Framtidens Bank & Försäkring

Transkript

1 DennA tematd nng är en från nextm e D A Thomas Östros, vd för Svenska Bankförenngen Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, affärsutvecklng och säkerhet Förankrad strateg och städver präglar t-sdan Största säkerhetshoten: oaktsamhet och lanserngsver Mobla lösnngar revolutonerar snart vktgaste kanalen En sammanhållen och genomgrpande 6 t-strateg. Det är vad som krävs för en effektv t-verksamhet som snabbt kan möta olka affärsområdens behov av systemstöd. Men bolagens t-avdelnngar behöver städa upp sna gamla lådor. Fyra t-chefer om vad de prorterar. De senaste åren har sett en mobl revoluton, även nom bank- och försäkrngsbranschen. Det fnns en omättad hunger bland kunderna att kunna hantera sna ärenden moblen. Den stora utmanngen är att leva upp tll kundernas förväntnngar, utan att tulla på säkerheten Den nya mobla teknologn skapar en revoluton nom retal bankng. Idag är det kunderna, och nte banken, som bestämmer vlka tjänster de vll ha och när och var de vll få dem utförda. I detta mobla ekosystem behöver bankerna utvecklas och agera proaktvt. Reglerngar Bankunon Socala meder Rskhanterng Outsourcng Ingår som blaga Dagens ndustr mars 2013.

2 Det är ngen konst att spara. Det svåra är att htta pengarna. Därför har v tagt fram en helt ny banktjänst som hjälper dg: Skanda Smartbank. Du får stenkoll på exakt hur mycket pengar du spenderat och på vad, uppdelat kategorer. Du kan låta vår Smartbank automatskt lägga upp budgetar som bygger på dna tdgare utgfter och nkomster samt sätta utgftstak. Kort och gott: en bank som hjälper dg att htta sparpengarna. Utan att du behöver göra någontng själv. Ta reda på hur du får en smart bank på skanda.se eller rng Tänk längre

3 Börje Ekholm, vd för Investor och ordförande för KTH Ett tungt vägande skäl tll att välja en konsultkarrär är möjlgheten att arbeta med många olka typer av företag vtt sklda branscher. Efter femton års arbetslvserfarenhet valde Vctora Eklund att nleda en konsultkarrär med nrktnng mot radonättjänster för globala storföretag. Nklas Zennström är mest känd som nnovatören bakom IP-telefonföretaget Skype, men sedan sn examen som cvlngenjör teknsk fysk har han även hunnt arbeta ett antal år nom Stenbeckssfären. Numera verkar Sverges främste t-entreprenör som rskkaptalst med fokus på snabbrörlga teknkbolag. I en fullservcebank fnns enormt varerande uppgfter för cvlekonomer. V ser gärna att man vågar byta uppgft när man söker sg vdare och på så sätt breddar sn kompetens Annka Falkengren, cvlekonom och koncernchef för SEB Cvlngenjörer och systemvetare som vll arbeta med affärssystem har en fördel av ett ntresse för gränslandet mellan t och verksamhet. Att arbeta med affärssystem handlar ofta om att på olka sätt effektvsera och förenkla verksamheter med hjälp av teknk. Datateknk Statlg karrär Karrärutvecklng It-utvecklng tryggar välfärden Systemvetenskap Karrar_SE_etta_16-05s.ndd DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars Om detta kan du läsa Framtdens Bank & Försäkrng Bank och försäkrng samhällets ekonomska ryggrad Bank- och försäkrngsverksamhet ställer stora krav på en organsaton. Bara betalnngsförmedlngen sg är en resurskrävande verksamhet, ett faktum som hela tden drver effektvserngsarbetet framåt och där en väl genomtänkt sourcngstrateg och smarta tsystem kan skapa stora fördelar. I utvecklngsströmmen lanseras också nya mobla betaltjänster, tjänster som Banker ses alltmer som en vktg samhällsaktör och motor utvecklngen lkt nternetbanken förutsätter att även kunden har ett vsst mått av säkerhetstänkande för att skydda sna tllgångar. Banken å sn sda måste kunna garantera att de teknska systemen och de legala arrangemangen krng hanterngen är säkra och robusta. Störnngar betalnngssystemens funktonsförmåga påverkar snabbt alla delar av ekonomn med stora samhällsekonomska skadeverknngar som följd. Och att bank- och försäkrngsverksamhet dag bör ses som något av ekonomns ryggrad, kan Thomas Östros, vd för Svenska Bankförenngen, skrva under på. Banker ses allt mer som en vktg samhällsaktör och motor utvecklngen. De starka bankerna, tllsammans med starka statsfnanser, är en av de vktgaste anlednngarna tll att det går så bra för Sverge, framhåller Thomas Östros. På Svenska Bankförenngens agenda är arbetet under det kommande året fokuserat på de stora reglerngsåtgärder som kommer på europesk och global nvå. Även nom försäkrngsbranschen står regelverkens nverkan på verksamheten centrum. Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng, är bekymrad över hur dagens oklara förutsättnngar för försäkrngsbranschen hämmar verksamheten. Utan tydlga spelregler får försäkrngsföretagen svårt att fatta strategska och affärsmässga beslut. Detta får effekter för hela samhället och hur fundamentala trygghetssystem och ekonomn stort utvecklas, säger hon. Mer om aktuella frågor bank- och försäkrngsbranschens värld fnner du årets upplaga av Framtdens Bank & Försäkrng. Trevlg läsnng! Redaktonen 4 Många osäkerhetsfaktorer för försäkrngsföretagen Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng. 4 Reglers påverkan svår att förutsäga Fnns tecken på att marknaden blr överreglerad 5 Banker motor tllväxt Intervju med Thomas Östros, vd Sv. Bankförenngen. 5 Medlemskap bankunon kan gynna Sverge Svåra beslut väntar poltkerna. 6-7 Förankrad strateg och städver präglar t-sdan Fyra t-chefer om t governance-strateger. 7 Omvärldskrav drver satsnngar på t och utvecklng Företagen fokuserar på sna affärsstrateger. 8 Relatonsbyggande socala meder nödvändgt Tar hand om konsumenternas krav på nformaton. 8 Banker måste våga: utan rsk, ngen bankverksamhet Intervju med Johan Andersson, CRO SEB. 10 Smartare och segmenterad konsultupphandlng Vad ser upphandlarna själva komma? 11 Lyckad outsourcng bygger på ömsesdgt förtroende Intervju med Mkael K. Larsson, CIO Alecta. 12 Största säkerhetshoten: oaktsamhet och lanserngsver Intervju med två säkerhetschefer. 13 Mobla lösnngar revolutonerar snart vktgaste kanalen Intervju med DnB Bank och Danske Bank. 14 När alla banker är nternetbanker vad ger fördelar? Skandas Smartbank ger personlg överskt. Presenterade företag och organsatoner 14 KPMG AB 15 Teto Sweden AB 16 CGI 17 Evtec 17 Apper 18 Fadata 19 Cognzant Technology Solutons 20 Tata Consultancy Servces 20 Softronc 21 Edlund A/S 22 LeanDev 22 Raft Consultng 23 Kupongnlösen 23 Verscan Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, affärsutvecklng och säkerhet är en tematdnng från NextMeda Skrbenter Sandra Ahlqvst, Anette Bodnger, Clas Lewerentz, Crstna Lefland, Jess Ulrk Verge, Annka Whlborg, Chrstna B. Wnroth Fotografer Mchael Altschul, Johan Marklund, Bea Tgerhelm Omslagsblder Chrstna Lndenus och Thomas Östros: Foto Johan Marklund Grafsk form Stellan Stål försäljnng NextMeda, Meda X Norr Tryck V-TAB Ingår som blaga Dagens ndustr mars 2013 Frågor om nnehållet besvaras av Carl Mejer Tel: , E-post: carl.mejer@nextmeda.se För mer nformaton om tema- och kundtdnngar dagspress kontakta: Nklas Engman Telefon , Mobl E-post: nklas.engman@nextmeda.se Läs mer på: a n n o n s D e n n a t e m at D n n g ä r e n a n n o n s f r å n n e x t m e D a a n n o n s Framtdens Karrär Foto: SEB Mn cvlngenjörsexamen har vart grunden mn karrär Karrär- och utvecklngsmöjlgheter för cvlekonomer, ngenjörer och akademker nom t & data. För mer nformaton och annonsboknng kontakta: Nklas Engman, Telefon , E-post: nklas.engman@nextmeda.se Framtdens Karrär Nuvarande jobbet språngbrädan karrären Efter 21 år nom företaget tllträdde Eva Karlsson posten som vd SKF Sverge. Vd-jobbet är nte frukten av någon tydlg karrärplan, utan jag har haft möjlgheten att få arbeta med olka saker och hela tden funnt drvkraften de jobb jag haft. Att prestera nuet har skapat nya möjlgheter, säger Eva Karlsson. 6 Det ska löna sg att vara ngenjör chef eller nte För Ulf Bengtsson, ordförande Sverges Ingenjörer, fnns ett antal hjärtefrågor för förbundet att arbeta med. Det handlar om att höja statusen för högskolengenjören, arbeta för tydlga utbldnngar och se tll att ngenjören, även utanför chefskapet, kan belönas för sna nsatser Fuglesang drömmer om comeback rymden Från Tekns har jag lärt mg hur studer och forsknng fungerar. Det tllsammans med specfka teknkstuder, en forskarutbldnng, och en god porton äventyrslusta, är nog en del av svaret på hur jag fck luft under karrärvngarna, säger Chrster Fuglesang, cvlngenjör och astronaut. Forsknng och nnovaton Ingenjören som entreprenör Ingenjörsbehov och karrärmöjlgheter Ingår som blaga Dagens ndustr aprl Kombnerar konsultkarrär med kvnnlgt ledarskap 4 01_Karrar_SE_etta.ndd Sverges främste t- Affärssystem ett brett och entreprenör mot nya mål mångfacetterat yrkesområde 5 10 Cvlekonomer är starka på arbetsmarknaden Det fnns dag över cvlekonomer Sverge och drygt ekonomstudenter. Ekonomutbldnngarna har vuxt kraftgt och är bland de mest populära landet. Arbetsmarknaden för cvlekonomer är bra och det är många som blr chefer, säger Mkael Igelström ordf. Cvlekonomerna. 4 Framtdens Karrär UTGES AV Ekonomer medskapar morgondagens samhälle Industrn har behov av männskor med olka utbldnngsbakgrund. En vktg kugge maskneret är cvlekonomen. För Lena Andersson, själv cvlekonom och fnansdrektör för ABB Sverge, ger jobbet ndustrn henne chansen att vara med och påverka framtden. 5 Revsor fn dörröppnare n på marknaden Anna-Clara af Ekenstam är cvlekonom, auktorserad revsor, ordförande branschorgansaton för revsorer och rådgvare (FAR), samt partner PwC. Enlgt henne är revsor yrket där endast dtt nätverk och dna kunskaper sätter gränser för dna arbetsuppgfter. Chef- och ledarskap Karrär nom offentlg sektor Öka dn attraktvtet Entreprenörskap 9 Framtdens Karrär Cvlekonom januar 2013

