Framtidens Energi för en hållbar utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens Energi för en hållbar utveckling"

Transkript

1 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Energ för en hållbar utvecklng Samarbeten och statlgt stöd ger lösnngar världsklass Sverge har nått en världsledande ställnng nom en rad områden när det gäller förnybar energ och energeffektvserng. Brgtta Palmberger, Energmyndgheten, lyfter fram flera exempel på hur svensk forsknng har omsatts lösnngar som gett Sverge mer konkurrenskraft. Svenska klmatmål strängare än EU-krav Sverge har tuffa mål när det gäller att avveckla fossla bränslen, mnska utsläppen av växthusgaser och öka andelen förnybar energ. Förutom de generella EU-målen har Sverges regerng beslutat om mer långtgående natonella åtaganden klmat- och energpoltken El nyttjas nom allt fler användnngsområden Trots att Sverge förväntas få ett överskott av el nästa år är det vktgt att öka landets elprodukton. Alla energkällor är vktga, men på skt är en utbyggnad av kärnkraften och vattenkraften nödvändg för Sverge. Det menar Kjell Jansson, vd för Svensk Energ. Boenerg Solenerg Vågkraft Fjärrvärme Kärnkraft Energeffektvserng Vndkraft Ingår som blaga Dagens Industr december 2010.

2 Modern teknk för bästa ventlatonsekonom Energeffektva produkter och systemlösnngar för att skapa ett bra och lönsamt nomhusklmat från Fläkt Woods Fläkt Woods är en global marknadsledare och samarbetspartner nom energeffektva ventlatons- och luftbehandlngssystem för både komfort- och bostadsventlaton samt ndustrventlaton. V förser byggnader med energeffektva produkter och luftbehandlngssystem för nomhusklmat för att säkerställa att männskor får en ren, behaglg och frsk luft. I vår produktportfölj ngår ventlatonslösnngar med högsta energeffektvtet, från frekvensstyrda fläktar tll energeffektva systemlösnngarna för luftbehandlngsaggregat, Econet och Comb Cooler. Vårt nyutvecklade luftbehandlngsaggregat eq fnns flera varanter och är ett av marknadens flexblaste och energeffektva luftbehandlngsaggregat. Kylbafflar och don samt luftflödesregulatorer säkerställer ett bra nomhusklmat med ekonomska effektva lösnngar. Vårt 3 -koncept handlar om att kombnera de olka produkterna med smarta styrsystem och åstadkomma ekonomska lösnngar. Produkter som återfnns vårt e 3 -koncept har energ, ekonom och mljöaspekter som vktga delar.

3 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Energ December Om detta kan du läsa Framtdens Energ Nya mål vsar vägen Förutom EU:s generella mljö- och klmatmål har Sverges regerng beslutat om mer långtgående natonella åtaganden klmat- och energpoltken. År 2020 ska 50 procent av Sverges energ komma från förnybara källor. Den 1 januar 2011 träder dock en ny kärnteknklag kraft, en lag som tllåter att ny kärnkraft byggs. Parallellt blr alternatva energkällor som vnd- och solkraft allt mer konkurrenskraftga. När det kommer tll energeffektvserng och mnsknng av skadlga utsläpp, lgger den svenska ndustrn frontlnjen. Effektva processer, återanvändnng av restprodukter och detaljerade kontrollsystem har bdragt tll framgången. Och för att se tll att rksdagens mljömål, att halvera energanvändnngen byggnader tll 2050 Investerngar befntlg teknk skulle kunna halvera energförbruknngen nås, drver Energmyndgheten många projekt krng ombyggnatoner av sjukhus, skolor, kontor och bostäder. Intressant är att nvesterngar befntlg teknk skulle kunna halvera energförbruknngen. I Framtdens Energ belyser v de frågor som kravet på en energomställnng väcker. Framför allt sätter v fokus på de lösnngar som redan fnns, och nte mnst de som väntar bakom nästa knut. Ett är de flesta överens om. För att klara energomställnngen och uppnå klmat- och mljömålen måste alla samarbeta. Framtdens energ är ngen enmansföreställnng. Trevlg läsnng! Redaktonen 4 Stöd ger energlösnngar världsklass Sverges ställnng som energforsknngsnaton. 5 Svenska klmatmål strängare än EU-krav Intervju med statssekreterare Danel Johansson. 5 El får allt fler användnngsområden Svensk Energ om den framtda elförsörjnngen. 6 Stubbar och gödsel nästa energkälla Vlka satsnngar sker nom bobränslen dag? 6 Solvärme allt vanlgare flerbostadshus Intervju med Lars Andrén, Svensk Solenerg. 8 Vattenfall tror på vattnets styrka Senaste utvecklngen nom vattenkraft och vågkraft. 9 Tar tllvara andras spll Senaste utvecklngen nom fjärr- och kraftvärme Ny kärnteknklag och planer för slutförvarng Sverge framkant nom kärnkraften. 13 Lyckat energsamarbete över kommungränserna Energmyndgheten om Uthållg kommun. 14 Halvera energförbruknngen Svensk Ventlaton om att halvera energförbruknngen. 14 Värmepumpar bryter ny mark Hur ser framtden ut för värmepumpar och bergvärme? 16 Vndkraft ger ndustr- och exportmöjlgheter Utbyggnadsplaner nom vndkraft. 17 Fokuserat arbete för hållbar energanvändnng Effektv energanvändnng. 18 Svensk ndustr energeffektv Svenska ndustrns energförsörjnng. 19 Vktgt ha kunskap om oljan Hur arbetar transportndustrn med klmatfrågan? Presenterade företag och organsatoner 20 Lunds Teknska Högskola 21 Bergen Energ 21 SKC 22 Genusprojektet 23 KTHs Energplattform 24 Vattenfall 25 FEM Förnybar energ, Energeffektvserng, Mljö 26 Accenture 27 IVT 27 Noda Intellgent Systems 28 Skogforsk 28 Taurus Energy 29 Semens Buldng Technologes 30 Chalmers Energy Centre 31 Teto 32 Kamstrup AB 33 STandUP for Energy 34 Meva Innovaton AB 35 Neova AB 36 Cow 37 Chemclean 37 Nakkla Group Oy 38 Gösta Scheln AB 39 Powel Framtdens Energ för en hållbar utvecklng är producerad av NextMeda Framtdens Energ för en hållbar utvecklng Projektledare Carl Mejer Skrbenter Sandra Ahlqvst, Johan Bentzel, Petra Berg, Håkan Edvardsson, Crstna Lefland, Clas Lewerentz, Henrk Norberg, Sven Wettergrund, Chrstna B Wnroth, Ulf Österlnd Grafsk form Andreas Lathe, Stellan Stål Redaktonssekreterare Sandra Ahlqvst försäljnng NextMeda, Meda X Norr Tryck BOLD/DNEX Trycker AB Ingår som blaga Dagens Industr december 2010 Frågor om nnehållet besvaras av Carl Mejer Tel: E-post: För mer nformaton om tema- och kundtdnngar dagspress kontakta Carl Mejer eller Nklas Engman, på telefon eller E-post: V är en komplett leverantör av strategskt och operatvt underhåll för energföretag nom vnd, vatten, värme och ndustr.

4 4 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Energ December 2010 Stöd ger energlösnngar världsklass Sverge har nått en världsledande ställnng nom en rad områden när det gäller förnybar energ och energeffektvserng. Bakgrunden är långsktga statlga stöd tll forsknng och utvecklng samarbete med ndustr och akadem. Forsknng och utvecklng Text Clas Lewerentz Statens energmyndghet har tll uppgft att tllsammans med ndustrn uppfylla EU:s och den svenska rksdagens uppsatta mål för effektvare energanvändnng och en växande andel förnybar energ. Brgtta Palmberger, avdelnngschef för Teknkavdelnngen vd Energmyndgheten, lyfter fram flera exempel på hur statlgt stödd forsknng samarbete med ndustr och akadem har omsatts produkter och teknologer som gett Sverge en mer konkurrensstark poston: HVDC Lght-teknken möjlggör överförng av el med små förluster över långa sträckor och är dag en av Sverges stora exportprodukter. Svenska kyl- och frysskåp sätter dag standarden för den strängaste energklassnngen. Svenska värmepumptllverkare leder den nternatonella utvecklngen på värmepumpsområdet. Bobränslet har fått en mycket framskjuten poston den svenska kraftförsörjnngen och utgör dag 20 Brgtta Palmberger, avdelnngschef för Teknkavdelnngen vd Energmyndgheten. procent av energförsörjnngen Sverge, vlket är mest Europa. Uppmärksammas nternatonellt Den svenska staten lägger varje år hundratals mljoner kronor på forsknng och utvecklng av förnybar energ. I slutet av 2008 utlyste Energmyndgheten 875 mljoner kronor för demonstraton och kommersalserng av andra generatonens drvmedel och annan energteknk. Dessa medel ska användas under för att bdra tll att vsa storskalg demonstraton av ny teknk med stor exportpotental. Foto: Energmyndgheten / A. Andersson Energmyndgheten har bevljat stöd tll fem sådana projekt. De företag och teknker som är aktuella sammanhanget är: Chemrecs utvnnng av bodrvmedel ur svartlut. Seabased Industry AB:s helhetskoncept för storskalg produkton av el från vågenerg. Göteborg Energs anläggnng för omvandlng av lågkvaltatv skogsråvara tll högkvaltatvt drvmedel form av bometan. Södra Cells LgnoBoost-koncept där lgnn från framställnng av pappersmassa omvandlas tll bobränsle. Volvo Personvagnars elbl för stadstrafk. I dagsläget har endast Volvo Personvagnar startat verksamheten. De övrga projekten väntar på godkännande från EUkommssonen som prövar att det statlga stödet nte kommer att snedvrda konkurrensen, berättar Brgtta Palmberger. Stora skllnader med ny teknk Forsknng behöver nte enbart handla om nya produkter. Teknk som förbättrar befntlga produkters verknngsgrad kan göra enorm skllnad, framhåller Brgtta Palmberger. Energmyndgheten bevljade tdgare år ekonomskt stöd motsvarande 28 mljoner kronor tll Kompetenscentrum Högtemperaturkorroson, HTC, vd Chalmers teknska högskola, där det bedrvs grundläggande forsknng för att förstå hur korroson uppstår. Syftet är att ge en vetenskaplg grund för utvecklngen av nya materal och processer för effektvare energomvandlngsteknker. Forsknngen nom HTC håller hög nternatonell standard och forsknngsgruppen är en av de nternatonellt ledande nom området högtemperaturkorroson. Forsknngen utgör ett vktgt stöd för att öka konkurrenskraften hos vktga exportföretag Sverge, säger Brgtta Palmberger. Forsknngen utgör ett vktgt stöd för att öka konkurrenskraften hos vktga exportföretag Tllämpnngarna skapar förutsättnngar för effektvserngar nom exempelvs: Elprodukton bo- och avfallseldade kraftvärmeanläggnngar. Förgasnng av bomassa och avfall. Småskalg förbrännng av bomassa. Gasturbner. Fastoxd-bränsleceller. Stort ntresse från närngslvet Energmyndgheten har också nylgen bevljat 47 mljoner kronor tll 22 projekt den första ansöknngsomgången nom programmet Effektvserng av ndustrns energanvändnng forsknng och utvecklng. Programmet omfattar energeffektvserng både genom modferng av energkrävande metoder och processer och genom utvecklng av alternatva, mer energsnåla processer. Programmet omfattar totalt 82 Mkr från Energmyndgheten under peroden Utöver Energmyndghetens stöd tllkommer fnanserng från närngslvet av de projekt som ngår programmet. Närngslvet vsar ett stort ntresse och med att de deltar och fnanserar projekten som den första omgången bevljats nära 80 mljoner kronor, berättar Brgtta Palmberger.

