Framtidens Bank & Försäkring

Transkript

1 DennA tematd nng är en från nextm e D A Det är vktgt att regelverken gör det möjlgt för försäkrngsbolagen att fylla sn roll på ett bra sätt Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng Kundernas förtroende och t-utvecklngen är två av banksektorns allra största utmanngar Thomas Östros, vd för Svenska Bankförenngen Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, affärsutvecklng och säkerhet Långsktga lösnngar, kundnytta och regelverksefterlevnad Nya regelverk kräver helhetssyn ger stabltet Outsourcng kräver en bra beställarorgansaton It ska fnnas tll för att stötta affären, 6 och nte tvärtom. Idag skapar nformatonshanterngen helt nya affärsmöjlgheter, men för att resultatet av datansamlngen ska kunna användas på bästa sätt måste t och marknad samarbeta. Tre CIO:er ger sn syn på aktuella frågor. Den td då Excel kan användas som mjukvara produktonen är snart förb. Nya regelverk kräver helhetssyn och automatserng för snabbare rskberäknngar och tydlgare rskrapporterng. Resultatet av bättre beslutsunderlag blr kundskydd, stabltet och transparens Allt fler banker och försäkrngsbolag väljer att outsourca applkatonsutvecklng och förvaltnng, för att kunna fokusera på kärnverksamheten och strategsk affärsutvecklng. Men för det krävs en bra beställarorgansaton och en hel del mer styrnng och uppföljnng. Betalnngslösnngar Rskhanterng Bankng Intellgence Strateg Säkerhet Ingår som blaga Dagens ndustr mars 2014.

2 Räknar n rätt på era marknadsvärden? Actulus Portfolo Calculator är den första mjukvarulösnngen som beräknar försäkrngsbrev som en helhet en 7-tllståndsmodell och nte på grundnvå. Det är en förutsättnng för att göra en korrekt beräknng av lvoch pensonsprodukter med frbrevsopton. DEN ENKLA, SÄKRA LÖSNINGEN Actulus Portfolo Calculator är en molnbaserad tjänst som uppdateras centralt. N behöver nte nvestera ny hårdvara och det tllkommer nga oförutsedda utgfter för underhåll. Actulus bygger på den senaste forsknngen och är förberett för stödja godtycklga tllståndsmodeller, hantera reservberoende ntensteter och uppskjutna pensonsutbetalnngar. PROVA GRATIS Fram tll 31 mars kan du prova Actulus Portfolo Calculator grats 30 dagar. Rng tll Mads Laurdsen dag på eller läs mer på Edlund A/S är Danmarks ledande leverantör av mjukvara tll lv- och pensonsbranschen. Actulus beräknngskärna är utvecklad ett samarbete mellan Edlund A/S, Köpenhamns unverstet och IT-unverstetet. Bank_SE_A_Edlund_19-03s.ndd :33 bank@bolaget.se Gladköpnge Storstrand 9:5 Storstrand 9:5 Kyrkbackens Församlng Sjöutskten Gladköpnge Anders Andersson Sjöutskten Gladköpnge Metra Experter på fastghetsnformaton Rätt nformaton om en fastghet är vktg nte mnst vd kredtgvnng, fastghetsvärderng och försäkrngsverksamhet. I Sverge fnns nästan 3,4 mljoner fastgheter och nformaton om dessa presenterar v FastghetSök. V på Metra hämtar uppgfter drekt från Fastghetsregstret och levererar den 24 tmmar om dygnet alla dagar veckan. Vår erfarenhet och kunskap gör att du kan få kvalfcerad rådgvnng och hjälp med att anpassa nformatonen du behöver tll dn verksamhet. Mer nformaton httar du på Metra länken mellan kartan och verklgheten

3 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars Om detta kan du läsa Framtdens Bank & Försäkrng Målet är den enkla affären och användarvänlghet Det har gått sex år sedan fnanskrsen startade, en krs som ledde tll en våg av regelverk. För framtden hyser Bankförenngens ordförande, Thomas Östros, hopp om att banksektorn nom kort ska kunna lägga regelverksarbetet lte åt sdan för att stället fokusera på att vara en stödmotor för Det krävs goda förutsättnngar när det gäller regelverk, pennng- och fnanspoltk tllväxt, bostadsbyggande, företagande och nya jobb. I fnanskrsens efterdynngar har försäkrngsbolagens roll för att få fart på tllväxten också hamnat fokus. Under 2012 nvesterade försäkrngsbranschen mljarder euro, vlket motsvarar nästan 60 procent av EU:s totala BNP. Det gör branschen tll den särklass största nsttutonella nvesteraren EU med en allt vktgare roll att spela när det gäller att få fart på tllväxten. Men för att branschen ska kunna axla ansvaret på bästa sätt, krävs goda förutsättnngar när det gäller regelverk, pennng- och fnanspoltk. En mycket vktg fråga dag är därför hur de många nya regelverken för banker och försäkrngsbolag påverkar nvesterngsvljan genom nya krav på försäkrngsbolagen, framhåller Chrstna Lndenus, vd Svensk Försäkrng. Vd sdan av regelverksarbetet arbetar bank och fnanssektorn ntensvt med att utveckla stt kunderbjudande. Målet är den enkla affären och användarvänlghet. I detta arbete har går utvecklngen mot att allt fler banker och försäkrngsbolag väljer att fokusera stt IT-arbete på det som ger mervärde för bolagets kunder. Stödsystem, drft och utvecklng får externa parter ta hand om. Ett ntressant exempel är hur en av Fnlands storbanker, OP-Pohjolagruppen, nfört en helt ny sourcng-strateg för att själva kunna fokusera på affären, kundnyttan och framtda erbjudanden. För det är bara en tdsfråga nnan skräddarsydda kunderbjudanden som grundar sg på Bg Data är mer regel än undantag, även bankvärlden. Trevlg läsnng! Redaktonen 4 Försäkrngsbolagen allt vktgare motor för tllväxten I särklass största nsttutonella nvesteraren EU. Intervju med Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng. 5 Svenska banker: stabla och välskötta men har en bt kvar tll fullt kundförtroende. Intervju med Thomas Östros, vd för Svenska Bankförenngen. 5 Bg Data handlar om att bättre förstå sna kunder Skräddarsydda erbjudanden och lösnngar efter stuaton. 6-7 Kundnytta, regelverksefterlevnad och långsktga lösnngar Tre t-chefer ger sn syn på aktuella frågor. 8 Kommunkatonen med kunden är a och o Vssa områden kan upplevas som en djungel. Intervju med Annca Lundblad, vd SPP Spar. 9 Nya regelverk kräver helhetssyn och automatserng Ger bättre kundskydd, stabltet och transparens. 10 Förändrngsarbete och CRM-system på agendan Man behöver uppdatera ekonom- och fnanssystem. 11 Outsourcng kräver en bra beställarorgansaton och en hel del mer styrnng och uppföljnng. 11 Konsulter med spetskompetens fortsatt efterfrågade Men kunskap söks först nom den egna organsatonen. 12 Rsk management: samma kärna, annan omgvnng Intervju med Ar Kaper, Head of Group Rsk Management, Nordea, och Petra Holmberg, CRO Länsförsäkrngar. 12 Betalnngslösnngar NFC kommer att ntegreras med moblen. 13 Fnsk storbank hstorskt sourcng-projekt Ett tufft årtonde och nya regelverk möts med t-satsnng. 14 ID-kapnngar ett allt större problem Naturlg följd av nätbetalnngar och kontantlöshet. Intervju med Jan Persson, koncernsäkerhetschef SEB. Presenterade företag och organsatoner 15 Teto Sweden AB 16 CGI 17 Accenture 18 SAS Insttute 19 Cognzant Technology Solutons 20 Crosskey 21 Verdpaprsentralen ASA 21 The Fnancal Complance Group 22 Fadata 23 IDEALINVENT 24 Emrc AB 25 TradeTech Consultng 25 Ta Technology 26 KI Kupongnlösen AB 26 T2 Data AB 27 LeanDev 27 FDC A/S Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, affärsutvecklng och säkerhet är en tematdnng från NextMeda Skrbenter Sandra Ahlqvst, Anette Bodnger, Clas Lewerentz, Crstna Lefland, Chrstna B. Wnroth Omslagsblder Läsplatta: Danske Bank, Market: Jyske Bank, Thomas Östros: Håkan Flank Grafsk form Stellan Stål försäljnng NextMeda, Meda X Norr Tryck V-TAB Ingår som blaga Dagens ndustr mars 2014 Frågor om nnehållet besvaras av Carl Mejer E-post: carl.mejer@nextmeda.se För mer nformaton om tema- och kundtdnngar dagspress kontakta: Nklas Engman Telefon , Mobl E-post: nklas.engman@nextmeda.se Läs mer på: Investera framtdens verklga vnnare. SPP Global Topp 100 är en fond där v har valt ut de bästa företagen världen från varje bransch utfrån ekonomska, mljömässga och socala krterer. Resultatet är hundra företag med god lönsamhet och rktgt bra förutsättnngar att ge avkastnng på dna nvesterngar. V är nämlgen övertygade om att de företag som är rustade för en hållbar framtd är de som kommer att bl framtdens vnnare. Du köper på spp.se, sppfonder.se, avanza se, fondmarknaden.se nordnet.se eller pensonsmyndgheten.se. Välkommen. Hstorsk avkastnng är ngen garant för framtda avkastnng. De pengar som du placerar fonder kan både öka och mnska värde, och det är nte säkert att du får tllbaka hela det nsatta kaptalet.

4 4 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars 2014 Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng. Försäkrngsbolagen allt vktgare motor för tllväxten I fnanskrsens kölvatten har försäkrngsbolagens samhällsvktga roll hamnat alltmer fokus. Det handlar nte bara om att genom försäkrngslösnngar skapa trygghet där det fnns rsk. Branschen är den särklass största nsttutonella nvesteraren EU och får en allt vktgare roll när det gäller att få fart på tllväxten, säger Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng. Försäkrngsbranschen Text Crstna Lefland Fnanskrsen har fört med sg tuffa åtgärder på många håll Europa, med höjda skatter, åtstramnngar välfärdssystemen och ökad arbetslöshet. Det fnns ett stort behov av långfrstga nvesterngar nfrastruktur, utbldnng och närngslv för att höja produktvteten och konkurrenskraften. Samtdgt begränsar stora statsskulder många länder möjlgheten för det allmänna att ta detta ansvar. Dessutom väntas nya kaptaltäcknngsregler medföra att bankernas utlånng blr mer restrktv. Försäkrngsbranschen nvesterade 2012 hela mljarder euro, vlket motsvarar nästan 60 procent av EU:s totala BNP. Det fnns en ökad nskt om att dessa nödvändga nvesterngar kan bl svåra att fullfölja framtden. Försäkrngsbranschen blr en allt vktgare aktör för fnanserng av tllväxtskapande projekt, säger Chrstna Lndenus. Men för att branschen ska kunna axla det ansvaret på bästa sätt krävs goda förutsättnngar när det gäller regelverk, pennng- och fnanspoltk. En mycket vktg fråga dag är därför hur de många nya regelverken för banker och försäkrngsbolag påverkar nvesterngsvljan genom nya krav på försäkrngsbolagen. Det är oerhört vktgt att regelverken gör det möjlgt för försäkrngsbolagen att fylla sn roll på ett bra sätt och bdra tll långsktga nvesterngar, framhåller Chrstna Lndenus. Konsumentskydd En annan central fråga är konsumentskydd och nformatonskrav. Flera av regelverken, som Solvens II, MFID II, IMD, och IORP II, behandlar försäljnngen av och nformatonen krng fnansella produkter och syftar tll att höja konsumentskyddet genom ökat nformatonskrav gentemot kunden. Det är självklart att konsumenten ska ha all den nformaton som krävs för att fatta bra beslut. Men här får nte det goda bl det bästas fende. Regelverkens krav är ofta motstrdga eller överlappar. Rsken är att konsumenten drunknar nformaton. Beteendeekonomsk forsknng vsar att man nte tar tll sg nformatonen om den är alltför omfattande. Den svenska försäkrngsbranschen har ett nära samarbete med staten för att skapa enkla och tydlga nformatonskanaler gentemot konsumenterna genom Försäkrngsbranschen blr en allt vktgare aktör för fnanserng av tllväxtskapande projekt exempelvs dgtala meder, som sajten mnpenson.se. Informatonen ska leda tll tydlg konsumentnytta och det är något som den svenska försäkrngsndustrn har arbetat med länge. Detta arbete har fått mycket uppmärksamhet från andra länder, berättar Chrstna Lndenus. Men det natonella utrymmet är starkt begränsat när det gäller själva lagstftnngen. Nästan all lagstftnng på fnansmarknadsområdet tas fram nternatonellt, särsklt nom EU. Sverges nflytande över utformnngen är drekt avhänggt av att v kommer n dskussonen på ett tdgt stadum och med kvalfcerade resurser. Då ökar chansen att v får regler som är ändamålsenlga och passar svenska förhållanden.

