EXAMENSARBETE. Nord Pools olika prisområden, samma marknad? Ellen Edjegul Aresh. Ekonomie magisterexamen Nationalekonomi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Nord Pools olika prisområden, samma marknad? Ellen Edjegul Aresh. Ekonomie magisterexamen Nationalekonomi"

Transkript

1 EXAMENSARBETE Nord Pools olka prsområden, samma marknad? Ellen Edjegul Aresh Ekonome magsterexamen Natonalekonom Luleå teknska unverstet Insttutonen för ekonom, teknk och samhälle

2 SAMMANFATTNING Sverge är på väg att förändras va uppdelnng flera prsområden på den Nordska gemensamma elmarknaden. Många skandnavska länder som agerar på Nord Pool är redan uppdelade prsområden. Olka prsområden ett land nnebär att landet har olka elprser på en och samma marknad, Nord Pool. För att defnera en relevant marknad kan man undersöka om olka prsserer följer samma långsktga trend. Syftet med denna uppsats är att undersöka om de länder som är uppdelade olka prsområdena på Nord Pool tllhör en och samma marknad. För att besvara syftet kommer kontegratonstest att genomföras, baserad på länder såsom Norge och Danmark som är uppdelade flera prsområden. Tdsserer baseras på månadsdata från sex olka prsområden från och med januar 2002 tll och med mars Resultatet vsar att länder som Norge och Danmark tllhör en och samma marknad oavsett om de är uppdelade flera prsområden vd handeln på Nord Pool. Prsvaratoner förekommer kortsktgt både Danmark och Norge även om prsområdena nom landet tllhör tll ett och samma marknad på långskt. Nyckelord: Kontegraton, tdsserer, elmarknad, Nord Pool, Phllps-Perron test. I

3 ABSTRACT Sweden s about to change through the separaton nto dfferent prce areas on the common Nordc electrcty market. Many Scandnavan countres, actng at the Nord Pool, are already dvded nto several prce areas. Dfferent prce areas n dfferent countres mean that one country has dfferent prces on one market, Nord Pool. The defnton of a relevant market can be explored usng varous prce seres and to analyse f they follow long-term trend. The purpose of ths paper s to examne whether the countres that are dvded nto dfferent prce zones n Nord Pool belong to a sngle market. To answer the queston contegraton tests wll be performed on countres such as Norway and Denmark whch are dvded nto several prce areas. Tme seres based on monthly data from sx dfferent prce areas from January 2002 to March 2010 s used n the thess. The results show that countres lke Norway and Denmark are ntegrated nto one market whether or not they are dvded nto several prce areas for trade on Nord Pool. Prce varatons occur n the short term, n both Denmark and Norway, although the prce areas n the country belong to a sngle market n the long run. Keywords: Contegraton, electrcty market, Nord Pool, tme seres, Phllps-Perron test. II

4 Jag vll framföra ett stort tack tll mn handledare Lnda Wårell för hennes stöd och väglednng. Jag vll även tacka mn famlj och mna vänner (Afshn, Rashd och Jean). III

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... I ABSTRACT... II TACK... III KAPITEL 1 - INLEDNING Bakgrund och problemdskusson Syfte Metod Avgränsnngar och tllförltlghet Tdgare forsknng... 3 KAPITEL 2 NORD POOL Aktörer Den fysska marknaden Elspot Elbas Den fnansella marknaden Eltermn och elopton Nordska prsområden Fnland Danmark Norge Sverge och vad händer om Sverge delas upp två regoner år 2011? KAPITEL 3 TEORI, METOD OCH RESULTAT Data Lagen om ett prs (LOP) Statonär och cke-statonär tdssere IV

6 3.4 Phllps-Perron testet Kontegraton Modellspecfkaton och emprn studen KAPITEL 4 SLUTSATS OCH DISKUSSION Slutsats Dskusson REFERENSER V

7 KAPITEL 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och problemdskusson Den nordska elmarknaden utspelar sg dag på en gemensam elbörs Nord Pool, som bldades år Under 1996 anslöt grannländerna Norge och Sverge tll Nord Pool (Alfakraft, 2010). Alla nordska länder förutom Island medverkar på denna elmarknad, utöver detta ntegreras även marknader söder om Östersjön framför allt Tyskland och Polen och numera sker handel även med Baltkum och Ryssland. Bldandet av en nordsk elmarknad har bdragt tll en ökad konkurrens på den gemensamma elmarknaden både för elprodukton samt för elhandeln (SOU, 2004). Handel på den nordska elmarknaden sker genom regonuppdelnng av länder. Orsaken är att stamnätet Norden nte är helt anpassat för att kunna överföra all el, vlket nnebär att det bland uppstår s.k. flaskhalsar. För att hantera dessa överförngsbegränsnngar elnätet är det vanlgt att ndela marknaden flera prsområden. Därför spelar flaskhalsar en avgörande roll vd uppdelnngen olka prsområden nom samma land. Danmark är uppdelat 2 områden, och Norge är uppdelat 4 områden vd handel på Nord Pool. Den 11 januar 2010 beslutade Norge om en 5:e regon som ska ngå den nordska elmarknaden. Norge kan dock varera antal av områden vd handel på börsen beroende på Statnetts (Norges statlgt ägda energföretag) bedömnng av hur det hydrologska läget ska hanteras. Sverge fungerar däremot som ett prsområde, men utrednngar gällande uppdelnng på elbörsen pågår. EU kommssonen har även beslutat att Sverge måste förändra sn hanterng av överförngsbegränsnngar på grund av favorserng av nhemska handlare. Genom att mnska mängden av exportkapactet nätet tll andra länder för att hantera flaskhalsar ökar flödet av el nätet nom svenska gränser, vlket gör att detta gynnar enbart nhemska handlare (SOU, 2004). 1

8 Svenska Kraftnät har därmed fattat ett bndande beslut med Kommssonen om Sverges uppdelnng fyra anmälnngsområden på den nordska elmarknaden från och med den 1 november 2011 (Europeska kommssonen, 2010). Detta kommer att bdra tll att överförngen elnätet nte längre kommer att begränsas, stället låter man marknadsprser ta hand om det. Enlgt åtagandena kommer Svenska Kraftnät nte längre att begränsa handeln, utan stället tllåta elfödena att anpassa sg tll överförngskapacteten med hjälp av marknadsprserna. Redan år 2009 har en rapport Prsområden och konkurrens (Econ Pöyry, 2009) sammanställts. Rapporten tar upp flera punkter som berör konkurrens och prssäkrng på elmarknaden. Resultatet vsar relatvt stora prsskllnader mellan norra Sverge och södra Sverge, med lägre prser norr. Orsaken tll det är att norra Sverge har vattenkraft och en större elprodukton med lägre kostnader än elkraften södra Sverge. En annan faktor är att södra Sverge har ett större energbehov än norra Sverge eftersom det är mera tätbefolkat. Ett utökat antal prsområden bdrar tll ökade rsker för elhandlarna och ökar kostnaderna som leder tll en reducerad konkurrens på slutkundmarknaden. Utöver detta kommer elhandlarna dessutom få ökade kostnader för IT-system vlket också leder tll en mnskad konkurrens. Prsområdesndelnng nnebär att svenska elkunder kommer att få olka elprser beroende på var Sverge de bor. En uppdelnng av prsområdet har en betydelse för elprser och dess deltagare, därav uppstår frågan om hur starkt dessa olka regoner är ntegrerade tll en och samma marknad. 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka om de länder som är uppdelade olka prsområden på Nord Pool tllhör en och samma marknad. Uppsatsen undersöker därmed om Norge och Danmark tllhör en och samma marknad även om de är uppdelade ett flertal regoner vd elköp på Nord Pool. Detta kommer att ndkera sannolkheten för att Sverge kommer att tllhöra en och samma marknad efter uppdelnngen prsområden. 2

