Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag"

Transkript

1 RAPPORT Hjortdjurens nverkan på tllväxt av produktonsträd och rekryterng av betesbegärlga trädslag - problembeskrvnng, orsaker och förslag tll åtgärder Jonas Bergqust, Chrster Kalén, Hasse Berglund

2 Skogsstyrelsen december 2011 Författare Jonas Bergqust Chrster Kalén Hasse Berglund Projektledare Chrster Kalén Projektgrupp Jonas Bergqust Roger Bergström Ronny Fhn Agneta Jonsson Hene Krekula Kenneth Lndström Patrk Olsson Matts Rolander Märtha Wallgren Lars Edenus Omslagsfoto Chrster Kalén Upplaga Fnns endast som pdf-fl för egen utskrft ISSN BEST NR 1839 Skogsstyrelsens förlag Jönköpng

3 Innehåll Förord...1 Sammanfattnng...2 Inlednng...3 Organsaton och arbetssätt...4 Betestryckets nverkan på landskapets trädslagsbldnng och dess konsekvenser för bologsk mångfald...5 Samhällets målsättnng för klövvltets påverkan på bologsk mångfald...9 Att mäta trädbldnng...13 Åtgärder...15 Uppskattnng av det generella nkomstbortfallet för skogsägare vd olka skadenvåer...16 Skador av älg på tall...17 Skador av älg på gran...24 Skador av kronhjort på tall och gran...25 Skador av rådjur på tall...26 Skador av rådjur på gran...26 Beräknng av ekonomska effekter av betesskador...27 Vdareutvecklng av älgbetesnventerng...29 Vltskadenventerng för tallfattga områden...29 ÄBIN...29 Tdgare försök att utveckla en ÄBIN för södra Sverge...30 Kravspecfkaton för anpassnng av Äbn mot tallfattga områden...30 Hur tar v fram en prognos för hjortdjurens foderutvecklng älgförvaltnngsområden?...37 Sommar- och vnterfoder...37 Den brukade skogen ger foder...37 Foderkvaltet...38 Övrga älgbotoper...38 Foderlandskapets dynamk...38 Fodertllgång absoluta tal...39 Fodertllgång en växande ungskog...40 Tankar om metod...41 Sammanfattnng...42 Ltteratur/källförtecknng...43 Blagor...45 Uppdrag om framtagande av metoder för nventerng av älg m.m Förlängd td för redovsnng av del av uppdrag om framtagande av metoder för nventerng av älg m.m...50

4 Älgskadornas nverkan på volymtllväxt, kvaltet och trädslagssammansättnng landets skogar...52 Provnventerngar med Äbn anpassad tll tallfattga områden...67 Om skattnng av parameter för godtycklgt område...77 Skattnng av total fodermängd nom ÄFO...79

5 Förord Rksdagen har beslutat att v Sverge ska nföra ett nytt system för älgjakten. Orsaken är att det fnns ett antal problem kopplat tll älgförvaltnngen som v behöver komma tll rätta med. I vss utsträcknng handlar dessa problem om att balansera de postva värdena med kostnaderna av att ha älg landskapet. Tll några av de postva värdena räknas älgen som natonalsymbol, del den Svenska naturen och som det särklass vktgaste vllebrådet vad gäller jakten. Tll några av de negatva konsekvenserna hör att det rapporteras ca 5000 trafkolyckor om året där älg är nblandat och att älgens bete orsakar skador som ger betydande kostnader för skogsbruket och bland även en negatv nverkan på den bologska mångfalden. Målet är att de postva effekterna ska överskugga de negatva konsekvenserna och att älgförvaltnngen möjlggör uppfyllandet av berörda poltkområden såsom jakt- och skogspoltken. Denna rapport redovsar fördjupade analyser krng hjortdjurens nverkan på trädbldnng, betets nverkan på skoglg tllväxt och kvaltet samt anpassad skadenventerng tallfattga områden. Rapporten är en kompletterng tll tdgare redovsat uppdrag Skogsstyrelsens meddelandesere, Meddelande 3:2011. Förhoppnngen är att detta arbete kan bdra tll att stärka kunskapsunderlaget tll förmån för en adaptv och ekosystembaserad älgförvaltnng 1

6 Sammanfattnng Denna rapport är en kompletterande rapporterng gällande regerngsuppdrag om möjlgheterna tll att vdareutveckla pågående nventerngar tll att omfatta även andra vltskador än betesskador av älg tallungskog samt nyttan av en sådan vdareutvecklng. Beslut om förlängnng avseende vssa delar detta uppdrag togs av regerngen den 8 september 2011 och avsåg detaljerad avrapporterng, rådgvnng och färdgställande av manualer beträffande nya nventerngsmetoder för älgförvaltnngen. Det höga betestrycket bedöms vara den vktgaste orsaken tll det mnskande ntresset bland skogsägare att föryngra skog med tall. Föryngrngen av tall mnskar kraftgt många områden, främst södra Sverge men även på många håll norr. Särsklt bekymmersamt är också det mnskade ntresset för naturlg föryngrng av tall där fröträd används. Detta får negatva konsekvenser för flera andra skogsoch naturvårdspoltska områden. Ett högt betestryck av hjortdjur bdrar tll brstande rekryterng produktonsskogarna av nhemska trädslag som ädellöv, sälg, rönn, asp och vårtbjörk ( vssa delar av landet) vlket är problematskt för den bologska mångfalden. Trädslag som gynnas och ofta ökar tll följd av betestrycket är ofta mndre ntressanta ur mångfaldsperspektv, eller utgör ngen brst landskapet, t.ex. gran och glasbjörk. Det är självfallet nte endast betestrycket och vltförvaltnngen som avgör hur stor trädbldnngen blr av betesutsatta trädslag. Vltet påverkar skogsstrukturen endast under några få år under en skogs omloppstd. Under övrga peroder sker skoglga åtgärder som också har en stark påverkan på trädslagsammansättnng t.ex. föryngrng, röjnng och gallrng. Nya uppgfter krng tllväxtnedsättnngar redovsas förelggande rapport. Dessa uppgfter grundar sg på resultat från Rksskogstaxerngens databaser där Göran Kempe på SLU har sökt uppgfter krng älgbetets nverkan på skogens tllväxt. Resultaten ger stöd för de rön som på senare år redovsats och som påvsar att tllväxtnedsättnng av skogsbetet kan vara mer allvarlgt än tdgare befarat. En analys av en httlls cke redovsad klppstude där årsskott har klppts olka klppregmer ndkerar samma sak. Ur denna analys dras också de prelmnära slutsatserna att rådjurens bete som sker då trädplantorna är yngre och spädare har en proportonellt större nverkan än älgbete som sker senare trädets utvecklngsstadum. När det gäller utvecklng av en skadenventerng som är anpassad tll tallfattga områden, där även fler hjortdjur än älg har en stor nverkan på skador, redovsas underlag för de anpassnngar Skogsstyrelsen avser att vdta nom Äbn. Tll syvende och sst bedöms det möjlgt att göra tllägg och justerngar den befntlga Äbn för att möta behov mer tallfattga områden. Ytterlgare provnventerngar kommer att genomföras under Dessa provnventerngar berör även metod för foderprognoser. 2

