Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Transkript

1 PROMEMORIA Datum Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers Box 6750 SE Stockholm [Sveavägen 167] Tel Fax fnansnspektonen@f.se Stresstest för försäkrngs- och drftskostnadsrsker nom skadeförsäkrng Sammanfattnng Detta PM beskrver stresstestnng av försäkrngs- och drftskostnadsrsker för skadeförsäkrng trafkljusmodellen. Bakgrund och syfte Fnansnspektonens avskt med utvdgade trafkljusmodellen för skadeförsäkrng är att stressa posterna bolagens balansräknng, både tllgångssdan och skuldsdan. Storleken på förändrngarna är valda så att de ungefär representerar en 99,5 %-kvantl för de möjlga utfallen på ett års skt. I detta dokument beskrvs hur dessa antaganden ska väljas för försäkrngsrskerna och drftskostnadsrskerna nom skadeförsäkrng. Förändrade antaganden De förändrade antagandena för avsättnngarna för skadeförsäkrng omfattar En bästa avsättnng enlgt aktsamhetsprncpen. Kaptalkrav för ökad avsättnng för ej ntjänad preme och kvardröjande rsker. Kaptalkrav för ökad avsättnng för oreglerade skador Kaptalkrav för katastrofrsk Kaptalkrav för drftskostnadsrsk Bästa avsättnng enlgt aktsamhetsprncpen En bästa avsättnng enlgt aktsamhetsprncpen ska motsvara väntevärdet av de belopp som krävs för att bolaget ska kunna uppfylla de åtaganden som skälgen kan förväntas uppkomma med anlednng av ngångna försäkrngsavtal. De framtda beloppen ska dskonteras med en rskfr ränta 1. Beräknngarna av avsättnngarna ska vara gjorda med adekvata aktuarella metoder och ska avse värden före avgven återförsäkrng. Kaptalkrav för ej ntjänad preme och kvardröjande rsker KPR Rskfaktorerna denna avsättnng är av två slag: Parameterrsk och Slumprsk. 1 Se FFFS 006:19. 1(7)

2 Parameterrsken handlar huvudsaklgen om osäkerhet beträffande skadenflaton och skadefrekvens. Den genomsnttlga duratonen för den återstående rskperoden uppskattas tll 6 månader. Öknngen av skadefrekvensen antas vara 10 % per år och öknng av nflatonen % enheter per år, båda utöver de öknngar som eventuellt lagts n den bästa skattnngen av avsättnngarna. Den sammanlagda öknngen av bolagets avsättnng för ej ntjänad preme och kvardröjande rsker på grund av parameterosäkerhet är därför (10 % + %) 6/1 = 6 % av bolagets avsättnng för ej ntjänad preme och kvardröjande rsker AEIPKR. Denna avsättnng reduceras först på grund av avgven återförsäkrng med hjälp av andelen c = bolagets uppskattade andel avgven återförsäkrng tll AEIPKR netto med formeln AEIPKR netto = max[(1- c);0,7 (1-c)] AEIPKR Kaptalkravet för parameterfel KPRPAR bldas därefter som KPRPAR = 6% AEIPKR netto Slumprsken beskrver osäkerheten skadeutfallet under den perod som ej ntjänade premer ska täcka. Kaptalkravet för försäkrngsgren nummer bestäms med hjälp av storheterna n = förväntat antal skador, exklusve noll-skador, under den kommande 1- månadersperoden för försäkrngsgren nummer f.e.r m = medelskada, exklusve noll-skador, under den kommande 1- månadersperoden för försäkrngsgren nummer f.e.r v = varatonskoeffcenten, exklusve noll-skador, under den kommande 1- månadersperoden för försäkrngsgren nummer f.e.r. Kaptalkravet bestäms med formeln KPRSLUMP n,58 m 1 v Det totala kaptalkravet för slumprsk bestäms genom kvadratrotssummerng över alla försäkrngsgrenar enlgt KPRSLUMP KPRSLUMP Kaptalkrav för ej ntjänad preme och kvardröjande rsker (KPR) beräknas som KPR KPRPAR KPRSLUMP