4 4 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars 2013 Många osäkerhetsfaktorer för försäkrngsföretagen Svenska försäkrngsbolag står väl rustade en td av stora utmanngar. Den globala ekonomska utvecklngen och framväxten av nya regelverk är osäkerhetsfaktorer som starkt påverkar branschen. Svensk Försäkrng Text Crstna Lefland Dessa faktorer har stor betydelse för branschen, men det är omöjlgt att överblcka effekterna. Därför är det svårt för försäkrngsbolagen att planera sn verksamhet långsktgt, säger Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng. Trots krsåtgärder återstår många frågetecken krng väldsekonomn. Euroområdets skuldkrs och brstande konkurrenskraft, statsskulden och budgetunderskottet USA och ovsshet över hur lång och djup lågkonjunkturen blr bdrar tll att skapa osäkerhet. Hur avkastnng och räntor utvecklas har stor betydelse för försäkrngsbranschen dess roll som nvesterare. Ränteutvecklngen påverkar också värderngen av bolagens framtda åtaganden. Det påverkar också exempelvs pensonerna. Nya regelverk Tll detta kommer en flodvåg av nya regelverk. Ett av de vktgaste är Solvens II, med kaptalkrav som speglar rskerna Osäkerheten krng tdplanen för Solvens II vållar problem för den svenska försäkrngsbranschen samt nctament tll rskkontroll och bolagsstyrnng. Det är en välbehövlg modernserng, men dag har arbetet med att slutföra regelverket gått stå på Europanvå. Arbetet har pågått to år och det var tänkt att det skulle träda kraft oktober 2012, därefter har det senarelagts flera gånger. Senaste budet är 2016 eller En orsak tll försenngarna är att eurokrsen har pressat upp statsskuldräntorna de mest krsdrabbade euroländerna, medan euroswap-räntorna dessa länder däremot har sjunkt. Enlgt solvensreglerna baseras dskonterngsräntan för euroområdet på euroswap-räntan. Eftersom många försäkrngsbolag nvesterar nhemska statsoblgatoner som värderas med nhemsk statsoblgatonsränta, nnebär det att deras solvenskvot påverkas när dessa två räntor rör sg åt olka håll. Många försäkrngsbolag krsdrabbade euroländer skulle dag få svårt att uppfylla de rskbaserade reglerna Solvens II. Svenska bolag redo Svenska försäkrngsbolag är väl förberedda och redo att mplementera regelverket. Vssa medlemsländer har dskuterat Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng. Foto: Johan Marklund möjlgheten att nföra delar av Solvens II förtd, men jurdken krng detta är snårg. Dessutom är rättsläget oklart om förhållandet mellan Solvens II och det kommande tjänstepensonsdrektvet. Osäkerheten krng tdplanen vållar problem för den svenska försäkrngsbranschen och v efterlyser klarhet om vad som händer härnäst. Ytterlgare en osäkerhetsfaktor är att reglerngsmljöerna har förändrats. Det natonella utrymmet för lagstftnng har krympt och dag kommer ntatven från nternatonella organ som tll exempel EU och G20. Detta nnebär att den svenska branschen måste drva sna krav tdgt på nternatonella arenor för att kunna påverka regelutformnngen. V arbetar ett helt annat landskap. Dagens oklara förutsättnngar för branschen är olycklga, nte mnst därför att sektorn är helt central för stabltet och tllväxt. Utan tydlga spelregler får försäkrngsföretagen svårt att fatta strategska och affärsmässga beslut. Detta får effekter för hela samhället och hur fundamentala trygghetssystem och ekonomn stort utvecklas. Reglers påverkan svår att förutsäga Nya regelverk duggar tätt över värdepappersmarkanden. Just nu händer enormt mycket. Det är svårt att överblcka konsekvenserna för värdepappersmarknaderna. Än svårare är det att förutse påverkan på den reala ekonomn, säger Kerstn Hermansson, vd för Fondhandlareförenngen. MFID Text Crstna Lefland Det är ett trettotal regelverk med drekt eller ndrekt effekt för värdepappersmarknaderna som planeras, förhandlas eller mplementeras. Ett av de vktgaste är MFID II, drektvet om handel på marknader för fnansella nstrument, som nu förhandlas mnsterrådet och Europaparlamentet och väntas träda kraft 2015 eller MFID II nnehåller bland annat förslag om nrättandet av en ny typ av marknadsplats, Det fnns redan tecken på att marknaden håller på att bl överreglerad OTF, bestämmelser krng högfrekvenshandel, utökat rapporterngskrav och utvdgade regler för genomlysnng. Det är en kompletterng av MFID I, som nneburt ökad konkurrens och ökat skydd för nvesterarna, men även en fragmenterng av aktemarknaden. V frågar oss om det behövs en så detaljerad reglerng. Efter fnanskrsen fnns ngen vlja för prncpbaserad reglerng, som fungerat så väl Sverge. Istället kommer reglerng som rskerar ge upphov tll loopholes och tar bort möjlghet för anpassnng tll relevant marknadsförhållande. Man tänker tll exempel nte på de förhållanden som gäller ett mndre land med egen valuta. Förslagen kommer att leda tll stora omställnngskostnader. V är också orolga för att marknaderna nte ska fungera lka effektvt framtden. Clearng av dervat En annan vktg reglerng är EMIR med krav på clearng av många dervatnstrument och rapporterng av dervataffärer. Syftet är att få förbättrad rskhanterng, rapporterng och transparens. EMIR nnebär en stor omstrukturerng av dervatverksamheten. Även denna är enormt detaljreglerad och trots att förordnngen redan gäller vet v nte alla detaljer som ska beaktas. En rad andra regelverk kommer också att få stora konsekvenser för värdepappersmarknaderna. Många har utformats efter fnanskrsen och syftet är oftast att mnska rsken för nya krser. Men reglerngsvern kan komma att bl en hämsko på värdepappershandeln. Under 1980-talet skedde en stor avreglerng som ledde tll en kraftfull utvecklng av värdepappershandeln. Idag är utvecklngen den motsatta. Kerstn Hermansson, vd för Fondhandlareförenngen. Foto: Håkan Flank V håller just på att gå genom kommssonens förslag om nförande av fnansell transaktonsskatt vssa EUländer. V konstaterar att en sådan skatt kommer att påverka oss även om den nte nförs här. Indrekt kommer v också att få en lägre tllväxt. Intentonerna är goda, men det fnns ngen konsekvensanalys av de sammantagna effekterna av reglerngspaketet. Det fnns redan tecken på att marknaden håller på att bl överreglerad. Rskvllgheten mnskar och bolagen får svårt att planera sn verksamhet.

5 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars Banker motor tllväxt Aldrg tdgare har bank- och fnanssektorn haft så omfattande regelförändrngar att anpassa sg tll. Samtdgt sätts allt större fokus på branschens vktga roll att skapa tllväxt och utvecklng. Svenska Bankförenngen Text Crstna Lefland Det fnns en växande nskt om bankernas roll samhällsekonomn och hur sektorn bdrar tll att skapa stabltet och tllväxt. Dskussonen har blvt bredare och mer balanserad. Banker ses alltmer som en vktg samhällsaktör och motor utvecklngen. De starka bankerna, tllsammans med starka statsfnanser, är en av de vktgaste anlednngarna tll att det går så bra för Sverge. Det säger Thomas Östros, vd för Svenska Bankförenngen. Centralt på Svenska Bankförenngens agenda är de stora reglerngsåtgärder som kommer på europesk och global nvå. De svenska bankerna påverkas starkt av nya regler för kaptaltäcknng, lkvdtet och annat. Ett fundamentalt regelverk är Basel III, med skärpta kaptalkrav och buffertar för lkvdtetsrsker. Den svenska regerngen, Rksbanken och Fnansnspektonen har beslutat att svenska storbanker ska ha ett betydlgt högre krav på kärnprmärkaptal än den mnmnvå på sju procent som ställs Basel III. I ett första steg ska de svenska bankerna ha mnst 10 procent och från 2015 mnst 13 procent. Det är mycket mer än övrga Europa och vår uppfattnng är att spelreglerna ska vara lka för alla. Å andra sdan får de välkaptalserade svenska bankerna nu en ännu starkare ställnng nternatonellt, säger Thomas Östros. Blateralt avtal Ett annat vktgt regelverk är FATCA, en amerkansk skattelagstftnng som kräver att fnansella nsttut andra länder ska lämna uppgfter om amerkanska medborgares tllgångar. De som vägrar får en källskatt på 30 procent på alla betalnngar från USA, oavsett om nkomsten är skatteplktg där eller nte. FATCA strder mot svensk lagstftnng och det pågår förhandlngar för att Sverge ska få ett blteralt avtal där den svenska Skattemyndgheten stället rapporterar tll sn amerkanska motsvarghet. V är mycket aktva för att svenska banker och deras kunder ska få en rättssäker lagstftnng. Förhoppnngsvs faller btarna på plats under året. Ytterlgare en avgörande framtdsfråga för banksektorn är Lkanen-rapporten, som föreslår att banker ska delas upp så att tradngverksamhet skljs från tradtonell bankverksamhet med n- och utlånng. Syftet är att stärka den fnansella stablteten EU och skydda nsättarnas pengar. Svenska Bankförenngen är emellertd krtsk tll den metod som föreslås. V tror att den här typen av uppdelnng är tll skada för den ekonomska utvecklngen. Den kan medföra stora kostnadsöknngar för bankernas kunder och negatvt V är mycket aktva för att svenska banker och deras kunder ska få en rättssäker lagstftnng Thomas Östros, vd för Svenska Bankförenngen. Foto: Johan Marklund påverka handeln med statspapper och oblgatoner, vlket sn tur kan försämra lkvdteten på marknaden. Pensonsfonder och exportföretag har behov av bankernas tjänster för att valuta- och räntesäkra sna tllgångar. Den här typen av reglerng är nte bra för sparare och företagare. Förändrngsarbete Förutom omfattande nternatonellt nterade regelverk som skapar nya spelregler för den svenska banksektorn pågår ett starkt förändrngsarbete på hemmaplan. Svenska och nordska banker har länge gått bräschen för utvecklngen av nya, t-baserade tjänster och konsumentperspektvet tar en framträdande plats. Den svenska banksektorn är ledande på många plan och det är en oerhört dynamsk bransch. Sektorn är en enorm tllgång för Sverge och dag ser v alltmer hur Sverge och nte mnst Stockholm blr ett fnansellt centrum, som drar tll sg kompetens och skapar arbetstllfällen och tllväxt. Medlemskap bankunon kan gynna Sverge Sverge står tlls vdare utanför den europeska bankunonen. Chrstan Clausen, ordförande för Svenska Bankförenngen och Europeska Bankförenngen samt vd för Nordea, anser att Sverge på skt skulle kunna gynnas av ett medlemskap den europeska bankunonen. Bankunonen Text Crstna Lefland I december 2012 kom mnsterrådet överens om reglerna för en europesk bankunon. Från och med mars 2014 får Europeska centralbanken, ECB, huvudansvaret för tllsynen av större banker euroområdet. Detta är ett första steg att skapa en bankunon, som även kommer att omfatta bland annat regler om nsättnngsgaranter, enhetlga kaptalkrav och regler för hur banker ska kunna räddas eller När nästa lågkonjunktur kommer, ska de små länderna utanför euron stå ensamma? avvecklas. Länder utanför euro zonen kan välja att ansluta sg frvllgt tll bankunonen. Medlemskap nte uteslutet Sverge står tlls vdare utanför bankunonen, men ett framtda svenskt medlemskap nte är uteslutet. Ett vktgt förbehåll är då att svenska skattebetalare och bankkunder nte ska behöva stå för notan för att lösa ekonomska problem hos banker andra europeska länder. Chrstan Clausen har sagt att han grunden stödjer dén om en bankunon för att skapa ett enhetlgt system för den gemensamma marknad som EU utgör Chrstan Clausen, ordförande för Svenska Bankförenngen och Europeska Bankförenngen. och att han anser att det på skt kan vara fördelaktgt för Sverge att gå med. När nästa lågkonjunktur kommer, ska de små länderna utanför euron stå ensamma eller vara med bankunonen? Det är en mycket vktg fråga. Det är nte bra att stå ensam med stora problem, sade Chrstan Clausen samband med ett semnarum på Studeförbundet Närngslv och Samhälle. Integrerng postvt Enlgt Chrstan Clausen fnns många vktga frågor kvar att lösa. För en global bank som Nordea, som har verksamhet både och utanför euroområdet, är det självklart postvt med ökad europesk ntegrerng och överenskommelser som främjar gemensamma spelregler för alla banker. Nordeas huvudkontor är Sverge som lgger utanför euroområdet så den huvudsaklga kontrollen förväntas som dag utövas av den svenska Fnansnspektonen. Det återstår att se om Sverge kommer att ansluta sg tll unonen, säger Chrstan Clausen ett pressmeddelande från Nordea och fortsätter: Även en grundläggande demokratsk fråga bör ställas: är poltker beredda att lämna över ansvaret för att lösa bankkrser? Om en stor bank får problem bör en regerng då vara beredd att stta och vänta på beslut Bryssel eller Frankfurt stället för att agera för att undvka recesson och ökad arbetslöshet? Detta är en mycket svår fråga som poltkerna nu måste ta ställnng tll. Källor: Nordea, Studeförbundet Närngslv och Samhälle, Sx News