7 Inlednng Rksdagen beslutade den 1 december 2010 enlghet med regerngens proposton 2009/10:239 att den nuvarande organsatonen av jakten efter älg ändras med syfte att åstadkomma en ekosystembaserad lokal älgförvaltnng. Målet för den nya älgförvaltnngen är en älgstam av hög kvaltet balans med betesresurserna. I förvaltnngen ska hänsyn tas tll andra allmänna ntressen som rovdjurförekomst, motverkande av trafkolyckor med älg, skador på skog samt nverkan på övrg bologsk mångfald. Den nya förvaltnngen ska vara adaptv och ekosystembaserad. För ett möjlggöra ett sådant arbets- och förhållnngssätt krävs ett förbättrat beslutsunderlag. Regerngen har beslut L2011/193 uppdragt åt Sverges lantbruksunverstet (SLU), Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att föreslå kostnadseffektva nventerngsmetoder som bör användas rutnmässgt nom de älgförvaltnngsområden som framöver kommer att vara en vktg organsatorsk nvå den nya förvaltnngen. Inventerngsmetoderna syftar tll att nå erforderlg kunskap om älgstammen samt dess foderresurs och nverkan på skogstllståndet. De nventerngsmetoder som föreslås av myndgheterna ska utgöra en stabl grund en älgförvaltnng, där förvaltnngsmål följs upp kontnuerlgt. Metoderna som myndgheterna föreslår ska utvecklas och kvaltetssäkras. I fråga om nventerng av fodertllgång, betestryck och skogsskador fck Skogsstyrelsen uppdrag att efter samråd med SLU och Naturvårdsverket, bl a ta fram metoder för att skapa tllförltlga och för förvaltnngen användbara foderprognoser, vdareutveckla och kvaltetssäkra befntlg älgbetesnventerng (Äbn) samt upprätta en ny metod för betestrycksnventerng tallfattga markområden, lämplg för södra Sverge. I Skogsstyrelsens uppdrag ngck även att uppskatta ett generellt nkomstbortfall för skogsägare vd olka skadenvåer samt efter samråd med Naturvårdsverket och SLU analysera hur olka betestryck nverkar på landskapets trädslagsbldnng och dess konsekvenser för bologsk mångfald. Dessutom vll regerngen även att Skogsstyrelsen ska verka för att befntlg kunskap om foderproducerande åtgärder tas tll vara och sprds samt utveckla och föreslå skogsbruksmetoder som ger en större rekryterng av nhemska trädslag som mssgynnas av högt betestryck. SLU fck uppdrag att samordna redovsnngen tll Regerngskanslet (Landsbygdsdepartementet) senast den 1 oktober Skogsstyrelsens redovsnng utgörs av Meddelande nr 3:2011 och som fnns att ladda ner va Skogsstyrelsens hemsda. Förelggande rapport kompletterar den avrapporterng som gjordes tll regerngen den 1 oktober och som avrapporterng ombesörjdes av SLU. Utöver denna rapport kompletterades avrapporterng av regerngsuppdraget med tre manualer som beskrver nventerngsmetoder krng betesskador (Äbn), framtagande av foderprognoser och nventerng av betespåverkan va referenshägn. 1 Vd SLU är ärendet regstrerat under följande darenummer: SLU ua.se

8 Organsaton och arbetssätt Arbetet med förelggande uppdrag startade mars En styrgrupp bestående av enhetschefen Johan Wester (Projektbeställare), enhetschefen Ulrka Wahlström, professor Göran Ercsson (SLU), skogskonsulenten Ove Arnesson och vltspecalsten Chrster Kalén som också har agerat projektledare. I projektet har flera personer vart knutna. Skogsskötselspecalsten Jonas Bergqust har stått för merparten av analys- och skrvarbete. Övrga personer som har bdragt med engagemang och skrvarbete är Göran Kempe på SLU och Hasse Berglund på Naturvårdsverket och Sören Holm SLU. En extern referensgrupp med sakkunnga från flera organsatoner har vart engagerade också under denna senare del av utrednngen. I denna grupp har följande personer medverkat: Göran Bergqvst, Ulf Kalln (JRF), Åke Granqvst (Bergvk Skog), Ronny Löfstrand (Sveaskog), Matts Walln (Göteborgs unverstet), Roger Bergström (Skogforsk). Skogsstyrelsen är fortsatt mycket tacksam för det konstruktva engagemang som genomsyrar de som medverkat den referensgrupps som engagerats under utrednngen. 4

9 Betestryckets nverkan på landskapets trädslagsbldnng och dess konsekvenser för bologsk mångfald De täta stammarna av hjortvlt större delen av Sverge har nneburt svåra betesskador på produktonsträden, framför allt tall. Betestrycket nnebär även en påverkan på flera trädslag som har relatvt lten betydelse för vrkesproduktonen. Samtdgt har flera av dessa trädslag potentellt stor betydelse för den bologska mångfalden genom att många arter är beroende av levande eller döda träd av dessa trädslag. Exempel på sådana trädslag är rönn, sälg, asp och ek. Ett stort betestryck nnebär att föryngrng av dessa trädslag mnskar eller förhndras helt. I ett flertal studer har det vsats att plantor och unga träd av dessa trädslag ofta betas så hårt att de blr förbvuxna och utkonkurrerade av andra mndre betade trädslag. Utöver beteskänslga trädslag så fnns det ett antal andra växtarter som påverkas negatvt av ett högt betestryck. Särsklt örter (t.ex. mjölkört) och rs (t.ex. hallon och blåbär) påverkas ofta negatvt. Ingen av dessa arter är dock ovanlga och det handlar snarare om en förändrng av vegetatonen snarare än ett reellt hot, även om dessa förändrngar kan få sekundär betydelse för många djurarter. Så vtt känt är nte någon växtart Sverge dag drekt hotad av klövvltsbetet. Inlednngsvs måste v dock jämföra dagens betestryck med ett naturlgt betestryck för att förstå när v bör vdta åtgärder. Naturlgt klövvltsbete Klövvltsbete sg är en naturlg och nödvändg process och påverkan ett skogsekosystem. Problem kan dock uppstå om betespåverkan blr så stor att den domnerar andra naturlga processer, som föryngrng av t ex flera lövträdsarter eller rubbar konkurrensförhållanden mellan trädslag t.ex. granar kan växa fatt och skugga ut betade lövträd och tall blandade bestånd. Detta kan sn tur få negatva sekundära effekter på andra arter, t ex förekomst av olka fågelarter. Klövvltpopulatonerna är dag sannolkt högre än under någon tdgare känd perod, trenden för närvarande är kanske nte kraftgt ökade populatoner utan snarare ett ökat antal klövvltarter. Orsaken tll de höga populatonerna är huvudsaklgen grundad mänsklga aktvteter och beslut. Jaktlga restrktoner, brst på rovdjur och en markanvändnng (främst jordbruk och skogsbruk) som gynnar dessa djur brukar anges som de vktgaste faktorerna. Skogsbete av kreatur har tdgare vart omfattande förekommande och detta har bland vart gynnsamt för den bologska mångfalden genom att det bdragt tll en varerad, flerskktad skog, med gläntor och btvs en hävdgynnad kärlväxtflora, samt en rk förekomst av marksvampar. Dagens höga populatoner av klövvlt anses bland nnebära en kontnutet av det gamla skogsbetet. Hjortvlt, synnerhet älg och rådjur, har dock ett annorlunda födosök än tamkreatur vlket nnebär att påverkan på vegetaton blr olka, och framför allt busk- och trädskktets nybldnng betas mycket större omfattnng. 5

10 Älg och rådjur hör tll en grupp av växtätare som kallas browsers på engelska. Svenska språket saknar drekt synonym för begreppet och det engelska ordet syftar på dessa djur betar selektvt genom att närngsrka växter och växtdelar föredras, bland används ordet kvaltetsbetare på svenska men detta är långt från allmänt. Sådana växter och växtdelar har ofta ett relatvt kraftfullt kemskt försvar mot växtätare vlket denna djurgrupp evolutonärt har utvecklat anpassnngar stt matsmältnngssystem för att kunna hantera. Typsk föda för browsers -kvaltetsbetare är örter, löv, knopp, kvst och bark medan t.ex. gräs vanlgen undvks. Kor och får hör tll en annan grupp som kallas grazers på engelska och som kan översättas som gräsätare eller grovbetare på svenska. Som namnet anger utgör gräs och/eller annan relatvt närngsfattg vegetaton en stor del av födan för denna grupp. Grovbetarstrategn kan sägas vara att äta foder av relatvt låg kvaltet men att kompensera detta genom en större konsumton och snabbare genomströmnng mag-tarm systemet. Det fnns ett antal växtätare som kan uppträda som både kvaltetsbetare och grovbetare lte olka grad t.ex. kronhjort och dovhjort (Fgur 1). Det betestryck som skogslandskapet dag utsätts för är tydlgt kvaltetsbetare/ browser -präglat och kan nte enkelt jämföras med det grovbetare/grazer -präglade betestryck som äldre tders skogsbete nnebar. Fgur 1. Klassfcerng av olka växtätare enlgt Hoffman Mänsklg påverkan eller betespåverkan? Ytterlgare en faktor som bör tas beaktande när man dskuterar vlken effekt det äldre tamdjurbetet hade är vlken grad denna påverkan var orsakad av mänsklga åtgärder för att förbättra betet och vad som var en effekt av betet sg. En del av effekterna på den bologska mångfalden, vlka bedömts vara postva, kan hänfö- 6