5 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Energ December Svenska klmatmål strängare än EU-krav Sverge har tuffa mål när det gäller att avveckla fossla bränslen, mnska utsläppen av växthusgaser och öka andelen förnybar energ. Vsonen är att 2050 ha en hållbar energförsörjnng, utan nettoutsläpp av växthusgaser. Klmatpoltk Text Crstna Lefland reaktorer med nya, däremot nte att utöka antalet reaktorer. All upprustnng och nybyggnaton ska ske på kommersella vllkor och utan statlga subventoner. Förutom de generella EU-målen har Sverges regerng beslutat om mer långtgående natonella åtaganden klmat- och energpoltken. Tll år 2020 ska 50 procent av Sverges energ komma från förnybara källor och landet ska mnska utsläppen av växthusgaser med 40 procent den cke handlande sektorn, det vll säga de flesta sektorer utom stora ndustrer och energbolag. Dessutom ska energanvändnngen effektvseras med 20 procent och andelen förnybar energ transportsektorn ska uppgå tll to procent, lnje med EU-målen. V står nför stora utmanngar, men Sverge har goda utskter att klara de tuffa mål som man satt upp, säger Danel Johansson, statssekreterare på Närngsdepartementet. En vktg framtdsfråga är kärnkraften. Där framhåller Danel Johansson att det fnns en tydlg överenskommelse om att det är möjlgt att ersätta befntlga Statssekreterare Danel Johansson, Närngsdepartementet. Sverge har goda utskter att klara de tuffa mål som man satt upp Flera styrmedel På längre skt, fram tll 2050, fnns vsonen att Sverge ska ha en hållbar och resurseffektv energförsörjnng helt utan nettoutsläpp av växthusgaser atmosfären. För att uppnå målen arbetar regerngen med en rad olka styrmedel. I Sverge har v länge arbetat framgångsrkt med teknkneutrala, marknadsanpassade styrmedel. Koldoxdskatt, elcertfkat och utsläppsrätter är alla vktga nstrument för att uppnå mnskade utsläpp av växthusgaser och en öknng av förnybar energ. Dessutom arbetar v med mer rktade åtgärder för att främja särskld teknk, berättar Danel Johansson. Energmyndgheten har det huvudsaklga ansvaret när det gäller att stödja forsknng och utvecklng nom energområdet. Danel Johansson framhåller att det är vktgt att Sverge fortsätter att bygga upp bred vetenskaplg kompetens och fruktbara samarbeten mellan unverstet och högskolor, forsknngsnsttut och närngslv. Han är övertygad om att Sverge kan spela en framträdande roll när det gäller energteknk. Det fnns en lång tradton av enormt framgångsrka svenska företag nom energ, se bara på exempelvs Alfa Laval och ABB. Men tyvärr är det lte tunnsått under, det gäller för företag att marknadsföra sg och locka tll sg nvesterare om de ska växa och konkurrera på den nternatonella marknaden. V poltker kan underlätta genom att ta bort hnder och skapa goda förutsättnngar. Däremot är det nte vår uppgft att styra företagen och besluta om vlken teknk Sverge bör proflera sg på, säger han. El får allt fler användnngsområden Trots att Sverge förväntas få ett överskott av el nästa år är det vktgt att öka landets elprodukton. Det menar Kjell Jansson, vd för Svensk Energ. Alla energkällor är vktga, men på skt är en utbyggnad av kärnkraften och vattenkraften nödvändg för Sverge. Svensk Energ Text Crstna Lefland Svensk Energ är elbranschens bransch organsaton och arbetar med frågor som rör Sverges elprodukton, elnät och elhandel. En av de vktgaste frågorna är den om den framtda elproduktonen Sverge. Även om Sverges elprodukton nästa år förväntas överstga efterfrågan kommer v på lte längre skt att behöva öka produktonen. Svensk Energ arbetar för en utbyggnad av kärnkraften och vattenkraften för att Sverge ska klara sn framtda elförsörjnng. V har lte av ett pedagogskt problem eftersom det just nu nte fnns ett underskott av el. Men användnngen av el ökar och v förutser en kraftgt ökad efterfrågan, nte mnst nom transportsektorn, där el allt större utsträcknng kommer att ersätta fossla bränslen. Att bygga nya kärnkraftverk tar femton tjugo år så besluten måste fattas nu, säger Kjell Jansson. Industrn behöver baskraft När det gäller vattenkraft vll Svensk Energ nte bygga ut natonalälvarna, men man vll se en varsam utbyggnad områden där nga vktga naturvärden rskerar att gå förlorade. Många vll mnska på vattenkraften, men v ser att vattenkraft blr allt vktgare takt med att man bygger ut vndkraften. Vattenkraft är ett utmärkt sätt att täcka upp de dalar som oundvklgen kommer med vndkraften. Den stora utbyggnaden av vndkraft Danmark, exempelvs, regleras med vattenkraft från Sverge och Norge. Vattenkraft är dessutom helt förnybar och utan klmatpåverkan och är därför en av våra allra bästa Vd Kjell Jansson, Svensk Energ. energkällor, säger Kjell Jansson. Förutom att efterfrågan på el rent allmänt förväntas öka kraftgt fnns ytterlgare ett vktgt skäl tll att bygga ut vattenkraft och kärnkraft, menar Kjell Jansson. Den svenska ndustrn, synnerhet den elntensva basndustrn, är beroende av en säker baskraft med stabla prser. Man måste sklja på baskraft och ntermttent kraft, som exempelvs solenerg och vndkraft. Tllgången på dessa fluktuerar kraftgt över året och tll och med över dagen. För ndustrns del är det vktgt att baskraften är säkrad så att de vet vlka kostnader de har att räkna med. Grön el Tll skllnad mot många andra europeska Foto: Helena Whlborg Det fnns ett starkt kundtryck för mljömärkt el, nte mnst vndkraft länder är den el som produceras Sverge helt fosslfr och klmatneutral. Mljöfrågor är vktga, nte bara för Svensk Energ och dess medlemsföretag utan även högsta grad för slutkunderna. Enlgt Kjell Jansson är det allt fler kunder som begär grön el. Det fnns ett starkt kundtryck för mljömärkt el, nte mnst vndkraft. Det är vktgt att våra medlemsföretag kan tllhandahålla det kunderna vll ha och har ett bra verferngssystem för att garantera ett korrekt avräknngsförfarande. Det är nte bara produktonen av el som är vktg. Hur den når slutkunderna är en lka väsentlg fråga för Svensk Energ. Så kallade smart grds, det vll säga ntellgenta nät och andra överförngssystem, är vktga komponenter för mljövänlg och kostnadseffektv energ. V jobbar mycket med kundorenterade lösnngar för att mnska kostnaderna och parera toppar och dalar. Det sker en väldgt spännande utvecklng på det här området dag. I takt med att el får fler och fler användnngsområden blr det ännu vktgare att nät och övrg nfrastruktur är effektva och anpassade efter kundernas behov.

6 6 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Energ December 2010 Stubbar och gödsel nästa energkälla Bobränslet täcker nu en tredjedel av Sverges energbehov. Men det röjs och gallras dålgt våra skogar. Den energpotentalen är större än vad den svenska kärnkraften levererade förra året. Bobränsle Text Sven Wettergrund Energmyndghetens kortsktsprognos från höstas pekade mot att användnngen av boenerg beräknas öka med 10 terawattmmmar mellan 2009 och Totalt levererar branschen 137 terawatttmmar år. Det är drygt 32 procent av landets energanvändnng. Det är den största öknngen någonsn, säger Gustav Meln, vd branschorgansatonen Svebo, Svenska Boenergförenngen. Röjnngsberg De stora energmängderna kommer från skogsndustrn. Bark, rötskadad ved, svartlut och andra restprodukter har blvt en rejäl konkurrent tll oljan. Samtdgt kvarstår grenar, toppar och kvstar som av kostnadsskäl lämnas kvar efter skogsavverknng. Av samma skäl späs röjnngsberget på av den röjnng och gallrng som nte utförs därför att den är för kostsam. Vår bedömnng är att det går att ta ut krng 70 terawattmmar per år utöver vad v tar dag. Kärnkraften levererade 50 terawattmmar förra året. Även valutarelatonerna med Ryssland och Baltkum spelar n, lksom tllgången på skogsmaskner. Och om konjunkturen går upp avverkas det mer men samtdgt faller prserna på skogsbränslet. Ekonomskt hänger det också på transportavstånden. Tll exempel satsar den två år gamla Stockarydstermnalen Småland på stora volymer för att kunna hantera bobränsle bllgare. Det har nu dragts gång storskalga försök att använda stubbar som energråvara på ett sätt som nte gjordes för 3-4 år sedan. Det handlar om ett par tusen hektar skogsmark där stubbar tas ut dag. Och utplocket från så kallade klengallrngar av ungskog tar fart. Båda sätten har ännu lte för höga kostnader, men det sker en teknkutvecklng som gör att kostnaderna sjunker den här I Sverge har v upp emot hektar åkerareal som nte används för matodlng längre, och som man kan odla energ på, säger Gustav Meln. produktonen. Jag räknar med att det här kommer att öka, säger Gustav Meln. Brännbara växter lönsamt Jämfört med skogsbränslet är jordbrukets andel energtalen små högst fem procent. Här handlar det mycket om etanol från vete. Generellt sett är det svårt att få lönsamhet jordbruket för energprodukton, eftersom lvsmedel betalas bättre än energ. Inom jordbruket fnns också en hel del EU-stöd för annan odlng som konkurrerar med energgrödor. Tull och skatteregler påverkar prssättnngen. Närmast lönsamhet lgger sannolkt halm, Salx och gräsväxten rörflen, uppger Gustav Meln. En mer ljusnande framtd har bogasproduktonen från gödsel och renngsverk. Energmyndgheten har kommt fram tll att det går att dubbla bogasproduktonen upp tll 3-4 terawattmmar. Det är relatvt mycket och där fnns det också mycket att göra, säger han. Vår bedömnng är att det går att ta ut krng 70 terawattmmar per år utöver vad v tar dag Solvärme allt vanlgare flerbostadshus I dag fnns det crka solvärmesystem Sverge. Varje år nstalleras drygt nya system. De flesta småhus, men även flerbostadshus. I takt med att solvärme allt oftare ansluts tll fjärrvärmenätet ökar nvesterngstakten. Solenerg Text Chrstna B Wnroth Solnstrålnng fnns överallt, lönar sg längden och dess konkurrenskraft ökar takt med den allmänna energprsöknngen. När solvärmeanläggnngen är avbetald är energn prncp grats, säger Lars Andrén, ordförande branschorgansatonen Svensk Solenerg. Svensk Solenerg, med sna drygt 70 medlemsföretag, representerar den svenska solenergbranschen samt de forsknngsnsttutoner som verkar nom solenergområdet. Tllsammans arbetar de för att användnng av solenerg, det vll säga drekt omvandlng av solnstrålnng tll värme och elektrctet, ska ha en betydande roll för en hållbar energförsörjnng Sverge. Svensk Solenerg strävar också mot att svenska företag ska vara bland de ledande Europa på området. Lars Andrén, ordförande Svensk Solenerg. När solvärmeanläggnngen är avbetald är energn prncp grats Solfångare för värme och varmvatten är ntressant där värmebehoven överensstämmer med tllgänglg solnstrålnng. Som ett exempel lämpar sg solfångare utmärkt på byggnader och anläggnngar som har ett stort varmvattenbehov under sommarhalvåret. På solvärmesdan ser v en ntressant utvecklng med en ökad försäljnng av större applkatoner och system tll flerbostadshus. En bdragande orsak tll volymöknngen är att man större utsträcknng börjat koppla hop solvärme med fjärrvärmenätet. Dessutom har stödet för nvesterngar solvärme självklart haft betydelse. Många användnngsområden Solceller genererar elektrctet och är ntressant de fall lednngsbunden elektrctet saknas eller är dyr att applcera, men framför allt är det de byggnadsntegrerade systemen som ökar antal. De senaste årens rejäla prsfall på solceller och -paneler har bdragt tll att förbättra ekonomn nvesterngarna. Lönsamheten hänger tätt samman med vlken takt prset på andra energbärare stger. När det gäller solenergsdan väntar v på nyttomätnngsutrednngen där v hoppas på mer enhetlga vllkor för hur småskalg kraft kan nätanslutas. En trend nom solpaneler är att de elproducerande panelerna även används som fasad- och taktäcknngsmateral, samt för solavskärmnng. Multfunktonaltet gör teknken ännu mer ntressant eftersom det gör det lättare att räkna hem nvesterngen. Men för att på allvar få fart på solenergnvesterngar måste teknken standardseras så att det blr enklare för både beställare, projektörer och nstallatörer. Denna utvecklng sker hela tden och om 5-10 år hoppas jag att solvärme är en fullt ut ntegrerad del då man köper ny värmeutrustnng, både prvat och offentlg sektor, fastslår Lars Andrén. Solenerg Solnstrålnngen har momentant upp tll 1000 W effekt per kvm och nnehåller drygt kwh energ per kvm och år Sverge. Solfångare genererar momentant upp tll 700 W värmeeffekt per kvm och från 200 tll 700 kwh värme per kvm och år, beroende på typ av system. Solceller genererar momentant upp tll 150 W eleffekt per kvm och från 120 tll 150 kwh elenerg per kvm och år, beroende på typ av system.

7 Med Powels lösnng kan du: Kra gt förbä ra dna kundrela oner Få korrekt energkonsum on real d Helt följa rådande branschregler Det är nte något ny a energmarknaden befnner sg radkal förändrng. Det kommer ständgt nya förutsä nngar med nya krav, sam dgt som kunderna blr mer medvetna och ändrar sna beteenden. Nu krävs a du som energbolag har total kontroll. Välj rä partner för a få koll på dna processer. Med rä metodk och rä verktyg kan du fortsä a a vara en stark aktör. V på Powel utvecklar effek va och användarvänlga IT-verktyg och llsammans med Cordys levererar v marknadens vassaste verktyg för a effek vt övervaka och styra dna affärsprocesser. Du kan se hur dn mä nsamlng fortlöper real d. Det går snabbt a veta när det blr stopp en process, vad som krävs för a rä a ll det och vem eller vlka som bör vdta en åtgärd. Nya nstalla oner hos slutkunder underlä as med e verktyg som säkerställer ärendehanterng och ger dg perfekt styrnng varje del av processen. Du får full kontroll genom varje våg. När marknaden förändras ändras även konkurrensen. Den som kan ta vara på den ökande mängd nforma on som smarta mätare alstrar kan bl en vnnare. Med vår lösnng kan du nte bara sänka d företags totala kostnader. Du kan framförallt se ll a du och dn konkurrensförmåga är bäst branschen. E smartare energval. Kontakta oss för mer nforma on tel: Besök vår hemsda: Powered by

