Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag"

Transkript

1 RAPPORT Hjortdjurens nverkan på tllväxt av produktonsträd och rekryterng av betesbegärlga trädslag - problembeskrvnng, orsaker och förslag tll åtgärder Jonas Bergqust, Chrster Kalén, Hasse Berglund

2 Skogsstyrelsen december 2011 Författare Jonas Bergqust Chrster Kalén Hasse Berglund Projektledare Chrster Kalén Projektgrupp Jonas Bergqust Roger Bergström Ronny Fhn Agneta Jonsson Hene Krekula Kenneth Lndström Patrk Olsson Matts Rolander Märtha Wallgren Lars Edenus Omslagsfoto Chrster Kalén Upplaga Fnns endast som pdf-fl för egen utskrft ISSN BEST NR 1839 Skogsstyrelsens förlag Jönköpng

3 Innehåll Förord...1 Sammanfattnng...2 Inlednng...3 Organsaton och arbetssätt...4 Betestryckets nverkan på landskapets trädslagsbldnng och dess konsekvenser för bologsk mångfald...5 Samhällets målsättnng för klövvltets påverkan på bologsk mångfald...9 Att mäta trädbldnng...13 Åtgärder...15 Uppskattnng av det generella nkomstbortfallet för skogsägare vd olka skadenvåer...16 Skador av älg på tall...17 Skador av älg på gran...24 Skador av kronhjort på tall och gran...25 Skador av rådjur på tall...26 Skador av rådjur på gran...26 Beräknng av ekonomska effekter av betesskador...27 Vdareutvecklng av älgbetesnventerng...29 Vltskadenventerng för tallfattga områden...29 ÄBIN...29 Tdgare försök att utveckla en ÄBIN för södra Sverge...30 Kravspecfkaton för anpassnng av Äbn mot tallfattga områden...30 Hur tar v fram en prognos för hjortdjurens foderutvecklng älgförvaltnngsområden?...37 Sommar- och vnterfoder...37 Den brukade skogen ger foder...37 Foderkvaltet...38 Övrga älgbotoper...38 Foderlandskapets dynamk...38 Fodertllgång absoluta tal...39 Fodertllgång en växande ungskog...40 Tankar om metod...41 Sammanfattnng...42 Ltteratur/källförtecknng...43 Blagor...45 Uppdrag om framtagande av metoder för nventerng av älg m.m Förlängd td för redovsnng av del av uppdrag om framtagande av metoder för nventerng av älg m.m...50

4 Älgskadornas nverkan på volymtllväxt, kvaltet och trädslagssammansättnng landets skogar...52 Provnventerngar med Äbn anpassad tll tallfattga områden...67 Om skattnng av parameter för godtycklgt område...77 Skattnng av total fodermängd nom ÄFO...79

5 Förord Rksdagen har beslutat att v Sverge ska nföra ett nytt system för älgjakten. Orsaken är att det fnns ett antal problem kopplat tll älgförvaltnngen som v behöver komma tll rätta med. I vss utsträcknng handlar dessa problem om att balansera de postva värdena med kostnaderna av att ha älg landskapet. Tll några av de postva värdena räknas älgen som natonalsymbol, del den Svenska naturen och som det särklass vktgaste vllebrådet vad gäller jakten. Tll några av de negatva konsekvenserna hör att det rapporteras ca 5000 trafkolyckor om året där älg är nblandat och att älgens bete orsakar skador som ger betydande kostnader för skogsbruket och bland även en negatv nverkan på den bologska mångfalden. Målet är att de postva effekterna ska överskugga de negatva konsekvenserna och att älgförvaltnngen möjlggör uppfyllandet av berörda poltkområden såsom jakt- och skogspoltken. Denna rapport redovsar fördjupade analyser krng hjortdjurens nverkan på trädbldnng, betets nverkan på skoglg tllväxt och kvaltet samt anpassad skadenventerng tallfattga områden. Rapporten är en kompletterng tll tdgare redovsat uppdrag Skogsstyrelsens meddelandesere, Meddelande 3:2011. Förhoppnngen är att detta arbete kan bdra tll att stärka kunskapsunderlaget tll förmån för en adaptv och ekosystembaserad älgförvaltnng 1

6 Sammanfattnng Denna rapport är en kompletterande rapporterng gällande regerngsuppdrag om möjlgheterna tll att vdareutveckla pågående nventerngar tll att omfatta även andra vltskador än betesskador av älg tallungskog samt nyttan av en sådan vdareutvecklng. Beslut om förlängnng avseende vssa delar detta uppdrag togs av regerngen den 8 september 2011 och avsåg detaljerad avrapporterng, rådgvnng och färdgställande av manualer beträffande nya nventerngsmetoder för älgförvaltnngen. Det höga betestrycket bedöms vara den vktgaste orsaken tll det mnskande ntresset bland skogsägare att föryngra skog med tall. Föryngrngen av tall mnskar kraftgt många områden, främst södra Sverge men även på många håll norr. Särsklt bekymmersamt är också det mnskade ntresset för naturlg föryngrng av tall där fröträd används. Detta får negatva konsekvenser för flera andra skogsoch naturvårdspoltska områden. Ett högt betestryck av hjortdjur bdrar tll brstande rekryterng produktonsskogarna av nhemska trädslag som ädellöv, sälg, rönn, asp och vårtbjörk ( vssa delar av landet) vlket är problematskt för den bologska mångfalden. Trädslag som gynnas och ofta ökar tll följd av betestrycket är ofta mndre ntressanta ur mångfaldsperspektv, eller utgör ngen brst landskapet, t.ex. gran och glasbjörk. Det är självfallet nte endast betestrycket och vltförvaltnngen som avgör hur stor trädbldnngen blr av betesutsatta trädslag. Vltet påverkar skogsstrukturen endast under några få år under en skogs omloppstd. Under övrga peroder sker skoglga åtgärder som också har en stark påverkan på trädslagsammansättnng t.ex. föryngrng, röjnng och gallrng. Nya uppgfter krng tllväxtnedsättnngar redovsas förelggande rapport. Dessa uppgfter grundar sg på resultat från Rksskogstaxerngens databaser där Göran Kempe på SLU har sökt uppgfter krng älgbetets nverkan på skogens tllväxt. Resultaten ger stöd för de rön som på senare år redovsats och som påvsar att tllväxtnedsättnng av skogsbetet kan vara mer allvarlgt än tdgare befarat. En analys av en httlls cke redovsad klppstude där årsskott har klppts olka klppregmer ndkerar samma sak. Ur denna analys dras också de prelmnära slutsatserna att rådjurens bete som sker då trädplantorna är yngre och spädare har en proportonellt större nverkan än älgbete som sker senare trädets utvecklngsstadum. När det gäller utvecklng av en skadenventerng som är anpassad tll tallfattga områden, där även fler hjortdjur än älg har en stor nverkan på skador, redovsas underlag för de anpassnngar Skogsstyrelsen avser att vdta nom Äbn. Tll syvende och sst bedöms det möjlgt att göra tllägg och justerngar den befntlga Äbn för att möta behov mer tallfattga områden. Ytterlgare provnventerngar kommer att genomföras under Dessa provnventerngar berör även metod för foderprognoser. 2