11 ras tll gallrngar/plockhuggnngar vlka skapat ljusöppenhet som gynnat vssa nsektsarter m.fl. som kräver sol och värme för sn överlevnad. Megaherbvorer och betestryck Det fnns även en vetenskaplg hypotes- och teorbldnng som anger att ett mycket högt betestryck är ett naturlgt tllstånd. Enlgt denna hypotes är ett naturlgt betestryck så högt att skogsföryngrng ntalt förhndras och endast taggga buskar kan överleva och tllväxa. Efter ett antal år när de taggga buskarna blvt tlläcklgt stora kan beteskänslga trädslag föryngra sg skydd av dem. Denna teorbldnng stöder sg på att ett antal stora växtätare har dött ut sedan den ssta stden och med dessa djur skulle betestrycket bl högre och bdra tll ett mer savannlkt skogslandskap (Andersson och Appelqvst 1990, Vera 2000). Det fnns faktska stöd för hypotesen t.ex. tdgare förekomst av numera utdöda stora växtätare och exstens av taggga buskar men det är ändå oklart hur domnerande denna störnngsfaktor var relaton tll andra skoglga störnngsfaktorer som brand, vnd, nsekter. Flertalet av dessa megaherbvorer var grovbetare/grazers och deras påverkan kan nte enkelt jämföras med hjortvltets påverkan. V saknar kunskaper hur en naturlg hstorsk dynamk med små och stora växtärare fungerade tllsammans med skogsstruktur, rovdjur m.m. fungerade och såg ut. Därmed har hela megaherbvorhypotesen begränsat värde för hur v skall hantera negatva effekter av betestrycket på trädslagsbldnng och bologsk mångfald. Betespåverkan på skoglg föryngrng Betespåverkan på skoglg föryngrng har studerats ett stort antal gånger de senaste decennerna och blden som framträder är klar och entydg. Vanlgen använder man hägn för att stänga ute vltet och sedan jämförs vegetatonsutvecklngen med en oskyddad referensyta. Resultaten vsar att tall och de flesta lövträd mssgynnas kraftgt av betestrycket medan granen gynnas. Björk, särsklt glasbjörk, kan många gånger klara sg och växa ut beteshöjd medan asp, rönn, och sälg ofta stannar helt tllväxt och blr snabbt övervuxna av andra träd och konkurreras ut. Tallen kan bland klara att växa ur beteshöjd men betas påfallande ofta ned och konkurreras ut. Utöver föryngrng av träd så betas även rsvegetatonen t.ex. ljung, blåbär och hallon. Flera örter mnskar även vd kraftgt bete t.ex. mjölkört medan gräs ofta breder ut sg. En vanlg effekt är att hyggesvegetatonen får karaktären av en grässtäpp under några år oskyddade områden medan de hägnade områdena har en karaktär av mer varerad vegetaton där gräs samsas med örter, rs och bärande träd som kan blomma och producera frukt och frö. Hägnstuder har den begränsnngen att endast två stuatoner studeras, nget bete alls och ett vanlgen mycket hårt betestryck. Inget av dessa alternatv är eftersträvansvärt och metoden ger nte svar på vad som är ett lämplgt betestryck. I de flesta fall där man har studerat effekten av olka betestryck så vsar vegetatonen vd ett lågt betestryck ungefär samma vegetatonsstruktur som nne ett helt hägnat område och en allt ökande påverkan med ökat antal djur. Även om hägnstuderna nte ger oss svaret på hur många djur v behöver kan de åtmnstone på ett enkelt och tydlgt sätt vsa vlken påverkan betestrycket har. Vlket betestryck som är lämplgt eller tolerabelt är en annan fråga vlken är mnst lka mycket poltsk som vetenskaplg sn karaktär. 7

12 Mänsklg påverkan Det moderna skogbruket nnebär att stora foderresurser, genom avverknngar, presenteras jämnt och kontnuerlgt över hela landskapet. Tllsammans med andra permanenta foderresurser som erbjuds av jordbruket och bland även vnterutfodrng ger detta förutsättnngar för kontnuerlgt höga populatoner av hjortvlt och ett kontnuerlgt högt betestryck att jämföra med sannolkt mer eller mndre cyklska fluktuatoner av antal djur och betestryck naturlga populatoner. Eftersom hela skogslandskapet är kraftgt påverkat av mänsklga aktvteter, både när det gäller skogsstruktur såväl som antal klövvlt är det grunden svårt eller omöjlgt att ange hur stort betestrycket eller vlket antal djur som kan anses naturlgt alternatvt hur detta bör varera över tden. V har helt enkelt ngen kunskap om detta. Det är då mer relevant att fråga sg om vltbetet försvårar att vktga bevarandemålsättnngar uppnås. Det är framför allt nom två områden som man ofta dentferar sådana effekter, vd föryngrng av vltskadekänslga trädslag och utvecklng naturskyddade områden. Det fnns naturlgtvs många andra stuatoner där ett klövvltbete orsakar bekymmer drekt eller ndrekt för olka aspekter av mångfalden samtdgt som det går att dentfera stuatoner där ett högt betestryck även kan vara postv för olka aspekter av bologsk mångfald. Naturskyddade områden Betespåverkan på naturskyddade områden (botopskydd, naturreservat och natonalparker) kan naturlgtvs utgöra ett betydande hnder för att uppnå målen med avsättnngen. Även om det skyddade området har en förhållandevs naturlg skogsstruktur så är de nästan aldrg tllräcklgt stora för att kunna hålla sg men en egen populaton av hjortvlt med en naturlg populatonsdynamk (nklusve en rovdjurspopulaton) och därmed en naturlg betespåverkan. I stället så får man ofta en stuaton där förhöjda hjortvltpopulatoner det omgvande landskapet läcker eller dffunderar n det naturskyddade området och påverkar utvecklngen detta, ju mndre skyddat område desto större påverkan. Ofta rör sg problemen om svårgheter att föryngra vltskadekänslga trädslag (t.ex. Hekklä and Tuomnen 2009, Erksson 2010) men det kan även gälla andra växter fältfloran eller sekundära effekter som påverkar faunan. Naturskyddade områden kan dock vara mndre lämplga att utgå från vd förvaltnngen av klövvlt då många älgförvaltnngsområden kommer att ha en lten andel skyddade områden. Ett annat hnder är att målsättnngarna varerar mycket mellan olka skyddsobjekt och det blr därför svårt att utveckla en generell nventerngsmetodk. Det kan även vara svårt att få jägare och skogsägare att känna ett ansvar för skötseln av ett område som nte ngår den brukade skogsarealen eller vssa fall nte heller jaktarealen. 8

