Alkohol- och narkotikasituationen En kartläggning av läget i Umeå med jämförande data från Luleå, Lund och riket år 2005

Transkript

1 Alkohol- och narkotkastuatonen En kartläggnng av läget Umeå med jämförande data från Luleå, Lund och rket år 2005 Camlla Nlsson 2007

2 Innehållsförtecknng 1. Inlednng Bakgrund Syfte Befolknngsdata Umeå kommun Luleå kommun Lunds kommun Resultat Tllgänglghet Antal serverngstllstånd Systembolagets öppettder Ungdomars möjlghet att få tag på alkohol Narkotkatllgång Konsumton Alkoholförsäljnngen Alkoholvanor Narkotkaanvändnng Konsekvenser Vårdstatstk Alkohol- och narkotkarelaterade dagnoser Infektonssjukdomar Alkohol- och narkotkarelaterade dödsorsaker Olycksstatstk Brottsstatstk 16 Referensförtecknng 18 Blaga 1 20 Blaga

3 1. Inlednng 1.1 Bakgrund En klar bld av alkohol- och narkotkastuatonen kommunen kan vara tll hjälp för att åstadkomma ett väl fungerande alkohol- och narkotkaförebyggande arbete kommunen. En kartläggnng av alkohol- och narkotkastuatonen kommunen ger en bld av alkohol- och narkotkaproblemens omfattnng Syfte Syftet med studen är att kartlägga alkohol- och narkotkastuatonen Umeå utfrån ett urval av ndkatorer om tllgänglghet, konsumton och konsekvenser. Statstk har också nhämtats från Luleå, Lund och rket syfte att jämföra Umeås stuaton med läget dessa områden. I första hand har statstk samlats n från 2005 och andra hand från I vssa fall redovsas data för en sere av år. Vdare är denna kartläggnng ett första steg en utvärderng som syftar tll att följa förändrngar alkohol- och narkotkastuatonen över td. 1.3 Befolknngsdata Umeå kommun 2005 Den 31 december 2005 uppgck folkmängden tll Umeå kommun har en hög andel unga vuxna med en topp på åldersspannet År 2005 var Umeåbor mellan år. Folköknngen Umeå kommun uppgck under 2005 tll 869 personer. Över hälften, 55 %, av dem som flyttade tll Umeå under 2005 fanns åldersgruppen år. Vdare var 60 % av dem som flyttade från Umeå åldersgruppen Luleå kommun 2005 Folkmängden Luleå kommun uppgck den 31 december 2005 tll personer. Folköknngen uppgck tll 30 personer under Vdare kan nämnas att 54 % av dem som flyttade från Luleå var mellan år Lunds kommun 2005 I Lunds kommun uppgck folkmängden tll personer den 31 december Precs som Umeå kommun har Lund en hög andel unga vuxna med en topp på åldersspannet År 2005 var personer Lund mellan år. Folköknngen Lund var 423 personer under Över hälften, 51 %, av dem som flyttade tll Lund under 2005 fanns åldersgruppen år. Vdare var 63 % av dem som flyttade från Lund mellan år. 4 1 Kvllemo, Pa (2006) bd. 4 bd. 2

4 2. Resultat 2.1 Tllgänglghet Antal serverngstllstånd Kommunen har skyldghet att rapportera sna beslut om serverngstllstånd tll folkhälsonsttutet. Statstken nedan bygger på denna rapporterng. Uppgfterna avser antalet stadgvarande serverngstllstånd tll allmänheten per , 15 år och äldre. 5 Tabell 1. Serverngstllstånd per Benämnng Rket Umeå Luleå Lund Serverngstllstånd Källa: Folkhälsonsttutet Tabell 2. Tllståndsenheternas statstk angående serverngstllstånd 2005 Benämnng Umeå Luleå Lund Försäljnngsställen folköl Antal serverngstllstånd Antal återkallelser Antal varnngar Källor: Auland, Håkan, Umeå tllståndsenhets årsrapport 2005, Engberg, Erk och Landfors, Annka Tabell 3. Tllståndsenheternas statstk angående restaurangernas öppettder 2005 Öppettder Umeå Luleå Lund Öppet tll Öppet tll Öppet tll Källor: Auland, Håkan, Engberg, Erk och Landfors, Annka Systembolagens öppettder Öppettderna vd systembolagen kan varera över året. Statstken nedan avser de öppettder systembolagen hade Uppgfterna avser det sammanlagda antalet öppethållande tmmar som alla butker rket, Umeå kommun, Luleå kommun respektve Lunds kommun hade per vecka och per , 15 år och äldre. 6 Tabell 4. Systembolagets öppettder, tmmar veckan per Benämnng Rket Umeå Luleå Lund Öppettder 24,83 16,67 16,21 20,94 Källa: Folkhälsonsttutet Ungdomars möjlghet att få tag på alkohol I vssa frågeundersöknngar bland ungdomar förekommer frågor om tllgänglghet av alkohol. Om sådana uppgfter fnns att tllgå är de värdefulla. 7 Det fnns nte någon alkohol- och drogvaneundersöknng från Lund Luleå har en drogvaneundersöknng från 2005 men bd. 7 Kvllemo, Pa (2006) 3