9 1.3 Metod En metod för att defnera en geografskt relevant marknad är att undersöka om prserna på den marknaden följer en långsktg trend. Metoden är ett kontegratonstest som använder hstorska data av områdesprser på elnköp från Nord Pools spotmarknad för att kunna ursklja om dessa tllhör en och samma marknad. Ett vllkor som måste vara uppfyllt nnan varabler kontegratonstestas är att de måste vara cke-statonära. Ett annat vllkor är att varabler olka tdsserer som ska testas tllsammans bör vara ckestatonära av med samma dfferens. Slutlgen testas om områdesprser följer en långsktg trend med hjälp av kontegratonstestet. Datamateralet studen är månadsbaserade områdesprser vlka sträcker från januar 2002 tll mars Avgränsnngar och tllförltlghet Studen bygger på hstorska data som är publcerad på Nord Pool och är begränsad tll tdsperoden januar 2002 tll mars Datan baseras enbart på spotprser för olka prsområden såsom Danmark väst, Danmark öst, södra Norge, och mellersta/norra Norge. Regressonsanalysen baseras på en begränsad kvanttet av data. Enbart månadsdata, och nte dagsdata, används på grund av tllgänglghet. Det är önskvärt med dags- eller veckodata eftersom denna är mer frekvent, och fångar därmed upp större prsvaratoner än genomsnttlg månadsdata. Detta kan ha en nverkan på resultatet. På grund av otllgänglghet av dags- och veckodata av en längre td används genomsnttlg månadsdata som var åtkomlg på Nord Pool As. 1.5 Tdgare forsknng Rapporten Prsområden och konkurrens (Econ Pöyry, 2009) består av en kvaltatv och en kvanttatv del. Den kvaltatva delen baseras på ntervjuer med organsatoner och elhandlare både med och utan elprodukton från både Sverge och Norge. Den kvanttatva delen av rapporten består av elprssmulerng med modellverktyg BID (better nvestment decson). Den är baserad på data från SKM Syspower och med statstk från Norska Konkurrenstllsynes från januar 2008 tll november 2008 med samma förutsättnngar som under året Två modellkörnngar har utförts och jämförts, den ena modellkörnngen är Sverge uppdelat tre prsområden: södra Sverge, mellersta Sverge och norra Sverge. I den andra modellkörnngen är Sverge 3

10 utan prsområden och ses som ett prsområde. Resultatet vsar prsområdesskllnader mellan norra Sverge och södra Sverge på upp tll 5 Euro/MWh för år Däremot har södra Sverge och Sverge utan prsområden prsskllnader på upp tll 4,3 Euro/MWh. Studen granskar Contracts for Dfferences (CfD)-handeln och möjlgheterna för olka typer av aktörer att prssäkra sg mot prsområden och systemprset. CfD - handeln är begränsad, har dålgt utbud och lkvdtet av handeln påverkar mest de oberoende elhandlarna. I studen framkommer att elhandlare/elproducenter kan säkra sg nternt mot både områdes- och systemsprsvaratoner eftersom de är vertkalt ntegrerade och därför har en stark poston på Nord Pool, men den möjlgheten saknar de oberoende elhandlarna. Dessa faktorer tllför att de olka aktörerna delvs har olka förutsättnngar och konkurrensvllkor vd prssäkrng. Detta bdrar också tll att oberoende elhandlare har svårt att medverka natonellt eftersom de konkurrerar med elhandlare/elproducenter som har bättre vllkor vd prssäkrng, vlket gör att de kan erbjuda en bättre överenskommelse på slutkundsmarknaden. Antalet natonellt verksamma elhandlare ses som en ndkaton på hur elhandlarna uppfattar hanterngen av prsområdesndelnng. Vd jämförelse mellan antal norska och svenska verksamma elhandlare natonellt, kommer antaglgen antalet svenska verksamma elhandlare att mnska vd nförandet av prsområden Sverge. Detta beror på att Sverge har få elhandlare med egen produkton jämfört med Norge vlket leder tll ett större behov för prssäkrng va den fnansella marknaden som är relatvt begränsad. Detta leder tll en sämre konkurrens på den svenska elmarknaden och på slutkundsmarknaden som också leder tll olka elprser olka delar av landet. Elmarknaden blr påverkad av många andra faktorer och några av dem tas upp Barlows stude A dffuson model for elctrcty prces. Barlow (2002), studerar prsvaratoner på två olka elmarknader såsom Kalfornen och Alberta. Studen utgår från utbuds- och efterfrågemodellen och använder sg av en sprdnngsmodell vd skattnng av hstorska daglga spotprser, på fyra år av Albertas marknad och på tre år av Kalfornens marknad. Resultatet vsade att elprserna sjunker under söndagar för att återgen öka på måndagar. Anlednng tll detta är att ndustrer är stängda och därmed förekommer en låg efterfråga på elektrctet. Industrer påverkar elprser nte bara på söndagar utan 4

11 också andra dagar veckan. Industrer är sn tur bundna tll landets ekonom såsom konsumton vlket dkterar produktonen och förbruknngen av el. Detta kan sn tur kopplas tll konjunkturläge. Vd konjunkturnedgång t.ex. mnskar produktonen och energåtgången som påverkar elprset på marknaden. Barlows stude är väldgt ntressant eftersom den belyser underlggande faktorer bakom prsvaratonerna. Jag anser att dessa faktorer är väsentlga för elmarknaden, men de kommer nte att tas upp ytterlgare denna uppsats. Däremot vll jag ntroducera Barlows stude för att kunna ge läsaren en nsyn andra element som är avgörande på elmarknaden vd prsvaratoner. En annan stude som jag kommer att beskrva använder sg av samma teoretska metodram som används denna uppsats, nämlgen Wårells (2006) stude. Eftersom Wårells stude bygger på samma grundteor är det ntressant att se tllvägagångssättet och framförallt tllämpnngen av metoden är relevant för denna stude. Studen undersöker en hypotes om en gemensam global marknad av kolndustrn och dess ökade ntegraton över tdsperoden samtdgt som den undersöker metallurgskt kol och energkols marknader separat. Utvecklngen av den nternatonella kolmarknaden nnan 1960-talet hndrades av höga transportkostnader, men sedan sjönk transportkostnaderna väsentlgt och andra faktorer såsom oljekrsen år 1973 bdrog tll en ökad efterfråga på kol som en vktg energkälla. De största geografskt separerade marknaderna nom kolndustrn är Europa och Asen-Stllahavsområdets marknader. I Wårells stude tllämpas även kontegraton och felkorrgerngsmodellen på kvartalsserer mellan år 1980 och år 2000 på Europamarknaden och Japanmarknaden som är de två största världsmarknaderna på kol. Lagen om ett prs (LOP) används för att dentfera en gemensam marknad för kol. Detta nnebär att prset på kol förväntas vara detsamma på dessa marknader. Studen utförs genom två-stegsmetoden, där första steget är Dckey-Fuller (DF) testet som avgör om prsserer är statonära eller cke-statonära. Därefter används (OLS) testet för kontegraton som avgör om Europa- och Japanmarknaderna är ntegrerade på långskt både för energkol och metallurgskt kol. Resultatet vsar att båda delarna av kolmarknaden är globalt ntegrerade på lång skt. 5

