Framtidens Karriär. Samhällsbyggnad i storstadsregionerna. Digitalisering från strategi till vardag. Sida 6, 9, 12 och 13. Sida 4 5.

Transkript

1 Framtdens Karrär Samhällsbyggnad storstadsregonerna Intervjuer med storstadsregonernas stadsbyggnads- och fastghetsdrektörer om pågående projekt nom bostadsbyggande och nfrastruktur. Sda 6, 9, 12 och 13 Dgtalserng från strateg tll vardag Byggbranschen förändrng och mångfald Johan Skoglund, vd JM och Perre Olofsson, vd Skanska, om branschen, ngenjören och samhället. Intervju med t-specalster om hur dgtalserngen ändrar olka branscher grunden, från affärslednng tll kök och plånbok. Sda 4 5 Sda Ulrka Kolsrud, cvlngenjör och chef över Global Hygene Supply på SCA.

2 Jag har byggt Malmö Lve Jag heter Behar Abdulah. Under tre ntensva år var jag projektutvecklare för Malmö Lve. Det var ett komplext projekt med Europas modernaste konserthus, hotell toppklass, bostäder, kontor och kongresshall. Starkt lagarbete med tydlgt kundfokus och stort hjärta var en absolut förutsättnng för framgång. V som jobbade tllsammans är stolta över att ha förvandlat en bortglömd och ödslg parkerngsplats tll en varm och levande mötesplats för hela Malmö. Jag vet att Skanska har nya spännande projekt på gång. Därför behöver v projektchefer, nstallatonsledare och många andra erfarna specalster. Är du bra på det du gör? Då kanske v jobbar hop nästa projekt. Välkommen tll Skanska! Är du specalsten v söker? Läs mer på skanska.se/vbygger

3 Framtdens Karrär Ingenjör Jun Nya segrar för ngenjörskonsten Byggandet av Sankt Gotthardtunneln 57 klometer rakt genom det väldga Gotthardmassvet blev en trumfatorsk uppvsnng ngenjörskonst allmänhet och schwezsk tunnelbyggarkonst synnerhet. 17 långa år med omfattande utgrävnngar och anläggnngsarbeten och alltng klart ett år nnan utsatt td. Dessutom nom ramen för den fastställda budgeten. Effekterna av vad som blvt världens längsta järnvägstunnel blr omfattande för hela Europa snabbare restder, kraftgt mnskade utsläpp på transportsdan och ökade möjlgheter att bygga affärsrelatoner som bdrar tll förbättrade handelsekonomer och ökat välstånd. Gotthardtunneln är ett lysande exempel på vad dagens moderna samhällsbyggande handlar om. Och ngenjörens centrala roll sammanhanget kan aldrg överskattas. Sverge rymmer många egna motsvargheter tll Gotthardtunnel fråga om ngenjörsteknsk nnovaton. Här och på många håll världen är ngenjörer en av de mest efterfrågade yrkesgrupperna. Och karrärmöjlgheterna har en bredd som sannolkt saknar motstycke nom något annat yrkesområde. I årets upplaga av Framtdens Karrär Ingenjör speglar v delar av den bredd och det djup som ngenjörsyrket omfattar dag. V försöker också ge en bld av hur högteknologska produkter och företag, skapade av framtdsnrktade ngenjörer, fortsätter vara en motor samhällsbyggandet Dgtalserngen av detaljhandeln och bankbranschen går med rasande fart. Svensk ndustr står nför en ny dgtalserngsfas med många möjlgheter. Byggbranschen är en sektor ständg förändrng där dgtalserngen har stor nverkan. Storstadsregonerna präglas av en stark framtdstro. I alla sammanhang gör duktga ngenjörer avtryck. Förutom ntressanta ntervjuer med ledande branschföreträdare och potentella arbetsgvare kan du följa våra undersöknngar som vsar hur ngenjörerna själva ser på olka arbetsgvare och kompetens- och utvecklngsmöjlgheter. Trevlg läsnng! Foto: AlpTranst Gotthard AG Om detta kan du läsa Framtdens Karrär Ingenjör 4-5 Dgtalserng ändrar branscher grunden Intervjuer med experter från detaljhandel, bank och ndustr. 6 ngenjörskonst vd gottardtunneln Framtdens Karrär Ingenjör på plats när nya Sankt Gotthardtunneln nvgdes. 6 Samhällsbyggnadsutvecklng göteborgsregonen 7 60% av ngenjörerna kan tänka sg att jobba på en kommun Intervju med Chrster Larsson, Malmös stadsbyggnadsdrektör. 8 ledarskap Intervju med cvlngenjören Ulrka Kolsrud, chef över Global Hygene Supply på SCA. 8 Forsknng och produktutvecklng Intervju med Henrk Runnemalm, forsknngschef för GKN Aerospace. 9 malmös stadsutvecklng Intervju med Klas Johansson, Malmös fastghetsdrektör. 10 ngenjörer formar framtdens fastghetsbransch Intervju med Lars Nylund, fastghetsdrektör på Fortfkatonsverket % av ngenjörerna kan tänka sg en statlg arbetsgvare Intervju med Ann-Catrne Zetterdahl, gd för Sjöfartsverket. 11 Forsknng nom trafksäkerhet och förbrännngsmotorer Intervju med Ola Boström, global forsknngschef på Autolv och Anders Hultqvst, professor förbrännngs- och fordonsteknk på KTH Samhällsbyggnads- och fastghetsutvecklng Stockholmsregonen mest välkända och populäraste byggföretagen och samhällsbyggnads- och nfrastrukturkonsulterna byggbranschen förändrng och mångfald Johan Skoglund, vd för JM och Perre Olofsson, vd för Skanska, om branschen, ngenjören och samhället. 18 Fastghets- och bostadsaktörerna som ngenjörerna har mest postvt ntryck av Presenterade företag och organsatoner 19 Rejlers 19 Ebab 20 IKEA Busness Solutons 21 Svenska Bostäder 22 BAE Systems Bofors 22 FMV 23 SEB 24 GKN Aerospace 25 Autolv 26 Swedava Konsult 27 Famljebostäder Göteborg 27 Fastghetskontoret, Malmö Stad 28 Stadsbyggnadsförvaltnngen, Uppsala kommun 28 JM 29 Nacka kommun 30 Försvarsmakten 31 ÅF Framtdens Karrär Ingenjör Skrbenter Sandra Ahlqvst, Anna-Karn Andersson, är producerad av NextMeda Anette Bodnger, Hanna Engström, Rebecka Guzman, Crstna Lefland, Clas Lewerentz, Eva Nordn, Måns Wdman, Annka Whlborg FotograFer Patrk Bergenstav, Gonzalo Irgoyen, CarlMagnus Johansson-Lndkvst, Johan Marklund, Eva Nordn, Lasse Persson, Dan Pettersson omslagsfoto Patrk Bergenstav Tdnngen fnns även på: grafsk Form Stellan Stål tryck BOLD Prntng/DNEX Tryckeret Framtdens ngenjör_ny teknk :10 Sda 1 annonsförsäljnng NextMeda, Meda X Norr Frågor om nnehållet besvaras av Nklas Engman Tel: , E-post: nklas.engman@nextmeda.se För mer nformaton om FramtDenS k arrär ngenjör kontakta: Nklas Engman, Tel: , Mob: E-post: nklas.engman@nextmeda.se läs mer på: arrar.se Htta drömjobbet staten Söker du utvecklande arbetsuppgfter samtdgt som du gör något bra för samhället? Htta dtt drömjobb en statlg verksamhet! Inom staten arbetar drygt cvl- och högskolengenjörer tllsammans med bland annat jurster, samhällsvetare, ekonomer och systemvetare. Med Arbetsgvarverkets moblapp Jobba statlgt och på webbplatsen håller du enkelt koll på de ledga statlga jobben.

4 4 Framtdens Karrär Ingenjör Jun 2016 detaljhandeln Dgtalserng ändrar detaljhandeln grunden dgtalserngen av detaljhandeln går rasande fart. Kundernas förväntnngar, nya säljkanaler och smarta produkter har ändrat branschen grunden. det är en oerhört spännande resa och som ngenjör kan man verklgen göra avtryck. Det säger Mchelle Vthal Bergström, Soluton Area Manager på IKEA, ett jobb som bland annat nnefattar ansvar för t och affärslösnngar globalt för alla IKEAs fysska och vrtuella arbetsplatser samt reselösnngar mellan dagens och framtdens arbetsplatser. Mchelle, som kom tll IKEA egenskap av konsult för fem år sedan, har vart ntresserad av t och dgtalserng sedan tonåren. Innan hon började på IKEA arbetade hon olka befattnngar som chef och projektledare på stora globala företag nom olka branscher. Mchelle menar att detaljhandeln är en av de mest spännande sektorerna dag på grund av den snabba förändrngstakten och utmanngarna att tllgodose de krav som dagens och framtdens snabbt föränderlga konsumenter ställer. På IKEA förs en ständg dalog om hur v som organsaton snabbt, aglt och effektvt kan möta nya krav. Det är en oerhört stmulerande process, där t och verksamhet mer och mer smälter hop tll ett, med samma lösnngar, säger hon. Kunnga kunder Dgtalserngen spänner över ett brett område och omfattar såväl funktoner för nya arbetssätt som lösnngar för framtdens e-handel. Dagens konsumenter förväntar sg allt högre grad en rakt genom personlg servce, dygnet runt och med stor flexbltet vad gäller allt från kommunkaton tll betalnngslösnngar och leverans. Ingenjörer är duktga på logskt tänkande och problemlösnng, vlket är förmågor som efterfrågas starkt Inte mnst mllennegeneratonen har nya behov och förväntnngar och från handelns sda måste v tllgodose och förutse dessa. Unga männskor vll kunna handla på sna vllkor och få varan levererad dt där de befnner sg. I framtden kanske v kommer att få se leveranser med exempelvs drönare, teknskt är det fullt möjlgt redan dag. Kunder dag är dessutom väldgt pålästa och vet vad de vll ha. Detaljhandeln måste ha dgtala verktyg för att möta dessa kunnga kunder, säger Mchelle. Men det är nte bara kunder och medarbetare som ändrar beteenden och behöver nya, dgtala verktyg. Även varorna ser annorlunda ut. Många produkter nom detaljhandeln är dag smarta och uppkopplade, och det gäller hög grad för ett företag som IKEA. Hemnrednng, nte mnst för kök, får allt fler ntellgenta egenskaper, för att spara energ och göra lvet enklare. Idag erbjuder IKEA ntellgent ljussättnng och produkter med trådlös laddnng. Arbetsbänkar med touch-screen och kastruller med automatsk temperaturreglerng är bara ett par exempel som v kanske ser framtden. Inom detaljhandeln utvecklas dag en rad smarta produkter för det ntellgenta hemmet, säger Mchelle. Mchelle Vthal Bergström, Soluton Area Manager på IKEA. Foto: Patrk Bergström Ny dgtal strateg På IKEA är man mtt nne ett ntensvt utvecklngsarbete för en ny dgtal strateg. Man tttar hög grad på beteenden, hos såväl kunder som medarbetare. För detaljhandeln är det avgörande att skapa en stark dgtal denttet för att behålla och ta marknadsandelar hård nternatonell konkurrens, framhåller Mchelle. Idag handlar tänkandet krng dgtalserng allt mer om att stmulera och utveckla en dgtal denttet snarare än om en avgränsad och mer renodlat teknsk t-strateg. V utvecklar bmodala och trmodala leveransmodeller för att skapa såväl stabltet som nya dgtala möjlgheter. För ngenjörer erbjuder detaljhandelns snabba dgtalserng stora möjlgheter tll nydanande och kreatva arbetsuppgfter. Mchelle uppmanar ngenjörer som är ntresserade av en karrär nom detaljhandeln att vara proaktva och att nte vara rädda för att komma med nya förslag och vsa på ledarskap. Ingenjörer är duktga på logskt tänkande och problemlösnng, vlket är förmågor som efterfrågas starkt. Det är nte avgörande vlken högskole- eller unverstetsutbldnng man har, mnst lka vktgt när v rekryterar är nställnngen och att v delar samma värdegrund samt att v skapar en bra mångfald nom IKEA. V behöver en rktgt bra mx av medarbetare för att möta utmanngarna på en global och dversferad marknad. TexT: CrIsTIna LeIFLand

