Framtidens Karriär. Industriföretagens och myndigheters imagevärde. Ta mångfald på allvar. Hetaste tjänsterna finns inom industrin. Sida 6 7.

Transkript

1 Framtdens Karrär Industrföretagens och myndgheters magevärde Intervju med Tord Hermansson, FoU-chef Volvo Personvagnar och Peter Haglnd, CIO Försvarsmakten om populartet bland ngenjörer. Sda 6 7 Ta mångfald på allvar Byggbranschen speglar nte samhällets mångfald form av tänkesätt, déer och nnovatoner. Detta är ett problem på lång skt menar Johan Karlström, vd Skanska. Sda 9 Hetaste tjänsterna fnns nom ndustrn Ulf Bengtzelus, FoU-chef Atlas Copco och Erc Stegemyr, Vce Presdent Husqvarna beskrver hur tdgare mekanska produkter blr högteknologska. Peter Rejler, cvlngenjör och vd för Rejlers Sda 11

2 REGION SKÅNE BYGGER FRAMTIDEN Vll du vara med? V levererar fastghetstjänster och lokaler med hög komplextet som ska möta den moderna sjukvårdens högt ställda krav och förväntnngar. Varje år planeras och genomförs crka 600 byggprojekt allt från Framtdens Sjukhus: stora och mycket komplcerade projekt mångmljardklassen, tll många mndre ombyggnader och renoverngar. Nu letar v efter ett total projektledare nom bygg, el, vvs, projekterng och produktonslednng samt ett antal lokalplanerare. Kontakta vår dvsonschef Jens Hermansen (jens.hermansen@skane.se) för mer nformaton. Skane.se

3 Framtdens Karrär Ingenjör Jun Sverges ngenjörer bygger framtden Det moderna Sverges välstånd har tll stor del byggts av nnovatva och framtdsnrktade ngenjörer, som skapat högteknologska produkter och företag som under årtonden vart en motor svensk ekonom och föredömen nternatonellt. Idag är ngenjörer en av de mest eftertraktade yrkesgrupperna med karrärmöjlgheter som spänner över ett oerhört brett spektrum. En av de branscher som lgger vd den absoluta fronten för FoU och högteknolog är försvarsndustrn. Här kan man vara med och bygga svensk försvarsförmåga och nnovatonskraft, berättar Håkan Buske, vd och koncernchef på Saab. V har ett stort ngenjörsbehov. Saabs teknologhöjd förutsätter ledande teknsk kompetens och det ställer både höga och specfka krav på de talanger v rekryterar. Även andra ndustrföretag utvecklar lösnngar framkant. Idag genomgår bas- och tllverknngsndustrn en snabb förändrng takt med att produktonen effektvseras och dgtalseras. Att producera mjukvara har blvt ett allt vktgare område för ngenjörer. Våra produkter är dag så komplexa att det krävs ett brett spektrum av olka typer av ngenjörskompetens, säger exempelvs Ulf Bengtzelus, FoU-chef på Atlas Copco. Samhällsbyggnadssektorn är ytterlgare ett område där man som ngenjör högsta grad är med och utformar framtden. Fastgheter och nfrastruktur ska hålla generatoner och branschen präglas av ett fokus på både helhet och hållbarhet, berättar bland andra Bent Johannesson, vd för Ramböll Sverge. Förutom våra spännande ntervjuer med ledande branschföreträdare och potentella arbetsgvare kan du läsa våra olka undersöknngar om hur ngenjörerna själva ser på företagen, kompetensutvecklng och utvecklngsmöjlgheter. Trevlg läsnng! Foto: Atlas Copco Om detta kan du läsa Framtdens Karrär Ingenjör 4 karrärplanerng och ledarskap Intervju med cvlngenjörerna Helen Bström, styrelseledamot KTH och Cecla Ehrenborg Wllams, vce vd på Mljömärknng Sverge. 5 chefen som tar med medarbetarna löparspåret. Intervju med Peter Rejler, vd och koncernchef för Rejlers. 6-7 kännedom och acceptans bland ndustrföretag och myndgheter 8 kännedom och acceptans bland fastghets- och bostadsaktörer Intervju med Fredrk Wrdenus, vd Vasakronan. 9 ngenjörer formar framtdens fastghetsbransch Intervju med Krster Slemo, fastghetsdrektör på Fortfkatonsverket. 9 mångfaldsfrågorna måste n byggbranschen på allvar Intervju med Johan Karlström, vd Skanska. 10 Strävan mot teknsk excellens försvarssektorn Intervju med Håkan Buske, koncernchef Saab och Lena Gllström, vd BAE Systems Bofors Karlskoga. 11 mjukvaruutvecklng nom ndustrn Ulf Bengtzelus, FoU-chef Atlas Copco och Erc Stegemyr, Vce Presdent Husqvarna om hur mekanska produkter blr högteknologska. 12 nfrastruktur- och fastghetsutvecklng Stockholm 13 goda jobbutskter nom transportndustrn Intervju med Klas Wåhlberg, vd för Bombarder Transportaton teknkkonsulters karrär- och utvecklngsmöjlgheter Intervju med Thomas Johansson, vd Renertsen, Bent Johannesson, vd Ramböll och Kajsa Rosén, segmentschef Järnväg på ÅF. 16 teknkutvecklng och nnovaton största utmanngen Presenterade företag och organsatoner 17 BAE Systems Bofors 18 Försvarsmakten 19 Swedava Konsult 20 Famljebostäder Göteborg 20 Svenska Bostäder 21 Ramböll 22 BAE Systems Hägglunds 22 FMV 23 SEB 24 Stockholmshem 24 Bjerkng 25 ÅF 26 Nacka kommun 27 Stockholms stad Fastghetskontoret 27 Stockholms stad Exploaterngskontoret 28 Locum 28 Stockholms läns landstng 29 Autolv 30 Renertsen 30 Ebab 31 Husqvarna 32 SP Sverges Teknska Forsknngsnsttut 33 Rejlers 34 Atlas Copco 35 Bombarder Framtdens Karrär Ingenjör är producerad av NextMeda Skrbenter Sandra Ahlqvst, Anna-Karn Andersson, Jeanette Bergenstav, Anette Bodnger, Carn Brnk, Alce Helleday, Hans Karlsson, Crstna Lefland, Clas Lewerentz, Annka Whlborg FotograFer Bengt Alm, Patrk Bergenstav, Per Groth, Mare-Therese Karlberg, Johan Marklund, Lasse Persson, Per Sandberg, Sander Taats omslagsfoto Rejlers grafsk Form Stellan Stål tryck BOLD Prntng/DNEX Tryckeret annonsförsäljnng NextMeda, Meda X Norr Frågor om nnehållet besvaras av Nklas Engman Tel: , E-post: nklas.engman@nextmeda.se För mer nformaton om tema- och kundtdnngar dagspress kontakta: Nklas Engman, Tel: , Mob: E-post: nklas.engman@nextmeda.se läs mer på: Ekonom och affärsutvecklng för dg som är ngenjör. Komplettera dn teknska utbldnng med praktskt och strategskt användbara kunskaper företagsekonom. Programmet går två steg Affärsekonom och Affärsutvecklng. Httlls har nästan 2000 ngenjörer deltagt genom åren. Antagnng tll höstens programstarter pågår. Välkommen på nformatonsmöte. Boka td på fl.se/nformatonsmoten eller kontakta någon av våra programrådgvare på eller nfo@fl.se

4 4 Framtdens Karrär Ingenjör Jun 2015 KarrIärutvecKlIng Bra plattform för att förändra världen Helene Bström, ordförande för cramo, har arbetat mer än 30 år nom energbranschen. Det är en spännande sektor med stark kopplng tll mljöfrågan. är man ung ngenjör och vll förändra världen är energbranschen helt rätt plats att utgå från. Helene Bström började på Vattenfall drekt efter sn gymnasengenjörsexamen början av 1980-talet. Efter några år kände hon att det var dags att läsa vdare och sökte n på KTH. Efter avklarad cvlngenjörsexamen masknteknk återvände hon mtten av 1990-talet tll Vattenfall. Jag fck tdgt frågan om jag vlle ta över efter mn chef som skulle gå penson, men jag vll jobba operatvt och höll mg medvetet borta från den tradtonella chefskarrären ända fram tll Då tog jag mtt första chefsjobb som vd ett dotterbolag tll Vattenfall. Efter den utmanngen hade jag ett antal olka chefspostoner nom bolaget kom jag med koncernlednngen och hade rollen som vce vd när jag slutade tre år senare. Efter Vattenfall var Helene Bström vd för Norrenerg tre års td. I dag är hon verksam tre styrelser, KTH, Sveaskog och CRAMO, samtlga anrka verksamheter som hstorskt sett vart tämlgen mansdomnerade. Jag höll mg medvetet borta från den tradtonella chefskarrären Helen Bström, cvlngenjör och styrelseledamot KTH. Foto: Fredrk Hjerlng Har du haft nytta av dn ngenjörsbakgrund som ledamot dessa styrelser? Absolut! Att jag haft verksamhetsfokus mn karrär har betytt mycket, men även mn cvlngenjörsexamen från KTH. Då är det ngen som frågasätter om du kan eller nte kan vssa saker. Det var också en stor anlednng tll att jag började plugga en gång tden, jag var ju redan ngenjör med anställnng på Vattenfall, men förstod att det skulle vara lätt att bl omsprungen om jag nte hade en högre examen. Ett råd från Helene Bström tll andra ngenjörer som funderar på en styrelsekarrär är att tllåta sg att lgga lågt början. De tre första mötena är det bra att bara lyssna, ställa frågor och lära känna bolaget. Man behöver sätta sg n verksamheten, läsa på och tänka tll, som styrelseledamot är du ju en ägarrepresentant med ett stort ansvar. Men det är absolut nget att vara rädd för och man får faktskt vara nybörjare även de här sammanhangen. text: anette BoDInger ledarskap Vktgt att ha koll på sna drvkrafter en bra utgångspunkt för karrärplanerng är att ha koll på vad man trggas av och tycker är vktgt. Menng, hållbarhet och mljönytta kombnaton med resultat, har vart den röda tråden mn karrär, säger cecla ehrenborg Wllams, vce vd på Mljömärknng sverge. Cecla Ehrenborg Wllams kan se tllbaka på en lång karrär nom mljövårdsområdet. I grunden har hon en cvlngenjörsexamen från KTH kemteknk med examensår Sedan dess har det hänt en hel del. Under mtt ssta år på utbldnngen rktade jag n mg på mljövård och det var då alla pusselbtar föll på plats. Känslan var att jag hade httat rätt, det var en rktg kck och ett jätterolgt år. Ex-jobbet förlades tll Shangha. Tllsammans med en kurskamrat gjorde jag en mljökonsekvensbeskrvnng av olka vattendrag. De var ordentlgt förorenade och v blev enormt sjuka men också nsprerade tll att påverka genom att arbeta med globala mljö- och hållbarhetsfrågorna. Efter hemkomsten fck hon anställnng på ett kem-teknskt företag och gck något år senare över tll ett nystartat mljökonsultbolag. V var tll en början bara en handfull personer verksamheten, jag blev projektledare och produktutvecklare och fck göra det mesta. Det var tuffa men spännande och lärorka sex år. I takt med att företaget växte fck jag axla allt större ansvar och bl.a. pröva på ledarskap. Ledarskap Efter fem år som projektledare med fokus på nförsäljnng och utvecklng av nformatonskampanjer på Håll Sverge Rent började Cecla för sju år sedan på Mljömärknng Sverge. Efter en td som projektledare fck jag en tjänst som affärsområdeschef. Då gck jag n ledarrollen på allvar. Tll saken hör att hon under de gångna åren gått en hel del olka ledarskapsutbldnngar. Men den kurs som hjälpt mg mest mn karrär är en kurs praktsk retork på Stockholms unverstet. Det har vart en trygghet att ha en modell för hur man bygger upp ett anförande för att få folk att lyssna och att argumentera för mn sak. Den kan jag verklgen rekommendera tll andra. Som anställd på Mljömärknng Sverge har Cecla även gått Cvlngenjörsprogrammet på IFL vd Handelshögskolan Stockholm. Vsar det sg att man valt fel spår så är även det en nyttg lärdom och kompassen kan justeras Cecla Ehrenborg Wllams, vce vd på Mljömärknng Sverge. I samband med utbldnngen blev jag erbjuden vce vd-rollen och har sen dess fått ett allt större ansvar för lednng och utvecklng av bolag och personal. Cecla säger att hon stället för en karrärplan huggen sten, alltd haft radarn på efter nya möjlgheter att utvecklas och påverka nom hållbarhetsområdet och ledarskap. Skulle hon ge något råd tll andra ngenjörer som står nför att välja yrkesbana så är det att vsualsera en bld av sn karrär och se tll att ha koll på sna drvkrafter och talanger. Jag tror på att utmana sg själv och nte vara rädd för att pröva. Vsar det sg att man valt fel spår så är även det en nyttg lärdom och kompassen kan justeras. text: anette BoDInger

