Är du lönsam lilla småhus?
|
|
- Karolina Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Är du lönsam llla? Användarflexbltet och lönsamhet för fjärrvärme och, en tvärsnttsanalys Stefan Hellmer är docent ndustrell ekonom vd Högskolan Krstanstad. Hans forsknngsntresse omfattar främst studer av marknadsstrukturer och konkurrensntenstet omfattande såväl energmarknader som mneralmarknader och marknader för dgtala produkter över Internet. Stefan är akademsk ledare nom Centrum för Ekonom vd Högskolan Krstanstad. hkr.se Ett specellt tack rktas tll Ola Olsson vd Högskolan Krstanstad vars nskter redovsnng av olka rörelseresultat vart tll stor hjälp. En låg prsrespons hos konsumenter är en av förutsättnngarna för att ett naturlgt monopol, som ett fjärrvärmeföretag, ska kunna utnyttja sn monopolställnng. Fjärrvärme säljs företrädesvs för uppvärmnng tll och där en har ndvduell mätnng av förbruknngen medan en har kollektv mätnng av förbruknngen. En grundläggande hypotes denna stude är att ägare har en högre användarflexbltet än konsumenter ett. I analysen används tvärsnttsdata för 187 fjärrvärmeverk Sverge för året 2007 och resultatet ndkerar att ägaren uppvsar en tydlgt högre prselastctet jämfört med et. Analysen vsar dessutom att varje ytterlgare som kopplas på fjärrvärmenätet genererar en resultatmnsknng medan varje ytterlgare genererar en tydlg uppgång av rörelseresultatet för fjärrvärmeföretaget på orten. Som alla andra energmarknader påverkades fjärrvärmemarknaderna när de svenska energmarknaderna avreglerades En lokal fjärrvärmemarknad består kortfattat av vertkalt ntegrerade naturlga monopol som producerar och dstrbuerar hett vatten tll slutkonsumenter för uppvärmnng eller för tappvarmvatten. Före avreglerngen var dessa företag företrädesvs kommunala bolag som var prsreglerade genom Kommunallagens (SFS 1991:900 Kaptel 2, 7. 1 Efter avreglerngen ska kommunala fjärrvärmeföretag enlghet med Ellagen (SFS 1997:867 samt Fjärrvärmelagens (SFS 2008: bedrvas på affärsmässg grund. Avreglerngen nnebar dock nte bara förändrade vllkor för kommunala fjärrvärmebolag rörande vnstmöjlgheter utan ledde också tll omfattande skft av ägarskap när många tdgare kommunala bolag såldes tll prvata aktörer. en offcella ståndpunkten hos bl a Energmarknadsnspektonen (2010 och Konkurrensverket (2007 är att fjärrvärmeverksamhet är ett naturlgt monopol, dvs genomsnttskostnaden är fallande nom hela efterfrågans område. Ett ensklt företag förser därför en hel marknad med fjärrvärme tll en lägre kostnad än två eller flera företag skulle kunna göra. etta nnebär dock nte att monopolföretaget automatskt skulle kunna utöva onskränkt marknadsmakt, för att det ska vara möjlgt krävs bl a avsaknad av nära substtut. Ett fjärrvärmeföretag har måhända en monopolställnng när det gäller att leverera fjärrvärme men nte när det gäller att leverera vär- 1 Kommuner och landstng får drva närngsverksamhet, om den drvs utan vnstsyfte och går ut på att tllhandahålla allmännyttga anläggnngar eller tjänster åt medlemmarna kommunen eller landstnget. ekonomskdebatt 28 stefan hellmer
2 nr årgång 39 me; det fnns alternatv såsom pelletsbrännare och olka slags värmeväxlare som prncp levererar samma tjänst. Nära substtut kombnaton med hög postv korsprselastctet och/eller hög egenprselastctet reducerar monopolmakten. Vktga faktorer här är naturlgtvs tllgången tll alternatva värmesystem och byteskostnaden mellan olka system. I december 2002 tllsattes fjärrvärmeutrednngen och ett av dess betänkanden (SOU 2004:136, Skälgt prs på fjärrvärme behandlas konkurrensfrågor krng fjärrvärmemarknaden rörande exempelvs eventuella nlåsnngseffekter. Betänkandet dskuterar bl a utbytbarheten mellan olka system avseende detaljer som geograf och tllgänglghet. Rapporten hävdar bl a att ett är nlåst som en konsekvens av svårgheter att byta värmesystem på grund av faktorer som kostnad för skorstenar, avsaknad av panncentraler, kommunal energ- och mljöpoltk etc. enna typ av nlåsnng just fjärrvärme är nte lka tydlg för ett (Hellmer Fjärrvärme säljs och levereras tll en mängd olka typer av kunder eller fastghetstyper där och utgör två domnerande kundgrupper. en grundläggande hypotesen denna stude är att ägaren med fjärrvärme har något lättare att reagera på prsförändrngar av mnst två skäl: dels har dessa ndvduell mätnng av förbruknngen och kan därmed snabbare och tydlgare justera sn förbruknng och dels antas dessa ha lättare och snabbare möjlgheter att nstallera alternatva system. etta tll skllnad från en som oftast har kollektv mätnng och schablonmässg fördelnng av totalkostnad. Syftet är därför att med hjälp av tvärsnttsdata för ett antal fjärrvärmeanläggnngar olka kommuner rörande prs samt förbruknng på olka kundgrupper beräkna efterfrågans prselastctet för dessa grupper. Hypotesen är att är prskänslgare än av ovan skäl. En följdfråga är huruvda fjärrvärmeföretagens lönsamhet för dessa två olka kundgrupper skljer sg åt. 1. Tdgare studer av energrelaterade elastcteter Ett antal rapporter och analyser behandlar den låga prsresponsen på olka energmarknader som el- och fjärrvärmemarknaden. Både Energmarknadsnspektonen (2010 och Konkurrensverket (2007 betonar den låga prselastctetens betydelse som hnder för att skapa högre konkurrensnvå på olka energmarknader eftersom prsokänslga kunder höjer marknadsmakten för företagen. essutom hävdar Carlson m fl (2008, Ek och Söderholm (2008, Wårell m fl (2009 och Hellmer (2010 att den låga prselastcteten är en vktg faktor bakom avsaknaden av skft av marknadsmakt från producent tll konsument efter avreglerngen et fnns en mängd olka studer rörande prselastcteter för elmarknader men relatvt få som beräknar och analyserar prselastcteter för värmemarknader olka länder och regoner. Werner (2009 använder data från 1970 tll 2006 och skattar prselastcteten för fjärrvärme Sverge tll 0,35, dvs en prshöjnng på en procent skulle mnska konsumtonen med är du lönsam llla? 29