5 Framtdens Karrär Ingenjör Jun BanK- och FInansseKTorn Klasssk bank och t smälter samman Bank- och fnanssektorn har länge gått bräschen för t-lösnngar som påverkar hela samhället. Utvecklngen går snabbt och branschen erbjuder några av de mest spännande, verksamhetskrtska och affärsdrvande t-jobben. Chrstna Norrbrng, Head of IT Soluton Delvery på SEB har arbetat en rad olka branscher och roller sedan sn examen Tll SEB kom hon 2008, efter att bland annat ha arbetat som konsult för Capgemn och marknadschef på Bankgrot. Banksektorn nvesterar mycket stt erbjudande och därmed sn t-utvecklngsportfölj så fnns stora möjlgheter att utveckla affärskunnande kombnaton med t-lösnngar. Det fnns en enorm bredd, från att arbeta med t-strategska spörsmål tll daglg produkton och utvecklng. Huvudfokus kan väl sägas vara applkatonsutvecklng med varerande nrktnng och specalserng, agl program- och projektlednng, systemarktektur på olka nvåer, säkerhet och daglg drft, säger Chrstna Norrbrng. Många utmanngar För t-specalster av olka slag fnns en rad spännande utmanngar nom sektorn. Att utveckla med kunden centrum, oavsett var leveranskedjan man bdrar, automatserade Chrstna Norrbrng, Head of IT Soluton Delvery på SEB. Foto: Gonzalo Irgoyen V måste arbeta oerhört effektvt, kunddrvet och med små leveransdelar lösnngar, kundcentrerade användarupplevelser, värdedrven utvecklng, flexbel arktektur och avancerade säkerhetslösnngar är alla vktga delar av t-verksamheten. En utmanng är de stora regelverken och många myndghetskraven, som gör att v måste arbeta oerhört effektvt, kunddrvet och med små leveransdelar, säger Chrstna Norrbrng. Hon framhåller att den som tänker kreatvt har stora möjlgheter att använda möjlgheterna med ny teknk kombnaton med de robusta bassystem som redan fnns på plats. Det handlar nte bara om att utveckla snygga appar, utan om att kunna erbjuda kunden en fantastsk funktonaltet genom de gedgna lösnngar som fnns botten. Idag sker en oerhört snabb transformaton nom banksektorn, där den klassska banken och dess t mer och mer smälter samman tll att fungera som en gemensam leverantör av lösnngar världsklass. V står på tröskeln tll en dgtalserngsresa som kommer att bl helt nydanande. Branschen behöver t-proffs som drvs av att kombnera nytt och gammalt, som brnner för nya teknologers möjlgheter och som drvs av att vara med om att skapa lösnngar som faktskt fungerar samhället lokalt och globalt. TexT: CrIsTIna LeIFLand digitalisering I IndUsTrIn Alla måste kunna dgtalserng dgtalserngen 4.0 ja, det är den nya fas som svensk ndustr står nför. och med den följer många möjlgheter, säger skf:s vd Gunlla nlsson. V ser stora, nya teknska möjlgheter när maskner knyts samman dgtalt på ett produktonssäkert sätt. det gör sverge mer konkurrenskraftgt. Den förändrng som svensk ndustr genomgår är påtaglg på flera sätt. Graden av automatserng kommer att öka och med Industr 4.0, processen blr mer komplex vlket också påverkar nnehållet arbetsuppgfter och kompetensproflen på verkstadsgolvet, förklarar Gunlla Nlsson. Dgtala lösnngar är något som ndustrföretag jobbat med många år. Redan för år sedan började de med vbratonskontroller av maskner. Men de mätnngar som tdgare gjordes manuellt genom att ngenjörer åkte ut på plats görs dag helt dgtalt. V levererar dessa tjänster tll pappersndustr, vnd- och vattenkraft, stålndustr och en stor del av gruvndustrn Sverge, v har tll exempel flera tusen mätpunkter Krunagruvan. När de blr avlästa sänds data tll något av våra analyscenter världen. Den stora mängden data gör också att hanterngen av Bg Data blr mycket vktgare framtden. Hur påverkar dgtalserngen kompetensförsörjnngen nom ndustrn? Alla våra jobb förändras oavsett var organsatonen man befnner sg. På SKF har v en arbetsstyrka som v behöver utveckla kompetenserna för. Det nnebär att ngenjören som är på golvet allt mer kommer att läsa av verktyg, göra analyser på datorn, förväg tolka data och besluta vad de ska göra med nformatonen nästa steg. Men att dgtalserngen skulle medföra ett mer stllasttande jobb tror nte Gunlla Nlsson. Tvärtom tror jag att våra säljngenjörer kommer att vara ännu mer på fältet och med att man har mer data om kunden och kan erbjuda kunden fler tjänster. Hur tror du att svensk ndustr kommer att hantera dgtalserngen? Jag tror att svensk ndustr första hand kommmer att vdareutveckla sn egen personal och vsst, ta n vss spetskompetens. Men v kan nte och har nte heller något ntresse av att byta ut vår personal, utan det handlar första hand om kompetensutvecklng. Det Inom alla roller måste man kunna dgtalserng, så v måste lära alla anställda hur de kan använda och dra nytta av den kräver stora nvesterngar från ndustrföretagens sda, men avkastnngen ser v ju kontnuerlgt. Hur tror du rekryterngsbehovet ser ut framtden? Jag tror v ser en fortsatt efterfrågan på alla typer av ngenjörer nom ndustrn, däremot kommer alla utbldnngar att ändras. Inom alla roller måste man kunna dgtalserng, så v måste lära alla anställda hur de kan använda och dra nytta av den. TexT: rebecka GUzman Gunlla Nlsson, vd för SKF. Foto: Cheng Kwok-Keung / SKF

6 6 Framtdens Karrär Ingenjör Jun 2016 GoTThardTunneln FärdIG Stor trumf för schwezsk ngenjörskonst Foto: Gottardo 2016 Framtdens Karrär var på plats när nya sankt Gotthardtunneln nvgdes med pompa och ståt början av jun. Tunneln är världens längsta järnvägstunnel och en stor trumf för schwezsk ngenjörskonst. utmanngarna har vart många under de 17 år bygget pågått. Bland de nvgnngsgästerna fanns en lång rad stats- och regerngschefer som Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Frankrkes presdent Francos Hollande, Italens premärmnster Matteo Renz och Österrkes nye förbundskansler Chrstan Kern. Den 57 km långa Sankt Gotthardtunneln ngår ett europeskt projekt med målet att förbnda hamnstäderna Rotterdam Nederländerna och Genua Italen. Tunneln väntas revolutonera Europas godstransporter med ambtonen att få ner utsläppen. Gods som tdgare gått genom Gotthardmassvets vägtunnel på en mljon långtradartransporter per år kommer nu att köras på tåg stället. Förutom 65 passagerartåg om dagen kommer 260 godståg att passera tunneln varje dygn. Ingenjörsteknska utmanngar Byggplanerna har vart fulla av ngenjörsteknska utmanngar. Tunneln sträcker sg en rak lnje genom bergmassvet på 600 meters höjd genom berg som når temperaturer på upp tll 46 C. De Byggngenjörerna har vart tvungna att gräva och spränga genom 73 olka bergarter geologer som först undersökte den föreslagna tågrutten antydde att det kunde bl omöjlgt att borra en tunnel rakt genom Gotthardmassvet på grund av bergets oförutsägbara kvaltet. Byggngenjörerna har vart tvungna att gräva och spränga genom 73 olka bergarter, en del hårda som grant och andra mjuka som strösocker, vlket nneburt att utgrävnngen bland gått sngelfart med en hastghet av bara en halv meter per dag. I de bättre delarna av berget kunde de tyska tunnelborrmaskner som användes, med en dameter på to meter, gräva ut 40 meter tunnel per dag, vlket är världsrekord. Mer än 28 mljoner ton berg har grävts ut och malts ner för att användas som betong för tunnelbygget. Gotthardtunneln är också världens djupaste tunnel med 2,3 km berg som pressar på uppfrån. Gravtatonen har hela tden hotat att stänga gen de utrymmen som grävts ut varför byggngenjörerna tvngats förstärka hela tunneln med stålrngar för att hndra den från att kollapsa under trycket. Klar ett år tdgare Bygget har kostat 100 mljarder kronor. Ett mponerande nslag är att tunneln blvt klar ett år tdgare än beräknat och hållt sg nom de angvna kostnadsramarna. Den nya tunneln utgörs av två rör med trafk vardera rktnngen. Utan rsk för kollsoner kan passagerartågen passera hastgheter upp tll 250 km/tm. När tunneln öppnar för normal trafk december kommer restden mellan Zürch och Mlano förkortas en tmme, tll 2 tmmar och 40 mnuter. TexT: Clas lewerentz GöTeborGsreGIonen Satsar på förtätnng, nybyggnaton och nfrastruktur Göteborgsregonen är en av sverges mest expansva regoner sett ur ett samhällsbyggnadsperspektv. Inom ramen för det Västsvenska paketet pågår flera stora nfrastrukturprojekt. samtdgt satsar den relatvt glest bebyggda staden både på att förtäta och anlägga helt nya stadsdelar. Intresset för att nvestera Göteborg är stort och nflyttnngstakten är hög. Göteborg är en relatvt glest bebyggd stad, vlket nnebär att möjlgheterna tll förtätnng och att skapa helt nya stadsmljöer är stora. Göteborgs stad har en välfungerande stadsplanerngsorgansaton och tllgång tll stora markarealer, vlket bådar gott för stadens framtda utvecklng, säger Martn Öbo, tllförordnad fastghetsdrektör Göteborgs stad. I arbetet med att bygga framtdens Göteborg behövs alla typer av ngenjörer med ett ntresse för samhällsutvecklng och stadsbyggnadsprocesser. För den som vll vara med och göra ett avtryck den framtda staden fnns utvecklngsmöjlgheter hos såväl Göteborgs stad som på entreprenörsföretag, konsultbolag och exploaterngsföretag. Knyter hop centrala Göteborg Ett av Göteborgs mest storslagna stadsbyggnadsprojekt är Älvstaden, en ny stadsdel belägen mtt Göteborgs centrala delar. Tanken är att Älvstaden ska knyta hop Göteborgs centrala stadsdelar, här ska nya bostäder byggas och nya arbetsplatser skapas fram tll Ett annat stort utvecklngsprojekt är Gamlestaden, Göteborgs äldsta delar som nu omvandlas tll en tät, stadsmässg och dynamsk blandstad. Ett nytt resecentrum och knutpunkt ska växa fram lksom nya bostäder, butker, kontor och hotell. Gamlestadens omvandlng pågår fram tll 2030-talet. Västsvenska paketet Omfattande nfrastrukturprojekt bdrar också tll Göteborgs utvecklng. För närvarande pågår flera delprojekt nom ramen för det Västsvenska paketet, som omfattar nfrastrukturnvesterngar på 34 mljarder kronor. Det största projektet är Västlänken, en ny tågtunnel under Göteborg, men även storskalga projekt som Mareholmstunneln och Martn Öbo, tllförordnad fastghetsdrektör Göteborgs stad. delfnanserng av den nya Hsngsbron ngår paketet. Ytterlgare ett ntressant stadsutvecklngsområde är Göteborgs hamn, Skandnavens största hamnområde, där många projekt med fokus på att skapa effektva logstkytor pågår och planeras. Om man vll arbeta en regon som verklgen satsar på att bygga hållbara urbana mljöer så är Göteborg en av de mest ntressanta regoner man kan verka som ngenjör just nu, säger Martn Öbo. TexT: annika wihlborg Intresset för att nvestera Göteborg är stort och nflyttnngstakten är hög Illustraton: Whte Arktekter