5 Framtdens Karrär Ingenjör Jun MedArbeTArhälsA Chefen som tar med medarbetarna löparspåret rör du på dg och mår bra blr du också frskare och mer effektv på jobbet. det är företagsledaren Peter rejler övertygad om. därför har han satsat extra på att främja hälsan hos medarbetarna. Tränng har alltd vart en betydelsefull ngredens Peter Rejlers lv. Han bokstavlgen brnner för det. I förbfarten nämner han att han är ngenjör, börs-vd och fembarnsfar också för att det nte ska framstå som att det bara är crossft, smnng, löpnng och tenns hans huvud. Två tmmars tränng daglgen får han n stt späckade schema och den rörelseglädjen hoppas han ska smtta av sg på medarbetarna företaget. Engagemanget måste komma uppfrån. Som chef är jag en vktg förebld. Om jag stressar, är stllasttande och äter chps på dagarna tror jag nte att medarbetarna känner sg manade att tänka på sn hälsa heller. Jag lever som jag lär och tar gärna med kollegorna på en joggngrunda på lunchen. Lönsamt att ha kollegor som mår bra När Peter Rejler klev n som vd och koncernchef för ngenjörsföretaget Rejlers 1998 kom hälsotänket från start att prägla hans ledarskap. Han blev något av en ponjär nom området när han på heltd anställde en hälsoansvarg på företaget som fck tll uppgft att se tll så att alla medarbetarna mådde bra. Att alla anställda uppmuntras att röra på sg är en betydelsefull del det arbetet men de hälsofrämjande åtgärderna nkluderar även kostråd och det psykska välbefnnandet. Med tden har företaget vuxt och 150 medarbetare har knappt tjugo år senare under Peters Rejlers lednng blvt anställda på 80 olka kontor. Själv är han övertygad om att hälsosatsnngen vart en bdragande faktor för framgången. Du blr effektvare och tänker klarare om du rör på dg fysskt och mår bra. Jag skulle aldrg klara av mtt jobb om jag nte tränade som jag gör. Våra låga sjukskrvnngstal är också ett bevs, för det här är en personalnvesterng som lönar sg. TexT: AnnA-KArIn Andersson Så FRäMJAS hälsan: Att komma varandra nära har blvt en naturlg del företagskulturen. Chefer och kolleger kramas oftare än de gör ett handslag när de ses. På alla Rejlers drygt 80 kontor fnns en anställd hälsoansvarg som har tll uppgft att se tll så att alla medarbetare mår bra. Lednngen uppmuntrar tll fyssk aktvtet dagtd. Att exempelvs ta en joggngtur på lunchen ses som ett plus. Föreläsare nom kost, moton och psyksk hälsa bjuds n tll företaget med jämna mellanrum. Medarbetare som önskar delta motonstävlngar som exempelvs Vasaloppet, maraton eller Vätternrundan får alltd startavgften betald av företaget. På konferenser är det aldrg bara stllasttande. Aktvteter som orenterng eller stafetter ngår som en del eventet. På företagets ntranät ges tps på nyttga matrecept att nspreras av nför helgen. Företaget har ett tydlgt uppsatt mål om att det alltd ska vara en lägre andel än två procents sjukfrånvaro. Företagsledaren Peter Rejler har vd ett par tllfällen deltagt uthållghetsloppet Ö tll Ö, som går ut på att smma och sprnga mellan 26 öar Stockholms skärgård. Foto: Jakob Edholm Du blr effektvare och tänker klarare om du rör på dg fysskt och mår bra PeTeR ReJLeR: namn: Peter rejler. Jobb: Vd och koncernchef för företaget rejlers. Utbldnng: Cvlngenjör. ålder: 48 år. Famlj: sambo och fem barn. Tränar själv: Crka två tmmar om dagen. ett tdgt morgonpass och httar alltd splltd för moton under dagen. Varvar löpnng, crossft, tenns och smnng. UTVECKLING OCH INNOVATION KRÄVER BÅDE RÄTT KOMPETENS OCH FLEXIBILITET. Dfnd Scence & Engneerng erbjuder konsultuthyrnng, rekryterng och search av ngenjörer och naturvetare. Kontakta oss: nfo@dfnd.se

6 6 Framtdens Karrär Ingenjör Jun 2015 UndersöKnInG Senaste magevärde bland ndustr större svenska ndustrföretag som kan erbjuda en bred palett av karrärmöjlgheter med nternatonella kopplngar har ett tydlgt övertag när det gäller att locka tll sg ngenjörskompetens. Tord Hermansson, ansvarg för forsknng och externa kontakter nom produktutvecklng på Volvo Personvagnar. Vlka faktorer avgör att vssa ndustrföretag är specellt eftertraktade bland yrkesverksamma cvl- och högskolengenjörer? Är man nybakad cvlngenjör så är det klart att företag av Volvo Personvagnars storlek erbjuder många olka karrärmöjlgheter nom både teknkspecalstområdet och chefskarrärområdet. Så det är ganska naturlgt att ttta på den typen av arbetsgvare, säger Tord Hermansson, ansvarg för forsknng och externa kontakter nom produktutvecklng på Volvo Personvagnar som fått en topplacerng enkätundersöknngen om ngenjörers kännedom om svenska ndustrföretag. Varför har volvo personvagnar lyckats specellt väl? V har försökt kommuncera den stuaton v befnner oss nu som eget blföretag med vår knesske ägare, och nte som en del av en stor koncern som tdgare med Ford. V har vart måna om att kommuncera att v är ett självgående företag med väldgt goda förutsättnngar för unga teknker och även för andra. Även den nternatonella dmensonen blr allt vktgare ur ett ngenjörsperspektv. acceptans och Kännedom: vlka ndustrföretag känner du tll väl och hos vlka kan du tänka dg att arbeta? 60% 50% 40% 30% 20% AcceptAns BllerudKorsnäs Autolv sca Assa Abloy Bolden Bombarder Ser du några gemensamma nämnare för de ndustrföretag som placerat sg toppen undersöknngen? Det är svårt att veta exakt vad det är som trggar. Men rent faktskt har v själva huvuddelen av vår forsknng och utvecklng här Sverge, så när det gäller ngenjörsutmanngar fnns de nära tll hands landet, och det tror jag gör det väldgt attraktvt för studentkåren. det fnns en tydlg dskrepans mellan företag toppen och företag botten, vad tror du det beror på? Alfa Laval stora enso ssab Kännedom Volvo Group Atlas copco sandvk scana Volvo cars 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% skf LKAB ABB saab Husqvarna electrolux V är utomordentlgt beroende av en kompetenstllväxt, nte bara nom ngenjörsområdet utan nom många dscplner Imagevärde: Här vill IngenJörerna arbeta: vlka av dessa arbetsgvare kan ngenjörerna tänka sg att arbeta för eller rekommendera tll en vän eller kollega? scana 42,3% Volvo cars 39,1% Volvo Group 37,5% ABB 36,8% saab 32,2% Atlas copco 27,1% Husqvarna 26,4% Bombarder 26,2% electrolux 25,5% sandvk 25,3% Man får ha åtanke att v rent allmänt under flera års td haft en nedåtgående trend teknkntresset bland studenter. Sen är det klart att det är de stora etablerade företagen med en bred palett av karrärmöjlgheter som väcker ett större ntresse bland studenterna och färdga ngenjörer. hur beroende är svenska ndustrföretag av ny ngenjörskompetens för framtda affärer och konkurrenskraft? V är utomordentlgt beroende av en kompetenstllväxt, nte bara nom ngenjörsområdet utan nom många dscplner. Volvo Personvagnar har valt att behålla sn huvudverksamhet med forsknng, utvecklng, försäljnng och servce Göteborg, så för oss är det utomordentlgt vktgt att det fnns en stark tllväxt och en stark tlltro tll vår bransch, avslutar Tord Hermansson. text: clas Lewerentz skf 24,6% Autolv 21,4% Alfa Laval 19,1% ssab 18,2% LKAB 17,5% sca 16,6% stora enso 15,2% Assa Abloy 13,8% Bolden 13,6% BllerudKorsnäs 8,7%