5 den är nte helt jämförbar med Umeås. Med anlednng av detta fnns Luleå bara med de tabeller om självrapporterad alkohol- och narkotkaanvändnng där frågor och svarsalternatv Umeå och Luleås undersöknngar är jämförbara. Tabell 5. Hur fck elever årskurs 9 och årskurs 2 tag på alkohol Umeå under 2005? Svarsalternatv Pojkar årskurs 9 (N=230) Flckor årskurs 9 (N=241) Pojkar årskurs 2 (N=381) Flckor årskurs 2 (N=465) Kompsar eller kompsars syskon 43,9 % 61,8 % 61,2 % 56,8 % Syskon 17 % 12,4 % 21,3 % 20,4 % Annan person (18 år eller äldre) bjuder 30,4 % 33,6 % 27,3 % 35,9 % Annan person (18 år eller äldre) köper ut: 33,9 % 37,8 % 35,2 % 51 % Föräldrar (med lov) 24,8 % 12,9 % 17,3 % 16,8 % Föräldrar (utan lov) 15,2 % 20,7 % 5,5 % 9,5 % Köper själv 13,5 % 5,4 % 15,7 % 5,4 % Källa: Umeå kommuns levnadsvaneundersöknng Narkotkatllgång Det är svårt att få en uppfattnng om narkotkatllgång eftersom narkotka är llegalt. Informaton om prser, renhet och efterfrågan ger en ndkaton på tllgången. Observatoner av förändrngar avseende tllgång, prser, preparat, mssbruksmönster och mssbruksgrupper kan ge en ndkaton på narkotkautvecklngen. Två gånger per år samlar CAN samarbete med folkhälsonsttutet n uppgfter om förändrngar mssbruksstuatonen. 8 Denna undersöknng syftar nte tll att mäta exakta förändrngar eller bedöma nvån på mssbruket. De nlämnade uppgfterna är nte någon allmängltg sannng om hur det ser ut hela kommunen eller länet. Uppgfterna rör sg ofta om ensklda personers bedömnngar av stuatonen nom ett begränsat geografskt område eller specfka socala mljöer och bör därför tolkas med försktghet. Vdare är sambandet mellan mssbruk av preparat och tllgång på preparat nte självklar. En ökad tllgång behöver nte betyda att mssbruket har ökat. Det kan lkaväl nnebära att efterfrågan har mnskat. 9 Tabell 6. Uppskattad förändrng tllgången på narkotka, llegala bensodazepner, AAS och svartsprt rapporterad kommunvs oktober 2005 mars Absoluta tal (nom parantes anges antalet uppgftslämnare). Benämnng Förändrng Umeå (5) Luleå (4) Lund (4) Hasch Öknng Oförändrat Mnsknng Vet ej Marjuana Öknng Oförändrat Mnsknng Vet ej Vtt heron Öknng Oförändrat Vet ej Brunt heron Öknng Oförändrat bd. 9 Rask, Lnnéa (2006) 4

6 Vet ej Amfetamn Öknng Oförändrat Vet ej Kokan Öknng Oförändrat Mnsknng Vet ej Ecstasy Öknng Oförändrat Mnsknng Vet ej Kat Öknng Oförändrat Vet ej LSD Öknng Oförändrat Vet ej GHB Öknng Oförändrat Mnsknng Vet ej Bensodazepner Öknng Oförändrat Vet ej AAS Öknng Oförändrat Mnsknng Vet ej Svartsprt Öknng Oförändrat Vet ej Där antalet uppgftslämnare nte stämmer med antal svarande har rapportörerna fyllt förekommer ej alternatvt ej besvarat frågan. Källa: CAN:s rapporterngssystem om droger Konsumton Alkoholförsäljnngen Alkoholförsäljnngen används ofta som en ndkator på den totala konsumtonens storlek. Statens folkhälsonsttut ansvarar för att sammanställa och redovsa statstk över systembolagets och restaurangernas alkoholförsäljnng. Utöver den konsumton som försäljnngsstatstken vsar tllkommer även konsumton av oregstrerad alkohol. 10 Sannolkt varerar andelen regstrerad respektve oregstrerad alkohol beroende på var kommunerna är belägna geografskt och försäljnngsstatstken bör tolkas ljuset av detta Cans rapportsere, nr Kvllemo, Pa (2006) 5

