konsulttjänster Text Henrk Norberg Trots att Bengt Blomberg anser att utvecklngen kommer att gå mot partnerskap och outsourcng, även för affärskrtska lösnngar, arbetar nte Skanda dag på det sättet. V arbetar nte med den typen av köpta helhetslösnngar på Skanda dag. Den främsta anlednngen tll det är att v har komplexa försäkrngslösnngar. Och nom det området fnns det fortfarande nte ett tllfredsställande utbud av standardlösnngar som möter våra behov, säger Bengt Blomberg och fortsätter: Men den globala trenden vsar tydlgt att helhetslösnngar kommer att bl allt vktgare framöver. Både för att Bengt Blomberg, t-chef på Skanda Lv. vnna kostnadsfördelar och även för att säkra teknsk spjutspetskompetens. V kommer att noga utvärdera de alternatv som står tll buds. Skanda använder dag främst konsulter för att kapa toppar och för att komma åt specalstkompetens. Inom det senare handlar det bland annat om kompetens nom Java, webbdesgn och arktektkompetens. Har ej ramavtal Sedan fnanskrsen har banker och försäkrngsbolag arbetat ntensvt med att kapa kostnader, så även Skanda Lv. Det har nneburt att bolaget har dragt ned på utvecklngstakten. Men att det fnns ett stort uppdämt nvesterngsbehov håller nte Bengt Blomberg med om. Jag ser nte att våra t-nvesterngskostnader kommer att öka nämnvärt. Men vsst fnns det t-nvesterngar som måste göras och som v kommer att genomföra. Har det blvt svårare att få tag på rätt konsulter och med konjunkturuppgången? För oss är det relatvt lätt att få tag den kompetens v behöver. Det tror jag beror på vårt sätt att arbeta långsktgt med konsultbyråerna, säger Blomberg. Skanda arbetar dag nte med ramavtal avseende t-konsulter. I stället har bolaget en gemensam konsultupphandlngsprocess där det fnns krterer över vad konsultbolagen ska uppfylla. Vsst fnns det kostnadsfördelar med nära samarbeten. Men jag tror nte att v nom den närmaste tden kommer att Den globala trenden vsar tydlgt att helhetslösnngar kommer att bl allt vktgare anamma ramavtal för t-konsulter. Anlednngen är att det är vktgare för oss att htta exakt rätt konsultprofl än att genom ramavtal få ner prset något. Tps tll konsulter Många konsultföretag hör av sg tll Bengt Blomberg för att sälja n sna lösnngar. För att de ska lyckas krävs, förutom rätt kunskap, även rätt tajmnng och rätt kontaktvägar. Vssa rnger alltför brett. Det är vktgt att säljarna är lyhörda och nte försöker pressa sg n alla lägen. Om de får feedbacken att tajmnngen nte är rätt så bör de respektera det, säger Bengt Blomberg. Emrc förvärvar fnancal SyStEmS ab för att göra dna kredtprocesser ännu lönsammare Genom förvärvet av Fnancal Systems AB stärker v vår poston som helhetspartner nom allt som rör kredtprocesser, tll kunder över 20 länder. Förvärvet utökar Emrcs kompetenser nom exempelvs leasng, vlket tllsammans med våra smarta processer och effektva system kan skapa stora besparngar kredtprocesserna. För det är just det där bakomlggande, det som ngen egentlgen ser, som är den avgörande skllnaden när det handlar om att bygga lönsamhet hos banker, fnansbolag och andra kredtgvare. Och det bakomlggande, det är det v kan. V är nu nordens ensklt största leverantör av system och tjänster för kredtgvnng. Storleken är gvetvs tll godo för alla våra kunder. V kan erbjuda dem ännu kortare tme to market när de sjösätter nya tjänster och lösnngar. V kan erbjuda dem bred och djup kunskap om ntegrerade front/back-system för alla tänkbara kredtprodukter. Och v kan följa med och stötta dem deras expansoner andra länder. Våra utvecklare och konsulter kan göra även dna kredtprocesser mycket smdgare, enklare och snabbare. Mer lönsamma och med fullständg kontroll på rskerna. Rng Joakm Dahlgren, Koncernchef och VD på Emrc, på tel så ska han se tll att du får den partner och de kredtprocesser som du behöver. Emrc AB Kungsbron 2, Stockholm Tel: emrc.se

10 10 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Bank & Försäkrng Februar 2011 Vktgt nse rsker med nya regelverk Svenska banker och försäkrngsbolag står starka den nternatonella konkurrensen efter fnanskrsen. Men det gäller att nya, stramare regler nte hämmar deras flexbltet och leder tll ökad byråkrat. Det framhåller Kent Erksson, professor på Centrum för Bank och Fnans på KTH. Framtdens bank Text Crstna Lefland Fnanskrsen har tvngat fram nya regelverk som ska bevara stablteten på de fnansella marknaderna och förhndra nya haverer. Inom EU utökas övervaknngen och kraven skärps på detaljerade rapporter och kontrollsystem. Ett problem är att nsatserna som görs Europa är dålgt koordnerade med dem som planeras USA och nte alls koordnerade med Asen, där tllväxten dessutom är enorm. V har en helt ny stuaton på de fnansella marknaderna dag och står nför omfattande omstöpnngar. Tanken bakom regelverken är goda, men det fnns rsker också. Om regelverken är alltför detaljerade kan det resultera att v fastnar ett reglerngsträsk. Dessutom fnns en rsk att europeska banker bakbnds relaton tll USA, som kommer med en annan lagstftnng, säger Kent Erksson, som nylgen kommt tllbaka tll Sverge från USA, där han vart gästforskare vd Stanford Unversty Kalfornen. Insktsfulla myndgheter Kent Erksson betonar att Fnansnspek- Professor Kent Erksson, KTH. tonen och Rksbanken Sverge, som ansvarar för tllämpnngen av nya regelverk, har stor nskt fnansbranschens behov och arbetar nära samarbete med sektorn för mnska eventuella negatva effekter av nya regler. Just Sverge har v mycket bra reglerngsmakare och tllsynsmyndgheter, som förstår vkten av en klok tllämpnng av reglerna. Men Sverge är en del av ett större sammanhang och det återstår att se om den svenska konkurrenskraften påverkas av ett tungrott system, säger han. Svenska banker står dag mycket starka och har goda förutsättnngar att även fortsättnngen hävda sg på den globala arenan, förutsatt att de nte tyngs ned av en alltför byråkratsk reglerng, menar Kent Erksson. Bankerna var tdgt ute med välanpassade, smarta nfrastrukturlösnngar som gro och bankclearng och är dag världsledande på nternetbank. Det är nte förrän man kommer utomlands som man förstår hur enormt bra det svenska banksystemet fungerar, även jämfört med andra välutvecklade länder. De effektva modeller som utvecklats av de De effektva modeller som utvecklats av de svenska bankerna har en enorm exportpotental svenska bankerna har en enorm exportpotental som är klart underutnyttjad, säger Kent Erksson. Samarbeta nternatonellt Det är också vktgt för de svenska bankerna att htta globala samarbetspartner, så att de kan behålla sna företagskunder när dessa expanderar nternatonellt. Hur bra de svenska bankerna än är kan de vara ganska okända många länder och valet av bank styrs ofta av hur välbekant den är för kunden. Sverge är en lten naton och utlandet är det många som aldrg har hört talas om de svenska bankerna. I dag sker de svenska företagens tllväxt allt större utsträcknng nternatonellt och det är helt avgörande för de svenska bankerna att anpassa sg tll sna kunder. Men jag har goda förhoppnngar om att svenska banker kommer att hänga med utvecklngen, säger Kent Erksson. Konkurrenskraften hos svenska banker är avgörande för hela samhället. Ju mer utvecklat ett samhälle är, desto större del av tllväxten och välståndet bärs fram av fnansmarknaden, betonar Kent Erksson. Det är oerhört vktgt med välfungerande fnansella system och starka aktörer nom bank och fnans. Det går nte att överdrva betydelsen av en bärkraftg och sund fnansmarknad. Det moderna samhället ställer allt högre krav på dg som fnansell aktör. Med en IT-plattform och processtöd som ser tll att hela systemet fungerar, både säkert och effektvt, kan du lägga all energ på att utveckla dna kunder och göra goda affärer. TryggheT kommer underfrån Cerdo Bankpartner erbjuder bank- och fnansmarknaden heltäckande admnstratva tjänster nklusve IT-stöd och processutvecklng.

