A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg"

Transkript

1 A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg

2

3 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps

4 ITPS, Insttutet för tllväxtpoltska studer Studentplan 3, Östersund Telefon Telefax E-post ISSN Edta Sverge AB, Stockholm 2009 För ytterlgare nformaton kontakta Myndgheten för tllväxtpoltska utvärderngar och analyser

5 Förord Regonala framtdsblder har blvt allt mer angelägna. Orsakerna är flera, nte mnst har de tänkbara regonala konsekvenserna av förändrngar befolknngens åldersstruktur, ekonomns globalserng och konsekvenser av klmatförändrngen fått allt större uppmärksamhet. Bedömnngar av den framtda utvecklngen av befolknng, ekonom och arbetsmarknad är vktga beslutsunderlag för samhällsplanerngen nom en rad områden. Ett konkret exempel är transportpoltken. Syftet med denna rapport är att bdra tll dskusson om möjlga regonala framtdsblder. Analysen baseras på ett ntegrerat modellramverk bestående av en rumslg allmän jämvktsmodell, STRAGO, och den flerregonala modellen raps. Med utgångspunkt från detta modellsystem presenteras två scenarer för den regonala utvecklngen Sverge fram tll Det första scenarot utgår från basscenarot Långtdsutrednngen (LU 2008) och dess beskrvnng av den svenska ekonomns utvecklng tll Det andra scenarot, alternatvscenarot, antar ett högre arbetskraftsdeltagande och ökad sysselsättnng bland personer äldre än 55 år. Basscenarot nnebär en fortsatt koncentraton av befolknng och sysselsättnng tll storstadsregonerna. Denna utvecklng avspeglar storstädernas agglomeratonsfördelar för tjänsteproducerande verksamheter. För övrga regontyper bedöms både andelen av befolknngen och sysselsättnngen mnska. Den genomsnttlga produktvteten storstadsregonerna ökar däremot långsammare än övrga regoner. Detta mönster återspeglar att tjänstesektorn, med relatvt låg produktvtetstllväxt, är stor och snabbt växande storstäderna. Alternatvscenarot, med ett ökat arbetskraftsutbud bland äldre, beräknas medföra att sysselsättnngens koncentraton tll storstadsregonerna ytterlgare förstärks. Författare tll rapporten är Chrster Anderstg, WSP Analys & Strateg, och Marcus Sundberg, KTH. Dessutom har Jonas Börjesson, WSP Analys & Strateg, bdragt med underlag tll delar av rapporten. Värdefulla kommentarer och synpunkter har erhållts från ITPS-medarbetarna Kent Elasson, Thomas Forsberg och Peter Vkström Östersund, mars 2009 Brta Saxton Generaldrektör 3

6 Innehåll 1 Sammanfattnng Inlednng Beräknngsförutsättnngar Basscenaro Alternatvscenaro, ökat arbetsutbud En beskrvnng av modellsystemet STRAGO raps Kalbrerng av modellen Kommunkaton mellan modellerna Resultat de olka modellstegen Steg 1, beräknng med raps före kalbrerng mot STRAGO Steg 2, beräknng med STRAGO Steg 3, beräknng med raps efter kalbrerng mot STRAGO Resultat de olka modellstegen för alternatvscenarot Regonal utvecklng tll 2030 basscenaro Befolknng Sysselsättnng Produkton och produktvtet Regonal utvecklng tll 2030 alternatvscenaro Befolknng Sysselsättnng Produkton och produktvtet Avslutande dskusson Appendx 1 STRAGO, en teknsk modellbeskrvnng Appendx 2 raps, en teknsk modellbeskrvnng Appendx 3 Regonndelnngar NUTS 2-regoner FA-regoner Regonfamljer Appendx 4 Nycklar mellan SNI och STAN Appendx 5 Branschndelnng för raps och STRAGO Appendx 6 Tabellblaga Bruttoprodukton per NUTS 2-regon och STRAGO-bransch Sysselsättnng per NUTS 2-regon och STRAGO-bransch Appendx 7 Prelmnär och slutlg LU Referenser

7 1 Sammanfattnng Förändrngar befolknngens åldersstruktur, globalserngen och klmatförändrngen är några exempel på faktorer som kan antas vara av stor betydelse för den framtda regonala utvecklngen. Som underlag för samhällsplanerng och regonal utvecklngspoltk är det därför angeläget att med framtdsblder kunna teckna hur bland annat dessa faktorer kan komma att påverka den regonala utvecklngen. Syftet med denna rapport är att ge ett bdrag tll denna dskusson genom att presentera två scenarer för den regonala utvecklngen fram tll år 2030, basscenaro respektve alternatvscenaro. De natonella ramarna och förutsättnngarna för dessa scenarer utgår båda fallen från SCB:s befolknngsprognos från Enlgt denna prognos kommer Sverges befolknng att öka från dagens crka 9,2 mljoner tll nästan 10,1 mljoner år En mycket lten del, mndre än 5 procent, av den totala öknngen beräknas ske nom åldersgruppen år. Basscenarot utgår från basscenarot Långtdsutrednngen 1, LU I LU:s scenaro antas att den framtda arbetskraften uppvsar ett prncp oförändrat beteende vlket nnebär att bland annat sysselsättnngsgrad är konstant med avseende på ålder, kön och etnctet. Det totala antalet arbetade tmmar ekonomn styrs därmed främst av de relatva befolknngsförändrngarna. Produktvtetstllväxten nom närngslvet antas vara fortsatt god, och öka med 2,3 procent per år genomsntt tll år För den offentlga sektorns produkton sätts produktvtetstllväxten schablonmässgt tll noll. Sammantaget nnebär det att den totala produktvtetstllväxten beräknas uppgå tll 2 procent per år fram tll I LU:s basscenaro antas vdare att en nternatonellt koordnerad koldoxdmarknad kommer tll stånd tll år Baserat på OECD:s basscenaro antas ett koldoxdprs motsvarande 370 kronor per ton år 2030, och att den nternatonella marknaden för utsläppsmnsknngar stort är fr från handelshnder. Baserat på dessa antaganden beräknas BNP växa med genomsntt 2,3 procent per år fram tll Hushållens konsumton som andel av BNP ökar något, det vll säga den växer snabbare än BNP. Den offentlga konsumtonen ökar med knappt 0,7 procent per år. Investerngarna antas totalt sett växa med drygt 2,1 procent per år fram tll Den kombnaton av mnskade handelshnder och teknsk utvecklng som bdragt tll den hstorskt snabba exporttllväxten antas fortsätta basscenarot. Därmed förväntas svensk export växa med 4,2 procent per år fram tll Samtdgt växer mporten något snabbare, 4,8 procent per år, vlket mnskar det svenska handelsbalansöverskottet tll 2,3 procent av BNP år I alternatvscenarot antas ett högre arbetskraftsdeltagande och ökad sysselsättnng bland personer äldre än 55 år. I de regonala beräknngarna utgår alternatvscenarot från ett ökat arbetskraftsutbud, där förändrade dödsrsker lgger tll grund för ett kalkylerat högre arbetskraftstal åldersgruppen 55 år och äldre. Detta nnebär att år 2030 beräknas antalet sysselsatta vara mer än fler än basscenarot. I alternatvscenarot LU 2008 redovsas lknande antaganden. Där beräknas antalet sysselsatta öka med tll följd av att utträdesåldern från arbetsmarknaden successvt senareläggs. 1 Scenarot utgår från en prelmnär verson av basscenarot LU 2008, då beräknngsarbetet genomfördes nnan det slutgltga basscenarot hade publcerats. I Appendx 7 vsas nyckeltal för prelmnär verson och slutgltg verson av basscenarot. 5