7 Framtdens Karrär Ingenjör Jun företag och statlga myndgheter möjlgheter att få ägna sg åt absolut spetsteknk nom vssa områden, kombnerat med möjlgheter tll personlg utvecklng, gör olka statlga myndgheter tll attraktva arbetsgvare bland ngenjörer. Vlka faktorer avgör att statlga myndgheter är eftertraktade arbetsgvare bland cvl- och högskolengenjörer? Inget som skljer sg från alla andra arbetsgvare ntressanta och utvecklande arbetsuppgfter och möjlgheter tll personlg utvecklng, svarar kommendör Peter Haglnd, Chef Informaton Offcer för Försvarsmakten som tagt toppostonen enkätundersöknngen om ngenjörers kännedom om statlga arbetsgvare. Varför har Försvarsmakten lyckats specellt väl? V har ntressanta, omväxlande och utvecklande arbetsuppgfter och satsar mycket på att stötta medarbetarna den personlga utvecklngen. Man kan byta tjänst nternt och det fnns även goda möjlghet tll utlandstjänstgörng. V har också en mycket vktg samhällsfunkton att uppfylla, nte mnst genom att vara den yttersta garanten för fred, frhet och demokrat. kan du se några gemensamma nämnare för de myndgheter som placerat sg högt undersöknngen? vad gör det spännande att arbeta som ngenjör hos dessa myndgheter? Det som är försvarsrelaterat, och också Trafkverket och Lantmäteret, tror jag har rykte om sg att syssla med ntressant teknk. Om man går tll Försvarsmakten, och även FMV och FOI som stöttar oss det här, så är det ju absolut spetsteknk v håller på med nom vssa nscher, och det lockar förstås. Vad tror du att dskrepansen mellan de högst och lägst placerade undersöknngen beror på? Det handlar nog om hur kända myndgheterna är. När man tttar på namnen längre ner lstan så är det ju mndre myndgheter som nte är lka kända som de större. Är det Vktgt att statlga myndgheter arbetar med stt varumärke mot ngenjörsmålgruppen, och hur kan de så fall förbättra sn acceptans och kännedom? Ja, det är vktgt. Just för Försvarsmakten, och med att den allmänna värnplkten är vlande och v övergått tll rekryterng baserad på frvllghet, så måste v htta andra vägar att göra oss kända som en ntressant arbetsgvare. Det är också en vktg del av demokratn att nformera om vad v håller på med. Så det har vart en medveten strateg från vår sda att gå ut och aktvt nformera om vad v håller på med. om V ser framåt tden, hur beroende är statlga myndgheter av ett nytllskott av ngenjörskompetens? Det är v högsta grad beroende av. Anlednngen tll att v är attraktva som arbetsgvare V har en mycket vktg samhällsfunkton att uppfylla är också skälet tll varför v behöver kompetenstllskott v håller ju på med mycket ntressant teknk och hur man utnyttjar den, avslutar Peter Haglnd. text: clas LeweRentz Kommendör Peter Haglnd, CIO för Försvarsmakten. Imagevärde: Här vill IngenJörerna arbeta: acceptans och Kännedom: vlka myndgheter och statlga verk känner du tll väl och hos vlka kan du tänka dg att arbeta? 60% 50% 40% 30% 20% 10% AcceptAns sgu VtI Boverket msb svenska kraftnät Lantmäteret Kustbevaknngen Luftfartsverket prv FRA strålsäkerhetsmyndgheten energmyndgheten FoI FmV sjöfartsverket Kännedom pts Försvarsmakten trafkverket 20% 30% 40% 50% 60% 70% vlka av dessa arbetsgvare kan ngenjörerna tänka sg att arbeta för eller rekommendera tll en vän eller kollega? Försvarsmakten 25,7% trafkverket 25,3% FoI 20,9% FmV 18,9% Lantmäteret 18,2% energmyndgheten 14,5% Luftfartsverket 14,5% prv 12,9% Kustbevaknngen 12,4% om undersökningen: msb 11,3% FRA 10,8% svenska kraftnät 9,7% strålsäkerhetsmyndgheten 9,7% sjöfartsverket 9,4% pts 7,8% VtI 7,4% Boverket 6,7% sgu 4,6% god kännedom (%): Hur många av de tllfrågade som känner tll arbetsgvarna väl. acceptans (%): postv nställnng. Kan tänka sg att ta anställnng hos, eller rekommendera en kollega att ta anställnng där (Bas Kännedom). Imagevärde (%): Kännedom (%) x Acceptans (%). Hos vlka arbetsgvare de tllfrågade kan tänka sg att arbeta eller rekommendera tll en vän eller kollega. Framtdens Karrär Ingenjör har samarbete med Voc nordc genomfört en trendundersöknng rktad mot ett slumpmässgt urval av cvl- och högskolengenjörer. Undersöknngen genomfördes maj den statstska felmargnalen undersöknngen är 2,7 4,5 procentenheter.

8 8 Framtdens Karrär Ingenjör Jun 2015 FAStIGHetSBRANSCHeN Förändrad spelplan lockar ngenjörskompetens ett brett arbetsfält med konkreta resultat gör fastghets- och bostadsbranschen efterfrågad bland ngenjörer. Större arbetsgvare med spännande utvecklngsprojekt är specellt attraktva, menar Fredrk Wrdenus på Vasakronan som tar en av topplacerngarna den senaste magevärdesundersöknngen. Vlka faktorer avgör att fastghets-/bostadsaktörer är specellt eftertraktade bland yrkesverksamma cvl- och högskolengenjörer? Det v jobbar med är konkret och påtaglgt. Det handlar om stadsutvecklng och man får vara med och forma samhället. Det är också en bra bredd på det man håller på med där många olka kompetenser jobbar tätt samarbete, säger Fredrk Wrdenus, vd på fastghetsbolaget Vasakronan. Varför tror du att vasakronan har lyckats specellt sammanhanget när det gäller kännedom och acceptans. Som Sverges största fastghetsbolag så tror jag att v syns många avseenden, och v uppfattas kanske som föregångare nom en hel del utvecklngsfrågor branschen. V började väldgt tdgt tala om hållbar stadsutvecklng och hållbara fastgheter. Jag tror också att v uppfattas som ett modernt företag vad det gäller ledarskap och nytänkande. BehöVer fastghets- och bostadsaktörer jobba med att förbättra sn acceptans och kännedom? Det tror jag absolut att man behöver. Om man tttar generellt på bygg- och fastghetsbranschen så kan den uppfattas som konservatv och lte stelbent, så det fnns all anlednng acceptans OcH kännedom: vlka följande fastghets- och bostadsaktörer känner du tll väl och hos vlka kan du tänka dg att arbeta? 60% 50% 40% 30% 20% 10% Västfastgheter Regonservce, Regon Skåne ACCePtANS Statens Castellum Fastghetsverk Fortfkatonsverket Wallenstam Fastghetskont. Malmö stad Jernhusen Fastghetskont. Gbg stad Fastghetskont. Sthlms stad Svenska Bostäder Örebrobostäder 0% 10% Locum KäNNeDOM Stockholmshem Posedon att se tll att bolaget jobbar med nytänkande, modernt ledarskap och ett modernt sätt att jobba. Det tror jag är vktgt för allt flera. hur Beroende av ny ngenjörskompetens är fastghets- och bostadsbolag för sna affärer framtden? Det kommer vara ett stort rekryterngsbehov av ngenjörer på både teknksdan och nom projektlednng framöver. kan du peka på några specella faktorer som gör att vssa bolag blr specellt eftertraktade bland yrkesverksamma cvloch högskolengenjörer? Att man kan erbjuda en bredd arbetsuppgfterna, att man kan erbjuda möjlgheter att utvecklas nom många olka delar, att man har spännande fastgheter och spännande projekt, att man lgger framkant vad det gäller utvecklngsfrågor, svarar Fredrk Wrdenus och tllägger: Fastghetsbranschen är nne en spännande utvecklngsfas. Det händer mycket på efterfrågesdan, bland annat synen på arbetsplatser där v behöver utveckla kontor som möter nya behov. Det händer också mycket nom handel och de delarna. Det är en förändrad spelplan som gör att det är rolgt att vara branschen just nu. text: CLAS LeWeReNtz Famljebostäder Akademska Hus Vasakronan Rksbyggen 20% 30% 40% 50% 60% Fredrk Wrdenus, vd på fastghetsbolaget Vasakronan. Foto: Vasakronan Imagevärde: Här vill IngenJörerna arbeta: vlka av dessa arbetsgvare kan ngenjörerna tänka sg att arbeta för eller rekommendera tll en vän eller kollega? Akademska Hus 14,0% Rksbyggen 13,3% Vasakronan 10,1% Jernhusen 9,2% Wallenstam 7,8% Fortfkatonsverket 5,7% Svenska Bostäder 4,8% Famljebostäder 4,4% Statens Fastghetsverk 3,9% Stockholmshem 3,4% Om undersökningen: Det handlar om stadsutvecklng och man får vara med och forma samhället Posedon 3,2% Locum 2,5% Västfastgheter 2,1% Castellum 1,8% Fastghetskont. Sthlms stad 1,8% Örebrobostäder 1,6% Regonservce, Regon Skåne 1,4% Fastghetskont. Gbg stad 1,4% Fastghetskont. Malmö stad 0,9% god kännedom (%): Hur många av de tllfrågade som känner tll arbetsgvarna väl. acceptans (%): Postv nställnng. Kan tänka sg att ta anställnng hos, eller rekommendera en kollega att ta anställnng där (Bas Kännedom). Imagevärde (%): Kännedom (%) x Acceptans (%). Hos vlka arbetsgvare de tllfrågade kan tänka sg att arbeta eller rekommendera tll en vän eller kollega. Framtdens Karrär Ingenjör har samarbete med VOC Nordc genomfört en trendundersöknng rktad mot ett slumpmässgt urval av cvl- och högskolengenjörer. Undersöknngen genomfördes maj Den statstska felmargnalen undersöknngen är 2,7 4,5 procentenheter.

9 Framtdens Karrär Ingenjör Jun FAsTIgheTsbrAnschen Ingenjörer formar framtdens fastghetsbransch I fastghetsbranschen pågår ett generatonsskfte med många möjlgheter för ngenjörer som vll vara delaktga branschens utvecklng mot en ökad dgtalserng, ndustralserng och skärpta mljökrav med samhällsnytta fokus. Kombnatonen av att förvalta befntlga fastgheter och agera kravställare när nya fastgheter ska byggas är spännande, nte mnst eftersom det ger ett helhetsperspektv på fastgheters byggnaton och långsktga drft, säger Krster Slemo, cvlngenjör och fastghetsdrektör på Fortfkatonsverket. En ngenjör kan ta sg an många olka roller fastghetsbranschen, såväl nom entreprenadområdet som på beställarsdan eller som konsult med fokus på exempelvs projekterng. Möjlgheterna att bl specalst och agera rådgvare nom ett specfkt område är goda. Karrärmöjlgheter hela Sverge Under studetden på cvlngenjörsutbldnngen med nrktnng på väg och vatten hade Krster Slemo sktet nställt på att bl byggngenjör. När han tog examen 1991 befann sg byggbranschen en djup lågkonjunktur, så Krster Slemo sökte sg stället tll Fortfkatonsverket. Sedan 2015 ansvarar jag för vår samlade fastghetsförvaltnng och en enhet med 450 medarbetare. Efter sommaren byter jag stället fokus tll strategsk fastghetsstyrnng, säger Krster Slemo. Gyllene tllfälle för ngenjörer Att få arbeta med en så konkret och påtaglg del av männskors lv som fastgheter och att ständgt utveckla de fastgheter han ansvarar för är Krster Slemos främsta drvkrafter. Fastghetsförvaltnng handlar tll stor del om att analysera och hantera stora mängder data. De kommande åren har ngenjörer ett gyllene tllfälle att söka sg tll fastghetsbranschen. Det är en bransch som rör sg mot en ökad dgtalserng och ndustralserng. Dessa strukturförändrngar, kombnaton med ett pågående generatonsskfte, bdrar tll branschens attraktvtet, säger Krster Slemo. TexT: AnnIKA WIhlborg De kommande åren har ngenjörer ett gyllene tllfälle att söka sg tll fastghetsbranschen Krster Slemo, cvlngenjör och fastghetsdrektör på Fortfkatonsverket. Foto: Kar Kohvakka JohAn KArlsTröm, vd skanska: Mångfaldsfrågorna måste n branschen på allvar Foto: Skanska Johan Karlström förälskade sg byggbranschen, jobbade några år som snckare och började sedan på KTh. Idag är han vd för skanska, ett av världens största byggbolag som varje dag sysselsätter männskor på byggen över hela jorden. Under de nära 40 år som Johan Karlström verkat nom byggbranschen har det skett en enorm utvecklng. Jag började byggbranschens före faxens td. Tll skllnad från då arbetar jag dag helt papperslöst. Jag har mn antecknngsbok och Ipaden, det räcker. Datorserngen har nneburt stora förändrngar nom byggsektorn, en helt annan dmenson av förändrng är det samhällsansvar som dag genomsyrar branschen. Nu för tden räcker det nte med att bara bygga en produkt, vad det nu är. Byggföretag måste också uppträda på ett ansvarsfullt sätt samhället, nte mnst vad gäller säkerhet men även när det kommer Johan Karlström, vd Skanska. Byggföretag måste också uppträda på ett ansvarsfullt sätt samhället, nte mnst vad gäller säkerhet tll affärsetk, mljöfrågor och socalt engagemang. Utmanngar I takt med att byggsektorns spelplan förändrats har det dykt upp ett antal nya utmanngar för branschens aktörer. Kompetensförsörjnngen är en utmanng, att nå ut med vlken otrolgt ntressant mljö detta är att jobba, en annan. Dagens byggbransch handlar nte bara om teknkfrågor, affärssdan är mnst lka stor och framförallt gäller det att kunna hantera männskor med olka roller. Arbetsmljö är en vktg fråga. Byggplatser är ganska farlga mljöer, här handlar det om att faktskt drva på en förändrng så att alla nvolverade kommer hem tll sna famljer utan att vara skadade. Det handlar nte bara om att ha rätt utrustnng och kunskap de här frågorna. Det handlar också om atttyd, om den syn du har på omvärlden och dna medarbetare. En tredje utmanng är mångfaldsfrågor. 20 procent av Sverges befolknng har en utländsk bakgrund. Så ser nte byggbranschen och nte heller Skanska ut. V speglar nte samhällets mångfald form av tänkesätt, déer och nnovatoner. Detta är ett problem på lång skt. Mångfaldsfrågorna måste n branschen på allvar och det är något v jobbar på stenhårt, både Sverge och andra länder. TexT: AneTTe bodinger