6 6 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars 2013 Förankrad strateg och städver En sammanhållen och genomgrpande t-strateg. Det är vad som krävs för att skapa en effektv t-verksamhet som snabbt kan möta de olka affärsområdenas behov av systemstöd. Men för att kunna vara på bettet behöver bankernas och försäkrngsbolagens t-avdelnngar städa upp sna gamla lådor. V frågade några t-chefer vad de prorterar. Texter: Chrstna B. Wnroth Gunnar Fröderberg CIO Folksam Hur utformas t governancestrateger? It-verksamheten nom Folksam styrs av affärs- och verksamhetsplaner med ett förhållnngssätt som är beslutat Folksams t-strateg. Där fnns både krav på t-produkton och utvecklngssatsnngar med. Med utvecklngssatsnngar menas satsnngar nklusve t-nslaget då v försöker undvka att prortera på t-delen. Vad prorteras utvecklngsportföljen? V har tre fokus: ett av dem är de regulatorska frågorna där v måste förhålla oss tll de förändrngar och krav som ställs där. Det andra är vår nre effektvtet och det tredje handlar om marknadssatsnngar. Inom området marknad handlar det dels om att skapa de erbjudanden som dagens och morgondagens kund efterfrågar, och dels om vlka kanaler som v ska möta kunden och där de dgtala kanalerna är en. Vår flosof är att erbjuda en mx där kunden själv kan välja vad som passar bäst. Hur påverkar de nya regelverken tnvesterngar? It är grund och botten det verkställande ledet när det kommer tll förändrade regelverk och de nya krav som följer med dem, och måste få ta sn del av nvesterngskakan. Regelverksfrågorna kan vara tyngande men v har defntvt plats att utveckla andra delar verksamheten. Hur ser behovet av nya system ut? En del av att uppnå en högre nre effektvtet rör sg om att avveckla och städa upp bland gamla system, tll stor del av kostnadsmässga skäl, men även för att öka förändrngsförmågan. Genom att städa upp kan v lättare utveckla både nya och effektvare tjänster. Systemarvet är tungt och en begränsande faktor. I stort har v en plan för hur de gamla systemen ska avvecklas. Stora delar av sakområdet är dag redan konsolderat. I dag utvecklar v fortfarande en hel del själva, men blandnngen av självutvecklade och standardserade system kommer på skt att förskjutas mot de senare. Det är mer ratonellt så, men det gäller också att förstå dess begränsnngar. Mats Engstrand CIO Swedbank Hur utformas t governancestrateger? Det är vktgt att styrnngen av t stämmer med företagets övergrpande styrnng och rollfördelnng. Härtll är det vtalt att ha en bra governance-modell. V har valt att skapa en tydlg modell med tre nyckelroller som alla tre måste samarbeta för att v ska vara effektva och fatta rätt beslut. Dels är det en ren styrnngsroll som lgger på CIO och CIO-funktonen har tll uppgft att hålla hop verksamheten, dra upp rktlnjer, polcy, strateger och göra övergrpande prorterngar. V har sedan en leveransroll vars uppgft är att leverera alla de lösnngar, projekt och tjänster som verksamheten efterfrågar. Den tredje är en kravställarroll där v nom varje affärsområde nfört en Busness Informaton Offcer (BIO) som ansvarar för att hålla hop verksamhetens kravställnng mot t och koordnera behoven nom affärsområdet. Slutlgen har v en övergrpande t-beslutsgrupp, med vår vd som ordförande, där v tar större nvesterngs- och prorterngsbeslut. Vad prorteras utvecklngsportföljen? I vår femårsplan har v några områden som är extra betydelsefulla för att fortsätta utveckla tjänster våra onlnekanaler; nternet-, mobl- och telefonbank. Tll detta behöver v också effektva verktyg för att kunna analysera nformaton om den egna verksamheten och våra kunder nom ramen för vår busness ntellgence. Ytterlgare ett prorterngsområde fokuserar på att mnska komplexteten vår systemstruktur. Hur påverkar de nya regelverken tnvesterngar? V ägnar mycket td åt arbete kopplat tll regelverken med frågor som berör rskhanterng, rskkontroll och rapporterng på olka sätt. Detta arbete kommer även fortsättnngsvs att stå för en betydande del av vår samlade utvecklngsnvesterng. Hur ser behovet av nya system ut? Swedbank har hstorskt sett haft en ambtös utvecklngstakt, men det hndrar oss nte från att satsa ännu mer, framför allt nom våra dgtala kanaler där v räknar med att utvecklngstakten generellt kommer att öka de närmaste åren. Det gäller att vara på bettet våra onlne-kanaler som måste vara enkla och användarvänlga samt rymma en god kvaltet med bra tjänster en säker mljö. Carn Göransson CIO Länsförsäkrngar Hur utformas t governancestrateger? Våra t governance-strateger är en följd av den övergrpande t-strateg som beslutas av Länsförsäkrngars konsortum och som gäller hela länsförsäkrngsgruppen och är kopplad tll gruppens mål och strateger. Vad prorteras utvecklngsportföljen? De aktvteter som v prorterar högst är de som leder tll ett förbättrat och effektvt kundmöte oavsett om mötet sker på kontoret, över telefon, nternet eller moblen. Med tre olka affärer, sak, lv och bank, samt tre kundsegment, prvat, företag och lantbruk, har v en utmanng att åstadkomma bra processer som utgår från att våra kunder ska kunna välja kanal och ta kontakt med oss hur och när de vll. V vll alltd värna om de goda relatonerna v har med våra kunder och behålla bedömnngarna våra NKI-värden. En annan del vår portfölj handlar om att förflytta oss tll nya applkatoner och då avveckla gamla lösnngar för att v på ett antal områden ska få bättre effektvtet och moderna lösnngar. Kunderna är nte vllga att betala för neffektvtet. Med stor volym kundhandlngar har v ett långsktgt arbete med att dgtalsera, det är också en vktg del vår utvecklngsportfölj. Hur påverkar de nya regelverken t-nvesterngar? De senaste åren har det skett en markant öknng vår utvecklngsbudget för regelverksförändrngar. Bland annat Basel för bank och sedan Solvens II för försäkrng, men också projekt av mndre karaktär. När man har så stora och långvarga projekt som Solvens II uppstår en otålghet att komma gång med annan utvecklng, så det är skönt att v snart ser ljuset tunneln. Hur ser behovet av nya system ut? V har gott om gamla system som v behöver byta ut. V måste också reducera mängden system, det är nte effektvt för våra handläggare/säljare/kunder att behöva arbeta system med delvs överlappande funktonaltet. Här krävs en uppstramnng. Det är nte heller kostnadseffektvt att förvalta och vdareutveckla för många system, på olka plattformar och byggda med olka programspråk. Som tur är har v också relatvt nybyggda system nom stora tunga områden vlket gör att v kan förflytta oss successvt samtdgt som v har en bra grund att stå på nom andra områden. V strävar också efter att htta standardsystem stället för att bygga nytt själva.

7 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars präglar t-sdan Martn Johansson CIO SEB Hur utformas t governancestrateger? Det vktgaste är att säkerställa att styrnngen av t utformas tätt samarbete mellan t och affärsverksamhet för att säkerställa att all t-utvecklng lgger lnje med bankens affärsprorterngar och skapar största möjlga kundnytta. Detta är ett kontnuerlgt arbete och när styrnngen är tydlg blr det också lättare att få ut mer av t samtdgt som kostnadseffektvteten ökar. Vad prorteras utvecklngsportföljen? Högsta prortet på satsnngar som förenklar och förbättrar servcegraden för våra kunder oavsett vlken kanal de väljer att kontakta banken genom, exempelvs moblt. It-säkerhet är ett annat prorterat område under 2013 mot bakgrund av den våg av trojanattacker svenska banker vart utsatta för under senaste året. Sst men nte mnst har v ett fokus på konsolderng och effektvserng av våra system för att öka produktvtet och stödja affärsverksamheten. Hur påverkar de nya regelverken t-nvesterngar? De nya regelverken påverkar oss självklart ganska hög grad och ställer krav på såväl t-nvesterngar som de affärsprocesser som berörs. Självklart har detta vss undanträngande effekt på andra nvesterngar. Hur ser behovet av nya system ut? V utgår från kund- och verksamhetsbehov första hand och försöker fnna en effektv lösnng både ur kostnads- och kundnyttoperspektv. Ibland nnebär det att v bygger vdare på befntlga lösnngar och andra gånger ett nytt system. Många av våra system byggdes ursprunglgen för helt andra affärsvolymer än de v ser dag, men är samtdgt masknnära applkatoner som är oerhört snabba, stabla och effektva att möta dagens stora transaktonsvolymer. Satsar på t och utvecklng På dagens svajga fnansmarknad fokuserar företagen alltmer på att utveckla och se över sna affärsstrateger enlghet med omvärldens stränga krav på förändrngar. It-nvesterngar Text Sandra Ahlqvst Anders Norrman, Team Manager för Delegate Operatons Sweden på Management Events, är övertygad om att läget ute Europa spelar stor roll för hur företagen väljer att lägga upp sna satsnngar och vad man väljer att utveckla. V anordnar temaevenemang som rktar sg specfkt mot beslutsfattare och samarbetsföretag nom olka branscher och funktoner med syfte att bana väg för nätverkande, erfarenhetsutbyte och samarbeten. Inför vart och ett av dessa evenemang genomför v undersöknngar som underlag för vår verksamhet, där v tar reda på aktuella temaområden och utmanngar som målgruppen har. Tydlga sgnaler från branschen Sgnalerna från fnansbranschen är tydlga; aktörerna satsar dels på att förnya och utveckla sna t-system och dels på Anders Norrman på Management Events. olka utvecklngsprojekt, tll exempel att utveckla sn affärsstrateg. Den elektronska enkät som v skckade ut besvarades av 106 personer från 32 olka företag fnanssektorn. Bland svaren fanns ett starkt fokus på nvesterngar nom busness ntellgence och rapporterng samt analysmöjlgheter, vlket går hand hand med att många söker efter lösnngar och tjänster som är kopplade tll just t-nfrastruktur och kommunkatonslösnngar. Norrman poängterar också vkten av att följa upp sna utvecklngsprojekt. Fnansvärlden är föränderlg och därför är det vktgt att löpa lnan ut men även att följa upp sna projekt. Att granska sna utmanngar olka dskussonsforum kan vara tll stor hjälp just sådana frågor och kan leda tll nya, stärkande samarbeten och partner. Den mars anordnar Management Events för åttonde året rad Strateg Torget Bank & Fnans på Yasurag Hasseludden Stockholm. Flera framträdande profler nom branschen kommer att presentera sn syn på marknadens framtd och utvecklng. Företagens t-nvesterngar Företagens utvecklngsprojekt

8 8 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars 2013 Jörgen Wennberg, Ica Banken: Banktjänster socala meder är en hygenfaktor Närvaro och relatonsbyggande de socala mederna är en absolut nödvändghet Det är oerhört vktgt att v tar hand om de unga konsumenternas krav på att nå och htta nformaton på ett snabbt och modernt sätt. Marknadsförngskanaler socala meder ger möjlghet tll en mycket effektv dalog och är därför utmärkta verktyg det arbetet, säger Jörgen Wennberg, vd för Ica Banken. Socala meder Text Anette Bodnger Socala nätverk, bloggande och socala meder nnebär både utmanngar och möjlgheter för banker och fnansella nsttutoner. Jörgen Wennberg menar att de socala mederna erbjuder såväl nya affärsmöjlgheter som tllfälle att öka dalogen med kunderna. V erbjuder tll exempel kundtjänst för alla Icabankskunder på Facebook, och har även en egen Facebooksda för studenter. Jörgen Wennberg, Ica Banken. Wennberg berättar att Ica haft som gemensamt mål att attrahera unga, nya konsumenter som är på väg ut lvet. Att fnnas på Twtter och Facebook är en hygenfaktor för den här kundkategorn. Det går nte att stta och köra gammelbanksspår om man ska nå dagens unga. V måste vara moderna. Relatonsbygge Trots att det dag är ganska lätt att byta bank är det förhållandevs få som tar steget. Merparten av alla svenska bankkunder har ärvt bankrelatonen av sna föräldrar. Därför, menar Wennberg, är studentkategorn av kunder extra ntressant. Att få någon att byta bank dag handlar stort sett enbart om att kunder berättar för sna vänner vlken bra bank de har, det leder tll förflyttnngar. Därför är närvaro och relatonsbyggande de socala mederna en absolut nödvändghet för alla verksamheter som vänder sg tll kundkategorn unga konsumenter. Lockar studenter I dag har Ica Banken studenter som kunder. En mponerande sffra med tanke på att det totala antalet studenter Sverge uppgår tll För oss är det en självklarhet att vara en modern bank som kunderna snabbt ska kunna komma kontakt med och nyttja prncp dygnet runt. V var tll exempel den första banken som hade en app för Iphone. Det är något som nger respekt, framför allt den yngre kundkategorn, en grupp konsumenter som är mer dgtala än någonsn. Banker måste våga ta rsk Grunden att bygga upp en god rskhanterng är att förankra rskmedvetandet lnjeorgansatonen. Det framhåller Johan Andersson, CRO SEB, med över 30 års erfarenhet branschen. För utan rsk, ngen bankverksamhet. Rskhanterng Text Chrstna B. Wnroth Den fundamentala prncpen en banks rskarbete är att varje chef, oavsett nvå och verksamhet, har det fulla ansvaret för alla rsker nom det egna verksamhetsområdet. Det framhåller Johan Andersson, CRO SEB. Tll en bra rskhanterng hör att bygga upp starka och oberoende kontrollfunktoner som syftar tll att säkerställa att polcy och stpulerade arbetssätt följs. Då rskhanterngsansvaret läggs chefens händer krävs att den styrande rskhanterngsorgansatonen kan sätta verktyg händerna på den som bär ansvaret att leva upp tll kraven. En hörnpelare rskarbetet är att det ska fnnas ett rskmedvetande hela organsatonen. En andra pelare är en oberoende rskorgansaton som ska vara tllräcklgt stark kompetens, bemannng och senortet för att kunna utmana lnjen och peka på nya rsker som dyker upp, säger Johan Andersson. Även för marknadsrsk ställs mycket stora krav på att banker utvecklar sna egna modeller för rskmätnng. Det som var state of the art går, är basc necessty dag. I en storbank fnns dag en rad olka rsker. Den första och vktgaste är rsken för kredtförluster. Detta eftersom bankens överlevnad handlar om att få tllbaka sna pengar. För att förebygga, hantera och dentfera rsker en bank är det helt avgörande att ha kontroll på rskerna kredtportföljen. Det är en uppgft där banken arbetar med kunderna och där det måste fnnas rätt system för att bedöma och följa upp utlånng. Johan Andersson, CRO SEB. Måste kunna ta rsk Sedan bankkrsen arbetar varje rskhanterngsorgansaton ntensvt med lkvdtet och lkvdtetsflöden för att säkerställa en robust fnansell uppbyggnad. Inom det området har v en hel arsenal av stresstester och mätverktyg. Tll detta kommer operatonella rsker av olka slag, nte mnst nternet-attacker utfrån, men även olka typer av bedrägerer och felaktga processer. Det bästa receptet för att motverka det är att ha kvaltatva processer och t-system som mnskar rsken för att tjänstemän gör fel. Därför behöver en banklednng dag ha en systematsk uppföljnng av alla rsktyper. På ett övergrpande plan, tllägger Andersson, är det vktgt att varje fnansell nsttuton med självrespekt, har en tydlg bld av vlken rsktolerans organsatonen har olka avseenden och att denna dskuteras med bankens lednng och styrelse. Rsker som man förstår blr sällan ett stort problem. Rsker som man nte förstår att man har, kan däremot resultera otäcka stuatoner. Att vara bank är att väga och hantera rsker. Då måste man ha en organsaton som kan styra rsktagandet med ett rskdfferenterat avkastnngskrav, fastslår Johan Andersson.

