Undersökning av vissa försäkringsantaganden i efterlevandepension för anställda i kommuner och landstinget och dess påverkan på prissättningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Undersökning av vissa försäkringsantaganden i efterlevandepension för anställda i kommuner och landstinget och dess påverkan på prissättningen"

Transkript

1 Matematsk statstk Stockholms unverstet Undersöknng av vssa försäkrngsantaganden efterlevandepenson för anställda kommuner och landstnget och dess påverkan på prssättnngen Ilkay Gölcük Eamensarbete 7:5

2 Postadress: Matematsk statstk Matematska nsttutonen Stockholms unverstet 6 9 Stockholm Sverge Internet:

3 Matematsk statstk Stockholms unverstet Eamensarbete 7:5, Undersöknng av vssa försäkrngsantaganden efterlevandepenson för anställda kommuner och landstnget och dess påverkan på prssättnngen Ilkay Gölcük aprl 7 Sammanfattnng Tjänstepenson nom den kommunala sektorn nnehåller förmåner som spenson från 65 år, sjukpenson vd långvargt sjukfall samt efterlevandepenson. Prset på engångspremen för efterlevandepenson bestäms av ränta, dödlghet, drftskostnader även av särsklda antaganden om efterlevande penson som g sannolkheten för en -årg försäkrad att vara gft, u sskllnaden mellan den försäkrade och efterlevande maken/makan samt antalet barn och utbetalnngstden för barnpenson. I den här undersöknngen görs en uppskattnng av de särsklda försäkrngsantagandena efterlevandepenson för anställda kommuner och landstnget. Datamateralet för undersöknngen utgörs av försäkrngsbeståndet för tjänstegrupplvförsäkrng, TGL-KL och ett mndre bestånd nom det försäkrade pensonsbeståndet. Tdgare undersöknngar om dessa antagande har gjorts 964 och 994 för tjänstepensonsbeståendet nom den prvata sektorn. I undersöknngen görs också en jämförelse mellan dessa antaganden och de nya parametrarna undersöknngen. För övrga antaganden som ränta, drftskostnader och dödlghet är samma antaganden som de gamla grunderna. Resultatet av undersöknngen nom den kommunala sektorn vsar att sannolkheten att ha en vuen förmånsberättgad efterlevande är lägre än de tdgare undersöknngarna. Åldersskllnaden mellan den försäkrade och efterlevande maken/makan har förändrats så att utbetalnngstden är kortare än tdgare. Pga. färre antal barn för försäkrad Postadress: Matematsk statstk, Stockholms unverstet, 6 9, Sverge. E-post: Handledare: Anders Martn-Löf.

4 34 års och senare blr kostnaden för barnpenson bllgare prssättnngen än tdgare undersöknngar. Den här undersöknngen vsar att premerna skulle kunna sänkas för alla grupper, utom för vuenpensonen för försäkrad kvnna.

5 Abstract The occupatonal penson system for county councls and muncpaltes covers besdes old age penson even survvor's penson. The premum for survvor's penson s due to not only rate of nterest, mortalty and epenses but also to specal assumptons about g the probablty of havng an adult survvor, u the derence n ages between the nsured and survvor and B the cost for chldren penson. The data are manly taken from the outcome of the occupatonal group lfe nsurance. Earler studes have been done n the prvate occupatonal sector n the years 964 and 994. The premums n accordance wth the new study are compared wth those assumptons. To get a far comparson the assumptons for the rate of nterest, mortalty and epenses are the same as n the compared techncal bass from 964 and 994. The result of the study for the county councls and muncpaltes shows that the probablty of havng an adult survvor s lower than the old studes. The derence n ages between the nsured and the survvor s changed so the tme of payment s shorter than before. Because of fewer numbers of chldren for nsured n the ages of 34 and later the premum for chld penson s gettng lower than n earler studes. Ths study shows that premum may be reduces for all groups ecept for adult penson of women. 3

6 Förord Denna stude om vssa försäkrngsantaganden efterlevandepenson och dess påverkan på prssättnngen, utgör mtt poängs eamensarbete för magstereamen matematsk statstk vd Stockholms Unverstet. Arbetet utfördes på KPA Pensons aktuareavdelnng under VT 6/HT 6. Först och främst vll jag tacka mn handledare på KPA Penson Tommy Kndberg, chefaktuare, för möjlgheten att få göra mtt eamensarbete hos dem och Brger Bogstag, aktuare, för hans engagemang och stöd under hela arbetet. Slutlgen vll jag även tacka mn handledare på Stockholms Unverstet, Anders Martn-Löf. 4

7 Innehållsförtecknng Sammanfattnng... Abstract... 3 Förord... 4 Inlednng Bakgrund Syfte... 6 Pensonssystem Tjänstepenson Tjänstepensonen KAP-KL Efterlevandepenson Allmän penson Omställnngspenson Barnpenson Tjänstepensonen KAP-KL Vuenpenson Barnpenson... 4 Särsklda antaganden för efterlevandepenson... g 4., Sannolkheten att vara gft... u 4., Åldersskllnaden mellan försäkrad och vuen efterlevande... B 4.3, Kaptalvärdet av förväntad barnpenson Data Bakgrundsteor Lvförsäkrngens sannolkhetsteor Överlevelsefunktonen l() Dödlghetsntensteten μ Sambandet mellan l() och μ Kommutatonsfunktoner Statstsk Utjämnng Mnstakvadratmetoden Uppskattnng av de särsklda antagandena för efterlevandepenson... 9 g 7., Sannolkheten att vara gft... 9 u 7., Åldersskllnaden mellan försäkrade och vuen efterlevande... 9 B 7.3, Kaptalvärdet av förväntad barnpenson Resultat av undersöknng... g 8., Sannolkheten att vara gft Kvnna, man och könsneutralt åren Kvnna, man och könsneutral jämförelse mellan åren... 3 u 8., Åldersskllnaden mellan försäkrade och vuen efterlevande Kvnna, man och könsneutralt åren Kvnna respektve man jämförelse mellan åren... 7 B 8.3, Kaptalvärdet av förväntad barnpenson Kvnna, man och könsneutralt åren Kvnna, man och könsneutral jämförelse mellan åren Resultat av genomsnttlga antalet barn Fruktsamheten sverge mellan åren Kvnna, man och könsneutralt åren Kvnna, man och könsneutral jämförelse mellan åren Hur påverkas prssättnngen av de nya antagandena? Källförtecknng

8 INLEDNING. BAKGRUND Tjänstepenson är oftast reglerat genom ett s.k. kollektvavtal mellan arbetsgvare och fackförbund. Det fnns en mängd olka kollektvavtal om tjänstepensoner. Vlket avtal som gäller för en person beror på nom vlket yrkesområde denne är anställd. Pensonsavtal fnns bl.a. ITP för prvata tjänstemän, KAP-KL för kommunal- och landstngsanställda, PA3 ndustrns- och handelns tlläggspenson för arbetstagare hos staten m.fl.. Gemensamt för de flesta pensonsavtalen är att de nnehåller förmåner som spenson från 65 år, sjukpenson vd långvargt sjukfall samt efterlevandeskydd. Efterlevandepenson utgår tll efterlevande med syfte att ge ett ekonomskt stöd för att de ska kunna anpassa sg tll den nya ekonomska stuatonen tden närmast efter dödsfallet. Efterlevandepenson betalas ut tll make/maka, regstrerad partner eller sambo samt tll barn ntll års om vssa vllkor är uppfyllda. För att försäkrngsgvaren skall kunna täcka framtda utbetalnng av penson eller andra försäkrngsersättnngar tas en preme ut från försäkrngstagaren. Premen betalas antngen genom engångsbelopp eller genom månadsvs betalnng. Vd beräknng av preme för efterlevandepenson används antagande om ränta, dödlghet, drftkostnader samt särsklda antaganden om efterlevandepenson.. SYFTE Syftet med detta arbete är att undersöka vssa försäkrngsantaganden efterlevandepenson för anställda kommuner och landstnget och dess påverkan på prssättnngen. De särsklda efterlevandepensonsantagandena som undersöks detta arbete består av sannolkheten för en -årg försäkrad att vara gft, sskllnaden mellan den försäkrade och efterlevande maken/makan samt antalet barn och utbetalnngstden för barnpenson. Nu för tden använder KPA grunder från 994, G94. KPA vll med hjälp av detta arbete uppskatta dessa antagande utfrån KPA:s egen erfarenhet genom att använda data från en ny databas som är bättre och mer omfattande. I undersöknngen görs också en jämförelse mellan antaganden 964 års grunder och nya parametrar undersöknngen. 6