8 Med dessa beräknngsförutsättnngar på natonell nvå används ett nytt modellramverk för att generera den regonala fördelnngen av befolknng, sysselsättnng och ekonom för respektve scenaro. En rumslg allmän jämvktsmodell, STRAGO, används kombnaton med en flerregonal Input/Output-modell, raps. STRAGO används ett mellansteg för att dsaggregera det som gäller på natonell nvå ned tll no nhemska regoner. I raps sker därefter en fördelnng ner på en fnare geografsk nvå, 72 FA-regoner. Genom att prser nkluderas modellramverket kan deras påverkan på ekonomska aktörers beslutfattande beskrvas. Vdare kan man beräkna effekter på produktonens regonala fördelnng tll följd av så kallade agglomeratonsfördelar. Dessa fördelar handlar framförallt om storstadsregonernas fördelar kvalfcerad och högt specalserad tjänsteprodukton. Med Sverges regoner ndelade fyra regonfamljer kan den beräknade utvecklngen för peroden huvuddrag sammanfattas med stöd av följande tablå: Omfördelnng av rkets befolknng, sysselsättnng och BRP , procent. Basscenaro Alternatvscenaro Befolknng Sysselsättnng BRP Sysselsättnng Storstadsregoner 3,9 4,7 3,1 5,2 Regonala centra -1,1-2,8-1,9-3,2 Lokala centra -1,2-1,1-0,6-1,1 Småregoner -1,6-0,8-0,6-0,9 Basscenarot nnebär en fortsatt befolknngskoncentraton tll storstadsregonerna. Deras andel av rkets befolknng ökar med nästan 4 procent, medan andelen för alla övrga regonfamljer beräknas krympa, mest för småregoner. Den än starkare koncentratonen av sysselsättnng tll storstadsregonernas speglar deras agglomeratonsfördelar för tjänsteproducerande verksamheter. Storstadsregonernas andel av sysselsättnngen ökar med närmare 5 procent medan andelen för övrga regonfamljer krymper, mest för regonala centra, mnst för småregoner. För småregoner och lokala centra väntas sysselsättnngen totalt mnska långsammare takt än befolknngen. Det förklaras huvudsak av en ökad sysselsättnng nom hushållstjänster och välfärdstjänster. Öknngen är hög grad demografskt bestämd, bland annat av en ökad försörjnngsbörda. I storstadsregonerna beräknas andelen av rkets BRP (förädlngsvärde) öka långsammare än andelen av rkets sysselsättnng. I övrga regonfamljer gäller tvärtom att andelen av BRP mnskar långsammare än andelen av sysselsättnngen. Detta mönster återspeglar att storstadsregonernas ndustrsektor är förhållandevs lten medan tjänstesektorn är stor och snabbt växande samt att tjänstesektorns förädlngsvärde ökar långsammare som ett resultat av en relatvt låg produktvtetstllväxt. I övrga regonfamljer har tllverknngsndustrn, med hög produktvtetstllväxt, en förhållandevs större roll. Alternatvscenarot nnebär en ökad tllgång på arbetskraft. Som förväntat ger detta en förstärkt omfördelnng av sysselsättnngen tll storstadsregoner på grund av deras fördelar arbetsntensv produkton, det vll säga första hand tjänsteprodukton. Storstadsregonernas andel av sysselsättnngen ökar med drygt 5 procent medan andelen mnskar mest, med drygt 3 procent, för regonala centra. Då befolknngsutvecklngen beräknas med samma förutsättnngar som basscenarot ger alternatvscenarot nte upphov tll mer än margnella förändrngar av befolknngens regonala fördelnng, jämförelse med basscenarot. I alternatvscenarot växer BRP per 6

9 sysselsatt stor sett samma takt som basscenarot. Omfördelnngen av BRP blr det närmaste densamma som basscenarot. 7

10 8

11 2 Inlednng Regonala framtdsblder har blvt allt vktgare. Skälen är flera, nte mnst har de möjlga regonala konsekvenserna av förändrngar befolknngens åldersstruktur, ekonomns globalserng och konsekvenser av klmatförändrngen blvt allt mer uppmärksammade. På natonell nvå lgger sådana och andra omvärldsförutsättnngar redan tll grund för återkommande framtdsbedömnngar, tll exempel SCB:s befolknngsprognoser och scenarer för den ekonomska utvecklngen Fnansdepartementets Långtdsutrednngar. På regonal nvå är bedömnngar av den framtda utvecklngen av befolknng, ekonom och arbetsmarknad nödvändga beslutsunderlag för samhällsplanerngen nom en mängd områden. Ett mycket påtaglgt exempel är transportpoltken. Beslut om väg- och järnvägsnvesterngar ska som regel grundas på kalkyler av nvesterngsobjektens samhällsekonomska effektvtet. Dessa kalkyler förutsätter bedömnngar (prognoser) av framtda resande- och transportvolymer för detaljerade geografska områden hela landet. Sådana trafkprognoser förutsätter prognoser för trafkalstrng, det vll säga prognoser för den regonala fördelnngen av befolknng, produkton, nkomster och sysselsättnng. Motsvarande vllkor gäller för andra sektorer samhället. För samhällsplanerngen och den regonala utvecklngspoltken är det därför angeläget att myndgheter och andra aktörer på regonal nvå kan utgå från en gemensam framtdsbld av den regonala utvecklngen, och att denna framtdsbld så långt möjlgt är avstämd mot och konsstent med aktuella och offcella scenarer på natonell nvå. Ett sådant synsätt har tdgare också tllämpats. Under en tjugoårsperod från 1970-talet bedrevs regonalt prognosarbete anslutnng tll arbetet med långtdsutrednngen 2. Detta prognosarbete kan sägas återspegla dåtdens rådande uppfattnng på central nvå, att det är möjlgt att med ekonometrska modeller göra detaljerade beskrvnngar över den ekonomska utvecklngen. Denna uppfattnng är nte längre rådande. Efterhand har möjlgheterna att göra detaljerade prognoser för utvecklngen av delar av ekonomn frågasatts, samtdgt som behovet av planerng bedömts vara mndre ntressant 3. Dagens samhällsplanerng på regonal nvå sker andra former och med delvs andra syften jämfört med stuatonen för tjugo, tretto år sedan. Men, behovet av omvärldsanalyser, framtdsblder, och scenarer har snarast ökat. Här fnns ett dlemma. Förutsättnngarna för prognoser, betydelsen detaljerade förutsägelser om den framtda samhällsutvecklngen, har blvt allt mer osäkra (om de någonsn förelegat). Som exemplet transportpoltken pekar på fnns det samtdgt absoluta krav på detaljerade regonala framtdsblder. I samband med föregående Långtdsutrednng, LU 2003/04, presenterades en regonal framtdsbld, framtagen nom ramen för LU:s antaganden och bedömnngar 4. Ett mer aktuellt exempel redovsades Regonernas Tllstånd I båda fallen har de regonala framtdsblderna tagts fram med stöd av den flerregonala modellen raps (regonalt analys- och prognossystem). 2 Förutsättnngar för ett nytt regonalt prognossystem - En förstude, Avd för regonal planerng, Inst för nfrastruktur och samhällsplanerng, KTH, Regonal utvecklng - utskter tll 2020, Blaga 3 tll LU 2003/04, SOU 2004:34. Tll Långtdsutrednngen 2008 har däremot nte någon motsvarande blaga om den regonala utvecklngen utarbetats. 9