11 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Bank & Försäkrng Februar Planerngsarbete A och O för lyckad outsourcng Outsourcng kan vara ett kraftfullt verktyg för att effektvsera verksamheter och sänka kostnader. Men det gäller att ta sg an det hela med båda fötterna på jorden är man nte tydlg och noggrann rskerar man att skaffa sg svårgheter stället för att lösa dem. Outsourcng Text Sandra Ahlqvst En av de största anlednngarna tll att outsourca har tradtonellt vart kostnadsoptmerng. Trots detta nnebar fnanskrsen en kraftg nedgång även för outsourcngndustrn och det är först under senare td som utvecklngen på allvar har börjat peka uppåt gen. Nordens största bank Nordea valde, tvärtemot trenden, att nte mnska sn outsourcng under fnanskrsen. Anders Berg, Manager Strategc Partnershps på Nordea IT, tror att anlednngen är att banken expanderar långsktgt. Det som framförallt bromsar hastgheten på outsourcng är snarare att v vll att jobbet ska bl grundlgt gjort. När kompetensöverförngen är hamn och de Anders Berg, Manager Strategc Partnershp, Nordea IT. menar Berg, och där får han medhåll av Nordeas Head of Group IT, Tapo Saarelanen. Att ta ett beslut om outsourcng nnebär att du måste granska det aktuella området på ett sätt som antaglgen aldrg annars hade gjorts. Det är en nödvändghet för att man ska kunna dentfera de områden som behöver nydanas och för att på ett konkret sätt kunna förmedla precs vad det är man vll ha ut av sn samarbetspartner. Man synar sn egen verksamhet sömmarna, vlket är utvecklande och kan förbättra både kompetens och kvaltet, förklarar Saarelanen. Saarelanen anser att det fnns flera element som är vktga att ta hänsyn tll om man ska få ut det mesta av ett samarbete eller ett konsultuppköp: Tapo Saarelanen, Nordeas Head of Group IT. nte lka stor roll dag. Det som stället är angeläget är kvaltet, lyhördhet och flexbltet. Den här typen av krterer gör att det främst blr aktuellt att anlta leverantörer med vlka det redan fnns ett etablerat samarbete. Både Tapo Saarelanen och Anders Berg framhåller att outsourcng är mer komplext än vad man kan tro; de poängterar att det handlar om att bygga relatoner och skapa tllt. Vnsterna av ett bra samarbete kan bl stora och spela en vktg roll utvecklng av tjänster och produkter. En bank är en komplex t-arktektur och ska något av våra applkatonsområden outsourcas kräver det att v har ett fortlöpande kompetensutbyte mellan oss och vår partner. Detta är en nvesterng som är Knut Olav Høeg, Group CPO, Storebrand. Kontakten mellan bolaget och dess olka samarbetspartner är tät och kraven tydlga. Knut Olav Høeg, Group CPO vd Storebrand, förtydlgar att det är vktgt att en outsourcngpartner arbetar på ett proaktvt sätt. För oss handlar outsourcng dels om kostnadsoptmerng och dels om att förbättra kvaltet. Därför är en vktg aspekt hos våra samarbetspartner att de på eget ntatv arbetar för att lyfta vårt företag och flytta fram våra postoner på marknaden. Høeg poängterar att outsourcng nte alltd är svaret, utan att det är väsentlgt att även utvärdera de möjlgheter som fnns n-house. Outsourcng kan ofta ge skalfördelar men nnebär nte nödvändgtvs en kostnadsbesparng. Innan v outsourcear en tjänst ser v över marknadens olka alternatv. Httar v några som passar våra behov skckar v ut en offert, nnan v nleder förhandlngar. V eftersträvar en balans; kan v ordna en bättre och mer modern mljö själva så gör v stället det. verksamheter man outsourcat fungerar väl, då ger man sg på att planera nästa bt. Går man för fort framåt sätter man stora värden på spel, konstaterar han. Granska aktuellt område Planerngsbten är på många sätt A och O, Det allra vktgaste är förstås att rätt kompetens fnns att tllgå, men mnst lka vktgt är också att partnerföretaget har en förståelse för vår företagskultur och våra processer. När v först började med outsourcng var kostnadsbesparngar en central aspekt, men den spelar väl värd för att mnmera rskerna, fastslår Berg. Kontnuerlgt arbete Norska Storebrand äger SPP Lvförsäkrng AB, och nom koncernen är outsourcng ett kontnuerlgt sätt att arbeta. Det gäller att ha löpande överskt över både nya alternatv och redan etablerade samarbetspartner Många vktga aspekter Att outsourca delar av sn verksamhet är nte på något vs en solerad händelse, tvärtom är det på många sätt en utmanng för att få ut det mesta av samarbetet och det fnns ett stort antal aspekter att ta hänsyn tll. Förutom prsfördelar söker v exempelvs bra leveransförmåga, kunnghet och säkerhet. Dessutom är det av stor betydelse att företagskultur och arbetssätt stämmer överens med våra egna. För oss är tll exempel samhällsansvar ett absolut krav sedan många år tllbaka. Det kan röra sg om att våra partner ska vara mljöcertferade eller använda grön el. De senaste åren har nneburt en avsevärt hårdare prspress för branschen, vlket på många håll har nneburt en lägre vlja att outsourca och nvestera, även om branschen nu pekar starkt uppåt gen. Outsourcng är som sagt nte en engångsaffär, utan det gäller att ha löpande överskt över både nya alternatv och redan etablerade samarbetspartner. Först då kan man vara säker på att utnyttja de möjlgheter som fnns tll fullo, konstaterar Knut Olav Høeg.

12 12 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Bank & Försäkrng Februar 2011 Betala med moblen snart här Genom att utnyttja mobl datatrafk kommer realtdsbetalnngar va moblen snart att vara vardag. Just nu fnslpar bankerna som bäst konceptet för en planerad lanserng närmare årsslutet. Mobla betalnngar Text Chrstna B. Wnroth Trots att Sverge är ett land med en hög nternetmognad har mobla betalnngar ännu nte slagt genom. Länder som Kenya har ett moblt betalsystem på plats, så varför nte Sverge? Thomas Glmstedt, affärsutvecklare på SEB, förklarar: Tll skllnad från Kenya har Sverge ett extremt välutbyggt kortnätverk samt en hög kortvana bland användarna. Tllsammans med Fnland, Norge och Danmark lgger Sverge högst världen vad gäller kortköp. Trenden Thomas Glmstedt, affärsutvecklare på SEB. går dessutom mot att allt fler korttransaktoner regstreras för lägre belopp. Vd Pont of Sale, det vll säga köp som sker butk vd en kassaapparat, är kortbetalnng den domnerande modellen och här är behovet av en ny betalmodell mndre akut. Men för betalnngar mellan prvatpersoner, samt för näthandel, ser affärsutvecklarna ett uttalat behov av ett smdgare betalsystem. Genom att ntroducera mobla betalnngar person tll person kommer en stor del av kontanthanterngen mellan prvatpersoner att försvnna, säger Glmstedt. Moblnumret kopplat tll kontot En stor del av utvecklngen nom mobla betalnngar fokuserar på NFC-teknk (Near Feld Communcaton) som använder SIM-kortet som säkerhetsbärare. Ett sådant standardserngsprojekt drvs bland annat av EPC (European Payment Councl). Denna lösnng förutsätter dock att kedjan av nvolverade aktörer som telekomoperatörer, banker samt en helt ny aktör som kallas för Trusted Servce Manager kan komma överens om en affärsmodell där alla tjänar på konceptet. Men Sverge går bankerna sn egen väg: Det svenska ntatvet för en mobl betallösnng bygger på dén om moblen som en lten dator där v använder en lknande säkerhetsmodell som för tradtonell datortrafk. Det gör affärsmodellerna mycket enklare. Attraktvteten med mobla betalnngar bygger på en uttalad användarvänlghet. Betalaren ska nte behöva fundera på vlken bank mottagaren har, utan genom att ange en persons moblnummer ska pengarna automatskt betalas tll abonnemangsägarens konto. För att skapa en snabb, påltlg, säker och robust tjänst arbetar de svenska bankerna tllsammans med Bankförenngen, för att kunna lansera mobla betalnngar även Sverge. En av svårgheterna är att skapa betalnng realtd. Inom samma bank är det ett mndre problem, men mellan Betalaren ska nte behöva fundera på vlken bank mottagaren har olka banker behöver utvecklarna tänka tll. I dag vet man nte exakt vlka säkerhetsbrster som kommer att fnnas, men v vet att en mobl egentlg menng är en lten dator med samma utmanngar på säkerhetsområdet som en tradtonell dator och där kommer v att htta bra lösnngar, fastslår Glmstedt. Om allt löper enlgt plan kommer mobla betalnngar att kunna lanseras mot slutet av V växer och söker fler passonerade managementkonsulter Att vara managementkonsult på Acando handlar om att utveckla våra kunders verksamhet och tllsammans skapa värden och hållbara lösnngar för framtden. V jobbar team, med ett högt tempo för att skapa resultat, och odlar en utpräglat skandnavsk kultur. Låter det som världens fnaste jobb? Sannolkt! Ansök dag på V söker konsulter nom flera områden. Ann-Sofe, Acando. Acando s a consultancy company that n partnershp wth ts clents dentfes and mplements sustanable busness mprovements through nformaton enabled by technology. Acando provdes a balance of hgh busness value, short project tmes and low total cost. Acando s annual turnover s about EUR 160 mllon and the Group employs approxmately 1,100 professonals n sx European countres. Acando s lsted at NASDAQ OMX Nordc. Acando s corporate culture s based on three core values: Team sprt, Passon and Results.