3 0,35 procent, ett relatvt oelastskt beteende. Ghalwash (2007 använder OLS och skattar ett antal olka elastcteter ett efterfrågesystem. Genom att använda svensk data för åren skattas prselastcteten för fjärrvärme tll 0,43, också relatvt oelastskt. Brännlund m fl (2007 använder en lknande metod och får fram en skattnng av elastcteten för fjärrvärme tll 0,31. Leth-Petersen och Togeby (2001 använder dansk paneldata för åren och skattar en egenprselastctet så låg som 0,02. Rehdanz (2007 använder OLS på tysk socoekonomsk paneldata för åren 1998 tll 2003 och vsar elastctetsskattnngar för värmeefterfrågan på mellan 2,03 och 1,68 för oljebaserad uppvärmnng och på mellan 0,63 och 0,44 för gasbaserad uppvärmnng. essa tyska elastcteter berör ndvduella värmesystem och förväntas därför uppvsa ett mer prskänslgt beteende. Haas och Bermayr (2000 har analyserat österrksk data från 1970 tll 1995 och skattar prselastcteten för uppvärmnng tll 0,2. Grohnhet och Klavs (2000 använder Cobb-ouglas och CES och skattar prselastcteten för fjärrvärme Ltauen tll 0,6 för prshöjnngar och 0,2 för prssänknngar. Med dessa två olka skattnngar rörande prselastcteten antas konsumenter vara mer prskänslga för prshöjnngar än prssänknngar. Slutlgen kan nämnas Kratena m fl (2008 som använder en ekonometrsk modell med data från Österrke för åren 1990 tll 2006 och beräknar den okompenserade elastcteten tll 0,31 och den kompenserade elastcteten tll 0,26. en kompenserade elastcteten mäter den rena prseffekten under antagande om kompensaton för realnkomstbortfallet som prshöjnngen orsakar. För jämförbarhetens skull bör nämnas att samtlga övrga elastcteter beskrvna texten är okompenserade elastcteter. Även om samtlga skattnngar av elastcteter beskrvna ovan är olka uppvsar de, med ett undantag, att efterfrågan på värme är relatvt oelastsk. en enda avvkelsen är den tyska studen (Rehdanz 2007 som dock beskrev efterfrågestuatonen för ndvduella värmesystem och nte kollektva system som fjärrvärme representerar. En begränsnng hos de studer som nämnts är att dessa nte skattar separata elastcteter för olka kundgrupper som exempelvs efterfrågan på och. enna separaton är måhända svår när datamateralet huvudsak består av tdsseredata med generella genomsnttlga årlga genomsnttsvärden för prser och förbruknng. enna stude använder tvärsnttsdata på anläggnngsnvå och separerar på två förbruknngskategorer, och, för att på så sätt beräkna och jämföra efterfrågans prselastctet för dessa båda förbruknngskategorer. ekonomskdebatt 2. atamateral atamateralet studen är hämtat från Energmarknadsnspektonen 2 2 Från Energmarknadsnspektonens publcerng av den årlga sammanställnngen av uppgfter som fjärrvärmeföretagen redovsat årsrapporterna samt rapporterna om drft- och affärsförhållandena. Hämtat från 30 stefan hellmer
4 nr årgång 39 och SCB 3 och består av tvärsnttsdata från 2007 för 187 olka fjärrvärmenät (anläggnngar. Materalet består av prset per kwh respektve nät, genomsnttlg nkomst kommunen där nätet är placerat, värmeleveranser tll respektve, antalet anslutnngspunkter tll respektve samt fnansell nformaton för varje anläggnng eller företag som rörelseresultat, avskrvnngar, bokslutsdspostoner samt fnansellt resultat för och efter skatt. Under 2007 varerade prserna relatvt kraftgt över landet från strax över 20 öre/kwh en Norrbottenskommun tll över 80 öre/kwh ett Stockholmsområde med ett natonell medanvärde på strax över 50 öre/kwh. 3. Elastcteter För elastctetsanalysen används en vanlg enkel OLS-regresson med (logartmerna av konsumentprset, genomsnttsnkomst, antalet anslutnngspunkter för respektve och andelen anslutnngspunkter tll respektve nät som oberoende varabler. Som beroendevarabler användes (logartmerna av värmeleveranserna tll respektve användargrupp som analyserades separat. = a e P E I γ λ ShR är = eller. R = α är värmeleveranser GWh tll eller, P konsumentprs kr/kwh, antalet anslutnngspunkter tll eller och ShR andelen anslutnngspunkter tll. Genom att använda logartmerna på samtlga ngående varabler kan e tolkas som prselastctet och E som nkomstelastctet för respektve förbruknngsgrupp. Antalet anslutnngspunkter för de båda förbruknngsgrupperna ( är nkluderade för att kontrollera för storleken på efterfrågan med hänsyn tll antalet kunder. Andelen anslutnngspunkter för (ShR är nkluderad modellen för båda kategorerna; och, för att kontrollera för olkheter nätverksdesgnen som är kopplade tll det relatva antalet ett specfkt nät. en parameter som är kopplad tll denna varabel, λ, förväntas vara relatvt lten men vktg eftersom en lten eller stor andel ett fjärrvärmenät förväntas ha stor betydelse för mängden värme som levereras ett nät medan margnella förändrngar ShR bara förväntas ha margnell effekt på mängden total värme som levereras nätet. Prselastcteten för förväntas allmänt vsa på högre prskänslghet jämfört med framför allt av två skäl. För det första antas att ägaren har lättare att skfta mellan värmesystem än vad som är fallet för ett. etta beskrvs delvs Hellmer (2010 som genom att defnera ofrvllg nlåsnng vsar att tll en 3 Inkomststatstk uppdelat på kommun hämtat från nkomster och skatter. är du lönsam llla? 31
5 Tabell 1 Regressonsresult Småhus (elastcteter Varabel Koeffcent t-kvot Sgnfkansnvå Konstant 1,34 0,27 0,79 Prs 0,48 2,36 0,02 Inkomst 0,36 0,86 0,39 0,99 40,33 0,00 ShR 0,13 2,18 0,03 Förklarngsgrad = 0,95 Källa: Egna beräknngar. Tabell 2 Regressonsresult Flerbostadshus (elastcteter Varabel Koeffcent t-kvot Sgnfkansnvå Konstant 0,26 0,05 0,96 Prs 0,25 1,20 0,23 Inkomst 0,37 0,86 0,39 1,12 38,82 0,00 ShR 0,16 3,03 0,00 ekonomskdebatt Förklarngsgrad = 0,93 Källa: Egna beräknngar. högre grad är nlåsta tll exempelvs fjärrvärme medan en ägare lättare kan skfta tll exempelvs en pelletsbrännare som en reakton på prsskllnader. För det andra antas elastcteten uppvsa högre prskänslghet på grund av att et avläses ndvduellt. Småhusägaren är därför mer nformerad om förbruknng och kan lättare reagera på prsförändrngar. Ett å andra sdan är här en enda anslutnngspunkt med kollektv avläsnng av förbruknngen med oftast en schablonmässg fördelnng efter exempelvs lägenhetsstorlek. etta gör att en enskld lägenhetsnnehavare har begränsad nformaton och möjlghet att för hela huset göra en märkbar justerng av förbruknngen. enna stude använder tvärsntsdata för 2007 vlket nnebär att avvkelser mellan prselastcteter mellan och beror på den ndvduella mätnngen. För att fånga eventuell substtuton mellan olka system krävs ytterlgare analyser med hjälp av paneldata samt nformaton rörande prser och konsumton av alternatva system. Skattnngar av bl a prselastcteterna som presenteras tabell 1 och tabell 2 ndkerar att ägaren är ungefär dubbelt så prskänslg för prsvaratoner jämfört med ett. Prselastcteten för skattades tll 0,48 medan motsvarande elastctet för skattades tll 0,25. Även om elastcteten är nästan dubbelt så stor för, med en sänknng av konsumtonen med nästan 0,5 procent för varje procent prset stger, måste efterfrågan för både och, framför allt, betraktas som relatvt oelastsk. 32 stefan hellmer
6 nr årgång 39 Inkomstelastcteten är lka för båda förbruknngsgrupperna där skattnngarna vsar ett relatvt ltet men postvt samband mellan nkomst och värmekonsumton. Skattnngarna för elastcteten för antalet anslutnngspunkter är för båda grupperna nära ett (1; om antalet anslutnngspunkter ökar med 1 procent ökar också förbruknngen med ungefär 1 procent, ett rmlgt resultat. Resultatet av dessa regressoner är nte förvånande eller oförväntat. Småhusförbrukaren av värme är mer prskänslg än ett ; denna analys ndkerar en prskänslghet som är dubbelt så stor. Eftersom datamateralet utgörs av tvärsnttsdata är en vktg förklarng tll skllnaden mellan grupperna den ndvduella mätnng av förbruknng som förekommer hos en. 4. Resultat av fnansell modell en andra analysmodellen följer på resultatet av elastctetsanalysen där ägaren uppvsar högre prskänslghet än en. Eftersom ägaren tydlgare reagerar på prsvaratoner blr därför frågan om lönsamheten för fjärrvärmeföretagen, på margnalen, skljer sg åt beroende på antalet nkopplade hus av respektve kategor. Att lönsamheten per anslutnngspunkt skljer sg åt är naturlgt eftersom en nkopplng ett nnebär förbruknng av ett flertal hushåll medan en nkopplng tll ett nnebär förbruknng av endast ett hushåll. Frågan är dock hur stor denna dfferens är. Modellen antar alltså ett beroende mellan ett fjärrvärmeföretags ekonomska resultat och antalet anslutnngspunkter av de två respektve kategorerna företaget har. Eftersom lönsamheten kan beskrvas på olka sätt har två olka modeller med olka lönsamhetsmått testats; rörelseresultat efter avskrvnngar, men före fnansnetto, bokslutsdspostoner och skatt samt rörelseresultat före avskrvnngar, fnansnetto, bokslutsdspostoner och skatt. Skllnaden utgörs av avskrvnngarna och är för att testa huruvda en eventuell skllnad uppstår av teknska skäl under antagandet att en anslutnngspunkt tll ett kan vara relatvt dyrare eftersom den punkten bara representerar en förbrukare. Inom gruppen om 187 fjärrvärmenät fnns ett antal verk, dvs fjärrvärmeverk som utöver att leverera fjärrvärme dessutom producerar och säljer el. enna verksamhet påverkar naturlgtvs det ekonomska resultatet varför en dummyvarabel a e P som E representerar I verken ShR ngår = γ λ modellen R = α Resultatet, R, är mätt tusentals kronor och är, lksom all annan nformaton bortsett från nkomstuppgfter, hämtat från Energmarknadsnspektonens nsamlng av nformaton för fjärrvärmeföretag. 187 fjärrvärmenät ngår analysen. är antalet anslutnngspunkter tll respektve är du lönsam llla? 33
7 Tabell 3 Modellresultat: Rörelseresultat efter avskrvnngar men före fnansnetto, bokslutsdspostoner och skatt (tkr = a e P E I γ λ ShR Varabel R = α 1 Koeffcent t-kvot 2 3 Sgnfkansnvå Konstant ,35 0, ,32 0, ,12 0,27 Förklarngsgrad = 0,93 Källa: Egna beräknngar. för respektve nät och är en dummyvarabel som är 1 om företaget är ett verk och 0 om företaget är ett fjärrvärmeverk. Parametern vsar det genomsnttlga tllskottet tll det totala 1 resultatet tusentals kronor som ett ytterlgare skulle generera och parametern vsar det genomsnttlga tllskottet tll resultatet som ytterlgare ett skulle generera. Parametern för förväntas 2 alltså vara lägre. Tabell 3 vsar skattnngarna av parametrarna och 1 när 2 rörelseresultat efter avskrvnngar men före bokslutsdspostoner och skatt används som beroendevarabel. et mest anmärknngsvärda resultatet som redovsas tabell 3 är att varje ytterlgare påkopplat fjärrvärmenätet skulle generera en resultatöknng på nästan kr gvet oförändrat antal. ock skulle enlgt modellen varje ytterlgare påkopplat generera en mnsknng av resultatet med genomsntt nästan kr vd oförändrat antal fjärrvärmenätet. Koeffcenterna för dessa båda varabler är dessutom högst sgnfkanta. Koeffcenten för dummyvarabeln rörande verk vsar att ett verk genomsntt har ett högre rörelseresultat. enna dummyvarabel är dock med modellen enbart för att kontrollera för den effekt på rörelseresultatet som elprodukton kan generera och ges ngen ytterlgare tolknng denna analys. En detalj som kan förklara det oväntade resultatet att på margnalen reducerar resultatet är att kostnaden för varje anslutnngspunkt kan vara relatvt högre för jämfört med. Varje punkt representerar ju endast en förbrukare medan en punkt ett representerar flera förbrukare eller konsumenter. ärför kördes en modell med rörelseresultat före avskrvnngar, fnansnetto, bokslutsdspostoner och skatt för att försöka kompensera för teknkkostnader. Tabell 4 ger en summerng. Tvärtemot vad som förväntades förstärktes skllnaderna mellan de båda förbrukargrupperna när rörelseresultatet justerades för avskrvnngar. För en steg koeffcenten och vsar då på en resultatöknng före avskrvnngar på nästan kr för ett ytterlgare påkopplat flerbo- ekonomskdebatt 34 stefan hellmer
8 = a e P E I γ λ ShR R = α Varabel Koeffcent 1 t-kvot Sgnfkansnvå 2 3 Konstant ,15 0, ,18 0, ,74 0,08 Tabell 4 Modellresultat: Rörelseresultat före avskrvnngar, fnansnetto, bokslutsdspostoner och skatt (tkr nr årgång 39 Förklarngsgrad = 0,95 Källa: Egna beräknngar. stadshus. äremot förblev koeffcenten för antalet punkter prncp oförändrad och vsar här på en resultatsänknng före avskrvnngar på kr för varje ytterlgare påkopplat. Förklarngarna tll att rörelseresultatet skljer sg åt så tydlgt mellan förbrukargrupperna kan vara många och en del kan lgga begränsnngar datamateralet. Fullständga data fanns nte tllgänglga för samtlga värme/ verk Sverge. Användandet av fler teknkvarabler, exempelvs total rörlängd, antalet punkter per meter rör etc, framför allt lönsamhetsmodellerna, skulle kunna ge en mer nyanserad bld av lönsamheten uppdelad på förbrukargrupper. Vdare ger de beskrvna modellerna en bld av läget 2007 och nnehåller därmed nte tdsfaktorn rörande exempelvs lönsamhet och avskrvnngar. ock kan det nte uteslutas att en del av skllnaderna rörelseresultatet mellan förbrukargrupperna också förklaras av modellerna. Småhusförbrukarna har en högre förbrukarflexbltet och representerar därför en mer osäker kund, en osäkerhet som nte bara representeras av en högre prselastctet utan eventuellt dessutom av en större benägenhet att byta mellan värmesystem. Eftersom förelggande stude grundar sg på tvärsnttsdata är det dock enbart de eventuella effekterna av olka prselastcteter som framgår. Eventuella effekter av byte av värmesystem kräver analys över tden. 5. skusson Msstanken om att förbrukare av fjärrvärme är mer prskänslga än fjärrvärmeanvändare bekräftas studen. Med en prselastctet på 0,48 uppvsar ägaren en nästan dubbelt så hög prskänslghet. Eftersom analysen bygger på tvärsnttsdata för 2007 är denna skllnad att tolka som skllnader förbrukarflexbltet mellan och. en huvudsaklgaste orsaken bakom detta är sannolkt att ägarens förbruknng mäts ndvduellt medan förbruknngen ett mäts kollektvt och därefter mestadels fördelas schablonmässgt på de ensklda lägenheterna. Småhusförbrukaren har därför ett tydgare nctament att reagera på prsvaratoner. är du lönsam llla? 35
9 Även om modellerna för fjärrvärmeföretagens rörelseresultat är begränsade både td och varabler och därför bara ger en ytlg bld av hur rörelseresultatet beror av förbrukarkategor, är resultaten av dessa modeller starkt sgnfkanta och högst ntressanta. Flerbostadshusen är, som förväntat, lönsammare termer av deras tllskott tll rörelseresultatet jämfört med en som på margnalen t o m skulle generera en mnsknng av rörelseresultatet. Notera att modellerna på ntet sätt ger någon ndkaton på lönsamheten per kategor som nuläget är uppkopplad på fjärrvärmenätet; resultatet av modellerna gäller vad mån en öknng (eller mnsknng skulle påverka rörelseresultatet. Resultaten denna stude genererar, lkhet med många studer, måhända fler frågor än de besvarar. En fråga är om skllnaden förbrukarflexbltet har ökat eller mnskat över tden och om denna skllnad skulle påverkas om förbrukaren fck tllgång tll veckoavläsnng av faktskt förbruknng. En uppenbar hypotes här är att prselastcteten skulle öka då det det fallet skulle bl en än tydlgare kopplng mellan prs och egen förbruknng. Vdare vore det önskvärt med en stude över tden med paneldata där data för alternatva värmesystem som prs och kvantteter av pellets/pelletsbrännare samt olka typer av värmepumpar skulle användas syfte att få fram en substtutonseffekt som komplement tll prseffekten. Också här kommer förbrukare och andra ndvduella förbrukare analysens centrum då dessa kan antas ha lättare än kollektva förbrukare att skfta mellan olka värmesystem. Att med hjälp av utökade paneldata fördjupa analysen av rörelseresultaten är vktgt. Utöver tdsaspekten skulle det dessutom nnebära att exempelvs fler teknkvarabler skulle ngå. en mest centrala frågeställnngen är dock huruvda förbrukare av fjärrvärme och/eller andra mndre ndvduella förbrukare av fjärrvärme kommer att vara ntressanta framtden. Med ndvduell mätnng av mndre förbruknng realtd hus som blr alltmer energeffektva och där byte av värmesystem kan ske relatvt snabbt kanske fjärrvärme blr ett alltför dyrt och komplcerat system, alla fall för uppvärmnng av. ekonomskdebatt REFERENSER Brännlund, R, T Ghalwash och J Nordström (2007, Increased Energy Effcency and the Rebound Effect: Effects on Consumpton and Emssons, Energy Economcs, vol 29, s Carlson, A, M Lehmets och S Andersson (2008, Alternatvkostnad tll fjärrvärme En stude av verklga kostnader på lokala värmemarknader, Fjärrsyn Rapport 2008:7, Svensk Fjärrvärme, Stockholm. Ek, K och P Söderholm (2008, Households Swtchng Behavor between Electrcty Supplers n Sweden, Utltes Polcy, vol 16, s Energmarknadsnspektonen (2010, Uppvärmnng Sverge 2010, EIR 2010:04. Frankhauser, S och S Tepc (2007, Can Poor Consumers Pay for Energy and Water? An Affordablty Analyss for Transton Countres, Energy Polcy, vol 35, s Ghalwash, T (2007, Energy Taxes as a Sgnallng evce: An Emprcal Analyss of Consumer Preferences, Energy Polcy, vol 35, s Grohnhet, P E och G Klavs (2000, Elastc Electrcty and Heat emand n the Balmorel Model, manuskrpt, com/oc/rgaconf2000-peg.pdf ( stefan hellmer
10 nr årgång 39 Haas, R och P Bermayr (2000, The Rebound Effect for Space Heatng, Emprcal Evdence from Austra, Energy Polcy, vol 28, s Hellmer, S (2010, Swtchng Costs, Swtchng Benefts and Lock-n Effects The Reregulated Swedsh Heat Market, Energy & Envronment, vol 21, s Konkurrensverket (2007, Konkurrensen Sverge 2007, Rapportsere 2007:4. Kratena, K, I Meyer och M Wüger (2008, Modellng the Energy emand of Households n a Combned Top own/bottom Up Approach, WIFO Workng Papers 321, Wen. Leth-Petersen, S och M Togeby (2007, emand for Space Heatng n Apartment Blocks: Measurng Effects of Polcy Measures amng at Reducng Energy Consumpton, Energy Economcs, vol 23, s Rehdanz, K (2007, etermnants of Resdental Space Heatng Expendtures n Germany, Energy Economcs, vol 29, s SFS 1991:900, Kommunallag. SFS 1997:857, Ellag. SFS 2008:263, Fjärrvärmelag. SOU 2004:136, Skälgt prs för fjärrvärme, betänkande från Fjärrvärmeutrednngen. Werner, S (2009, Lägre ntäkter från högre fjärrvärmeprser?, Fjärrsyn Rapport 2009:5, Svensk Fjärrvärme, Stockholm. Wårell, L, P Söderholm och J elsng (2009, Brännhett om fjärrvärmen Sverge, Fjärrsyn Rapport 2009:30, Svensk Fjärrvärme, Stockholm. är du lönsam llla? 37
FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff
FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 2010 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15-10 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng
Läs merFÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff
FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng
Läs merBeräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer
Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.
Läs merUtbildningsavkastning i Sverige
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Markus Barth Handledare: Bertl Holmlund Vårtermnen 2006 Utbldnngsavkastnng Sverge Sammandrag I denna uppsats kommer två olka
Läs merIntroduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1
UPPSALA UNIVERSITET Natonalekonomska Insttutonen Examensarbete D-uppsats, Ht-2005 Introduktonsersättnng eller socalbdraghar ersättnngsregm betydelse för ntegratonen av flyktngar? 1 Författare: Henrk Nlsson
Läs merBankernas kapitalkrav med Basel 2
RAPPORT DEN 16 jun 2006 DNR 05-5630-010 2006 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R A P P o r t 2 0 0 6 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R a p p o r t 2 0 0 6 : 6 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 31 RESULTAT
Läs merFöretagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm
Workng paper/pm 2012:02 Företagsrådgvnng form av Konsultcheckar En effektutvärderng av konsultcheckar nom ramen för regonalt bdrag för företgsutvecklng Tllväxtanalys har uppdrag att utvärdera effekterna
Läs merDödlighetsundersökningar på KPA:s
Matematsk statstk Stockholms unverstet Dödlghetsundersöknngar på KPA:s bestånd av förmånsbestämda pensoner Sven-Erk Larsson Eamensarbete 6: Postal address: Matematsk statstk Dept. of Mathematcs Stockholms
Läs merDAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND
Rapport 2000:1 DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND - EN KOMPARATIV ANALYS I pdf-versonen av denna rapport saknas enkätblanketterna (blaga 2). En fullständg rapport pappersformat kan beställas från ÅSUB, tel. 018-25490,
Läs merFördelning av kvarlåtenskap vid arvsskifte
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala unverstet Magsteruppsats Författare: Lars Björn Handledare: Henry Ohlsson HT 2008 Fördelnng av kvarlåtenskap vd arvsskfte En analys av ntergeneratonella fnansella
Läs merMycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy
Blanchard kaptel 18-19 19 Växelkurser, räntor r och BNP Mycket kaptel 18 är r detsamma som kaptel 6. Mer analys av polcy F11: sd. 1 Uppdaterad 2009-05-04 IS-LM den öppna ekonomn IS-LM den öppna ekonomn
Läs merLönebildningen i Sverige 1966-2009
Rapport tll Fnanspoltska rådet 2008/6 Lönebldnngen Sverge 1966-2009 Andreas Westermark Uppsala unverstet De åskter som uttrycks denna rapport är författarens egna och speglar nte nödvändgtvs Fnanspoltska
Läs merA2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg
A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO
Läs merUtbildningsdepartementet Stockholm 1 (6) Dnr 2013:5253
Skolnspektonen Utbldnngsdepartementet 2013-11-06 103 33 Stockholm 1 (6) Yttrande över betänkandet Kommunal vuxenutbldnng på grundläggande nvå - en översyn för ökad ndvdanpassnng och effektvtet (SOU 2013:20)
Läs merGymnasial yrkesutbildning 2015
Statstska centralbyrån STATISTIKENS FRAMTAGNING UF0548 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 1(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete 2016-03-11 Mattas Frtz Gymnasal yrkesutbldnng 2015 UF0548
Läs merKVALITETSDEKLARATION
2019-06-17 1 (8) KVALITETSDEKLARATION Statstk om kommunal famlerådgvnng 2018 Ämnesområde Socaltänst Statstkområde Famlerådgvnng Produktkod SO0206 Referenstd År 2018 2019-06-17 2 (8) Statstkens kvaltet...
Läs merDokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI)
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Dokumentaton (6) ES/PR-S 0-- artn Kullendorff arcus rdén Dokumentaton krng beräknngsmetoder använda för prsndex för elförsörjnng (SPIN 35.) nom hemmamarknadsprsndex (HPI) Indextalen
Läs merBeställningsintervall i periodbeställningssystem
Handbok materalstyrnng - Del D Bestämnng av orderkvantteter D 41 Beställnngsntervall perodbeställnngssystem Ett perodbeställnngssystem är ett med beställnngspunktssystem besläktat system för materalstyrnng.
Läs merSammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y
F12: sd. 1 Föreläsnng 12 Sammanfattnng V har studerat ekonomn påp olka skt, eller mer exakt, under olka antaganden om vad som kan ändra sg. 1. IS-LM, Mundell Flemmng. Prser är r konstanta, växelkurs v
Läs merFond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning.
Uppsala Unverstet Företagsekonomska nsttutonen Magsteruppsats HT 2009 Fond--fonder med global placerngsnrktnng Ett konkurrenskraftgt alternatv tll globalfonder? En jämförelse med fokus på rsk och avkastnng.
Läs merAtt identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?
Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas
Läs merVinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( )
Tentamen Matematsk statstk Ämneskod-lnje S1M Poäng totalt för del 1 5 (8 uppgfter) Poäng totalt för del 3 (3 uppgfter) Tentamensdatum 9-3-5 Kerstn Vännman Lärare: Robert Lundqvst Mkael Stenlund Skrvtd
Läs merHur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?
I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever
Läs merPrissättningen av bostadsrätter: Vilka faktorer påverkar priserna, vad är riktpriset för en lägenhet?
Handelshögskolan Stockholm Insttutonen för Redovsnng och Rättsvetenskap Examensuppsats nom Redovsnng och fnansell styrnng Hösten 2006 Prssättnngen av bostadsrätter: Vlka faktorer påverkar prserna, vad
Läs merSteg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon
k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.
Läs merN A T U R V Å R D S V E R K E T
5 Kselalger B e d ö m n n g s g r u vattendrag n d e r f ö r s j ö a r o c h v a t t e n d r a g Parameter Vsar sta hand effekter Hur ofta behöver man mäta? N på året ska man mäta? IPS organsk Nngspåver
Läs merrm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Talavdskolan 15 aug 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-21 13:32: V kunde nte läsa om era mål 4 och 5 någonstans. 2013-08-15 11:21: Tack för era kompletterngar.
Läs merStresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring
PROMEMORIA Datum 01-06-5 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspektonen@f.se www.f.se
Läs merRiktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS
Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Beslutad av kommunfullmäktge 2013-03-27, 74 Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Fnspångs kommun
Läs merCentrala Gränsvärdessatsen:
Föreläsnng V såg föreläsnng ett, att om v känner den förväntade asymptotska fördelnngen en gven stuaton så kan v med utgångspunkt från våra mätdata med hjälp av mnsta kvadrat-metoden fnna vlka parametrar
Läs merExperimentella metoder 2014, Räkneövning 5
Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och
Läs merEn studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning
En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng
Läs merAlmedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation
Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller
Läs merEkonomihögskolan Lunds Universitet Vårterminen 2006. Priset på Poker. En studie av efterfrågeelasticiteten på Internetpoker.
Natonalekonomska Insttutonen Kanddatuppsats Ekonomhögskolan Lunds Unverstet Vårtermnen 006 Prset på Poker En stude av efterfrågeelastcteten på Internetpoker Författare Tony Krstensson Dag Larsson Handledare
Läs merBeräkning av Sannolikheter för Utfall i Fotbollsmatcher
Natonalekonomska Insttutonen Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Phlp Jonsson Handledare: Johan Lyhagen VT 2006 Beräknng av Sannolkheter för Utfall Fotbollsmatcher Oddsen på dn sda Sammanfattnng
Läs merKompenserande löneskillnader för pendlingstid
VTI särtryck 361 2004 Kompenserande löneskllnader för pendlngstd En emprsk undersöknng med Svenska data Konferensbdrag från Transportforum 8 9 januar 2003 Lnköpng Gunnar Isacsson VTI särtryck 361 2004
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. Saxnäs skola
Handlngsplan Grön Flagg Saxnäs skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-05 09:27: Jättefnt att n jobbat utfrån elevernas önskemål när n satt hop er handlngsplan för att måna om deras nflytande. N
Läs merBeryll Tävlingsförslag av Johan Johansson & Joakim Carlsson Modernisering av mineralutställningen vid SBN - ett steg mot bättre lärandemiljö
Sda 1 eryll Joakm Carlsson eryll Tävlngsförslag av Johan Johansson & Joakm Carlsson Modernserng av mneralutställnngen vd SN - ett steg mot bättre lärandemljö Luleå teknska unverstet Sda 2 eryll Joakm Carlsson
Läs merStresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring
PROMEMORIA Datum 007-1-18 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35
Läs merManual. För användaren. Manual. eloblock. Elpanna för montage på vägg
Manual För användaren Manual eloblock Elpanna för montage på vägg SE Innehållsförtecknng Innehållsförtecknng 1 Hänvsnng tll dokumentaton...3 1.1 Beakta gällande underlag...3 1.2 Förvara underlagen...3
Läs merMätfelsbehandling. Lars Engström
Mätfelsbehandlng Lars Engström I alla fyskalska försök har de värden man erhåller mer eller mndre hög noggrannhet. Ibland är osäkerheten en mätnng fullständgt försumbar förhållande tll den precson man
Läs mersocialen.info 1 of 14 Antal svar i procent Antal svar Mycket viktigt 81,6% 40 Ganska viktigt 18,4% 9 Mindre viktigt 0,0% 0 Oviktigt 0,0% 0
socalen.nfo 1. Artklar om socalpoltk mm Socaltjänsten.nfo har en egen redakton som skrver och publcerar artklar om socalpoltk, socalförsäkrngar, arbetsmarknad, ntegraton mm. Artklarna publceras på nätet
Läs merrm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums frskola 20 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:39: Bra jobbat, Tryserums frskola! Det är nsprerande att läsa er rapport och se
Läs merHandlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan
Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton
Läs merSkolbelysning. Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch
Skolbelysnng Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch Skolan är Sverges vanlgaste arbetsplats. En arbetsplats för barn, ungdomar och vuxna. Skolmljön ska skapa förutsättnngar för kreatvtet och stmulera nlärnng.
Läs merBEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE
SSI:1';74-O15 BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE John-Chrster Lndll Pack, 104 01 STOCKHOIJ! ;4 aprl 1974 BEREDSOP TJÖT ATOMOLYCKOR I SVERIGE Manuskrpt grundat på ett föredrag vd kärnkraftmötot Köpenhamn,
Läs merNär vi räknade ut regressionsekvationen sa vi att denna beskriver förhållandet mellan flera variabler. Man försöker hitta det bästa möjliga sättet
Korrelaton När v räknade ut regressonsekvatonen sa v att denna beskrver förhållandet mellan flera varabler. Man försöker htta det bästa möjlga sättet att med en formel beskrva hur x och y förhåller sg
Läs merTest av anpassning, homogenitet och oberoende med χ 2 - metod
Matematsk statstk för STS vt 00 00-05 - Bengt Rosén Test av anpassnng, homogentet och oberoende med χ - metod Det stoff som behandlas det fölande återfnns Blom Avsntt 7 b sdorna 6-9 och Avsntt 85 sdorna
Läs merArbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Uppsats fortsättnngskurs C Författare: Johan Bjerkesjö och Martn Nlsson Handledare: Patrk Hesselus Termn och år: HT 2005 Arbetslvsnrktad rehablterng för
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan
Handlngsplan Grön Flagg Pysslngförskolan Gläntan Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-19 11:18: Vlka fna och vktga utvecklngsområden n valt - det n gör kommer säkert att skapa engagemang och nyfkenhet
Läs merModellering av antal resor och destinationsval
UMEÅ UNIVERSITET Statstska nsttutonen C-uppsats, vt- 2005 Handledare: Erlng Lundevaller Modellerng av antal resor och destnatonsval Aron Arvdsson Salh Vošanovć Sammanfattnng V har denna uppsats analyserat
Läs merGenerellt ägardirektiv
Generellt ägardrektv Kommunala bolag Fastställt av kommunfullmäktge 2014-11-06, 223 Dnr 2014.0450.107 2 Generellt ägardrektv för Fnspångs kommuns drekt eller ndrekt helägda bolag Detta ägardrektv ska antas
Läs merLösningar modul 3 - Lokala nätverk
3. Lokala nätverk 3.1 TOPOLOGIER a) Stjärna, rng och buss. b) Nät kopplas ofta fysskt som en stjärna, där tll exempel kablar dras tll varje kontorsrum från en gemensam central. I centralen kan man sedan
Läs merIndustrins förbrukning av inköpta varor (INFI) 2008
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(97) Industrns förbruknng av nköpta varor (INFI) 2008 NV0106 Innehåll SCBDOK 3.1 0 Admnstratva uppgfter 0.1 Ämnesområde 0.2 Statstkområde 0.3 SOS-klassfcerng 0.4 Statstkansvarg
Läs merFlode. I figuren har vi också lagt in en rät linje som någorlunda väl bör spegla den nedåtgående tendensen i medelhastighet för ökande flöden.
Hast Något om enkel lnjär regressonsanalys 1. Inlednng V har tdgare pratat om hur man anpassar en rät lnje tll observerade talpar med hjälp av den s.k. mnsta kvadratmetoden. V har också berört hur man
Läs merHur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?
I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Näckrosen
Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Näckrosen Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-07-28 12:15: N har vktga och spännande utvecklngsområden krng tema. Utmana gärna barnen med öppna frågor de olka utvecklngsområdena
Läs merViktig information från din kommun!
Vktg nformaton från dn kommun! Att bry sg om, är att öka tryggheten för oss alla! Foto: Johnny Franzén V vll alla uppnå det goda lvet. Där är tryggheten och säkerheten vktga beståndsdelar. Därför är de
Läs merrm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:01: N har vktga utvecklngsområden men v skckar tllbaka er rapport för att v önskar
Läs merIndustrins förbrukning av inköpta varor INFI
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 (37) Industrns förbruknng av nköpta varor INFI 2003 NV006 Innehåll 0 Allmänna uppgfter... 2 0. Ämnesområde... 2 0.2 Statstkområde... 2 0.3 SOS-klassfcerng... 2 0.4 Statstkansvarg...
Läs merKlarar hedgefonder att skapa positiv avkastning oavsett börsutveckling? En empirisk studie av ett urval svenska hedgefonder
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala unverstet Examensarbete C Författare: Sara Engvall och Matylda Hussn Handledare: Martn Holmén Hösttermnen 2006 Klarar hedgefonder att skapa postv avkastnng oavsett
Läs merrm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-04-15 15:26: N har på ett engagerat och varerat sätt arbetat med ert Grön flagg-arbete.
Läs merStrukturomvandling bakom nedgång i vinstandelen
Lönebldnngsrapporten 2016 43 FÖRDJUPNING Strukturomvandlng bakom nedgång vnstandelen Vnstandelen är det överskott som återstår efter att arbetskostnaderna subtraherats från förädlngsvärdet, uttryckt som
Läs merSkoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande
Skoldemokratplan Prncper och gude tll elevnflytande I Skoldemokratplan Antagen av kommunfullmäktge 2012-02-29, 49 Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@fnspang.se
Läs merPrimär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts. 2012-11-08
Prmär- och sekundärdata Undersöknngsmetodk Prmärdataundersöknng: användnng av data som samlas n för första gången Sekundärdata: användnng av redan nsamlad data Termeh Shafe ht01 F1-F KD kap 1-3 Olka slag
Läs merGrön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 15:1: Vlken toppenrapport n har skckat n tll oss- trevlg läsnng. N har fna, tydlga utvecklngsområden
Läs merför alla i Landskrona
, den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest
Läs merBeräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer
Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.
Läs merRevisionsrapport. Finspångs kommun. Granskning av årsredovisning Matti Leskelä Stefan Knutsson
Revsonsrapport Gransknng av årsredovsnng 2011 Fnspångs kommun Matt Leskelä Stefan Knutsson 26 mars 2012 Gransknng av årsredovsnng 2011 Innehållsförtecknng 1 Sammanfattnng 1 2 Gransknngsnrktnng 2 2.1 Bakgrund
Läs merOm ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts?
I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan
Handlngsplan Grön Flagg Västra Ekoskolan Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-03-17 14:07: Vad rolgt att n har jobbat aktvt med Grön Flagg snart 14 år! Handlngsplanen är tydlg och n tar upp flera exempel
Läs merHur bör en arbetsvärderingsmodell
Hur bör en arbetsvärderngsmodell specfceras? en analys baserad på mångdmensonell beslutsteor Stg Blomskog Johan Brng RAPPORT 2009:19 Insttutet för arbetsmarknadspoltsk utvärderng (IFAU) är ett forsknngsnsttut
Läs merGrön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 09:54: N verkar ha ett mycket engagerat mljöråd som är påputtare (fnt ord). N har bra och spännande
Läs mer2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00
(4) B Ingenjörsmetodk för IT och ME, HT 004 Omtentamen Måndagen den :e aug, 00, kl. 9:00-4:00 Namn: Personnummer: Skrv tydlgt! Skrv namn och personnummer på alla nlämnade papper! Ma ett tal per papper.
Läs merGrön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-07-04 13:38: Vlka jättebra flmer barnen har spelat n fantastskt bra och underhållande som samtdgt
Läs merGrön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-03 09:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.
Läs merGrön Flagg-rapport Fridhems förskola 24 apr 2015
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Frdhems förskola 24 apr 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-04-24 10:39: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör
Läs merOljeprisets inverkan på oljerelaterade aktier
EKONOMIHÖGSKOLAN Lunds unverstet Kanddatuppsats Januar 2009 Oljeprsets nverkan på oljerelaterade akter Handledare: Hossen Asgharan Författare: Sebastan Valentnsson Fredrk Ohlson SAMMANFATTNING I denna
Läs merGrön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 10:40: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör dem
Läs merAlkohol- och narkotikasituationen En kartläggning av läget i Umeå med jämförande data från Luleå, Lund och riket år 2005
Alkohol- och narkotkastuatonen En kartläggnng av läget Umeå med jämförande data från Luleå, Lund och rket år 2005 Camlla Nlsson 2007 Innehållsförtecknng 1. Inlednng 2 1.1 Bakgrund 2 1.2 Syfte 2 1.3 Befolknngsdata
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. Stegatorps förskola
Handlngsplan Grön Flagg Stegatorps förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2012-11-26 09:11: N har många spännande och vktga utvecklngsområden. Er handlngsplan känns genomarbetad med aktvteter som anpassas
Läs merProblem i sammanfattande mått i ASI
Allmän SS-rapport 2001:10 Problem sammanfattande mått ASI Av Ingegerd Jansson ISSN 10-258 Förord Statens nsttutonsstyrelse, SS, svarar för planerng, lednng och drft av nsttutoner för tvångsvård av mssbrukare
Läs merNågot om beskrivande statistik
Något om beskrvade statstk. Iledg I de flesta sammahag krävs fakta som uderlag för att komma tll rmlga slutsatser eller fatta vettga beslut. Exempelvs ka det på ett företag ha uppstått dskussoer om att
Läs merGRÄNSBETECKNINGAR _. --- --- ALLMÄN PLATS KVARTERSMARK :B,H ' =-'.=.' ~ 1-~.1-._. - J. K Ll_... +000,0 Föreskriven höjd över nollplanet.
DETALJPLAN FÖR DELAR AV Hötorget Hötorgsgatan och kv Sgyn SKARA TÄTORT SKARA KOMMUN UPPRÄTTAD DEN 3 FEBRUAR OCH REVDERAD DEN 10 MARS 1994 ÖSTEN ANDERSSON STADSARKTEKT Planbestämmelser ERK WESTLN PLANARKTEKT
Läs merÅrsredovisning. Styrelsen för HSB Brf Smedby i Upplands Väsby. Org.nr: 714800-2475
Årsredovsnng Styrelsen för HSB Brf Smedby Upplands Väsby Org.nr: 714800-2475 får härmed avge årsredovsnng för förenngens verksamhet under räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 HSB:s Brf Smedby Upplands
Läs merSammanfattning av kvalitetsrapporter - kommunala skolorna
1 (5) Barn- och utbldnngskontoret BARN- OCH UTBILDNINGSSEKTORN Sammanfattnng av kvaltetsrapporter - kommunala skolorna Bakgrund Huvudmannen har stt Kvaltet- och utvecklngsprogram prorterat tre målområden
Läs merEnsamma kan vi inte förändra
2013, vnter/vår Behandlngsföreståndaren har ordet Drogtestnng Ultmatum på jobbet ledde tll nyktert lv Vårdutbldnngsprogram för företagshälsovården Ideella resurser vd mssbruk för företagshälsovården Arbetsplatsprogram
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. Stadionparkens förskola
Handlngsplan Grön Flagg Stadonparkens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-03-10 13:06: Hej! N har många spännande och vktga utvecklngsområden. Er handlngsplan känns genomarbetad med aktvteter
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. I Ur och Skur Pinneman
Handlngsplan Grön Flagg I Ur och Skur Pnneman Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-09-23 12:55: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor. Se er själva
Läs merBalansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88
Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport 09:88 Mkael Ameln, Calle Englund, Andreas Fagerberg September 2009 Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport
Läs merrm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-01-23 11:26: Bra jobbat, förskolan Kalven! Det är nsprerande att läsa er rapport och se hur
Läs merFramtidens Energi. Paradigmskifte till småskaligt. Utmaning för framtidens energi: leveranssäkerhet
Annons DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Energ Paradgmskfte tll småskalgt energsystem Det pågår ett paradgmskfte där energsystemet blr mer småskalgt. branschen måste utveckla
Läs merUndersökning av vissa försäkringsantaganden i efterlevandepension för anställda i kommuner och landstinget och dess påverkan på prissättningen
Matematsk statstk Stockholms unverstet Undersöknng av vssa försäkrngsantaganden efterlevandepenson för anställda kommuner och landstnget och dess påverkan på prssättnngen Ilkay Gölcük Eamensarbete 7:5
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola
Handlngsplan Grön Flagg Äsperedskolan förskola - skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-03-22 11:22: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter elevernas förmågor -
Läs merVALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn
ISRN-nr: VALUE AT RISK En komparatv stude av beräknngsmetoder VALUE AT RISK A comparatve study of calculaton methods Fredrk Andersson, Petter Fnn & Wlhelm Johansson Handledare: Göran Hägg Magsteruppsats
Läs merHur ofta har Grön Flagg-rådet/elevrådet träffats? 1-2 gånger/månad
I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever
Läs merGrön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-05-11 09:08: skckar tllbaka enl tel samtal 2015-05-18 15:32: Det har vart rolgt att läsa er
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet
Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Trollet Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-06-24 14:09: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor - Bra jobbat. Låt
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan
Handlngsplan Västra Ekoskolan Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-18 13:37: Bra genomtänkt handlngsplan. N har valt vktga områden med många kloka frågeställnngar er handlngsplan med bra aktvteter.
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. Salvägens förskola
Handlngsplan Grön Flagg Salvägens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-02 11:11: N har valt fna och ntressanta utvecklngsområden med många olka typer av aktvteter som kan skapa nyfkenhet och
Läs mer