12 I raps modelleras en efterfrågedrven ekonomsk utvecklng, prncp utan prser. Det nnebär bland annat att modellen nte kan spegla hur förändrngar transportsystemet påverkar mellanregonala varuflöden. Det är en svaghet modellen. Det är därför angeläget att modellen utvecklas, eller kompletteras, så att den förmår ge en rmlg avbldnng av de rumslga effekterna på handel och produkton av ändrade prser och kostnader. Utvecklngen nom regonalekonomsk modellerng har gått från regonal nedbrytnng av Input/Output-modeller (I/O) va flerregonala I/O-modeller tll multregonala allmän jämvktsmodeller. I dessa modeller beskrvs både prser och kvantteter tll skllnad från modeller av I/O-typ, som arbetar värdetermer. Genom att prser nkluderas modellramverket kan deras påverkan på ekonomska aktörers beslutfattande beskrvas. Producenter och konsumenter substtuerar olka varor tll följd av en förändrad prsbld. Under senare år har även transportkostnader samt agglomeratonseffekters betydelse för regonal utvecklng legat fokus. För att även fånga n dessa aspekter har rumslga allmän jämvktsmodeller utvecklats. De scenarer som redovsas denna rapport bygger på beräknngar där en rumslg allmän jämvktsmodell, STRAGO 5, har ntegrerats ett modellramverk tllsammans med den flerregonala modellen raps. Styrkan att kombnera dessa två modelltyper lgger möjlgheten att dra nytta av respektve modells fördelar. Fördelen med I/O-modeller är att de tllåter en hög grad av dsaggregerng, exempelvs antalet branscher och regoner som representeras modellen. (I raps 49 branscher och 72 FA-regoner.) För rumslga allmän jämvktsmodeller lgger styrkan snarare möjlgheten att beskrva olka aktörers beteende. Rapportens syfte är att med hjälp av detta modellsystem bdra tll dskussonen om möjlga regonala framtdsblder. I rapporten presenteras två scenarer för den regonala utvecklngen Sverge fram tll Det första scenarot utgår från basscenarot Långtdsutrednngen 6 (LU 2008) och dess beskrvnng av den svenska ekonomns utvecklng tll Det andra scenarot, alternatvscenarot, antar ett högre arbetskraftsdeltagande och ökad sysselsättnng bland personer äldre än 55 år. I övrgt utgår alternatvscenarot från samma natonella förutsättnngar som basscenarot. I kaptel 2 redovsas kortfattat de natonella beräknngsförutsättnngarna. I kaptel 3 beskrvs modellsystemet vd de regonala scenaroberäknngarna, det vll säga de båda modellerna STRAGO och raps och hur de har kombnerats. I kaptel 4 vsas och dskuteras resultat från de olka modellstegen. En redovsnng av resultat på mer detaljerad branschnvå återfnns Appendx 6. I kaptel 5 och 6 presenteras de slutlga modellresultaten för respektve scenaro, med separata redovsnngar för den regonala utvecklngen av befolknng, sysselsättnng och ekonom. Kaptel 7 nnehåller avslutande kommentarer. För att underlätta tolknngen har modellresultaten för de 72 FA-regonerna aggregerats tll sju regonfamljer, grupperade efter regonstorlek och regonens ekonomska struktur 7. Aggregerngen ger också en mer robust bld av resultaten för de mndre regonerna. I vssa fall presenteras resultat på FA-regonnvå för regonfamljerna storstadsregoner och regonala centra samt resultat på aggregerad nvå för övrga regonfamljer. 5 STRAGO, Swedsh Trade of Goods. Modellen har utvecklats av Marcus Sundberg, KTH. 6 Scenarot utgår från en prelmnär verson av basscenarot LU 2008, då beräknngsarbetet genomfördes nnan det slutgltga basscenarot hade publcerats. I Appendx 7 vsas nyckeltal för prelmnär verson och slutgltg verson av basscenarot LU Defntonen av regonfamljer lksom defntoner av FA-regoner framgår av Appendx 3. 10

13 3 Beräknngsförutsättnngar Långtdsutrednngens (LU:s) scenarer över utvecklngen av svensk ekonom är en naturlg utgångspunkt för att utforma regonala framtdsblder på lång skt. För de analyser som redovsas denna rapport var därför den ursprunglga målsättnngen att dessa helt skulle baseras på de scenarer som redovsas LU Arbetet med dessa natonella scenarer har dock fördröjts och publcerades först december Vd utformnngen av de regonala scenarerna har det nte vart möjlgt att nvänta den slutlga LU V har därför valt att utgå från prelmnära uppgfter, som fanns att tllgå maj Det främsta skälet är att dessa uppgfter gav den mest aktuella sammanhållna blden av utvecklngen på lång skt. Vdare, den natonella befolknngsprognosen har nte revderats sedan maj 2008, och befolknngsutvecklngen fram tll 2030 kan antas utgöra det huvudsaklga underlaget för den framtda sysselsättnngsutvecklngen. De kontakter som under hösten tagts med Fnansdepartementet, angående revderade sffror LU 2008, har enlgt vår bedömnng nte heller vsat att de slutlga scenaroberäknngarna några väsentlga avseenden skulle komma att avvka från de prelmnära resultaten Basscenaro Följande beskrvnng av basscenarot är ett sammandrag av framställnngen ett tdgare utkast tll den blaga (Blaga 1) tll LU 2008 som redovsar antaganden och beräknngar. Utgångspunkten det basscenaro för världsekonomn som utarbetats OECD:s långsktskalkyler är att världshandeln fortsätter att öka. Världen BNP växer genomsntt med 2,5 procent mellan 2005 och Specellt är det Kna och Inden som växer snabbt medan tllväxten är något mer begränsad EU och övrga OECD. För svensk del kommer handeln med omvärlden att fortsätta öka lnje med den hstorska utvecklngen. I basscenarot växer den svenska exporten med nära 4,2 procent per år mellan år 2005 och Samtdgt växer mporten snabbare, crka 4,8 procent per år, vlket mnskar det svenska handelsbalansöverskottet tll omkrng 2,3 procent av BNP år Även handelsstrukturen förändras basscenarot. Tjänstehandeln ökar sn andel både av exporten och mporten fram tll 2030 på bekostnad av att tllverknngsndustrn mnskar sn andel något. Detta betyder nte att tllverknngsndustrns handel mnskar utan att tjänsthandeln ökar ännu något snabbare. I basscenarot utvecklas prset på de svenska mportvarorna något snabbare relatvt prset för exportvarorna, det vll säga försämrade bytesvllkor (terms-of-trade) för svensk handel. Detta är lnje med den utvecklng som observerats sedan början av 1990-talet, vlken tll stor del är drven av ökade prser för energråvaror och fallande prser för varor producerade nom telekomndustrn. Energprsernas utvecklng är en vktg faktor för den nternatonella tllväxten. Oljeprschockerna på och 80-talet hade en påtaglgt negatv effekt på världens ekonomska tllväxt. Efter närmare två decenner med förhållandevs stabla energprser är det återgen höga energprser på världsmarknaden. Bedömare som tll exempel Internatonal Energy Agency, EIA, och EU-kommssonen prognostserar fallande jämvktsprser för energråvaror på lång skt relaton tll dagens prser. Även om energråvaruprserna faller framöver kvarstår osäkerheten krng effekter av den framtda klmatpoltken. Högst sannolkt kommer denna att medföra (relatvt jämvktsprset) dyrare fosslbränslen framöver. I basscenarot görs antagandet att en nternatonellt koordnerad 8 I Appendx 7 jämförs de beräknngsförutsättnngar enlgt LU 2008 prelmnära uppgfter från maj 2008 med de uppgfter som publcerades LU 2008 december