7 Inlednng Rksdagen beslutade den 1 december 2010 enlghet med regerngens proposton 2009/10:239 att den nuvarande organsatonen av jakten efter älg ändras med syfte att åstadkomma en ekosystembaserad lokal älgförvaltnng. Målet för den nya älgförvaltnngen är en älgstam av hög kvaltet balans med betesresurserna. I förvaltnngen ska hänsyn tas tll andra allmänna ntressen som rovdjurförekomst, motverkande av trafkolyckor med älg, skador på skog samt nverkan på övrg bologsk mångfald. Den nya förvaltnngen ska vara adaptv och ekosystembaserad. För ett möjlggöra ett sådant arbets- och förhållnngssätt krävs ett förbättrat beslutsunderlag. Regerngen har beslut L2011/193 uppdragt åt Sverges lantbruksunverstet (SLU), Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att föreslå kostnadseffektva nventerngsmetoder som bör användas rutnmässgt nom de älgförvaltnngsområden som framöver kommer att vara en vktg organsatorsk nvå den nya förvaltnngen. Inventerngsmetoderna syftar tll att nå erforderlg kunskap om älgstammen samt dess foderresurs och nverkan på skogstllståndet. De nventerngsmetoder som föreslås av myndgheterna ska utgöra en stabl grund en älgförvaltnng, där förvaltnngsmål följs upp kontnuerlgt. Metoderna som myndgheterna föreslår ska utvecklas och kvaltetssäkras. I fråga om nventerng av fodertllgång, betestryck och skogsskador fck Skogsstyrelsen uppdrag att efter samråd med SLU och Naturvårdsverket, bl a ta fram metoder för att skapa tllförltlga och för förvaltnngen användbara foderprognoser, vdareutveckla och kvaltetssäkra befntlg älgbetesnventerng (Äbn) samt upprätta en ny metod för betestrycksnventerng tallfattga markområden, lämplg för södra Sverge. I Skogsstyrelsens uppdrag ngck även att uppskatta ett generellt nkomstbortfall för skogsägare vd olka skadenvåer samt efter samråd med Naturvårdsverket och SLU analysera hur olka betestryck nverkar på landskapets trädslagsbldnng och dess konsekvenser för bologsk mångfald. Dessutom vll regerngen även att Skogsstyrelsen ska verka för att befntlg kunskap om foderproducerande åtgärder tas tll vara och sprds samt utveckla och föreslå skogsbruksmetoder som ger en större rekryterng av nhemska trädslag som mssgynnas av högt betestryck. SLU fck uppdrag att samordna redovsnngen tll Regerngskanslet (Landsbygdsdepartementet) senast den 1 oktober Skogsstyrelsens redovsnng utgörs av Meddelande nr 3:2011 och som fnns att ladda ner va Skogsstyrelsens hemsda. Förelggande rapport kompletterar den avrapporterng som gjordes tll regerngen den 1 oktober och som avrapporterng ombesörjdes av SLU. Utöver denna rapport kompletterades avrapporterng av regerngsuppdraget med tre manualer som beskrver nventerngsmetoder krng betesskador (Äbn), framtagande av foderprognoser och nventerng av betespåverkan va referenshägn. 1 Vd SLU är ärendet regstrerat under följande darenummer: SLU ua.se

8 Organsaton och arbetssätt Arbetet med förelggande uppdrag startade mars En styrgrupp bestående av enhetschefen Johan Wester (Projektbeställare), enhetschefen Ulrka Wahlström, professor Göran Ercsson (SLU), skogskonsulenten Ove Arnesson och vltspecalsten Chrster Kalén som också har agerat projektledare. I projektet har flera personer vart knutna. Skogsskötselspecalsten Jonas Bergqust har stått för merparten av analys- och skrvarbete. Övrga personer som har bdragt med engagemang och skrvarbete är Göran Kempe på SLU och Hasse Berglund på Naturvårdsverket och Sören Holm SLU. En extern referensgrupp med sakkunnga från flera organsatoner har vart engagerade också under denna senare del av utrednngen. I denna grupp har följande personer medverkat: Göran Bergqvst, Ulf Kalln (JRF), Åke Granqvst (Bergvk Skog), Ronny Löfstrand (Sveaskog), Matts Walln (Göteborgs unverstet), Roger Bergström (Skogforsk). Skogsstyrelsen är fortsatt mycket tacksam för det konstruktva engagemang som genomsyrar de som medverkat den referensgrupps som engagerats under utrednngen. 4

9 Betestryckets nverkan på landskapets trädslagsbldnng och dess konsekvenser för bologsk mångfald De täta stammarna av hjortvlt större delen av Sverge har nneburt svåra betesskador på produktonsträden, framför allt tall. Betestrycket nnebär även en påverkan på flera trädslag som har relatvt lten betydelse för vrkesproduktonen. Samtdgt har flera av dessa trädslag potentellt stor betydelse för den bologska mångfalden genom att många arter är beroende av levande eller döda träd av dessa trädslag. Exempel på sådana trädslag är rönn, sälg, asp och ek. Ett stort betestryck nnebär att föryngrng av dessa trädslag mnskar eller förhndras helt. I ett flertal studer har det vsats att plantor och unga träd av dessa trädslag ofta betas så hårt att de blr förbvuxna och utkonkurrerade av andra mndre betade trädslag. Utöver beteskänslga trädslag så fnns det ett antal andra växtarter som påverkas negatvt av ett högt betestryck. Särsklt örter (t.ex. mjölkört) och rs (t.ex. hallon och blåbär) påverkas ofta negatvt. Ingen av dessa arter är dock ovanlga och det handlar snarare om en förändrng av vegetatonen snarare än ett reellt hot, även om dessa förändrngar kan få sekundär betydelse för många djurarter. Så vtt känt är nte någon växtart Sverge dag drekt hotad av klövvltsbetet. Inlednngsvs måste v dock jämföra dagens betestryck med ett naturlgt betestryck för att förstå när v bör vdta åtgärder. Naturlgt klövvltsbete Klövvltsbete sg är en naturlg och nödvändg process och påverkan ett skogsekosystem. Problem kan dock uppstå om betespåverkan blr så stor att den domnerar andra naturlga processer, som föryngrng av t ex flera lövträdsarter eller rubbar konkurrensförhållanden mellan trädslag t.ex. granar kan växa fatt och skugga ut betade lövträd och tall blandade bestånd. Detta kan sn tur få negatva sekundära effekter på andra arter, t ex förekomst av olka fågelarter. Klövvltpopulatonerna är dag sannolkt högre än under någon tdgare känd perod, trenden för närvarande är kanske nte kraftgt ökade populatoner utan snarare ett ökat antal klövvltarter. Orsaken tll de höga populatonerna är huvudsaklgen grundad mänsklga aktvteter och beslut. Jaktlga restrktoner, brst på rovdjur och en markanvändnng (främst jordbruk och skogsbruk) som gynnar dessa djur brukar anges som de vktgaste faktorerna. Skogsbete av kreatur har tdgare vart omfattande förekommande och detta har bland vart gynnsamt för den bologska mångfalden genom att det bdragt tll en varerad, flerskktad skog, med gläntor och btvs en hävdgynnad kärlväxtflora, samt en rk förekomst av marksvampar. Dagens höga populatoner av klövvlt anses bland nnebära en kontnutet av det gamla skogsbetet. Hjortvlt, synnerhet älg och rådjur, har dock ett annorlunda födosök än tamkreatur vlket nnebär att påverkan på vegetaton blr olka, och framför allt busk- och trädskktets nybldnng betas mycket större omfattnng. 5

10 Älg och rådjur hör tll en grupp av växtätare som kallas browsers på engelska. Svenska språket saknar drekt synonym för begreppet och det engelska ordet syftar på dessa djur betar selektvt genom att närngsrka växter och växtdelar föredras, bland används ordet kvaltetsbetare på svenska men detta är långt från allmänt. Sådana växter och växtdelar har ofta ett relatvt kraftfullt kemskt försvar mot växtätare vlket denna djurgrupp evolutonärt har utvecklat anpassnngar stt matsmältnngssystem för att kunna hantera. Typsk föda för browsers -kvaltetsbetare är örter, löv, knopp, kvst och bark medan t.ex. gräs vanlgen undvks. Kor och får hör tll en annan grupp som kallas grazers på engelska och som kan översättas som gräsätare eller grovbetare på svenska. Som namnet anger utgör gräs och/eller annan relatvt närngsfattg vegetaton en stor del av födan för denna grupp. Grovbetarstrategn kan sägas vara att äta foder av relatvt låg kvaltet men att kompensera detta genom en större konsumton och snabbare genomströmnng mag-tarm systemet. Det fnns ett antal växtätare som kan uppträda som både kvaltetsbetare och grovbetare lte olka grad t.ex. kronhjort och dovhjort (Fgur 1). Det betestryck som skogslandskapet dag utsätts för är tydlgt kvaltetsbetare/ browser -präglat och kan nte enkelt jämföras med det grovbetare/grazer -präglade betestryck som äldre tders skogsbete nnebar. Fgur 1. Klassfcerng av olka växtätare enlgt Hoffman Mänsklg påverkan eller betespåverkan? Ytterlgare en faktor som bör tas beaktande när man dskuterar vlken effekt det äldre tamdjurbetet hade är vlken grad denna påverkan var orsakad av mänsklga åtgärder för att förbättra betet och vad som var en effekt av betet sg. En del av effekterna på den bologska mångfalden, vlka bedömts vara postva, kan hänfö- 6