13 Mångfald produktonsskogen Den svenska modellen medför att relatvt små arealer skyddad skog kompletteras av en relatvt omfattande mljöhänsyn det produktva skogslandskapet. Även om produktonsskogen allmänhet är bologskt fattgare än naturskogar så behöver den nte sakna värde för den bologska mångfalden. Genom mljöhänsyn skogsbruket skapas förutsättnngar för att hålla en vss nvå av mångfalden vlket tllsammans med de värdefullare skyddade områdena kan hjälpa tll att underhålla förekomsten av arter på landskapsnvå. Ett sådant sätt att vsa hänsyn består att man t.ex. gynnar en vss förekomst av trädslag som vanlgen nte fungerar som produktonsträdslag men som har bättre förutsättnngar att underlätta exstensen av ovanlga och hotade arter. För att vara långsktgt effektv måste hänsyn skogsbeståndens alla åldrar synkronseras så att lämnade hänsyn en åtgärd nte avlägsnas nästa. Hänsyn tll mndre vanlga trädslag tagen vd föryngrngsavverknng och föryngrng, exempelvs att lämna en vuxen rönn som sår av sg och ger rönnplantor på hygget, kan förlora sn menng om samtlga rönnplantor sedan röjs ned eller gallras bort alternatvt att man planterar träd så nära att de tllåts konkurrera ut rönnarna. Hjortvltbetet påverkar skogen mest under föryngrngsfas och tdg röjnngsfas. I fallet med den tänkta rönnen och rönnplantorna så uppstår lätt stuatonen att de mänsklga hänsynsåtgärderna vd föryngrngen blr menngslösa eftersom de ofta hamnar magarna på älgar, rådjur och andra hjortdjur. Vsserlgen överlever rönnplantorna vanlgen betet men deras konkurrensförmåga sätts ned så att de nte kan blda träd och därmed uteblr den tänkta mljönyttan. På skt kan denna stuaton undergräva vljan hos skogsägarna att lämna hänsyn form av beteskänslga trädslag, alternatvt att de endast betraktas som en foderresurs. Hjortvltförvaltnngen bör därför betraktas som en ntegrerad del kedjan av hänsynsåtgärder som tas vd skogsbrukets åtgärder skogens olka åldrar. En fundamental men även svårlöst fråga gäller hur många trädndvder av olka trädslag som behövs för att uppnå mångfaldsmålen, behövs det en, två, fem, to eller hundra rönnar per hektar? Frågan är saklgt sett omöjlg att besvara men ett rmlgt ställnngstagande behövs. Samhällets målsättnng för klövvltets påverkan på bologsk mångfald Kunskap om betestryckets nverkan på mångfald och trädslagsförekomst är tänkt att lgga tll grund för utvecklngen av nya sektorsmål för skog-vlt. Sektorsmålen (eller någon annan typ av målsättnng av samhället) sn tur är delvs en förutsättnng för utvecklandet av en ny betestrycksnventerngs för tallfattga områden. Denna nventerngsmetod är tänkt att kunna mäta både påverkan på produktonen och den bologska mångfalden. Hur man väljer att defnera en negatv påverkan av betestrycket på trädslagsblandnng och mångfald har således en stor betydelse för det efterföljande arbetet med sektormål och nventerngsmetodk. Samtdgt måste man även vd val av en relevant defnton fundera på om denna är uppföljnngsbar. 9

14 Nuvarande sektorsmål för skog-vlt kan utgöra ett exempel på denna problematk. Enlgt dessa mål ska trädslagsbldnng av asp, rönn och sälg kunna ske där det fnns naturlga förutsättnngar för en sådan. Målet som sådant är rmlgt, relevant och prncp nvändnngsfrtt. Hur skall v då följa upp detta mål? V har tllgång tll Äbn och rkskogstaxerngen för att få en överblck av skador och lövträdsförekomst men här reser sg snabbt ett antal problem 1. Äbn, den enda metod för att mäta vltbete som v har, kan endast utföras tallungskog, ofta en naturlgt relatvt lövfattg beståndstyp. V mssar således de marker där v kan förvänta oss en hög andel av dessa lövträd och därför är Äbn nte ett lämplgt nstrument. 2. Hur mäter man trädslagsbldnng? I uppföljnngen av sektorsmålen har man studerat detta som förekomsten av dessa trädslag bestånd av olka åldersklasser rkskogstaxerngens data. Detta säger dock nte något om de kan blda träd utfrån dagen betestryck, ju äldre bestånden är desto mer hstorskt är det betestyck som kan ha påverkat deras möjlghet tll att blda träd. 3. Defntonen lämnar även ett par andra frågor öppna. Hur stor andel av alla unga rönnar, aspar och sälgar behövs som träd framtden? Var fnns det naturlga förutsättnngar för dessa trädslag att blda träd? Bör dessa stå sprtt eller koncentrerat landskapet? De tre komponenterna problembld, relevant mål och uppföljnngsmetod är således starkt beroende av varandra och nför nästa sektorsmålsperod bör kopplngen mellan dessa vara tre komponenter vara på plats nnan man beslutar sg för ett nytt mål. Utöver brstande föryngrng och trädbldnng av vssa lövträd har v även frågan om den mnskande förekomsten av tall stora delar av Sverge, särsklt söder men även delar av norra Sverge. Klövvltbetet är en vktg orsak tll denna mnsknng och framför allt utgör betet ett avgörande hnder att förmå skogsägarna att öka användnngen av tall. Särsklt bekymmersamt är det att användnngen av naturlg föryngrng med fröträd har mnskat kraftgt på senare år. En föryngrng med fröträd eller skärmträd utgör ett mndre kraftgt skoglgt kontnutetsbrott än vd avverknng och planterng. Mnskande naturlg föryngrng nnebär även en sämre foderstuaton och ökad sannolkhet för att vltet spolerar föryngrngar. Allt detta förutsätter naturlgtvs att metoden naturlg föryngrng med fröträd utförs på ett lämplgt sätt, vlket nte alltd är fallet. Stuatonen för tallens föryngrng varerar mycket olka landsdelar och därför är det nte lämplgt att sätta natonella mål för detta. Frågan lämpar sg därför bättre för ntensferad rådgvnng (t.ex. projektet Mera tall ) och för skogpoltsk dskusson med sektorn. Förekomst av hänsynskrävande lövträd En utgångspunkt för vdare dskussoner om lämplg antal hänsynskrävande lövträd är förekomsten. V begränsar oss här tll rönn, asp, sälg och ek eftersom de alla potentellt har en stor betydelse för mångfalden samtdgt som de ofta utsätts 10

15 för hårt betestryck. De är tllräcklgt allmänt förekommande för att mätnngar skall bl statstskt menngsfulla. Förekomsten av trädformga ndvder varerar beroende på trädslag och olka delar av landet. Sälg tycks dock vara relatvt jämnt fördelat över hela Sverge med en förekomst på ca tre träd per hektar. Antalet har vart relatvt konstant över tden flera landsdelar men med en vss öknng Svealand (Fgur 2). Fgur 2. Förekomst av trädformg sälg medelålders och äldre skogar. Källa: Rksskogstaxerngen, löpande 5-årsmedelvärden Trädformg asp förekommer även den relatvt jämnt över hela landet även om det fnns en tendens tll ökad förekomst ju längre söderut man kommer. Antalet trädformga aspar tycks vara relatvt konstant under den studerade peroden (Fgur 3). Fgur 3. Förekomst av trädformg asp medelålders och äldre skogar. Källa: Rksskogstaxerngen, löpande 5-årsmedelvärden. 11

16 Trädformga rönnar har en tydlg nord-syd gradent sn förekomst men den återfnns över hela landet. Trenden över tden tycks vara relatvt konstant även om en ökande trend kan ses Svealand (Fgur 4) Fgur 4. Förekomst av trädformg rönn medelålders och äldre skogar. Källa: Rksskogstaxerngen, löpande 5-årsmedelvärden. Eken är det träd denna grupp som har den tydlgaste nord-syd gradenten. Trädslaget saknas helt norra Sverge och har relatvt lten utbrednng Svealand. Trenden tycks vara svagt uppåtgående över tden Götaland (Fgur 5) Fgur 5. Förekomst av trädformg ek medelålders och äldre skogar. Källa: Rksskogstaxerngen, löpande 5-årsmedelvärden. En grundläggande mnmmålsättnng kan vara att antalet trädformga ndvder av dessa trädslag nte skall mnska på skt. En mer offensv målsättnng kan syfta tll en öknng. Vlken nvå man väljer lgger tll stor del på ett polcymässgt och poltskt plan. 12