9 PENSIONSSYSTEM Pensonssystemet kan förenklat rtas som en pyramd med tre delar. PRIVAT PENSION TJÄNSTEPENSION ALLMÄN PENSION Allmän Penson Den allmänna pensonen är grunden pensonssystemet och den kommer från staten. I allmän penson ngår nkomstpenson och premepenson. För den som har låg penson fnns även en garantpenson. Den allmänna pensonen betalas ut av Försäkrngskassan. Tjänstepenson Tjänstepenson är ett komplement tll den allmänna penson och en vktg del av den anställdes ekonomska trygghet framtden. Tjänstepensonen betalas av arbetsgvaren. För de allra flesta motsvarar allmän penson och tjänstepenson 6-7 procent av lönen. Prvat penson För att nte skllnaden mellan ndvdens lön och ndvdens framtda penson ska bl för stor, kan det vara bra ha ett prvat pensonssparande. Det prvata sparandet är det upp tll ndvden själv att avgöra storleken på.. TJÄNSTEPENSION De flesta fast anställda löntagare omfattas av någon form av tjänstepenson. Den bygger på ett avtal mellan fackförbund och arbetsgvare om att arbetstagaren ska få ut en vss del av sn lön som penson. Tjänstepensonen är ett komplement tll den allmänna pensonen. Det fnns två olka grundmodeller för tjänstepensoner, avgftsbestämda och förmånsbestämda Avgftsbestämda Pensonen bestäms av hur stort sparkaptalet är vd pensonerngen och under hur lång td pensonen tas ut. Premen placeras ofta av de anställda själva fonder eller tradtonella pensonsförsäkrngar. Den premebestämda pensonens storlek kan varera kraftgt mellan två personer med samma nkomst under samma td beroende på hur premerna placeras. Förmånsbestämda Anställda är garanterade en vss procent av slutlönen tjänstepenson. Med förmånsbestämda pensoner kan var och en se hur mycket tjänstepensonen ger om den aktuella lönen också blr slutlön. De förmånsbestämda pensonerna kompletteras ofta med premebestämd del. 7

10 . TJÄNSTEPENSIONEN KAP-KL De som är anställda kommun, landstng, regon, kommunalförbund, kommunförbund eller kommunalt företag omfattas av tjänstepensonen KAP-KL. KAP-KL är en förkortnng av Kollektv Avtalad Penson pensonsavtal för arbetstagare hos kommunala arbetsgvare. KAP-KL regleras avtal mellan arbetsgvarna och fackförbunden och ersätter från och med 6 det tdgare avtalet PFA. I de flesta fall tjänar de anställda n tjänstepenson från års. Från och med 7 gäller -årsgränsen alla anställda. Tjänstpenson kan ge - procent mer penson utöver den penson de anställda får från staten. Här är de pensonsförmåner som de anställda kan ha rätt tll. Avgftsbestämd spenson Förmånsbestämd spenson för anställda med lön över 7,5 nkomstbasbelopp, vlket motsvarar en lön på 7 8 kr/mån 6. Intjänad pensonsrätt per enlgt PFA Särskld avtalspenson tll vssa grupper Penson tll efterlevande om den anställde skulle avlda Tjänstepensonen bygger på den anställdes lvsnkomst. Om man mnskar sn arbetstd så mnskar pensonen, och tvärtom. Man kan dock vara ledg av följande orsaker utan att pensonen påverkas negatvt. Sjukdom, olycksfall eller arbetsskada Ledghet för vård av barn enlgt föräldraledghetslagen Ledghet utan lön på grund av facklgt förtroendeuppdrag Gvetvs påverkas också pensonens storlek av hur tdgt (eller sent) lvet man väljer att ta ut den. 8

11 3 EFTERLEVANDEPENSION 3. ALLMÄN PENSION 3.. Omställnngspenson Om den anställde skulle avlda har den anställdes efterlevande ett skydd genom den allmänna försäkrngen. Omställnngspenson kan betalas ut tll: Make/maka/regstrerad partner Sambo, om de har gemensamt barn, eller tdgare har vart gfta med varandra Den anställdes efterlevande kan få omställnngspenson under tolv månader eller så länge det fnns barn under tolv år. För att den efterlevande ska ha rätt tll omställnngspenson krävs: Att den efterlevande nte har fyllt 65 år. Att makarna vd dödsfallet hade bott tllsammans mnst fem år eller har barn under 8 år. 3.. Barnpenson Barn har rätt tll barnpenson som längst tll år. 3. TJÄNSTEPENSIONEN KAP-KL Den anställdes famlj har ett efterlevandeskydd genom tjänstepensonsavtalet KAP-KL. Detta gäller för anställda, nte för personer som slutat eller pensonärer. Om arbetsgvaren har försäkrat förmånen betalas efterlevandepenson ut av försäkrngsbolaget. Det fnns också skydd tll famljen som är knutet tll den premebestämda spensonen tjänstepensonen. 3.. Vuenpenson Om den arbetstagaren avlder kan efterlevandepenson utbetalas tll: Make/maka/regstrerad partner Sambo om de har, har haft eller väntar gemensamt barn, eller tdgare har vart gfta med varandra Efterlevande har rätt tll penson om de bodde tllsammans vd dödsfallet och uppfyller något av följande vllkor: Hade bott tllsammans mnst fem år, eller 9

12 Bodde tllsammans med barn under tolv år som någon hade vårdnaden om. Efterlevandepenson räknas på de fem bästa av sju år före dödsfallet. Om den avldne uppbar sjuk- eller aktvtetsersättnng vd dödsfallet räknas efterlevandepenson på nkomståren nnan han/hon fck rätt tll den förmånen. Årsbeloppet för efterlevandepenson är de flesta fall 5 procent av den genomsnttlga lönen. Lönedelar räknade antal nkomstbasbelopp Ersätts med - 5 % - 3 7,5 % Efterlevandepenson betalas ut under fem år. Penson tll efterlevande vuen upphör om efterlevande Gfter om sg Bor tllsammans med någon som efterlevande tdgare har vart gft med Bor tllsammans med någon som efterlevande har eller har haft barn med 3.. Barnpenson Om arbetsgvaren har försäkrat förmånen betalas den ut av försäkrngsbolaget. Barnet kan också ha rätt tll barnpenson från den allmänna försäkrngen. Barnpenson betalas ut tll Barn Adoptvbarn Utländskt barn som tagts emot adoptonssyfte Pensonen räknas på de fem bästa av sju år före dödsfallet. Om den avldne uppbar sjuk- eller aktvtetsersättnng vd dödsfallet räknas pensonen på nkomståren nnan han/hon fck rätt tll den förmånen. Lönedelar räknade antal nkomstbasbelopp Ersätts med - 7,5 % 7,5-8 % %

13 Om det fnns fler barn som har rätt tll barnpenson, höjs pensonen med följande procenttal. Antal barn Barnpensonen höjs med 4 % 3 6 % 4 8 % 5 eller fler % Barnpensonen delas lka mellan barn. Pensonen betalas ut tlls barnet fyller 8 år. Om barnet studerar och har rätt tll barnpenson från den allmänna försäkrngen från staten, betalas pensonen ut längre. Som längst betalas barnpensonen ut tll och med jun månad det år barnet fyller år.