11 ras tll gallrngar/plockhuggnngar vlka skapat ljusöppenhet som gynnat vssa nsektsarter m.fl. som kräver sol och värme för sn överlevnad. Megaherbvorer och betestryck Det fnns även en vetenskaplg hypotes- och teorbldnng som anger att ett mycket högt betestryck är ett naturlgt tllstånd. Enlgt denna hypotes är ett naturlgt betestryck så högt att skogsföryngrng ntalt förhndras och endast taggga buskar kan överleva och tllväxa. Efter ett antal år när de taggga buskarna blvt tlläcklgt stora kan beteskänslga trädslag föryngra sg skydd av dem. Denna teorbldnng stöder sg på att ett antal stora växtätare har dött ut sedan den ssta stden och med dessa djur skulle betestrycket bl högre och bdra tll ett mer savannlkt skogslandskap (Andersson och Appelqvst 1990, Vera 2000). Det fnns faktska stöd för hypotesen t.ex. tdgare förekomst av numera utdöda stora växtätare och exstens av taggga buskar men det är ändå oklart hur domnerande denna störnngsfaktor var relaton tll andra skoglga störnngsfaktorer som brand, vnd, nsekter. Flertalet av dessa megaherbvorer var grovbetare/grazers och deras påverkan kan nte enkelt jämföras med hjortvltets påverkan. V saknar kunskaper hur en naturlg hstorsk dynamk med små och stora växtärare fungerade tllsammans med skogsstruktur, rovdjur m.m. fungerade och såg ut. Därmed har hela megaherbvorhypotesen begränsat värde för hur v skall hantera negatva effekter av betestrycket på trädslagsbldnng och bologsk mångfald. Betespåverkan på skoglg föryngrng Betespåverkan på skoglg föryngrng har studerats ett stort antal gånger de senaste decennerna och blden som framträder är klar och entydg. Vanlgen använder man hägn för att stänga ute vltet och sedan jämförs vegetatonsutvecklngen med en oskyddad referensyta. Resultaten vsar att tall och de flesta lövträd mssgynnas kraftgt av betestrycket medan granen gynnas. Björk, särsklt glasbjörk, kan många gånger klara sg och växa ut beteshöjd medan asp, rönn, och sälg ofta stannar helt tllväxt och blr snabbt övervuxna av andra träd och konkurreras ut. Tallen kan bland klara att växa ur beteshöjd men betas påfallande ofta ned och konkurreras ut. Utöver föryngrng av träd så betas även rsvegetatonen t.ex. ljung, blåbär och hallon. Flera örter mnskar även vd kraftgt bete t.ex. mjölkört medan gräs ofta breder ut sg. En vanlg effekt är att hyggesvegetatonen får karaktären av en grässtäpp under några år oskyddade områden medan de hägnade områdena har en karaktär av mer varerad vegetaton där gräs samsas med örter, rs och bärande träd som kan blomma och producera frukt och frö. Hägnstuder har den begränsnngen att endast två stuatoner studeras, nget bete alls och ett vanlgen mycket hårt betestryck. Inget av dessa alternatv är eftersträvansvärt och metoden ger nte svar på vad som är ett lämplgt betestryck. I de flesta fall där man har studerat effekten av olka betestryck så vsar vegetatonen vd ett lågt betestryck ungefär samma vegetatonsstruktur som nne ett helt hägnat område och en allt ökande påverkan med ökat antal djur. Även om hägnstuderna nte ger oss svaret på hur många djur v behöver kan de åtmnstone på ett enkelt och tydlgt sätt vsa vlken påverkan betestrycket har. Vlket betestryck som är lämplgt eller tolerabelt är en annan fråga vlken är mnst lka mycket poltsk som vetenskaplg sn karaktär. 7

12 Mänsklg påverkan Det moderna skogbruket nnebär att stora foderresurser, genom avverknngar, presenteras jämnt och kontnuerlgt över hela landskapet. Tllsammans med andra permanenta foderresurser som erbjuds av jordbruket och bland även vnterutfodrng ger detta förutsättnngar för kontnuerlgt höga populatoner av hjortvlt och ett kontnuerlgt högt betestryck att jämföra med sannolkt mer eller mndre cyklska fluktuatoner av antal djur och betestryck naturlga populatoner. Eftersom hela skogslandskapet är kraftgt påverkat av mänsklga aktvteter, både när det gäller skogsstruktur såväl som antal klövvlt är det grunden svårt eller omöjlgt att ange hur stort betestrycket eller vlket antal djur som kan anses naturlgt alternatvt hur detta bör varera över tden. V har helt enkelt ngen kunskap om detta. Det är då mer relevant att fråga sg om vltbetet försvårar att vktga bevarandemålsättnngar uppnås. Det är framför allt nom två områden som man ofta dentferar sådana effekter, vd föryngrng av vltskadekänslga trädslag och utvecklng naturskyddade områden. Det fnns naturlgtvs många andra stuatoner där ett klövvltbete orsakar bekymmer drekt eller ndrekt för olka aspekter av mångfalden samtdgt som det går att dentfera stuatoner där ett högt betestryck även kan vara postv för olka aspekter av bologsk mångfald. Naturskyddade områden Betespåverkan på naturskyddade områden (botopskydd, naturreservat och natonalparker) kan naturlgtvs utgöra ett betydande hnder för att uppnå målen med avsättnngen. Även om det skyddade området har en förhållandevs naturlg skogsstruktur så är de nästan aldrg tllräcklgt stora för att kunna hålla sg men en egen populaton av hjortvlt med en naturlg populatonsdynamk (nklusve en rovdjurspopulaton) och därmed en naturlg betespåverkan. I stället så får man ofta en stuaton där förhöjda hjortvltpopulatoner det omgvande landskapet läcker eller dffunderar n det naturskyddade området och påverkar utvecklngen detta, ju mndre skyddat område desto större påverkan. Ofta rör sg problemen om svårgheter att föryngra vltskadekänslga trädslag (t.ex. Hekklä and Tuomnen 2009, Erksson 2010) men det kan även gälla andra växter fältfloran eller sekundära effekter som påverkar faunan. Naturskyddade områden kan dock vara mndre lämplga att utgå från vd förvaltnngen av klövvlt då många älgförvaltnngsområden kommer att ha en lten andel skyddade områden. Ett annat hnder är att målsättnngarna varerar mycket mellan olka skyddsobjekt och det blr därför svårt att utveckla en generell nventerngsmetodk. Det kan även vara svårt att få jägare och skogsägare att känna ett ansvar för skötseln av ett område som nte ngår den brukade skogsarealen eller vssa fall nte heller jaktarealen. 8