17 Antalet trädformga ndvder av dessa trädslag verka vara förhållandevs konstant under de senaste åren. Detta kan tolkas som att hänsynsarbetet skogbruket har gvt effekt. Ytterlgare stöd för denna slutsats är att andelen trädformga ndvder (>10 cm) skogar yngre än 20 år har ökat något under samma perod, vlket tyder på att de ökande grad sparas avverknngarna. Det kan även fnnas andra förklarngar tll trenden. Den krtska frågan här är ändå hur många nya trädbldande ndvder behöver levereras från föryngrngarna för att uppnå målen. Tätheten av trädbldande ndvder måste rmlgen vara mnst densamma eller högre än den de äldre skogarna, för att antalet skall bbehållas på längre skt. Gränsen mellan produktonsträd och hänsynsträd är nte alltd skarp. Särsklt ek och vss mån asp kan bland vara produktonsträd och skötas utfrån detta perspektv. I sådana bestånd bör hänsynsresonemangen kopplas ur. När det gäller rönn och sälg så utgör dessa trädslag prncp aldrg produktonsträd. Att mäta trädbldnng Utvecklngen från frö tll träd sker över många år och nbegrper ett antal processer och händelser (varav bete är en) som påverkar möjlgheten för en planta att utvecklas. Den långa tdsrymden utgör ett problem eftersom v måste relatera tll det bete som pågår nuet om v vll ha ett användbart underlag för den praktska vltförvaltnngen. V måste således nskränka oss tll att endast mäta den del av den tdsrymd där betet potentell kan ha en stor nverkan. Hur hanterar v då övrga vktga processer och händelser? Konkurrens är en mycket vktg faktor som kan vara vktgare än betet för trädbldnngen och som dessutom samverkar med betet. Konkurrensförmåga för plantor och träd kan tll en del mätas genom att jämföra höjden med närastående plantor av andra arter. Tll detta bör man även ha kunskap om växternas bedömda höjdtllväxtförmåga. För de vanlgaste trädslagen fnns en del sådant underlag (t.ex. Heurekas ungskogsfunktoner) men det kan behöva mer, särsklt för trädslag som nte som vanlgen nte används för produkton, t.ex. rönn och sälg. I nästa steg behöver man skatta hur betet nverkar på trädslagens konkurrensförmåga. Genom att kombnera data om betesskador och höjd kan man få vss nformaton om detta. Är plantan obetad så är det fortfarande av ntresse att bedöma om den är så hög att den klara konkurrensen eller om den behöver stödjande åtgärder som att röjas fram. Är plantan betad så är det av ntresse att bedöma om den trots betet klarar konkurrensen. Om den betade plantan nte klarar konkurrensen uppstår problemet att bedöma om den hade gjort det utan betet. Ytterlgare en komplcerande aspekt är om man väljer att väga n hur effekten av en framtda åtgärd, t.ex. röjnng, kommer att påverka konkurrensförmågan. Detta förfarande är vanlgt när man återväxtnventerngar räknar huvudplantor (framtda produktonsträd). Om detta förfarande skall tllämpas på hänsynsträd måste den fnnas tydlga regler (som även efterföljs tllräcklgt ofta) för hur och när dessa skall gynnas. 13

18 Betesnventerng Betespåverkan kan mätas genom nventerng. Den enda metod som används allmänt dag är ÄBIN där man huvudsaklgen mäter förekomsten av s.k. stamskador på tallar mellan 1-4 meters höjd. Stamskador är skador på trädets stamaxel, dvs. toppskotsbete, stambrott eller barkskada, medan bete på sdoskott och grenar neglgeras. Inom Äbn kan man även mäta trädbldnng för asp, rönn och ek/ask. Detta görs genom att man räknar antalet sälgar som är högre än 2,5 meter höga. Dessa anses då vara så stora att det kan hänga med konkurrensen. I genomsntt är ett Äbn-bestånd 2,5 meter högt och har dessa trädslag lycktas nå den höjden så har de en möjlgheten att konkurrera med produktonsträden. Detta antagande har vssa brster eftersom det har stor betydelse för en 2,5 meter hög rönn om den står omgven av barrträd som är 1 meter eller 4 meter höga. Ytterlgare en brst är att Äbn kräver mnst 10 % tall ett bestånd, därmed mssar v bestånd där lövträd eller gran domnerar. Särsklt granen har stor förmåga att konkurrera ut lövträd sn omgvnng. Inom detta regerngsuppdrag har ett föreslag lämnats för hur Äbn ska kunna anpassas tll att användas tallfattga områden. I denna anpassnng sker utlottnngen över alla ungskogar oavsett trädslagsammansättnng. Detta medför ett bättre statstskt underlag för att bedöma hur väl cke-produktonsträdslag står sg konkurrensen. En förenklad metodk föreslås även där man mäter höjden av den högsta rönnen, aspen, sälgen och eken (en för varje trädslag) på respektve provyta. V föreslår även att begreppet trädbldnng överges och att v stället bedömer om den högsta ndvden har gynnsam konkurrensstatus vlket den anses ha om den är högre än medelhöjden av produktonsträden på provytan. Trädbldnng är en process som sker över längre td än den som betesfasen omfattar och därmed är det olämplgt. För mer detaljer se kaptel om Vltskadenventerng för älgfattga områden. Referenshägn Referenshägn nnebär att jämföra vegetatonens utvecklng en hägnad yta med en, utgångsläget lkvärdg, betespåverkad yta. För högre vedartad vegetaton mäter man vanlgen höjdutvecklngen eftersom höjd är den vktgaste konkurrensfördelen skogsekosystem. För lågvuxen vegetaton kan man nöja sg med att mäta täcknngen. För närvarande fnns ngen referenshägnsmetodk utvecklad för att användas som vltförvaltnngsunderlag Sverge. Referenshägn är dock en använd metod nom vltförvaltnngen andra länder, t.ex. Österrke. Utvecklngsarbete pågår dock med att ta fram en metod anpassad för svenska förhållanden, ett par studeområden fnns redan etablerad och flera andra är planerade och kommer att etableras under de närmaste åren. Denna satsnng ngår ett temaforsknngsprogram skogvlt och nom FOMA mljöövervakng. Referenshägn har den stora fördelen att man kan få ett absolut svar på frågan hur vltbetet påverkar vegetatonen genom att vltet nverkan helt elmneras från en yta. Detta utgör samtdgt ett problem då nget vltbete alls nte på något sätt är vare sg naturlgt eller eftersträvansvärt. De flesta studer av vlken påverkan 14

19 olka tätheter av hjortvlt har på vegetatonens struktur vsar att skllnaden mellan nget vltbete och ett svagt sådant är mycket ltet. En annan uppenbar fördel med referenshägn är att de har en starkt pedagogsk effekt. Skllnaden mellan den hägnade ytan och omgvnngarna blr mycket påtaglg vd ett högt betestryck. Besök tll sådana ytor kan vara ett bra sätt att uppmärksamma både jägare, skogsägare och andra om vlken påverkan hjortvltbetet kan ha. De data som referenshägnen levererar ger en uppfattnng om vd vlka höjdrelatoner som olka trädslag förmår konkurrerar med varandra. Dessutom får man även en uppfattnng om hur olka betestryck förmår att förändra denna relatva konkurrensförmåga. När dataunderlaget och kunskapen blr tllräcklgt stor om betespåverkan kan man successvt övergå tll att endast lägga ut kontrollytor och avstå de relatvt dyra hägnen. I praktken övergår då referenshägnsmetodken att bl en betestrycksnventerng. Då och då behöver ändå referenshägn läggas ut för att kalbrera och komplettera kunskapen om betespåverkan. Åtgärder Ett antal åtgärder krävs för att ntegrera trädbldnng och bologsk mångfald vltförvaltnngen 1. En lämplg metodk för att mäta hur trädbldnng av olka trädslag påverkas av vltbetet 2. Måltal för hur stor påverkan som kan anses tolerabel utan att trädbldnng och bologsk mångfald påverkas allt för negatvt. 3. En part som tydlgt och utan bavskter arbetar för att man tar hänsyn tll och strävar mot att uppnå målsättnngarna vd de praktska förvaltnngsåtgärderna. Naturlga parter för detta är Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och naturvårdfunktonerna vd de olka länsstyrelserna Inom regerngsuppdraget har förslag på metod lämnats (punkt 1) och Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har gemensamt gvt en avsktsförklarng för att nleda ett samarbete som rör punkt 2. 15