8 8 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Energ December 2010 Vattenfall tror på vattnets styrka Kraftjätten Vattenfall tllhör Europas största spelare jakten på mer energ. Bolagets vattenkraft slpas tll fulländnng och vågkraftsparker ute havet kan bl nästa kraftkälla. Vattenkraft Text Sven Wettergrund Vattenkraft står för halva elförsörjnngen Sverge, sntt 70 terrawattmmar per år. Möjlgheten att det byggs fler större vattenkraftverk landet är mycket lten. Samtdgt är det svårt att få lönsamhet små kraftverk bäckar och åar. Den storskalga vattenkraften kommer fortsätta att vara ryggraden det nordska elsystemet, säger Lars Strömberg, chef för forsknng och utvecklng på Vattenfall. I stället handlar det om att krama ur mer kapactet ur de vattenkraftverk som redan fnns. Mnst to procent är fullt möjlgt över en toårsperod, säger han. Kraftverk efter kraftverk betas nu av sedan några år tllbaka. Investerngsportföljen är flera mljarder kronor. Energmängderna Älvkarleby kraftverk har tll exempel kunnat ökas med 15 procent. Ett sätt har vart att modernsera turbnerna och uppgradera styrsystemen. Vattenförngen och Dalälvens vatten hanteras effektvare. Bland annat har nloppstunnlar Sjöormen kan bl en vktg kraftkälla nom en snar framtd. och utloppstunnlar gjorts slätare. Dessutom lgger det förbättrngsarbetet att nte splla en massa vatten onödan. Vatten som man låter gå förb ett vattenkraftverk är en värdefull resurs som bara skckas ut havet. Det är mycket pengar om man bara kan förbättra bråkdelar av procent, säger han. Vatten som man låter gå förb ett vattenkraftverk är en värdefull resurs Ökat sug efter vågkraft Att kunna tygla energn vågkraften är en annan av Vattenfalls utmanngar. Ambtonen är att nom 10 tll 15 år starta kommersella vågkraftsanläggnngar. Vattenfall tog sna första steg mot kommersell vågkraft för fem år sedan. Omfattande analyser av ett trettotal teknker har genomförts. I dag återstår två lovande teknker med stor potental Europa. Ett första demonstratonsprojekt är planerat utanför Shetlandsöarna. Skotska Pelams Wave Power är med projektet. Atlantvågorna väster om Shetland har närmast dealska förutsättnngar för att kunna utvnna energ ur vågorna. Jämförelsevs har vattnen utanför Bohuskusten bara en tondel av energnnehållet. Lknar tunnelbanevagnar Teknken bygger på ett antal långa flytande rör, som rör sg takt med vågorna. Mellan de olka sektonerna stter generatorer som omvandlar kraften tll elektrctet. Det påmnner faktskt om hopkopplade tunnelbanevagnar även storleksmässgt. Vattenfall samarbetar också med rländska Wavebob om vågkraftsutrustnng det gemensamma företaget, Tonn Energy. Här rör det sg om två bojar hopbyggda som ett modernt långsmalt flöte där kraften uppstår mellan kropparna. Vågkraftverkens största utmanng är att de måste överleva många år vattnet. De ska både klara att ge energ vd låga vndhastgheter och små vågor och samtdgt klara våldsamma orkanvndar. Saltvatten och korroson är andra påfrestnngar. Dessutom är det svårt och dyrt att få land kraften från en vågkraftspark. Platserna v har valt ut är de bästa ur vågenergsynpunkt, men övrgt de värsta tänkbara. Man skulle nte ens drömma om att åka dt med båt, säger Lars Strömberg. Lars Strömberg, Vattenfall.

9 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Energ December Fjärrvärmen tar tllvara andras spll Fjärrvärme är vårt kanske mest flexbla och mljövänlga uppvärmnngssätt. Nu ökar även möjlgheterna för fjärrvärmeverken att producera bogas, som på skt kan ersätta fossla bränslen transportndustrn. Fjärrvärme Text Crstna Lefland Sverge var tdgt ute och började redan på 1950-talet att bygga fjärrvärmeverk för att ersätta otalga neffektva och mljöfarlga ndvduella pannor och skorstenar. Vssa fjärrvärmeverk producerar även el och då används överskottsvärmen från elproduktonen tll fjärrvärme. Det kalllas kraftvärme. I dag värms mer än hälften av alla fastgheter Sverge med fjärrvärme och allt fler länder utvecklar sna fjärrvärmenät efter svensk modell. Det fnns ett växande nternatonellt ntresse för fjärrvärme. Mljöfördelarna är ju oerhört stora och faktum är att man skulle kunna värma upp hela Europa med fjärrvärme som producerats enbart av spllvärmen från kontnentens kraftverk, säger Thore Sahln, ordförande för ntresseförenngen Svensk Fjärrvärme. Fossla bränslen utfasade De svenska fjärrvärmeverken har effektvt fasat ut olja och använder numera nästan uteslutande bobränslen tllverkade av avfall från exempelvs skogsbruk och jordbruk samt spllvärme från ndustrer. Detta har gjort att Sverge på endast två decenner har kunnat mnska sna koldoxdutsläpp med 20 procent, vlket enlgt Naturvårdsverket är den ensklt största Vår grundflosof är att ta vara på det som ngen annan vll ha och som annars hade gått tll spllo faktorn tll att Sverge når Kyotoprotokollets klmatmål. Vår grundflosof är att ta vara på det som ngen annan vll ha och som annars hade gått tll spllo. När väl nfrastrukturen fnns, med rör backen, kan fjärrvärmeverken anpassa sg tll nästan vlket bränsle som helst, säger Thore Sahln. I allt större utsträcknng tllverkar fjärrvärmeverken även bogas, som kan användas tll att producera el kraftvärmeverken. På skt kan denna bogas bl ett vktgt drvmedel för transportsektorn. V arbetar mot transportsektorn, som står nför många utmanngar omställnngen tll förnybara bränslen. Bogas är ett av de alternatv som är ntressant denna process och det gäller att stödja detta med rätt ekonomska styrmedel. Fler kraftvärmeverk En nackdel med fjärrvärme är att det krävs en hög täcknngsgrad för att det ska vara lönsamt att bygga nät. Fjärrvärmenäten är väl utbyggda områden med flerbostadshus de flesta kommuner, men det sker dag en förtätnng vllaområden. Det byggs också fler och fler kraftvärmeverk och man blr allt duktgare Thore Sahln, Svensk Fjärrvärme. på att ta tllvara spllvärme. Ett exempel är Göteborg, där hela staden dag värms med endast 15 procent råvara, resten är spllvärme som fjärrvärmeverken tar vara på, berättar Thore Sahln. När v mnskar vår användnng av råvara för uppvärmnng kan denna användas tll andra områden stället. Detta är en enormt spännande utvecklng, som ger enorma mljövnster, avslutar Sahln. KRAFTSAMLING FÖR FJÄRRVÄRMEBRANSCHEN. Ska v bygga ett hållbart samhälle krävs gemensamma nsatser. I september 2011 hålls de fyra mässorna Fjärrvärmemässan, Elma Fastghet, Elma Park & Golf och Elma Waste & Recyclng på en och samma gång. Arrangemanget nnebär en av tdernas största kraftsamlngar för fjärrvärme branschen. Förutom hallarna kommer utomhusområdet att användas och över 600 utställare väntas vsa upp sna erbjudanden. Mssa nte chansen att träffa besökare. Boka dn monter redan nu på eller rng FYRA MÄSSOR. EN MÖTESPLATS SEPTEMBER 2011, ELMIA, JÖNKÖPING. I dag kommer du andas n 15 kg luft se tll att det är den bästa! Eftersom v tllbrngar 85% av tden nomhus behöver v ett bra och hälsosamt nomhusklmat. Är det nte dags att börja tänka mer på vad v andas n; hemma, skolan och på arbetet? Swegon är en av Europas ledande leverantörer av bra och hälsosamma nomhusmljöer. V är specalserade på ntellgenta och energeffektva ventlatons och klmatprodukter och lösnngar för alla behov. V skapar världens bästa nomhusklmat för männskor och mljö.

10 10 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Energ December 2010 Ny kärnteknklag och världsledande planer för slutförvarng Den 1 januar får Sverge en ny kärnteknklag. Det nnebär att gamla reaktorer från och med årsskftet får ersättas med nya. I mars ansöker Sverge dessutom, som första land världen, om slutförvarng av radoaktvt avfall. Frågan många ställer sg är om kärnkraft åter håller på att bl rumsrent. Kärnkraft Text Chrstna B Wnroth I kärnkraftens barndom gjorde staten en kraftg satsnng med AB Atomenerg och Studsvketablerngen syfte att utveckla, bygga och drva kärnkraftsanläggnngar Sverge. Satsnngen ledde tll att tolv svenska reaktorer, med svensk teknolog och nslag av amerkanskt kunnande, byggdes. De reaktorer som dag fnns Sverge är en blandnng av gamla Aseaoch Westnghousereaktorer. Satsnngen då Sverge skulle ge sg n atomåldern ledde tll att Sverge på 60-talet låg kärnkraftsforsknngens framkant. Reaktorer byggdes och de personer som var med under uppbyggnaden, från både KTH, Chalmers, AB Atomenerg och Asea Atom, rekryterades n tll kärnkraftverken, säger Lennart Bllfalk, ordförande Svenskt Kärnteknskt Centrum, SKC. Efter denna stora satsnng kom folkomröstnngen med ett beslut om att avveckla kärnkraften. Sverge hamnade ett besvärlgt läge där kärnkraftens varande hamnade nom parantes. Intresset för ämnet, och forsknngspengar tll området, torkade ut. På landets nsttutoner tappades kompetensen samband med pensonsavgångar. Detta hade kunnat leda tll en besvärlg Lennart Bllfalk, ordförande Svenskt Kärnteknskt Centrum. stuaton för den exsterande kärnkraften Sverge om nte SKC bldats genom en sammanslutnng av kärnkraftsntressenter. För trots ett nej folkomröstnngen skulle kärnkraftverken drvas vdare för en väsentlg td framåt. SKC:s uppdrag blev att skaffa fnanserng för att hålla gång centrala forsknngsområden som reaktorfysk, reaktorteknolog och kärnkem. Ny kärnteknklag I dag har trenden vänt och ntresse för kärnkraft och kärnteknska utbldnngar ökar. Långsktgt skulle v behöva komma tllbaka tll att kärnkraften är en del av svensk energforsknng. Under lång td har kärnkraften nte fått några statlga pengar alls, utan man har förväntat sg att ndustrn ska ta hand om den bten. Den 1 januar 2011 träder dock en ny kärnteknklag kraft som tllåter att en ny reaktor kan ersätta en gammal, om ndustrn anser det lönsamt. Antalet reaktorer får dock aldrg överstga nuvarande antal. Nästa steg utvecklngen borde vara att kärnkraft kommer med de natonella forsknngsprogrammen. Det är märklgt att den nuvarande, och kanske också framtda kärnkraftproduktonen, nte fnns med statens energforsknngsprogram. Med sktet nställt på nya kärnkraftverk kommer behovet av att utblda männskor SKB:s metod bygger på tre barrärer: det svenska urberget, en buffert av bentontlera och en kapsel med en nsats av segjärn med ett skyddande hölje av fem centmeter ren koppar. Långsktgt skulle v behöva komma tllbaka tll att kärnkraften är en del av svensk energforsknng tll kärnkraftndustrn, och nte mnst på myndghetssdan, att öka. V behöver en svensk energpolcy där kärnkraften är en del av energpoltken för att klara av energförsörjnngen, uppnå klmatmålen och avveckla fossla energkällor. Därför behöver v en debatt samhället där v tllsammans funderar krng kärnkraftens roll energfrågan, säger Bllfalk. Mlstolpe för avfallshanterng De svenska kärnkraftverken genererar kontnuerlgt radoaktvt avfall. Enlgt vllkorslagen från 1977, som numera ngår kärnteknklagen, är det kärnkraftsbolagens ansvar att hantera avfallet på ett säkert sätt. För att klara den uppgften gck kärnkraftsbolagen på 70-talet samman och bldade Svensk Kärnbränslehanterng, SKB, som gavs uppdraget att ta hand om allt radoaktvt avfall från de svenska kärnkraftverken. I mars 2011 planerar SKB att lämna n sna ansöknngar tll Strålsäkerhetsmyndgheten och Mljödomstolen om att få bygga ett slutförvar Forsmark för använt kärnbränsle. Om ansökan faller god jord kan byggandet av kärnbränsleförvaret startas 2015 och tas bruk Att mars kunna lämna n ansöknngarna om slutförvarng Forsmark är en mlstolpe vår verksamhet och en produkt av mer än 30 års forsknngs- och utvecklngsarbete säger Claes Thegerström, vd för SKB. Först världen Den svenska ansökan om slutförvarng är världens första för använt bränsle och högaktvt avfall. Denna framskjutna poston har Sverge enlgt Thegerström 70-talets ntensva kärnkraftsdebatt att tacka för. Ur dskussonerna nför folkomröstnngen föddes både vllkors- och kärnteknklagen som båda mycket tydlgt beskrver ndustrns ansvar för att genomföra alla åtgärder som behövs för att kunna ta hand om det avfall som genereras vd kärnkraftsreaktorerna. Lagen gav kärnkraftsndustrn en mycket stark njekton tll att drva programmet framåt och åstadkomma resultat. Anläggnngen Forsmark ska kunna ta emot allt avfall som produceras vd de