13 Mångfald produktonsskogen Den svenska modellen medför att relatvt små arealer skyddad skog kompletteras av en relatvt omfattande mljöhänsyn det produktva skogslandskapet. Även om produktonsskogen allmänhet är bologskt fattgare än naturskogar så behöver den nte sakna värde för den bologska mångfalden. Genom mljöhänsyn skogsbruket skapas förutsättnngar för att hålla en vss nvå av mångfalden vlket tllsammans med de värdefullare skyddade områdena kan hjälpa tll att underhålla förekomsten av arter på landskapsnvå. Ett sådant sätt att vsa hänsyn består att man t.ex. gynnar en vss förekomst av trädslag som vanlgen nte fungerar som produktonsträdslag men som har bättre förutsättnngar att underlätta exstensen av ovanlga och hotade arter. För att vara långsktgt effektv måste hänsyn skogsbeståndens alla åldrar synkronseras så att lämnade hänsyn en åtgärd nte avlägsnas nästa. Hänsyn tll mndre vanlga trädslag tagen vd föryngrngsavverknng och föryngrng, exempelvs att lämna en vuxen rönn som sår av sg och ger rönnplantor på hygget, kan förlora sn menng om samtlga rönnplantor sedan röjs ned eller gallras bort alternatvt att man planterar träd så nära att de tllåts konkurrera ut rönnarna. Hjortvltbetet påverkar skogen mest under föryngrngsfas och tdg röjnngsfas. I fallet med den tänkta rönnen och rönnplantorna så uppstår lätt stuatonen att de mänsklga hänsynsåtgärderna vd föryngrngen blr menngslösa eftersom de ofta hamnar magarna på älgar, rådjur och andra hjortdjur. Vsserlgen överlever rönnplantorna vanlgen betet men deras konkurrensförmåga sätts ned så att de nte kan blda träd och därmed uteblr den tänkta mljönyttan. På skt kan denna stuaton undergräva vljan hos skogsägarna att lämna hänsyn form av beteskänslga trädslag, alternatvt att de endast betraktas som en foderresurs. Hjortvltförvaltnngen bör därför betraktas som en ntegrerad del kedjan av hänsynsåtgärder som tas vd skogsbrukets åtgärder skogens olka åldrar. En fundamental men även svårlöst fråga gäller hur många trädndvder av olka trädslag som behövs för att uppnå mångfaldsmålen, behövs det en, två, fem, to eller hundra rönnar per hektar? Frågan är saklgt sett omöjlg att besvara men ett rmlgt ställnngstagande behövs. Samhällets målsättnng för klövvltets påverkan på bologsk mångfald Kunskap om betestryckets nverkan på mångfald och trädslagsförekomst är tänkt att lgga tll grund för utvecklngen av nya sektorsmål för skog-vlt. Sektorsmålen (eller någon annan typ av målsättnng av samhället) sn tur är delvs en förutsättnng för utvecklandet av en ny betestrycksnventerngs för tallfattga områden. Denna nventerngsmetod är tänkt att kunna mäta både påverkan på produktonen och den bologska mångfalden. Hur man väljer att defnera en negatv påverkan av betestrycket på trädslagsblandnng och mångfald har således en stor betydelse för det efterföljande arbetet med sektormål och nventerngsmetodk. Samtdgt måste man även vd val av en relevant defnton fundera på om denna är uppföljnngsbar. 9

14 Nuvarande sektorsmål för skog-vlt kan utgöra ett exempel på denna problematk. Enlgt dessa mål ska trädslagsbldnng av asp, rönn och sälg kunna ske där det fnns naturlga förutsättnngar för en sådan. Målet som sådant är rmlgt, relevant och prncp nvändnngsfrtt. Hur skall v då följa upp detta mål? V har tllgång tll Äbn och rkskogstaxerngen för att få en överblck av skador och lövträdsförekomst men här reser sg snabbt ett antal problem 1. Äbn, den enda metod för att mäta vltbete som v har, kan endast utföras tallungskog, ofta en naturlgt relatvt lövfattg beståndstyp. V mssar således de marker där v kan förvänta oss en hög andel av dessa lövträd och därför är Äbn nte ett lämplgt nstrument. 2. Hur mäter man trädslagsbldnng? I uppföljnngen av sektorsmålen har man studerat detta som förekomsten av dessa trädslag bestånd av olka åldersklasser rkskogstaxerngens data. Detta säger dock nte något om de kan blda träd utfrån dagen betestryck, ju äldre bestånden är desto mer hstorskt är det betestyck som kan ha påverkat deras möjlghet tll att blda träd. 3. Defntonen lämnar även ett par andra frågor öppna. Hur stor andel av alla unga rönnar, aspar och sälgar behövs som träd framtden? Var fnns det naturlga förutsättnngar för dessa trädslag att blda träd? Bör dessa stå sprtt eller koncentrerat landskapet? De tre komponenterna problembld, relevant mål och uppföljnngsmetod är således starkt beroende av varandra och nför nästa sektorsmålsperod bör kopplngen mellan dessa vara tre komponenter vara på plats nnan man beslutar sg för ett nytt mål. Utöver brstande föryngrng och trädbldnng av vssa lövträd har v även frågan om den mnskande förekomsten av tall stora delar av Sverge, särsklt söder men även delar av norra Sverge. Klövvltbetet är en vktg orsak tll denna mnsknng och framför allt utgör betet ett avgörande hnder att förmå skogsägarna att öka användnngen av tall. Särsklt bekymmersamt är det att användnngen av naturlg föryngrng med fröträd har mnskat kraftgt på senare år. En föryngrng med fröträd eller skärmträd utgör ett mndre kraftgt skoglgt kontnutetsbrott än vd avverknng och planterng. Mnskande naturlg föryngrng nnebär även en sämre foderstuaton och ökad sannolkhet för att vltet spolerar föryngrngar. Allt detta förutsätter naturlgtvs att metoden naturlg föryngrng med fröträd utförs på ett lämplgt sätt, vlket nte alltd är fallet. Stuatonen för tallens föryngrng varerar mycket olka landsdelar och därför är det nte lämplgt att sätta natonella mål för detta. Frågan lämpar sg därför bättre för ntensferad rådgvnng (t.ex. projektet Mera tall ) och för skogpoltsk dskusson med sektorn. Förekomst av hänsynskrävande lövträd En utgångspunkt för vdare dskussoner om lämplg antal hänsynskrävande lövträd är förekomsten. V begränsar oss här tll rönn, asp, sälg och ek eftersom de alla potentellt har en stor betydelse för mångfalden samtdgt som de ofta utsätts 10

15 för hårt betestryck. De är tllräcklgt allmänt förekommande för att mätnngar skall bl statstskt menngsfulla. Förekomsten av trädformga ndvder varerar beroende på trädslag och olka delar av landet. Sälg tycks dock vara relatvt jämnt fördelat över hela Sverge med en förekomst på ca tre träd per hektar. Antalet har vart relatvt konstant över tden flera landsdelar men med en vss öknng Svealand (Fgur 2). Fgur 2. Förekomst av trädformg sälg medelålders och äldre skogar. Källa: Rksskogstaxerngen, löpande 5-årsmedelvärden Trädformg asp förekommer även den relatvt jämnt över hela landet även om det fnns en tendens tll ökad förekomst ju längre söderut man kommer. Antalet trädformga aspar tycks vara relatvt konstant under den studerade peroden (Fgur 3). Fgur 3. Förekomst av trädformg asp medelålders och äldre skogar. Källa: Rksskogstaxerngen, löpande 5-årsmedelvärden. 11

16 Trädformga rönnar har en tydlg nord-syd gradent sn förekomst men den återfnns över hela landet. Trenden över tden tycks vara relatvt konstant även om en ökande trend kan ses Svealand (Fgur 4) Fgur 4. Förekomst av trädformg rönn medelålders och äldre skogar. Källa: Rksskogstaxerngen, löpande 5-årsmedelvärden. Eken är det träd denna grupp som har den tydlgaste nord-syd gradenten. Trädslaget saknas helt norra Sverge och har relatvt lten utbrednng Svealand. Trenden tycks vara svagt uppåtgående över tden Götaland (Fgur 5) Fgur 5. Förekomst av trädformg ek medelålders och äldre skogar. Källa: Rksskogstaxerngen, löpande 5-årsmedelvärden. En grundläggande mnmmålsättnng kan vara att antalet trädformga ndvder av dessa trädslag nte skall mnska på skt. En mer offensv målsättnng kan syfta tll en öknng. Vlken nvå man väljer lgger tll stor del på ett polcymässgt och poltskt plan. 12