13 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Bank & Försäkrng Februar Pensonsavgångar kan ge konsultbrst på stordatorsdan I dagsläget har bankerna nga problem att fylla behovet av externa t-konsulttjänster. Ett uppseglande problem är dock pensonsavgångarna på stordatorsdan som kan leda tll brst på konsulter. It-konsulttjänster Text Clas Lewerentz De flesta banker har stora t-avdelnngar med ambtonen att täcka de kompetenser som behövs n-house. Samtdgt fnns ett stadgvarande behov av att komplettera med externa konsulttjänster. Gunnar Wkström, Purchasng Manager IT på Swedbank, delar n t-konsultbehovet tre huvudkategorer. Dels är det konsulter tll det system som v har köpt en gång tden, dels är det expertkompetens då v söker nya lösnngar. En tredje kategor är resurskonsulter för att jämna ut toppar verksamheten på t-sdan. De kompetenskategorer som domnerar dag på upphandlngssdan är Så smånngom börjar det tppa över pensonskanten vlket kommer att nnebära en rsk för kompetensbrst Swedbanks fall projektledare, utvecklare, arktekter samt testledare och testare. Färre och mer omfattande ramavtal Konsultbehovet har vart tämlgen konstant de senaste åren, säger Margareta Baunge, Purchasng Manager på Swedbank. Av admnstratva och praktska skäl försöker banken styra utvecklngen mot ramavtal snarare än kortare konsultavtal med olka specalster. V försöker styra beställarna tll dessa avtal och den trenden kommer att fortsätta. Trenden är också att v försöker mnska antalet ramavtal och använda leverantörer som kan erbjuda många olka typer av tjänster. Ensklda resurstoppar kan uppstå då och då under året. Därför vll v ha ramavtal med större leverantörer som har hög leveransförmåga och en Gunnar Wkström, Purchasng Manager IT, Swedbank, och Margareta Baunge, Purchasng Manager, Swedbank. bredd kompetensen så att v snabbt kan avropa resurskonsulter vd behov, framhåller Margareta Baunge. Gunnar Wkström delar n resurskonsulterna två delar. Den ena delen handlar om underhåll av befntlga plattformar och applkatoner. Den andra delen är nyutvecklng eller utvecklng av befntlga applkatoner. I det senare fallet är det verksamheten som drver på, vlket har med den allmänna trenden på marknaden att göra och de lösnngar som levereras. Det kan tll exempel gälla en ny och kundvänlgare funktonaltet. Efterfrågan på stordatorkompetens Generellt har bankerna dag nga problem att upphandla t-kompetens, säger Gunnar Wkström, men stuatonen kan se annorlunda ut längre fram. Det v vet är ett uppseglande problem är den gamla stordatorlösnngen, vlket gäller alla banker. De flesta konsulter som sysslar med detta är dag 50 år och uppåt. Så smånngom börjar det tppa över pensonskanten vlket kommer att nnebära en rsk för kompetensbrst på stordatorsdan. För några år sedan trodde alla att Cobol-progammerare skulle vara ute. Men så upptäcktes det att de här gamla systemen kommer leva längre än man först trodde. Helt plötslgt vände trenden och det blev en efterfrågan på sådan kompetens, tllägger Margareta Baunge. Det fnns dag nget strategskt beslut att avveckla de här gamla plattformarna. Som motor för transaktoner och bankernas centrala system kommer de att spela en roll under lång td framöver, avslutar Gunnar Wkström. teto.se/bank Hur når du dna bankkunder? Möt dem där de är. Genom att ntegrera web och mobl med ett tradtonellt utbud får banker chans tll nya ntäktsströmmar samtdgt som man möter kunderna på deras vllkor. Knowledge. Passon. Results.

14 14 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Bank & Försäkrng Februar 2011 Förbud mot tlläggsavgfter problematskt för handeln men ny teknk på väg för snabbare betalnngar Förbudet mot tlläggsavgfter på kortköp Sverge tllkom samband med nförandet av Betaltjänstdrektvet. Medlemsländerna kunde själva välja hur de vlle lagstfta. I Sverge valde man att nföra ett förbud. Förbudet verkar mot ett kontantlöst samhälle, menar Bengt Nlervall, betalansvarg på Svensk Handel. Betalnngslösnngar Text Chrstna B. Wnroth Förbudet mot tlläggsavgfter har lett tll att vssa handlare vägrar ta kortbetalnng på belopp under 50 kronor. Men enlgt Nlervall borde debatten krng mndre kontantanvändnng lyftas tll ett resonemang krng effektvare betalnngsalternatv och rmlgare avgftsstrukturer. I dag görs 70 procent av alla köp handeln med kort. Resterande köp sker genom kontant betalnng av främst små köp. Så länge små köp är en förlustaffär för handlaren kommer kontanter att föredras framför kortbetalnng. Kostnaden för bankkort lgger från 75 öre upp tll tre kronor per transakton. På betal- och kredtkortsbetalnngar betalar handlaren dessutom 1-3 procent på köpesumman. Vd ett kredtkortsköp av en kvällstdnng på elva kronor är avgften långt från partet med kostnaden/rsken för transaktonen. Handlaren gör en förlustaffär. Ett sätt bort från kontanthanterngen vore att få handlarna med sg. Vägen dt går va alternatva affärsmodeller, rmlga avgfter och en ökad konkurrens krng nlösen. Om små köp gjordes med kort skulle volymöknngen kunna kompensera lägre avgfter. Snabbare och smdgare En annan krtsk faktor vd små köp är smdghet. För att snabba upp betalnngarna tttar v på Dp and Go. Teknken skulle tllåta köp under 200 kronor genom att endast doppa kortet kortläsaren och fungera upp tll fem gånger rad nnan pnkod behövs. Det begränsar rsken tll tusen kronor. Utvecklngen av mobla betalnngar och NFC-teknk skulle också kunna snabba upp betalnngarna. Förbudet mot tlläggsavgfter på kortköp verkar mot ett kontantlöst samhälle, menar Bengt Nlervall, betalansvarg på Svensk Handel. Butker som har rätt säkerhet sn korthanterng har alltd en garanterad betalnng, säger Torbjörn Furubjelke, Nordea. Med mobltelefonen som en mobl plånbok skulle det gå snabbare. Lösnngen förutsätter dock kostsamma nvesterngar och nya affärsmodeller där alla tjänar på affären. I takt med att fler köp flyttas från analoga tll dgtala betalnngar, blandas också allt fler aktörer n transaktonen då systemet omfattar allt från bredband tll mobla nät, betalväxlar, processorer och banker, där ngen äger helheten. Om systemet krackelerar står försäljnngen stll och samhället går mste om en rad ntäkter. Här efterfrågas någon som borde ta ett övergrpande ansvar för att säkerställa drftsäkerheten och ställa krav på aktörerna kedjan, fastslår Nlervall. Säkrare med kort Torbjörn Furubjelke arbetar med produkt- och affärsutvecklng för kort på Nordea. I World Payments Report ntar Sverge en särställnng västvärlden: 2008 ökade elektronska betalnngar med 14 procent samtdgt som kontanterna mnskade. Kort är säkrare än kontanter, nte mnst eftersom butks- och personrån mnskar. Och så länge kortkunden är aktsam med kort och pnkod, får man alltd tllbaka pengarna för en obehörg transakton. Chpkorten är absolut säkrare än magnetkort. Den svagaste länken kedjan är hur kortet hanteras så att det nte hamnar orätta händer. Våra dynamska chp, där nformatonen förändras över kortets lvslängd, är väldgt säkra och är från år oblgatorska nom EU. Ett europakort Angående förbudet mot tllläggsavgfter anser Furubjelke det märklgt att ett EU-drektv, som syftar tll att harmonsera betalsystemet, tllåter de ensklda natonerna att besluta om spelreglerna krng tlläggsavgfter. Om små köp gjordes med kort skulle volymöknngen kunna kompensera lägre avgfter I Sverge har v nte sett tlläggsavgfterna som ett stort problem, utom hos vssa flygbolag som tar ut tlläggsavgfter helt utan proporton tll den avgft de betalar tll banken. Men då flygbolagen har rätt att välja annat lands lag undkommer de det svenska förbudet. I avgftsstrukturen för kort lgger att butker som har rätt säkerhet sn korthanterng alltd har en garanterad betalnng, även vd bedrägerer eller om kortkunden nte betalar sn faktura. Den rsk som detta nnebär står kortutgvande bank för, och för det betalar den nlösande banken en avgft tll utgvaren. Denna avgft är sn tur en av de kostnader som nlösaren baserar butkens avgfter på. Att ändra den strukturen grunden skulle endast leda tll färre kortbetalnngar och högre kostnader för både butker och kortkunder. Men, skulle det vsa sg att förbudet mot tlläggsavgfter bdrar tll att kontanthanterngen ökar, kan det bl aktuellt att anpassa avgfterna för små köp. Ett annat sätt att stödja lågvärdesbetalnngar är att få betalnngen att gå fortare. Kontaktlösa betalnngar utan pnkod, är en möjlghet. Ett är dock säkert: kort som ersättnng för kontanter är här för att stanna. Plastkort eller nte återstår att se. Det ska bl spännande att se när kortet flyttar n moblen och om något av ntatven för ett europeskt bankkort lyckas ta upp konkurrensen med de etablerade kortvarumärkena, avslutar Furubjelke.