20 Uppskattnng av det generella nkomstbortfallet för skogsägare vd olka skadenvåer Skogsstyrelsen har fått uppdrag av regerngen att analysera hur olka betestryck av främst älg, men även annat hjortvlt, påverkar kostnaderna för skogsägaren (Regerngsbeslut 6:2011). Skogsstyrelsen har tolkat uppdraget så att analysen främst gäller vlka kostnader som uppstår ett av vlt ensklt skadat bestånd. Vdare har även förutsatts att den framtagna kunskapen skall lgga tll grund vd framtagandet av mål för tolerabla vltskador och för att utveckla vltskadenventerngen. Vltskador generellt Skador av klövvlt på skog är ett vanlgt och omfattande problem för skogsbruket stora delar av världen (Gll 1992). I Sverge har vltskador av främst älg beskrvts olka delar av landet sedan slutet av 1800-talet men det är först under talet som det blr ett landsomfattande problem. Under 1980-talet ökade även skadorna av rådjur för att bl ett generellt problem, främst södra Sverge. Skador av kronhjort och dovhjort förekommer också lokalt och kan vara omfattande. Det fnns en betydande svårghet att skatta hur mycket skadorna kostar en skogsägare eftersom träd och skogsbestånd har en betydande förmåga att tll synes läka ut även ganska svåra skador. Det faktska resultatet vsar sg först långt efteråt när beståndet blvt äldre och vuxt ur älgskadekänslg storlek. Dessutom fnns det en stor brst på välbeskrvna skador som kan följas upp senare när effekterna på tllväxt och vrkeskvaltet uppenbaras. Långsktga effekter av älgskador har Sverge tdgare egentlgen bara följts upp med vetenskaplg metodk två studer, Åselestuden och Furudalsstuden. Resultaten dessa studer är delvs motsägande varvd v behöver mer data för att få den fulla blden. Ytterst behövs helt nya studer som kan ge värdefull kompletterande nformaton för framtden men detta tar flera år eller decenner för att ge utdelnng och hjälper oss nte dag. Utöver älgskadorna så orsakar även andra djur skador. Bäst beskrvet är rådjurens skador på plantskog, vlket studerades ganska ntensvt under 1990-talet. Den korta td som rådjuren skadar plantor underlättar att göra snabba kostnadsanalyser. Kronhjort och även tll en vss del dovhjort skadar yngre skog ofta. Här saknas svenska studer nästan helt och v är hänvsade tll erfarenheter från andra länder. Ännu så länge är dessa skador nte så omfattande, men med ökande populatoner är det angeläget att lägga ut fältstuder för att samla svenska erfarenheter och nte mnst långlggande studer för att möta behovet av kunskap framöver. 16

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.

Läs mer

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton

Läs mer

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng

Läs mer

för alla i Landskrona

för alla i Landskrona , den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest

Läs mer

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss? Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas

Läs mer

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller

Läs mer

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning.

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning. Uppsala Unverstet Företagsekonomska nsttutonen Magsteruppsats HT 2009 Fond--fonder med global placerngsnrktnng Ett konkurrenskraftgt alternatv tll globalfonder? En jämförelse med fokus på rsk och avkastnng.

Läs mer

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn ISRN-nr: VALUE AT RISK En komparatv stude av beräknngsmetoder VALUE AT RISK A comparatve study of calculaton methods Fredrk Andersson, Petter Fnn & Wlhelm Johansson Handledare: Göran Hägg Magsteruppsats

Läs mer

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17 1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt

Läs mer

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-03 09:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm Workng paper/pm 2012:02 Företagsrådgvnng form av Konsultcheckar En effektutvärderng av konsultcheckar nom ramen för regonalt bdrag för företgsutvecklng Tllväxtanalys har uppdrag att utvärdera effekterna

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-13 09:11: N har jättefna aktvteter tll era utvecklngsområden. Det är en mycket bra

Läs mer

Dödlighetsundersökningar på KPA:s

Dödlighetsundersökningar på KPA:s Matematsk statstk Stockholms unverstet Dödlghetsundersöknngar på KPA:s bestånd av förmånsbestämda pensoner Sven-Erk Larsson Eamensarbete 6: Postal address: Matematsk statstk Dept. of Mathematcs Stockholms

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-09 16:00: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-01-23 11:26: Bra jobbat, förskolan Kalven! Det är nsprerande att läsa er rapport och se hur

Läs mer

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 15:1: Vlken toppenrapport n har skckat n tll oss- trevlg läsnng. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums frskola 20 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:39: Bra jobbat, Tryserums frskola! Det är nsprerande att läsa er rapport och se

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:01: N har vktga utvecklngsområden men v skckar tllbaka er rapport för att v önskar

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Trollet Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-06-24 14:09: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor - Bra jobbat. Låt

Läs mer

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00 (4) B Ingenjörsmetodk för IT och ME, HT 004 Omtentamen Måndagen den :e aug, 00, kl. 9:00-4:00 Namn: Personnummer: Skrv tydlgt! Skrv namn och personnummer på alla nlämnade papper! Ma ett tal per papper.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-04 12:54: Vad rolgt att ta del av era tankar och ert arbete med Grön Flagg! Det är härlgt

Läs mer

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Beslutad av kommunfullmäktge 2013-03-27, 74 Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Fnspångs kommun

Läs mer

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:53: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 09:54: N verkar ha ett mycket engagerat mljöråd som är påputtare (fnt ord). N har bra och spännande

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Ängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-10-02 09:58: Vlka rolga och spännande utvecklngsområden som n ska jobba med. Utmana gärna barnen med att ställa öppna frågor

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning

Riktlinjer för biståndshandläggning Rktlnjer för bståndshandläggnng Enlgt Socaltjänstlagen Fnspångs kommun 2012-11-19 KS 2012.04.45.730 Rktlnjer för bståndshandläggnng Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post:

Läs mer

Lönebildningen i Sverige 1966-2009

Lönebildningen i Sverige 1966-2009 Rapport tll Fnanspoltska rådet 2008/6 Lönebldnngen Sverge 1966-2009 Andreas Westermark Uppsala unverstet De åskter som uttrycks denna rapport är författarens egna och speglar nte nödvändgtvs Fnanspoltska

Läs mer

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-15 13:51: Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet

Läs mer

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-07-04 13:38: Vlka jättebra flmer barnen har spelat n fantastskt bra och underhållande som samtdgt

Läs mer

Kvalitetsjustering av ICT-produkter

Kvalitetsjustering av ICT-produkter Kvaltetsjusterng av ICT-produkter - Metoder och tllämpnngar svenska Prsndex Producent- och Importled - Enheten för prsstatstk, Makroekonom och prser, SCB December 2006 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(55) Kontaktnformaton

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL Arbetsgruppsrapport 16.12.2005 Duplkat 3/2006 Utbldnngsstyrelsen och författarna Tm Eja Högman ISBN 952-13-2767-7 (nb.) ISBN 952-13-2768-5 (pdf) ISSN 1237-6590

Läs mer

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5 Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och

Läs mer

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare!