11 Framtdens Energ December SÅ AVANCERAD ATT DET ÄR ENKELT. HUR ÄR DET MÖJLIGT? NIBE F1245 BERGVÄRMEPUMP NIBE F1245 är effektvare än sna föregångare och ger dg kontroll över uppvärmnngen genom en revolutonerande användarvänlghet. Det gör att du på ett begrplgt sätt kan ta kontroll över dn uppvärmnng. Intutv och sparsam Nyskapande dsplay och enkla menyer gör att du smdgt kan styra förbruknng och överblcka exempelvs drfttd, eller skapa egna, personlga nställnngar. Det nnebär både sänkt energkostnad med upp tll 80% och mnskad koldoxdpåverkan! svenska kärnkraftverken. Det nnebär en lagrngskapactet av totalt ton använt bränsle som ska förvaras kopparkapslar. SKB arbetar efter en specell metod för slutförvarng av det använda kärnbränslet. Metoden kallas för KBS-3 och bygger på tre skyddsbarrärer. Det använda kärnbränslet ska först kapslas n koppar. De täta kopparkapslarna ska sedan placeras urberget på crka 500 meters djup, nbäddade bentontlera. När deponerngen är klar försluts tunnlar och bergrum. Många länder har problem med att få förtroende för verksamheten och få stöd hos lokalpoltker och lokalbefolknng. I Sverge har v ett starkt läge där 80 procent av befolknngen Östhammar, och även Oskarshamn där en nkapslngsanläggnng kommer att byggas, ställer sg postva tll den här typen av etablerng. Det är unkt ett nternatonellt perspektv och resultatet av ett sedan 90-talet mycket långsktgt arbete där man vart noggrann med att kommuncera och dryfta frågeställnngar krng avfallshanterngen. Plats för mer avfall Ansökan avser också en nkapslngsanläggnng Oskarshamn, där bränslet läggs kapslar för att sedan vattenvägen skeppas upp tll Forsmark för slutförvarng. I dag fnns bränslet SKB:s mellanlager Oskarshamn. Då kapslarna väl ska skeppas väg läggs de transportbehållare med flera decmeter Claes Thegerström, vd Svensk Kärnbränslehanterng. Foto: SKB/Curt-Robert Lndqvst tjocka stålväggar, vlket gör att strålnngen dämpas och kapslarna kan hanteras, varefter de åtta åt gången fraktas väg. I Forsmark transporteras behållarna med specalfordon tll slutförvarngsplatsen där de sänks ner tunnlar. Den typen av teknk har v tllämpat sedan mtten av 80-talet och används när v dag hämtar upp bränsle från Rnghals och Forsmark. Ett framtda avfall från generaton IV-reaktorer kan komma att förändra mängden och sammansättnngen av avfallet, men nte hur det förvaras. Då den nya kärnteknklagen tllåter uppförande av nya reaktorer, som ersättnng av en gammal, kan det komma att generera mer avfall. Detta eftersom nya reaktorer sannolkt kommer att vara större än den som tas ur bruk. När det gäller slutförvarng skulle v behöva göra en ny ansökan för att utvdga förvarngsvolymerna, eftersom den nuvarande ansökan bara gäller för de befntlga reaktorerna. Däremot är bedömnngen att det fnns plats att förvara ytterlgare avfall Forsmark, fastslår Claes Thegerström. Svenska kärnkraftverk Foto: Vattenfall.se Det fnns tre kärnkraftverk Sverge som producerar el: Forsmark, Rnghals och Oskarshamn. Sammanlagt har dessa kärnkraftverk to reaktorer. Barsebäcks båda reaktorer stängdes 1999 respektve 2005 tll följd av poltska beslut. I Sverge svarar kärnkraften för ungefär hälften av vår elförsörjnng eller drygt 60 TWh (mljarder klowattmmar). Effektv Du får allt varmvatten du behöver när det behövs; ny teknk med hög effektvtet ser tll att förråden alltd är fyllda. Smdg kompletterng Smart desgn ger dg möjlghet att utöka med de tllbehör du tycker behövs just dtt hushåll, exempelvs ventlatonsenhet eller poolvärme. Allt styrs va värmepumpen och du behåller dessutom de rena, snygga lnjerna. Ljudet av tystnad NIBE F1245 är byggd för att låta så lte som möjlgt, med bland annat ljudsolerad kyldel och kraftgt reducerade resonansnvåer. Det betyder att du hör tystnad, snarare än ett svagt ljud. Läs mer om våra bergvärmepumpar på

12 12 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Energ December 2010 Smart så n Norden Sverge och övrga Norden lgger framkant nom smart energutvecklng. Det vsar en stude som revsons- och rådgvnngsföretaget Ernst & Young genomfört. När övrga världen lgger startgroparna och pratar om att nföra smarta mätare, rustar Sverge redan för nästa steg. Energutvecklng Text Chrstna B Wnroth Rapporten Smart så n Norden har tllkommt som en uppföljnng på Ernst & Youngs globala Smart-rapport Seeng Energy Dfferently, där det framkom att det svenska smarttåget redan passerat resans första anhalt med nförandet av smarta mätare. Den nordska studen baseras på ntervjuer med ett 30-tal aktörer nom energbranschen. Rapporten vsar att det råder en förvrrng krng smartbegreppet, men också att förståelsen har ökat takt med att dskussonerna krng smart grds kommt gång. I början talade man om huvudkomponenterna smart: ntellgenta nät, smarta mätare och smarta hem. Nu används smartbegreppet en vdare bemärkelse och syftar på det energeffektva system som optmerar användnngen av fluktuerande energslag, som vnd och I dag vll kunden nte engagera sg så mycket sn elförbruknng. Däremot vll alla spara pengar och ha det bekvämt sol, och även möjlggör en medveten och energsnål elanvändnng, säger Sofe Mannerstråle, ansvarg för energsektorn nom Ernst & Youngs konsultverksamhet. Smart kommer att påverka hela värdekedjan branschen och Ernst & Young betraktar förändrngen som en evoluton. Ingen enmansföreställnng För att ta smart tll nästa fas behövs tydlga nctament. Ett dlemma är att nvesterngarna och ntäkterna nte kommer att tllfalla samma part. Nätbolagen kommer att stå för den tunga nvesterngen nfrastruktur medan elhandelsbolagen och producenterna kammar hem vnsterna. Därför behövs subventoner och ett regelverk som tar hela värdekedjan beaktande och skapar nctament för den smarta utvecklngen. Den avgörande frågan för att få smartsamhället spnn går tllbaka tll kunden. I dag vll kunden nte engagera sg så mycket sn elförbruknng. Däremot vll alla spara pengar och ha det bekvämt och få postva upplevelser. Det företag som lyckas paketera ett erbjudande som kunden engagerar sg, och vll betala för, kommer att bl marknadens vnnare. För att skapa och kommersalsera kundnyttan, men även före att koppla upp hushållen och applkatonerna mot det smarta nätet, kommer energbolagen att behöva nleda samarbeten med aktörer från andra branscher som telekom, teknkutvecklngsföretag och tllverkare av konsumentprodukter. Den stora utmanngen för många energbolag är att skapa samarbeten under nnovatonsfasen. Smart är ngen enmans- Smart är ngen enmansföreställnng. För att få spnn på verksamheten krävs en tydlg reglerng och samarbete, säger Sofe Mannerstråle, ansvarg för konsultverksamheten nom energsektorn på Ernst & Young. föreställnng. För att lyckas gäller det att knyta tll sg rätt partners rätt td. Det här är bara början på en resa där v kommer att se branschöverskrdande strategska partnerskap och nya affärsmodeller växa fram. Den som lyckas med detta kommer att vara först ut med ett menngsfullt erbjudande tll kunden och bl vnnaren nom smart, fastslår Sofe Mannerstråle. Det optmala ljuset för energ och mljö Spar upp tll 80% energ FÖRE EFTER Solljus producerar och säljer marknadens bästa och mest energbesparande belysnng för ndustr, sportanläggnngar, lantbruk, gatubelysnng mm. Kombnera ett överlägset ljus med lägre energkostnad tack vare vår unka konstrukton. Tel:

13 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Energ December Lyckat energsamarbete över kommungränserna En vktg del Energmyndghetens arbete med att göra energfrågan tll en del av samhällsutvecklngen är programmet Uthållg kommun. Detta unka samarbete nvolverar mer än en femtedel av landets kommuner. Uthållg kommun Text Clas Lewerentz Energfrågor fnns de flesta delar av en kommuns verksamhet. Kommunerna är därför en vktg aktör för att uppnå en hållbar energanvändnng. Energmyndghetens program Uthållg kommun är ett unkt samarbete med mer än en femtedel av landets kommuner. På myndghetens ntatv genomfördes programmet som ett plotprojekt tllsammans med fem kommuner landet. Syftet var bland annat att utveckla de lokala aktörernas arbetssätt och bredda kunskapsbasen nom energområdet. Lärdomar från plotprojektet låg sedan tll grund för utformnngen av den fortsatta programverksamheten. Det blev ett större gensvar än vad v hade räknat med. Hela 66 kommuner vlle vara med det fortsatta samarbetet. Så uppdraget har vuxt fort under den andra etappen. Regerngen har också kommt med ett energeffektvserngsstöd tll kommuner och landstng för att fler ska få möjlghet att fokusera på energfrågorna, berättar Mara Stenbach Lndgren, ansvarg på Energmyndgheten för Uthållg kommun och det nya energeffektvserngsstödet. Erfarenhetsutbyte nätverk Energmyndgheten ansvarar för Uthållg kommun genom att bdra med expertkunskap och nätverksbyggande. Nätverken fungerar som kunskaps-, nformatonsoch erfarenhetsutbyte specfka frågor mellan kommuner, Energmyndgheten och övrga deltagare. Målsättnngen är att ntegrera energ- och klmatfrågorna alla beslut som fattas nom kommunen. Samarbetet sker nom olka temaområden, exempelvs hur kommunen kan drva ett framgångsrkt strategskt arbete krng energeffektvserng fastgheter. Ett annat temaområde som har fått stort genomslag rör tunga, långsktga planerngsfrågor. Det kan röra allt från hur man planerar kommunen tll hur man ntegrerar transportplanerng stadsplanerngen, berättar Mara Stenbach Lndgren. Bra organsaton avgörande Den ensklda kommunen väljer, äger och drver sna egna konkreta aktvteter nom Uthållg kommun, förklarar hon vdare. Det är kommunens egen vlja och drvkraft som avgör hur lyckat deltagandet programmet blr. Många jobbar väldgt bra med energfrågorna. Hos dem som deltar programmet har det ju funnts en vljenrktnng redan från början med en poltskt Mara Stenbach Lndgren, Enhetschef Uthållg kommun, Energmyndgheten. förankrad avsktsförklarng. Utmanngen är att få en bra organsaton så att nte frågorna faller mellan stolarna. Det är vktgt att nå ut med rätt nformaton tll de tjänstemän förvaltnngarna som har hand om beslut olka vktga skeden, tll exempel upphandlare, så att det ställs relevanta mljökrav nför ett upphandlngsbeslut som kanske avgör för flera år framöver. Den nuvarande etappen av Uthållg kommun sträcker sg fram tll år Många kommuner vll fortsätta samarbetet någon form. V tror väldgt mycket på det här konceptet, att jobba ett starkt nätverk med en stor aktör som kan hålla hop nätverket. Regerngen lämnar besked senare december. Då vet v om det blr någon fortsättnng. Energeffektvserngsstöd Regerngen satsar även på att förstärka det lokala och regonala energ- och klmatarbetet landet genom att ge statlgt stöd tll kommuner och landstng som arbetar strategskt med energeffektvserng. Alla kommuner och landstng som åtar sg att arbeta aktvt med energeffektvserng erhåller ett årlgt ekonomskt stöd som söks hos Energmyndgheten. Totalt avsätts 99 mljoner kronor per år ett femårgt energeffektvserngsprogram för peroden Resultatet är mycket lyckat. I stort sett alla kommuner och landstng har sökt redan första året, berättar Mara Stenbach Lndgren. V tror väldgt mycket på det här konceptet, att jobba ett starkt nätverk som kan hålla hop nätverket ELCERTIFIKATS- DAGEN 13 januar, Teknska Museet, Musevägen 7, Stockholm Läs mer på: PELLETS 2011 FÖR 17:E ÅRET I RAD! Konferens, utställnng och studebesök 1-2 februar Falkenberg Läs mer på: Boenerg nu Sverges största energslag! Arrangerat av: Sponsor: Medarrangör: Arrangerat av:

14 Denna tematdnng är en annons från NextMeda 14 Mats Holmqvst, Svensk ventlaton: Framtdens Energ December 2010 V kan halvera energförbruknngen För Svensk ventlaton står klmatfrågan högst upp på agendan. Med befntlg teknk kan v halvera energförbruknngen svenska byggnader, säger Mats Holmqvst, ordförande Svensk ventlaton. Energoptmerng Text Chrstna B. Wnroth 38 procent av all energ förbrukas våra byggnader, en tredjedel därav är kopplad tll ventlatonsfrågor. Men med befntlg teknk kan förbruknngen halveras. Den stora potentalen för energoptmerng fnns det befntlga byggnadsbeståndet. De största besparngarna fnns att göra fastgheter som rymmer allt från kontor tll vård- och utbldnngslokaler. Genom att tllläggssolera, byta fönster samt se över belysnng och ventlaton kan v enkelt halvera den totala förbruknngen, säger Mats Holmqvst. Httlls har flerbostadshusen lyfts fram som ntressanta objekt för energoptmerngsåtgärder. Det är sg glädjande och ett steg rätt rktnng. Nästa steg vore att nkludera övrga byggnader och tänka energbesparng över hela lnjen. Om man skulle jämföra energbesparngen med blar, skulle man behöva ställa av personblar Tttar v på ventlatonsbten är potentalen nte så stor bostadshus, utan större andra byggnader. Men eftersom det är dags för renoverng av mljonprogrammen stannar debatten ofta där, det är olycklgt. Den stora utvecklngspotentalen för att begränsa energförbruknngen och bdra tll att uppnå klmatmålen, fnns det övrga fastghetsbeståndet. En poltsk fråga Varje år nstallerar våra medlemsföretag ny ventlatonsutrustnng runt om landets byggnader. Ett arbete som kraftgt bdrar tll att sänka energförbruknngen. Om man skulle jämföra energbesparngen med blar, skulle man behöva ställa av personblar varje år för att komma upp samma sffra. Den sffran skulle kunna dubblas om det blev fart på nvesterngarna. Tyvärr är det svårt att få gehör för de energbesparngar som kan göras. Många fastghetsägare har nte tllräcklgt med kunskaper för att nse fördelarna med att För klmatets skull borde energbesparngsåtgärder stora fastgheter tas på allvar av poltkerna, säger Mats Holmqvst, ordförande Svensk ventlaton. nvestera energbesparngsåtgärder. Inte heller har poltker vsat ntresse för att understödja nvesterngstakten, men för klmatets skull borde frågan lyftas högre upp på agendan. I en energeffektv byggnad, där ventlaton och belysnng setts över, är nomhusklmatet dessutom bättre. Det betyder att männskor mår bra och att arbetseffektvteten är högre, jämfört med en fastghet med dålg ventlaton. Forsknng har dessutom vsat att bra ventlaton mnskar antalet sjukdagar hos de anställda. Det sn tur ger nöjdare hyresgäster och mer attraktva fastgheter, fastslår Mats Holmqvst. Värmepumpar bryter ny mark Om fem år kan det fnnas närmare 1,4 mljoner värmepumpar nstallerade svenska bostäder, de flesta småhus. Nu sktar branschen n sg på större fastgheter. Värmepumpar Text Sven Wettergrund Fler än vartannat småhus använder värmepump dag. Öknngstakten lgger på nstallatoner per år. Här har bergvärmepumpen haft en enorm marknadstllväxt de senaste to åren. Bara år har försäljnngen ökat med to procent. V har sett att ROT-avdragets utformnng har gjort att fler väljer att nvestera bergvärme, snarare än luft-vattenvärmepumpar där v ser en nedåtgående trend, säger Martn Forsén, vd på Svenska värmepumpförenngen. Snabb återbetalnng Investerngskostnaden för bergvärme är relatvt hög. Rksprset för en normalnstallaton en vlla lgger dagsläget på kronor. Men Martn Forsén räknar med att återbetalnngstden på nvesterngen kan nås nom fem tll sju år. Den här typen av värme täcker normalt 95 procent av värmebehovet för en vlla. V märker nu att framgångarna på vllasdan har smttat av sg Uppstckaren är luft-luftvärmepumpar som har haft en försäljnngsöknng på 30 procent år. Den är förhållandevs bllg nköp och dealsk för hus med drektverkande elradatorer. Bergvärmen kräver vattenburna element. Teknken med värmepumpar greppar nu också tag kommersella fastgheter och flerbostadshus. V märker nu att framgångarna på vllasdan har smttat av sg. Bara Stockholmstrakten har antalet nstallatoner ökat med 50 procent år. Vsserlgen från låga nvåer, men det vsar hur tendensen är, säger han. Fler än vartannat småhus använder värmepumpar dag. Och ngentng tyder på att det skulle bl sämre framtden, säger Martn Forsén. Tuff konkurrent Den tuffaste konkurrenten är fjärrvärmen. Samtdgt är fjärrvärmeprserna som högst storstäder. Martn Forsén menar att med nuvarande fjärrvärmekostnader går det att kapa 30 procent av drftkostnaderna Stockholm med hjälp av värmepumpar. En annan orsak som kan gynna värmepumpar fastgheter är kommande hårdare krav på energanvändnng nybyggda hus. Dessutom upplever han att EU:s nya så kallade ekodesgndrektv, som ställer krav på energeffektvtet från tllverkarnas sda, är en ytterlgare draghjälp. Bland annat ska energeffektvtet jämföras mellan olka värmepannor, solfångare och värmepumpar samt olka kombnatoner. Det framgår väldgt tydlgt att värmepumparna är det energeffektvaste systemet, säger Martn Forsén. Totalt fnns det runt 800 nstallatonsföretag landet som utför nstallatoner av värmepumpar. Det totala försäljnngsvärdet beräknas uppgå tll 8 mljarder kronor år.

15 NU ÄR DET BEVISAT! HÖGST TEMPERATUR- VERKNINGSGRAD E N E R G OCH BÄST ÅRLIG I N G * I B E S P A R * *Enlgt Energmyndghetens provnng februar 2010 för jämförbara FTX-aggregat. Provnng av temperaturverknngsgraden har mätts vd luftflödet 45 lter/sekund, lämplgt för hus på 130 m². Heru 90 T EC 2 är det effektvaste energåtervnnngsaggregatet på marknaden* VI GJORDE DET DÅ... Redan år 2001 belönades vårt aggregat Heru 50 S med ett 1:a prs Statens Energmyndghets tävlng för energåtervnnngsaggregat. Våra energåtervnnngsaggregat HERU ger ett hälsosamt nomhusklmat och uppvärmnngskostnaderna mnskar. HERU återvnner upp tll 86% av den energ som annars går förlorad. Både tll- och frånluften fltreras med F7-flter. HERU förhndrar även torr nomhusluft....nu ÄR DET DAGS IGEN! Vårt nya energåtervnnngsaggregat HERU 90 T EC 2 med EC-motorer har den högsta temperaturverknngsgraden, och med lågt SFP (Specfc fan power) ger det den lägsta årlga energanvändnngen enlgt Energmyndghetens provnng februar 2010 för jämförbara FTX-aggregat. Alla våra HERU-modeller fnns med EC-motorer. Box 54, Avesta. Tel

16 16 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Energ December 2010 Vndkraft ger ndustr- och exportmöjlgheter Sverge bör utnyttja samarbetsmekansmerna EU:s förnybarhetsdrektv. Det kan ge både en ndustrell utbyggnad och en exportmarknad för grön vndkraftsel, menar Svensk Vndenergs vd, Annka Helker Lundström. Vndkraft Text Clas Lewerentz För Sverges del nnebär förnybarhetsdrektvet att förnybara energkällor ska stå för mnst 49 procent av landets energanvändnng år För att kunna nå det målet behövs mer vndkraft. Det fnns också andra goda nctament för en utbyggnad av vndkraften Sverge, resonerar Annka Helker Lundström. Sverge är nte ensamma längre utan en del utav Europa. V är sammanbundna med det europeska elnätet och elproduktonen ute Europa där det fnns väldgt mycket fossl kraft. Om Sverge får ett överskott av förnybar el så kan v sälja den tll andra länder nom EU. Det nnebär exportntäkter. Om projektet dessutom lgger nom ramen för EU:s samarbetsmekansmer nnebär det att andra länder bekostar vår utbyggnad. Samtdgt bdrar v tll att reducera de fossla utsläppen Europa. 20 procent av energkonsumtonen år 2020 ska komma från förnybara källor samarbetsmekansmerna EU:s förnybarhetsdrektv. För att uppnå sna natonella åtaganden kan en EU-medlemsstat ngå avtal med en annan medlemsstat om att köpa eller sälja ett förnybart värde förhållande tll den egna statens åtagande. Här har v en konkurrensfördel gentemot andra EU-länder eftersom produktonskostnaden för vndkraft är låg Sverge. Om v kan utnyttja samarbetsmekansmerna så är det andra länder som betalar utbyggnaden medan Sverge tllskansar sg fördelarna utav det ekonomskt. V kan få både en ndustrell utbyggnad och en exportmarknad. Därför är det vktgt att regerngen ger Energmyndgheten uppdrag att förhandla fram samarbetsprojekt så att Sverge kan börja jobba den här rktnngen. Olycklgt försvarsbeslut Då kostnaderna är bland de lägsta världen har Sverge ovanlgt goda förutsättnngar att producera el från vndkraft. Detta förutsätter dock att vndkraften kan sättas upp där det blåser mycket. I våras nförde Försvarsmakten ett temporärt förbud för all ny vndkraft nom en rade på 40 km från samtlga mltära flygplatser landet. Beslutet nnebär att en yta lka stor som Danmark undantas vndkraft. Uppemot vndkraftverk med nvesterngar på Annka Helker Lundström, vd för den svenska vndkraftsbranschens paraplyorgansaton Svensk Vndenerg. över 25 mljarder kronor hotas. Inom EU är det bestämt att 20 procent av energkonsumtonen år 2020 ska komma från förnybara källor. Regerngens mål för Sverge är 50 procent, varav vndkraftens bdrag förväntas bl stort. I ljuset av detta är försvarets agerande ytterst olycklgt, säger Annka Helker Lundström och tllägger: Energmyndgheten har pekat ut knappt två procent av Sverges yta som rksntresse för vndbruk. Vår gransknng vsar att mellan 7 och 29 procent av stoppområdena de berörda länen är utpekade som rksntresse för vndbruk. Därför är det vktgt att regerngen låter en oberoende part göra en samhällsekonomsk bedömnng och oberoende analys av Försvarsmaktens beslut. Stark konkurrensfördel Annka Helker Lundström ser stora möjlgheter för svensk vndkraft när det gäller Sverge har stor potental för utbyggnad av landbaserad vndkraft och befnner sg fortfarande ett tdgt utvecklngsskede. Utmanngarna är att få folkopnonen med sg och undvka överrasknngar, säger Mark Porter, vd för E.ON Vnd Nordc. Stor tllväxtpotental för vndkraft på land Vndkraft Text Clas Lewerentz E.ON är ett av världens största prvatägda energföretag och en mycket aktv vndkraftaktör på den nordska marknaden. Globalt reser företaget just nu storleksordnngen två nya vndkraftverk per dygn. En fjärdedel av nvesterngarna elprodukton går tll förnybar energ och den största delen läggs på vndkraft. E.ON är en ledande aktör nom havsbaserad vndkraft och står för 40 procent av Europas nstallerade vndkraftskapactet tll havs Företaget bygger även ut Sverge, men här handlar det om landbaserade kraftverk. Vår målsättnng är att vara en av de Mark Porter, vd, E.ON Vnd Nordc. tre största aktörerna på vndkraftsdan Norden de kommande åren. För närvarande har v 52 MW vndkraft under konstrukton Sverge. Under 2010 har v också åtagt oss att bygga 207 MW Danmark, berättar Mark Porter. Lten marknad som växer Sverge är dag en av E.ON:s mnsta marknader fråga om storlek, men har samtdgt en av de största tllväxtpotentalerna vad beträffar landbaserad vndkraft, framhåller Mark Porter. I det avseendet är det defntvt en stor marknad. Sverge är stort med många landområden där det är möjlgt att bygga lönsamma vndkraftverk. Det fnns också utmärkta lägen för havsbaserad vndkraft och v tttar även på sådana alternatv, men den typen av satsnngar är relatvt kostsamma för närvarande. Den landba- serade vndkraften är mer kostnadseffektv dag. Det är många faktorer som gör Sverge tll en fördelaktg marknad för vndkraft. Mark Porter räknar upp ett bra kraftlednngsnät, en väl fungerande certfkatmarknad och en relatvt kort tllståndsprocess. Men alla slags projekt där du gör långsktga nvesterngar så vll du undvka överrasknngar, som exempelvs Försvarsmaktens beslut att stoppa vndkraft runt alla mltära flygplatser landet. Sådant skapar osäkerhet. För vår egen del så har v nte påverkats någon större utsträcknng av beslutet, men överrasknngar av det här slaget kan lägga hnder vägen. Opnonsbldnng vktg En annan vktg utmanng är att underhålla allmänhetens postva nställnng tll vndkraften. De flesta är postva tll vndkraft, men v måste tänka på att nte ta detta för gvet utan v måste De flesta ständgt arbeta på att få männskor att stödja en utbygg- är posnad. När jag tttar på den allmänna debatten dag så möter jag en del ståndpunkter som nte alltd är saklga eller faktabaserade. I takt med att vndkraften växer landet måste v påmnna männskor om att detta är en väldgt postv utvecklng betydlgt bättre än de andra energalternatv som är tllgänglga dag. På skt måste v nå ut med denna ståndpunkt så att männskor förstår stuatonen stort och nte låser sg vd ensdga ståndpunkter som att vndkraft är bullrgt eller kostsamt. Rent generellt tycker jag att trenden går mot en allmän acceptans, avslutar Mark Porter. tva tll vndkraft, men v måste tänka på att nte ta detta för gvet

