RP 174/2009 rd. utgående från kommunens kalkylerade kostnader

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RP 174/2009 rd. utgående från kommunens kalkylerade kostnader"

Transkript

1 Regerngens proposton tll Rksdagen med förslag tll lag om statsandel för kommunal basservce, lag om fnanserng av undervsnngs- och kulturverksamhet och lagar om ändrng av vssa lagar som har samband med dem PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposton föreslås det att en lag om statsandel för kommunal basservce och en lag om fnanserng av undervsnngs- och kulturverksamhet stftas. Vdare föreslås det att lagen om planerng av och statsandel för socal- och hälsovården, lagen om grundläggande utbldnng, bblotekslagen, lagen om kommunernas kulturverksamhet, lagen om grundläggande konstundervsnng, lagen om barndagvård, lagen om stöd för hemvård och prvat vård av barn, folkhälsolagen, lagen om specalserad sjukvård, socalvårdslagen, lagen om utkomststöd, lagen om underhållstrygghet, lagen angående specalomsorger om utvecklngsstörda, lagen om servce och stöd på grund av handkapp, lagen om arbetsverksamhet rehablterngssyfte, mentalvårdslagen, lagen om mssbrukarvård, lagen om smttsamma sjukdomar, hälsoskyddslagen, lvsmedelslagen, lagen om kommunernas mljövårdsförvaltnng, kemkalelagen, läkemedelslagen, lagen om konsumtonsvarors och konsumenttjänsters säkerhet, lagen om socal kredtgvnng, lagen om nykterhetsarbete, veternärvårdslagen och lagen om åtgärder för nskränkande av tobaksröknng ändras. Enlgt förslaget sammanförs lagen om kommunal basservce nom fnansmnsterets förvaltnngsområde av de nuvarande förvaltnngsområdesspecfka statsandelarna, med vssa undantag, den allmänna statsandelen och statsandelarna för socal- och hälsovården, förskoleundervsnng och grundläggande utbldnng, bblotek, allmän kulturverksamhet och sådan grundläggande konstundervsnng vars fnanserng är nvånarbaserad. Reformen förändrar nte de gällande nvånarbaserade bestämnngsgrunderna för statsandelarna. Undantag utgör förskoleundervsnngen och den grundläggande utbldnngen, där statsandelen nte längre avses basera sg på elevantalet utan de kalkylerade kostnaderna bestäms på bass av antalet 6 15-årngar. Lagen föreslås nnehålla bestämmelser om rätten för den som ordnar förskoleundervsnng och grundläggande utbldnng att få hemkommunsersättnng av en elevs hemkommun när eleven får undervsnng någon annanstans än sn egen kommun. Hemkommunsersättnngen föreslås bl bestämd utgående från kommunens kalkylerade kostnader för förskoleundervsnng och grundläggande utbldnng och graderas efter ålder. Det är menngen att Servcecentret för statens ekonom- och personalförvaltnng ska betala ut hemkommunsersättnngarna centralserat tll kommunerna och andra utbldnngsanordnare. I propostonen föreslås tre nya tlläggsdelar. Tlläggsdelen på bass av särsklt gles bosättnng baserar sg på befolknngstätheten och är graderad. Tlläggsdelen för skärgårdskommuner bevljas skärgårdskommuner och är graderad. Tlläggsdelen för kommuner nom samernas hembygdsområde bestäms utgående från andelen samskspråkga och är lkaså graderad. Enlgt förslaget ombldas fnanserngsunderstödet enlgt prövnng tll höjnng av statsandelen enlgt prövnng, som ngår de totala sammanslagna statsandelarna. Ett belopp som motsvarar de sammanräknade höjnngarna dras av från den per nvånare beräknade statsandelen tll kommunerna. De verknngar som ändrngen av statsandelssystemet har föreslås bl utjämnade mellan kommunerna. Vd utjämnngen jämförs kommunens statsandelar och hemkommunsersättnngar för 2010 med de statsandelar som kommunen skulle ha fått för motsvarande uppgfter, om statsandelssystemet nte hade ändrats. I de statsandelar som föreslås bl sammanslagna används en enda statsandelsprocent