12 KAPITEL 2 NORD POOL Kaptel två nleds med en presentaton av elprset på Nord Pool, vdare beskrvs hur olka faktorer påverkar prset på både utbud och efterfrågan av el. Därefter klargörs vlka aktörer som är verksamma på elmarknaden samt dess funktoner. Efteråt tllkommer en mer ngående redogörelse av två delmarknader på Nord Pool och dess beståndsdelar (komponenter), vlket är den fysska och den fnansella delmarknaden och dess beståndsdelar som är elspot, elbas, eltermn och elopton. Sedan kommer en presentaton av de nordska prsområdena och skldrar den geografska uppdelnngen, hstorska prsutvecklngen, överförngskapactet, flaskhalsar och deras hanterng. Slutlgen ges en översktlg beskrvnng av länder som medverkar på marknaden, Fnland, Danmark, Norge och slutlgen Sverge och vad händer om Sverge delas upp två regoner år Elprset på Nord Pool påverkas av många faktorer, bland annat väder, världsmarknadsprser på olja, kol och gas (EI, 2009a), valutaförändrngar, poltska beslut och mljörestrktoner samt prs på utsläppsrätter. Prset på el styrs av utbud och efterfrågan som sn tur grundar sg på elprodukton samt elanvändnng. Därmed påverkar vädret utbudet form av tllgången på vatten genom nederbörden vattenmagasnen s.k. hydrologska faktorer. Förutom det påverkas utbudet av poltska beslut, mljörestrktoner, världsmarknadsprset på bränsle och prset på utsläppsrätter (ET, 2009). Efterfrågan påverkas av temperaturförändrngar eftersom uppvärmnngen av fastgheter beror på temperaturen. Denna är huvudorsaken tll elprsets årlga säsongsmönster med lägre prsnvåer på sommaren och högre på vntern. Konjunkturläget landet har nverkan på efterfrågan. Vd lågkonjunktur orsakad av fnanskrser konsumeras regel 6

13 mndre varor, vlket sn tur genererar en lägre produkton ndustrn. Detta leder tll en lägre energförbruknng vlket sedan kan konstateras en mnskad efterfrågan på el (EI, 2008a). Under år 2008 var det genomsnttlga systemprset på Nord Pool 43,1 öre per kwh jämförelse med år 2007 då genomsnttsprset var 25,9 öre per kwh (EI, 2009a). Den fnansella oron världen har bdragt tll varatoner elspotprser på den fysska marknaden under I början av året föll systemprset på grund av väderförhållandena och mtten av året steg systemprset kraftgt. Orsaken tll detta var hydrologska faktorer och stgande prser på både olja och kol. I slutet av året föll systemprset gen, denna gång orsakat av fnanskrsen världen och fallande prser på bränsle. Detta ledde sn tur tll att efterfrågan på el mnskade (EI, 2008). Den globala fnansella krsen under år 2008 har orsakat lägre BNP-tllväxt genom mnskade nvesterngar, hög arbetslöshet, nedgång efterfrågan av varor samt lägre produkton landet. Detta har sprdt sg på alla varumarknader och bland annat tll elmarknaden. BNP-prognoserna pekar på avstannad tllväxt Europa och USA under år 2008 (EI, 2008). 2.1 Aktörer Antalet aktörer på Nord Pool under år 2002 var 317 företag från 20 länder (Nord Pool Spot As, 2010a). Elmarknaden består av olka aktörstyper som nätägare, elproducenter, el-användare, elleverantörer och elhandelsföretag. Nätägare ansvarar både för transporten och för den fysska överförngen av el från producenten tll elanvändare som har ett avtal med både elhandelsföretag och nätägare om köp och uttag av el från elnätet (SOU, 2002). Elproducenter producerar och säljer el tll elhandelsföretag som sedan säljer den vdare tll konsumenter, men de kan också ha en egen produkton av el. Elleverantörer är en grupp som säljer el på marknaden, exempelvs elproducenter, elhandelsföretag och kombnerade elproducenter/elhandelsföretag (Energmyndgheten, 2002). Det kan tydlgt vsas en förenklad fgur nedan: 7

14 Fgur 1. Deltagare på elmarknaden Källa: Svenska Kraftnät (2010b) Elproducenter producerar el och säljer vdare tll elhandelsföretag va elbörsen Nord Pool eller genom drekt handel. Elhandelsföretag säljer vdare tll slutkunder/elanvändare. Själva transporterngen av elen ansvaras utav nätägare som ser tll att den levereras från elproducenter tll elanvändare. Detta sker med hjälp av stamnät sedan av regonnät och slutlgen av lokalnät (Svenska Kraftnät, 2010b). Nord Pool tllhandahåller en spotmarknad för fyssk handel med el, en dervatmarknad samt en clearngfunkton. Nord Pool delas n två marknader dels den fysska och dels den fnansella marknaden. Detta gör att handlare kan säkra sg på den fnansella marknaden mot varatonerna på den fysska marknaden, spotmarknaden. Nord Pool fungerar som en garant mellan parter vd handel på marknaden samt anonymtet för de nblandade parterna garanteras (SOU, 2002). 2.2 Den fysska marknaden Nord Pool Spot AS är en marknadsplats för handel med el för fyssk leverans under det kommande dygnet som etablerades januar 2002 som ett separat företag och fungerar som en fullvärdg börs enlgt norska börsregler. Nord Pool Spot Koncernen ägs av Statnett SF och Englsh Kraftnät med vardera 30 procent samt utav Fngrd Oy och Energnet.dk med vardera 20 procent (Nord Pool Spot As, 2010b). Den fysska marknaden består utav två delmarknader, elspot och elbas. 8

15 2.2.1 Elspot Elspot ansvarar för den kortsktga handeln med fysska kontrakt. Elhandlare och elproducenter lägger daglgen köp- och säljbud och det uppstår en aukton för varje enskld tmme, varefter det fastställs ett spotprs utav utbud och efterfrågan. Därefter sammanställs aktörernas bud för de nästkommande 24 tmmarna tll utbuds- och efterfrågekurvor som ger ett jämvktsprs så kallad systemprs, utan att ta hänsyn tll de fysska begränsnngar som kan fnnas överförngskapactet elnätet (SOU, 2002). Systemprset används som referens både på den fnansella marknaden och vd fyrto procent av blaterala avtal som sker utanför Nord Pool (Energmyndgheten, 2005). Fgur 2. Jämvktsprset KR/MWh Utbud Spot prs Efterfrågan Källa: Stoft (2002) Elbas Omsättnng MWh Elbas organseras av Nord Pool Spot och är en kortsktg justermarknad. Elbasmarknaden gör det möjlgt för aktörer att handla sg balans närmare leveranstmmen, eftersom Elspot stänger upp tll 36 tmmar nnan leveransen och det är nte alltd att aktörer befnner sg balans. Orsaken tll obalans kan bero på förändrngar nom temperaturprognoser eller/och förändrngar nom ndustrns energbehov som sn tur påverkar företags handel på el (Gåverud, 2008). Produkten som handlas på elbas är en tmmes långa, fysska kontrakt. Köpenskap sker kontnuerlgt va ett elektronskt handelssystem vlket ger aktörer en möjlghet att handla ett kontrakt upp tll en tmme före leverans. Marknaden har öppet dygnet runt (SOU, 2002). 9