15 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Bank & Försäkrng Februar Enklare och konkurrenskraftgare betalnngstjänster Europa I EU:s vson om en gemensam marknad ngår SEPA, ett gemensamt område för betaltjänster där grerngar, autogro och kortbetalnngar är först ut. På skt är ambtonen att utveckla en gemensam plattform även för e-handel, e-fakturor och mobla betalnngstjänster. SEPA Text Clas Lewerentz Tanken med SEPA (Sngle Euro Payments Area) är att det ska vara lka enkelt för prvatpersoner, företag och andra ekonomska aktörer Europa att röra sg med kaptal över gränserna som nom det egna landet. Även om SEPA handlar om eurobetalnngar så är EU-länder med egen valuta, som exempelvs Sverge, samt länder som Norge, Island, Lechtensten och Schwez delaktga samarbetet. Det är en fråga om att vara konkurrenskraftg och att vara med på den europeska bankkartan, säger Lef Trogen, Lef Trogen, Bankförenngen. chef för avdelnngen Fnansell Infrastruktur på Bankförenngen. Lönebetalnngar på SEPA-vs Arbetet med SEPA består huvudsak av tre delar: SEPA-grerng, SEPA-autogro och SEPA-kortbetalnng. Bankförenngen samordnar de svenska bankernas arbete med anpassnngen tll det nya regelverket. Sverge kommer fortfarande ha kvar stt natonella betalnngssystem för kontotll-kontobetalnngar och grerngar, men framåt 2020 måste det svenska betalnngssystemet vara så transparent att de tjänster som fnns är anpassade tll SEPA, klargör Lef Trogen. En första mlstolpe SEPA-anpassnngen uppnåddes januar 2008 då den enklaste typen av betalnng, med ett begränsat antal tecken, blev möjlg att göra från ett bankkonto tll ett annat på samma sätt hela Europa. Den vdareutvecklng som det nu arbetas på är att kunna skcka en betalnng med mer nformaton så att du kan betala tll exempel löner och pensoner på SEPA-vs, berättar Lef Trogen. Låt moblkameran betala dna räknngar Danske Bank genomförde under mtten av 2010 en analys av kund ernas behov av mobla tjänster. Resultatet vsade att kunderna vll kunna hantera sn vardagsekonom även när de nte stter vd en dator, tll exempel genom sn mobltelefon. Under februar lanserades Danske Banks moblbank för Phone och Androd. Förutom de funktoner som behövs för att hålla ordnng på sn vardagsekonom, nnehåller moblbanken en nyhet som gör det enklare att betala sna räknngar. V vll att funktonerna moblbanken ska fungera en mobl mljö där man ständgt är på språng. Därför har v utnyttjat några av de specfka egenskaper som redan fnns moblerna, som exempelvs moblkameran, säger Danel Wahlström, Onlne Manager Danske Bank. Danske Bank är först ut bland bankerna med fotofunktonen sn moblbank. Genom att använda moblkameran slpper användaren mata n långa OCRnummer, belopp och kontonummer vd betalnng av Bank- och Plusgroräknngar. Moblbanken är bara ett steg den satsnng Danske Bank gör. Utvecklngen är enorm och fler nyheter är att vänta framöver när det gäller banktjänsterna på nternet, och hur bankrelatonen kan bl enklare för kunderna. Ett vktgt led satsnngarna på nya tjänster är att nvolvera kunderna. Ett exempel på detta är de önskemål som kommt från bankens kunder krng att kunna logga n moblbanken med en pnkod. V tttar nu på en förenklad nloggnngslösnng. V kommer att lyssna Kort ska kunna användas tll betalnngar och uttag alla länder regonen Säkrare kontoöverförngar Den 1 august 2010 trädde två nya lagar kraft Lagen om betaltjänster och Lagen om obehörga transaktoner med betalnngsnstrument. Med SEPA:s regelverk blr det nu betydlgt effektvare, snabbare och säkrare att göra en kontoöverförng mellan två länder. De som påverkas mest av SEPA dag är företagen. Där ser v en klar förbättrng med smdga betalnngstjänster. För prvatkunder är det kortområdet som påverkas första rummet. Kort ska kunna användas tll betalnngar och uttag alla länder regonen på samma sätt som hemma. Det förutsätter att både kort och kortläsare uttagsautomater och butkstermnaler är SEPA-anpassade, vlket de flesta är Sverge dag, framhåller Lef Trogen. Svenska banker framkant Om v tttar framåt fnns det förhoppnngar om att utveckla effektva tjänster över landgränserna även nom e-handel, e-fakturatjänster och mobla betalnngstjänster. Det svenska bankväsendet har kommt långt med elektronska lösnngar för betaltjänster för såväl prvatpersoner som företag. V ser gärna att e-faktura och e-handelstjänster blr en del av SEPA. Inom de nordska länderna fnns dag en vlja att uppnå detta. Både bankndustrn och EU-kommssonen har uttryckt önskemål om att ha ett regelverk för elektronsk fakturerng över landgränserna senast 2020, avslutar Lef Trogen. Danel Wahlström, Onlne Manager Danske Bank. mycket på kunderna när det gäller vlka funktoner som ska utvecklas, lovar Danel Wahlström. Card And Payment Soluton AB V deltar och drver projekt nom områden som e-payment, EMV, Chp och moble V har specalster som hjälper våra kunder nom hela betalområdet. Vår målsättnng är att v har drekt kontakt med Dg som kund. Därgenom får Du rätt kompetens tll rätt uppdrag. V ser fram emot Dtt samtal, så kan v ta nästa steg mot lyckade projekt. V är ett neutralt konsultföretag. Allansor Caps, Vasagatan 38, Stockholm Tel: +46 (0)

16 16 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Bank & Försäkrng Februar 2011 Handelsbanken: För det första stter rskkulturen väggarna Att Handelsbanken stod stadgt under fnanskrsen har flera förklarngar. Den vktgaste är att bankens rskkultur stter väggarna. Det anser rskchefen Rolf Marquardt. Men även Handelsbanken har ändrat stt rskarbete efter krsen. Rskhanterng Text Henrk Norberg För bankerna började fnanskrsen hösten 2007, ungefär ett år nnan Lehman Brothers kollaps. Det var då som kredtspreadarna började skena med följd att lkvdteten nästan fullständgt dog delar av kredtmarknaden. Sedan blev det lugnare ett tag nnan krsen på nytt tog fart och kredtmarknaden frös tll s. Handelsbanken gck relatvt helsknnad genom krserna. En vktg förklarng tll det var bankens rskarbete som bdrog tll att högrskprojekt lyste med sn frånvaro. Som jag ser det fnns två förklarngar tll att v klarade oss väl. För det första stter rskkulturen väggarna. För det andra är v en snabbfotad organsaton, Rskchef Rolf Marquardt, Handelsbanken. säger Rolf Marquardt, chef för Central Rskkontroll på Handelsbanken. Att rskkulturen stter väggarna nnebär tll exempel att de som gör affärer också har ansvar för rsken. Och det snabba fotarbetet hänger hop med hur Handelsbanken organserat sn verksamhet. Affärsenheterna har både mandat och fullt ansvar och det gör att de agerar snabbt. Inom central rskkontroll följer v rskerna både lokalt och på övergrpande nvå. V har också ett nära samarbete med treasuryavdelnngen, vlket var en tllgång under krsen. Med fact hand, vad borde n ha gjort annorlunda? V klarade oss bra, så på det sättet har v lte att ångra. Den stora lärdomen, som återgen bekräftades, är att v ska hålla fast vd vår strateg och affärsmodell. Men alla banker har nsett att lkvdtetsrsken är en rsk att ta på allvar. I Handelsbanken var v tdgt ute och började förlänga löptden på vår upplånng redan före krsen. Handelsbanken ändrade den nterna prssättnngen på råvaran, pengar, tdgt för att återspegla att långa pengar blvt väsentlgt dyrare än korta. Skllnaden ränta är dag högre för lån med lång löptd än för korta pengar, både nternt och mot kund. Det lgger lnje med Fnansnspektonens nya regler. Vad är vktgast när man arbetar med rskfrågor ur ett koncernperspektv? Man måste vara vetgrg och ständgt analysera rskblden Att man kopplar ett helhetsgrepp och tar ansvar för alla rsker. Då trllar nget mellan stolarna. Sen måste man vara vetgrg och ständgt analysera rskblden, säger han. Rolf Marquardt poängterar också att rskfunktonen måste ha ett tydlgt mandat och resurser. Det är extra vktgt fnansella bolag. Om nte lednngen prorterar rskfrågan kan den hamna skymundan. Det ska fnnas en tydlg rskstrateg. Fnns en sådan mnskar man rsken för otrevlga överrasknngar, avslutar Marquardt. Vll Du vara med om att utveckla ett kreatvt tdnngskoncept? NextMeda expanderar och söker därför ytterlgare drvna och ambtösa medarbetare: Medasäljare V söker dg som har en väl dokumenterad erfarenhet från försäljnng. Förmågan att bygga personlga relatoner kan vara en avgörande faktor tll att v blr ntresserade av just dg. Att du tycker om att arbeta självständgt med eget budgetansvar är för oss en självklarhet. Goda kunskaper mnst ett skandnavskt språk och engelska är ett krav. Kunskaper tyska är gvetvs ett plus. Grafsk desgner Du har en avslutad grafsk utbldnng eller befnner dg under utbldnng. Du är van att arbeta programmen InDesgn, Photoshop och Illustrator. Du kan arbeta team, är motverad och stresstålg. NextMeda är ett specaltdnngsförlag. Produkton av externa kund- och specaltdnngar sker på uppdrag av myndgheter, organsatoner och företag. V ser fram emot dn ansökan snarast. E-mal: Tlf.:

17 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Bank & Försäkrng Februar Kredtbedömnng vem bär ansvaret? Det fnns nga obetalda fakturor, någon betalar alltd prset: borgenären, gäldenären eller staten. Frågan är vem som ska ta ansvar för kredtsamhällets tllkortakommanden, säger Claes Månsson, ordförande Svensk Inkasso. Kredthanterng Text Chrstna B. Wnroth Under de senaste to åren har kredtexpansonen vart större än de tllgänglga nkomsterna. Det talas om en bubbla baserat på att det nte går att ha en kredtexpanson på Frågan man måste ställa sg är om Kredtsverge gör fel bedömnngar to procent om året med en tvåprocentg reallöneutvecklng. Kredtexpansonen har lett tll att andelen obetalade räknngar ökat mnst samma utsträcknng. Även antalet nkassokrav och ansöknngar om betalnngsförelägganden ökar. Under 2010 regstrerades drygt sju mljoner nkassoärenden branschen. Som jämförelse antas crka sju mljarder fakturor ha ställts ut. Av den totala mängden nkassouppdrag avslutas crka 4,5 mljoner. Under ett typskt år avslutas regel alla nkomna ärenden, men nu bygger branschen upp en lten bulk. V har gått från 40 mljarder ndrvnngsbara kronor under 2009, tll 50 mljarder under Det är en öknng som v tror bottnar fnanskrsen. Under 2010 drev branschen n 17 mljarder, varav 14 mljarder nkasserades på helt frvllg väg. En mljard av dessa drvs n va löneutmätnng. Varje år fattar kronofogden crka beslut om löneutmätnng. Frågan man måste ställa sg är om Kredtsverge gör fel bedömnngar och om det leder tll att männskor blr överskuldsatta, eller om det är prvatpersonerna som tar fel prvatekonomska beslut. Frågan är vem som ska ta ansvar för kredtbedömnngens tllkortakommanden, säger advokat Claes Månsson, ordförande Svensk Inkasso. Generösare skuldsanerng För att göra det lättare för konsumenten att sätta sg n vad för slags avtal de ngår, har en ny konsumentkredtlag trätt kraft från årsskftet. Numera krävs kredtprövnng även vd smålån, skrftlga avtal, förhandsnformaton och angvelse av effektv ränta. Lagen ger också myndghetsmandat att stänga av en slarvg kredtgvare. För att hjälpa dem som redan gått n en för stor skuldsättnng ändras sannolkt skuldsanerngslagen den 1 jul För att komma fråga för skuldsanerngen fnns tre huvudkrav: skulderna får nte vara nylgen tllkomna, man ska vara kvalfcerat nsolvent och nte beräknas kunna betala skulderna på 15 år. Avbetalnng av en del av skulderna ska ske under fem år, resten avskrvs helt. Regerngen har lagt fram ett förslag om att skuldsanerng även ska kunna omfatta nya skulder som nte tagts uppsåtlgen, samt att aktva närngsdkare ska kunna komma fråga. Det lagförslaget har tllstyrkts av Svensk Inkasso och förmodas gå genom. Det fnns en hel kader av männskor som aldrg kommer ur sn skuldsättnng. Det är olycklgt för dem, men även för samhället. Ingen tjänar på det och de fallen borde skulderna avskrvas, även om de är nya. Frågan är hur man httar regelverk för att dentfera de överskuldsatta bäst, avslutar Månsson. ExtEnda FnancE Fuson en modern produktlnje För effektv kredtbevljnng och admnstraton av leasng, avbetalnng, blancolån, bolån, kortkredter och nlånng Vll du veta mer? Kontakta charlotte Björklund på eller besök oss på

