KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL

Transkript

1 KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL Arbetsgruppsrapport

2 Duplkat 3/2006 Utbldnngsstyrelsen och författarna Tm Eja Högman ISBN (nb.) ISBN (pdf) ISSN Edta Prma Oy, Helsngfors 2006

3 SAMMANDRAG Denna publkaton utgör ett led genomförandet av Informatonssamhällsprogrammet för utbldnng och forsknng Enlgt programmet fck Utbldnngsstyrelsen uppgft att utarbeta kvaltetskrterer för nätbaserade läromedel som används nom den grundläggande utbldnngen och utbldnngen på andra stadet. Krtererna defnerades under år 2005 en arbetsgrupp tllsatt av Utbldnngsstyrelsen. De sakkunnga som utsågs tll arbetsgruppen företräder prvata och offentlga läromedelsförlag, nnehålls- och servceproducenter, forskare nätbaserat lärande, lärare och koordnatorer som deltar vrtuella skolprojekt samt sakkunnga från Utbldnngsstyrelsen vlka ansvarar för utvecklngen av undervsnngen på olka utbldnngsstader. Hela arbetsgruppen samlades to gånger. Utöver mötena utfördes arbete mndre sammansättnngar, av sekreteraren och form av externa uppdrag. Som bakgrundsnformaton beställde arbetsgruppen en forsknngsöverskt över temat. Under arbetets gång höll arbetsgruppen aktvt kontakt med nhemska och utländska grupper som handlägger frågor anslutnng tll kvalteten på nätbaserade läromedel. En del av krteresamlngen baserar sg på krterer som redan getts ut. Som huvudmålgrupp för kvaltetskrtererna för nätbaserade läromedel fastställde arbetsgruppen dem som framställer och dem som använder nätbaserade läromedel. Detta var den ledande tanken när samlngen kvaltetskrterer för nätbaserade läromedel slutlgen ndelades fyra delar: pedagogsk kvaltet, användbarhet, tllgänglghet och produktonskvaltet. Med pedagogsk kvaltet avser arbetsgruppen det nätbaserade läromedlets nlärnngsstödjande egenskaper och läromedlets lämplghet för studer och undervsnng. Med användbarhet avses att det teknska genomförandet och planerngen av användargränssnttet gör att det överlag är lätt och smdgt att använda det nätbaserade läromedlet. Med tllgänglghet avses att det nätbaserade läromedlet kan nås av och står tll förfogande för användaren oavsett dennes fysska och psykska egenskaper, handkapp eller hälsotllstånd. Produktonen av nätbaserade läromedel är högklassg när genomförandet är under kontroll och dokumenteras samt baserar sg på kunskapsmål, färdghetsmål och mål som styr lärandet. Var och en av de fyra delarna krteresamlngen består av huvudkrterer som konkretseras genom underordnade krterer och med hjälp av exempel. Det fnns väldgt många slags nätbaserade läromedel, och det är därför nte ändamålsenlgt att alla de krterer som presenteras tllämpas på alla läromedel. Det är alltså menngen att krteresamlngen skall användas flexbelt och selektvt. Arbetsgruppen föreslår att Utbldnngsstyrelsen utfrån kvaltetskrtererna utformar ett användarvänlgt elektronskt verktyg för dem som framställer och dem som använder nätbaserade läromedel och för andra som utvärderar kvalteten på nätbaserade läromedel. Det bör nformeras om kvaltetskrtererna vda kretsar va Utbldnngsstyrelsens och ntressentgruppernas kanaler. Vktga målgrupper vd sdan av dem som framställer och dem 3

4 som använder nätbaserade läromedel är förläggare för nätbaserade läromedel, beslutsfattare nom undervsnngssektorn, forskare nätbaserad undervsnng och nätbaserade studer samt lärarutbldare. Arbetsgruppen föreslår att Utbldnngsstyrelsen samråd med andra ntressentgrupper skall ordna ett årlgt återkommande forum om nätbaserade läromedel för upphovsmännen, forskarna och användarna syfte att utveckla kvalteten på nätbaserade läromedel Fnland. 4

5 INNEHÅLL SAMMANDRAG 3 1 INTRODUKTION 6 2 UTGÅNGSPUNKTER Klarläggnng av målsättnngen Klassfcerng och beskrvnng av nätbaserade läromedel Utvärderng av kvalteten på nätbaserade läromedel 11 3 KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL Pedagogsk kvaltet Användbarhet Tllgänglghet Produktonskvaltet 26 4 FRÄMJANDE AV KVALITETSMEDVETENHET 31 5 MED SIKTE PÅ KONTINUERLIGT KVALITETSSAMARBETE 32 KÄLLOR 33 BILAGA 35 5

6 1 INTRODUKTION Denna publkaton hänför sg tll genomförandet av Informatonssamhällsprogrammet för utbldnng och forsknng (Undervsnngsmnsterets publkatoner 2004: 13). Enlgt programmet bör de elektronska läromedlen vara lättllgänglga, av hög kvaltet och pedagogskt motverade samt betjäna olka användargrupper vda kretsar. Enlgt programmet fck Utbldnngsstyrelsen uppgft att utarbeta kvaltetskrterer för nätbaserade läromedel för den grundläggande utbldnngen och utbldnngen på andra stadet. Den 30 november 2004 utsåg Utbldnngsstyrelsen en expertarbetsgrupp för uppgften och gav den följande uppdrag: Utbldnngsstyrelsen har dag tllsatt en arbetsgrupp med uppgft att före den 30 oktober 2005 göra upp en plan för utvecklng av kvalteten på nätbaserade läromedel för läroanstalterna nom den grundläggande utbldnngen och utbldnngen på andra stadet. Planen bör nnehålla kvaltetskrterer för nätbaserade läromedel för den grundläggande utbldnngen och utbldnngen på andra stadet, en plan för kvaltetssamarbete och användnng av krteresamlngen nom produktonen av nätbaserade läromedel och en plan för nformaton om kvaltetskrtererna för dem som framställer och producerar nätbaserade läromedel. Arbetsgruppen bör stt arbete beakta de målsättnngar som framförts Informatonssamhällsprogrammet för utbldnng och forsknng samt värdegrunden, genomförandet av undervsnng, nlärnngssynen, målen och nnehållet enlgt de nya grunderna för läroplanerna för den grundläggande utbldnngen och utbldnngen på andra stadet. Arbetsgruppen bör också beakta utvecklngsplanerna för vrtuell undervsnng nom den grundläggande utbldnngen, utbldnngen på andra stadet och vuxenutbldnngen samt planerna för genomförande av grundläggande färdgheter nformatons- och kommunkatonsteknk, vlka som bäst bereds parallella arbetsgrupper. Arbetsgruppen bestod av undervsnngsrådet Lea Houtsonen (Utbldnngsstyrelsen), forskare Lsa Ilomäk (Helsngfors unverstet), övernspektör Kmmo Kosknen (Utbldnngsstyrelsen), projektchef Anna Mar Lenonen (Utbldnngsstyrelsen), förlagschef Otto Mattsson (WSOY) som Fnlands Förlagsförenng rf:s representant, forskare Petr Nokelanen (Tammerfors unverstet; lämnade arbetsgruppen september 2005 på grund av sn stora arbetsmängd), multmedaproducent Tom Numm (Rundradons Undervsnngsprogram), producent Hanna Puro (Ncefactory Oy) som Satu rf:s ja Dges rf:s representant, lärare Seja Rannkko (Oulasten terveydenhuoltoopplatos), undervsnngsrådet Kaja Salmo (Utbldnngsstyrelsen), förlagschef Teuvo Sankla (Otava) som Fnlands Förlagsförenng rf:s representant, lärare Rtta Srola (Åbo Vuxenutbldnngscenter), övernspektör Tuula Sumkn (Utbldnngsstyrelsen), övernspektör Mkael von Nandelstadh (Utbldnngsstyrelsen) och projektplanerare Anu Wulff (Itäsuomalanen oppmsverkosto). Undervsnngsrådet Ella Kes var ordförande för arbetsgruppen, producent Yrjö Hyötynem var vce ordförande och producent Lsa Lnd var sekreterare; alla från Utbldnngsstyrelsen. 6