17 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Energ December Fokuserat arbete för hållbar energanvändnng De senaste åren har det uppstått en helt ny acceptans för frågor krng hållbar energanvändnng Sverge, vlket underlättat arbetet för en mer energeffektv utvecklng. Detta märks nte mnst på byggmarknaden, där allt fler projekt och ntatv nu ntroduceras. Energeffektvserng Text Sandra Ahlqvst Att forska och bygga långsktgt nnebär mer än att Sverge ska få en hållbar energutvecklng Inom energområdet, lksom nom nfrastruktur, gäller det att lgga före utvecklngen när man planerar och bygger nytt. Tomas Berggren, ansvarg för energeffektvserng byggnader på Energmyndghetens enhet för ndustr och byggnader, anser dock att energns framtd är en svår fråga samtdgt som det är en härlg utmanng att bdra tll och främja utvecklngen mot ett hållbart energsystem. V är så otrolgt beroende av energ och för att v ska klara utvecklngen framöver gäller det att planera många år förväg. Sverge har högst andel förnyelsebar energ EU, men det fnns fortfarande en stor teknsk och ekonomsk potental för en effektvare energanvändnng, samtdgt som andelen förnyelsebar energ kan öka, anser han. Både regerngen och EU har satt upp mål för energutvecklngen, som dels handlar om en mnsknng av energanvändnngen och dels handlar om att utvecklngen måste röra sg mot mer förnyelsebar energtllförsel. På flera områden har lagstftnngen skärpts samtdgt som satsnngar för att främja utvecklngen har ökat. Energmyndgheten arbetar främjande och verkar för att påskynda ny teknk bland annat genom olka teknkupphandlngar där v, tllsammans med köparna, KBAB:s punkthus, Seglet, är byggt med en supersolerad fasad, vlken tllsammans med andra byggnadsteknska detaljer gör att huset under normala förhållanden nte kräver någon uppvärmnng alls. Huset är därmed oerhört energeffektvt. Foto: KBAB ställer krav på funktoner och tllvägagångssätt som lgger lnje med en hållbar energutvecklng, berättar Tomas Berggren. Skaffa mer kunskap Arbetet mot en förändrad energanvändnng är ofta komplext och måste utföras på flera olka nvåer. Teknkutvecklng, plothandläggnngar, forsknng och demonstratoner krng olka projekt är därför alla vktga beståndsdelar för att befästa utvecklngen. Mycket av vårt arbete handlar om att skaffa sg kunskap om vad nästa steg är, vlka konsekvenser det kan nnebära och vad som slutänden är lönsamt både ekonomskt och mljömässgt. Därför sysslar v mycket med åtgärder krng nformaton och projekt samarbete med olka målgrupper, där v tllsammans tar fram ny teknk och forsknng. Ett av Energmyndghetens uppdrag är att främja en utvecklng så att rksdagens mljömål att halvera energanvändnngen byggnader tll 2050 nås och nom ramen för det drvs många projekt krng ombyggnatoner av bland annat sjukhus, skolor, kontor och bostäder. Att forska och bygga långsktgt nnebär mer än att Sverge ska få en hållbar energutvecklng. V befnner oss en oerhört svår stuaton globalt där kol, olja och gas står för crka 80 procent av all energ och den sffran ökar. V har möjlgheten att vsa vägen för andra länder och föregå med gott exempel. Det handlar bara om att bestämma sg, fastslår Tomas Berggren. Innovatva teknklösnngar SABO, Sverges Allmännyttga Bostadsföretag, arbetar på stt håll med att energeffektvsera bostadsmarknaden. De kommunala bostadsföretagen har starkt fokus på energfrågor och 101 av SABO:s medlemsföretag har antagt en gemensam målsättnng om energ, kallad Skånentatvet. Målet är att mnska energanvändnng- Tomas Berggren, Energmyndgheten. Kurt Elasson, vd för SABO. en med 20 procent fram tll Dessutom arbetar företagen aktvt för en hållbar energanvändnng. Däremot har v bekymmer med upprustnngen av mljonprogrammet renoverngar kommer nte att mnska energanvändnngen den utsträcknng som poltkerna tror, åtmnstone nte med de ekonomska förutsättnngar som fnns, säger Kurt Elasson, vd för SABO. Tllsammans med Energmyndgheten arbetar SABO för att få fram mer kostnadseffektva metoder för Foto: Energmyndgheten att mnska energanvändnngen, bland annat genom teknkupphandlngar. En av dessa är ett projekt om värmeåtervnnng, där två nnovatva lösnngar ska nstalleras sju provhus. Systemen ska utvärderas under ett år och först därefter utses en vnnare. SABO är också med och drver teknkupphandlngar för ratonella tlläggssolerngar och system för ndvduell mätnng, berättar Kurt Elasson. Msslyckade energdeklaratoner SABO har länge drvt en lnje om att dela n energdeklaratonerna två tydlga steg, där steg ett nnebär en deklaraton av byggnadens energanvändnng och steg två att besktnng endast görs de byggnader där det fnns stor potental för att mnska energanvändnngen. Detta skulle leda tll färre men kvaltetsmässgt bättre besktnngar och åtgärdsförslag. Tyvärr har Boverket valt att nte gå på vår lnje och energdeklaratonerna har stället blvt ett mycket kostsamt msslyckade. För att drva energeffektvserngen vdare måste det första hand bl en bättre balans mellan upplåtelseformernas ekonomska vllkor. V föreslår därför tll exempel nförandet av låg moms på hyror och slopad fastghetsskatt för hyresrätter, avslutar Kurt Elasson MAJ 2011 KALMAR Nätverket för Vndbruk HÄR MÖTS NÄRINGSLIV OCH OFFENTLIG SEKTOR FÖR 8:E ÅRET I RAD

18 18 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Energ December 2010 Svensk ndustr energeffektv Den svenska ndustrn lgger frontlnjen när det gäller att mnska energanvändnng och skadlga utsläpp. Effektva processer, återanvändnng av restprodukter och detaljerade kontrollsystem är några av faktorerna bakom det framgångsrka mljöarbetet. Energ och klmat Text Crstna Lefland På SCA har energ- och klmatfrågorna legat fokus många år. Ett av de mål man nu arbetar för är att mnska utsläppen av växthusgaser med 20 procent mellan 2005 och Ett vktgt redskap är ett omfattande resursoch mljölednngssystem, där så gott som all energanvändnng, transporter och utsläpp redovsas detalj och är tredjepartsverferade. Ett kvtto på att arbetet är framgångsrkt är att SCA nylgen utsågs tll bästa svenska företag koldoxdredovsnng av den stora klmatundersöknngen Carbon Dsclosure Project. V har stenkoll på hela produktonsledet och redovsar upp tll 99 procent av energanvändnngen. V vll veta att varje krona som satsas på mljöförbättrngar ska ha effekt och alla nvesterngar genomgår en noggrann mljöanalys, berättar Patrk Isaksson, Vce Presdent Vce Presdent Envronmental Affars Patrk Isaksson, SCA. Envronmental Affars. För att energeffektvsera alla processer så långt det bara går har SCA utvecklat programmet E-save, där Vce Presdent Energy Per-Erk Erksson, SCA. man jobbar globalt med samtlga anläggnngar, nte mnst pappers- och massabruken, som är mycket elntensva. E-save förutsätter ett starkt engagemang från våra anställda och det är glädjande att notera att så är fallet. Sedan projektets start 2003 har v genomfört 1200 projekt och genom dessa kraftgt mnskat energförbruknngen, berättar Per-Erk Erksson, Vce Presdent Energy. Man kan nte sätta någon gräns för hur långt det går att effektvsera, det fnns alltd potental för förbättrng. Det vktga är att få n energeffektvserngen det daglga arbetet och nte ha det som ett projekt vd sdan om. Det handlar både om teknska åtgärder och om att ändra beteenden, säger han. Producerar förnybar energ SCA har också satsat på att producera egen, förnybar energ. Fokus lgger på bobränslen, som utvnns ur restprodukter och vndkraft. SCA har under 2000-talet genomfört stora nvesterngar på flera fabrker Sverge för att ersätta fossla bränslen och öka bobränslebaserad elprodukton. Ett annat exempel är en av SCA:s anläggnngar Tyskland där man nästan helt kunnat elmnera fossla bränslen genom att utvnna energ ur dels egna spllprodukter och dels ur regonens avfall. En vktg aspekt av mljöarbetet är också återplanterng av skog. SCA är Europas största prvata skogsägare och skogen har en nettotllväxt (tllväxten är större än uttaget) på en procent om året. Denna nettoöknng av vrkesförrådet absorberar hela koncernens utsläpp av koldoxd. I ett större scenaro är skogstllväxten en oerhört vktg del av lösnngen för att komma tllrätta med den globala uppvärmnngen. Om hälften av de brukade skogarna världen hade samma nettotllväxt som våra skulle alla koldoxdutsläpp bndas växande skog, förklarar Patrk Isaksson. El ger tllväxt Arbetet med att effektvsera energanvändnngen är nödvändgt och postvt, framhåller Kenneth Erksson, Chef Operatng Offcer på SCA samt ordförande för SKGS, som är ett samarbete energfrågor mellan basndustrns branschorgansatoner. Men han är krtsk mot en energpoltk som han anser fokuserar alltför ensdgt på att mnska energanvändnngen nom ndustrn. I stället bör poltken ta fasta på att ndustrns Kenneth Erksson är Chef Operatng Offcer på SCA samt ordförande för SKGS. V vll veta att varje krona som satsas på mljöförbättrngar ska ha effekt användnng av energ, nte mnst form av el, nnebär en kraftg utväxlng form av sysselsättnng, tllväxt och välstånd, menar han. Man får nte glömma att el är en råvara, som den ndustrella processen ger ett mycket stort förädlngsvärde. En megawatt el rätt använd ger tjugofalt mer form av exportntäkter och sysselsättnng. Energn är en omstlg del den ndustrella värdekedjan. Om skatter och andra pålagor tvngar fram ett energsparande n absurdum har man gjort en ordentlg tankevurpa, säger Kenneth Erksson. Ett av SKGS:s främsta krav är en utbyggnad av den svenska kärnkraften för att säkra ndustrns tllgång tll stabl och kostnadseffektv el. Organsatonen efterlyser en större långsktghet energpoltken och vll se blocköverskrdande överenskommelser. Det går nte att ompröva beslut vart fjärde år. Det tar många år nnan nya reaktorer kan stå klara och sedan ska de fungera 30, 40 år. V hoppas på ett brett energsamarbete mellan Allansen och Socaldemokraterna, så att ndustrn får de förutsättnngar som behövs för att säkra landets tllväxt och välstånd.

19 Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Energ December Vktgt ha god kunskap om oljan Sverges beroende av fossla bränslen har mnskat avsevärt under senare årtonden. Trots detta är olja fortfarande vårt ensklt största energslag och helt domnerande transportsektorn. Oljan håller hjulen rullande, bokstavlgt och bldlgt. Därför är det vktgt att v har ngående kunskap om oljemarknaden, säger Staffan Rben, ordförande för Nätverket Olja & Gas. Transporter Text Crstna Lefland Nätverket Olja & Gas, NOG, grundades 2001 på ntatv av Energmyndgheten, för att skapa ett forum för dskussoner och kunskapsutbyte om oljans och gasens betydelse för vktga samhällsfunktoner. Nätverket admnstreras av ÅF och arrangerar varje år ett antal semnarer, som sedan kan lgga tll grund för den energpoltska debatten. V vll bygga upp en bred kompetens krng fossla bränslen och följer noggrant trenderna på den nternatonella oljemarknaden ur poltskt, ekonomskt och mljömässgt perspektv. NOG är den enda nsttutonen Sverge som konsekvent förmedlar nformaton om olja och gas och kopplngarna tll poltk, teknk och mljö, berättar Staffan Rben, som har ett förflutet som chef på Statol. Foto: DONG Energy A/S Omställnng tar td Inom flera sektorer har Sverge framgångsrkt fasat ut olja och ersatt den med förnybart bränsle. Men det fnns ett område där olja fortfarande spelar en avgörande roll och det är transportsektorn. I dag utgörs crka 95 procent av drvmedlen av fossla bränslen och realstskt sett kommer olja att domnera åtmnstone några decenner tll. Oljan är också en vktg råvara för tllverknng av plast med mera den petrokemska ndustrn. Det tar td utveckla nya drvmedel och ställa om systemen. Mycket är nvesterat den nuvarande teknologn och explosonsmotorn är mycket effektv. Fossla bränslen är väldgt konkurrenskraftga, med stt höga energnnehåll på lten volym. Alternatven är än så länge antngen för dyra eller för neffektva för att slå genom på bred front, säger Rben. Men det är vktgt att poängtera att transportsektorns fossla konsumton sjunker trots att v har allt Staffan Rben. fler blar på vägarna. Fordonen är mycket effektvare dag och dessutom har lågnblandnngen av etanol bensn och FAME desel bdragt, tllägger han. Prortera rätt Staffan Rben framhåller att det är vktgt att skapa goda förutsättnngar för en bred palett av alternatva drvmedel. Elblar, elhybrder och nya generatoner bobränslen har alla en vktg roll att spela. Samtdgt är det ett nternatonellt perspektv mnst lka vktgt att prortera en utfasnng av fossla bränslen för Sektorns el och uppvärmnng, eftersom fossla det där fnns fullgoda alternatv. Sverge har redan gjort den omställnngen, men globalt bör man satsa på att bygga ut fjärrvärme och satsa på koldoxdfr el. Det skulle ge snabb effekt och vara kostnadseffektvt. Att mnska den fossla användnngen globalt är emellertd mycket svårt. Länder som Kna och Inden använder fossl energ som en hävstång ur fattgdom, precs som Sverge en gång gjorde, framhåller Staffan Rben. Fossla bränslen är på gott och ont. De fnns, precs som de flesta andra energslag, ett spännngsfält mellan nytta, kostnad och rsk. Det gäller att ha realstska mål och nte basera beslut på önsketänkande. konsumton sjunker trots att v har allt fler blar på vägarna Bara vnd och vatten Vårt klmat och mljön runt omkrng oss är lka vktgt för oss alla. V väljer klmatsmarta lösnngar och säljer bara el som kommer från vnd och vatten. Så när du väljer el från oss har v redan tänkt på mljön åt dg. Att ha omtanke om mljön är ett sätt att leva. VIVA! Telefon