16 2.3 Den fnansella marknaden Nord Pool Fnancal Market ASA är en fnansell/dervat marknad där aktörerna kan handla standardserade fnansella kontrakt (optoner och termner) med en löptd på upp tll fyra år och gäller nte en fyssk leverans utan en kontantavräknng. Den förväntade prsutvecklngen på spotmarknaden är en underlggande faktor för prset på det fnansella kontraktet eftersom referensprset på kontrakten är ett systemprs. Spotmarknadens höga volatltet gör att prssäkrngen och rskhanterng är vktgt del på den fnansella marknaden, med hjälp utav handel av produkter som futures, forwards, contracts for dfferences (CfDs) och optoner, vd handel av elektrsk kraft (SOU, 2002; SOU, 2004) Eltermn och elopton Företagets elprsrsk är den rsk som fnns portföljen när denna nnehåller kontrakt som ngåtts på olka prsnvåer och när prset på el förändras. Eltermn och elopton ndkerar framtda prsutvecklng på den fysska marknaden. Kontrakten bygger på att företag köper/säljer el för en bestämd prs och för en vss bestämd td. Exempel på detta är futures med löptd på ett par månader medan forwards har löptd på fyra år gör att aktörerna kan prssäkra sg mot systemprsvaratoner. Förutom dessa kontrakt fnns en annan typ av forwardskontrakt såsom Contracts for Dfferences (CfD:s) som också prssäkrar fast mot skllnader områdesprser (SOU, 2002; SOU, 2004). Elopton är ett lkartat kontrakt som termnskontrakt förutom ett undantag såsom att vd ägandet av optonskontrakten tllkommer en rättghet. Rättgheten nnebär att om ägaren begär att genomföra avtalet då är säljaren av optonen skyldg att göra det. Däremot har säljaren av optonen nte samma rättghet (SOU 2002; SOU 2004). Det fnns även drekt handeln mellan aktörer de olka länderna genom s.k. Over The Country (OTC)-kontrakt på en OTC marknad. OTC-marknaden gör det möjlgt för aktörer att handla med börskontrakt med mndre rsk, samt med blaterala kontrakt som är prssäkrade. 10

17 2.4 Nordska prsområden Ett prsområde/elspotområde på Nord Pool är ett samlngsnamn på ett eller flera anmälnngsområden som har ett systemprs på den fysska marknaden. Grundregeln är att både utbud och efterfrågan är anpassad tll varje område samtdgt som kapactet vd överförng av elen är tllräcklg (Svenska Kraftnät, 2010a). Fgur 3 tll vänster omfattar nga förändrngar Norges uppdelnng eller Sverges kommande uppdelnng. Däremot vsar blden tll höger Norges uppdelnng samt den kommande uppdelnngen Sverge. Sverge kommer att ha fyra fasta prsområden vd uppdelnng den 1 november Detta avser en geografsk uppdelnng på elområden: Luleå (SE1), Sundsvall (SE2), Stockholm (SE3) och Malmö (SE4) (Svenska Kraftnät, 2011). Fgur 3. Norges uppdelnng och Sverges kommande uppdelnng Källa: Aktefokus (2010). År 2008 hade elspotområdena ett gemensamt elspotprs under no procent av tden. Resten av året har överförngsbegränsnngar mellan elspotområden orsakats delvs av kabelbrott Oslofjorden och andra orsaker såsom kyla. Däremot år 2007 hade Nord Pool ett gemensamt elspotprs 28 procent av tden (EI, 2009b). Eftersom överförngskapacteten är begränsad uppkommer överbelastnngar elnätet s.k. flaskhalsar som orsakar områdesprsskllnader. Flaskhalsar hanteras genom uppdelnng av marknaden prsområden eller mothandel, eller också genom kompletterng av dessa båda metoder. Samtdgt kan det vara bllgare att producera el på en vss plats på grund av tll exempel tllrnnng och vattenmagasnfyllnad vlket 11

18 leder tll ett lägre elprs området. Kraftflödet mellan två olka områden är skllnaden mellan försäljnng och köp de två områdena. Prsnvån respektve område reglerar flödet av el. För att reparera flaskhalsar nätet används sklda prser för att förändra kraftflödet dvs. genom att områdesprset stger eller sjunker ändras kraftflödet tlls det stämmer överens med nätkapacteten (SOU, 2002). Nord Pool är uppdelat prsområden/elspotområden. Norge består av fem områden vd behov NO1, NO2, NO3, NO4 samt NO5. Danmark består av två områden DK East och DK West. Sverge (SE) och Fnland (FI) består av ett område vardera, sedan fnns även ett tyskt prsområde, Kontek. Hstorsk genomsnttlg prsutvecklng på den nordska elmarknaden från och med 2000 tll och med 2010 vsas fgur 4. Fnland och Sverge har rätt så nära genomsnttlga spotprser genom åren. Danmark och Norge följer varandra väldgt jämnt ända fram tll år Därefter är det större varatoner mellan Norge, Danmark och Sverge/Fnland tllsammans ända fram tll år 2010 se fgur 4. Fgur 4. Årlga genomsnttlga elprser Källa: Nord Pool As (2010d). Tabell l vsar beskrvande statstk av Norge, Sverge, Fnland och Danmark. Danmarks statstk uppges va Danmark Öst och Danmark Väst för att tydlggöra deras skllnader såväl medel-, mnmum- som maxmumvärden. 12

19 Tabell 1. Beskrvande statstk Varabler Medelvärde Mnmum Maxmum Norge 34,596 13,727 65,622 Sverge 36,441 16,41 72,25 Fnland 38,175 23,54 70,84 Danmark Öst 37,537 12,75 71,41 Danmark Väst 37,464 25,47 56,43 Källa: Nord Pool As (2010d) Fnland Fnlands elprodukton består utav crka 47 % värmekraft, 30 % kärnkraft och 22 % vattenkraft. Fnland delas aldrg n prsområden, utan motköp tllämpas alltd. Motköp kan vara att systemansvarg begär justerng av överskottsområdet genom att mnska produktonen. Detta orsakar kostnader hos systemansvarga och är tecken på att nätet bör förändras. Dessa kostnader förs vdare tll kunden på slutkundsmarknaden (ET, 2009) Danmark Danmarks elprodukton är baserad på 81 % värmekraft och 19 % vndkraft (ET 2009). Danmark är sedan år 2001 uppdelat två prsområden på grund av att västra Danmark (Jylland) och östra Danmark (Själland) saknar en drekt fyssk anslutnng tll varandra. I fgur 5 jämförs prssererna för västra Danmark (Jylland) och östra Danmark (Själland). Fgur 5 utgår från genomsnttlg månadsdata av spotprser från januar 2002 tll mars Stora prsskllnader nträffade vd tre tllfällen av tdsperoden. Under december 2002 och januar 2003 har östra Danmark mycket högre genomsnttlgt elprs, 71,075 euro jämförelse med västra Danmark som hade 44,835 euro elprs. Medan under junjul 2005 har västra Danmark högre genomsnttlgt elprs på 43,345 euro jämfört med östra Danmark som har då 28,940 euro elprs. Det tredje tllfället nträffade under januar-februar 2010, vd den tdpunkten har östra Danmark ett högre genomsnttlgt elprs på 80,015 euro än västra Danmark som har 43,37 euro elprs (Nord Pool As, 2010d). Under hela tdsperoden förekommer stora prsskllnader som uppgår tll ca 37 procent, 33 procent och 46 procent vd första, andre och tredje tllfället. Ett lägre elprs nträffar både östra och västra Danmark. 13