7 Hela arbetsgruppen samlades to gånger. Mellan mötena utfördes bakgrunds- och berednngsarbete mndre sammansättnngar, av sekreteraren och form av externa uppdrag. Kvaltetskrtererna för tllgänglghet beställdes av fackltterära författaren Jukka K. Korpela som har specalserat sg på temat. Arbetsgruppens möten besöktes av Marjukka Ala-Harja från fnansmnsteret. Hon leder statsförvaltnngens projekt Kvaltet på webben. Andra besökare var projektchef Tt Tammnen, som representerar projektet Kvaltetsmärke för e-lärande, och utvecklngschef Rsto Lustla från Vrtuella yrkeshögskolan. Förutom med dessa ntressentgrupper höll arbetsgruppens sekreterare kontakt med arbetsgruppen Anestot verkossa, som dryftar kvalteten på nätbaserade läromedel för Vrtuella unverstetet. Utgående från en ltteraturöverskt av forskare vd forsknngscentret för nätbaserat lärande och kunskapsuppbyggnad vd psykologska nsttutonen vd Helsngfors unverstet behandlade arbetsgruppen frågor krng nternatonellt arbete anslutnng tll kvalteten på nätbaserade läromedel. Arbetsgruppens sekreterare höll kontakt med motsvarande kvaltetsarbete som utförs Storbrtannen och, va European Schoolnet och organsatonen European Foundaton for Qualty n e-learnng, även med europeskt kvaltetsarbete på bredare front. Intressentgrupperna ombads kommentera krteresamlngen före den slutlga versonen. Arbetsgruppen har slutfört stt arbete och överlämnar sn rapport tll Utbldnngsstyrelsen för fortsatta åtgärder. Helsngfors den 16 december 2005 Ella Kes Lea Houtsonen Kmmo Kosknen Otto Mattsson Hanna Puro Kaja Salmo Rtta Srola Mkael von Nandelstadh Yrjö Hyötynem Lsa Ilomäk Anna Mar Lenonen Tom Numm Seja Rannkko Teuvo Sankla Tuula Sumkn Anu Wulff Lsa Lnd 7

8 2 UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Klarläggnng av målsättnngen Ett av målen med undervsnngsmnsterets nformatonssamhällsprogram är att säkra kvalteten på nätbaserade läromedel. En central uppgft för arbetet nom arbetsgruppen för kvaltetskrterer för nätbaserade läromedel har vart att utforma en uppfattnng som kan delas med ntressentgrupperna och som gäller hurdana nätbaserade läromedel som är av hög kvaltet, ändamålsenlga och pedagogskt motverade. Inom utvecklngen av nätbaserad undervsnng har nnehållets andel accentuerats ytterlgare, och nnehållets kvaltet hör sn tur nära samman med handlednng av nätbaserade studer och stödjande av lärandet. Arbetsgruppen defnerar kvaltetskrterer för nätbaserade läromedel som används nom den grundläggande utbldnngen och utbldnngen på andra stadet. Med nätbaserade läromedel avses helheter som dstrbueras va nätet och som består av nnehåll som producerats för att användas för undervsnng och studer samt av tllhörande metadata och anvsnngar. En del av läromedlen är också förenade med verktyg och handlednng, men alla element ngår dock nte nödvändgtvs alla nätbaserade läromedel. Arbetsgruppen understryker att alla kvaltetskrterer nte kan gälla för alla nätbaserade läromedel. Det bestämdes från första början att kvaltetskrtererna skulle konstrueras som modulära och flexbla, så att man på bass av dem från fall tll fall kan välja ut en koncs och välfungerande samlng krterer för bedömnng av olka typer av nätbaserade läromedel. Innan kvaltetskrtererna tllämpas skall användaren bedöma om ett krterum är av betydelse med tanke på användnngsändamålet för det nätbaserade läromedel som skall utvärderas. Arbetsgruppen har avfattat krteresamlngen första hand för dem som framställer och dem som använder läromedel. Tll upphovsmännen hänförs hela den arbetsgrupp som producerat ett vsst läromedel. En lärare kan också själv ha sammanställt läromedlet dess helhet eller tll vssa delar. Som användare betraktas såväl lärare som elever och studerande. Förutom för dessa målgrupper bör nformaton om kvaltetskrtererna sprdas tll läromedelsförläggare och läromedelsproducenter, beslutsfattare nom undervsnngsförvaltnngen, utbldnngsanordnare, forskare nätbaserad undervsnng och nätbaserade studer samt lärarutbldare. Alla målgrupper är vktga responsgvare också när krteresamlngen utarbetas och vdareutvecklas. 8