5 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars Svenska banker är stabla och välskötta Sverge har stabla och välskötta banker, det ska v vara stolta över. Men v har en stor utmanng att få kundernas fulla förtroende, säger Thomas Östros, vd för Svenska Bankförenngen. Svenska Bankförenngen Text Anette Bodnger Bankvärlden kan se tllbaka på några år som den globala fnanskrsens spår präglats av anpassnngar tll en rad nya myndghetskrav och reglerngar. V har haft en enorm reglerngsvåg. Och det råder ngen tvekan om att det behövdes stora åtgärder, men nu har det snart gått sex år sedan fnanskrsen startade. Det börjar bl dags att tänka på jobb och tllväxt också. Svenska banker är starkt kaptalserade och kan bdra tll tllväxt på ett helt annat sätt än många av övrga Europas banker. Det ska v vara stolta över, säger Thomas Östros. Det är tufft på svensk bankmarknad dag, med väldgt många aktörer EU-regler påverkar Bankunonen som omfattar en gemensam tllsynsmyndghet, en europesk bankakut, gemensamma fonder för krshanterng och nsättnngsgarant samt ett enhetlgt regelverk är en fråga som dskuteras hett av Europas poltker. Sverge kommer sannolkt att välja att stå utanför bankunonen. Men reglerna kommer de facto att gälla för samtlga banker EU:s 28 medlemsländer. Sverge är praktken väldgt påverkat av EU:s lagar och regler på bankområdet. I grunden tror jag att det är bra med en gemensam regelbok. För att säkra jobb och tllväxt nom den fnansella sektorn behövs tydlga, stabla och långsktga spelregler. Här har EU en vktg roll att spela men också de svenska myndgheterna. Framtd Kundernas förtroende och t-utvecklngen är enlgt Thomas Östros två av banksektorns allra största utmanngar. Konkurrensen på svensk bankmarknad är knvskarp. V har alla sorters banker som medlemmar och det är tufft på svensk bankmarknad dag, med väldgt Thomas Östros, vd för Svenska Bankförenngen. många aktörer. Samtdgt har bankernas strävan efter att göra sn affär enkel och användarvänlg för kunderna blvt kanske en av de vktgaste motorerna för tutvecklngen, något som påverkar hela Sverges t-ekonom postv rktnng. De kommande åren hoppas Thomas Östros på att det är mndre fokus på Foto: Håkan Flank reglerngar nom banksektorn och mer fokus på tllväxt, bostadsbyggande, företagande och nya jobb. Då hoppas jag att v sedan länge släppt fnanskrsen och på allvar börjat fundera över hur v ser tll att bankerna fungerar som ett smörjmedel ekonomn som hjälper tll att skapa de nya jobben. Bg Data handlar om att bl bättre på att förstå sna kunder Bg Data är nget nytt, v arbetar nu för att ta det tll nästa nvå för att kunna tllhandahålla mer skräddarsydda erbjudanden och lösnngar utfrån kundens stuaton och beteende. Slutlgen handlar det om att bl bättre på att förstå kunderna, säger Anna Storåkers, vce Svergechef för Nordeas kontorsrörelse. Busness ntellgence Text Anette Bodnger Detaljhandeln var först ut med att kartlägga trender och kundbeteenden. Nu hakar bankerna på tåget. På Nordea arbetar man sedan länge med s.k. Bg Data, som närmast kan beskrvas som ett sätt att samla stora mängder data och kombnera den från flera källor för att få en mer heltäckande bld av tll exempel kundbeteenden. Utmanngen lgger att plocka ut de värdefulla delarna flödet kombnaton med att skapa system som kan lagra och analysera all nformaton. Bg Data är ett område som v tttar på och nvesterar för att bl ännu bättre. Redan dag gör v delar av detta, men v skulle kunna ta det tll nästa nvå. Ett klassskt exempel på en verksamhet som lyckats med Bg Data är Amazon. Hela deras affärsdé bygger på analys av stora datamängder som kokar ner tll något stl med gvet att du gllar de här produkterna och har det här beteendet, så borde du också tycka om och vlja köpa den här produkten. Den här utvecklngen kommer bara att fortsätta och gå ännu snabbare framöver, säger Anna Storåkers. Framtd Inom en snar framtd menar Anna Storåkers att skräddarsydda kunderbjudanden som grundar sg på Bg Data kommer att vara mer regel än undantag, även bankvärlden. Anna Storåkers, vce Svergechef för Nordeas kontorsrörelse. Om bara några år tror jag att kunderna närmast förväntar sg att få relevanta erbjudanden som passar just dem och deras lvsmönster. Hon påpekar att dagens bankkunder rör sg allt frare mellan olka kanaler och förväntar sg att det ska vara enkelt att använda tjänster och produkter, oavsett om de vll utföra sna ärenden på en smartphone, en dator eller genom ett telefonsamtal. En tydlg trend är att kunderna vll ha mer skräddarsydd servce, även de dgtala kanalerna. För att leva upp tll det krävs smdga och transparenta lösnngar. Det ställer stora krav på oss som bank, då v ska leverera något Den här utvecklngen kommer bara att fortsätta och gå ännu snabbare framöver som känns enkelt för kunden samtdgt som själva leveransen är betydlgt mer komplex än då det var vattentäta skott mellan olka kanaler.

6 6 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars 2014 Kundnytta, regelverksefterlevnad oc När bankerna och försäkrngsbolagen för ett antal år sedan började nse att t ska fnnas tll för att stötta affären, och nte tvärtom, var möjlgheterna att samla n och analysera stora datamängder ännu sn lnda. I dag skapar nformatonshanterngen helt nya affärsmöjlgheter, men för att resultatet av datansamlngen ska kunna användas på bästa sätt måste t och marknad samarbeta. Vd sdan av det kundfokuserade arbetet pågår generellt ett stort arbete med att se över att systemen är kompatbla med lagstftnngen, samt att t-lösnngarna har en långsktg förmåga att klara av förändrng och att vdareutvecklas. För en CIO fnns med andra ord många saker på skrvbordet att ta tag. Här ger tre CIO:er sn syn på aktuella frågor. Texter: Chrstna B. Wnroth Poul Raaholt, Group CIO, Nordea Hur utformas era IT governancestrateger? I Nordea formas t-arbetet samarbete mellan verksamhet och t. Detta säkerställer att t-strategerna är lnje med Nordeas affärsprorterngar och är nrktade på att skapa postva kundupplevelser. It-styrnngen är förankrad organsatonen och mplementeras va ett gemensamt t-forum med uppgft att fatta beslut om t-frågor Nordea. I detta t-forum återfnns Group CIO samt de olka t-områdenas affärsområdeschefer. Ordförandeskapet nnehas av en medlem av koncernlednngen. Det fnns ett kontnuerlgt arbete med att utveckla lösnngar tll nytta för våra kunder der och mnskar rsker, samt nvesterngar som skapar regelefterlevnad. Det fnns ett kontnuerlgt arbete med att utveckla lösnngar tll nytta för våra kunder. Dessutom har Nordea ett starkt fokus på att förenkla t-landskapet. Hur påverkar de nya regelverken t-nvesterngarna? Efterlevnad är vktgt för Nordea och naturlgtvs påverkar detta våra t-nvesterngar. Våra nvesterngar syftar tll att se tll att systemen är kompatbla med lagstftnngen, samt att våra lösnngar har en långsktg förmåga att klara av förändrng och vdareutvecklas. Vlka nvesterngar prorteras utvecklngsportföljen? Nordea prorterar lösnngar som ökar värde och kvaltet, håller tllbaka kostna- Hur ser behovet av nya system ut? Nordea balanserar kontnuerlgt behovet av nya system med arbetet att förbättra befntlga system så att de stödjer Poul Raaholt, Nordea. kunderna på bästa sätt. Förutom nförandet av nya lösnngar, är Nordea också fokuserat på att harmonsera och mnska de olka lösnngarna t-landskapet. Fatma Munr, t-chef Dna Försäkrng AB Hur utformas era IT governancestrateger? Dna Försäkrngars t styrs övergrpande utfrån verksamhetens behov baserat på Dna-federatonens affärs- och verksamhetsplaner och övergrpande lnje för hur verksamheten ska bedrvas. Här pekas också de prorterngar som skall göras ut. It är dag en naturlg del av verksamheten och dess roll är att leverera det stöd som verksamheten efterfrågar. Vlka nvesterngar prorteras utvecklngsportföljen? 2009 tog Dna Försäkrngar fram en strateg att möjlgaste mån övergå tll standardsystem stället för att utveckla egna system. Det nnebär att v de senaste åren gjort en stor förflyttnng där v bytt ut samtlga system nom försäkrng- och skadesdan Från att ha vart en utvecklngsorgansaton är v dag en mer renodlad beställarorgansaton och mplementerat försäkrngsstandardssystemet TIA och ekonomsystem Mcrosoft Dynamcs NAV. Nu har v den stora fördelen av att redan ha bytt ut de gamla systemen, och att v stter på en ny plattform. Från att ha vart en utvecklngsorgansaton är v dag en mer renodlad beställarorgansaton. Drften har vart outsourcad en längre td, men v har bytt drftsleverantör och även outsourcat systemutvecklngen. Sammanfattnngsvs har detta nneburt en stor omställnng där mycket av utvecklngsansvaret flyttats ut verksamheten därför att t ska vara en naturlg del det daglga. Hur påverkar de nya regelverken tnvesterngar? Genom att v redan gjort en systemkonverterng, och även mplementerat ett gemensamt ekonomsystem, står v väl rustade att hantera uppföljnng och rapporterng, nte mnst vad gäller Solvens II. Hur ser behovet av nya system ut? I och med att v lagt den nya plattformen och de nya systemen, fortsätter v utvecklngen av busness ntellgencelagret samt dgtalserngen, både nternt och ut mot kund för att möta deras beteende och fnnas tllgänglg de kanaler som efterfrågas. Vdare kommer v att fortsätta effektvserngsarbetet och arbeta för att utöka servceutbudet. Genom att v uteslutande arbetar med sakförsäkrngar, med ettårga avtalstder, är det möjlgt att ta sg genom ett systembyte under ett år. Det hjärt- och lungbytet har v klarat av och nu ser v fram emot att dra nyttan av förflyttnngen nom system och teknk. V har en väldgt bra plattform att stå på för vdare utvecklng. Fatma Munr, Dna Försäkrng AB.