18 18 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Bank & Försäkrng Februar 2011 En bankman ska tänka krmnellt I takt med att säkerhetstänkandet har ökat har det blvt allt svårare att råna banker och värdetransporter. Men hotblden fnns kvar, om än förändrad. Och rånarna har vsat att de nte tvekar att använda alternatva metoder. Banksäkerhet Text Sven Wettergrund Mycket står på spel: denttetsstölder, avslöjande lösenord, skmnng, utpressnng och falska nternetbanksajter. Tllslaget mot en av Sverges mest kända rskkaptalster, som hölls fånge en vecka sn lägenhet på Strandvägen Stockholm, pekar på sårbarheten systemet. Här tvngades den drabbade att föra över 12 mljoner kronor tll ett konto utomlands. Tero Tuomarla, som är säkerhetsansvarg för Ålandsbanken Sverge, tror att den här typen av brott kommer att öka. Företagare med välfyllt bankkonto är Det spelar ngen roll hur bra säkerheten är om nte kunderna tar rskerna på allvar Tero Tuomarla ntressanta mål för krmnella, som kan tvnga förmögna att föra över pengar va nternetbanken. Personskydd nästa handelsvara Mycket beror på att alla banker har väl skyddade och testade banksystem som är svåra att knäcka. Och de jobbar ständgt på att förbättra skyddet. Snabbheten och enkelheten att skcka pengar gör det svårt för bankerna att hnna stoppa transaktonerna. Det försvåras av att pengarna flyttas runt mellan olka länder med hjälp av kumpaner, säger Tero Tuomarla. Hans uppfattnng är att personskydd kommer vara en vktg grej för förmögna nom en snar framtd. Ålandsbanken självt har sedan några år tllbaka vdtagt åtgärder för att skydda sn personal. Banken anltar en av de större säkerhetsjättarna som styr personskyddsarbetet. Det är ett färdgt system för tll exempel hot mot våra anställda. Händer det något kan v reagera jättesnabbt. Skyddet är på så många olka nvåer. Det kan också vara bakgrundskontroller eller att man kollar hotbld runt banken, säger Tero Tuomarla. Tero Tuomarla, säkerhetsansvarg för Ålandsbanken Sverge. Foto: Krstan Pohl AB Bertl Ellvén, säkerhetschef för Swedbank. Foto: Swedbank Brottslgheten letar alltd efter svagheter eller brster som gör att man kan nå sna mål Bertl Ellvén Andra hot Kortkapnng, eller skmnng, kan ske på många ställen: butker, uttagsautomater, taxblar och på krogen. Enlgt handeln och polsen är fenomenet på tllbakagång och kan elmneras genom övergång tll betalkort med chp. Men enlgt Tero Tuomarla sker en skmnng nästan varje dag Sverge. Teknken som används blr hela tden mndre och enklare att använda. På skt kommer uttagsautomaterna bytas ut mot automater som är bättre skyddade mot skmnng. Korten blr också säkrare. Det fnns också dataprogram på nätet som kan laddas hem för att fånga datatrafk luften. Med rätt utrustnng går det att ta sg n mobltelefoner. Vem har nte sna kortuppgfter och lösenord nlagda moblen. Det spelar ngen roll hur bra säkerheten är om nte kunderna tar rskerna på allvar. Informaton tll våra kunder är en av våra vktgaste utmanngar. Swedbanks säkerhetschef Bertl Ellvén säger att det nte fnns någon patentlösnng för att stoppa de krmnella. Det gäller att hela tden se framåt och förutspå vad som kan hända. En bankman ska tänka krmnellt. Om man nte gör det är brott mycket svårare att förebygga. V ser att det som hänt på ett ställe dyker upp ett annat land förr eller senare. För några år sedan hade v mycket sprängnngar av automater, men det har v fått bukt med. Nu ser v att det har sprtts tll Baltkum och andra länder också, säger han. Brottslgheten letar alltd efter svagheter eller brster som gör att man kan nå sna mål. Det är en nternatonell krmnaltet många fall. Inte mnst använder de chatforum på nätet där det sprds mycket nformaton. Hållhakar används Bertl Ellvén pekar också på att de krmnella köper n kompetens när det behövs särsklt nom t-världen. Stora pengar lockar eller så utnyttjar man hållhakar för att få sn vlja genom. Omvänt anltar Swedbank, precs som många andra banker, t-experter för att se om det går att hacka sg n eller htta luckor det egna banksystemet. Det tas fram mer och mer säkra lösnngar för betalnngar på nätet. För vår del har v ett e-kort där man skaffar sg ett tllfällgt kortnummer för ett specellt köp. Där har banker lte olka lösnngar. Andra problem är falska nternetbanksajter och spamutskck för att lura av folk koder och annat. Hur många som drabbas är svårt att ge exakta uppgfter om. Men kortbedrägererna är få förhållande tll den stora mängd transaktoner som sker, säger Bertl Ellvén. På skt räknar han med elektronska system för bometrska dentferngsmetoder. Det nnebär automatserad denttetskontroll av personers unka kännetecken som fngeravtryck, röst, rs eller ögonbotten. Men allt det här föder en ntegrtetsdebatt så det är svårt att säga när det blr aktuellt, summerar Bertl Ellvén.

19 NextMeda 19 Vsab Consultng: Nya trender och aktörer förändrar bankvärlden Socala meder, nya kanaler och dgtala transaktonsflöden är tre trender som kommer att öppna för stora möjlgheter. Åtmnstone för de banker som kan anpassa sg tll den nya verklgheten. Att tden när bankerna styrde över kanalerna snart är slut råder en allt bredare uppslutnng bakom. Smartbudget.se och Bankdrod är bara två exempel på relatvt nya tjänster som banker på ett eller annat sätt måste förhålla sg tll. Trenden är glasklar. V står bara början av en förändrng som kommer att explodera framöver. Bankerna konkurrerar nte längre bara med varandra, utan även med nya aktörer som webbplatser och appar, säger Marcus Wderoth, vce VD och managementkonsult på Vsab Consultng. Tappar kontroll över kunderna En följd av utvecklngen är att nya aktörer börjar ta kontroll över bankernas kunder. Etablerng av olka dstrbutonsplattformar eller urvalsmotorer ger kunderna tllgång tll ett rktat eller oberoende urval. Dstrbutören hjälper kunden att välja vlken eller vlka banker som hon ska göra affärer med, allt beroende på kundens stuaton. Därmed rskerar banken att förlora drektkontakten med kunderna. De fnansella aktörerna måste bestämma sg om de vll vara med den nya verklgheten och dra nytta av den. Annars rskerar de att stå vd perrongen och se tåget åka förb, säger Magnus Krusberg, affärsområdeschef och managementkonsult på Vsab Consultng. Tre strateger Bankerna kan välja mellan tre huvudstrateger, som delvs kan kombneras: Att som dag äga hela värdekedjan och enbart sälja egna produkter, att ta n andras produkter eller att dstrbuera sna produkter genom andra aktörer. Den svenska fondmarknaden har gått genom en lknande utvecklng. Fondbolagen säljer sna fonder genom tredjepartsleverantörer som fondtorg. Det har även blvt vanlgare att ta n externt förvaltade fonder. Nu kommer det även n cke fnansella spelare som tll exempel har sn kompetens nom marknadsförng och kundrelatoner, vlket nnebär att spelreglerna på marknaden kan ändras radkalt, säger Marcus Wderoth. Förändrngen drvs av att kunderna ändrat stt beteende, vlket sn tur beror på nternet och nformatonsteknolog. Enlgt Marcus Wderoth ställer kunderna allt högre krav på enkelhet, vlket bland annat nnebär att det ska gå smdgt att få en överblck över alla sna bankåtaganden och fnansella flöden. Skulle det tll exempel komma en Pad-app som gav en enkel och total överblck över ekonomn och nvesterngar är det ngen vld gssnng att den skulle bl en succé. Men utvecklngen har även nneburt att kunderna är beredda att betala för vssa tjänster på nternet. Banker bör nte ta betalt för produkter och tjänster som kunderna anser ska vara grats. Bra rådgvnng går att ta betalt för och det ska man göra, säger Magnus Krusberg. Så möter man förändrngen Ett känt ctat av Albert Ensten lyder: Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem v skapat med det gamla sättet att tänka. Ensten hade nte företagens affärsutvecklng åtanke när han sa det, men ngenstans passar det bättre n. Många stter fast gamla tankebanor. Man måste våga utmana sn affärsmodell från alla håll och kanter. Fnansbranschen har tll exempel mycket att lära av desgnndustrn för att på olka sätt provköra nya erbjudanden sna affärsmodeller, säger Marcus Wderoth. Bankerna behöver analysera de fnansella värdekedjorna och utvärdera vlka tjänster som är standard och där servcenvån kan sänkas. Resurserna ska satsas nom de områden som skapar kundvärde. Ett bra sätt är att låta kunderna vara delaktga utvecklngen, säger Magnus Krusberg. Dgtal affärsutvecklng Relatvt många affärsutvecklngsprojekt msslyckas, vlket främst beror på att affärsutvecklng, nformatonsteknolog och ledarskap nte kombneras på ett effektvt sätt. Därför har Vsab Consultng tagt fram en egen modell Dgtal affärsutvecklng. I framgångsrka affärsutvecklngsprojekt arbetar dessa tre kompetenser nära varandra en nnovatonsprocess. Den ska utgå från marknadsperspektvet och vlka dgtala och strategska förutsättnngar som fnns. Utfrån detta tar man fram vlka erbjudanden man ska fokusera på för att möta den nya verklgheten, säger Magnus Krusberg. Förenklat kan Dgtal affärsutvecklng beskrvas som att man använder managementkonsulternas verktygslåda för att lösa uppgfter och IT-konsulternas kunskap för att förstå möjlgheter och komplextet de förändrngar som behöver göras nom IT. Vsab Consultng hjälper kunder nom bank, försäkrng och kaptalmarknad att lyckas med sn affärsutvecklng den nya dgtala ekonomn. Vsab Consultng grundades 1983 och är ett kunskapsföretag med helhetssyn på nformatonshanterng och affärsutvecklng. Vsab Consultng är medlem branschförenngen Sverges Managementkonsulter och certferar sna managementkonsulter enlghet med nternatonella standarder. Vsab Consultng AB Klarabergsvadukten Stockholm Tel: Tps för bra förändrngsarbete Utgå alltd från kundens perspektv. Vad vll hon ha och hur? Tänk utanför den egna tradtonella värdekedjan för att htta nya nnovatva sätt att möta kundens behov Kombnera affärskompetens och ITkompetens en gemensam dgtal affärsutvecklngsmodell Utmana och testkör olka affärsmodeller under affärsutvecklngsprocessen Magnus Krusberg, affärsområdeschef och managementkonsult på Vsab Consultng. Marcus Wderoth, vce VD och managementkonsult på Vsab Consultng.

