Från kamrater eller kamraters syskon. Från egna föräldrar. (med lov) På restaurang, pub eller liknande. Från annan vuxen. som köper ut åt...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från kamrater eller kamraters syskon. Från egna föräldrar. (med lov) På restaurang, pub eller liknande. Från annan vuxen. som köper ut åt..."

Transkript

1 RESULTAT KALMAR Det här är s kommunspecifika bilaga till rapporten Att utveckla nas alkohol- och narkotikaförebyggande arbete Sex försöks i samarbete med Alkoholkommittén, Mobilisering mot narkotika och Statens folkhälsoinstitut. I rapporten jämförs försöksna och kontrollna i grupper. Denna bilaga visar istället på s resultat i relation till övriga 11. I bilagan finns ett urval av de mätresultat som presenteras i rapporten. Källorna i bilagan är TEMO-enkäten 24 och 23 samt olika typer av registerstatistik. Tillgänglighet till alkohol HUR FÅR UNGDOMAR TAG I ALKOHOL? Tillgången på alkohol är viktig för konsumtionen. Det är därför av stort intresse att kartlägga hur och var ungdomar får tag på alkohol. Det vanligaste sättet att få tag på alkohol för både grundskoleelever och gymnasieelever var från kamrater eller kamraters syskon. Det näst vanligaste sättet för både gymnasieeleverna och grundskoleeleverna var att man fick från sina föräldrar med lov. I gymnasiets årskurs 2, är det en viss andel som själva har laglig rätt att själva köpa på pub eller i affär, så det är naturligt att detta alternativ kommer som nummer tre här. Bland grundskoleeleverna var det däremot inte ofta förekommande att man fick alkohol från restaurang eller butik. För årskurs 9 var det tredje vanligaste sättet att få tag på alkohol istället att någon annan vuxen än föräldrarna köper ut. Tillgänglighetskällor som förser ungdomar med alkohol. Från kamrater eller kamraters syskon Från egna föräldrar (med lov) Från annan vuxen som köper ut åt... Från annan vuxen som bjuder Från egna föräldrar (utan lov) Årskurs 9 (1-16 år) Från kamrater eller kamraters syskon Från egna föräldrar (med lov) På restaurang, pub eller liknande Från annan vuxen som köper ut åt... Köper själv i affär (gäller folköl) Årskurs 2 gymn (17-18 år) Från syskon Köper själv i affär (gäller folköl) På restaurang, pub eller liknande I skolan eller dess närhet Köper själv på systemet Från syskon Från annan vuxen som bjuder Från egna föräldrar (utan lov) I skolan eller dess närhet Köper själv på systemet KOMMERSIELL TILLGÄNGLIGHET Öppettider på systembolaget Trots att en ökande andel av den alkohol som konsumeras i Sverige inhandlas utomlands så spelar Systembolagets tillgänglighet fortfarande en stor roll. Nedan presenterar vi därför Systembolagets öppethållande i antal timmar per vecka och 1 invånare 1 år och äldre. Öppettiderna varierar något under året på grund av att nya butiker öppnas. De uppgifter som presenteras gäller rådande förhållanden vid en viss tidpunkt det år som presentationen gäller och är hämtade från Systembolaget. 1

2 Systembolagets öppethållande i timmar per vecka och 1 invånare. Öppettider på systembolaget i timmar per vecka, per 1 inv Riket totalt Större städer Antal serveringstillstånd Nedan presenteras antal stadigvarande tillstånd att servera alkohol till allmänheten per 1 invånare 1 år och äldre. Uppgifterna bygger på nas rapportering till Statens folkhälsoinstitut och avser antalet serveringstillstånd den 31/12 respektive år. Antal serveringstillstånd per 1 invånare som är 1 år och äldre. Antal serveringstillstånd per 1 inv Riket totalt Större städer Alkoholinförsel från utlandet Omkring 4 procent av allt öl och vin och cirka procent av all sprit som konsumeras i de 12 na var inköpt utomlands. Fler uppgav att de köpte sin alkohol utomlands i kontrollna än i försöksna. Vad gäller så ligger man något litet högre på införandet av öl och vin än genomsnittet för 11. 2

3 Andel av öl, vin och sprit som är inköpt i utlandet 24, uppgett i och i övriga. 1% 1% 8% 8% 6% 6% 4% 4% 2% 2% % Inget Mindre än hälften Mer än hälften Öl från utlandet % Inget Mindre än hälften Mer än hälften Vin från utlandet % 4% 3% 2% 1% % Inget Mindre än hälften Mer än hälften Sprit från utlandet PROVKÖPSSTUDIER MED UNGDOMAR OCH BERUSADE PÅ RESTAURANG Kommunerna genomförde under hösten 23 lokala undersökningar med 18-åringar som hade ett yngre utseende. Paren bestod av en pojke och en flicka som inte hade med sig legitimation. Folkölsinköpsstudier Kommun Fick köpa Umeå 73 % 66 % Kramfors 64 % Solna 64 % (feb 4, även inköpsförsök av tobak samtidigt) Lund 8 % Laholm 29 % 3

4 Provköpsförsök på restaurang av unga Kommun Serverades starköl Solna 48 % 4 % Umeå 36 % Kramfors 23 % Laholm % Lund ej genomförd Under de första månaderna 24 genomfördes också överserveringsstudier i de fyra största försöksna. En professionell skådespelare spelade berusad och besökte med sin kamrat 12 stycken krogar där man testade restaurangens benägenhet att servera alkohol till en starkt berusad person. Provköpsförsök av berusad på restaurang Kommun Serverades starköl Umeå 8 % 4 % Lund 42 % Solna 42 % ÅSIKTER OM LIBERALARE REGLER KRING ALKOHOL OCH NARKOTIKA Både de unga och de vuxna som svarade på enkäten fick ta ställning till hur väl de höll med om en rad olika påståenden på en femgradig skala. Här redovisar vi andelen av de svarande som tycker att olika påståenden om liberalare regler kring alkohol och narkotika var riktiga. Av de vuxna var det färre än hälften som tyckte att det vore bra om skatten på alkohol sänktes och att vin borde få säljas i livsmedelsbutiker. I huvudrapporten presenterar vi andelen som tycker att ett antal påståenden är riktiga uppdelat på olika åldersgrupper. De allra yngsta (årskurs nio på högstadiet) och de äldsta (> år) var minst positiva till liberalare regler för alkohol och narkotika. För båda åren ser vi i figuren nedan att borna är något mer positiva till att vin borde få säljas i livsmedelsbutiker och till en sänkt alkoholskatt, än genomsnittet för övriga 11. De övriga påståendena finns inga direkta skillnader gentemot de övriga 11 nas genomsnitt. 4