7 Framtdens Karrär Ingenjör Jun Kommunal TeKnIsK FörvalTnIng Utvecklande att arbeta stad och kommun att arbeta stad och kommun är lka utvecklade och dynamskt som på vlken större arbetsplats som helst, framhåller stadsbyggnadsdrektör Chrster larsson som vll skngra mssuppfattnngar om hur det är att arbeta kommunalt. tar med stora utbyggnadsområden, exempelvs hamnen och Hylle, men kommer också arbeta mera med stadsntegrerade projekt framöver. Det kommer att kräva ett utvecklngsarbete som blr spännande att vara med. Sverges kommuner erbjuder vdsträckta arbetsmöjlgheter för ngenjörer. En vktg del är den teknska förvaltnngen med typska ansvarsområden som gator, vägar, trafk, vatten, avlopp, avfall, torg, parker, mark, fastgheter, fordon med mera. I Framtdens Karrärs enkätundersöknng svarar 60 % av ngenjörerna att de kan tänka sg arbeta nom kommunal teknsk förvaltnng. Det jag tror är ntressant och lockande med att arbeta en kommun är att du deltar samhällsbygget och alltd har medborgaren fokus. Teknsk förvaltnng har en väldgt stor spännvdd av kompetenser, med allt från mljö och ekolog tll hård teknk, säger Chrster Larsson, stadsbyggnadsdrektör för Malmö stad. skllnaderna mellan att arbeta en kommun och en större organsaton är stora, men det är de nte. En kommun är en lka dynamsk arbetsplats som vlken som helst. Och det är väldgt utvecklande att arbeta en stad som exempelvs Malmö. vad behöver en kommun eller stad göra för att attrahera ngenjörer högre utsträcknng? Förstärka blden av att man bygger ett samhälle och jobbar brett. Samt göra det tydlgt att man arbetar mera på djupet med varje fråga, och att du alltd ngår väldgt ntressanta team. Dessutom är karrärvägarna en kommun goda. Malmö stad satsar mycket på ledarutvecklng och lednngsprogram, vlket är något som kan locka. Chrster Larsson, stadsbyggnadsdrektör Malmö stad. några karrärråd när det gäller den kommunala sdan? Att arbeta på båda sdor. Jag är arktekt och har vart konsult många år, vart kontorschef och vd. Att arbeta både prvat och kommunalt är en väldgt bra lvserfarenhet. Du blr både en bättre kommunalarbetare och konsult om du förstår systemen tllsammans. TexT: Clas lewerentz ArbetA nom kommunal förvaltnng? skulle du kunna tänka dg att arbeta nom kommunal teknsk förvaltnng? (om du bortser från var du arbetar dag) 60% 40% svarar nej undersöknngen, en ganska hög sffra. Vad tror du det beror på? Det fnns nog en del mssuppfattnngar om hur det är att arbeta kommunalt. Man tror att hur ser malmös rekryterngsbehov ut framöver på ngenjörssdan? V har pensonsavgångar som måste fyllas. Och v har en spännande framtd. V arbe- 40% Ja nej Altens Svergechef på 60 sekunder Berätta kort om dn karrär på Alten? Jag började jobba på Alten mtt under brnnande fnanskrs våren Men krs ger utrymme för utvecklng och Alten är ett fantastskt ställe att utvecklas på. Efter ett antal olka chefsbefattnngar nom teknkområden som produktutvecklng, produkton, elektronk, mekank, mjukvaruutvecklng, fordonsndustr, telekom och verkstadsndustr, har jag nu fått förtroendet att leda den svenska verksamheten. Jag är övertygad om att det är helheten som räknas, v måste alla vara bra på det v gör, hela tden, alla led, från ax tll lmpa. Ordnng och reda frgör engagemang och kreatvtet, och ger förhoppnngsvs pengar på fredag. Martn Segerström, 45 år, är Svergechef på Alten Kan du beskrva dg själv med tre ord? Engagerad, nyfken, vnnarskalle. Om du vore ett djur, vlket djur skulle du vara då? Jag är 195 cm och har skostorlek 45, så det borde bl graff. Men om jag tänker efter så brukar en och annan kollega kalla mg för sltvarg. Vad kännetecknar dtt ledarskap? Professonalsm, engagemang och mod är nog de tre värdeord som tydlgast vart med mg hela resan som ledare. Varför ska man jobba på Alten? V fokuserar på teknk och är det perfekta stället att vara på som ngenjör. Dessutom är v en del av en europesk koncern, vlket ger goda möjlgheter tll en nternatonell karrär. Men det bästa med oss är att v är ett karrärföretag, både på bredden och på höjden, nternt på företaget eller tllsammans med våra kunder. ALTEN Group har över anställda varav de flesta är verksamma Europa. I Sverge har teknk och ITkonsultbolaget ALTEN anställda och kontor på orterna Göteborg, Stockholm, Lund, Lnköpng, Västerås, Jönköpng, Umeå och Skellefteå. I Sverge återfnns kunderna främst nom energbranschen, telekom-, fordons-, försvars- och verkstadsndustrn och där är ALTEN verksamma genom hela produktutvecklngskedjan. Vll du jobba med oss? Läs mer på:

8 8 Framtdens Karrär Ingenjör Jun 2016 ulrika KolsRud, sca: Gå utanför dn comfort zone Intresset för männskor har alltd vart en stark drvkraft för ulrka Kolsrud, som gjort en strålande karrär som chef nom hygen- och skogsndustrföretaget sca. man måste både kunna, vlja och våga för att ta sg framåt, råder hon andra kvnnlga ngenjörer som klver n en ledarskapsroll. Man måste både kunna, vlja och våga för att ta sg framåt Ulrka kolsruds bästa karrärtps: Välj ett arbete som är rolgt, ntressant och stmulerande. att du har ett jobb du trvs med är en förutsättnng för att göra en bra nsats. Se tll att hamna rätt sammanhang, både sett tll roll, chef, arbetsmljö och kollegor. För mg har det hjälpt att nte bara ha ngenjörsbakgrund utan också ha humanora med mg. men nte mnst har det vart en fördel att ha arbetat med olka områden. Tänk på att du nte behöver gå uppåt för att göra karrär, du kan gå sdledes eller tll och med nedåt. det har jag själv gjort när jag gck från Fou tll marknadsförng. För över 20 år sedan började Ulrka Kolsrud på SCA och bara tre år senare tog hon klvet n en arbetsledande roll som laboratorechef och ställföreträdande produktutvecklngschef. Intresset för ledarskap hade hon redan på unverstetet, då hon utöver marknadsförng valde att läsa psykolog efter att ha tagt en cvlngenjörsexamen kemteknk på Chalmers. Under sna år på SCA har hon jobbat nom ett flertal områden, både strategskt och operatvt, nom teknk och marknadsförng. Fram tll förra året ansvarade Ulrka Kolsrud för forsknng och utvecklng nom personlga hygenprodukter och dag är hon chef över Global Hygene Supply nom personlga hygenprodukter och ngår koncernlednngen. Att ha en bred erfarenhet av olka delar av verksamheten, ha jobbat både strategskt och operatvt olka delar av värdekedjan, har vart tll stor nytta under hennes karrär. Vlka är dna råd tll kvnnlga ngenjörer som funderar på en chefsroll? Man måste både kunna, vlja och våga för att ta sg framåt. Mn erfarenhet är att kvnnor kan ha svårare för att våga, så mtt råd är att gå utanför dn comfort zone, du växer n det nya snabbare än du tror. Kvnnor kan också behöva pushas mer för att våga ta steget vdare och då gäller det att ha stöttande chefer, personer runtomkrng som lyfter en, ger en feedback och vsar förtroende. Vad är då ett gott ledarskap? Jo, att skapa motvaton och nspraton, hjälpa medarbetaren att förstå hur han/hon bdrar tll helheten och se tll att han/hon har en balans mellan stöd och utmanng är a och o anser Ulrka Kolsrud. Ulrka Kolsrud, chef över Global Hygene Supply på SCA. Foto: Anna Sgvardsson Sedan gäller det att ge en tydlg vson men också fungera som olja maskneret skapa förutsättnngar för att arbetet flyter på bra. Slutlgen, hur Ser du på dtt eget ledarskap? För mg är det vktgt att vara lyhörd och att stuatonsanpassa det. Det gäller att göra det som är bäst för ndvden. Sedan handlar det om att leverera där jag befnner mg genom att vara en lagspelare och alltd ha företagets bästa nför ögonen. TexT: RebecKa Guzman HöGTeKnoloGIIndusTRIn Framsteg nom flygndustrn kan mnska utsläpp Flyg- och rymdndustrn kräver säkerhet, prestanda och påltlghet. branschen präglas av nya teknska nnovatoner, vkten av kompetensförsörjnng och en strävan att möta yttre krav såsom påverkan på mljön. Långsktga samarbeten med svenska högskolor och med blvande ngenjörer ger nya tankebanor och värdefull nformaton om nya teknologer. Något som är vktgt nte mnst nom flyget, där branschen kontnuerlgt behöver se över hur ndustrn påverkar mljön. Vktga framsteg nom flygndustrn Flygndustrn står nför stora utmanngar, där de största är mljöpåverkan tllsammans med ännu högre flygsäkerhet. Flyget står dag för 2 3% av världens växthusgasutsläpp och svenska nrkesflyget svarar för 1% av landets koldoxdutsläpp. Samtdgt ökar flyget ständgt (världens flygplansflotta beräknas fördubblas vart femtonde år) och därför är det vktgt att man utvecklar nya teknska lösnngar som bdrar tll mnskade utsläpp. Gvande samarbete med doktorander Henrk Runnemalm är forsknngschef för GKN Aerospace Engne Systems, en enhet nom ndustrkoncernen GKN där man utvecklar och tllverkar avancerade delar tll motorer för flygplan och rymdraketer. Företaget välkomnar nya déer och har långsktga samarbeten med unverstet, högskolor och forsknngsnstttut som nbegrper crka 50 doktorander olka forsknngsprojekt. Studenterna utmanas att htta nnovatva lösnngar olka projektarbeten som kommer framtdens flyg tll nytta. Möjlgt att mnska utsläpp Henrk Runnemalm förklarar att GKN:s lättvktsteknologer, med avancerad tllverknng av motorstrukturer, kan mnska vkten med 15 30%, vlket bdrar tll mnskad bränsleförbruknng och därmed lägre utsläpp. Eftersom det fnns motorkomponenter från GKN mer än 90% av alla nya större cvla flygplan världen över kan företagets fokus på mnskad bränsleförbruknng ha en global effekt. V är just nu med och utvecklar en jetmotorfamlj som mnskar bränsleförbruknngen med upp tll 15% Henrk Runnemalm, forsknngschef för GKN Aerospace Engne Systems. Foto: GKN Aerospace V är just nu med och utvecklar en jetmotorfamlj med bland annat en ny typ av växellåda som mnskar bränsleförbruknngen med upp tll 15%. V har börjat släppa den här produkten tll kunderna nu under våren och tror att den kommer att betyda mycket för flygndustrn, säger Henrk Runnemalm. TexT: Hanna engström