9 Krterer tll stöd för dem som framställer och dem som använder nätbaserade läromedel De som framställer och producerar nätbaserade läromedel behöver metoder för kvaltetsstyrnng och kvaltetskontroll som ett led produktonsprocessen och utvecklngen av läromedel. Förläggarna för nätbaserade läromedel behöver verktyg tll stöd för sna produktonsbeslut och för att utveckla de nätbaserade läromedlen. De som använder nätbaserade läromedel de studerande och lärarna behöver kommensurabla beskrvnngar och recensoner av nätbaserade läromedel för att de skall kunna htta och välja det materal som lämpar sg bäst just för deras behov och stuaton. Kvalteten på nätbaserade läromedel påverkas grund och botten av samma faktorer som kvalteten på övrga läromedel, tll exempel ett ändamålsenlgt avgränsat nnehåll, kännedom om målgruppen, nnehållsproducenternas sakkunskap, ddaktskt angreppssätt, nlärnngssyn och behärskande av kommunkaton och uttrycksformer. Nätbaserade läromedel är trots allt också förenade med nya fenomen och faktorer som bestämmer materalets kvaltet och dess användbarhet och lämplghet som stöd för undervsnngen och studerna. Nätmateralets särdrag, såsom möjlgheterna att uppdatera materalet, dess nteraktva karaktär och dess gemenskapsbetonng, bör därför beaktas när kvaltetskrtererna utvecklas. Produkton av materal för nätet som ett nytt medum har ofta nneburt barnsjukdomar hos materalet under den nledande fasen (sådana drag av andra meder som nte lämpar sg för nätmedet, otymplgheter, överdrfter eller olka former av nkompatbltet) när det nya medets dmensoner och möjlgheter har prövats och testats och när lärarna, eleverna och de studerande har vant sg vd att använda det nya medet. I och med nätmedet har också nya producenter nvolverats utvecklngsarbetet och nya medlemmar har kommt n produktonsgrupperna. Dessa har nte nödvändgtvs sådana färdgheter som behövs för att producera läromedel, även om de behärskar medet och vce versa. Det behövs en gemensam förståelse av målet med nätbaserade läromedel. Nätet gör det möjlgt att använda materalet allt vdare kretsar. Materal som ensklda lärare tdgare använt som stöd för sn undervsnng kan nu produceras för nätet och ställas tll förfogande även för andra. Omvandlngsprocessen nnebär nte bara att kunskap eller materal överförs tll en annan dstrbutonskanal, utan den är förenad med många andra faktorer som bör beaktas: medetllhörghet, beaktande av den nteraktva prägeln, beaktande av kontexten, lämplghet utanför den egna undervsnngen, upphovsrättgheter och användarrättgheter. Nätet möjlggör dstansundervsnng, varvd nte enbart läromedel som används nom närundervsnngen överförs tll nätet, utan också undervsnng och handlednng av studeprocessen. Många av de nätbaserade läromedlen bldar helheter, kurser, som består av studemateral (på nätet eller utanför nätet) och nterakton va nätet. Det går nte alltd att kategorskt dra upp en gränslnje mellan dem, vlket nte heller är menngsfullt ur ett nlärnngsperspektv det stoff som skall läras fnns på sätt och vs både materalet och nteraktonen mellan männskorna, och läromedlets faktska kvaltet framgår först samband med användnngen och kontexten. 9

10 2.2 Klassfcerng och beskrvnng av nätbaserade läromedel Klassfcerng av nätbaserade läromedel Det fnns ett mångsdgt utbud av nätbaserade läromedel: en del koperar tradtonella läromedel (böcker, övnngsböcker, vdeoklpp), en del är nya former av lösnngar som bygger på nätets egenskaper och som utvecklas. Arbetsgruppen bekantade sg med flera olka slags läromedel och ndelade dem på bass av deras funktonella egenskaper. Klassfcerngen syftade första hand tll att underlätta arbetsgruppens arbete och avskten är nte att den skall vara någon allmängltg modell. Det bör beaktas att kategorerna överlappar varandra och att samma läromedel kan höra tll flera olka kategorer. Det uppkommer också ständgt nya typer av läromedel. De nätbaserade läromedlen utvecklas när webbprogrammen och de aktvteter som nätet möjlggör utvecklas och när producenterna och användarna nnoverar nya angreppssätt. Materaltyp Defnton Exempel Lärobjekt Lärobjektsbank Lärarens materal Kurs eller helhet av kurser Stödmateral en lten helhet med många användnngsmöjlgheter och ett avgränsat nnehåll eller en avgränsad funkton en samlng temabaserade lärobjekt materal som styr lärarens arbete nrymmer förutom handlednng också tll exempel lärobjekt något annat läromedel, tll exempel en bok, kompletterande materal övnng, smulerng, åskådlggörande uppgftsbank för matematk nstrukton, handbok, presentatonsdsposton, projektanvsnng nätkurs etk, vlken är förenad med lärobjekt, handlednng och kollektvt arbete utfrån en lärplattform exempelvs extra uppgfter läroboken eller fördjupat materal på nätet Eftersom olka materal varerar så här pass mycket tll sn form, sna funktoner och sn omfattnng är det klart att kvaltetskrtererna nte lämpar sg för utvärderng av alla läromedel på samma sätt och samma omfattnng. Arbetsgruppens tanke har vart att krteresamlngen skall vara modulär och flexbel på så vs att man kan plocka ut de bedömnngskrterer som är relevanta för respektve materaltyp. På motsvarande sätt kan användaren, om han eller hon så önskar, låta bl att tllämpa krterer som är rrelevanta med tanke på användnngsändamålet eller det nätbaserade läromedlets karaktär. Det används en stor mängd autentskt materal studerna och nom undervsnngen. Arbetsgruppen uteslöt trots allt sådant nätmateral som nte första hand har producerats för att användas nom undervsnng, exempelvs tdnngarnas webbtjänster, museernas, arkvens och bblotekens nnehålls- och nformatonstjänster, databaser och undersöknngar. Dessutom uteslöts vrtuella lärmljöer som används vd nätbaserade studer och övrga kommunkatva verktyg och verktyg för kunskapsuppbyggnad. 10

11 2.2.2 Beskrvnng av nätbaserade läromedel med hjälp av metadata Ur användarens perspektv nleds valet av nätbaserade läromedel och bedömnngen av deras kvaltet med att man bekantar sg med materalet. Möjlgheterna att htta och välja materal underlättas av att olka former av materal har beskrvts enhetlgt så att de kan bl föremål för sökfunktoner och så att det går enkelt att jämföra dem. Metadata är data om data; bblotekens katalogserngskort är en lämplg metafor för metadata. Metadata omfattar tll exempel ttel, författare, tema, beskrvnng, nyckelord, utgvare, omfattnng, form och användarrättgheter fråga om nätbaserade läromedel. Inom tradtonell nformatonssöknng har v vant oss vd att bedöma källornas lämplghet för vårt syfte på bass av lknande grundläggande uppgfter. Metadata har en lknande uppgft som första kvaltetsmätare när det gäller att bedöma kvalteten hos och användbarheten för nätbaserade läromedel. Bland annat bbloteken och producenterna av lärobjekt har utvecklat metadata för att förbättra möjlgheterna att htta och utbyta nätnnehåll. Det har uppkommt olka slags standarder, enhetlga beskrvnngssätt, av vlka Dubln Core 1 (DC) och Learnng Object Metadata (LOM) 2 antaglgen används mest. Det fnns fnska och svenska översättnngar av båda. Förläggarna och Rundradon använder metadata beskrvnngarna av stt materal för att underlätta söknngen och möjlgheterna att htta materalet. Detsamma gäller nlärnngsnätverket för östra Fnland (Itäsuomalanen oppmsverkosto). Metadata håller på att fogas tll Utbldnngsstyrelsens ensklda läromedel. Utbldnngsstyrelsen har också en servce, LänkGalleret, där webbmateral har beskrvts med metadata. Dessutom nnehåller tjänsten lärarnas utvärderngar av hur materalet lämpar sg för den egna undervsnngen. Arbetsgruppen anser att såväl användnngen av metadata som kompatblteten mellan olka upphovsmäns och producenters beskrvnngsuppgfter bör främjas nom produktonen av nätbaserade läromedel Fnland. Användnngen av metadata underlättar både möjlgheterna att fnna materal och möjlgheterna att jämföra dem som grund för utvärderng. 2.3 Utvärderng av kvalteten på nätbaserade läromedel Kvalteten på nätbaserade läromedel bestäms kontexten Tanken om att en utvärderng av läromedlens kvaltet separat från produktonsprocessen och användnngsstuatonen bara ger en snäv bld av kvalteten har löpt som en röd tråd genom arbetsgruppens arbete. Lösnngarna under produktonsfasen (metoder för total kvaltetslednng och kontnuerlg förbättrng) nverkar starkt på läromedlens kvaltet. Upplevelsen av kvaltet påverkas av de behov som nlärarna och lärarna har beträffande läromedlet (ändamålsenlghet)