5 Attityder till liberalare regler kring alkohol och narkotika i och i övriga Tillåtet med hasch/marijuana Lagligt med alkoholtillverkning Ingen reglering av serveringstillstånd Vin i livsmedelsbutik Sänkt alkoholskatt ÅSIKTER OM ÅTGÄRDER FÖR MINSKADE SKADOR AV ALKOHOL OCH NARKOTIKA I rapporten beskrivs att i försöksna var det fler som ansåg att läkare bör fråga sina patienter om deras alkoholvanor men också signifikant färre som ansåg att föräldrar inte ska bjuda unga under 18 år på alkohol. I kontrollna var det signifikant fler 24 än 23 som ansåg att restauranger bör undvika att servera alkohol till berusade gäster. Nedan illustreras s resultat och genomsnittet för de övriga 11 na. I har andelen som tycker att föräldrar inte ska bjuda sina barn på alkohol sjunkit litet från år 23. Däremot har andelen som anser att läkare bör fråga sina patienter om alkoholvanor, ökat något mellan 23 och 24. Men det är mycket små skillnader. Åsikter om åtgärder för minskade skador av alkohol och narkotika Föräldrars bjudvanor Läkare bör fråga om alkoholvanor Hårdare narkotikastraff Fler alkoholtest i trafiken Restauranger bör undvika att servera berusade

6 ÅSIKTER OM BERUSNING Här presenterar vi andelen som ansåg att det är acceptabelt att vara berusad i olika typer av samanhang. En majoritet ansåg att det var acceptabelt att vara alkoholpåverkad i hemmet utan barn närvarande och på privat fest. Däremot ansåg väldigt få att det var acceptabelt att vara alkoholpåverkad på offentliga platser eller i hemmet med barn närvarande. Resultatet återfinns i den vänstra figuren. Frågor ställdes också om hur acceptabelt man ansåg det vara att myndigheter (polisen eller ordningsvakter) ingriper mot berusning i olika situationer. Mellan 8 och 9 procent av respondenterna ansåg att det är acceptabelt att myndigheter ingriper mot berusning på offentliga platser och restauranger. Den högra figuren visar detta resultat. ligger något lite högre i andelen som accepterar berusning i flera av de situationer som listats. Till ingripande mot berusning finns i stort sett inga skillnader mot övriga 11. Accepterande av berusning i vissa situationer respektive accepterande av myndigheters ingripande mot berusning, år 24. I hemmet, utan barn närvarande På privat fest År: 24 På idrottsarena År: 24 På restaurang På tåg, buss, flyg På gator och torg På tåg, buss, flyg På offentlig fritidsplats På offentlig fritidsplats På gator och torg På idrottsarena I hemmet, med barn närvarande På restaurang Risk- och skyddsfaktorer bland unga Forskning har visat att ungas alkohol- och narkotikabruk är starkt kopplat till ett antal risk- och skyddsfaktorer. För att studera utvecklingen av dessa faktorer har vi frågat den unga befolkningen i na. Dessa frågor rör skolmiljö, familjesituation, skolk, trivsel och fritidsaktiviteter. UNGAS UPPLEVELSE AV SKOLMILJÖN Delaktighet och möjlighet att påverka i skolan Ett antal frågor om elevernas möjlighet att påverka skolan och om lärare och skolledning lyssnar på och tar hänsyn till vad eleverna säger ställdes till alla unga 23 och 24. Svaren på dessa frågor summerades och resultatet redovisar vi i figuren nedan. Förbättringar om än inte statistiskt säkerställda i dessa avseenden noteras i såväl försöks- som kontrollna. har naturligt något högre spridning då det jämförande medelvärdet har fler mätpunkter. För åk 2:s del har det skett en förbättring i, så också i övriga 11. 6

7 Medelvärde och 9 procent konfidensintervall för skala över delaktighet i skolan (min=1, max=4) i årskurs nio på högstadiet och årskurs två på gymnasiet, 23 och 24. 3, Årskurs 9 (1-16 år) År , Årskurs 2 gymn (17-18 år) År ,8 2,8 2,6 2,6 2,4 2,4 2,2 2,2 2, 2, Tydliga regler i skolan Ett antal frågor kring om eleverna upplevde att det fanns tydliga regler i skolan kring hur man ska uppträda ställdes till alla unga 23 och 24. Svaren på dessa frågor summerades och resultatet redovisas nedan. Skillnaderna mellan åren var små, men gick i positiv riktning för åk 2 på gymnasiet för och övriga 11. Medelvärde och 9 procent konfidensintervall för skala över tydliga regler i skolan (min=1, max=4) i årskurs nio på högstadiet och årskurs två på gymnasiet, 23 och 24. 3, Årskurs 9 (1-16 år) År , Årskurs 2 gymn (17-18 år) År ,8 2,8 2,6 2,6 2,4 2,4 2,2 2,2 2, 2, FAMILJEKLIMAT Ungas upplevelse av föräldrars engagemang och värme Vi ställde ett antal frågor om ungas upplevelse av föräldrarna till alla unga 23 och 24. Svaren på dessa frågor summerades och resultatet redovisas nedan. Även här var skillnaderna mellan åren 7