14 4 SÄRSKILDA ANTAGANDEN FÖR EFTERLEVANDEPENSION För att beräkna preme för efterlevandepenson används antagande om ränta, dödlghet, drftskostnader samt särsklda antaganden om efterlevandepenson. För efterlevandepenson erfordras vssa specella antaganden, såsom sannolkheten att vara gft, sskllnaden mellan den försäkrade och efterlevande maken/makan samt kaptalvärdet av förväntad barnpenson. 4. g, SANNOLIKHETEN ATT VARA GIFT För efterlevandepenson erfordras ett antagande angående sannolkheten n år att vara gft. g för en försäkrad 964 års grunder som beräknats på grundval av SPP:s erfarenhet , G64 för kollektv famljepenson g bestämdes av uttrycket och 4,( 53) g =,93. för man,4( 37) g =,7. för kvnna Enlgt Alecta:s 994 års grunder, G94 defneras g på följande sätt: 4 (,9( 54) ) g =,94. e för könsneutralt antagande 4. u, ÅLDERSSKILLNADEN MELLAN FÖRSÄKRAD OCH VUXEN EFTERLEVANDE Vdare erfordras ett antagande angående sannolka värdet av sskllnaden u mellan den -årga försäkrade mannen och den försäkrade mannens hustru respektve den försäkrade - årga kvnnan och den försäkrade kvnnans man. I 964 års grunder, G64 för kollektv famljepenson u bestämdes som uttrycket och 3 u =,,4 +,33 5, för man u =,5,5 + för kvnna För G94 antas denna undersöknng att sskllnaden mellan en gft försäkrad man och den försäkrade mannens hustru vara 4 år respektve en gft försäkrad kvnna och den försäkrade kvnnans man antas vara år, där den försäkrade antas vara äldst

15 4.3 B, KAPITALVÄRDET AV FÖRVÄNTAD BARNPENSION Slutlgen erfordras ett antagande angående barnpenson s.k. relatva barnpensonskostnaden. Detta antagande har gvts formen av ett uttryck, som anger kaptalvärdet B av barnpenson per en kronas grundbelopp, som skulle utgå, om nga pensonsberättgade barn funnes, vd mannens dödsfall års. I G64 för kollektv famljepenson B bestämdes av uttrycket och B B 4 ( ) = 5. för man 36 ( ) = 3. för kvnna Enlgt G94 B för könsneutralt antagande defneras B = 5. e (,48(4 ) ) PRIVAT PENSION 3

16 5 DATA Datamateralet för undersöknngen utgörs av försäkrngsbeståndet för Tjänstegrupplvförsäkrng, TGL-KL. De anställda nom kommun och landstng har, genom sn arbetsgvare, en tjänstegrupplvförsäkrng hos KPA Penson. Försäkrngen är kollektvavtalad mellan parterna på den kommunala arbetsmarknaden. Försäkrngen ger den försäkrades famlj ekonomsk ersättnng, ett engångsbelopp om den försäkrade avlder före 67 års. Datamateralet består därför åldrarna fram tll 67 års. Försäkrngsbeloppet betalas om den försäkrade har en arbetstd på mnst %, 8 tmmar veckan. Databasen är nte fullständg och har uppenbart för få data för vssa år och åldrar. Med anlednng av detta består försäkrngsbeståndet under åren 3-5. Undersöknngen utgörs bara av försäkrngsfall med standardförordnande. Dataunderlaget består av ett dödsfalls- och ett förmånstagareregster som nnefattar bl a personnummer på den försäkrade och förmånstagare, dödsdatum, grundbelopp, barnbelopp, begravnngshjälpsbelopp, förmånstagarkod som anger vlka de förmånsberättgade är enlgt standardförordnandet. Försäkrngsbeståendet och dödsfallsbeståendet består av en klar majortet kvnnor som är 8 % respektve 7 % av beståndet. Dödsfallsbeståndet redovsas följande tabell Kvnnor Män Totalt År Döda Döda Döda Försäkrade * Totalt För att beräkna hur många efterlevande och antal barn som fnns samt deras uppdelad på den försäkrades på och kön har ett program skrvts Vsual Basc.Net. Samtlga uträknngar och bearbetnngar har sedan gjorts Ecel. 4

17 6 BAKGRUNDSTEORI 6. LIVFÖRSÄKRINGENS SANNOLIKHETSTEORI 6.. Överlevelsefunktonen l() Den återstående lvslängden för en försäkrad person som är år gammal är en cke-negatv stokastsk varabel T. Fördelnngsfunktonen för T defneras som F (t)=p(t t), t P( T > + t) P(T >t)=p(t>+t T>)= P( T > ) Överlevelsefunktonen l (t) defneras som l (t)=- F (t)= P(T >t), t l (t) anger sannolkheten för -årg försäkrad person att leva ytterlgare mnst t år. Vdare gäller l (t)=l(,t)= - F (t)= P(T>+t T>)= P( T > + t) = P( T > ) l ( + t) l ( ) Fördelnngsfunktonen för återstående lvslängd T kan skrvas som l ( + t) F (t)=p(t t)=- P(T >t)= - l( ) Då är täthetsfunktonen för T F ( ) ( ) f (t)= t l + t = t l( ) Den förväntade återstående lvslängden är e =E(T ) då E(T )= e = ( F ( t)) dt = ) l( + t) dt l( 5

18 6.. Dödlghetsntensteten μ Dödlghetsntensteten μ är sannolkheten att en person avlder ntervallet (, +d) och defneras som f ( ) μ = F( ), Dödlghetsntensteten uttrycks ofta med Makehams formel. Denna formel beskrvs av μ () = α + β e γ, där α + β >, β > och γ Sambandet mellan l() och μ Mellan överlevelsefunktonen l() och dödlghetsntensteten μ gäller l ( ) μ = l( ) = (lnl( )) Vdare gäller μ ( t) dt = ( ln l( t)) dt = t [ ln l( t) ] = ln l() ln l( ) = ln l( ) alltså, l()=ep(- μ ( t) dt ) 6..4 Kommutatonsfunktoner Kommutatonsfunktonerna D() och N() som gör beräknngen av kaptalvärdefaktorn enklare defneras, för, som D( ) = l( )ep( δ ) och 6

19 N ( ) = D( t) dt därδ är räntentensteten. D() brukar kallas för de levandes dskonterade tal och N() för summan av de levandes dskonterade tal. Dessa två funktoner är betydelsefulla hjälpmedel framtda beräknngar av nuvärden. 6. STATISTISK UTJÄMNING Att uppskatta antaganden för olka åldrar och kön kan nte fullständgt utjämna de stokastska varatonerna som alltd uppstår statstska materal. Det har beräknats antaganden g, u och B för alla värden av. Då mån sammanbnder dessa värden av g, u och B med en kurva, vsar det sg emellertd, att denna kurva nte utvsar ett fullt jämnt förlopp. Orsaken härtll är, att de statstska observatonerna helt naturlgt uppvsar tllfällga avvkelser uppåt som nedåt. För att få ett naturlgt antagande för de lvförsäkrngsteknska beräknngarna bör därför de observerade talen underkastas en utjämnng. En utjämnng kan göras genom att man efter eget bedömande drar en någorlunda jämt böjd kurva området för de utsatta punkterna. Ett sådant förfarande ger emellertd nte en tydlg lösnng av problemet och brukar nte heller ge särsklt god utjämnng. Härtll kommer, att man gärna vll ha ett analytskt samband, en ekvaton, som vsar y såsom funkton av. Man använder sg av utjämnng med hjälp av polynom. För att uppnå en mer utjämnad skattnng av specella antaganden anpassar man en andragradspolynom tll observerade data. y = a + b + c Funktonen nnehåller tre parametrar a, b och c. Utjämnngen går ut på att bestämma sådana värden på a, b och c, att de utjämnade värdena av specella antaganden avvka så ltet som möjlgt från de observerade värdena. 6.. Mnstakvadratmetoden Låt oss med obs beteckna det observerade värdet av det specella antagande som svarar mot n och y beteckna motsvarande utjämnade värde. En rätt känd metod för utjämnng är den så kallad mnstakvadratmetoden. Enlgt denna metod bldar man summan av uttrycken ( y obs ) för alla värden på. Denna summa betecknas 7

20 8 ) ( obs y Parametrarna a, b och c beräknas med matematska metoder så, att denna summa blr så lten som möjlgt. Q y c b a = + + ) ( mn Det ger ekvatonssystemet = a Q, = b Q, = c Q ) ( = + + = y c b a a Q ) ( = + + = y c b a b Q ) ( = + + = y c b a c Q = + + = + + = + + y c b a y c b a y c b a [ ] = y y y c b a Så skattnngarna kan skrvas som [ ] = y y y c b a