9 Det moderna samhället ställer allt högre krav på dg som fnansell aktör. Med en IT-plattform och processtöd som ser tll att hela systemet fungerar, både säkert och effektvt, kan du lägga all energ på att utveckla dna kunder och göra goda affärer. Cerdo Bankpartner erbjuder bankoch fnansmarknaden heltäckande admnstratva tjänster nklusve IT-stöd och processutvecklng.

10 10 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars 2013 Smartare och segmenterad konsultupphandlng Under 2013 spås Sverges t-budgetar att stort sett stå stlla, alla fall om analysföretaget Radars profeta om en försktg öknng med 0,3 procent slår n. Resultatet förväntas bl att svenska företag kommer att köpa fler konsulttmmar men att prserna pressas nedåt. Frågan är vad upphandlarna själva ser komma? Konsultbehov Text Chrstna B. Wnroth Precs som alla andra har bankerna en mer pressad stuaton det rådande marknadsläget. Detta har lett tll en allmänt större försktghet, som även färgat hur bankerna tänker krng sna konsultupphandlngar nom Anna Lndholm, Head of Consultng Servces, IT Sourcng, Nordea. t- och managementområdet med en större återhållsamhet som följd. V blvt försktgare och v har sett över vad v köper, och hur v kan köpa det på bästa sätt. Genom att v dag köper n på annat vs kommer v också att kunna köpa fler konsulttmmar, vlket leder tll att v får mer valuta för pengarna, säger Anna Lndholm, Head of Consultng Servces, IT Sourcng på Nordea. Att kunna köpa fler tmmar för samma peng, handlar grund och botten om den stora offshore-satsnng som Nordea nledde för crka två år sedan. Satsnngen nnebär att poolen av konsulter, som tll en början utgjordes tll en övervägande del av nordska och lokala konsulter, fått en annan utformnng. I dag utgörs våra lokala och nordska konsulter huvudsak av specalster med spjutspetskompetens. Kompetens som passar att använda från offshore, tll exempel testnng och systemutvecklng, har v valt att köpa n från Inden med ett helt annat prsläge. I realteten nnebär det fler konsulttmmar nom detta område. Breddat erbjudande Lokal och nordsk spetskompetens köps prmärt n för programlednng, affärs- och managementkonsulter samt konsulter där språket är ett måste, eller då det krävs en särskld fyssk placerng. Bred kompetens köps således från Inden och specalstkompetens på lokal bass. Vad gäller leverantörslandskapet, förväntar sg Lndholm en konsolderng av aktörer på konsultmäklarsdan, ett leverantörssegment som de senaste åren vuxt kraftgt. Dagens överetablerng kommer att leda tll en förändrng. V kommer också att se allt fler ndska företag som vll etablera sg på den nordska Att göra själv eller köpa n, skall alltd föregås av en levande dskusson marknaden. Utöver detta ser v tendenser tll att offshore-leverantörerna sktar på att bredda stt tjänsteutbud med en utvecklng mot management- och busness consultng. På skt kommer löneskllnaderna mellan Norden och Inden dock att utjämnas. Då gäller det att vara agl och om möjlgt htta nya marknader. Mnskade konsultnköp Inom Swedbank vll Roland Lngvde, CPO Head of Group Procurement, framhålla att mantrat för bankens konsultupphandlng är att säkerställa att den nterna leveranskraften, och balansen mellan nhyrda konsulter och anställda, blr optmal. Självklart, säger Lngvde, kommer det alltd att fnnas behov av specell kunskap och omvärldskunskap, men rent generellt tror v på att kunna mnska konsultnköpen, vlket också skett de senaste åren. De externa konsulter som v fortfarande ser ett behov av är de med specfka kompetenser, och vssa fall även för tllfällga resursförstärknngar. Roland Lngvde, CPO Head of Group Procurement, Swedbank. Valet av vad som ska utföras nternt och vad som ska läggas ut på konsultbass är nte alltd självklart. Detta är en ständgt pågående dskusson och självklart benchmarkar v våra egna prestatoner mot vad marknaden kan erbjuda för motsvarande servce. V har en ganska pragmatsk hållnng tll frågan: kan det göras bllgare och bättre utanför banken kan outsourcng vara ett bra alternatv. Detta gäller självklart även nsourcng om det skulle vsa sg fördelaktgt. Att göra själv eller köpa n skall alltd föregås av en levande dskusson. För det som är rätt vd en tdpunkt behöver nte vara rätt nästa gång. Lngvde framhåller också att specfka kompetenser nte längre känner några landsgränser; Swedbanks fall fnns dag dock en stark övervkt på natonellt nköpta resurser. Framöver tror jag att v överlag kommer att bl bättre på att sortera vad som v själva skall göra, och vad som kan levereras n. Sannolkheten är också stor för att de totala konsultnköpen kommer att mnska efterhand, avslutar Roland Lngvde.

11 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars Ömsesdgt förtroende för framgångsrk outsourcng Alecta var tdgt ute med att lägga ut delar av t-funktonerna och företaget har dag outsourcat en omfattande del av t-verksamheten. Resultatet är ökad kostnadseffektvtet, stablare drft och bättre support. Det fnns stora fördelar med en väl genomtänkt sourcngstrateg, säger Mkael K. Larsson, CIO. Outsourcng Text Crstna Lefland Tjänstepensonsförvaltaren Alecta började outsourca delar av t-verksamheten redan slutet av 1990-talet nledde företaget utvecklandet av ett nytt försäkrngssystem, som nnebar en ggantsk förändrng jämfört med tdgare. I samband med att detta mplementerades och företaget började förvalta premebestämda pensoner 2007, beslutade man om en genomgrpande översyn av hur t-verksamheten skulle bedrvas. Resultatet blev att stora delar av t-drftfunktonerna lades ut externt tll Logca. V bröt ner vår t-verksamhet delar så att v klart kunde avgöra vad som var kärnverksamhet och vad som kunde skötas externt. På så sätt tog v ut rktnngen och det blev tydlgt dels vad v skulle fokusera på som är Alectas egentlga uppdrag och dels vad andra kan sköta bättre. Det var ett vktgt beslut som föregcks av mycket noggranna analyser, berättar Mkael K Larsson. Förlängt samarbete I ett första led outsourcades t-drften, nfrastruktur, arbetsplats och användarstöd. Sedan följde outsourcng av förvaltnngen av bland annat ekonomsystem, personalsystem samt processen för dokumenthanterng. Idag fnns en mycket tydlg uppdelnng av t-funktonerna mellan Alecta och Logca, som numera är en del av kanadensska CGI. Samarbetet förlängdes nylgen med fem år och omfattar dag ett mycket stort antal t-funktoner. Inte mnst vktga är säkerhet och regelefterlevnad. Branschen befnner sg snabb förändrng och v måste vara säkra på att vår partner kan leva upp tll den flod av nya regelverk som kommer. Det är också avgörande att säkerheten fungerar och våra system är dag klart stablare med en mycket väl fungerande support, säger Mkael K. Larsson. Sedan utvecklngen av det nya försäkrngssystemet och efter att outsourcngen genomförts, har antalet medarbetare på t-avdelnngen mnskat från 140 tll 90 samtdgt som antalet externa konsulter krympt från 180 tll 25. V hade efter utvecklngen av vårt nya försäkrngssystem ett mycket stort konsultberoende. I och med tydlggörandet av vad som är vår kärnverksamhet har v fört över kompetens från konsulterna tll våra egna anställda för att klara kärnsystemen. V vet dag vlken kompetens v behöver n-house, förklarar Mkael K. Larsson. Outsourcngen har nneburt en stor konsolderng. Mkael K. Larsson, CIO Alecta. Foto: Martn Stenmark Beställarkompetens Alecta har satsat på en mycket välutvecklad beställarkompetens och på en tydlg ansvarsfördelnng mellan företaget och leverantören. V är nte nne och petar det som är leverantörens jobb, något som jag tror kan vara ett klassskt msstag outsourcng. Däremot har v en mycket bra kunskap och förståelse för vad de gör och vlka funktoner v köper. Framgångsrk outsourcng handlar om ett ömsesdgt förtroende och nära dalog mellan beställare och leverantör. De senaste to åren har Alecta, som förvaltar närmare 550 mljarder kronor, genomgått stora förändrngar. Då arbetade drygt 700 personer på företaget, jämfört med dagens 400. Samtdgt har kundbasen vuxt från 1,4 mljoner tll 2 mljoner försäkrade. Mkael K. Larsson framhåller att det har vart en lärork och ntressant resa. V har genomfört omfattande förändrngar och ser nu resultatet. Alecta har de lägsta avgfterna och kostnaderna förhållande tll förvaltat kaptal. Outsourcngen har nneburt mycket stora vnster när det gäller kostnadseffektvtet och därmed konkurrenskraft. FCG experter nom rsk och complance V är experter på fnansella regelverk. Med lång och bred erfarenhet både från Fnansnspektonen och ledande befattnngar fnans ella företag, vet v dessutom hur reglerna fungerar praktken. V förvandlar regelverkens krav tll konkurrensfördelar för dtt företag. Besök oss på eller kontakta oss på för mer nformaton om våra erbjudanden. FCG -The Fnancal Complance Group AB är en av Nordens ledande konsultbyråer nom rskhanterng, regelefterlevnad och verksamhetsstyrnng. V erbjuder ett brett utbud av tjänster nom projektkonsultng, outsourcng och det egenutvecklade IT-stödet Internal Governance System.

