Kvalitetsjustering av ICT-produkter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsjustering av ICT-produkter"

Transkript

1 Kvaltetsjusterng av ICT-produkter - Metoder och tllämpnngar svenska Prsndex Producent- och Importled - Enheten för prsstatstk, Makroekonom och prser, SCB December 2006

2 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(55) Kontaktnformaton Frågor om rapporten besvaras av: Telefon: E-post: Telefon: E-post:

3 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 3(55) Abstract There are acknowledged problems attached to the current methods used for measurng producer and mport prce ndces for ICT-products. In 2005 three projects were launched to evaluate the surveys of personal computers, electronc parts and components and cellular phones. A report from ths prestudy descrbed observed and potental problems n the methods used and gave suggestons of whch methods that were theoretcal appealng and practcally applcable. Durng 2006 effort has been made on mplementng the methods that were suggested n the pre-study. For personal computers t was decded to mplement two new hedonc regresson models. For electronc parts and components a method was needed that takes the performances of the products nto better account as there were some evdence that mplct methods for qualty adjustment wll not do the job for mports. For cellular phones Monthly channg and resamplng (MCR) was suggested. These methodologcal adjustments are now about to be fully mplemented. Ths report ams to descrbe the mplementaton process and to dscuss the practcal and theoretcal problems attached to the methods used and those that are under mplementaton. Keywords: Producer prce ndex (PPI), Import prce ndex (IMPI), Qualty adjustment methods, Hedonc functons, Monthly channg and resamplng (MCR).

4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 4(55) INLEDNING METODER IMPLICIT KVALITETSVÄRDERING Överlappnngsmetoden (Overlap) Brdged overlap Monthly channg and resamplng (MCR) Lnk-to-show-no-prce-change Drekt jämförelse Class mean mputaton Overall/targeted mean mputaton EXPLICIT KVALITETSVÄRDERING Kvanttetsjusterng (Quantty adjustment) Opton cost Produktonskostnad (Producton cost) Subjektv bedömnng HEDONISKA METODER Implementerng Problem med den hedonska metoden PERSONDATORER AKTUELL MÄTSITUATION SYFTE OCH AVGRÄNSNING JÄMFÖRELSE MELLAN HEDONISK METOD OCH MCR ALTERNATIV KÄLLA FÖR DATAINSAMLING Implementerng och tester Praktskt tllvägagångssätt Nya modeller Resultat från skattnngarna - Statonära datorer Resultat från skattnngarna - Bärbara datorer Praktskt exempel SLUTDISKUSSION - KVALITETSJUSTERING AV PC-INDEX ELEKTRONISKA KOMPONENTER AKTUELL MÄTSITUATION SYFTE OCH AVGRÄNSNING KVALITETSJUSTERING AV ELEKTRONISKA KOMPONENTER METODER OCH TILLÄMPNINGAR Tllämpade metoder Mätnngarnas lvslängd och produkternas lvscykel ALTERNATIV KÄLLA VID KVALITETSJUSTERING Exempel Vlka problem medför metoden? Praktskt tllvägagångssätt SLUTDISKUSSION ELEKTRONISKA KOMPONENTER MOBILTELEFONER AKTUELL MÄTSITUATION SYFTE OCH AVGRÄNSNING OBSERVERADE MÄTPROBLEM FRÅN FÖRSTUDIEN IMPLEMENTERING AV NY METOD RESULTAT SLUTDISKUSSION MOBILTELEFONER KÄLLFÖRTECKNING BILAGA... 53

5 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 5(55) Inlednng Att mäta prsutvecklngen från år tll år komplceras av det faktum att varor och transaktoner förändras. En observerad prsförändrng kan återspegla nte bara en faktsk prsförändrng utan även andra förändrngar transaktonen. Ett värde måste därför skattas för denna förändrng karakterstka om ett prsndex skall återspegla rena prsförändrngar. En produkts kvaltet defneras av dess fysska och cke-fysska egenskaper. I prncp gäller att varje gång produktens karaktär förändras skall det betraktas som en ny kvaltet. Dessa förändrngar skall betraktas som volymförändrngar och nte prsförändrngar. Att värdera dessa kvaltetsförändrngar är en av de svåraste uppgfterna då prs- och volymutvecklng skattas. Under 2005 genomfördes en förstude 2 syfte tll att kartlägga mätproblem för Prsndex Producent- och Importled för ICT-produkter (nformatonsoch kommunkatonsteknologska produkter). Under 2006 har de föreslagna metoderna mplementerats för mobltelefoner och elektronska komponenter. Från och med januarndex 2007 mplementeras två nya modeller för att mäta mportprsndex för persondatorer. Denna rapport avser att beskrva de tre metodprojekten avseende ICTprodukter som genomförts under peroden januar 2006 tll december Rapporten tar stt avstamp de dskussoner som fördes förstuden. Rapporten nleds med en allmän metoddskusson rörande kvaltetsjusterng prsndex. Därefter beskrvs specfka metoder som används detta syfte, främst med fokus på dskussonen krng vlka av dem som är möjlga (och lämplga) att tllämpa på det aktuella produktområdet (ICT). Från avsntt 3 tll avsntt 5 presenteras undersöknngen av de tre delområdena persondatorer, elektronska komponenter och mobltelefoner. För varje delområde kommer områdets problem, de nya metoderna samt deras mplementerngsprocess beskrvas. Varje delstude avslutas med en slutdskusson. ESA95, I denna rapport benämns den förstuden.

6 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 6(55) 2 Metoder Det behövs metoder för att hantera stuatoner när äldre produkter måste ersättas av nyare produkter. Dessa stuatoner kommer att uppstå nom alla produktområden. Orsakerna kan vara att den teknologska utvecklngen för fram nya produkter eller att konsumenternas preferenser skftar. Det är därför vktgt ur ett statstskt och natonalekonomskt perspektv att ha metoder som tar hänsyn tll dessa utbyten, så att den producerade statstken fortfarande är tllförltlg och av hög kvaltet. Ur mätsynpunkt är en produkt lka med en komplett beskrvnng av en transakton. En produkts beskrvnng är komplett om det vd en tdpunkt nte fnns någon varaton prserna för varorna med den beskrvnngen. I praktken är detta sällan fallet. En avvägnng kan bland vara nödvändg, den mellan att ha en tllräcklgt precs specfkaton och att överhuvudtaget kunna htta matchande observatoner över tden. Det är när matchande par nte httas som kvaltetsjusterng kan bl en fråga. Det bör nämnas att det fnns metoder där kvaltetsjusterngar nte tllämpas överhuvudtaget. Istället jämförs enbart de objekt vars specfkatoner vd två tdpunkter är oförändrade. Dessa metoder benämns dock oftast även de kvaltetsjusterngsmetoder. 3 Då en metod tllämpas görs antaganden grundade ekonomsk teor. Det är alltså nte bara praktska och statstska hänsynstaganden som behöver tas. Vlka antaganden om ekonomn och den aktuella transaktonen som görs presenteras under respektve metodbeskrvnng. Begreppsapparaten är förvrrande för dessa metoder och de benämns ofta olka från manual tll manual. IMF:s PPI 4 -manual och Eurostats Handbook on prce and volume measures n natonal accounts har valt olka benämnngar för samma metoder. I svenska PPI används de begrepp som IMF:s PPI-manual tllämpar. Generellt gäller att de flesta gör en ndelnng metoder där kvaltetsskllnader värderas mplct och explct. Vss ltteratur väljer att benämna de flesta mplcta metoderna under samlngsnamnet match-model, en term som annars främst används för att övergrpande beskrva prncpen för hur prsndex konstrueras. 2. Implct kvaltetsvärderng Som namnet antyder nnebär de mplcta metoderna att slutsatser om värdet av kvaltetsskllnaden mellan produkter kan dras utfrån enkelt observerbara storheter. De flesta mplcta metoderna vlar på lagen om ett prs. Denna lag nnebär att vd en vss tdpunkt när prsskllnader råder mellan 3 Benämnngen används, möjlgen felaktgt, vd de flesta fall då en vara utgår under en mätperod, bland även för vssa mputerngsmetoder (metoder som ersätter en saknad prsuppgft med en skattnng av prset). 4 Producentprsndex