10 10 Framtdens Karrär Ingenjör Jun 2015 Foto: Saab AB Foto: BAE Systems Från cvlngenjör tll koncernchef Saab Jag har haft förmånen att arbeta nom olka branscher, vlket har skapat en bra bas att stå på och en nyfkenhet på att lära nytt. efter arbete vd bryggeret Falcon, elgrosssten Storel och en rad chefsbefattnngar på spedtonsföretaget Schenker, blev jag koncernchef för energbolaget e.on nordc med verksamhet norden och Polen blev jag erbjuden arbetet som vd och koncernchef för Saab, vlket jag som ngenjör kände var ett absolut drömjobb. FörSVArSInDuSTrIn Ständg strävan mot teknsk excellens försvarssektorn Försvars- och högteknologsektorn präglas av krävande kunder som motverar företagen att ständgt stå på tå. Den spjutspetsteknolog som utvecklas branschen påverkar andra branschers teknkutvecklng. För ngenjörer som vll arbeta utfrån ett helhetsperspektv spjutspetsteknologns absoluta framkant är försvars- och högteknologsektorn ett attraktvt val. Lena Gllström är sedan fem år tllbaka vd på BAE Systems Bofors Karlskoga. Hon nledde sn karrär som konstruktör på dåvarande Bofors. Därefter avancerade hon tll systemngenjör och blev så smånngom projektledare. Efter några år väntade rollen som lnjechef på BAE Systems mekankavdelnng och så smånngom blev hon global utvecklngschef på företaget, för att därefter bl vd. Våra kunders höga krav på säkerhet, prestanda, kvaltet och tllgänglghet nnebär att v hela tden måste prestera på topp för att kunna svara upp tll förväntnngarna. Som ngenjör försvars- och högteknologsektorn har du ofta förmånen att följa hela kedjan från teknkutvecklng tll hur kunderna använder systemen, säger Lena Gllström. En teknsk nyfkenhet och ett ntresse av att betrakta sn nsats utfrån ett helhetsperspektv med en stark kopplng tll slutproduktens kvaltet är värdefulla egenskaper för ngenjörer denna bransch. En global bransch som aldrg står stll En av de faktorer som fått mg att arbeta 26 år försvars- och högteknologsektorn är dess ständga strävan efter att vdareutveckla teknken, applcera nya metoder och även fortsättnngsvs befnna sg teknkutvecklngens framkant. Det här är en global bransch som Lena Gllström, vd på BAE Systems Bofors Karlskoga. Foto: BAE Systems Vår bransch kan erbjuda ngenjörer ett brett spektrum av karrärnrktnngar aldrg står stll, en bransch som mångt och mycket fokuserar på att utveckla helhetslösnngar dalog med kunder och användare, säger Lena Gllström. Sverge är ett ltet land den globala försvarssektorn, vlket nnebär att svenska företag har vässat sn förmåga att delta nternatonella samverkansprojekt, då försvarsoch högteknologföretag från flera länder bldar en plattform för utvecklngen av gemensamma systemlösnngar. En förklarng tll de svenska försvarsndustrföretagens globala framgångar är just vår attraktvtet som samarbetspartner, säger Lena Gllström. Internatonellt präglad sektor Den svenska försvars- och högteknologsektorn är förstås allra högsta grad beroende av försvarspoltska prorterngar och beslut. Sektorn fungerar som en natonell resurs för den svenska försvarsmakten. Vår bransch kan erbjuda ngenjörer ett brett spektrum av karrärnrktnngar. Många nleder sn karrär som konstruktör, för att därefter bl systemngenjör, projektledare eller arbeta med supply chan, strategskt nköp och kvaltet. Du kan välja mellan att arbeta en nternatonell sektor Sverge eller att vara statonerad utomlands, säger Lena Gllström. TexT: AnnIKA WIhlborg Spännngen med att vara vd ett stort nternatonellt högteknologsk företag Saab är ett företag med stark poston och en hög kompetens. V är ett av Sverges mest ngenjörstäta och mest nnovatonsntensva företag. Det är oerhört spännande att få leda ett företag som är så vktgt för Sverge; både när det gäller svensk försvarsförmåga och Sverges nnovatonskraft och export. Svensk försvarsndustr spelar en vktg roll för Sverges roll som självständg och stark nternatonell aktör; ett land man lyssnar tll och som därmed har nflytande samarbetet med andra. Det är dessutom nödvändgt att man är ntresserad av bolagets produkter och det är jag verklgen. Jag tycker att v har många väldgt högteknologska produkter. Ingenjörsbehoven nom försvars- och högteknologsektorn V har ett stort ngenjörsbehov. Saabs teknologhöjd förutsätter ledande teknsk kompetens och detta ställer både höga och specfka krav på de talanger v rekryterar. eftersom v har en bred produktportfölj efterfrågas ngenjörer med de flesta olka specalnrktnngar; maskn, data, elektronk, teknsk fysk, ndustrell ekonom och andra. rekryterng av ny kompetens sker kontnuerlgt. ett normalt år rekryterar företaget mellan 400 och 500 ngenjörer globalt. Karrär- och utvecklngsmöjlgheter nom sektorn? nästan oändlga! Mn uppfattnng är att detta är något medarbetare verklgen uppskattar; möjlgheterna att göra karrär nom flera områden, som teknsk specalst, projektledare eller chef. Håkan Buskes karrär- och ledarskapsråd Mtt vktgaste råd är att gräva där du står. gör ett bra arbete med de uppgfter du fått ansvar för och fundera nte så mycket över vad nästa steg ska vara. För du kommer nämlgen bara att mätas på vad du levererar nuvarande roll. Sen som ledare är det vktgt att ständgt utveckla medarbetarna så att kvalteten alltd håller bästa klass. rätt medarbetare borgar även för att ha förmåga att utveckla verksamheten framåt. Som chef pekar man ut rktnngen, sätter referenspunkter om var företaget befnner sg och vart v är på väg. Men det är nte ens egen förmåga som ska avgöra allt. Mtt ledarskap bygger på nskten att tllsammans lyckas v bättre. V har alla olka egenskaper och åskter och det är jättebra. bra ledarskap gör stor skllnad och det handlar om att våga leda tydlgt och samtdgt vara prestgelös.

11 Framtdens Karrär Ingenjör Jun IndusTrIseKTorn Här fnns de coola jobben Att svensk ndustr fortfarande förknppas med buller och smuts gör att ngenjörer kan mssa att branschen erbjuder häftga jobb moderna mljöer. Fler borde få upp ögonen för att de hetaste tjänsterna nom mjukvaruutvecklng fnns just nom ndustrn. Svenska ndustrföretag förändras snabb takt. Tdgare mekanska produkter blr högteknologska. Tllverknngsprocesserna utvecklas och det ställs allt hårdare krav på mljöanpassnngar och ökad energeffektvtet. Sammantaget har det lett tll att svenska klassska ndustrföretag också omformats som arbetsgvare. Många tänker nog fortfarande på olja och svarvar när de hör om ndustrn. Det är långt från verklgheten. Idag utgörs exempelvs en stor del av vår verksamhet nom området mjukvaruutvecklng, säger Ulf Bengtzelus, forsknngs- och utvecklngschef på Atlas Copco Industral Technque. Rekryterngsbehovet ändras Atlas Copco har en lång hstork som leverantör av bland annat gruvutrusnng, ndustrverktyg och monterngssystem men är samtdgt framkant den teknska utvecklngen. Idag ställs nya krav på produkterna vlket skapar utmanngar för de anställda. För en bltllverkare som använder våra mutterdragare är det vktgt att v kan säkerställa att de kan vara bruk dygnet runt utan produktonsstopp. Allt måste fungera, som mjukvaran för drvsystemet som ska strömsätta motorn för att bara nämna ett ltet exempel. Våra produkter är dag så komplexa att det krävs ett brett spektrum av olka typer av ngenjörskompetens, säger Ulf Bengtzelus. Erc Stegemyr, Vce Presdent nom Product Management and Development på Husqvarna har samma bld. Våra robotgräsklppare och framtagnngen av batterteknolog som ett alternatv tll förbrännngsmotorer är bara några exempel på hur utvecklngen ändrat vårt rekryterngsbehov. Intåget av elektronk och mjukvara är tydlgt. Husqvarna erbjuder produkter och lösnngar nom trädgårds-, park-, skogsvård och byggnadsarbete för både prvatkonsumenter och professonella användare. Konstruktonerna har med tden blvt alltmer avancerade och kräver dag spetskompetens nom såväl avancerad mekank som elektronk och mjukvara. Ingenjörer kan mssa rolga jobb Erc Stegemyr tror att ngenjörer kan mssa jobbutmanngarna nom ndustrn för att man nte känner tll hur arbetsuppgfterna är utformade. När jag träffar blvande ngenjörer får jag höra att bland annat spelbranschen lockar dem. Få känner tll att lknande färdgheter efterfrågas den här branschen. Svensk ndustr måste vässa sg för att öka stt attraktonsvärde. Även arbetsmljön har förändrats nom ndustrn. Det handlar knappast om att stå på något Ulf Bengtzelus, FoUchef på Atlas Copco. Erc Stegemyr, Vce Presdent på Husqvarna. bullrgt verkstadsgolv dag. På Atlas Copco jobbar man exempelvs mycket korsfunktonella team och har gått från fasta arbetsplatser så att man kan vstas olka delar av lokalerna beroende på vad man håller på med för dagen. Den som vll jobba ostört med systemutvecklng kan stta en tyst avdelnng vd en dator och en annan dag stta grupp och dskutera eller testa hur dén fungerar praktken. Industrn är motorn nom svenskt närngslv. det är tllfredsställande att vara en del en bransch som går bra. Industrn förändras snabb takt. Tdgare mekanska produkter är nu högteknologska. Inom ndustrn fnns en mängd spännande utmanngar för dg med kompetens nom mjukvaruutvecklng. svenska ndustrföretag verkar på den nternatonella marknaden. Många jobb nnefattar därför tjänsteresor utomlands eller möjlgheten att prova på att arbeta ett annat land. svenska ndustrföretag efterfrågar nnovatva ngenjörer. Har du den kunskap Och så är ndustrn en bransch som går bra. Innovatva ngenjörer med rätt utbldnng har alla möjlgheter att växa nom ndustrn. Att jobba för stora ndustrföretag som är etablerade på världsmarknaden skapar såklart även goda möjlgheter tll en nternatonell karrär, säger Erc Stegemyr på Husqvarna. TexT: AnnA-KArIn Andersson Innovatva ngenjörer med rätt utbldnng har alla möjlgheter att växa nom ndustrn Därför är Det ntressant att Jobba nom ndustrn: Foto: Atlas Copco som krävs och dessutom déer kommer dn kreatvtet att uppskattas och tllvaratas. Inom ndustrn erbjuds du en fräsch, modern och tllfredsställande arbetsmljö. Glöm den gamla förlegade blden av smuts och buller. För ndustrn är hållbarhet, ökad energeffektvtet och mnskad mljöpåverkan fokus, vlket skapar nya typer av attraktva tjänster för ngenjörer. Industrföretagen är stora vlket nnebär komplexa arbetsuppgfter och stora möjlgheter för dg som anställd att växa och utvecklas åt det håll du själv önskar.