12 12 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars 2013 Största säkerhetshoten: oaktsamhet och lanserngsver Under de senaste åren har det skett något av en mobl revoluton, så även nom bankoch försäkrngsbranschen. Det fnns en omättad hunger bland kunderna att kunna hantera bank- och försäkrngsärenden va mobla applkatoner. För branschen lgger den stora utmanngen att leva upp tll kundernas förväntnngar, utan att tulla på säkerheten. Säkerhetshot Text Chrstna B. Wnroth Enlgt Bertl Ellvén, säkerhetschef på Swedbank, är det generellt sett säkert att utföra bankärenden va mobla applkatoner. Men för att skydda nformaton från att komma på vllovägar, vlket öppnar för ntrång och krmnella handlngar, måste både bank och kund ta stt ansvar. När bankärenden flyttas ut dgtala kanaler, som nternet och mobler, gäller det att både bank och kund sköter sn del av säkerhetsarbetet. Banken å sn sda har ansvaret för att ha säkra system. Kunden å andra sdan måste se tll att hålla reda på koder och ha Bertl Ellvén, säkerhetschef Swedbank. moblen lösenordsskyddad; då kan ngen obehörg ta sg n moblen och komma åt känslga bankuppgfter. För bankärenden va en dator ska kunden se tll att ha uppdaterade operatv- och antvrussystem. Sen bör koder ha ett vsst mått av komplextet. Att använda de ssta fyra sffrorna personnumret, vlket kanske är det första att grpa efter när man behöver en fyrsffrg kod, är sannolkt det första en bedragare skulle chansa på. Användarvänlghet För oss som arbetar med säkerhetsfrågor gäller det att alltd väga användarvänlghet mot säkerhet. Det vore förstås jätteenkelt att bara ha en kod tll moblen och ha alla konton kopplade tll denna, men om någon får tag på telefonen kan stor skada göras. Om nloggnngen kompletteras med en säkerhetsdosa ökar säkerheten markant. Kunden kommer dock att uppleva det som besvärlgt, så affärs- och säkerhets sdans önskemål kan bland vara svårförenlga. Enlgt Ellvén kan kunderna lta på de mobla appar som bankerna släpper. Däremot fnns det andra produktutvecklare som trycker ut lösnngar lte för snabbt på marknaden. Vd sdan av bankernas betallösnngar har det också kommt olka typer av mobla betallösnngar va mobltelefoner. Dessa har genererat en del frågetecken huruvda vssa av dem verklgen är genomarbetade och där säkerhetsluckor lämnats öppna. Här bör man vara vaksam. Standard bra väg Inom Länsförsäkrngar ansvarar Agneta Syrén för säkerheten. Hon propagerar gärna för att branschen bör arbeta på ett standardserat sätt när det gäller säkerheten sna kunderbjudanden. Syftet med att arbeta standardserat är att kunden alltd ska veta vlken grundnvå säkerheten har. Som nformatons- och säkerhetschef är det mtt uppdrag att skydda våra Agneta Syrén, nformatons- och säkerhetschef, Länsförsäkrngar. Rktghet, konfdentaltet och tllgänglghet bör gälla lka överallt, också appar nformatonstllgångar. Det handlar tll exempel om nformaton om kundernas tllgångar och försäkrngar, men även om att den nformaton som v lämnar tll kunderna är korrekt och rktg, säger Agneta Syrén. För att hålla en hög säkerhetsnvå, och garantera nformatonssäkerheten, har Länsförsäkrngar tagt ett affärsmässgt beslut om att arbeta med ett standardserat lednngssystem stt säkerhetsarbete. Utfrån ett säkerhetsperspektv måste den nformaton som lämnas ut, oavsett vlken kanal det sker, vara korrekt och lnje med den säkerhet som v ställer på all nformatonshanterng, nklusve säkerhet krng hanterngen av pengar. Rktghet, konfdentaltet och tllgänglghet bör gälla lka överallt, också appar. Inom Länsförsäkrngar fnns tll exempel en så kalllad Djurapp en gude där kunder kan logga n och söka hjälp rörande hund, katt eller häst. Att nformatonen appen, som talar om hur man exempelvs tar hand om en skadad hund, är rktg, är precs lka vktgt som att mn vän som betalat mn lunch, får sna pengar va Swsh. Rätt försäkrad Parallellt med den dgtala utvecklngen ser Agneta Syrén dock att kunderna även efterfrågar den personlga kontakten. När det kommer tll stora beslut lvet som fastghetsaffärer och nvesterngar föredrar många det personlga mötet. Vsst går det att flytta ut en stor del av kundkontakten tll den dgtala världen, men det förutsätter att v känner tll mycket om kunden för att kunna ge dem det som efterfrågas. På samma sätt är det mn bransch en säkerhetsfråga att se tll att kunden är rätt försäkrad. Dgtala kanaler alla ära, men att besöka sn försäkrngsrådgvare en gång om året, lkhet med ett årlgt tandläkarbesök, fast trevlgare, är absolut att rekommendera. Försäkrngsbehovet varerar över olka skeden lvet. Hur det ser ut bestäms bäst öga mot öga. Då kan v också garantera ett säkert skydd för våra kunder, råder Syrén.

13 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars Mobla lösnngar skapar revoluton Den nya mobla teknologn skapar en revoluton nom retal bankng. Idag är det kunderna, och nte banken, som bestämmer vlka tjänster de vll ha och när och var de vll få dem utförda. Mobla tjänster Text Crstna Lefland Mobla betallösnngar befnner sg ännu ett tdgt skede, men utvecklngen går mycket snabbt och drvs från flera håll. Betalnngsförmedlng är på många sätt kärnan bankers strateg, men dag är bankerna nte längre ensamma på betalmarknaden. Mobloperatörer, Google, Apple och PayPal är exempel på aktörer som är nnovatva och som får allt starkare ställnng. Bankerna måste förhålla sg tll detta på ett proaktvt sätt och utveckla sna nätverk och sn nfrastruktur för att fullt ut möta kundernas behov, säger bankdrektör Dag- Inge Flatraaker, ansvarg för betalnngsnfrastruktur på DNB Bank samt ledamot av European Payments Councl, EPC, där han även leder arbetet med mobla betallösnngar. Han menar att banker allt större utsträcknng måste arbeta med andra ndustrer, som telekomsektorn, för att utveckla det mobla ekosystemet. Detta Dag-Inge Flatraaker, ansvarg för betalnngsnfrastruktur på DNB Bank. Inom tre tll fem år kan moblen mycket väl vara den vktgaste säljkanalen kan ta td eftersom olka branscher har olka nfallsvnklar. Men det fnns exempel på konstruktva samarbeten, som då DNB och de norska bankerna tllsammans med Telenor utvecklade BankID för moblen och man fortsätter att gemensamt utveckla betalnngar baserat på NFC, en standard för smartphones. På europesk nvå arbetar EPC tllsammans med banker för att ta fram nya mobla lösnngar och rådet har tllsammans med mobloperatörernas nternatonella organsaton, GSMA, utarbetat TSM-regelverket som ram för samspelet mellan mobloperatörer och banker. Ett annat mycket vktgt område är säkerhet och att kunderna har förtroende för våra lösnngar, säger Dag-Inge Flatraaker. För bankerna är mobltelefonen mer än bara ett verktyg för betalnngar, framhåller han. Den är central för kundrelatonen och ett redskap för en rad andra tjänster, som moblbanken, Bank- ID, sms-nformaton, olka appar som stödjer sälj och kundrelaton nom olka tjänsteområden banken och annat. Därtll kommer lösnngar för realtdsbetalnngar samt NFC. Idag använder 30 tll 40 procent av DNB Banks kunder mobla lösnngar och andelen växer snabbt. Det råder ngen tvekan om att moblen har kommt för att stanna. Inom tre tll fem år kan den mycket väl vara den vktgaste säljkanalen. V går en spännande td tll mötes. Appar ändrade beteende Danske Bank lanserade sna första mobla tjänster redan 2004, men då var det få som använde sg av dem. Idag växer området snabbt och hälften av alla kunder som använder nternetbanken är också anslutna tll moblbanken. När apparna för Iphone och androder kom förändrades hela konsumentbeteendet. Dagens bankkund kan sköta betalnngar och få detaljerad nformaton om sna bankförehavanden när som helst och var som helst va sn mobl. Dessutom kan du sköta dna bankärenden på resande fot, därför ger de här tjänsterna verklgen ett mervärde, säger Danel Wahlström, Chef Mobla tjänster på Danske Bank. Ett färskt exempel på en ny mobl betallösnng är Swsh, som Danel Wahlström, Chef Mobla tjänster på Danske Bank. gör det möjlgt att va moblen betala realtd. Sedan tjänsten lanserades slutet av förra året har appen laddats ned drygt gånger. Många ser att den här tjänsten fyller ett tomrum, exempelvs om man ska köpa en begagnad bl. Den ger också trygghet för mottagaren, som ser drekt att pengarna har kommt fram, säger Danel Wahlström. Han är övertygad om att mobla betaltjänster kommer att fortsätta att ntressera kunderna så länge de ger ett mervärde. En rad aktörer är ntresserade av marknaden och trolgtvs kommer det att ske en standardserng eftersom kunderna nte vll ha en djungel av olka lösnngar. Moblen är ju en central punkt de flesta männskors lv och det är spännande att se hur användnngsområdena blr fler och fler. Foto/Illustraton: Swsh

14 14 DennA tematd nng är en A nnons F rån n extm e D A Framtdens Bank & Försäkrng Mars 2013 Skanda är fortfarande först med det senaste När nternetbankerna slog genom mtten av 90-talet hade de tre stora fördelar att erbjuda sna kunder: bra sparränta, låga avgfter och förstås en smdg nternetlösnng. Men vad är fördelarna när de andra bankerna har fått fart på sna system och stort sett erbjuder samma tjänster? Smartbank Davd Blocho, försäljnngschef dgtala kanaler på Skanda, menar att de mndre bankernas styrka fortfarande är att de är först ut med att lansera nya tjänster. Man är fortfarande först med det senaste om man är kund Skanda. Internetbanken nnebar ett paradgmskfte för relatonen mellan banker och kunder mtten av 1990-talet. Sverge var tdgt ute och låg länge långt framme på området. Men utvecklngen har stagnerat. I dag kommer trenderna från andra länder, tll exempel Nederländerna och USA, där man kommt längre med Davd Blocho, försäljnngschef dgtala kanaler, Skanda. både hur man möter kunder dgtalt och med olka former av webbrådgvnng. Vardagen blr allt komplexare och många har svårt att få tden att räcka tll. För bankerna handlar det dag om att förenkla för kunden. Det handlar nte bara om att ge ren fnansell nytta utan även om att spara td och ge männskor trygghet, menar Blocho. Smartbank Utvecklngen går snabbt och man måste hela tden tänka ett steg längre och underlätta för kunden med nya smarta tjänster. V har fullt fokus på att lösa kundens vardagsutmanngar. Genom att skapa en större ntellgens sajterna kan v ge våra kunder ett mer personalserat och träffsäkert erbjudande. Målblden är att kunna vara proaktv och relevant varje kundmöte utfrån kundens behov. Ett exempel på Skandas nytänkande är Smartbank som är utvecklad utfrån ett antal kundbehov som företaget kartlagt olka undersöknngar. Smartbanken nnebär korthet att alla nköp, överförngar och betalda räknngar regstreras och analyseras av banken. Informatonen presenteras sedan grafskt och ger en överskt över hur mycket pengar som spenderas på vad. Trenden är ett allt större ntresse för hur andra kunder väljer att använda sna pengar och hur man själv beter sg jämfört med grannen. Något som v gvetvs önskar vsa kunden framöver. Framtd Teknkutvecklngen går snabbt och nom en femårsperod tror Davd Blocho att bankernas erbjudanden kommer att vara betydlgt mer ndvdanpassade. Trenderna är tydlga, kundernas plånbok flyttar n moblen och v har redan dag mer än hälften av våra nloggnngar tll moblbanken. Utvecklngen går snabbt och man måste hela tden tänka ett steg längre Jag tror även att kunderna kommer att känna ett större ägarskap av sn egen kunddata och open source-trenden fortsätter. V ser redan dag aktörer som är duktga på att ta fram användarvänlga gränssntt som kunderna vll använda för det skapar mervärde. Här gäller det för bankerna att hänga med och möta morgondagens kundbehov. nextmeda Tolkar sgnaler föränderlg värld Försäkrngsbranschen lever en snabbt föränderlg värld. Genomgrpande nya regelverk ska mplementeras, men stor oklarhet råder om när och hur. På KPMG fnns expertkunskap för att vägleda bolagen och tolka vktga sgnaler om vad som bör prorteras. En mängd nya regelverk ställer krav på försäkrngsbranschen. Men det är nte bara en fråga om att ersätta gamla regler med nya. En stor utmanng för branschen är att anpassa verksamheten tll övergångsregler som kan vara otydlga och som man nte vet hur länge de kommer att gälla. Solvens II har skjutts upp flera KPMG erbjuder branschspecfka och kvalfcerade tjänster nom revson, skatt och rådgvnng. Genom stt globala nätverk är KPMG ett av världens ledande kunskapsföretag med specalster 156 länder. I Sverge har företaget stark lokal förankrng med medarbetare på 60 orter. gånger och det är osäkert om det kommer att träda kraft den 1/1 2015, som är den senaste målblden. Från nästa år ska natonella övergångsregler nföras Europa, men dessa är svårtolkade, nte mnst för bolag som har verksamhet flera länder. Otydlgheten skapar stor frustraton bland försäkrngsföretagen. De måste ha en effektv bolagsstyrnng och kunna planera sn verksamhet. Därför är det vktgt att tdgt läsa av de budskap som exempelvs EIOPA och Fnansnspektonen ger, säger Paul Andersson, Head of Governance, Rsk & Complance på KPMG. Paul Andersson, Head of Governance, Rsk & Complance på KPMG. Fokusområden Vktga sgnaler om hur myndgheterna kommer att tolka regler och utforma praxs har framförts av ledande personer på tllsynsmyndgheter på natonell och europesk nvå. EIOPAs generaldrektör Carlos Montalvo betonar vkten av Solvens II och att vktga områden under övergångstden omfattar system för företagsstyrnng, ORSA, förhandsgransknng av nterna modeller samt rapporterng. Martn Noréus, verksamhetsområdeschef på svenska Fnansnspektonen, framförde nylgen att lagteknska förutsättnngar Sverge gör det svårt att mplementera EIOPAs rktlnjer fullt ut och att dessa stället kommer att tolkas som allmänna råd och hanteras genom tllsyn. På KPMG kan v redan nu se vlka områden som kommer att vara fokus för tllsynen. Några exempel är bolagens hanterng av marknadsrsker, värderng av åtaganden, ntern styrnng och kontroll. Andra områden är övergången från tllfällgt räntegolv tll Solvens II-anpassad dskonterngsränta, konsumenternas nformatonsunderläge, könsneutrala premer och skllnader olka centrala antaganden som lvslängd och dskonterngsränta. Budskapet från tllsynsmyndgheterna är att man efterlyser ordnng och reda med kunden fokus. Paul har tdgare arbetat, som tllsynschef, på Fnansnspektonen lksom hans KPMG-kollegor Ann-Mare Wancke Wdemar (regelverksspecalst försäkrng) och aktuarerna Göran Ronge och Marna Stoln. Tack vare dem har KPMG en unk nblck tllsynsarbetet och ett omfattande kompetensnätverk Sverge och Europa. V har lång erfarenhet när det gäller att tolka sgnalerna nför kommande regelverk och lotsa försäkrngsföretagen rätt. Då kan de bedrva en effektv verksamhet, värdeskapande bolagsstyrnng och undvka sanktoner, trots en osäker och föränderlg omvärld, avslutar Paul Andersson.