20 20 NextMeda Stort nternatonellt ntresse för energforsknng Lund På Lunds Teknska Högskola forskar drygt 200 personer nom energ och mljö för att skapa energeffektva system och produkter. Arbetet delas upp fyra stora områden bologska omvandlngsmetoder av bomassa, förbrännngsteknk/förbrännngsmotorer, energeffektvserng och analys av framtdens energsystem. På Lunds Teknska Högskola LTH lgger budgeten på 1,5 mljarder kronor, att jämföra med hela Lunds unverstets sffra på 6 mljarder. Crka 700 av dessa kommer från externa fnansärer. Det tycker jag vsar att vår forsknng är på en hög nvå, säger Anders Axelsson, professor kemteknk och rektor på LTH. Externa ntressenter utvärderar alltd tdgare forsknng nnan de beslutar sg för att satsa sna pengar. Utan bra resultat nga pengar är alltså slutsatsen. V är starka på ett flertal områden, säger Anders Axelsson och exemplferar med fyra av dem. bologsk omvandlng för drvmedel, materal och kemkaler förbrännngsteknk/förbrännngsmotorer energeffektva byggnader och belysnng analys av framtdens energsystem för elförsörjnng, värme och bränslen Här på LTH arbetar 200 personer med att skapa ett energeffektvt och hållbart samhälle, säger Anders Axelsson, rektor på Lunds Teknska Högskola. Foto: Mats Nygren Inom bologsk konverterng drver v bland annat LU Bofuels där v tar fram teknk och system för att realsera bologsk omvandlng av boråvara från jord- och skogsbruk för att ge oss flytande bodrvmedel, bogas och vätgas, säger Anders Axelsson. V har avtal med bland andra Kna och Braslen om samarbete krng denna utvecklng. Knesskt halm ska bl boetanol I Kna har de styrande bestämt att allt halm från rs, vete och majs ska bl boetanol. Landets största elproducent State Grd ska därför bygga en forsknngsanläggnng Pekng för detta. Tll sn hjälp har man kallat n LTH-forskare med världsledande kunskap nom boetanol-tllverknng. I Braslen fnns lknande samarbete. Där ska blasten och andra restprodukter från sockerröret tas om hand och bl boetanol, säger Anders Axelsson. Även här har våra etanolforskare blvt nkopplade och samarbetar med Braslens natonella forsknngscentrum, CTBE, för forsknng nom boetanol. Cellulosarka restprodukter från skogs- och jordbruk är svårare att bryta ner jämfört med att få ut socker från sockerrör och majs. Andra kunskapscentrum En annan del är ett nylgen startat natonellt kunskapscentrum för utvecklng av hållbara bodrvmedel samarbete med Chalmers, KTH och SLU. I detta kunskapscentrum lksom flera andra sammanhang fungerar v också som en aktv partner tll närngslvet, säger Anders Axelsson. Det här projektet fnanseras av Statens Energmyndghet med fokus på framtdens ckefossla drvmedel. LTH samarbetar också med E.ON och E.ON:s energforsknngscentrum vd teknska högskolan tyska Aachen. Det är vktgt också att samarbeta med energbolag. I samarbetet med Aachen fokuserar v på fem områden, berättar Anders Axelsson. Energeffektva hus, framtdens smarta kraftnät, energanvändnng, geotermska system och kraftelektronk bland annat för el- och hybrdfordon. Laserteknk hjälper tll Inom förbrännngsteknk och förbrännngsmotorer fnns två natonella forsknngscentrum på LTH. Det nnebär att närngslvet får en samtalspartner stället för flera. Det är enklare för dem, säger Anders Axelsson. Kan v samarbeta och alla parter vnner på det då ska v också göra det. Inom det natonella centrumet Cecost, Centre for Combuston Scence and Technology, görs förbrännngsdagnostk med hjälp av laserteknk. Forskare tar reda på mer exakt vad som händer en motor genom att mäta förbrännngen medan den arbetar, vlket ger underlag för bättre optmerad förbrännng och förgasnng. Även på detta område samarbetar v med ledande unverstet Kna, berättar Anders Axelsson. På kompetenscentrumet Förbrännngsprocesser, KCFP, kan man genom att studera olka bränslen och belastnngar få ner bränsleförbruknngen på lastblar och personblar. Man har redan lyckats göra en motor med femto procent bättre verknngsgrad än dagens bensnmotorer. En annan del är samarbetet nom Svenskt Hybrdfordonscentrum som arbetar nära svensk fordonsndustr krng teknklösnngar för eldrft. Vd LTH lägger man också mycket kraft på analys av framtdens energsystem. Detta omfattar teknk- och systemstuder nom flera områden, men också frågor krng samhällelg styrnng av omställnng samarbete med samhällsvetare och ekonomer. V har bland annat stark kompetens nom området lvscykelanalys med syftet att dentfera hur man påverkar så lte som möjlgt, säger Anders Axelsson. Som med allt annat så fnns det ju oftast nte en lösnng utan flera. Lunds Teknska Högskola är en av Sverges få kompletta teknska högskolor. Här fnns alla klassska cvlngenjörsprogram lksom nyare, och vssa fall unka, utbldnngar. Det fnns även flera högskolengenjörsprogram samt arktekt- och ndustrdesgnprogram. Forsknng bedrvs nom samtlga ämnesområden. I vssa fall är den världsledande, tll exempel nom nanoteknolog, förbrännngsfysk och boteknk. LTH, som bldades 1961, är sedan flera år den teknska fakulteten på Lunds unverstet. På unverstetet arbetar och studerar omkrng 6000 anställda och studenter nom en rade av bara 1 klometer, från Jurdcum söder tll Kemcentrum norr. Denna unka förutsättnng främjar samarbeten och ett aktvt utbyte över dscplngränserna. Nära kontakt med närngslvet är en självklar del LTH:s verksamhet. Det är ngen slump att forsknngsbyn Ideon lgger ett stenkast bort. I Lund fnns även flera välkända företag, exempelvs Alfa Laval, Ercsson, Gambro och Tetra Pak. Lunds Teknska Högskola Box Lund Tel: (växel)

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA. Framtidens Energi. Med siktet på framstående energiforskning

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA. Framtidens Energi. Med siktet på framstående energiforskning ANNONS DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Energ för en hållbar utvecklng Samverkan en förutsättnng för att klara energmål Energmyndgheten ska verka för ett tryggt, effektvt

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Positiva trender för förnybar energi i Sverige och världen

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Positiva trender för förnybar energi i Sverige och världen DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft Energforsknng ntegrerad del av svensk energpoltk Postva trender för förnybar energ Sverge och världen

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Sverige har unikt bred och långsiktig energipolitik

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Sverige har unikt bred och långsiktig energipolitik DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft Hållbar energ går hand hand med lvskvaltet och tllväxt Sverge har unkt bred och långsktg energpoltk

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums frskola 20 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:39: Bra jobbat, Tryserums frskola! Det är nsprerande att läsa er rapport och se

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Sverge behöver större forskargrupper Många krafter måste dra åt samma håll Den globala kunskapskonkurrensen hårdnar Om

Läs mer

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Möjlgheter tll nnovaton fnns all forsknng Forsknng recept på framgång en globalserad värld Nya modeller krävs för att

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag tll energplan Blaga 1: Planerngsförutsättnngar 2014-05-20 Remssverson BI L A G A 1 : P L A N E RI N G S F Ö R UT S Ä T T N I N G A R Förslag tll energplan Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon

Läs mer

Framtidens Kommuner & Landsting

Framtidens Kommuner & Landsting Annons DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Kommuner & Landstng Lena Mcko sätter välfärd och självstyre fokus Lena Mcko, skl:s första kvnnlga styrelseordförande, vll satsa

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng SSF har systempåverkande roll som forsknngsfnansär stftelsen för strategsk forsknng höjer nu utdelnngarna och påbörjar arbetet

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng SSF har systempåverkande roll som forsknngsfnansär stftelsen för strategsk forsknng höjer nu utdelnngarna och påbörjar arbetet

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel DennA tematd nng är en från nextm e D A V måste ha en forsknngspoltk där samverkan faclteras och uppmuntras Charlotte Brogren, generaldrektör på VINNOVA. Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Poltk,

Läs mer

för alla i Landskrona

för alla i Landskrona , den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest

Läs mer

Strategisk Planering! Varför det?

Strategisk Planering! Varför det? Strategsk Planerng! Varför det? Strategsk planerng är processen för att utveckla och behålla en lvskraftg kombnaton av organsatonens mål, kompetenser, resurser och dess föränderlga marknadsmöjlgheter"

Läs mer

Framtidens Kommuner & Landsting

Framtidens Kommuner & Landsting Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Kommuner & Landstng för tllväxt och sysselsättnng SKL för harmonserng nte centralstyrnng Lärarförbundets skolrankng 2014: Vellnge

Läs mer

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid Framtdens Karrär Affärsdén är tre procent av att starta företag och genomförandet de resterande 97 procenten Välj väg utfrån det du själv är ntresserad av. Då gör du ett rktgt bra jobb Martn Lorentzon,

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-01-23 11:26: Bra jobbat, förskolan Kalven! Det är nsprerande att läsa er rapport och se hur

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola Handlngsplan Grön Flagg Berga förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-12-13 09:50: Bra utvecklngsområden med aktvteter som passar barnen. Tänk på att vara medforskare och låta barnen styra. Berätta

Läs mer

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-03 09:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Med utvecklngen kommer många nya utmanngar och nya konkurrenter Johan Hansng, chefsekonom på Svenska Bankförenngen. Fokus borde lgga på hur

Läs mer

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare!

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare! HÄSTFÖRETAGARPRAKTIKAN Råd och tps för dg som vll bl framgångsrk hästföretagare! Inlednng Har du en hästverksamhet tankarna? Fundera på varför! Trolgen delar du med de flesta andra hästföretagare en passon

Läs mer

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 15:1: Vlken toppenrapport n har skckat n tll oss- trevlg läsnng. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Framtidens Karriär. Sveriges främste itentreprenör

Framtidens Karriär. Sveriges främste itentreprenör Framtdens Karrär Kombnerar konsultkarrär med kvnnlgt ledarskap Sverges främste tentreprenör mot nya mål Affärssystem ett brett och mångfacetterat yrkesområde Ett tungt vägande skäl tll att välja 4 en konsultkarrär

Läs mer

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE SSI:1';74-O15 BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE John-Chrster Lndll Pack, 104 01 STOCKHOIJ! ;4 aprl 1974 BEREDSOP TJÖT ATOMOLYCKOR I SVERIGE Manuskrpt grundat på ett föredrag vd kärnkraftmötot Köpenhamn,

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Framtidens Karriär. Ingenjören avgörande för Sveriges framtid och välfärd

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Framtidens Karriär. Ingenjören avgörande för Sveriges framtid och välfärd Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Karrär Sverges Ingenjörer på jakt efter framtdens Polhemare Ingenjören avgörande för Sverges framtd och välfärd Kvnnor skapar dynamk som tar oss utanför

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Trollet Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-06-24 14:09: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor - Bra jobbat. Låt

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Det är vktgt att regelverken gör det möjlgt för försäkrngsbolagen att fylla sn roll på ett bra sätt Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng Kundernas förtroende

Läs mer

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:53: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Thomas Östros, vd för Svenska Bankförenngen Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, affärsutvecklng och säkerhet Förankrad

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-04 12:54: Vad rolgt att ta del av era tankar och ert arbete med Grön Flagg! Det är härlgt

Läs mer

Cancerforskning som gör skillnad

Cancerforskning som gör skillnad Denna tematdnng är en annons från Radumhemmets Forsknngsfonder Cancerforsknng som gör skllnad Ingår som blaga Svenska Dagbladet 18:e mars 2010 Cancerförenngen Stockholm pg 90 06 90-9 Stftelsen Konung Gustaf

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 09:54: N verkar ha ett mycket engagerat mljöråd som är påputtare (fnt ord). N har bra och spännande

Läs mer

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO

Läs mer

Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014

Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-09 16:44: Vad rolgt att det blev ett enhällgt ja från eleverna att fortsätta med Grön Flagg,

Läs mer

Framtidens Karriär. Industriföretagens och myndigheters imagevärde. Ta mångfald på allvar. Hetaste tjänsterna finns inom industrin. Sida 6 7.

Framtidens Karriär. Industriföretagens och myndigheters imagevärde. Ta mångfald på allvar. Hetaste tjänsterna finns inom industrin. Sida 6 7. Framtdens Karrär Industrföretagens och myndgheters magevärde Intervju med Tord Hermansson, FoU-chef Volvo Personvagnar och Peter Haglnd, CIO Försvarsmakten om populartet bland ngenjörer. Sda 6 7 Ta mångfald

Läs mer

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-15 13:51: Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola Handlngsplan Grön Flagg Äsperedskolan förskola - skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-03-22 11:22: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter elevernas förmågor -

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Ängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-10-02 09:58: Vlka rolga och spännande utvecklngsområden som n ska jobba med. Utmana gärna barnen med att ställa öppna frågor

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, betalnng och säkerhet Bankerna stabla och väl förberedda för nya kaptalregler Flodvåg av nya reglerngar utmanar försäkrngsbranschen

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Foto: Fredrk Persson/Scanpx Jag är övertygad om att mobltelefonen kommer att vara ett av våra vktgaste verktyg för bankärenden och betalnngar nom några år Chrstan

Läs mer

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.

Läs mer

Sjöfart i motvind: svaveldirektivet

Sjöfart i motvind: svaveldirektivet Framtdens Infrastruktur för konkurrenskraft och hållbara transporter Natonell plan: gränsöverskrdande nfrastruktur Hösten 2012 beslutade regerngen att kraftgt höja anslagen för transportnfrastrukturen.