12 12 Framtdens Karrär Ingenjör Jun 2015 InFrAsTruKTur och FAsTIgheT Växande storstäder frgör karrärmöjlgheter De svenska storstadsregonerna präglas av en hög nflyttnngsoch utbyggnadstakt som erbjuder många spännande karrärmöjlgheter för ngenjörer nom områdena fastghetsförvaltnng, fastghetsutvecklng, nfrastrukturplanerng och stadsplanerng som lägger grunden tll framtdens stad. Efter examen från väg och vatten vd Chalmers nledde jag mn karrär som konstruktör på J&W. Så smånngom blev jag projektledare och arbetade även med projekterngs- och kvaltetsfrågor. Därefter blev jag projektledare på Locum, Stockholms läns landstngs fastghetsbolag. Senare avancerade jag tll förvaltnngschef för Nya Karolnska och fastghetschef för unverstetssjukhusen. Därefter arbetade jag som fastghetschef på SL och sedan 2011 är jag fastghetsdrektör på Fastghetskontoret Stockholms stad, säger Juan Copov Mena. I allmänhetens tjänst Som förvaltnngsdrektör ansvarar han för förvaltnngen och utvecklngen av drottsfastgheter, kulturfastgheter samt stadens förvaltnngsbyggnader, ett omfattande fastghetsbestånd med stor sprdnng. För mg som väg- och vattenbyggare utgör fastghets- och samhällsutvecklng mångt och mycket grunden för ngenjörsrollen. Det är spännande att arbeta nära de avgörande poltska besluten och att förvalta och utveckla fastgheter som används av en stor andel av Stockholmarna. En ntressant balansgång är att utveckla och maxmera fastgheternas nytta och samtdgt säkerställa en hög tllgänglghet och valuta för pengarna för medborgarna, säger Juan Copov Mena. I en expansv storstad kan ngenjörer ta specalstroller med fokus på exempelvs Vsonsbld Söderstaden Stockholm. Illustraton: Stockholms stad Juan Copov Mena, fastghetsdrektör på Fastghetskontoret. Att arbeta med nfrastrukturprojekt en växande storstad är verklgen att befnna sg mtt händelsernas centrum Rggert Anderson, förvaltnngschef på Stockholms läns landstng. Foto: Fredrk Persson energ, el eller mljö. Att bl chef, projektledare eller arbeta med exempelvs teknsk förvaltnng eller nfrastrukturprojekt är andra karrärmöjlgheter. Storsatsnngar på nfrastruktur Rggert Anderson är cvlngenjör och förvaltnngschef för utbyggnaden av tunnelbanan på Stockholms läns landstng. Han har arbetat med olka typer av nfrastrukturprojekt drygt tretto års td, varav många år på Trafkverket. Under årens lopp har jag nvolverats flera av Storstockholmsregonens största och mest avgörande nfrastrukturprojekt, därbland ombyggnatonen av Stockholms Central, Ctybanan och Förbfart Stockholm. Det är både rolgt och utvecklande att vara delaktg omfattande nfrastrukturprojekt som påverkar merparten av Stockholmarna, säger Rggert Anderson. Han drvs av projektens komplextet, såväl teknskt som samverkansmässgt. Eftersom nfrastrukturprojekt påverkar så många ntressenter består Rggert Andersons arbete tll stor del av möten, nätverkande och samverkan med olka aktörer som nvolveras projekten. De kommande decennerna nvesterar Storstockholmsregonen flera av Sverges httlls största nfrastrukturprojekt, därbland nya Slussen, den nya tunnelbanan och Förbfart Stockholm. Branschen genomgår dessutom ett generatonsskfte som också bdrar tll fler ntressanta jobb att välja mellan. Att arbeta med nfrastrukturprojekt en växande storstad som Stockholm är verklgen att befnna sg mtt händelsernas centrum. En välfungerande nfrastruktur är en förutsättnng för ett fungerande och växande samhälle och ett ämne som engagerar många, vlket gör nfrastruktursektorn ntressant. Rent teknskt fnns många utmanngar, bland annat att mplementera nya teknker som kan bdra tll att utveckla och effektvsera projektarbetet, säger Rggert Anderson. TexT: AnnIKA WIhlborg V gör det möjlgt

13 Framtdens Karrär Ingenjör Jun TransporTIndusTrIn Goda jobbutskter nom transportndustrn Ingenjörer som sktar på en framtda karrär nom transportndustrn har goda utskter att lyckas. Branschen växer och erbjuder både bredd och djup arbetsutbudet, framhåller Klas wåhlberg, vd för Bombarder Transportaton sverge. Järnvägsbranschen, som v är verksamma nom, växer ungefär 2-3 procent per år. Tttar v på transportndustrn generellt så lär den bara fortsätta växa, säger Klas Wåhlberg som pekar på flera bakomlggande orsaker tll utvecklngen på transportsdan. Befolknngstllväxten är en grundläggande drvkraft, med kraven på rörlghet som en avgörande faktor. En vktg dmenson är att v har en åldrande befolknng som är aktv betydlgt längre upp åldrarna än tdgare, vlket ställer nya krav på transportsektorn. Ingenjörsbehov över hela lnjen När det gäller tranportndustrns behov av ngenjörer ser Klas Wåhlberg ett tllskottsbehov över hela lnjen. Ett tllväxtområde är nom servce och tllgänglghet, hur produkterna fungerar ute trafk. Resenärer och godstransportörer är nte toleranta om saker och tng nte fungerar, så servce och eftermarknad är ett vktgt område som kommer att växa dramatskt. På Bombarder har man dagsläget behov av att fylla vakanser nom exempelvs järnvägssgnalteknk och strömrktarteknk. För att lättare kunna arbeta med teknsk utvecklng framtden har Bombarder tllsammans med ABB, Westnghouse och Mälarenerg gått n på Mälardalens högskola där företagen är med och fnanserar en unk ngenjörsutbldnng med nrktnng mot elektroteknk. Klas Wåhlberg, vd för Bombarder Transportaton Sverge och Chef Country Representatve. Foto: Bombarder Man ska vara beredd på förändrngar, hela tden våga testa olka möjlgheter och vara receptv Pröva gärna olka vägar Klas Wåhlberg är själv utbldad väg- och vattenngenjör botten, med en MBA från Uppsala unverstet. Tll dagens nyutexamnerade ngenjörer vll han ge flera råd för den framtda karrären. Man ska vara nyfken, ntresserad och vlja pröva lte olka vägar. Vljan tll ständgt lärande är kanske den vktgaste egenskapen. I början av sn karrär så är en bra chef och en bra kontaktexponerng väldgt vktga. För att det ska fungera så ska man själv också tycka att det är kul det man gör. En grundregel som jag har med mg är att du gör ett bra jobb när du tycker att det är rolgt. Man ska som sagt vara beredd på förändrngar, hela tden våga testa olka möjlgheter och vara receptv för att se vart de kan leda någonstans. Om man exempelvs har eller vll skaffa sg erfarenhet från kundsdan eller leverantörssdan nnan man kommer tll oss på Bombarder så är det en fördel. Ett råd är att ska söka sg någonstans där man får många karrärutvecklngsmöjlgheter början, vare sg man vll gå ledarskapsnrktnng, teknkfördjupnngsnrktnng eller projektledarnrktnng. Bombarder erbjuder alla de här möjlgheterna en helt nternatonell mljö med svenska förtecken, vlket gör att v stcker ut lte bland de andra teknkföretagen Sverge där lknande möjlgheter också fnns, avslutar Klas Wåhlberg. TexT: Clas lewerentz Desgnng Future Ctes