15 NextMeda 15 V har bara sett början på vad mobltet betyder för bank och fnanssektorn Det v ser nu är ett paradgmskfte, en enorm transformaton som moblteten har accelererat, nom alla ndustrer. Bank- och försäkrngssektorn är defntvt en vktg pådrvare av denna förändrng. Branschen står just nu nför väldgt spännande utmanngar och möjlgheter där v än så länge bara har sett början på resan, säger Johan Löfmark. Bank- och fnansbranschen befnner sg en spännande fas med många nya kundbeteenden. Dessa ställer nya krav på bankernas erbjudanden och kanaler, nte mnst den mobla, men detta är bara början. Johan Löfmark, affärsutvecklare på Teto menar att det parallellt handlar om både en affärstransformaton och en ITtransformaton accelererat av mobltet. Moblteten drver förändrngar bankens hela verksamhet, nklusve nya tjänstemodeller, ntäktsmodeller och affärsmodeller. Parallellt med att kundaffären förändras kommer bankerna att tänka nya banor och ständgt utveckla sna tjänster även, nte att förglömma, tll de egna medarbetarna och andra partner. V står mtt uppe detta paradgmskfte som kommer att leda tll långtgående förändrngar av både system och applkatoner. Utmanng Teto har som IT-bolag en stor roll denna förändrng. V ser också en utmanng för banker och försäkrngsbolag form av hstorken deras befntlga system. Gamla system kan vara ett hnder när företag vll ta vara på alla de möjlgheter som mobltet och nya tjänster för Teto är Nordens största IT-tjänsteföretag och erbjuder helhetslösnngar för närngslv och offentlg sektor. Företaget verkar på global nvå nom produktutvecklng samt va globala leveranscenter. Vårt mål är att utveckla företag och samhälle med hjälp av IT samt skapa möjlgheter för våra kunder att transformera sna verksamheter. V tror på utvecklng och resultat som märks. Teto grundades 1968 och har huvudkontor Helsngfors. V är crka anställda över tjugo länder och har en omsättnng på crka 1,8 mljarder euro. Akten är lstad på NASDAQ OMX Helsngfors och Stockholm. Mer nformaton httar du på Teto Sweden AB Fjärde Bassängvägen Stockholm Tel: med sg. Vår roll är att htta lösnngar som hjälper våra kunder att flytta fram postonerna, säger Alexandra Fürst, affärsområdeschef, Fnancal Servces Sverge. Hon pekar på det faktum att teknk och affär går hand hand nom bankoch fnanssektorn. V ser även en trend att olka branscher smälter samman allt mer. I dag deltar aktörer från bank- och försäkrngsbranschen på nternatonella moblmässor. Det såg man nte för några år sedan. Kraven ökar Att möta kunden fler kanaler, på kundens vllkor och där kunden kan få tllgång tll fler tjänster, nformaton och rådgvnng blr allt vktgare för banker, fnansföretag och försäkrngsbolag. En mnst sagt tuff utmanng för både små och stora branschaktörer och en vktg anlednng tll att många valt Teto som partner på den här resan. För att vara ett IT-bolag har v en mycket stor förståelse för bankens affär. V har en lång hstora av arbete djupt nne bankernas och försäkrngsbolagens kärnprocesser. Jag brukar säga att många av Tetos system är hjärta och lungor för våra kunder. Dessutom kan v mobltet och har lång erfarenhet från telekom-ndustrn. Tllsammans skapar detta ett unkt kunderbjudande, säger Alexandra Fürst vdare. Allt mer moblt Inom fem år menar Johan Löfmark att den mobla kanalen kommer att vara ett domnant kanalval banken, specellt för rutntransaktoner. Tdgare har bank mobl mest vart en sorts lghtverson av onlnebanken. Nu börjar v se allt fler nnovatoner på det området. I stället för att t.ex. behöva skrva n OCR-numret när v betalar våra räknngar, går det vssa moblbanker att fotografera sffrorna. Och det här är bara början på vad som komma skall. Det mest spännande är vad moblteten kommer att nnebära för resten av bankernas verksamhet. Det kommer sannolkt att nnebära en hel del förändrngar för IT. Men v kommer även att se att moblbanken går från att vara en onlnekanal för bankernas prvatkunder tll att även omfatta företagskunder, aktehandel och pensonssparande. Allt går mot mobltet just nu. Och just försäkrngsaffären är trolgtvs den det kommer att hända mest runt under de kommande åren. del av bankernas, och därmed också Tetos, affär. Det v ser redan nu är att mobltet blr en strategskt allt vktgare del, en ny och vktg kundkanal som kommer att vända sg mot fler grupper. V kommer helt klart att få se många nya nnovatoner. Men det mest ntressanta är att mobltet kommer att vara en accelerator för mycket annan förändrng som v dag kanske nte kopplar tll mobltet. Här nämner hon bl.a. outsourcng som mest har drvts av kostnadsskäl. I takt med att moblteten blr allt vktgare kommer nya drvkrafter n blden. Alexandra Fürst och Johan Löfmark på Teto är övertygade om att moblteten har kommt för att stanna. Foto: Johan Marklund I dag vll fnanssektorns aktörer fokusera på att snabbt etablera nya kanaler och koncept på marknaden. Man vll ha en snabb väg ut tll konsument, det är det som är vktgt. I stället för att hantera en komplex IT-mljö kan företag genom outsourcng fokusera på sn kärnverksamhet och få möjlghet att utveckla nya, spännande tjänster med fokus drekt mot slutkund. Nya affärsmöjlgheter dyker upp samma takt som moblteten sprder sg tll nya områden. Var det kommer att sluta är svårt att säga, helt klart är dock att mobltet nom bank- och fnanssektorn har kommt för att stanna, avslutar Alexandra. Accelerator Alexandra Fürst är övertygad om att mobltet kommer att bl en mycket större

16 16 NextMeda Magnus Lagercrantz, affärsutvecklngschef bank och Björn Ivroth, Svergechef hos CGI. Foto: Bea Tgerhelm Skapar vnnare framtdens fnanssektor Fnanssektorn står nför stora utmanngar, med ökad konkurrens, nya regelverk och t-system som ofta är föråldrade och dyra. Med CGI som t-tjänstepartner kapas nte bara kostnader. Högkvaltatva, moderna lösnngar gör det möjlgt att öka ntäkterna genom nya produkter och tjänster som möter framtdens behov. När Europas ledande t-tjänsteföretag Logca fjol gck samman med nordamerkanska CGI skapades en världsomspännande koncern, som levererar t-lösnngar den absoluta framkanten. Med medarbetare 40 länder bestter CGI en unk kompetens och närvaro både globalt och lokalt. En extrem fokus på kvaltet har gvt CGI dess särställnng, så att det har CGI grundades 1976 och är efter sammanslagnngen med Logca fjol världens femte största leverantör av tjänster nom IT och affärsprocesser, med crka medarbetare Amerka, Europa och Asen-Stllahavsregonen. Företaget erbjuder en heltäckande tjänsteportfölj med tlösnngar för en rad olka branscher. I Sverge har CGI närmare 40 kontor runt om landet och crka medarbetare. CGI arbetar nnovatvt, med branschexperter som har ngående kunskap om kundernas ndvduella krav och behov. kunnat växa från ett ltet tvåmansföretag när det grundades 1976 tll vad det är dag. Jag vågar nog säga att v är unka branschen när det gäller kundnöjdhet och tllförltlghet. På en togradg skala ger våra kunder oss betyget 9,2, säger Svergechef Björn Ivroth. Företagskulturen på CGI präglas av att varje medarbetare har stor frhet kombnerat med ett stort ansvarstagande och starka nctament att alltd göra stt yttersta. Tll sn hjälp arbetet har medarbetarna en strukturerad dokumentaton, som är pragmatskt utformad och byggd på emprska data. Den ger ett tydlgt ramverk, från ax tll lmpa. Det är en sorts wnnng formula som ger väglednng och förebygger fallgropar, så att v alltd levererar optmala, anpassade lösnngar. V märker resultatet hela 95 procent av alla projekt levereras td och nom budget, berättar Björn Ivroth. Kundfokus En grundpelare CGI:s kvaltetskoncept är ett mycket tydlgt kundfokus. Enbart Sverge fnns närmare 40 kontor och den lokala förankrngen är central eftersom samarbetet med kunderna bygger på nära dalog och lyhördhet för deras specfka behov. Samtdgt ger den nternatonella närvaron en krtsk massa, med starka nätverk, spetskompetens och möjlghet att erbjuda en oerhört bred servceportfölj. Detta är avgörande nte mnst nom området bank och fnans, eftersom sektorn står nför omfattande utmanngar som kräver helt nya lösnngar. CGI arbetar med samtlga storbanker Sverge och även med många av de mndre, mellanstora och nschade aktörerna. Det är en oerhört spännande sektor, där t-systemen är helt verksamhetskrtska. För att bankerna ska vara konkurrenskraftga måste de ha lösnngar som attraherar dagens lättrörlga kunder. Dessutom behöver de vara kostnadseffektva och uppfylla de alltmer komplexa krav som ställs olka nya regelverk, säger Magnus Lagercrantz, affärsutvecklngschef bank. Idag ser kunderna banktjänster som en färskvara. De vll ha rätt produkt tll rätt prs och är nte beroende av banken för att få nformaton om utbudet. Istället är det nternet och socala meder som fungerar som nformatonskanaler. Kraven blr allt högre när det gäller kundupplevelsen det ska vara, snabbt, enkelt och tlltalande att göra sna bankärenden när som helst va Paden eller moblen. Kunder är nte längre lojala med en enda bank, utan vänder sg tll den som snabbt kan leverera den tjänst eller produkt som de efterfrågar. Det kommer att vara helt avgörande att kunna erbjuda kunderna transparanta, effektva och användarvänlga lösnngar vd varje gvet tllfälle, framhåller Magnus Lagercrantz. Gamla system De stora etablerade bankerna stter ofta fast tungrodda och föråldrade t-system, som nte är anpassade för dagens snabbt föränderlga kundmöten. Mndre aktörer kan vara mer snabbfotade, men har å andra sdan nte sällan utmanngar på kompetenssdan. Gemensamt för alla är att de måste vara oerhört kostnadseffektva för att stå sg konkurrensen. V är Sverges största t-tjänsteleverantör, med stora synergfördelar och modeller för att utveckla och transformera t-systemen. Genom att outsourca hela funktoner kan fnansella företag sänka sna kostnader rejält. Med CGI som t-partner handlar det emellertd nte bara om modernserade system, regelefterlevnad och mnskade kostnader. CGI adresserar även ntäktsdan. Tack vare sn storlek och styrka kan CGI erbjuda en lång rad värdeskapande produkter och applkatoner så att kunderna sn tur kan stärka sna erbjudanden, berättar Magnus Lagercrantz och Björn Ivroth. Det handlar om att bygga och öka värden hos våra kunder. V vll vara en partner som hjälper dem att bl vnnare på dagens och framtdens fnansmarknad.