7 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars h långsktga lösnngar CIO-fokus Foto: Swedbank Ronne Bodnger, CIO, Avanza Bank & Försäkrng Hur utformas era IT governancestrateger? Eftersom v är en nternetbank och vår huvudsaklga kanal är webbtjänster, är t affären. Banklednngen stter på samma plan som t-utvecklarna, affärsutvecklarna och projektledarna. Detta gör att v har väldgt korta och snabba beslutsvägar. Organsatonen är genomgående strukturerad utfrån ett t-perspektv med specfka team, drekt styrda från affärssdan. Mn roll är att utöva ett dstrbuerat ledarskap. Arbetssättet är en förutsättnng för att kunna leverera en ny verson av banken var åttonde dag; ett sådant tempo går det nte att ha en central punkt som bestämmer och prorterar, utan ansvar och befogenheter måste matcha varje team. Från att ha en ny dé kan v ha den ute hos kund nom tre veckor. Vlka nvesterngar prorteras utvecklngsportföljen? I år kommer v att prortera tre saker: pensonsområdet, kunderbjudandet och kostnadskontroll. Pensonsområdet kommer nte att påverka t någon större utsträcknng, här handlar det om att fördubbla säljstyrkan, vlket nnebär att fler behöver förses med säljsystem för att kunna arbeta effektvt på fältet. När det gäller kunderbjudandet kommer v att jobba vdare med att utveckla vårt bolåneerbjudande, men nom övrga områden görs också nvesterngar. Eftersom v är både en bank, ett försäkrngs- och ett fondbolag, nnebär det att alla regelverk, pålagor och admnstraton krng detta, hamnar på vårt bord. För att mnmera kostnaderna arbetar v ntensvt med att utveckla automatserngen av de admnstratva processerna. Målet är att även vår admnstraton ska skala på samma sätt som våra övrga system. Hur påverkar de nya regelverken tnvesterngarna? Jämfört med många andra aktörer branschen, har v en något specell utmanng som hänger samman med att v är både bank, försäkrngs- och fondbolag. Det nnebär att nästan alla regelverk Pensonsområdet kommer nte att påverka t någon större utsträcknng träffar oss, trots att v är en mndre organsaton. I dag har v fler jurster än mäklare, och det är absolut en utmanng för oss att ta tll oss drektv och utreda vad v behöver göra för att nå efterlevnad. Härtll behöver v utveckla vårt t-stöd för att hantera och kontrollera den nformaton som regelverken kräver. Det är dock den llla bten eftersom v har toppmoderna system. Det stora är att förstå vad regelverken har för nverkan på vår verksamhet och hur v ska förhålla oss för att följa regelverken. Hur ser behovet av nya system ut? Avanza har funnts snart 15 år, därför var det 2013 dags att byta hela bankens kärnsystem med motverngen att v nte vll ha 30 år gamla system som blr dyra att underhålla och drfta. Därför är planen att fortsätta med att byta system vart femtonde år. Den första skftnngen som gjorts nu, där v bytt ut kärnan tll en toppmodern arktektur, betyder nte att v har slut på utmanngar. V har byggt kärnan men arbetet fortgår med att lyfta Ronne Bodnger, Avanza Bank & Försäkrng. n krngsystem för att skapa en helt homogen struktur. Det var en nog så stor utmanng att ta sg ur det gamla systemet, och något som gjordes under en tvåårsperod. Men faktum kvarstår: för att även framöver kunna erbjuda kostnadseffektva tjänster, måste v kontnuerlgt byta ut våra system.

8 8 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars 2014 Kommunkatonen a och o Sparande tll penson kan upplevas som en djungel. Därför måste banker, försäkrngsbolag och pensonsförvaltare arbeta proaktvt för att hjälpa kunder att ta kontroll. Ny teknk ger nskter om kunderna och skapar möjlghet att kommuncera och sprda kunskap, berättar Annca Lundblad, vd för SPP Spar. Sparande tll penson Text Crstna Lefland Fortfarande fnns en alltför stor okunskap krng pensonssparande, men Annca Lundblad ser en tendens tll att kunderna blr alltmer aktva takt med att det blr lättare att söka nformaton och beställa tjänster. Inte mnst mobla lösnngar vnner terräng. V ser en stark trend när det gäller att söka och köpa va mobltelefonen och det drver utvecklngen av mobla tjänster, säger hon. I arbetet att skapa långsktga relatoner med kunderna är kommunkaton a och o. Det gäller att htta ndvduellt anpassade lösnngar med rätt rsknvå för ett hållbart långsktgt sparande. Det fnns många valmöjlgheter och för kunden kan det vara Det är svårt att veta vad olka lösnngar kostar och vlket värde man får ut svårt att överblcka såväl utbudet som vad de olka alternatven får för konsekvenser. Det är svårt att veta vad olka lösnngar kostar och vlket värde man får ut. Vår målsättnng är att kunderna ska kunna ta kontroll över stt sparande. Ju kunngare och mer välnsatta kunder desto lättare är det för oss att htta de optmala lösnngarna. Det är kunden som ska fatta besluten, framhåller Annca Lundblad. Rktad nformaton Idag är det möjlgt att va exempelvs bg data få detaljerad nformaton om olka kundgruppers beteende för att förutse behov och önskemål. Chattfönster på hemsdan är också ett effektvt sätt att möta kunder och ge rktad nformaton. Hemsdan kan vara ett effektvt redskap för att skapa dalog med kunderna. Om v ser att någon söker nformaton kan v va chatten ge rådgvnng realtd Annca Lundblad, vd för SPP Spar. eller boka en td för ett möte. Det gäller att utnyttja teknken så att den förenklar för kunderna. Sparkartor, där man enkelt kan se hur andra gör eller följa andras placerngsportföljer kan vara ett annat verktyg för att skapa aktva och välnformerade sparkunder. Det fnns teknk för detta och sådana sajter fnns redan USA. Annca Lundblad är särsklt mån om att fånga upp kvnnor och ge dem bättre Foto: SPP kunskap om stt pensonssparande. Idag har kvnnor sntt 67 procent av männens penson och ojämlkheten fortsätter nästa generaton pensonärer. Ett annat vktgt område är hållbarhet. Det är en tydlg trend att kunderna efterfrågar hållbara nvesterngar sna portföljer. Dessa är nte bara överlägsna ur ett hållbarhetsperspektv, de har också ofta en bättre avkastnng på lång skt. Erfarna konsulter ger effektvare lösnngar. Infotrek har lösnngsarktekter och systemutvecklare med lång erfarenhet av rsk nom bank och försäkrng. V arbetar med SAS rskhanterngslösnngar. nfotrek.se

9 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars Nu krävs helhetssyn på rsker Den td då Excel kan användas som mjukvara produktonen är snart förb. Nya regelverk kräver helhetssyn och automatserng för snabbare rskberäknngar och tydlgare rskrapporterng hos banker, berättar Ann-Charlotte Kjellberg, adjungerad professor vd KTH och Nordenchef för rsk på SAS Insttute. Rskstyrnng Text Crstna Lefland Att hantera och prssätta rsker är kärnan bankernas verksamhet. Det är önskade rsker som man tjänar pengar på som kredtrsker, marknadsrsker och lkvdtetsrsker och dessa ska vara överblckbara och korrekt beräknade och rapporterade. Under fnanskrsen 2007 uppdagades stora brster bankernas förmåga att på ett automatserat och snabbt sätt ta fram rskexponerngar. Ett nytt regelverk för styrnng och rsk för systemvktga banker har nu tagts fram som ett komplement tll Basel III. Utan rsktagande tjänar bankerna nga pengar. Men styrelse och lednng måste ha Ann-Charlotte Kjellberg, adjungerad professor vd KTH och Nordenchef för rsk på SAS Insttute. kontroll på vlka rsker som tas eftersom de slutändan är ansvarga och behöver ett bra beslutsunderlag. Ett stort problem dag är att bankerna har mycket manuell handpåläggnng sn rskberäknng och rskrapporterng vlket, om det blr fel, kan ge upphov tll stora operatva rsker då affären, styrelsen och lednngen måste fatta beslut baserat på felaktga underlag, säger Ann-Charlotte Kjellberg, som undervsar tllämpad fnansell matematk med nrktnng på rskhanterng, vd KTH Stockholm. En vktg konsekvens av det nya regelverket är att strukturen gällande beräknngar och rskdata måste automatseras mycket högre grad. Att som dag använda Excel ett antal olka separata led fungerar nte längre. Det är ofta många manuella steg vd rskrapporterng, vlket medför onödgt många möjlga felkällor och totala rsken blr svår att överblcka. Mer holstskt Dessutom behandlas de olka rskerna ofta som separata enheter dag, säger Ann-Charlotte Kjellberg. Med de nya drektven kommer sannolkt kredt-, marknads- och lkvdtetsrsker stället att beräknas på samma data vlket gör dem lättare att jämföra och aggregera och även stresstesta.v kommer att få ett mer holstskt perspektv, med företagsövergrpande rskhanterng stället för det lapptäcke av rskhanterng och manuella steg som v ser dag. Rskrapporterngen kommer att bl betydlgt mer tllförltlg. Även om regelverket endast är tvngande för globala systemvktga storbanker Norden gäller detta Nordea så rekommen- V har sett för många exempel på felrapporterng och vlka oerhört svåra konsekvenser det kan få derar Baselkommttén de olka natonella tllsynsmyndgheterna att mplementera regelverket mer övergrpande sektorn. I Sverge har därför Fnansnspektonen beslutat att alla banker ska anpassa sg redan nu vår. Det kan för vssa banker nnebära en stor kostnad ntalt att byta systemen, säger Ann-Charlotte Kjellberg, men på skt är detta tll gagn för alla. Undersöknngar vsar att den operatva verksamheten gynnas och att kostnaderna mnskar på skt. V har sett för många exempel på felrapporterng och vlka oerhört svåra konsekvenser det kan få. Starkare kundskydd med nya regelverk Bättre kundskydd, stabltet och transparens. Det är resultatet av många av de nya regelverk som påverkar försäkrngsbranschen. V får ett tydlgare beslutsunderlag som tar hänsyn tll rskerna, säger Louse Hedqvst, chef för complance på Länsförsäkrngar. Regelverk Text Crstna Lefland Det fnns en lång lsta av regelverk med fokus på ntern kontroll, styrnng, rapporterng och tllsyn som påverkar försäkrngsbranschen och som delvs överlappar. Ett av de vktgaste nya regelverken är Solvens II, som efter många fördröjnngar nu ser ut träda kraft den 1 januar 2016, men som successvt nförs redan nu från Solvens II stpulerar att försäkrngsbolagens kaptalkrav ska spegla rskerna, med nctament tll rskkontroll och bolagsstyrnng. MFID II, drektvet för handel på marknader för fnansella nstrument, och EMIR är andra regelverk som kommer att påverka försäkrngsbranschen och dess kaptalförvaltnng. Alla nom bolaget förväntas att känna tll den nterna styrnngen Ytterlgare ett vktgt drektv, där ett förslag väntas komma vår, är IORP II, ett uppdaterat tjänstepensonsdrektv, med fokus på ntern kontroll och transparens. Dessa och andra nya regelverk påverkar försäkrngsbolagen på alla nvåer, från styrelse och lednng tll de olka avdelnngarna nom den operatva verksamheten. För styrelsen kräver exempelvs Solvens II att ledamöterna ska anses ft and proper och ha erfarenhet av branschen. Alla nom bolaget förväntas att känna tll den nterna styrnngen och om delar av verksamheten har outsourcats så ska dessa följas upp på ett metodskt sätt. Det blr tydlga strukturer och en större medvetenhet hos alla medarbetare, säger Louse Hedqvst. Stablare marknad Även om de många nya regelverken nnebär ett omfattande mplementerngsarbete för branschens aktörer så är Louse Hedqvst postv tll de nya kraven. Syftet är att skapa större transparens, öka stablteten och stärka kundskyddet. Det nnebär en helt annan rskhanterng, där rsker analyseras och tas om hand nnan produkter kommer ut på marknaden. Det betyder att v får produkter som håller och därmed en stablare marknad. Det är postvt för branschen och framför allt för våra kunder. Regelverken nnebär också att complance blr en nyckelfunkton på företagen, där ansvaret nte enbart handlar om att följa upp att reglerna efterföljs. Man ska även verka för att hela verksamheten genomsyras av de nya prncperna och för att tydlggöra försäkrngsbolagens vktga roll samhället. Försäkrngsbolagen har en oerhört central samhällsfunkton, säger Louse Hedqvst. Därför är det vktgt att det fnns ett starkt förtroende för försäkrngsbolagen, något som regelverken bdrar tll att skapa. Louse Hedqvst, complancechef på Länsförsäkrngar, välkomnar de nya regelverken.