14 14 Framtdens Karrär Ingenjör Jun 2015 TeKnIKKonsulTer Multdscplnärt lagarbete skapar broar Teknkkonsultbolagen erbjuder goda utvecklngsmöjlgheter för ngenjörer. nu har den svenska marknaden återhämtat sg efter oljeprsets ras. Just nu kompletterar v med resurser från våra norska kontor, säger Thomas Johansson, vd på renertsen sverge. Få arbetsgvare erbjuder lka stor varaton för ngenjörer som teknkkonsultföretagen. Ett av Nordens största är Renertsen, ett norskt företag med uppdrag nom olja och gas, samhällsbyggnad, nfrastruktur, bygg, ndustr, energ och mljö. V har många ntressanta pågående och kommande projekt nom bland annat samhällsbyggnad och svensk petrokem. Det är en spännande bransch med stora möjlgheter tll utvecklng och karrär, säger Thomas Johansson, vd på Renertsen Sverge. Thomas Johanssons egen karrär är ett lysande exempel. Efter 18 år på Semcon, först som automatonsngenjör och därefter avdelnngschef, kom han tll Renertsen Nu är Thomas Johansson verkställande drektör för den svenska verksamheten med närmare 400 anställda, varav majorteten är ngenjörer. Jag har alltd tyckt om teknk och på den vägen är det. Forsknng och utvecklng En fördel med stora teknkkonsultföretag är att de satsar på forsknngsnära projekt. På Renertsen utvecklar man flera nya områden, som förankrngssystem för flytbroar och förbättrade sätt att nstallera vndkraftverk offshore. Kunduppdragen är lka komplexa och varerande. Just nu är 65 ngenjörer nvolverade med att ställa om produktonen ett av Statols raffnaderer. De stora projekten är ofta multdscplnära och förutom en hög teknsk kompetens utmärker sg en bra konsult med ytterlgare förmågor. Ett gott socalt beteende är avgörande för ett bra samarbete. V värdesätter medarbetare som är kommunkatva och bra på att hantera kundrelatoner. Oljekrsen tll trots När oljeprset sjönk fck det konsekvenser för beläggnngen, framför allt nom den norska offshoreverksamheten. Renertsen arbetar med färdgställandet av vndkraftplattformen DolWn Alpha ett av flera uppdrag åt ABB. Foto: Chrstoph Scheuerer Thomas Johansson, vd på Renertsen Sverge. V påverkades av detta precs som våra kollegor branschen, men den svenska marknaden har redan vänt. För att kunna hantera den ökade projektmängden Sverge kompletterar v med resurser från våra norska kontor. Nu är oljeprset på väg upp och med det följer nvesterngar. V räknar med att den norska offshoreverksamheten kommer gång gen mtten av 2016, säger Thomas Johansson. TexT: AlIce HelledAy Det är en spännande bransch med stora möjlgheter tll utvecklng och karrär ByggBrAnscHen Helhetsperspektv samhällsbyggnad Vljan att påverka samhällsutvecklngen och att arbeta utfrån ett helhetsperspektv är starka drvkrafter nom samhällsbyggarsektorn. Vår bransch har ett ständgt fokus på framtden, säger Bent Johannesson, vd för ramböll sverge. generatoner och därför är det oerhört vktgt att göra rätt utfrån den kunskap v har nu. Som samhällsrådgvare är v en katalysator för forsknng och utvecklng och v har en vktg pedagogsk uppgft att utblda såväl beställare som slutkund, framhåller Bent Johannesson. Bent Johannesson, med en examen från Väg & Vatten på Chalmers 1979, har arbetat med samhällsbyggnadsfrågor hela stt yrkeslv, som konsult, egenföretagare och beställare. När han jämför synen på samhällsbyggnad när han var nyutexamnerad och nu tycker han att det är stor skllnad. Då var det mycket mer uppdelat olka sektorer och som ngenjör såg man mest tll sn egen specaltet. Idag präglas samhällsbyggnadsbranschen av en helt annan helhetssyn, där man samarbetar över dscplngränserna för att möta framtdsutmanngarna och där hållbarhet är en faktor som genomsyrar allt, säger han. Att jobba nom samhällsbyggnad nnebär stora möjlgheter att påverka den framtda utformnngen av allt från våra bostäder, arbetsplatser, skolor och andra byggnader tll hela nfrastrukturen som bnder hop samhället. Samhällsbyggnadsbranschen har höga krav att leva upp tll. Det v gör dag ska hålla Det fnns så många olka områden att arbeta nom, som generalst eller specalst Stora behov Det fnns mycket stora och varerade karrärmöjlgheter nom branschen. Idag pågår en rad stora samhällsbyggnadsprojekt Sverge; under den närmaste femårsperoden satsas drygt 800 mljarder kronor på samhällsbyggnad framför allt storstadsregonerna. Samtdgt kommer det att fnnas stora behov av nya bostäder under många år framöver. Det är fantastskt spännande utmanngar som v står nför. V måste fortsätta att utveckla nya materal, processer och metoder, så att v kan bygga hållbart och med kvaltet, samtdgt som kostnaderna måste hållas på en rmlg nvå. Det fnns så många olka områden att arbeta nom, som generalst eller specalst, säger Bent Johannesson. Han tycker att unga, nyutexamnerade ngenjörer dag har goda förutsättnngar att tackla de många komplexa framtdsfrågor som v står nför. De har ofta ett starkt samhällsengagemang och vll göra nytta. De är också väl Bent Johannesson, vd för Ramböll Sverge. förberedda för uppgften eftersom de på ett självklart sätt tänker på både helhet och hållbarhet. Det fnns otrolgt postv nställnng bland unga ngenjörer dag. TexT: cristina leifland

15 Framtdens Karrär Ingenjör Jun Järnvägen Gamla anor blandat med det allra senaste Från underhåll av hundraårga räls tll utvecklng av det nya europeska sgnalsystemet. Att jobba med landets järnvägar nnebär en mx av tradton och toppmodern teknk. Varje dag är tusentals resenärer behov av landets järnvägar för att kunna förflytta sg och för företag utgör de en omstlg transportväg för att frakta gods. Sverges järnvägar är en grundbult för en fungerande nfrastruktur som det nu satsas mycket på. En del av järnvägsnätet är åldrgt och behöver underhåll och förbättrngar. På andra håll byggs helt nytt anpassat efter den nya generatonens höghastghetståg. Det här är ett spännande område att jobba nom just nu, säger Kajsa Rosén, segmentschef Järnväg på ÅF. Från planerng tll konstrukton Den natonella satsnngen på järnvägar märks tydlgt branschen. Samhällsbyggnad, som järnväg är en del av, nom ÅF är exempelvs det område som expanderat mest nom företaget de senaste fem åren. De nu runt 300 anställda som jobbar med järnväg gör allt från att desgna, planera nya järnvägar tll att projektera lösnngar och konstruera system. Det här är ett spännande område att jobba nom just nu Kajsa Rosén, segmentschef Järnväg på ÅF. Olka teknker används beroende på järnvägssystemets ålder som spänner över drygt 100 år. Det är oneklgen en blandnng av tradton och teknk framkant. Och så är det så komplext. Någon jobbar med ljud och vbratoner, en annan med sgnalsystemet och en tredje med att ta fram en vacker och ändamålsenlg belysnng av exempelvs en järnvägsbro längs med rälsen. Att arbeta med järnvägar är att vara en del utvecklngen av en fungerande helhet, säger Kajsa Rosén. I samhällets gemensamma hållbarhetsarbete har järnvägssatsnngar kommt än mer ropet. Kajsa Rosén tror att många ngenjörer lockas Foto: Stefan Nlsson/SJ Kolla om du passar: Kolla om du passar för att jobba med järnvägar. Stämmer påståendena n på dg? du är ngenjör eller cvlngenjör med lämplg nrktnng eller är arktekt. du vll ha ett betydelsefullt jobb och veta att männskor och företag kommer att dra nytta av det du gör. du värderar att jobba med något som främjar hållbarhet och där mljön sätts fokus. du trvs med att jobba tllsammans med andra. du gllar att jobba nom ett expansvt område som det satsas på. du gllar mxen av det tradtonella och det senaste nom den teknska utvecklngen. du åker själv tåg då och då och tycker att det är ett resesätt som ska fungera bra. tll branschen för att mljöaspekten är så djupt rotad och förknppad med just tåg. Att det är något v alla har en relaton tll är också en fördel rekryterngen av nya talanger. Det är kul att arbeta med något som är en så vktg del så många männskors vardag. TexT: AnnA-KArIn Andersson Poola Engneerng växer och just nu söker v: På Poola Engneerng har v en gedgen erfarenhet av rekryterng och har själva ngenjörs- och/eller forsknngsbakgrunder. V förstår er verksamhet, era utmanngar och hjälper er att htta rätt person antngen en tllfällg konsultlösnng eller en permanent rekryterng. V förenar männskor och teknk! Waste water manager Installatonsledare Supply chan coordnator Teknsk controller Servcengenjör Dokumentatonsngenjörer Ingenjör, brandlarm Kvaltetschef Sök även våra nterna tjänster på poola.se eller kontakta Emma Bergman, tel eller Joacm Jonasson, tel Välkommen med dn ansökan! Projekt1_Annons :08 Sda 1 REKRYTERING OCH UTHYRNING AV KVALIFICERADE TJÄNSTEMÄN Uppdrag: samhällsnytta Vll du själv utvecklas samtdgt som du är med och utvecklar Sverge? I statlga verksamheter arbetar drygt cvl- och högskolengenjörer tllsammans med bland annat jurster, samhällsvetare, ekonomer och systemvetare. Med vår moblapp Jobba statlgt och på vår webbplats håller du enkelt koll på de ledga statlga jobben. Box 3267, Stockholm, Tel , e-post: arbetsgvarverket@arbetsgvarverket.se M E D L E M S O R G A N I S A T I O N E N F Ö R S T A T L I G A A R B E T S G I V A R E

16 16 Framtdens Karrär Ingenjör Jun 2015 VIdAREuTbILdnInG Kompetensutvecklng prortet för ngenjörer Kompetensutvecklng och vdareutbldnng värdesätts mycket högt av ngenjörer. Samtdgt beskrver många verksamheter teknkutvecklng och kompetensförsörjnng som stora utmanngar under de närmaste åren. Dessa trender stämmer väl överens med våra egna undersöknngar. Marknaden utvecklas snabbt och ngenjörer har höga krav på att lgga framkant och själva kunna påverka stt arbete. Det lgger också vår problemlösarnatur att hela tden sträva efter förbättrng, säger Sara Lndström, vd på Poola Lfe Scence & Engneerng en kommentar tll enkätundersöknngen som Framtdens Karrär Ingenjör lått göra. Locka kompetens Sara Lndström framhåller att det fnns en stark drvkraft hos arbetsgvare att tllgodose behoven om kompetensutvecklng. Det är ett effektvt sätt att locka tll sg rätt kompetens och en nödvändghet för att sedan behålla den. V ser med glädje att många arbetsgvare nvesterar utbldnngar för medarbetare. Ibland fnns ett glapp mellan vad ngenjörer själva önskar och vad arbetsgvare erbjuder. Då hjälper v arbetsgvare att vässa sna erbjudanden, så att man kan rekrytera rätt kompetens. Många ngenjörer är hett eftertraktade och det gäller för arbetsgvare att göra sg attraktva, säger hon. Tll exempel så rankar arbetstagare vkten av bra chefer och flexbel arbetstd högt, medan arbetsgvare bland underskattar de parametrarna. Projektlednng samt chef- och ledarskap kommer högt på lstan över områden där det Sara Lndström, vd på Poola Lfe Scence & Engneerng. Foto: Jeanette Hägglund fnns önskemål om utbldnng och kompetensutvecklng. Sara Lndström menar att det är något för arbetsgvare att ta tll sg. Många ngenjörer/specalster får chefsbefattnngar men är nte alltd helt förberedda när det gäller de företagsekonomska och affärsmässga aspekterna av rollen. Detta är ett område där kompetensutvecklng gör stor nytta för både ndvd och företag. TExT: CRISTInA LEIFLAnd VIlka områden lockar? Inom vlka områden vll ngenjörerna helst vdareutblda/ kompetensutveckla sg? % 57% 55% Teknska områden Projektlednng Chef- och ledarskap It och data Kommunkaton Förhandlng Företags- och affärsekonom 31% 28% 24% 22% 20% 19% 15% 13% 6% 4% Språk Internatonella relatoner Avtal/jurdk Marknadsförng och försäljnng Inköp Annat VIlka är de största utmaningarna? Vlka är de största utmanngarna för den verksamhet du arbetar under de närmaste åren? 50 49% maln Frennng, svergechef telasonera Varför är kompetensutvecklng och vdareutbldnng så vktgt för yrkesverksamma ngenjörer? Maln Frennng, Svergechef TelaSonera. Foto: Jeanette Hägglund Idag utvecklas samhälle, ndustr och affärsmodeller runt omkrng oss rekordfart och kontnuerlgt. Dgtalserngen möjlggör sådant som v går nte trodde var möjlgt. Även kompetens måste ständgt utvecklas och åternvesteras. Detta för att redan yrkesverksamma ngenjörer skall kunna lgga framkant och kunna vara de som drver utvecklngen framåt. Teknk är en bas men v måste se tll nyttan för kunden och vad teknk sg kan skapa. Vlka är dna kommentarer tll undersöknngsresultaten? Jag är nte förvånad över de områden som ngenjörer vll vdareutblda sg nom. Det behöver vara en kombnaton av teknk, av ledarskap och projektlednng. Alla delar behöver samverka och de behöver kontnuerlgt utvecklas och re-nvesteras. Vlka är de största utmanngarna telekomsektorn där utvecklngen går så snabbt? De största utmanngarna är telekomsektorns stora möjlgheter. Idag är dgtalt nte något enbart för telekomndustrn, utan för alla verksamheter. Dgtalserngen skapar förutsättnngar för de flesta att vdareutveckla sn verksamhet. Utmanngarna är många, men en av de stora är v själva, v som befnner oss dessa verksamheter. V måste också utvecklas samma takt och utmana nvanda beteenden. V måste säkra att ta tll oss nya förmågor och erfarenheter. Det är en av de stora utmanngarna % 34% 33% 33% 30% Teknkutvecklng och nnovaton Kompetensförsörjnng och talangutvecklng Kostnadskontroll och effektvserng Lönsam tllväxt Organsatonsstruktur Framgångsrkt ledarskap 23% VIdareutbIldnIng VIktIg: 15% 13% 13% 11% 3% Globalserng/Internatonell konkurrens Hållbarhet och samhällsansvar, CSR It och dgtalserng Ekonom- och verksamhetsstyrnng Varumärkesstrateg Vet ej Hur vktgt anser du som ngenjör att det är med vdareutbldnng och kompetensutvecklng dtt yrke? mycket vktgt 78% ganska vktgt 20% Inte så vktgt 2% Inte alls vktgt 0%

