Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm

Transkript

1 Workng paper/pm 2012:02 Företagsrådgvnng form av Konsultcheckar En effektutvärderng av konsultcheckar nom ramen för regonalt bdrag för företgsutvecklng Tllväxtanalys har uppdrag att utvärdera effekterna av de statlga rådgvnngsnsatserna. Denna rapport syftar tll att utvärdera effekterna av företagsrådgvnng form av konsultcheckar. Resultaten vsar på att företag som tagt del av företagsrådgvnng form av konsultcheck har högre förädlngsvärde än jämförbara företag som nte fått konsultcheck.

2 Dnr 2011/047 Myndgheten för tllväxtpoltska utvärderngar och analyser Studentplan 3, Östersund Telefon Telefax E-post För ytterlgare nformaton kontakta Barbro Wderstedt Telefon E-post

3 Förord Rådgvnng tll exsterande och blvande företagare har under en längre td vart en vktg del av poltken för att främja företagande. Det är dock vktgt att rådgvnngen är utformad på ett sådant sätt att den möter behovet hos företagen samtdgt som den skall genomföras på ett effektvt sätt och vara marknadskompletterande så att nte prvata aktörers rådgvnngsverksamhet försvåras. Med detta som bakgrund har Tllväxtanalys fått uppdrag att utvärdera effekterna av de statlga rådgvnngsnsatserna. Denna rapport har tagts fram som en del arbetet med uppdraget och syftar tll att utvärdera effekterna av företagsrådgvnng form av konsultcheckar. Resultaten vsar på att företag som tagt del av företagsrådgvnng form av konsultcheck har högre förädlngsvärde än jämförbara företag som nte fått konsultcheck. Vd en jämförelse mellan företag som fått konsultcheck och företag som vsat nvesterngsambtoner genom att söka andra former av nvesterngsstöd vsar resultaten på försumbara skllnader förädlngsvärde. Resultaten kan tolkas som att det nte är stödet sg som leder tll en utvecklng av företaget, utan att det är ambtonen att växa som är det vktga för att få tll stånd en förändrng snarare än stödet sg. Rapporten är författad av Barbro Wderstedt, Tllväxtanalys (projektledare) samt Jonas Månsson, Lnnéunverstetet. Östersund, mars 2012 Peter Vkström Avdelnngschef Entreprenörskap och närngslv 3

4

5 Innehåll Sammanfattnng... 7 Summary Inlednng Tdgare utvärderngar Utvärderngsdesgn Regonalt bdrag tll företagsutvecklng Att htta en relevant jämförelsegrupp Matchnng Utvärderngsmodell Teoretska utgångspunkter Utvärderngsdesgn Data Data Konstrukton av jämförelsegrupper Resultat Avslutande dskusson Referenser Appendx A Regressoner

6

7 Sammanfattnng Myndgheten för tllväxtpoltska utvärderngar och analyser har fått uppdrag att utvärdera den statlgt fnanserade företagsrådgvnngen. Denna rapport är en del av detta utvärderngsuppdrag. Konsultcheckar är en form av företagsstöd nom ramen för Regonalt bdrag tll företagsutvecklng. Stödet kan ges tll nvesterngar tex produktutvecklng, marknadsförng och kompetensutvecklng, vlka kan ses som olka typer av företagsrådgvnng. Syftet med studen är att utvärdera om konsultchecken lett tll högre tllväxt, bättre lönsamhet och större chans tll överlevnad för de företag som mottagt konsultchecken jämfört med lknande företag som nte mottagt konsultcheck. Denna stude är kvas-expermentell, vlket nnebär att företag som fått konsultcheck jämförs med en jämförelsegrupp av företag som nte fått konsultcheck, men som lknar de som fått konsultcheck andra dmensoner. I valet av jämförelsegrupp denna typ av utvärderngsstude kan det vara problem att (1) företag jämförelsegruppen har fått ta del av lknande stöd, vlket utvärderaren är omedveten om, eller (2) företag som fått konsultcheck skljer sg från övrga företag på ett sätt som nte går att observera data. Detta behandlas studen genom att använda tre jämförelsegrupper. Den första jämförelsegruppen består av alla jämförbara företag. En andra jämförelsegrupp består av företag som nte sökt någon annan form av nvesterngsstöd, vlket nnebär att v mnmerar kontamnerngen av andra stöd. Den tredje jämförelsegruppen består enbart av företag som sökt nvesterngsstöd, vlket nnebär att v mnmerar selektonen, men åternför kontamnerng av andra stöd. Resultaten vsar att företag som fått konsultcheck har knappt femton procent högre förädlngsvärde än jämförbara företag som nte fått konsultcheck, när man jämför antngen med alla företag, eller företag som nte sökt andra nvesterngsstöd. När man jämför förädlngsvärdet mellan företag som fått konsultcheck med lknande företag som ndkerat en ambton att nvestera (jämförelsegrupp 3), så fnns nga skllnader förädlngsvärde mellan de företag som fått konsultcheck och de företag som nte fått konsultcheck. Det ökade förädlngsvärdet bland de företag som fått konsultcheck beror snarare på en ökad nsats av arbete och kaptal, än ett teknologskt skft eller en ökad effektvtet företag som fått konsultcheck. Det fnns nga statstskt säkerställda skllnader sannolkheten att överleva mellan företag som fått konsultcheckar och företag som nte fått konsultcheckar. En tolknng av dessa resultat är att det nte är stödet sg som leder tll utvecklngen. För att komma fråga för detta stöd måste företaget göra en genomlysnng av delar av företagets verksamhet och dentfera var medlen ska användas tll. Det lgger nära tll hands att det snarare är processen att söka, eller ambtonen att växa, som är den vktga för att få tllstånd en förändrng, snarare än nvesterngsstödet sg. 7

8 Summary The Swedsh Agency for Growth Polcy Analyss s commssoned to evaluate state-funded busness counsellng. Ths report, An Evaluaton of Councellng Vouchers as a Form of State-Funded Busness Councellng, focuses on consultancy vouchers, whch are a part of a programme of state ad to nvestment n the area of regonal development. Consultancy vouchers may be granted to frms n dsadvantaged areas, n order to bolster nvestment n e.g. marketng, product development and capacty buldng. All these may be consdered dfferent types of busness counsellng. The purpose of the present study s to evaluate the effects of the counsellng voucher on frm growth, frm proftablty and frm survval. The study has a quas-expermental desgn, where frms that have been granted consultancy vouchers are compared wth smlar frms (a comparson group) that have not been granted consultancy vouchers. Normally, there are two common problems assocated wth the choce of comparson group: (1) frms n the comparson group may have been granted smlar treatment to the one studed, whch s unknown to the evaluator (contamnaton) or (2) frms that are granted vouchers may be dfferent from frms that are not granted vouchers n some dmenson not observable to the evaluator (selecton). Ths s addressed n ths study by usng three dfferent comparson groups. The frst comparson group conssts of a set of frms matched on frm characterstcs (ndustry, sze, productvty, captal ntensty) the year before treatment. A second comparson group conssts of a subset of frms that dd not apply for any form of state ad to nvestment. Ths mnmzes contamnaton, but exaggerates potental selecton bas. The thrd comparson group conssts only of frms that have appled for some type of state ad to nvestment, whch mnmzes selecton but rentroduces contamnaton. The results show that frms that were granted a counsellng voucher have around 15 percent hgher value added that frms that were not granted a voucher, when compared wth all matched frms or uncontamnated matched frms. The ncrease n value added was more due to frm growth; an ncrease n the use of labor and captal, rather than a technologcal shft or an ncrease n effcency. When selecton was accounted for, no statstcally sgnfcant effect of the voucher on value added, frm growth, effcency or survval was found. One nterpretaton of these results s that there s that t s not the voucher per se that create frm growth. To be elgble for counsellng vouchers, the company must make an extensve analyss of the organzaton and dentfy where and how the funds wll be used. It may be that the process of applyng for the grant, whch s a reflecton of the ambton of the frm to grow, s more mportant for growth than the vouchers. 8

9 1 Inlednng Tllväxtanalys har fått regerngens uppdrag att utvärdera statlgt fnanserad rådgvnng. Som en del av detta uppdrag förelgger denna delstude som är en effektutvärderng av utdelnngen av konsultcheckar nom ramen för Regonalt bdrag tll företagsutvecklng. I detta papper kommer v att studera hur en nvesterng rådgvnng form av konsultcheckar påverkar företagens överlevnadssannolkhet och tllväxt förädlngsvärde och dess förklarngsfaktorer. Dessutom behandlas ett antal metodproblem förknppade med denna typ av kvasexpermentella utvärderngar. Företagsrådgvnng är en vktg komponent ett antal företagsfrämjande poltska program, bland annat Tllväxtverkets satsnngar på Främja kvnnlg företagande och Företagande med utländsk bakgrund och verksamheten nom ALMI. Offentlg fnanserng av företagsrådgvnng motveras av marknaden för rådgvnng tll små och medelstora företag är relatvt begränsad, tll följd av att den kommersella marknadens volym är relatvt lten. Konsultcheckar är en modell för kundval statlgt fnanserad rådgvnng där företagen har full frhet att välja nnehåll, omfattnng och rådgvande part. Utvärderngen berör således nte ett specellt rådgvnngsprogram, utan kan ses som en effektutvärderng av rådgvnng den grupp företag som ngår målet för stöden. Eftersom formen för rådgvnngen väljs av företaget, fnns goda förutsättnngar att förvänta postva effekter av rådgvnngen, eftersom man kan anta att den tjänst som köps är avpassad tll företagets specfka behov. Andra former av statlgt fnanserad företagsrådgvnng nnebär att tjänsten rådgvnng tllhandahålls företaget, men företaget har nte möjlghet att välja vlken tjänst som erbjuds. Innehållet tjänsten kan därmed vara avpassat tll behovet deltagande företag skftande utsträcknng, vlket kan påverka den uppskattade effekten av rådgvnngen. En annan orsak tll valet att utvärdera statlgt fnanserad företagsrådgvnng utfrån konsultcheckar nom ramen för FUB är att det fnns uppgfter om vlka företag som fått del av stödet. Inom flera andra program är sådana uppgfter antngen nte tllgänglga, eller tllgänglga för en perod så långt framme tden, att det nte fnns uppgfter om centrala resultatvarabler. 1 Det fnns relatvt få tdgare utvärderngar av nsatser nom företagsrådgvnng som dels fokuserar på rådgvnngens effekter, men även beaktar konsekvensen av den jämförelsegrupp som dentferas. Johansson (2011) ger en överskt över tdgare utvärderngar av företagsrådgvnng. Vd utvärderng är en grundläggande fråga om företag som tlldelats konsultcheckar har ett bättre resultat än vad det skulle haft om de nte fått konsultchecken. Ett grundläggande problem utvärderngen är således att fnna ett relevant kontrafaktskt utfall mot vlket det faktska utfallet kan bedömas. I denna stude gör v detta genom att dentfera en jämförelsegrupp av företag som nte fått konsultcheck, men som flera observerbara dmensoner lknar företag som fått konsultcheck. Ett problem när man dentferar jämförelsegrupper är att utvärderaren kan ha dålg kontroll på faktorer som spelar roll för hur utfallet mäts och resultaten ska tolkas. I denna stude beaktar v två sådana problem: kontamnerng, dvs att företag jämförelsegruppen har fått ett lknande stöd från annat håll, och selekton, dvs att företag som fått konsultcheck skljer sg från jämförelsegruppen på ett sätt som nte går att observera data. Resultaten tyder på att företag som fått konsultcheck gensomsntt har crka 14 procent högre tllväxt förädlngsvärde än företag som nte fått konsultcheck. Detta beror främst på att antalet sysselsatta och användnngen av kaptal ökar, snarare än en förbättrad teknolog eller förbättrad effektvtet. Resultaten tyder även på att det är processen att söka stöd och 1 Tllväxtanalys (2009a). 9

10 formulera en tllväxtstrateg som leder tll tllväxten, då det nte fnns någon postv effekt av konsultchecken när företagen jämförs med företag som fått andra typer av nvesterngsstöd. Rapporten nleds med en dskusson om urvärderngsdesgn. I detta avsntt beskrvs regelverket krng stödform som omfattar det studerade stödet. Därefter dskuteras betydelsen att htta en relevant jämförelsegrupp, så att det är möjlgt att jämföra utfallet mellan företag som fått och nte fått stöd. I efterföljande avsntt dskuteras den faktska utvärderngsmodellen som används denna stude utfrån. Syftet är att sätta ett teoretskt ramverk krng dels vlka effekter som förväntas av nsatsen, och dels hur dessa effekter dentferas och tolkas. I avsntt 4 beskrvs de datakällor som används och den matchnngsprocedur som används för att konstruera jämförelsegrupper. Resultatet återfnns avsntt 5. Papperet avslutas med en sammanfattande dskusson avsntt Tdgare utvärderngar Inom ramen för detta uppdrag har Anders Johansson, Professor entreprenörskap vd Lnnéunverstetet gjort en forsknngsöverskt med fokus på tdgare utvärderngar (Johansson, 2011). Vår avskt är nte att upprepa resultaten från denna utan försöka ge en sammanfattande bld av de resultat som presenteras överskten. En slutsats som kan utläsas från Johansson (2011) är att det fnns få effektutvärderngar på området där en försöks och jämförelsegrupp används adekvat menng. Många av de studer som genomförts är av mer uppföljnngskaraktär snarare än renodlade utvärderngar (se exempelvs Chrsman et al 1987; Chrsman och Lesle 1989; Chrsman 1989; Chrsman och Katrshen 1994, 1995; Ulset och Reve 1983 Chrsman och McMullan 2004). Det fnns dock ett antal studer som använder sg av försöks- och jämförelsegrupp. I Wren och Storey (2002) studeras rådgvnng effekter av The marketng ntatve, ett program vars utformnng på många sätt lknar konsultcheckar nom ramen för regonalt stöd för företagsutvecklng. Som jämförelsegrupp användes företag som fck sn ansökan bevljad, men som nte använde den. Denna desgns stora fördel är att den rensar bort för såväl själv som admnstratvselekton. Den stora nackdelen är att det med mycket stor säkerhet fnns systematska skäl tll att vssa företag väljer att avstå från att utnyttja tlldelat bdrag. Ett av dessa skäl är att företagen går n en högkonjunktur och därför vare sg har ledga resurser eller td att avsätta för att drva denna typ av projekt. Wren och Storey (2002) fnner dock stora postva effekter på tllväxt och sysselsättnng. I en stude av Mole et al (2008) studeras nsatser n det s.k. Busness Lnk (BL). I studen genomfördes telefon ntervjuer med ett antal företag som tagt emot råd va BL och ett antal företag som nte gjort det. Ett problem denna stude är att det nte är klart om det kontrollerades för om företagen som tllhörde jämförelsegruppen tllfrågades om de fått rådgvnng av någon annan offentlg aktör. I utvärderngen pekas på postva effekter på tllväxt och sysselsättnng. Två svenska utvärderngar har gjorts på områden som åtmnstone tll delar nnehåller rådgvnng. I Norrman och Sjögren (2010) utvärderas Swedsh nnovaton centres. Den utvärderngsdesgn som används denna stude bygger på att matchade företag används. Detta nnebär att försöks- och jämförelseföretag är lka ett antal olka karaktärstka. Grundpopulatonen för jämförelsegruppen utgörs av företag som sökt men ej erhållt stöd. Denna desgn gör det möjlgt att kontrollera för självselekton, men som påpekas studen kan det förelgga en admnstratv selekton. När författarna tar hänsyn tll denna admnstratva selekton återfnns nga effekter. Ett problem med denna desgn är dock, som dskuteras nedan, att det kan förekomma stora dödvktseffekter, dvs. företagen genomför sna planerade åtgärder även om de nte erhåller stödet. Om så är fallet är det naturlgt att det nte går att dentfera effekter med denna desgn av jämförelsegrupp. 10

11 I Gadd et al (2010) studeras effekter av regonala utvecklngsbdrag. I denna utvärderng används en propensty score ansats där matchnng sker på den predkterade sannolkheten att erhålla stödet. Eftersom det stöd som utvärderas nnehåller en regonal dmenson används en flernvåansats där explct kontroll görs för skllnader regonala karaktärstka för den skattade sannolkheten erhålla ett regonalt utvecklngsbdrag. Förutom att enbart matcha på den predkterade sannolkheten matchas även data 21 andra dmensoner. Ett metodologskt problem med denna utvärderng är att formulerngen av selektonsmodellen snarare baseras på datatllgänglghet än på teoretska grunder varför antagandet om att selektonen modelleras på ett korrekt sätt (condtonal ndependence assumpton) kan dskuteras. Detta vägs dock upp tll delar av att matchnng även genomförs på ett relatvt stort antal andra varabler. Utvärderngen vsar på en kortsktg postv effekt på sysselsättnng och en mer långsktg postv effekt tllväxt, mätt omsättnng. Trots de brster och de problem som fnns med att utvärdera företagsrådgvnng vsar dock tdgare erfarenheter på att det fnns klara ndkatoner på att rådgvnngen medför postva effekter på såväl tllväxt som sysselsättnng. 11

12 2 Utvärderngsdesgn Syftet med företagsrådgvnng är att företagen skall få bättre lönsamhet och därmed större chans att överleva och växa. I uppdraget pekas på tre huvudsaklga effekter av rådgvnng, mot vlka verksamheten skall utvärderas. De effekter man önskar studera är om rådgvnngen leder tll att deltagande företag har (1) ökad sannolkhet för överlevnad, (2) högre tllväxt och (3) bättre lönsamhet än företag som nte tagt del av företagsrådgvnng. Begreppen överlevnad, tllväxt och lönsamhet kan operatonalseras och mätas på ett antal olka sätt att en vktg utgångspunkt blr att defnera begreppen som de används denna rapport: Att ett företag överlever defneras denna stude som att företaget exsterar och är verksamt, dvs. har en postv nettoomsättnng och förädlngsvärde, samt betalar ut löner eller nkomst av närngsverksamhet. Tllväxt defneras och mäts som förändrngar förädlngsvärde. Ett företag som är växande bör få ett högre förädlngsvärde, antngen genom att företaget vnner marknadsandelar från andra, mndre framgångsrka företag, eller genom att skapa en ökad marknadsandel för den vara eller tjänst företaget producerar. Förädlngsvärdet är summan av de nkomster företaget genererar tll anställda och ägare. Tllväxt kan vdare delas upp de faktorer som skapar tllväxt: (1) ökad användnng av arbete och kaptal, (2) teknologska skft samt (3) ökad effektvtet. Ökad effektvtet nnebär att produktonen ökar utan att nsatsen av arbete eller kaptal behöver öka, och är därmed ntmt förknppat med företagets lönsamhet. Den grundläggande utvärderngsfrågan är om företag som tlldelats konsultcheckar överlever större utsträcknng än om de nte tlldelats konsultchecken. Gvet att företaget överlever, har företaget ökat tllväxt och lönsamhet mer än om de nte fått konsultchecken. Ett grundläggande problem utvärderngen är att fnna ett relevant kontrafaktskt utfall mot vlket det faktska utfallet kan bedömas. 2.1 Regonalt bdrag tll företagsutvecklng Regonalt bdrag tll företagsutvecklng (FUB) är ett statlgt stöd som erbjuds små och medelstora företag nom stödområde A och B, samt glesbygd utanför stödområdet. Syftet med stödet är att stmulera nvesterngar företag stödområdet, som förbättrar företagens konkurrenskraft förhållande tll företag utanför stödområdet. Det övergrpande målet med stöder är att stärka den regonala tllväxten och bdra tll en balanserad regonal utvecklng. FUB är ett nvesterngsstöd och medges tll nvesterngar såväl materella anläggnngstllgångar (maskner och byggnader) och mmaterella tjänster som produktutvecklng, marknadsförng och kompetensutvecklng. Investerngar mmaterella anläggnngstllgångar nkluderar nvesterngar produktutvecklng, marknadsförng och kompetensutvecklng. Dessa nvesterngar kan ta formen av expertrådgvnng eller annan konsultaton nom områden som produktutvecklng, marknadsförng eller kompetensutvecklng. Stöden tll mmaterella tllgångar som studeras denna rapport ges form av konsultcheckar, där det stödtagande företaget själv får välja vem som skall vara utförare av den tjänst som utgör nvesterngen. Företag kan ansöka om bdrag som täcker upp tll 50 procent av nvesterngen, beroende på typ av nvesterng och var nvesterngen lokalseras. Det genomsnttlga bdraget år 2009 var crka kronor, medan det genomsnttlga bdraget för nvesterngar mmaterella tllgångar uppgck tll drygt kronor. Regonalt bdrag tll företagsutvecklng är öppen för ansöknngar från företag nom den prvata sektorn som är verksamma under marknadsmässga vllkor. Detta nnebär att företagen förväntas konkurrera på en marknad och bör nte förlta sg på bdrag eller subventoner för att täcka drftskostnaderna. Ett företag antas verka under marknadsmässga vllkor om företaget betalar ut en postv faktor nkomst, antngen lön 12

13 eller form av nkomst av närngsverksamhet. Små och medelstora företag defneras som företag med färre än 250 anställda och en nettoomsättnng på mndre än 2 mljoner Euro per år. Över 99 procent av regstrerade företag Sverge är små och medelstora företag. Det fnns vssa begränsnngar för vlken typ av aktvtet som är berättgad tll bdrag, begränsnngarna kan vara följden av EU-regler, eller bero på att verksamheten är mycket mobl eller företaget är verksamt på en geografskt begränsad marknad, vlket fall bdraget nte är konkurrensneutralt mellan företag nom en regon. Konsultcheckar är en modell för kundval statlgt fnanserad rådgvnng där företagen har full frhet att välja nnehåll, omfattnng och rådgvande part. Utvärderngen berör således nte ett specellt rådgvnngsprogram, utan kan ses som en effektutvärderng av rådgvnng den grupp företag som ngår målet för stöden. Eftersom formen för rådgvnngen väljs av företaget, fnns goda förutsättnngar att förvänta postva effekter av rådgvnngen, eftersom man kan anta att den tjänst som köps är avpassad tll företagets specfka behov. Andra former av statlgt fnanserad företagsrådgvnng nnebär att tjänsten rådgvnng tllhandahålls företaget, men företaget har nte möjlghet att välja vlken tjänst som erbjuds. Innehållet tjänsten kan därmed vara avpassat tll behovet deltagande företag skftande utsträcknng, vlket kan påverka den uppskattade effekten av rådgvnngen. 2.2 Att htta en relevant jämförelsegrupp Eftersom v nte samtdgt kan observera vad som händer om ett företag får respektve nte får konsultcheck, är det nödvändgt att uppskatta ett kontrafaktskt tllstånd: hur skulle företag som fått konsultcheck överleva och växa om de nte fått konsultcheck. Eftersom detta nte är möjlgt, jämförs stället företag som fått konsultcheckar med en jämförelsegrupp av företag som nte fått stödet. Utgångspunkten är att utvärderaren genom att studera skllnaden utfallen mellan de företag som tagt del av en åtgärd och en grupp jämförelseföretag kan uttala sg om vlka effekter åtgärden gvet. Ett av de generella problemen med utvärderngar av satsnngar tll företag är just att fnna denna kontrollgrupp och det fnns ett antal problem förknppade med detta. Ett av problemen med att fnna en jämförelsegrupp knyter an tll att företag som söker konsultcheck kan sklja sg från företag som nte söker konsultcheck. Det kommer företagspopulatonen att fnnas företag som på grund av regelverk eller egna preferenser aldrg kommer att söka statlgt stöd form av konsultcheck. Samtdgt kommer det att fnnas andra företag som söker både en och flera gånger. Att dra ett slumpmässgt urval av företag från den totala företagspopulatonen skulle nnebära att det bland jämförelseföretagen skulle fnnas företag som aldrg kommer att söka konsultcheck, vlket kan leda tll att den heterogentet som fnns mellan försöks- och jämförelsegrupp tolkas som effekter. Om regelverken för stödet eller programmet är tydlgt och konkret formulerade så är möjlgt att exkludera företag som nte är berättgade att få del av stödet eller programmet från undersöknngspopulatonen. Exempelvs kan FUB (där konsultcheckar är en del) endast sökas av små och medelstora företag. Eftersom det fnns tydlga krterer för vlka företag som faller nom denna kategor, kan företag som nte tllhör gruppen exkluderas. Men även bland företag som är berättgade tll stöd fnns företag som av egna preferenser nte söker stöd. Eftersom gruppen av potentella jämförelseföretag är stor är ytterlgare ett problem att på ett korrekt sätt göra ett urval av jämförelseföretag bland dessa företag. Gruppen av företag som sökt och erhållt konsultcheck kan nte antas vara slumpmässgt utvald, utan det fnns egenskaper hos företaget eller företagaren som ökar eller mnska sannolkheten för att både söka och erhålla konsultcheck som nte kan observeras data. Således fnns skllnader mellan företag som sökt och fått konsultcheck och företag som nte sökt konsultcheck 13

14 dmensoner som nte kan observeras data, vlket kallas oobserverad heterogentet eller selekton. I utvärderngsltteraturen fnns ett antal olka metoder för att justera för denna selekton. Om selektonen av företag är väl dokumenterad, men nte determnstsk (dvs. nte alla som uppfyller krtererna för behörghet tar del av stödet eller programmet), fnns möjlghet att använda matchnngsmetoder baserat på modeller av denna selektonsprocess. Tllväxtanalys uppfattnng är att heterogenteten bland företag många fall är så stor att det kan vara svårt att fnna någon entydg selektonsmodell. Den matchnngsstrateg som använts denna utvärderng har därför utgått från att fnna en jämförelsegrupp som ett antal mätbara dmensoner är så lk gruppen som erhållt konsultcheckar som möjlgt. Ett annat utvärderngsproblem som tdgare uppmärksammats av Tllväxtanalys och Närngsdepartementet är att det generellt sett nte har funnts någon samlad nformaton om vlka företag som erhållt olka typer av stöd. Ett problem som då kan uppstå vd konstrukton av jämförelsegrupp är att de företag som väljs ut som jämförelseföretag har deltagt åtgärder av lknande slag, vssa fall exakt lkadana, fast genomförda av andra organsatoner. I detta fall fås vad som bland kallas kontamnerad jämförelsegrupp. I en sådan stuaton är det naturlgt att de uppmätta effekterna antngen försvnner pga. av att företag de båda grupperna erhållt samma stöd, eller att effekterna åtmnstone blr kraftgt reducerade. I fallet med konsultcheckar har Tllväxtanalys, jämförelse med många andra utvärderngar, bra nformaton. I data som används fnns nformaton om företagen har fått eller sökt andra nvesterngsstöd, nklusve sådana som kan nnebära rådgvnngsnsatser. Genom att det är möjlgt att dentfera om företag fått nvesterngsstöd (både av lknande typ och av annan typ) är sannolkheten för kontamnerng är därför något mndre denna utvärderng jämfört med vad som tdgare vart möjlgt för utvärderngar baserade på regsterdata. Även om det fortfarande fnns uppenbara problem med att utvärdera företagsstöd adresserar denna utvärderng de tre grundläggande problemen; heterogentet, selekton samt kontamnerng. Den cke observerade heterogenteten mellan företag som fått konsultcheck beaktas genom att välja en jämförelsegrupp där enbart företag som sökt nvesterngsstöd någon form ngår, vlka sedan matchas mot företag som fått konsultcheck på ett antal företagskaraktärstka. Problemet med kontamnerng beaktas genom att en av jämförelsegrupperna enbart nkludera företag som nte sökt någon form av nvesterngsstöd, vlka sedan matchas mot företag som fått konsultcheck på ett antal företagskaraktärstka. 2.3 Matchnng Det fnns ett antal sätt på vlken matchnngen mellan deltagande företag och kontrollgruppen kan göras. I denna stude används en matchnngsmetod kalla Coarsened Exact Matchng (CEM), (Blackwell, Iacus och Kng 2009). Metoden syftar tll att reducera obalansen förklarande varabler mellan de företag som fått konsultcheck och kontrollgruppen, som nte erhållt konsultcheck. När man ska matcha företag på kontnuerlga varabler, som tll exempel kaptalstock och antalet sysselsatta ett företag, stöter man lätt på problemet att det blr svårt att htta tvllngar: två observatoner med samma värde på den oberoende varabeln. CEM går ut på att varabler med en stor värdemängd med många möjlga värden tllfällgt delas n klasser och att matchnng sker på denna. Metoden är vald för att fnna jämförbara företag med lknande egenskaper som de företagen som fått konsultcheck, utfrån förväg defnerade strata och utan beaktande den oobserverade sannolkheten att söka stöd. I jämförelsegruppen tll ett företag som fått konsultcheck fnns således samtlga företag som faller samma strata utfrån förväg bestämda krterer om vad som utgör ett jämförbart företag. Det är möjlgt att på urvalet common support (företag matchade med cem) göra ytterlgare matchnng med enbart dessa menng att ytterlgare förbättra jämförbarheten nom de ramar som analytskt bestämts utgöra common support, tll exempel en propensty 14

15 score (se exempelvs Rosenbaum och Rubn 1983) eller Nearest Negbour (se exempelvs Abade, o.a. 2004). Målet är då att möjlgaste mån htta faktorer som påverkar valet att söka stöd, vlka kan vara helt andra än de varabler på vlket urvalet balanseras. För att detta skall vara menngsfullt är det dock vktgt att ha en väl dokumenterad selektonsmodell, vlket nte är fallet när den stödberättgade populatonen är omfattande och mycket heterogen dmensoner som nte kan fångas exsterande regsterdata. För att beakta den potentella självselektonen väljs stället ytterlgare en jämförelsegrupp bland företag som sökt någon form av nvesterngsstöd. 15

16 3 Utvärderngsmodell I detta avsntt formalseras utvärderngsmodellen. Avsnttet börjar med en beskrvnng av den produktonsmodell som lgger tll grund för skattnngarna, för att följas av defntonen av de utfall som presenteras resultaten avsntt Teoretska utgångspunkter Sambandet mellan nsatsen av produktonsfaktorer och produktonsvolym llustreras av en produktonsfunkton. Produktonsfunktonen ges av: v u y A K L e (1) Där y är produktonen företag, L är mängden arbetskraft och K är mängden nsatt kaptal och A är en teknologfaktor. Det fnns denna specfkaton två orsaker tll att produktonen ökar: nsatsen av produktonsfaktorerna arbete och kaptal ökar, eller v observerar ett teknologskt skft, mätt av förändrngar A. Om produktonen ökar och denna öknng beror på en teknologsk förändrng kommer förändrngar A att fånga denna. En annan möjlg förklarng tll att produktonen ökar är att företagen som fått stöd antngen nvesterat anläggnngstllgångar (K) eller ökat antalet sysselsatta (L). En öknng volymen av produktonsfaktorer ger en öknng den producerade volymen enlgt produktonsfunktonssambandet. Produktonsfunktonen (1) är nte determnstsk, utan det fnns varaton mellan företag vad de får ut form av förädlngsvärde gvet nsatta produktonsfaktorer. Denna varaton mäts form av en felterm. I vår modell består den av två delar, dels en del som fångar de u tradtonella mätfelen dels en del som fångar avvkelser från produktonsfunktonen v som beror på skllnader effektvtet mellan företag. Med utgångspunkt från modellen fnns mnst tre olka sätt som kan förklara en observerad förändrng produktonen. A kan modellen ses som en teknologsk skftparameter. Om produktonen ökar och denna öknng beror på en teknologsk förändrng kommer förändrngar A att fånga denna. En annan möjlg förklarng tll att produktonen ökar är att företagen som fått stöd antngen nvesterat kaptal (K) eller ökat antalet sysselsatta (L). En öknng volymen av produktonsfaktorer ger en öknng den producerade volymen enlgt produktonsfunktonssambandet. En tredje möjlghet är att effektvteten ökat. Med neffektvtet menas här hur mycket som produktonen kan ökas utan att det tllförs mer nsatsvaror form av kaptal (K) och arbetskraft (L). En ökad effektvtet nnebär således v att har mnskat. Mnskad neffektvtet kan översättas tll en postv effekt på lönsamheten eftersom produktonen ökar utan att nya resurser tllförs. För att beräkna effektvteten utgår v från en stokastsk frontanalys (se exempelvs Greene, 2003). Resultaten ovan är betngade på att företaget överlever, annars fnns nget utfall att studera. På grund av detta är effekten av konsultchecken på sannolkheten för att företaget överlever ntressant. Företagets överlevnad är knutet tll företagets vnstpotental. Denna beror nte enbart på faktorer nom företaget (som produktonsteknk och användandet av produktonsfaktorer), utan även på förhållanden utanför företaget, på produkt- och faktormarknaderna. Förändrngar företagets konkurrensmljö är centralt för företagets vnstpotental och därmed sannolkheten för företagets överlevnad. Företagets vnstpotental beror på antalet konkurrenter på den relevanta marknaden samt marknadens storlek. För att modellera företagens överlevnad används en random-proft -modell, där företaget överlever om det uppnår en företagsspecfk lägsta acceptabel vnstnvå. 16

17 Överlevnad defneras som att företaget fortfarande är aktvt år t+2. För att överleva måste företaget uppnå en förväntad vnstnvå t 2 som överstger en lägsta acceptabel nvå. I vnstfunkton tllåter v en vss varaton prser runt ett genomsnttlgt prs p. Det ensklda företaget kan sätta ett prs p som avvker från det genomsnttlga prset på marknaden. Möjlgheten för det ensklda företaget att ta ut ett prs som avvker från genomsnttet beror på antalet konkurrenter på marknaden, transaktonskostnader för kunden förknppade med att byta producent, men även faktorer som produktkvaltet relaton tll konkurrenterna. 2 En öknng det genomsnttlga prset på marknaden kommer att göra exsterande företag mer lönsamma och därmed öka överlevnadsgraden bland företagen på denna marknad. En öknng av antalet företag ökar allmänhet prsvaratoner på marknaden och kommer trolgen att mnska överlevnaden. Med denna utgångspunkt är det naturlgt att företagsspecfka förhållanden kompletteras med marknadsförhållanden när fokus lgger på rådgvnngens effekter på företagens överlevnad. Specfkt antas att företagen begränsas valet av produktprs av storleken av marknaden, och av antalet konkurrenter både lokalt och natonellt. Den förväntade vnsten för företag kan uttryckas: 2 2 P Q f wl Q X Z t 1; t 1 rk Där 2 Q rk 2 Q är kostnaden för kaptal. Vnsten antas kunna uttryckas som en funkton X t-1, en vektor av är vnsten företag år t+2, wl 2 är kostnaden för arbetskraft, och företagskaraktärstka perod t-1 och Z t+1, en vektor av marknadskaraktärstka mätt perod t+1. 3 Låt t 2 representera den lägsta acceptabla vnsten, så kan företagets överlevnad uttryckas termer av vnst S 1 om t t 2 0 om t Sannolkheten för företagets överlevnad skattas därför som en funkton av egenskaper hos företaget före konsultchecken delades ut, samt faktorer som beskrver marknaden för företaget peroden efter företaget fck konsultchecken. 3.2 Utvärderngsdesgn Utvärderngen kan grovt delas n två frågeställnngar: dels om rådgvnngen har förbättrat företagets chanser tll överlevnad, dels hur rådgvnngen påverkat företagets resultat ett antal dmensoner. För samtlga utfallsmått används en och samma modell för effektmätnngarna. Utvärderngsansatsen som används är grunden en s.k. dfference-n-dfference ansats (DID). Denna nnebär att v kontrollerar för skllnader mellan företag försöks- respektve jämförelsegrupp nnan företagen tlldelades konsultchecken, såväl som skllnader efter att företaget tlldelats konsultchecken. Effekten defneras därefter som skllnaden mellan de två grupperna när v kontrollerar för skllnader mellan företagen ntalt (vlken torde vara nära noll eftersom v matchar data) samt skllnaderna de båda grupperna över tden. 2 2 t 2 t 2 Q [3] [4] 2 Extremfallet är perfekt konkurrens, då antalet konkurrenter N, varorna är homogena och Var p 0. 3 Dessa är: regonal befolknngstllväxt och tllväxt regonal nattlönesumma, antal företag samma bransch samma regon, och ett Herfndalndex som mått på natonell konkurrens branschen. 17

18 Låt w beteckna de olka utfallen och d ndkerar om företaget fått konsultcheck eller nte. Den före-perod som används är året nnan företaget fck konsultcheck (t-1) och uppföljnngen sker två år efter konsultchecken erhållts (t+2). Perod t är således året för åtgärden. Gvet dessa betecknngar kan utvärderngsproblemet skrvas som. E w d E w d 1 E w d 0 E w d t 1 t 2 t 1 t [2] Den första delen vsar på skllnaderna för företagen som erhållt konsultcheckar och den andra delen motsvarande skllnad för jämförelseföretag. Uttryck [2] kan även skrvas på följande sätt: E w d E w d 0 E w d 1 E w d t 2 t 1 t 1 t [3] Den första delen vsar nu skllnader mellan de båda grupperna av företag efter att en grupp erhållt konsultcheck medan den andra vsar på de skllnader som fanns redan nnan, dvs. bland annat de v ovan benämnt selekton. För att studera effekten av rådgvnng på företagens överlevnad kan v av uppenbara skäl nte använda samma desgn som ovan. Här skattas stället sannolkheten att företaget är aktvt perod t+2 utfrån företag matchade på företagets egenskaper perod t-1 och ett antal varabler som beskrver konkurrensstuatonen för företaget perod t+1. Överlevnadsgraden bland företag som fått konsultcheckar borde vara högre än bland företag som nte fått rådgvnng, gvet företagets lönsamhet och marknadens konkurrensvllkor. V kontrollerar uttrycklgen för marknadens konkurrensvllkor, eftersom företag som fått stöd och företag jämförelsegruppen nte matchas på marknadens konkurrensvllkor. 4 Effekten av konsultchecken på företagets överlevnad kan uttryckas: E P S t 2Z t 1 ; d 1 E p S t 2Ζ t 1 ; d 0 [5] Vlket är förväntad skllnad sannolkhet att överleva för ett jämförbart företag som fått konsultcheck jämfört med ett företag som nte fått konsultcheck, gvet markandsförhållanden. 4 Företagen kan nte matchas på vlken lokal konkurrenskontext det fnns, eftersom reglerna för de regonala företagsstöden tydlgt föreskrver att stöden ska tlldelas på ett sådant sätt att de är konkurrensneutrala nom en regon. Om man valet av jämförelseföretag matchar på den regonala kontexten, betyder det att eventuella effekter nnebär att stöden delats ut på ett sätt som är strd med regelverket. 18

19 4 Data I detta avsntts beskrvs datakällor och defntoner och avgränsnngar bruttopopulatonen som blr följden av de regelverk som omgärdar Regonalt bdrag för företagsutvecklng. Därefter följer en beskrvnng av den matchnngsprocedur som används för att skapa jämförelsegrupper och deskrptv statstk för både den grupp företag som fått konsultcheckar och för jämförelseföretagen. 4.1 Data Data utgörs av företagens balans- och resultaträknngsuppgfter för åren 2003 tll 2009, hämtade från SCBs undersöknng Företagens Ekonom, kompletterade med uppgfter från regsterbaserad arbetsmarknadsstatstk (RAMS) och kontrolluppgftsregstret. Uppgfterna om sökta och erhållna stöd nom ramen för Regonalt bdrag tll företagsutvecklng omfattar åren 2004 tll 2007 och är hämtade från Tllväxtverkets admnstratva databas NYPS och omfattar såväl ansöknngar som bfallts som ansöknngar som avslåtts. Data om andra typer av nvesterngsstöd och Regonalt bdrag för företagsutvecklng övrga år är hämtade från Tllväxtanalys databas över statlga stöd tll närngslvet (MISS). De utfall som studeras är överlevnad, tllväxt företagen samt lönsamheten. Överlevnad defneras, som tdgare nämnts, som att företaget exsterar och är verksamt två år efter att konsultchecken delades ut. Att företaget är verksamt nnebär att (1) företaget skall ha en postv nettoomsättnng, (2) postvt förädlngsvärde och (3) betala ut löner eller nkomst av närngsverksamhet tll åtmnstone en person uppföljnngstdpunkten. Tllväxt defneras prmärt som tllväxt förädlngsvärde. Sysselsättnng defneras utfrån den regsterbaserade arbetsmarknadsstatstken och avser således antalet sysselsatta företaget november undersöknngsåret. Kaptalstockens storlek approxmeras med (det bokförda) värdet på företagets anläggnngstllgångar. För att ett företag skall ngå undersöknngspopulatonen måste följande vllkor vara uppfyllda: 1. Företaget exsterar företagsregstret och den regsterbaserade arbetsmarknadsstatstken året före företaget tlldelades konsultcheck(t-1) samt året då konsultchecken bevljades (t). 2. Företaget måste exstera utan avbrott under den studerade peroden mellan (t-1) och (t+2). Företag behöver dock nte ha exsterat och uppfylla ovanstående krterer under hela peroden: det är möjlgt att företaget startat år (t-1) och lagt ner år (t+1). 3. Företagets skall ha en postv nettoomsättnng, förädlngsvärde och anläggnngstllgångar, samt exstera den regsterbaserade arbetsmarknadsstatstken (dvs betalat ut lön eller nkomst av närngsverksamhet) samtlga år företaget exsterar. 4. Företaget skall vara berättgad tll stöd nom ramen för Regonalt bdrag tll företagsutvecklng. Detta nnebär att företaget har färre än 250 anställda och en omsättnng under 50 mljoner Euro under det år företaget tlldelades konsultcheck. Företaget skall dessutom vara verksamt en bransch som anses berättgad tll Regonalt bdrag tll företagsutvecklng, vlket tolkats som verksamt en bransch där något företag fått stöd under den studerade peroden. Totalt återstår drygt företag, drygt företag varje år, under peroden , av vlka företag crka 300 årlgen fått stöd form av konsultcheck. De företag som kvarstår undersöknngspopulatonen antas vara berättgade tll stödet. Deskrptv statstk för de företag som ngår den totala undersöknngspopulatonen återfnns tabell 1. 19

20 Företagen som fått regonalt företagsstöd form av konsultcheck är nte ett slumpmässgt urval ur den grupp företag som är berättgade tll stöd. Detta kan llustreras av skllnader några storleks- och produktvtetsvarabler mellan företag som fått konsultcheck och företag som nte fått konsultcheck. Tabell 1: Deskrptv statstk, hela populatonen. Medelvärde Ej konsultcheckar Konsultcheckar Ej konsultcheckar Medan Konsultcheckar Förädlngsvärde år t ,0 6400,5 749,6 3387,8 Anläggnngstllgångar år t ,0 4216,9 231,9 1207,1 Förädlngsvärde per sysselsatt (t-1) 468,4 448,2 369,6 410,8 Anläggnngstllgångar per sysselsatt år (t-1) 803,6 405,3 91,9 160,6 Antal anställda (t-1) 4,7 13,1 1 7 Fått andra regonala stöd år (t) 0% 9% Fått regonalt företagsstöd år (t-1) eller (t-2) 1% 30% Fått regonalt företagsstöd år (t+1) eller (t+2) 0% 24% Antal N Förädlngsvärde och anläggnngstllgångar (totalt och per sysselsatt) 2009 års prser. Företag som fått stöd form av konsultcheck är allmänhet större än företag som nte fått konsultcheck: medanföretaget har högre förädlngsvärde, anläggnngstllgångar, produktvtet och sysselsätter fler personer. Sprdnngen mellan företag skljer sg mellan företag som fått konsultcheck och de som nte fått konsultcheck. Medelvärdet för de flesta varabler högre för företag som nte fått konsultcheck, vlket beror på ett fåtal mycket extrema observatoner. Tll exempel är förädlngsvärdet vd varje percentl högre för företag som erhållt stöd form av konsultcheck än företag som nte fått stöd, men maxvärdet är högre bland företag som nte fått konsultcheck. En förklarng tll detta är att företag som fått stöd form av konsultcheck högre utsträcknng är aktva försörjnngsföretag jämfört med företagsstocken som helhet. Även om v redan defntonen av undersöknngspopulatonen vss mån beaktade att företagsstöd bara kan medges företag som bedrvs på marknadsmässga vllkor (och därmed har produkton, försäljnng och använder produktonsfaktorer som arbete och kaptal) fnns det jämförelsegruppen kvar deltds- och hobbyföretag och andra företag som nte drekt har ett tllväxt- eller försörjnngsfokus och därmed är mndre benägna att söka stöd. Där fnns även mycket produktva företag, med en stor kaptalstock per sysselsatt, som förefaller att nte ha sökt eller fått konsultcheck nom ramen för Regonalt bdrag tll företagsutvecklng. Som framgår av den beskrvande statstken ovan fnns en mycket större varaton mellan företag gruppen som nte fått konsultcheck. Dessa företag är många avseenden nte drekt jämförbara med de företag som fått konsultcheck, och att använda hela gruppen företag som nte fått konsultcheck som jämförelsegrupp skulle ge mssledande resultat. Detta motverar att någon typ av matchnng eller balanserng utförs nnan jämförelser görs. Hur matchnngen går tll för att skapa de jämförelsegrupper som används analysen beskrvs nedan. 4.2 Konstrukton av jämförelsegrupper För att kunna genomföra en effektutvärderng är det önskvärt att välja ut en jämförelsegrupp som flera avseenden lknade den grupp företag som fck företagsstöd form av konsultcheck. Företag som fått konsultcheck matchas därför med lknande företag och övrga företag plockas ur bruttopopulatonen av jämförelseföretag. Matchnngen med 20