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare! HÄSTFÖRETAGARPRAKTIKAN Råd och tps för dg som vll bl framgångsrk hästföretagare! Inlednng Har du en hästverksamhet tankarna? Fundera på varför! Trolgen delar du med de flesta andra hästföretagare en passon

Läs mer

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-09 16:38: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.det

Läs mer

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE SSI:1';74-O15 BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE John-Chrster Lndll Pack, 104 01 STOCKHOIJ! ;4 aprl 1974 BEREDSOP TJÖT ATOMOLYCKOR I SVERIGE Manuskrpt grundat på ett föredrag vd kärnkraftmötot Köpenhamn,

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-02 09:44: Inskckad av msstag... 2013-06-25 12:09: N har på ett mycket kreatvt och varerat

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-01-24 16:36: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med ert tema. Vad kul att

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 01-06-5 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspektonen@f.se www.f.se

Läs mer

Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 12:45: Gratts tll er första certferng Grön Flagg! Vad rolgt att n känner att mljöarbetet

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Fokus bör lgga på att läkare får lägga merparten av sn td på uppgfter som är värdeskapande för patenterna Anna Nergårdh, chefläkare Stockholms läns landstng Framtdens Karrär Läkare Hälso- och sjukvårdens

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Sverge behöver större forskargrupper Många krafter måste dra åt samma håll Den globala kunskapskonkurrensen hårdnar Om

Läs mer

Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015

Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-26 09:46: Det har vart rolgt att läsa er rapport och se hur n har ntegrerat hållbar

Läs mer

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-27 10:15: Hej, Enlgt mal från er så skckade n n denna rapport av msstag, så därför får n tllbaka

Läs mer

Beställningsintervall i periodbeställningssystem

Beställningsintervall i periodbeställningssystem Handbok materalstyrnng - Del D Bestämnng av orderkvantteter D 41 Beställnngsntervall perodbeställnngssystem Ett perodbeställnngssystem är ett med beställnngspunktssystem besläktat system för materalstyrnng.

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Saltängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-19 13:46: N har en mycket ambtös och välplanerad handlngsplan med många aktvteter som säkert kommer att skapa stort engagemang

Läs mer

SVÅRT UTAN SNARARE OMÖJLIGT - PA DET STADIUM., SOM PROJEKTET F N BEFINNER SIG.

SVÅRT UTAN SNARARE OMÖJLIGT - PA DET STADIUM., SOM PROJEKTET F N BEFINNER SIG. ' ~ REDERNÄRNGENS SYN PA SCANDNAVAN LNK CGDTEBORGS HAltNDAG 26/9-85) ATT 6E REDERNÄRNGENS SYN PA SCANDNAVAN LNK ÄR NTE BARA. SVÅRT UTAN SNARARE OMÖJLGT - PA DET STADUM., SOM PROJEKTET F N BEFNNER SG. DE

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola Handlngsplan Grön Flagg Äsperedskolan förskola - skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-03-22 11:22: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter elevernas förmågor -

Läs mer

Ekonomihögskolan Lunds Universitet Vårterminen 2006. Priset på Poker. En studie av efterfrågeelasticiteten på Internetpoker.

Ekonomihögskolan Lunds Universitet Vårterminen 2006. Priset på Poker. En studie av efterfrågeelasticiteten på Internetpoker. Natonalekonomska Insttutonen Kanddatuppsats Ekonomhögskolan Lunds Unverstet Vårtermnen 006 Prset på Poker En stude av efterfrågeelastcteten på Internetpoker Författare Tony Krstensson Dag Larsson Handledare

Läs mer

Är du lönsam lilla småhus?

Är du lönsam lilla småhus? Är du lönsam llla? Användarflexbltet och lönsamhet för fjärrvärme och, en tvärsnttsanalys Stefan Hellmer är docent ndustrell ekonom vd Högskolan Krstanstad. Hans forsknngsntresse omfattar främst studer

Läs mer

Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88

Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88 Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport 09:88 Mkael Ameln, Calle Englund, Andreas Fagerberg September 2009 Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Med utvecklngen kommer många nya utmanngar och nya konkurrenter Johan Hansng, chefsekonom på Svenska Bankförenngen. Fokus borde lgga på hur

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 007-1-18 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Positiva trender för förnybar energi i Sverige och världen

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Positiva trender för förnybar energi i Sverige och världen DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft Energforsknng ntegrerad del av svensk energpoltk Postva trender för förnybar energ Sverge och världen

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 2 jan 2015

Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 2 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 2 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-02 17:19: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Utveckling av en optimeringsmodell för upphandlingar inom telefoni

Utveckling av en optimeringsmodell för upphandlingar inom telefoni Utvecklng av en optmerngsmodell för upphandlngar nom telefon Examensarbete vd Insttutonen för teknsk ekonom och logstk, avdelnngen för produktonsekonom. Lunds Teknska Högskola, Lunds Unverstet Handledare:

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel DennA tematd nng är en från nextm e D A V måste ha en forsknngspoltk där samverkan faclteras och uppmuntras Charlotte Brogren, generaldrektör på VINNOVA. Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Poltk,

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015

Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-04-16 15:17: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

Cancer är en tuff motståndare

Cancer är en tuff motståndare D e n n A p u b l k At o n ä r e n A n n o n s f r å n r A D u m h e m m e t s f o r s k n n g s f o n D e r Cancer är en tuff motståndare hjälp oss ge fler en tro på framtden Nya upptäckter förlänger

Läs mer

Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014

Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-09 16:44: Vad rolgt att det blev ett enhällgt ja från eleverna att fortsätta med Grön Flagg,

Läs mer

Projekt i transformetoder. Rikke Apelfröjd Signaler och System rikke.apelfrojd@signal.uu.se Rum 72126

Projekt i transformetoder. Rikke Apelfröjd Signaler och System rikke.apelfrojd@signal.uu.se Rum 72126 Projekt transformetoder Rkke Apelfröjd Sgnaler och System rkke.apelfrojd@sgnal.uu.se Rum 72126 Målsättnng Ur kursplanen: För godkänt betyg på kursen skall studenten kunna använda transformmetoder nom något

Läs mer

Beräkning av Sannolikheter för Utfall i Fotbollsmatcher

Beräkning av Sannolikheter för Utfall i Fotbollsmatcher Natonalekonomska Insttutonen Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Phlp Jonsson Handledare: Johan Lyhagen VT 2006 Beräknng av Sannolkheter för Utfall Fotbollsmatcher Oddsen på dn sda Sammanfattnng

Läs mer

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA. Framtidens Energi. Med siktet på framstående energiforskning

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA. Framtidens Energi. Med siktet på framstående energiforskning ANNONS DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Energ för en hållbar utvecklng Samverkan en förutsättnng för att klara energmål Energmyndgheten ska verka för ett tryggt, effektvt

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola Handlngsplan Grön Flagg Berga förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-12-13 09:50: Bra utvecklngsområden med aktvteter som passar barnen. Tänk på att vara medforskare och låta barnen styra. Berätta

Läs mer

Undersökning av vissa försäkringsantaganden i efterlevandepension för anställda i kommuner och landstinget och dess påverkan på prissättningen

Undersökning av vissa försäkringsantaganden i efterlevandepension för anställda i kommuner och landstinget och dess påverkan på prissättningen Matematsk statstk Stockholms unverstet Undersöknng av vssa försäkrngsantaganden efterlevandepenson för anställda kommuner och landstnget och dess påverkan på prssättnngen Ilkay Gölcük Eamensarbete 7:5

Läs mer

Cancerforskning som gör skillnad

Cancerforskning som gör skillnad Denna tematdnng är en annons från Radumhemmets Forsknngsfonder Cancerforsknng som gör skllnad Ingår som blaga Svenska Dagbladet 18:e mars 2010 Cancerförenngen Stockholm pg 90 06 90-9 Stftelsen Konung Gustaf

Läs mer

Folkrätten och kriget mot terrorismen

Folkrätten och kriget mot terrorismen Mänsklga demokrat Folkrätten FN I den här teorbakgrunden: presenterar v en överskt av folkrätten de hot den har utsatts för genom det onskränkta krget mot terrorsmen åskådlggör v FN:s roll ett väl fungerande

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Möjlgheter tll nnovaton fnns all forsknng Forsknng recept på framgång en globalserad värld Nya modeller krävs för att

Läs mer

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014 l l t n a Inbjud r e t k a v a g n n teck Scandnavan Organcs AB (publ) 16 30 oktober 2014 Informatonen denna folder ( Foldern ) är endast en förenklad beskrvnng av den rktade nyemssonen (såsom defnerat