20 20 NextMeda Modernsera dn IT utan att tappa tempo Ett språng n framtden med modern IT öppnar upp för nya ntäkter, lägre kostnader och rsksäkrng. För bolag nom bank och försäkrng handlar det om att skapa nya dgtala tjänster för kunderna men också att skapa trygghet med säkra lösnngar. Därför gäller det att lera sg med en trygg IT-partner som kan ta totalansvaret för förändrngarna steg för steg utan att den daglga verksamheten påverkas, säger Madelene Rttner Cham, chef för Fnancal Servces på Teto Sverge. V hjälper våra kunder att växa och att utveckla sn affär. Med vårt breda erbjudande av tjänster nom bland annat outsourcng, ntegraton och nnovatva dgtala lösnngar, kombnaton med erfarenheter från olka branscher såsom telekom, bank och försäkrng, fungerar v som rådgvare hos våra kunder och kan erbjuda dem rätt typ av förändrng eller utvecklng, säger Madelene Rttner Cham. Mer nöjda kunder tll lägre kostnader Teto erbjuder banker och försäkrngsbolag nya och nnovatva tjänster med hjälp av ntellgenta dstrbutonskanaler. Genom att ntegrera olka kanaler skapas enhetlghet och tjänsterna blr lättåtkomlga oavsett om kunden väljer ett möte ett kontor, va telefon eller nternet. Det måste bl lka enkelt att tll exempel reglera en skada som att boka och betala en resa va nätet annars väljer kunderna ett annat bolag som har den tjänsten, säger Madelene Rttner Cham. Dgtala mötesplatser för uppkopplade männskor handlar om kundvård att möta kunderna där de fnns och på deras vllkor. Men smarta IT-lösnngar och nnovatva kanalval handlar också om effektvtetsvnster genom att förenkla de nterna rutnerna. Vssa återkommande uppgfter slukar mycket resurser men ger lte tllbaka, Teto är det ledande IT-tjänstföretaget norra Europa och erbjuder IT- och produktutvecklngstjänster. Våra specalserade IT-lösnngar och -tjänster ger, tllsammans med en stark plattform av teknska lösnngar, en konkret affärsnytta för våra lokala och globala kunder. Madelene Rttner Cham, chef för Fnancal Servces på Teto Sverge. konstaterar Madelene Rttner Cham. I dag kan man med smart IT automatsera vssa processer som exempelvs enklare skadehanterng. Resultatet blr ökad effektvtet och nöjdare slutkunder där alla är vnnare. Den stora utmanngen nytt men ändå säkert Den stora utmanngen för banker och försäkrngsbolag är att kunna kombnera utvecklngen av det dgtala kundmötet och IT-transformaton. Det ställs krav på att anpassa system och stöd så att dagens dgtala kunder får ett servceutbud som möter deras behov och krav. Samtdgt V arbetar nära våra kunder, förstår deras unka behov och är en betrodd partner transformatoner. Med över specalster är vårt mål att bl en ledande ntegratör av tjänster och därmed skapa den bästa tjänsteupplevelsen med IT. Teto Sweden AB Fjärde Bassängvägen Stockholm Tel: Fax: är det vktgt att under säkra och trygga omständgheter förbättra och förnya system, processer och metoder. Teknkutvecklngen går väldgt fort, den dgtala generatonens krav och behov förändras snabbt, konkurrensen blr allt mer global. Teto hjälper sna kunder med utmanngen genom att kombnera nnovatvt nytänk med kunskap om banker och försäkrngsbolags verksamheter. V kombnerar nya dgtala mötesplatser t.ex. mobla applkatoner för androd och Iphone med säkra IT-lösnngar som v också kan drfta och underhålla åt våra kunder, säger Madelene Rttner Cham. IT-transformaton frgör resurser tll kärnverksamheten Teto erbjuder en global leveransmodell nom drft- och kapactetstjänster såväl som nom applkatoner. Genom att outsourca frgörs resurser som stället kan läggas på kärnverksamheten, kundvård och att utveckla den egna affären. Många banker väljer att se över sn sourcngstrateg, vad är kärnverksamhet och vad kan läggas ut på underleverantörer, säger Madelene Rttner Cham och tllägger: Med rätt IT-verktyg blr det lättare att behålla kunder men också att attrahera nya och lönsamma kunder. Teto är Nordens främsta leverantör av ASM (Applcaton Servce Management) som nnebär leverans, hanterng och övervaknng av verksamhetskrtska applkatoner. Teto erbjuder även Software as a Servce (SaaS). Med 40 års erfarenhet av fnansella IT-lösnngar hjälper v våra kunder att hantera marknadens utmanngar och stärka deras kärnverksamheter, avslutar Madelene Rttner Cham.

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Med utvecklngen kommer många nya utmanngar och nya konkurrenter Johan Hansng, chefsekonom på Svenska Bankförenngen. Fokus borde lgga på hur

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Foto: Fredrk Persson/Scanpx Jag är övertygad om att mobltelefonen kommer att vara ett av våra vktgaste verktyg för bankärenden och betalnngar nom några år Chrstan

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Det är vktgt att regelverken gör det möjlgt för försäkrngsbolagen att fylla sn roll på ett bra sätt Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng Kundernas förtroende

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Thomas Östros, vd för Svenska Bankförenngen Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, affärsutvecklng och säkerhet Förankrad

Läs mer

Strategisk Planering! Varför det?

Strategisk Planering! Varför det? Strategsk Planerng! Varför det? Strategsk planerng är processen för att utveckla och behålla en lvskraftg kombnaton av organsatonens mål, kompetenser, resurser och dess föränderlga marknadsmöjlgheter"

Läs mer

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare!

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare! HÄSTFÖRETAGARPRAKTIKAN Råd och tps för dg som vll bl framgångsrk hästföretagare! Inlednng Har du en hästverksamhet tankarna? Fundera på varför! Trolgen delar du med de flesta andra hästföretagare en passon

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums frskola 20 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:39: Bra jobbat, Tryserums frskola! Det är nsprerande att läsa er rapport och se

Läs mer

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:53: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Positiva trender för förnybar energi i Sverige och världen

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Positiva trender för förnybar energi i Sverige och världen DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft Energforsknng ntegrerad del av svensk energpoltk Postva trender för förnybar energ Sverge och världen

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Sverge behöver större forskargrupper Många krafter måste dra åt samma håll Den globala kunskapskonkurrensen hårdnar Om

Läs mer

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss? Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas

Läs mer

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-03 09:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:01: N har vktga utvecklngsområden men v skckar tllbaka er rapport för att v önskar

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Trollet Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-06-24 14:09: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor - Bra jobbat. Låt

Läs mer

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 15:1: Vlken toppenrapport n har skckat n tll oss- trevlg läsnng. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Framtidens Kommuner & Landsting

Framtidens Kommuner & Landsting Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Kommuner & Landstng för tllväxt och sysselsättnng SKL för harmonserng nte centralstyrnng Lärarförbundets skolrankng 2014: Vellnge

Läs mer

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-09 16:38: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.det

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 09:54: N verkar ha ett mycket engagerat mljöråd som är påputtare (fnt ord). N har bra och spännande