10 10 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars 2014 Förändrngsarbete och CRMsystem på branschens agenda Den fnansella sektorn fokuserar just nu på förändrngsarbete, nya arbetsmetoder, CRM-system och effektvserng av t-processer. Det säger Krstoffer Whed, projektledare på Management Events, som undersökt vad som står högst upp på agendan hos banker och försäkrngsbolag. It-nvesterngar Text Anette Bodnger Management Events står bakom StrategTorget Bank & Fnans samt Försäkrng, årlga forum för beslutsfattare nom bank- och försäkrngsbranschen. Inför evenemanget har Krstoffer Whed och hans kollegor tagt pulsen på deltagarna. Inför varje evenemang gör v en undersöknng om vlka utvecklngsprojekt och temaområden som är aktuella. På så vs kan deltagarna vara med och påverka nnehållet för evenemangen. I årets undersöknng hamnar förändrngsarbete högt upp på lstan. Fnanssektorn är en marknad som utvecklas snabbt, många tar upp vkten av att nte bara ha fokus på att genomföra förändrngar, utan även på att följa upp dem. V ser också ett stort fokus på utvecklng av lednngsgruppens arbetsmetoder, kopplat just tll att framgångsrkt kunna drva olka förändrngsarbeten en organsaton. Effektvserng och ökad kundfokuserng nnebär att organsatoner måste kunna tänka nytt och htta nya försäljnngskanaler. För att klara det krävs flexbla och vsonära ledare som snabbt kan reagera på de förändrngar som sker, säger Krstoffer Whed. Det handlar mycket om ekonom- och fnanssystem som man behöver uppdatera Kundfokus Ett annat aktuellt områden som framkom undersöknngen var t-nvesterngar. Det handlar mycket om ekonom- och fnanssystem som man behöver uppdatera, men det har också blvt ett mycket större fokus på CRMsystem. Bankerna har hstorskt sett legat framkant när det gäller teknska lösnngar. Nu ser beslutsfattare branschen att allt fler företag utanför sektorn har kommt med smarta applkatoner. Här behöver bankerna se tll att hänga med så att de möter kundernas behov. Kundfokus och smarta lösnngar är återkommande temaområden vår undersöknng, konstaterar Krstoffer Whed. StrategTorget Krstoffer Whed, Management Events. StrategTorget Bank och Fnans äger rum den mars och StrategTorget Försäkrng den september, på Yasurag Hasseludden utanför Stockholm. Beslutsfattare, bransch experter och samarbetspartners fnns på plats för att ge sn syn på branschens framtda trender och utmanngar. De vktgaste utvecklngsprojekten De vktgaste t-utvecklngsprojekten

11 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars Outsourcng kräver en bra beställarorgansaton En tydlg trend under senare år är att allt fler banker och försäkrngsbolag väljer att outsourca applkatonsutvecklng och förvaltnng. Den främsta anlednngen är att de vll fokusera på kärnverksamheten samt frgöra resurser och td för strategsk affärsutvecklng. Outsourcng Text Anette Bodnger 2007 antog Länsförsäkrngar AB en ny t-strateg som nnebar en ambton om att lägga ut så mycket och så högt upp värdekedjan, som möjlgt. Under de två senaste åren har arbetet accelererat. Nu så står v nför slutfasen som nnebär att v lägger ut all applkatonsutvecklng och applkatonsförvaltnng nom området affärsstöd, säger Carn Göransson, senor rådgvare på Länsförsäkrngar AB. Att köpa n t-tjänster kan låta som en enkel sak men Carn Göransson som har lång erfarenhet nom området vet bättre. Jag tror att både banker och försäk rngsbolag måste bl väldgt duktga beställare Det gäller att ha ordnng på de objekt man lägger ut. En av anlednngarna tll att v outsourcar är att våra t-lösnngar fnns sprdda på många plattformar, v har många olka applkatoner och många olka språk. Det är svårt för oss att ha kompetens och vdmakthålla den alla dessa delar. För oss är outsourcng ett sätt att mnska rsken, bl mer flexbla och kunna bedrva projekt nom olka områden utan att för den skull behöva söka upp en massa extra kompetens för enstaka projekt. Det blr stället leverantörernas ansvar. Lägre kostnad Förutom rskmnmerng har kostnadseffektvtet vart en stark drvkraft outsourcngen. V har valt en mxad leverans form av en kombnaton av svenska leverantörer och resurser från lågkostnadsländer. På så vs får v ner tmkostnaden och en lägre totalkostnad. Om allt går enlgt planerna ska de ssta områdena flyttas över tll de externa leverantörerna mars. Sedan följer en perod av ntrmnng och vdareutvecklng av våra processer. Outsourcng har blvt allt vanlgare och fler försäkrngsbolag har Carn Göransson, senor rådgvare på Länsförsäkrngar AB. valt att följa Länsförsäkrngars exempel. För verksamheterna nnebär det en hel del nya utmanngar. Jag tror att både banker och försäkrngsbolag måste bl väldgt duktga beställare och lägga mer energ på både upphandlng, styrnng och uppföljnng än vad man gjorde tdgare. Det gäller att veta vad man vll ha och vad olka typer av funktonaltet kostar. En bra beställarorgansaton med hög kompetens avtalsfrågor är A och O. Konsulter med spetskompetens fortsatt efterfrågade Konsulter med färsk omvärldskunskap och spetskompetens är de som fortsatt kommer att efterfrågas nom bank- och fnanssektorn, övrga kommer att få det tuffare. Men enlgt Roland Lngvde, CPO på Swedbank ser man först och främst tll att htta nödvändg kunskap nom den egna organsatonen. Konsulttjänster Text Chrstna B. Wnroth Enlgt en analys gjord av Radar Ecosystem Specalsts förväntas den samlade svenska t-budgeten växa med 1,3 procent för 2014 tll 156,7 mljarder kronor. För verksamheternas t-organsatoner och marknadens aktörer, drar Radar slutsatsen att detta kommer att nnebära ett fortsatt tryck att leverera betydlgt större volym eller effekt tll oförändrad kostnad. Frågan som återstår är vad för typ av konsulttjänster som kommer att efterfrågas. Roland Lngvde, CPO, Swedbank. För Roland Lngvde, Head of Group Procurement (CPO) på Swedbank, handlar konsultupphandlng först och främst om att ha den egna organsatonens kunskap väl nventerad. Det händer ganska ofta att den nterna kunskapen vsar sg vara bättre än den som köpts n, därför har branschen stort blvt mer noggrann med att först kartlägga de egna resurserna nnan extern hjälp köps n, säger Roland Lngvde. Spetskompetens ntressant Tre huvudtyper av konsulter fgurerar de flesta storföretag. En typ är de konsulter som tllför omvärldskunskap och färsk kunskap, vlket kan spänna från allt från t tll organsatonsutvecklng och management. En annan är de konsulter som används för att fylla brst på kompetens av olka slag hos den egna personalen, eller vakanser. Detta är en grupp som måste fnnas, men som aldrg får växa sg för stor. En tredje typ, som v värjer oss mot, är konsulter som tas n för att stärka det egna ordet en beslutsprocess. Att köpa n denna typ av konsulttjänster är stort sett onödgt. Duktga konsulter som kan bdra med vktg omvärldskunskap och fylla på med kunskap är däremot en vktg resurs som företag bör unna sg. Branschens försktga hållnng leder naturlgt tll att de konsulter som vll ha en del av kakan måste bl ännu vassare. Konsulter som nte bestter någon egen kompetens, utan lever på att samla n kunskap genom att ntervjua personer organsatonen, har v sett för många av. Denna typ av strukturerngsarbete borde verksamheten kunna hantera på egen hand. På lstan över konsulter som verklgen behövs, står de som har förmåga att se utvecklngstrender och kan bdra med sann spetskompetens, fastslår Roland Lngvde.