14 koldoxdmarknad kommer tll stånd tll år Detta antagande baseras på de polcyrekommendatoner för att åstadkomma en effektv global mnsknng av koldoxdutsläppen som förts fram ett flertal studer. Utgående från OECD:s basscenaro antas att ett koldoxdprs motsvarande 370 kronor per ton gäller år 2030, och att den nternatonella marknaden för utsläppsmnsknngar stort är fr från handelshnder 9. En sådan effektv klmatpoltk har enlgt många bedömare en relatvt lten påverkan på den globala tllväxten. De framtda tllväxtförutsättnngarna bestäms hög grad av hur sysselsättnngsgraden och antalet arbetade tmmar utvecklas. En grundläggande faktor för arbetskraftutbudet är befolknngsutvecklngen, hur antalet personer yrkesverksam ålder utvecklas. Antagandet basscenarot bygger på den befolknngsprognos som utarbetas vd Statstska centralbyrån. Huvuddelen av befolknngsöknngen utgörs av personer som nte är yrkesverksam ålder, se Fgur 1. Utgångspunkten för hur arbetsmarknaden utvecklas framöver är prncp oförändrat beteende vlket nnebär att sysselsättnngsgrad m.m. är konstant med avseende på ålder, kön och etnctet. Utvecklng av det totala antalet arbetade tmmar ekonomn styrs därmed främst av de relatva befolknngsförändrngarna dessa avseenden. Fgur 1 Sverges befolknng, förändrng , tal Källa: SCB. Framtda tllväxtmöjlgheter beror på den underlggande produktvtetstllväxten och de möjlgheter som fnns att öka antalet arbetade tmmar. Sedan början av 1990-talet har närngslvets produktvtet ökat med knappt 3 procent per år genomsntt. Den höga produktvtetstllväxten under specellt andra hälften av 1990-talet drevs tll stor del av en god tllväxttakt den så kallade IKT-sektorn. I basscenarot fortsätter närngslvets produktvtetstllväxt att vara god. Den genomsnttlga tllväxttakten beräknas tll 2,4 procent per år mellan 2005 och 2030, vlket motsvarar den tllväxttakt som observerats hstorskt mellan år 1970 och 2005, men är samtdgt lägre än den relatvt snabba utvecklng sedan Produktvtetstllväxten skljer sg åt mellan olka branscher. Hstorskt sett har tllverknngsndustrn, specellt kunskapsntensv sådan, haft hög öknngstakt samtdgt som vssa tjänsteproducenter och byggndustr haft en svagare utvecklng. Denna utvecklng fortsätter basscenarot. För tllverknngsndustrn är den genomsnttlga tllväxttakten 4,2 procent per år, medan produktvteten hos tjänsteproducenterna som helhet ökar med 1,9 procent per år mellan år 2005 och Den högsta tllväxttakten återfnns fortfarande nom kunskapsntensv tllverknngsndustr även om den nte når upp tll 1990-talets höga takt. Bland tjänsteproducenterna är det specellt utbldnngs- och hälsorelaterade tjänster samt företagstjänster som har låg produktvtetstllväxt. Den strukturomvandlng som äger rum 9 I arbetet med Regonernas Tllstånd 2007 antogs det dåvarande alternatv- eller klmatscenarot att ett framtda utsläppsprs för koldoxd år 2025 skulle uppgå tll 25 euro per ton koldoxd. Därmed är utsläppsprset LU 2008:s basscenaro betydlgt högre. 12

15 basscenarot, där specellt tjänstebranschernas betydelse ökar, har en dämpande effekt på närngslvets sammanlagda produktvtetsutvecklng. Även byggbranschens bdrag tll den totala produktvtetsutvecklngen är ltet då dess tllväxttakt (och produktvtetsnvå) utvecklas klart svagare än närngslvets genomsntt samtdgt som dess andel av de arbetade tmmarna ökar något. Tabell 1 Andelar av förädlngsvärde och arbetade tmmar Sektor Förädlngsvärde Tmmar Förädlngsvärde Tmmar Produktvtet Tllverknngsndustr (SNI 15-37) 25,6 24,5 21,6 18,9 4,2 Tjänster (SNI 50-95) 62,8 61,5 67,3 67,3 1,9 Övrga branscher (SNI 01-14, 40-45) 11,6 14,0 11,2 13,8 Totalt närngslvet 100,0 100,0 100,0 100,0 2,5 Källa: Prelmnär verson av Blaga 1 LU För den offentlga sektorns produkton sätts produktvtetstllväxten schablonmässgt tll noll. Även nom offentlg produkton sker en strukturomvandlng då den demografska utvecklngen tll 2030 medför en ökad produkton av vård och omsorg och en mnskad andel utbldnngstjänster. Sammanlagt ger utvecklngen närngslvet och den offentlga sektorn en produktvtet ekonomn som helhet som växer med 2 procent per år mellan år 2005 och Från användnngssdan kan basscenarot sammanfattas enlgt följande. Hushållens konsumton som andel av BNP ökar något, det vll säga den växer snabbare än BNP. En anlednng tll denna utvecklng är att hushållens sparkvot sjunker av demografska skäl. Det aggregerade sparandet ekonomn sjunker med en åldrande befolknng. Ytterlgare en faktor som ökar hushållens konsumtonsutgfter under den närmaste tjugoårsperoden är att de sammanlagda skatteuttaget på lönerna nte förväntas stga. Den offentlga konsumtonen ökar med knappt 0,7 procent per år. Tll stor del är denna öknng styrd av den demografska utvecklngen då utgångspunkten för scenarot är att konsumtonen per ålder och kön antas vara konstant över td. Det är framförallt vård- och omsorgskonsumton som växer, specellt äldreomsorg. Den statlga konsumtonen faller svagt under peroden. Tabell 2 Nyckeltal Basscenaro LU 2008 (prel. Verson). Genomsnttlg årlg förändrng procent BNP 2,2 2,3 Prvat konsumton 1,7 3,3 Offentlg konsumton 1,2 0,7 Stat 0,6-0,1 Kommun 1,4 0,9 Investerngar 2,2 2,1 Export 5,7 4,2 Import 4,4 4,8 Befolknng 0,3 0, år 0,4 0,1 Sysselsatta 0,1 0,2 Arbetade tmmar 0,3 0,3 Produktvtet 2,0 2,0 Närngslvet 2,5 2,5 Offentlg sektor 0,0 0,0 Källa: Prelmnär verson av Blaga 1 LU Investerngsefterfrågans utvecklng är baserad på bedömnngar av vlken takt som kaptalstocken behöver växa för att antagandena om produktonen, produktvtetstllväxten och den offentlga konsumtonen skall bl konsstenta. De prvata och de offentlga nvesterngarna 13

16 ökar med knappt 2,2 respektve knappt 1,9 procent per år mellan år 2005 och Totalt sätt växer över samma perod nvesterngarna med drygt 2,1 procent per år genomsntt. 3.2 Alternatvscenaro, ökat arbetsutbud Inlednngsvs ska v även för alternatvscenarot återge några avsntt från utkastet tll Blaga 1 tll LU I basscenarot utgår den långsktga framskrvnngen av utvecklngen på arbetsmarknaden från den medelfrstga kalkyl för svensk ekonom fram tll 2011 som redovsas vårpropostonen Sysselsättnngsutvecklngen efter 2011 bygger huvudsaklgen på den förväntade befolknngsutvecklngen. I beräknngen antas svenskfödda och utrkes födda kvnnor och män nom olka åldersgrupper arbeta samma utsträcknng som dag. Genomsnttlg arbetstd, andelen sysselsatta, arbetslösa m.m. hålls alltså konstant nom grupper defnerade efter kön, ålder och födelseland. En sådan rent demografstyrd framskrvnng ger nte nödvändgtvs den mest sannolka utvecklngen. Mycket talar tvärtom för att alternatva antaganden avseende arbetskraftsdeltagande, medelarbetstd och pensonsålder mm skulle ge en plausbel bld av den framtda utvecklngen. Fördelen är att ett basscenaro som är befrat från subjektva bedömnngar erhålls. Detta scenaro är ngen prognos utan skall snarare ses som en referens att analysera alternatva antaganden mot. Ett tänkbart alternatvscenaro kan därför vara att laborera med högre sysselsättnng bland de äldre. Detta skulle enklast kunna åstadkommas genom att lägga n en trend mot successvt högre AK-tal grupperna år samt Frågan är om detta solerat kan betraktas som ett fullödgt alternatvscenaro eller om det skall ses som en känslghetsanalys. Ett något mer komplcerat, men samtdgt mer ntressant och ambtöst, alternatv kan vara att låta arbetsmarknadsbeteendet bland tll exempel de som är äldre än 50 år hållas konstant med avseende på förväntad återstående lvslängd (eller dödsrsk) snarare än ålder. En möjlghet detta sammanhang är att defnera om hela demografproblemet genom att använda alternatva åldersbegrepp. I stället för att defnera ålder som antal år från födseln kan förväntat antal återstående levnadsår eller dödsrsk användas. Så långt den prelmnära versonen av Blaga 1 LU V ska här utforma ett alternatvscenaro utfrån det senare angreppssättet, där v låter dödsrsker eller snarare förändrade dödsrsker lgga tll grund för högre AK-tal åldersgruppen 55 år och äldre. Enlgt de antaganden som lgger tll grund för den natonella befolknngsprognosen (Statstska centralbyrån) kommer även fortsättnngsvs dödsrskerna att mnska, sammanfattnngsvs på grund av befolknngens bättre hälsa. Skllnaden mellan män och kvnnor kommer enlgt dessa antaganden att utjämnas något; tll exempel, mellan 2005 och 2030 kommer dödsrsken att mnska med crka 35 procent för en 75-årg man, jämfört med 26 procent för en 75-årg kvnna. Innebörden är att en 75-årg man år 2030 kanske har en dödsrsk motsvarande vad som gällde för en 70-årg man år 2005, att en 70-årg man år 2030 har en dödsrsk motsvarande vad som gällde en 65-årg man år 2005 osv. I stort sett kan man säga att 2030 års dödsrsker för män åldersgrupperna år ungefär motsvarar 2005 års dödsrsker för fem år yngre personer, se Fgur 2. Det är rmlgt att anta att dessa förändrngar också kan nnebära ett högre arbetskraftsdeltagande. 14