12 För att det skall vara möjlgt att utveckla nätbaserade läromedel och nnovera nya lösnngar bör avseende fästas vd produktonsprocesserna och processerna för total kvaltetslednng hos dem som utvecklar nätbaserade läromedel. Vd omfattande, kontnuerlg yrkesmässg produkton används standardserade kvaltetssäkrngsmetoder eller kvaltetssäkrngsmetoder som produktonsorgansatonerna själva utformat. De som producerar nätbaserade läromedel mera sporadskt behöver gemensamt utformade verktyg och krterer för total kvaltetslednng. Nätbaserad undervsnng och nätbaserade studer som fortfarande är ett förhållandevs nytt utbldnngssätt tllför egna varabler för utvärderngen av nätbaserade läromedel. Arbetsgruppen fck uppgft att utarbeta en samlng krterer för kvalteten på nätbaserade läromedel, men arbetsgruppen har ofta stt arbete granskat den nätbaserade undervsnngen ett bredare perspektv. Kvaltetskrtererna för nätbaserade läromedel bör därför nfogas som ett led den allmänna totala kvaltetslednngen och kvaltetsutvecklngen av den nätbaserade undervsnngen: den teknska kvalteten hos eller den allmänna användbarheten för ett ensklt nnehåll eller ensklda webbverktyg kan utvärderas separat från kontexten upp tll en vss gräns, men tolknngen av den pedagogska och nnehållsmässga kvalteten på nätmateralet beror av behoven, erfarenheterna och verksamhetsformerna bland dem som deltar nätbaserad undervsnng och nätbaserade studer. Alla läromedel syftar tll att åstadkomma lärande. Goda nlärnngsresultat kan betraktas som en ndkator på läromedlets kvaltet. I praktken är det trots allt svårt eller omöjlgt att bevsa ett ensklt läromedels andel en mångfasetterad och ndvduell nlärnngsprocess Inhemskt och europeskt kvaltetsarbete Man kan närma sg nätbaserade läromedels kvaltet ur olka perspektv och under olka faser av läromedlets lvscykel. Det har utvecklats olka slags verktyg och handlngssätt för de olka faserna för fastställande, uppföljnng och utvärderng av kvalteten med hjälp av vlka kvalteten förutsägs, mäts och säkras. Vd yrkesmässg produkton används kvaltetssystem och dokumenterade produktonsprocesser som är förenade med ett kvaltetsperspektv. Tll dessa hänför sg en beskrvnng av själva produktonsprocesserna, men också kännedom om bakgrundsvarablerna, såsom verksamhetsmljön och marknaden, anvsande av resurser och prognostserng av framtden. Exempelvs Vrtuella yrkeshögskolan 3 har utvecklat ett eget kvaltetssystem, en kvaltetshandbok och utfrån den en beskrvnng av produktonsprocessen vlken total kvaltetslednng har nlemmats. Tll stöd för produktonen kan det också fnnas kvaltetskrterer som nstruerar produktonen mera detalj, såsom webbverktyget ARVO för Vrtuella unverstetet 4 för dem som utformar nätkurser. ARVO är ett verktyg som har planerats som ett hjälpmedel för utvecklngsarbetet anslutnng tll nätbaserat genomförande av undervsnngen. ARVO hjäl

13 per tll att bedöma användbarheten, den pedagogska användbarheten, den grafska planerngen, tllgången och det teknska genomförandet. Inom nlärnngsnätverket för östra Fnland, Itäsuomalanen oppmsverkosto 5, används krterer som vägleder dem som utarbetar kurser. Med hjälp av krtererna kan man säkerställa och kontrollera kvalteten och skapa en gemensam uppfattnng om kvalteten och den rktnng vlken nätbaserade läromedel bör utvecklas. Användarens perspektv på nätbaserade läromedels kvaltet föds ur användarens upplevelse av mervärde stude- och undervsnngsstuatoner. Allmänna användbarhetskrterer för det teknska genomförandet och planerngen av användargränssnttet kan tllämpas även på läromedel. Krterer för användbarhet och produkton bland de kvaltetskrterer för utvärderng av webbtjänster som utformats nom statsförvaltnngens projekt Kvaltet på webben 6 kan tllämplga delar och omarbetad form användas också vd utvärderng av nätbaserade läromedel. Så har man gjort bland annat med de krterer för utvärderng av textbaserat undervsnngs- och handlednngsmateral som Vrtuella yrkeshögskolan och Vrtuella unverstetet producerat tllsammans. Delegatonen för nformatonsförvaltnngen nom den offentlga sektorn har gett ut rekommendatonen JHS 129 Anvsnngar för planerng av nättjänster för den offentlga förvaltnngen. I lkhet med krteresamlngen enlgt Kvaltet på webben nnehåller JHS 129 rekommendatoner som också lämpar sg för utvärderng av nätbaserade läromedel. Med tanke på lärandet är det trots allt vktgare att mäta den pedagogska kvalteten, dvs. att bedöma hur väl läromedlet lämpar sg för undervsnng och studer och hur väl det stödjer lärandet. I Fnland har pedagogska krterer för nätbaserade läromedel utvecklats mndre utsträcknng än utvärderngen av användbarheten och det teknska genomförandet. På nätet fnns utvärderngssverktyget evaluator 7, som är avsett för testnng av den teknska, pedagogska och mobla användbarheten. Parallellt med arbetet denna arbetsgrupp utvecklas det vd eoppmskeskus 8 (e-lärcentret) kvaltetsmätare för produktonsprocessen och produkter för nätbaserad undervsnng. Avskten är att kvaltetsmätarna skall användas av produktonsbolag nom branschen och för att utveckla verksamheten. Fastställande, säkrng och utvecklng av kvalteten på nätbaserad undervsnng med tllhörande nätbaserade läromedel är aktuella teman olka länder Europa och nom det europeska samarbetet. Arbetsgruppen har haft kontakt med Storbrtannen, där man håller på att utforma en gemensam kvaltetsram för e-lärande, och med den nynrättade stftelsen European Foundaton for Qualty n e-learnng, som fortsätter kvaltetsarbetet för flera europeska kvaltetsprojekt