17 Antalet trädformga ndvder av dessa trädslag verka vara förhållandevs konstant under de senaste åren. Detta kan tolkas som att hänsynsarbetet skogbruket har gvt effekt. Ytterlgare stöd för denna slutsats är att andelen trädformga ndvder (>10 cm) skogar yngre än 20 år har ökat något under samma perod, vlket tyder på att de ökande grad sparas avverknngarna. Det kan även fnnas andra förklarngar tll trenden. Den krtska frågan här är ändå hur många nya trädbldande ndvder behöver levereras från föryngrngarna för att uppnå målen. Tätheten av trädbldande ndvder måste rmlgen vara mnst densamma eller högre än den de äldre skogarna, för att antalet skall bbehållas på längre skt. Gränsen mellan produktonsträd och hänsynsträd är nte alltd skarp. Särsklt ek och vss mån asp kan bland vara produktonsträd och skötas utfrån detta perspektv. I sådana bestånd bör hänsynsresonemangen kopplas ur. När det gäller rönn och sälg så utgör dessa trädslag prncp aldrg produktonsträd. Att mäta trädbldnng Utvecklngen från frö tll träd sker över många år och nbegrper ett antal processer och händelser (varav bete är en) som påverkar möjlgheten för en planta att utvecklas. Den långa tdsrymden utgör ett problem eftersom v måste relatera tll det bete som pågår nuet om v vll ha ett användbart underlag för den praktska vltförvaltnngen. V måste således nskränka oss tll att endast mäta den del av den tdsrymd där betet potentell kan ha en stor nverkan. Hur hanterar v då övrga vktga processer och händelser? Konkurrens är en mycket vktg faktor som kan vara vktgare än betet för trädbldnngen och som dessutom samverkar med betet. Konkurrensförmåga för plantor och träd kan tll en del mätas genom att jämföra höjden med närastående plantor av andra arter. Tll detta bör man även ha kunskap om växternas bedömda höjdtllväxtförmåga. För de vanlgaste trädslagen fnns en del sådant underlag (t.ex. Heurekas ungskogsfunktoner) men det kan behöva mer, särsklt för trädslag som nte som vanlgen nte används för produkton, t.ex. rönn och sälg. I nästa steg behöver man skatta hur betet nverkar på trädslagens konkurrensförmåga. Genom att kombnera data om betesskador och höjd kan man få vss nformaton om detta. Är plantan obetad så är det fortfarande av ntresse att bedöma om den är så hög att den klara konkurrensen eller om den behöver stödjande åtgärder som att röjas fram. Är plantan betad så är det av ntresse att bedöma om den trots betet klarar konkurrensen. Om den betade plantan nte klarar konkurrensen uppstår problemet att bedöma om den hade gjort det utan betet. Ytterlgare en komplcerande aspekt är om man väljer att väga n hur effekten av en framtda åtgärd, t.ex. röjnng, kommer att påverka konkurrensförmågan. Detta förfarande är vanlgt när man återväxtnventerngar räknar huvudplantor (framtda produktonsträd). Om detta förfarande skall tllämpas på hänsynsträd måste den fnnas tydlga regler (som även efterföljs tllräcklgt ofta) för hur och när dessa skall gynnas. 13

18 Betesnventerng Betespåverkan kan mätas genom nventerng. Den enda metod som används allmänt dag är ÄBIN där man huvudsaklgen mäter förekomsten av s.k. stamskador på tallar mellan 1-4 meters höjd. Stamskador är skador på trädets stamaxel, dvs. toppskotsbete, stambrott eller barkskada, medan bete på sdoskott och grenar neglgeras. Inom Äbn kan man även mäta trädbldnng för asp, rönn och ek/ask. Detta görs genom att man räknar antalet sälgar som är högre än 2,5 meter höga. Dessa anses då vara så stora att det kan hänga med konkurrensen. I genomsntt är ett Äbn-bestånd 2,5 meter högt och har dessa trädslag lycktas nå den höjden så har de en möjlgheten att konkurrera med produktonsträden. Detta antagande har vssa brster eftersom det har stor betydelse för en 2,5 meter hög rönn om den står omgven av barrträd som är 1 meter eller 4 meter höga. Ytterlgare en brst är att Äbn kräver mnst 10 % tall ett bestånd, därmed mssar v bestånd där lövträd eller gran domnerar. Särsklt granen har stor förmåga att konkurrera ut lövträd sn omgvnng. Inom detta regerngsuppdrag har ett föreslag lämnats för hur Äbn ska kunna anpassas tll att användas tallfattga områden. I denna anpassnng sker utlottnngen över alla ungskogar oavsett trädslagsammansättnng. Detta medför ett bättre statstskt underlag för att bedöma hur väl cke-produktonsträdslag står sg konkurrensen. En förenklad metodk föreslås även där man mäter höjden av den högsta rönnen, aspen, sälgen och eken (en för varje trädslag) på respektve provyta. V föreslår även att begreppet trädbldnng överges och att v stället bedömer om den högsta ndvden har gynnsam konkurrensstatus vlket den anses ha om den är högre än medelhöjden av produktonsträden på provytan. Trädbldnng är en process som sker över längre td än den som betesfasen omfattar och därmed är det olämplgt. För mer detaljer se kaptel om Vltskadenventerng för älgfattga områden. Referenshägn Referenshägn nnebär att jämföra vegetatonens utvecklng en hägnad yta med en, utgångsläget lkvärdg, betespåverkad yta. För högre vedartad vegetaton mäter man vanlgen höjdutvecklngen eftersom höjd är den vktgaste konkurrensfördelen skogsekosystem. För lågvuxen vegetaton kan man nöja sg med att mäta täcknngen. För närvarande fnns ngen referenshägnsmetodk utvecklad för att användas som vltförvaltnngsunderlag Sverge. Referenshägn är dock en använd metod nom vltförvaltnngen andra länder, t.ex. Österrke. Utvecklngsarbete pågår dock med att ta fram en metod anpassad för svenska förhållanden, ett par studeområden fnns redan etablerad och flera andra är planerade och kommer att etableras under de närmaste åren. Denna satsnng ngår ett temaforsknngsprogram skogvlt och nom FOMA mljöövervakng. Referenshägn har den stora fördelen att man kan få ett absolut svar på frågan hur vltbetet påverkar vegetatonen genom att vltet nverkan helt elmneras från en yta. Detta utgör samtdgt ett problem då nget vltbete alls nte på något sätt är vare sg naturlgt eller eftersträvansvärt. De flesta studer av vlken påverkan 14

19 olka tätheter av hjortvlt har på vegetatonens struktur vsar att skllnaden mellan nget vltbete och ett svagt sådant är mycket ltet. En annan uppenbar fördel med referenshägn är att de har en starkt pedagogsk effekt. Skllnaden mellan den hägnade ytan och omgvnngarna blr mycket påtaglg vd ett högt betestryck. Besök tll sådana ytor kan vara ett bra sätt att uppmärksamma både jägare, skogsägare och andra om vlken påverkan hjortvltbetet kan ha. De data som referenshägnen levererar ger en uppfattnng om vd vlka höjdrelatoner som olka trädslag förmår konkurrerar med varandra. Dessutom får man även en uppfattnng om hur olka betestryck förmår att förändra denna relatva konkurrensförmåga. När dataunderlaget och kunskapen blr tllräcklgt stor om betespåverkan kan man successvt övergå tll att endast lägga ut kontrollytor och avstå de relatvt dyra hägnen. I praktken övergår då referenshägnsmetodken att bl en betestrycksnventerng. Då och då behöver ändå referenshägn läggas ut för att kalbrera och komplettera kunskapen om betespåverkan. Åtgärder Ett antal åtgärder krävs för att ntegrera trädbldnng och bologsk mångfald vltförvaltnngen 1. En lämplg metodk för att mäta hur trädbldnng av olka trädslag påverkas av vltbetet 2. Måltal för hur stor påverkan som kan anses tolerabel utan att trädbldnng och bologsk mångfald påverkas allt för negatvt. 3. En part som tydlgt och utan bavskter arbetar för att man tar hänsyn tll och strävar mot att uppnå målsättnngarna vd de praktska förvaltnngsåtgärderna. Naturlga parter för detta är Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och naturvårdfunktonerna vd de olka länsstyrelserna Inom regerngsuppdraget har förslag på metod lämnats (punkt 1) och Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har gemensamt gvt en avsktsförklarng för att nleda ett samarbete som rör punkt 2. 15