9 Framtdens Karrär Ingenjör Jun MAlMöregIonen Malmös stadsutvecklng präglas av en stark framtdstro Malmöregonen är en av de mest expansva regonerna Sverge, nte mnst utfrån ett stadsutvecklngsperspektv. De kommande åren ska nya bostäder per år byggas. Utöver vdareutvecklng och förtätnng av stadsdelar som hylle och Västra hamnen planeras även en helt ny stadsdel, nyhamnen, med nya bostäder, arbetsplatser och servce. Malmöregonen präglas av en stark framtdstro och en tydlg nternatonell anknytnng I Malmö accelererar v bostadsbyggandet genom att de kommande åren dubblera takten bostadsbyggandet. Utöver bostäder behövs mnst 25 nya grundskolor samt förskolor, drottshallar och annan kommunal servce de expansva stadsdelarna, säger Klas Johansson, fastghetsdrektör och tf chef för gatukontoret Malmö stad. Sedan han tog cvlngenjörsexamen med nrktnng mot väg och vatten har Klas Johansson arbetat med fastghetsutvecklng och förvaltnng på Skanska och som regonchef på Fortfkatonsverket. Sedan 2013 är han fastghetsdrektör Malmö stad. Klas Johansson, fastghetsdrektör och tf chef för gatukontoret Malmö stad. Foto: Jesper Lndgren nybyggda bostäder Nyhamnen Västra Hamnen och Hylle är två Malmöstadsdelar som de senaste åren utvecklats snabb takt. I dessa stadsdelar, som lgger på gångavstånd från Malmö central respektve relatvt nybyggda Hylle staton, kombneras bostäder med kontor, servce, skolor, handel, arenor och mycket mer. V planerar för en fortsatt utbyggnad av både Hylle och Västra Hamnen under de kommande åren. Dessutom befnner sg den nya ctynära stadsdelen Nyhamnen en ntressant planerngsfas är det dags för byggstart stadsdelen med nya bostäder och arbetsplatser. V arbetar dessutom ntensvt med att förtätnngsprojekt flera befntlga stadsdelar, säger Klas Johansson. Malmöregonens ambton att lgga framkant vad gäller stadsplanerng har bland annat resulterat många studebesök från andra kommuner från Sverge och andra länder. Staden deltar även många nternatonella samverkansprojekt med fokus på stadsutvecklng. För att förverklga framtda vsoner krävs förstås ngenjörskompetens nom många områden, från exploaterngsngenjörer tll gatungenjörer. Malmöregonen präglas av en stark framtdstro och en tydlg nternatonell anknytnng. Malmö är ett självklart tllväxtnav Skåne och ngår dessutom, tack vare närheten tll Köpenhamn, en nternatonell storstadsregon. Ingenjörer som vll arbeta med stadsutvecklng har möjlghet att följa projekt från start tll mål, styra karrärutvecklngen utfrån sna egna ntresseområden och få en gedgen nsyn hur hela stadsplanerngsprocessen fungerar, säger Klas Johansson. TexT: AnnIKA WIhlborg Illustraton: Malmö Stad

10 10 Framtdens Karrär Ingenjör Jun 2016 FAsTIgheTsbrAnschen Ingenjörer bygger framtdens samhälle Fastghetsbranschen är en mångsdg bransch där ngenjörer kan prova på många olka roller och därmed upptäcka olka delar av branschen. genom att arbeta fastghetsbranschen kan ngenjörer förena samhällsnytta med ett kundperspektv och teknska utmanngar. För mg var fastghetsbranschen ett självklart val. Jag gllar att se de projekt jag arbetar med förverklgas och successvt omvandlas tll något fysskt och konkret. Fastghetsbranschen är dessutom bred och erbjuder karrärmöjlgheter både offentlg sektor, på fastghetsbolag och på entreprenadsdan. Många väljer att utöka sn erfarenhet genom att växla mellan branschens olka delar, säger Lars Nylund, fastghetsdrektör på Fortfkatonsverket. Han nledde sn karrär fastghetssektorn på ett entreprenadföretag och har sedan dess hunnt arbeta som konsult, som affärsutvecklngschef på Jernhusen, fastghetsutvecklngschef Nacka kommun och kom august 2015 tll Fortfkatonsverket. Kombnera teknk med kundnytta För en ngenjör täcker rollerna fastghetsbranschen upp ett brett spektrum av nrktnngar, från nfrastrukturprojekt tll kommersella fastgheter och bostäder. I branschen fnns såväl avancerade teknska som mer För en ngenjör täcker rollerna fastghetsbranschen upp ett brett spektrum av nrktnngar Lars Nylund, fastghetsdrektör på Fortfkatonsverket. Foto: Johan Danelson kundorenterade yrkesroller. En kombnaton som är särsklt eftertraktad är ngenjörer som både har en relatvt djup teknkförståelse och samtdgt kan applcera nyttan gentemot kunden eller användaren, säger Lars Nylund. Efter många år den prvata fastghetssektorn valde Lars Nylund att börja arbeta på Fortfkatonsverket. Han uppskattar den offentlga fastghetssektorns långsktga bygg- och förvaltnngsperspektv; eftersom många myndgheter och kommuner förvaltar sna egna fastgheter fattas besluten ofta på mnst to års skt. Både trygg och utmanande Han anser att fastghetssektorn är tllräcklgt mångfacetterad för att nrymma de flesta typer av ngenjörer. Behovet av ngenjörskompetens är stort på såväl beställarsdan som entreprenadsdan. Projektledare, byggchefer, förvaltare, fastghetsutvecklare, nköpare och teknska specalster är bara några av de yrkesroller som behövs framtdens fastghetssektor. Fastghetsbranschen är både trygg och spännande. Det är en samhällsvktg bransch där tempot ofta är högt. Samtdgt kan branschen erbjuda långsktg trygghet eftersom den sannolkt alltd kommer att kunna erbjuda ntressanta jobb för duktga ngenjörer. I fastghetsbranschen behövs både chefer, specalster och ngenjörer som kan ta ett steg tllbaka och se vlka värden och vlken kundnytta de kan bdra med, avslutar Lars Nylund. TexT: AnnIKA WIhlborg statlig KArrIär Många kan tänka sg att arbeta statlgt enlgt en undersöknng som Framtdens Karrär Ingenjör genomfört bland ett slumpmässgt urval av yrkesverksamma ngenjörer så kan 85 procent av ngenjörerna tänka sg att arbeta hos en statlg arbetsgvare. Det är förstås mycket postvt att så många som 85 procent av ngenjörerna kan tänka sg att arbeta statlgt. Mtt ntryck är att andelen ngenjörer som är ntresserade av statlga arbetsgvare har ökat på senare år. Det kan bland annat bero på att ntresset för att kombnera affärsverksamhet med konkret samhällsnytta har ökat, säger Ann-Catrne Zetterdahl, som efter cvlngenjörsexamen ndustrell ekonom haft flera ledande roller på Tela, bland annat som nköpschef och som vd för Tela Installaton. Hon är nu nne på stt sjunde år som generaldrektör på Sjöfartsverket. Hon tror mycket på det goda exemplets makt och anser att fler statlga arbetsgvare bör framhäva den nytta ensklda ngenjörer och team av medarbetare har åstadkommt för medborgare, kunder och samhället stort, samt att vsa på vlken typ av arbetsuppgfter som väntar ngenjörer som väljer att jobba statlgt. Helhetsperspektv värdesätts Statlga arbetsgvare erbjuder överlag ett brett spektrum av stmulerande arbetsuppgfter för ngenjörer. I de statlga verksamheterna fnns ett omfattande utbud av karrärmöjlgheter representerade, från generalst tll chef eller specalst. Jag upplever att ngenjörers vlja att bdra med samhällsnytta har ökat, vlket förstås gynnar de statlga arbetsgvarna. Jag valde själv att gå från närngslvet tll den statlga sektorn för sju år sedan och uppmanar gärna fler ngenjörer att växla mellan sektorerna. Ingenjörer med erfarenhet från såväl statlg som prvat sektor har ett helhetsperspektv som många arbetsgvare värdesätter, säger Ann-Catrne Zetterdahl. TexT: AnnIKA WIhlborg om undersöknngen: Framtdens Karrär Ingenjör har samarbete med Voc nordc genomfört en trendundersöknng rktad mot ett slumpmässgt urval av cvl- och högskolengenjörer. Undersöknngen genomfördes 3 8 jun Den statstska felmargnalen undersöknngen är 2,7 4,5 procentenheter. Mtt ntryck är att andelen ngenjörer som är ntresserade av statlga arbetsgvare har ökat på senare år ArbetA hos en statlg ArbetsgvAre? skulle du kunna tänka dg att arbeta hos en statlg arbetgvare? (om du bortser från var du arbetar dag) 85% 15% Ja nej Ann-Catrne Zetterdahl, generaldrektör på Sjöfartsverket.