12 12 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars 2014 Kärnan rsk management är densamma som förut Fnanskrsen 2008 förde med sg ökade krav på kontroll och tllsyn nom den fnansella sektorn. Omgvnngen har ändrats men kärnan rsk management är densamma som förut. Mtt jobb har kanske nte blvt svårare med åren, däremot har det blvt annorlunda, säger Ar Kaper, Head of Group Rsk Management, Nordea. Rsk management Text Anette Bodnger Ar Kaper, Head of Group Rsk Management, Nordea. Den fnansella sektorn har genomgått stora förändrngar. Nya regelverk och strukturella förändrngar kombnaton med ny teknk och förändrade kundbeteenden ställer helt nya krav på branschens rskhanterng. Förändrngarna sker snabbare och är mer oförutsägbara dag, samtdgt som effekterna kan bl större, säger Ar Kaper, Chef Rsk Offcer på Nordea. Kaper påpekar att rsk management en bank nte kan vara någon solerad företeelse. Rskhanterngen måste utvecklas takt med tden. Vad som händer omkrng oss ger ständgt nya utmanngar och dmensoner tll arbetet. Att mplementera, underhålla och bbehålla en bra rskkultur har blvt allt vktgare. Rskmedvetandet ska löpa som en röd tråd genom alla våra nterna processer från kundtjänst och hela vägen tll back offce. Försäkrngsbranschen Även Petra Holmberg, Chef Rsk Offcer på Länsförsäkrngar, kan konstatera att rskhanterng fått ett större fokus på senare år. Det handlar dels om att v lever en reglerad marknad, dels att det kommt många fler regelverk. Det tvngar de fnansella bolagen att förstärka sn rskkontroll. Ser man enbart tll försäkrng så är det framförallt Solvens II som påverkar vårt arbete. Nu talar mycket för att reglerngsvågen nom försäkrngsbranschen har nått sn kulmen. Vsst, v har regelverket synlgt framför oss. Men v vet ännu nte vad det nnebär praktken. Hur ska v arbeta kontra de andra försäkrngsbolagen Sverge och Europa? Hur kommer myndgheterna att övervaka detta, kommer de att vara strkta sn tolknng Petra Holmberg, Chef Rsk Offcer på Länsförsäkrngar. av regelverket? Nu gäller det att htta en branschpraxs och för att nå dt kommer det att krävas både td och mycket arbete. Inte heller Petra Holmberg anser att arbetet som CRO har blvt svårare under senare år. Däremot ställs krav på en bredare rskkompetens. Dagens rskhanterng kräver en större bredd på organsatonen. Det kan vara allt från att kunna tolka regelverk tll att arbeta med kvanttatv analys. En effektv rskhanterng som skyddar tllgångar och skapar värde kokar slutänden ner tll ett enda ord kundnytta. Integrerade NFC-betalnngar nästa gv Övergången från kontant tll dgtal hanterng av pengar har pågått under ett par decenner. Under denna td har en nfrastruktur för betalnngar med hjälp av kort, e-legtmatoner, sms och annan mobl teknk utvecklats. När det kommer tll kortbetalnngar ntar Norden, och specfkt Sverge, en topposton, säger Jan Lundequst, Svergechef Nets. Jan Lundequst, Head of Merchant Solutons Product Management samt Svergechef, Nets. Betalnngslösnngar Text Chrstna B. Wnroth I Norden har framväxten av dgtala betalnngar vart mycket stark. I jämförelse med EU-genomsnttet genomför nordbon mer än dubbelt så många korttransaktonen per person och år. I takt med att säkerheten för dgtala betalnngar ökat, med bland annat nförandet av EMV-standarden, har också förtroendet för dgtala betalnngar ökat. Frågan, framhåller Jan Lundequst, är hur v tar oss vdare. I Sverge fnns en stor tlltro tll att kortbetalnngar kan tas ännu längre, tll och med sn nuvarande form. Infrastrukturen är väl utbyggd och välfungerande. Avgörande för vlka nya teknker som slår genom är tätt knutet tll vlka som medför en konkret konsument- och handlarnytta. Från ett Nets-perspektv bör detta vara ett huvudkrterum för en betalnngslösnng. Inom en nte för avlägsen framtd ser Lundqust hur de kontaktlösa betalnngarna sakta men säkert kommer att etableras. I Sverge har NFC-teknken (Near Feld Communcaton) ännu nte fått stt stora genombrott. En av förklarngarna kan vara att kunderna är nöjda med kortbetalnngssystemet och nte känner något behov av att byta betalnngsmetod. Ett sannolkt scenaro är att NFC, vd ett brett genombrott, kommer att ntegreras med moblen. Integrerade lösnngar Enlgt Jan Lundequst bör en välfungerande betallösnng vla på tre ben: den ska vara lätt för konsumenten att använda, den ska vara säker och fungera överallt. Ett sannolkt scenaro är att NFC kommer att ntegreras med moblen Mn erfarenhet säger mg att breda nfrastrukturlösnngar och nordska lösnngar bör stå förgrunden för framtdens utvecklngsarbete på betalnngsområdet. Det gör det lätt för både utgvare och dennes kontakt med konsumenten, och för handlaren att utnyttja nfrastrukturen. I takt med att e-handeln växer kommer också allt fler betalnngar att flytta ut på nätet. Det kommer att ställa ännu högre krav på snabbhet, enkelhet och säkerhet. Dessutom kommer den fysska betalnngsvärlden och nätvärlden att allt mer växa samman. Som ett exempel skulle v en framtd kunna boka och betala en produkt genom moblens app och sedan fysskt plocka upp varan affären, eller scanna en produkt en affär och betala den va appen moblen. För att skapa kundlojaltet kommer handlarna också att arbeta för att länka betalnngar tll andra erbjudanden och mervärdesköp, lkväl som kuponger och papperskvtton allt större utsträcknng kommer att ntegreras framtdens betallösnngar, fastslår Jan Lundequst.

13 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars Fnsk storbank hstorskt sourcng-projekt Bank- och fnansbranschen har ett tufft årtonde bakom sg. Parallellt med den ekonomska tllbakagången har branschen översvämmats av en flodvåg med nya regelverk som tllsammans bdragt tll en högre kostnadsbas och strktare myndghetskontroll. Så även Fnland. Inom OP-Pohjola-gruppen ska CGI och Accenture hjälpa tll att överbrygga svårgheterna och bana vägen mot nya affärer. Sourcng-strateg Text Chrstna B. Wnroth För att möta utmanngarna och bbehålla sn konkurrenskraft, gjorde OP-Pohjola-gruppen, Fnlands ledande fnansgrupp med crka 180 andelsbanker, en genomgående analys av hur gruppen bäst bör bedrva sn verksamhet för att fortsätta vara en stark aktör på fnansmarknaden. Svaret blev att tänka nytt och resulterade en helt ny sourcng-strateg där OP-Pohjola september 2013 undertecknade applkatonsutvecklngs- och underhållsavtal med CGI och Accenture med uppdrag att drva och utveckla OP- Pohjolas nformatons- och kommunkatonsteknk. Petr Imberg, Executve Vce Presdent och CIO, OP-Pohjola, berättar om bankens resa från en nhouse-organsaton, tll att köpa tjänster och projektleveranser från valda leverantörer: För att hantera effekterna av den ekonomska krsen Europa, blcka framåt och skapa förutsättnngar för framtda konkurrenskraft, har hela OP-Pohjola-gruppen tagt ett ordentlgt omtag där såväl styrnng som lednng och regelverkens påverkan på verksamheten analyserats. Slutsatsen blev att v behövde tänka nytt, säger Petr Imberg. Han fck därefter övergrpande ansvar för ett av de största sourcng-projekten Fnlands bankhstora. Köper helhetslösnngar För att rusta sg för framtden, lanserade OP-Pohjola 2012 ett kostnadseffektvserngsprogram på 150 mljoner euro. Programmet hade två syften: en högre effektvtet och ett nternt fokus på det som verklgen ger mervärde för bankens kunder, något som förlängnngen kommer att stärka bankens marknadsposton. För att nå målet grundades 2011 ett servcebolag med en uppdaterad sourcngstrateg där banken noggrant beskrver vad som är bankens kärnverksamhet. Strategn säger tydlgt att banken nom områden där externa leverantörer kan stärka bankens poston, också ska nyttja dessa. Våra leverantörer ska ha en gedgen ndustrkompetens nom bank och fnans Vår nya sourcng-strateg har fört oss fram tll att v dag går genom möjlgheter att köpa helhetslösnngar och tjänster från externa leverantörer stället för att göra allt på egen hand. Detta arbete sköter vårt nya servcebolag som dag har ansvaret för tjänste- och produktutvecklng samt drft av Internal Shared Servces (ISS) och ICT-leveransen. Affärsmässga krav På befntlga legacy-system låter banken nu sna leverantörer bygga en tjänsteorenterad arktektur (servce orented archtecture, SOA), som kan utnyttja befntlg systemnformaton och härgenom uppfylla de affärsmässga kraven på ett t-system. Att valet föll på CGI och Accenture, förklarar Petr Imberg: För det första kan v bara arbeta med en trovärdg leverantör med muskler att kunna stödja oss att nå våra strategska mål. Ett ytterlgare krav har vart att våra leverantörer ska ha en gedgen ndustrkompetens nom bank och fnans. V är ett mycket fnskt bolag och därför är det också vktgt att våra samarbetspartners kan leverera ett fnskt gränssntt samt har en lokal närvaro. Härtll poängterade v vkten av att den personal, som nu flyttas över från OP-Pohjola, blr väl omhändertagen på sn nya arbetsplats. Krav på ett konkurrenskraftgt erbjudande och dokumenterade merter, både vad gäller drft, projektlednng och leveranser, har vart en självklarhet. Övergrpande är också kravet att levererande bolags värdegrunder överensstämmer med bankens. Att gå från en nhouse-organsaton, tll att köpa tjänster och projektleveranser från valda leverantörer, är dock ett stort omställnngsprojekt. V räknar med att det kommer att ta två tll tre år nnan v når mogen fas och kan se den nytta som v satt som mål för förändrngen, men att göra allt nhouse var nte längre möjlgt. Idag är v crka tre månader n leveransen. Personalen har flyttat över tll nya arbetsgvare och det är glädjande att se att alltng fungerat enlgt plan, avslutar Petr Imberg. Petr Imberg, Executve Vce Presdent och CIO, OP-Pohjola.

