Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer
|
|
- Oskar Fredriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar. Måttet karakterserar tllsammans med medelvärdet ett statstskt materal. I den här handboksdelen behandlas följande olka metoder för beräknng av standardavvkelser. Exakt beräknng Beräknng med hjälp av absoluta medelavvkelser Beräknng med hjälp av uppskattad varatonsbredd Beräknng från antagande om Possonfördelnng Framställnngen avser prmärt standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel för användnng anslutnng tll dmensonerng av säkerhetslager och säkerhetstder vd materalstyrnng. 1 Användnngsområde Det fnns ett stort antal användnngsområden för standardavvkelser. I materalstyrnngssammanhang används varabeln standardavvkelse första hand för dmensonerng av säkerhetslager och andra motsvarande buffertmekansmer. Beräknng av standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel utgår från ett antal peroders efterfrågevärden respektve efterfrågevärden och prognosvärden. Det är vanlgt att prognosperoden, oftast lka med en månad eller fyra veckor, används som perodlängd vd beräknngarna. Det är emellertd nte något som hndrar att man väljer dag eller vecka som perodlängder. Kopa för personlgt bruk. Får ej koperas eller sprdas. Stg-Arne Mattsson 1 Verson 1
2 2 Exakt beräknng av standardavvkelser Standardavvkelsen är ett statstskt begrepp som kan beräknas exakt för ett antal värden på en stokastskt varabel med hjälp av följande formel om de nkluderade värdena utgör ett stckprov. ( E ) σ = n 1 2 E = medelvärdet av alla efterfrågevärden n = antal efterfrågevärden Standardavvkelsen enlgt ovan kan beräknas Excel genom att använda funktonen STDAV. Denna formel kan användas vd dmensonerng av säkerhetslager om standardavvkelsen avser efterfrågevaratoner. Är det stället fråga om efterfrågans prognosfel används följande formel för exakt beräknng av standardavvkelser. ( E P ) σ = n 1 2 P = prognostserad efterfrågan under perod n = antal efterfrågevärden 3 Beräknng med hjälp av absoluta medelavvkelser Standardavvkelsen för efterfrågevaratoner och prognosfel kan också beräknas approxmatvt som den absoluta medelavvkelsen från medelefterfrågan respektve prognosfel och efter multplcerat med hjälp av en korrgerngsfaktor. Detta beräknngssätt är något enklare än den exakta beräknngen enlgt punkt 2. Den absoluta medelavvkelsen, MAD, är ett utryck för hur mycket olka efterfrågevärden medeltal avvker från medelefterfrågan respektve hur mycket prognosen medeltal avvker från den verklga efterfrågan. För varatoner efterfrågan kan MAD beräknas med hjälp av följande formel. MAD = E E n E = medelvärdet av alla efterfrågevärden n = antal efterfrågevärden 2
3 Absoluta medelavvkelsen enlgt ovan kan beräknas Excel genom att använda funktonen MEDELAVV. Motsvarande MAD för prognosfel kan beräknas med hjälp av följande formel. MAD = E n P P = prognostserad efterfrågan under perod n = antal efterfrågevärden Absoluta medelavvkelser kan också beräknas med hjälp av exponentell utjämnng enlgt följande formel. ( 1 ) MAD( 1) MAD( t) = α E E + α t E = medelvärdet av alla efterfrågevärden α = utjämnngskonstanten för exponentell utjämnng MAD(t) = absoluta medelavvkelsen för perod t MAD(t-1) = absoluta medelavvkelsen för perod t-1 Motsvarande formel används för beräknng av absoluta medelavvkelser för prognosfel. För att approxmatvt beräkna standardavvkelsen för efterfrågevaratonerna respektve prognosfelsvaratonerna används efter följande formel. σ = MAD Konstanten 1.25 gäller under förutsättnng att efterfrågan respektve prognosfel är normalfördelad. Normalfördelnngen fnns beskrven handboksdel V11. Om efterfrågan nte är normalfördelad ger detta samband mellan standardavvkelse och absolut medelavvkelse endast ett närmevärde på standardavvkelsen. Den är emellertd en de flesta sammanhang tllfredsställande approxmaton och är vanlgt använd vd säkerhetslagerberäknng. Exempel Efterfrågan under tre på varande följande veckor har vart 6, 4 respektve 11 stycken. Denna efterfrågan motsvarar en medelefterfrågan per vecka på 7 styck. Absoluta medelavvkelsen för efterfrågevaratonerna blr då ( ) / MAD = ( ) / 3 = = Följaktlgen blr standardavvkelsen lka med = Motsvarande exakt beräknade standardavvkelse med hjälp av STDAV Excel blr 3,61. 3