20 Elprser Fgur 5. Elprser västra och östra Danmark Västra Danmark Östra Danmark Källa: Nord Pool As (2010d) År & Månad Norge I Norge baseras 98 % av elproduktonen på vattenkraft (ET, 2009). År 2002 delades Norge upp 4 elspotområden och sedan den 15:e mars 2010 är landet uppdelat fem elspotområden vlka är sydöstra (NO1), sydvästra (NO2), mellersta (NO3), norra (NO4) och västra Norge (NO5) (Nord Pool As, 2010c). Enlgt energlagen Norge, ska systemoperatören dela n Norge flera områden vd förväntad energbrst ett vsst område eller för att kunna hantera långvarga, stora flaskhalsar. På grund av dessa orsaker bestäms antalet prsområden. Detta gör att Norge tar hänsyn tll sna nterna flaskhalsar och därefter varerar sna anmälnngsområden på Nord Pool vd behov/problem. I fgur 6 jämförs Norges prsområden som är Oslo, Bergen, Trondhem och Tromsö baserade på månadsvs spotprser från och med januar 2002 tll och med mars Det fnns nga större prsskllnader mellan Trondhem och Tromsö eller mellan Oslo och Bergen. Oslos och Bergens genomsnttlga månadsprser följer praktskt taget varandra och områdesprser för Trondhem och Tromsö vlka är nästan dentska. 14

21 Elprser Fgur 6. Elprser Oslo, Bergen, Trondhem och Tromsö Oslo Bergen Trondhem Tromsø Källa: Nord Pool As (2010d). År & Månad I fgur 6 framgår att både områdesprserna för Oslo och Bergen nästan nte har några prsskllnader, vlket gör att dessa två prsområden kan summeras ett enda prsområde fgur 7 som betecknas OsloBerg. Fgur 6 vsar prsområdena Trondhem och Tromsö som står under samma förhållande tll varandra, vlket gör att dessa prsområden sammanfattas ett enda prsområde och betecknas som TrondTromsö fgur 7. I denna jämförs de två prsområdena OsloBerg och TrondTromsö. Stora prsskllnader mellan prsområdena ses under tre tdsperoder som sammanfaller under 2007, 2008 och 2010, då prsnvån områdena Oslo och Bergen är lägre än områdena Tromsö och Trondhem. Under jul-august 2007 har Oslo och Bergen 9,035 euro genomsnttlgt elprs, medan Trondhem och Tromsö har 23,455 euro genomsnttlgt elprs, vlket är mer än dubbelt så dyrt. Under aprl-maj 2008 hade Oslo och Bergen åter gen ett lägre genomsnttlgt elprs på 19,945 euro jämfört med Tromsö och Trondhem som hade 43,338 euro elprs. Januar-februar 2010 har Oslo och Bergen ett genomsnttlgt elprs på 58,08 euro under tden som Trondhem och Tromsö har 80,423 euro elprs. Procentuella prsskllnader under dessa peroder uppgår tll ca 61 procent, 54 procent och 28 procent vd första, andre och tredje tllfället mellan prsområdena. I början av tdsperoden nträffar nga större prsskllnader medan senare tden från och med 2007 fram tll 2010 ser man stora prsdfferenser. Vd prsvaratoner observeras att OsloBerg 15

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 2010 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15-10 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss? Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI)

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI) STATISTISKA CENTRALBYRÅN Dokumentaton (6) ES/PR-S 0-- artn Kullendorff arcus rdén Dokumentaton krng beräknngsmetoder använda för prsndex för elförsörjnng (SPIN 35.) nom hemmamarknadsprsndex (HPI) Indextalen

Läs mer

Utbildningsavkastning i Sverige

Utbildningsavkastning i Sverige NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Markus Barth Handledare: Bertl Holmlund Vårtermnen 2006 Utbldnngsavkastnng Sverge Sammandrag I denna uppsats kommer två olka

Läs mer

Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88

Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88 Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport 09:88 Mkael Ameln, Calle Englund, Andreas Fagerberg September 2009 Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport

Läs mer

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1 UPPSALA UNIVERSITET Natonalekonomska Insttutonen Examensarbete D-uppsats, Ht-2005 Introduktonsersättnng eller socalbdraghar ersättnngsregm betydelse för ntegratonen av flyktngar? 1 Författare: Henrk Nlsson

Läs mer

Oljeprisets inverkan på oljerelaterade aktier

Oljeprisets inverkan på oljerelaterade aktier EKONOMIHÖGSKOLAN Lunds unverstet Kanddatuppsats Januar 2009 Oljeprsets nverkan på oljerelaterade akter Handledare: Hossen Asgharan Författare: Sebastan Valentnsson Fredrk Ohlson SAMMANFATTNING I denna

Läs mer

Sammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y

Sammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y F12: sd. 1 Föreläsnng 12 Sammanfattnng V har studerat ekonomn påp olka skt, eller mer exakt, under olka antaganden om vad som kan ändra sg. 1. IS-LM, Mundell Flemmng. Prser är r konstanta, växelkurs v

Läs mer

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO

Läs mer

Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( )

Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( ) Tentamen Matematsk statstk Ämneskod-lnje S1M Poäng totalt för del 1 5 (8 uppgfter) Poäng totalt för del 3 (3 uppgfter) Tentamensdatum 9-3-5 Kerstn Vännman Lärare: Robert Lundqvst Mkael Stenlund Skrvtd

Läs mer

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy Blanchard kaptel 18-19 19 Växelkurser, räntor r och BNP Mycket kaptel 18 är r detsamma som kaptel 6. Mer analys av polcy F11: sd. 1 Uppdaterad 2009-05-04 IS-LM den öppna ekonomn IS-LM den öppna ekonomn

Läs mer

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng

Läs mer

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn ISRN-nr: VALUE AT RISK En komparatv stude av beräknngsmetoder VALUE AT RISK A comparatve study of calculaton methods Fredrk Andersson, Petter Fnn & Wlhelm Johansson Handledare: Göran Hägg Magsteruppsats

Läs mer

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5 Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och

Läs mer

Fördelning av kvarlåtenskap vid arvsskifte

Fördelning av kvarlåtenskap vid arvsskifte NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala unverstet Magsteruppsats Författare: Lars Björn Handledare: Henry Ohlsson HT 2008 Fördelnng av kvarlåtenskap vd arvsskfte En analys av ntergeneratonella fnansella

Läs mer

Bankernas kapitalkrav med Basel 2

Bankernas kapitalkrav med Basel 2 RAPPORT DEN 16 jun 2006 DNR 05-5630-010 2006 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R A P P o r t 2 0 0 6 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R a p p o r t 2 0 0 6 : 6 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 31 RESULTAT

Läs mer

Lönebildningen i Sverige 1966-2009

Lönebildningen i Sverige 1966-2009 Rapport tll Fnanspoltska rådet 2008/6 Lönebldnngen Sverge 1966-2009 Andreas Westermark Uppsala unverstet De åskter som uttrycks denna rapport är författarens egna och speglar nte nödvändgtvs Fnanspoltska

Läs mer

Klarar hedgefonder att skapa positiv avkastning oavsett börsutveckling? En empirisk studie av ett urval svenska hedgefonder

Klarar hedgefonder att skapa positiv avkastning oavsett börsutveckling? En empirisk studie av ett urval svenska hedgefonder NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala unverstet Examensarbete C Författare: Sara Engvall och Matylda Hussn Handledare: Martn Holmén Hösttermnen 2006 Klarar hedgefonder att skapa postv avkastnng oavsett

Läs mer

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning.

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning. Uppsala Unverstet Företagsekonomska nsttutonen Magsteruppsats HT 2009 Fond--fonder med global placerngsnrktnng Ett konkurrenskraftgt alternatv tll globalfonder? En jämförelse med fokus på rsk och avkastnng.

Läs mer

Kompenserande löneskillnader för pendlingstid

Kompenserande löneskillnader för pendlingstid VTI särtryck 361 2004 Kompenserande löneskllnader för pendlngstd En emprsk undersöknng med Svenska data Konferensbdrag från Transportforum 8 9 januar 2003 Lnköpng Gunnar Isacsson VTI särtryck 361 2004

Läs mer

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm Workng paper/pm 2012:02 Företagsrådgvnng form av Konsultcheckar En effektutvärderng av konsultcheckar nom ramen för regonalt bdrag för företgsutvecklng Tllväxtanalys har uppdrag att utvärdera effekterna

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det?

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Uppsats fortsättnngskurs C Författare: Johan Bjerkesjö och Martn Nlsson Handledare: Patrk Hesselus Termn och år: HT 2005 Arbetslvsnrktad rehablterng för

Läs mer

Mätfelsbehandling. Lars Engström

Mätfelsbehandling. Lars Engström Mätfelsbehandlng Lars Engström I alla fyskalska försök har de värden man erhåller mer eller mndre hög noggrannhet. Ibland är osäkerheten en mätnng fullständgt försumbar förhållande tll den precson man

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 01-06-5 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspektonen@f.se www.f.se

Läs mer

Primär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts. 2012-11-08

Primär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts. 2012-11-08 Prmär- och sekundärdata Undersöknngsmetodk Prmärdataundersöknng: användnng av data som samlas n för första gången Sekundärdata: användnng av redan nsamlad data Termeh Shafe ht01 F1-F KD kap 1-3 Olka slag

Läs mer

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 6. Regression & Korrelation. (LLL Kap 13-14) Inledning till Regressionsanalys

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 6. Regression & Korrelation. (LLL Kap 13-14) Inledning till Regressionsanalys Fnansell Statstk (GN, 7,5 hp,, HT 8) Föreläsnng 6 Regresson & Korrelaton (LLL Kap 3-4) Department of Statstcs (Gebrenegus Ghlagaber, PhD, Assocate Professor) Fnancal Statstcs (Basc-level course, 7,5 ECTS,

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 007-1-18 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35

Läs mer

för alla i Landskrona

för alla i Landskrona , den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest

Läs mer

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014 l l t n a Inbjud r e t k a v a g n n teck Scandnavan Organcs AB (publ) 16 30 oktober 2014 Informatonen denna folder ( Foldern ) är endast en förenklad beskrvnng av den rktade nyemssonen (såsom defnerat

Läs mer

Dödlighetsundersökningar på KPA:s

Dödlighetsundersökningar på KPA:s Matematsk statstk Stockholms unverstet Dödlghetsundersöknngar på KPA:s bestånd av förmånsbestämda pensoner Sven-Erk Larsson Eamensarbete 6: Postal address: Matematsk statstk Dept. of Mathematcs Stockholms

Läs mer

DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND

DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND Rapport 2000:1 DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND - EN KOMPARATIV ANALYS I pdf-versonen av denna rapport saknas enkätblanketterna (blaga 2). En fullständg rapport pappersformat kan beställas från ÅSUB, tel. 018-25490,

Läs mer

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller

Läs mer

Beställningsintervall i periodbeställningssystem

Beställningsintervall i periodbeställningssystem Handbok materalstyrnng - Del D Bestämnng av orderkvantteter D 41 Beställnngsntervall perodbeställnngssystem Ett perodbeställnngssystem är ett med beställnngspunktssystem besläktat system för materalstyrnng.

Läs mer

Lösningar modul 3 - Lokala nätverk

Lösningar modul 3 - Lokala nätverk 3. Lokala nätverk 3.1 TOPOLOGIER a) Stjärna, rng och buss. b) Nät kopplas ofta fysskt som en stjärna, där tll exempel kablar dras tll varje kontorsrum från en gemensam central. I centralen kan man sedan

Läs mer

Ekonomihögskolan Lunds Universitet Vårterminen 2006. Priset på Poker. En studie av efterfrågeelasticiteten på Internetpoker.

Ekonomihögskolan Lunds Universitet Vårterminen 2006. Priset på Poker. En studie av efterfrågeelasticiteten på Internetpoker. Natonalekonomska Insttutonen Kanddatuppsats Ekonomhögskolan Lunds Unverstet Vårtermnen 006 Prset på Poker En stude av efterfrågeelastcteten på Internetpoker Författare Tony Krstensson Dag Larsson Handledare

Läs mer

Beräkning av Sannolikheter för Utfall i Fotbollsmatcher

Beräkning av Sannolikheter för Utfall i Fotbollsmatcher Natonalekonomska Insttutonen Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Phlp Jonsson Handledare: Johan Lyhagen VT 2006 Beräknng av Sannolkheter för Utfall Fotbollsmatcher Oddsen på dn sda Sammanfattnng

Läs mer

Kvalitetssäkring med individen i centrum

Kvalitetssäkring med individen i centrum Kvaltetssäkrng med ndvden centrum TENA har tllsammans med äldreboenden Sverge utvecklat en enkel process genom vlken varje enskld ndvd får en ndvduell kontnensplan baserad på hans eller hennes unka möjlgheter

Läs mer

Optimering av underhållsplaner leder till strategier för utvecklingsprojekt

Optimering av underhållsplaner leder till strategier för utvecklingsprojekt Opterng av underhållsplaner leder tll strateger för utvecklngsprojekt Ann-Brh Ströberg 1 och Torgny Algren 1. Mateatska vetenskaper Chalers teknska högskola och Göteborgs unverset 41 96 Göteborg 31-77

Läs mer

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev 20151006 HL

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev 20151006 HL Lekton 8 Specalfall, del I (SFI) Rev 0151006 HL Produktvalsproblem och cyklsk planerng Innehåll Nvå 1: Produktval (LP-problem) (SFI1.1) Cyklsk planerng, produkter (SFI1.) Nvå : Maxmera täcknngsbdrag (produktval)

Läs mer

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00 (4) B Ingenjörsmetodk för IT och ME, HT 004 Omtentamen Måndagen den :e aug, 00, kl. 9:00-4:00 Namn: Personnummer: Skrv tydlgt! Skrv namn och personnummer på alla nlämnade papper! Ma ett tal per papper.

Läs mer

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.

Läs mer

Är du lönsam lilla småhus?

Är du lönsam lilla småhus? Är du lönsam llla? Användarflexbltet och lönsamhet för fjärrvärme och, en tvärsnttsanalys Stefan Hellmer är docent ndustrell ekonom vd Högskolan Krstanstad. Hans forsknngsntresse omfattar främst studer

Läs mer

Modellering av antal resor och destinationsval

Modellering av antal resor och destinationsval UMEÅ UNIVERSITET Statstska nsttutonen C-uppsats, vt- 2005 Handledare: Erlng Lundevaller Modellerng av antal resor och destnatonsval Aron Arvdsson Salh Vošanovć Sammanfattnng V har denna uppsats analyserat

Läs mer

Kvalitetsjustering av ICT-produkter

Kvalitetsjustering av ICT-produkter Kvaltetsjusterng av ICT-produkter - Metoder och tllämpnngar svenska Prsndex Producent- och Importled - Enheten för prsstatstk, Makroekonom och prser, SCB December 2006 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(55) Kontaktnformaton

Läs mer

Strategisk Planering! Varför det?

Strategisk Planering! Varför det? Strategsk Planerng! Varför det? Strategsk planerng är processen för att utveckla och behålla en lvskraftg kombnaton av organsatonens mål, kompetenser, resurser och dess föränderlga marknadsmöjlgheter"

Läs mer

Prissättningen av bostadsrätter: Vilka faktorer påverkar priserna, vad är riktpriset för en lägenhet?

Prissättningen av bostadsrätter: Vilka faktorer påverkar priserna, vad är riktpriset för en lägenhet? Handelshögskolan Stockholm Insttutonen för Redovsnng och Rättsvetenskap Examensuppsats nom Redovsnng och fnansell styrnng Hösten 2006 Prssättnngen av bostadsrätter: Vlka faktorer påverkar prserna, vad

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Talavdskolan 15 aug 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-21 13:32: V kunde nte läsa om era mål 4 och 5 någonstans. 2013-08-15 11:21: Tack för era kompletterngar.

Läs mer

Arbetskraftskostnadsindex 2008=100

Arbetskraftskostnadsindex 2008=100 Handböcker 47b Arbetskraftskostnadsndex 2008=100 Användarens handbok Handböcker 47b Arbetskraftskostnadsndex 2008=100 Användarens handbok Helsngfors 2013 Förfrågnngar: Pekka Haapala Hanna Jokmäk +358 9

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. Vecka 48

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. Vecka 48 Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Effekter av kön, ålder och region på sjukpenningen i Sverige

Effekter av kön, ålder och region på sjukpenningen i Sverige Lunds unverstet Statstska nsttutonen Effekter av kön, ålder och regon på sjukpennngen Sverge -en varansanalys Rkke Berner Uppsats statstk 0 poäng Nvå 6-80 poäng Oktober 006 Handledare: Mats Hagnell Abstract

Läs mer

2 Jämvikt. snitt. R f. R n. Yttre krafter. Inre krafter. F =mg. F =mg

2 Jämvikt. snitt. R f. R n. Yttre krafter. Inre krafter. F =mg. F =mg Jämvkt Jämvkt. Inlednng I detta kaptel skall v studera jämvkten för s.k. materella sstem. I ett materellt sstem kan varje del, partkel eller materalpunkt beskrvas med hjälp av dess koordnater. Koordnatsstemet

Läs mer

socialen.info 1 of 14 Antal svar i procent Antal svar Mycket viktigt 81,6% 40 Ganska viktigt 18,4% 9 Mindre viktigt 0,0% 0 Oviktigt 0,0% 0

socialen.info 1 of 14 Antal svar i procent Antal svar Mycket viktigt 81,6% 40 Ganska viktigt 18,4% 9 Mindre viktigt 0,0% 0 Oviktigt 0,0% 0 socalen.nfo 1. Artklar om socalpoltk mm Socaltjänsten.nfo har en egen redakton som skrver och publcerar artklar om socalpoltk, socalförsäkrngar, arbetsmarknad, ntegraton mm. Artklarna publceras på nätet

Läs mer

Framtidens Energi. Paradigmskifte till småskaligt. Utmaning för framtidens energi: leveranssäkerhet

Framtidens Energi. Paradigmskifte till småskaligt. Utmaning för framtidens energi: leveranssäkerhet Annons DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Energ Paradgmskfte tll småskalgt energsystem Det pågår ett paradgmskfte där energsystemet blr mer småskalgt. branschen måste utveckla

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. Vecka 32. Stigande spotpriser och lite vatten i magasinen

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. Vecka 32. Stigande spotpriser och lite vatten i magasinen Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Viltskadestatistik 2014 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda

Viltskadestatistik 2014 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda Vltskadestatstk 214 Skador av fredat vlt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 215-1 Vltskadestatstk 214 Skador av fredat vlt på tamdjur, hundar och gröda Rapport från Vltskadecenter,

Läs mer

Manual. För användaren. Manual. eloblock. Elpanna för montage på vägg

Manual. För användaren. Manual. eloblock. Elpanna för montage på vägg Manual För användaren Manual eloblock Elpanna för montage på vägg SE Innehållsförtecknng Innehållsförtecknng 1 Hänvsnng tll dokumentaton...3 1.1 Beakta gällande underlag...3 1.2 Förvara underlagen...3

Läs mer

Snabbguide. Kaba elolegic programmeringsenhet 1364

Snabbguide. Kaba elolegic programmeringsenhet 1364 Snabbgude Kaba elolegc programmerngsenhet 1364 Innehåll Informaton Förpacknngsnnehåll 3 Textförklarng 3 Ansvar 3 Skydd av systemdata 3 Frmware 3 Programmera Starta och Stänga av 4 Mnneskort 4 Exportera

Läs mer

Generellt ägardirektiv

Generellt ägardirektiv Generellt ägardrektv Kommunala bolag Fastställt av kommunfullmäktge 2014-11-06, 223 Dnr 2014.0450.107 2 Generellt ägardrektv för Fnspångs kommuns drekt eller ndrekt helägda bolag Detta ägardrektv ska antas

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. Vecka 46

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. Vecka 46 Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Beslutad av kommunfullmäktge 2013-03-27, 74 Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Fnspångs kommun

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton

Läs mer

Renhållningsordning för Finspångs kommun

Renhållningsordning för Finspångs kommun Renhållnngsordnng för Fnspångs kommun Avfallsplan 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktge 2014-03-26 ( 69) A V F A L L S P L A N 2 0 1 4-2 0 1 8 Renhållnngsordnng för Fnspångs kommun Fnspångs kommun 612

Läs mer

Hur bör en arbetsvärderingsmodell

Hur bör en arbetsvärderingsmodell Hur bör en arbetsvärderngsmodell specfceras? en analys baserad på mångdmensonell beslutsteor Stg Blomskog Johan Brng RAPPORT 2009:19 Insttutet för arbetsmarknadspoltsk utvärderng (IFAU) är ett forsknngsnsttut

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. Vecka 42. Torrt väder och fortsatt stigande elpriser

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. Vecka 42. Torrt väder och fortsatt stigande elpriser Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums frskola 20 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:39: Bra jobbat, Tryserums frskola! Det är nsprerande att läsa er rapport och se

Läs mer

N A T U R V Å R D S V E R K E T

N A T U R V Å R D S V E R K E T 5 Kselalger B e d ö m n n g s g r u vattendrag n d e r f ö r s j ö a r o c h v a t t e n d r a g Parameter Vsar sta hand effekter Hur ofta behöver man mäta? N på året ska man mäta? IPS organsk Nngspåver

Läs mer

Gymnasial yrkesutbildning 2015

Gymnasial yrkesutbildning 2015 Statstska centralbyrån STATISTIKENS FRAMTAGNING UF0548 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 1(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete 2016-03-11 Mattas Frtz Gymnasal yrkesutbldnng 2015 UF0548

Läs mer

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-07-04 13:38: Vlka jättebra flmer barnen har spelat n fantastskt bra och underhållande som samtdgt

Läs mer

Innehåll Etablera instrument Funktioner Tekniska data Inställningar Meddelandekoder Underhåll Garanti Säkerhetsföreskrifter Funktioner

Innehåll Etablera instrument Funktioner Tekniska data Inställningar Meddelandekoder Underhåll Garanti Säkerhetsföreskrifter Funktioner DEWALT DW03201 Innehåll Etablera nstrument - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 2 Introdukton - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 2 Överskt - - - - - - - -

Läs mer

Ny renhållningsordning för Finspångs kommun, yttrande till Finspångs kommun

Ny renhållningsordning för Finspångs kommun, yttrande till Finspångs kommun 1 (1) Mljö och samhällsbyggnadsförvaltnngen ToS, Mare Hägglund 2013-05-16 Dnr KS 2013-318 Dnr Sbn 2013-185 Kommunstyrelsen Ny renhållnngsordnng för Fnspångs kommun, yttrande tll Fnspångs kommun Förslag

Läs mer

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17 1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. Vecka 4 år 2017

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. Vecka 4 år 2017 Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. Vecka 9. Elpriserna fortsätter uppåt.

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. Vecka 9. Elpriserna fortsätter uppåt. Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande Skoldemokratplan Prncper och gude tll elevnflytande I Skoldemokratplan Antagen av kommunfullmäktge 2012-02-29, 49 Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@fnspang.se

Läs mer

Attitudes Toward Caring for Patients Feeling Meaninglessness Scale

Attitudes Toward Caring for Patients Feeling Meaninglessness Scale Atttudes Toward Carng for Patents Feelng Meannglessness Scale Detta frågeformulär handlar om olka exstentella känslor, tankar, förståelse samt stress som kan uppstå vården av patenter lvets slutskede.

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Trollet Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-06-24 14:09: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor - Bra jobbat. Låt

Läs mer

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag RAPPORT 9 2011 Hjortdjurens nverkan på tllväxt av produktonsträd och rekryterng av betesbegärlga trädslag - problembeskrvnng, orsaker och förslag tll åtgärder Jonas Bergqust, Chrster Kalén, Hasse Berglund

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Positiva trender för förnybar energi i Sverige och världen

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Positiva trender för förnybar energi i Sverige och världen DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft Energforsknng ntegrerad del av svensk energpoltk Postva trender för förnybar energ Sverge och världen

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan Handlngsplan Grön Flagg Västra Ekoskolan Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-03-17 14:07: Vad rolgt att n har jobbat aktvt med Grön Flagg snart 14 år! Handlngsplanen är tydlg och n tar upp flera exempel

Läs mer

Postadress: Internet: Matematisk statistik Matematiska institutionen Stockholms universitet 106 91 Stockholm Sverige

Postadress: Internet: Matematisk statistik Matematiska institutionen Stockholms universitet 106 91 Stockholm Sverige "!# " $ % &('*),+.-0/0%'&%3)5476 8 &(' 9;: +@),>BA % &C6D% &E>>):D4 F GIHJGLKMONQPRKTSVUXW Y[Z]\8 &4^>_\0%"à&b+ & c

Läs mer

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE SSI:1';74-O15 BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE John-Chrster Lndll Pack, 104 01 STOCKHOIJ! ;4 aprl 1974 BEREDSOP TJÖT ATOMOLYCKOR I SVERIGE Manuskrpt grundat på ett föredrag vd kärnkraftmötot Köpenhamn,

Läs mer

1. a Vad menas med medianen för en kontinuerligt fördelad stokastisk variabel?

1. a Vad menas med medianen för en kontinuerligt fördelad stokastisk variabel? Tentamenskrvnng: TMS45 - Grundkurs matematsk statstk och bonformatk, 7,5 hp. Td: Onsdag den 9 august 2009, kl 08:30-2:30 Väg och vatten Tesen korrgerad enlgt anvsngar under tentamenstllfället. Examnator:

Läs mer

Varumarknaden och IS-kurvan

Varumarknaden och IS-kurvan Föreläsnng 3 Varu och pennngmarknaderna tllsammans -L modellen IDAG: Varumarknaden balans + pennngmarknaden balans. Smultan bestämnng av både ränta och produkton. Hur påverkas ränta och produkton av pennngpoltk

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. Vecka 47. Spot- och terminspriserna fortsatte att sjunka under veckan

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. Vecka 47. Spot- och terminspriserna fortsatte att sjunka under veckan Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-05-11 09:08: skckar tllbaka enl tel samtal 2015-05-18 15:32: Det har vart rolgt att läsa er

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. Vecka 34. Något högre systempris och något lägre spotpriser i Sverige under veckan

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. Vecka 34. Något högre systempris och något lägre spotpriser i Sverige under veckan Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saxnäs skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saxnäs skola Handlngsplan Grön Flagg Saxnäs skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-05 09:27: Jättefnt att n jobbat utfrån elevernas önskemål när n satt hop er handlngsplan för att måna om deras nflytande. N

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. Vecka 3 år 2017

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. Vecka 3 år 2017 Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Industrins förbrukning av inköpta varor (INFI) 2008

Industrins förbrukning av inköpta varor (INFI) 2008 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(97) Industrns förbruknng av nköpta varor (INFI) 2008 NV0106 Innehåll SCBDOK 3.1 0 Admnstratva uppgfter 0.1 Ämnesområde 0.2 Statstkområde 0.3 SOS-klassfcerng 0.4 Statstkansvarg

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag tll energplan Blaga 1: Planerngsförutsättnngar 2014-05-20 Remssverson BI L A G A 1 : P L A N E RI N G S F Ö R UT S Ä T T N I N G A R Förslag tll energplan Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. Vecka 44

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. Vecka 44 Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. Vecka

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. Vecka Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-04-15 15:26: N har på ett engagerat och varerat sätt arbetat med ert Grön flagg-arbete.

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. Vecka 21. Tillbakafallande priser på spotmarknaden, trots flera pågående kärnkraftsrevisioner och högre priser i Tyskland

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. Vecka 21. Tillbakafallande priser på spotmarknaden, trots flera pågående kärnkraftsrevisioner och högre priser i Tyskland Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 09:54: N verkar ha ett mycket engagerat mljöråd som är påputtare (fnt ord). N har bra och spännande

Läs mer