11 Framtdens Karrär Ingenjör Jun TraFIKsäKerheTsForsKnIng Samverkan krng trafksäkerhet placerar Sverge topp att autolv, ett av världens ledande företag trafksäkerhet, behåller sn FoU sverge, är nte en tllfällghet. här samverkar ndustr, akadem och samhälle på ett unkt sätt för att mnska skador och dödsfall trafken, säger globala forsknngschefen ola Boström. Det llla samhället Vårgårda, mtt emellan Skara och Göteborg, är centrum för trafksäkerhetsforsknng den absoluta framkanten. Ända sedan grundarna, bröderna Stg och Lennart Lndblad, började tllverka blbälten här på 1950-talet, har företaget gått bräschen för nya, nnovatva lösnngar för att mnska antalet männskor som skadas och omkommer på våra vägar. Sverge är en förebld vad gäller trafksäkerhet. Därför har Autolv haft de bästa möjlga förutsättnngarna att bygga upp forsknng världsklass. V verkar nte ett vakuum, utan samverkan med en rad olka aktörer och tack vare det så får våra produkter snabb mplementerng och samhällsnytta. Här gäller nollvsonen och det fnns en väldgt stark drvkraft hos alla aktörer att jobba mot den, berättar Ola Boström. Tvärdscplnär forsknng Utvecklngen nom fordonssäkerhet går mycket snabbt. Även om det tradtonella trepunktsbältet är lka vktgt dag som när det först lanserades har en rad oerhört högteknologska produkter tllkommt. Forsknngen på Autolv bygger på ett tvärdscplnärt tllvägagångssätt nom bomekank, robotk, mänsklgt beteende och analys av verklga olyckor och deras konsekvenser. Idag syftar säkerhetssystemen fordonen alltmer tll att förebygga olyckor, nte bara att mnmera konsekvenserna av dem. Djupa neuronnät, som bygger på artfcell ntellgens där man efterlknar mänsklgt tänkande, är några av de banbrytande lösnngar som utvecklas nom fordonssäkerhet. Männskor är oslagbara förare när de är utvlade, nyktra och nte dstraherade. Tyvärr ser verklgheten nte ut så. Därför får blar alltmer förmågan att tänka som männskor, för att stödja föraren alla de potentellt farlga stuatoner som uppkommer. Idag går Det gäller att vara ödmjuk nför såväl teknkens som männskans begränsnngar Ola Boström t.v. samspråk med Autolvs utvecklngschef Scott Dershem. mycket av trafksäkerhetsforsknngen ut på att förebygga olyckor, utöver att förstå hur v kan begränsa konsekvenserna av dem, förklarar Ola Boström. Inom en nte alltför avlägsen framtd kommer v att ha helt automatserade, självstyrande blar. Här sker ntensv forsknng och det gäller att vara ödmjuk nför såväl teknkens som männskans begränsnngar. I slutändan är det mycket en fråga om vad som krävs för att v ska lta på maskner och våga släppa taget. TexT: CrIsTIna LeIFLand FordonsIndUsTrIn Framtdsfrågor fokus fordonsndustrn att skapa effektvare, renare motorer som kan anpassas tll förnybara bränslen är drvkraften bakom KTh-professor anders hultqvsts forsknng. Fordonsbranschen står nför spännande utmanngar. här fnns stora karrärmöjlgheter nom såväl akadem som ndustr, säger han. Anders Hultqvst, professor förbrännngs- och fordonsteknk på KTH. Fordonsndustrn är global och den som vll göra nternatonell karrär har väldgt bra förutsättnngar Redan när han växte upp som bondpojke var Anders Hultqvst fascnerad av motorer och gårdens traktor lockade betydlgt mer än djuren. Därför var det ett enkelt val att efter gymnaset läsa masknteknk på Lunds teknska högskola. Förbrännngsmotorn uppfanns för över 100 år sedan och den är fortfarande förutsättnng för att de flesta fordon ska fungera. Den kommer nte att ersättas av något annat nom överskådlg framtd när det gäller tunga och långa transporter. Därför är det helt centralt att den utvecklas och förbättras för att möta framtdens krav på hållbarhet och effektvtet, säger han. Under sn karrär har Anders Hultqvst prövat många olka roller, nom såväl akademn som ndustrn, Sverge och utlandet. Den första tjänsten var som ndustrdoktorand på Scana, sedan följde ett projektledarjobb på samma företag. Han har därefter hunnt vara chef för ett motorlaboratorum på Lunds teknska högskola, ansvarg för motorteknolog på Maersk, produktansvarg och senare FoU-chef på Wärtslä och drvt egen konsultbyrå. Sedan två år tllbaka är Anders Hultqvst professor förbrännngs- och fordonsteknk på KTH. När man arbetar med fordon och motorer fnns så många olka vägar att gå och det fnns en stor rörlghet mellan sektorer. Det är en väldgt tvärvetenskaplg bransch, där ndustr, akadem och olka dscplner samverkar över gränserna. Mn egen karrär speglar detta, säger Anders Hultqvst. Internatonell karrär Han framhåller att det fnns stora behov av duktga ngenjörer nom fordonsbranschen och goda möjlgheter tll nternatonella uppdrag. Fordonsndustrn är global och den som vll göra nternatonell karrär har väldgt bra förutsättnngar. Företagen arbetar dessutom tätt hop med sna underleverantörer, som ofta fnns andra länder, så även om man är statonerad Sverge så har man ofta nternatonella kontakter. Dessutom är utbytet av teknolog och kunskap globalt. Foto: Volvo Personvagnar Volvos V60 Plug-n Hybrd produceras på samma löpande band som andra Volvo-modeller. I sn nuvarande roll som professor ser Anders Hultqvst det som en vktg uppgft att locka studenter att ntressera sg för förbrännngsmotorer och att vlja bdra tll att utveckla dessa. Det är en otrolgt spännande teknk som fortsätter att förfnas och fördjupas. Tllsammans med ndustrn bedrver v högntressant FoU om hur våra fordon ska drvas framtden. TexT: CrIsTIna LeIFLand

12 12 Framtdens Karrär Ingenjör Jun 2016 StocKholmSregIonen Ingenjörer fyller en nyckelfunkt För ngenjörer som vll arbeta med stadsutvecklngsfrågor Stockholmsregonen fnns ntressanta utvecklngsmöjlgheter såväl kommuner och landstng som på konsultbolag, entreprenadföretag och på byggföretag. hela regonen expanderar rekordfart, för att möjlggöra en fortsatt hållbar tllväxt krävs ngenjörskompetens på alla nvåer. Stockholms stad ökar stt nvånarantal med motsvarande två busslaster per dag. Det ökar förstås behovet av bostäder, skolor, drotts- och kulturanläggnngar och mycket annat. Stockholms stads övergrpande vson är att bygga nya bostäder tll 2030 varav mnst nya bostäder fram tll år Nybyggnatonen görs både form av förtätnng och genom att anlägga helt nya stadsdelar som tll exempel Söderstaden och Norra Djurgårdsstaden. Inte bara bostäder Stockholm Med det är nte bara nya bostäder som behövs för att bygga en hållbar stad för alla. Just nu pågår många projekt, både nybyggnad och renoverng, exempelvs ny drottshall Hjorthagen, ombyggnad av Åkeshovs smhall, renoverng av Lljevalchs konsthall och renoverng av Medborgarhuset på Södermalm, säger Jenny Rydåker, chef för projektavdelnngen på Fastghetskontoret Stockholms stad. Efter examen från cvlngenjörsutbldnngen med nrktnng mot väg och vatten arbetade hon ett par år som byggprojektledare konsultbranschen. Därefter arbetade Jenny Rydåker med projekt på SL:s fastghetsavdelnng och är sedan fem år tllbaka chef på Fastghetskontoret Stockholms stad. Inom Fastghetskontoret och Stockholms stad fnns stora utvecklngsmöjlgheter för ngenjörer. Man kan jobba med stadsutvecklng på många sätt och hos oss jobbar v med en fantastsk varaton av så väl drotts- och kulturfastgheter som mer kommersella lokaler. Som ngenjör kan du jobba med både bredd och djup olka områden, säger Jenny Rydåker. Näst mest efter Stockholm Uppsala är den kommun Sverge som bygger näst mest, efter Stockholm. Några av kommunens största utvecklngsprojekt just nu är Ulleråkerområdet, en helt ny hållbar stadsdel med nya bostäder, Rosendal, ytterlgare en ny stadsdel med bostäder samt flera nya arenor, framtdens kollektvtrafklösnng och en omfattande ombyggnaton av Akademska sjukhuset. Totalt planeras nya bostäder Uppsala de kommande tjugo åren, säger Mats Norrbom, stadsbyggnadsdrektör Uppsala kommun, som efter cvlngenjörsexamen med nrktnng mot väg och vatten bland annat har arbetat som trafkplanerare, konsult, vd på ett arktektkontor och som samhällsbyggnadschef Upplands Väsby kommun. I Uppsala planeras även mycket förtätnng av befntlga stadsdelar utfrån målsättnngen att skapa en lvskraftg 24-tmmarsstad. V arbetar även för att få tll ytterlgare ett järnvägsspår mellan Stockholm och Uppsala, vlket kan knyta regonerna ännu närmare varandra. Ett nytt resecentrum planeras också. I Uppsala kan ngenjörer få arbeta med några av Sverges mest utmanande och komplexa stadsbyggnadsprojekt och v anställer löpande många ngenjörer alla delar av stadsbyggnadsförvaltnngen, säger Mats Norrbom. Jenny Rydåker, chef för projektavdelnngen på Fastghetskontoret Stockholms stad. Mats Norrbom, stadsbyggnadsdrektör Uppsala kommun Gunlla Glantz, stadsbyggnadsdrektör Nacka kommun. Ny tunnelbanelnje Nacka kommun är en av Stockholmsregonens mest snabbväxande kommuner påbörjas byggnatonen av en ny tunnelbanelnje med tre statoner belägna Nacka kommun. Kommunen planerar att bygga nya bostäder på västra Scklaön, en av de stadsdelar som lgger närmast centrala Stockholm. V planerar även att däcka över motorvägen som sträcker sg genom kommunen för att möjlggöra passager för gång- och cykeltrafkanter. En ny busstermnal ska anläggas och på Kvarnholmen, en av kommunens mest expansva stadsdelar, nvgs en ny bro jun. Här byggs även nya lägenheter. Vår övergrpande ambton är att bygga en tät och varerad stadsmljö, säger Gunlla Glantz, stadsbyggnadsdrektör Nacka kommun. Hon anser att Stockholmregonen kan erbjuda många utvecklngsvägar för ngenjörer som vll arbeta med stadsbyggnadsfrågor, oavsett om man vll arbeta Stockholms stad eller någon av kranskommunerna.

13 Framtdens Karrär Ingenjör Jun on Illustraton: Nyréns Arktektkontor Illustraton: Nyréns Arktektkontor Foto: Lennart Johansson/Stockholms Stadsbyggnadskontor Illustraton: Nyréns Arktektkontor Ingenjörer som väljer att arbeta en kommun har verklgen stora valmöjlgheter. De kan välja att arbeta med VA-frågor, parkfrågor, trafkplanerng, exploaterng, lantmäter, fastghetsutvecklng, bygglov eller på mljöenheten. Kommuner kan dessutom ofta erbjuda många olka projekt med varerande karaktär. Kommunernas stadsplanerngsarbete utgår verklgen från ett helhetsperspektv som handlar om allt från att producera bostäder tll att säkerställa att det fnns fastgheter för kommunal servce, kultur, gator, torg, och mycket annat som sammantaget utgör en mljö som kan erbjuda de boende en hög lvskvaltet, säger Gunlla Glantz. Vårdfastgheter modernseras När det gäller offentlga byggnader för bland annat vård- och skolverksamhet Stockholms län så byggdes många av dem på och Emma Knch, bträdande projektdrektör på Locum talen, vlket nnebär att de är behov av teknsk och funktonsmässg modernserng. På samtlga stora sjukhus länet pågår alltd flera parallella modernserng- och fastghetsutvecklngsprojekt, säger Emma Knch, bträdande projektdrektör på Locum, som bland annat ansvarar för förvaltnng och utvecklng av landstngets vårdfastgheter Stockholms län. Emma Knch, som är arktekt, har arbetat på Locum sju år. Hon framhåller utmanngen att anpassa äldre vårdfastgheter tll dagens behov som en av hennes främsta drvkrafter stt arbete. Ingenjörer som vll arbeta med att utveckla och bygga samhällsvktga fastgheter som ska serva nvånarna en växande storstadsregon fnner många utvecklngsmöjlgheter Stockholmsregonen. Den här typen av fastghetsprojekt är ofta både omfattande, komplexa och nkluderar dessutom många ntressenter. Som ngenjör är det därför en fördel om man är duktg på att leda och målstyra fastghetsutvecklngsprojekt, säger Emma Knch. Stockholms läns landstng har fattat beslut om nvesterngar de allra flesta av länets akutsjukhus och mndre sjukhus under en toårsperod, så det är ett stort fastghetsutvecklngsprojekt som pågår nom vården Stockholmsregonen. Ingenjörer som vll arbeta med utvecklng av offentlga fastgheter Stockholms län kan bland annat arbeta som projektledare, fastghetsförvaltare, teknsk förvaltare, och BIMspecalster. Alla dessa kompetenser är mycket efterfrågade och fyller en vktg funkton arbetet med att bygga framtdens vårdfastgheter, säger Emma Knch. TexT: AnnIKA WIhlborg Ledga tjänster hos Vedekke Samverkansledare V söker dg som vll vara med och utveckla och leda arbetet med samverkan nom Vedekke. Ansvarg MAP Vedekke lgger framkant när det gäller vårt arbete med dgtalserng och VDC (Vrtuell Desgn and Constructon). Nu satsar v på ytterlgare utvecklng av våra verktyg och vårt arbetssätt. Nästa steg är vårt kalkyl- och kostnadsstyrnngsverktyg, MAP, som kopplas hop med vår 3D-modell, våra tdplaner och nköp. Därför söker v nu dg som är ntresserad av att bl en av våra nyckelspelare denna spännande utvecklng. Läs mer eller ansök drekt på: vedekke.se/jobb