4 4 Beräknng av standardavvkelser med hjälp av uppskattad varatonsbredd I vssa sammanhang saknas hstorska data för beräknng av standardavvkelser helt eller delvs. Man kan då få en ungefärlg uppfattnng om standardavvkelsens storlek genom att baserat på erfarenhet uppskatta varatonsbredden, dvs skllnaden mellan det högsta och lägsta förekommande efterfrågevärdet per perod respektve skllnaden mellan det höga och lägsta förekommande prognosfelet under ett antal peroder. Vd uppskattnngen av lägsta och högsta värden bör nte exceptonella händelser nkluderas. Om man kan anta att efterfrågan respektve prognosfelet är normalfördelat, vlket ofta är fallet utom för mycket lågfrekvent efterfrågan, kan standardavvkelsen beräknas med hjälp av följande formel. σ = EPmax EP mn 6 Där EPmn är det lägst förekommande och EPmax det högst förekommande efterfrågevärdet per perod. Att använda faktorn 6 nämnaren nnebär att 99.7 % av alla teoretskt möjlga värden enlgt normalfördelnngen har beaktats. 5 Beräknng av standardavvkelser från antagande om Possonfördelnng I de sammanhang hstorska data för beräknng av standardavvkelser helt eller delvs saknas och man nte kan utgå från att efterfrågan respektve prognosfelet är normalfördelat kan man stället approxmatvt beräkna standardavvkelsen genom att anta att varatonerna är Possonfördelade. Detta är exempelvs fallet om det är fråga om lågfrekvent efterfrågan med få uttag per år. Possonfördelnngen fnns beskrven handboksdel V12. För en Possonfördelnng är standardavvkelsen lka med roten ur medelvärdet. Om man följaktlgen kan uppskatta medelefterfrågan respektve medelprognosfelet per perod kan man beräkna ett approxmatvt värde på standardavvkelsen per perod. 6 Felkänslghet för standardavvkelser vd beräknng av säkerhetslager Eftersom säkerhetslager beräknas som en säkerhetsfaktor gånger standardavvkelsen under ledtd kommer ett procentuellt fel uppskattnngen av standardavvkelsen att bl ett lka stort procentuellt fel beräknngen av säkerhetslager. Detta gäller specellt när säkerhetslager beräknas med utgångspunkt från cykelservce eller brstkostnader. Om beräknngen sker med utgångspunkt från fyllnadsgradsservce ngår standardavvkelsen två gånger, dels vd beräknng av servcefunktonens värde och dels vd säkerhetslager- 4
5 beräknngen. I detta fall är felkänslgheten högre, dvs en vss felprocent beräknngen av standardavvkelsen leder tll en högre felprocent för säkerhetslagret. Specellt vd låga servcenvåer, stora orderkvantteter och korta ledtder kan felprocenten för säkerhetslagret bl mer än dubbelt så hög som motsvarande för cykelservce. Smulerngsstuder har vsat att felaktgheter beräknade standardavvkelser är av relatvt stor betydelse för kaptalbndnngen lager. De har dock klart mndre betydelse än felaktgheter prognoser och ledtder, specellt för högomsatta artklar. Smulerngsstuder har också vsat att felmargnalen för beräknade standardavvkelser måste lgga nom +/- 20 % för att felmargnalen för servcenvån skall hålla sg nom storleksordnngen en procentenhet. Är det fråga om fall med stora efterfrågevaratoner måste felmargnalen för beräknade standardavvkelser vara ännu mndre för att nå en procentenhets felmargnal för servcenvån. Precsonen bestämnng av standardavvkelser är praktskt taget betydelselös för erhållen servcenvå för artklar med extremt låg omsättnng eftersom beräknade säkerhetslager avrundas uppåt och med stort sett alltd blr större än vad som är beräknngsmässgt motverat. 7 Kompletterande synpunkter I affärssystem brukar standardavvkelser beräknas per perod, vanlgtvs per månad. Specellt vanlgt är detta när standardavvkelsen avser prognosfel eftersom nya prognoser oftast tas fram varje månad eller fyraveckorsperod. Vd säkerhetslagerberäknng krävs emellertd uppgfter om standardavvkelsen under ledtd som oftast nte är lka lång som en beräknngsperod. Man måste för konvertera standardavvkelsen per perod tll standardavvkelsen under ledtd. Detta gäller även om standardavvkelserna beräknas per dag, vecka eller annan perodlängd. Hur detta kan genomföras redovsas handboksdel B43, Ledtdsanpassa standardavvkelser för efterfrågevaratoner. Det kan också vara aktuellt att ta hänsyn tll varatoner ledtd vd beräknng av standardavvkelser för efterfrågan respektve prognosfel under ledtd. Hur man kan nkludera hänsyn tll sådana efterfrågevaratoner redovsas handboksdel B44, Beräkna standardavvkelser vd ledtdsvaraton. Det antal efterfrågevärden som tas med vd beräknng av standardavvkelser har betydelse för den noggrannhet man kan uppnå. Det är vanlgt att standardavvkelser beräknas med avseende på månatlga efterfrågevärden respektve prognosfel och att beräknngarna omfattar ett års hstork, dvs för tolv månadsvärden. Smulerngsstuder har vsat att man med så få värden som underlag för beräknngar får räkna med att få en felmargnal på storleksordnngen +/- 20 procent och för fall med mycket stora efterfrågevaratoner ytterlgare något mer. Vll man lgga nom en felmargnal på +/- 10 procent måste man nkludera storleksordnngen 40 efterfrågevärden. Med perodlängd månad skulle detta nnebära att det krävs en efterfrågehstork på storleksordnngen tre år. Att basera beräknngarna på så gamla efterfrågedata kan bdra tll försämrad noggrannhet av andra skäl. Ett bättre alternatv kan då vara att stället basera standardavvkelseberäknngen på veckovsa eller daglga efterfrågevärden. Hstorsk efterfrågan på den här detaljerngsnvån fnns ofta tllgänglg kvalfcera- 5