7 Folkhälsonsttutets nyaste sammanställnng av systembolagets alkoholförsäljnng är från år Försäljnngssffrorna redovsas lter per som är 15 år eller äldre. Tabell 7. Systembolagets alkoholförsäljnng Område Benämnng Rket Alkoholförsäljnng lter 3,78 3,8 4,07 4,26 4,53 4,94 5,06 4, % alkohol per Sprtförsäljnng lter per 3,19 3,07 3,08 3,09 3,12 3,16 2,99 2,59 Vnförsäljnng lter per 15,49 15,74 16,96 17,54 18,63 20,85 21,72 18,68 Starkölsförsäljnng lter 14,94 15,31 17,64 19,33 21,16 23,14 24,24 23,28 per Cderförsäljnng lter per 1,15 1,32 1,63 1,73 1,8 2,18 2,23 1,94 Alkoläskförsäljnng lter 0,48 0,2 0,13 0,07 0,05 0,14 0,29 0,32 per Umeå Alkoholförsäljnng lter 3,56 3,66 4,21 4,64 4,94 5,31 5,61 5, % alkohol per Sprtförsäljnng lter per 2,7 2,7 2,92 3,1 3,12 3,13 3,09 2,8 Vnförsäljnng lter per 15,28 16,03 18,62 19,96 21,1 23,22 24,55 20,34 Starkölsförsäljnng lter 16,09 16,45 19,8 23,48 25,61 27,39 29,73 30,27 per Cderförsäljnng lter per 2,24 2,66 3,25 3,38 3,35 3,73 3,72 3,39 Alkoläskförsäljnng lter 0,55 0,15 0,11 0,07 0,07 0,21 0,47 0,56 per Luleå Alkoholförsäljnng lter 3,72 3,79 4 4,42 5,28 5,71 6,07 5, % alkohol per Sprtförsäljnng lter per 2,93 2,86 2,79 2,92 3,42 3,45 3,39 2,82 Vnförsäljnng lter per 13,59 14,13 15, ,07 23,78 25,42 21,26 Starkölsförsäljnng lter 20,34 20,65 22,79 26,11 29,71 31,46 34,37 35,33 per Cderförsäljnng lter per 1,65 1,92 2,44 2,82 3,15 3,72 3,87 3,23 Alkoläskförsäljnng lter 0,64 0,26 0,17 0,11 0,12 0,28 0,57 0,65 per Lund Alkoholförsäljnng lter 2,69 3,16 3,39 3,54 3,53 3,86 3,83 3, % alkohol per Sprtförsäljnng lter per 1,83 2,04 2,12 2,15 2,09 2,14 1,92 1,63 Vnförsäljnng lter per 14 16,58 17,74 18,23 17,91 19,84 19,94 17,78 Starkölsförsäljnng lter 7,22 8,84 9, ,16 12,32 12,63 12,69 per Cderförsäljnng lter per 0,8 1,13 1,26 1,45 1,35 1,63 1,67 1,45 Alkoläskförsäljnng lter 0,3 0,1 0,05 0,02 0,01 0,07 0,13 0,15 per Källa: Nlsson, Tony, Alkohol- och narkotkaavdelnngen, Statens folkhälsonsttut,

8 Tabell 8. Restaurangernas alkoholförsäljnng 2005 Varugrupp Rket Umeå Luleå Lund Antal sålda lter sprtdrycker Antal sålda lter sprtdrycker per 0,5 0,4 0,4 0,5 Antal lter såld 100 % alkohol från sprtdrycker per 0,2 0,1 0,1 0,1 Antal sålda lter vn Antal sålda lter vn per 2,5 2,0 1,9 2,9 Antal lter såld 100 % alkohol från vn per 0,3 0,2 0,2 0,3 Antal sålda lter öl Antal sålda lter öl per 10,8 11,0 9,9 12,1 Antal sålda lter 100 % alkohol från öl per 0,6 0,6 0,5 0,6 Totalt antal lter såld alkohol per 13,8 13,4 12,2 15,5 Totalt antal lter såld 100 % alkohol per 1,0 0,9 0,8 1,1 Källa: Nlsson, Tony, Alkohol- och narkotkaavdelnngen, Statens folkhälsonsttut, Alkoholvanor Tabell 9. Andel elever Umeå som uppgav att de har druckt alkohol Benämnng Pojkar årskurs 9 Flckor årskurs 9 Pojkar årskurs 2 Flckor årskurs 2 Ja, en gång 22,2 % 18,8 % 14,8 % 10 % Ja, flera gånger 38,7 % 42,8 % 69,4 % 77,5 % Nej 39,1 % 38,4 % 15,8 % 12,5 % Källa: Umeå kommuns levnadsvaneundersöknng 2005 Tabell 10. Berusnngsdrckande bland elever Umeå 2005 Benämnng Pojkar årskurs 9 (N=230) Flckor årskurs 9 (N=243) Pojkar årskurs 2 (N=382) Flckor årskurs 2 (N=465) Ja, mnst en gång veckan 11,3 % 10,7 % 8,6 % 6,9 % Ja, 2-3 gånger månaden 15,7 % 18,9 % 27,2 % 27,3 % Mer sällan än 1 gång per år eller aldrg 41,5 % 32,1 % 17,8 % 16,8 % Källa: Umeå kommuns levnadsvaneundersöknng 2005 I tabellen nedan fnns bara resultat från Västerbotten eftersom det nte verkar fnnas någon undersöknng om rskkonsumton från 2005 Norrbotten och Skåne. Tabell 11. Alkoholvanor utfrån Audt 2005 Kön Nykterst Ej rsk Rskabel/skadlg Mssbruk Kvnnor 25 % 66 % 7,5 % 1,3 % Män 19 % 64 % 15 % 2,3 % Källa: Västerbottens alkoholvaneundersöknng Narkotkaanvändnng Tabell 12. Uppskattad förändrng narkotkaanvändnngen rapporterad kommunvs oktober mars Absoluta tal (nom parantes anges antal uppgftslämnare) Benämnng Förändrng Umeå (5) Luleå (4) Lund (4) Tungt narkotka mssbruk Öknng Oförändrat Mnsknng Vet ej Regelbundet Öknng