14 2.3.3 Fastställande av kvaltetskrtererna nom arbetsgruppen När arbetsgruppen skulle defnera kvaltetskrtererna för nätbaserade läromedel utgck den från redan utgvna nhemska och utländska kvaltetskrterer och kvaltetsmätare samt publcerade undersöknngar krng ämnet. Som grund för arbetet sammanställde en grupp forskare vd forsknngscentret för nätbaserat lärande och kunskapsuppbyggnad vd psykologska nsttutonen vd Helsngfors unverstet en ltteraturöverskt över kvaltetsforsknng krng nätbaserade läromedel. Överskten ngår som blaga tll rapporten. Kvaltetskrtererna utarbetades genom en process under vlken pedagogsk kvaltet, användbarhet, tllgänglghet och produktonskvaltet kom att framstå som huvuddelarna nom krteresamlngen. De är centrala kvaltetsfaktorer med tanke på de prmära målgrupperna för arbetsgruppens arbete, dvs. de som framställer och de som använder nätbaserade läromedel. Arbetsgruppen utarbetade krtererna för pedagogsk kvaltet form av verkstadsarbete olka sammansättnngar. Arbetet baserade sg på det ovan nämnda materalet och på deltagarnas sakkunskap. När det gäller krtererna för pedagogsk kvaltet betonades egenskaper som stödjer aktva, kooperatva och processlknande studer. Arbetsgruppen tog krtererna enlgt projektet Kvaltet på webben som utgångspunkt för användbarhet och produktonskvaltet. I samråd anpassades och redgerades krtererna så att de lämpar sg för utvärderng av nätbaserade läromedel. Jukka K. Korpela utarbetade enlgt uppdrag krtererna för tllgänglghet och utformade en prelmnär defnton av gränsdragnngen mellan tllgänglghet och användbarhet. Arbetsgruppen begärde kommentarer om krteresamlngen av sna stödgrupper och av andra arbetsgrupper som dskuterar nhemska kvaltetsfrågor anslutnng tll nätbaserade läromedel, av dem som framställer nätbaserade läromedel och av forskare. Arbetsgruppen vdareutvecklade krteresamlngen utgående från kommentarerna. 14

15 3 KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL Samlngen kvaltetskrterer har utarbetats så att den skall kunna användas smdgt. De som utvärderar kvalteten på nätbaserade läromedel kan välja ut sådana helheter ur krteresamlngen som är relevanta just för dem. En lärare som utformar eller söker materal som lämpar sg för hans eller hennes undervsnngsstuaton kan bedöma nätbaserade läromedel enbart med krtererna för pedagogsk kvaltet. En arbetsgrupp som nleder produkton kan använda krtererna för produktonskvaltet som checklsta för att kontrollera att de vktgaste omständgheterna beaktas vd produktonen. Med krtererna för tllgänglghet kan man testa hur olka läromedel lämpar sg för en grupp som består av olka slags nlärare. Det fnns många alternatv. Alla krterer lämpar sg nte för utvärderng av alla typer av nätbaserade läromedel. Den som bedömer kvalteten på ett nätbaserat läromedel måste då låta bl att beakta en del av krtererna. De nätbaserade läromedlen är så mångformga att det är omöjlgt att utforma en samlng krterer som skulle gälla alla typer av materal. Krtererna har dokumenterats som omfattande huvudprncper och underpunkter som karaktärserar och konkretserar huvudprncperna. Ambtonen har vart att mån av möjlghet undvka ensklda exempelfall, eftersom det mesta kan genomföras på olka sätt. Först när krteresamlngen har använts vdare kretsar kommer det att framgå om de valda krtererna är de väsentlgaste och om de sorterar läromedlen mest ändamålsenlgt med tanke på kvalteten. Arbetsgruppen föreslår att krteresamlngen vdareutvecklas ett senare skede. 3.1 Pedagogsk kvaltet Med nätbaserade läromedels pedagogska kvaltet avses att läromedlen på ett naturlgt sätt lämpar sg för användnng nom undervsnng och studer, stödjer undervsnngen och lärandet och tllhandahåller ett pedagogskt mervärde. Ett läromedels lämplghet har naturlgtvs samband med användnngsstuatonen, användarnas förväntnngar och kunnande. Det är trots allt vktgt att läromedlet stödjer lärandet enlghet med de nyaste forsknngsrönen om lärande, undervsnng och kunskap och att det nte nöjer sg med att tllämpa föråldrade pedagogska modeller va ny teknk. Centrala pedagogska drag som bör stödjas är framför allt lärandets prägel av socal gemenskap, arbete krng ett gemensamt föremål, betydelsen av nlärarens lärfärdgheter, nlärarens aktvtet beträffande den företeelse som skall läras samt krävande, öppna och autentska nlärnngsuppgfter, dvs. relevans och autentctet med tanke på nlärarens erfarenheter. På så vs tllhandahåller det nätbaserade läromedlet ett mervärde för både lärarna och nlärarna. 15

16 Det är lätt för läraren att använda ett nätbaserat läromedel av hög kvaltet för att stödja krävande ngredenser undervsnngen och bästa fall för att även övrgt utveckla undervsnngen. Nätmateral av hög kvaltet stödjer nläraren genom att ge honom eller henne lämplga självständga utmanngar och genom att göra lärandet synlgt och medvetet. Det är vktgt att det är lätt för nläraren att arbeta med den företeelse som skall läras, att nläraren blr ntresserad av dess nnehållsmässga och funktonella möjlgheter så att arbetet med företeelsen motverar och ger resultat och att nläraren nte behöver arbeta med pedagogskt sett sekundära problem. Pedagogsk kvaltet nnebär vdare att användnngskontexten beaktas på så vs att läromedlet nte förutsätter nvecklade och krävande teknska, ddaktska eller andra lknande arrangemang. Läromedlet bör vara tllämplgt normala undervsnngs- och studestuatoner. Pedagogsk kvaltet är det samlade resultatet av upphovsmännens kompetens: där förenas menngsfulla uppgfter och ett centralt nnehåll med tanke på undervsnngen på ett vsuellt menngsfullt sätt och bldar en välgenomförd och teknskt sett välfungerande helhet. A Krterer för pedagogsk kvaltet 1. Målen med det nätbaserade läromedlet och studernas karaktär uttrycks tydlgt. Det nätbaserade läromedlets kunskapsmål, färdghetsmål och mål som stödjer lärfärdgheterna beskrvs läromedlet eller dess metadata. Av det nätbaserade läromedlet framgår vad nläraren kan studera med hjälp av det nätbaserade läromedlet. Med metadata avses katalogserngsuppgfter som beskrver det nätbaserade läromedlet och som kan ngå läromedlet eller presenteras en separat databas. Det nätbaserade läromedlets användnngssätt och omfattnng uttrycks tydlgt. Det går lätt att få tag på anvsnngarna om hur det nätbaserade läromedlet skall användas och anvsnngarna är tllräcklgt tydlga. I det nätbaserade läromedlet nämns för hurdan användnng det har planerats, tll exempel för självstuder, handledda nätbaserade studer eller klassrumsarbete. Dess längd nämns om det är av väsentlg betydelse med tanke på materal et (vdeo, ljudupptagnng). Kraven på baskunskaper och utvärderngssättet nämns. I det nätbaserade läromedlet eller dess metadata nämns för vlken målgrupp läromedlet första hand har planerats och hurdana kunskaper det förutsätter. Om utvärderng ngår det nätbaserade läromedlet beskrvs det hur utvärderngen utförs och enlgt vlka krterer. 16