17 NextMeda 17 Ökad transparens med Evtec Solvens II har nneburt stora nvesterngar för försäkrngsbolagen. När regelverket nu försenats är det angeläget att smda medan järnet är varmt. Konsultföretaget Evtec bstår aktörer som vll förvandla försenngen tll en fördel. Sedan 2001 har konsultföretaget Evtec verkat med nrktnng på lednngsroller nom projekt. Bolaget arbetar med bank, fnans och försäkrng och har spetskompetens nom projektlednng, testlednng, arktektur och kravhanterng ledande roll. I sntt har våra konsulter över 20 års erfarenhet av branschen. Vår styrka är att v överbryggar gapet mellan verksamhetssdan och IT-sdan och skapar ömsesdg nytta mellan de två. Det har tagt td att komma dt v är dag, men den erfarenhetsbank v stter på är enorm, berättar vce VD Andreas Johansson. Han poängterar att Evtecs medvetna strateg Evtec är ett konsultföretag med nrktnng på lednngsroller nom IT-projekt. Företaget jobbar mot bank, fnans och försäkrng och har spetskompetens nom projektlednng, testlednng, arktektur och kravhanterng. Vsonen är att vara det naturlga valet när det fnns behov av strategsk rådgvnng nom arktektur och projektlednng, när projekt ska genomföras eller arktektur tas fram och realseras. att växa med kvaltet, nte kvanttet, gör företagets dagsläge tll ett kärt bekymmer: Evtec har blvt ett känt namn och det är stor efterfrågan på våra tjänster. Därför söker v efter flera nya konsulter som passar n hos oss. Solvens ett strategskt verktyg Evtecs breda kompetens gör företaget tll en dealsk partner för de bolag som redan dag vll dra nytta av sna nvesterngar nför Solvens II. Evtec är nblandat ett flertal Solvensrelaterade projekt hos stora aktörer branschen. Delägare Nybrogatan 34,10364 Stockholm Tel: , E-post: nfo@evtec.se Andreas Johansson, vce VD och Per Frykhammar, delägare och senorkonsult på Evtec. och senorkonsult Per Frykhammars kunskap nom området är mycket eftersökt. Införandet av solvensregelverket för rskstyrnng av försäkrngsbolagen är nte bara ett verktyg för rapporterng utan regelverket kan användas tll att börja bygga beslutsstöd och samla nformaton för att förbättra transparensen all rapporterng, såväl nternt som externt. Det stärker både processer, styrnng och kontroll. Vssa bolag behöver en ögonöppnare för att se fördelarna och där kan v vara tll hjälp. Evtec synlggör fördelar Det förberedande arbetet medför också en chans att höja den egna datakvalteten. Genom att nföra en plattform för rapporterng kan man få överskt på sn sna egna data samt dentfera och åtgärda brster, vlket återspeglas hela verksamhetens kvaltet. Att etablera en strukturerad rapporterngsarktektur är därtll en möjlg kostnadsbesparng, då företag med en stabl rapporterngsplattform kan skära andra typer av kostnader. Trenden är tydlg, de externa kraven på fnansell rapporterng och fnansella regelverk ökar, för både försäkrngsbolag och banker. I framtden är Andreas Johansson och Per Frykhammar övertygade om att Evtec kommer att fortsätta växa, men de är båda noga med att poängtera att en stabl tllväxt är vktgare än en snabb sådan. V är nte störst och det sktar v heller nte på att vara. Vårt mål är att vara bäst det v håller på med, avslutar de. NextMeda Apper garanterar äldre IT-system För många företag är ITsystemen en lvsnödvändg del av verksamheten. Men när dessa system blr äldre krävs någon som kan garantera fortlevnaden. Det är där IT-konsulten Apper kommer n. Ofta är det nte lönsamt att byta ut ett vktgt IT-system som har funnts med länge. Vår specaltet är stället att ansvara för fortlevnaden av dessa system, berättar P-A Freholtz, VD för Apper Systems AB ett bolag Apper Group AB. Kompetenscentrum RPG Apper är experter på IT, systemutvecklng och arbete med transaktonsntensva system. De är nordska dstrbutörer av utvecklngsverktygen CA Plex och CA 2E och är dessutom svergeledande när det gäller kunskap nom programspråket RPG. V har en mycket hög kompetens nom RPG/COBOL. 95 procent av alla som gått en kurs språket RPG har gjort det vår reg. Apper skräddarsyr systemlösnngen samverkan med kunden och kan sedan ta hand om utvecklng, förvaltnng och drft av kundens IBM Power -system. Åtagandet är alltd långsktgt. Apper har de teknska kunskaper som krävs V kan erbjuda lösnngar som är bättre än att byta ut äldre IT-system som fortfarande fungerar, säger P-A Freholtz, VD på Apper Systems. Foto: Joachm Brnk och har nga problem med nyrekryterng. Man kan därför säkerställa tllgången tll kompetent personal. Många företag är helt beroende av att deras IT-system fungerar. Därför kan det bl ett bryskt uppvaknande när nyckelpersonal slutar eller går penson plötslgt upptäcker man att kompetens är en brstvara. Över 25 års erfarenhet Bolaget vänder sg tll alla sorters kunder: från dem som har utvecklat egna system tll dem som har standardsystem. Apper Systems hjälper kunderna att effektvsera sn verksamhet med att utveckla och förvalta kundunka IT-lösnngar främst på IBM:s Power - plattform. V har konsulter som drver verksamhetsutvecklng, arbetar med projektlednng och testlednng samt konsulter som har djup teknsk kompetens och arbetar med databaser och systemutvecklng. V utvecklar skräddarsydda lösnngar där tyngdpunkten lgger på stora transaktonsntensva system. Apper Korsgatan Göteborg Tel: E-post: appergroup@apper.se Inte sällan handlar det om komplexa strukturer, där en stor del av kunskapen bara fnns huvudet hos några få ndvder och då går Apper grundlgt tll väga. V dokumenterar noggrant den kunskap som befntlg personal redan bestter och erbjuder dem alltd anställnng. Det är otrolgt vktgt att bbehålla den kompetens som redan fnns. Idag har Apper över 25 års erfarenhet som IT-konsulter. Genom åren har man arbetat med ett antal banker samt byggt upp banksystem från grunden. P-A Freholtz är noga med att påpeka att ett gammalt datorsystem nte per automatk är någontng dålgt utan ofta tvärtom. De här gamla systemen har ofta byggts med beprövad teknk och är vanlgtvs ntmt sammanlänkade med verksamheten. V kan erbjuda lösnngar som är bättre än att byta ut något som fortfarande fungerar väl, säger han.

18 18 NextMeda Att hantera mängder av olka system Med tanke på hur snabbt försäkrngsbranschen utvecklas och hur medvetna kunderna är dagens dgtala samhälle blr utmanngen för försäkrngsbolagen allt svårare att leverera konkurrenskraftg och snabb servce tll kunder som ställer allt högre krav. Men de flesta försäkrngsbolag som har funnts på marknaden ett tag använder ofta flera olka nformatonssystem som nförskaffats efterhand under bolagets verksamhetstd. Sprdnngen av affärsprocesser över flera olka system gör dem svåra att överblcka och kontrollera. Denna datasprdnng nnebär att det är svårare för försäkrngsbolagen att tllhandahålla konkurrenskraftga tjänster. En vanlg orsak tll detta är att systemen som används av anställda och agenter har utvecklats och mplementerats efterhand av olka leverantörer och med hjälp av olka teknska lösnngar. Inte nog med att det är komplcerat och dyrt att upprätthålla en heterogen systemmljö, det hndrar dessutom försäkrngsbolagen från att tll fullo utnyttja möjlgheterna med modern teknk, vlket försvagar relatonen med kunderna. Det är tydlgt att en fortsatt utvecklng samma rktnng, utan en förändrng den övergrpande strategn, kommer att förvärra stuatonen ytterlgare. V på Fadata har över 20 års erfarenhet av att leverera teknska lösnngar tll försäkrngsbranschen och vårt omfattande kunnande på nternatonell bass gör att v är medvetna om vlka affärsutmanngar våra kunder står nför. V tar också hänsyn tll de lokala omständgheterna på marknaden fråga, säger Lla Popova, sälj- och marknadsförngschef för Fadata norra Europa. V vet hur komplex och tungrodd ett företags IT-mljö kan bl med tden och hur mycket det kostar att underhålla den. Trots att detta är ett mycket vanlgt scenaro försäkrngsbranschen Västeuropa varerar IT-strategerna från ett modulärt, gradvs systembyte tll en bg bang -lknande metod där det befntlga systemet (eller snarare de befntlga systemen) ersätts av en modern ntegrerad lösnng, säger Lla Popova. INSIS Insurance Sute INSIS Insurance Sute stöder produkter nom ndvduell lvförsäkrng och grupplvförsäkrng, fondförsäkrng, cke-lvförsäkrng för prvatpersoner och företag samt hälso- och takaful-försäkrng. Systemet täcker n alla relaterade affärsprocesser från återförsäkrng, fakturerng och nkasserng, provsonsberäknng, försäkrngshanterng och skadehanterng tll ett komplett återförsäkrngsförfarande. INSIS är extremt flexbelt och kan konfgureras på flera sätt för att passa specfka produkt- och admnstratonsrutner hos olka försäkrngsbolag. För att defnera och stödja kärnprocesserna fnns ett omfattande konfguratonsverktyg som används för att sätta upp produkter, affärsprocesser, regler och arbetsflöden, gränssntt (för back offce-personal, partner, kunder), formulär och korrespondens, rapporter och omvärldsbevaknng och portaler som stor utsträcknng ökar mervärdet för kunderna och optmerar kostnaderna. INSIS Insurance Sute bygger på de senaste IT-standarderna och är högt rankat av ledande forsknngs- och konsultföretag såsom Gartner och Celent. I den senaste Gartner-rapporten Crtcal Capabltes for European Non-Lfe Polcy Admnstraton Systems rankades INSIS Insurance Sute som bästa försäkrngshanterngssystem bland alla europeska leverantörer av programvara för cke-lvförsäkrng, baserat på åtta krtska egenskaper som ett modernt försäkrngshanterngssystem måste ha. Dessa är enlgt Gartner produktdefnton, lvscykelhanterng för försäkrngar, användbarhet, systemkonfguraton, komponentbaserad arktektur, arbetsflöde och processlednng, nternatonaltet och flerkanalstöd. INSIS uppfyller också Celents rekommendatoner för försäkrngshanterngssystem avseende kapactet att utforma och hantera produktspecfka regler/formulär, arbetsflöden och hanterng av affärsregler, teknsk redovsnng, dynamska ntervjuer och funktoner för fakturerng och nkasserng. INSIS mplementerngsprncp Med utgångspunkt företagets över 20 år långa erfarenhet på försäkrngsmarknaden med mplementerngar på fem kontnenter har Fadata tagt fram färdga prototyper med allmän anpassnng för varje marknad, nklusve den skandnavska. Prototypmetoden gör att kunden har möjlghet att på förhand prova på hur systemet känns. I prototypen har alla marknadsvllkor redan mplementerats. Företaget behöver bara tllhandahålla nformaton om de egna vllkoren, och systemet kan sedan byggas utfrån dessa. Lla Popova, sälj- och marknadsförngschef för Fadata norra Europa. Affärsmässga fördelar INSIS är ett molnbaserat program som bygger på multtenans, vlket ger kunderna möjlghet att utnyttja flexblteten och fördelarna med molnbaserade tjänster när de önskar. INSIS-metoden för optmerad mplementerng mnskar rsken för felspecfkaton avsevärt samtdgt som programvaruskrvnng undvks, vlket drastskt mnskar mplementerngstden, projektkostnaden och -rsken. INSIS är en fullt SOA-kompatbel och komponentbaserad lösnng som är enkel att underhålla och ntegrera. Den överlägsna flexblteten hos INSIS produktkonfguraton förkortar tme to market avsevärt. En ny produkt av måttlg komplextet kan konfgureras nom ett par dagar. INSIS avancerade funktoner för flerkanalstöd och rapporterng gör att försäkrngsbolagen nte behöver mplementera några ytterlgare portal- eller datalagerlösnngar. INSIS SOA-arktektur möjlggör både fullsvt- och modulär uppdelnng, samtdgt som ntegratonen med företagets program optmerar resursplanerng och underlättar tllförltlg budgeterng. Fadata grundades 1990 och är dag bland de ledande leverantörerna av programvarulösnngar för försäkrngsbolag världen över. Dess flaggprodukt INSIS Insurance Sute har kunder Portugal, Frankrke, Duba, Bahran, Bulgaren, Rumänen, Ukrana, Ryssland, Kazakstan, Azerbajdzjan, Colomba, Etopen, Estland, Spanen, Danmark, Polen, USA, Slovaken och Ungern. Som Oracle Platnum Partner erbjuder Fadata även lösnngar och konsulttjänster förknppade med program från Oracle: Oracle e- Busness Sute, Oracle Sebel CRM, Oracle Enterprse Content Management och BI-lösnngar. Med huvudkontor Sofa, Bulgaren och dotterbolag Rumänen, Serben, Ryssland, Danmark, Argentna och Portugal har Fadata också ett globalt dstrbutons- och partnernätverk över 20 länder, som tllhandahåller servce tll över 110 kunder världen över. Fadata 16, Chern Vrah Blvd Sofa, Bulgaren Tel: offce@fadata.eu nordc@fadata.eu