17 NextMeda 17 Spetsteknk och helhetssyn nom försvarsndustrn På BAE Systems är utvecklngsmöjlgheten stor för högteknologskt ntresserade ngenjörer som uppskattar varaton. Ena dagen stter jag och konstruerar 3D CAD och nästa dag tllbrngar jag på labbet med tll exempel monterng, säger konstruktören Jessca Röstlund. Strdsfordon och artllersystem tllhör vardagen på BAE Systems Bofors. Numera är de 300 anställda Karlskoga en del av en av världens största koncern nom försvarsndustrn. BAE Systems är ett av världens största företag nom försvarsndustrn med anställda 40 länder. Huvudkontoret lgger Storbrtannen och den svenska verksamheten bedrvs på fyra orter: Karlskoga, Örnsköldsvk, Lnköpng och Stockholm. BAE Systems Bofors AB Industrvägen Karlskoga Tel: Det är stmulerande att arbeta med högteknologsk spetsteknk på den här nvån, säger Johan Funk som gjorde stt examensarbete på BAE Systems. Idag är han sektonschef för utvecklng av marna system. Den avancerade teknken tll trots säger Johan Funk att han har en bra bld av helheten. V är en del av en stor koncern, men verksamheten här Karlskoga drvs som ett frstående företag. Möjlgheten att få vara nblandad många olka områden ger en bred erfarenhet. Skrvbord eller skjutfält Bredd var just något som kollegan Jessca Röstlund saknade stt första yrke. Jag jobbade som tandhygenst några år nnan jag tröttnade. Efter att jag hade sagt upp mg började jag läsa tll masknngenjör på Mälardalens högskola. Drekt efter sn examen fck Jessca Röstlund jobb på BAE Systems och dag stortrvs hon med sna arbetsuppgfter. Jessca Röstlund och Johan Funk hos BAE Systems Bofors. Foto: Lasse Persson Det jag uppskattar allra mest är varatonen. Ena dagen stter jag framför en 3D CAD eller svarvar på ett labb, nästa dag är jag på skjutfältet eller skruvar på Strdsfordon 90. Johan Funk nstämmer. För honom växlar arbetet mellan att lösa vtt sklda problem. Som chef hanterar han även personalfrågor och ser tll att medarbetarna trvs. Företaget jobbar för att alla ska anta nya utmanngar. Säkerheten framför allt Båda Johan Funk och Jessca Röstlund upplever att arbetsgvaren är mån om sna anställda. Här på det anrka Boforsområdet hanterar man, precs som på Alfred Nobels td, explosva ämnen. Säkerheten och en korrekt rskbedömnng är a och o. Det handlar om att veta vad man gör nnan man gör det, säger Jessca Röstlund. En god arbetsmljö, öppen företagskultur och en förståelse för behovet av att balansera yrkes och prvatlvet, är andra arbetsvllkor som de båda uppskattar. Här hjälper v varandra och arbetar som ett team, säger Johan Funk. VAR MED OCH UTVECKLA FRAMTIDENS BOENDE. V söker Byggprojektledare. HSB Göteborg är Västsverges största bostadskooperatva företag. V ägs av medlemmar och all vnst går tll att utveckla framtdens boende. HSB Göteborg har utsetts tll bästa arbetsgvare branschen och fått hedersomnämnande för att v arbetar föredömlgt med mångfald och lkabehandlng. V är verferade enlgt ISO Nu söker v en byggprojektledare nom ombyggnad. Som projektledare på HSB Göteborg kommer du självständgt att leda större och mndre projektuppdrag nom ombyggnad. Du arbetar med aktv rådgvnng teknska och ekonomska förvaltnngsfrågor samt med handläggnng av reparatonsarbeten. Dn kommunkatva förmåga är nyckeln tll ett gott samarbete med såväl kunder som kollegor. Eftersom tempot är högt värdesätter v dn admnstratva förmåga. V ser gärna att du är utbldad högskolengenjör med dokumenterad erfarenhet från tdgare projektledaruppdrag nom ombyggnad av bostäder. Att du hanterar Offcepaketet ser v som självklart. Erfarenhet av projekterng är gvetvs merterande då v själva upprättar förfrågnngsunderlag. B-körkort är ett krav. Tjänsten är en tllsvdareanställnng, omfattnng 100 %. UPPLYSNINGAR OCH ANSÖKAN Vll du veta mer, kontakta gärna Marknadsområdeschef Öster, Chrster Nygren tel Facklg representant är Roberto Bastancch tel Ssta ansöknngsdag för den här tjänsten är , v kommer att ntervjuer löpande under ansöknngstden. Läs mer om tjänsten och ansök på hsb.se/om-hsb/jobba-hos-oss

18 18 NextMeda IT-karrär med fokus på rkets säkerhet IT är krtskt för så gott som alla verksamheter, men för Försvarsmakten kan en väl fungerande IT vara skllnaden mellan lv och död. Här är säkerhetsfrågorna ständgt fokus. Det är enormt spännande och rolgt att veta att det man gör verklgen är vktgt. Det säger Ann-Mare Löf och Perre Anderberg, som båda arbetar som materelsystemansvarga på Försvarsmakten. Ann-Mare, som har cvl bakgrund, är cvlngenjör elektroteknk botten. Efter sn examen från KTH arbetade hon åtta år som konsult och rekryterades tll Försvarsmakten när hon var där på ett uppdrag. Efter olka roller nom Försvarsmakten är hon nu ansvarg för sgnalskydd och IT-säkerhetskomponenter. Som konsult fck jag erfarenhet av väldgt många olka arbetsplatser. När jag sedan kom ht tll Försvarsmakten kände jag drekt att det var rätt för mg. Man får arbeta med väldgt stora system som hanterar enorma mängder känslg nformaton. Det återspeglas systemen, som är extremt säkra och avancerade och medarbetarna, som är oerhört kompetenta och kunnga. Säkerhetstänkandet fnns på alla nvåer och genomsyrar hela verksamheten. Man växer väldgt fort sn professonella roll en sådan mljö, säger hon. En bra karrärngång kan vara att läsa tll specalstoffcer och bl expert nom ett vsst område, tpsar Perre. Stor spännvdd Utmärkande för IT-verksamheten är att den är så oerhört bred och varerad. All kompetens fnns representerad och medarbetarna får chans att pröva på många olka roller. Spännvdden nom IT är enorm det kan handla om allt från att arbeta med nsatsnära delar, som fartyg och flyg, tll drft, kravställnng eller framtagnng av strateger. Det fnns också möjlghet att arbeta nternatonellt, både med IT-stöd tll nsatta förband eller samarbete med andra länders försvarsmyndgheter. Många arbetar även en td på andra svenska statlga myndgheter och breddar på så sätt sn erfarenhet och kompetens. Höga krav ställs på medarbetarnas kompetens, men samtdgt fnns ett starkt stöd från chefer och stora möjlgheter tll nternutbldnng. Man får väldgt snabbt stort eget ansvar och det märks att lednngen ltar på sna medarbetare. Det gör att man utvecklas enormt och snabbt kan avancera sn karrär, säger Ann-Mare. Tydlg samhällsnytta Båda menar att en av de mest gvande sakerna med att arbeta på Försvarsmakten är den samhällsvktga funktonen som myndgheten har. Tll skllnad mot många cvla arbetsplatser arbetar nte IT-funktonen med att öka marknadsvärdet hos en produkt eller locka nya kunder. På Försvarsmakten syftar IT ytterst tll att bevara landets och även omvärldens säkerhet. Systemen och lösnngarna måste lgga den absoluta framkanten vad gäller funkton och säkerhet, framhåller Ann-Mare och Perre. Det är ett jobb som så tydlgt gör nytta och är menngsfullt. Det betyder väldgt mycket att v genom vårt arbete faktskt bdrar drekt tll säkerheten Sverge och för våra trupper och samarbetspartners utomlands. Det är nte många arbeten som erbjuder den sortens tllfredsställelse. Försvarsmakten är en av Sverges största myndgheter och dess uppdrag är att skydda och försvara Sverge och stödja samhället vd katastrofer. Myndgheten har även ett omfattande nternatonellt arbete och skckar styrkor tll fredsbevarande och fredsframtvngande nsatser runtom världen. Det fnns också ett nära samarbete med FN, EU och Nato. Försvarsmakten har drygt medarbetare nklusve hemvärnspersonal och crka to procent är cvl personal. Inom IT/data arbetar crka medarbetare. Lösa problem Tll skllnad mot Ann-Mare är Perre Anderberg offcer grunden och efter fyra år den operatva verksamheten tog han tjänstledgt för att läsa tll cvlngenjör Lnköpng. Idag är han försvarsmaktsngenjör och ansvarg för myndghetens IT-nfrastruktur. Jag var på det klara med att jag vlle tllbaka tll Försvarsmakten eftersom jag alltd har trvts bra här. Försvarsmakten är mycket mån om sna medarbetare och stöttar dem deras utvecklng. Detta eftersom det är vktgt att alla kan prestera optmalt. Det fnns också ett starkt lösnngsfokus, problem och utmanngar måste lösas snabbt och för den som gllar att tänka kreatvt är det svårt att tänka sg en bättre och mer stmulerande arbetsplats, framhåller han. Det fnns många olka karrär- och utvecklngsmöjlgheter nom Försvarsmakten för IT-kunnga personer. En bra bakgrund är högskoleexamen nom IT/ data och gärna några års erfarenhet. Majorteten av medarbetarna nom IT är cvla, men det fnns också många med en mltär bakgrund. Ann-Mare Löf, ansvarg för sgnalskydd och IT-säkerhetskomponenter och Perre Anderberg, försvarsmaktsngenjör och ansvarg för myndghetens IT-nfrastruktur.