Läs mer

Beryll Tävlingsförslag av Johan Johansson & Joakim Carlsson Modernisering av mineralutställningen vid SBN - ett steg mot bättre lärandemiljö

Beryll Tävlingsförslag av Johan Johansson & Joakim Carlsson Modernisering av mineralutställningen vid SBN - ett steg mot bättre lärandemiljö Sda 1 eryll Joakm Carlsson eryll Tävlngsförslag av Johan Johansson & Joakm Carlsson Modernserng av mneralutställnngen vd SN - ett steg mot bättre lärandemljö Luleå teknska unverstet Sda 2 eryll Joakm Carlsson

Läs mer

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en Framtdens Karrär Sjuksköterska Arbetsbelastnng, vllkor och patentsäkerhet fokus Flexbel arbetstd och högre lön attraherar på mndre ort Erbjuder påverkansmöjlgheter, ansvar och varaton Den undersöknng som

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:01: N har vktga utvecklngsområden men v skckar tllbaka er rapport för att v önskar

Läs mer

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Beslutad av kommunfullmäktge 2013-03-27, 74 Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Fnspångs kommun

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-01-24 16:36: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med ert tema. Vad kul att

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Fokus bör lgga på att läkare får lägga merparten av sn td på uppgfter som är värdeskapande för patenterna Anna Nergårdh, chefläkare Stockholms läns landstng Framtdens Karrär Läkare Hälso- och sjukvårdens

Läs mer

Framtidens Karriär. Karriärstinn säkerhetsoch förvarsindustri

Framtidens Karriär. Karriärstinn säkerhetsoch förvarsindustri Framtdens Karrär Att utveckla verksamheten och affären har drvt mg framåt Martn Lundstedt, vd och koncernchef Scana Våga pröva olka typer av arbetsuppgfter Kerstn Konradsson, affärsområdeschef på Bolden

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-02 09:44: Inskckad av msstag... 2013-06-25 12:09: N har på ett mycket kreatvt och varerat

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Psykatrkerrollen har erbjudt mg en frhet att skräddarsy mn egen yrkesroll Smon Kyaga, psykatrker och överläkare Läkare ska kunna fokusera på dagnostk, behandlng och det medcnska ansvaret Hed Stensmyren,

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-13 09:11: N har jättefna aktvteter tll era utvecklngsområden. Det är en mycket bra

Läs mer

Folkrätten och kriget mot terrorismen

Folkrätten och kriget mot terrorismen Mänsklga demokrat Folkrätten FN I den här teorbakgrunden: presenterar v en överskt av folkrätten de hot den har utsatts för genom det onskränkta krget mot terrorsmen åskådlggör v FN:s roll ett väl fungerande

Läs mer

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-07-04 13:38: Vlka jättebra flmer barnen har spelat n fantastskt bra och underhållande som samtdgt

Läs mer

Denna tematid ning är en annons från n extm e D ia. Framtidens Karriär. Det ska löna sig att vara ingenjör chef eller inte

Denna tematid ning är en annons från n extm e D ia. Framtidens Karriär. Det ska löna sig att vara ingenjör chef eller inte a nnons Denna tematd nng är en annons från n extm e D a a nnons Mn cvlngenjörsexamen har vart grunden mn karrär Börje Ekholm, vd för Investor och ordförande för KTH Framtdens Karrär Nuvarande jobbet språngbrädan

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Satsningar i linje med Trafikverkets krav

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Satsningar i linje med Trafikverkets krav DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Infrastruktur för konkurrenskraft och hållbara transporter Regerngen: Drft och underhåll fokus Den 20 september lämnade regerngen stt budgetförslag för

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-09 16:00: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag RAPPORT 9 2011 Hjortdjurens nverkan på tllväxt av produktonsträd och rekryterng av betesbegärlga trädslag - problembeskrvnng, orsaker och förslag tll åtgärder Jonas Bergqust, Chrster Kalén, Hasse Berglund

Läs mer

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-27 10:15: Hej, Enlgt mal från er så skckade n n denna rapport av msstag, så därför får n tllbaka

Läs mer

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm Workng paper/pm 2012:02 Företagsrådgvnng form av Konsultcheckar En effektutvärderng av konsultcheckar nom ramen för regonalt bdrag för företgsutvecklng Tllväxtanalys har uppdrag att utvärdera effekterna

Läs mer

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-09 16:38: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.det

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Saltängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-19 13:46: N har en mycket ambtös och välplanerad handlngsplan med många aktvteter som säkert kommer att skapa stort engagemang

Läs mer

Denna tematid ning är en annons från r a D iumhemmets f orskningsfond er. En allvarlig uppgift

Denna tematid ning är en annons från r a D iumhemmets f orskningsfond er. En allvarlig uppgift a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Cancerforsknng som förlänger lvet Foton: Håkan Flank V är realstskt optmstska Ett forskarteam på Karolnska Insttutet

Läs mer

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014 l l t n a Inbjud r e t k a v a g n n teck Scandnavan Organcs AB (publ) 16 30 oktober 2014 Informatonen denna folder ( Foldern ) är endast en förenklad beskrvnng av den rktade nyemssonen (såsom defnerat

Läs mer

Enkelt är effektivt!

Enkelt är effektivt! Halvårsrapport 2014 1 Enkelt är effektvt! V tror på enkelhet fondförvaltnng. Istället för att krångla tll saker onödan fokuserar v på att köpa bra bolag v gllar. Det behöver nte vara svårare än så. Spltan

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015

Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-04-16 15:17: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

Stöd den patientnära cancerforskningen

Stöd den patientnära cancerforskningen a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Foton: Håkan Flank Stöd den patentnära cancerforsknngen tllsammans kan v överlsta cancer Vår forsknng bdrar tll en mer

Läs mer

Cancer är en tuff motståndare

Cancer är en tuff motståndare D e n n A p u b l k At o n ä r e n A n n o n s f r å n r A D u m h e m m e t s f o r s k n n g s f o n D e r Cancer är en tuff motståndare hjälp oss ge fler en tro på framtden Nya upptäckter förlänger

Läs mer

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy Blanchard kaptel 18-19 19 Växelkurser, räntor r och BNP Mycket kaptel 18 är r detsamma som kaptel 6. Mer analys av polcy F11: sd. 1 Uppdaterad 2009-05-04 IS-LM den öppna ekonomn IS-LM den öppna ekonomn

Läs mer

SOMMARERBJUDANDE! UPP TILL 30% RABATT Superpriser gäller t.o.m 30.07.2015. Från 2.600:- 1.964:- 2.925:- -25%

SOMMARERBJUDANDE! UPP TILL 30% RABATT Superpriser gäller t.o.m 30.07.2015. Från 2.600:- 1.964:- 2.925:- -25% SOMMARERBJUDANDE! UPP TILL 30% RABATT Superprser gäller t.o.m 30.07.2015-20 % Från 2.600:- -18 % PÅ KÖPET! Blvårdskt (värde 450:-). Vd köp för mnst 3.500:- 1.964:- ÄR DIN LEVERANTÖR MILJÖCERTIFIERAD I

Läs mer

Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015

Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-26 09:46: Det har vart rolgt att läsa er rapport och se hur n har ntegrerat hållbar

Läs mer

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17 1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt

Läs mer

Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 12:45: Gratts tll er första certferng Grön Flagg! Vad rolgt att n känner att mljöarbetet

Läs mer

Utveckling av en optimeringsmodell för upphandlingar inom telefoni

Utveckling av en optimeringsmodell för upphandlingar inom telefoni Utvecklng av en optmerngsmodell för upphandlngar nom telefon Examensarbete vd Insttutonen för teknsk ekonom och logstk, avdelnngen för produktonsekonom. Lunds Teknska Högskola, Lunds Unverstet Handledare:

Läs mer

Analys av näringslivet i Nyköpings kommun

Analys av näringslivet i Nyköpings kommun Analys av nngslvet Nyköpngs kommun Anna Löfmarck Håkan Wolgast Syfte med nngslvsstuden Dokumentera utvecklngen det gäller tllväxt, konkurrenskraft, sysselsättnng olka nscher, storleksklasser ålderskategorer.

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL Arbetsgruppsrapport 16.12.2005 Duplkat 3/2006 Utbldnngsstyrelsen och författarna Tm Eja Högman ISBN 952-13-2767-7 (nb.) ISBN 952-13-2768-5 (pdf) ISSN 1237-6590

Läs mer

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss? Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas

Läs mer

Lönebildningen i Sverige 1966-2009

Lönebildningen i Sverige 1966-2009 Rapport tll Fnanspoltska rådet 2008/6 Lönebldnngen Sverge 1966-2009 Andreas Westermark Uppsala unverstet De åskter som uttrycks denna rapport är författarens egna och speglar nte nödvändgtvs Fnanspoltska

Läs mer

Varför gör vi inte som vi borde göra? Bo Mattsson Chalmers/Byggnadsekonomi

Varför gör vi inte som vi borde göra? Bo Mattsson Chalmers/Byggnadsekonomi Varför gör v nte som v borde göra? Bo Mattsson Chalmers/Byggnadsekonom Lvslängdskostnader Flerbostadshus Affärshus Kontorshus Ansk 34% Drft och underhåll 66% Ansk 48% Drft och underhåll 52% Ansk 57% Drft

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 2 jan 2015

Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 2 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 2 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-02 17:19: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt 2012 2014 GODKÄND AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 13 FEBRUARI 2012

Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt 2012 2014 GODKÄND AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 13 FEBRUARI 2012 Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt 2012 2014 GODKÄND AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 13 FEBRUARI 2012 Inlednng 3 Syfte...3 Hur projektplanen tas fram...3 Dsposton...3 Förutsättnngar 5 Bostäder och befolknng...5

Läs mer

INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER

INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER KTH Byggvetenskap Samhällsbyggnad Kunglga Teknska Högskolan INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER SECONDARY CONTAINMENT MODELS FOR PETROLEUM TANKS Examensarbete byggnadsteknk Nr 395 Byggvetenskap

Läs mer

Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88

Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88 Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport 09:88 Mkael Ameln, Calle Englund, Andreas Fagerberg September 2009 Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning

Riktlinjer för biståndshandläggning Rktlnjer för bståndshandläggnng Enlgt Socaltjänstlagen Fnspångs kommun 2012-11-19 KS 2012.04.45.730 Rktlnjer för bståndshandläggnng Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post:

Läs mer

SVÅRT UTAN SNARARE OMÖJLIGT - PA DET STADIUM., SOM PROJEKTET F N BEFINNER SIG.

SVÅRT UTAN SNARARE OMÖJLIGT - PA DET STADIUM., SOM PROJEKTET F N BEFINNER SIG. ' ~ REDERNÄRNGENS SYN PA SCANDNAVAN LNK CGDTEBORGS HAltNDAG 26/9-85) ATT 6E REDERNÄRNGENS SYN PA SCANDNAVAN LNK ÄR NTE BARA. SVÅRT UTAN SNARARE OMÖJLGT - PA DET STADUM., SOM PROJEKTET F N BEFNNER SG. DE

Läs mer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Finnstaskolan 5 aug 2014

Grön Flagg-rapport Finnstaskolan 5 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Fnnstaskolan 5 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-05 13:30: V är mponerade av ert genomtänkta förhållnngssätt och den nyfkenhet och vlja att

Läs mer

Dödlighetsundersökningar på KPA:s

Dödlighetsundersökningar på KPA:s Matematsk statstk Stockholms unverstet Dödlghetsundersöknngar på KPA:s bestånd av förmånsbestämda pensoner Sven-Erk Larsson Eamensarbete 6: Postal address: Matematsk statstk Dept. of Mathematcs Stockholms

Läs mer

Leg.vet. Rikke M Schultz

Leg.vet. Rikke M Schultz Leg.vet. Rkke M Schultz {ru ryoltr offekt v tohadungttm{trd, Text Stna Helmersson Foto Rkke M Schults och Stna Helmersson Kranosacral terap forbättrar kroppens självläkande formåga. Genom att lossa på

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Stormhatten 8 okt 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Stormhatten 8 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Stormhatten 8 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-08 09:10: Det har vart rolgt att få ta del av er mycket bra rapport. N har jättefna

Läs mer

PRODUKTKATALOG HOCKEYALLSVENSKAN 2014/15

PRODUKTKATALOG HOCKEYALLSVENSKAN 2014/15 PRODUKTKATALOG HOCKEYALLSVENSKAN 2014/15 Björklöven är tllbaka HockeyAllsvenskan och klarade målsättnngen för andra säsongen rad. Bolaget och förenngen vsar postva sffror och v har fler partners än någonsn

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-25 10:50: Hej, I enlghet med mal från er råkade n skcka n er rapport tll oss stället för

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Kastanjegårdens förskola 20 feb 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Kastanjegårdens förskola 20 feb 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Kastanjegårdens förskola 20 feb 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-20 16:51: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era utvecklngsområden.

Läs mer

Förberedelse INSTALLATION INFORMATION

Förberedelse INSTALLATION INFORMATION Förberedelse 1 Materalet tll Pergo trägolv levereras med llustrerade anvsnngar. I texten nedan ger v förklarngar tll llustratonerna, som kan delas upp tre områden: Förberedelser, Läggnng och Rengörng.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Stadionparkens förskola 13 maj 2015

Grön Flagg-rapport Stadionparkens förskola 13 maj 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Stadonparkens förskola 13 maj 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-05-13 09:59: Vlken mponerande rapport n skckat tll oss. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

i Tjust Mia brinner för Employer Branding leder ll jobb. Du behövs! Samverkan inom utbildning - ett måste! Kompetent arbetskraft Västervik

i Tjust Mia brinner för Employer Branding leder ll jobb. Du behövs! Samverkan inom utbildning - ett måste! Kompetent arbetskraft Västervik VÄSTERVIK VÄSTERVIK Kompett arbetskraft stannar Västervk SIDAN kompets 6kompetsutvecklng hela SIDAN 4 Sverge - nu ändrar v! Hela tdnng är annonsblaga Framtds nstrjobb fnns Rcssons GULDSPONSORER Verktygsservce

Läs mer

DOM. 2011-09- 1 6 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Sekretessbelagda uppgifter (härefter A), sje bilaga

DOM. 2011-09- 1 6 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Sekretessbelagda uppgifter (härefter A), sje bilaga Mgratonsöverdomstolen Avdelnng l DOM 2011-09- 1 6 Meddelad Stockholm (/Sda l (15) KLAGANDE Sekretessbelagda uppgfter (härefter A), sje blaga Ombud och offentlgt bträde: Advokaten Per Stadg Box 4129 102

Läs mer