9 narkotkamssbruk Oförändrat Vet ej Tllfällgt Öknng narkotkamssbruk Oförändrat Vet ej Använder cannabs Öknng Oförändrat Vet ej Injcerar Öknng amfetamn Oförändrat Mnsknng Vet ej Amfetamn annat Öknng sätt Oförändrat Vet ej Injcerar heron Öknng Oförändrat Mnsknng Vet ej Röker heron Öknng Oförändrat Vet ej Använder kokan Öknng Oförändrat Vet ej Använder ecstasy Öknng Oförändrat Mnsknng Vet ej Använder kat Öknng Oförändrat Vet ej Använder LSD Öknng Oförändrat Vet ej Använder GHB Öknng Oförändrat Mnsknng Vet ej Snffar Öknng lösnngsmedel Oförändrat Mnsknng Vet ej Använder Öknng lugnande eller Oförändrat sömnmedel Vet ej Använder AAS Öknng

10 Mssbrukar alkohol Ungdomar som berusar sg Oförändrat Vet ej Öknng Oförändrat Vet ej Öknng Oförändrat Vet ej Där antalet uppgftslämnare nte stämmer med antal svarande har rapportörerna fyllt förekommer ej alternatvt ej besvarat frågan. Källa: CAN:s rapporterngssystem om droger Tabell 13. Andel elever som uppger att de har använt narkotka 2005 Benämnng Umeå Luleå Pojkar årskurs 9 8,9 % - Flckor årskurs 9 5,2 % - Pojkar årskurs 2 gymnaset 12,9 % 5 % Flckor årskurs 2 gymnaset 9,5 % 11 % Källor: Luleå kommuns drogvaneundersöknng 2005 och Umeå kommuns levnadsvaneundersöknng Konsekvenser Vårdstatstk Tabell 14. Vårdnsatser för vuxna med mssbruksproblem under 2005 Benämnng Rket Umeå Luleå Lund Antal nskrvnngar bstånd som avser boende Antal ndvduellt behovsprövade öppna nsatser Antal nskrvnngar frvllg nsttutonsvård Antal nskrvnngar frvllg famljehemsvård Antal bevljade vårddygn frvllg nsttutonsvård Antal personer frvllg nsttutonsvård Antal dygn per person frvllg nsttutonsvård Källa: Socalstyrelsens statstkdatabaser Alkohol- och narkotkarelaterade dagnoser Statstken nedan bygger på uppgfter från socalstyrelsens patentregster. Patentregstret nnehåller nformaton om alla personer som har skrvts ut från sluten sjukvård vd svenskt sjukhus. De patenter som redovsas tabellerna nedan har vårdats med anlednng av en alkohol- och/eller narkotkarelaterad huvud- eller bsjukdom. 12 Aktuella dagnoser för alkohol- och narkotkarelaterade sjukdomar fnns blaga 1. I tabellerna nedan redovsas antal patenter, d.v.s. antal unka personer per år, kön och åldersklass. Dessutom vsar tabellerna antal patenter per motsvarande befolknngsgrupp. 13 Tabellerna är också uppdelade ett antal dagnosgrupperngar. I tabell 15 redovsas 2004 års sffror och tabell 16 redovsas 2005 års sffror. 12 Patentregstret, Epdemologskt centrum, Socalstyrelsen, bd. 9

11 Tabell 15. Alkohol- och narkotkadagnoser sluten sjukvård 2004 Dagnoser Kön Ålder Antal rket Samtlga alkohol- och narkotkadagnoser Samtlga alkoholdagnoser Alkoholsm rket Antal Umeå Umeå Antal Luleå Luleå Antal Lund Lund Män ,6 1 10, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,7 Totalt , , , ,2 Kvnnor ,9 2 22,1 4 68,0 1 12, , , , , , , , , , , , , , , , , ,9 2 68,3 1 44,6 2 69, , ,5 Totalt , , , ,9 Båda Totalt , , , ,5 Män ,8 1 10, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,7 Totalt , , , ,2 Kvnnor ,7 2 22,1 4 68, , , ,9 8 90, , , , , , , , , , , ,9 2 58, ,5 2 68,3 1 44,6 1 34, , Totalt , , , ,3 Båda Totalt , , , ,3 Män ,3 3 33, , , , ,9 8 51, , , , , , , , , , , ,7 Totalt , , , ,1 Kvnnor , ,6 2 21, , , ,6 2 21,0 6 41, , ,8 9 94,6 8 64, ,3 2 52,2 2 61,4 1 29, , , Totalt , , , ,2 Båda Totalt , , , ,3 10

12 Alkoholförgftnng Samtlga narkotkadagnoser Leversjukdomar Opatberoende Män ,1 1 6, , ,9 8 63,4 3 31,2 8 67, , , ,0 1 50, , , Totalt , ,5 3 8, ,0 Kvnnor , ,0 2 12, , ,1 2 15,6 2 21,0 1 8, , , , , Totalt ,5 8 14,6 2 5,6 2 3,9 Båda Totalt , ,6 5 6, ,8 Män , , , , ,0 8 89, , , ,4 9 57, , , , , , , , , , , , , Totalt , , , ,1 Kvnnor ,7 2 22,1 4 68, , , ,9 8 90, ,2 9 58, ,7 5 34, ,9 9 58, ,2 5 40, , , , ,5 2 68,3 1 44, , Totalt , , , ,1 Båda Totalt , , , ,2 Män , , ,2 1 18, , , , , , ,3 4 31,7 5 52, , ,3 1 30,3 1 34,6 1 35, , , , Totalt , , , ,1 Kvnnor , , , , , , ,7 8 51,6 9 94, , ,0 5 39,0 4 42,1 3 24, , ,7 2 58, ,5 1 34, , , ,5 Totalt , , , ,3 Båda Totalt , , , ,0 Män , ,1 1 6,0 1 9,5 6 38, , ,4 2 16, ,

13 , Totalt ,2 1 1,9 2 5,5 8 16,0 Kvnnor ,4 1 10, , , , , , , , Totalt 400 8,8 1 1, ,7 Båda Totalt ,5 2 1,8 2 2, ,8 Källa: Spetz, Curt-Lennart, Epdemologskt centrum, Socalstyrelsen, Tabell 16. Alkohol- och narkotkadagnoser sluten sjukvård 2005 Dagnos Kön Ålder Antal rket Samtlga alkohol- och narkotkadagnoser Samtlga alkoholdagnoser Alkoholsm rket Antal Umeå Umeå Antal Luleå Luleå Antal Lund Lund Män ,5 2 20,8 6 98, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,5 Totalt , , , ,8 Kvnnor ,7 5 55,7 3 51,7 1 12, , , , , , , , , , , , , , , , , , ,0 2 87,1 1 35, , ,8 1 69,1 Totalt , , , ,9 Båda Totalt , , , ,6 Män ,6 2 20,8 6 98, , , ,2 7 77, , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,5 Totalt , , , ,1 Kvnnor ,5 4 44,5 3 51,7 1 12, , , ,1 6 67, , ,0 8 84, , , , , , , ,7 3 91,3 2 57, , ,0 2 87, , Totalt , , , ,7 Båda Totalt , , , ,7 Män , ,7 1 10,7 1 18, , , ,4 7 44,8 12

14 Leversjukdomar Alkoholförgftnng Samtlga narkotkadagnoser , , , , , , , ,5 2 98, , , , Totalt , , , ,6 Kvnnor ,0 1 10,3 3 64,4 1 11, ,7 5 31,8 2 21,0 6 41, , , ,7 9 71, ,2 2 50,7 1 30,4 1 28, ,1 2 68, , Totalt , , , ,0 Båda Totalt , , , ,0 Män ,4 1 5, ,7 5 39,2 7 72,6 6 50, ,0 1 29, , , , , Totalt ,9 7 12,8 7 19,1 8 15,9 Kvnnor , ,2 1 6, ,0 3 23,2 1 10,4 3 23, , , , Totalt ,1 4 7,2 1 2,8 3 5,8 Båda Totalt , ,0 8 11, ,8 Män ,3 2 20,8 6 98, , , ,8 7 77, , , , , , , , , , , , , ,5 2 98, , , , , Totalt , , , ,6 Kvnnor ,6 4 44,5 3 51,7 1 12, , , ,6 4 44, , ,0 7 73,6 4 27, , , , , ,7 2 50,7 1 30, ,5 1 34,0 1 43, , Totalt , , , ,8 Båda Totalt , , , ,0 Män , , , ,7 7 77, , , , , ,4 8 62,7 8 82, , ,9 1 33, , , , Totalt , , , ,6 13