14 14 Framtdens Karrär Ingenjör Jun 2016 ByGGBRaNSChEN Postv bld kan locka kompetens Det fnns ett skrande behov av ngenjörer nom byggbranschen. Men medas ofta negatva bevaknng av branschen är ett hnder för att locka kompetens tll byggområdet, menar ola Månsson, vd Sverges Byggndustrer. När man ser på statstk över ngenjörers kännedom om byggbranschens aktörer är det alltd de stora byggföretagens namn som kommer upp. Ja, de har lättare att rekrytera än de små och medelstora företagen. De stora företagen satsar väldgt mycket på utvecklngsvägarna för unga ngenjörer. De har exempelvs traneeprogram och bland nternatonella program och en ung ngenjör som söker sn första anställnng attraheras av företag som erbjuder program för dn personlga utvecklng. Det är en jättevktg faktor. En annan vktg bt det här att företag som man vet får vara med ntressanta projekt attraherar teknskt snnade ngenjörer med entreprenörkänsla, kommenterar Ola Månsson, vd byggndustrns bransch- och arbetsgvarorgansaton Sverges Byggndustrer. Det krävs enormt mycket ngenjörskompetens för att leda bostadsbyggandet Börja redan skolan Behovet av ny ngenjörskompetens branschen är stort och kommer att fortsätta vara så, nte mnst mot bakgrund av regerngens mål att bygga nya bostäder tll 2025, konstaterar Ola Månsson. Det krävs enormt mycket ngenjörskompetens att leda detta. V har nrktat oss mycket på att det ska fnnas tllräcklgt med yrkesarbetare, men jag får nog säga att det mest skrande behovet är ngenjörskåren. Hur behöver byggföretagen jobba för att öka sn acceptans bland ngenjörer? Man ska börja redan skolan och locka tll sg ungdomarna tll att vlja växa våra företag, framhåller Ola Månsson som själv växte upp med en pappa som var utbldad cvlngenjör från KTH. Ola har följt fotspåren med cvlngenjörsutbldnng nom Väg & Vatten och en bred yrkeskarrär nom byggoch fastghetsbranschen med ledande befattnngar på bland annat Skanska, Hfab och NVS Installaton AB. Branschen möter dessvärre ett stort motstånd. Det som skrvs tdnngarna handlar ofta om konflkter med våra fackförbund, om fuskbyggare, svartarbete, lönedumpnngar. Det skrvs ofta negatvt om de delar av branschen som v själva vll få bort, och det arbetar Ola Månsson, vd för Sverges Byggndustrer. Foto: Davd Magnusson emot oss när v ska locka nytt folk tll branschen, framhåller Ola Månsson. karrärråd tll nyblvna ngenjörer? Tag chansen att komma ut projekt och lär dg grunden ett projekt. Du behöver den värdegrunden och förståelsen när du jobbar kommande ledande befattnngar. Det är jättevktgt. Och det är mycket lättare att anställa en person som kanske nte har de allra bästa betygen men som är glad och vsar framfötterna och vll någontng och är samarbetsvllg, för det här är lagarbete, avslutar Ola Månsson. TExT: CLaS LEWERENTz PoPuLäRaSTE ByGGaRBETSGIVaRNa Skanska och NCC populäraste byggbolagen Skanska, NCC och Peab är de mest välkända byggarbetsgvarna, enlgt ett slumpmässgt urval av ngenjörer Sverge. Lstan över var ngenjörerna kan tänka sg att arbeta toppas av Skanska, tätt följd av NCC. Vlka byggföretag känner du tll Väl? magevärde Här Vll ngenjörerna arbeta: Vlka av följande byggföretag känner du tll väl? Vlka av dessa byggarbetsgvare kan du tänka dg att arbeta för eller rekommendera tll en vän eller kollega? Skanska 88% Skanska 39% NCC 86% NCC 37% Peab JM Sveva Vedekke Infranord Infratek Strukton Ral Erlandsson Bygg Strabag Serneke Group Wäst-Bygg Gr. Lemmnkänen 14% 12% 10% 10% 9% 8% 6% 24% 38% 49% 66% 85% Peab JM Sveva Vedekke Infranord Serneke Group Infratek Lemmnkänen Erlandsson Bygg Strukton Ral Wäst-Bygg Gr. 6% 4% 4% 3% 3% 1% 1% 11% 14% 24% 27% Inget utav dessa 8% Strabag 1%

15 Framtdens Karrär Ingenjör Jun SAMHäLLSByGGNAdS- och INFRASTRUKTURKoNSULTERNA Topprankas av Sverges ngenjörer ÅF är det konsultbolag som rankas allra högst Framtdens Karrär Ingenjörs senaste mageundersöknng. det är förstås mycket glädjande och ett kvtto på att det v gör är rätt, säger Karn Tersmeden, HR-chef på ÅF-Infrastructure. Över hälften av ngenjörerna Framtdens Karrär Ingenjörs undersöknng svarar ÅF på frågan om vlken samhällsbyggnads- och nfrastrukturkonsulter de kan sg att arbeta för. Det fna betyget, tror Karn Tersmeden, beror dels på att ÅF är ett bolag stark tllväxt med rktgt bra lönsamhet, dels på att man vunnt flera stora spännande uppdrag under senare td, vlket borgar för goda utvecklngsmöjlgheter. Bara nom Dvson Infrastructure (där samhällsbyggnad ngår) rekryterar v crka 450 personer årlgen, 30 procent av dessa kommer drekt från högskolor och unvers- Karn Tersmeden, HRchef på ÅF-Infrastructure. Var med och forma framtdens nfrastruktur den rktga världen tet. För oss är det dock nte enbart vktgt att rekrytera, mnst lka vktgt är att behålla och utveckla vår befntlga personal. Olka kompetens och bakgrund En annan orsak tll den höga rankngen tros vara att många är nyfkna på ÅF som gjort sg kända för att våga tänka lte annorlunda en annars ganska konservatv bransch. V vnnlägger oss om att htta kreatva männskor som kan tänka nya banor, har ett stort engagemang och vll åstadkomma något. Det skapar en spännande medarbetarmx och många tlltalas av att få utvecklas tllsammans med männskor som har olka kompetenser och bakgrunder. Karn Tersmeden är övertygad om att det lgger tden att arbeta med samhällsbyggnad och nfrastruktur. För 20 år sedan var det t-branschen och dot-combolag som gällde. Den eran har v lämnat bakom oss men den har fört med sg ett stort t-kunnande landet och Sverge har bland annat blvt världsledande på utvecklng av dataspel. Den kunskapen kommer väl tll pass även nom samhällsbyggnadssektorn. Men stället för att bygga vrtuella spelvärldar kan de hos oss vara med och forma framtdens nfrastruktur den rktga världen, en spännande utmanng som allt fler unga ngenjörer verkar ha upptäckt tjusnngen med. TExT: ANETTE BodINGER PoPULäRASTE SAMHäLLSByGGNAdS- och INFRASTRUKTURKoNSULTERNA ÅF och Sweco populärast bland ngenjörer ÅF och Sweco är både de mest välkända och populäraste samhällsbyggnads- och nfrastrukturkonsulterna enlgt Framtdens Karrär Ingenjörs undersöknng bland ett slumpmässgt urval av ngenjörer Sverge. Vlka konsulter känner du tll Väl? magevärde Här Vll ngenjörerna arbeta: Vlka av följande samhällsbyggnads- och nfrastrukturkonsulter känner du tll väl? Vlka av dessa samhällsbyggnads- och nfrastrukturkonsulter kan du tänka dg att arbeta för eller rekommendera tll en vän eller kollega? ÅF Sweco WSP Ramböll Rejlers Tyréns Mdroc Cow Pöyry Hfab Norconsult Bjerkng Projektengagemang ELU Konsult Ebab Golder Assocates Temagruppen Ingen av dessa 21% 20% 18% 18% 16% 10% 8% 6% 6% 6% 10% 30% 37% 42% 53% 50% 77% 83% ÅF Sweco WSP Tyréns Ramböll Rejlers Cow Mdroc Pöyry Bjerkng Norconsult Projektengagemang Hfab Golder Assocates ELU Konsult Temagruppen Ebab 9% 8% 7% 7% 6% 3% 2% 2% 2% 2% 1% 20% 20% 20% 30% 43% 56%