3 Kaptalkrav för oreglerade skador KOS Rskfaktorerna denna avsättnng är huvudsaklgen skadebelopp, skadenflaton och utbetalnngsmönster. FI har uppskattat osäkerheten gjorda avsättnngar genom att studera varatonen efterbetalnngsfaktorn, dvs. kvoten mellan total ersättnng och httlls utbetalad ersättnng. För att få bättre skattnngar av standardavvkelserna har bolagen ndelas tre mer homogena bolagsgrupper: rksbolag utom AFA Sjukförsäkrng AFA Sjukförsäkrng större lokala bolag. Osäkerheten avsättnngen kan uppskattas på följande sätt. Låt (.) betyda standardavvkelse och beteckna efterbetalnngsfaktorn med EBF. Då gäller sambanden Total kostnad EBF Httlls betalt Avsättnng = Total kostnad Httlls betalt = Httlls betalt (EBF 1) (Avsättnng) = Httlls betalt EBF) FI har skattat standardavvkelsen D för efterbetalnngsfaktorn för de sammanlagda betalnngarna de olka bolagsgrupperna för olka försäkrngsgrenar och olka utvecklngsår D. Skattnngen av standardavvkelserna för det tre bolagsgrupperna framgår blanketterna som ska användas av de olka bolagsgrupperna för egna beräknngar. Standardavvkelserna framgår flkarna Parametrar AFA Sjuk, Parametrar Rksbolag, Parametrar Slokbolag. Blanketterna fnns tllgänglga på Fnansnspektonens hemsda under katalogerna Rapportera / Trafkljuset. Dessa standardavvkelser D för efterbetalnngsfaktorn ska således tllämpas på skadeåren t = R D för D = 0, 1, För ett ensklt bolag B ska standardavvkelsen s Bt för avsättnngen för verksamhetsgren och för skadeåret t beräknas som D s max1 c ;0,7 (1 c ) mn u ; 0,5 f abt Bt Bt Bt Bt Bt där c Bt = bolagets uppskattade andel avgven återförsäkrng för försäkrngsgren skadeåret t u Bt = bolagets t.o.m. senaste kalenderåret R gjorda utbetalnngar för försäkrngsgren för skadeåret t 3

4 D = standardavvkelsen enlgt tabell ovan, där D = R t a Bt = bolagets branschandel sn bolagsgrupp för försäkrngsgren för skadeåret t f Bt = bolagets dskonterad avsättnng för oreglerade skador per senaste kalenderåret för försäkrngsgren för skadeåret t Andelen avgven återförsäkrng kan uppskattas med kvoten mellan preme för avgven återförsäkrng och total preme eller med kvoten mellan ersättnngar från återförsäkrngsbolag och total ersättnng. Branschandelen mäts med hjälp av premeandelen bolagsgruppen som p 1 Bt abt max ; Pt 9 där p Bt = bolagets preme för försäkrngsgren för skadeåret t P t = total preme bolagsgruppen för försäkrngsgren för skadeåret t De totala premerna P t är gvna blanketterna som ska användas av de olka bolagsgrupperna för egna beräknngar. Standardavvkelserna framgår flkarna Parametrar AFA Sjuk, Parametrar Rksbolag, Parametrar Slokbolag. Blanketterna fnns tllgänglga på Fnansnspektonens hemsda under katalogerna Rapportera / Trafkljuset. AFA har andelen 1 nom sn bolagsgrupp. Standardavvkelsen s B(yngre) för bolagets avsättnng för oreglerade skador för försäkrngsgren beräknas med kvadratrotsformel: s B s ( yngre) t Bt där summerngen görs för de yngre skadeår för vlka standardavvkelser beräknats enlgt ovan. Dessa år svarar nte för hela avsättnngen för oreglerade skador, utan erfarenhetsmässgt fnns en mndre avsättnng för skadeår äldre än de särredovsade. Dessa äldre skadeår svarar för andelar b av den totala avsättnngen och framgår blanketterna som ska användas av de olka bolagsgrupperna för egna beräknngar. Andel för äldre skadeår b framgår flkarna Parametrar AFA Sjuk, Parametrar Rksbolag, Parametrar Slokbolag. Blanketterna fnns tllgänglga på Fnansnspektonens hemsda under katalogerna Rapportera / Trafkljuset. 4