17 2. Det nätbaserade läromedlet stödjer avancerad studepraxs. v v v Det nätbaserade läromedlet är pedagogskt flexbelt, dvs. det kan användas på olka sätt. Det nätbaserade läromedlet tllåter mån av möjlghet att olka undervsnngsmetoder används. Läromedlet lämpar sg för olka slags studestuatoner och tllåter att nnehållet avgränsas, fördjupas eller breddas. Det går att framskrda på olka sätt läromedlet. Det nätbaserade läromedlet lämpar sg för processarbete och stödjer motvatonen att lära sg. Det nätbaserade läromedlet gör det möjlgt för nläraren att arbeta med materalet en lång td med hjälp av de verktyg som står tll förfogande. Arbetet framskrder etappvs det nätbaserade läromedlet. Läromedlet tllåter att man avbryter, sparar och återgår tll ett tdgare alster eller en tdgare verksamhet och fortsätter att arbeta där. Det nätbaserade läromedlets struktur vägleder lärandet. Det är lätt att utfrån det nätbaserade läromedlet få en uppfattnng om hurdana deluppgfter och möjlgheter att framskrda det erbjuder. I läromedlet beskrvs hur eventuell handlednng har ordnats och av vem eller hur man kan be om hjälp problemstuatoner. Det nätbaserade läromedlet erbjuder nläraren möjlgheter tll aktv nterakton. Det nätbaserade läromedlet stödjer kollektvt arbete krng ett gemensamt objekt. Det som skall läras kan dskuteras och bearbetas tllsammans med andra nlärare, läraren eller handledaren. Det nätbaserade läromedlet är nteraktvt tll sn karaktär och ger respons som vägleder verksamheten. Det nätbaserade läromedlet stödjer utvecklngen av nlärarens nlärnngsfärdgheter. Det nätbaserade läromedlet vägleder nläraren att planera, följa och utvärdera sna studer, exempelvs med hjälp av en nlärnngsdagbok, självvärderng eller dokumenterng av egna mål. Studer med hjälp av det nätbaserade läromedlet aktverar tänkandet. Studerna baserar sg på nlärarens egna frågor och resonemang. Det nätbaserade läromedlet utmanar tll att behandla nformatonen tll exempel genom aktverande frågor. v Det nätbaserade läromedlet stödjer möjlgheterna att tllägna sg sådant som det är svårt att lära sg. I det nätbaserade läromedlet fästs särsklt avseende vd sådant som det är svårt att lära sg och stöds ngående förståelse. Mångsdgt arbete med det som skall läras stöds genom flera olka presentatonssätt och genom olka slags former för aktvtet och kunskap. Det nätbaserade läromedlet åskådlggör komplexa företeelser och beroendeförhållanden. 17

18 v Det nätbaserade läromedlet stödjer produktonen av egen kunskap och lämnar utrymme för kreatvtet. Uppdragen det nätbaserade läromedlet tllåter olka slags lösnngar samt fördomsfra sätt att kombnera nformaton och synsätt och producera egen kunskap. 3. Det nätbaserade läromedlet nnehåller relevant nformaton, som presenteras på ett sätt som stödjer lärandet. v v v Informatonen är relevant, tllräcklg och bredbasg och nrymmer olka perspektv. Informatonen är tllräcklg och relevant med hänsyn tll det som skall läras och nlärarens utgångsnvå. Bredbasghet och flera olka perspektv hjälper nläraren att förstå komplexa eller flertydga företeelser. Informatonen är sannngsenlg och tdsenlg och har motverats. Informatonen har nte förvrängts och stämmer överens med orgnalkällan. Källan uppges. Informatonen har motverats för nläraren. Det nätbaserade läromedlet nnehåller nte några sakfel och nformatonen är nte föråldrad. Det nätbaserade läromedlet vägleder tll ett förnuftlgt val av källor och tll källkrtk. Informatonen det nätbaserade läromedlet presenteras en autentsk kontext som stämmer överens med ämnet. Informatonen presenteras dess naturlga kontext, och tll exempel företeelser förenklas nte så att det blr svårt att förstå dem autentska sammanhang. Informatonen presenteras en form som nläraren kan tllägna sg. Materalet är lagom krävande för målgruppen. Inlärarens utgångsnvå, bakgrund och färdgheter beaktas det nätbaserade läromedlet. Det som skall läras förenklas emellertd nte tll den grad att väsentlga faktorer eller betydelser gallras bort. Det som skall läras förknppas mån av möjlghet med nlärarens erfarenheter. Informatonen och nlärarens aktvtet nrktas på det som utgör kärnan den företeelse som skall läras. Det nätbaserade läromedlet fokuserar på kärnkunskapen det som ska läras och hjälper tll att sklja det väsentlga från det oväsentlga. Det nätbaserade läromedlet hjälper tll att kombnera ny nformaton med tdgare kunskap. När uppgfter tlldelas beaktas och utnyttjas nlärarens nuvarande vetande och kunnande. v Det nätbaserade läromedlet stödjer kunskapstllämpnng. Inläraren ges möjlghet att nse och att tllämpa det nlärda samband med reella, autentska problem. Kunskapstllämpnngen ses tll exempel nlärnngsuppgfter som förutsätter komplexa tolknngar. 18

19 4. Det nätbaserade läromedlet stödjer mångsdg utvärderng. Det nätbaserade läromedlet stödjer utvärderngen av kunskapsmålen, färdghetsmålen och lärfärdgheterna. Det nätbaserade läromedlet beaktar utvärderngen av alla mål som angetts. Utvärderngen kan vara nbyggd det nätbaserade läromedlet eller ngå anvsnngarna för läraren. Den respons som fås under studerna vägleder lärandet och understryker vkten av förståelse. Det nätbaserade läromedlets struktur och den automatska responsen planeras så att förståelse och lärande kan stödjas med hjälp av dem. Det nätbaserade läromedlet vägleder tll mångsdg utvärderng. Det nätbaserade läromedlet beaktar mån av möjlghet olka slags utvärderngsmetoder som stödjer lärandet, tll exempel nlärnngsdagböcker, test eller nätdskussoner. Utvärderngen kan ngå läromedlet, eller utvärderngsanvsnngarna kan ngå läraravsnttet och utvärderngen kan genomföras utanför läromedlet. 3.2 Användbarhet Med användbarhet avses att läromedlet kan användas smdgt och lätt, vlket är ett resultat av dess struktur, det teknska genomförandet och planerngen av användargränssnttet. Användbarheten är en upplevelse hos användaren. Användbarheten är dålg, om användaren blr frustrerad över att söka materal och över felmeddelanden, döda länkar, oklara uttryck eller avsaknad av anvsnngar. För dem som framställer nätbaserade läromedel bör användbarheten vara ett av de grundläggande produktonsmålen och stå som föremål för kontnuerlg säkrng. B Kvaltetskrterer för användbarhet 1. Det är lätt att htta det nätbaserade läromedlet och att ta det bruk. Det nätbaserade läromedlet nnehåller metadata enlgt natonella och nternatonella standarder, och metadata kan användas för sökfunktoner. Dubln Core (DC) och Learnng Object Metadata (LOM) är de vanlgaste nternatonella metadatastandarderna för nätmateral. Metadatabeskrvnngarna bör ses över med jämna mellanrum. Det nätbaserade läromedlet följer standarderna för kompatbltet fråga om nnehåll och plattformar. Många av dem som använder nätbaserade läromedel studerar på nätet genom att använda lärplattformar och önskar att läromedlen är kompatbla med plattformarna. Exempelvs Shareable Content Object Reference Model (SCORM) är standard för nätbaserade läromedels teknska kompatbltet. 19