16 16 Framtdens Karrär Ingenjör Jun 2016 ByggBrAnschen Framtdens byggbransch måste spegla samhället Mn förhoppnng är att framtdens byggbransch speglar samhället övrgt. om v nte lyckas med nkluderng, lyckas v heller nte med mångfalden. På den resan fnns mycket kvar att göra, men det är dt v måste sträva, säger Perre olofsson, vd för skanska sverge. I morgondagens byggbransch hoppas jag att v lyckats med nkluderng och mångfald Perre Olofsson började läsa tll cvlngenjör Lund för nästan 30 år sedan. Drekt efter examen från LTH:s Vägoch vattenprogram 1993 började han som tranee på Skanska. Att jag blvt kvar alla år beror på att jag fck en god start. Drekt efter anställnngen fck jag en väldgt bra mentor som gjorde att jag kände mg sedd redan från början. Sedan har jag fått nya utmanngar hela tden och vuxt takt med uppgfterna. En mlstolpe karrären var när han som 31-årng fck tjänsten som dstrktschef för Skanska Lund. Jag mnns att det var ganska nervöst början och tänkte att hur ska jag klara detta? Men man klarar mer än man tror. Vktgt är dock att ha chefer som tror på dg, eftersom det gör att du blr så mycket bättre själv. Skanska har också en tllåtande kultur där det är OK att fråga och göra fel bland. Skulle du göra fel är nställnngen att det är en lärdom. Perre Olofsson säger sg nte ha haft någon drekt karrärplan. Jag har nte jagat karrären utan försökt göra bra från mg på de poster jag haft och att lära mg så mycket som möjlgt under resans gång. Värderngar Ett råd tll unga ngenjörer som står nför, eller precs har börjat, sn yrkesbana är att ha kul på jobbet och se tll att må bra. Man ska bry sg om sn hälsa och jobba på ett företag som känns rätt för en själv. För mg passar Skanska bra eftersom det är ett företag med stort samhällsansvar. Jag ägnar mg mycket åt säkerhetsfrågan på våra arbetsplatser. Tanken på att det jag gör kan bdra tll en säkrare byggbransch och att männskor kommer hem tll sna famljer, är värd långt mycket mer än pengar. Man får helt enkelt htta ett företag vars värderngar stämmer överens med ens egna. De ngenjörer som väljer byggbranschen menar han går en spännande framtd tll mötes. V behöver bygga så mycket mer Sverge, både bostäder, nfrastruktur och hela städer Perre Olofsson, vd för Skanska Sverge. Foto: Skanska vlket för med sg en stor mängd mycket spännande jobb. Branschen behöver alla typer av kompetenser. För framtden hoppas Perre Olofsson på en byggsektor där alla männskor har rätt att vara som de är. I morgondagens byggbransch hoppas jag att v lyckats med nkluderng och mångfald och har en byggbransch som speglar samhället övrgt. TexT: AneTTe BodInger TeKnIKKonsulTernA Trender nom samhällsbyggnad ger avtryck teknkkonsultbranschen extremt stark urbanserng, ändrad åldersdemograf samt globalserng, det är tre tydlga trender nom samhällsbyggnadssektorn som har stor nverkan på teknkkonsultbranschen, säger Mats Påhlsson, dvsonschef ÅF Infrastructure. Mats Påhlsson har arbetat nom samhällsbyggnadssektorn nära 40 år och vet vad han talar om när han säger att urbanserngen aldrg vart starkare än dag. En annan trend som påverkar samhällsbyggandet är att medborgarna blr allt äldre. Här har det tllkommt en ny grupp pensonärer som består av pgga åldrngar, med god hälsa och ekonom, och som ställer helt andra krav på boende och lv än vad äldre personer gjorde för bara år sedan. Mats Påhlsson lyfter även fram den ökade globalserngen som en tydlg trend nom samhällsbyggnadssektorn. Förr vsste man att det var tre nhemska bolag som skulle lämna offert på ett stort samhällsbyggnadsuppdrag landet. Men forna handelshnder, form av bland annat natonella byggregler, fnns nte längre. Idag råder nternatonella standarder och v verkar på en marknad med global konkurrens om uppdragen. Mats Påhlsson, dvsonschef ÅF Infrastructure. Om det är några som är duktga på att skapa vrtuella världar så är det spelutvecklare Förändrng För teknkkonsulterna har utvecklngen nom samhällsbyggnadssektorn nneburt förändrngar på en rad olka områden. Ett exempel är att kunderna blvt mer renodlade nköpare. Mats Påhlsson menar att det kompetensskftet nneburt en stor förändrng för aktörerna på teknkkonsultsdan. Att det är nköpare som sköter upphandlngarna har bland annat fört med sg att uppdragen som läggs ut på anbud blvt mer omfattande. Ta tll exempel Västlänken Göteborg, om det projektet hade vart ute på marknaden för to år sedan hade det bestått av delprojekt. Idag består det av ett fåtal ggantska projekt. Ur nköparnas synvnkel är det smdgt att göra ett stort paket av en upphandlng. För teknkkonsultmarknaden nnebär det mycket större helhetsåtaganden som man behöver vara stor och stark för att klara. Dgtalserng De senaste 20 åren har även nneburt att samhällsbyggnadssektorn förflyttat sg från pappersrtnng tll den dgtala världen. Idag handlar det om tredmensonella, vrtuella modeller där mnsta skruv som krävs för bygget fnns angven. Den här teknken rktgt exploderar och v har tagt hjälp av folk från spelndustrn för att utveckla området ytterlgare. Om det är några som är duktga på att skapa vrtuella världar så är det spelutvecklare. För unga ngenjörer som vll göra karrär nom samhällsbyggnadssektorn är det fortfarande klassska kompetenser som behövs, med en lten twst. V behöver fortfarande kunnga teknker som kan de klassska områdena berg, geolog, väg och järnväg, men de måste även vara vassa på t och tycka om att använda den dgtala teknkens möjlgheter stt arbete, fastslår Mats Påhlsson. TexT: AneTTe BodInger

17 Framtdens Karrär Ingenjör Jun ByggBrAnschen Byggbranschen en sektor ständg förändrng efter 30 år på JM, varav 14 år som koncernchef, tycker Johan skoglund fortfarande att det är kul att gå tll jobbet. Byggbranschen är en spännande sektor ständg förändrng samtdgt som syftet med hela verksamheten är mycket konkret att bygga samhället. När Johan Skoglund började på JM 1986 fanns det, som han själv påpekar, nte ens mobltelefoner. Sedan dess har det hänt en del. Dgtalserngen har haft stor nverkan på byggsektorn och det är ett mycket större fokus på säkerhet och mljö dag. Branschen har också förändrats den menng att v fått en större mångfald. Här fnns mycket kvar att göra, men jämfört med hur det såg ut på 80-talet är det stor skllnad. Johan Skoglund påpekar att byggbranschen mångt och mycket är en avspeglng av samhället. Många av de gamla ndustrjobben har försvunnt, gammal ndustrmark har fått lämna plats för bostäder och kontor. Tdgare hade JM kontor på flera orter landet. Idag är våra kontor lksom allt fler byggprojekt koncentrerade tll storstadsregonerna. Sverge har dag en stor bostadsbrst och behöver komma tllbaka tll en byggnadstakt som nte vart aktuell sedan mljonprogrammets dagar för att klara det mål som regerngen satt upp: nya bostäder tll Johan Skoglund ställer sg tveksam tll att det målet kommer att uppfyllas. Urbanserngen kommer att fortsätta och det är något v måste förhålla oss tll. Förtätade städer nnebär att det blr trångt att bygga. Tllståndsprocesser tätt bebyggda områden tenderar att dra ut på tden vlket gör det hela lte mer komplcerat att bygga så här mycket på kort td, jämfört med hur det var för femto år sedan då mljonprogrammet rullades ut. Jag tror nte man kommer att lyckas med att bygga nya bostäder per år. Det fnns varken plats eller resurser för att klara av det. Större mångfald En av de stora utmanngarna för framtdens byggbransch menar Johan Skoglund är mångfaldsfrågan. V måste få n fler medarbetare med olka bakgrund tll hela branschen, det är något v måste jobba hårt och långsktgt med. En annan stor framtdsfråga är dgtalserngen. Jag tror v kan jobba betydlgt mer resurseffektvt form av bättre logstk, mndre spll och samutnyttjnng av tll exempel garage och kontor. Här kan dgtalserngen vara en vktg möjlggörare. En stor utmanng redan dag är kompetensförsörjnngen. V behöver fler duktga förmågor tll vår bransch, alltfrån hantverkare tll projektledare och ngenjörer. För många nybakade ngenjörer är förstahandsalternatvet kanske att börja på Spotfy eller Google, men börjar man den här branschen så får man vara med och bygga samhällen på rktgt, fastslår Johan Skoglund. V måste få n fler medarbetare med olka bakgrund tll hela branschen På rktgt För hans egen del var det just delaktgheten samhällsbygget som en gång tden fck honom att välja byggbranschen, och det är samma anlednng som fått honom att stanna kvar. Just nu bygger JM Stockholms högsta bostadshus, ett 40-vånngshus Ksta. Att få vara med från själva beslutsfattandet tll att se huset växa och veta att hundratals famljer kommer att leva sna lv detta hus framöver är stort. Det v gör byggbranschen är på rktgt och det är enormt kul att vara en del av den processen. TexT: AneTTe BodInger Johan Skoglund, vd för JM. Foto: Jan Danelsson

18 18 Framtdens Karrär Ingenjör Jun 2016 FASTIGHeTSBRANSCHeN Stort behov av ngenjörer Behovet av ngenjörer fastghetsbranschen är påtaglgt. därför är det vktgt att fastghetsbolagen mycket högre grad än dag sprder budskapet att det är en framtdsbransch. Det anser Lena Nyqust, nyblven verksamhetschef på Fastghetsbranschens Utbldnngsnämnd vars uppgft är att långsktgt främja kompetenssäkrng och kompetensutvecklng fastghetsbranschen. Hur stort är behovet av ngenjörer branschen? V gjorde en undersöknng 2014 som vsade att det på to års skt behövde rekryteras totalt personer tll branschen, varav många är ngenjörer. Lena Nyqust, verksamhetschef på Fastghetsbranschens Utbldnngsnämnd. Foto: FU varför är det svårt att rekrytera ngenjörer tll branschen? Tll stor del hänger det hop med att ungdomar har mycket lten kunskap om branschen. Enlgt en ungdomsbarometer som FU gjorde för några år sedan var det mndre än 10 procent av ungdomarna som kände tll fastghetsbranschen. De flesta av dem vsste nte att det fnns yrkesroller som fastghetsngenjör och fastghetsteknker. vad kan branschen göra för att locka fler ngenjörer? Arbetsgvarna behöver mycket högre grad än dag sprda budskapet att det här är en framtdsbransch. De kan kontakta unverstet, Arbetsgvarna behöver mycket högre grad än dag sprda budskapet att det här är en framtdsbransch högskolor och yrkeshögskolor och erbjuda studenter examensarbeten. De måste vara beredda på att ta emot studenter som praktkanter och nse att det hjälper dem att få framtda kompetenta medarbetare. vad gör n för att det ska bl lättare att rekrytera ngenjörer? V kommuncerar på många olka sätt att fastghetsbranschen är ntressant. En av målgrupperna är studevägledare. De som ska arbeta med fastgheter måste först och främst få veta vlka utbldnngar de ska söka tll. Det kan de få genom studeväglednng. V har även ett branschråd där hela branschen träffas. vad avgör vlka fastghetsbolag som är mest eftertraktade bland yrkesverksamma ngenjörer? Generellt sett kan stora företag vara mer lockande. De kan ha fler spännande fastgheter. De kan erbjuda en större bredd av arbetsuppgfter. Det är lättare att främja sn egen karrär och kompetensutvecklng. Det är också lättare att byta ort om man vll det, säger Lena Nyqust. TexT: MåNS WIdMAN FASTIGHeTS- och BoSTAdSAKTöReRNA Mest postvt ntryck av Rksbyggen och Akademska Hus de fastghetsaktörer som ngenjörerna har mest postvt ntryck av är Rksbyggen, Akademska Hus och Vasakronan. därefter följer Wallenstam, Fortfkatonsverket och Statens Fastghetsverk. Intressant att notera är att 53 % av ngenjörerna nte hade något postvt ntryck av någon av aktörerna. Hela 60 % av ngenjörerna skulle kunna tänka sg att arbeta fastghetssektorn. Undersöknngen är genomförd mot ett slumpmässgt urval av cvl- och högskolengenjörer Sverge. arbeta fastghetssektorn? Skulle du kunna tänka dg att arbeta fastghetssektorn? (om du bortser från var du arbetar dag) 60% 40% postvt ntryck av fastghets- och bostadsaktörer Vlka av följande fastghets- och bostadsaktörer har du som ngenjör mest postvt ntryck av? Rksbyggen Akademska Hus Vasakronan Wallenstam Fortfkatonsverket Statens Fastghetsverk Castellum Svenska Bostäder Famljebostäder Atrum Ljungberg Locum Posedon Bostadsbolaget Fastghetskontoret, Gbgs stad Stockholmshem Specalfastgheter Fastghetskontoret, Sthlms stad Fastghetskontoret, Malmö stad Västfastgheter Ingen av dessa 11% 10% 10% 6% 6% 5% 5% 4% 4% 4% 3% 3% 3% 2% 1% 1% 16% 24% 22% 53% Ja Nej