19 NextMeda 19 Creatng the wnners of future bankng A change of paradgms s takng place n the bankng ndustry. Socal, moble, analytcs and cloud technologes are transformng customer expectatons and busness models. Cognzant s at the forefront of provdng solutons for banks to embrace the new technology and become wnners n a rapdly changng market. The technology that wll defne the future s already here and ts mpact s tremendous. It comes n the form of the SMAC stack a new IT archtecture, bult on socal meda, moble servces and devces, analytcs of bg data and cloud technology. The SMAC stack s not smply somethng to be added to exstng solutons. Rather, t represents a transformaton of the busness model tself. The bankng ndustry stands on the verge of ths revoluton and the effcent use of these central concepts s crtcal to success. Ths transformaton s movng at an ncredble pace and wll only ncrease wth demographc changes and the mllennal generaton comng of age. Banks that do not embrace t may well fnd themselves usurped by compettors that have. Already, ths s happenng n other ndustres, says Prasad Chntamanen, Senor Vce Presdent and Head of Global Markets, Bankng and Fnancal Servces Practce at Cognzant. Hs experence spans 20 years n the bankng and fnancal servces and nformaton technology ndustres of North Amerca, Europe and Inda. Cognzant s a global leader n busness and technology servces, wth deep ndustry expertse and experence. Consstently ranked as one of the top consultng and IT servce provders, the company has a unque vantage pont n delverng state-of-the-art solutons. Sx of the top ten US banks and most of the top ten European fnancal nsttutons have chosen Cognzant as ther partner. Our strategy s to help our customers embrace new technologes and transform processes to truly create value n order to wn n the market place, says Prasad Chntamanen. Moblty coupled wth analytcs Moblty and analytcs are at the very core of the changes now takng place n retal bankng. Nordc banks were quck to adopt moble technology. Today, a second generaton of moblty s evolvng, wth true moble bankng, offerng a broad range of servces avalable anytme, anywhere. Moble bankng s expected to boom and banks that stay on top of the new technology, through nnovatve moble solutons and well developed analytcs, wll gan the ablty to transform ther relatonshp wth customers. Used correctly, the vast amount of data generated by countless transactons provdes an nvaluable resource for banks to get to know ther clents ntmately and to talor offers and servces. We are now startng to see a few banks analyzng usage patterns n order to understand ther customers. Ths opens up a whole new way of nteractng wth customers and satsfyng ther needs, says Prasad Chntamanen. He foresees that n a not too dstant future, socal networks and cloud technology wll also become ntegral parts of the nteracton between banks and ther clents, provdng powerful tools for communcaton and on-demand servce. Challenges to overcome There are, however, challenges. The Nordc moble market, for nstance, s fragmented, wth multple operators, devces and systems, makng t dffcult to create standardzed solutons. To compound ths problem, there s often a shortfall of sklled IT resources n the bankng ndustry. Also, there are concerns about data prvacy and securty as well as a whole tdal wave of new regulatory measures wth whch banks, worldwde, must comply. Often there s a percepton of no mmedate return of nvestment n moblty bankng, Prasad Chntamanen ponts out. However, banks must address these challenges. Other provders are rapdly takng market shares n moble payments. Banks need to take the lead or they wll lose busness to non-banks on a large scale. Key to Cognzant s strategy s usng a global delvery model to access the best talent wherever that talent s based. Many banks are strugglng wth a patchwork of dated applcatons for core bankng and there s a tendency to keep IT processes n-house, even though t may not be cost-effectve and there may be a lack of adequate sklls. Fndng the rght talent can really propel a bank s transformaton and often ths talent s found somewhere around the globe, Prasad Chntamanen emphaszes. Cognzant can help analyze the portfolo, dentfy nvestment needs and transform the busness. Ultmately, ths s what wll separate the wnners from the losers n future bankng. Cognzant s a leadng provder of nformaton technology, consultng and busness process outsourcng servces, dedcated to helpng the world s leadng companes buld stronger busnesses. Headquartered n New Jersey, USA, Cognzant provdes solutons for every major ndustry, ncludng Banks and Fnancal Servces, on fve contnents. Cognzant has over 50 delvery centers worldwde and approxmately 156,700 employees. It s a member of the NASDAQ-100, the S&P 500, the Forbes Global 2000 and the Fortune 500. Cognzant s ranked among the top performng and fastest growng companes n the world. Cognzant Technology Solutons AB Kungsbron 1, Uppgång G2, Stockholm Tel: Prasad Chntamanen, Senor Vce Presdent and Head of Global Markets, Bankng and Fnancal Servces Practce at Cognzant.

20 20 NextMeda Tata Consultancy Servces stärker bank och försäkrng TCS står för värden långt bortom endast kostnadsoptmerng; dag erbjuds verktyg som skapar tllväxt och drver företag utvecklngens framkant. Nya sätt att samarbeta gör att kunder nu nte längre själva tar hela rsken att nå sna mål, genom TCS hållbara partnerskap. Hos Tata Consultancy Servces (TCS) fnns kundvärde på agendan varje dag. Företaget är ett av de allra främsta världen nom stt område. Drector of Busness Development (Bank & Försäkrng) Krstan Szybowsk berättar att banker och försäkrngsbolag har stora vnster att göra. Fnansmarknaden har en ännu outnyttjad potental jämfört med exempelvs tllverknngsndustrn eller telekombranschen som nyttjar moderna partnerskapsmodeller. Där används redan TCS som en konkurrensfördel. V representerar nysatsnngen som TCS gör nom Bank och Försäkrng Sverge, för att stötta företag deras strategska och taktska agenda. En tredjedel av TCS medarbetare verkar nom branschen, så v har en fantastsk kompetens nom området samtdgt som v säkrar framtden genom stort fokus på nnovaton och utvecklng. Matthjs Melse och Krstan Szybowsk. En stark framtda marknadsposton Såväl teknolog som marknad förändras allt snabbare takt. De aktörer som vll ha en chans att hålla jämna steg måste lgga absolut framkant och ändå ha starkt fokus på sn kärnverksamhet. Szybowsk menar att det är här en partner kommer tll sn rätt, samverkande mot gemensamma mål. Det fnns möjlgheter att svara upp mot nya förutsättnngar och kundbehov. Det är vktgt att företagen lämnar kan själv -modellen bakom sg och stället skapar ett ekosystem av partners och samarbeten, som leder tll mervärde för kunderna. Busness Development Manager Matthjs Melse poängterar att även akteägarna drar nytta av att företagen vdgar sna horsonter: V arbetar med en ny väg framåt, där alla har det gemensamma målet att förbättra verksamheten på ett proaktvt sätt. Ett partnerskap är ett ömsesdgt ansvar som ska vara hållbart över td. Att v är globala ger våra kunder möjlgheten att samarbeta på många olka sätt med oss, där v också delar på ansvar och därmed rsker på nya sätt. Tata Consultancy Servces skapar och levererar värdeadderande lösnngar, IT-tjänster och arbetssätt genom det egna Global Network Delvery Model (GNDM), som är en unk global standard utformad för att på bästa sätt tllmötesgå kundernas behov. Med kunderna centrum har TCS dag över medarbetare som utvecklar nordska kunder olka ndustrer. TCS har utöver nternatonella utmärkelser också placerats som nr 1 de senaste tre åren av KPMGs Kundnöjdhetsundersöknng Norden. Tata Consultancy Servces Sverge AB Mäster Samuelsgatan Stockholm, Sweden Tel: E-post: krstan.szybowsk@tcs.com TCS, en erfaren förändrngspartner Genom en både bred och djup kompetens bdrar TCS med ett unkt värde tll sna kunder. Inskterna kommer ur erfarenhet av att TCS daglgen och globalt levererar Bank- och Försäkrngtjänster. Under året går v tll marknaden med våra framsteg nom Mobltet, Kundupplevelse, Modernserng av IT och förstås vår starka ADM (Applcaton Development & Mantenance). Det är bland annat dessa områden som TCS kommer att göra stor skllnad Norden och Sverge. I samarbete med oss ska våra kunder fokusera på sn kärnverksamhet och sna kunder. Det är den vson v arbetar mot, avslutar Krstan Szybowsk. NextMeda Softronc ledande på ant-pennngtvättssystem V har en av marknadens främsta lösnngar på utmanngarna krng hanterngen av den nya pennngtvättslagen. Det säger Johan Bråsjö på Softronc, bolaget som på kort td blvt Sverges ledande leverantör av automatserade system för att förhndra pennngtvätt. När det tredje pennngtvättsdrektvet nfördes Sverge för fyra år sedan bestämde sg Softronc för att försöka bygga en skräddarsydd systemlösnng för den svenska marknaden. Resten är, som man säger, hstora. Det har gått väldgt bra. Softronc har på kort td blvt Sverges ledande leverantör av ant-pennngtvättssystem. V har dag mer än hundra kunder och har påbörjat en expanson Norden, berättar Johan Bråsjö. CM1 CM1 är en tjänst som nnehåller verktyg och processtöd för att fnansmarknadens aktörer ska kunna efterleva lagkrav som är rktade mot pennngtvätt och fnanserng av terrorsm. Att vara complant blr allt vktgare. Användare av CM1 har ur det perspektvet även en framtdsförsäkrng. V garanterar avtal att systemet uppdateras samma takt som lagkraven. På så vs är våra kunders verksamheter alltd anpassade efter lagstftnngen på det här området, fastslår Johan Bråsjö. Lagen stpulerar även att fnansaktörernas personal ska utbldas fortlöpande. Softronc erbjuder därför också en 45 mnuter lång e-learnngutbldnng som lever upp tll rådande lagkrav. Regulatorska förändrngar på fnansområdet är dag mer regel än undantag. Softronc är nu full färd med att utveckla en CM1-modul för det kommande fjärde pennngtvättsdrektvet. FATCA Vår nästa stora sak är utveckla en modul för FATCA, Foregn Account Tax Softronc erbjuder ett brett utbud av IT- och managementtjänster med ett helhetsansvar för kundens behov. Företaget har 500 anställda och noterades på Stockholmsbörsen Vår tjänst CM1 är den enda systemlösnngen på marknaden som skräddarsytts efter tredje pennngtvättsdrektvet kombnaton med den svenska lagstftnngen. Complance Act, en amerkansk lagstftnng som syftar tll att säkra amerkanskt beskattnngsunderlag. När FATCA klubbas genom kommer v att kunna erbjuda våra kunder en FATCA-modul som komplement tll CM1. En vktg framgångsfaktor bakom CM1 är att Softronc lagt ner mycket arbete på användarvänlghet och en nbyggd kvaltetsbedömnng av olka avvkelser, något man är ensamma om på marknaden. Det är omöjlgt för en bank eller ett försäkrngsbolag att hålla sg uppdaterade med alla lagar och regler. Vår målsättnng är att fortsätta utveckla CM1 så att det blr ett stöd, både för nuvarande regelverk och det som komma skall. Läs mer på Tjänsten erbjuds på abonnemangsbass och ger följande stöd: Grundläggande och utökad kundkännedom Uppföljnng av pågående affärsrelatoner Kontroll av hela kundregster mot PEPoch sanktonslstor samt ntellgent hanterng av s.k. falska postva träffar Rapporterng Transaktonsövervaknng Softronc ska nu utveckla en modul för FATCA, berättar Johan Bråsjö. Softronc AB Rngvägen Stockholm Tel: Fax: