INLEDNING. inom sitt område utarbeta och uppdatera en sådan plan för utvecklandet av vattentjänsterna som täcker dess område.

Transkript

1 1 INLEDNING Upprättandet av en utvecklngsplan för vattentjänsten grundar sg på lagen om vattentjänster som trädde kraft Syftet med denna lag är att trygga vattentjänster som, tll skälga kostnader, ger tllgång tll tllräcklgt med hygenskt och även övrgt oklanderlgt hushållsvatten samt sådan avloppshanterng som är ändamålsenlg med avseende på hälso- och mljöskyddet (lag om vattentjänster 1 ). Enlgt lagen om vattentjänster ska kommunen utveckla vattentjänsten nom stt område överensstämmelse med samhällsutvecklngen för att uppnå målen vattentjänstlagen samt delta den regonala översktsplanerngen av vattentjänsterna. Kommunen ska samarbete med vattentjänstverken nom stt område utarbeta och uppdatera en sådan plan för utvecklandet av vattentjänsterna som täcker dess område. I Kronoby har uppdaterandet av utvecklngsplanen för vattentjänster blvt aktuellt då den föregående planen utarbetades för no år sedan (SCC Vatek, Veshydro 2003, godkänts 2004). Ett utkast tll denna plan har uppgjorts redan år 2010 och utlåtanden bl.a från grannkommunerna har nbegärts då. Inga påmnnelser nlämnades. Planens behandlng avbröts eftersom lagstftnngen förändrades. Också förhållandena på områdena har förandrats. I denna plan har förändrngarna beaktats (Förordnng om behandlngen av hushållsvatten områden utanför avloppsnätet, 209/2011, ). Som utgångspunkt för denna egentlga utvecklngsplan för vattentjänster har en bakgrundsutrednng gjorts där Kronoby kommuns grundläggande uppgfter gås genom. Den här utvecklngsplanen har utarbetats tllsammans med en arbetsgrupp som bldats av kommunens tjänstennehavare och förtroendevalda. Ramboll Fnland Ab har verkat som planerare arbetet. ELY-centralen har gvt stt utlåtande om Kronoby utvecklngsplan för vattentjänsterna Texten har därefter korrgerats beträffande sakfel. Ändrngar planen övrgt har nte gjorts.

2 2 ÖVERSIKT I Kronoby är den nuvarande vattenförsörjnngsstuatonen rätt så bra. I praktken har nästan alla fastgheter med stadgvarande boende anslutts tll vattenverk eller har varje fall möjlgheter att ansluta sg. I framtden behövs åtgärder främst för att garantera vattenförsörjnngen och -dstrbutonen även vd störnngsstuatoner. Nuläget nom avloppssystemet är sn helhet tllfredsställande. Under de kommande åren behövs ändå stora satsnngar på att bygga ut avloppssystemet även tll glesbygder. Den huvudsaklga målsättnngen för planen är att ordna vattenförsörjnngen för samhällen och stadgvarande bebyggelse. Ändå skapar byggandet av överförngs- och anslutnngslednngar förutsättnngar även för ordnandet av vattenförsörjnngen för frtdsbostäder. I Kronoby fnns crka 900 frtdsbostäder. Enlgt gällande lagstftnng bär fastghetsägaren eller -nnehavaren det prmära ansvaret för ordnandet av fastghetens vattenförsörjnng. På områden dt allmänt eller gemensamt avloppsverk nte byggs ska de ensklda fastgheterna själva sköta ledandet och behandlandet av avloppsvattnet. Det fnns nget betydande behov av att bygga ut vattendstrbutonsnätet, men säkerställandet av vattenanskaffnngen och -dstrbutonen kommunens olka delar bör förbättras. Dessutom bör man förbereda sg på att årlgen nvestera crka 2 % av nätets återanskaffnngsvärde på sanerng och ombyggnad av vattenlednngsnätet. I praktken fastställs objekten årlgen. Reparatonsbehovet ökar när lednngsnätet åldras. Målet på avloppssdan är att bygga ut avloppsnätet tll glesbygdsområdet. Ändamålsenlgheten att bygga ut avloppsverkets gemensamma avloppssystem kan bedömas både ur mljöperspektv och utgående från kostnaderna. Man ska också förebereda sg på att sanera och förnya avloppsnätet. Att bygga ett nytt avloppsvattensystem som uppfyller de nya kraven eller att förnya det gamla avloppsvattensystemet en vanlg bostad kostar normalt euro. Avloppsvattensystemet kan verkställas bllgare om ett bra avloppsvattensystem som används en fastghet kan effektveras och befntlga konstruktoner kan utnyttjas. I första hand närheten av verksamhetsområden för nuvarande avloppsverk eller överförngsavlopp är det förmånlgt att bygga ut avloppsnät. På övrga platser nom glesbygdsområden är det ändamålsenlgt att bygga avloppsnät med avloppsrenngsverk för ensklda byar. De redan fungerande VA-anläggnngarna som ansvarar för avloppssystemet, dvs. Kronoby Vatten och Avlopp Ab och Ab Terjärv Vatten och Avlopp, ansvarar för utbyggandet av avloppssystemet tll glesbygden. En anläggnng som redan fungerar området och som ansvarar för vattenanskaffnngen och dstrbuerngen ska prmärt ansvara för byggandet av egna avloppsvattenverk och avloppsnät tll byar där det är ändamålsenlgt. Som ett andrahandsalternatv kan ett nytt avloppsandelslag eller -bolag som ansvarar för avloppssystem bldas på området. Då bör