20 Uppskattnng av det generella nkomstbortfallet för skogsägare vd olka skadenvåer Skogsstyrelsen har fått uppdrag av regerngen att analysera hur olka betestryck av främst älg, men även annat hjortvlt, påverkar kostnaderna för skogsägaren (Regerngsbeslut 6:2011). Skogsstyrelsen har tolkat uppdraget så att analysen främst gäller vlka kostnader som uppstår ett av vlt ensklt skadat bestånd. Vdare har även förutsatts att den framtagna kunskapen skall lgga tll grund vd framtagandet av mål för tolerabla vltskador och för att utveckla vltskadenventerngen. Vltskador generellt Skador av klövvlt på skog är ett vanlgt och omfattande problem för skogsbruket stora delar av världen (Gll 1992). I Sverge har vltskador av främst älg beskrvts olka delar av landet sedan slutet av 1800-talet men det är först under talet som det blr ett landsomfattande problem. Under 1980-talet ökade även skadorna av rådjur för att bl ett generellt problem, främst södra Sverge. Skador av kronhjort och dovhjort förekommer också lokalt och kan vara omfattande. Det fnns en betydande svårghet att skatta hur mycket skadorna kostar en skogsägare eftersom träd och skogsbestånd har en betydande förmåga att tll synes läka ut även ganska svåra skador. Det faktska resultatet vsar sg först långt efteråt när beståndet blvt äldre och vuxt ur älgskadekänslg storlek. Dessutom fnns det en stor brst på välbeskrvna skador som kan följas upp senare när effekterna på tllväxt och vrkeskvaltet uppenbaras. Långsktga effekter av älgskador har Sverge tdgare egentlgen bara följts upp med vetenskaplg metodk två studer, Åselestuden och Furudalsstuden. Resultaten dessa studer är delvs motsägande varvd v behöver mer data för att få den fulla blden. Ytterst behövs helt nya studer som kan ge värdefull kompletterande nformaton för framtden men detta tar flera år eller decenner för att ge utdelnng och hjälper oss nte dag. Utöver älgskadorna så orsakar även andra djur skador. Bäst beskrvet är rådjurens skador på plantskog, vlket studerades ganska ntensvt under 1990-talet. Den korta td som rådjuren skadar plantor underlättar att göra snabba kostnadsanalyser. Kronhjort och även tll en vss del dovhjort skadar yngre skog ofta. Här saknas svenska studer nästan helt och v är hänvsade tll erfarenheter från andra länder. Ännu så länge är dessa skador nte så omfattande, men med ökande populatoner är det angeläget att lägga ut fältstuder för att samla svenska erfarenheter och nte mnst långlggande studer för att möta behovet av kunskap framöver. 16

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 2010 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15-10 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Bankernas kapitalkrav med Basel 2

Bankernas kapitalkrav med Basel 2 RAPPORT DEN 16 jun 2006 DNR 05-5630-010 2006 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R A P P o r t 2 0 0 6 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R a p p o r t 2 0 0 6 : 6 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 31 RESULTAT

Läs mer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.

Läs mer

Utbildningsavkastning i Sverige

Utbildningsavkastning i Sverige NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Markus Barth Handledare: Bertl Holmlund Vårtermnen 2006 Utbldnngsavkastnng Sverge Sammandrag I denna uppsats kommer två olka

Läs mer

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO

Läs mer

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det?

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Uppsats fortsättnngskurs C Författare: Johan Bjerkesjö och Martn Nlsson Handledare: Patrk Hesselus Termn och år: HT 2005 Arbetslvsnrktad rehablterng för

Läs mer

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1 UPPSALA UNIVERSITET Natonalekonomska Insttutonen Examensarbete D-uppsats, Ht-2005 Introduktonsersättnng eller socalbdraghar ersättnngsregm betydelse för ntegratonen av flyktngar? 1 Författare: Henrk Nlsson

Läs mer

för alla i Landskrona

för alla i Landskrona , den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton

Läs mer

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande Skoldemokratplan Prncper och gude tll elevnflytande I Skoldemokratplan Antagen av kommunfullmäktge 2012-02-29, 49 Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@fnspang.se

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Talavdskolan 15 aug 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-21 13:32: V kunde nte läsa om era mål 4 och 5 någonstans. 2013-08-15 11:21: Tack för era kompletterngar.

Läs mer

Skolbelysning. Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch

Skolbelysning. Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch Skolbelysnng Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch Skolan är Sverges vanlgaste arbetsplats. En arbetsplats för barn, ungdomar och vuxna. Skolmljön ska skapa förutsättnngar för kreatvtet och stmulera nlärnng.

Läs mer

N A T U R V Å R D S V E R K E T

N A T U R V Å R D S V E R K E T 5 Kselalger B e d ö m n n g s g r u vattendrag n d e r f ö r s j ö a r o c h v a t t e n d r a g Parameter Vsar sta hand effekter Hur ofta behöver man mäta? N på året ska man mäta? IPS organsk Nngspåver

Läs mer

Primär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts. 2012-11-08

Primär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts. 2012-11-08 Prmär- och sekundärdata Undersöknngsmetodk Prmärdataundersöknng: användnng av data som samlas n för första gången Sekundärdata: användnng av redan nsamlad data Termeh Shafe ht01 F1-F KD kap 1-3 Olka slag

Läs mer

~ ~ 'o II DJULÖ O /` ~ ~~ 1 ~ Rekreation. Fördjupning av översiktsplanen fiör. Stora Djulö säteri med omgivningar ~~ ~~~

~ ~ 'o II DJULÖ O /` ~ ~~ 1 ~ Rekreation. Fördjupning av översiktsplanen fiör. Stora Djulö säteri med omgivningar ~~ ~~~ Kommunstyrelsens handlng nr 1/2012 Fördjupnng av översktsplanen för FÖRÄNDRINGAR Stora Djulö säter med omgvnngar O Bostäder anpassade tll landskapet Katrneholms kommun ~~~~~~_:, O Utvdgnng av skogskyrkogården

Läs mer

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag RAPPORT 9 2011 Hjortdjurens nverkan på tllväxt av produktonsträd och rekryterng av betesbegärlga trädslag - problembeskrvnng, orsaker och förslag tll åtgärder Jonas Bergqust, Chrster Kalén, Hasse Berglund

Läs mer

Renhållningsordning för Finspångs kommun

Renhållningsordning för Finspångs kommun Renhållnngsordnng för Fnspångs kommun Avfallsplan 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktge 2014-03-26 ( 69) A V F A L L S P L A N 2 0 1 4-2 0 1 8 Renhållnngsordnng för Fnspångs kommun Fnspångs kommun 612

Läs mer

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss? Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning.

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning. Uppsala Unverstet Företagsekonomska nsttutonen Magsteruppsats HT 2009 Fond--fonder med global placerngsnrktnng Ett konkurrenskraftgt alternatv tll globalfonder? En jämförelse med fokus på rsk och avkastnng.