14 14 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars 2014 ID-kapnngar ett allt större problem Det stora hotet dag mot banksäkerheten är nätrelaterade brott, en utvecklng som enlgt Jan Persson, koncernsäkerhets - chef på SEB, framför allt beror på den lavnartade öknngen av mängden betalnngar över nätet vlket sg är en naturlg följd ett allt mer kontantlöst samhälle. Med färre kontanter omlopp httar bedragare och brottslngar nya vägar. Det gäller att vara uppmärksam. Säkerhet Text Chrstna B. Wnroth Mobla betalnngar och nförandet av moblt bank-id, är några av anlednngarna tll att mängden betalnngar på nätet ökar dramatskt. Det är en utvecklng som v varken vll eller kan bromsa. Vår uppgft är att se tll att ha en så hög säkerhet som möjlgt utan att försvåra användandet. Med ett moblt bank-id blr moblen en dgtal plånbok. Därför är det ett lustgt beteende att lägga moblen på bardsken när man går ut, få skulle göra samma sak med sn plånbok. Det enda som skljer dg från en bedragare är en sfferkod. Blr du av med dn telefon och samband med ett rån avkrävd dna sffror, kan stora delar av dna pengar försvnna, framhåller Jan Persson. Andra sätt att komma åt pengar är att lura tll sg personuppgfter. På senare td har v sett en markant öknng av bedrägerer kopplade tll IDkapnngar. En kapnng kan göras genom att luras på klassska sätt som phshngmejl, men också genom telefonsamtal. I båda fallen är syftet att komma över kontonummer, PIN-koder eller andra personlga uppgfter för att flytta pengar och tömma konton. Den senaste utvecklngen är att bedragare som kommt över personuppgfter, ansöker om lån annan persons namn. För att komma över personuppgfter vttjas brevlådor. När bedragaren fått vantarna på personuppgfterna fyller denne exempelvs låneansöknngar andra personers namn. Med hjälp av förfalskade ID-handlngar kan också bankdosor kvtteras ut, och med en sådan på hand går det att göra en hel del skada. Socala meder Utvecklngen med ökande ID-kapnngar ställer höga krav på bankerna att erbjuda högsta möjlga säkerhet för att motverka Vår uppgft är att se tll att ha en så hög säkerhet som möjlgt utan att försvåra användandet trenden, men Jan Persson framhåller att det ställer ett lka stort krav på kunderna. Kunderna måste på egen hand, nte bara se tll att skydda sna uppkopplade enheter, utan även tänka förnuftgt: nte svara på konstga mejl där man ombeds bekräfta och/eller ange stt kontonummer. Dessutom är det en hygenfaktor att ha ett bra säkerhetsprogram som kan htta trojaner som bakgrunden stjäl uppgfter och det dolda gör transaktoner från bankkonton. Men trots kampanjer för ett ökat säkerhetstänk, breder bedrägererna ut sg. Ett färskt exempel är att falska användarkonton på LnkedIn används för att göra kontaktförfrågnngar. Proflen ser korrekt ut, det fnns kontakter med foton och tll och med gemensamma kontakter som förmodlgen fnns där eftersom bedragaren redan lurat folk att acceptera nbjudnngar, säger Jan Persson. Moduset som används är att en kontaktförfrågan sänds ut, ofta från en person nom banksektorn. När kontaktförfrågan accepterats kommer ofta en mejlförfrågan va LnkedIn som berättar om en affärsmöjlghet. För att gå vdare ombeds personen svara va en prvat mejladress. Efter detta följer ett klassskt Ngerabrev och den nyfkne hamnar lätt en soppa som kan vara svår att ta sg ur. Därför, understryker Jan Persson, är det även vktgt att vara uppmärksam på vad som händer socala meder. Svag posthanterng När det gäller kredt- och kontokort har bankerna gemensamt tagt fasta på att bara skcka ut ej aktva kort. Är de redan aktverade är det kutym att sända dem med rekommenderad post. Men, tllägger Jan Persson, det hjälper ju nte om breven plockas ut med ett falskt IDkort. Ett för alla banker gemensamt problem är att den svenska posthanterngen nte har tllräcklgt goda rutner för utlämnng och vss posthanterng. För att förbättra hanterng av känslg post har Bankförenngen nlett en dalog med Posten. Ut- Jan Persson, koncernsäkerhetschef SEB. bldnngen hos dem som arbetar med posthanterng och -utlämnng på avtalsknutna utlämnngsställen, är nte lka sold som hos en skolad postkassör. Detta gör att kvalteten på ID-kontrollen lämnar en del övrgt att önska. Paket som nnehåller blomfrön kan nte hanteras på samma sätt som försändelser som nnehåller en bankdosa eller ett kredtkort. Dessa bör gå genom en annan logstsk kedja, fastslår Jan Persson.

15 NextMeda 15 IT-besluten flyttar allt närmare affären Att ha Canvsa famljen nnebär att v ytterlgare kan stötta våra kunder deras transformatoner. IT-besluten flyttar allt närmare affären och det krävs både spetskompetens och bredd för att genomföra förändrngar en föränderlg marknad, säger Alexandra Fürst, affärsområdeschef på Teto Fnancal Servces Sverge. I höstas förvärvade Teto fnanskonsultbolaget Canvsa. En förstärknng av Tetos erbjudande tll fnansmarknaden som nnebär att man nu kan ta ett större helhetsgrepp arbetet som strategsk rådgvare och leverantör av t-lösnngar tll bank- och försäkrngsbranschen. IT-besluten flyttar allt närmare affären. V är mycket nöjda med att Katrn Weln, affärsområdeschef för Canvsa, och hennes kollegor är på plats verksamheten. V har redan dag många gemensamma kunder och kompletterar varandras kompetenser på ett mycket bra sätt, säger Alexandra Fürst. Även Katrn Weln ser på framtden med tllförskt. Som senora affärskonsulter specalserade på fnansbranschen har v vart med många förändrngsprocesser. V har förståelsen för vad som behöver göras, och hur. Tllsammans med Teto kan v vara med hela vägen, från utmanng hos kund tll analys och roadmap för att sedan bstå med kvalfcerad kompetens strategska affärsbeslut och mplementerng av nya system. Vår förhoppnng är att fusonen med Teto kommer att leda tll ett fördjupat samarbete på alla nvåer hos våra kunder. Alexandra Fürst påpekar att fnansoch försäkrngsbranschen är en enormt IT-ntensv sektor. Det fnns en väldgt tydlg kopplng mellan affär och IT. I stort sett samtlga produkter fnanssektorn kräver någon form av IT-lösnng. Teto har en stor bredd men vart lte svagare spjutspetsen, den strategska rådgvnngen. För Canvsa har det vart tvärtom, med spets men nte kropp. Förvärvet av Canvsa nnebär att ett plus ett blr betydlgt mer än två, både för oss och framför allt för våra kunder. Trender Mobltet och dgtalserng är två starka trender nom bank och försäkrng, något som skapar ett stort behov av förändrng på olka plan. Transformatonen som våra kunder står nför är en jätteutmanng där Teto verklgen har en plats att fylla, specellt med hjälp av Canvsas kompetens. Våra kunder stter generellt sett på en ganska Katrn Weln, affärsområdeschef för Canvsa och Alexandra Fürst, affärsområdeschef på Teto Fnancal Servces Sverge. oflexbel IT-struktur som gör det svårt att vara den agla aktör som alla eftersträvar att vara. V tar med dem på den här resan och gudar dem tryggt från start tll mål. För att tala blder så handlar det oftast nte om operaton av en tå, utan snarare om hjärt- och lungbyte. Man måste veta vad man ska göra och vlken ordnng, fastslår Alexandra Fürst. Transformaton Det stora trycket på transformaton är enlgt Katrn Weln högsta grad ett kunddrvet fenomen. Bankernas och försäkrngsbolagens kunder har stora krav på att kunna mötas överallt, alla kanaler. Det ställer sn tur krav på systemen och att det fnns en flexbltet som kan ta emot dessa förändrngar. Teto jobbar sedan förra året aktvt med fokusområdet Busness & IT Transformaton. För att kunna hjälpa våra kunder deras förändrngsprocesser måste v leva som v lär och har därför jobbat mycket med att förändra oss för den nya tdens krav och över alla lösnngar som v erbjuder. Det vktgaste nu är att hjälpa kunderna med att förstå hur de kan börja sn resa och vart den kommer att leda. För någonstans slutänden ska en förändrngsprocess generera ett affärsvärde form av ökad marknadsandel, nya kunder eller lägre kostnader. Det är vktgt att hela tden ha med sg, säger Alexandra Fürst. Partnerskap De senaste åren har det dykt upp ett stort antal nya aktörer på fnansmarknaden. Det är något som Teto tttat närmare på. V tror att en kommande trend kan vara partnerskap. Då talar v om aktörer som väljer att ha gemensam nfrastruktur botten, för att sedan toppa med stt eget unka erbjudande. Det är ett stort steg, men jag tror att v kommer att hamna där jakten på kostnadseffektvtet, säger Alexandra Fürst. Hon påpekar att nternet vsserlgen förändrade branschen, men det som verklgen drver utvecklngen dag är smartphonen. Det är moblen det händer, den förändrar allt och ställer enorma krav på transformaton av system och på att prortera vad som är vktgt för varje enskld verksamhet. Här kan v på Teto och Canvsa, kraft av vår gemensamma styrka, skapa affärsvärde för våra kunder. V har respekt för transformatonen och v vet att det nte går över en natt, men v känner oss väldgt trygga att v har den kunskap som krävs för att svara upp tll våra kunders förväntnngar. Teto är Nordens största IT-tjänsteföretag och erbjuder helhetslösnngar för närngslv och offentlg sektor samt produktutvecklngstjänster nom kommunkatons- och nbyggd mjukvaruteknolog. Företaget verkar på global nvå nom produktutvecklng samt va globala leveranscenter. Vårt mål är att utveckla företag och samhälle med hjälp av IT samt skapa möjlgheter för våra kunder att transformera sna verksamheter. V tror på utvecklng och resultat som märks. Teto grundades 1968 och har huvudkontor Helsngfors. V är crka anställda över tjugo länder och har en omsättnng på crka 1,7 mljarder euro. Akten är lstad på NASDAQ OMX Helsngfors och Stockholm. Teto Sweden AB Fjärde Bassängvägen Stockholm Tel:

16 16 NextMeda Magnus Lagercrantz, affärsområdeschef, och Anna-Lena Wretman, verksamhetskonsult, CGI Fnancal Servces. CGI tar déer tll verklghet CGI, Sverges största IT-tjänsteföretag, gör gemensam sak med SAP och Applcon. Tllsammans med dessa partners erbjuder CGI en komplett tjänstebaserad bankplattform som kan göra en banks affär precs så flexbel och snabbfotad som affärsutvecklarna fnanssektorn drömmer om. Kostnadspress, stramare budgetar och kundernas krav på att kunna sköta sna bankaffärer sömlöst mellan olka kanaler gör att allt fler banker står nför att byta ut sna n-house-baserade IT-system och processer mot flexbla tjänsteleveranser. V ser en marknad förändrng där man allt större omfattnng efterfrågar CGI, som grundades 1976, är en global leverantör av tjänster nom IT och affärsprocesser som levererar med hög kvaltet nom busness consultng, system-ntegraton och outsourcng. Med medarbetare över 40 länder kan v vara nära våra kunder och anpassa våra team utfrån kundernas behov för att uppnå bästa resultat. CGI är branschledande när det gäller att leverera projekt td och enlgt budget. CGI Torshamnsgatan 24 Ksta Telefon: tjänstepaketerng. Bankerna vll fokusera på sna kunder och på att kanaler och framsda mot kund ska vara de absolut vassaste. Användarvänlghet får ett allt större fokus en banks affär. Den som nte hänger med utvecklngen kommer att få det tufft, säger Magnus Lagercrantz, affärsområdeschef för Fnancal Servces på CGI. Den ökade konkurrensen nom banksektorn har lett tll en stark prspress. Att mnska kostnadsmassan är därför en annan mycket stark drvkraft bakom den transformaton som bankerna nu står nför. Dagens sätt att drva en banks affär är ofta föråldrat och ganska dyrt. Många har ett vsserlgen stablt, men trögt och svårföränderlgt, eget system som man värsta fall har byggt helt själv. Det man nu behöver är en modern arktektur där det snabbt går att få ut nya fnansella produkter på marknaden. Det är här som vår lösnng, CGI Cloud Bankng, kommer n. Komplett banklösnng CGI Cloud Bankng är en komplett banklösnng med alla grundfunktoner för den svenska marknaden som erbjuds samarbete med två välrenommerade partners. SAP står för själva banksystemet, som är topprankat nternatonella jämförelser av banksystem. Den andra partnern är Applcon som gjort landsanpassnngar för Norden för just den här lösnngen. En svensk nstallaton av banksystemet fnns redan på plats, där banken har bytt ut hela sn IT-plattform för att bättre stödja sn affär, berättar Anna-Lena Wretman, verksamhetskonsult på CGI med över 20 års erfarenhet från bank. Tllsammans med CGI skapar SAP och Applcon en stark uppställnng för den svenska banksektorn. Banker av dag letar efter möjlgheter där de kan dela kostnader med andra. Och med dagens teknk och säkerhet är detta fullt möjlgt. Man kan vara olka entteter, men ändå ha gemensam nfrastruktur, ungefär som andra branscher där man tll exempel dela på räls och bljettförsäljnngsresurser, medan själva resan är unk. För bankerna gäller det att bl duktga kravställare och lägga kraft på att utveckla nya fnansella produkter och hur de vll utveckla sn unka tårtbt ett gemensamt system, säger Anna-Lena Wretman. Färdg att använda En stor fördel med CGI Cloud Bankng är att det redan fnns kopplngar tll det svenska betalsystemet. Eftersom banksystemet redan är uppe och rullar Sverge är mycket av jobbet redan gjort. Den grundläggande modellbanken kan vara snabbt på plats. Sedan vll varje bank att självklart ha det unkt på toppen. Men poängen är att v lägger grunden och nvesterar den nfrastruktur som krävs, sedan är det bara för banken att kroka och betala per användnng, förklarar Magnus Lagercrantz. Lokal spelare Att erbjuda tjänstebaserade lösnngar tll den fnansella sektorn är nget ovanlgt. Det som gör CGI:s erbjudande unkt är att lösnngen redan fnns och bevslgen fungerar. V har en väl fungerande struktur för hur man tar déer tll verklghet. Att fnnas på flera håll landet, och nte bara på ett huvudkontor Stockholm är en stor fördel. V har en bred lokal närvaro med globala muskler, det är en unk styrka hos CGI, konstaterar Anna-Lena Wretman. Sktet är nställt på att CGI nom fem år ska ha mnst fem, sex kunder Sverge och några tll grannländerna. V tänker nordskt men börjar vår utrullnng Sverge. CGI har en tyngd och en leveranssäkerhet organsatonen som borgar för den stabltet och tllförltlghet som krävs lösnngar av det här slaget. Inom fem år kommer v att ha gjort ett ännu större avtryck på den fnansella marknaden än vad som är fallet dag, avslutar Magnus Lagercrantz.