Läs mer

Grön Flagg-rapport Stadionparkens förskola 13 maj 2015

Grön Flagg-rapport Stadionparkens förskola 13 maj 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Stadonparkens förskola 13 maj 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-05-13 09:59: Vlken mponerande rapport n skckat tll oss. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

VA-taxa 2014 för Karlsborgs kommun

VA-taxa 2014 för Karlsborgs kommun Blaga 81 KF 136 20131127 Karlsborgs kommun Vaenheten 1 (12) VAtaxa 2014 för Karlsborgs kommun TAXA för Karlsborgs kommuns allmänna vatten och avloppsanläggnng Antagen av kommunfullmäktge 20131127 Huvudman

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Det är vktgt att regelverken gör det möjlgt för försäkrngsbolagen att fylla sn roll på ett bra sätt Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng Kundernas förtroende

Läs mer

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI)

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI) STATISTISKA CENTRALBYRÅN Dokumentaton (6) ES/PR-S 0-- artn Kullendorff arcus rdén Dokumentaton krng beräknngsmetoder använda för prsndex för elförsörjnng (SPIN 35.) nom hemmamarknadsprsndex (HPI) Indextalen

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-25 10:50: Hej, I enlghet med mal från er råkade n skcka n er rapport tll oss stället för

Läs mer

INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER

INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER KTH Byggvetenskap Samhällsbyggnad Kunglga Teknska Högskolan INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER SECONDARY CONTAINMENT MODELS FOR PETROLEUM TANKS Examensarbete byggnadsteknk Nr 395 Byggvetenskap

Läs mer

Framtidens Kommuner & Landsting

Framtidens Kommuner & Landsting Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Kommuner & Landstng för tllväxt och sysselsättnng SKL för harmonserng nte centralstyrnng Lärarförbundets skolrankng 2014: Vellnge

Läs mer

Denna tematid ning är en annons från r a D iumhemmets f orskningsfond er. En allvarlig uppgift

Denna tematid ning är en annons från r a D iumhemmets f orskningsfond er. En allvarlig uppgift a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Cancerforsknng som förlänger lvet Foton: Håkan Flank V är realstskt optmstska Ett forskarteam på Karolnska Insttutet

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag tll energplan Blaga 1: Planerngsförutsättnngar 2014-05-20 Remssverson BI L A G A 1 : P L A N E RI N G S F Ö R UT S Ä T T N I N G A R Förslag tll energplan Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, betalnng och säkerhet Bankerna stabla och väl förberedda för nya kaptalregler Flodvåg av nya reglerngar utmanar försäkrngsbranschen

Läs mer

Laser Distancer LD 420. Bruksanvisning

Laser Distancer LD 420. Bruksanvisning Laser Dstancer LD 40 sv Bruksanvsnng Innehåll Etablera nstrument - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Introdukton- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Överskt - - - - - - -

Läs mer

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en Framtdens Karrär Sjuksköterska Arbetsbelastnng, vllkor och patentsäkerhet fokus Flexbel arbetstd och högre lön attraherar på mndre ort Erbjuder påverkansmöjlgheter, ansvar och varaton Den undersöknng som

Läs mer

2013-01-29 meddelad i Göteborg

2013-01-29 meddelad i Göteborg Mål nr meddelad Göteborg 1 PARTER (Antal tlltalade: 2) Åklagare Kammaråklagare Kennert Lundgren Ekobrottsmyndgheten Första ekobrottskammaren Göteborg Målsägande Arne Tlltalad Ragnar Demetr, 730201 Astronomgatan

Läs mer

Stöd den patientnära cancerforskningen

Stöd den patientnära cancerforskningen a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Foton: Håkan Flank Stöd den patentnära cancerforsknngen tllsammans kan v överlsta cancer Vår forsknng bdrar tll en mer

Läs mer

BERGVÄRME HOS KUNG JOHAN

BERGVÄRME HOS KUNG JOHAN RAPPOR 2015:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING BERGVÄRME HOS KUNG JOHAN RAÄ 14 KV KUNG JOHAN 3 SÖDERKÖPINGS SAD OCH KOMMUN ÖSERGÖLANDS LÄN VIKORIA BJÖRKHAGER Bergvärme hos Kung Johan Innehåll Sammanfattnng.........................................................

Läs mer

Snabbguide. Kaba elolegic programmeringsenhet 1364

Snabbguide. Kaba elolegic programmeringsenhet 1364 Snabbgude Kaba elolegc programmerngsenhet 1364 Innehåll Informaton Förpacknngsnnehåll 3 Textförklarng 3 Ansvar 3 Skydd av systemdata 3 Frmware 3 Programmera Starta och Stänga av 4 Mnneskort 4 Exportera

Läs mer

Postadress: Internet: Matematisk statistik Matematiska institutionen Stockholms universitet 106 91 Stockholm Sverige

Postadress: Internet: Matematisk statistik Matematiska institutionen Stockholms universitet 106 91 Stockholm Sverige "!# " $ % &('*),+.-0/0%'&%3)5476 8 &(' 9;: +@),>BA % &C6D% &E>>):D4 F GIHJGLKMONQPRKTSVUXW Y[Z]\8 &4^>_\0%"à&b+ & c

Läs mer

DOM. 2011-09- 1 6 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Sekretessbelagda uppgifter (härefter A), sje bilaga

DOM. 2011-09- 1 6 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Sekretessbelagda uppgifter (härefter A), sje bilaga Mgratonsöverdomstolen Avdelnng l DOM 2011-09- 1 6 Meddelad Stockholm (/Sda l (15) KLAGANDE Sekretessbelagda uppgfter (härefter A), sje blaga Ombud och offentlgt bträde: Advokaten Per Stadg Box 4129 102

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Thomas Östros, vd för Svenska Bankförenngen Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, affärsutvecklng och säkerhet Förankrad

Läs mer

Framtidens Kommuner & Landsting

Framtidens Kommuner & Landsting Annons DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Kommuner & Landstng Lena Mcko sätter välfärd och självstyre fokus Lena Mcko, skl:s första kvnnlga styrelseordförande, vll satsa

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Psykatrkerrollen har erbjudt mg en frhet att skräddarsy mn egen yrkesroll Smon Kyaga, psykatrker och överläkare Läkare ska kunna fokusera på dagnostk, behandlng och det medcnska ansvaret Hed Stensmyren,

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Stormhatten 8 okt 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Stormhatten 8 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Stormhatten 8 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-08 09:10: Det har vart rolgt att få ta del av er mycket bra rapport. N har jättefna

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng SSF har systempåverkande roll som forsknngsfnansär stftelsen för strategsk forsknng höjer nu utdelnngarna och påbörjar arbetet

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng SSF har systempåverkande roll som forsknngsfnansär stftelsen för strategsk forsknng höjer nu utdelnngarna och påbörjar arbetet

Läs mer

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid Framtdens Karrär Affärsdén är tre procent av att starta företag och genomförandet de resterande 97 procenten Välj väg utfrån det du själv är ntresserad av. Då gör du ett rktgt bra jobb Martn Lorentzon,

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Kastanjegårdens förskola 20 feb 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Kastanjegårdens förskola 20 feb 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Kastanjegårdens förskola 20 feb 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-20 16:51: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era utvecklngsområden.

Läs mer

Förberedelse INSTALLATION INFORMATION

Förberedelse INSTALLATION INFORMATION Förberedelse 1 Materalet tll Pergo trägolv levereras med llustrerade anvsnngar. I texten nedan ger v förklarngar tll llustratonerna, som kan delas upp tre områden: Förberedelser, Läggnng och Rengörng.

Läs mer

Framtidens Energi för en hållbar utveckling

Framtidens Energi för en hållbar utveckling Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Energ för en hållbar utvecklng Samarbeten och statlgt stöd ger lösnngar världsklass Sverge har nått en världsledande ställnng nom en rad områden när

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Björnligans förskola 28 maj 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Björnligans förskola 28 maj 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Björnlgans förskola 28 maj 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-05-28 15:18: N har jättefna blder som avspeglar er verksamhet väl och n har genomfört

Läs mer