Läs mer

Gymnasial yrkesutbildning 2015

Gymnasial yrkesutbildning 2015 Statstska centralbyrån STATISTIKENS FRAMTAGNING UF0548 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 1(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete 2016-03-11 Mattas Frtz Gymnasal yrkesutbldnng 2015 UF0548

Läs mer

Nyhetsbrev 2015:3 från Sveriges Fiskevattenägareförbund

Nyhetsbrev 2015:3 från Sveriges Fiskevattenägareförbund Nyhetsbrev 2015:3 från Sverges Fskevägarebund 2015-09-29 Förbundsdrektör reflekterar Mljöorgansatoner mljömyndgheter gör mycket vktga nödvändga nsatser nom områd. M bland blr det rktgt fel da beror nästan

Läs mer

Generellt ägardirektiv

Generellt ägardirektiv Generellt ägardrektv Kommunala bolag Fastställt av kommunfullmäktge 2014-11-06, 223 Dnr 2014.0450.107 2 Generellt ägardrektv för Fnspångs kommuns drekt eller ndrekt helägda bolag Detta ägardrektv ska antas

Läs mer

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17 1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt

Läs mer

Viltskadestatistik 2014 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda

Viltskadestatistik 2014 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda Vltskadestatstk 214 Skador av fredat vlt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 215-1 Vltskadestatstk 214 Skador av fredat vlt på tamdjur, hundar och gröda Rapport från Vltskadecenter,

Läs mer

Sammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y

Sammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y F12: sd. 1 Föreläsnng 12 Sammanfattnng V har studerat ekonomn påp olka skt, eller mer exakt, under olka antaganden om vad som kan ändra sg. 1. IS-LM, Mundell Flemmng. Prser är r konstanta, växelkurs v

Läs mer

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-03 09:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm Workng paper/pm 2012:02 Företagsrådgvnng form av Konsultcheckar En effektutvärderng av konsultcheckar nom ramen för regonalt bdrag för företgsutvecklng Tllväxtanalys har uppdrag att utvärdera effekterna

Läs mer

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller

Läs mer

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn ISRN-nr: VALUE AT RISK En komparatv stude av beräknngsmetoder VALUE AT RISK A comparatve study of calculaton methods Fredrk Andersson, Petter Fnn & Wlhelm Johansson Handledare: Göran Hägg Magsteruppsats

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-01-23 11:26: Bra jobbat, förskolan Kalven! Det är nsprerande att läsa er rapport och se hur

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-09 16:00: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5 Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Gärdesängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Gärdesängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Gärdesängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 20121012 11:04: Lte fler uppgfter tack... 20121023 15:38: N har vktga och relevanta mål samt aktvteter som kan göra alla delaktga

Läs mer

Ny renhållningsordning för Finspångs kommun, yttrande till Finspångs kommun

Ny renhållningsordning för Finspångs kommun, yttrande till Finspångs kommun 1 (1) Mljö och samhällsbyggnadsförvaltnngen ToS, Mare Hägglund 2013-05-16 Dnr KS 2013-318 Dnr Sbn 2013-185 Kommunstyrelsen Ny renhållnngsordnng för Fnspångs kommun, yttrande tll Fnspångs kommun Förslag

Läs mer

Hur bör en arbetsvärderingsmodell

Hur bör en arbetsvärderingsmodell Hur bör en arbetsvärderngsmodell specfceras? en analys baserad på mångdmensonell beslutsteor Stg Blomskog Johan Brng RAPPORT 2009:19 Insttutet för arbetsmarknadspoltsk utvärderng (IFAU) är ett forsknngsnsttut

Läs mer

unicon ANALYS AV DATORER I KONTROLLRUM FÖR KÄRNKRAFTVERK SLUTRAPPORT 1984-03-01 UNICON FÖRENADE KONSULTER

unicon ANALYS AV DATORER I KONTROLLRUM FÖR KÄRNKRAFTVERK SLUTRAPPORT 1984-03-01 UNICON FÖRENADE KONSULTER uncon ANALYS AV DATORER I KONTROLLRUM FÖR KÄRNKRAFTVERK SLUTRAPPORT 1984-03-01 UNICON FÖRENADE KONSULTER uncon STEN LEIJONHUFVUD URS LINDHOLM ANALYS AV DATORER I KONTROLLRUM FÖR KÄRNKRAFTVERK SLUTRAPPORT

Läs mer

DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND

DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND Rapport 2000:1 DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND - EN KOMPARATIV ANALYS I pdf-versonen av denna rapport saknas enkätblanketterna (blaga 2). En fullständg rapport pappersformat kan beställas från ÅSUB, tel. 018-25490,

Läs mer

Industrins förbrukning av inköpta varor (INFI) 2008

Industrins förbrukning av inköpta varor (INFI) 2008 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(97) Industrns förbruknng av nköpta varor (INFI) 2008 NV0106 Innehåll SCBDOK 3.1 0 Admnstratva uppgfter 0.1 Ämnesområde 0.2 Statstkområde 0.3 SOS-klassfcerng 0.4 Statstkansvarg

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums frskola 20 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:39: Bra jobbat, Tryserums frskola! Det är nsprerande att läsa er rapport och se

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Ängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-10-02 09:58: Vlka rolga och spännande utvecklngsområden som n ska jobba med. Utmana gärna barnen med att ställa öppna frågor

Läs mer

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00 (4) B Ingenjörsmetodk för IT och ME, HT 004 Omtentamen Måndagen den :e aug, 00, kl. 9:00-4:00 Namn: Personnummer: Skrv tydlgt! Skrv namn och personnummer på alla nlämnade papper! Ma ett tal per papper.

Läs mer

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Beslutad av kommunfullmäktge 2013-03-27, 74 Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Fnspångs kommun

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Trollet Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-06-24 14:09: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor - Bra jobbat. Låt

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-11-14 09:03: Ännu en gång har n skckat n en mponerande rapport. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Grön Flagg-rapport Fridhems förskola 24 apr 2015

Grön Flagg-rapport Fridhems förskola 24 apr 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Frdhems förskola 24 apr 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-04-24 10:39: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 15:1: Vlken toppenrapport n har skckat n tll oss- trevlg läsnng. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Dödlighetsundersökningar på KPA:s

Dödlighetsundersökningar på KPA:s Matematsk statstk Stockholms unverstet Dödlghetsundersöknngar på KPA:s bestånd av förmånsbestämda pensoner Sven-Erk Larsson Eamensarbete 6: Postal address: Matematsk statstk Dept. of Mathematcs Stockholms

Läs mer

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE SSI:1';74-O15 BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE John-Chrster Lndll Pack, 104 01 STOCKHOIJ! ;4 aprl 1974 BEREDSOP TJÖT ATOMOLYCKOR I SVERIGE Manuskrpt grundat på ett föredrag vd kärnkraftmötot Köpenhamn,

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 01-06-5 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspektonen@f.se www.f.se

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:01: N har vktga utvecklngsområden men v skckar tllbaka er rapport för att v önskar

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Morkullan 4 mar 2015

Grön Flagg-rapport Förskolan Morkullan 4 mar 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Morkullan 4 mar 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-03-04 10:52: Gratts tll er första godkända rapport och en toppenbra sådan! N har bra och

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-04 12:54: Vad rolgt att ta del av era tankar och ert arbete med Grön Flagg! Det är härlgt

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-25 11:44: Inskckad av msstag. 2014-04-17 09:52: Bra jobbat, Förskolan Fjäderkobben!

Läs mer

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:53: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan Handlngsplan Grön Flagg Pysslngförskolan Gläntan Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-19 11:18: Vlka fna och vktga utvecklngsområden n valt - det n gör kommer säkert att skapa engagemang och nyfkenhet

Läs mer

2014 års brukarundersökning inom socialtjänstens vuxenavdelning i Halmstads kommun

2014 års brukarundersökning inom socialtjänstens vuxenavdelning i Halmstads kommun Halmstads kommun Socalförvaltnngen Vuxenavdelnngen 2014 års brukarundersöknng nom socaltjänstens vuxenavdelnng Halmstads kommun Sammanställnng av enkätresultat För rapport svarar Danel Johansson, Utvärderngsrngen

Läs mer

Nationell samordnare stärker barn- och ungdomsvården

Nationell samordnare stärker barn- och ungdomsvården Framtdens Karrär Soconom Kraftsamlng för att möta utmanngar nom socaltjänsten Natonell samordnare stärker barn- och ungdomsvården Specalsttjänster och legtmatonskrav nyckelfrågor för SSR En undersöknng

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-13 09:11: N har jättefna aktvteter tll era utvecklngsområden. Det är en mycket bra

Läs mer

Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 10:40: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör dem

Läs mer

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Län: ÄFO: Områdets areal, (ha) 145300 Värmland Bergslagskanalen Inventeringen av detta område koordineras av Skogforsk med finansiering av skogsbruket. Skogsstyrelsen står

Läs mer

Grön Flagg-rapport Peter Pans förskola 12 aug 2016

Grön Flagg-rapport Peter Pans förskola 12 aug 2016 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Peter Pans förskola 12 aug 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-08-12 11:30: N har verklgen kommt långt ert Grön Flagg-arbete där hållbarhetstanken verkar

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor

Handlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor Handlngsplan Grön Flagg Bosgårdens förskolor Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-11 14:16: Det är nsprerande att läsa hur n genom röstnng tagt tllvara barnens ntressen när n tagt fram er handlngsplan.