5 Under antagande att den relatva standardavvkelsen för osäkerheten avsättnngen för dessa tdgare skadeår är samma som för de senare skadeåren är s B( äldre) s B( yngre) b 1 b och den totala standardavvkelsen blr då s B s s B( yngre) B( äldre) Ovanstående beräknngar kan göras endast för de försäkrngsgrenar där FI har tllgång tll tllförltlg statstk. För grenarna Drekt utländsk försäkrng Mottagen återförsäkrng från svenska bolag Mottagen återförsäkrng från utländska bolag tllämpas stället följande schabloner: s B,utl = 0,06 avsättnngen för oreglerade skador per senaste kalenderår s B,mott sv åf = 0,15 avsättnngen för oreglerade skador per senaste kalenderår s B,mott utl åf = 0,0 avsättnngen för oreglerade skador per senaste kalenderår Standardavvkelsen s B för bolagets totala avsättnng för oreglerade skador beräknas även den med kvadratrotsformel: s s s s s B B B, utl B, mott sv åf B, mott utl åf Kaptalkrav för avsättnng för oreglerade skador (KOS) beräknas som KOS =,58 s B Kaptalkrav för katastrofrsk KKAT Bolaget ska bedöma kostnaden för egen räknng vd nträffandet av nedanstående tre katastrofer. Kostnaden ska värderas som den bästa skattnngen av effekten för bolaget av att katastrofen nträffar där bolaget är verksamt. Katastrof vars effekt uppenbarlgen är mndre än 5 % av den största, behöver nte värderas utan kan neglgeras. 5

6 Katastrof 1. En storm som resulterar en total kostnad om 15 mdkr för hela svenska försäkrngsmarknaden nom försäkrngsgrenarna Företagsoch fastghetsförsäkrng och Hem- och vllaförsäkrng. Katastrof. En fnansell krs som orsakar en total kostnad om mdkr för hela svenska försäkrngsmarknaden nom försäkrngsklassen Kredtoch borgensförsäkrng. Katastrof 3. En epdem som orsakar en total kostnad om 1 mdkr för hela svenska försäkrngsmarknaden nom försäkrngsklassen Sjuk- och olycksfallsförsäkrng Kaptalkravet defneras med följande formel KKAT KAT där KAT, = 1,,3, är bolagets kostnad för egen räknng för Katastrof 1 (storm), Katastrof (fnanskrs) och Katastrof 3 (epdem). Kaptalkrav för skadeförsäkrngsrsk KS Kaptalkravet för skadeförsäkrngsrsk KS bestäms med följande kvadratrotsformel ur de ovan bestämda kaptalkraven. KS KPR KOS 0,5 KPR KOS KKAT Som framgår av formeln ovan anses rskerna för avsättnngen för oreglerade skador och rskerna för premereserven vara korrelerade med korrelatonskoeffcenten 50 %, medan katastrofrskerna anses vara okorrelerade med de övrga. Kaptalkrav för drftskostnadsrsk KDKO Denna rsk ska redovsas separat och nkluderas nte under begreppet försäkrngsrsk. Syftet med denna stresstestnng är att bolaget måste ha täcknng för att de faktska fasta drftskostnaderna av olka skäl förhöjs med 10 procent. Det antas sedan att bolaget efter en 1-månadersperod antngen har kunnat reducera denna kostnadsöknng eller att man kunnat höja premerna (där så kan ske), alternatvt kombnaton av åtgärder. Stresstestnngen antas här alltså bara få temporär nverkan. 6

7 Drftskostnadsrsken mäts med följande underlag K = bolagets årlga fasta kostnader, som defneras som drftskostnader ökat med skadereglerngskostnader och mnskat med anskaffnngskostnader. Kaptalkravet för drftskostnadsrsk är KDKO = 0,1K. Drftskostnadsrsk och försäkrngsrsk antas ha korrelatonskoeffcenten 50 % vd beräknngar av den totala rsken. 7