8 små. Men i rapporten ses att utvecklingen i kontrollna var något bättre än i försöksna. För ungdomar i åk 2 på gymnasiet i gick dock medelvärdet ned, mer än för åk 9 i. Medelvärde och 9 procent konfidensintervall för skala över föräldrars engagemang och värme (min=7, max=28) i årskurs nio på högstadiet och årskurs två på gymnasiet, 23 och Årskurs 9 (1-16 år) År Årskurs 2 gymn (17-18 år) År Alkoholbjudvanor i hemmet Det har i tidigare studier visat sig att det har betydelse för framtida alkoholvanor om föräldrarna bjuder sina barn på alkohol. I figurerna nedan redovisar vi svaren på en fråga om föräldrarnas bjudvanor bland elever i årskurs nio på högstadiet och årskurs två på gymnasiet. Det finns inga tydliga skillnader mellan försöksna och kontrollna, eller mellan 23 och 24. Elever i årskurs 9 som har svarat på en fråga om föräldrarnas bjudvanor. Ja, blir ofta bjuden Årskurs 9 (1-16 år), : År Ja, blir ofta bjuden Årskurs 9 (1-16 år), : År Ja, får enstaka glas Ja, får enstaka glas Ja, får smaka ur föräldrarnas glas Ja, får smaka ur föräldrarnas glas Nej, jag blir aldrig bjuden Nej, jag blir aldrig bjuden Föräldrarna dricker inte alkohol Föräldrarna dricker inte alkohol % 1% 2% 3% 4% %,% 1,% 2,% 3,% 4,% Men för årskurs 2 på gymnasiet i ser det ut som att föräldrar i något högre grad 24 bjuder sina barn på alkohol i egna glas jämfört med övriga 11, se följande diagram. 8

9 Elever i årskurs 2 på gymnasiet som har svarat på en fråga om föräldrarnas bjudvanor. Ja, blir ofta bjuden Årskurs 2 gymn (17-18 år), : År Ja, blir ofta bjuden Årskurs 2 gymn (17-18 år), : År Ja, får enstaka glas Ja, får enstaka glas Ja, får smaka ur föräldrarnas glas Ja, får smaka ur föräldrarnas glas Nej, jag blir aldrig bjuden Nej, jag blir aldrig bjuden Föräldrarna dricker inte alkohol Föräldrarna dricker inte alkohol % 1% 2% 3% 4% % 6% % 1% 2% 3% 4% % Alkoholkonsumtion För att få en uppfattning om förändringar i alkoholkonsumtionen i de olika na genomför vi årliga mätningar av självskattad alkoholkonsumtion. Dessutom sammanställer vi den årliga registrerade alkoholförsäljningen i na. SJÄLVSKATTAD ALKOHOLKONSUMTION BLAND VUXNA Riskkonsumenter Ett mått på alkoholutvecklingen är antalet riskkonsumenter av alkohol. Riskkonsumtion av alkohol kan definieras på flera sätt. Ett sätt är konsumtion av alkohol över en viss mängd. För män går gränsen för riskkonsumtion vid 3 gram alkohol per dag det vill säga cirka 27 cl ren alkohol i veckan eller 14 glas. För kvinnor beräknades gränsen gå vid 2 gram per dag, det vill säga 18 cl ren alkohol i veckan eller 9 glas. I den här studien var 8, procent av männen och 4 procent av kvinnorna riskkonsumenter av alkohol enligt denna definition. Andelen riskkonsumenter av alkohol var störst bland de yngre, detta gällde både för män och kvinnor. Ett annat sätt att beskriva riskkonsumtion av alkohol är att se hur många som berusar sig eller intensivkonsumerar alkohol regelbundet. Berusning eller intensivkonsumtion definierar vi här som konsumtion av minst sex standardglas vid samma tillfälle vilket motsvarar minst en halvflaska sprit, en hel flaska vin, fyra starköl eller sex folköl vid ett och samma tillfälle. Inte oväntat är det så att fler yngre personer än äldre dricker så mycket. Männens intensivkonsumtionen i har ökat något 24, se nästa figur. 9

10 Förändring i andel män som är riskkonsumenter i och i övriga Mer än 14 (m) eller 9 (kv) Mer än 14 (m) eller 9 (kv) Mer än 6 "glas" minst en gång i Mer än 6 "glas" minst en gång i Detsamma gäller även för kvinnornas intensivkonsumtion i som är högre än genomsnittet för övriga 11, se figuren nedan. Förändring i andel kvinnor som är riskkonsumenter i och i övriga Mer än 14 (m) eller 9 (kv) Mer än 14 (m) eller 9 (kv) Mer än 6 "glas" minst en gång i Mer än 6 "glas" minst en gång i ALKOHOLKONSUMTION BLAND UNGA Intensivkonsumtion Riskkonsumtion av alkohol kan definieras dels som en genomsnittlig mängd alkohol över en viss nivå, dels som intensivkonsumtion av alkohol vid ett och samma tillfälle (berusningsdrickande). Med berusningsdrickande menar vi alkoholkonsumtion motsvarande minst en halvflaska sprit, en hel flaska vin, fyra starköl eller sex folköl vid samma tillfälle. Hur ofta unga i årskurs nio och i årskurs 2 på gymnasiet dricker så mycket redovisas i de två nästföljande figurerna. Figurerna visar också förändringar i berusningsdrickande mellan 23 och 24. 1

11 Frekvens av pojkar i åk 9 som berusningsdricker (1-16 år). 1% 9% 8% 7% 6% % 4% 3% 2% 1% % Aldrig Enstaka gånger per år 1 3 gånger i månaden En gång i veckan el. oftare De enda tydliga förändringarna var att berusningsdrickandet för flickor i årskurs nio på högstadiet minskade. Minskningen var signifikant i både försöksna, kontrollna och i. Frekvens av flickor i åk 9 som berusningsdricker (1-16 år). 1% 9% 8% 7% 6% % 4% 3% 2% 1% % Aldrig Enstaka gånger per år 1 3 gånger i månaden En gång i veckan el. oftare Nästa figur visar pojkars berusningsdrickande i åk 2 på gymnasiet. År 24 har andelen som berusningsdricker 1-3 gånger i månaden ökat i. Det är också färre som 24 dricker enstaka gånger per år i jämfört med de övriga na. 11