19 NextMeda 19 Unka möjlgheter hos Rejlers Rejlers fnns hela Norden och söker ngenjörer med stort engagemang utvecklngsfrågor och som brnner för teknk. Företaget har offensva tllväxtmål de kommande åren och fokus lgger på samhällsbyggnad och telekom, energ och nfrastruktur. Cvlngenjören Jenny Edfast kom tll Rejlers på sensommaren Hon lockades av företagets personlga och nära stämnng kombnaton med dess engagerade och entusastska medarbetare. Jag vll vara en del av Rejlers spännande resa och ytterlgare utveckla vår närvaro på de nordska marknaderna genom nnovatva samarbeten och synerger. Kombnerar prvatlv och arbete Edfast har erfarenhet av ledarskap nom energbranschen sedan många år tllbaka men säger att hon mponerades av Rejlers flexbla och nkluderande nställnng tll sna medarbetare. Här erbjuds jag utmärkta möjlgheter och stor förståelse för mna ndvduella förutsättnngar som famlj och prvatlv. I rollen som affärschef för Energ parallellt med vd rollen för Rejlers Energtjänster är det en ständg utmanng att hnna med både jobb och prvatlv. Spännande utmanngar Energbranschens alltmer ökande dgtalserng är både en utmanng och en möjlghet. Jenny Edfast är övertygad om att energ, telekom och t framtden kommer att förenas för att kunna möta samhällets och konsumenternas förändrade förutsättnngar och krav. Många unga ngenjörer har växt upp med ett stort ntresse för t och v eftersöker de som har ett stort engagemang och ett ntresse av att med hjälp av t htta förbättrngar för våra kunder. Rejlers växer stadgt, så här fnns massor av ntressanta möjlgheter för att både utvecklas och utveckla. Rejlers är en nordsk koncern som erbjuder teknska konsulttjänster tll kunder nom områdena bygg och fastghet, energ, ndustr, Telecom samt nfrastruktur. Företaget har crka medarbetare på crka 80 orter Sverge, Fnland och Norge. I Sverge arbetar konsulter över hela landet. Jenny Edfast, cvlngenjör på Rejlers. Just nu står energbranschen nför stora förändrngar nom både produkton och konsumtonsmönster, vlket kommer att påverka elnäten betydlgt och det blr nödvändgt Rejlers Sverge AB Box Stockholm Tel: med tllämpnng av Smart Grds där t kompetens kommer att vara vktg. Det är framför allt detta v arbetar med att utveckla just nu. Det är spännande! NextMeda Med hållbarhet ryggraden Hållbarhetsfrågor har alltd vart vktgt för Ebab som arbetar nom projekt- och fastghetsutvecklng. Förra året bestämde man sg för att ta stt engagemang tll en ny nvå och anställde en hållbarhetsstrateg. Ebab är ett av Sverges största frstående konsultbolag nom projekt och fastghetsutvecklng. Sedan 30 år tllbaka hjälper man kunder att utveckla städer, fastgheter och projekt. Ebab etablerades 1982 och är konsulter nom fastghets- och projektutvecklng som drver projekt från dé tll verklghet. Företaget erbjuder en bred bas tjänster med spetskompetens nom mljö och energ. Som genomförda projekt fnns bl.a. Fotografska, lyxhotellet Nobs Hotel, vårdlägenheter på Stockholms Sjukhem och Stora Bryggeret för Octapharmas nordska huvudkontor. Stora projekt pågår även på Danderyds sjukhus, Campus Albano och Stora Sköndal. Ebab AB, Trädskolevägen 17 Stockholm-Globen Tel: Entreprenörsanda och utvecklng Ebab koncernen består av fem bolag som delar kontor Stockholm för att skapa synergeffekter åt både kunder och medarbetare. Ägarna är aktva bolagen och företaget präglas av entreprenörsanda. Ebab sysselsätter ca 250 personer och drver kundprojekt för ca 10 mljarder kronor. Kunderna är allt från nvesterare och statlga fastghetsägare tll börsnoterade fastghetsbolag samt allmännyttga bostadsföretag. Hållbarhetsstrateg med helhetssyn Under 2015 gjordes en ntern kartläggnng av företaget Ethos Internatonal som bekräftade att man arbetar hållbart nom många områden. För att utveckla sna processer och erbjudanden anställdes Anna Maja Jöhnemark, cvlngenjör med erfarenhet av hållbar stadsplanerng, som hållbarhetsstrateg. En tydlg markerng att man tar dessa frågor på allvar. Eftertraktad kompetens Ebab arbetar med en värdegrund som månar om hållbarhet, männskors lka Anna Maja Jöhnemark, cvlngenjör och hållbarhetsstrateg på Ebab. Foto: Mats Högberg värde, mångfald, jämlkhet, säkerhet och hälsa. De har länge haft tradtonella mljösamordnare byggprojekten som arbetar mycket med mljöcertferngar. Kompetensen hos de 10 specalsterna på Mljöavdelnngen är eftertraktad. När Anna Maja Jöhnemark kom n företaget lyftes hållbarhetsfrågorna tll en mer strategsk nvå. Det är postvt att vara med ett tdgt skede. Det räcker nte med ensklda lösnngar, hållbarhetsfrågorna behöver genomsyra hela projektet, säger Anna Maja Jöhnemark. Hållbarhet ryggraden Anna Maja Jöhnemark tycker att Ebab lgger långt fram med att se hållbarhet ur ett helhetsperspektv. Man särskljer sg branschen genom att tänka strategskt och förebyggande. Idag vet de flesta vad hållbarhet är. Nu handlar det om att omsätta kunskapen praktken. Jag upplever att Ebab har tagt n hållbarhet ryggraden. Anna Maja, som själv har bott Hongkong, menar att Sverge är duktga på hållbarhet fråga om utbldng och teknk. Men när det kommer tll praktskt genomförande fnns det mycket att lära från andra länder. Ett spännande projekt just nu är Yllefabrken Norrköpng som har en tydlg hållbarhetsprofl. Där vll v skapa en förebld om hur man kan omvandla en gammal fastghet och lägga tll socala aspekter som delnng, möten och gemenskap, avslutar Anna Maja Jöhnemark.

20 20 NextMeda Hanna Wennerström och Marcus Svantesson på IKEA Busness Solutons. Foto: CarlMagnus Johansson-Lndkvst Hos oss är alla talanger IKEA erbjuder ett brett spektrum av arbetsuppgfter för en ngenjör. Utbldnngen är jättebra bas, därefter är det dn ndvduella talang som står fokus. V rekryterar nte cv:n, v rekryterar männskor, säger Marcus Svantesson, personalchef. På IKEA arbetar dagsläget crka männskor, med sklda bakgrunder och kunskaper. Verksamhetens tllväxtplaner är ambtösa. På ett antal års skt sktar v på att fördubbla omsättnngen och öppna betydlgt fler varuhus än vad v har dag, både på befntlga marknader och på helt nya, säger Marcus Svantesson. Under senare år har det hänt en del IKEA:s affärsverksamhet. Den dgtala utvecklngen har fört med sg att v dag möter fler kunder onlne än fysskt varuhusen. Redan för ett antal år sedan var antalet besökare onlne fler än de våra varuhus, berättar Marcus. I takt med att IKEA växer och ytterlgare vll förbättra mötet med kunderna ökar behovet av smdga dgtala lösnngar, både varuhusen och onlne. IT som tdgare var en stödfunkton tll våra säljflöden är en allt mer framträdande del av verksamheten. Just nu är v färd med att ta fram en helt ny dgtalserngsstrateg med det övergrpande syftet att ta IKEA från där v står dag, fram tll ett IKEA med dgtala lösnngar för morgondagens produkter och kundmöten. Utvecklngsmöjlgheter Hanna Wennerström ser stora utvecklngsmöjlgheter för den som vll vara med på den resan. Själv började hon att arbeta för IKEA Busness Solutons Helsngborg för två år sedan. Jag tog cvlngenjörsexamen System teknk och samhälle Uppsala Efter några år ute arbetslvet sökte jag jobbet som Servce Operaton Owner på IKEA. Det nnebär att jag är ansvarg för all den mjukvara som ser tll att varor levereras från ett varuhus eller onlnebeställnng tll kundernas hem. Mtt jobb är att se tll att alla system fungerar och att mjukvara, nfrastruktur och support lgger fas med verksamhetens behov. Det är många olka delar som måste samverka för att upplevelsen ska bl den rätta för användaren. För Hanna är det nära nog ett drömjobb. Jag har stort ansvar att själv styra rktnngen på arbetet och samarbetar med flera globala expertteam. Det är ett utvecklande arbete där en vktg uppgft är att gradvs anpassa vår systemflora tll den nya tdens krav på e-handel och dgtalserng. Eftersom arbetsfältet nom IKEA Busness Solutons är så brett rekryteras ngenjörer med sklda specalteter. Här fnns ngenjörer med examen teknsk fysk, mekank, IT lstan kan göras hur lång som helst. Lte beroende på ntresse och drv fnns det saker att göra oavsett specalnrktnng, antngen här på IT-sdan eller nom andra delar av IKEA, säger Hanna. För egen del ser hon stora möjlgheter att fortsätta utvecklas nom verksamheten. För mg handlar det snarare om vlken vlken väg jag ska gå. Vll jag utveckla mn teknska kunskap på djupet eller vll jag gå mot en bredare chefskarrär eller ett nytt spännande projekt? Är det något som fnns på det här företaget så är det utvecklngsmöjlgheter! Talanger Marcus nckar nstämmande och berättar om företagets synsätt där alla anställda är talanger. Jag vet av egen erfarenhet att IKEA är ett fantastskt företag att utforska sn talang på. Efter teknologexamen från Bleknge teknska högskola jobbade jag ett par år som teknkkonsult nnan jag kom tll IKEA. Mn IKEA-resa började som management tranee och efter ett antal år som lnjechef på teknksdan kände jag att det var personalfrågor jag brann för. Efter att ha framfört detta tll mna chefer dröjde det nte länge förrän jag erbjöds att prova en tjänst nom den sektorn. På den vägen är det, och nu har jag arbetat som personalchef fem år. Både Marcus och Hanna kan rekommendera sn arbetsplats tll andra ngenjörer. Absolut, hos oss kan du bdra även som nybakad ngenjör. Att IKEA befnner sg en tllväxtfas skapar många möjlgheter och gör att v verklgen måste ta vara på nya fräscha déer för att kunna uppnå vår vson: att ska skapa en bättre vardag för de många männskorna. Har du ett drv och tankar om hur saker och tng kan göras bättre så fnns här en fn grogrund för dessa, avslutar Marcus. Hstoren om IKEA började 1943 den llla småländska byn Agunnaryd när grundaren Ingvar Kamprad bara var 17 år gammal. Sedan dess har IKEA utvecklats tll ett stort företag med medarbetare 44 länder och med en årsförsäljnng på över 28 mljarder euro. Idag är IKEA Busness Solutons med sna medarbetare en vktg motor bakom IKEA:s framgång och möjlgheter tll fortsatt expanson världen över. För mer nfo om att jobba på IKEA se: klcka på Jobba på IKEA. IKEA Busness Solutons Ikeagatan Älmhult Tel: