Industrins förbrukning av inköpta varor INFI

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Industrins förbrukning av inköpta varor INFI"

Transkript

1 Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 (37) Industrns förbruknng av nköpta varor INFI 2003 NV006 Innehåll 0 Allmänna uppgfter Ämnesområde Statstkområde SOS-klassfcerng Statstkansvarg Statstkproducent Uppgftsskyldghet Sekretess och regler för behandlng av personuppgfter Gallrngsföreskrfter EU-reglerng Syfte och hstork Statstkanvändnng Uppläggnng och genomförande Internatonell rapporterng Planerade förändrngar kommande undersöknngar... 4 Överskt Observatonsstorheter Statstska målstorheter Utflöden: statstk och mkrodata Dokumentaton och metadata Uppgftsnsamlng Ram och ramförfarande Urvalsförfarande Mätnstrument Insamlngsförfarande Databerednng Statstsk bearbetnng och redovsnng Skattnngar: antaganden och beräknngsformler Redovsnngsförfaranden Slutlga observatonsregster Produktonsversoner Arkverngsversoner Erfarenheter från senaste undersöknngsomgången... 3

2 Statstska centralbyrån SCBDOK (37) 0 Allmänna uppgfter 0. Ämnesområde Ämnesområde: 0.2 Statstkområde Statstkområde: 0.3 SOS-klassfcerng Tllhör (SOS) Närngsverksamhet Närngslvets struktur Ja För undersöknngar som ngår Sverges offcella statstk gäller särsklda regler när det gäller kvaltet och tllgänglghet, se Förordnngen om den offcella statstken (200:00). 0.4 Statstkansvarg Myndghet/organsaton: Statstska centralbyrån Postadress: Örebro Besöksadress: Klostergatan 23 Kontaktperson: Lsa Allemo Telefon: E-post: 0.5 Statstkproducent Myndghet/organsaton: Statstska centralbyrån Postadress: Örebro Besöksadress: Klostergatan 23 Kontaktperson: Lsa Allemo Telefon: E-post: 0.6 Uppgftsskyldghet Uppgftsskyldghet förelgger enlgt lagen om den offcella statstken (SFS 200: 99, 200:00) och SCB:s föreskrft SCB-FS 2000:. Samråd har skett med Närngslvets Nämnd för Regelgransknng. 0.7 Sekretess och regler för behandlng av personuppgfter I myndgheternas särsklda verksamhet för framställnng av statstk gäller sekretess enlgt 24 kap. 8 offentlghets- och sekretesslagen (2009:400). 0.8 Gallrngsföreskrfter Gallrngsföreskrfter saknas.

3 Statstska centralbyrån SCBDOK (37) 0.9 EU-reglerng EU-reglerng saknas. 0.0 Syfte och hstork INFI ngår som en betydelsefull del den ekonomska statstken. Det övergrpande syftet med undersöknngen är att ge Natonalräkenskaperna (NR) bättre underlag för beräknng av bruttonatonalprodukten (BNP) tllgångs- och användnngstabeller. Med hälp av statstken erhålls den detalerade nformaton som krävs av underlaget tll nput- och outputtabeller för ndustrn. Behovet av nputdata gäller samtlga ndustrföretag från 0 anställda och uppåt. NR är dagsläget den enda användaren och undersöknngen har ännu aldrg publcerats. INFI är en årlg undersöknng och har som egen undersöknng genomförts för åren Tdgare var INFI en delundersöknng tll Företagens Ekonom, FEK (tdgare Företagsstatstken, FS). Olka branscher undersöks olka år enlgt ett rullande schema. Eftersom uppgftslämnandet roterar mellan branscherna nnebär det att ett ensklt företag som mest behöver lämna uppgfter vart trede år. De branscher som undersöks, ndelnng enlgt SNI 2002, är Uppgfterna som samlas n avser ndustrns tänstenköp och andra externa er samt ndustrns råvaruförbruknng. Alla företag ndustrbranscher med mnst 50 anställda ngår undersöknngen. För resterande företag modellberäknas råvaruförbruknngen med hälp av de blankettundersökta företagens redovsnng. Samtlga företag som ngck urvalet fck blankett både INFI och FEK vlket underlättade undersöknngens gransknngsarbete. 0. Statstkanvändnng Statstkens användare är natonalräkenskaperna. 0.2 Uppläggnng och genomförande INFI avser att mäta ndustrns förbruknng av nköpta varor samt externa er. På en detalerad varunvå samlas företagens er n per kalenderår vlket slutlgen redovsas på NR:s branschaggregat. INFI ger ett bättre underlag tll NR för beräknng av BNP där ndustrn står för drygt 20 procent. Undersöknngen är ntermttent och en trededel av tllverknngsndustrn undersöks vare år. För att få en komplett produktonscykel krävs därmed nsamlng för tre produktonsomgångar. Branscherna är ämnt fördelade över treårsperoden, så att urvalsstorleken blr ungefär densamma vare år. De flesta företagen som ngår undersöknngen får blankett under våren. Företag med brutet räkenskapsår får blankett först august. Tre påmnnelser går ut tll företag som nte nkommer med svar. För att förenkla uppgftslämnandet för företagen används branschspecfka

4 Statstska centralbyrån SCBDOK (37) blanketter med förslag på varugrupper som är vanlga nom respektve branschgrupp. 0.3 Internatonell rapporterng Ingen nternatonell rapporterng görs. 0.4 Planerade förändrngar kommande undersöknngar Inga förändrngar är planerade tll årgång 2004.

5 Statstska centralbyrån SCBDOK (37) Överskt. Observatonsstorheter I INFI observeras förbruknngen av nköpta varor och tänster nom tllverknngsndustrn enlgt slutregstret för undersöknngen FEK För 2003 observerades fölande branschgrupper INFI: Branschgruppkod och benämnng Omfattar branscherna (SNI2002) 590 DRYCKESVARUINDUSTRI 5.9 Framställnng av destllerade, alkoholhaltga drycker 5.94 Framställnng av cder och andra fruktvner 5.96 Framställnng av öl 5.98 Framställnng av mneralvatten och läskedrycker 600 TOBAKSIND 6 Tobaksvarutllverknng 79 GARNIND, VÄVERIER 7.2 Tllverknng av bomullsvävnader o.d Tllverknng av kamgarnsvävnader o.d Tllverknng av sdenvävnader o.d Annan vävnadstllverknng 7.3 Bleknng, färgnng och annan textlberednng 749 TEXTIL O TRIKÅ 7.40 Sömnad av gardner Sömnad av sängkläder och lnnevaror Tllverknng av presennngar, tält, segel o.d. 7.5 Tllverknng av mattor 7.52 Tågvrkes- och bndgarnstllverknng 7.53 Tllverknng av bondad duk 7.54 Tllverknng av band och snörmakerer Dverse övrg textltllverknng 7.6 Tllverknng av trkåväv 7.7 Tllverknng av strumpor 800 BEKLÄDNAD, PÄLS 8.2 Tllverknng av arbets-, skyddsoch överdragskläder 8.22 Tllverknng av andra gång- och ytterkläder för män och pokar Tllverknng av andra gång- och ytterkläder för kvnnor och flckor 8.23 Tllverknng av skortor och underkläder för män och pokar Tllverknng av gördlar, bysthållare, korsetter o.l.

6 Statstska centralbyrån SCBDOK (37) Tllverknng av andra underkläder för kvnnor och flckor 8.24 Tllverknng av andra beklädnadsvaror och tllbehör 900 SKOR, VÄSKOR, GARVERIER 9. Garvnng och annan läderberednng 9.2 Tllverknng av reseffekter, handväskor, sadeltyg m.m. 9.3 Tllverknng av skodon 200 SÅGVERK, HYVLERIER, TRÄIMPR 20.0 Sågnng Hyvlng Trämpregnerng 2020 FANER, TRÄBASERADE SKIVOR Tllverknng av fanér, kryssfanér och lamellträ Tllverknng av spånskvor Tllverknng av träfberskvor 2030 TRÄHUS, BYGGNADSSNICKERIER Tllverknng av monterngsfärdga trähus Tllverknng av byggnads- och nrednngssnckerer 2040 TRÄFÖRPACKN.IND 20.4 Träförpacknngstllverknng 2050 ÖVR TRÄVARUIND 20.5 Övrg trävarutllverknng 2 MASSAINDUSTRI 2. Tllverknng av mekansk eller halvkemsk massa 2.2 Sulfatmassatllverknng 2.3 Sulftmassatllverknng 22 PAPPERS O PAPPIND 2.2 Tllverknng av tdnngs- och ournalpapper 2.22 Annan tryckpapperstllverknng 2.23 Tllverknng av kraftpapper och kraftpapp 2.29 Övrg tllverknng av papper och papp 220 PAPPERS O PAPPVARUIND 2.2 Tllverknng av wellpapp och wellpappförpacknngar 2.29 Övrg tllverknng av pappers- och pappförpacknngar 2.22 Tllverknng av hushålls- och hygenartklar av papper 2.23 Tllverknng av skrvpapper, kuvert o.d Tapettllverknng 2.25 Tllverknng av andra pappersoch pappvaror 3000 KONTORSMASKINER, DATORER 30.0 Tllverknng av kontorsmaskner Tllverknng av datorer och annan nformatonsbehandlngsutrustnng

7 Statstska centralbyrån SCBDOK (37) 30 ELMOTORER,GENERAT.TRANSFORM 3. Tllverknng av elmotorer, generatorer och transformatorer 320 APP.F.ELDISTR O ELKONTROLL 3.2 Tllverknng av eldstrbutons- och elkontrollapparater 330 ELEKTR TRÅD O KABEL 3.3 Tllverknng av elektrsk tråd och kabel 340 BATTERI O ACKUMULATORIND 3.4 Batter- och ackumulatortllverknng 350 BELYSN.ARMATUR, GLÖDLAMPOR 3.50 Tllverknng av belysnngsarmatur Glödlamps- och lysrörstllverknng 360 ÖVR ELEKTRO 3.6 Tllverknng av övrg elapparatur för motorer och motorfordon 3.62 Dverse övrg tllverknng av elapparatur 360 MÖBELINDUSTRI 36. Tllverknng av sttmöbler och säten 36.2 Tllverknng av andra kontors- och butksmöbler 36.3 Tllverknng av andra köksmöbler 36.4 Tllverknng av andra möbler 36.5 Tllverknng av madrasser.2 Statstska målstorheter Målobekt och populaton Målobekt är de varor och tänster som används som nsatsvaror ndustrföretag Sverge under en aktuell referensperod. Referensperoden bör avse ett kalenderår, men om företaget har brutet räkenskapsår ska uppgfterna avse den räkenskapsperod som avslutades det aktuella referensåret. Om två bokslutsperoder har upprättats under peroden så lämnas uppgfter för det senaste bokslutet. Populatonen är samtlga varor och tänster som används som nsatsvaror för ndustrell tllverknng. Varabler Endast värdet på varorna och tänsterna undersöks. Värdet baseras på den redovsade en för nsatsvaran för företaget. Statstska mått Totalt värde () per nsatsvara. Redovsnngsgrupper Statstken redovsas på grupper av nsatsvaror som huvudsak baseras på den kombnerade nomenklaturen (KN) på en 4-ställg nvå. För särsklt vktga nsatsvaror utgår ndelnngen från 8-ställg nvå. Statstken redovsas även på NR:s branschndelnng.

8 Statstska centralbyrån SCBDOK (37) Obektgrupp Varabel Mått Populaton Industrverksamhet företag Sverge med mnst 50 anställda. Industrverksamhet företag Sverge med mnst 50 anställda. Indelnng redovsnngsgrupper Branschgrupp och bransch enlgt SNI (5- sffernvån) Branschgrupp och bransch enlgt SNI (5- sffernvån) Varabelbenämnng och kod Konto enlgt EUbas 2003 Kostnader för transportmedel: Drvmedel (v0) Försäkrng och skatt (v02) Reparaton och underhåll (v03) Övrga er (v04) Summa (v05) 56, 562, 563, 565, 566, 567, , 5622, 5632, 5652, 5662, 5672, , 5623, 5633, 5653, 5663, 5673, , 5629, 5639, 5659, 5669, 5679, 5689, (exkl 565, 5625, 5635, 5675, 5685) Total Total Total Total Total Köpta tänster och förvaltnngser: Förvaltnngser (v20) Redovsnngstänster, advokat och rättegångser 64 Total 6530, 6580 Total

9 Statstska centralbyrån SCBDOK (37) (v202) IT-tänster (v203) 6540 Total Banker (v204) 6570 Total Köpta FoUtänster (v205) Del av 6590 Total Övrga köpta tänster, t ex teknska konsulttänster (v206) 650, 6520, 6560, 6590 (exkl FoU) Total Summa (v207) 64, 65 Total Industrverksamhet företag Sverge med mnst 50 anställda. Branschgrupp och bransch enlgt SNI (5- sffernvån) Övrgt: Vatten och avlopp, för fastghet och lokaler (v30) Städnng och renhållnng (v302) 5040, 540 Total 5060, 560 Total Dataprogram (v303) 5420 Total Förbruknngsemballage och transportnventarer (v304) 5430, 5440 Total Förbruknngsmateral, arbetskläder m.m. (v305) 5460, 5480, 5490 Total Reseer (v306) 58 Total Kontorsmaterel och trycksaker 6 Total

10 Statstska centralbyrån SCBDOK (37) Industrverksamhet företag Sverge med mnst 50 anställda. Branschgrupp och bransch enlgt SNI (5- sffernvån) (v307) Tele- och datakommunkaton (v308) Postbefodran (v309) Garanter (v30) Kostnader för bevaknng och larm (v3) Andra e ovan specfcerade er (v32) Summa (v33) -- Förbruknngsemballage och transportnventarer (v304): Trä t ex lastpallar (v200) Wellpapp (v2002) Papper, papp, kartong, e wellpapp (v2003) 620, 6230 Total 6250 Total 6360 Total 6370 Total Total Plast (v2004) Glas (v2005) Alumnum (v2006) Stål nkl. bleckplåt (v2007) Annat materal (v2008)

11 Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 (37) Industrverksamhet företag Sverge med mnst 50 anställda. Branschgrupp och bransch enlgt SNI (5- sffernvån) Summa (v2009) Råvaror och förnödenheter: Ett stort antal Insatsvarugrupper, entydgt defnerade mha kopplng tll KNnomenklaturen. Produktemballage Trä (v320) Produktemballage Wellpapp (v3202) Produktemballage Papper, papp, kartong (v3203) Produktemballage Plast (v3204) Produktemballage Glas (v3205) Produktemballage Alumnum (v3206) Produktemballage Stål, nkl. bleckplåt (v3207) Produktemballage Annat materal 5430, 5440 Total

12 Statstska centralbyrån SCBDOK (37) (v3208) Drekta nköpser utöver varans nköpsprs, t ex tull, frakt, spedton (v4000) Lagerförändrng, används endast då lagerförändrng e är fördelad på varunvå (v5000) Övrgt, här ngår varor eller materal som e kunnat specfceras ovan (v6000) Summa (v9000) 40-47, 490, 4920, 4930 Total.3 Utflöden: statstk och mkrodata Observatonsregster på mkronvå (per VE) fnns INFI-databasen. Resultatet av undersöknngen är ännu e publcerat p.g.a. sekretessproblem. Endast NR tar del av resultatet..4 Dokumentaton och metadata INFI är dokumenterad enlgt SCB:s dokumentatonsmall samt MetaPlus.

13 Statstska centralbyrån SCBDOK (37) 2 Uppgftsnsamlng 2. Ram och ramförfarande INFI:s målpopulaton är de råvaror och tänster som ndustrföretagen förbrukar sn produkton samt externa er. För att komma åt förbruknngen tllfrågas de VE:er nom företag med ndustrell verksamhet om värdet på nköpta och förbrukade råvaror och tänster samt externa er. Så även om målpopulatonen är förbruknngen av råvaror, tänster och externa er utgör VE:er ramen. INFI använder samma ram av VE:er som FEK med begränsnngen att INFI endast undersöker VE:er nom tllverknngsndustrn. Ramen utgörs av obekt från Företagsdatabasen (FDB) november månad det aktuella året (November- SAMU). Ramen kompletteras med uppgfter om antal anställda per VE från en förtecknng med lokala VE (LVE). För utförlgare detaler rörande vlka obekt som ngår FDB och andra detaler avseende ramen se dokumentatonen för FEK Urvalsförfarande Undersöknngen är en totalundersöknng av VE:er nom ndustrn. Av effektvtetsskäl tllämpas dock en cut-off-gräns som utesluter VE:er företag med färre än 50 anställda. I INFI-populatonen ngår nte heller VE HälpFE, eller Samhallföretag. Prorterng När urvalet gorts kodas också en varabel, Pror, som talar om hur vktgt VE:en är för INFI. Detta görs genom att dela n urvalets VE:er storföretag (pror3), högprorterade (pror2), prorterade (pror) och e prorterade (pror0). Prorterngen har gorts nom vare bransch, enlgt NR:s branschndelnng. De uppgfter som lgger tll grund för prorterngen är VE:s totala externa er och förbruknng av råvaror och förnödenheter som hämtas från FEK. Storföretag (pror3) Storföretagen tas fram och de kodas manuellt prorterngsprogrammet. Högprorterad (Pror 2) För att bl högprorterad ska en VE uppfylla något av fölande krterer: Uppgfter saknas för föregående omgång. Vara störst sn bransch med avseende på externa er eller råvaror och förnödenheter. Tllhöra något av de största VE:erna med avseende på externa er eller förbruknng av råvaror och förnödenheter, som

14 Statstska centralbyrån SCBDOK (37) tllsammans svarar för mnst 50 procent av branschens totala värde för någon av dessa er. Prorterad (Pror ) För att bl prorterad ska en VE uppfylla något av fölande krterer: Vara störst nom en enskld delbransch (enlgt 5-sffer SNI) med avseende på råvaror och förnödenheter. Tllhöra någon av de största VE:erna med avseende på externa er eller förbruknng av råvaror och förnödenheter, som tllsammans svarar för mnst 90 procent av branschens totala värde för någon av dessa er. E prorterad (Pror 0) De VE:er som e uppfyller något krterum för att bl högprorterad eller prorterad blr e prorterade. 2.3 Mätnstrument Uppgfterna samlas n va postenkät. Blanketterna nnehåller förutom en del fasta varabler ett förslag på de varugrupper som är vanlga respektve närngsgren. Mölghet för uppgftslämnaren att skrva tll egna varor defnerade text eller genom KN-nomenklaturen fnns också på blanketten. 2.4 Insamlngsförfarande Då detalerade uppgfter om råvaruförbruknngen många gånger saknas företagens bokförngssystem har uppgftslämnandet ofta nneburt stora svårgheter för många företag. I utskcket ställs blanketten vanlgtvs tll ekonomchefen men nformatonen om nsatsvaruförbruknng fnns ofta hos nköps- eller produktonsavdelnngen. Ofta tvngas uppgftslämnaren att göra uppskattnngar. I aprl skckas mssv och blankett tll de företag som har ett eller flera VE en INFI-undersökt bransch. Företag med sent bokslut får mssv och blankett august. Inkomna blanketter prckas av med hälp av INFI-applkatonen. Datum då blanketterna prckas av lagras varabeln InkomDatum databastabellen VEAdm. I varabeln BlankettStatus sätts koden 2, 3 eller 4 vd avprcknng. Kod 0 lgger alltd som ursprungsvärde. Kod 3 används för blanketter som nkommt helt utan uppgfter, kod 4 används för obekt där allt utom varufördelnng fnns med på blanketten. Dessa uppgftslämnare kontaktas alltd av INFI-gruppens medarbetare.

15 Statstska centralbyrån SCBDOK (37) BlankettStatus Värde Betydelse 0 E nkommen Anstånd 2 Inkommen 3 Reakton från uppgftslämnare 4 E nkommen varor En skrftlg påmnnelse skckas ut tll de uppgftslämnare som e nkommt med uppgfter när ssta svarsdatum har passerat. Ytterlgare 2-3 påmnnelser görs om uppgfter nte nkommer. I trede påmnnelsen skckas även en pappersblankett tll företaget. De som då fortfarande nte har svarat undersöknngen kontaktas av INFI-gruppens medarbetare per telefon. I många fall krävs flera telefonkontakter. De företag som slutet av produktonsperoden nte har svarat på undersöknngen mputeras. Detta görs antngen med fördelnng från samma obekt från en tdgare produktonsomgång eller med fördelnng från ett eller flera obekt årets omgång med lkartad produkton. Går ngen av dessa metoder att genomföra görs mputerng utfrån medelfördelnngen nom aktuell bransch. 2.5 Databerednng Värden från de nkomna blanketterna regstreras och granskas därefter INFI-applkatonen. E nkomna blanketter mputeras också med hälp av applkatonen. Under gransknngs- och regstrerngsprocessen kodas vare ensklt obekt varabeln GranskStatus som lgger tabellen VEAdm. GranskStatus Värde Betydelse 0 E regstrerad Tänstedelen regstrerad 2 Varudelen regstrerad 3 Samtlga delar regstrerade 4 Gransknng påbörad

16 Statstska centralbyrån SCBDOK (37) GranskStatus Värde Betydelse 5 Granskad OK, e samgranskad med FEK 6 Granskad OK, samgranskad med FEK Varabeln GranskStatus ändras automatskt beroende på utförande. Kod 0 lgger alltd som ursprungsvärde. Regstrerngen görs genom nmatnng av värden på flkarna Externa er, Förbrukn emballage, Råvaror och Produktemballage. Under flken Synpunkter läggs eventuella synpunkter från uppgftslämnaren n. Det fnns också en flk FEK-varabler där granskaren kan kontrollera vad som fnns regstrerat FEK. Om en VE, defnerad med hälp av organsatonsnummer och löpnummer, var med INFI och lämnade värden då branschen undersöktes senast så vsas dessa en kolumn bredvd årets värden. Efter att nkomna värden har regstrerats och granskats körs ett kontrollprogram. I detta program fnns 5 typer av kontroller:. Uppgfter saknas som ska eller bör fnnas med. 2. Summerngskontroll. 3. Rmlghetskontroll. 4. Samgransknng mot FEK. 5. Samgransknng mot tdgare lämnade uppgfter. De kontroller som faller ut kan åtgärdas genom rättnng eller genom att granskaren accepterar kontrollen. Vssa kontroller som t.ex. summerngskontroller kan dock nte accepteras utan måste rättas upp. Dokumentaton om accepterade kontroller och/eller ändrade värden ska skrvas n en ruta för gransknngskommentarer som kommer fram när samtlga kontroller har gåtts genom. I INFI-applkatonen görs även mputerngar. Imputerade värden flaggas genom att varabeln ImpVarde kodas. Det är också mölgt att klartext lämna en beskrvnng en ruta för mputerngenskommentarer. Det fnns tre typer av mputerngar INFI: manuell mputerng, tvllngmputerng och masknell mputerng. Vd all mputerng har totalen av råvaror och förnödenheter, nsamlad eller mputerad, vart känd antngen från GemVE-tabellen FEK 2003-databasen eller från företagets årsredovsnng. Imputerngen INFI har endast syftet att fördela ut denna total.

17 Statstska centralbyrån SCBDOK (37). Manuell mputerng Granskaren lägger sälv n värden INFI-applkatonen. Om företaget har vart med en tdgare omgång kan denna nformaton användas vd mputerng efter att avstämnng har gorts mot undersöknngen Industrns varuprodukton (IVP) eftersom produktonen kan förändras mellan åren. Annat som kan vara tll hälp är att dskutera fram en rmlg fördelnng med uppgftslämnaren, kunskap om branschen eller nformaton från företagets webbplats. För att markera att ett värde är mputerat används knappen Tll manuell mputerng regstrerngsblden nnan värdet läggs n applkatonen. 2. Tvllngmetoden Denna metod ämför produktonen, hämtad från IVP, hos obektet som ska mputeras med produktonen hos andra obekt som har nkommt med uppgfter tll INFI. Antngen används ett obekt ensamt eller så vktas flera obekt som har samma struktur på produktonen hop. Obektet eller obektens nsatsvarufördelnng används sedan mputerngsarbetet. För att htta obekt med lkartad produkton, en s.k. tvllng, används knappen Sök tvllng under flken IVP/VE. Produktonsvkter läggs sedan n mputerngsblden som kommer fram och ett underlag skapas som har lknande produktonsstruktur som obektet som ska mputeras. Genom att sedan trycka på knappen Förslag tll mputerng och därefter Imputera accepteras de mputerade värdena. 3. Masknell mputerng Denna metod används för de värden som e mputerats med hälp av de andra metoderna. För tänstevarablerna, Kostnader för transportmedel, Köpta tänster och förvaltnngser, Övrgt och Förbruknngsemballage och transportnventarer görs först en kontroll om en fördelnng fnns för obektet, dentferat med PeOrgNrHE och VELopNr från någon tdgare omgång av INFI. Om någon fördelnng fnns använd denna annars går man vdare tll medelvärdesmputerng nom branschgrupp. För råvaror och förnödenheter går man drekt tll medelvärdesmputerng nom branschgrupp, eftersom mputerng med fördelnng från tdgare år, om sådan fnns, antas ha använts redan vd den manuella mputerngen. Vd medelvärdesmputerng nom branschgruppen undersöks hur många obekt det fnns med fördelnng årets produktonsomgång av INFI, detta görs på 5-sffer SNI. Fnns mnst tre obekt summeras värdena per varabel eller varugrupp nom branschgruppen och fördelnngen som blr resultatet av detta applceras på det obekt och det avsntt som ska mputeras. Fnns det färre än tre obekt används första hand 4-sffer SNI och därefter 3-sffer SNI upp tll branschgruppsnvå tlls en nvå med mnst tre obekt httas. Imputerngar kodas med varabeln ImpVarde tabellerna EmballageUppgfter, TansteUppgfter, VaruUppgfter och

18 Statstska centralbyrån SCBDOK (37) VaruUppgfterKomplett, och med varablerna ImpAvd, ImpAvd2, ImpAvd3, ImpAvd2 och ImpAvd3 tabellen TEmbUppgfterKomplett. Aktuella koder är: ImpVarde Värde Betydelse 0 E mputerad Manuellt mputerad 2 Tvllngmetoden, (för tänstevarabler vxx, v2xx, v3xx och v20xx: uppgfter från tdgare år) 4 Medelvärdesmp per 5-sfferSNI 5 Medelvärdesmp per 4-sfferSNI 6 Medelvärdesmp per 3-sfferSNI 7 Medelvärdesmp per NR-bransch 8 Medelvärdesmp per samtlga branscher

19 Statstska centralbyrån SCBDOK (37) 3 Statstsk bearbetnng och redovsnng När observatonsregstret är slutgltgt beräknas en total för vare varabel eller varugrupp. För bortfallshanterng och resultatframställnng används programvaran SAS. 3. Skattnngar: antaganden och beräknngsformler Eftersom observatonsregstret nnehåller ett fullständgt materal för alla obekt populatonen behövs nga specella skattnngsförfaranden. Tll tabulerngen görs summerng med hälp av programvaran SAS. Tll tabulerngen hämtas också varablerna gem054, gem058, gem0599, gem085 från FEK2003-databasens GemVE-tabell. Dessa tas med tabulerngarna eftersom de INFI motsvaras av varablerna v05, v207, v33 och v9000. De eventuella dfferenser som uppstår mellan INFI och FEK klassfceras som populatonsdfferenser eller obektsdfferenser. Modellberäknngar av nsatsvaruförbruknngen För att få fram totalen för råvaror och förnödenheter har, förutom de nsamlade och mputerade fördelnngarna blankettpopulatonen, även modellberäknade fördelnngar lämnats för obekt som lämnar Standardserade Räkenskapsutdrag (SRU). Modellberäknngarna utgår från antaganden att det fnns ett generellt samband mellan vlka varor som produceras och vlka varor som förbrukas. Den metod som har utvecklats försöker därför att ta hänsyn tll skllnader produktonsstrukturen mellan verksamheter blankett- och SRUpopulatonen. Informaton som utnyttas vd modellberäknngarna För alla obekt som ska modellberäknas har det totala värdet för råvaror och förnödenheter hämtats från FEK (varablerna v3003, v3005 och v302). För att få fram värden på dessa varabler för cke blankettundersökta företag har varabeln vgr503 från SRU använts. Därefter har er för energ m.m. som e ska ngå räknats bort under antagande att SRU-företagen har samma sfördelnng som blankettföretagen. Uppgfter som har samlats n från de blankettundersökta obekten INFI har naturlgtvs vart en vktg nformatonskälla. Uppgfter om producerade varor har hämtats från IVP för företag som ngår denna undersöknng. Metodbeskrvnng Produktonen summeras för de obekt som ska modellberäknas per 5-sffer SNI. Med hälp av en algortm skapas sedan ett underlag bestående av obekt som har nkommt med uppgfter om råvaruförbruknngen INFI

20 Statstska centralbyrån SCBDOK (37) och vars produktonsfördelnng så väl som mölgt överensstämmer med den produktonsfördelnng som fnns bland de obekt som ska modellberäknas. Den algortm som används för att söka efter lämplga obekt som ska ngå underlaget börar med att söka efter obekt som har en produkton som överensstämmer med de modellberäknade på fnaste varunummernvå. Saknas överensstämmelse på denna nvå för någon vara söker algortmen gen på en något grövre varunummernvå. Denna procedur upprepas på allt grövre varunummernvåer tll dess att ett komplett underlag fås. För att begränsa rsken för att stora mätfel ska slå genom underlaget är det nte bara det obekt som matchar bäst som får ngå underlaget utan även andra obekt som matchar nästan lka bra. På alla varunummernvåer söks alltd obekt bland dem som tllhör samma NR-bransch som aktuell 5- sffer SNI. Detta för att förhndra att det dyker upp för många udda nsatsvaror redovsnngen av de modellberäknade värdena. Andra metoder än den ovannämnda algortmen för att ta fram underlag har också tllämpats. Dessa utgår från de uppgfter som blankettundersökta obekt lämnat INFI. Ena metoden tar fram ett underlag baserat på totalfördelnngen närmaste bransch (enlgt SNI 2002) för de obekt som modellberäknas. Den andra metoden får fram ett underlag genom att beräkna medelfördelnngen där stora och små obekt har samma vkt och applcerar denna. Ett mått på hur väl de olka underlagens produkton matchar de modellberäknade obektens produkton på olka varunummernvåer tas sedan fram för de olka metoderna. Den metod som ger det underlag som genomsntt matchar bäst på 8-, 6-, 4- och 2-sffer KN-nummernvå väls ut för vare bransch (5-sffer SNI). Teknsk beskrvnng av modellberäknngarna De formler som beskrvs nedan är tllämplga för tvllngmputerng med INFI-applkatonen och modellberäknngen av nsatsvarufördelnngen INFI. I flertalet av de metoder som praktseras för modellberäknng och mputerng försöker ett obekt, Imputerngskanddaten (IK), tllskrvas värden genom att ttta på värden hos andra obekt, Underlagskanddater (), där fullständg nformaton fnns. En erkänd metod för detta är Nearest Neghbour mputaton där mputerng för IK:er försöker göras med värden från den som lgger närmast (mest lknar) IK:en. Nearest Neghbour-metoden har nte använts för modellberäknngar INFI. Istället har en av metoderna, Bästa matchnng-metoden, försökt att vkta hop värden från flera Nearest Neghbour-:er.

21 Statstska centralbyrån SCBDOK (37) Genom att vkta hop värdet från flera :er tll ett underlag kan fölande fördelar uppnås:. Beroendet av att en enskld :s värden är korrekta blr nte lka stort. 2. Två eller flera :er kombnaton kan ha egenskaper som bättre överensstämmer med en IK än vad vare gör för sg. Underlaget I INFI:s fall kombneras n :er hop som producerar m olka varor så att ett underlag med en produktonsmx fås som så bra som mölgt överensstämmer med den som fnns hos IK:en. Formel. Lnär kombnaton av flera : er tll ett underlag, produktonssdan PrVkt PrVkt PrVkt ( PrAndV U PrAndV U PrAndV U) där : PrVkt Produktonsvkt för PrAndV Vara : s andel av den totala produktonen för PrAndV U Vara : s andel av underlagets totala produkton 0 PrVkt 0 PrAndV 2 n T PrAndV PrAndV PrAndV för,2,..., n och 2 2 n PrAndV2 PrVkt för,2,..., n,2,..., m och m n PrAndVm PrAndV m m underlagskanddat PrAndV n för,2,..., n Genom att tllämpa denna formel kommer ett underlag (U) fås vars fktva produktonsandelar av olka varor är en vktad lnär kombnaton av alla ngående :ers produktonsandelar. Vllkoren som ställs för vkterna (PrVkt) är att de ska summera tll över alla :er och måste lgga mellan 0 och för vare enskld samt att en enskld :s produktonsandelar för respektve vara summerar tll och lgger mellan 0 och gör så att underlagets produktonsandelar (PrAndVU) också lever upp tll dessa vllkor. För att se hur bra den fktva produktonen hos U:et motsvarar den faktska produktonen hos IK:en används ett mått som har döpts tll gemensam produkton (GP).

22 Statstska centralbyrån SCBDOK (37) Formel 2. Beräknng av gemensam produkton GP mn 2 + mn där : mn 0 0 ( a, b) PrAndV U PrAndV IK ( PrAndV U, PrAndV IK) + mn( PrAndV U, PrAndV IK) ( PrAndVm U, PrAndVm IK) Mnsta värdet av a och b Underlagets produktonsandel av vara PrAndV U PrAndV IK Imputerngskanddatens produktonsandel av vara för,2,..., m och m PrAndV U för,2,..., m och m PrAndV IK GP kommer att lgga någonstans mellan 0, för U som nte har någon vara gemensam med IK:en, och för U vars fktva produkton andelsmässgt exakt motsvarar den produkton som fnns hos IK:en. GP kan användas för att ämföra hur olka underlag passar en vss IK eller som ett slags kvaltetsmått på hur bra ett specfkt underlag passar modellberäknngen. IK:s nsatsvarufördelnng modellberäknas med hälp av den fktva nsatsvarufördelnngen som behövs för att skapa U:ets fktva produkton. Ett sätt att göra detta på är att U:et vkta :ernas nsatsvarufördelnng på samma sätt som vd vktnngen av U:ets produktonsfördelnng. Detta förfarande tar dock nte hänsyn tll att produkton av olka varor är olka nsatsvaruntensva. För att korrgera för detta räknas vare produktonsvkt som väls vd skapandet av U:et om tll en förbruknngsvkt (FbVkt). Formel 3. Omräknng av produktonsvkter tll förbruknngsvkter Fb tot PrVkt Pr tot FbVkt n Fb tot PrVkt Pr tot där : FbVkt Förbruknngsvkt för underlagskanddat PrVkt Produktonsvkt för underlagskanddat, väls då underlag skapas Fb tot Underlagskanddat : s totala förbruknngsvärde Pr tot Underlagskanddat : s totala produktonsvärde 0 PrVkt för,2,..., n och n PrVkt Efter att förbruknngsvkter har skapats för alla :er U:et kan U:ets fktva nsatsvarufördelnng beräknas. 2 +

23 Statstska centralbyrån SCBDOK (37) Formel 4. Lnär kombnaton av flera : er tll ett underlag, förbruknngssdan T FbVkt FbAndV FbAndV 2 FbAndV m FbVkt 2 FbAndV 2 FbVkt FbAndV FbAndV n n m n ( FbAndV U FbAndV 2 U FbAndVm U) där : FbVkt Förbruknngsvkt för FbAndV Vara : s andel av den totala förbruknngen för underlagskanddat FbAndV U Vara : s andel av underlagets totala förbruknng 0 FbVkt för,2,..., n och n FbVkt 0 FbAndV för,2,..., n,2,..., m och m FbAndV för,2,..., n Efter att Formel 4 har tllämpats fås en nsatsvarufördelnng fram som lätt går att applcera på IK:s kända totala förbruknng av råvaror och förnödenheter från FEK. Det totala produktonsvärdet och totala förbruknngsvärdet har generellt nte någon betydelse vd skapandet av underlag. Ibland är det dock av ntresse att se förhållandet mellan någon eller båda av dessa storheter hos underlaget och mputerngskanddaten. Begreppet uppräknngstal defneras med hur många gånger en storhet underlaget måste räknas upp (vlken faktor den ska multplceras med) för att motsvara samma storhet hos mputerngskanddaten. Uppräknngstalet för produktonssdan beräknas med fölande formel: Formel 5. Uppräknngstal U UpprPr tot där : U UpprPr tot PrVkt IK Pr tot Pr tot n 2 PrVkt IK Pr tot Pr tot Uppräknngstal för totala produktonsdan hos underlaget Produktonsvkten för underlagskanddat Imputerngskanddatens totala produkton Underlagskanddat : s totala produkton För förbruknngssdan beräknas uppräknngstalet analogt. Uppräknngstal syns flken där man gör tvllngmputerngar INFI-applkatonen. Skler sg uppräknngstalen mellan produktonssdan och förbruknngssdan åt väldgt mycket kan det antas att underlaget och mputerngskanddaten har stora skllnader produktonsprocessen, t.ex. stora skllnader bearbetnngsgrad på nsatsvarorna.

24 Statstska centralbyrån SCBDOK (37) Metoder att htta ett bra underlag Indvduella IK:er har nte modellberäknats var för sg. Istället slås produktonen samman för alla IK:er som har samma SNI-kod. Denna grupp av IK:er har sedan behandlats på samma sätt som en ndvduell IK behandlas formlerna ovan, den totala förbruknngen av råvaror och förnödenheter har slagts samman. I vare grupp av IK:er fnns också ett antal VE:er vars produkton är okänd p.g.a. att IVP har en cut-off. Dessa VE:er lämnar nget bdrag tll nsatsvarufördelnngen, men är ändå med och bdrar tll den totala förbruknngen av råvaror och förnödenheter. Földen blr att de teoretskt modellberäknas med samma nsatsvarufördelnng som gäller för obekten ovanför IVP:s cut-off. Tre metoder har använts för att skapa underlag. Dessa beskrvs nedan var för sg:. Medelfördelnngsmetoden U skapas av alla :er som har samma SNI-kod som modellberäknngsgruppen enlgt Formel 4. Saknas helt :er som har samma SNI-kod på 5-sffernvå som modellberäknngsgruppen tas stället alla :er med samma SNI-kod på 4-sffernvå med. Saknas :er på 4- sffernvå tas alla :er på 3-sffernvå. Saknas dessa tas slutlgen alla :er på 2-sffernvå. Samtlga förbruknngsvkter för de :er som ngår U:et görs lka stora. Formel 6. Förbruknngsvkter för medelfördelnngsmetoden FbVkt där : FbVkt n n Förbruknngsvkt för Antalet ngående U För att kunna beräkna GP måste en omräknng göras från förbruknngsvkter tll produktonsvkter. Detta görs analogt som Formel 3 med ombytta platser för produktonsvkter och förbruknngsvkter, produktonsvärden och förbruknngsvärden.

25 Statstska centralbyrån SCBDOK (37) Formel 7. Omräknng av förbruknngsvkter tll produktonsvkter Prtot FbVkt Fb tot PrVkt n Prtot FbVkt Fb tot där : FbVkt Förbruknngsvkt för underlagskanddat PrVkt Produktonsvkt för underlagskanddat Fb tot Underlagskanddat : s totala förbruknngsvärde Pr Underlagskanddat : s totala produktonsvärde tot 0 FbVkt för,2,..., n och n FbVkt 2. Medelvärdesmetoden Denna metod fungerar på samma sätt som medelfördelnngsmetoden förutom att förbruknngsvkternas storlek är proportonell mot :ens förbruknngsvärdes relatva storlek. Formel 8. Förbruknngsvkter för medelvärdesmetoden FbVkt där : FbVkt n Fb tot n Fb tot Förbruknngsvkt för Antalet ngående U 3. Bästa matchnng-metoden Detta är den enda metod som aktvt försöker att skapa ett underlag som matchar produktonen modellberäknngsgruppen. Metoden bygger på en algortm som stegvs bygger upp ett underlag genom att ta med nya :er eller öka på ngående :ers vkter genom en ämförelse med modellberäknngsgruppens produktonsfördelnng på allt grövre varunvåer. Metoden ska försöka ge ett högt värde på GP samtdgt som det får en bra sprdnng på :erna underlaget (med tanke på eventuella mätfel är det nte bra om en blr alltför domnerande underlaget). Efter vare steg läggs den del av underlaget som skapats detta steg tll den del av underlaget som skapats tdgare steg. Det beräknas hur stor del av underlaget som återstår att skapa. Detta värde kallas för restvkt. Det beräknas även hur stora andelar av modellgruppens producerade varor som täcks av underlaget och dessa andelar dras av från modellgruppens andelar nför nästa steg. Som väls alla VE:er med nkomna varuuppgfter INFI som har samma SNI-kod. Var och en av dessa :ers varufördelnng ämförs med

26 Statstska centralbyrån SCBDOK (37) modellberäknngsgruppens resterande fördelnng vara för vara. Jämförelsen går tll så att det räknas fram hur stor vkt som behövs för att få max värde på GP för en specfk vara. Formel 9. Beräknng av den produktonsvkt som maxmerar GP - värdet för en vara PrVktV där : PrVktV mn ( a, b) PrAndV PrAndV IK Mnsta mn(prandv / PrAndV IK,) Produktonsvkt som maxmerar GP - värdet för vara och värdet av a och b : s produktonsandel av vara Gruppen av modellberäknngskanddaters resterande produktonsandel av vara När denna vkt har räknats ut för alla varor för en enskld väls den som är mnst bland alla k vkter > 0. Formel 0. Val av produktonsvkt för en PrVkt där : PrVkt PrVktV PrVktV mn(prvktv, PrVktV 2,, PrVktV k ) Vald produktonsvkt för Produktonsvkt som maxmerar GP - värdet för vara > 0 och Med denna vkt beräknas sedan den ensklda :ens bdrag tll GP. Formel. Beräknng av en enskld : s bdrag tll GP GP + mn där : PrAndV PrVkt PrAndV PrAndV IK 0 0 mn( PrAndV, PrAndV IK) + mn( PrAndV 2, PrAndV 2 IK) ( PrAndVm, PrAndVm IK ) PrAndV PrAndV IK PrVkt PrAndV Vald produktonsvkt för underlagskanddat Underlagkanddats produktonsandel av vara Gruppen av modellberäknngskanddatens för,2,..., m och m PrAndV U för,2,..., m och m PrAndV IK resterande produktonsandel av vara För att se vlka :er som ger mest tll GP med mnst vkt beräknas något av dessa två ämförelsetal: en effektvtetskvot eller en relatv effektvtetskvot. Dessa beräknngar görs på fölande sätt: +

27 Statstska centralbyrån SCBDOK (37) Formel 2. Beräknng av eff mfrlstal rel mfrlstal där : GP ämförelsetal GP /PrVkt (Alt.I, effektvtetskvot) GP /GP max (Alt.II, relatv effektvtetskvot) Underlagskanddats bdrag tll gemensam produkton PrVkt Produktonsvkt för underlagskanddat GP max Maxmala bdraget tll gemensam produkton bland alla Alla :er vars ämförelsetal överstger ett vsst värde kommer att tas med underlaget. Vlket ämförelsetal som används och hur stort gränsvärdet är ska betraktas som parametrar som kan ställas n för vare steg. Innan de :er som har kvalfcerat sg kommer med underlaget görs ytterlgare ett par usterngar. Eftersom flera :er kan kvalfcera sg p.g.a. att de har samma varor kan en eller flera produktonsandelar bl mer än täckta. Detta skulle sådana fall nnebära att produktonsandelen för någon annan vara modellberäknngsgruppen redan detta steg blockeras från att helt täckas av underlaget. För att undvka detta görs en proportonell usterng av produktonsvkterna så att alla :er som kvalfcerat sg tll underlaget tllsammans nte täcker mer än nödvändgt av alla varor. Formel 3. Justerng av vkter för att undvka överskott av någon vara underlaget Overskottsust, öust PrVkt där : Overskottsust, PrAndV IK n (PrVkt PrAndV ) mn(overskottsust,, Overskottsust 2,, Justerngsfaktor m.a.p. vara och underlagskanddat, Overskottsust m, ) PrVkt öust PrVkt Den överskottsusterade produktonsvkten för underlagskandat Overskottsust, > 0 för alla och För att få sprdnng underlaget fnns också en parameter som begränsar hur stort bdrag tll underlaget som ett ensklt steg får bdra med. Om denna gräns överskrds görs en proportonell usterng av vkterna ner tll denna gräns.

28 Statstska centralbyrån SCBDOK (37) Formel 4. Justerng av vkter för att se tll att gränsen för stegets bdrag nte överskrds MaxBdr MaxBdrJust n öust PrVkt BdrJust öust PrVkt MaxBdrJust PrVkt där : MaxBdrJust Justerngsfaktor m.a.p. maxbdragsgränsen MaxBdr Hur stor andel av underlaget som tllåts komma från aktuellt steg Slutlgen görs en usterng så att stegets bdrag tll underlaget e överstger underlagets restvkt. Formel 5. Justerng av vkter för att se tll att restvkten nte överskrds RestVkt RestVktJust n BdrJust PrVkt RestJust RestJust PrVkt RestVktJust PrVkt där : RestVktJust RestVkt Justerngsfaktor m.a.p. underlagets restvkt Hur stor andel av underlaget som som e blvt täckt tdgare steg De restusterade produktonsvkterna för vare läggs tll de tdgare steg eventuellt skapade produktonsvkterna. En ny restvkt beräknas och underlagets produktonsandelar dras från produktonsandelarna från modellberäknngsgruppen nför nästa steg. Stegen som körs är fölande modellberäknngsnvåer: Steg Modellberäknngsnvå 9. Söknng på fnaste varunummernvå, KNnr + eventuell tlläggskod från IVP. Jämförelsetalet måste vara större än 0,85 och beräknas som alternatv I, effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är 0,5. Steg 2 Modellberäknngsnvå 8. Söknng på fnaste (8-sffrg) KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,8 och beräknas som alternatv I, effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är 0,75. Steg 3 Modellberäknngsnvå 8_2.

29 Statstska centralbyrån SCBDOK (37) Ny söknng på fnaste (8-sffrg) KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,9 och beräknas som alternatv II, relatv effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är 0,8. Steg 4 Modellberäknngsnvå 6. Söknng på 6-sffrg KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,75 och beräknas som alternatv I, effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är. Steg 5 Modellberäknngsnvå 6_2. Ny söknng på 6-sffrg KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,9 och beräknas som alt. II, relatv effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är. Steg 6 Modellberäknngsnvå 4. Söknng på 4-sffrg KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,8 och beräknas som alternatv I, effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är. Steg 7 Modellberäknngsnvå 4_2. Ny söknng på 4-sffrg KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,9 och beräknas som alternatv II, relatv effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är. Steg 8 Modellberäknngsnvå 2. Söknng på 2-sffrg KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,9 och beräknas som alternatv I, effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är. Steg 9 Modellberäknngsnvå 2_2. Ny söknng på 2-sffrg KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,9 och beräknas som alternatv II, relatv effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är. Är nte hela underlaget skapat (restvkten > 0) efter steg 9 används medelfördelnngsmetoden för den återstående delen. Val av bästa metod Alla tre metoder tllämpas på alla modellberäknngsgrupper. En ämförelse görs sedan av metoderna genom att GP med modellberäknngsgruppen för de olka underlagen beräknas på 2-, 4-, 6-

30 Statstska centralbyrån SCBDOK (37) och 8-sffrg KN-nummernvå. För vare modellberäknngsgrupp på 5- sffer SNI används den metod som ger högst värde på summa GP modellberäknngen. 3.2 Redovsnngsförfaranden Resultaten redovsas tll Natonalräkenskaperna en Excelfl.

31 Statstska centralbyrån SCBDOK (37) 4 Slutlga observatonsregster 4. Produktonsversoner I det här dokumentet (SCBDOK) har framtagnngen av nedanstående slutlga observatonsregster beskrvts. Regster Regstervarant Industrns förbruknng (INFI) Råvaror Regsterverson 2003 Regster Regstervarant Regsterverson 2003 Industrns förbruknng (INFI) Externa er Fortsatt dokumentaton, av regstrens detalerade nnehåll, fnns på SCB:s webbplats. Där beskrvs alla varabler och värdemängder m.m. Dokumentatonen httar du här: https://www.h2.scb.se/metadata. Klcka dg fram med hälp av namnen på Regster, Regstervarant och Regsterverson som är angvna ovanstående tabell. 4.2 Arkverngsversoner Erfarenheter från senaste undersöknngsomgången

32 Statstska centralbyrån SCBDOK (37) Blaga

33 Statstska centralbyrån SCBDOK (37)

34 Statstska centralbyrån SCBDOK (37)

35 Statstska centralbyrån SCBDOK (37)

36 Statstska centralbyrån SCBDOK (37)

37 Statstska centralbyrån SCBDOK (37) Blaga 2

Industrins förbrukning av inköpta varor (INFI) 2008

Industrins förbrukning av inköpta varor (INFI) 2008 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(97) Industrns förbruknng av nköpta varor (INFI) 2008 NV0106 Innehåll SCBDOK 3.1 0 Admnstratva uppgfter 0.1 Ämnesområde 0.2 Statstkområde 0.3 SOS-klassfcerng 0.4 Statstkansvarg

Läs mer

Gymnasial yrkesutbildning 2015

Gymnasial yrkesutbildning 2015 Statstska centralbyrån STATISTIKENS FRAMTAGNING UF0548 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 1(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete 2016-03-11 Mattas Frtz Gymnasal yrkesutbldnng 2015 UF0548

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 2010 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15-10 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Generellt ägardirektiv

Generellt ägardirektiv Generellt ägardrektv Kommunala bolag Fastställt av kommunfullmäktge 2014-11-06, 223 Dnr 2014.0450.107 2 Generellt ägardrektv för Fnspångs kommuns drekt eller ndrekt helägda bolag Detta ägardrektv ska antas

Läs mer

Utbildningsavkastning i Sverige

Utbildningsavkastning i Sverige NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Markus Barth Handledare: Bertl Holmlund Vårtermnen 2006 Utbldnngsavkastnng Sverge Sammandrag I denna uppsats kommer två olka

Läs mer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev 20151006 HL

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev 20151006 HL Lekton 8 Specalfall, del I (SFI) Rev 0151006 HL Produktvalsproblem och cyklsk planerng Innehåll Nvå 1: Produktval (LP-problem) (SFI1.1) Cyklsk planerng, produkter (SFI1.) Nvå : Maxmera täcknngsbdrag (produktval)

Läs mer

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.

Läs mer

Primär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts. 2012-11-08

Primär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts. 2012-11-08 Prmär- och sekundärdata Undersöknngsmetodk Prmärdataundersöknng: användnng av data som samlas n för första gången Sekundärdata: användnng av redan nsamlad data Termeh Shafe ht01 F1-F KD kap 1-3 Olka slag

Läs mer

Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( )

Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( ) Tentamen Matematsk statstk Ämneskod-lnje S1M Poäng totalt för del 1 5 (8 uppgfter) Poäng totalt för del 3 (3 uppgfter) Tentamensdatum 9-3-5 Kerstn Vännman Lärare: Robert Lundqvst Mkael Stenlund Skrvtd

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor

Handlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor Handlngsplan Grön Flagg Bosgårdens förskolor Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-11 14:16: Det är nsprerande att läsa hur n genom röstnng tagt tllvara barnens ntressen när n tagt fram er handlngsplan.

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det?

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Uppsats fortsättnngskurs C Författare: Johan Bjerkesjö och Martn Nlsson Handledare: Patrk Hesselus Termn och år: HT 2005 Arbetslvsnrktad rehablterng för

Läs mer

Manual. För användaren. Manual. eloblock. Elpanna för montage på vägg

Manual. För användaren. Manual. eloblock. Elpanna för montage på vägg Manual För användaren Manual eloblock Elpanna för montage på vägg SE Innehållsförtecknng Innehållsförtecknng 1 Hänvsnng tll dokumentaton...3 1.1 Beakta gällande underlag...3 1.2 Förvara underlagen...3

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. I Ur och Skur Pinneman

Handlingsplan. Grön Flagg. I Ur och Skur Pinneman Handlngsplan Grön Flagg I Ur och Skur Pnneman Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-09-23 12:55: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor. Se er själva

Läs mer

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss? Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas

Läs mer

Mätfelsbehandling. Lars Engström

Mätfelsbehandling. Lars Engström Mätfelsbehandlng Lars Engström I alla fyskalska försök har de värden man erhåller mer eller mndre hög noggrannhet. Ibland är osäkerheten en mätnng fullständgt försumbar förhållande tll den precson man

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-25 11:44: Inskckad av msstag. 2014-04-17 09:52: Bra jobbat, Förskolan Fjäderkobben!

Läs mer

Hållbar skolutveckling Skolplan för Eskilstuna kommun 2008-2011. Förslag till barn- och utbildningsnämnden/torshälla stads nämnd

Hållbar skolutveckling Skolplan för Eskilstuna kommun 2008-2011. Förslag till barn- och utbildningsnämnden/torshälla stads nämnd Hållbar skolutvecklng Skolplan Esklstuna kommun 2008 2011 Förslag tll utbldnngsnämnd/torshälla stads nämnd 1 2 INLEDNING Skolplan av kommuns styrdokumt. Att kommunerna ha skolplan fastställs skollag. Skolplan

Läs mer

Bankernas kapitalkrav med Basel 2

Bankernas kapitalkrav med Basel 2 RAPPORT DEN 16 jun 2006 DNR 05-5630-010 2006 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R A P P o r t 2 0 0 6 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R a p p o r t 2 0 0 6 : 6 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 31 RESULTAT

Läs mer

IN1 Projector. Snabbstart och referenshandbok

IN1 Projector. Snabbstart och referenshandbok IN Projector Snabbstart och referenshandbok Läs häftet med säkerhetsanvsnngar nnan du nstallerar projektorn. Packa upp kartongen Detta fnns med: Ljud- och vdeokablar är nte nkluderade. Du kan köpa dem

Läs mer

www.olr.ccli.com Introduktion Online Rapport Din steg-för-steg guide till den nya Online Rapporten (OLR) Online Rapport

www.olr.ccli.com Introduktion Online Rapport Din steg-för-steg guide till den nya Online Rapporten (OLR) Online Rapport Onlne Rapport Introdukton Onlne Rapport www.olr.ccl.com Dn steg-för-steg gude tll den nya Onlne Rapporten (OLR) Vktg nformaton tll alla kyrkor och organsatoner som har en CCLI-lcens Inga mer program som

Läs mer

Dokumenthanteringsplan Socialnämnden förslag 20110615 1

Dokumenthanteringsplan Socialnämnden förslag 20110615 1 Dokumenthanterngsplan Socalnämnden förslag 20110615 1 OCH EVENTUELL INGSORDNING olka meder, SEKRETESS NÄRARKIV slutgltgt arkvformat fetstl) Innehåll 1. Styr 3 1.2.4. Verksamhetsutveckla projektform 7 2.Ge

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan Handlngsplan Grön Flagg Pysslngförskolan Gläntan Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-19 11:18: Vlka fna och vktga utvecklngsområden n valt - det n gör kommer säkert att skapa engagemang och nyfkenhet

Läs mer

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts?

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn

Läs mer

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5 Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och

Läs mer

PLUSVAL PRISLISTA 2016

PLUSVAL PRISLISTA 2016 PLUSVAL PRISLISTA 2016 PÅ 5 ÅR Det här är PLUSVAL Med KBAB:s plusval kan drömmen om ett personlgare boende bl verklghet. Modernt, klassskt, vågat eller stlrent; gör om dtt hem så att det passar just dg.

Läs mer

Bofakta. Brf Äppelblom Hildedal

Bofakta. Brf Äppelblom Hildedal Bofakta ldedal 2 Välkommen hem Att flytta tll ett nytt hem är alltd lka spännande. Att dessutom flytta tll ett helt nybyggt hem, där ngen bott tdgare, är extra specellt. ldedal Park förenar både grönska

Läs mer

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm Workng paper/pm 2012:02 Företagsrådgvnng form av Konsultcheckar En effektutvärderng av konsultcheckar nom ramen för regonalt bdrag för företgsutvecklng Tllväxtanalys har uppdrag att utvärdera effekterna

Läs mer

Ensamma kan vi inte förändra

Ensamma kan vi inte förändra 2013, vnter/vår Behandlngsföreståndaren har ordet Drogtestnng Ultmatum på jobbet ledde tll nyktert lv Vårdutbldnngsprogram för företagshälsovården Ideella resurser vd mssbruk för företagshälsovården Arbetsplatsprogram

Läs mer

Jag vill tacka alla på företaget som har delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter vilket har hjälpt mig enormt mycket.

Jag vill tacka alla på företaget som har delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter vilket har hjälpt mig enormt mycket. Förord Detta examensarbete har utförts på uppdrag av nsttutonen för Industrell produkton på Lunds Teknska Högskola, och genomförts på företaget. Jag vll tacka alla på företaget som har delat med sg av

Läs mer

Bras-Spisen, ett bra val till din öppna spis!

Bras-Spisen, ett bra val till din öppna spis! Bras-Spsen, ett bra val tll dn öppna sps! Bras-Spsen nsats var före sn td när den kom ut på marknaden mtten av 80-talet. Eldnngsteknken och rökkanalsystemet skyddades under många år av tre olka patent.

Läs mer

Partikeldynamik. Fjädervåg. Balansvåg. Dynamik är läran om rörelsers orsak.