12 Frekvens av pojkar som berusningsdricker i åk 2 på gymnasiet, (17-18 år). 1% 9% 8% 7% 6% % 4% 3% 2% 1% % Aldrig Enstaka gånger per år 1 3 gånger i månaden En gång i veckan el. oftare Så till flickorna. För både 23 och 24 är det en något högre andel flickor som berusningsdricker en gång i veckan eller oftare i jämfört med övriga 11. Det är också något fler som berusningsdricker 1-3 gånger i månaden för båda åren. Frekvens av flickor som berusningsdricker i åk 2 på gymnasiet, (17-18 år). 1% 9% 8% 7% 6% % 4% 3% 2% 1% % Aldrig Enstaka gånger per år 1 3 gånger i månaden En gång i veckan el. oftare ALKOHOLFÖRSÄLJNING Systembolagets alkoholförsäljning Systembolagets försäljning av alkohol redovisar vi i liter hundraprocentig alkohol per invånare som är 1 år eller äldre. Uppgifterna är hämtade från Systembolaget. Försäljningen ökade mellan 1996 och 23. Alkoholförsäljningen är något lägre i försöksna än i riket i stort. Här jämförs med den kommungrupp som kommunen tillhör enligt Svenska kommunförbundets indelning och ligger högre än densamma. 12

13 Systembolagsförsäljning i antal liter 1-procentig alkohol per invånare som är 1 år eller äldre. Systembolagsförsäljning i 1% alkohol per inv 1+ 7, 6,, 4, 3, 2, 1,, Riket totalt Större städer Restaurangernas alkoholförsäljning Nedan redovisas restaurangernas försäljning av alkohol i liter hundraprocentig alkohol per invånare som är 1 år eller äldre. Uppgifterna bygger på den rapportering om försäljning som restauratörerna lämnar till Statens folkhälsoinstitut. Även alkoholförsäljningen på restauranger har ökat mellan 1996 och 23. Försäljningen i försöksna ligger i nivå med riksgenomsnitten medan försäljningen i kontrollna är betydligt lägre. Nedan jämförs med gruppen större städer. Restaurangförsäljning i antal liter 1-procentig alkohol per invånare 1 år och äldre. Restaurangförsäljning 1% alkohol per inv 1+ 1,4 1,2 1,8,6,4, Riket totalt Större städer Narkotikabruk Omfattningen av narkotikabruket i försöksna, kontrollna och den aktuella kommunen beskriver vi enbart som det självrapporterade bruket det senaste året och de senaste 3 dagarna. 13

14 NARKOTIKABRUK I DEN VUXNA BEFOLKNINGEN Aktuellt bruk av narkotika Det var betydligt vanligare att personer mellan 19 och 2 hade använt hasch eller marijuana och annan narkotika. Det var fler som använt hasch eller marijuana i större och i längre söderut i landet, både under senaste året och under de senaste 3 dagarna. Procentandel som hade använt hasch eller marijuana under senaste året och under de senaste 3 dagarna i jämfört med övriga Någonsin Senaste 12 mån Senaste 3 dagarna Någonsin Senaste 12 mån Senaste 3 dagarna Det var fler som använt någon annan typ av narkotika än hasch och marijuana i större och i längre söderut i landet. Det var dock få personer som svarade på enkäten. Procentandel som använt annan narkotika än hasch eller marijuana bland den vuxna befolkningen 19-7 år. 4, 4 3, 3 2, 2 1, 1, Någonsin Senaste 12 mån Senaste 3 dagarna Någonsin Senaste 12 mån Senaste 3 dagarna

15 NARKOTIKAKONSUMTION BLAND UNGA Aktuellt bruk av narkotika Ungefär en procent av de tillfrågade eleverna i årskurs nio hade använt hasch eller marijuana under de senaste 3 dagarna och drygt tre procent hade använt det under det senaste året. Enligt skolundersökningar genomförda av CAN har andelen haschrökare senaste månaden legat på omkring en procent under första delen av 9-talet, för att senare öka till omkring tre procent för pojkar och två procent för flickor. Siffrorna från denna studie, med 12 utvalda, förefaller alltså ligga något lägre för bruket av hasch eller marijuana. Andelen som använt narkotika någon gång under 2 var enligt CAN cirka tre procent i åldrarna år. Gymnasisterna i åk 2 ligger något litet högre i 24 både vad gäller bruk senaste året och senaste månaden än genomsnittet för övriga 11. Men det är få personer som svarat på enkäten. Andel i årskurs nio på högstadiet och årskurs två på gymnasiet som hade använt hasch eller marijuana under det senaste året och de senaste 3 dagarna Senaste 12 mån Senaste 3 dagarna Senaste 12 mån Senaste 3 dagarna Årskurs 9 (1-16 år) 23 Årskurs 9 (1-16 år) 24 Årskurs 2 gymn (17-18 år) 23 Årskurs 2 gymn (17-18 år) 24 Problem, olyckor och brott UPPLEVDA PROBLEM I SAMBAND MED ALKOHOL OCH NARKOTIKA BLAND VUXNA Rattfylleri I nästa figur presenterar vi andelar av självrapporterade erfarenheter av onykterhet vid fordonskörning. 1

16 Procentandel som kört bil eller motorcykel rattfull, andel som åkt med en person som kört bil eller motorcykel efter att ha druckit alkohol och andel som kört bil eller motorcykel efter att ha använt narkotika, under det senaste året Män Män Män Kvinnor Kvinnor Kvinnor Kört bil berusad Suttit i bil som körts av alkoholpåverkad Kört narkotikapåverkad Kört bil berusad Suttit i bil som Kört körts av narkotikapåverkad alkoholpåverkad Skador I figuren nedan presenterar vi hur stora andelar som uppger att de blivit antastade av en berusad person, fått en fysisk skada på grund av en berusad person och deltagit i slagsmål till följd av alkoholkonsumtion. Det fanns inga tydliga skillnader mellan 23 och 24. Andel som rapporterat att de blivit besvärade av en berusad person, blivit fysisk skadade eller hamnat i slagsmål i samband med alkoholkonsumtion, uppdelat på män och kvinnor i och i övriga Män Män Män Kvinnor Kvinnor Kvinnor Antastad och besvärad av berusad Fått fysisk skada av en berusad Hamnat i slagsmål Antastad och besvärad av berusad Fått fysisk skada av en berusad Hamnat i slagsmål

17 PROBLEM I SAMBAND MED ALKOHOL BLAND UNGA Skador och rattfylleri Nedan redovisar vi de ungas svar på frågor om rattfylla och problem relaterade till alkohol. Det är många unga, framför allt i åk 2, som blivit besvärade av berusade personer. Procentandel av ungdomar som blivit besvärade av en berusad person, blivit fysiskt skadad av en berusad eller som suttit i en bil eller motorcykel som körts av en berusad Årskurs 9 (1-16 år) Årskurs 9 (1-16 år) Årskurs 9 (1-16 år) Årskurs 2 gymn (17-18 år) Årskurs 2 gymn (17-18 år) Årskurs 2 gymn (17-18 år) Antastad och besvärad av berusad Fått fysisk skada av en berusad Suttit i bil som körts av berusad Antastad och besvärad av berusad Fått fysisk skada av en berusad Suttit i bil som körts av berusad TRAFIK Rattfylleribrott Nedan presenterar vi data som omfattar samtliga händelser som anmälts till polisen och registrerats som rattfylleribrott. Data hämtar vi från Brottsförebyggande rådet och redovisar dem per 1 invånare. Uppgifterna gäller den kommun där brottet anses ha begåtts. Vi redovisar rattfylleri exklusive narkotika från och med år 21 då en ändring i rutinerna innebar att man särskiljde alkoholrattfylleri från drograttfylleri. Antalet anmälda fall av rattfylleri per 1 invånare och år. Antal anmälda fall av rattfylleri per 1 inv Riket totalt Försöks Kontroll

18 Totalt antal tagna utandningsprov (den röda linjen) tillsammans med de anmälda fallen av rattfylleri per 1 inv. Antal anmälda fall av rattfylleri och antal LAUprov Antal utandningsprov I nästa figur presenterar vi data som omfattar samtliga händelser som anmälts till polisen och registrerats som drograttfylleribrott. Data har vi hämtat från Brottsförebyggande rådet och redovisar dem per 1 invånare. Uppgifterna gäller den kommun där brottet anses ha begåtts. s kurva ligger lägre än försöksnas, kontrollnas och rikets. Antalet anmälda fall av drograttfylleri per 1 invånare och år. Antal anmälda fall av drogfylleri per 1 inv Hela landet Försöks Kontroll Singelolyckor med motorfordon nattetid Alkoholpåverkade förare är överrepresenterade vid singelolyckor och vid olyckor som sker nattetid. Det finns därför anledning att studera utvecklingen av denna typ av olyckor även om det bara är en del av singelolyckorna nattetid som är alkohol- eller narkotikarelaterade. Data gäller singelolyckor med motorfordon kl och bygger på polisens rapportering från olycksplatsen. Uppgifterna gäller den kommun där olyckan inträffade och presenteras per 1 invånare som var 1 år eller äldre. 18

19 Antalet singelolyckor med motorfordon nattetid per 1 invånare och år. Singelolyckor med motorfordon nattetid per Riket totalt Större städer MISSHANDEL OCH NARKOTIKABROTT Misshandel Vi presenterar data som omfattar samtliga händelser som anmälts till polisen och registrerats som misshandelsbrott. Vi hämtar data från Brottsförebyggande rådet och redovisar dem per 1 invånare. Uppgifterna gäller den kommun där brottet anses ha begåtts. Misshandelsbrott hör ihop med den svenska ruskulturen och kan, som en indikator av flera, användas för att följa utvecklingen på alkoholområdet, även om inga uppgifter om alkoholförekomst finns för den enskilda anmälan. Antalet anmälda fall av misshandel per 1 invånare och år. Antal anmälda fall av misshandel per 1 invånare Riket totalt Större städer Narkotikabrott Här presenterar vi data som omfattar samtliga händelser som anmälts till polisen och registrerats som narkotikabrott. Data är hämtade från Brottsförebyggande rådet och vi redovisar dem per 1 invånare. I narkotikabrott ingår tillverkning, innehav och smuggling av narkotika. 19

20 Antalet anmälda fall av narkotikabrott per 1 invånare och år. Antal anmälda fall av narkotikainnehav eller eget bruk av narkotika per 1 inv Hela landet Försöks Kontroll Sjuklighet och dödlighet ALKOHOLRELATERAD SJUKLIGHET Andel alkoholberoende För att beräkna andelen alkoholberoende bland dem som svarade på enkäten använde vi sju frågor utformade efter de diagnostiska kriterier för alkoholberoende som beskrivs i DSM-IV. Som alkoholberoende räknas de som uppfyller minst tre av dessa kriterier. Bland män uppfyllde fyra procent minst tre kriterier och bland kvinnorna två procent. Störst andel alkoholberoende fanns i de yngre grupperna. Andelen kvinnor i sjönk från 23 till 24 till den genomsnittliga nivån för övriga 11, se nästföljande figur. Procentandel alkoholberoende uppdelat på kön i och övriga Man Man Kvinna Kvinna

21 Förebyggande aktiviteter FÖREBYGGANDE AKTIVITETER SOM HAR UPPMÄRKSAMMATS I BEFOLKNINGEN I befolkningsenkäten 24 frågade vi vilka alkohol- och narkotikaförebyggande insatser man hade uppmärksammat under det senaste året. Andelen personer som hade uppmärksammat olika typer av förebyggande aktiviteter var relativt lika i försöksna och kontrollna. Men i figuren nedan ser vi att på de flesta tillgänglighetsåtgärder har bor i högre grad uppmärksammat förebyggande åtgärder jämfört med genomsnittet för övriga 11. Andelen personer som har uppmärksammat olika typer av förebyggande åtgärder i och i övriga Minska Minska Tillgänglighet för alkoholkonsumtion alkoholkonsumtion unga under 18 på offentliga platser bland studenter (folköl) Minska försäljningtillgänglighet för av narkotika unga under 18 (rest.) Minska alkoholservering till berusade på rest. Undervisning för föräldrar om alkohol Forts. andelen personer som har uppmärksammat olika typer av förebyggande åtgärder i och i övriga Tillgänglighet unga undre 2 (Systembolaget) Förbättrad trivsel i skolan Minska trafikonykterhet Artiklar i lokaltidningar eller TV Organiserade alkoholfria fritidsaktiviteter Undervisning för ungdomar i skola.. 21

Kalmars resultat i september 2004: registerstatistik, befolkningsenkäten och mediaaktiviteten. Elisabet Åkerblom, Statens folkhälsoinstitut

Kalmars resultat i september 2004: registerstatistik, befolkningsenkäten och mediaaktiviteten. Elisabet Åkerblom, Statens folkhälsoinstitut s resultat i september : registerstatistik, befolkningsenkäten och mediaaktiviteten Elisabet Åkerblom, Statens folkhälsoinstitut Antal anmälda fall av rattfylleri per 10 000 inv 25 20 15 10 5 Riket totalt

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

4. Diskussion om det fortsatta arbetet i kommunen

4. Diskussion om det fortsatta arbetet i kommunen 1. Kort presentation av halvtidsrapport 2. Förebyggande aktiviteter och struktur för arbetet i kommunerna 3. Arbetet i Lund Utvecklingsområden och aktiviteter Exempel på utfallsmått 4. Diskussion om det

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014

Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Här följer en presentation av resultaten från drogvaneundersökningen som gjordes på Nossebro skola i Essunga kommun Årskurs 7-9 Våren 2014 Drogförebyggare Håkan Fransson 1 Undersökning genomförd i Essunga

Läs mer

Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden:

Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden: Resultat från utvärderingen hösten 2006 utifrån utvecklingsområden: Temo-enkäten Registerstatistik Provköpsstudier Styrgruppsenkäten System för lokal uppföljning Krogen : Inköpsförsök ungdomar, andel som

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 7. Undersökningen genomfördes under vårterminen 7 och bygger på 578 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som var

Läs mer

Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012

Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012 Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012 Befolkningsmängd, 2011 Totalt Kvinnor Män 11 510 5 712 5 798 Befolkningsmängd efter ålder och kön Totalt Kvinnor Män 0-17

Läs mer

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING Andelen rökare bland båda könen minskar successivt i riket som helhet. I CAN:s riksundersökning av gymnasieelever i åk 2 (2005) 1 rökte ca 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, Tabeller Norrbottens län årskurs 9 Bilaga 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9....

Läs mer

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun BAKGRUND till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun Inledning Detta program innehåller Uddevalla kommuns politiska mål och strategier för det alkohol- och drogförebyggande arbetet.

Läs mer

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008 Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 28 en statistisk sammanställning av enkäten Av: Christian Johansson Bortfall Kalmar har enligt uppgift: 785 elever i åk 8 Antal enkätsvar: 69

Läs mer

Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113)

Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113) Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation 2008 (CAN-rapport nr 113) Det är tillåtet att: a) spara en kopia av presentationen b) att använda valfritt antal bilder i egna presentationer.

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Resultat från Skolelevers drogvanor

Resultat från Skolelevers drogvanor Resultat från Skolelevers drogvanor 2010 2010-03-11 Av Peter Molin, SDF Askim-Frölunda-Högsbo, Utvecklingsledare, IFO Funktionshinder I mars 2010 genomförde Göteborgs Stad i samarbete med Centralförbundet

Läs mer

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 Tabeller Bilaga 12 Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter boendekommun i Södra Älvsborg, gymnasiet, år 2.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter boendekommun

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 25. Undersökningen genomfördes under vårterminen 25 och bygger på 429 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2 Östersunds kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Berusningsdrickande unga

Berusningsdrickande unga Berusningsdrickande unga (källa: enkätstudie) Hur ofta har du, under de senaste 12 månaderna, vid ett och samma tillfälle druckit alkohol så att det motsvarar något av följande: minst en flaska vin (75

Läs mer

Alkohol- och narkotikautvecklingen i Kalmar februari 2004

Alkohol- och narkotikautvecklingen i Kalmar februari 2004 Alkohol- och narkotikautvecklingen i Kalmar februari 24 Utvärderingsmetoder Registerdata: försäljning, skador Enkätundersökningar: konsumtion, mönster och problem Intervjuer med nyckelpersoner Panelintervjuer;

Läs mer

Stockholmsenkäten 2010

Stockholmsenkäten 2010 Stockholmsenkäten Temarapport - Droger och spel Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare) RÖKNING Enligt CAN:s riksundersundersökningar har andelen rökare i tonåren sjunkit de senaste åren. Gäller båda könen. I deras gymnasiemätning 1 rökte ca. 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen är det

Läs mer

Svenska elevers drogvanor

Svenska elevers drogvanor Svenska elevers drogvanor Siri Thor; siri.thor@can.se Trender, problem och självskattad hälsa. Trender i ANT i Sverige Jämförelse med ungdomar i Europa Självrapporterade alkoholrelaterade problem Tillgänglighet

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

Drogvaneundersökning 2015

Drogvaneundersökning 2015 Drogvaneundersökning 215 Drogvaneundersökning 215 Genomfördes på Arenaskolan och Ala skola den 26-27 augusti 215 Utomstående funktionärer 513 av 579 elever deltog Åk 7: 165 av 184 elever Åk 8: 162 av 188

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten

Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten Tabellbilaga Tabellinnehåll Tabell 1. Andel som inte dricker alkohol (icke-konsumenter), 2009. Procent (%) av samtliga. (utgår från konsumtionsindex=0, se mer sid

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 14-9- 1 Stockholmsenkäten 14 Temarapport: Droger Gymnasieskolan årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 14-9- 2 Kartlägga drogvanor, kriminalitet,

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

Varifrån kommer alkoholen?

Varifrån kommer alkoholen? 18 Alkohol & Narkotika Nr 3/2013 Unga dricker mindre Andelen elever som smuggelsprit minskar sedan 2007. Vanligast är att man alkohol som kommer från Systembolaget. Det är framför allt yngre vuxna i 20-årsåldern

Läs mer

Resultaten i sammanfattning

Resultaten i sammanfattning Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2009 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Drogvaneundersökning 2009 har genomförts i samarbete mellan Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen

Läs mer

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. 1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun 2(23) Dnr: RS/156/2016 Ansvarig: Lars Eriksson, Utvecklingsenheten, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Anna Werme, Utvecklingsenheten,

Läs mer

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN

UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 2007 FÄLTARNA I OSKARSHAMN UNDERSÖKNING AV GYMNASIEELEVERS DROGVANOR I ÅR 2 OSKARSHAMN 27 FÄLTARNA I OSKARSHAMN Redovisning gymnasieenkäten 27... 3 Inledning/Bakgrund... 3 Samfattning... 4 Resultat... 5 2 Redovisning gymnasieenkäten

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 2007 Lysekil - Munkedal - Orust - Sotenäs Strömstad - Tanum 2 (32) Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 LÄSANVISNING... 7 Definitioner... 7 Intensiv-konsument

Läs mer

STAD STockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem. Håkan Leifman, Sektionschef

STAD STockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem. Håkan Leifman, Sektionschef STAD STockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem Håkan Leifman, Sektionschef Självrapporterad alkoholkonsumtion per månad bland män och kvinnor i olika åldersgrupper, juni 2001-december 2002 1,2 1 0,8

Läs mer

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Västra Götalandsregionen i samverkan med kommunerna Innehåll BAKGRUND... 3 Läsanvisning... 3 METOD... 3 Bortfall och metodproblem... 4 RESULTAT... 5 TOBAK...

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 1 (7) Stockholmsenkäten 2014 Kommunövergripande resultat Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras av ungdomar i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Sundbybergs

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 2012 Temarapport: Droger och spel Gymnasieskolans årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning

Läs mer

Tabeller Bilaga 6. Fyrbodal gymnasiet, år 2

Tabeller Bilaga 6. Fyrbodal gymnasiet, år 2 Tabeller Bilaga 6 Fyrbodal gymnasiet, år 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter boendekommun i Fyrbodal, gymnasiet, år 2.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter boendekommun i Fyrbodal,

Läs mer

Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender

Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Skolelevers drogvanor Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i

Läs mer

Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010

Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om rapporten: Anna Svensson Uddevalla kommun e-post: anna.svensson@uddevalla.se tel. 0522-69 68 36

Läs mer

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Härjedalens kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Härjedalens kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Härjedalens kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Skolelevers drogvanor 2006 Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 103 Stockholm 2007 Innehåll Tabellförteckning... 5 Inledning... 25 Undersökningen

Läs mer

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli

RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 2009 GYMNASIET ÅR 2. Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli RESULTAT DROGVANEUNDERSÖKNING 29 GYMNASIET ÅR 2 Maria Klintmo Roger Karlsson Lars-Erik Karlsson Annika Bergli Socialförvaltningen & Barn och utbildningsförvaltningen Innehåll Sida Bakgrund... 3 Sammanfattning...4-5

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Ungdomars anskaffning av alkohol

Ungdomars anskaffning av alkohol PM Ungdomars anskaffning av Registrerade eller oregistrerade källor? Håkan Leifman Juni 2017 Sammanfattning I denna PM redovisas uppgifter om hur ungdomar anskaffar. De material som använts är CAN:s skolundersökningar

Läs mer

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 2006-2013

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 2006-2013 Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse 26-213 213 deltog 388 av 56 elever (bortfall 23%) 211 deltog 427 av 482 elever (bortfall 11%) 21 deltog 452 av 53 elever (bortfall 1%) 29 deltog 51 av 566

Läs mer

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen

Läs mer

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun.

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun. DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun. Kommunkansliet Oktober 2006 Göran Törnblom Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma

Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma SIDAN 1 Föräldrarmöte Fältgruppen i Bromma Vi som jobbar i Fältgruppen Sandra Stendahl Fältförlagd socialsekreterare 076-12 06 193 Emma Martin Fältförlagd socialsekreterare 076-12 06 197 Charlie Sanrell

Läs mer

ILFA Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete

ILFA Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete ILFA Indikatorsbaserat Lokalt Förebyggande Arbete 11 november2015 Förebygg.nu Göteborg Så här lägger vi upp det: Övergripande om ILFA Vad ger det kommunen? Vad ger det länet? Frågor? Prevention eller?

Läs mer

Alkoholkonsumtionen och anskaffning i Södermanland utifrån Monitormätningar och Preventionsindex för länets kommuner

Alkoholkonsumtionen och anskaffning i Södermanland utifrån Monitormätningar och Preventionsindex för länets kommuner Alkoholkonsumtionen och anskaffning i Södermanland utifrån Monitormätningar och Preventionsindex för länets kommuner Lanseringskonferens för den nationella ANDT-strategin 2016-2020 Katrineholm den 15 mars

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Strömsunds kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Strömsunds kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Strömsunds kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen

Läs mer

Drogutvecklingen i Sverige

Drogutvecklingen i Sverige 21 Diagram 1 47 Det är tillåtet att spara en kopia av bilderna och använda valfritt antal i egna presentationer. Det är inte tillåtet att på något sätt förändra bilderna om CANs logotyp finns med och därmed

Läs mer

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet

Dnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 216 Årskurs 8, högstadiet Drogvaneundersökning 216, högstadiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 5 DEL I:

Läs mer

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016 16-9-2 1 Stockholmsenkäten 16 Temarapport: Droger Gymnasieskolan årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 16-9-2 2 Kartlägga drogvanor, kriminalitet,

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 2012 Temarapport: Droger och spel Grundskolans årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning

Läs mer

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016 16-9-12 1 Stockholmsenkäten 16 Temarapport: Droger Grundskolan årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 16-9-12 2 Kartlägga drogvanor, kriminalitet,

Läs mer

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Krokoms kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Krokoms kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Krokoms kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 14 Temarapport Droger och spel Grundskolan årskurs 9 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 Strömstad Lysekil Sotenäs Tanum Munkedal Innehåll SAMMANFATTNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 OM UNDERSÖKNINGEN... 6 Svarsandel... 6 LÄSANVISNING... 6 Definitioner... 6 Intensiv-konsument

Läs mer

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016 Stockholmsenkäten 21 Temarapport Droger och spel Grundskolan årskurs 9 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8. Drogenkät vt-4 Kalmar kommun år 8. Kommunstyrelserna i länets 12 kommuner och Regionförbundet har tillsammans med Fokus i Kalmar län, genomfört en undersökning om grundskolelevers drogvanor. Avsikten med

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasiet år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasiet 2 2013 Ambjörn Thunberg Innehåll: Sammanfattning Diagram Redovisning av resultat Om ni har frågor kring undersökningen kontakta: Fältsekreterare

Läs mer

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bergs kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bergs kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bergs kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt

Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt Alkohol och drogsituationen Nationellt och lokalt Pirjo Svegréus Drogförebyggande samordnare pirjo.svegreus@skovde.se 0500-49 87 67 www.skovde.se/drogforebyggande Nationell Baskurs: Riskbruk, missbruk

Läs mer

Stockholmsenkäten 2016

Stockholmsenkäten 2016 Stockholmsenkäten 16 Temarapport Droger och spel Gymnasieskolan år 2 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer

Läs mer

Drogutvecklingen i Sverige

Drogutvecklingen i Sverige 211 Diagram 1 46 Det är tillåtet att spara en kopia av bilderna och använda valfritt antal i egna presentationer. Det är inte tillåtet att på något sätt förändra bilderna om CANs logotyp finns med och

Läs mer

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla

Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9. Urval: alla Drogvaneundersökning februari 2010 Åk 9 Urval: alla Är du pojke eller flicka? A. Pojke 43 51,2 B. Flicka 41 48,8 Total 84 100 100% (84/84) Ålder? A. 13 år 0 0 B. 14 år 1 1,2 C. 15 år 45 55,6 D. 16 år 35

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Drogvanenkät vt-2006 Kalmar kommun högstadiet

Drogvanenkät vt-2006 Kalmar kommun högstadiet Drogvanenkät vt-26 Kalmar kommun högstadiet Kommunstyrelserna i länets 12 kommuner och Regionförbundet har tillsammans med Fokus i Kalmar län beslutat att genomföra en undersökning om grundskolelevers

Läs mer

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008 Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2008 Frågor om undersökningen kan ställas till Johan Sjöholm, Tjörns Kommun Tel. 0304-60 11 82

Läs mer

Stockholmsenkäten 2012

Stockholmsenkäten 2012 Stockholmsenkäten 12 Temarapport: Droger Grundskolans årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk-

Läs mer

Mer tillåtande attityd till alkohol

Mer tillåtande attityd till alkohol IQ RAPPORT 2017:1 IQs ALKOHOLINDEX 2016 Mer tillåtande attityd till alkohol men unga går mot strömmen Innehåll 1. Förord 2. Sammanfattning 3. Alkoholindex mer tillåtande attityd till alkohol 6. Ungas attityd

Läs mer

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013 Innehåll: Sid 2 Förord Sid 3-7 Samtliga frågor och svar Sid 8-13 Jämförelser av vissa frågor avseende pojke/flicka och årskurs. Sid 14-17 Jämförelser med tidigare

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011 Undersökningen gjordes v 12-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 393 svar. Årskurserna jämt fördelade, jämn könsfördelning.

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSPLAN Innehållsförteckning Inledning...3 Indikatorer...4

Läs mer

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005 LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret Drogvaneundersökning 2005 Maria Strömgren Barbro Müller April 2006 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 BAKGRUND...5 VARFÖR DROGVANEUNDERSÖKNINGAR?...5

Läs mer

BAKGRUNDSFRÅGOR. I. När är du född, år och månad?

BAKGRUNDSFRÅGOR. I. När är du född, år och månad? BAKGRUNDSFRÅGOR I. När är du född, år och månad? II. Vad har du för sysselsättning just nu? (Läs upp alternativ 1-5. Mer än ett alternativ är möjliga). 1. Arbetar heltid 2. Arbetar deltid 3. Studerar vid

Läs mer

SAMMANFATTNING AV ELEVERS DROGVANOR STOCKHOLMSENKÄTEN TABELLER OCH GRAFER. StockholmsEnkäten 2004 /Sammanfattning av elevers drogvanor 1

SAMMANFATTNING AV ELEVERS DROGVANOR STOCKHOLMSENKÄTEN TABELLER OCH GRAFER. StockholmsEnkäten 2004 /Sammanfattning av elevers drogvanor 1 StockholmsEnkäten 04 /Sammanfattning av elevers drogvanor 1 SAMMANFATTNING AV ELEVERS DROGVANOR STOCKHOLMSENKÄTEN 04 TABELLER OCH GRAFER K O M P L E M E N T T I L L P M S E 4 / 1 P R E C E N S S O C I

Läs mer

Alkohol och andra droger 1. utveckling och åtgärder

Alkohol och andra droger 1. utveckling och åtgärder Alkohol och andra droger utveckling och åtgärder Kerstin Damström Thakker, Kozma Ahacic, Carina Cannertoft, Nils Larsson, Mats Ramstedt och Kaisa Snidare Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Box 6909, 102

Läs mer