7 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 7(55) närlggande produkter, skall hela prsskllnaden bero på skllnader kvaltet mellan produkterna. Dock är nte prsskllnader enbart en återspeglng av skllnader kvaltet utan även av prssättnngsstrategska beslut från det säljande företaget. När så kallad skmmng (se avsntt 4.4.2) förekommer kan detta generera fel ndextalen. Innan mplcta metoder tllämpas på ett produktområde måste prssättnngen under produkternas produktlvscykel studeras. En förutsättnng för de mplcta metoderna är att företagen omprövar prssättnngen på produkterna och nte har prserna som gvna under hela produktens lvslängd. 2.. Överlappnngsmetoden (Overlap) 5 Metoden är frekvent använd nom prsstatstk Sverge och nternatonellt. Den bygger på att en produkt som ej längre är representatv tllräcklg utsträcknng byts ut och en ersättnngsprodukt väljs. Ersättnngsvarans prs vd perod t och perod t- samlas n. Med hjälp av prserna från den nya och gamla produkten under den överlappande peroden t- bldas en kvot som används tll länk mellan den utgående och den ersättande produkten. Metoden kräver alltså prsuppgfter för den nya och den gamla produkten under en överlappande perod, därav namnet. Exempel Om produkt A fnns vd tdpunkterna t och och produkt B vd tdpunkterna och 2 används det faktum att produkterna förekommt parallellt för att länka dessa samman när ett produktbyte sker peroden 2. Prsutvecklngen för peroden t tll 2 skattas enlgt: P + 2 A, P t B, 2 I t = * () P P A, t B, Metoden bygger på lagen om ett prs, det vll säga att hela prsskllnaden mellan två produkter vd en vss tdpunkt beror på skllnad kvaltet. Ett antal nvändnngar kan framföras mot denna lag om ett prs. Exempelvs förutsätter den frånvaro av prsdskrmnerng. Hur detta påverkar ndextalen kan åskådlggöras med ett exempel: Exempel Två generatoner av samma produkt, A och B fnns på marknaden. A är en vara vlken förlorat populartet över tden medan B är en nylgen ntroducerad vara, attraktv för marknadens mndre prskänslga kundsegment. Vd en gven tdpunkt handlas varorna tll prserna P A och P B. Om overlap skall ge en relevant skattnng måste då: 5 Metoden benämns även bland som Smple overlap

8 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 8(55) P P B A = q P = q * P (2) B A där q är ett mått på kvaltetsskllnaden. Vd förekomst av prsdskrmnerng och B anses attrahera ett mndre prskänslgt segment av marknaden kommer q att överskattas eftersom det nte bara är ett mått på kvaltetsskllnaden utan även nnehåller en del som beror på att det säljande företaget tar ett högre prs relatvt kvalteten från kundsegment B än vad som är fallet för A. Om q systematskt överskattas vd varubyten kommer detta leda tll att ndex underskattas på samma systematska sätt. På grund av att prsrelatonen mellan produkterna nte är konstant över tden (vlket bland annat har att göra med vd vlken punkt produktlvscykeln som produkterna befnner sg) ger metoden ett resultat som beror på vd vlken tdpunkt överlappnngen görs Brdged overlap Vd brdged overlap skattas prsförändrngen från den tdpunkt då en observaton utgår fram tll det att en ny ersätter utfrån prsförändrngen för övrga pågående mätnngar. Exempel Om produkt A fnns vd tdpunkterna t och och produkt B vd tdpunkterna 2 och 3 fnns nte nformaton för att länka dessa samman. Prset för produkten B skattas för peroden enlgt: ˆ t 2,, 2 / + B = PB I P (3) 2 där I är prsutvecklngen från tll 2 för ett lämplgt aggregat, (där produkten A ngck och B kommer att ngå). Prsutvecklngen från tdpunkten t tll 3 ges då av: P = P * P * 3 A, B, 2 B, 3 I t (4) P ˆ A, t P P B, B, 2 Vssa nvändnngar fnns mot att använda prsutvecklngen för pågående mätnngar för att skatta den för en produkt som ersätts. Detta dskuteras mer avsntt 2..6 om Class mean mputaton.

9 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 9(55) 2..3 Monthly channg and resamplng (MCR) Monthly channg and resamplng (MCR) är en varant av överlappnngsmetoden (overlap) där urvalen uppdateras månadsvs, enbart matchande modeller jämförs och resultaten kedjas. Ersättnngsvaror kommer först med ndexberäknngen då två dentska specfkatoner fnns att jämföra, och nte drekt som vd en explct kvaltetsvärderng. Prsndexet baseras på de varor där ngen kvaltetsförändrng ägt rum och det mplcta antagande metoden bygger på är att prsförändrngen för de matchade paren är representatv för de omatchade parens prsförändrng. 6 För att undvka att varor med låg omsättnng tllmäts en för stor betydelse är det önskvärt att ha uppdaterade vkter vd månadskedjnngen. Används vkter som uppdateras sällan kommer nverkan från produkter början och slutet av sn lvscykel överskattas. Optmalt bör en symmetrsk ndexformel användas som nnebär att produktonens/mportens sammansättnng under respektve perod tllmäts samma betydelse. Detta kan åstadkommas genom att exempelvs använda Walshvkter 7 för de matchande observatonerna. I ett sådant fall beräknas månadslänken som ett Walshndex: Walshndex I n t + = t = n = q q t q q t * p * p t (5) Det är sällan praktskt möjlgt att få kvanttets- eller värdevkter på månadsbass. Därför kan ovägd MCR vara ett alternatv. Det fnns problem med att beräkna ovägda ndex artmetskt. Två vanlgt använda artmetska ndexformler, Dutot och Carl är båda behäftade med problem. Dutots formel nnebär att dyrare produkter får högre vkt då det bygger på ett antagande om lka kvantteter. Carlndex är nte tdsreversbel och har en bas uppåt. 8 Då månadskedjnng tllämpas är det extra vktgt att undvka bas vd kedjnngen. Ett sätt att undvka detta är att använda geometrska medelvärden vd beräknng av ndex. 6 Att prsskllnaden mellan de oförändrade produkterna och utgående respektve nytllkomna är perfekta uttryck för värdet av motsvarande kvaltetsskllnader. 7 Walshvkt = q t q 8 Det nnebär att I I Se PPI-manualen, avsntt 20 Elementary ndces för en mer * 0 0 utförlg beskrvnng av Dutot- och Carlndex och önskvärda egenskaper för elementära aggregat.

10 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 0(55) Geometrskt ovägt ndex (Jevons ndex) I t = n = p p t / n (6) En annan tydlg brst vd praktska tllämpnngar av MCR är då varor handlas på vssa typer av kontrakt. Detta problem uppstår när varor handlas på kontrakt med konstant prs under hela sn lvstd, något det fnns många exempel på för mätnngarna mportprsndex. Det räcker med en sådan observaton för att skapa ett bas ett prsndex. Denna brst åskådlggörs lättast med ett exempel. Exempel Betrakta två produkter, för exemplets tydlghet exakt lkvärdga kvaltet, som skall blda ett aggregat med hjälp av MCR (ovägt artmetskt exemplet) under peroden t (basperoden) tll 3. Produkterna kallas A och B och handlas på kontrakt med oförändrat prs under hela löptden. t 2 3 Prs A Prs B Vd MCR beräknas ndex för varje produkt vd varje månadskedjnng då matchande par fnns. Index beräknas som prskvoten mellan två matchande par. t p I + = t, 00* p (7) t t 2 3 Index A Index B Detta ger (ovägt artmetskt): I t = 00 (8) 2 I = ( ) / 2 00 (9) = 3 = 2 00 I (0) I = I * I * I = 00*00 *00 = 00 () t t 2 Utfrån detta blr det uppenbart att produkter med konstant prs under hela kontraktets lvslängd ger en bas prsndexet.

11 STATISTISKA CENTRALBYRÅN (55) Då produkterna förutsattes vara lka kvaltet kommer vd en explct värderng 9 vara B ersätta A peroden 3 och jämföra vara B:s prs 3 med prset för vara A bastdpunkten. 3 I = 00 *(9 /0) = 90 (2) t Brsten MCR beskrven ovan gäller även för övrga överlappnngsmetoder, oavsett val av ndexformel och vktnng. Det vll säga oavsett om ndextalen är vktade eller ovktade, vägs geometrskt eller artmetskt, med fasta vkter under året eller med vkter som uppdateras månadsvs Lnk-to-show-no-prce-change Metoden nnebär att då en ersättnngsvara väljs vd en tdpunkt t, justeras basprset så att förändrngen jämfört med föregående månad blr noll. 0 Metoden bör ses som en ssta utväg om det nte är möjlgt att värdera kvaltetsskllnaden explct eller om nget prs fnns tllgänglgt för den nya varan vd tdpunkten t-. Metodens olämplghet bör vara uppenbar. Tydlgare blr detta om den jämförs med Class mean mputaton vlken presenteras på nästa sda Drekt jämförelse Metoden nnebär att kvaltetsjusterngar undvks genom att be respondenten att välja den ersättnngsvara som är mest lkvärdg kvaltet. I praktken är det dock svårt, om nte omöjlgt, att htta två produkter som är så lka kvaltet att mätfel nte uppstår. Att systematskt tllämpa en sådan metod skulle helt omöjlggöra relevanta skattnngar av volymtllväxt på områden med teknologsk utvecklng. Metoden tllämpas därför nte svenska PPI annat som ett specalfall av subjektv explct värderng där kvaltetsskllnaden skattats tll noll. Det är dock en regel att be om en ersättnngsvara som är så lk den föregående som möjlgt men detta för att kvaltetsjusterngen skall bl mer träffsäker. Även Hoven (999) påpekar det faktum att metoden bör ses som ett fall av subjektv explct kvaltetsvärderng (Subjektv bedömnng, se avsntt 2.2.4) Class mean mputaton Uppkomsten tll metoden är egentlgen vktgare att dskutera än metoden sg (vlken har sna praktska brster). Metoden bygger på en nskt om att onormala prsförändrngar sker samband med ntroduktonen av nya varor. 9 Detta gäller oavsett vlken explct värderngsmetod som används. Mer om explcta metoder avsntt 2.2 och Vd tllämpnngar svenska PPI sätts prset lka den valuta vlket det nya prset rapporteras (alternatvt fakturernsvalutan om rapporterng sker SEK). Det nnebär att prsndexet svenska kronor kan förändras trots att metoden tllämpats. I konsumentprsndex tllämpas metoden vss utsträcknng. Där benämns varugrupper som kvaltetsjusterngsvaror eller cke kvaltetsjusterngsvaror. Ett exempel är kanelbullar.

12 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(55) Moulton och Moses (997) använde KPI-data för USA från 995. De fann att den genomsnttlga prsförändrngen för matchande (dentska) par av produkter var genomsntt 0,2 procent. Detta att jämföra med de fall då varubyten skett och en explct värderng var gjord. I dessa fall var förändrngen prs genomsntt 2,66 procent. Resultatet, förutsatt att värderngarna av kvaltet är korrekta, bör starkt tala emot övrga mplcta överlappnngsmetoder. Metoden tar fasta på dessa resultat. För ett produktbyte där ngen explct värderng är möjlg mputeras månadslänken med den genomsnttlga prsförändrngen för mätnngar där explcta värderngar vart möjlga. Metoden har sna praktska brster, den kräver ett antal mätnngar där just explct värderng är gjord. Vdare bör dessa mätnngar fnnas ett, för mätnngen vars prsförändrng skall mputeras, relevant aggregat. Då Moulton och Moses stude bygger på crka to år gamla data, samt det faktum att den baseras på aggregerade KPI-data, bör generella slutsatser för tllämpnngar PPI göras med vss försktghet Overall/targeted mean mputaton När metoden tllämpas används prsförändrngar på övrga produkter ndexet (för ett aggregat som varan tllhör) för att skatta prsförändrngar på den saknade produkten. Förfarandet är baserat på antagandet att prserna förändras på samma sätt nom ndexet. Detta antagande kan nte anses uppfyllt om produkterna befnner sg olka stader av sn lvscykel. Ett alternatv tll overall mean mputaton är att välja ut en del av ndexet som kan förmodas bättre representera prsförändrngen för den saknade produkten. I det fallet kallas metoden targeted mean mputaton och uppdelnngen kan göras efter produkttyp, ndustr, geografsk regon eller vad som övrgt bäst förmodas spegla den saknade produktens prsutvecklng. Även en enskld mätnng kan användas detta syfte. 2 På samma sätt som vd övrga mplcta metoder fångas nte de prsförändrngar upp som uppstår då en vara utgår ur sortmentet och nästa generaton ersätter, ett vanlgt faktum för högteknologska produkter. 2.2 Explct kvaltetsvärderng De explcta metoderna har varerande komplextet, från enkla expertutlåtanden tll avancerade ekonometrska modeller. På grund av den varerande komplexteten kommer de enklare metoderna här beskrvas kortfattat och avsntt 2.3 helt ägnas åt olka hedonska metoder, även om dessa också är varanter av explct värderng. 2 En enskld mätnng kan vara att föredra om dess representatvtet relaton tll den saknade produkten anses vktgare än behovet av ett större statstskt urval som bas för mputerngen. Detta är en avvägnng från fall tll fall.

13 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 3(55) 2.2. Kvanttetsjusterng (Quantty adjustment) Kvanttetsjusterngsmetoden är en enkel och rättfram metod. Precs som namnet antyder går metoden ut på att justera ett prs på en vara om exempelvs dess förpacknngsstorlek har ändrats. Vanlgtvs omvandlas prset per förpacknng tll prs per enhet. Exempelvs klo, P A,t /s A, där s A är storleken på förpacknngen klo. När orgnalvarans (P A ) och ersättnngsvarans prs (P B ) uttrycks prs per klo blr prsförhållandet: ( t +, t = P B, t + B A, t A + ) ( / s ) /( P / s ) (3) Exempel 3 En 250 grams förpacknng ersätts av en 275 grams förpacknng. Den mplcta kvaltetsjusterngskvoten, q, för detta exempel är: q s B / s = 0,275 / 0,250 =, (4) = A Kvanttetsjusterngsmetoden kan även tllämpas på andra typer av varor. Hoven (999) tar upp exempel med bldäck och rakblad som har lång lvslängd. I dessa fall blr kostnaden per ml eller kostnaden per raknng basen för q. Trplett (2004) påpekar att, för q nte skall ge en bas vd kvaltetsjusterng, måste förändrngen kvantteten av en vara leda tll en proportonell förändrng prset för densamma. Det vll säga: P / s ) = ( P / s ) för alla A, B. (5) ( B, t B A, t A Trplett (2004) påpekar vdare att emprska undersöknngar ofta vsar att större förpacknngar säljs tll ett lägre enhetsprs än mndre förpacknngar. Eftersom förhållandet mellan kvanttet och prs kan varera från vara tll vara, anpassar sg nte prs och kvanttet tll någon generell funkton som denna metod kräver för att ge korrekta justerngskvoter. Enlgt Hoven (999) bör kvanttetsjusterng bara användas på ett begränsat antal produkter och kvanttetsförändrngarna måste vara relatvt små (basen blr då obetydlg) Opton cost När en produkt utvecklas över tden är det nte ovanlgt att en tdgare utrustnng eller egenskap som var en tllvalsmöjlghet tdpunkten t har blvt standard tdpunkten. Exempel på detta fnns nom blndustrn där flertalet blar på 90-talet hade låsnngsfra bromsar som tllval, något som dag blvt standard. Metoden går ut på att prset vd tdpunkten justeras med det prs utrustnngen eller egenskapen hade vd tdpunkten t, då detta var tllval. 3 Exemplet bygger på ett verklgt fall från PPI.

14 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 4(55) Kvaltetsjusterngskvoten q denna metod blr: PA, t + X A, t q = (6) P B, där X A,t är prset på tllvalen vd tdpunkt t. Ett problem med denna metod som brukar framföras är att den ofta överskattar värdet av kvaltetsförändrngen när tllvalet har blvt en standard. Trplett (2004) nämner en stude som gjorts av Levy et al. (999) där författarna undersökte ett bllarm som nstallerades alla blar från en vss fabrk. Det vsade sg att det blev bllgare för fabrken att efterhand koppla ur larmet för de kunder som nte vlle ha larm. Detta tyder på att tllvalsprset när larmet var en extrautrustnng var högre än när det blev en standard. Används detta höga tllvalsprs ekvaton (6) ovan kan det leda tll att q får ett för högt värde. Exemplet är dock ett extremfall men belyser problemet med metoden eftersom problemet kvarstår även under mer normala fall Produktonskostnad (Producton cost) Vd en produktonskostnadsansats skattas skllnaden kvaltet utfrån produktonskostnaden för de två varorna. För ett outputprsndex är detta den teoretskt korrekta ansatsen. Indexutvecklngen anger då förhållandet mellan de maxmala ntäkter som producenten (med en gven teknolog) kan erhålla för en vss uppsättnng nput och en förändrng av kvalteten erhålls då genom en öknng/mnsknng av denna. Värdet av kvaltetsförändrngen blr lka med kostnaden för ändrade nput. När kvalteten kan ökas genom att utnyttja nyare teknolog sprcker ansatsen, eftersom bättre kan vara bllgare. Då metoden bygger på två svåruppfyllda (och svårkontrollerade) antaganden har den sna praktska begränsnngar. För att prsndexet skall vara relevant måste företagets skalavkastnng vara konstant och lka med ett. Företaget måste även ha möjlghet att separera kostnaderna för produkten fråga, därför borde denna metod vara olämplg för högteknologska produkter då det är förändrngar teknolog som möjlggör kvaltetsförbättrngar nom detta område. Vdare är metoden endast tllämpbar PPI. Då de ICT-produkter som denna rapport berör vanlgtvs mporteras blr därför nte metoden aktuell för tllämpnngar nom detta produktområde Subjektv bedömnng PPI-manualen motverar metoden Att använda experters åskter kan vara lämplgt för mycket komplexa produkter där alternatva metoder nte är tllämpbara. I manualen benämns metoden Expert judgement. PPI-

15 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 5(55) manualen förespråkar en expertpanel, den så kallade Delph metoden. 4 Att anlta en panel av experter för enstaka kvaltetsjusterngar är normalt alldeles för resurskrävande. När metoden beskrvs denna rapport avser stället Subjektv bedömnng all form av värderng där en utomstående bdrar med relevant kunskap för en kvaltetsjusterng eller där bedömnngen görs av en medarbetare på subjektva grunder. De flesta fall av explct värderng som dagsläget utförs svenska PPI bygger på någon form av expertutlåtande från respondenten. På vlka grunder värderngen görs är nte alltd helt klart och det är nget som nnan 2006 har dokumenterats. Därför är det svårt att efterhand veta exakt på vlka grunder som explcta värderngar har gjorts. Från 2006 har dock rutnen mplementerats att varje ensklt fall av varubyte och kvaltetsvärderng skall dokumenteras en applkaton. I praktken tllämpas metoden genom att respondenten ombedes uppskatta skllnaden kvaltet. Ofta är det mycket svårt från uppgftslämnarens sda att göra detta. Det är trolgt att det är ett stort mått av kundperspektv vd värderngen, det vll säga att värderngen baseras på produktens ökade/mnskade användbarhet/nytta för kunden. En självklar nvändnng mot metoden är att den är subjektv, även om det är trolgt att värderngen delvs bygger samma objektva mått som används vd quantty adjustment, opton cost och producton cost. 2.3 Hedonska metoder Termen hedonsk härstammar från den flosofska nrktnngen hedonsm. Denna flosof anser att njutnng, välbehag och lycka är det som v männskor skall sträva efter. Ekonomer som utfrån nyttoteorn studerat köpbeteende har uppmärksammat att konsumenter tll vss del kan känna ett välbehag nför varor de köper. Det har därför nom ekonomsk teor uppkommt en skola som talar om hedonsk prssättnng. Hedonsk prssättnng bygger på antagandet att prset på en vara är beroende av de behov (välbehag) varan tllfredsställer. Prset blr då en funkton av antalet attrbut/egenskaper som skall utgöra värdet på varan. Hedonsk regresson är med andra ord en regressonsekvaton som relaterar varors prser (p) tll kvantteterna på dess egenskaper (karakterstka), (x, x 2,,x n ) dvs., p x) = p( x, x,..., x ) (7) ( 2 n I praktken observeras för varje vara ett prs, en uppsättnng egenskaper, försäljnngsvärde och möjlgtvs kvantteten. Det emprska arbetet nom detta område har rört sg krng två frågor; 4 Metoden beskrvs bland annat Cznkota (997).

16 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 6(55). skatta hur prset på en vara förändras av en enhets förändrng varje egenskap och 2. skatta efterfråge- och utbudsfunktoner för varje egenskap. Genom att beskrva en vara som en korg av olka egenskaper, får varje egenskap ett mplct prs, detta leder sn tur att marknaden för sådana egenskaper måste specfceras eftersom prset uppstår på marknaden. 5 Den hedonska prssättnngsteorns ponjär var Andrew Court (939) som använde teorn tll att skapa ett ndex som skulle justera för kvaltetsskllnader mellan blmodeller. Teorn vdareutvecklades sedan av Grlches på 960-talet och har fått stor betydelse nom fastghetsvärderng och för att prsmäta kvaltetsskllnader mellan varor. Dessa tdga artklar nom ämnet hedonsk prssättnng fokuserade på efterfrågesdan av marknaden, men det var Rosens (974) artkel som utvecklade marknadsanalysen och vsade att även utbudssdan spelade roll för prssättnngen av egenskaper. Efterfrågesdan vsar att den hedonska funktonen tll vss del bestäms av hur fördelnngen av konsumenter och deras smaker ser ut, medan utbudssdan vsar att den hedonska funktonen även tll vss del bestäms av hur teknologfördelnngen mellan producenter ser ut. Den hedonska funktonen ger prncp ett mnmprs för varje varukorg av egenskaper, eftersom teorn grundar sg på antagandet att konsumenter och producenter optmerar sna respektve beslut på en konkurrensmarknad Implementerng När hedonska teknker skall mplementeras behöver flera val göras: Val av hedonsk kvaltetsjusterngsmetod Val av funktonell form (regressonsmodell) Val av ndextyp (Laspeyres, Paasches, Fschers etc.) Eftersom detta redan har belysts på ett genomgrpande sätt för svensk del kommer mplementerngsarbetet att beskrvas mycket översktlgt. 6 5 Denna fråga är dock mer av akademskt ntresse. För praktsk tllämpnng av hedonsk teknk behöver nte sådana specfcerngar göras (se PPI-manualen avsnttet om hedonska metoder). 6 Den ntresserade läsaren hänvsas tll J. Daléns rapport Operatonalsng a Hedonc Index n an Offcal Index Program - Personal Computers n the Swedsh Import Prce Index, (992).