Partikeldynamik. Fjädervåg. Balansvåg. Dynamik är läran om rörelsers orsak. Dynamk är läran om rörelsers orsak. Partkeldynamk En partkel är en kropp där utsträcknngen saknar betydelse för dess rörelse. Den kan betraktas som en punktmassa utan rotaton. Massa kan defneras på två

Läs mer

~ ~ 'o II DJULÖ O /` ~ ~~ 1 ~ Rekreation. Fördjupning av översiktsplanen fiör. Stora Djulö säteri med omgivningar ~~ ~~~

~ ~ 'o II DJULÖ O /` ~ ~~ 1 ~ Rekreation. Fördjupning av översiktsplanen fiör. Stora Djulö säteri med omgivningar ~~ ~~~ Kommunstyrelsens handlng nr 1/2012 Fördjupnng av översktsplanen för FÖRÄNDRINGAR Stora Djulö säter med omgvnngar O Bostäder anpassade tll landskapet Katrneholms kommun ~~~~~~_:, O Utvdgnng av skogskyrkogården

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Sammanträdesdatum 19.2.2013

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Sammanträdesdatum 19.2.2013 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nr 1/2013 1/1 Sammanträdestd Tsdagen den 19 februar 2013 kl. 13.00-14.40 Sammanträdesplats Kommungården Beslutande: Ersättare: Broända, Helena Wstbacka, Inger Enfors, Vdar Furu, Danel,

Läs mer

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE SSI:1';74-O15 BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE John-Chrster Lndll Pack, 104 01 STOCKHOIJ! ;4 aprl 1974 BEREDSOP TJÖT ATOMOLYCKOR I SVERIGE Manuskrpt grundat på ett föredrag vd kärnkraftmötot Köpenhamn,

Läs mer

FRISKIS&SVETTIS. malmö VERKSAMHETS. berättelse

FRISKIS&SVETTIS. malmö VERKSAMHETS. berättelse FRISKIS&SVETTIS malmö VERKSAMHETS berättelse 2015 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 2 Lasse Twetman heter jag och är chef för Malmöförenngen vlket jag vart sen starten 1979, först Sk Club Skåne, sen den förenng

Läs mer

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-04-15 15:26: N har på ett engagerat och varerat sätt arbetat med ert Grön flagg-arbete.

Läs mer

Renhållningsordning för Finspångs kommun

Renhållningsordning för Finspångs kommun Renhållnngsordnng för Fnspångs kommun Avfallsplan 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktge 2014-03-26 ( 69) A V F A L L S P L A N 2 0 1 4-2 0 1 8 Renhållnngsordnng för Fnspångs kommun Fnspångs kommun 612

Läs mer

Chalmers, Data- och informationsteknik 2011-10-19. DAI2 samt EI3. Peter Lundin. Godkänd räknedosa

Chalmers, Data- och informationsteknik 2011-10-19. DAI2 samt EI3. Peter Lundin. Godkänd räknedosa LET 624 (6 hp) Sd nr 1 TENTAMEN KURSNAMN PROGRAM: namn REALTIDSSYSTEM åk / läsperod DAI2 samt EI3 KURSBETECKNING LET 624 0209 ( 6p ) EXAMINATOR TID FÖR TENTAMEN Onsdagen den 19/10 2011 kl 14.00 18.00 HJÄLPMEDEL

Läs mer

Kammarkollegiets författningssamling

Kammarkollegiets författningssamling Kammarkollegets författnngssamlng ISSN 1402-5345 (tryck) ISSN 1654-9325 (pdf) Utgvare: Bertl Kallner, Kammarkolleget Trafkanalys föreskrfter om uppgfter tll statstk om bantrafk m.m.; beslutade den 21mars

Läs mer

SVENSKA LADDNING 06 ANSLUTNING 07 DISPLAY SÖMN MÅL PÅMINNELSER RÖSTSTYRNING MUSIK ANTI-LOST ALARM TEKNISKA DATA 11 SAMTAL

SVENSKA LADDNING 06 ANSLUTNING 07 DISPLAY SÖMN MÅL PÅMINNELSER RÖSTSTYRNING MUSIK ANTI-LOST ALARM TEKNISKA DATA 11 SAMTAL SVENSKA LADDNING 06 ANSLUTNING 07 DISPLAY 11 SAMTAL 13 AVISERINGAR 14 SYNKRONISERA DATA 14 AKTIVITET 15 SÖMN MÅL PÅMINNELSER RÖSTSTYRNING MUSIK ANTI-LOST ALARM TEKNISKA DATA 15 16 17 19 20 20 21 ÖVRE VÄNSTER

Läs mer

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning.

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning. Uppsala Unverstet Företagsekonomska nsttutonen Magsteruppsats HT 2009 Fond--fonder med global placerngsnrktnng Ett konkurrenskraftgt alternatv tll globalfonder? En jämförelse med fokus på rsk och avkastnng.

Läs mer

Beryll Tävlingsförslag av Johan Johansson & Joakim Carlsson Modernisering av mineralutställningen vid SBN - ett steg mot bättre lärandemiljö

Beryll Tävlingsförslag av Johan Johansson & Joakim Carlsson Modernisering av mineralutställningen vid SBN - ett steg mot bättre lärandemiljö Sda 1 eryll Joakm Carlsson eryll Tävlngsförslag av Johan Johansson & Joakm Carlsson Modernserng av mneralutställnngen vd SN - ett steg mot bättre lärandemljö Luleå teknska unverstet Sda 2 eryll Joakm Carlsson

Läs mer

Kvalitetssäkring med individen i centrum

Kvalitetssäkring med individen i centrum Kvaltetssäkrng med ndvden centrum TENA har tllsammans med äldreboenden Sverge utvecklat en enkel process genom vlken varje enskld ndvd får en ndvduell kontnensplan baserad på hans eller hennes unka möjlgheter

Läs mer

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:53: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

Innehåll Etablera instrument Funktioner Tekniska data Inställningar Meddelandekoder Underhåll Garanti Säkerhetsföreskrifter Funktioner

Innehåll Etablera instrument Funktioner Tekniska data Inställningar Meddelandekoder Underhåll Garanti Säkerhetsföreskrifter Funktioner DEWALT DW03201 Innehåll Etablera nstrument - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 2 Introdukton - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 2 Överskt - - - - - - - -

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 007-1-18 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35

Läs mer

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1 UPPSALA UNIVERSITET Natonalekonomska Insttutonen Examensarbete D-uppsats, Ht-2005 Introduktonsersättnng eller socalbdraghar ersättnngsregm betydelse för ntegratonen av flyktngar? 1 Författare: Henrk Nlsson

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton

Läs mer

odeller och storlekarw

odeller och storlekarw odeller och storlekarw Bras-Spsen, ett bra val tll dn öppna sps! Bras-Spsen nsats var före sn td när den kom ut på marknaden mtten av 80-talet Eldnngsteknken och rökkanalsystemet skyddades under många

Läs mer

Kallelse / Underrättelse

Kallelse / Underrättelse Kallelse / Underrättelse Utskrftsdatum 2015-12-08 1 Organ Socalnämnden Ledamöter Per-Arne Frsk (S) Prjo Jonsson (S) Alf Söderlund (S) Elsabeth Svahn (S) (S) Eduardo Vllanueva Pnto (V) Al El-Najjar (M)

Läs mer

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO

Läs mer

Arbetskraftskostnadsindex 2008=100

Arbetskraftskostnadsindex 2008=100 Handböcker 47b Arbetskraftskostnadsndex 2008=100 Användarens handbok Handböcker 47b Arbetskraftskostnadsndex 2008=100 Användarens handbok Helsngfors 2013 Förfrågnngar: Pekka Haapala Hanna Jokmäk +358 9

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 01-06-5 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspektonen@f.se www.f.se

Läs mer

Projekt i transformetoder. Rikke Apelfröjd Signaler och System rikke.apelfrojd@signal.uu.se Rum 72126

Projekt i transformetoder. Rikke Apelfröjd Signaler och System rikke.apelfrojd@signal.uu.se Rum 72126 Projekt transformetoder Rkke Apelfröjd Sgnaler och System rkke.apelfrojd@sgnal.uu.se Rum 72126 Målsättnng Ur kursplanen: För godkänt betyg på kursen skall studenten kunna använda transformmetoder nom något

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016

Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-01-20 09:07: Förskolan Kalven, n har lämnat n en toppenrapport även denna gång! Bra områden

Läs mer

Elteknik Svenska AB. FACI - trygghetslarm. Produktlista. Kontaktperson: Palle Wiklund Telefon: 060-16 60 00 Fax: 060-17 42 46

Elteknik Svenska AB. FACI - trygghetslarm. Produktlista. Kontaktperson: Palle Wiklund Telefon: 060-16 60 00 Fax: 060-17 42 46 Elteknk Svenska AB FACI - trygghetslarm Besöksadress: Postadress: Axvägen 10, 853 50 Sundsvall Box 6050, 850 06 Sundsvall Produktlsta Kontaktperson: Palle Wklund Telefon: 060-16 60 00 Fax: 060-17 42 46

Läs mer

Radio-universaldimmer Mini Bruksanvisning

Radio-universaldimmer Mini Bruksanvisning Rado-unversaldmmer Mn Bruksanvsnng Rado-unversaldmmer Mn Art. Nr.: 2255 00 Apparatens komponenter Bld 1 (1) Lysdod (2) Programmerngsknapp (3) Antenn Säkerhetsanvsnngar Inbyggnad och monterng av elektrska

Läs mer

Lösningar modul 3 - Lokala nätverk

Lösningar modul 3 - Lokala nätverk 3. Lokala nätverk 3.1 TOPOLOGIER a) Stjärna, rng och buss. b) Nät kopplas ofta fysskt som en stjärna, där tll exempel kablar dras tll varje kontorsrum från en gemensam central. I centralen kan man sedan

Läs mer

Industrins förbrukning av inköpta varor (INFI)

Industrins förbrukning av inköpta varor (INFI) Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (35) Industrns förbruknng av nköpta varor (INFI) 2013 NV0106 Innehåll 0 Allmänna uppgfter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statstkområde... 2 0.3 SOS-klassfcerng... 2 0.4

Läs mer

Hur ofta har Grön Flagg-rådet/elevrådet träffats? 1-2 gånger/månad

Hur ofta har Grön Flagg-rådet/elevrådet träffats? 1-2 gånger/månad I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan Handlngsplan Grön Flagg Västra Ekoskolan Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-03-17 14:07: Vad rolgt att n har jobbat aktvt med Grön Flagg snart 14 år! Handlngsplanen är tydlg och n tar upp flera exempel

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-11-14 09:03: Ännu en gång har n skckat n en mponerande rapport. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Dia. Boom. Den första Cradle to Cradle-certifierade produkten inom branschen produktmedia! Hållbar mugg

Dia. Boom. Den första Cradle to Cradle-certifierade produkten inom branschen produktmedia! Hållbar mugg Boom Den första Cradle to Cradle-certferade produkten nom branschen produktmeda! Da Världens befolknng beräknas växa väldgt snabbt kommande åren! Från 7 mljarder år 0 upp tll 0 mljarder år 00. V behöver

Läs mer

DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND

DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND Rapport 2000:1 DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND - EN KOMPARATIV ANALYS I pdf-versonen av denna rapport saknas enkätblanketterna (blaga 2). En fullständg rapport pappersformat kan beställas från ÅSUB, tel. 018-25490,

Läs mer

Viktigt säkerhetsmeddelande

Viktigt säkerhetsmeddelande ADVIA Centaur -nstrumenten Dmenson Vsta -nstrumenten IMMULITE -nstrumenten CC 17-06.A.OU Januar 2017 Förhöjda resultat patentprover på grund av korsreaktvtet med DHEA- vd progesteronanalys Enlgt våra noterngar

Läs mer

N A T U R V Å R D S V E R K E T

N A T U R V Å R D S V E R K E T 5 Kselalger B e d ö m n n g s g r u vattendrag n d e r f ö r s j ö a r o c h v a t t e n d r a g Parameter Vsar sta hand effekter Hur ofta behöver man mäta? N på året ska man mäta? IPS organsk Nngspåver

Läs mer

Förklaring:

Förklaring: rmn Hallovc: EXTR ÖVNINR ETIND SNNOLIKHET TOTL SNNOLIKHET OEROENDE HÄNDELSER ETIND SNNOLIKHET Defnton ntag att 0 Sannolkheten för om har nträffat betecknas, kallas den betngade sannolkheten och beräknas

Läs mer

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-05-11 09:08: skckar tllbaka enl tel samtal 2015-05-18 15:32: Det har vart rolgt att läsa er

Läs mer

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00 (4) B Ingenjörsmetodk för IT och ME, HT 004 Omtentamen Måndagen den :e aug, 00, kl. 9:00-4:00 Namn: Personnummer: Skrv tydlgt! Skrv namn och personnummer på alla nlämnade papper! Ma ett tal per papper.

Läs mer

Beställningsintervall i periodbeställningssystem

Beställningsintervall i periodbeställningssystem Handbok materalstyrnng - Del D Bestämnng av orderkvantteter D 41 Beställnngsntervall perodbeställnngssystem Ett perodbeställnngssystem är ett med beställnngspunktssystem besläktat system för materalstyrnng.

Läs mer

HR92. 2. Kort beskrivning. 1. Leveransomfattning

HR92. 2. Kort beskrivning. 1. Leveransomfattning 2. Kort beskrvnng HR92 Trådlös termostat. Leveransomfattnng I termostatens förpacknng httar du följande: 2 3 4 2443 Termostaten HR92 är eu.bac-certferad. Honeywell HR92 är en trådlös radatortermostat med

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Snabbguide. Kaba elolegic programmeringsenhet 1364

Snabbguide. Kaba elolegic programmeringsenhet 1364 Snabbgude Kaba elolegc programmerngsenhet 1364 Innehåll Informaton Förpacknngsnnehåll 3 Textförklarng 3 Ansvar 3 Skydd av systemdata 3 Frmware 3 Programmera Starta och Stänga av 4 Mnneskort 4 Exportera

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Stadionparkens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Stadionparkens förskola Handlngsplan Grön Flagg Stadonparkens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-03-10 13:06: Hej! N har många spännande och vktga utvecklngsområden. Er handlngsplan känns genomarbetad med aktvteter

Läs mer

Lösningsförslag till tentamen i 732G71 Statistik B, 2009-12-04

Lösningsförslag till tentamen i 732G71 Statistik B, 2009-12-04 Prs Lösgsförslag tll tetame 73G7 Statstk B, 009--04. a) 340 30 300 80 60 40 0 0.5.0.5.0 Avståd.5 3.0 3.5 b) r y y y y 4985.75 7.7 830 0 39.335 7.7 0 80300-830 0 3.35 0.085 74.475 c) b y y 4985.75 7.7 830

Läs mer

2 Jämvikt. snitt. R f. R n. Yttre krafter. Inre krafter. F =mg. F =mg

2 Jämvikt. snitt. R f. R n. Yttre krafter. Inre krafter. F =mg. F =mg Jämvkt Jämvkt. Inlednng I detta kaptel skall v studera jämvkten för s.k. materella sstem. I ett materellt sstem kan varje del, partkel eller materalpunkt beskrvas med hjälp av dess koordnater. Koordnatsstemet

Läs mer

Tillfälliga elanläggningar (Källor: SEK handbok 415 oktober 2007, SS4364000 kap 704, ELSÄK-FS)

Tillfälliga elanläggningar (Källor: SEK handbok 415 oktober 2007, SS4364000 kap 704, ELSÄK-FS) Approved by/godkänt av (tjänsteställebetecknng namn) QFD Dck Erksson Issued by/utfärdat av (tjänsteställebetecknng namn telefon) To/Tll (tjänsteställebetecknng namn) Instrukton Ttle/Rubrk Fle name/flnamn

Läs mer

Hur bör en arbetsvärderingsmodell

Hur bör en arbetsvärderingsmodell Hur bör en arbetsvärderngsmodell specfceras? en analys baserad på mångdmensonell beslutsteor Stg Blomskog Johan Brng RAPPORT 2009:19 Insttutet för arbetsmarknadspoltsk utvärderng (IFAU) är ett forsknngsnsttut

Läs mer

Ny renhållningsordning för Finspångs kommun, yttrande till Finspångs kommun

Ny renhållningsordning för Finspångs kommun, yttrande till Finspångs kommun 1 (1) Mljö och samhällsbyggnadsförvaltnngen ToS, Mare Hägglund 2013-05-16 Dnr KS 2013-318 Dnr Sbn 2013-185 Kommunstyrelsen Ny renhållnngsordnng för Fnspångs kommun, yttrande tll Fnspångs kommun Förslag

Läs mer

Effekter av kön, ålder och region på sjukpenningen i Sverige

Effekter av kön, ålder och region på sjukpenningen i Sverige Lunds unverstet Statstska nsttutonen Effekter av kön, ålder och regon på sjukpennngen Sverge -en varansanalys Rkke Berner Uppsats statstk 0 poäng Nvå 6-80 poäng Oktober 006 Handledare: Mats Hagnell Abstract

Läs mer

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17 1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt

Läs mer

Kallelse / Underrättelse

Kallelse / Underrättelse Kallelse / Underrättelse Utskrftsdatum 2016-01-19 1 Organ Socalnämnden Ledamöter Per-Arne Frsk (S) Prjo Jonsson (S) Alf Söderlund (S) Elsabeth Svahn (S) (S) Eduardo Vllanueva Pnto (V) Al El-Najjar (M)

Läs mer

Optimering av underhållsplaner leder till strategier för utvecklingsprojekt

Optimering av underhållsplaner leder till strategier för utvecklingsprojekt Opterng av underhållsplaner leder tll strateger för utvecklngsprojekt Ann-Brh Ströberg 1 och Torgny Algren 1. Mateatska vetenskaper Chalers teknska högskola och Göteborgs unverset 41 96 Göteborg 31-77

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Ängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-10-02 09:58: Vlka rolga och spännande utvecklngsområden som n ska jobba med. Utmana gärna barnen med att ställa öppna frågor

Läs mer

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande Skoldemokratplan Prncper och gude tll elevnflytande I Skoldemokratplan Antagen av kommunfullmäktge 2012-02-29, 49 Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@fnspang.se

Läs mer

LJUSETS REFLEKTION OCH BRYTNING. Att undersöka ljusets reflektion i plana speglar och brytning i glaskroppar.

LJUSETS REFLEKTION OCH BRYTNING. Att undersöka ljusets reflektion i plana speglar och brytning i glaskroppar. LJUSETS REFLEKTION OCH BRYTNING Uppgft: Materel: Att undersöka ljusets reflekton plana speglar och rytnng glaskroppar. Rätlock av glas Halvcylndrsk skva av glas Plan spegel Korkplatta Knappnålar. -papper

Läs mer

Skolbelysning. Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch

Skolbelysning. Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch Skolbelysnng Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch Skolan är Sverges vanlgaste arbetsplats. En arbetsplats för barn, ungdomar och vuxna. Skolmljön ska skapa förutsättnngar för kreatvtet och stmulera nlärnng.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 09:54: N verkar ha ett mycket engagerat mljöråd som är påputtare (fnt ord). N har bra och spännande

Läs mer

Industrins förbrukning av inköpta varor (INFI) 2009

Industrins förbrukning av inköpta varor (INFI) 2009 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(101) Industrns förbruknng av nköpta varor (INFI) 2009 NV0106 Innehåll SCBDOK 3.1 0 Admnstratva uppgfter 0.1 Ämnesområde 0.2 Statstkområde 0.3 SOS-klassfcerng 0.4 Statstkansvarg

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Talavdskolan 15 aug 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-21 13:32: V kunde nte läsa om era mål 4 och 5 någonstans. 2013-08-15 11:21: Tack för era kompletterngar.

Läs mer

Viltskadestatistik 2014 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda

Viltskadestatistik 2014 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda Vltskadestatstk 214 Skador av fredat vlt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 215-1 Vltskadestatstk 214 Skador av fredat vlt på tamdjur, hundar och gröda Rapport från Vltskadecenter,

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola Handlngsplan Grön Flagg Berga förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-12-13 09:50: Bra utvecklngsområden med aktvteter som passar barnen. Tänk på att vara medforskare och låta barnen styra. Berätta

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums frskola 20 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:39: Bra jobbat, Tryserums frskola! Det är nsprerande att läsa er rapport och se

Läs mer

Industrins förbrukning av inköpta varor (INFI) 2006

Industrins förbrukning av inköpta varor (INFI) 2006 Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 (34) Industrns förbruknng av nköpta varor (INFI) 2006 NV006 Innehåll 0 Allmänna uppgfter... 2 0. Ämnesområde... 2 0.2 Statstkområde... 2 0.3 SOS-klassfcerng... 2 0.4 Statstkansvarg...

Läs mer