19 NextMeda 19 Omväxlande arbetsuppgfter på Swedava Konsult Swedava Konsult levererar konsulttjänster för att utveckla och förädla värdet på Swedavas to flygplatser Sverge. De erbjuder också sn spetskompetens tll andra flygplatser. V har träffat fyra av deras medarbetare. Namn: Karn Sundström. Ålder: 42 år. Enhet: Flygplatsutformnng, Norrköpng. Studer: Bygg & anläggnng, Lnköpngs unverstet. Karn Sundström började på Swedava Konsult för 15 år sedan. Hon jobbar med markrelaterade frågor. På sommaren jobbar jag främst med beläggnngsunderhåll och tar fram underhållsplaner. Jag och en kollega åker runt tll Swedavas to flygplatser och kontrollerar de hårdgjorda ytorna, där flygplanen rör sg. Jag har också fått chans att göra en del utlandsjobb. I Kosovo deltog jag ett femårgt projekt där hela flygplatsen gjordes om. Jag har också jobbat med ett projekt Estland. Det sätter förstås extra krydda på vardagen! Eftersom projekten vanlgtvs utförs medan flygplatsen är drft så krävs det noggrann planerng och säkerhetstänkande. Flygplatser är en spännande mljö att jobba. Dessutom är systemen på en flygplats väldgt specella de fnns ju nte någon annanstans. Karn Sundström och Patrk Forslund. Foto: Johan Marklund Kontorsarbete på vntern Karn Sundström och hennes kollegor gör dessutom jobb som externa konsulter för flygplatser som nte ägs av Swedava. V har en specell kompetens och hjälper tll den mån v hnner. Under vnterhalvåret blr det färre resor och fler tmmar på kontoret. Då ägnar Karn Sundström mycket td åt att ta fram Masterplaner för Swedavas flygplatser. Det blr även en hel del utrednngar, som att kostnadsuppskatta utvecklngsförslag och utföra smulerngar av flygplan. Att jag blvt kvar så länge beror på att jobbet är både rolgt, varerat och utvecklande. Och så är flygplatsatmosfären specell. Dessutom gllar jag verklgen mna kollegor! Namn: Patrk Forslund. Ålder: 45 år. Enhet: Flygplatsteknska system, Norrköpng. Studer: Elektrongenjör på Kalmar högskola. Den teknske specalsten Patrk Forslund har arbetat med el på flygplatser sedan Jag jobbar främst med kraftförsörjnng och de ljussystem som fnns nnanför flygplatsens staket från flygtornet och ända ut tll lamporna på landnngsbanan. Hans arbetsuppgfter sträcker sg från att ta fram teknska underlag eller upphandla entreprenörer, tll att hålla möten med kunder och projektgrupper ute på fältet. Resor är en del av jobbet V reser mycket tll våra flygplatser, från Kruna norr tll Malmö söder. Namn: Roberto Marafante. Ålder: 31 år. Enhet: Projektlednng, Stockholm Arlanda. Studer: Masknteknk på KTH, Stockholm. Foto: Mare-Therese Karlberg Cvlngenjör Roberto Marafante började på Swedava Konsult fjol. Jag gllar att företagets värderngar nte bara är ord på ett papper, utan genomsyrar hela verksamheten. Det är nte bara de ekonomska målen som lyfts fram, utan också att medarbetarna mår bra. När jag började här var alla väldgt välkomnande. Då är det lätt att trvas! Roberto Marafante motveras av att problemlösnng och utvecklng är en vktg del av jobbet. Komplexa frågor ger utmanng Jag tycker om att göra beräknngar och fundera över hur v ska kunna effektvsera flöden, lösa utmanngar som uppstår eller höja kostnadseffektvteten på ett vsst område. Han menar att tjusnngen med en flygplats är att den är som ett ltet samhälle. Det blr en unk bredd som samtdgt medför komplexa frågeställnngar. Det är tllfredsställande för mg som ngenjör. Roberto Marafante uppskattar också att han får ta mycket eget ansvar. Arbetsgvaren är lyhörd för mna önskemål. Jag får vara med och forma mn egen framtd vlket är väldgt tllfredsställande. Namn: Fredrk Isaksson. Ålder: 48 år. Enhet: Projekt Landvetter, Göteborg Landvetter. Studer: Teknsk lnje, Fässbergs gymnasum. Foto: Patrk Bergenstav Det är snart fyra år sedan Fredrk Isaksson kom tll Swedava Konsult. Här får jag ta del av hela projekt från början tll slut vlket är väldgt gvande, säger projektledaren som jobbar med termnalspecfk utrustnng som reservkraft, banljus, högtalarsystem och automatserad nchecknng. Under de senaste åren har jag ägnat mycket td åt vårt nya bagagesystem. Att jobbet nnebär många möten passar den socale Fredrk Isaksson perfekt. En dag fylld av möten Jag kan börja dagen med att förbereda ett styrgruppsmöte. Sedan kanske en leverantör demonstrerar en teknsk lösnng och efter det så kan det bl ett bygg möte. På eftermddagen går jag ofta och kollar hur bagagesystemet fungerar. Eftersom det nya bagagesystemet kommer från Holland så har han också deltagt många möten där. Att det pågår så många spännande projekt på arbetsplatsen är något som Fredrk Isaksson uppskattar. Och mna kollegor är toppen! V är en bra mx med många olka kompetenser. Att kompetensutvecklng uppmuntras är också en stor fördel. Swedava Konsult är en ntern konsultenhet som levererar tjänster tll flygplatser och företagsgemensamma enheter. Omfattnngen är varerande lksom nnehållet, med allt från väldgt specalserade teknska tjänster nom flygplatsspecfka områden tll mer marknadsorenterade utmanngar som Swedava har. Verksamheten omfattar crka 90 personer med placerng Stockholm Arlanda, Stockholm Bromma, Göteborg Landvetter och Norrköpng. Verksamheten är uppdelad på åtta olka enheter: Infrastruktur & Byggnader Projektlednng Flygplatsutformnng Flygplatsteknska system Flygplatsplanerng Flygakustk & Mljö Projekt Landvetter Projekt Bromma Telefon: swedava.konsult@swedava.se

20 20 NextMeda Mentorprogram för unga projektledare På Famljebostäder Göteborg planerar man ett mentorprogram för projektledare på beställarsdan. V kommer att ta n personer med begränsad yrkeserfarenhet. Branschen mår bra av föryngrng! Famljebostäder Göteborg är ett bostadsbolag som ngår Framtdenkoncernen och är därmed helägt av Göteborgs Stad. Famljebostäder bldades för 65 år sedan syfte att bevara landshövdngehusen Kungsladugård och Majorna. Idag ngår drygt lägenheter hela Göteborg vårt bestånd. Vårt uppdrag är bland annat att aktvt bdra tll stadens utvecklng genom att med nyprodukton skapa fler attraktva bostäder samt att underhålla och utveckla lvsmljöerna och krng befntlga bostäder. På fastghetsutvecklngsavdelnngen på Famljebostäder Göteborg är planerngen full gång för ett mentorprogram som slutändan ska leda tll fler yngre projektledare på beställarsdan. Idag har v betydlgt mer än de teknska och ekonomska aspekterna att ta hänsyn tll. Det handlar om hållbarhetsperspektv, socala dmensoner och ny teknk. På de områdena väger nte lång yrkeserfarenhet lka tungt, anser fastghetsutvecklngschef Mkael Dolets som är ansvarg för mentorprogrammet. Projektet kommer att börja lten skala. Man räknar med att gå ut och söka efter en eller två lämplga kanddater runt årsskftet. De kommer tll en början att vsstdsanställas. Kanddaterna kommer att få en mentor, en erfaren projektledare, att gå tllsammans med. Tdsplanen är nte fastställd ännu, men det kan röra sg om upp tll ett år. De kommer också att få ntern utbldnng nom exempelvs jurdk, energ- och mljöfrågor. Famljebostäder Göteborg Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Södra vägen 12 Tel: Fax: Förhoppnngen är att mentorprogrammet ska leda tll fasta anställnngar samt att det får fortsätta med fler kanddater, kanske på koncernnvå. Fler unga projektledare behövs Mkael Dolets konstaterar att Famljebostäder lgger väl framme vad beträffar fördelnng av personal, både ur genus- och etnskt perspektv. Men när det gäller åldersfördelnngen så råder det en vss slagsda. Det börjar bl bättre men jag tror verklgen att v skulle må bra av lte nytt blod. V måste ju hänga med utvecklngen! Han förklarar att en projektledare på beställarsdan behöver en vd kunskap nom många områden. Många är duktga på ekonomn men v har ju den socala och ekologska dmensonen att ta hänsyn tll också. Där fnns det flera områden att vdareutveckla. Det tror jag blr en vktg fråga framöver. Inte mnst när det gäller våra upprustnngsprojekt och mljonprogram. Han räknar med att det kommer att ske en stor överförng av både kunskap och erfarenhet nom mentorprogrammet. Famljebostäders Mkael Dolets vll starta ett mentorprogram för projektledare på beställarsdan. Det fna är att det fungerar åt båda hållen. Även mentorn kommer att lära sg mycket av sn unge kollega. Det är en wn-wn-stuaton. NextMeda Stockholms expanson är vår utmanng Underhåll och ett stort behov av nya bostäder. När huvudstaden växer ökar tllväxten för Svenska Bostäder. Att bygga hus där männskor ska leva är specellt, säger projektledaren Björn Rbbhagen. Stockholms stad ska bygga nya lägenheter tll år Emele Erksson, stadsdelsansvarg fastghetsutvecklare på Svenska Bostäder, är med och planerar var några av dessa ska placeras och hur de ska se ut. Det är en stor utmanng att htta mark för nya bostäder Stockholm och samtdgt förhålla sg tll den befntlga bebyggelsen, behovet av grönområden och nfrastruktur. Det är tydlgt att Emele Erksson, som har doktorerat på ctyförnyelsen Svenska Bostäder är ett av landets största allmännyttga bostadsföretag. Fastghetsbeståndet består av 679 fastgheter, lokaler och fem köpcentrumanläggnngar. Genom dotterbolaget Stadsholmen förvaltar v även ett stort antal kulturhstorska hus. Årsomsättnngen är 2,5 mljarder kronor och v är dag ca 300 anställda fler än 60 olka arbetsroller. Stockholm, brnner för stt jobb. Hon beskrver tjusnngen med att arbeta med frågor som rör stort och smått. Jag har alltd vart ntresserad av stadsbyggnadsfrågor. På Svenska Bostäder är jag med om att skapa framtdens stad, samtdgt som v bygger den enskldes hem. Hon får medhåll av kollegan Björn Rbbhagen, projektledare för nyproduktoner. Det är något specellt med att bygga hus som männskor ska leva. Förvaltad kunskap Björn Rbbhagen började på Svenska Bostäder som tranee år 2003 efter avslutade studer väg och vatten på KTH. Idag ansvarar han för flera parallella nybyggen. Jag tar över när det fnns en plätt att bygga på och några sksser. Arbetet med ett nytt hus börjar med att han tllsammans med stadsbyggnadskontoret och arktekten utformar hur husen ska ske ut, därefter upphandlas entreprenörer nför byggstart. Björn Rbbhagen följer hur bygget växer fram och ser det som en styrka att Svenska Bostäder fortsätter att förvalta fastgheterna när de är klara. Husen går som en crkel genom vår organsaton eftersom v både bygger Välkommen tll Svenska Bostäder! Just nu efterfrågar v specellt projektledare, nstallatonsledare och fastghetsngenjörer. Svenska Bostäder Vällngbyplan Vällngby Tel: Björn Rbbhagen och Emele Erksson, Svenska Bostäder. och förvaltar. Med åren har det byggts upp en väldgt hög kompetens. V har ett öppet klmat och det fnns många dörrar att knacka på när man behöver råd. Frhet och ansvar Svenska Bostäder uppmuntrar tll utvecklng. Varje år stämmer man av behovet av fortbldnng och satsar på personalens trvsel. Relatonen tll arbetsgvaren bygger på förtroende och trots projekt mångmljonklassen upplever både Emele och Björn frhet under ansvar. Ett husprojekt löper över flera år och Björn Rbbhagen beskrver det som extra eftersträvansvärt att få vara med hela vägen från ax tll lmpa. Det är nte utan att jag känner stolthet när jag kör förb något av mna hus.