17 Fgur 2 Dödsrsker för män och kvnnor 2005, 2020 och 2030 ålders grupper år. Index Dödsrsk år 2005, ålder 80 = 1. Män 1,2 1 1,00 0, ,6 0,53 0,4 0, ,2 0 0, ,10 0,12 0,04 0,06 0,02 0,04 0, Kvnnor 1,2 1 1,00 0, ,6 0,4 0,2 0 0, , ,18 0,13 0,10 0,05 0,07 0,03 0,05 0, Källa: SCB/Nutek (raps). 15

18 Fgur 3 AK-tal år efter utbldnngsbakgrund, ndex AK-tal år = 1. 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0, Ingen specell utb 3 år gymnasum Kortare eftergymnasal utb Mnst 3 år eftergymnasal utb Totalt Källa: SCB/Nutek (raps). Dessa förändrngar lgger tll grund för en kalkyl av ökat arbetsutbud alternatvscenarot. I en relatvt försktg kalkyl vägs basscenarots AK-tal (egentlgen förvärvsgrad) samman med det AK-tal som mplceras av lägre dödsrsk. Kalkylen genomförs för åldersgrupperna år, med hänsyn tll kön, utbldnng och födelseland 10. Den hstorska blden av AK-talet för personer åldrarna vsas Fgur 3. Där framgår att det genomsnttlga AK-talet för denna åldersklass är crka 20 procent av AKtalet för personer 20 64, det vll säga vad som vanlgen beskrvs som yrkesverksam ålder. Det framgår även att årngar med högre utbldnng har ett högre relatvt AK-tal, runt en tredjedel av AK-talet för årngar med högre utbldnng. Befolknngens stgande utbldnngsnvå tenderar därför att bdra tll generellt ökade AK-tal. Tll följd av det ökade arbetsutbudet beräknas antalet förvärvsarbetande åldrarna totalt öka från knappt 1,2 mljoner basscenarot tll drygt 1,4 mljoner alternatvscenarot, en öknng med crka eller en öknng med crka 19 procent av antalet sysselsatta dessa åldersgrupper. Denna kalkyl kan jämföras med alternatvscenarot den slutlga versonen av LU I detta alternatvscenaro baseras beräknngarna på att utträdesåldern från arbetsmarknaden successvt senareläggs från 2012 och att den från och med 2021 är ett år högre än basscenarot. Detta medför att sysselsättnngen från 2021 och framöver kommer att vara permanent crka personer högre än basscenarot. Den högre sysselsättnngen medför att BNP hamnar på ungefär 2 procent högre nvå och att den offentlga skuldutvecklngen blr mer gynnsam. 10 För män åldrarna (å) tllämpas vkterna 0,6 *(AK-tal å-5) och 0,4* (AK-tal å); åldrarna vkterna 0,4 *(AK-tal å-5) och 0,6*(AK-tal å). För kvnnor åldrarna (å) tllämpas vkterna 0,25 *(AK-tal å-5) och 0,75* (AK-tal å); åldrarna vkterna 0,2 *(AK-tal å-5) och 0,8*(AK-tal å). 16

19 4 En beskrvnng av modellsystemet I detta kaptel beskrvs uppbyggnaden av det modellramverk som har använts. I huvudsak kommer de olka delmodellernas uppbyggnad att beskrvas, samt hur de nteragerar. För den teknskt ntresserade läsaren fnns mera detaljerade beskrvnngar av STRAGO och raps Appendx 1 och 2. En övergrpande bld av modellsystemet ges Fgur 4. De regonala modellerna som beskrvs detta kaptel har en rad förutsättnngar att förhålla sg tll, både form av exogena förutsättnngar och form av restrktoner generade från natonella modeller. De beräknngsförutsättnngar som beskrevs föregående kaptel omfattar båda dessa former. I fguren ser v dels hur exogena förutsättnngar matas n alla de tre modellstegen. Från den natonella allmänna jämvktsmodellen genereras sedan resultat som sn tur är att betrakta som förutsättnngar för den regonala beskrvnngen. Branschvs förändrng produkton, produktvtet och export är exempel på faktorer som de regonala modellerna beaktar en strävan att generera resultat som är konsstenta med förutsättnngar på natonell nvå. Fgur 4 Modellsystemet från förutsättnngar tll resultat. EXOGENA FÖRUTSÄTTNINGAR NATIONELL CGE STRAGO raps RESULTAT Den rumslga allmänna jämvktsmodellen STRAGO används som ett mellansteg för att dsaggregera det som gäller på natonell nvå ned tll no nhemska regoner. I rapsmodellen dsaggregeras därefter produktonsvärden ner på en fnare geografsk nvå. De geografskt sprdda produktonsmönstren genererar sn tur ett regonalt arbetskraftsutbud som matas tllbaka n STRAGO. Tanken att använda en rumslg allmän jämvktsmodell för regonal dsaggregerng av branschvsa resultat på natonell nvå har tdgare dskuterats av Lundqvst m fl (2004). Andra exempel på sådan regonal nedbrytnng med krav på konsstens mellan regonala och natonella nvån kan man fnna Dxon & Rmmer (2004), som beskrver en top-down ansats. 17

20 4.1 STRAGO STRAGO är en rumslg allmän jämvktsmodell, eller en SCGE 11 -modell. Modellen beskrver Sverges ekonom uppdelad no nhemska regoner, samt resten av världen. Fjorton olka sektorer/branscher fnns representerade. Dessa motsvarar huvudsak producenter av varor uppdelade STAN-grupper 12. Därutöver ngår en sektor övrgt 13 samt en transportsektor. Den regonala uppdelnngen följer huvudsak NUTS 2- uppdelnngen för Sverge 14. Varje regon omfattar en rad ekonomska aktörer form av hushåll och olka typer av företag, se Fgur 5. Utöver den beskrvnng av modellen som presenteras detta kaptel, fnns det även en mera teknsk beskrvnng Appendx 1. Fgur 5 Schematsk bld av en regon STRAGO. I varje regon representeras hushåll, företag, samt transportörer. Import Transportörer Hushåll Företag Regon Export Modellens huvudsaklga teoretska bakgrund härstammar från Dxt & Stgltz (1977) utvecklng av monopolstsk konkurrens, senare utvecklad och tllämpad med nterndustrell handel av Ether (1982) och nom ekonomsk geograf av exempelvs Krugman (1991). I denna applkaton av modellen beskrvs hushållen en regon av ett representatvt hushåll som tar konsumtons- och nvesterngsbeslut över tden under adaptva statska förväntnngar 15. Vd varje tdpunkt avväger hushållen hur stor del av deras budget som skall amvändas tll konsumton respektve nvesterngar, nvesterngar som sn tur leder tll förändrade produktons- och konsumtonsmöjlgheter framtden. Den budget som hushållen agerar under byggs upp av nkomster från arbete samt kaptaltllgångar. Varje företag producerar en unk varetet av en vara och gör detta under stordrftsfördelar. Samtdgt agerar företagen de olka sektorerna som vnstmaxmerare under monopolstsk konkurrens. Detta nnebär att företagen sätter prset högre än margnalkostnaden för 11 SCGE, Spatal Computable General Equlbrum. 12 STAN den varugruppsndelnng som svenska transportmodellen Samgods arbetar med. Denna ndelnng har använts STRAGO för att kunna använda nformaton om de olka varugruppernas transportkostnad. 13 Sektorn övrgt omfattar huvuddelen av all tjänsteprodukton, det vll säga en stor del av ekonomn. 14 STRAGO arbetar med 9 NUTS 2-regoner. Se Appendx 3 Regonndelnngar. 15 Modellen kan även användas med beslut under ratonella förväntnngar (perfect foresght). 18

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.