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel DennA tematd nng är en från nextm e D A V måste ha en forsknngspoltk där samverkan faclteras och uppmuntras Charlotte Brogren, generaldrektör på VINNOVA. Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Poltk,

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola Handlngsplan Grön Flagg Berga förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-12-13 09:50: Bra utvecklngsområden med aktvteter som passar barnen. Tänk på att vara medforskare och låta barnen styra. Berätta

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Möjlgheter tll nnovaton fnns all forsknng Forsknng recept på framgång en globalserad värld Nya modeller krävs för att

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-01-23 11:26: Bra jobbat, förskolan Kalven! Det är nsprerande att läsa er rapport och se hur

Läs mer

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-07-04 13:38: Vlka jättebra flmer barnen har spelat n fantastskt bra och underhållande som samtdgt

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-13 09:11: N har jättefna aktvteter tll era utvecklngsområden. Det är en mycket bra

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-04 12:54: Vad rolgt att ta del av era tankar och ert arbete med Grön Flagg! Det är härlgt

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Psykatrkerrollen har erbjudt mg en frhet att skräddarsy mn egen yrkesroll Smon Kyaga, psykatrker och överläkare Läkare ska kunna fokusera på dagnostk, behandlng och det medcnska ansvaret Hed Stensmyren,

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola Handlngsplan Grön Flagg Äsperedskolan förskola - skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-03-22 11:22: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter elevernas förmågor -

Läs mer

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA. Framtidens Energi. Med siktet på framstående energiforskning

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA. Framtidens Energi. Med siktet på framstående energiforskning ANNONS DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Energ för en hållbar utvecklng Samverkan en förutsättnng för att klara energmål Energmyndgheten ska verka för ett tryggt, effektvt

Läs mer

för alla i Landskrona

för alla i Landskrona , den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-01-24 16:36: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med ert tema. Vad kul att

Läs mer

Framtidens Karriär. Sveriges främste itentreprenör

Framtidens Karriär. Sveriges främste itentreprenör Framtdens Karrär Kombnerar konsultkarrär med kvnnlgt ledarskap Sverges främste tentreprenör mot nya mål Affärssystem ett brett och mångfacetterat yrkesområde Ett tungt vägande skäl tll att välja 4 en konsultkarrär

Läs mer

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning.

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning. Uppsala Unverstet Företagsekonomska nsttutonen Magsteruppsats HT 2009 Fond--fonder med global placerngsnrktnng Ett konkurrenskraftgt alternatv tll globalfonder? En jämförelse med fokus på rsk och avkastnng.

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Sverige har unikt bred och långsiktig energipolitik

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Sverige har unikt bred och långsiktig energipolitik DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft Hållbar energ går hand hand med lvskvaltet och tllväxt Sverge har unkt bred och långsktg energpoltk

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Fokus bör lgga på att läkare får lägga merparten av sn td på uppgfter som är värdeskapande för patenterna Anna Nergårdh, chefläkare Stockholms läns landstng Framtdens Karrär Läkare Hälso- och sjukvårdens

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Saltängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-19 13:46: N har en mycket ambtös och välplanerad handlngsplan med många aktvteter som säkert kommer att skapa stort engagemang

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-09 16:00: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

Framtidens Kommuner & Landsting

Framtidens Kommuner & Landsting Annons DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Kommuner & Landstng Lena Mcko sätter välfärd och självstyre fokus Lena Mcko, skl:s första kvnnlga styrelseordförande, vll satsa

Läs mer

Folkrätten och kriget mot terrorismen

Folkrätten och kriget mot terrorismen Mänsklga demokrat Folkrätten FN I den här teorbakgrunden: presenterar v en överskt av folkrätten de hot den har utsatts för genom det onskränkta krget mot terrorsmen åskådlggör v FN:s roll ett väl fungerande

Läs mer

Cancerforskning som gör skillnad

Cancerforskning som gör skillnad Denna tematdnng är en annons från Radumhemmets Forsknngsfonder Cancerforsknng som gör skllnad Ingår som blaga Svenska Dagbladet 18:e mars 2010 Cancerförenngen Stockholm pg 90 06 90-9 Stftelsen Konung Gustaf

Läs mer

Framtidens Karriär. Industriföretagens och myndigheters imagevärde. Ta mångfald på allvar. Hetaste tjänsterna finns inom industrin. Sida 6 7.

Framtidens Karriär. Industriföretagens och myndigheters imagevärde. Ta mångfald på allvar. Hetaste tjänsterna finns inom industrin. Sida 6 7. Framtdens Karrär Industrföretagens och myndgheters magevärde Intervju med Tord Hermansson, FoU-chef Volvo Personvagnar och Peter Haglnd, CIO Försvarsmakten om populartet bland ngenjörer. Sda 6 7 Ta mångfald

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng SSF har systempåverkande roll som forsknngsfnansär stftelsen för strategsk forsknng höjer nu utdelnngarna och påbörjar arbetet

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng SSF har systempåverkande roll som forsknngsfnansär stftelsen för strategsk forsknng höjer nu utdelnngarna och påbörjar arbetet

Läs mer

Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015

Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-26 09:46: Det har vart rolgt att läsa er rapport och se hur n har ntegrerat hållbar

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Ängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-10-02 09:58: Vlka rolga och spännande utvecklngsområden som n ska jobba med. Utmana gärna barnen med att ställa öppna frågor

Läs mer

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-15 13:51: Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-02 09:44: Inskckad av msstag... 2013-06-25 12:09: N har på ett mycket kreatvt och varerat

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Framtidens Karriär. Ingenjören avgörande för Sveriges framtid och välfärd

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Framtidens Karriär. Ingenjören avgörande för Sveriges framtid och välfärd Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Karrär Sverges Ingenjörer på jakt efter framtdens Polhemare Ingenjören avgörande för Sverges framtd och välfärd Kvnnor skapar dynamk som tar oss utanför

Läs mer

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014 l l t n a Inbjud r e t k a v a g n n teck Scandnavan Organcs AB (publ) 16 30 oktober 2014 Informatonen denna folder ( Foldern ) är endast en förenklad beskrvnng av den rktade nyemssonen (såsom defnerat

Läs mer

Framtidens Energi för en hållbar utveckling

Framtidens Energi för en hållbar utveckling Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Energ för en hållbar utvecklng Samarbeten och statlgt stöd ger lösnngar världsklass Sverge har nått en världsledande ställnng nom en rad områden när

Läs mer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.

Läs mer

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17 1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt

Läs mer

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid Framtdens Karrär Affärsdén är tre procent av att starta företag och genomförandet de resterande 97 procenten Välj väg utfrån det du själv är ntresserad av. Då gör du ett rktgt bra jobb Martn Lorentzon,

Läs mer

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en Framtdens Karrär Sjuksköterska Arbetsbelastnng, vllkor och patentsäkerhet fokus Flexbel arbetstd och högre lön attraherar på mndre ort Erbjuder påverkansmöjlgheter, ansvar och varaton Den undersöknng som

Läs mer

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE SSI:1';74-O15 BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE John-Chrster Lndll Pack, 104 01 STOCKHOIJ! ;4 aprl 1974 BEREDSOP TJÖT ATOMOLYCKOR I SVERIGE Manuskrpt grundat på ett föredrag vd kärnkraftmötot Köpenhamn,

Läs mer

Sjöfart i motvind: svaveldirektivet

Sjöfart i motvind: svaveldirektivet Framtdens Infrastruktur för konkurrenskraft och hållbara transporter Natonell plan: gränsöverskrdande nfrastruktur Hösten 2012 beslutade regerngen att kraftgt höja anslagen för transportnfrastrukturen.

Läs mer

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Beslutad av kommunfullmäktge 2013-03-27, 74 Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Fnspångs kommun

Läs mer

Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 12:45: Gratts tll er första certferng Grön Flagg! Vad rolgt att n känner att mljöarbetet

Läs mer

Denna tematid ning är en annons från n extm e D ia. Framtidens Karriär. Det ska löna sig att vara ingenjör chef eller inte

Denna tematid ning är en annons från n extm e D ia. Framtidens Karriär. Det ska löna sig att vara ingenjör chef eller inte a nnons Denna tematd nng är en annons från n extm e D a a nnons Mn cvlngenjörsexamen har vart grunden mn karrär Börje Ekholm, vd för Investor och ordförande för KTH Framtdens Karrär Nuvarande jobbet språngbrädan

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL Arbetsgruppsrapport 16.12.2005 Duplkat 3/2006 Utbldnngsstyrelsen och författarna Tm Eja Högman ISBN 952-13-2767-7 (nb.) ISBN 952-13-2768-5 (pdf) ISSN 1237-6590

Läs mer

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm Workng paper/pm 2012:02 Företagsrådgvnng form av Konsultcheckar En effektutvärderng av konsultcheckar nom ramen för regonalt bdrag för företgsutvecklng Tllväxtanalys har uppdrag att utvärdera effekterna

Läs mer

Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014

Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-09 16:44: Vad rolgt att det blev ett enhällgt ja från eleverna att fortsätta med Grön Flagg,

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-25 10:50: Hej, I enlghet med mal från er råkade n skcka n er rapport tll oss stället för

Läs mer

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn ISRN-nr: VALUE AT RISK En komparatv stude av beräknngsmetoder VALUE AT RISK A comparatve study of calculaton methods Fredrk Andersson, Petter Fnn & Wlhelm Johansson Handledare: Göran Hägg Magsteruppsats

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015

Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-04-16 15:17: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Satsningar i linje med Trafikverkets krav

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Satsningar i linje med Trafikverkets krav DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Infrastruktur för konkurrenskraft och hållbara transporter Regerngen: Drft och underhåll fokus Den 20 september lämnade regerngen stt budgetförslag för

Läs mer

Enkelt är effektivt!