17 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 7(55) Val av hedonsk metod Mycket förenklat fnns det två sätt som hedonska teknker kan användas tll kvaltetsjusterng av en vara. Antngen används en drekt hedonsk metod eller så används en ndrekt hedonsk metod. Drekt hedonsk metod är när ett (hedonskt) ndex skapas från de skattade värdena från regressonsekvatonen. Två av de vanlgaste metoderna tll att skapa ett (hedonskt) ndex är Tdsdummyvarabel- och Perodmetoden. Nedan följer ett exempel på en Tdsdummyvarabelmodell: P n T, t = 0 + β k, X k, + δ t Dt + ε k = t α (8) Där P, t är prset för den :te modellen perod t och X k, representerar de olka egenskaperna (exempelvs hårddsk, RAM-mnne osv.). D t är en tdsdummyvarabel som är perod t och 0 annars medanδ t är en koeffcent som vsar förändrngen av prset mellan peroden t och T och är den parameter som används tll ndexberäknngarna. Det fnns två varanter av ndrekt hedonsk metod. Antngen kan en hedonsk prsmputaton göras, eller så görs en hedonsk kvaltetsjusterng. Den senare metoden är betydlgt vanlgare och används exempelvs England och USA. Anlednngen tll denna metods populartet är att metoden kan skatta en hedonsk funkton från en datamängd som är skld från ndexdatakällan. Vdare är det möjlgt att datamängden refererar tll en annan perod än den månad eller det kvartal som ndexet publceras (Trplett, 2004). En annan fördel med metoden är att ett ndex som konstrueras utfrån kvaltetsjusterngsmetoden konvergerar tll en standardndexformel 7 när kvaltetsskllnaderna mellan den gamla och nya varan går mot noll. Med andra ord lämnar metoden mndre rum för fel som kommer av en eventuellt felaktgt gjord modellspecfcerng (Dalén, 992). Val av funktonell form Inom många statstkbyråer fnns det dem som hävdar att valet av funktonell form skall baseras på vlken ndexaggregerng som används, det vll säga om man har Laspeyres, Paasches, etc. 8 Dock är valet av funktonell form enlgt Trplett (2004) endast en emprsk fråga. Valet av form skall göras utfrån den funktonella form som bäst beskrver tllgänglg data. Anlednngen är att om en restrkton nförs på datamängden, som en förutbestämd funktonell form är, kan detta skapa en bas på parameterskattnngarna som sn tur leder tll ett fel ndexet. Av de funktonella former som fnns att tllgå är det tre 7 Exempelvs Laspeyres. 8 Se t.ex. PPI-manualen sd. 548.

18 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 8(55) som är de absolut vanlgaste både ltteraturen och bland statstkproducenter; Lnjär form Dubbellogartmsk (log-log) form Semlogartmsk form En av anlednngarna tll att de logartmska formerna har blvt populära är att sådana multplkatva formulerngar gör att kvaltetsjusterngen är oberoende av prsets absolutvärde. Det skulle annars vara möjlgt att absolutvärdet av en specfkatonsförändrng överstger värdet av produkten en tdgare eller en senare perod 9. (PPI-manualen, sd. 56) Eftersom valet av ndex tll största delen är oberoende av valet av hedonsk metod när metoden används praktskt, kommer nte denna rapport analysera de olka ndexens för- och nackdelar. Vktad eller ovktad regresson? Om vktad eller ovktad regresson är lämplgast har forskare olka uppfattnngar om. Först redogörs det kort för skälen som fnns för en vktnng, dock förs ngen dskusson om vlken typ av vkter (exempelvs kvanttets- eller värdevkter) som så fall ska användas. Sedan redogörs det kort för argumentet mot att vkta en hedonsk regresson. OLS-skattnngar ger mplct varje produkt lka stor betydelse (vkt) även fast produkterna verklgheten kan ha stora skllnader marknadsandelar. För att få en rättvsare bld av verklgheten bör en större vkt tllmätas mer betydelsefulla observatoner. Utfrån ekonometrsk teor är vktnng med w optmalt om resdualvaransen är 2 /w. 20 Antagandet att resdualvaransen är relaterad tll vkten är rktgt om man tror att produkter med små marknadsandelar är behäftade med större resdualvarans än produkter med stora marknadsandelar. Trplett (2004) har nvändnngar mot att vkta hedonska regressoner vlket flera andra forskare 2 gör. En av flera nvändnngar är att produkter med låg försäljnng kan ha värdefull nformaton för skattnngen av formen på den hedonska funktonen. Skulle dessa observatoner ges mnskad vkt är sannolkheten större att den vktade regressonen uppvsar mer multkollnjärtet än den ovktade (Trplett, sd. 9, 2004). Trplett nämner också en artkel av Dckens (990) vlken har slutsatsen att när en vktad regressons och en ovktad regressons parameterskattnngar skljer sg åt, är det ett tecken på att modellen är felspecfcerad. 9 Vlket kan vara fallet för produkter som kännetecknas av en mycket snabb teknologsk utvecklng och som har fallande prser. 20 Detta är även det korrekta sättet att korrgera för heteroskedastctet. 2 Exempelvs Dewert (2002) och Slver (2002).

19 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 9(55) De hedonska metoderna har blvt mycket omtyckta bland forskare och flertalet handböcker nom kvaltetsjusterng rekommenderar dessa metoder (exempelvs PPI-manualen och Eurostats handbok). Anlednngen tll att de hedonska metoderna har blvt populära är för att metoderna på ett strngent sätt kan vsa prset på kvaltetsegenskaperna när marknaden nte avslöjar dem. För att detta ska vara möjlgt måste det fnnas ett stort datamateral av produkter med deras egenskaper och en tllräcklgt stor varaton blandnngen av egenskaper mellan produkterna. Först då kan den hedonska regressonen ge tllförltlga skattnngar av de mplcta prserna på en produkts egenskaper. Anlednngen tll att den hedonska metoden nte blvt lka utbredd bland statkbyråerna, förutom för vssa specfka produkter, beror på metodens praktska problem och att den kräver stora resurser nlednngsskedet Problem med den hedonska metoden Under 960-talet när teorn om hedonska prser utvecklades var uppfattnngen att koeffcenterna från den hedonska metoden representerade användarvärden (nytta). Rosen (974) vsade som tdgare nämnts att hedonska koeffcenter vsar både användarvärden och resurskostnader, alltså både utbuds- och efterfrågeförhållanden. Identfkatonsproblemet En nackdel med den hedonska prsfunktonen är att proportonerna från regressonskoeffcenterna kan vsa konsumenternas margnella substtutonstakt eller producenters margnella substtuton för karakterstka. När observerade prser och kvantteter är ömsesdgt bestämda av utbud och efterfrågan och dessa underlggande effekter nte går att separera från varandra kallas detta ekonometrska termer för ett dentfkatonsproblem. Identfkatonsproblemet leder tll att det kan vara omöjlgt att få konsstenta skattnngar av de underlggande effekterna av den hedonska prsekvatonen. Ett sätt att komma runt problemet är att anta antgen homogen produktonsteknolog hos producenterna eller homogentet konsumenternas preferenser. Då kan antngen utbuds- eller efterfrågesdans struktur studeras med den hedonska prsfunktonen. Trplett (2004) skrver dock att av dessa två möjlgheter är antagandet om homogentet produktonsteknolog den mest sannolka, framförallt om tllgången tll teknologn på lång skt är obegränsad. Omtted-varable bas Ett av de stora problemen med att specfcera en hedonsk modell är att få med alla relevanta varabler. Utelämnas en varabel (egenskap detta fall) som borde ha vart med kommer detta skapa en bas ndexet. Det fnns två varanter av problemet.

20 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 20(55). När den utelämnade varabeln är korrelerad med de nkluderade varablerna. 2. När den utelämnade varabeln är okorrelerad med de varabler som är nkluderade modellen. I fall () kommer koeffcenterna från den skattade regressonen att ta upp en del av effekterna från den utelämnade varabeln och därmed blr parameterskattnngarna based. Denna bas följer sedan med n ndexberäknngen och därmed får ndexet en nbyggd skevhet. I fall (2) kommer koeffcenterna från den skattade regressonen att vara unbased, men ndexet blr det ändå. Teoretskt sett kan denna stuaton klaras ut (se exempel nedan). Exempel Antag att prset på en dator endast beror på hårddskstorlek (HD), RAMmnne och processorns snabbhet. Hade modellkonstruktören då mssat att HD skulle ngå som en förklarande varabel skulle det vara möjlgt för denne att hämta ett prs hos tllverkaren för en sådan HD och göra en tlläggsjusterng av prset. I praktken är denna tlläggsjusterng svår när det gäller just datorer, för en dator har flera egenskaper som nte har något explct prs (exempelvs dmenson, märke, osv.). Vdare kan denna justerng ge samma problem som dskuterades avsnttet om opton cost ( 2.2.2). Multkollnjärtet Detta problem uppkommer när två eller flera förklarngsvarabler är korrelerade med varandra. Problemet leder dels tll att standardfelen kan bl för stora, så varabler som skall ngå en modell förkastas, och dels tll nstabla parameterskattnngar. I praktken betyder nstabla parameterskattnngar att storleken på koeffcenterna ändras när regressonsmodellen skattas om eller att tecknen på vssa koeffcenter ändras. Att komma tll rätta med problemet kan vara svårt, metoder som brukar tas upp den ekonometrska ltteraturen 22 är; Dela upp produkterna olka segment och köra separata regressoner. Ta bort vssa förklarngsvarabler ur modellen (leder dock tll omtted varabel bas) eller specfcera om modellen. Öka stckprovet Använda skattade prser för både den gamla och den nya produkten. Det fnns tyvärr nget som säger att multkollnjärteten försvnner om någon eller alla metoder tas anspråk, men dock borde problemet mnska. I 22 Se tll exempel Gujarat (2003).

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 2010 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15-10 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Utbildningsavkastning i Sverige

Utbildningsavkastning i Sverige NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Markus Barth Handledare: Bertl Holmlund Vårtermnen 2006 Utbldnngsavkastnng Sverge Sammandrag I denna uppsats kommer två olka

Läs mer

Primär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts. 2012-11-08

Primär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts. 2012-11-08 Prmär- och sekundärdata Undersöknngsmetodk Prmärdataundersöknng: användnng av data som samlas n för första gången Sekundärdata: användnng av redan nsamlad data Termeh Shafe ht01 F1-F KD kap 1-3 Olka slag

Läs mer

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss? Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas

Läs mer

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5 Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och

Läs mer

Fördelning av kvarlåtenskap vid arvsskifte

Fördelning av kvarlåtenskap vid arvsskifte NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala unverstet Magsteruppsats Författare: Lars Björn Handledare: Henry Ohlsson HT 2008 Fördelnng av kvarlåtenskap vd arvsskfte En analys av ntergeneratonella fnansella

Läs mer

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1 UPPSALA UNIVERSITET Natonalekonomska Insttutonen Examensarbete D-uppsats, Ht-2005 Introduktonsersättnng eller socalbdraghar ersättnngsregm betydelse för ntegratonen av flyktngar? 1 Författare: Henrk Nlsson

Läs mer

Beställningsintervall i periodbeställningssystem

Beställningsintervall i periodbeställningssystem Handbok materalstyrnng - Del D Bestämnng av orderkvantteter D 41 Beställnngsntervall perodbeställnngssystem Ett perodbeställnngssystem är ett med beställnngspunktssystem besläktat system för materalstyrnng.

Läs mer

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI)

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI) STATISTISKA CENTRALBYRÅN Dokumentaton (6) ES/PR-S 0-- artn Kullendorff arcus rdén Dokumentaton krng beräknngsmetoder använda för prsndex för elförsörjnng (SPIN 35.) nom hemmamarknadsprsndex (HPI) Indextalen

Läs mer

Bankernas kapitalkrav med Basel 2

Bankernas kapitalkrav med Basel 2 RAPPORT DEN 16 jun 2006 DNR 05-5630-010 2006 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R A P P o r t 2 0 0 6 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R a p p o r t 2 0 0 6 : 6 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 31 RESULTAT

Läs mer

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng

Läs mer

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning.

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning. Uppsala Unverstet Företagsekonomska nsttutonen Magsteruppsats HT 2009 Fond--fonder med global placerngsnrktnng Ett konkurrenskraftgt alternatv tll globalfonder? En jämförelse med fokus på rsk och avkastnng.

Läs mer

Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( )

Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( ) Tentamen Matematsk statstk Ämneskod-lnje S1M Poäng totalt för del 1 5 (8 uppgfter) Poäng totalt för del 3 (3 uppgfter) Tentamensdatum 9-3-5 Kerstn Vännman Lärare: Robert Lundqvst Mkael Stenlund Skrvtd

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 01-06-5 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspektonen@f.se www.f.se

Läs mer

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm Workng paper/pm 2012:02 Företagsrådgvnng form av Konsultcheckar En effektutvärderng av konsultcheckar nom ramen för regonalt bdrag för företgsutvecklng Tllväxtanalys har uppdrag att utvärdera effekterna

Läs mer

Prissättningen av bostadsrätter: Vilka faktorer påverkar priserna, vad är riktpriset för en lägenhet?

Prissättningen av bostadsrätter: Vilka faktorer påverkar priserna, vad är riktpriset för en lägenhet? Handelshögskolan Stockholm Insttutonen för Redovsnng och Rättsvetenskap Examensuppsats nom Redovsnng och fnansell styrnng Hösten 2006 Prssättnngen av bostadsrätter: Vlka faktorer påverkar prserna, vad

Läs mer

Mätfelsbehandling. Lars Engström

Mätfelsbehandling. Lars Engström Mätfelsbehandlng Lars Engström I alla fyskalska försök har de värden man erhåller mer eller mndre hög noggrannhet. Ibland är osäkerheten en mätnng fullständgt försumbar förhållande tll den precson man

Läs mer

DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND

DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND Rapport 2000:1 DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND - EN KOMPARATIV ANALYS I pdf-versonen av denna rapport saknas enkätblanketterna (blaga 2). En fullständg rapport pappersformat kan beställas från ÅSUB, tel. 018-25490,

Läs mer

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-03 09:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-04 12:54: Vad rolgt att ta del av era tankar och ert arbete med Grön Flagg! Det är härlgt

Läs mer

Dödlighetsundersökningar på KPA:s

Dödlighetsundersökningar på KPA:s Matematsk statstk Stockholms unverstet Dödlghetsundersöknngar på KPA:s bestånd av förmånsbestämda pensoner Sven-Erk Larsson Eamensarbete 6: Postal address: Matematsk statstk Dept. of Mathematcs Stockholms

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums frskola 20 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:39: Bra jobbat, Tryserums frskola! Det är nsprerande att läsa er rapport och se

Läs mer

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17 1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-09 16:00: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Talavdskolan 15 aug 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-21 13:32: V kunde nte läsa om era mål 4 och 5 någonstans. 2013-08-15 11:21: Tack för era kompletterngar.

Läs mer

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn ISRN-nr: VALUE AT RISK En komparatv stude av beräknngsmetoder VALUE AT RISK A comparatve study of calculaton methods Fredrk Andersson, Petter Fnn & Wlhelm Johansson Handledare: Göran Hägg Magsteruppsats

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det?

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Uppsats fortsättnngskurs C Författare: Johan Bjerkesjö och Martn Nlsson Handledare: Patrk Hesselus Termn och år: HT 2005 Arbetslvsnrktad rehablterng för

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-01-23 11:26: Bra jobbat, förskolan Kalven! Det är nsprerande att läsa er rapport och se hur

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Gräskobben 2 jan 2015

Grön Flagg-rapport Förskolan Gräskobben 2 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Gräskobben 2 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-02 11:23: Vad rolgt att n känner att mljöarbetet genomsyrar er vardag, då har n kommt

Läs mer

Lönebildningen i Sverige 1966-2009

Lönebildningen i Sverige 1966-2009 Rapport tll Fnanspoltska rådet 2008/6 Lönebldnngen Sverge 1966-2009 Andreas Westermark Uppsala unverstet De åskter som uttrycks denna rapport är författarens egna och speglar nte nödvändgtvs Fnanspoltska

Läs mer

Jag vill tacka alla på företaget som har delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter vilket har hjälpt mig enormt mycket.