Läs mer

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm Workng paper/pm 2012:02 Företagsrådgvnng form av Konsultcheckar En effektutvärderng av konsultcheckar nom ramen för regonalt bdrag för företgsutvecklng Tllväxtanalys har uppdrag att utvärdera effekterna

Läs mer

Lönebildningen i Sverige 1966-2009

Lönebildningen i Sverige 1966-2009 Rapport tll Fnanspoltska rådet 2008/6 Lönebldnngen Sverge 1966-2009 Andreas Westermark Uppsala unverstet De åskter som uttrycks denna rapport är författarens egna och speglar nte nödvändgtvs Fnanspoltska

Läs mer

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss? Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas

Läs mer

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5 Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och

Läs mer

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller

Läs mer

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy Blanchard kaptel 18-19 19 Växelkurser, räntor r och BNP Mycket kaptel 18 är r detsamma som kaptel 6. Mer analys av polcy F11: sd. 1 Uppdaterad 2009-05-04 IS-LM den öppna ekonomn IS-LM den öppna ekonomn

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums frskola 20 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:39: Bra jobbat, Tryserums frskola! Det är nsprerande att läsa er rapport och se

Läs mer

Dödlighetsundersökningar på KPA:s

Dödlighetsundersökningar på KPA:s Matematsk statstk Stockholms unverstet Dödlghetsundersöknngar på KPA:s bestånd av förmånsbestämda pensoner Sven-Erk Larsson Eamensarbete 6: Postal address: Matematsk statstk Dept. of Mathematcs Stockholms

Läs mer

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning.

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning. Uppsala Unverstet Företagsekonomska nsttutonen Magsteruppsats HT 2009 Fond--fonder med global placerngsnrktnng Ett konkurrenskraftgt alternatv tll globalfonder? En jämförelse med fokus på rsk och avkastnng.

Läs mer

Undersökning av vissa försäkringsantaganden i efterlevandepension för anställda i kommuner och landstinget och dess påverkan på prissättningen

Undersökning av vissa försäkringsantaganden i efterlevandepension för anställda i kommuner och landstinget och dess påverkan på prissättningen Matematsk statstk Stockholms unverstet Undersöknng av vssa försäkrngsantaganden efterlevandepenson för anställda kommuner och landstnget och dess påverkan på prssättnngen Ilkay Gölcük Eamensarbete 7:5

Läs mer

Är du lönsam lilla småhus?

Är du lönsam lilla småhus? Är du lönsam llla? Användarflexbltet och lönsamhet för fjärrvärme och, en tvärsnttsanalys Stefan Hellmer är docent ndustrell ekonom vd Högskolan Krstanstad. Hans forsknngsntresse omfattar främst studer

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 09:54: N verkar ha ett mycket engagerat mljöråd som är påputtare (fnt ord). N har bra och spännande

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton

Läs mer

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-07-04 13:38: Vlka jättebra flmer barnen har spelat n fantastskt bra och underhållande som samtdgt

Läs mer

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE SSI:1';74-O15 BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE John-Chrster Lndll Pack, 104 01 STOCKHOIJ! ;4 aprl 1974 BEREDSOP TJÖT ATOMOLYCKOR I SVERIGE Manuskrpt grundat på ett föredrag vd kärnkraftmötot Köpenhamn,

Läs mer

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag RAPPORT 9 2011 Hjortdjurens nverkan på tllväxt av produktonsträd och rekryterng av betesbegärlga trädslag - problembeskrvnng, orsaker och förslag tll åtgärder Jonas Bergqust, Chrster Kalén, Hasse Berglund

Läs mer

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 01-06-5 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspektonen@f.se www.f.se

Läs mer

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 15:1: Vlken toppenrapport n har skckat n tll oss- trevlg läsnng. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

för alla i Landskrona

för alla i Landskrona , den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest

Läs mer

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Beslutad av kommunfullmäktge 2013-03-27, 74 Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Fnspångs kommun

Läs mer

Kvalitetsjustering av ICT-produkter

Kvalitetsjustering av ICT-produkter Kvaltetsjusterng av ICT-produkter - Metoder och tllämpnngar svenska Prsndex Producent- och Importled - Enheten för prsstatstk, Makroekonom och prser, SCB December 2006 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(55) Kontaktnformaton

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL Arbetsgruppsrapport 16.12.2005 Duplkat 3/2006 Utbldnngsstyrelsen och författarna Tm Eja Högman ISBN 952-13-2767-7 (nb.) ISBN 952-13-2768-5 (pdf) ISSN 1237-6590

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 007-1-18 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35

Läs mer

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-03 09:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-04 12:54: Vad rolgt att ta del av era tankar och ert arbete med Grön Flagg! Det är härlgt

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-01-23 11:26: Bra jobbat, förskolan Kalven! Det är nsprerande att läsa er rapport och se hur

Läs mer

Beräkning av Sannolikheter för Utfall i Fotbollsmatcher

Beräkning av Sannolikheter för Utfall i Fotbollsmatcher Natonalekonomska Insttutonen Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Phlp Jonsson Handledare: Johan Lyhagen VT 2006 Beräknng av Sannolkheter för Utfall Fotbollsmatcher Oddsen på dn sda Sammanfattnng

Läs mer

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-27 10:15: Hej, Enlgt mal från er så skckade n n denna rapport av msstag, så därför får n tllbaka

Läs mer

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI)

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI) STATISTISKA CENTRALBYRÅN Dokumentaton (6) ES/PR-S 0-- artn Kullendorff arcus rdén Dokumentaton krng beräknngsmetoder använda för prsndex för elförsörjnng (SPIN 35.) nom hemmamarknadsprsndex (HPI) Indextalen

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-09 16:00: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

Beställningsintervall i periodbeställningssystem

Beställningsintervall i periodbeställningssystem Handbok materalstyrnng - Del D Bestämnng av orderkvantteter D 41 Beställnngsntervall perodbeställnngssystem Ett perodbeställnngssystem är ett med beställnngspunktssystem besläktat system för materalstyrnng.

Läs mer

Ekonomihögskolan Lunds Universitet Vårterminen 2006. Priset på Poker. En studie av efterfrågeelasticiteten på Internetpoker.