17 NextMeda 17 Kostnadsjakt och affärsförädlng måste gå hand hand Dagens banker och försäkrngsbolag vll öka sna affärer, antngen genom befntlga kunder eller genom att attrahera fler. V är en av få aktörer som kan leverera busness servces hela vägen, från affärsstrateg tll teknsk lösnng, säger Anette Tånneryd, chef för Fnancal Servces på Accenture Sverge. Accenture har lång erfarenhet av affärsutvecklng nom den fnansella sektorn. Under de senaste åren har branschen genomgått stora förändrngar. Trycket från den globala ekonomn och en rad nya regelverk har satt sna spår. Banker och försäkrngsbolag strävar efter att uppnå tllräcklg lönsamhet den nya verklgheten och affärs- och verksamhetsmodeller är satta under lupp, dels för sänka kostnader, dels för att stärka banden tll slutkunderna. Kostnadsjakt är nget nytt, skllnaden är att affärsförädlngsvärdet har blvt allt vktgare, oavsett vlket affärsområde det rör sg om. Mnskade kostnader ska nu vara basresultatet av en outsourcng, tll exempel. På toppen kan målet vara allt från ökade ntäkter tll nya kunder och breddnng försäljnngskanaler. Vår ambton är att samarbeta med de ledande fnansella nsttutonerna för att hjälpa dem navgera och utföra förändrngar som ska uppfylla dessa mål, säger Anette Tånneryd. Fler aktörer De senaste årens snabba utvecklng nom fnanssektorn omfattar även rent strukturella förändrngar. I dag fnns en rad olka aktörer med varerande nrktnng och storlek. Allt från nätmäklare tll matvaruaffärer återfnns nom banksfären. Det fnns en betydlgt större bredd än när jag började branschen för fjorton år sedan. Intressant är också att bank och försäkrng börjar närma sg varandra. Bankerna var först ut med att tllhandahålla försäkrngslösnngar för sna kunder. I dag erbjuder flera försäkrngsbolag även banktjänster. Verksamheterna smälter samman allt mer, konstaterar Anette Tånneryd. Spåren av den sammansmältnngen, och kundernas krav på att kunna utföra banktjänster sömlöst olka kanaler vd alla tder på dygnet, har drvt fram stora kostnader och skapat en systemkomplextet, något som Accenture tagt fasta på. Strategn är att arbeta med ett mndre antal större kunder över en längre td, partnerskap och daloger. Det är då vårt helhetstänk kommer tll sn rätt, säger Anette Tånneryd. Outsourcng är en tydlg trend, för att möta marknadens behov har Accenture valt ut ett antal strategska områden: kärnsystem, rsk och regelefterlevnad samt dstrbuton marketng. Det vll säga allt som möter kunden, hela vägen från bankkontoret fram tll de nya mederna. V kallar det Dgtal to the Core. Här har v gjort en kraftsamlng för att försäkra oss om att kunna erbjuda den bästa plattformen och de vassaste konsulterna syfte att skapa den ultmata lösnngen för varje enskld kund. Vnnande koncept Som exempel nämner Anette Tånneryd ett samarbete med en stor nordeuropesk bank nom det dgtala kunderbjudandeområdet där Accenture, för att öka bankens nskt om kundlönsamhet, har byggt en analytcs-lösnng. Lösnngen är väldgt värdefull bankens verksamhetsstyrnng. V får data från banken som v sedan bearbetar med vår affärsntellgens och våra processer. Banken får tllbaka nformatonen form av tjänster, som tll exempel kampanjerbjudanden säljstöd för olka områden. Det har blvt en stor framgång. Resultatet av deras rktade, dgtala kampanjer på ett specfkt område har gått upp med nte mndre än 400 procent! Ett annat av Accentures vnnande koncept fnns nom back offce för kaptalmarknaden. Här har v tllsammans med ett amerkanskt mjukvarubolag skapat Accenture Post Trade Processng. Konceptet är detsamma, en teknsk plattform där v applcerar ett antal tjänster som slutänden skapar en lösnng som ntresserade banker kan ta del av. I praktken handlar det om att hjälpa kunder gå från en fast tll rörlg kostnadsbas med en transaktonsbaserad prslapp. Vår första kund blev Socété Générale, en stor europesk aktör, som sedan en td tllbaka använder vår lösnng. En annan bank som nylgen anltat Accenture är fnska OP Pohjola bank. Anette Tånneryd, chef för Fnancal Servces på Accenture Sverge. Här handlar det främst om applkatonsutvecklng och underhåll. V är jättestolta över att OP Pohjola valt oss som partner för att hantera sna befntlga banksystem. Sedan tror jag att man har valt oss nte bara ur kostnadsperspektv, utan även för komplexteten det hela. De vlle uttrycklgen ha ett affärsförädlngsvärde nbakat sn outsourcng, något som v kan vara med och leverera hela vägen, från A tll Ö, avslutar Anette Tånneryd. Accenture är ett globalt företag med verksamhet nom management, IT och outsourcng med crka medarbetare och kunder över 120 länder. Genom att kombnera erfarenhet och kunskap nom olka branscher och affärsfunktoner med omfattande forsknng, hjälper v våra kunder att bl högpresterande företag och organsatoner. Accenture omsatte 28,6 mljarder dollar under räkenskapsåret som slutade den 31 august Accenture Alströmergatan Stockholm Tel:

18 18 NextMeda Den dgtala revolutonen skapar en helt ny spelplan för bolagen Data är vår tds olja. Det gäller som bolag att lgga tdgt värdekedjan för att nte bl akterseglad. Den dgtala ekonomn har ändrat förutsättnngarna på marknaden radkalt. Framförallt bankerna och försäkrngsbolagen rskerar att bl blnda offer om de nte lyfter upp kundnskt som en av de vktgaste möjlggörarna den dgtala ekonomn, säger Jeanette Anttla, vd på SAS Insttute. Den dgtala ekonomn omkullkastar alla strukturer och skapar en helt ny spelplan, säger Jeanette Anttla, vd på SAS Insttute Sverge. Just nu pratar alla bolag om att sätta kunden centrum. Kunskap om kundens beteende, preferenser och behov utgör grundbulten denna förändrngsprocess. Ändå drar många aktörer gång kanalspecfka projekt där allt fokus lgger på content, desgn och features. Själva ntellgensen, kundnskten som garanterar relevans kommunkatonen, saknas eller är för generell. Nyckeln tll framgång lgger att all kommunkaton baseras på god nskt om kundens behov och agerande. Och detta måste ske snabbt. Under tden lgger marknaden vdöppen för nya aktörer, framhåller Jeanette Anttla. Internet har skapat en våg av ITferngar befntlga värdekedjor hos bolagen, nte mnst nom bank och försäkrngsbranschen, där kunderna har fått ta över flera av bankernas och försäkrngsbolagens manuella rutner. Det här är vsserlgen smart av branschen, men man mssar den verklga potentalen som fnns den dgtala ekonomn. Nordska banker och försäkrngsbolag var tdga med att använda IT och dgtalsera sna tjänster för att skapa kostnadseffektva erbjudanden för sna kunder. Men dag räcker nte det. Ekonomn går genom ett paradgmskfte, där den dgtala ekonomn helt omkullkastar gamla strukturer, säger Jeanette Anttla. En ny dgtal leveransmodell skapar nterakton med slutkonsumenten Låt oss ta ett exempel från medendustrn, en bransch som har flera lkheter med bank och försäkrng de är trögrörlga, har sna varumärken frågasatta av yngre generatoner och står nför stora förändrngar värdekedjan. Ett företag som början hyr ut vdeoflmer va post utnyttjar en ny dgtal leveransmodell och skapar med det nterakton med slutkonsumenten. På så sätt får detta företaget en stor mängd nformaton om konsumentens preferenser och beteende. Detta lgger tll grund för hur företaget möter kunden och med vlket erbjudande. Successvt börjar företaget äta sg bakåt sn egen värdekedja, för att även SAS Insttute är världens största prvatägda mjukvaruföretag med lösnngar för avancerad analys. SAS Insttute har sedan 1976 erfarenhet av att utveckla lösnngar och metoder som låter företag och organsatoner lära av sn hstora, mäta och kommuncera pågående aktvteter och skapa nskt om framtden. Världen runt har SAS Insttute totalt kundnstallatoner, bland annat 92 procent av Fortune 500 företagen. I Sverge startade SAS Insttute AB år 1986 och har dag 150 anställda på kontoret Stockholm. Bland de svenska kunderna fnns landets mest betydande företag och organsatoner. För mer nformaton besök: bl flmproducent och fullkomlgt ta över värdekedjan genom möjlgheten att veta mer exakt vad kunden vll ha. Tradtonella aktörer förstår knappt vad som hänt nnan det är ett faktum. Tänk nu, att du som Storbank eller Försäkrngsbolag plötslgt pressas bakåt dn egen värdekedja av ett Företag som förstår dna kunders behov och smak bättre än du. De kan ngentng om bank och försäkrng men de har skapat ett varumärke med djupgående kundnskt genom dgtala lösnngar. Sedan går företaget tll dg och säger att v har av era kunder som gllar vår tjänst och ber att n sänker slutkundens avgfter och höjer deras lånerabatter. När väl detta företag har 3,5 mljoner kunder går de nte längre tll dg som bank eller försäkrngsbolag, utan tll globala aktörer längre bak värdekedjan och erbjuder dem en dgtal kund bulk. Mellanledet värdekedjan komprmeras eftersom det nte tllhandahåller ett värde som kunderna anser värt prset. Teknkskfte förändrar samhället grunden och är lednngsfråga Den som agerar proaktvt den nya dgtala ekonomn kan ta en svårutmanad lednng. V ser dag helt nya aktörer, som effektvt utnyttjar den dgtala teknken. Det handlar nte längre om aktörer perfern, som erbjuder komplement tll bankernas och försäkrngsbolagens tradtonella produkter. Istället är det företag som konkurrerar med banker och försäkrngsbolag på deras kärnmarknader, framhåller Jeanette Anttla. Båda hstorerna ovan, varav den första redan nu är sann, är exempel på hur teknkskften förändrar grundvalen vårt samhälle. Smarta företag, både den tradtonella ekonomn och den nya dgtala ekonomn, förstår detta och skapar lösnngar som ger kunden exakt vad denne vll ha och tll rätt prs och tllfälle enkelt. Hela marknaden vbrerar runt oss. Banker och försäkrngsbolag som förstår betydelsen av detta lyfter IT från sn klassska mljö och gör det tll en strategsk lednngsfråga. De behandlar IT som en tllgång och möjlggörare, snarare än en kostnadspost. Den som agerar proaktvt den nya dgtala ekonomn, med nnovatva metoder, har enormt många möjlgheter att ta en svårutmanad lednng.