6 de affärssystem. Antalet efterfrågevärden som tas med vd beräknngarna påverkar också hur mycket beräknade standardavvkelser varerar från beräknngstllfälle tll beräknngstllfälle, exempelvs från månad tll månad. Ju fler efterfrågevärden, desto mndre varatoner. Att varatonerna beräknade standardavvkelser är så små som möjlgt är betydelsefullt eftersom varatoner standardavvkelser leder tll oavsktlga varatoner servcenvåer och med leveransförmåga. Som påpekades ovan ger beräknng av standardavvkelser med hjälp av absoluta medelavvkelser, MAD, korrekta värden endast under förutsättnng att efterfrågevaratonerna respektve prognosfelen är normalfördelade. En smulerngsstude har vsat att det nte förelgger några sgnfkanta skllnader mellan MAD-beräknade och exakt beräknade standardavvkelser vd praktken vanlgt förekommande efterfrågefördelnngar (Mattsson, 2004). Även om efterfrågan under normala omständgheter varerar från perod tll perod, är varatonerna allmänhet måttlga förhållande tll medelefterfrågan. Det nträffar emellertd att efterfrågan mer eller mndre oförutsägbart kan bl mycket stor under enstaka peroder. Detta kan exempelvs bero på att man fått en tllfällg extremt stor kundorder. Fenomenet nträffar också lager som både utgör centrallager och försörjer andra lager samtdgt som det försörjer den lokala marknaden. Sådana extremvärden bör nte ngå beräknngen av standardavvkelser för säkerhetslagerberäknng. De leder både tll oekonomskt stora säkerhetslager och tll stora varatoner leveransförmåga. Metoder för att dentfera och elmnera extremvärden av det här slaget redovsas handboksdel F41, Efterfrågekontroll. Standardavvkelsen för efterfrågevaratoner, dvs för den perodvsa efterfrågan förhållande tll dess medelvärde är nte densamma som standardavvkelsen för prognosfel, dvs för den perodvsa skllnaden mellan efterfrågan och prognos. Detta gäller även om prognosen är medelvärdesrktg, dvs prognosen är medeltal lka med medelvärdet av efterfrågan. Det teoretska förhållandet mellan standardavvkelsen för prognosfel och standardavvkelsen för efterfrågevaratoner framgår av följande tabell för några olka värden på utjämnngskonstanten om exponentell utjämnng används för prognostserng och för några olka värden på antal peroder om gldande medelvärde används för prognostserng. Utjämnngskonstant Antal peroder Förhållande 0,1 19 1,03 0,2 9 1,05 0,3 6 1,09 0,4 4 1,12 Tabell 1 Förhållande mellan σ(prognosfel) och σ(efterfrågevaraton) Av tabellen framgår exempelvs att standardavvkelsen beräknad med utgångspunkt från prognosfel blr 9 % högre än standardavvkelsen baserad på efterfrågevaratoner om exponentell utjämnng med en utjämnngskonstant på 0,3 används för prognostserng. 6
7 Referensltteratur Mason, R. Lnd, D. (1990) Statstcal technques n busness and economcs, Irwn, sd 124. Mattsson, S-A. (2002) Känslghetsanalys av beställnngspunktssystem, Forsknngsrapport, Insttutonen för Teknsk Logstk, Lunds Unverstet. Mattsson, S-A. (2004) Standardavvkelse som mått på efterfrågevaratoner vd säkerhetslagerberäknng, Forsknngsrapport, Insttutonen för Teknsk Logstk, Lunds Unverstet. Mattsson, S-A. (2007) Standardavvkelser för säkerhetslagerberäknng, Forsknngsrapport, Insttutonen för Teknsk Logstk, Lunds Unverstet. Russel, R. Taylor, B. (2000) Operatons management, Prentce Hall, sd 826. Slver, E. Pyke, D. Peterson, R. (1998) Inventory management and producton plannng and schedulng, John Wley & Sons, sd 109. Vaughan, T. (1995) The effect of samplng varablty on statstcal order pont computaton, Producton and Inventory Management Journal, Nr. 3. 7
8 8
Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer
Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.
Läs merBeställningsintervall i periodbeställningssystem
Handbok materalstyrnng - Del D Bestämnng av orderkvantteter D 41 Beställnngsntervall perodbeställnngssystem Ett perodbeställnngssystem är ett med beställnngspunktssystem besläktat system för materalstyrnng.
Läs merPrognostisering av standardavvikelser
Prognostserng av standardavvkelser Stg-Arne Mattsson Sammanfattnng För att styra materalflöden på ett effektvt sätt oc så att man kan uppnå en önskvärd leveransförmåga är det nödvändgt att med rmlg noggrannet
Läs merSlumpvariabler (Stokastiska variabler)
Slumpvarabler Väntevärden F0 Slutsatser från urval tll populaton Slumpvarabler (Stokastska varabler) En slumpvarabel är en funkton från utfallsrummet tll tallnjen Ex kast med ett mynt ggr =antalet krona
Läs merExperimentella metoder 2014, Räkneövning 5
Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och
Läs merMätfelsbehandling. Lars Engström
Mätfelsbehandlng Lars Engström I alla fyskalska försök har de värden man erhåller mer eller mndre hög noggrannhet. Ibland är osäkerheten en mätnng fullständgt försumbar förhållande tll den precson man
Läs merHandbok i materialstyrning - Del F Prognostisering
Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering F 71 Absoluta mått på prognosfel I lagerstyrningssammanhang kan prognostisering allmänt definieras som en bedömning av framtida efterfrågan från kunder.
Läs merBeräkna standardavvikelser för ledtider
Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 4 Beräkna standardavvikelser för ledtider De formler som traditionellt används för beräkning av standardavvikelser för efterfrågevariationer
Läs merFÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff
FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 2010 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15-10 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng
Läs merTentamen i Dataanalys och statistik för I den 5 jan 2016
Tentamen Dataanalys och statstk för I den 5 jan 06 Tentamen består av åtta uppgfter om totalt 50 poäng. Det krävs mnst 0 poäng för betyg, mnst 0 poäng för och mnst 0 för 5. Eamnator: Ulla Blomqvst Hjälpmedel:
Läs merNär vi räknade ut regressionsekvationen sa vi att denna beskriver förhållandet mellan flera variabler. Man försöker hitta det bästa möjliga sättet
Korrelaton När v räknade ut regressonsekvatonen sa v att denna beskrver förhållandet mellan flera varabler. Man försöker htta det bästa möjlga sättet att med en formel beskrva hur x och y förhåller sg
Läs merOrderkvantiteter i kanbansystem
Hadbok materalstyrg - Del D Bestämg av orderkvatteter D 45 Orderkvatteter kabasystem E grupp av materalstyrgsmetoder karakterseras av att behov av materal som uppstår hos e förbrukade ehet mer eller mdre
Läs merFÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff
FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng
Läs merD 45. Orderkvantiteter i kanbansystem. 1 Kanbansystem med två kort. Handbok i materialstyrning - Del D Bestämning av orderkvantiteter
Hadbok materalstyrg - Del D Bestämg av orderkvatteter D 45 Orderkvatteter kabasystem grupp av materalstyrgsmetoder karakterseras av att behov av materal som uppstår hos e förbrukade ehet mer eller mdre
Läs merKonsoliderad version av
Konsolderad verson av Styrelsens för ackredterng och teknsk kontroll föreskrfter (STAFS 1993:16) om EEG-märknng av flaskor som tjänar som mätbehållare (STAFS 2011:7). Ändrng nförd t.o.m. STAFS 2011:7 Föreskrfternas
Läs merUtbildningsavkastning i Sverige
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Markus Barth Handledare: Bertl Holmlund Vårtermnen 2006 Utbldnngsavkastnng Sverge Sammandrag I denna uppsats kommer två olka
Läs merPrimär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts. 2012-11-08
Prmär- och sekundärdata Undersöknngsmetodk Prmärdataundersöknng: användnng av data som samlas n för första gången Sekundärdata: användnng av redan nsamlad data Termeh Shafe ht01 F1-F KD kap 1-3 Olka slag
Läs merLedtidsanpassa standardavvikelser för efterfrågevariationer
Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 43 Ledtidsanpassa standardavvikelser för efterfrågevariationer I affärssystem brukar standardavvikelser för efterfrågevariationer eller prognosfel
Läs merFöreläsning G70 Statistik A
Föreläsnng -2 732G70 Statstk A Kaptel 2 Populatoner, stckprov och varabler Sd -46 2 Populaton Den samlng enheter (exempelvs ndvder) som v vll dra slutsatser om. Populatonen defneras på logsk väg med utgångspunkt
Läs merFinansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 6. Regression & Korrelation. (LLL Kap 13-14) Inledning till Regressionsanalys
Fnansell Statstk (GN, 7,5 hp,, HT 8) Föreläsnng 6 Regresson & Korrelaton (LLL Kap 3-4) Department of Statstcs (Gebrenegus Ghlagaber, PhD, Assocate Professor) Fnancal Statstcs (Basc-level course, 7,5 ECTS,
Läs merKVALITETSDEKLARATION
2019-06-17 1 (8) KVALITETSDEKLARATION Statstk om kommunal famlerådgvnng 2018 Ämnesområde Socaltänst Statstkområde Famlerådgvnng Produktkod SO0206 Referenstd År 2018 2019-06-17 2 (8) Statstkens kvaltet...
Läs merOptimering av underhållsplaner leder till strategier för utvecklingsprojekt
Opterng av underhållsplaner leder tll strateger för utvecklngsprojekt Ann-Brh Ströberg 1 och Torgny Algren 1. Mateatska vetenskaper Chalers teknska högskola och Göteborgs unverset 41 96 Göteborg 31-77
Läs merTest av anpassning, homogenitet och oberoende med χ 2 - metod
Matematsk statstk för STS vt 00 00-05 - Bengt Rosén Test av anpassnng, homogentet och oberoende med χ - metod Det stoff som behandlas det fölande återfnns Blom Avsntt 7 b sdorna 6-9 och Avsntt 85 sdorna
Läs merRinganalys VTI notat VTI notat Analys av bindemedel
VTI notat 4 004 Rnganalys 00 Analys av bndemedel Författare Lef Vman FoU-enhet Väg- och banteknk Projektnummer 601 Projektnamn Rnganalyser Uppdragsgvare FAS Metodgrupp Förord Rnganalysen har utförts av
Läs merDel A Begrepp och grundläggande förståelse.
STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrvnng Expermentella metoder, 12 hp, för kanddatprogrammet, år 1 Onsdagen den 17 jun 2009 kl 9-1. S.H./K.H./K.J.-A./B.S. Införda betecknngar bör förklaras och uppställda
Läs merVinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( )
Tentamen Matematsk statstk Ämneskod-lnje S1M Poäng totalt för del 1 5 (8 uppgfter) Poäng totalt för del 3 (3 uppgfter) Tentamensdatum 9-3-5 Kerstn Vännman Lärare: Robert Lundqvst Mkael Stenlund Skrvtd
Läs merFlode. I figuren har vi också lagt in en rät linje som någorlunda väl bör spegla den nedåtgående tendensen i medelhastighet för ökande flöden.
Hast Något om enkel lnjär regressonsanalys 1. Inlednng V har tdgare pratat om hur man anpassar en rät lnje tll observerade talpar med hjälp av den s.k. mnsta kvadratmetoden. V har också berört hur man
Läs merDödlighetsundersökningar på KPA:s
Matematsk statstk Stockholms unverstet Dödlghetsundersöknngar på KPA:s bestånd av förmånsbestämda pensoner Sven-Erk Larsson Eamensarbete 6: Postal address: Matematsk statstk Dept. of Mathematcs Stockholms
Läs merRiktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS
Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Beslutad av kommunfullmäktge 2013-03-27, 74 Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Fnspångs kommun
Läs merDifferentiering av Servicenivåer
Dfferenterng av Servcenvåer Peter Berlng 1 1. Lunds Teknska Högskola avd. Produktonsekonom Box 118 221 00 Lund 046-2228014 peter.berlng@ml.lth.se; peter.berlng@vxu.se SAMMANFATTNING Att bestämma rätt storlek
Läs merA2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg
A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO
Läs merKvalitetsjustering av ICT-produkter
Kvaltetsjusterng av ICT-produkter - Metoder och tllämpnngar svenska Prsndex Producent- och Importled - Enheten för prsstatstk, Makroekonom och prser, SCB December 2006 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(55) Kontaktnformaton
Läs merFond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning.
Uppsala Unverstet Företagsekonomska nsttutonen Magsteruppsats HT 2009 Fond--fonder med global placerngsnrktnng Ett konkurrenskraftgt alternatv tll globalfonder? En jämförelse med fokus på rsk och avkastnng.
Läs merSäkerhetslager beräknat från cykelservice (Serv1)
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 26 Säkerhetslager beräknat från cykelservice (Serv1) All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag. Det kan gälla osäkerheter
Läs merAtt identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?
Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas
Läs merLönebildningen i Sverige 1966-2009
Rapport tll Fnanspoltska rådet 2008/6 Lönebldnngen Sverge 1966-2009 Andreas Westermark Uppsala unverstet De åskter som uttrycks denna rapport är författarens egna och speglar nte nödvändgtvs Fnanspoltska
Läs merCentrala Gränsvärdessatsen:
Föreläsnng V såg föreläsnng ett, att om v känner den förväntade asymptotska fördelnngen en gven stuaton så kan v med utgångspunkt från våra mätdata med hjälp av mnsta kvadrat-metoden fnna vlka parametrar
Läs merIndustrins förbrukning av inköpta varor INFI
Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 (37) Industrns förbruknng av nköpta varor INFI 2003 NV006 Innehåll 0 Allmänna uppgfter... 2 0. Ämnesområde... 2 0.2 Statstkområde... 2 0.3 SOS-klassfcerng... 2 0.4 Statstkansvarg...
Läs merENKEL LINJÄR REGRESSION
Fnansell statstk, vt 0 ENKEL LINJÄR REGRESSION Ordlsta tll NCT Scatter plot Dependent/ndependent Least squares Sum of squares Resdual Ft Predct Random error Analyss of varance Sprdnngsdagram Beroende/oberoende
Läs merPrognostisering med exponentiell utjämning
Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering F 23 Prognostisering med exponentiell utjämning Det som karakteriserar lagerstyrda verksamheter är att leveranstiden till kund är kortare än leveranstiden
Läs merMos. Statens väg- ochtrafi V" NationalRoad&Traffic Research Institute- $-58101Li: Lä & t # % p. i E d $ åv 3 %. ISSN
f y ä M f ; * I) > t ; + Mos -2'2 2 42/9 halkat :4 11980) S l a,th 4. VD /-/ N =0O0U% 2 ISSN 0347-6049 S 3 ä at HP 3 TP Fa e s % Statens väg- ochtraf V" NatonalRoad&Traffc Research Insttute- $-58101L:
Läs merFörbättrad KPI-konstruktion från januari 2005: Teknisk beskrivning
STATSTSKA CENTRALBYRÅN -05-05 (9) Ekonomsk statstk, rser M Rbe Förbättrad K-konstrukton från januar : Teknsk beskrvnng Från januar kommer konsumentprsndex (K) att beräknas med förbättrad metodk Samtdgt
Läs merIndustrins förbrukning av inköpta varor (INFI) 2008
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(97) Industrns förbruknng av nköpta varor (INFI) 2008 NV0106 Innehåll SCBDOK 3.1 0 Admnstratva uppgfter 0.1 Ämnesområde 0.2 Statstkområde 0.3 SOS-klassfcerng 0.4 Statstkansvarg
Läs merIntroduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1
UPPSALA UNIVERSITET Natonalekonomska Insttutonen Examensarbete D-uppsats, Ht-2005 Introduktonsersättnng eller socalbdraghar ersättnngsregm betydelse för ntegratonen av flyktngar? 1 Författare: Henrk Nlsson
Läs merSäkerhetslager beräknat från acceptabelt antal bristtillfällen per år
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 28 Säkerhetslager beräknat från acceptabelt antal bristtillfällen per år All materialstyrning är förknippad med osäkerheter av olika slag.