21 7 UPPSKATTNING AV DE SÄRSKILDA ANTAGANDENA FÖR EFTERLEVANDEPENSION 7. g, SANNOLIKHETEN ATT VARA GIFT Sannolkheten att vara gft skattas, uppdelat på och kön, genom att antalet gfta personer som avldt dvderas med den sammanlagda antal döda personer under ett år. ˆ g k = antalet årga gfta av kön k som avldt under året antalet årga av kön k som avldt under året Beståndet består av den försäkrades vd dödsfallet som uppdelat =9,,66 och kön k=kvnna eller man. 7. u, ÅLDERSSKILLNADEN MELLAN FÖRSÄKRADE OCH VUXEN EFTERLEVANDE Antagandet om sskllnaden mellan den -årga försäkrade mannens hustru respektve den försäkrade kvnnans man skattas åldrar och kön på följande sätt ˆ u k summan av efterlevandes = antalet efterlevande där k är kön och är. 7.3 B, KAPITALVÄRDET AV FÖRVÄNTAD BARNPENSION Antagandet B är beroende av den antagna räntefoten. Räntefoten bör väljas så låg, att försäkrngsbolaget för framtden anser sg kunna erhålla netto avkastnng som är mnst den antagna räntan. Netto räntefoten antas 3,9 % för 964 års grunder och vd beräknngarna användes motsvarande ntenstet, δ =, 394. Kaptalvärdet av förväntad barnpenson för en kronas grundbelopp, dskonterade värdet av betalnngsströmman som ges av δ t ao ( t) = ( e ) * δ där δ är räntentenstet och t är återstående utbetalnngstd. B beräknas med hjälp av 9

22 B skattas, och kön, på följande sätt Bˆ k = * * b +,4 * b +, * b +, * b + [, b ] 3 4 * där är k kön och är och b defneras genom 5 b = antalet årga som avldt med totalt antalet årga som avldt av kön k : e barnet av kön k δ t * ( e δ ) där anger antalet barn och t är : barnets genomsnttlga återstående utbetalnngstd.

23 8 RESULTAT AV UNDERSÖKNING 8. g, SANNOLIKHETEN ATT VARA GIFT 8.. Kvnna, man och könsneutralt åren 3-5 I följande fgurer är -aeln och sannolkheterna y aeln: g Kvnna sannolkhet,9,8,7,6,5,4,3,, G64 Kvnna observerade genomsnttlga värde utjämnad kurva Fgur. g Man sannolkhet,9,8,7,6,5,4,3,, G64 Man observerade genomsnttlga värde utjämnad kurva Fgur. I Fgur och Fgur vsas sannolkheten att vara gft för försäkrad kvnna respektve man som beräknats med 964 års grunder.

24 g sannolkhet,9,8,7,6,5,4,3,, G94 observerade genomsnttlga värde utjämnad kurva Fgur 3. Utfrån KPA:s hela bestånd, åren 3-5 skattades g enlgt uttrycket och samt g =,57 +,594, för kvnna g =,63 +,353,38449 för man g =,5 +,57,788 för könsneutralt Sannolkheten att vara gft för försäkrad kvnna (Fgur ) har en uppåtgående trend tlls ungefär 5 års och efter 5 års vänder trenden tll neråtgående. Antagande om sannolkheten att vara gft för försäkrade kvnnor jämförelse med G64 Kvnna (Fgur ) nnebär en sänknng särskld yngre åldrar och en öknng, särskld äldre åldrar. Jämförelsen mellan sannolkheten att vara gft hos försäkrad män denna undersöknng (Fgur ) vsar att sannolkheten för män lgger mycket lägre än G64 Man. KPA har använt samma könsneutrala g antagande som G94 trots att beståndet har en annan fördelnng mellan män och kvnnor. Undersöknngen vsar att ett könsutjämna g antagande för KPA:s försäkrngsbestånd är mycket lägre än G94. Även om könsfördelnng behållts skulle g antagandet vara lägre.

25 Antagande om sannolkheten att vara gft, g vsas följande två tabeller jämförs först med 994 års grunder (tabell ) och sedan med 964 års grunder (tabell ) med SCB:s statstk för 4 och denna undersöknngs värden. Ålder G94 SCB KPA SCB KPA SCB KPA Könsneutralt Könsneutralt Man Man Kvnna Kvnna 3,6973,665,38,,94,336,455 4,98,4784,54,458,45,55,6 5,9398,5669,5998,559,4837,5833,646 6,9389,6355,5594,6476,4995,63,5858 Tabell. Ålder G64 SCB KPA G64 SCB KPA Man Man Man Kvnna Kvnna Kvnna 3,876,,94,669,336,455 4,978,458,45,694,55,6 5,93,559,4837,599,5833,646 6,99,6476,4995,43,63,5858 Tabell. Resultatet vsar att de nya antagandena utfrån KPA:s bestånd stämmer överens bättre med Sverges befolknng (SCB) än 964 och 994 års grunder. I alla tre jämförelserna lgger de största avvkelserna de yngre åldrarna. Sänknngen yngre åldrar beror på dels färre observatoner vlket medför större varaton och dels på studer, karrär och nya värderngar. 8.. Kvnna, man och könsneutral jämförelse mellan åren Sannolkheten att vara gft för årsvs mellan åren 3-5 g Kvnna sannolkhet,9,8,7,6,5,4,3,, G64 Kvnna Fgur 4. Resultaten vsar att varatonen är störst yngre för kvnnor. 3

26 g Man sannolkhet,9,8,7,6,5,4,3,, G64 Man Fgur 5. Män har mest varaton äldre åldrar. g sannolkhet,9,8,7,6,5,4,3,, G Fgur 6. I alla tre jämförelserna har sskllnaden att vara gft slumpmässg varaton mellan åren. 4

27 8. u, ÅLDERSSKILLNADEN MELLAN FÖRSÄKRADE OCH VUXEN EFTERLEVANDE 8.. Kvnna, man och könsneutralt åren 3-5 I följande fgurer är -aeln och sskllnaden y aeln: u Kvnna G64 Kvnna G94 observerade genomsnttlga värde utjämnad kurva Fgur 7. u Man G64 Man G94 observerade genomsnttlga värde utjämnad kurva Fgur 8. Åldersskllnaden mellan försäkrade och vuen efterlevande för kvnna respektve man som beräknats med 964 års grunder samt 994 års grunder vsas på Fgur 7 respektve Fgur 8. 5

28 Åldersskllnaden för försäkrade kvnnor (Fgur 7) har en uppåtgående trend det vll säga sskllnaden mnskar tll skllnad att G64 Kvnna där trenden neråtgående tll ungefär 5 års. Det fnns stora varatoner hos yngre kvnnor pga. för få data medan för äldre åldrar är sskllnaden mndre. För försäkrade män har sskllnaden en uppåtgående trend. Jämförelsen mellan sskllnaden för försäkrade man och G64 Man (Fgur 8) vsar att sskllnaden har mnskat. I båda två jämförelserna mnskar sskllnaden med jämförd 964 års grunder. Skattnngar av u för hela KPA:s bestånd mellan åren 3-5 är följande och samt u =,7 +,3396 4,787 för kvnna u =,5 +,795 +,499 för man u =,795,64,86543 för könsneutralt Åldersskllnaden, u jämförs nedanstående tabeller 994 års grunder (Tabell 3) respektve 964 års grunder (Tabell 4) med denna undersöknngs värden. Ålder G94 KPA KPA KPA Könsneutralt Man Kvnna 3 3,939 -,3834,44-3, , -,9,563-3,37 5 3,939 -,6396,6 -,79 6,733 -,793,9453 -,339 Tabell 3. Ålder G64 KPA G64 KPA Man Man Kvnna Kvnna 3,64,44 -,5-3,6586 4,88,563 -, -3,37 5 3,8,6 -,5 -,79 6 4,5,9453 -, -,339 Tabell 4. 6

29 8.. Kvnna respektve man jämförelse mellan åren Åldersskllnaden mellan försäkrade och vuen efterlevande jämförelse mellan åren 3-5. u Kvnna G64 Kvnna Fgur 9. u Man G64 Man Fgur. Försäkrade kvnnor och män har mest varaton yngre åldrar respektve mellan 3 års och 5 års. Båda två jämförelserna har slumpmässg varaton mellan åren. 7

30 8.3 B, KAPITALVÄRDET AV FÖRVÄNTAD BARNPENSION 8.3. Kvnna, man och könsneutralt åren 3-5 I följande fgurer är -aeln och den förväntad kaptalvärde av barnpenson y aeln: B Kvnna G64 Kvnna observerada genomsnttlga värde utjämnad kurva Fgur. B Man G64 Man observerade genomsnttlga värde utjämnad kurva Fgur. 8

31 B X G94 observerade genomsnttlga värde utjämnad kurva Fgur 3. Det förväntade kaptalvärdet av barnpenson är högre för kvnnor (Fgur ) jämfört med G64 Kvnna. Detta beror både på antalet barn och på utbetalnngstden. Jämförelse mellan förväntade kaptalvärden av barnpenson hos män och G64 Man (Fgur ) vsar att det fnns en kraftg varaton yngre åldrar som beror på få observatoner medan högre åldrar kaptalvärdet är mndre. Utfrån KPA:s hela bestånd, åren 3-5, skattades B följande och samt (,6756 +, ,5673) B = e för kvnna (,8 +,9338+,4949) B = e för man (,567 +, ,6433) B = e för könsneutralt I följande två tabeller jämförs kaptalvärdet av förväntade barnpenson, B 94 års grunder (Tabell 7) respektve 64 års grunder (Tabell 8) med denna undersöknngs värden. Ålder G94 KPA KPA KPA Könsneutralt Man Kvnna 3 3,939,489 4,368 3, ,,4758,449, ,939,896,956,67 6,733,77,46,347 Tabell 7. 9

32 Ålder G64 KPA G64 KPA Man Man Kvnna Kvnna 3 3,7 4,368 3,849 3, ,,449 4,753, ,7,956,8353,67 6,7456,46,45,347 Tabell Kvnna, man och könsneutral jämförelse mellan åren Kaptalvärdet av den förväntade barnpensonen för årsvs mellan åren 3-5 B Kvnna G64 Kvnna Fgur 4. B Man G64 Man Fgur 5. 3

Dödlighetsundersökningar på KPA:s

Dödlighetsundersökningar på KPA:s Matematsk statstk Stockholms unverstet Dödlghetsundersöknngar på KPA:s bestånd av förmånsbestämda pensoner Sven-Erk Larsson Eamensarbete 6: Postal address: Matematsk statstk Dept. of Mathematcs Stockholms

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 2010 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15-10 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Utbildningsavkastning i Sverige

Utbildningsavkastning i Sverige NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Markus Barth Handledare: Bertl Holmlund Vårtermnen 2006 Utbldnngsavkastnng Sverge Sammandrag I denna uppsats kommer två olka

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 01-06-5 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspektonen@f.se www.f.se

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 007-1-18 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35

Läs mer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.

Läs mer

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Beslutad av kommunfullmäktge 2013-03-27, 74 Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Fnspångs kommun

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det?

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Uppsats fortsättnngskurs C Författare: Johan Bjerkesjö och Martn Nlsson Handledare: Patrk Hesselus Termn och år: HT 2005 Arbetslvsnrktad rehablterng för

Läs mer

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00 (4) B Ingenjörsmetodk för IT och ME, HT 004 Omtentamen Måndagen den :e aug, 00, kl. 9:00-4:00 Namn: Personnummer: Skrv tydlgt! Skrv namn och personnummer på alla nlämnade papper! Ma ett tal per papper.

Läs mer

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1 UPPSALA UNIVERSITET Natonalekonomska Insttutonen Examensarbete D-uppsats, Ht-2005 Introduktonsersättnng eller socalbdraghar ersättnngsregm betydelse för ntegratonen av flyktngar? 1 Författare: Henrk Nlsson

Läs mer

Sammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y

Sammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y F12: sd. 1 Föreläsnng 12 Sammanfattnng V har studerat ekonomn påp olka skt, eller mer exakt, under olka antaganden om vad som kan ändra sg. 1. IS-LM, Mundell Flemmng. Prser är r konstanta, växelkurs v

Läs mer

Gymnasial yrkesutbildning 2015

Gymnasial yrkesutbildning 2015 Statstska centralbyrån STATISTIKENS FRAMTAGNING UF0548 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 1(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete 2016-03-11 Mattas Frtz Gymnasal yrkesutbldnng 2015 UF0548

Läs mer

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5 Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och

Läs mer

Fördelning av kvarlåtenskap vid arvsskifte

Fördelning av kvarlåtenskap vid arvsskifte NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala unverstet Magsteruppsats Författare: Lars Björn Handledare: Henry Ohlsson HT 2008 Fördelnng av kvarlåtenskap vd arvsskfte En analys av ntergeneratonella fnansella

Läs mer

Beställningsintervall i periodbeställningssystem

Beställningsintervall i periodbeställningssystem Handbok materalstyrnng - Del D Bestämnng av orderkvantteter D 41 Beställnngsntervall perodbeställnngssystem Ett perodbeställnngssystem är ett med beställnngspunktssystem besläktat system för materalstyrnng.

Läs mer

Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( )

Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( ) Tentamen Matematsk statstk Ämneskod-lnje S1M Poäng totalt för del 1 5 (8 uppgfter) Poäng totalt för del 3 (3 uppgfter) Tentamensdatum 9-3-5 Kerstn Vännman Lärare: Robert Lundqvst Mkael Stenlund Skrvtd

Läs mer

Viltskadestatistik 2014 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda

Viltskadestatistik 2014 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda Vltskadestatstk 214 Skador av fredat vlt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 215-1 Vltskadestatstk 214 Skador av fredat vlt på tamdjur, hundar och gröda Rapport från Vltskadecenter,

Läs mer

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev 20151006 HL

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev 20151006 HL Lekton 8 Specalfall, del I (SFI) Rev 0151006 HL Produktvalsproblem och cyklsk planerng Innehåll Nvå 1: Produktval (LP-problem) (SFI1.1) Cyklsk planerng, produkter (SFI1.) Nvå : Maxmera täcknngsbdrag (produktval)

Läs mer

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller

Läs mer

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO

Läs mer

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI)

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI) STATISTISKA CENTRALBYRÅN Dokumentaton (6) ES/PR-S 0-- artn Kullendorff arcus rdén Dokumentaton krng beräknngsmetoder använda för prsndex för elförsörjnng (SPIN 35.) nom hemmamarknadsprsndex (HPI) Indextalen

Läs mer

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE SSI:1';74-O15 BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE John-Chrster Lndll Pack, 104 01 STOCKHOIJ! ;4 aprl 1974 BEREDSOP TJÖT ATOMOLYCKOR I SVERIGE Manuskrpt grundat på ett föredrag vd kärnkraftmötot Köpenhamn,

Läs mer

Bankernas kapitalkrav med Basel 2

Bankernas kapitalkrav med Basel 2 RAPPORT DEN 16 jun 2006 DNR 05-5630-010 2006 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R A P P o r t 2 0 0 6 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R a p p o r t 2 0 0 6 : 6 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 31 RESULTAT

Läs mer

Arbetskraftskostnadsindex 2008=100

Arbetskraftskostnadsindex 2008=100 Handböcker 47b Arbetskraftskostnadsndex 2008=100 Användarens handbok Handböcker 47b Arbetskraftskostnadsndex 2008=100 Användarens handbok Helsngfors 2013 Förfrågnngar: Pekka Haapala Hanna Jokmäk +358 9

Läs mer

Lösningar modul 3 - Lokala nätverk

Lösningar modul 3 - Lokala nätverk 3. Lokala nätverk 3.1 TOPOLOGIER a) Stjärna, rng och buss. b) Nät kopplas ofta fysskt som en stjärna, där tll exempel kablar dras tll varje kontorsrum från en gemensam central. I centralen kan man sedan

Läs mer

Trafikljus utvidgat med stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom livförsäkring

Trafikljus utvidgat med stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom livförsäkring PROMEMORIA Datum 007-03-01 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspetonen Författare Bengt von Bahr, Göran Ronge P.O. Box 6750 SE-113 85 Stocholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspetonen@f.se

Läs mer

Din pension och framtida ekonomi. pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd

Din pension och framtida ekonomi. pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd Din pension och framtida ekonomi pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd Innehåll Välkommen till KPA Pension 3 Tjänstepension och allmän pension 3 Din allmänna

Läs mer

Trafikljus stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom livförsäkring

Trafikljus stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom livförsäkring PROMEMORIA Datum 007-07-0 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspetonen Författare Bengt von Bahr, Göran Ronge P.O. Box 6750 SE-113 85 Stocholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspetonen@f.se

Läs mer

för alla i Landskrona

för alla i Landskrona , den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest

Läs mer

Effekter av kön, ålder och region på sjukpenningen i Sverige

Effekter av kön, ålder och region på sjukpenningen i Sverige Lunds unverstet Statstska nsttutonen Effekter av kön, ålder och regon på sjukpennngen Sverge -en varansanalys Rkke Berner Uppsats statstk 0 poäng Nvå 6-80 poäng Oktober 006 Handledare: Mats Hagnell Abstract

Läs mer

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning.

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning. Uppsala Unverstet Företagsekonomska nsttutonen Magsteruppsats HT 2009 Fond--fonder med global placerngsnrktnng Ett konkurrenskraftgt alternatv tll globalfonder? En jämförelse med fokus på rsk och avkastnng.

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton

Läs mer

Välkommen till informationsträff med KPA Pension. Åke Andersson

Välkommen till informationsträff med KPA Pension. Åke Andersson Välkommen till informationsträff med KPA Pension Åke Andersson Om KPA Pension KPA Pension är ett serviceorgan för den kommunala sektorn i pensions- och försäkringsfrågor. Vi hjälper till att: räkna fram

Läs mer

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm Workng paper/pm 2012:02 Företagsrådgvnng form av Konsultcheckar En effektutvärderng av konsultcheckar nom ramen för regonalt bdrag för företgsutvecklng Tllväxtanalys har uppdrag att utvärdera effekterna

Läs mer

Lönebildningen i Sverige 1966-2009

Lönebildningen i Sverige 1966-2009 Rapport tll Fnanspoltska rådet 2008/6 Lönebldnngen Sverge 1966-2009 Andreas Westermark Uppsala unverstet De åskter som uttrycks denna rapport är författarens egna och speglar nte nödvändgtvs Fnanspoltska

Läs mer

Primär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts. 2012-11-08

Primär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts. 2012-11-08 Prmär- och sekundärdata Undersöknngsmetodk Prmärdataundersöknng: användnng av data som samlas n för första gången Sekundärdata: användnng av redan nsamlad data Termeh Shafe ht01 F1-F KD kap 1-3 Olka slag

Läs mer

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss? Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas

Läs mer

Kvalitetssäkring med individen i centrum

Kvalitetssäkring med individen i centrum Kvaltetssäkrng med ndvden centrum TENA har tllsammans med äldreboenden Sverge utvecklat en enkel process genom vlken varje enskld ndvd får en ndvduell kontnensplan baserad på hans eller hennes unka möjlgheter

Läs mer

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn ISRN-nr: VALUE AT RISK En komparatv stude av beräknngsmetoder VALUE AT RISK A comparatve study of calculaton methods Fredrk Andersson, Petter Fnn & Wlhelm Johansson Handledare: Göran Hägg Magsteruppsats

Läs mer

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng

Läs mer

Industrins förbrukning av inköpta varor (INFI) 2008

Industrins förbrukning av inköpta varor (INFI) 2008 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(97) Industrns förbruknng av nköpta varor (INFI) 2008 NV0106 Innehåll SCBDOK 3.1 0 Admnstratva uppgfter 0.1 Ämnesområde 0.2 Statstkområde 0.3 SOS-klassfcerng 0.4 Statstkansvarg

Läs mer

Jag vill tacka alla på företaget som har delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter vilket har hjälpt mig enormt mycket.

Jag vill tacka alla på företaget som har delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter vilket har hjälpt mig enormt mycket. Förord Detta examensarbete har utförts på uppdrag av nsttutonen för Industrell produkton på Lunds Teknska Högskola, och genomförts på företaget. Jag vll tacka alla på företaget som har delat med sg av

Läs mer

Alkohol- och narkotikasituationen En kartläggning av läget i Umeå med jämförande data från Luleå, Lund och riket år 2005

Alkohol- och narkotikasituationen En kartläggning av läget i Umeå med jämförande data från Luleå, Lund och riket år 2005 Alkohol- och narkotkastuatonen En kartläggnng av läget Umeå med jämförande data från Luleå, Lund och rket år 2005 Camlla Nlsson 2007 Innehållsförtecknng 1. Inlednng 2 1.1 Bakgrund 2 1.2 Syfte 2 1.3 Befolknngsdata

Läs mer

Optimering av underhållsplaner leder till strategier för utvecklingsprojekt

Optimering av underhållsplaner leder till strategier för utvecklingsprojekt Opterng av underhållsplaner leder tll strateger för utvecklngsprojekt Ann-Brh Ströberg 1 och Torgny Algren 1. Mateatska vetenskaper Chalers teknska högskola och Göteborgs unverset 41 96 Göteborg 31-77

Läs mer

DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND

DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND Rapport 2000:1 DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND - EN KOMPARATIV ANALYS I pdf-versonen av denna rapport saknas enkätblanketterna (blaga 2). En fullständg rapport pappersformat kan beställas från ÅSUB, tel. 018-25490,

Läs mer

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17 1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt

Läs mer

Tentamen i Tillämpad matematisk statistik för MI3 och EPI2 den 15 december 2010

Tentamen i Tillämpad matematisk statistik för MI3 och EPI2 den 15 december 2010 Tentamen Tllämpad matematsk statstk för MI och EPI den december Uppgft : Ett företag som tllverkar batterer av en vss typ har tllverknng förlagd tll två olka fabrker. Fabrk A står för 7% av tllverknngen

Läs mer

Något om beskrivande statistik

Något om beskrivande statistik Något om beskrvade statstk. Iledg I de flesta sammahag krävs fakta som uderlag för att komma tll rmlga slutsatser eller fatta vettga beslut. Exempelvs ka det på ett företag ha uppstått dskussoer om att

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning

Riktlinjer för biståndshandläggning Rktlnjer för bståndshandläggnng Enlgt Socaltjänstlagen Fnspångs kommun 2012-11-19 KS 2012.04.45.730 Rktlnjer för bståndshandläggnng Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post:

Läs mer

Industrins förbrukning av inköpta varor INFI

Industrins förbrukning av inköpta varor INFI Statstska centralbyrån SCBDOK 3.2 (37) Industrns förbruknng av nköpta varor INFI 2003 NV006 Innehåll 0 Allmänna uppgfter... 2 0. Ämnesområde... 2 0.2 Statstkområde... 2 0.3 SOS-klassfcerng... 2 0.4 Statstkansvarg...

Läs mer

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd Till efterlevande Information om ekonomiskt stöd Vill du veta mer? Den här broschyren ger bara översiktlig information. Om du vill ha mer detaljerad information om något som nämns i broschyren kan du läsa

Läs mer

Postadress: Internet: Matematisk statistik Matematiska institutionen Stockholms universitet 106 91 Stockholm Sverige

Postadress: Internet: Matematisk statistik Matematiska institutionen Stockholms universitet 106 91 Stockholm Sverige "!# " $ % &('*),+.-0/0%'&%3)5476 8 &(' 9;: +@),>BA % &C6D% &E>>):D4 F GIHJGLKMONQPRKTSVUXW Y[Z]\8 &4^>_\0%"à&b+ & c

Läs mer

Partikeldynamik. Fjädervåg. Balansvåg. Dynamik är läran om rörelsers orsak.

Partikeldynamik. Fjädervåg. Balansvåg. Dynamik är läran om rörelsers orsak. Dynamk är läran om rörelsers orsak. Partkeldynamk En partkel är en kropp där utsträcknngen saknar betydelse för dess rörelse. Den kan betraktas som en punktmassa utan rotaton. Massa kan defneras på två

Läs mer

Modellering av antal resor och destinationsval

Modellering av antal resor och destinationsval UMEÅ UNIVERSITET Statstska nsttutonen C-uppsats, vt- 2005 Handledare: Erlng Lundevaller Modellerng av antal resor och destnatonsval Aron Arvdsson Salh Vošanovć Sammanfattnng V har denna uppsats analyserat

Läs mer

Beräkning av Sannolikheter för Utfall i Fotbollsmatcher

Beräkning av Sannolikheter för Utfall i Fotbollsmatcher Natonalekonomska Insttutonen Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Phlp Jonsson Handledare: Johan Lyhagen VT 2006 Beräknng av Sannolkheter för Utfall Fotbollsmatcher Oddsen på dn sda Sammanfattnng

Läs mer

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.

Läs mer

Är du lönsam lilla småhus?

Är du lönsam lilla småhus? Är du lönsam llla? Användarflexbltet och lönsamhet för fjärrvärme och, en tvärsnttsanalys Stefan Hellmer är docent ndustrell ekonom vd Högskolan Krstanstad. Hans forsknngsntresse omfattar främst studer

Läs mer

RP 174/2009 rd. utgående från kommunens kalkylerade kostnader

RP 174/2009 rd. utgående från kommunens kalkylerade kostnader Regerngens proposton tll Rksdagen med förslag tll lag om statsandel för kommunal basservce, lag om fnanserng av undervsnngs- och kulturverksamhet och lagar om ändrng av vssa lagar som har samband med dem

Läs mer

Din avtalspension KAP-KL

Din avtalspension KAP-KL Din avtalspension KAP-KL För dig som är anställd inom kommun, landsting, region, kommunalförbund och i vissa kommunala företag gäller pensionsavtalet KAP-KL. Från och med den 1 januari 2014 omfattar KAP-KL

Läs mer

Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88

Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88 Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport 09:88 Mkael Ameln, Calle Englund, Andreas Fagerberg September 2009 Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport

Läs mer

Din tjänstepension PFA

Din tjänstepension PFA Din tjänstepension PFA En kort presentation av PFA Den här broschyren vänder sig till dig som är född 1938 eller senare och som är anställd i inom kommun, landsting/region och kommunala bolag. Den ger

Läs mer

1. a Vad menas med medianen för en kontinuerligt fördelad stokastisk variabel?

1. a Vad menas med medianen för en kontinuerligt fördelad stokastisk variabel? Tentamenskrvnng: TMS45 - Grundkurs matematsk statstk och bonformatk, 7,5 hp. Td: Onsdag den 9 august 2009, kl 08:30-2:30 Väg och vatten Tesen korrgerad enlgt anvsngar under tentamenstllfället. Examnator:

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag RAPPORT 9 2011 Hjortdjurens nverkan på tllväxt av produktonsträd och rekryterng av betesbegärlga trädslag - problembeskrvnng, orsaker och förslag tll åtgärder Jonas Bergqust, Chrster Kalén, Hasse Berglund

Läs mer

N A T U R V Å R D S V E R K E T

N A T U R V Å R D S V E R K E T 5 Kselalger B e d ö m n n g s g r u vattendrag n d e r f ö r s j ö a r o c h v a t t e n d r a g Parameter Vsar sta hand effekter Hur ofta behöver man mäta? N på året ska man mäta? IPS organsk Nngspåver

Läs mer

Ekonomihögskolan Lunds Universitet Vårterminen 2006. Priset på Poker. En studie av efterfrågeelasticiteten på Internetpoker.

Ekonomihögskolan Lunds Universitet Vårterminen 2006. Priset på Poker. En studie av efterfrågeelasticiteten på Internetpoker. Natonalekonomska Insttutonen Kanddatuppsats Ekonomhögskolan Lunds Unverstet Vårtermnen 006 Prset på Poker En stude av efterfrågeelastcteten på Internetpoker Författare Tony Krstensson Dag Larsson Handledare

Läs mer

2 Jämvikt. snitt. R f. R n. Yttre krafter. Inre krafter. F =mg. F =mg

2 Jämvikt. snitt. R f. R n. Yttre krafter. Inre krafter. F =mg. F =mg Jämvkt Jämvkt. Inlednng I detta kaptel skall v studera jämvkten för s.k. materella sstem. I ett materellt sstem kan varje del, partkel eller materalpunkt beskrvas med hjälp av dess koordnater. Koordnatsstemet

Läs mer

Din avtalspension KAP-KL

Din avtalspension KAP-KL Din avtalspension KAP-KL För dig som är anställd inom kommun, landsting, region, kommunalförbund och i vissa kommunala företag gäller pensionsavtalet KAP-KL. Din avtalspension är knuten till din anställning.

Läs mer

Viktig information från din kommun!

Viktig information från din kommun! Vktg nformaton från dn kommun! Att bry sg om, är att öka tryggheten för oss alla! Foto: Johnny Franzén V vll alla uppnå det goda lvet. Där är tryggheten och säkerheten vktga beståndsdelar. Därför är de

Läs mer

Prissättningen av bostadsrätter: Vilka faktorer påverkar priserna, vad är riktpriset för en lägenhet?

Prissättningen av bostadsrätter: Vilka faktorer påverkar priserna, vad är riktpriset för en lägenhet? Handelshögskolan Stockholm Insttutonen för Redovsnng och Rättsvetenskap Examensuppsats nom Redovsnng och fnansell styrnng Hösten 2006 Prssättnngen av bostadsrätter: Vlka faktorer påverkar prserna, vad

Läs mer

Snabbguide. Kaba elolegic programmeringsenhet 1364

Snabbguide. Kaba elolegic programmeringsenhet 1364 Snabbgude Kaba elolegc programmerngsenhet 1364 Innehåll Informaton Förpacknngsnnehåll 3 Textförklarng 3 Ansvar 3 Skydd av systemdata 3 Frmware 3 Programmera Starta och Stänga av 4 Mnneskort 4 Exportera

Läs mer

Beryll Tävlingsförslag av Johan Johansson & Joakim Carlsson Modernisering av mineralutställningen vid SBN - ett steg mot bättre lärandemiljö

Beryll Tävlingsförslag av Johan Johansson & Joakim Carlsson Modernisering av mineralutställningen vid SBN - ett steg mot bättre lärandemiljö Sda 1 eryll Joakm Carlsson eryll Tävlngsförslag av Johan Johansson & Joakm Carlsson Modernserng av mneralutställnngen vd SN - ett steg mot bättre lärandemljö Luleå teknska unverstet Sda 2 eryll Joakm Carlsson

Läs mer

Klarar hedgefonder att skapa positiv avkastning oavsett börsutveckling? En empirisk studie av ett urval svenska hedgefonder

Klarar hedgefonder att skapa positiv avkastning oavsett börsutveckling? En empirisk studie av ett urval svenska hedgefonder NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala unverstet Examensarbete C Författare: Sara Engvall och Matylda Hussn Handledare: Martn Holmén Hösttermnen 2006 Klarar hedgefonder att skapa postv avkastnng oavsett

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy Blanchard kaptel 18-19 19 Växelkurser, räntor r och BNP Mycket kaptel 18 är r detsamma som kaptel 6. Mer analys av polcy F11: sd. 1 Uppdaterad 2009-05-04 IS-LM den öppna ekonomn IS-LM den öppna ekonomn

Läs mer

Problem i sammanfattande mått i ASI

Problem i sammanfattande mått i ASI Allmän SS-rapport 2001:10 Problem sammanfattande mått ASI Av Ingegerd Jansson ISSN 10-258 Förord Statens nsttutonsstyrelse, SS, svarar för planerng, lednng och drft av nsttutoner för tvångsvård av mssbrukare

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta premiebestämd tjänstepension, itp1 Din tjänstepension i Alecta I den här broschyren kan du läsa om hur det fungerar att ha en premiebestämd tjänstepension itp 1 i Alecta. Innehåll Din tjänstepension är

Läs mer

VA-taxa 2014 för Karlsborgs kommun

VA-taxa 2014 för Karlsborgs kommun Blaga 81 KF 136 20131127 Karlsborgs kommun Vaenheten 1 (12) VAtaxa 2014 för Karlsborgs kommun TAXA för Karlsborgs kommuns allmänna vatten och avloppsanläggnng Antagen av kommunfullmäktge 20131127 Huvudman

Läs mer

DOM. Meddelad Malmö. Trelleborgs tingsrätts dom 1995-10-19, DT 556, se bilaga A. Gustaf Them, 160628-4519 Barsebäcksgatan 64, 216 20 MALMÖ

DOM. Meddelad Malmö. Trelleborgs tingsrätts dom 1995-10-19, DT 556, se bilaga A. Gustaf Them, 160628-4519 Barsebäcksgatan 64, 216 20 MALMÖ . Nummer DT 1224 l (9) 000AD01.SAM Överklagat avgörande Trelleborgs tngsrätts dom 1995-10-19, DT 556, se blaga A Klagande Gustaf Them, 160628-4519 Barsebäcksgatan 64, 216 20 MALMÖ Ombud Bolagsjursten Lef

Läs mer

socialen.info 1 of 14 Antal svar i procent Antal svar Mycket viktigt 81,6% 40 Ganska viktigt 18,4% 9 Mindre viktigt 0,0% 0 Oviktigt 0,0% 0

socialen.info 1 of 14 Antal svar i procent Antal svar Mycket viktigt 81,6% 40 Ganska viktigt 18,4% 9 Mindre viktigt 0,0% 0 Oviktigt 0,0% 0 socalen.nfo 1. Artklar om socalpoltk mm Socaltjänsten.nfo har en egen redakton som skrver och publcerar artklar om socalpoltk, socalförsäkrngar, arbetsmarknad, ntegraton mm. Artklarna publceras på nätet

Läs mer

~ ~ 'o II DJULÖ O /` ~ ~~ 1 ~ Rekreation. Fördjupning av översiktsplanen fiör. Stora Djulö säteri med omgivningar ~~ ~~~

~ ~ 'o II DJULÖ O /` ~ ~~ 1 ~ Rekreation. Fördjupning av översiktsplanen fiör. Stora Djulö säteri med omgivningar ~~ ~~~ Kommunstyrelsens handlng nr 1/2012 Fördjupnng av översktsplanen för FÖRÄNDRINGAR Stora Djulö säter med omgvnngar O Bostäder anpassade tll landskapet Katrneholms kommun ~~~~~~_:, O Utvdgnng av skogskyrkogården

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta 1311 2012.01 Illustration Agnes Miski Török Foto Björn Keller Produktion Alecta f ö r m å n s b e s t ä m d t j ä n s t e p e n s i o n, i t p 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 2

Din tjänstepension heter ITP 2 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 2 Aktuella basbelopp se sista sidan Bra att veta. Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 2

Din tjänstepension heter ITP 2 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 2 Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos Alecta. Alecta har blivit utvalt att hantera vissa

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

Hur bör en arbetsvärderingsmodell

Hur bör en arbetsvärderingsmodell Hur bör en arbetsvärderngsmodell specfceras? en analys baserad på mångdmensonell beslutsteor Stg Blomskog Johan Brng RAPPORT 2009:19 Insttutet för arbetsmarknadspoltsk utvärderng (IFAU) är ett forsknngsnsttut

Läs mer

Statistisk analys av en genetisk studie av typ 2 diabetes

Statistisk analys av en genetisk studie av typ 2 diabetes Statstsk analys av en genetsk stude av typ dabetes Ingrd Haneklaus U.U.D.M. Project Report :P Examensarbete matematsk statstk, poäng Handledare: Tom Brtton och Holger Luthman, Karolnska Insttutet Examnator:

Läs mer

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en Framtdens Karrär Sjuksköterska Arbetsbelastnng, vllkor och patentsäkerhet fokus Flexbel arbetstd och högre lön attraherar på mndre ort Erbjuder påverkansmöjlgheter, ansvar och varaton Den undersöknng som

Läs mer

tillämpning Pensionstillämpning för Hudiksvalls kommun

tillämpning Pensionstillämpning för Hudiksvalls kommun tillämpning Pensionstillämpning för Hudiksvalls kommun Pensionstillämpning Tillämpningen beskriver hur Hudiksvalls kommun hanterar pensionsfrågor för medarbetare och förtroendevalda. De pensionsavtal som

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 3: Trygghet för efterlevande

Välfärdstendens 2014. Delrapport 3: Trygghet för efterlevande Välfärdstendens 2014 Delrapport 3: Trygghet för efterlevande Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

Arbete efter 65 års ålder

Arbete efter 65 års ålder 2015 Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund Arbete efter 65 års ålder Sveriges läkarförbund 1 Vad gäller arbetsrättsligt? En arbetstagare har enligt 32a i lagen (1982:80) om anställningsskydd

Läs mer

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014 l l t n a Inbjud r e t k a v a g n n teck Scandnavan Organcs AB (publ) 16 30 oktober 2014 Informatonen denna folder ( Foldern ) är endast en förenklad beskrvnng av den rktade nyemssonen (såsom defnerat

Läs mer

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK. Statistik för lärare, 5 poäng

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK. Statistik för lärare, 5 poäng UMEÅ UNIVERSITET Isttutoe för matematsk statstk Statstk för lärare, MSTA38 Lef Nlsso TENTAMEN 04--6 TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Statstk för lärare, 5 poäg Skrvtd: 9.00-15.00 Tllåta hjälpmedel: Utdelad

Läs mer

GRÄNSBETECKNINGAR _. --- --- ALLMÄN PLATS KVARTERSMARK :B,H ' =-'.=.' ~ 1-~.1-._. - J. K Ll_... +000,0 Föreskriven höjd över nollplanet.

GRÄNSBETECKNINGAR _. --- --- ALLMÄN PLATS KVARTERSMARK :B,H ' =-'.=.' ~ 1-~.1-._. - J. K Ll_... +000,0 Föreskriven höjd över nollplanet. DETALJPLAN FÖR DELAR AV Hötorget Hötorgsgatan och kv Sgyn SKARA TÄTORT SKARA KOMMUN UPPRÄTTAD DEN 3 FEBRUAR OCH REVDERAD DEN 10 MARS 1994 ÖSTEN ANDERSSON STADSARKTEKT Planbestämmelser ERK WESTLN PLANARKTEKT

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan Handlngsplan Grön Flagg Pysslngförskolan Gläntan Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-19 11:18: Vlka fna och vktga utvecklngsområden n valt - det n gör kommer säkert att skapa engagemang och nyfkenhet

Läs mer

Ensamma kan vi inte förändra

Ensamma kan vi inte förändra 2013, vnter/vår Behandlngsföreståndaren har ordet Drogtestnng Ultmatum på jobbet ledde tll nyktert lv Vårdutbldnngsprogram för företagshälsovården Ideella resurser vd mssbruk för företagshälsovården Arbetsplatsprogram

Läs mer

Kompenserande löneskillnader för pendlingstid

Kompenserande löneskillnader för pendlingstid VTI särtryck 361 2004 Kompenserande löneskllnader för pendlngstd En emprsk undersöknng med Svenska data Konferensbdrag från Transportforum 8 9 januar 2003 Lnköpng Gunnar Isacsson VTI särtryck 361 2004

Läs mer

2013-04-16. Motion om bättre villkor för vissa grupper beträffande uthyrning av FaBo s lägenheter. Dnr KS 2012-400

2013-04-16. Motion om bättre villkor för vissa grupper beträffande uthyrning av FaBo s lägenheter. Dnr KS 2012-400 Utdrag ur protokoll fört vd sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott Falkenberg FALKENBERG 2013-04-16 130 Moton om bättre vllkor för vssa grupper beträffande uthyrnng av FaBo s lägenheter. Dnr KS

Läs mer