19 NextMeda 19 Our dgtal lves are changng bankng at ts core Nordc banks have long been poneers of nnovatve dgtal solutons. Now they stand on the threshold of the next level of dgtalzaton, meetng changng customer expectatons wth truly personalzed products and servces. Cognzant s at the forefront of helpng the bankng ndustry transform busness models and become wnners n the new economy. We lve n a world where ndvduals, thngs and processes are generatng ever ncreasng amounts of dgtal nformaton. These vast felds of nformaton are connectng people, devces and processes, creatng unque vrtual denttes. Cognzant calls these felds of dgtal nformaton Code Halos and they are key to creatng value and successful enterprses n the comng years. Truly understandng the data generated by socal tools, moble devces and applyng analytc technologes wll strengthen processes, products and generate value. Ths wll be what dstngushes successful busnesses n the future, says Euan Davs at the Cognzant Center for the Future of Work. We have already seen ths happenng n several ndustres, where the wnners have been tremendously skllful at usng algorthms to analyze dgtal footprnts Code Halos to create a better customer experence. By dong so, they have completely overtaken ther respectve markets. Nordc banks lead the way Euan Davs ponts out that n the Nordc market, banks were early n buldng comprehensve electronc nfrastructures, wth sophstcated dgtal channels reachng nto ther customers. Ths gves them a lead, now that dgtalzaton s movng to the next level. Nordc banks are at the front of ths development and are extremely forwardlookng. They have already dgtalzed busness to a great extent and are often way ahead of other parts of the world when t comes to thngs such as onlne and moble solutons. I beleve the next logcal step n ths nnovatve process s to start to make more meanng from data and create entrely new ways to nteract wth customers, says Euan Davs. Closely connected to the new busness opportuntes provded by the ocean of dgtal nformaton surroundng us are the needs and expectatons of the next generaton of bankng customers the mllennals. In order to understand what the younger generaton wants out of banks, Cognzant ran an onlne communty called You are the Future of Bankng targetng young people n Sweden. Two areas stand out mllennals want more personalzed bankng and they want faster, more nnovatve products. They expect the same degree of personalzaton and nnovaton from ther banks as they are gettng from other ndustres that they do busness wth. And f they do not get what they want out of tradtonal banks, they wll not hestate to swtch to emergng dgtal alternatves. Young people are clearly askng for a rcher dgtal experence, says Euan Davs. They want better proflng so that servces are customzed around ther fnancal needs, wth tools to nstantly access and make sense of ther fnancal data. Products need to be nnovatve, wth more nche products and faster product development. And there s a real wllngness to collaborate wth banks on desgnng solutons. Banks should really plug nto ths. Global leader Whle data prvacy and securty reman central concerns that need to be addressed properly, banks whch want to keep ther compettve edge and become wnners n the new economy need to utlze dgtal data to mass customze servces and products throughout the value chan. Harnessng and managng Code Halos wll create truly dgtally mnded busness models, whch can meet rapdly changng customer expectatons. Cognzant (NASDAQ: CTSH) s a leadng provder of nformaton technology, consultng, and busness process outsourcng servces, dedcated to helpng the world s leadng companes buld stronger busnesses. Headquartered n New Jersey (U.S.), Cognzant combnes a passon for clent satsfacton, technology nnovaton, deep ndustry and busness process expertse, and a global, collaboratve workforce that embodes the future of work. Wth over 50 delvery centers worldwde and approxmately 171,400 employees as of December 31, 2013, Cognzant s a member of the NASDAQ-100, the S&P 500, the Forbes Global 2000, and the Fortune 500 and s ranked among the top performng and fastest growng companes n the world. Vst us onlne at or follow us on Euan Davs at Cognzant Center for the Future of Work. Cognzant s a global leader n busness and technology servces, wth deep ndustry expertse and experence. Consstently ranked as one of the top consultng and IT servce provders, the company has a unque vantage pont n delverng state-of-the-art solutons. We are wtnessng somethng of a revoluton, says Euan Davs. Companes that make meanng of these dgtal footprnts these Code Halos are the ones who wll wn n the new marketplace wth products and servces that customers want not least the new generaton of customers. Leaders at Nordc banks get ths. I beleve we wll see ths as the man drver of busness over the next decade.

20 20 NextMeda Allt--ett ger effektvare affärer på kaptalmarknaden Med Crosskeys nya helntegrerade koncept Captal Markets from the tap erbjuds kaptalmarknadens aktörer en avancerad funktonaltet och smdga STP-processer för hela affärsflödet från tradng tll kundrapporterng. Den allt snabbare förändrngstakten kombnaton med ett växande regelverk på bank- och fnansmarknaden gör att många aktörer tvngas lägga fokus på andra saker än utvecklngen av den egna kärnverksamheten. Ständga förändrngar IT-systemen kostar pengar och tar kraft från affären. De aktörer som vll överleva måste htta en IT-strateg som möjlggör en lönsam utvecklng av kärnaffären, en snabb produktutvecklng och ett smdgt sätt att hantera den allra värdefullaste tllgången kunderna, framhåller Eva Theln, produktstrateg på Crosskey. Moduluppbyggd helhetslösnng Crosskey, ett helägt dotterbolag tll Ålandsbanken, utvecklar, levererar och drftar system och lösnngar för den nordska bank- och kaptalmarknaden. Affärsdén är att möjlggöra en framgångsrk bank- och fnansverksamhet genom IT-lösnngar som omfattar samtlga delar ett banksystem. Idag har v en helhetslösnng som är klar att använda, säger Eva Theln. Lösnngen bygger på moduler vlket gör att systemet kan anpassas för alla typer av aktörer. Med det nya plattformskonceptet kan Crosskey samtdgt erbjuda kunderna en snabb och flexbel produktutvecklng samt låga kostnader. Vår övertygelse är att IT-system och processer går att förenkla och dela med andra då alla prncp har samma behov. Om man delar dem mellan flera aktörer kan man mnska kostnaderna radkalt. V vll skala bort allt det som mndre och mellanstora företag nte har råd med. Alla har nte råd att bevaka regelverket. Alla har nte råd att utveckla system. Alla har nte råd att underhålla en tradngplattform. Men om v gör detta åt kunderna, så kan kunderna fokusera på sna affärer, förklarar Eva Theln. Kunden kan fokusera på kärnaffären Det nya konceptet består av ett antal helt ntegrerade moduler med all data samma databas. Lösnngen stödjer fond- och kaptalförvaltare samt prvate bankng och tradngverksamhet. I vanlga fall så har man ju ett system för portföljförvaltnng, ett för fondförvaltnng, ett för depåförvaltnng, ett eller flera för tradng och sannolkt också ett externt CRM-system för kundvård. Nu har v sammanfört allthop en och samma plattform, förklarar Eva Theln. Lösnngen erbjuds främst som SaaS, men det går även att köpa endast systemlösnngen. V kan även erbjuda back offcetjänster tll detta. Målet är att våra kunder ska kunna fokusera på sn kärnaffär. Resten tar Crosskey hand om. Kundrelatonen allt vktgare Captal Markets from the tap är utvecklat tllsammans med Crosskeys samarbetspartner Model IT och bygger på produkten OneFactor kombnaton med tradngplattformen Mng. En mycket vktg komponent det nya erbjudandet är en CRM-funktonaltet och möjlghet att hantera kunddata. Då helheten är byggd Mcrosoft Dynamcs CRM, är en avancerad funktonaltet för kundhanterng automatskt nkluderad. Detta medför elegant och flexbel hanterng av kunder, utskck, processer, försäljnng och events. Du får hela CRM-delen redan botten. Du slpper ntegrera och det är oerhört enkelt att knyta samman kundbegrepp, famljekonstellatoner, företagskonstellatoner, vlket också möjlggör att rapporterngen blr automatskt kopplad tll de här enheterna. Det är mycket lätt att sammanställa och presentera kundens Crosskey erbjuder produkter och tjänster nom bankng, ebankng, kaptalmarknad samt kort & mobla betalnngar. Målet är att göra det enkelt och lönsamt för kunderna att bedrva sn affärsverksamhet. Crosskey rktar sg tll banker, konsumentföretag samt aktörer nom fnans- och kaptalmarknad främst Norden och Baltkum. För Crosskeys ca 200 anställda är agla arbetssätt och en djup kunskap om kundens verksamhet en självklarhet. Genom professonalsm, stort engagemang och hög tllgänglghet är målsättnngen att vara kundernas mest värdefulla partner. Bland kunderna fnns bl.a. Ålandsbanken, LokalTapola, S-Banken, DnB samt Elsa, Fnlands största mobloperatör. Huvudkontoret fnns Marehamn med lokalkontor Stockholm, Vanda och Åbo. Crosskey Rådmansgatan Stockholm portföljer nklusve resultat, rsk, performance och andra nyckeltal, transaktoner och statstska data, förklarar Eva Theln och tllägger: Relatonen tll och kunskapen om kunden blr allt vktgare. Mcrosoft Dynamcs CRM gör att kundvården, som kommer att bl en av de vktgaste konkurrensfördelarna framtden, är mycket enkel att vdareutveckla och anpassa takt med nya förändrngar. Lång marknadserfarenhet En styrka Crosskeys erbjudande är också företagets samlade kompetens nom Idag har v en helhetslösnng som är klar att använda, säger Eva Theln, produktstrateg på Crosskey. kaptalmarknadsområdet, understryker Eva Theln vdare. Alla medarbetare som jobbar med det här hos oss dag har även arbetat kaptalmarknadsrelaterad verksamhet. Därför fnns det en lång erfarenhet från bank och fnans kombnerad med gedgna kunskaper om projektlednng och ITutvecklng. På Crosskey arbetar v nära kunderna och marknaden redan utvecklngsfasen och det gör att v känner alla kunder väldgt väl. Hos oss är varje kund unk, med egna behov utgående från stt företags storlek och förutsättnngar.