Läs mer

Ensamma kan vi inte förändra

Ensamma kan vi inte förändra 2013, vnter/vår Behandlngsföreståndaren har ordet Drogtestnng Ultmatum på jobbet ledde tll nyktert lv Vårdutbldnngsprogram för företagshälsovården Ideella resurser vd mssbruk för företagshälsovården Arbetsplatsprogram

Läs mer

Framtidens Karriär. Utbildning har fått en lägre värdering i samhället

Framtidens Karriär. Utbildning har fått en lägre värdering i samhället Framtdens Karrär Gymnaselärare Bygg upp rätt förutsättnngar för våra lärare och premera de som gör goda nsatser Gymnase- och kunskapslyftsmnster Ada Hadzalc. Gymnaseskolans största utmanngar enlgt lärarna

Läs mer

Viktig information från din kommun!

Viktig information från din kommun! Vktg nformaton från dn kommun! Att bry sg om, är att öka tryggheten för oss alla! Foto: Johnny Franzén V vll alla uppnå det goda lvet. Där är tryggheten och säkerheten vktga beståndsdelar. Därför är de

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Föräldrakooperativet Dalbystugan 22 sep 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Föräldrakooperativet Dalbystugan 22 sep 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Föräldrakooperatvet Dalbystugan 22 sep 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-09-22 17:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era utvecklngsområden.

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning

Riktlinjer för biståndshandläggning Rktlnjer för bståndshandläggnng Enlgt Socaltjänstlagen Fnspångs kommun 2012-11-19 KS 2012.04.45.730 Rktlnjer för bståndshandläggnng Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post:

Läs mer

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Kartan visar områdets avgränsning samt det slumpmässiga stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk skattning

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL Arbetsgruppsrapport 16.12.2005 Duplkat 3/2006 Utbldnngsstyrelsen och författarna Tm Eja Högman ISBN 952-13-2767-7 (nb.) ISBN 952-13-2768-5 (pdf) ISSN 1237-6590

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Stadionparkens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Stadionparkens förskola Handlngsplan Grön Flagg Stadonparkens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-03-10 13:06: Hej! N har många spännande och vktga utvecklngsområden. Er handlngsplan känns genomarbetad med aktvteter

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. I Ur och Skur Pinneman

Handlingsplan. Grön Flagg. I Ur och Skur Pinneman Handlngsplan Grön Flagg I Ur och Skur Pnneman Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-09-23 12:55: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor. Se er själva

Läs mer

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-15 13:51: Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 09:54: N verkar ha ett mycket engagerat mljöråd som är påputtare (fnt ord). N har bra och spännande

Läs mer

Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( )

Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( ) Tentamen Matematsk statstk Ämneskod-lnje S1M Poäng totalt för del 1 5 (8 uppgfter) Poäng totalt för del 3 (3 uppgfter) Tentamensdatum 9-3-5 Kerstn Vännman Lärare: Robert Lundqvst Mkael Stenlund Skrvtd

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-02 09:44: Inskckad av msstag... 2013-06-25 12:09: N har på ett mycket kreatvt och varerat

Läs mer

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-07-04 13:38: Vlka jättebra flmer barnen har spelat n fantastskt bra och underhållande som samtdgt

Läs mer

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts?

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn

Läs mer

Industrins förbrukning av inköpta varor INFI

Industrins förbrukning av inköpta varor INFI Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 (37) Industrns förbruknng av nköpta varor INFI 2003 NV006 Innehåll 0 Allmänna uppgfter... 2 0. Ämnesområde... 2 0.2 Statstkområde... 2 0.3 SOS-klassfcerng... 2 0.4 Statstkansvarg...

Läs mer

INLEDNING. inom sitt område utarbeta och uppdatera en sådan plan för utvecklandet av vattentjänsterna som täcker dess område.

INLEDNING. inom sitt område utarbeta och uppdatera en sådan plan för utvecklandet av vattentjänsterna som täcker dess område. 1 INLEDNING Upprättandet av en utvecklngsplan för vattentjänsten grundar sg på lagen om vattentjänster som trädde kraft 1.3.2001. Syftet med denna lag är att trygga vattentjänster som, tll skälga kostnader,

Läs mer

209 Kommunstyrelsens ärendelista. 210 Informationsärenden. 211 Kvartalsrapport 1 2012. 212 Verkställighet av beslut

209 Kommunstyrelsens ärendelista. 210 Informationsärenden. 211 Kvartalsrapport 1 2012. 212 Verkställighet av beslut 2012-05-14 Paragrafer 209 Kommunstyrelsens ärendelsta 210 Informatonsärenden 211 Kvartalsrapport 1 2012 212 Verkställghet av beslut 213 Medborgarförslag en fasadtext för Kulturhuset med texten Muskskolan

Läs mer

Lönebildningen i Sverige 1966-2009

Lönebildningen i Sverige 1966-2009 Rapport tll Fnanspoltska rådet 2008/6 Lönebldnngen Sverge 1966-2009 Andreas Westermark Uppsala unverstet De åskter som uttrycks denna rapport är författarens egna och speglar nte nödvändgtvs Fnanspoltska

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-01-24 16:36: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med ert tema. Vad kul att

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Näckrosen

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Näckrosen Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Näckrosen Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-07-28 12:15: N har vktga och spännande utvecklngsområden krng tema. Utmana gärna barnen med öppna frågor de olka utvecklngsområdena

Läs mer

Beställningsintervall i periodbeställningssystem

Beställningsintervall i periodbeställningssystem Handbok materalstyrnng - Del D Bestämnng av orderkvantteter D 41 Beställnngsntervall perodbeställnngssystem Ett perodbeställnngssystem är ett med beställnngspunktssystem besläktat system för materalstyrnng.

Läs mer

Kvalitetsjustering av ICT-produkter

Kvalitetsjustering av ICT-produkter Kvaltetsjusterng av ICT-produkter - Metoder och tllämpnngar svenska Prsndex Producent- och Importled - Enheten för prsstatstk, Makroekonom och prser, SCB December 2006 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(55) Kontaktnformaton

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan Handlngsplan Grön Flagg Västra Ekoskolan Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-03-17 14:07: Vad rolgt att n har jobbat aktvt med Grön Flagg snart 14 år! Handlngsplanen är tydlg och n tar upp flera exempel

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016

Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-01-20 09:07: Förskolan Kalven, n har lämnat n en toppenrapport även denna gång! Bra områden

Läs mer

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare!

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare! HÄSTFÖRETAGARPRAKTIKAN Råd och tps för dg som vll bl framgångsrk hästföretagare! Inlednng Har du en hästverksamhet tankarna? Fundera på varför! Trolgen delar du med de flesta andra hästföretagare en passon

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-04-15 15:26: N har på ett engagerat och varerat sätt arbetat med ert Grön flagg-arbete.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Fröslundavägens förskola 15 apr 2016

Grön Flagg-rapport Fröslundavägens förskola 15 apr 2016 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Fröslundavägens förskola 15 apr 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-04-15 10:59: Vad bra att n utgår från barnens ntressen för att få n deras nflytande

Läs mer

Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 12:45: Gratts tll er första certferng Grön Flagg! Vad rolgt att n känner att mljöarbetet

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Ugglan förskola 15 aug 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Ugglan förskola 15 aug 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ugglan förskola 15 aug 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-08-15 13:57: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era utvecklngsområden

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Vindelälvsskolan 27 maj 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Vindelälvsskolan 27 maj 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vndelälvsskolan 27 maj 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-05-27 15:19: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Mätfelsbehandling. Lars Engström

Mätfelsbehandling. Lars Engström Mätfelsbehandlng Lars Engström I alla fyskalska försök har de värden man erhåller mer eller mndre hög noggrannhet. Ibland är osäkerheten en mätnng fullständgt försumbar förhållande tll den precson man

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 007-1-18 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35

Läs mer