Ekonomihögskolan Lunds Universitet Vårterminen 2006. Priset på Poker. En studie av efterfrågeelasticiteten på Internetpoker. Natonalekonomska Insttutonen Kanddatuppsats Ekonomhögskolan Lunds Unverstet Vårtermnen 006 Prset på Poker En stude av efterfrågeelastcteten på Internetpoker Författare Tony Krstensson Dag Larsson Handledare

Läs mer

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-02 09:44: Inskckad av msstag... 2013-06-25 12:09: N har på ett mycket kreatvt och varerat

Läs mer

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:53: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

Folkrätten och kriget mot terrorismen

Folkrätten och kriget mot terrorismen Mänsklga demokrat Folkrätten FN I den här teorbakgrunden: presenterar v en överskt av folkrätten de hot den har utsatts för genom det onskränkta krget mot terrorsmen åskådlggör v FN:s roll ett väl fungerande

Läs mer

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-15 13:51: Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet

Läs mer

Utveckling av en optimeringsmodell för upphandlingar inom telefoni

Utveckling av en optimeringsmodell för upphandlingar inom telefoni Utvecklng av en optmerngsmodell för upphandlngar nom telefon Examensarbete vd Insttutonen för teknsk ekonom och logstk, avdelnngen för produktonsekonom. Lunds Teknska Högskola, Lunds Unverstet Handledare:

Läs mer

Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014

Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-09 16:44: Vad rolgt att det blev ett enhällgt ja från eleverna att fortsätta med Grön Flagg,

Läs mer

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare!

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare! HÄSTFÖRETAGARPRAKTIKAN Råd och tps för dg som vll bl framgångsrk hästföretagare! Inlednng Har du en hästverksamhet tankarna? Fundera på varför! Trolgen delar du med de flesta andra hästföretagare en passon

Läs mer

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-09 16:38: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.det

Läs mer

Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88

Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88 Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport 09:88 Mkael Ameln, Calle Englund, Andreas Fagerberg September 2009 Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport

Läs mer

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17 1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Positiva trender för förnybar energi i Sverige och världen

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Positiva trender för förnybar energi i Sverige och världen DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft Energforsknng ntegrerad del av svensk energpoltk Postva trender för förnybar energ Sverge och världen

Läs mer

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn ISRN-nr: VALUE AT RISK En komparatv stude av beräknngsmetoder VALUE AT RISK A comparatve study of calculaton methods Fredrk Andersson, Petter Fnn & Wlhelm Johansson Handledare: Göran Hägg Magsteruppsats

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag tll energplan Blaga 1: Planerngsförutsättnngar 2014-05-20 Remssverson BI L A G A 1 : P L A N E RI N G S F Ö R UT S Ä T T N I N G A R Förslag tll energplan Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Trollet Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-06-24 14:09: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor - Bra jobbat. Låt

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:01: N har vktga utvecklngsområden men v skckar tllbaka er rapport för att v önskar

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Sverge behöver större forskargrupper Många krafter måste dra åt samma håll Den globala kunskapskonkurrensen hårdnar Om

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-13 09:11: N har jättefna aktvteter tll era utvecklngsområden. Det är en mycket bra

Läs mer

Framtidens Kommuner & Landsting

Framtidens Kommuner & Landsting Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Kommuner & Landstng för tllväxt och sysselsättnng SKL för harmonserng nte centralstyrnng Lärarförbundets skolrankng 2014: Vellnge

Läs mer

Trafikljus stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom livförsäkring

Trafikljus stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom livförsäkring PROMEMORIA Datum 007-07-0 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspetonen Författare Bengt von Bahr, Göran Ronge P.O. Box 6750 SE-113 85 Stocholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspetonen@f.se

Läs mer

Trafikljus utvidgat med stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom livförsäkring

Trafikljus utvidgat med stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom livförsäkring PROMEMORIA Datum 007-03-01 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspetonen Författare Bengt von Bahr, Göran Ronge P.O. Box 6750 SE-113 85 Stocholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspetonen@f.se

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola Handlngsplan Grön Flagg Äsperedskolan förskola - skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-03-22 11:22: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter elevernas förmågor -

Läs mer

Årsredovisning. Styrelsen för HSB Brf Smedby i Upplands Väsby. Org.nr: 714800-2475

Årsredovisning. Styrelsen för HSB Brf Smedby i Upplands Väsby. Org.nr: 714800-2475 Årsredovsnng Styrelsen för HSB Brf Smedby Upplands Väsby Org.nr: 714800-2475 får härmed avge årsredovsnng för förenngens verksamhet under räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 HSB:s Brf Smedby Upplands

Läs mer

Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt 2012 2014 GODKÄND AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 13 FEBRUARI 2012

Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt 2012 2014 GODKÄND AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 13 FEBRUARI 2012 Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt 2012 2014 GODKÄND AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 13 FEBRUARI 2012 Inlednng 3 Syfte...3 Hur projektplanen tas fram...3 Dsposton...3 Förutsättnngar 5 Bostäder och befolknng...5

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning

Riktlinjer för biståndshandläggning Rktlnjer för bståndshandläggnng Enlgt Socaltjänstlagen Fnspångs kommun 2012-11-19 KS 2012.04.45.730 Rktlnjer för bståndshandläggnng Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post:

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-01-24 16:36: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med ert tema. Vad kul att

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Sverige har unikt bred och långsiktig energipolitik

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Sverige har unikt bred och långsiktig energipolitik DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft Hållbar energ går hand hand med lvskvaltet och tllväxt Sverge har unkt bred och långsktg energpoltk

Läs mer

EXAMENSARBETE. Nord Pools olika prisområden, samma marknad? Ellen Edjegul Aresh. Ekonomie magisterexamen Nationalekonomi

EXAMENSARBETE. Nord Pools olika prisområden, samma marknad? Ellen Edjegul Aresh. Ekonomie magisterexamen Nationalekonomi EXAMENSARBETE Nord Pools olka prsområden, samma marknad? Ellen Edjegul Aresh Ekonome magsterexamen Natonalekonom Luleå teknska unverstet Insttutonen för ekonom, teknk och samhälle SAMMANFATTNING Sverge

Läs mer

Snabbguide. Kaba elolegic programmeringsenhet 1364

Snabbguide. Kaba elolegic programmeringsenhet 1364 Snabbgude Kaba elolegc programmerngsenhet 1364 Innehåll Informaton Förpacknngsnnehåll 3 Textförklarng 3 Ansvar 3 Skydd av systemdata 3 Frmware 3 Programmera Starta och Stänga av 4 Mnneskort 4 Exportera

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Fokus bör lgga på att läkare får lägga merparten av sn td på uppgfter som är värdeskapande för patenterna Anna Nergårdh, chefläkare Stockholms läns landstng Framtdens Karrär Läkare Hälso- och sjukvårdens

Läs mer

Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 12:45: Gratts tll er första certferng Grön Flagg! Vad rolgt att n känner att mljöarbetet

Läs mer

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid Framtdens Karrär Affärsdén är tre procent av att starta företag och genomförandet de resterande 97 procenten Välj väg utfrån det du själv är ntresserad av. Då gör du ett rktgt bra jobb Martn Lorentzon,

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, betalnng och säkerhet Bankerna stabla och väl förberedda för nya kaptalregler Flodvåg av nya reglerngar utmanar försäkrngsbranschen

Läs mer

Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015

Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-26 09:46: Det har vart rolgt att läsa er rapport och se hur n har ntegrerat hållbar

Läs mer

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014 l l t n a Inbjud r e t k a v a g n n teck Scandnavan Organcs AB (publ) 16 30 oktober 2014 Informatonen denna folder ( Foldern ) är endast en förenklad beskrvnng av den rktade nyemssonen (såsom defnerat

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Thomas Östros, vd för Svenska Bankförenngen Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, affärsutvecklng och säkerhet Förankrad

Läs mer

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00 (4) B Ingenjörsmetodk för IT och ME, HT 004 Omtentamen Måndagen den :e aug, 00, kl. 9:00-4:00 Namn: Personnummer: Skrv tydlgt! Skrv namn och personnummer på alla nlämnade papper! Ma ett tal per papper.

