Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm"

Transkript

1 Workng paper/pm 2012:02 Företagsrådgvnng form av Konsultcheckar En effektutvärderng av konsultcheckar nom ramen för regonalt bdrag för företgsutvecklng Tllväxtanalys har uppdrag att utvärdera effekterna av de statlga rådgvnngsnsatserna. Denna rapport syftar tll att utvärdera effekterna av företagsrådgvnng form av konsultcheckar. Resultaten vsar på att företag som tagt del av företagsrådgvnng form av konsultcheck har högre förädlngsvärde än jämförbara företag som nte fått konsultcheck.

2 Dnr 2011/047 Myndgheten för tllväxtpoltska utvärderngar och analyser Studentplan 3, Östersund Telefon Telefax E-post För ytterlgare nformaton kontakta Barbro Wderstedt Telefon E-post

3 Förord Rådgvnng tll exsterande och blvande företagare har under en längre td vart en vktg del av poltken för att främja företagande. Det är dock vktgt att rådgvnngen är utformad på ett sådant sätt att den möter behovet hos företagen samtdgt som den skall genomföras på ett effektvt sätt och vara marknadskompletterande så att nte prvata aktörers rådgvnngsverksamhet försvåras. Med detta som bakgrund har Tllväxtanalys fått uppdrag att utvärdera effekterna av de statlga rådgvnngsnsatserna. Denna rapport har tagts fram som en del arbetet med uppdraget och syftar tll att utvärdera effekterna av företagsrådgvnng form av konsultcheckar. Resultaten vsar på att företag som tagt del av företagsrådgvnng form av konsultcheck har högre förädlngsvärde än jämförbara företag som nte fått konsultcheck. Vd en jämförelse mellan företag som fått konsultcheck och företag som vsat nvesterngsambtoner genom att söka andra former av nvesterngsstöd vsar resultaten på försumbara skllnader förädlngsvärde. Resultaten kan tolkas som att det nte är stödet sg som leder tll en utvecklng av företaget, utan att det är ambtonen att växa som är det vktga för att få tll stånd en förändrng snarare än stödet sg. Rapporten är författad av Barbro Wderstedt, Tllväxtanalys (projektledare) samt Jonas Månsson, Lnnéunverstetet. Östersund, mars 2012 Peter Vkström Avdelnngschef Entreprenörskap och närngslv 3

4

5 Innehåll Sammanfattnng... 7 Summary Inlednng Tdgare utvärderngar Utvärderngsdesgn Regonalt bdrag tll företagsutvecklng Att htta en relevant jämförelsegrupp Matchnng Utvärderngsmodell Teoretska utgångspunkter Utvärderngsdesgn Data Data Konstrukton av jämförelsegrupper Resultat Avslutande dskusson Referenser Appendx A Regressoner

6

7 Sammanfattnng Myndgheten för tllväxtpoltska utvärderngar och analyser har fått uppdrag att utvärdera den statlgt fnanserade företagsrådgvnngen. Denna rapport är en del av detta utvärderngsuppdrag. Konsultcheckar är en form av företagsstöd nom ramen för Regonalt bdrag tll företagsutvecklng. Stödet kan ges tll nvesterngar tex produktutvecklng, marknadsförng och kompetensutvecklng, vlka kan ses som olka typer av företagsrådgvnng. Syftet med studen är att utvärdera om konsultchecken lett tll högre tllväxt, bättre lönsamhet och större chans tll överlevnad för de företag som mottagt konsultchecken jämfört med lknande företag som nte mottagt konsultcheck. Denna stude är kvas-expermentell, vlket nnebär att företag som fått konsultcheck jämförs med en jämförelsegrupp av företag som nte fått konsultcheck, men som lknar de som fått konsultcheck andra dmensoner. I valet av jämförelsegrupp denna typ av utvärderngsstude kan det vara problem att (1) företag jämförelsegruppen har fått ta del av lknande stöd, vlket utvärderaren är omedveten om, eller (2) företag som fått konsultcheck skljer sg från övrga företag på ett sätt som nte går att observera data. Detta behandlas studen genom att använda tre jämförelsegrupper. Den första jämförelsegruppen består av alla jämförbara företag. En andra jämförelsegrupp består av företag som nte sökt någon annan form av nvesterngsstöd, vlket nnebär att v mnmerar kontamnerngen av andra stöd. Den tredje jämförelsegruppen består enbart av företag som sökt nvesterngsstöd, vlket nnebär att v mnmerar selektonen, men åternför kontamnerng av andra stöd. Resultaten vsar att företag som fått konsultcheck har knappt femton procent högre förädlngsvärde än jämförbara företag som nte fått konsultcheck, när man jämför antngen med alla företag, eller företag som nte sökt andra nvesterngsstöd. När man jämför förädlngsvärdet mellan företag som fått konsultcheck med lknande företag som ndkerat en ambton att nvestera (jämförelsegrupp 3), så fnns nga skllnader förädlngsvärde mellan de företag som fått konsultcheck och de företag som nte fått konsultcheck. Det ökade förädlngsvärdet bland de företag som fått konsultcheck beror snarare på en ökad nsats av arbete och kaptal, än ett teknologskt skft eller en ökad effektvtet företag som fått konsultcheck. Det fnns nga statstskt säkerställda skllnader sannolkheten att överleva mellan företag som fått konsultcheckar och företag som nte fått konsultcheckar. En tolknng av dessa resultat är att det nte är stödet sg som leder tll utvecklngen. För att komma fråga för detta stöd måste företaget göra en genomlysnng av delar av företagets verksamhet och dentfera var medlen ska användas tll. Det lgger nära tll hands att det snarare är processen att söka, eller ambtonen att växa, som är den vktga för att få tllstånd en förändrng, snarare än nvesterngsstödet sg. 7

8 Summary The Swedsh Agency for Growth Polcy Analyss s commssoned to evaluate state-funded busness counsellng. Ths report, An Evaluaton of Councellng Vouchers as a Form of State-Funded Busness Councellng, focuses on consultancy vouchers, whch are a part of a programme of state ad to nvestment n the area of regonal development. Consultancy vouchers may be granted to frms n dsadvantaged areas, n order to bolster nvestment n e.g. marketng, product development and capacty buldng. All these may be consdered dfferent types of busness counsellng. The purpose of the present study s to evaluate the effects of the counsellng voucher on frm growth, frm proftablty and frm survval. The study has a quas-expermental desgn, where frms that have been granted consultancy vouchers are compared wth smlar frms (a comparson group) that have not been granted consultancy vouchers. Normally, there are two common problems assocated wth the choce of comparson group: (1) frms n the comparson group may have been granted smlar treatment to the one studed, whch s unknown to the evaluator (contamnaton) or (2) frms that are granted vouchers may be dfferent from frms that are not granted vouchers n some dmenson not observable to the evaluator (selecton). Ths s addressed n ths study by usng three dfferent comparson groups. The frst comparson group conssts of a set of frms matched on frm characterstcs (ndustry, sze, productvty, captal ntensty) the year before treatment. A second comparson group conssts of a subset of frms that dd not apply for any form of state ad to nvestment. Ths mnmzes contamnaton, but exaggerates potental selecton bas. The thrd comparson group conssts only of frms that have appled for some type of state ad to nvestment, whch mnmzes selecton but rentroduces contamnaton. The results show that frms that were granted a counsellng voucher have around 15 percent hgher value added that frms that were not granted a voucher, when compared wth all matched frms or uncontamnated matched frms. The ncrease n value added was more due to frm growth; an ncrease n the use of labor and captal, rather than a technologcal shft or an ncrease n effcency. When selecton was accounted for, no statstcally sgnfcant effect of the voucher on value added, frm growth, effcency or survval was found. One nterpretaton of these results s that there s that t s not the voucher per se that create frm growth. To be elgble for counsellng vouchers, the company must make an extensve analyss of the organzaton and dentfy where and how the funds wll be used. It may be that the process of applyng for the grant, whch s a reflecton of the ambton of the frm to grow, s more mportant for growth than the vouchers. 8

9 1 Inlednng Tllväxtanalys har fått regerngens uppdrag att utvärdera statlgt fnanserad rådgvnng. Som en del av detta uppdrag förelgger denna delstude som är en effektutvärderng av utdelnngen av konsultcheckar nom ramen för Regonalt bdrag tll företagsutvecklng. I detta papper kommer v att studera hur en nvesterng rådgvnng form av konsultcheckar påverkar företagens överlevnadssannolkhet och tllväxt förädlngsvärde och dess förklarngsfaktorer. Dessutom behandlas ett antal metodproblem förknppade med denna typ av kvasexpermentella utvärderngar. Företagsrådgvnng är en vktg komponent ett antal företagsfrämjande poltska program, bland annat Tllväxtverkets satsnngar på Främja kvnnlg företagande och Företagande med utländsk bakgrund och verksamheten nom ALMI. Offentlg fnanserng av företagsrådgvnng motveras av marknaden för rådgvnng tll små och medelstora företag är relatvt begränsad, tll följd av att den kommersella marknadens volym är relatvt lten. Konsultcheckar är en modell för kundval statlgt fnanserad rådgvnng där företagen har full frhet att välja nnehåll, omfattnng och rådgvande part. Utvärderngen berör således nte ett specellt rådgvnngsprogram, utan kan ses som en effektutvärderng av rådgvnng den grupp företag som ngår målet för stöden. Eftersom formen för rådgvnngen väljs av företaget, fnns goda förutsättnngar att förvänta postva effekter av rådgvnngen, eftersom man kan anta att den tjänst som köps är avpassad tll företagets specfka behov. Andra former av statlgt fnanserad företagsrådgvnng nnebär att tjänsten rådgvnng tllhandahålls företaget, men företaget har nte möjlghet att välja vlken tjänst som erbjuds. Innehållet tjänsten kan därmed vara avpassat tll behovet deltagande företag skftande utsträcknng, vlket kan påverka den uppskattade effekten av rådgvnngen. En annan orsak tll valet att utvärdera statlgt fnanserad företagsrådgvnng utfrån konsultcheckar nom ramen för FUB är att det fnns uppgfter om vlka företag som fått del av stödet. Inom flera andra program är sådana uppgfter antngen nte tllgänglga, eller tllgänglga för en perod så långt framme tden, att det nte fnns uppgfter om centrala resultatvarabler. 1 Det fnns relatvt få tdgare utvärderngar av nsatser nom företagsrådgvnng som dels fokuserar på rådgvnngens effekter, men även beaktar konsekvensen av den jämförelsegrupp som dentferas. Johansson (2011) ger en överskt över tdgare utvärderngar av företagsrådgvnng. Vd utvärderng är en grundläggande fråga om företag som tlldelats konsultcheckar har ett bättre resultat än vad det skulle haft om de nte fått konsultchecken. Ett grundläggande problem utvärderngen är således att fnna ett relevant kontrafaktskt utfall mot vlket det faktska utfallet kan bedömas. I denna stude gör v detta genom att dentfera en jämförelsegrupp av företag som nte fått konsultcheck, men som flera observerbara dmensoner lknar företag som fått konsultcheck. Ett problem när man dentferar jämförelsegrupper är att utvärderaren kan ha dålg kontroll på faktorer som spelar roll för hur utfallet mäts och resultaten ska tolkas. I denna stude beaktar v två sådana problem: kontamnerng, dvs att företag jämförelsegruppen har fått ett lknande stöd från annat håll, och selekton, dvs att företag som fått konsultcheck skljer sg från jämförelsegruppen på ett sätt som nte går att observera data. Resultaten tyder på att företag som fått konsultcheck gensomsntt har crka 14 procent högre tllväxt förädlngsvärde än företag som nte fått konsultcheck. Detta beror främst på att antalet sysselsatta och användnngen av kaptal ökar, snarare än en förbättrad teknolog eller förbättrad effektvtet. Resultaten tyder även på att det är processen att söka stöd och 1 Tllväxtanalys (2009a). 9

10 formulera en tllväxtstrateg som leder tll tllväxten, då det nte fnns någon postv effekt av konsultchecken när företagen jämförs med företag som fått andra typer av nvesterngsstöd. Rapporten nleds med en dskusson om urvärderngsdesgn. I detta avsntt beskrvs regelverket krng stödform som omfattar det studerade stödet. Därefter dskuteras betydelsen att htta en relevant jämförelsegrupp, så att det är möjlgt att jämföra utfallet mellan företag som fått och nte fått stöd. I efterföljande avsntt dskuteras den faktska utvärderngsmodellen som används denna stude utfrån. Syftet är att sätta ett teoretskt ramverk krng dels vlka effekter som förväntas av nsatsen, och dels hur dessa effekter dentferas och tolkas. I avsntt 4 beskrvs de datakällor som används och den matchnngsprocedur som används för att konstruera jämförelsegrupper. Resultatet återfnns avsntt 5. Papperet avslutas med en sammanfattande dskusson avsntt Tdgare utvärderngar Inom ramen för detta uppdrag har Anders Johansson, Professor entreprenörskap vd Lnnéunverstetet gjort en forsknngsöverskt med fokus på tdgare utvärderngar (Johansson, 2011). Vår avskt är nte att upprepa resultaten från denna utan försöka ge en sammanfattande bld av de resultat som presenteras överskten. En slutsats som kan utläsas från Johansson (2011) är att det fnns få effektutvärderngar på området där en försöks och jämförelsegrupp används adekvat menng. Många av de studer som genomförts är av mer uppföljnngskaraktär snarare än renodlade utvärderngar (se exempelvs Chrsman et al 1987; Chrsman och Lesle 1989; Chrsman 1989; Chrsman och Katrshen 1994, 1995; Ulset och Reve 1983 Chrsman och McMullan 2004). Det fnns dock ett antal studer som använder sg av försöks- och jämförelsegrupp. I Wren och Storey (2002) studeras rådgvnng effekter av The marketng ntatve, ett program vars utformnng på många sätt lknar konsultcheckar nom ramen för regonalt stöd för företagsutvecklng. Som jämförelsegrupp användes företag som fck sn ansökan bevljad, men som nte använde den. Denna desgns stora fördel är att den rensar bort för såväl själv som admnstratvselekton. Den stora nackdelen är att det med mycket stor säkerhet fnns systematska skäl tll att vssa företag väljer att avstå från att utnyttja tlldelat bdrag. Ett av dessa skäl är att företagen går n en högkonjunktur och därför vare sg har ledga resurser eller td att avsätta för att drva denna typ av projekt. Wren och Storey (2002) fnner dock stora postva effekter på tllväxt och sysselsättnng. I en stude av Mole et al (2008) studeras nsatser n det s.k. Busness Lnk (BL). I studen genomfördes telefon ntervjuer med ett antal företag som tagt emot råd va BL och ett antal företag som nte gjort det. Ett problem denna stude är att det nte är klart om det kontrollerades för om företagen som tllhörde jämförelsegruppen tllfrågades om de fått rådgvnng av någon annan offentlg aktör. I utvärderngen pekas på postva effekter på tllväxt och sysselsättnng. Två svenska utvärderngar har gjorts på områden som åtmnstone tll delar nnehåller rådgvnng. I Norrman och Sjögren (2010) utvärderas Swedsh nnovaton centres. Den utvärderngsdesgn som används denna stude bygger på att matchade företag används. Detta nnebär att försöks- och jämförelseföretag är lka ett antal olka karaktärstka. Grundpopulatonen för jämförelsegruppen utgörs av företag som sökt men ej erhållt stöd. Denna desgn gör det möjlgt att kontrollera för självselekton, men som påpekas studen kan det förelgga en admnstratv selekton. När författarna tar hänsyn tll denna admnstratva selekton återfnns nga effekter. Ett problem med denna desgn är dock, som dskuteras nedan, att det kan förekomma stora dödvktseffekter, dvs. företagen genomför sna planerade åtgärder även om de nte erhåller stödet. Om så är fallet är det naturlgt att det nte går att dentfera effekter med denna desgn av jämförelsegrupp. 10

11 I Gadd et al (2010) studeras effekter av regonala utvecklngsbdrag. I denna utvärderng används en propensty score ansats där matchnng sker på den predkterade sannolkheten att erhålla stödet. Eftersom det stöd som utvärderas nnehåller en regonal dmenson används en flernvåansats där explct kontroll görs för skllnader regonala karaktärstka för den skattade sannolkheten erhålla ett regonalt utvecklngsbdrag. Förutom att enbart matcha på den predkterade sannolkheten matchas även data 21 andra dmensoner. Ett metodologskt problem med denna utvärderng är att formulerngen av selektonsmodellen snarare baseras på datatllgänglghet än på teoretska grunder varför antagandet om att selektonen modelleras på ett korrekt sätt (condtonal ndependence assumpton) kan dskuteras. Detta vägs dock upp tll delar av att matchnng även genomförs på ett relatvt stort antal andra varabler. Utvärderngen vsar på en kortsktg postv effekt på sysselsättnng och en mer långsktg postv effekt tllväxt, mätt omsättnng. Trots de brster och de problem som fnns med att utvärdera företagsrådgvnng vsar dock tdgare erfarenheter på att det fnns klara ndkatoner på att rådgvnngen medför postva effekter på såväl tllväxt som sysselsättnng. 11

12 2 Utvärderngsdesgn Syftet med företagsrådgvnng är att företagen skall få bättre lönsamhet och därmed större chans att överleva och växa. I uppdraget pekas på tre huvudsaklga effekter av rådgvnng, mot vlka verksamheten skall utvärderas. De effekter man önskar studera är om rådgvnngen leder tll att deltagande företag har (1) ökad sannolkhet för överlevnad, (2) högre tllväxt och (3) bättre lönsamhet än företag som nte tagt del av företagsrådgvnng. Begreppen överlevnad, tllväxt och lönsamhet kan operatonalseras och mätas på ett antal olka sätt att en vktg utgångspunkt blr att defnera begreppen som de används denna rapport: Att ett företag överlever defneras denna stude som att företaget exsterar och är verksamt, dvs. har en postv nettoomsättnng och förädlngsvärde, samt betalar ut löner eller nkomst av närngsverksamhet. Tllväxt defneras och mäts som förändrngar förädlngsvärde. Ett företag som är växande bör få ett högre förädlngsvärde, antngen genom att företaget vnner marknadsandelar från andra, mndre framgångsrka företag, eller genom att skapa en ökad marknadsandel för den vara eller tjänst företaget producerar. Förädlngsvärdet är summan av de nkomster företaget genererar tll anställda och ägare. Tllväxt kan vdare delas upp de faktorer som skapar tllväxt: (1) ökad användnng av arbete och kaptal, (2) teknologska skft samt (3) ökad effektvtet. Ökad effektvtet nnebär att produktonen ökar utan att nsatsen av arbete eller kaptal behöver öka, och är därmed ntmt förknppat med företagets lönsamhet. Den grundläggande utvärderngsfrågan är om företag som tlldelats konsultcheckar överlever större utsträcknng än om de nte tlldelats konsultchecken. Gvet att företaget överlever, har företaget ökat tllväxt och lönsamhet mer än om de nte fått konsultchecken. Ett grundläggande problem utvärderngen är att fnna ett relevant kontrafaktskt utfall mot vlket det faktska utfallet kan bedömas. 2.1 Regonalt bdrag tll företagsutvecklng Regonalt bdrag tll företagsutvecklng (FUB) är ett statlgt stöd som erbjuds små och medelstora företag nom stödområde A och B, samt glesbygd utanför stödområdet. Syftet med stödet är att stmulera nvesterngar företag stödområdet, som förbättrar företagens konkurrenskraft förhållande tll företag utanför stödområdet. Det övergrpande målet med stöder är att stärka den regonala tllväxten och bdra tll en balanserad regonal utvecklng. FUB är ett nvesterngsstöd och medges tll nvesterngar såväl materella anläggnngstllgångar (maskner och byggnader) och mmaterella tjänster som produktutvecklng, marknadsförng och kompetensutvecklng. Investerngar mmaterella anläggnngstllgångar nkluderar nvesterngar produktutvecklng, marknadsförng och kompetensutvecklng. Dessa nvesterngar kan ta formen av expertrådgvnng eller annan konsultaton nom områden som produktutvecklng, marknadsförng eller kompetensutvecklng. Stöden tll mmaterella tllgångar som studeras denna rapport ges form av konsultcheckar, där det stödtagande företaget själv får välja vem som skall vara utförare av den tjänst som utgör nvesterngen. Företag kan ansöka om bdrag som täcker upp tll 50 procent av nvesterngen, beroende på typ av nvesterng och var nvesterngen lokalseras. Det genomsnttlga bdraget år 2009 var crka kronor, medan det genomsnttlga bdraget för nvesterngar mmaterella tllgångar uppgck tll drygt kronor. Regonalt bdrag tll företagsutvecklng är öppen för ansöknngar från företag nom den prvata sektorn som är verksamma under marknadsmässga vllkor. Detta nnebär att företagen förväntas konkurrera på en marknad och bör nte förlta sg på bdrag eller subventoner för att täcka drftskostnaderna. Ett företag antas verka under marknadsmässga vllkor om företaget betalar ut en postv faktor nkomst, antngen lön 12

13 eller form av nkomst av närngsverksamhet. Små och medelstora företag defneras som företag med färre än 250 anställda och en nettoomsättnng på mndre än 2 mljoner Euro per år. Över 99 procent av regstrerade företag Sverge är små och medelstora företag. Det fnns vssa begränsnngar för vlken typ av aktvtet som är berättgad tll bdrag, begränsnngarna kan vara följden av EU-regler, eller bero på att verksamheten är mycket mobl eller företaget är verksamt på en geografskt begränsad marknad, vlket fall bdraget nte är konkurrensneutralt mellan företag nom en regon. Konsultcheckar är en modell för kundval statlgt fnanserad rådgvnng där företagen har full frhet att välja nnehåll, omfattnng och rådgvande part. Utvärderngen berör således nte ett specellt rådgvnngsprogram, utan kan ses som en effektutvärderng av rådgvnng den grupp företag som ngår målet för stöden. Eftersom formen för rådgvnngen väljs av företaget, fnns goda förutsättnngar att förvänta postva effekter av rådgvnngen, eftersom man kan anta att den tjänst som köps är avpassad tll företagets specfka behov. Andra former av statlgt fnanserad företagsrådgvnng nnebär att tjänsten rådgvnng tllhandahålls företaget, men företaget har nte möjlghet att välja vlken tjänst som erbjuds. Innehållet tjänsten kan därmed vara avpassat tll behovet deltagande företag skftande utsträcknng, vlket kan påverka den uppskattade effekten av rådgvnngen. 2.2 Att htta en relevant jämförelsegrupp Eftersom v nte samtdgt kan observera vad som händer om ett företag får respektve nte får konsultcheck, är det nödvändgt att uppskatta ett kontrafaktskt tllstånd: hur skulle företag som fått konsultcheck överleva och växa om de nte fått konsultcheck. Eftersom detta nte är möjlgt, jämförs stället företag som fått konsultcheckar med en jämförelsegrupp av företag som nte fått stödet. Utgångspunkten är att utvärderaren genom att studera skllnaden utfallen mellan de företag som tagt del av en åtgärd och en grupp jämförelseföretag kan uttala sg om vlka effekter åtgärden gvet. Ett av de generella problemen med utvärderngar av satsnngar tll företag är just att fnna denna kontrollgrupp och det fnns ett antal problem förknppade med detta. Ett av problemen med att fnna en jämförelsegrupp knyter an tll att företag som söker konsultcheck kan sklja sg från företag som nte söker konsultcheck. Det kommer företagspopulatonen att fnnas företag som på grund av regelverk eller egna preferenser aldrg kommer att söka statlgt stöd form av konsultcheck. Samtdgt kommer det att fnnas andra företag som söker både en och flera gånger. Att dra ett slumpmässgt urval av företag från den totala företagspopulatonen skulle nnebära att det bland jämförelseföretagen skulle fnnas företag som aldrg kommer att söka konsultcheck, vlket kan leda tll att den heterogentet som fnns mellan försöks- och jämförelsegrupp tolkas som effekter. Om regelverken för stödet eller programmet är tydlgt och konkret formulerade så är möjlgt att exkludera företag som nte är berättgade att få del av stödet eller programmet från undersöknngspopulatonen. Exempelvs kan FUB (där konsultcheckar är en del) endast sökas av små och medelstora företag. Eftersom det fnns tydlga krterer för vlka företag som faller nom denna kategor, kan företag som nte tllhör gruppen exkluderas. Men även bland företag som är berättgade tll stöd fnns företag som av egna preferenser nte söker stöd. Eftersom gruppen av potentella jämförelseföretag är stor är ytterlgare ett problem att på ett korrekt sätt göra ett urval av jämförelseföretag bland dessa företag. Gruppen av företag som sökt och erhållt konsultcheck kan nte antas vara slumpmässgt utvald, utan det fnns egenskaper hos företaget eller företagaren som ökar eller mnska sannolkheten för att både söka och erhålla konsultcheck som nte kan observeras data. Således fnns skllnader mellan företag som sökt och fått konsultcheck och företag som nte sökt konsultcheck 13

14 dmensoner som nte kan observeras data, vlket kallas oobserverad heterogentet eller selekton. I utvärderngsltteraturen fnns ett antal olka metoder för att justera för denna selekton. Om selektonen av företag är väl dokumenterad, men nte determnstsk (dvs. nte alla som uppfyller krtererna för behörghet tar del av stödet eller programmet), fnns möjlghet att använda matchnngsmetoder baserat på modeller av denna selektonsprocess. Tllväxtanalys uppfattnng är att heterogenteten bland företag många fall är så stor att det kan vara svårt att fnna någon entydg selektonsmodell. Den matchnngsstrateg som använts denna utvärderng har därför utgått från att fnna en jämförelsegrupp som ett antal mätbara dmensoner är så lk gruppen som erhållt konsultcheckar som möjlgt. Ett annat utvärderngsproblem som tdgare uppmärksammats av Tllväxtanalys och Närngsdepartementet är att det generellt sett nte har funnts någon samlad nformaton om vlka företag som erhållt olka typer av stöd. Ett problem som då kan uppstå vd konstrukton av jämförelsegrupp är att de företag som väljs ut som jämförelseföretag har deltagt åtgärder av lknande slag, vssa fall exakt lkadana, fast genomförda av andra organsatoner. I detta fall fås vad som bland kallas kontamnerad jämförelsegrupp. I en sådan stuaton är det naturlgt att de uppmätta effekterna antngen försvnner pga. av att företag de båda grupperna erhållt samma stöd, eller att effekterna åtmnstone blr kraftgt reducerade. I fallet med konsultcheckar har Tllväxtanalys, jämförelse med många andra utvärderngar, bra nformaton. I data som används fnns nformaton om företagen har fått eller sökt andra nvesterngsstöd, nklusve sådana som kan nnebära rådgvnngsnsatser. Genom att det är möjlgt att dentfera om företag fått nvesterngsstöd (både av lknande typ och av annan typ) är sannolkheten för kontamnerng är därför något mndre denna utvärderng jämfört med vad som tdgare vart möjlgt för utvärderngar baserade på regsterdata. Även om det fortfarande fnns uppenbara problem med att utvärdera företagsstöd adresserar denna utvärderng de tre grundläggande problemen; heterogentet, selekton samt kontamnerng. Den cke observerade heterogenteten mellan företag som fått konsultcheck beaktas genom att välja en jämförelsegrupp där enbart företag som sökt nvesterngsstöd någon form ngår, vlka sedan matchas mot företag som fått konsultcheck på ett antal företagskaraktärstka. Problemet med kontamnerng beaktas genom att en av jämförelsegrupperna enbart nkludera företag som nte sökt någon form av nvesterngsstöd, vlka sedan matchas mot företag som fått konsultcheck på ett antal företagskaraktärstka. 2.3 Matchnng Det fnns ett antal sätt på vlken matchnngen mellan deltagande företag och kontrollgruppen kan göras. I denna stude används en matchnngsmetod kalla Coarsened Exact Matchng (CEM), (Blackwell, Iacus och Kng 2009). Metoden syftar tll att reducera obalansen förklarande varabler mellan de företag som fått konsultcheck och kontrollgruppen, som nte erhållt konsultcheck. När man ska matcha företag på kontnuerlga varabler, som tll exempel kaptalstock och antalet sysselsatta ett företag, stöter man lätt på problemet att det blr svårt att htta tvllngar: två observatoner med samma värde på den oberoende varabeln. CEM går ut på att varabler med en stor värdemängd med många möjlga värden tllfällgt delas n klasser och att matchnng sker på denna. Metoden är vald för att fnna jämförbara företag med lknande egenskaper som de företagen som fått konsultcheck, utfrån förväg defnerade strata och utan beaktande den oobserverade sannolkheten att söka stöd. I jämförelsegruppen tll ett företag som fått konsultcheck fnns således samtlga företag som faller samma strata utfrån förväg bestämda krterer om vad som utgör ett jämförbart företag. Det är möjlgt att på urvalet common support (företag matchade med cem) göra ytterlgare matchnng med enbart dessa menng att ytterlgare förbättra jämförbarheten nom de ramar som analytskt bestämts utgöra common support, tll exempel en propensty 14

15 score (se exempelvs Rosenbaum och Rubn 1983) eller Nearest Negbour (se exempelvs Abade, o.a. 2004). Målet är då att möjlgaste mån htta faktorer som påverkar valet att söka stöd, vlka kan vara helt andra än de varabler på vlket urvalet balanseras. För att detta skall vara menngsfullt är det dock vktgt att ha en väl dokumenterad selektonsmodell, vlket nte är fallet när den stödberättgade populatonen är omfattande och mycket heterogen dmensoner som nte kan fångas exsterande regsterdata. För att beakta den potentella självselektonen väljs stället ytterlgare en jämförelsegrupp bland företag som sökt någon form av nvesterngsstöd. 15

16 3 Utvärderngsmodell I detta avsntt formalseras utvärderngsmodellen. Avsnttet börjar med en beskrvnng av den produktonsmodell som lgger tll grund för skattnngarna, för att följas av defntonen av de utfall som presenteras resultaten avsntt Teoretska utgångspunkter Sambandet mellan nsatsen av produktonsfaktorer och produktonsvolym llustreras av en produktonsfunkton. Produktonsfunktonen ges av: v u y A K L e (1) Där y är produktonen företag, L är mängden arbetskraft och K är mängden nsatt kaptal och A är en teknologfaktor. Det fnns denna specfkaton två orsaker tll att produktonen ökar: nsatsen av produktonsfaktorerna arbete och kaptal ökar, eller v observerar ett teknologskt skft, mätt av förändrngar A. Om produktonen ökar och denna öknng beror på en teknologsk förändrng kommer förändrngar A att fånga denna. En annan möjlg förklarng tll att produktonen ökar är att företagen som fått stöd antngen nvesterat anläggnngstllgångar (K) eller ökat antalet sysselsatta (L). En öknng volymen av produktonsfaktorer ger en öknng den producerade volymen enlgt produktonsfunktonssambandet. Produktonsfunktonen (1) är nte determnstsk, utan det fnns varaton mellan företag vad de får ut form av förädlngsvärde gvet nsatta produktonsfaktorer. Denna varaton mäts form av en felterm. I vår modell består den av två delar, dels en del som fångar de u tradtonella mätfelen dels en del som fångar avvkelser från produktonsfunktonen v som beror på skllnader effektvtet mellan företag. Med utgångspunkt från modellen fnns mnst tre olka sätt som kan förklara en observerad förändrng produktonen. A kan modellen ses som en teknologsk skftparameter. Om produktonen ökar och denna öknng beror på en teknologsk förändrng kommer förändrngar A att fånga denna. En annan möjlg förklarng tll att produktonen ökar är att företagen som fått stöd antngen nvesterat kaptal (K) eller ökat antalet sysselsatta (L). En öknng volymen av produktonsfaktorer ger en öknng den producerade volymen enlgt produktonsfunktonssambandet. En tredje möjlghet är att effektvteten ökat. Med neffektvtet menas här hur mycket som produktonen kan ökas utan att det tllförs mer nsatsvaror form av kaptal (K) och arbetskraft (L). En ökad effektvtet nnebär således v att har mnskat. Mnskad neffektvtet kan översättas tll en postv effekt på lönsamheten eftersom produktonen ökar utan att nya resurser tllförs. För att beräkna effektvteten utgår v från en stokastsk frontanalys (se exempelvs Greene, 2003). Resultaten ovan är betngade på att företaget överlever, annars fnns nget utfall att studera. På grund av detta är effekten av konsultchecken på sannolkheten för att företaget överlever ntressant. Företagets överlevnad är knutet tll företagets vnstpotental. Denna beror nte enbart på faktorer nom företaget (som produktonsteknk och användandet av produktonsfaktorer), utan även på förhållanden utanför företaget, på produkt- och faktormarknaderna. Förändrngar företagets konkurrensmljö är centralt för företagets vnstpotental och därmed sannolkheten för företagets överlevnad. Företagets vnstpotental beror på antalet konkurrenter på den relevanta marknaden samt marknadens storlek. För att modellera företagens överlevnad används en random-proft -modell, där företaget överlever om det uppnår en företagsspecfk lägsta acceptabel vnstnvå. 16

17 Överlevnad defneras som att företaget fortfarande är aktvt år t+2. För att överleva måste företaget uppnå en förväntad vnstnvå t 2 som överstger en lägsta acceptabel nvå. I vnstfunkton tllåter v en vss varaton prser runt ett genomsnttlgt prs p. Det ensklda företaget kan sätta ett prs p som avvker från det genomsnttlga prset på marknaden. Möjlgheten för det ensklda företaget att ta ut ett prs som avvker från genomsnttet beror på antalet konkurrenter på marknaden, transaktonskostnader för kunden förknppade med att byta producent, men även faktorer som produktkvaltet relaton tll konkurrenterna. 2 En öknng det genomsnttlga prset på marknaden kommer att göra exsterande företag mer lönsamma och därmed öka överlevnadsgraden bland företagen på denna marknad. En öknng av antalet företag ökar allmänhet prsvaratoner på marknaden och kommer trolgen att mnska överlevnaden. Med denna utgångspunkt är det naturlgt att företagsspecfka förhållanden kompletteras med marknadsförhållanden när fokus lgger på rådgvnngens effekter på företagens överlevnad. Specfkt antas att företagen begränsas valet av produktprs av storleken av marknaden, och av antalet konkurrenter både lokalt och natonellt. Den förväntade vnsten för företag kan uttryckas: 2 2 P Q f wl Q X Z t 1; t 1 rk Där 2 Q rk 2 Q är kostnaden för kaptal. Vnsten antas kunna uttryckas som en funkton X t-1, en vektor av är vnsten företag år t+2, wl 2 är kostnaden för arbetskraft, och företagskaraktärstka perod t-1 och Z t+1, en vektor av marknadskaraktärstka mätt perod t+1. 3 Låt t 2 representera den lägsta acceptabla vnsten, så kan företagets överlevnad uttryckas termer av vnst S 1 om t t 2 0 om t Sannolkheten för företagets överlevnad skattas därför som en funkton av egenskaper hos företaget före konsultchecken delades ut, samt faktorer som beskrver marknaden för företaget peroden efter företaget fck konsultchecken. 3.2 Utvärderngsdesgn Utvärderngen kan grovt delas n två frågeställnngar: dels om rådgvnngen har förbättrat företagets chanser tll överlevnad, dels hur rådgvnngen påverkat företagets resultat ett antal dmensoner. För samtlga utfallsmått används en och samma modell för effektmätnngarna. Utvärderngsansatsen som används är grunden en s.k. dfference-n-dfference ansats (DID). Denna nnebär att v kontrollerar för skllnader mellan företag försöks- respektve jämförelsegrupp nnan företagen tlldelades konsultchecken, såväl som skllnader efter att företaget tlldelats konsultchecken. Effekten defneras därefter som skllnaden mellan de två grupperna när v kontrollerar för skllnader mellan företagen ntalt (vlken torde vara nära noll eftersom v matchar data) samt skllnaderna de båda grupperna över tden. 2 2 t 2 t 2 Q [3] [4] 2 Extremfallet är perfekt konkurrens, då antalet konkurrenter N, varorna är homogena och Var p 0. 3 Dessa är: regonal befolknngstllväxt och tllväxt regonal nattlönesumma, antal företag samma bransch samma regon, och ett Herfndalndex som mått på natonell konkurrens branschen. 17

18 Låt w beteckna de olka utfallen och d ndkerar om företaget fått konsultcheck eller nte. Den före-perod som används är året nnan företaget fck konsultcheck (t-1) och uppföljnngen sker två år efter konsultchecken erhållts (t+2). Perod t är således året för åtgärden. Gvet dessa betecknngar kan utvärderngsproblemet skrvas som. E w d E w d 1 E w d 0 E w d t 1 t 2 t 1 t [2] Den första delen vsar på skllnaderna för företagen som erhållt konsultcheckar och den andra delen motsvarande skllnad för jämförelseföretag. Uttryck [2] kan även skrvas på följande sätt: E w d E w d 0 E w d 1 E w d t 2 t 1 t 1 t [3] Den första delen vsar nu skllnader mellan de båda grupperna av företag efter att en grupp erhållt konsultcheck medan den andra vsar på de skllnader som fanns redan nnan, dvs. bland annat de v ovan benämnt selekton. För att studera effekten av rådgvnng på företagens överlevnad kan v av uppenbara skäl nte använda samma desgn som ovan. Här skattas stället sannolkheten att företaget är aktvt perod t+2 utfrån företag matchade på företagets egenskaper perod t-1 och ett antal varabler som beskrver konkurrensstuatonen för företaget perod t+1. Överlevnadsgraden bland företag som fått konsultcheckar borde vara högre än bland företag som nte fått rådgvnng, gvet företagets lönsamhet och marknadens konkurrensvllkor. V kontrollerar uttrycklgen för marknadens konkurrensvllkor, eftersom företag som fått stöd och företag jämförelsegruppen nte matchas på marknadens konkurrensvllkor. 4 Effekten av konsultchecken på företagets överlevnad kan uttryckas: E P S t 2Z t 1 ; d 1 E p S t 2Ζ t 1 ; d 0 [5] Vlket är förväntad skllnad sannolkhet att överleva för ett jämförbart företag som fått konsultcheck jämfört med ett företag som nte fått konsultcheck, gvet markandsförhållanden. 4 Företagen kan nte matchas på vlken lokal konkurrenskontext det fnns, eftersom reglerna för de regonala företagsstöden tydlgt föreskrver att stöden ska tlldelas på ett sådant sätt att de är konkurrensneutrala nom en regon. Om man valet av jämförelseföretag matchar på den regonala kontexten, betyder det att eventuella effekter nnebär att stöden delats ut på ett sätt som är strd med regelverket. 18

19 4 Data I detta avsntts beskrvs datakällor och defntoner och avgränsnngar bruttopopulatonen som blr följden av de regelverk som omgärdar Regonalt bdrag för företagsutvecklng. Därefter följer en beskrvnng av den matchnngsprocedur som används för att skapa jämförelsegrupper och deskrptv statstk för både den grupp företag som fått konsultcheckar och för jämförelseföretagen. 4.1 Data Data utgörs av företagens balans- och resultaträknngsuppgfter för åren 2003 tll 2009, hämtade från SCBs undersöknng Företagens Ekonom, kompletterade med uppgfter från regsterbaserad arbetsmarknadsstatstk (RAMS) och kontrolluppgftsregstret. Uppgfterna om sökta och erhållna stöd nom ramen för Regonalt bdrag tll företagsutvecklng omfattar åren 2004 tll 2007 och är hämtade från Tllväxtverkets admnstratva databas NYPS och omfattar såväl ansöknngar som bfallts som ansöknngar som avslåtts. Data om andra typer av nvesterngsstöd och Regonalt bdrag för företagsutvecklng övrga år är hämtade från Tllväxtanalys databas över statlga stöd tll närngslvet (MISS). De utfall som studeras är överlevnad, tllväxt företagen samt lönsamheten. Överlevnad defneras, som tdgare nämnts, som att företaget exsterar och är verksamt två år efter att konsultchecken delades ut. Att företaget är verksamt nnebär att (1) företaget skall ha en postv nettoomsättnng, (2) postvt förädlngsvärde och (3) betala ut löner eller nkomst av närngsverksamhet tll åtmnstone en person uppföljnngstdpunkten. Tllväxt defneras prmärt som tllväxt förädlngsvärde. Sysselsättnng defneras utfrån den regsterbaserade arbetsmarknadsstatstken och avser således antalet sysselsatta företaget november undersöknngsåret. Kaptalstockens storlek approxmeras med (det bokförda) värdet på företagets anläggnngstllgångar. För att ett företag skall ngå undersöknngspopulatonen måste följande vllkor vara uppfyllda: 1. Företaget exsterar företagsregstret och den regsterbaserade arbetsmarknadsstatstken året före företaget tlldelades konsultcheck(t-1) samt året då konsultchecken bevljades (t). 2. Företaget måste exstera utan avbrott under den studerade peroden mellan (t-1) och (t+2). Företag behöver dock nte ha exsterat och uppfylla ovanstående krterer under hela peroden: det är möjlgt att företaget startat år (t-1) och lagt ner år (t+1). 3. Företagets skall ha en postv nettoomsättnng, förädlngsvärde och anläggnngstllgångar, samt exstera den regsterbaserade arbetsmarknadsstatstken (dvs betalat ut lön eller nkomst av närngsverksamhet) samtlga år företaget exsterar. 4. Företaget skall vara berättgad tll stöd nom ramen för Regonalt bdrag tll företagsutvecklng. Detta nnebär att företaget har färre än 250 anställda och en omsättnng under 50 mljoner Euro under det år företaget tlldelades konsultcheck. Företaget skall dessutom vara verksamt en bransch som anses berättgad tll Regonalt bdrag tll företagsutvecklng, vlket tolkats som verksamt en bransch där något företag fått stöd under den studerade peroden. Totalt återstår drygt företag, drygt företag varje år, under peroden , av vlka företag crka 300 årlgen fått stöd form av konsultcheck. De företag som kvarstår undersöknngspopulatonen antas vara berättgade tll stödet. Deskrptv statstk för de företag som ngår den totala undersöknngspopulatonen återfnns tabell 1. 19

20 Företagen som fått regonalt företagsstöd form av konsultcheck är nte ett slumpmässgt urval ur den grupp företag som är berättgade tll stöd. Detta kan llustreras av skllnader några storleks- och produktvtetsvarabler mellan företag som fått konsultcheck och företag som nte fått konsultcheck. Tabell 1: Deskrptv statstk, hela populatonen. Medelvärde Ej konsultcheckar Konsultcheckar Ej konsultcheckar Medan Konsultcheckar Förädlngsvärde år t ,0 6400,5 749,6 3387,8 Anläggnngstllgångar år t ,0 4216,9 231,9 1207,1 Förädlngsvärde per sysselsatt (t-1) 468,4 448,2 369,6 410,8 Anläggnngstllgångar per sysselsatt år (t-1) 803,6 405,3 91,9 160,6 Antal anställda (t-1) 4,7 13,1 1 7 Fått andra regonala stöd år (t) 0% 9% Fått regonalt företagsstöd år (t-1) eller (t-2) 1% 30% Fått regonalt företagsstöd år (t+1) eller (t+2) 0% 24% Antal N Förädlngsvärde och anläggnngstllgångar (totalt och per sysselsatt) 2009 års prser. Företag som fått stöd form av konsultcheck är allmänhet större än företag som nte fått konsultcheck: medanföretaget har högre förädlngsvärde, anläggnngstllgångar, produktvtet och sysselsätter fler personer. Sprdnngen mellan företag skljer sg mellan företag som fått konsultcheck och de som nte fått konsultcheck. Medelvärdet för de flesta varabler högre för företag som nte fått konsultcheck, vlket beror på ett fåtal mycket extrema observatoner. Tll exempel är förädlngsvärdet vd varje percentl högre för företag som erhållt stöd form av konsultcheck än företag som nte fått stöd, men maxvärdet är högre bland företag som nte fått konsultcheck. En förklarng tll detta är att företag som fått stöd form av konsultcheck högre utsträcknng är aktva försörjnngsföretag jämfört med företagsstocken som helhet. Även om v redan defntonen av undersöknngspopulatonen vss mån beaktade att företagsstöd bara kan medges företag som bedrvs på marknadsmässga vllkor (och därmed har produkton, försäljnng och använder produktonsfaktorer som arbete och kaptal) fnns det jämförelsegruppen kvar deltds- och hobbyföretag och andra företag som nte drekt har ett tllväxt- eller försörjnngsfokus och därmed är mndre benägna att söka stöd. Där fnns även mycket produktva företag, med en stor kaptalstock per sysselsatt, som förefaller att nte ha sökt eller fått konsultcheck nom ramen för Regonalt bdrag tll företagsutvecklng. Som framgår av den beskrvande statstken ovan fnns en mycket större varaton mellan företag gruppen som nte fått konsultcheck. Dessa företag är många avseenden nte drekt jämförbara med de företag som fått konsultcheck, och att använda hela gruppen företag som nte fått konsultcheck som jämförelsegrupp skulle ge mssledande resultat. Detta motverar att någon typ av matchnng eller balanserng utförs nnan jämförelser görs. Hur matchnngen går tll för att skapa de jämförelsegrupper som används analysen beskrvs nedan. 4.2 Konstrukton av jämförelsegrupper För att kunna genomföra en effektutvärderng är det önskvärt att välja ut en jämförelsegrupp som flera avseenden lknade den grupp företag som fck företagsstöd form av konsultcheck. Företag som fått konsultcheck matchas därför med lknande företag och övrga företag plockas ur bruttopopulatonen av jämförelseföretag. Matchnngen med 20

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.

Läs mer

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO

Läs mer

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning.

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning. Uppsala Unverstet Företagsekonomska nsttutonen Magsteruppsats HT 2009 Fond--fonder med global placerngsnrktnng Ett konkurrenskraftgt alternatv tll globalfonder? En jämförelse med fokus på rsk och avkastnng.

Läs mer

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss? Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas

Läs mer

Lönebildningen i Sverige 1966-2009

Lönebildningen i Sverige 1966-2009 Rapport tll Fnanspoltska rådet 2008/6 Lönebldnngen Sverge 1966-2009 Andreas Westermark Uppsala unverstet De åskter som uttrycks denna rapport är författarens egna och speglar nte nödvändgtvs Fnanspoltska

Läs mer

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller

Läs mer

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng

Läs mer

Är du lönsam lilla småhus?

Är du lönsam lilla småhus? Är du lönsam llla? Användarflexbltet och lönsamhet för fjärrvärme och, en tvärsnttsanalys Stefan Hellmer är docent ndustrell ekonom vd Högskolan Krstanstad. Hans forsknngsntresse omfattar främst studer

Läs mer

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5 Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och

Läs mer

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-07-04 13:38: Vlka jättebra flmer barnen har spelat n fantastskt bra och underhållande som samtdgt

Läs mer

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton

Läs mer

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 15:1: Vlken toppenrapport n har skckat n tll oss- trevlg läsnng. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Beslutad av kommunfullmäktge 2013-03-27, 74 Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Fnspångs kommun

Läs mer

för alla i Landskrona

för alla i Landskrona , den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest

Läs mer

Ekonomihögskolan Lunds Universitet Vårterminen 2006. Priset på Poker. En studie av efterfrågeelasticiteten på Internetpoker.

Ekonomihögskolan Lunds Universitet Vårterminen 2006. Priset på Poker. En studie av efterfrågeelasticiteten på Internetpoker. Natonalekonomska Insttutonen Kanddatuppsats Ekonomhögskolan Lunds Unverstet Vårtermnen 006 Prset på Poker En stude av efterfrågeelastcteten på Internetpoker Författare Tony Krstensson Dag Larsson Handledare

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 09:54: N verkar ha ett mycket engagerat mljöråd som är påputtare (fnt ord). N har bra och spännande

Läs mer

Dödlighetsundersökningar på KPA:s

Dödlighetsundersökningar på KPA:s Matematsk statstk Stockholms unverstet Dödlghetsundersöknngar på KPA:s bestånd av förmånsbestämda pensoner Sven-Erk Larsson Eamensarbete 6: Postal address: Matematsk statstk Dept. of Mathematcs Stockholms

Läs mer

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare!

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare! HÄSTFÖRETAGARPRAKTIKAN Råd och tps för dg som vll bl framgångsrk hästföretagare! Inlednng Har du en hästverksamhet tankarna? Fundera på varför! Trolgen delar du med de flesta andra hästföretagare en passon

Läs mer

Beräkning av Sannolikheter för Utfall i Fotbollsmatcher

Beräkning av Sannolikheter för Utfall i Fotbollsmatcher Natonalekonomska Insttutonen Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Phlp Jonsson Handledare: Johan Lyhagen VT 2006 Beräknng av Sannolkheter för Utfall Fotbollsmatcher Oddsen på dn sda Sammanfattnng

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-04 12:54: Vad rolgt att ta del av era tankar och ert arbete med Grön Flagg! Det är härlgt

Läs mer

Kvalitetsjustering av ICT-produkter

Kvalitetsjustering av ICT-produkter Kvaltetsjusterng av ICT-produkter - Metoder och tllämpnngar svenska Prsndex Producent- och Importled - Enheten för prsstatstk, Makroekonom och prser, SCB December 2006 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(55) Kontaktnformaton

Läs mer

Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88

Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88 Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport 09:88 Mkael Ameln, Calle Englund, Andreas Fagerberg September 2009 Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums frskola 20 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:39: Bra jobbat, Tryserums frskola! Det är nsprerande att läsa er rapport och se

Läs mer

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-27 10:15: Hej, Enlgt mal från er så skckade n n denna rapport av msstag, så därför får n tllbaka

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-09 16:00: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy Blanchard kaptel 18-19 19 Växelkurser, räntor r och BNP Mycket kaptel 18 är r detsamma som kaptel 6. Mer analys av polcy F11: sd. 1 Uppdaterad 2009-05-04 IS-LM den öppna ekonomn IS-LM den öppna ekonomn

Läs mer

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014 l l t n a Inbjud r e t k a v a g n n teck Scandnavan Organcs AB (publ) 16 30 oktober 2014 Informatonen denna folder ( Foldern ) är endast en förenklad beskrvnng av den rktade nyemssonen (såsom defnerat

Läs mer

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag RAPPORT 9 2011 Hjortdjurens nverkan på tllväxt av produktonsträd och rekryterng av betesbegärlga trädslag - problembeskrvnng, orsaker och förslag tll åtgärder Jonas Bergqust, Chrster Kalén, Hasse Berglund

Läs mer

Undersökning av vissa försäkringsantaganden i efterlevandepension för anställda i kommuner och landstinget och dess påverkan på prissättningen

Undersökning av vissa försäkringsantaganden i efterlevandepension för anställda i kommuner och landstinget och dess påverkan på prissättningen Matematsk statstk Stockholms unverstet Undersöknng av vssa försäkrngsantaganden efterlevandepenson för anställda kommuner och landstnget och dess påverkan på prssättnngen Ilkay Gölcük Eamensarbete 7:5

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Sverge behöver större forskargrupper Många krafter måste dra åt samma håll Den globala kunskapskonkurrensen hårdnar Om

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 007-1-18 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35

Läs mer

Utveckling av en optimeringsmodell för upphandlingar inom telefoni

Utveckling av en optimeringsmodell för upphandlingar inom telefoni Utvecklng av en optmerngsmodell för upphandlngar nom telefon Examensarbete vd Insttutonen för teknsk ekonom och logstk, avdelnngen för produktonsekonom. Lunds Teknska Högskola, Lunds Unverstet Handledare:

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 01-06-5 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspektonen@f.se www.f.se

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL Arbetsgruppsrapport 16.12.2005 Duplkat 3/2006 Utbldnngsstyrelsen och författarna Tm Eja Högman ISBN 952-13-2767-7 (nb.) ISBN 952-13-2768-5 (pdf) ISSN 1237-6590

Läs mer

EXAMENSARBETE. Nord Pools olika prisområden, samma marknad? Ellen Edjegul Aresh. Ekonomie magisterexamen Nationalekonomi

EXAMENSARBETE. Nord Pools olika prisområden, samma marknad? Ellen Edjegul Aresh. Ekonomie magisterexamen Nationalekonomi EXAMENSARBETE Nord Pools olka prsområden, samma marknad? Ellen Edjegul Aresh Ekonome magsterexamen Natonalekonom Luleå teknska unverstet Insttutonen för ekonom, teknk och samhälle SAMMANFATTNING Sverge

Läs mer

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-03 09:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014

Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-09 16:44: Vad rolgt att det blev ett enhällgt ja från eleverna att fortsätta med Grön Flagg,

Läs mer

Framtidens Kommuner & Landsting

Framtidens Kommuner & Landsting Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Kommuner & Landstng för tllväxt och sysselsättnng SKL för harmonserng nte centralstyrnng Lärarförbundets skolrankng 2014: Vellnge

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-13 09:11: N har jättefna aktvteter tll era utvecklngsområden. Det är en mycket bra

Läs mer

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17 1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt

Läs mer

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:53: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-01-23 11:26: Bra jobbat, förskolan Kalven! Det är nsprerande att läsa er rapport och se hur

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:01: N har vktga utvecklngsområden men v skckar tllbaka er rapport för att v önskar

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag tll energplan Blaga 1: Planerngsförutsättnngar 2014-05-20 Remssverson BI L A G A 1 : P L A N E RI N G S F Ö R UT S Ä T T N I N G A R Förslag tll energplan Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel DennA tematd nng är en från nextm e D A V måste ha en forsknngspoltk där samverkan faclteras och uppmuntras Charlotte Brogren, generaldrektör på VINNOVA. Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Poltk,

Läs mer

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn ISRN-nr: VALUE AT RISK En komparatv stude av beräknngsmetoder VALUE AT RISK A comparatve study of calculaton methods Fredrk Andersson, Petter Fnn & Wlhelm Johansson Handledare: Göran Hägg Magsteruppsats

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning

Riktlinjer för biståndshandläggning Rktlnjer för bståndshandläggnng Enlgt Socaltjänstlagen Fnspångs kommun 2012-11-19 KS 2012.04.45.730 Rktlnjer för bståndshandläggnng Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post:

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng SSF har systempåverkande roll som forsknngsfnansär stftelsen för strategsk forsknng höjer nu utdelnngarna och påbörjar arbetet

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng SSF har systempåverkande roll som forsknngsfnansär stftelsen för strategsk forsknng höjer nu utdelnngarna och påbörjar arbetet

Läs mer

Framtidens Kommuner & Landsting

Framtidens Kommuner & Landsting Annons DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Kommuner & Landstng Lena Mcko sätter välfärd och självstyre fokus Lena Mcko, skl:s första kvnnlga styrelseordförande, vll satsa

Läs mer

Postadress: Internet: Matematisk statistik Matematiska institutionen Stockholms universitet 106 91 Stockholm Sverige

Postadress: Internet: Matematisk statistik Matematiska institutionen Stockholms universitet 106 91 Stockholm Sverige "!# " $ % &('*),+.-0/0%'&%3)5476 8 &(' 9;: +@),>BA % &C6D% &E>>):D4 F GIHJGLKMONQPRKTSVUXW Y[Z]\8 &4^>_\0%"à&b+ & c

Läs mer

Folkrätten och kriget mot terrorismen

Folkrätten och kriget mot terrorismen Mänsklga demokrat Folkrätten FN I den här teorbakgrunden: presenterar v en överskt av folkrätten de hot den har utsatts för genom det onskränkta krget mot terrorsmen åskådlggör v FN:s roll ett väl fungerande

Läs mer

Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 12:45: Gratts tll er första certferng Grön Flagg! Vad rolgt att n känner att mljöarbetet

Läs mer

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI)

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI) STATISTISKA CENTRALBYRÅN Dokumentaton (6) ES/PR-S 0-- artn Kullendorff arcus rdén Dokumentaton krng beräknngsmetoder använda för prsndex för elförsörjnng (SPIN 35.) nom hemmamarknadsprsndex (HPI) Indextalen

Läs mer

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-15 13:51: Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, betalnng och säkerhet Bankerna stabla och väl förberedda för nya kaptalregler Flodvåg av nya reglerngar utmanar försäkrngsbranschen

Läs mer

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-09 16:38: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.det

Läs mer

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE SSI:1';74-O15 BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE John-Chrster Lndll Pack, 104 01 STOCKHOIJ! ;4 aprl 1974 BEREDSOP TJÖT ATOMOLYCKOR I SVERIGE Manuskrpt grundat på ett föredrag vd kärnkraftmötot Köpenhamn,

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola Handlngsplan Grön Flagg Äsperedskolan förskola - skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-03-22 11:22: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter elevernas förmågor -

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Möjlgheter tll nnovaton fnns all forsknng Forsknng recept på framgång en globalserad värld Nya modeller krävs för att

Läs mer

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00 (4) B Ingenjörsmetodk för IT och ME, HT 004 Omtentamen Måndagen den :e aug, 00, kl. 9:00-4:00 Namn: Personnummer: Skrv tydlgt! Skrv namn och personnummer på alla nlämnade papper! Ma ett tal per papper.

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-01-24 16:36: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med ert tema. Vad kul att

Läs mer

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA. Framtidens Energi. Med siktet på framstående energiforskning

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA. Framtidens Energi. Med siktet på framstående energiforskning ANNONS DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Energ för en hållbar utvecklng Samverkan en förutsättnng för att klara energmål Energmyndgheten ska verka för ett tryggt, effektvt

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Fokus bör lgga på att läkare får lägga merparten av sn td på uppgfter som är värdeskapande för patenterna Anna Nergårdh, chefläkare Stockholms läns landstng Framtdens Karrär Läkare Hälso- och sjukvårdens

Läs mer

Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015

Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-26 09:46: Det har vart rolgt att läsa er rapport och se hur n har ntegrerat hållbar

Läs mer

Projekt i transformetoder. Rikke Apelfröjd Signaler och System rikke.apelfrojd@signal.uu.se Rum 72126

Projekt i transformetoder. Rikke Apelfröjd Signaler och System rikke.apelfrojd@signal.uu.se Rum 72126 Projekt transformetoder Rkke Apelfröjd Sgnaler och System rkke.apelfrojd@sgnal.uu.se Rum 72126 Målsättnng Ur kursplanen: För godkänt betyg på kursen skall studenten kunna använda transformmetoder nom något

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Med utvecklngen kommer många nya utmanngar och nya konkurrenter Johan Hansng, chefsekonom på Svenska Bankförenngen. Fokus borde lgga på hur

Läs mer

Maskininlärningsbaserad koreferensbestämning för nominalfraser applicerat på svenska texter

Maskininlärningsbaserad koreferensbestämning för nominalfraser applicerat på svenska texter Masknnlärnngsbaserad koreferensbestämnng för nomnalfraser applcerat på svenska texter Magnus Danelsson Examensarbete för 0 p, Insttutonen för datavetenskap, Naturvetenskaplga fakulteten, Lunds unverstet

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-02 09:44: Inskckad av msstag... 2013-06-25 12:09: N har på ett mycket kreatvt och varerat

Läs mer

Beställningsintervall i periodbeställningssystem

Beställningsintervall i periodbeställningssystem Handbok materalstyrnng - Del D Bestämnng av orderkvantteter D 41 Beställnngsntervall perodbeställnngssystem Ett perodbeställnngssystem är ett med beställnngspunktssystem besläktat system för materalstyrnng.

Läs mer

Laser Distancer LD 420. Bruksanvisning

Laser Distancer LD 420. Bruksanvisning Laser Dstancer LD 40 sv Bruksanvsnng Innehåll Etablera nstrument - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Introdukton- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Överskt - - - - - - -

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Stormhatten 8 okt 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Stormhatten 8 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Stormhatten 8 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-08 09:10: Det har vart rolgt att få ta del av er mycket bra rapport. N har jättefna

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Trollet Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-06-24 14:09: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor - Bra jobbat. Låt

Läs mer

Enkelt är effektivt!

Enkelt är effektivt! Halvårsrapport 2014 1 Enkelt är effektvt! V tror på enkelhet fondförvaltnng. Istället för att krångla tll saker onödan fokuserar v på att köpa bra bolag v gllar. Det behöver nte vara svårare än så. Spltan

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Sverige har unikt bred och långsiktig energipolitik

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Sverige har unikt bred och långsiktig energipolitik DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft Hållbar energ går hand hand med lvskvaltet och tllväxt Sverge har unkt bred och långsktg energpoltk

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Positiva trender för förnybar energi i Sverige och världen

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Positiva trender för förnybar energi i Sverige och världen DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft Energforsknng ntegrerad del av svensk energpoltk Postva trender för förnybar energ Sverge och världen

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015

Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-04-16 15:17: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Thomas Östros, vd för Svenska Bankförenngen Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, affärsutvecklng och säkerhet Förankrad

Läs mer

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid Framtdens Karrär Affärsdén är tre procent av att starta företag och genomförandet de resterande 97 procenten Välj väg utfrån det du själv är ntresserad av. Då gör du ett rktgt bra jobb Martn Lorentzon,

Läs mer

Årsredovisning. Styrelsen för HSB Brf Smedby i Upplands Väsby. Org.nr: 714800-2475

Årsredovisning. Styrelsen för HSB Brf Smedby i Upplands Väsby. Org.nr: 714800-2475 Årsredovsnng Styrelsen för HSB Brf Smedby Upplands Väsby Org.nr: 714800-2475 får härmed avge årsredovsnng för förenngens verksamhet under räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 HSB:s Brf Smedby Upplands

Läs mer

Snabbguide. Kaba elolegic programmeringsenhet 1364

Snabbguide. Kaba elolegic programmeringsenhet 1364 Snabbgude Kaba elolegc programmerngsenhet 1364 Innehåll Informaton Förpacknngsnnehåll 3 Textförklarng 3 Ansvar 3 Skydd av systemdata 3 Frmware 3 Programmera Starta och Stänga av 4 Mnneskort 4 Exportera

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Det är vktgt att regelverken gör det möjlgt för försäkrngsbolagen att fylla sn roll på ett bra sätt Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng Kundernas förtroende

Läs mer

f REKRYTERING, UTBILDNING OCH UPPFÖLJNINGSMETODER En sammanställning över aktuella förhållanden för driftpersonal vid landets kärnkraftverk

f REKRYTERING, UTBILDNING OCH UPPFÖLJNINGSMETODER En sammanställning över aktuella förhållanden för driftpersonal vid landets kärnkraftverk f REKRYTERNG, UTBLDNNG OCH UPPFÖLJNNGSMETODER En sammanställnng över aktuella förhållanden för drftpersnal vd landets kärnkraftverk s av Bertl Flbert h Jan Wrstad Rapprt nr 5, januar 1979 Rapprt nm kmpetensuppföljnngsprjektet

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 2 jan 2015

Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 2 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 2 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-02 17:19: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Beryll Tävlingsförslag av Johan Johansson & Joakim Carlsson Modernisering av mineralutställningen vid SBN - ett steg mot bättre lärandemiljö

Beryll Tävlingsförslag av Johan Johansson & Joakim Carlsson Modernisering av mineralutställningen vid SBN - ett steg mot bättre lärandemiljö Sda 1 eryll Joakm Carlsson eryll Tävlngsförslag av Johan Johansson & Joakm Carlsson Modernserng av mneralutställnngen vd SN - ett steg mot bättre lärandemljö Luleå teknska unverstet Sda 2 eryll Joakm Carlsson

Läs mer

Framtidens Energi för en hållbar utveckling

Framtidens Energi för en hållbar utveckling Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Energ för en hållbar utvecklng Samarbeten och statlgt stöd ger lösnngar världsklass Sverge har nått en världsledande ställnng nom en rad områden när

Läs mer

Analys av näringslivet i Nyköpings kommun

Analys av näringslivet i Nyköpings kommun Analys av nngslvet Nyköpngs kommun Anna Löfmarck Håkan Wolgast Syfte med nngslvsstuden Dokumentera utvecklngen det gäller tllväxt, konkurrenskraft, sysselsättnng olka nscher, storleksklasser ålderskategorer.

Läs mer

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en Framtdens Karrär Sjuksköterska Arbetsbelastnng, vllkor och patentsäkerhet fokus Flexbel arbetstd och högre lön attraherar på mndre ort Erbjuder påverkansmöjlgheter, ansvar och varaton Den undersöknng som

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-25 10:50: Hej, I enlghet med mal från er råkade n skcka n er rapport tll oss stället för

Läs mer

Minskning av färskvatten- och oljeförbrukning vid. Zetterströms Rostfria AB Molkom. Reducing of fresh water- and oil consuming at

Minskning av färskvatten- och oljeförbrukning vid. Zetterströms Rostfria AB Molkom. Reducing of fresh water- and oil consuming at Avdelnngen för energ-, mljö- och byggteknk Mnsknng av färskvatten- och oljeförbruknng vd Zetterströms Rostfra AB Molkom Reducng of fresh water- and ol consumng at Zetterströms Rostfra AB Molkom Andreas

Läs mer

Denna tematid ning är en annons från r a D iumhemmets f orskningsfond er. En allvarlig uppgift

Denna tematid ning är en annons från r a D iumhemmets f orskningsfond er. En allvarlig uppgift a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Cancerforsknng som förlänger lvet Foton: Håkan Flank V är realstskt optmstska Ett forskarteam på Karolnska Insttutet

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Saltängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-19 13:46: N har en mycket ambtös och välplanerad handlngsplan med många aktvteter som säkert kommer att skapa stort engagemang

Läs mer

2013-04-16. Motion om bättre villkor för vissa grupper beträffande uthyrning av FaBo s lägenheter. Dnr KS 2012-400

2013-04-16. Motion om bättre villkor för vissa grupper beträffande uthyrning av FaBo s lägenheter. Dnr KS 2012-400 Utdrag ur protokoll fört vd sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott Falkenberg FALKENBERG 2013-04-16 130 Moton om bättre vllkor för vssa grupper beträffande uthyrnng av FaBo s lägenheter. Dnr KS

Läs mer

MULTIVAC kundportal din dörr till MULTIVAC-världen

MULTIVAC kundportal din dörr till MULTIVAC-världen MULTIVAC kundportal dn dörr tll MULTIVAC-världen 2 Innehåll MULTIVAC kundportal Inlednng Åtkomst dygnet runt Dna uppgfter Enkel och ntutv Informatv och aktuell Dna Fördelar Dn Regstrerng 5 6 9 10 11 12

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Ängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-10-02 09:58: Vlka rolga och spännande utvecklngsområden som n ska jobba med. Utmana gärna barnen med att ställa öppna frågor

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Psykatrkerrollen har erbjudt mg en frhet att skräddarsy mn egen yrkesroll Smon Kyaga, psykatrker och överläkare Läkare ska kunna fokusera på dagnostk, behandlng och det medcnska ansvaret Hed Stensmyren,

Läs mer

Denna tematid ning är en annons från n extm e D ia. Framtidens Karriär. Det ska löna sig att vara ingenjör chef eller inte

Denna tematid ning är en annons från n extm e D ia. Framtidens Karriär. Det ska löna sig att vara ingenjör chef eller inte a nnons Denna tematd nng är en annons från n extm e D a a nnons Mn cvlngenjörsexamen har vart grunden mn karrär Börje Ekholm, vd för Investor och ordförande för KTH Framtdens Karrär Nuvarande jobbet språngbrädan

Läs mer

INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER

INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER KTH Byggvetenskap Samhällsbyggnad Kunglga Teknska Högskolan INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER SECONDARY CONTAINMENT MODELS FOR PETROLEUM TANKS Examensarbete byggnadsteknk Nr 395 Byggvetenskap

Läs mer