20 v v v Det nätbaserade läromedlet fungerar de vanlgaste enhets- och systemkonfguratonerna. Användarnas termnaler, operatvsystem, webbläsare och expansonssamlngar datorn varerar. De nätbaserade läromedlen bör fungera de vanlgaste konfguratonerna. I det nätbaserade läromedlet uppges standardenhets- och standardprogrammljön, de nstcksprogram som behövs jämte nstallatonsanvsnngar. Det bör vara lätt för användaren att av det nätbaserade läromedlet utläsa om det lämpar sg för hans eller hennes enhets- och programmljö. Det bör vara lätt för användaren att nstallera de nstcksprogram som eventuellt behövs. Det nätbaserade läromedlet är stablt tll sn teknska funkton oavsett användnngens omfattnng och mängd. Det nätbaserade läromedlet klappar nte hop eller blr nte så långsamt att det är störande under rusnngstder, när det fnns många användare eller när materalet utökas betydlgt. Servce- och uppdaterngsarbeten det nätbaserade läromedlet utförs utanför den allmänna användnngstden och det nformeras om arbetet på förhand. Det nätbaserade läromedlet underhålls och uppdateras under sådana tder då det nte används eller då det används mnst. Användarna nformeras om servce- och uppdaterngsarbeten som eventuellt kan störa eller bromsa upp användnngen. 2. Det nätbaserade läromedlet kan användas snabbt och effektvt. Det går snabbt att htta nformaton som är vktg för användaren. Navgerngsfunktonerna och det vktgaste datannehållet det nätbaserade läromedlet fnns början av sdan. Det är lätt att upptäcka de centrala elementen användargränssnttet, tll exempel tllbaka tll huvudnvån, utskrft eller sökfunkton, och de fnns alltd på samma plats på sdan. Det grundläggande datannehållet fnns på webbplatsen och behöver nte sökas bfogade fler. En sökfunkton eller ett ndex gör det lättare att htta nformaton ett omfattande materal. Det går smdgt att röra sg det nätbaserade läromedlet. Det är lätt för användaren att fastställa var han eller hon befnner sg olka delar av det nätbaserade läromedlet. Det är lätt att förstå termerna och användnngssättet för navgerngen det nätbaserade läromedlet och de är nbördes konsekventa. Den ordnngsföljd eller de ordnngsföljder som rekommenderas för studerna presenteras för användaren och det beskrvs på vlket sätt de olka delarna är beroende av varandra. Användargränssnttet ändrar nte webbläsarens funkton. Det tar nte bort tll exempel menyer eller knappar om nte lärstoffet eller undervsnngsmetoden kräver det. Användargränssnttet nnehåller nga sådana funktoner som ngår 20

21 bland de grundläggande funktonerna en normal webbläsare (tll exempel tllbaka bläddrngshstoren eller förflyttnng tll början av sdan), om det nte fnns några särsklt vägande orsaker tll det. Tangentgenvägar defneras (med access key-attrbut) bara specella fall, och då kan anvsnngarna ses tydlgt. v Om det är menngen att det nätbaserade läromedlet skall skrvas ut bör det gå smdgt att göra det. Användaren kan skrva ut hela läromedlet eller delar av det. Vd behov har det gjorts en verson av sdan för utskrft. Utskrften bör vara läsbar åtmnstone på A4-papper och med rmlga margnaler. Det nätbaserade läromedlet har ndelats lämplgt stora delar. På en och samma sda tas det vanlgen upp ett objekt som skall läras eller en grupp av objekt som hör nära samman. Det hjälper användaren att perodsera sn aktvtet och ta pauser vd lämplga punkter. 3. Det nätbaserade läromedlet vägleder användaren tll att handla rätt. v v De grundläggande funktonerna det nätbaserade läromedlet är så enkla att det nte behövs några anvsnngar för dem. Det är lätt att htta bruksanvsnngarna om det blr problem. Det fnns tydlga anvsnngar om hur det nätbaserade läromedlet skall användas. Anvsnngarna fås både som en del av materalet och separat. Om möjlgt bör anvsnngarna gälla just den punkt samband med vlken de har öppnats. Det nätbaserade läromedlet vägleder tll att korrgera uppgfter som användarna matat n fel form. Användaren kan korrgera sna fel och komplettera uppgfterna. I felstuatoner ges tydlga och begrplga meddelanden som tydlgt anges som felmeddelanden. Dessutom ges det en beskrvnng av hur användaren bör gå tll väga. I felstuatoner bevaras en så stor del av användarens arbete som möjlgt. Om adressen tll en sda skrvs fel, ges det ett tydlgt felmeddelande på det språk som har använts det nätbaserade läromedlet. När det är relevant för användnngen av materalet får användaren tydlg och konsekvent respons som stödjer och vägleder aktvteterna. I synnerhet komplexa nätbaserade läromedel som framskrder etappvs får nläraren veta att han eller hon har handlat så som förutsätts. Användaren får tydlga anvsnngar om hur man kan begära mernformaton och ge respons va olka kanaler. I anvsnngarna sorteras möjlgheterna att fråga om råd som gäller användargränssnttet, att fråga om nnehållet läromedlet samt att ge kommentarer om dessa. Användaren ges kontaktuppgfter som fungerar. Om det nte går att begära mernformaton bör detta uppges tydlgt. 21

22 4. Det nätbaserade läromedlet har ett tydlgt och nsprerande användargränssntt. v v v Det nätbaserade läromedlet har en ändamålsenlg vsuell utformnng som stödjer möjlgheterna att skapa sg en uppfattnng om materalet. Informaton och funktoner kan lyftas fram, betonas, kombneras och dfferenteras med hjälp av den vsuella utformnngen och olka presentatonssätt. De olka presentatonssätten kan stödja olka sätt att tllägna sg kunskap. Användargränssnttets struktur, uppställnng, stl, färger, bokstavstyper och bokstavsstorlekar samt funktoner är tydlga och enhetlga. Ett tydlgt användargränssntt påskyndar bruktagandet och avleder nte uppmärksamheten från själva nnehållet det nätbaserade läromedlet. Användargränssnttet nnehåller bara nödvändga element. Valbara alternatv användargränssnttet kan urskljas tydlgt. Blderna, grafken, ljuden, anmatonerna och vdeorna är högklassga och det går bra att exponera dem. Eftersom högklassghet och god exponerng kan vara motstrdga målsättnngar synnerhet vd långsam telekommunkaton bör medeelementen justeras enlgt målgruppen och användnngsändamålet. Språket det nätbaserade läromedlet är användarnrktat och följer prncperna för skrvande på webben. Texten det nätbaserade läromedlet nnehåller ett kundnrktat, bra språk. Texten framskrder logskt. Den nnehåller nte några skrv- eller grammatkfel eller onödga förkortnngar eller termer som är främmande för användarna. Det är lätt att htta förklarngarna tll de förkortnngar och termer som används. Rubrkerna är nformatva och korta. Styckena och menngarna är korta. Texten nnehåller mellanrubrker och tecken för uppställnngar. Texten är läsbar. Samma kunskapsnnehåll presenteras olka medeformer enlgt behov. Olka slags medeformer lämpar sg för olka användare och stödjer olka sätt att lära sg. Att samma sak presenteras på olka sätt främjar lärandet. Användargränssnttet och medeframställnngen är naturlga och nsprerande för målgruppen. Planerngen av användargränssnttet och medeelementen utgår från användaren och beaktar nlärarens ålder och lärmljön. Ett bra användargränssntt nsprerar, väcker ntresse och uppehåller det. v Länkarna är beskrvande och ändamålsenlga och fungerar. Länktexterna är korta och tydlga och beskrver objektet. Av texten framgår länkarnas betydelse för det nätbaserade läromedlet, tll exempel om länken leder tll en sda där det bara fnns mernformaton eller tll en sda där det fnns nformaton som användaren skall sätta sg n. Länkat materal tllför ett verklgt mervärde för nläraren. Interna länkar nom det nätbaserade läromedlet och externa länkar skljer sg från varandra på ett enhetlgt sätt. Det lönar sg att förvarna om storleken fall länken leder tll en ovanlgt stor fl (tll exempel större än 1 MB). Om länk- 22

23 objektet omfattas av användnngsrestrktoner (exempelvs användarnamn behövs) nämns detta samband med länken. Länkarna fungerar och är tdsenlga. 3.3 Tllgänglghet Med tllgänglghet avses att läromedlet står tll förfogande för olka männskor oavsett deras fysska och psykska egenskaper, handkapp och hälsotllstånd. Krtererna för tllgänglghet motsvarar många hänseenden krtererna för användbarhet. För att undvka upprepnngar presenteras överlappnngar krteresamlngen bara avsnttet om användbarhet. Avskten är att krtererna för tllgänglghet skall tllämpas med hänsyn tll de mål som uppställs för läromedlet. Studemålen kan nrymma tll exempel sådant kunnande som förutsätter normal (eller tll och med specellt god) syn, motork eller fattnngsförmåga. Vd genomförandet av läromedlet kan det då förutsättas att nläraren har motsvarande förmåga. Det är däremot nte godtagbart att navgerngen läromedlet förutsätter noggrann handmotork, om det nte uttrycklgen är läromedlets syfte. Tllgänglghet är en oerhört vdsträckt målsättnng, eftersom tllgänglghet avser tllgång, användbarhet och begrplghet för alla männskor oavsett deras fysska, psykska och socala egenskaper. I praktken måste man avgränsa tllgänglghetsmålen eller de avgränsar sg utfrån vad som är möjlgt med hänsyn tll de övrga målen, målgruppen för det nätbaserade läromedlet och de dsponbla resurserna. Det har nte gjorts några avgränsnngar krteresamlngen, eftersom avgränsnngarna måste göras enlgt läromedlets mål, karaktär och nnehåll. Om man gör avkall på tllgänglghetsmålsättnngarna bör man trots allt se tll att nackdelarna och problemen blr så obetydlga som möjlgt. Krtererna för tllgänglghet baserar sg hög grad på de rekommendatoner som getts av Web Accessblty Intatve (WAI, < Inom Europeska unonen och Fnland har rekommendatonerna upptagts som krterer för nätnnehåll olka sammanhang. Experter har emellertd överlag konstaterat att WAI-rekommendatonen (WCAG 1.0) är delvs föråldrad och brstfällg. Som grund har därför använts ett utkast tll en ny rekommendaton (WCAG 2.0). Förhållandena Fnland och de särsklda mål och de accentuerngar som nätbaserade läromedel kräver har beaktats. De grundläggande krtererna motsvarar de fyra huvudprncperna enlgt utkastet. C Kvaltetskrterer för tllgänglghet 1. Alla har tllgång tll nnehållet det nätbaserade läromedlet. För nnehåll annan än textform anges en alternatv textpresentaton. Det här genomförs tll exempel med ett alt-attrbut för en bld. Va attrbutet vsas en text stället för blden. För utsmycknngsblder och motsvarande defneras tomma alternatvtexter (alt= ). Om blden nnehåller en stor mängd vktgt kunskapsnnehåll, presenteras det textverson någon annanstans och kan nås va en länk. 23

24 v v v För en sådan presentaton textform som kan vsualseras fnns det vd behov en alternatv vsuell presentaton. En verbal presentaton kan vara alltför svår för vssa användare som kan tllägna sg nnehållet om det presenteras tll exempel som ett schema. En vsuell presentaton kan förstås utan färgseende. Färger kan användas tll exempel för att markera skllnader, men nte som det enda sättet för att uttrycka vktg nformaton. Om exempelvs fel svar markeras med rött svarsdelen måste det dessutom med verbala metoder anges att de är felaktga. Krteret kan utvärderas genom att sdan betraktas med en webbläsare som har ställts n så att färgnställnngarna nte beaktas (tll exempel med hjälp av webbläsarens anvsnngar för formatmall). I presentatonen används nte färger eller rörlga blder på ett sådant sätt som har konstaterats orsaka epleptska anfall eller andra problem hos mänskor. Starka färger (tll exempel klarrött på en stor yta) undvks, lkaså blnkande förändrngar. Svängnngsfrekvenser på 4 59 hertz betraktas som ett farlgt område. Om de nte kan undvkas av skäl som hänför sg tll nnehållet, ges varnngar om dem nnan farlga effekter startas. För presentatoner där det används ljud fnns det ett alternatv som nte förutsätter att hörselsnnet används, exempelvs en vdeo med text. Kravet gäller nte sådana stuatoner där ljudet bara stödjer presentatonen och det samlade nnehållet kan tllägnas utan ljud. Bakgrundsljud och bakgrundsblder har genomförts så att användaren lätt kan koppla bort dem utan att det stör presentatonen. Bakgrundsljud (vanlgen bakgrundsmusk) startar nte automatskt, utan användaren måste välja ljudet. Bakgrundsblderna kan kopplas bort med hjälp av webbläsarens funktoner, även om det är besvärlgt. Text- och bakgrundsfärgerna väljs så att de fungerar också när det nte fnns någon bakgrundsbld. v Kontrasten mellan bakgrunden och texten är tllräcklgt skarp det nätbaserade läromedlet. Kontrasten är tllräcklgt skarp också sådana fall då materalet betraktas av en person med klart sämre synskärpa än normalt. Här beaktas kontrasten mellan texten å ena sdan och de olka objekten på bakgrundsblden och bakgrundsfärgen å andra sdan. Anvsnngen gäller också bldernas nterna kontrast. v Det nätbaserade läromedlet kan läsas med olka stora teckensntt och möjlgheterna att ändra storleken på teckensnttet har nte försvårats. Om webbläsaren erbjuder användaren tll exempel fem olka storlekar på teckensnttet, bör materalet kunna läsas med vlken som helst av dem. Om storleken på teckensnttet skall ställas n själva materalet, bör den kunna ställas n proportonellt ( procent), nte som punkter eller pxel. Om en fast storlek trots allt ställs n, bör den vara mnst tolv (12) punkter. 24