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola Handlngsplan Grön Flagg Berga förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-12-13 09:50: Bra utvecklngsområden med aktvteter som passar barnen. Tänk på att vara medforskare och låta barnen styra. Berätta

Läs mer

Framtidens Kommuner & Landsting

Framtidens Kommuner & Landsting Annons DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Kommuner & Landstng Lena Mcko sätter välfärd och självstyre fokus Lena Mcko, skl:s första kvnnlga styrelseordförande, vll satsa

Läs mer

Projekt i transformetoder. Rikke Apelfröjd Signaler och System rikke.apelfrojd@signal.uu.se Rum 72126

Projekt i transformetoder. Rikke Apelfröjd Signaler och System rikke.apelfrojd@signal.uu.se Rum 72126 Projekt transformetoder Rkke Apelfröjd Sgnaler och System rkke.apelfrojd@sgnal.uu.se Rum 72126 Målsättnng Ur kursplanen: För godkänt betyg på kursen skall studenten kunna använda transformmetoder nom något

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Möjlgheter tll nnovaton fnns all forsknng Forsknng recept på framgång en globalserad värld Nya modeller krävs för att

Läs mer

Framtidens Energi för en hållbar utveckling

Framtidens Energi för en hållbar utveckling Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Energ för en hållbar utvecklng Samarbeten och statlgt stöd ger lösnngar världsklass Sverge har nått en världsledande ställnng nom en rad områden när

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Psykatrkerrollen har erbjudt mg en frhet att skräddarsy mn egen yrkesroll Smon Kyaga, psykatrker och överläkare Läkare ska kunna fokusera på dagnostk, behandlng och det medcnska ansvaret Hed Stensmyren,

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Med utvecklngen kommer många nya utmanngar och nya konkurrenter Johan Hansng, chefsekonom på Svenska Bankförenngen. Fokus borde lgga på hur

Läs mer

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en Framtdens Karrär Sjuksköterska Arbetsbelastnng, vllkor och patentsäkerhet fokus Flexbel arbetstd och högre lön attraherar på mndre ort Erbjuder påverkansmöjlgheter, ansvar och varaton Den undersöknng som

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel DennA tematd nng är en från nextm e D A V måste ha en forsknngspoltk där samverkan faclteras och uppmuntras Charlotte Brogren, generaldrektör på VINNOVA. Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Poltk,

Läs mer

2013-04-16. Motion om bättre villkor för vissa grupper beträffande uthyrning av FaBo s lägenheter. Dnr KS 2012-400

2013-04-16. Motion om bättre villkor för vissa grupper beträffande uthyrning av FaBo s lägenheter. Dnr KS 2012-400 Utdrag ur protokoll fört vd sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott Falkenberg FALKENBERG 2013-04-16 130 Moton om bättre vllkor för vssa grupper beträffande uthyrnng av FaBo s lägenheter. Dnr KS

Läs mer

Förstudie Strukturbild Skaraborg. Skissbok 2013-09-27 Summering av förstudie

Förstudie Strukturbild Skaraborg. Skissbok 2013-09-27 Summering av förstudie Förstude Strukturbld Skaraborg Skssbok -- Summerng av förstude Sammanfattnng Förstuden för Strukturbld Skaraborg har genomförts under ven. Förstuden har avgränsats tll tre teman: boende, tursm och. Arbetet

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng SSF har systempåverkande roll som forsknngsfnansär stftelsen för strategsk forsknng höjer nu utdelnngarna och påbörjar arbetet

Läs mer

Postadress: Internet: Matematisk statistik Matematiska institutionen Stockholms universitet 106 91 Stockholm Sverige

Postadress: Internet: Matematisk statistik Matematiska institutionen Stockholms universitet 106 91 Stockholm Sverige "!# " $ % &('*),+.-0/0%'&%3)5476 8 &(' 9;: +@),>BA % &C6D% &E>>):D4 F GIHJGLKMONQPRKTSVUXW Y[Z]\8 &4^>_\0%"à&b+ & c

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Det är vktgt att regelverken gör det möjlgt för försäkrngsbolagen att fylla sn roll på ett bra sätt Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng Kundernas förtroende

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Stormhatten 8 okt 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Stormhatten 8 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Stormhatten 8 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-08 09:10: Det har vart rolgt att få ta del av er mycket bra rapport. N har jättefna

Läs mer

Beryll Tävlingsförslag av Johan Johansson & Joakim Carlsson Modernisering av mineralutställningen vid SBN - ett steg mot bättre lärandemiljö

Beryll Tävlingsförslag av Johan Johansson & Joakim Carlsson Modernisering av mineralutställningen vid SBN - ett steg mot bättre lärandemiljö Sda 1 eryll Joakm Carlsson eryll Tävlngsförslag av Johan Johansson & Joakm Carlsson Modernserng av mneralutställnngen vd SN - ett steg mot bättre lärandemljö Luleå teknska unverstet Sda 2 eryll Joakm Carlsson

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng SSF har systempåverkande roll som forsknngsfnansär stftelsen för strategsk forsknng höjer nu utdelnngarna och påbörjar arbetet

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015

Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-04-16 15:17: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-25 10:50: Hej, I enlghet med mal från er råkade n skcka n er rapport tll oss stället för

Läs mer

Strategisk Planering! Varför det?

Strategisk Planering! Varför det? Strategsk Planerng! Varför det? Strategsk planerng är processen för att utveckla och behålla en lvskraftg kombnaton av organsatonens mål, kompetenser, resurser och dess föränderlga marknadsmöjlgheter"

Läs mer

Göteborg i september 1980

Göteborg i september 1980 INNEHALLSFÖRTECKNING - FÖRKORTAD PTGÄVA Sd 0 INLEDNING I 1 STUDERADE TILLFÖRSELALTERNATIV 3 2 PROGNOSER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KKLK1- LERINGEN 9 2.1 Ex- ocn värmetllrörsel 9 2.2 Bränsleprsutvecklng 11

Läs mer

VA-taxa 2014 för Karlsborgs kommun

VA-taxa 2014 för Karlsborgs kommun Blaga 81 KF 136 20131127 Karlsborgs kommun Vaenheten 1 (12) VAtaxa 2014 för Karlsborgs kommun TAXA för Karlsborgs kommuns allmänna vatten och avloppsanläggnng Antagen av kommunfullmäktge 20131127 Huvudman

Läs mer

Enkelt är effektivt!

Enkelt är effektivt! Halvårsrapport 2014 1 Enkelt är effektvt! V tror på enkelhet fondförvaltnng. Istället för att krångla tll saker onödan fokuserar v på att köpa bra bolag v gllar. Det behöver nte vara svårare än så. Spltan

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Saltängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-19 13:46: N har en mycket ambtös och välplanerad handlngsplan med många aktvteter som säkert kommer att skapa stort engagemang

Läs mer

Framtidens Karriär. Industriföretagens och myndigheters imagevärde. Ta mångfald på allvar. Hetaste tjänsterna finns inom industrin. Sida 6 7.

Framtidens Karriär. Industriföretagens och myndigheters imagevärde. Ta mångfald på allvar. Hetaste tjänsterna finns inom industrin. Sida 6 7. Framtdens Karrär Industrföretagens och myndgheters magevärde Intervju med Tord Hermansson, FoU-chef Volvo Personvagnar och Peter Haglnd, CIO Försvarsmakten om populartet bland ngenjörer. Sda 6 7 Ta mångfald

Läs mer

Förberedelse INSTALLATION INFORMATION

Förberedelse INSTALLATION INFORMATION Förberedelse 1 Materalet tll Pergo trägolv levereras med llustrerade anvsnngar. I texten nedan ger v förklarngar tll llustratonerna, som kan delas upp tre områden: Förberedelser, Läggnng och Rengörng.

Läs mer

Analys av näringslivet i Nyköpings kommun

Analys av näringslivet i Nyköpings kommun Analys av nngslvet Nyköpngs kommun Anna Löfmarck Håkan Wolgast Syfte med nngslvsstuden Dokumentera utvecklngen det gäller tllväxt, konkurrenskraft, sysselsättnng olka nscher, storleksklasser ålderskategorer.

Läs mer

INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER

INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER KTH Byggvetenskap Samhällsbyggnad Kunglga Teknska Högskolan INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER SECONDARY CONTAINMENT MODELS FOR PETROLEUM TANKS Examensarbete byggnadsteknk Nr 395 Byggvetenskap

Läs mer