Jag vill tacka alla på företaget som har delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter vilket har hjälpt mig enormt mycket. Förord Detta examensarbete har utförts på uppdrag av nsttutonen för Industrell produkton på Lunds Teknska Högskola, och genomförts på företaget. Jag vll tacka alla på företaget som har delat med sg av

Läs mer

Industrins förbrukning av inköpta varor (INFI) 2008

Industrins förbrukning av inköpta varor (INFI) 2008 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(97) Industrns förbruknng av nköpta varor (INFI) 2008 NV0106 Innehåll SCBDOK 3.1 0 Admnstratva uppgfter 0.1 Ämnesområde 0.2 Statstkområde 0.3 SOS-klassfcerng 0.4 Statstkansvarg

Läs mer

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00 (4) B Ingenjörsmetodk för IT och ME, HT 004 Omtentamen Måndagen den :e aug, 00, kl. 9:00-4:00 Namn: Personnummer: Skrv tydlgt! Skrv namn och personnummer på alla nlämnade papper! Ma ett tal per papper.

Läs mer

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO

Läs mer

Grön Flagg-rapport Fridhems förskola 24 apr 2015

Grön Flagg-rapport Fridhems förskola 24 apr 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Frdhems förskola 24 apr 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-04-24 10:39: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

Gymnasial yrkesutbildning 2015

Gymnasial yrkesutbildning 2015 Statstska centralbyrån STATISTIKENS FRAMTAGNING UF0548 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 1(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete 2016-03-11 Mattas Frtz Gymnasal yrkesutbldnng 2015 UF0548

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 09:54: N verkar ha ett mycket engagerat mljöråd som är påputtare (fnt ord). N har bra och spännande

Läs mer

Oljeprisets inverkan på oljerelaterade aktier

Oljeprisets inverkan på oljerelaterade aktier EKONOMIHÖGSKOLAN Lunds unverstet Kanddatuppsats Januar 2009 Oljeprsets nverkan på oljerelaterade akter Handledare: Hossen Asgharan Författare: Sebastan Valentnsson Fredrk Ohlson SAMMANFATTNING I denna

Läs mer

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 15:1: Vlken toppenrapport n har skckat n tll oss- trevlg läsnng. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:53: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-25 11:44: Inskckad av msstag. 2014-04-17 09:52: Bra jobbat, Förskolan Fjäderkobben!

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 007-1-18 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35

Läs mer

Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 10:40: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör dem

Läs mer

Sammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y

Sammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y F12: sd. 1 Föreläsnng 12 Sammanfattnng V har studerat ekonomn påp olka skt, eller mer exakt, under olka antaganden om vad som kan ändra sg. 1. IS-LM, Mundell Flemmng. Prser är r konstanta, växelkurs v

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Gärdesängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Gärdesängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Gärdesängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 20121012 11:04: Lte fler uppgfter tack... 20121023 15:38: N har vktga och relevanta mål samt aktvteter som kan göra alla delaktga

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:01: N har vktga utvecklngsområden men v skckar tllbaka er rapport för att v önskar

Läs mer

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Vindelälvsskolan 27 maj 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Vindelälvsskolan 27 maj 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vndelälvsskolan 27 maj 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-05-27 15:19: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-11-14 09:03: Ännu en gång har n skckat n en mponerande rapport. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Kompenserande löneskillnader för pendlingstid

Kompenserande löneskillnader för pendlingstid VTI särtryck 361 2004 Kompenserande löneskllnader för pendlngstd En emprsk undersöknng med Svenska data Konferensbdrag från Transportforum 8 9 januar 2003 Lnköpng Gunnar Isacsson VTI särtryck 361 2004

Läs mer

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev 20151006 HL

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev 20151006 HL Lekton 8 Specalfall, del I (SFI) Rev 0151006 HL Produktvalsproblem och cyklsk planerng Innehåll Nvå 1: Produktval (LP-problem) (SFI1.1) Cyklsk planerng, produkter (SFI1.) Nvå : Maxmera täcknngsbdrag (produktval)

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan Handlngsplan Grön Flagg Pysslngförskolan Gläntan Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-19 11:18: Vlka fna och vktga utvecklngsområden n valt - det n gör kommer säkert att skapa engagemang och nyfkenhet

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Ängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-10-02 09:58: Vlka rolga och spännande utvecklngsområden som n ska jobba med. Utmana gärna barnen med att ställa öppna frågor

Läs mer

FK2002,FK2004. Föreläsning 5

FK2002,FK2004. Föreläsning 5 FK00,FK004 Föreläsnng 5 Föreläsnng 5 Labbrapporter Korrelatoner Dmensonsanalys Denna föreläsnng svarar mot kap. 9 (Taylor) Labbrapporter Feedback+betyg skckas morgon. Några tps ett dagram hjälper alltd

Läs mer

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-15 13:51: Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet

Läs mer

Ekonomihögskolan Lunds Universitet Vårterminen 2006. Priset på Poker. En studie av efterfrågeelasticiteten på Internetpoker.

Ekonomihögskolan Lunds Universitet Vårterminen 2006. Priset på Poker. En studie av efterfrågeelasticiteten på Internetpoker. Natonalekonomska Insttutonen Kanddatuppsats Ekonomhögskolan Lunds Unverstet Vårtermnen 006 Prset på Poker En stude av efterfrågeelastcteten på Internetpoker Författare Tony Krstensson Dag Larsson Handledare

Läs mer

Ensamma kan vi inte förändra

Ensamma kan vi inte förändra 2013, vnter/vår Behandlngsföreståndaren har ordet Drogtestnng Ultmatum på jobbet ledde tll nyktert lv Vårdutbldnngsprogram för företagshälsovården Ideella resurser vd mssbruk för företagshälsovården Arbetsplatsprogram

Läs mer

Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88

Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88 Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport 09:88 Mkael Ameln, Calle Englund, Andreas Fagerberg September 2009 Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Trollet Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-06-24 14:09: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor - Bra jobbat. Låt

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 13 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 13 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 13 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-07 14:13: N har en bra rapport och det är nte långt från ett godkännande. V skulle vlja

Läs mer

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 6. Regression & Korrelation. (LLL Kap 13-14) Inledning till Regressionsanalys

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 6. Regression & Korrelation. (LLL Kap 13-14) Inledning till Regressionsanalys Fnansell Statstk (GN, 7,5 hp,, HT 8) Föreläsnng 6 Regresson & Korrelaton (LLL Kap 3-4) Department of Statstcs (Gebrenegus Ghlagaber, PhD, Assocate Professor) Fnancal Statstcs (Basc-level course, 7,5 ECTS,

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor

Handlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor Handlngsplan Grön Flagg Bosgårdens förskolor Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-11 14:16: Det är nsprerande att läsa hur n genom röstnng tagt tllvara barnens ntressen när n tagt fram er handlngsplan.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016

Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-01-20 09:07: Förskolan Kalven, n har lämnat n en toppenrapport även denna gång! Bra områden

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton

Läs mer

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-07-04 13:38: Vlka jättebra flmer barnen har spelat n fantastskt bra och underhållande som samtdgt

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Stadionparkens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Stadionparkens förskola Handlngsplan Grön Flagg Stadonparkens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-03-10 13:06: Hej! N har många spännande och vktga utvecklngsområden. Er handlngsplan känns genomarbetad med aktvteter

Läs mer

Klarar hedgefonder att skapa positiv avkastning oavsett börsutveckling? En empirisk studie av ett urval svenska hedgefonder

Klarar hedgefonder att skapa positiv avkastning oavsett börsutveckling? En empirisk studie av ett urval svenska hedgefonder NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala unverstet Examensarbete C Författare: Sara Engvall och Matylda Hussn Handledare: Martn Holmén Hösttermnen 2006 Klarar hedgefonder att skapa postv avkastnng oavsett

Läs mer

för alla i Landskrona

för alla i Landskrona , den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest

Läs mer

Modellering av antal resor och destinationsval

Modellering av antal resor och destinationsval UMEÅ UNIVERSITET Statstska nsttutonen C-uppsats, vt- 2005 Handledare: Erlng Lundevaller Modellerng av antal resor och destnatonsval Aron Arvdsson Salh Vošanovć Sammanfattnng V har denna uppsats analyserat

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-01-24 16:36: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med ert tema. Vad kul att

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-04-15 15:26: N har på ett engagerat och varerat sätt arbetat med ert Grön flagg-arbete.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-05-11 09:08: skckar tllbaka enl tel samtal 2015-05-18 15:32: Det har vart rolgt att läsa er

Läs mer

Industrins förbrukning av inköpta varor INFI

Industrins förbrukning av inköpta varor INFI Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 (37) Industrns förbruknng av nköpta varor INFI 2003 NV006 Innehåll 0 Allmänna uppgfter... 2 0. Ämnesområde... 2 0.2 Statstkområde... 2 0.3 SOS-klassfcerng... 2 0.4 Statstkansvarg...

Läs mer

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-09 16:38: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.det

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-02 09:44: Inskckad av msstag... 2013-06-25 12:09: N har på ett mycket kreatvt och varerat

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola Handlngsplan Grön Flagg Berga förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-12-13 09:50: Bra utvecklngsområden med aktvteter som passar barnen. Tänk på att vara medforskare och låta barnen styra. Berätta

Läs mer

Skolbelysning. Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch

Skolbelysning. Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch Skolbelysnng Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch Skolan är Sverges vanlgaste arbetsplats. En arbetsplats för barn, ungdomar och vuxna. Skolmljön ska skapa förutsättnngar för kreatvtet och stmulera nlärnng.

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 12:45: Gratts tll er första certferng Grön Flagg! Vad rolgt att n känner att mljöarbetet

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Saltängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-19 13:46: N har en mycket ambtös och välplanerad handlngsplan med många aktvteter som säkert kommer att skapa stort engagemang

Läs mer

unicon ANALYS AV DATORER I KONTROLLRUM FÖR KÄRNKRAFTVERK SLUTRAPPORT 1984-03-01 UNICON FÖRENADE KONSULTER

unicon ANALYS AV DATORER I KONTROLLRUM FÖR KÄRNKRAFTVERK SLUTRAPPORT 1984-03-01 UNICON FÖRENADE KONSULTER uncon ANALYS AV DATORER I KONTROLLRUM FÖR KÄRNKRAFTVERK SLUTRAPPORT 1984-03-01 UNICON FÖRENADE KONSULTER uncon STEN LEIJONHUFVUD URS LINDHOLM ANALYS AV DATORER I KONTROLLRUM FÖR KÄRNKRAFTVERK SLUTRAPPORT

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-13 09:11: N har jättefna aktvteter tll era utvecklngsområden. Det är en mycket bra

Läs mer

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller

Läs mer

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE SSI:1';74-O15 BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE John-Chrster Lndll Pack, 104 01 STOCKHOIJ! ;4 aprl 1974 BEREDSOP TJÖT ATOMOLYCKOR I SVERIGE Manuskrpt grundat på ett föredrag vd kärnkraftmötot Köpenhamn,

Läs mer

Nyhetsbrev 2015:3 från Sveriges Fiskevattenägareförbund

Nyhetsbrev 2015:3 från Sveriges Fiskevattenägareförbund Nyhetsbrev 2015:3 från Sverges Fskevägarebund 2015-09-29 Förbundsdrektör reflekterar Mljöorgansatoner mljömyndgheter gör mycket vktga nödvändga nsatser nom områd. M bland blr det rktgt fel da beror nästan

Läs mer

Hur bör en arbetsvärderingsmodell

Hur bör en arbetsvärderingsmodell Hur bör en arbetsvärderngsmodell specfceras? en analys baserad på mångdmensonell beslutsteor Stg Blomskog Johan Brng RAPPORT 2009:19 Insttutet för arbetsmarknadspoltsk utvärderng (IFAU) är ett forsknngsnsttut

Läs mer

N A T U R V Å R D S V E R K E T

N A T U R V Å R D S V E R K E T 5 Kselalger B e d ö m n n g s g r u vattendrag n d e r f ö r s j ö a r o c h v a t t e n d r a g Parameter Vsar sta hand effekter Hur ofta behöver man mäta? N på året ska man mäta? IPS organsk Nngspåver

Läs mer

Grön Flagg-rapport Fågelsångs förskola 23 jun 2015

Grön Flagg-rapport Fågelsångs förskola 23 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Fågelsångs förskola 23 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-23 21:27: "Möten med solen, möten med vnd, möten med vatten!" Er rapport är näst ntll

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan Handlngsplan Grön Flagg Västra Ekoskolan Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-03-17 14:07: Vad rolgt att n har jobbat aktvt med Grön Flagg snart 14 år! Handlngsplanen är tydlg och n tar upp flera exempel

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Morkullan 4 mar 2015

Grön Flagg-rapport Förskolan Morkullan 4 mar 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Morkullan 4 mar 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-03-04 10:52: Gratts tll er första godkända rapport och en toppenbra sådan! N har bra och

Läs mer

Partikeldynamik. Fjädervåg. Balansvåg. Dynamik är läran om rörelsers orsak.

Partikeldynamik. Fjädervåg. Balansvåg. Dynamik är läran om rörelsers orsak. Dynamk är läran om rörelsers orsak. Partkeldynamk En partkel är en kropp där utsträcknngen saknar betydelse för dess rörelse. Den kan betraktas som en punktmassa utan rotaton. Massa kan defneras på två

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Tornastugan 28 mar 2013

Grön Flagg-rapport Förskolan Tornastugan 28 mar 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Tornastugan 28 mar 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-03-28 09:33: Det är klart att n blr godkända med en sådan fn rapport! Det är nsprerande

Läs mer

Renhållningsordning för Finspångs kommun

Renhållningsordning för Finspångs kommun Renhållnngsordnng för Fnspångs kommun Avfallsplan 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktge 2014-03-26 ( 69) A V F A L L S P L A N 2 0 1 4-2 0 1 8 Renhållnngsordnng för Fnspångs kommun Fnspångs kommun 612

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Segelkobben 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Segelkobben 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Segelkobben 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 11:23: Det verkar som om mljöarbetet genomsyrar er vardag, då har n kommt långt!

Läs mer

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014 l l t n a Inbjud r e t k a v a g n n teck Scandnavan Organcs AB (publ) 16 30 oktober 2014 Informatonen denna folder ( Foldern ) är endast en förenklad beskrvnng av den rktade nyemssonen (såsom defnerat

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Ugglan förskola 15 aug 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Ugglan förskola 15 aug 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ugglan förskola 15 aug 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-08-15 13:57: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era utvecklngsområden

Läs mer

Arbetskraftskostnadsindex 2008=100

Arbetskraftskostnadsindex 2008=100 Handböcker 47b Arbetskraftskostnadsndex 2008=100 Användarens handbok Handböcker 47b Arbetskraftskostnadsndex 2008=100 Användarens handbok Helsngfors 2013 Förfrågnngar: Pekka Haapala Hanna Jokmäk +358 9

Läs mer

Grön Flagg-rapport Fröslundavägens förskola 15 apr 2016

Grön Flagg-rapport Fröslundavägens förskola 15 apr 2016 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Fröslundavägens förskola 15 apr 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-04-15 10:59: Vad bra att n utgår från barnens ntressen för att få n deras nflytande

Läs mer