Läs merFK2002,FK2004. Föreläsning 5
FK00,FK004 Föreläsnng 5 Föreläsnng 5 Labbrapporter Korrelatoner Dmensonsanalys Denna föreläsnng svarar mot kap. 9 (Taylor) Labbrapporter Feedback+betyg skckas morgon. Några tps ett dagram hjälper alltd
Läs merVALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn
ISRN-nr: VALUE AT RISK En komparatv stude av beräknngsmetoder VALUE AT RISK A comparatve study of calculaton methods Fredrk Andersson, Petter Fnn & Wlhelm Johansson Handledare: Göran Hägg Magsteruppsats
Läs merFöretagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm
Workng paper/pm 2012:02 Företagsrådgvnng form av Konsultcheckar En effektutvärderng av konsultcheckar nom ramen för regonalt bdrag för företgsutvecklng Tllväxtanalys har uppdrag att utvärdera effekterna
Läs merBEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE
SSI:1';74-O15 BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE John-Chrster Lndll Pack, 104 01 STOCKHOIJ! ;4 aprl 1974 BEREDSOP TJÖT ATOMOLYCKOR I SVERIGE Manuskrpt grundat på ett föredrag vd kärnkraftmötot Köpenhamn,
Läs merBeräkning av Sannolikheter för Utfall i Fotbollsmatcher
Natonalekonomska Insttutonen Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Phlp Jonsson Handledare: Johan Lyhagen VT 2006 Beräknng av Sannolkheter för Utfall Fotbollsmatcher Oddsen på dn sda Sammanfattnng
Läs merStresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring
PROMEMORIA Datum 01-06-5 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspektonen@f.se www.f.se
Läs merEn studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning
En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng
Läs merViltskadestatistik 2014 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda
Vltskadestatstk 214 Skador av fredat vlt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 215-1 Vltskadestatstk 214 Skador av fredat vlt på tamdjur, hundar och gröda Rapport från Vltskadecenter,
Läs merFörstärkare Ingångsresistans Utgångsresistans Spänningsförstärkare, v v Transadmittansförstärkare, i v Transimpedansförstärkare, v i
Elektronk för D Bertl Larsson 2013-04-23 Sammanfattnng föreläsnng 15 Mål Få en förståelse för förstärkare på ett generellt plan. Kunna beskrva olka typer av förstärkare och krav på dessa. Kunna förstå
Läs merKvalitetssäkring med individen i centrum
Kvaltetssäkrng med ndvden centrum TENA har tllsammans med äldreboenden Sverge utvecklat en enkel process genom vlken varje enskld ndvd får en ndvduell kontnensplan baserad på hans eller hennes unka möjlgheter
Läs merBeräkna parametern bristkostnader från orderradsservice
Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 31 Beräkna parametern bristkostnader från orderradsservice Med bristkostnader avses alla de kostnader som hänger samman med och som uppstår
Läs merExtremvärdens påverkan på beräkning av standardavvikelser
Extremvärdens påverkan på beräkning av standardavvikelser Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Även om efterfrågan under normala omständigheter varierar från period till period, är variationerna i allmänhet
Läs merMULTIVAC kundportal din dörr till MULTIVAC-världen
MULTIVAC kundportal dn dörr tll MULTIVAC-världen 2 Innehåll MULTIVAC kundportal Inlednng Åtkomst dygnet runt Dna uppgfter Enkel och ntutv Informatv och aktuell Dna Fördelar Dn Regstrerng 5 6 9 10 11 12
Läs merTentamen i MATEMATISK STATISTIK Datum: 8 Juni 07
Tentamen MATEMATISK STATISTIK Datum: 8 Jun 0 Kurser: MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK 6H3000 (TEN2), 6L3000 (TEN2), MATEMATIK2 MED MATEMATISK STATISTIK 6H2208 (TEN2) MATEMATISK STATISTIK 6A2111 (TEN1);
Läs merJag vill tacka alla på företaget som har delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter vilket har hjälpt mig enormt mycket.
Förord Detta examensarbete har utförts på uppdrag av nsttutonen för Industrell produkton på Lunds Teknska Högskola, och genomförts på företaget. Jag vll tacka alla på företaget som har delat med sg av
Läs merSammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y
F12: sd. 1 Föreläsnng 12 Sammanfattnng V har studerat ekonomn påp olka skt, eller mer exakt, under olka antaganden om vad som kan ändra sg. 1. IS-LM, Mundell Flemmng. Prser är r konstanta, växelkurs v
Läs merFörklaring:
rmn Hallovc: EXTR ÖVNINR ETIND SNNOLIKHET TOTL SNNOLIKHET OEROENDE HÄNDELSER ETIND SNNOLIKHET Defnton ntag att 0 Sannolkheten för om har nträffat betecknas, kallas den betngade sannolkheten och beräknas
Läs merDAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND
Rapport 2000:1 DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND - EN KOMPARATIV ANALYS I pdf-versonen av denna rapport saknas enkätblanketterna (blaga 2). En fullständg rapport pappersformat kan beställas från ÅSUB, tel. 018-25490,
Läs merPrognostisering med glidande medelvärde
Handbok i materialstyrning - Del F Prognostisering F 21 Prognostisering med glidande medelvärde Det som karakteriserar lagerstyrda verksamheter är att leveranstiden till kund är kortare än leveranstiden
Läs merUndersökning av vissa försäkringsantaganden i efterlevandepension för anställda i kommuner och landstinget och dess påverkan på prissättningen
Matematsk statstk Stockholms unverstet Undersöknng av vssa försäkrngsantaganden efterlevandepenson för anställda kommuner och landstnget och dess påverkan på prssättnngen Ilkay Gölcük Eamensarbete 7:5
Läs mer2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00
(4) B Ingenjörsmetodk för IT och ME, HT 004 Omtentamen Måndagen den :e aug, 00, kl. 9:00-4:00 Namn: Personnummer: Skrv tydlgt! Skrv namn och personnummer på alla nlämnade papper! Ma ett tal per papper.
Läs mer732G70 Statistik A. Föreläsningsunderlag skapad av Karl Wahlin Föreläsningsslides uppdaterade av Bertil Wegmann
732G70 Statstk A Föreläsnngsunderlag skapad av Karl Wahln Föreläsnngssldes uppdaterade av Bertl Wegmann Insttutonen för datavetenskap (IDA) Lnköpngs unverstet vt 2016 Kaptel 2 Populatoner, stckprov och
Läs merStokastisk reservsättning med Tweedie-modeller och bootstrap-simulering
Matematsk statstk Stockholms unverstet Stokastsk reservsättnng med Tweede-modeller och bootstrap-smulerng Totte Pkanen Examensarbete 2005:4 Postadress: Matematsk statstk Matematska nsttutonen Stockholms
Läs merF13. Förra gången (F12) Konfidensintervall och hypotesprövning Chi-tvåtest. Stratifierat urval
Konfdensntervall och hypotesprövnng Ch-tvåtest F3 Förra gången (F) Stratferat urval Dela n populatonen homogena ata med avseende på atferngsvarabeln Välj atferngsvarabel som har ett samband med undersöknngsvarabeln
Läs merKlarar hedgefonder att skapa positiv avkastning oavsett börsutveckling? En empirisk studie av ett urval svenska hedgefonder
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala unverstet Examensarbete C Författare: Sara Engvall och Matylda Hussn Handledare: Martn Holmén Hösttermnen 2006 Klarar hedgefonder att skapa postv avkastnng oavsett
Läs merHur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?
I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever
Läs merHandlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan
Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton
Läs merBankernas kapitalkrav med Basel 2
RAPPORT DEN 16 jun 2006 DNR 05-5630-010 2006 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R A P P o r t 2 0 0 6 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R a p p o r t 2 0 0 6 : 6 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 31 RESULTAT
Läs merBalansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88
Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport 09:88 Mkael Ameln, Calle Englund, Andreas Fagerberg September 2009 Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport
Läs merKompenserande löneskillnader för pendlingstid
VTI särtryck 361 2004 Kompenserande löneskllnader för pendlngstd En emprsk undersöknng med Svenska data Konferensbdrag från Transportforum 8 9 januar 2003 Lnköpng Gunnar Isacsson VTI särtryck 361 2004
Läs merGymnasial yrkesutbildning 2015
Statstska centralbyrån STATISTIKENS FRAMTAGNING UF0548 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 1(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete 2016-03-11 Mattas Frtz Gymnasal yrkesutbldnng 2015 UF0548
Läs merStresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring
PROMEMORIA Datum 007-1-18 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. Gärdesängens förskola
Handlngsplan Grön Flagg Gärdesängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 20121012 11:04: Lte fler uppgfter tack... 20121023 15:38: N har vktga och relevanta mål samt aktvteter som kan göra alla delaktga
Läs merÖverdrag i materialstyrningssystem
Handbok i materialstyrning - Del C Materialstyrningsmetoder C 9 Överdrag i materialstyrningssystem De modeller som används i praktisk tillämpning för att styra lager, exempelvis i olika varianter av beställningspunktssystem,
Läs mera) B är oberoende av A. (1p) b) P (A B) = 1 2. (1p) c) P (A B) = 1 och P (A B) = 1 6. (1p) Lösningar: = P (A) P (A B) = 1
Lösnngar tll tentamen: Matematsk statstk och sgnalbehandlng (ESS0), 4.00-8.00 den 4/-009 Examnator: Serk Sagtov (Kursansvarg: Ottmar Crone) Tllåtna hjälpmedel: Tabell "Beta", utdelad formelsamlng, valfr
Läs merGrön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:53: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat
Läs merVTI notat Utgivningsår Ringanalys Analys av ballast enligt nya Europastandarder.
Utgvnngsår 005 www.vt.se/publkatoner Rnganalys 004 Analys av ballast enlgt nya Europastandarder Lef Vman Förord Rnganalysen har arrangerats av VI på uppdrag av branschens metodgrupp. Det fnns krav både
Läs merKomplettering av felfortplantningsformeln
Kompletterng av felfortplantnngsformeln Varansen och kovaransen Quck Check Eempel med abs. nollpkt. Kompletterng av lnftw funktonen Possonfördelnngen 00-0-0 Fskeperment, 7.5 hp 00-0-0 Fskeperment, 7.5
Läs merVälja cykelservicenivå för dimensionering av säkerhetslager
Handbok i materialstyrning - Del B Parametrar och variabler B 22 Välja cykelservicenivå för dimensionering av säkerhetslager Leveransförmåga eller servicenivå vid leverans från lager kan allmänt definieras
Läs merrm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Talavdskolan 15 aug 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-21 13:32: V kunde nte läsa om era mål 4 och 5 någonstans. 2013-08-15 11:21: Tack för era kompletterngar.
Läs merKostnadseffekter av att differentiera fyllnadsgradservice
Handbok i materialstyrning - Del E Bestämning av säkerhetslager E 88 Kostnadseffekter av att differentiera fyllnadsgradservice Differentiering av fyllnadsgradsservice på olika klasser av artiklar i en
Läs merArbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Uppsats fortsättnngskurs C Författare: Johan Bjerkesjö och Martn Nlsson Handledare: Patrk Hesselus Termn och år: HT 2005 Arbetslvsnrktad rehablterng för
Läs merMatrismodellen vs Two-part regressionsmodeller -effekter på Region Skånes resursfördelning-
Statstska nsttutonen Matrsmodellen vs Two-part regressonsmodeller -effekter på Regon Skånes resursfördelnng- Av: Jennfer Ercsson Uppsats Statstk 15 hp Nvå 61-90 poäng September 2007 Handledare: Mats Hagnell
Läs merProjekt i transformetoder. Rikke Apelfröjd Signaler och System rikke.apelfrojd@signal.uu.se Rum 72126
Projekt transformetoder Rkke Apelfröjd Sgnaler och System rkke.apelfrojd@sgnal.uu.se Rum 72126 Målsättnng Ur kursplanen: För godkänt betyg på kursen skall studenten kunna använda transformmetoder nom något
Läs merGranskning av delårsrapport 2013
Revsonsrapport Matt Leskelä Stna Björnram September 2013 Gransknng av delårsrapport 2013 Fnspångs kommun Gransknng av delårsrapport 2013 Innehållsförtecknng 1 Sammanfattande bedömnng 1 2 Inlednng 3 2.1
Läs merPrissättningen av bostadsrätter: Vilka faktorer påverkar priserna, vad är riktpriset för en lägenhet?
Handelshögskolan Stockholm Insttutonen för Redovsnng och Rättsvetenskap Examensuppsats nom Redovsnng och fnansell styrnng Hösten 2006 Prssättnngen av bostadsrätter: Vlka faktorer påverkar prserna, vad
Läs merÄr du lönsam lilla småhus?
Är du lönsam llla? Användarflexbltet och lönsamhet för fjärrvärme och, en tvärsnttsanalys Stefan Hellmer är docent ndustrell ekonom vd Högskolan Krstanstad. Hans forsknngsntresse omfattar främst studer
Läs merOptimering i samband med produktionsplanering av, och materialförsörjning vid, underhåll av flygmotorer
Optmerng samband med produktonsplanerng av, och materalförsörjnng vd, underhåll av flygmotorer Nclas Andréasson 1 och Torgny Almgren 2 1. Matematk Chalmers teknska högskola 412 96 Göteborg 31-772 53 78
Läs merN A T U R V Å R D S V E R K E T
5 Kselalger B e d ö m n n g s g r u vattendrag n d e r f ö r s j ö a r o c h v a t t e n d r a g Parameter Vsar sta hand effekter Hur ofta behöver man mäta? N på året ska man mäta? IPS organsk Nngspåver
Läs mer2014 års brukarundersökning inom socialtjänstens vuxenavdelning i Halmstads kommun
Halmstads kommun Socalförvaltnngen Vuxenavdelnngen 2014 års brukarundersöknng nom socaltjänstens vuxenavdelnng Halmstads kommun Sammanställnng av enkätresultat För rapport svarar Danel Johansson, Utvärderngsrngen
Läs merMätfelsbehandling. Medelvärde och standardavvikelse
Mätfelsbehandlng I alla fskalska försök har de värden an erhåller er eller ndre hög noggrannhet. Ibland är osäkerheten en ätnng fullständgt försubar förhållande tll den precson an vll ha. Andra gånger
Läs merProblem i sammanfattande mått i ASI
Allmän SS-rapport 2001:10 Problem sammanfattande mått ASI Av Ingegerd Jansson ISSN 10-258 Förord Statens nsttutonsstyrelse, SS, svarar för planerng, lednng och drft av nsttutoner för tvångsvård av mssbrukare
Läs merLösningar modul 3 - Lokala nätverk
3. Lokala nätverk 3.1 TOPOLOGIER a) Stjärna, rng och buss. b) Nät kopplas ofta fysskt som en stjärna, där tll exempel kablar dras tll varje kontorsrum från en gemensam central. I centralen kan man sedan
Läs merEn jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning
En jämförelse av kanbansystem och beställningspunktssystem med avseende på kapitalbindning Stig-Arne Mattsson Sammanfattning Kanbansystem betraktas av många som effektivare än andra lagerstyrningssystem,
Läs merFördelning av kvarlåtenskap vid arvsskifte
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala unverstet Magsteruppsats Författare: Lars Björn Handledare: Henry Ohlsson HT 2008 Fördelnng av kvarlåtenskap vd arvsskfte En analys av ntergeneratonella fnansella
Läs mer