15 Opatberoende Kvnnor ,1 1 11, , , , , , , , , , ,9 4 41,8 9 71, ,4 1 25,3 1 30,4 2 57, ,2 2 68, , , ,8 1 69,1 Totalt , , , ,0 Båda Totalt , , , ,7 Män ,5 3 17, , ,8 3 17,5 1 9,5 3 19, ,5 2 15, , , , Totalt ,1 6 11,0 1 2, Kvnnor ,1 3 30, ,2 2 12, , ,4 1 7, , , , Totalt 412 9,0 6 10, ,7 Båda Totalt , ,9 1 1,4 10 9,8 Källa: Spetz, Curt-Lennart, Epdemologskt centrum, Socalstyrelsen, Infektonssjukdomar I detta avsntt redovsas smttvägar för dem som anmälde Hepatt B, Hepatt C eller HIV/ads under Smttskyddsnsttutet och smttskyddsenheterna försöker hålla varandra uppdaterade om anmäld smtta men uppdaterngen dem emellan fungerar nte tll hundra procent. Ibland saknar smttskyddsnsttutet nformaton om anmäld smtta lkväl som smttskyddsenheterna kan sakna nformaton. Vdare kan de enstaka fall bedöma smttvägen olka. Detta gör att smttskyddsnsttutets statstk nte kan jämföras rakt av med smttskyddsenheternas statstk. 14 Tabell 17. Antal Hepatt B anmälda under 2005 Smttväg Rket Västerbotten Norrbotten Skåne Intravenöst mssbruk Blod/blodprodukter Mor - barn Sexuellt Okänd/övrgt Antal anmälda fall Källor: Smttsprdaren, Lundqvst, Inga-Lll, Rosenqvst, Helene och Janzon, Ragnhld 14 Janzon, Ragnhld, smttskyddsnsttutet,

16 Tabell 18. Antal Hepatt C anmälda under 2005 Smttväg Rket Västerbotten Norrbotten Skåne Intravenöst mssbruk Blod/blodprodukter Mor - barn Sexuellt Okänd/övrgt Antal anmälda fall Källor: Smttsprdaren, Jarvs, Denns, Lundqvst, Inga-Lll, Rosenqvst, Helene och Janzon, Ragnhld Tabell 19. Antal Hv-anmälda under 2005 Smttväg Rket Västerbotten Norrbotten Skåne Intravenöst mssbruk Blod/blodprodukter Mor - barn Sexuellt Okänd/övrgt Antal anmälda fall Källor: Smttsprdaren, Lundqvst, Inga-Lll, Rosenqvst, Helene och smttskyddsnsttutet Alkohol- och narkotkarelaterade dödsorsaker Statstken nedan bygger på uppgfter från socalstyrelsens dödsorsaksregster. Dödsorsaksregstret omfattar samtlga avldna under ett kalenderår som vd tdpunkten för dödsfallet var folkbokförda Sverge, oavsett om dödsfallet nträffade nom eller utanför landet. I redovsnngen ngår nte dödfödda, personer som avldt under tllfällg vstelse Sverge eller asylsökande som nte erhållt uppehållstllstånd. Utvandrade svenskar, som nte längre är folkbokförda Sverge, ngår nte heller. Huvuddelen av uppgfterna dödsorsaksregstret baseras på dödsorsaksntygen. Vssa uppgfter dödsorsaksregstret hämtas från avserngar tll SCB:s befolknngsstatstk. 15 Aktuella dagnoser för alkohol- och narkotkarelaterade dödsorsaker fnns blaga 2. Statstken nedan omfattar de personer som dog en narkotka- eller alkoholrelaterad sjukdom under Anlednngen tll att nte 2005 års dödsorsaker redovsas är att 2004 är den nyaste statstksammanställnngen över dödsorsaker. Tabell 20. Alkoholrelaterade dödsorsaker år 2004 Kön Antal rket Antal Umeå rket Umeå Antal Luleå Luleå Antal Lund Män , ,7 7 19, Kvnnor 437 9,6 4 7,3 1 2,8 5 9,8 Källa: Bernhardsson, Dan, Epdemologskt centrum, Socalstyrelsen, Lund

17 Tabell 21. Narkotkarelaterade dödsorsaker år 2004 Kön Antal rket Antal Umeå rket Umeå Antal Luleå Luleå Antal Lund Män 289 6,5 1 1, Kvnnor 73 1, ,8 1 2 Källa: Bernhardsson, Dan, Epdemologskt centrum, Socalstyrelsen, Lund Olycksstatstk Det fnns en överrepresentaton av alkoholpåverkade förare vd sngelolyckor och vd olyckor som sker nattetd. Sngelolyckor nattetd kan därför användas som en av flera ndkatorer för att följa utvecklngen på alkoholområdet. 16 Folkhälsonsttutets statstk angående nattlga sngelolyckor bygger på polsens rapporterng om olycksplatsen och erhålls från vägverket. Statstken omfattar de olyckor som medfört personskada och som har skett med motorfordon mellan klockan och Uppgfterna gäller den kommun där olyckan nträffade och presenteras per Tabell 22. Nattlga sngelolyckor per år 2005 Benämnng Rket Umeå Luleå Lund Sngelolyckor Källa: Folkhälsonsttutet Brottsstatstk Att följa den alkohol- och narkotkarelaterade brottsutvecklngen är ett sätt att få grepp om de socala skadeverknngar som alkoholkonsumton och narkotkabruk medför. Den regstrerade brottslgheten är dock beroende av dels anmälnngsbenägenhet vd s.k. offerbrott, dels av polsens, tullens eller andras arbetsnsatser när det gäller s.k. spanngs- och ngrpandebrott, dt exempelvs narkotkabrott, flera brott mot alkohollagen samt rattfyller hör. 18 Msshandelsbrott är hög grad kopplad tll den svenska berusnngskulturen. Anmälnngsstatstken kan användas som en av flera ndkatorer för att följa utvecklngen på alkoholområdet, även om nga uppgfter om alkoholförekomst fnns för den ensklda anmälan. Data omfattar samtlga händelser som anmälts och regstrerats som msshandelsbrott av polsen. Uppgfterna om anmälda msshandelsbrott gäller den kommun där brottet begcks. 19 Rattfyllerbrott upptäcks främst genom polsens kontroller. Mörkertalet är således stort och de faktska rattfyllerbrotten är betydlgt fler än vad brottsstatstken vsar. Redovsade data omfattar samtlga händelser som har anmälts och regstrerats som rattfyllerbrott av polsen. 20 Brott mot alkohollagen upptäcks stor utsträcknng genom polsens spanng. Utvecklngen av anmälda brott mot alkohollagen avspeglar stor utsträcknng vlka resurser polsen sätter n för att bekämpa dessa brott bd. 18 Kvllemo, Pa, sd. 20 (2006) bd. 21 bd. 16

18 Tabell 23. Anmälda brott år 2005 Benämnng Antal rket rket Antal Umeå Umeå Antal Luleå Luleå Antal Lund Msshandel Rattfyller Narkotkabrott Alkoholbrott Källa: Brottsförebyggande rådet Lund Tabell 24. Antalet ngrpande per år och däröver enlgt brottsbalken för fyller eller enlgt lagen om omhändertagande av berusade personer år 2005 Årtal Rket Västerbotten Norrbotten Skåne Källa: Trafkregstret, Vägverket (Cans rapportsere, nr. 98) 17

19 Referensförtecknng Auland, Håkan, alkoholhandläggare, Luleå, , Bernhardsson, Dan, Epdemologskt centrum, Socalstyrelsen, Cans rapportsere, Nr 98. Drogutvecklngen Sverge 2006 Engberg, Erk, Inspektör, Tllståndsenheten, Umeå, Epdemologskt centrum, Socalstyrelsen, Statstk: Hälsa och sjukdomar 2007:1, Dödsorsaker 2004 Janzon, Ragnhld, Avdelnngen för epdemolog, smttskyddsnsttutet, Jarvs, Denns, smttskyddssekreterare, smttskyddsenheten, Umeå, Kvllemo, Pa (2006) Metoder för kartläggnng och uppföljnng. Statens folkhälsonsttut, Stockholm. Landfors, Annka, Tllståndschef, Tllståndsenheten, Lund, Luleå kommun, stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersöknng 2005 Lundqvst, Inga-Lll, smttskyddssekreterare, Sunderby sjukhus, Luleå, Nlsson, Tony, Utredare, Alkohol- och narkotkaavdelnngen, Statens folkhälsonsttut, Östersund, , Patentregstret, Epdemologskt centrum, Socalstyrelsen ( ) Statstk över alkohol- och narkotkadagnoser sluten vård Rask, Lnnéa (2006) CANs rapporterngssystem om droger (CRD) Tendenser vnterhalvåret Centralförbundet för alkohol- och narkotkaupplysnng, Stockholm Rosenqvst, Helene, chefssekreterare/smttskyddsassstent, Smttskydd Skåne, Smttskyddsenheten, Västerbottens läns landstng (nr. 1, 2006) Smttsprdaren Socalstyrelsens statstkdatabaser Spetz, Curt-Lennart, Epdemologskt centrum, Socalstyrelsen, Statstk.bra.se/solwebb/acton/anmalda/resultat Umeå tllståndsenhet, Tllståndsenhetens årsrapport 2005 Utvecklngs- och fältforsknngsenheten, Umeå socaltjänst, Levnadsvaneundersöknngen

20 Västerbottens läns landstng, Alkoholvanor bland patenter nom prmärvården resultat från en enkätstude Västerbotten

21 Kod Klartext Samtlga alkoholdagnoser ICD9 291 Alkoholpsykos 303 Alkoholsm 305A Alkoholmssbruk 357F Alkoholpolyneuropat 425F Alkoholbetngad kardomyopat 535D Gastrt av alkohol 571A-571D Alkoholbetngad leversjukdom 980 Alkoholförgftnng ICD10 E24.4 Alkoholutlöst pseudocushngsyndrom F10 Psykska störnngar och beteendestörnngar orsakade av alkohol G31.2 Degeneraton nervsystemet orsakad av alkohol G62.1 Alkoholutlöst polyneuropat G72.1 Alkoholutlöst myopat I42.6 Alkoholkardomyopat K29.2 Gastrt orsakad av alkohol K70 Leversjukdom orsakad av alkohol K86.0 Kronsk pankreatt orsakad av alkohol O35.4 Vård av blvande moder för (msstänkt) skada på fostret på grund av alkoholmssbruk hos modern P04.3 Foster och nyfödd som har påverkats av alkoholbruk hos modern Q86.0 Fetalt alkoholsyndrom T51 Toxsk effekt av alkohol Y90 Tecken på alkoholpåverkan, fastställd genom mätnng av blodets alkoholhalt Y91 Tecken på alkoholpåverkan, fastställd genom ntoxkatonsgrad Z502 Rehablterng av alkoholmssbrukare Z714 Rådgvnng och kontroll vd alkoholmssbruk Blaga 1 Alkoholsm ICD9 303 Alkoholsm ICD10 F10.2 Beroendesyndrom orsakat av alkohol G31.2 Degeneraton nervsystemet orsakad av alkohol Alkoholrelaterad leversjukdom ICD9 571A-571D Alkoholbetngad leversjukdom ICD10 K70 Leversjukdom orsakad av alkohol Alkoholförgftnng ICD9 291E Patologskt alkoholrus 305A Alkoholmssbruk 980 Alkoholförgftnng ICD10 20

22 F10.0 Akut ntoxkaton orsakad av alkohol F10.1 Skadlgt bruk av alkohol T51 Toxsk effekt av alkohol Samtlga narkotkadagnoser ICD9 292 Drogpsykos 304 Drogberoende och drogmssbruk 305X Mssbruk av droger/läkemedel 965A Förgftnng med opater 968F Förgftnng med andra lugnande medel 969G Förgftnng med hallucnogener 969H Förgftnng med psykostmulanta ICD10 F11-F16, Psykska störnngar och beteendestörnngar F18-F19 orsakade av psykoaktva substanser O35.5 Vård av blvande moder för (msstänkt) skada på fostret av läkemedel P04.4 Foster och nyfödd som har påverkats av bruk av tllvänjande droger hos modern T40 Förgftnng med narkotska eller psykodysleptska medel T43.6 Förgftnng med psykostmulanta med mssbruksrsk Z50.3 Rehablterng av läkemedelsmssbrukare Z71.5 Rådgvnng och kontroll vd drogmssbruk Opatberoende ICD9 304A Narkoman, morfn och andra opater ICD10 F112 Beroendesyndrom orsakat av opater Källa: Patentregstret, Epdemologskt centrum, Socalstyrelsen,

23 Kod Klartext Alkoholrelaterad dödlghet ICD-10 E244 Alkoholutlöst pseudocushngsyndrom F10 Psykska störnngar och beteendestörnngar orsakade av alkohol G312 Degeneraton nervsystemet orsakad av alkohol G621 Alkoholutlöst polyneuropat G721 Alkoholutlöst myopat I426 Alkoholkardomyopat K292 Gastrt orsakad av alkohol K700-K709 Leversjukdom orsakad av alkohol K852 Akut pankreatt orsakad av alkohol K860 Kronsk pankreatt orsakad av alkohol O354 Vård av blvande moder för (msstänkt) skada på fostret på grund av alkoholmssbruk hos modern P043 Foster och nyfödd som påverkats av alkoholbruk hos modern Q860 Fetalt alkoholsyndrom T Toxsk effekt av alkohol Y901-Y909 Tecken på alkoholpåverkan, fastställd genom mätnng av blodets alkoholhalt Y911-Y919 Tecken på alkoholpåverkan med klnskt fastställd ntoxkatonsgrad Z502 Rehablterng av alkoholmssbrukare Z714 Rådgvnng och kontroll vd alkoholmssbruk Z721 Lvsstlsproblem genom alkoholbruk Källa: Epdemologskt centrum, Socalstyrelsen, 2007:1 Kod Klartext Narkotkarelaterad dödlghet ICD-10 F11-F16, F18, Psykska störnngar och beteendestörnngar orsakade av psykoaktva substanser F19 O35.5 Vård av blvande moder för (msstänkt) skada på fostret av läkemedel P04.4 Foster och nyfödd som påverkats av bruk av tllvänjande droger hos modern T40.0-T40.3, Förgftnng med narkotska och psykodysleptska medel T40.5-T40.9 T43.6 Förgftnng med psykostmulanta med mssbruksrsk Z50.3 Rehablterng av läkemedelsmssbrukare Z71.5 Rådgvnng och kontroll vd drogmssbruk Z72.2 Lvsstlsproblem genom drogbruk Källa: Epdemologskt centrum, Socalstyrelsen, 2007:1 Blaga 2 22