3 3 man emellertd beakta att alla organsatoner som ansvarar för över 50 nvånares avloppsvattentjänst (eller som tar emot över 10 m 3 /d avloppsvatten) är sådana vattentjänstverk som avses vattentjänstlagen (119/2001) med ålgganden enlghet med lag om vattentjänster. Under de närmaste åren kräver utvecklandet av vattentjänsterna stora nvesterngar. Utbyggandet av avloppsnätet kräver nvesterngar på crka 2,5 mlj.. I planen ngår dessutom förslag för byggande av gemensamma avloppssystem för byar och husgrupper. Inom vattenanskaffnngen och -dstrbutonen fnns nget betydande byggbehov under de närmaste åren förutom normalt byggande av dstrbutonslednngar för nya konsumenter och vssa kortare förbndelselednngar.

4 4 1. TYNGDPUNKTER OCH MÅL FÖR KOMMUNENS VATTENTJÄNS- TER Målet för Kronobys vattentjänsters kan anses vara att upprätthålla god kvaltet det hushållsvatten som ensklda vattentjänstverk levererar och ett dstrbutonsnät för detta. Vattenkvaltén och skcket på nätet kontrolleras enlghet med programmet för kontrollundersöknng. Byggbehov fnns främst nom säkerställandet av vattenanskaffnngen. Utöver Kronoby Vatten och Avlopp Ab och Ab Terjärv Vatten och Avlopp fungerar små och medelstora vattentjänstverk på området vlkas tllgång tll vatten också måste säkerställas antngen genom att bygga reservtäkter eller en förbndelselednng mellan vattentjänstverken. Inom Kronoby fungerar följande vattentjänstverk som levererar hushållsvatten för mnst 50 konsumenters behov eller med en vattenförbruknng på över 10 m 3 /d eller motsvarande avloppsverk: - Kronoby Vatten och Avlopp Ab - Ab Terjärv Vatten och Avlopp - Andelslaget Söderby Vatten - Brännkärr-Backända Vattenandelslag - Nedervetl Vattenandelslag - Söderby Vattenandelslag De fem förstnämnda har av kommunfullmäktge fastställda verksamhetsområden. Därtll fungerar nom Kronoby flera mndre vattentjänstverk, som köper vatten av de större. Kommunens mål fråga om avloppsvatten är att bygga ut avloppssystemet även tll glesbygdsområdet där det ekonomskt är möjlgt. Kommunen strävar också efter att främja gemensamma avloppssystem för byar som lgger långt borta från det nuvarande avloppssystemet. Kronoby kommuns plan för vattentjänster överensstämmer med översktsplanen för vattentjänsterna för Jakobstad, Karleby, Kronoby, Larsmo, Pedersöre och Kronoby som utarbetades år 2009 (Ramboll Fnland Oy, 2009). 2. OMRÅDEN UTANFÖR VERKSAMHETSOMRÅDENA 2.1. NULÄGET Hushållsvatten Näten för de vattentjänstverk som fungerar nom Kronobys område omfattar nästan 100 % av kommunens nvånare. I praktken har alla fastgheter med stadgvarande boende möjlgheter att ansluta sg tll något vattenverksnät. Vanlgtvs har frtdsbostäderna ordnat sn vattentjänst ensklt.

5 5 Hushållsvattnet som vattentjänstverk som verkar nom kommunens område använder är grundvatten Avloppsvatten och slam Kronoby kommun har nte upprättat mljöskyddsbestämmelser varför behandlngssystemet för avloppsvatten ska uppfylla åtmnstone kraven för grundbehandlng. På grundvattenområden ska avloppsvattnet ledas utanför området. Största delen av frtdsbebyggelsen lgger utanför avloppsnätet. I dagsläget behandlas avloppsvatten glesbygden huvudsaklgen slamavskljare. För nybyggen krävs att ensklda fastgheter behandlar stt avloppsvatten enlghet med statsrådets förordnng. Behandlngen av avloppsvatten från glesbebyggelse ska överensstämma med förordnngen senast BEHOVSOMRÅDEN FÖR NÄT Hushållsvatten Nästan varje fast bostad har, om de boende vll, möjlghet att ansluta sg tll något av de fungerande vattenverken med nät nom Kronobys område. Det fnns nget betydande behov av att bygga ut vattendstrbutonsnätet Avloppsvatten I Kronoby har överförngsavlopp redan byggts från Nedervetl tll Kronoby och från Terjärv tll Kaustby. Längs överförngsavloppen fnns bebyggelse vlkas avloppsvatten kan och är ändamålsenlgt att leda tll överförngsavloppet. Om man beaktar teknk, ekonom och mljöskyddssynpunkter skulle anslutnng tll nuvarande avloppsnät vara den bästa lösnngen åtmnstone för följande bebyggelser: Nedervetl: Område Fastghetekostnadehet Byggnads- / fastg- Tdtabell o Tast o Prästgård o Pelo o Åbacka eventuellt Avloppslednngsnät har redan byggts på en del av Prästgårds område.

6 6 Kronoby: Område Fastghetekostnadehet Byggnads- / fastg- Tdtabell o Myrskog (under byggande) o Påras o Fskarholmen o Ytterbråtö o Merjärv eventuellt Väster om E8 vd Fskarholmen fnns ett område, som har planerats för 46 nya egnahemshus. Kommunalteknken har verkställts tll hälften. På hela Bråtöby-Ytterbråtö område reserveras kapactet för ca 80 fastgheters avloppsvatten. Terjärv: Område Fastghetekostnadehet Byggnads- / fastg- Tdtabell o Bredbacka o Brnkas o Nabba o Granöbyn o Kortjärv eventuellt Vd behandlng av avloppsvatten är tll och med bara två hushålls samarbete lönsammare ekonomskt och också ett bättre alternatv med tanke på mljövården än separata avloppsrenngsverk för varje hushåll ÅTGÄRDER UTANFÖR NUVARANDE VERKSAMHETSOMRÅDEN Vattenanskaffnng och dstrbuton Behovet att bygga ut hushållsvattennäten har konstaterats vara ltet, och fråga om dessa fnns det nget behov av stora utvdgnngar. Vattentllgången bör säkerställas ytterlgare bland annat genom att bygga förbndelselednngar. När avloppsnätet utvdgas är nstallatonen av dessa förbndelselednngar samma schakt med avloppet förmånlgare jämfört med byggandet av ett rör. Det lönar sg alltd att undersöka behovet av en förbndelselednng. Det lönar sg också att förlägga tdpunkten för förnyandet av gamla vattenlednngar samtdgt med byggandet av avlopp. Vattentjänstverkens beredskapsplaner och kontrollprogram ska hållas á jour även små vattentjänstverk Avloppsnät och behandlng av avloppsvatten Allmänna utgångspunkter Enlgt gällande lagstftnng bär fastghetens ägare eller nnehavare det prmära ansvaret för ordnandet av fastghetens vattentjänst.

7 Avloppsystemets områdesndelnng Tabell 2: Objekt På områden där ett allmänt eller gemensamt avloppsverk nte byggs bör ensklda fastgheter själv sköta avloppsvattenlednngen och behandlngen. Renngskraven för avloppsvatten enlgt avloppsvattenförordnngen (209/2011) framgår av följande tabell. Tabell 1. Renngskrav för avloppsvatten BOD 7 P tot N tot Mnmkrav för renngsnvån Områden som är känslga för förorenng Avloppsvatten som bldas nom grundvattenområdena måste ledas utanför grundvattenområdet. Renngskravet för renng av avloppsvatten nom grundvattenområdet är huvudsaklgen 100 %. Områdesndelnng och behandlngskrav för avloppsvattnets behandlngssystem nom olka områden fastställs Kronoby kommuns mljöskyddsbestämmelser. Områdesndelnng och behandlngskrav framställs enlgt följande: 1. Områden med allmänt avlopp Tll området hör alla detaljplanlagda områden nklusve närområden utanför befntlga lednngar (100 m från lednng). Kraven på renngsresultatet för områdets avloppsvatten fastställs genom vllkoren renngsverkets mljötllstånd. Om någon enstaka fastghet nom området av särskld anlednng blr utanför området för avloppslednngsnätet, följs kraven på renngsresultaten enlgt bestämmelserna avloppsförordnngen 2. Områden med mnm behandlngskrav Områden med mnmkrav på avloppshanterng är områden som nte tllhör någon annan zon, och som nte är strandområde eller motsvarande. Renngskrav på området (SR:s förordnng om behandlng av hushållsavloppsvatten områden utanför avloppsnätet 209/2011, trädde kraft ) är mnmkrav för avloppsvattenrenng Belastnng Renngseffekt % BOD 7ATU 80 Fosfor, tot.p 70 Kväve, tot.n 30 Mnmbehandlng är möjlg, om placerngen av behandlngssystemet uppfyller följande dstanskrterer:: Mnmskyddsavstånd [m] Hushållsvattenbrunn 50 Vattendrag (som nte hör tll områden 20 som är känslga för förorenng Väg, tomtens gräns 5 Skyddande skkt ovanom den översta observerade grundvattenytan markbädd 0,25 nfltraton 1,0

8 8 Marknfltraton av renat avloppsvatten är möjlg, om jordegenskaperna är lämplga. Godkända och lämplga renngsmetoder för avloppsvatten är t.ex. markbädd eller mnrenngsverk. Renngskraven avloppsförordnngen skall uppfyllas nnan avloppsvatten leds tll mark eller dke. Slambrunnar för förbehandlng av WC-avloppsvatten bör vara 3- delade eller motsvarande. För enbart gråvatten räcker en 2- delad slambrunn eller motsvarande nnan vdare renngsåtgärd. Vd placerng av markbädd och avloppsvattnets utlopp måste tllräcklgt skyddsavstånd tas tll brunnar (50 m), vattendrag (20 m) och tomtgränser (5 m). Utloppet kan ledas tll gränsdke med grannens medgvande. Rekommendatonen är vattenfra eller vattensnåla toalettlösnngar och vattensnåla kranar för bostäder samt torrtoalett för frtdsbostäder. 3. Områden som är känslga för förorenng Områden som är känslga för förorenng är framför allt belastnngskänslga strandområden samt Natura 2000-områden. Kraven på behandlngsnvån avgörs utgående från avloppsvattnets utloppsställe. Områdenas gränser fastställs Kronoby kommuns mljöskyddsbestämmelser. I första hand bör avloppsvattnet ledas tll allmänt avlopp. Avloppsvatten bör behandlas och avledas på området så, att det nte kan förorena grundvattnet. Renngskrav på området Belastnng Renngseffekt % BOD 7ATU 90 Fosfor, tot.p 85 Kväve, tot.n 40 Marknfltraton av renat avloppsvatten är möjlg, om jordegenskaperna är lämplga. Inom grundvattenområden är marknfltraton dock förbjuden. Avloppsvattnet skall ledas tll allmänt avlopp eller tll behandlng utanför området. Som behandlngsmetod för avloppsvattnet på området lämpar sg t.ex. markbädd eller mnrenngsverk, om fastställda behandlngskrav uppnås. Man skall förhndra att orenat avloppsvatten släpps ut marken eller vattendrag Vd behov kan renngen effektveras med att använda fosforbndande massor eller kemkaler. Slambrunnar för förbehandlng av WC-avloppsvatten bör vara 3- delade eller motsvarande. För enbart gråvatten räcker en 2- delad eller motsvarande slambrunn. Områden som är känslga för förorenng fastställs Kronoby kommuns mljöskyddsbestämmelser.

9 9 4. Specalområden Klassfcerade grundvattenområden helhet, behandlngskrav är huvudsaklgen 100 %. Avloppsvatten får nte nfltreras på grundvattenområden. I undantagsfall, om fastghetsnnehavaren en plan kan påvsa att det renade avloppsvattnet nte rskerar grundvattnets kvaltet, kan man godkänna en annan lösnng. Om detta bestäms noggrannare kommunens mljöskyddsbestämmelser. Marknfltraton av avloppsvattnet är förbjuden. Avloppsvattnet bör ledas tll allmänt avlopp eller tll behandlng utanför området. Man bör förhndra att avloppsvatten släpps ut marken eller vattendrag. Rekommendatonen är vattenfra toalettlösnngar och vattensnåla kranar. Man skall undvka att planera bostäder nom området. Om det bldas tätort bör man bygga ett avloppssystem för området Avloppsvattenhanterngen nom glesbygden bör vara enlghet med bestämmelserna förordnngen senast I praktken är alternatven ett kommunalt eller ett andelslagsbaserat avloppssystem samt ett för byn gemensamt eller fastghetsvsa behandlngssystem. Vattentjänstverken som redan fungerar på området, kunde ansvara för utbyggandet av avloppssystemet tll glesbygden. Om det är ändamålsenlgt att bygga ett eget avloppsrenngsverk och ett avloppsnät för en by eller flera byar, utreds om ansvaret för verket kan bäras av ett vattentjänstverk som fungerar tätorter eller ett verk som redan ansvarar för vattenanskaffnngen och dstrbutonen. Andrahandsalternatvet är att blda ett nytt avloppsandelslag eller -bolag som ansvarar för avloppssystemet på området. Då bör man emellertd beakta att alla organsatoner som ansvarar för en avloppsvattentjänst för över 50 boende (eller som tar emot över 10 m 3 /d avloppsvatten) är sådana vattentjänstverk som avses lagen om vattentjänster (119/2001) och som berörs av ålggandena lagen om vattentjänster. Verkställandet av utvdgnngar nom avloppsnätet enlgt tdtabellen föranleder, att man måste avlöna extra personal och även beakta tllhörande kostnader. I blaga 1 presenteras de kostnader för mnrenngsverk som använts kostnadsberäknngen. I blaga 2 presenteras prncper och alternatv för lösnngar för avloppsvattenbehandlngen fastgheter. Anvsnngarna är av allmän natur och behandlngssystem ska alltd planeras fall för fall. Följandet av anvsnngarna upphäver nte fastghetsnnehavarens ansvar eftersom skötseln av behandlngssystem avsevärt påverkar renngsresultatet. Det är

10 10 alltd fastghetsägaren eller nnehavaren som bär ansvaret för behandlngen av avloppsvatten. Utvdgnngsområden för Kronobys avloppssystem presenteras rtnngen S (karta 1:60 000). 3. VATTENTJÄNSTVERKENS VERKSAMHETSOMRÅDEN 3.1. NULÄGE, PROBLEM OCH UTVECKLINGSBEHOV Vattentjänstverkens behov Verksamhetsområden Utvecklngsbehov Vattentäkter och huvudlednngar för hushållsvattennät och dstrbutonsområden för Kronoby Vatten och Avlopp Ab och Ab Terjärv Vatten och Avlopp samt övrga vattentjänstverk som verkar på området presenteras på bfogad karta (1:60 000), rtnng nr S Enlgt lagen om vattentjänster ska ett verksamhetsområde bestämmas för ett vattenverk. Verksamhetsområdet ska täcka områden där anslutandet av fastgheter tll vatten- eller avloppslednng är ändamålsenlgt. Verksamhetsområdet kan bestämmas separat för vatten-, avlopps- och dagvattenlednngar. Ett verksamhetsområde ska bestämmas för vattentjänstverk som omfattar mnst 50 boende eller där vattenförbruknngen är över 10 m 3 /d. Kommunen godkänner verksamhetsområdet efter att ha hört verket på verksamhetsområdet eller på förslag av verket. Vattenverkens verksamhetsområden ses över så att de motsvarar den nuvarande stuatonen Avloppsverkens utvecklngsbehov Verksamhetsområden Nya vattentäkter samt förbndelselednngar mellan vattenverk behövs på hela Kronobys område för att säkerställa vattenanskaffnngen. En förbndelselednng borde byggas mellan Emet-Vbergåsen för att säkerställa bådas vattenanskaffnng. Även samarbetet med grannkommunerna, åtmnstone med Pedersöre, bör vdareutvecklas för att säkerställa vattendstrbutonen. Vattentjänstens beredskapsplan är redan föråldrad och den borde uppdateras. Kronoby Vatten och Avlopp Ab:s och Ab Terjärv Vatten och Avlopps områden med avloppsnät presenteras på bfogad karta (1:60 000), rtnng nr S

11 11 Verksamhetsområden ska bestämmas för alla avloppsverk som omfattar mnst 50 boende eller vlkas avloppsvattenmängd är över 10 m 3 /d. Kommunen godkänner verksamhetsområdet efter att ha hört verket eller på förslag av verket. Verksamhetsområdena kan bestämmas enlgt bfogade kartor dock mer detalj. Avloppsverkens verksamhetsområden ska ses över så att de motsvarar nuvarande stuatoner ÅTGÄRDER OCH ÅTGÄRDSPROGRAM PÅ NUVARANDE VERKSAM- HETSOMRÅDEN Vattenanskaffnng och dstrbuton Inom vattendstrbutonen fnns nga betydande behov av att utvdga nätet, men påltlgheten nom vattenanskaffnngen och -dstrbutonen måste förbättras olka kommundelar. Vattenanskaffnngen och dstrbutonen förbättras genom följande åtgärder: o En ny förbndelselednng mellan Emet-Vbergåsen o En ny vattenlednng mellan Pedersöre-Norrby Genomförandet av ovan nämnda projekt ökar vattentjänstens funktonssäkerhet hela kommunen. Byggandet av förbndelselednngar är en sak som berörda verk ska komma överens om separat. Totallängden för de största vattenverkenas vattenlednngsnät och nätens återanskaffnngsvärde är enlgt följande. Man bör förbereda sg på att årlgen nvestera ca 2 % av återanskaffnngsvärdet sanerng och ombyggande: - Ab Terjärv Vatten och Avlopp; ca 180 km, återanskaffnngsvärde ca 3,60 mlj. (20 /m). Sanerngsbehov ca /a eller ca 3,6 lednngs-km/år. - Kronoby Vatten och Avlopp Ab: ca 228 km, återanskaffnngsvärde ca 4,56 mlj. (20 /m). Sanerngsbehov ca /a eller ca 4,5 lednngs-km/år. - Nedervetl Vattenandelslag: ca 144 km, återanskaffnngsvärde ca 2,28 mlj. (20 /m). Sanerngsbehov ca /a eller ca 3,0 lednngs-km/år. Även övrga vattentjänstverk bör förebereda sg på att reparera sna vattenlednngsnät Avloppsnät och behandlng av avloppsvatten Avloppsnät byggs ut främst tll områden närheten av nuvarande avloppsnät som märkts ut på rtnngen S På områden där avloppsnätet byggs ut beräknas fnnas crka 445 hushåll.

12 12 När tdtabeller för avloppssystemet görs upp kan man använda tll exempel genomsnttlg avloppslängd per hushåll, det betyder att man bygger avloppsnät först tll de områden som är lönsammast. De prelmnärt beräknade kostnaderna för att bygga avloppsnät tll nya områden uppgår tll crka 4,06 mlj.. Utvdgnngsområdena presenteras punkt Man bör förbereda sg på att årlgen nvestera ca 2,5 % av återanskaffnngsvärdet sanerng och ombyggnad för att bevara systemet användbart skck. Avloppsnätens längder, återanskaffnngsvärden och nvesterngsbehov är sålunda enlgt följande: - Kronoby Vatten och Avlopp Ab: 73 km, återanskaffnngsvärde ca 2,92 mlj. (40 /m). Sanerngsbehov ca /a eller ca 1,8 lednngs-km/år. - Ab Terjärv Vatten och Avlopp: 27 km, återanskaffnngsvärde ca /a eller ca 0,7 lednngs-km/år 3.3. UNDANTAG FRÅN KRAV I AVLOPPSVATTENFÖRORDNING Avskten är att byggandet av avloppsnätet nleds år Beroende på statens och kommunens fnanserngsstuaton kan vssa delar av byggandet dra ut på tden ända tll år 2021 varför avloppssystemet nte kommer att bl färdgt nom den avloppsvattenförordnngen utsatta tden före Fastgheterna nom vattentjänstverkets verksamhetsområde har skyldghet att ansluta sg tll avloppsnätet. Man kan hos mljömyndgheten ansöka om befrelse från anslutnngsskyldgheten enlgt lag om vattentjänster 11. Mljömyndgheten fattar beslut om bevljande fall för fall enlgt övervägande genom att beakta lokala förhållanden, utlåtanden från övrga myndgheter och vattentjänstverket samt alla övrga saker som på ett betydande sätt påverkar saken. Bevljande av befrelse förutsätter att följande grunder uppfylls: anslutnngen skulle förorsaka fastghetsägaren eller nnehavaren ormlga kostnader; en ekonomsk och ändamålsenlg skötsel av vattentjänsten nte äventyras verksamhetsområdet; samt ytterlgare: att befrelsen nte förorsakar santära olägenheter eller förorenng av mljö. När övergångstden avloppsvattenförordnngen är slut har en del fastgheter möjlghet att enlgt 27 d mljöskyddslagen förlänga tden för utförandet av åtgärderna som förutsätts avloppsvattenförordnngen med högst 5 år åt gången. Sådana fastgheter kan vara fastgheter som jämfört med kraven förordnngen har ett otllräcklgt behandlngssystem för avloppsvatten men som lgger på ett sådant område dt ett gemensamt avloppssystem byggs strax efter år Den behörga kommunala myndgheten fattar på ansökan beslut om bevljandet efter att ha övervägt varje fall separat genom att beakta rmlgheten och mljöbelastnngens omfattnng som en helhet. När ett verksamhetsområde senare bestäms för området ska fastgheterna anslutas tll avloppsnätet eller så ska fastgheterna ansöka om befrelse från anslutnngsskyldgheten.

13 13 I nya fastgheter som byggs på vattentjänstverkets utvdgade verksamhetsområde eller på ett planerat gemensamt område för avloppssystem avgörs genomförandet av avloppssystemet som en del av bygglovet. I dessa objekt rekommenderas nstallaton av ett tllfällgt behandlngssystem eftersom fastgheterna senare ska anslutas tll nätet som byggs på området eller så ska befrelse från anslutnngsskyldgheten enlgt lagen om vattentjänster ansökas för dessa. Även ett tllfällgt behandlngssystem ska uppfylla renngskraven avloppsvattenförordnngen. 4. ÖVRIGA ÄRENDEN 4.1. BEDÖMNING AV KONSEKVENSER I lagen om förfarande vd mljökonsekvensbedömnng (MKB-lagen) förutsätts att den projektansvarge är tllräcklgt nformerad om projektets mljökonsekvenser. I lagen bestäms de projekt som MKB-förfarandet gäller. Ändå även sådana projekt, såsom normalt när vattentjänsten byggs ut, som nte omfattas av det som avses lagen ska den projektansvarge tllräcklg grad känna tll vlka konsekvenser projektet förorsakar mljön. Byggandet av nya vatten- och avloppslednngar har praktken ngen bestående nverkan på mljön. Nya förbndelse- och överförngslednngar ska redan med tanke på underhållet placeras längs befntlga vägar varvd också tllfällga olägenheter för landskapet som förorsakas av arbetet och underhållet är små. Vattentäkter och -renngsverk har nga skadlga konsekvenser för mljön. Grundvattenuttag sänker endast lokalt grundvattenytan. Grundvattenuttag kräver tllstånd av regonförvaltnngsverket och eventuella lokala olägenheter behandlas detta sammanhang. Avloppsrenngsverk och även små avloppsrenngsverk har en vss negatv nverkan på mljön. Avloppsvattnet leds på samma sätt som nuförtden. Inom Kronobys område bör man fästa specell uppmärksamhet på vattnets renhet eftersom det fnns få vattendrag som lämpar sg för rekreaton. Effektva avloppssystem och renng av avloppsvatten främjar saken. I den här utvecklngsplanen för vattentjänster föreslås att totalt crka 260 fastgheter på glesbygden ansluts tll avloppsnät. I ett genomsnttlgt hushåll antas bo 2,5 personer varvd antalet anslutna motsvarar en avloppsvattenmängd från crka 650 personer. Utvecklngen av nvånarantalet på området som anslutts tll avloppsverk och antalet nvånare utan anslutnng uppskattas utgående från planen vara följande:

14 14 år 2007 år Antalet anslutna boende Antalet boende utanför avloppsverket TOTALT Antalet boende hushåll utanför avloppsverket mnskar sålunda fram tll år 2020 med dryga 650 från nuvarande antal. Utöver detta bygger byar på Kronobys område egna avloppsnät med renngsverk. När behandlngsnvån på avloppsvattnet från glesbygder så smånngom blr bättre och behandlngseffekten hålls mnst på nuvarande nvå, mnskar avloppsvattenbelastnngen vattendrag. Nu behandlas glesbygdens avloppsvatten huvudsaklgen slamavskljare. Uppskattad belastnng per boende som leds tll vattendrag är dagsläget medeltal: BOD 7-ATU = 40 g/nv.d, tot.p = 2 g/nv.d, och tot.n = 12 g/nv.d. Efter år 2016 bör behandlngseffekten för avloppsvatten från glesbygden vara mnst följande: BOD 7-ATU 80 %, fosfor 70 % och kväve 30 %. När mängden obehandlat avloppsvatten från glesbygden uppskattas ska belastnngstal enlgt defntonen statsrådets förordnng om behandlng av hushålls avloppsvatten (542/2003) användas. Dessa är per boende (g/d) Bologsk syreförbruknng (BHK 7 ) 50 Totalt fosfor (Tot.P) 2,2 Totalt kväve (Tot.N) 14 g/d I centrumområden ska som BHK 7 -tal användas 70 g/nv.d. (Statsrådets förordnng om avloppsvatten från tätbebyggelse nr 888/2006) eller större tal. Renngseffekten avloppsrenngsverken har kalkylerna antagts vara: BOD 7,ATU 95 %, fosfor 95 % och kväve 60 %. Belastnngen från renat avloppsvatten beräknas enlgt genomsnttlg belastnng per boende och nvånarantal. Då får man följande prognos för belastnng tll vattendrag per boende ( tabellen följer renngseffekten från och med år 2020 på glesbygdsområdet renngskraven för mnbehandlng: BOD 80 %, P 70 % och N 30 %): Belastnng g/nv.d Glesbebyggelse Avloppsverken År BOD 7 Tot.P Tot.N BOD 7 Tot.P Tot.N , , ,0 0,7 9,8 4 0,1 8,4 Om renngseffekten stannar på nuvarande nvå och avloppsvattensystemet på glesbygden byggs enlgt planen blr avloppsvattenbelastnngen tll vattendragen följande:

15 15 Belastnng, kg/d år 2008 år 2020 BOD7 - avloppsverk per fastghet TOTALT Tot.P - avloppsverk 0,24 0,32 - per fastghet 8,56 2,54 TOTALT 8,80 2,86 Tot.N - avloppsverk 21,8 28,5 - per fastghet 51,4 35,6 TOTALT 73,2 64,1 Belastnngen tll vattendragen mnskar avsevärt framför allt på grund av att man httar en lösnng för avloppssystem från glesbygden. Senast ska avloppsvatten från bostadshus på glesbygden behandlas Kronoby enlghet med mnmbehandlngskraven. Avloppsvattenbelastnngen från samhället och bebyggelsen tll vattendrag mnskar avsevärt före år Beräknngarna vsar att den organska belastnngen (BOD) tll vattendragen mnskar med crka 73 %, fosforn (P) med crka 63 % och totalkvävet (N) med 12 %. För att man ska uppnå alla planerade resultat, bör man på områden med ensklda renngssystem fastgheterna fästa specell uppmärksamhet på skötseln och övervaknngen av renngssystemen. Man bör koncentrera skötseln av renngsverken. Då skulle dessas drftsäkerhet förbättras och på lång skt stannar också kostnaderna som rktas mot fastgheten på en rmlg nvå (man undvker felnvesterngar och systemens lvslängd förlängs) INFORMATION, HÅLLA SIG A JOUR OCH ÖVERVAKNING AV GENOMFÖRING Denna utvecklngsplan för vattentjänster hålls framlagd tll påseende. Utlåtanden om utvecklngsplanen för vattentjänster begärs av myndgheter och avloppsbolagen. Vd behov korrgeras planen utgående från utlåtandena och övrg feedback. I första hand ansvarar Kronobys kommuns teknska verk för övervakandet av att åtgärdsförslagen denna plan genomförs. Hela planen ska granskas när vattentjänstförhållandena avsevärt ändras och senast efter fem år det vll säga år Senäjok den 21 november 2013 Ramboll Fnland Ab

16 Ramboll Fnland Oy KRONOBY KOMMUN Utvecklngsplan för vattentjänster Ramboll Fnland Ab Ruuknte Senäjok

17 I INNEHÅLLSFÖRTECKNING: INLEDNING... 1 ÖVERSIKT TYNGDPUNKTER OCH MÅL FÖR KOMMUNENS VATTENTJÄNSTER OMRÅDEN UTANFÖR VERKSAMHETSOMRÅDENA NULÄGET Hushållsvatten Avloppsvatten och slam BEHOVSOMRÅDEN FÖR NÄT Hushållsvatten Avloppsvatten ÅTGÄRDER UTANFÖR NUVARANDE VERKSAMHETSOMRÅDEN Vattenanskaffnng och dstrbuton Avloppsnät och behandlng av avloppsvatten Allmänna utgångspunkter Avloppsystemets områdesndelnng VATTENTJÄNSTVERKENS VERKSAMHETSOMRÅDEN NULÄGE, PROBLEM OCH UTVECKLINGSBEHOV Vattentjänstverkens behov Verksamhetsområden Utvecklngsbehov Avloppsverkens utvecklngsbehov Verksamhetsområden ÅTGÄRDER OCH ÅTGÄRDSPROGRAM PÅ NUVARANDE VERKSAMHETSOMRÅDEN Vattenanskaffnng och dstrbuton Avloppsnät och behandlng av avloppsvatten UNDANTAG FRÅN KRAV I AVLOPPSVATTENFÖRORDNING ÖVRIGA ÄRENDEN C:\Documents and Settngs\benta.frojdo\Lokala nställnngar\temporary Internet Fles\Content.Outlook\3RKXQFQM\kruunupyy Kehttämssuunntelma RUOTSI Slutlg.docx

18 II 4.1. BEDÖMNING AV KONSEKVENSER INFORMATION, HÅLLA SIG A JOUR OCH ÖVERVAKNING AV GENOMFÖRING Blaga 1 Blaga 2 Blaga 3 Mnrenngsverkens kostnader Alternatv för behandlng av avloppsvatten på glesbygden Kostnader enlgt utvecklngsplan för vattentjänster, sammandrag RITNINGAR RITN.NR Avloppsnät, karta 1: S Vattenanskaffnng och dstrbuton, karta 1: S C:\Documents and Settngs\benta.frojdo\Lokala nställnngar\temporary Internet Fles\Content.Outlook\3RKXQFQM\kruunupyy Kehttämssuunntelma RUOTSI Slutlg.docx