Enkelt är effektivt! Halvårsrapport 2014 1 Enkelt är effektvt! V tror på enkelhet fondförvaltnng. Istället för att krångla tll saker onödan fokuserar v på att köpa bra bolag v gllar. Det behöver nte vara svårare än så. Spltan

Läs mer

Årsredovisning. Styrelsen för HSB Brf Smedby i Upplands Väsby. Org.nr: 714800-2475

Årsredovisning. Styrelsen för HSB Brf Smedby i Upplands Väsby. Org.nr: 714800-2475 Årsredovsnng Styrelsen för HSB Brf Smedby Upplands Väsby Org.nr: 714800-2475 får härmed avge årsredovsnng för förenngens verksamhet under räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 HSB:s Brf Smedby Upplands

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag tll energplan Blaga 1: Planerngsförutsättnngar 2014-05-20 Remssverson BI L A G A 1 : P L A N E RI N G S F Ö R UT S Ä T T N I N G A R Förslag tll energplan Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon

Läs mer

Denna tematid ning är en annons från r a D iumhemmets f orskningsfond er. En allvarlig uppgift

Denna tematid ning är en annons från r a D iumhemmets f orskningsfond er. En allvarlig uppgift a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Cancerforsknng som förlänger lvet Foton: Håkan Flank V är realstskt optmstska Ett forskarteam på Karolnska Insttutet

Läs mer

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-27 10:15: Hej, Enlgt mal från er så skckade n n denna rapport av msstag, så därför får n tllbaka

Läs mer

Utveckling av en optimeringsmodell för upphandlingar inom telefoni

Utveckling av en optimeringsmodell för upphandlingar inom telefoni Utvecklng av en optmerngsmodell för upphandlngar nom telefon Examensarbete vd Insttutonen för teknsk ekonom och logstk, avdelnngen för produktonsekonom. Lunds Teknska Högskola, Lunds Unverstet Handledare:

Läs mer

Förberedelse INSTALLATION INFORMATION

Förberedelse INSTALLATION INFORMATION Förberedelse 1 Materalet tll Pergo trägolv levereras med llustrerade anvsnngar. I texten nedan ger v förklarngar tll llustratonerna, som kan delas upp tre områden: Förberedelser, Läggnng och Rengörng.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 2 jan 2015

Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 2 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 2 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-02 17:19: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

www.olr.ccli.com Introduktion Online Rapport Din steg-för-steg guide till den nya Online Rapporten (OLR) Online Rapport

www.olr.ccli.com Introduktion Online Rapport Din steg-för-steg guide till den nya Online Rapporten (OLR) Online Rapport Onlne Rapport Introdukton Onlne Rapport www.olr.ccl.com Dn steg-för-steg gude tll den nya Onlne Rapporten (OLR) Vktg nformaton tll alla kyrkor och organsatoner som har en CCLI-lcens Inga mer program som

Läs mer

Stöd den patientnära cancerforskningen

Stöd den patientnära cancerforskningen a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Foton: Håkan Flank Stöd den patentnära cancerforsknngen tllsammans kan v överlsta cancer Vår forsknng bdrar tll en mer

Läs mer

Framtidens Karriär. Karriärstinn säkerhetsoch förvarsindustri

Framtidens Karriär. Karriärstinn säkerhetsoch förvarsindustri Framtdens Karrär Att utveckla verksamheten och affären har drvt mg framåt Martn Lundstedt, vd och koncernchef Scana Våga pröva olka typer av arbetsuppgfter Kerstn Konradsson, affärsområdeschef på Bolden

Läs mer

Grön Flagg-rapport Stadionparkens förskola 13 maj 2015

Grön Flagg-rapport Stadionparkens förskola 13 maj 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Stadonparkens förskola 13 maj 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-05-13 09:59: Vlken mponerande rapport n skckat tll oss. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Gällstads förskola 30 apr 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Gällstads förskola 30 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Gällstads förskola 30 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-04-30 15:59: Vad det var spännande och ntressant att läsa om alla era utmärkta aktvteter,

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning

Riktlinjer för biståndshandläggning Rktlnjer för bståndshandläggnng Enlgt Socaltjänstlagen Fnspångs kommun 2012-11-19 KS 2012.04.45.730 Rktlnjer för bståndshandläggnng Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post:

Läs mer

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag RAPPORT 9 2011 Hjortdjurens nverkan på tllväxt av produktonsträd och rekryterng av betesbegärlga trädslag - problembeskrvnng, orsaker och förslag tll åtgärder Jonas Bergqust, Chrster Kalén, Hasse Berglund

Läs mer

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO

Läs mer

Cancer är en tuff motståndare

Cancer är en tuff motståndare D e n n A p u b l k At o n ä r e n A n n o n s f r å n r A D u m h e m m e t s f o r s k n n g s f o n D e r Cancer är en tuff motståndare hjälp oss ge fler en tro på framtden Nya upptäckter förlänger

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Stormhatten 8 okt 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Stormhatten 8 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Stormhatten 8 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-08 09:10: Det har vart rolgt att få ta del av er mycket bra rapport. N har jättefna

Läs mer

i Tjust Mia brinner för Employer Branding leder ll jobb. Du behövs! Samverkan inom utbildning - ett måste! Kompetent arbetskraft Västervik

i Tjust Mia brinner för Employer Branding leder ll jobb. Du behövs! Samverkan inom utbildning - ett måste! Kompetent arbetskraft Västervik VÄSTERVIK VÄSTERVIK Kompett arbetskraft stannar Västervk SIDAN kompets 6kompetsutvecklng hela SIDAN 4 Sverge - nu ändrar v! Hela tdnng är annonsblaga Framtds nstrjobb fnns Rcssons GULDSPONSORER Verktygsservce

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 01-06-5 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspektonen@f.se www.f.se

Läs mer

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy Blanchard kaptel 18-19 19 Växelkurser, räntor r och BNP Mycket kaptel 18 är r detsamma som kaptel 6. Mer analys av polcy F11: sd. 1 Uppdaterad 2009-05-04 IS-LM den öppna ekonomn IS-LM den öppna ekonomn

Läs mer

Lönebildningen i Sverige 1966-2009

Lönebildningen i Sverige 1966-2009 Rapport tll Fnanspoltska rådet 2008/6 Lönebldnngen Sverge 1966-2009 Andreas Westermark Uppsala unverstet De åskter som uttrycks denna rapport är författarens egna och speglar nte nödvändgtvs Fnanspoltska

Läs mer

SOMMARERBJUDANDE! UPP TILL 30% RABATT Superpriser gäller t.o.m 30.07.2015. Från 2.600:- 1.964:- 2.925:- -25%

SOMMARERBJUDANDE! UPP TILL 30% RABATT Superpriser gäller t.o.m 30.07.2015. Från 2.600:- 1.964:- 2.925:- -25% SOMMARERBJUDANDE! UPP TILL 30% RABATT Superprser gäller t.o.m 30.07.2015-20 % Från 2.600:- -18 % PÅ KÖPET! Blvårdskt (värde 450:-). Vd köp för mnst 3.500:- 1.964:- ÄR DIN LEVERANTÖR MILJÖCERTIFIERAD I

Läs mer

INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER

INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER KTH Byggvetenskap Samhällsbyggnad Kunglga Teknska Högskolan INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER SECONDARY CONTAINMENT MODELS FOR PETROLEUM TANKS Examensarbete byggnadsteknk Nr 395 Byggvetenskap

Läs mer

Beryll Tävlingsförslag av Johan Johansson & Joakim Carlsson Modernisering av mineralutställningen vid SBN - ett steg mot bättre lärandemiljö

Beryll Tävlingsförslag av Johan Johansson & Joakim Carlsson Modernisering av mineralutställningen vid SBN - ett steg mot bättre lärandemiljö Sda 1 eryll Joakm Carlsson eryll Tävlngsförslag av Johan Johansson & Joakm Carlsson Modernserng av mneralutställnngen vd SN - ett steg mot bättre lärandemljö Luleå teknska unverstet Sda 2 eryll Joakm Carlsson

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 007-1-18 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35

Läs mer

Dödlighetsundersökningar på KPA:s

Dödlighetsundersökningar på KPA:s Matematsk statstk Stockholms unverstet Dödlghetsundersöknngar på KPA:s bestånd av förmånsbestämda pensoner Sven-Erk Larsson Eamensarbete 6: Postal address: Matematsk statstk Dept. of Mathematcs Stockholms

Läs mer

SVÅRT UTAN SNARARE OMÖJLIGT - PA DET STADIUM., SOM PROJEKTET F N BEFINNER SIG.

SVÅRT UTAN SNARARE OMÖJLIGT - PA DET STADIUM., SOM PROJEKTET F N BEFINNER SIG. ' ~ REDERNÄRNGENS SYN PA SCANDNAVAN LNK CGDTEBORGS HAltNDAG 26/9-85) ATT 6E REDERNÄRNGENS SYN PA SCANDNAVAN LNK ÄR NTE BARA. SVÅRT UTAN SNARARE OMÖJLGT - PA DET STADUM., SOM PROJEKTET F N BEFNNER SG. DE

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Kastanjegårdens förskola 20 feb 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Kastanjegårdens förskola 20 feb 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Kastanjegårdens förskola 20 feb 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-20 16:51: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era utvecklngsområden.

Läs mer

DOM. 2011-09- 1 6 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Sekretessbelagda uppgifter (härefter A), sje bilaga

DOM. 2011-09- 1 6 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Sekretessbelagda uppgifter (härefter A), sje bilaga Mgratonsöverdomstolen Avdelnng l DOM 2011-09- 1 6 Meddelad Stockholm (/Sda l (15) KLAGANDE Sekretessbelagda uppgfter (härefter A), sje blaga Ombud och offentlgt bträde: Advokaten Per Stadg Box 4129 102

Läs mer