2 2 som fastställs lag. Den uttrycker kostnadsfördelnngen mellan staten och kommunerna på rksplanet, nte den statsandel som ensklda kommuner får. Självfnanserngsandelen föreslås vara lka stor alla kommuner per nvånare räknat. Den föreslagna lagen om fnanserng av undervsnngs- och kulturverksamhet ersätter den gällande lagen med samma rubrk. I den föreslagna lagen förblr systemet för fnanserng av gymnaseutbldnng, yrkesutbldnng, yrkesnrktad vuxenutbldnng och yrkeshögskolor samt drottsverksamhet, ungdomsarbete, museer, teatrar och orkestrar, sådan grundläggande konstundervsnng som fnanseras utgående från antalet undervsnngstmmar samt morgon- och eftermddagsverksamhet oförändrat tll sna prncper och sn struktur. I den föreslagna lagen föreskrvs det om fnanserng av verksamhet som avses lagen om grundläggande utbldnng tll den del den åldersklassbaserade fnanserng av grundläggande utbldnng som det avses bl föreskrvet om lagen om statsandel för kommunal basservce nte täcker dem den utsträcknng som lagen om grundläggande utbldnng förutsätter. Enlgt förslaget ska de frstående statsandelarna för anläggnngskostnader frångås nom fnanserngen av grundläggande utbldnng, gymnaseutbldnng, grundläggande konstundervsnng och allmänna bblotek. I stället börjar ett system med statsunderstöd tllämpas. Den resultatbaserade fnanserngens andel av fnanserngen för grundläggande yrkesutbldnng föreslås bl större än för närvarande. Verksamhetens resultat föreslås bl en bestämnngsgrund för fnanserngen av yrkesnrktad tlläggsutbldnng. Det är menngen att Servcecentret för statens ekonom- och personalförvaltnng centralserat ska betala ut tll kommuner och utbldnngsanordnare statsandelarna, hemkommunsersättnngarna och den övrga fnanserngen enlgt lagen om statsandel för kommunal basservce, lagen om fnanserng av undervsnngs- och kulturverksamhet och lagen om frtt bldnngsarbete. Lagen om planerng av och statsandel för socal- och hälsovården föreslås bl ändrad närmast på så sätt att bestämmelserna om statsandelar för socal- och hälsovården upphävs. Bara teknska ändrngar föreslås för de andra lagarnas vdkommande. Lagarna avses träda kraft vd ngången av Propostonen hänför sg tll budgetpropostonen för 2010 och avses bl behandlad samband med den.

3 3 INNEHÅLL PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL...1 INNEHÅLL...3 ALLMÄN MOTIVERING INLEDNING NULÄGE Hur fnanserngs- och statsandelssystemet för kommunerna är uppbyggt Utjämnngssystemet Hur den allmänna statsandelen tll kommunerna bestäms...10 Fnanserngsunderstöd enlgt prövnng Statsandel tll drftskostnaderna nom socal- och hälsovården...12 Allmänt...12 Kalkylerade kostnader...13 Arbetslöshetskoeffcent...14 Sjukfrekvenskoeffcent...14 Dagvårdskoeffcent...15 Handkappkoeffcent...15 Barnskyddskoeffcent...15 Fjärrortskoeffcent...16 Kommunens självfnanserngsandel och statsandelen...16 Statsandel för det grundläggande utkomststödet...16 Statsunderstöd tll utvecklngsprojekt...16 Statsunderstöd tll anläggnngsprojekt...17 Förvaltnng, nformatonsnsamlng och kontroll av uppgfterna nom statsandelssystemet för socal- och hälsovården Statsandelen för undervsnngs- och kulturverksamhetens drftskostnader...18 Allmänt...18 Krtererna för drftskostnaderna nom undervsnngs- och kulturverksamhet...18 Förskoleundervsnng och grundläggande utbldnng...20 Gymnaseutbldnng...22 Den grundläggande yrkesutbldnngen...23 Fnanserngen av yrkesnrktad tlläggsutbldnng...24 Läroavtalsutbldnng...25 Särsklda yrkesläroanstalter...25 Yrkeshögskolor...25 Allmänna bblotek...26 Grundläggande konstundervsnng...27 Grundläggande konstundervsnng som fnanseras på grundval av nvånarantalet27 Grundläggande konstundervsnng som fnanseras på grundval av antalet undervsnngstmmar...27 Ungdomsverksamhet...27 Idrottsverksamhet...27 Allmän kulturverksamhet...28 Museer, teatrar och orkestrar...28

4 4 Anläggnngsprojekt...29 Statsunderstöd...29 Förvaltnng, nformatonsnsamlng och kontroll av uppgfter nom fnanserngen av undervsnngs- och kulturverksamhet Översyn av kostnadsfördelnngen Fnanserngs- och statsandelssystemet för kommunerna och ändrngar kommunndelnngen Statens och kommunernas samrådsförfarande och basservceprogramförfarandet Ersättnng tll kommunerna för mnskade skattenkomster Nordsk jämförelse...34 Sverge...34 Norge Bedömnng av nuläget...37 Statsandelssystemets uppbyggnad...37 Bestämnngsgrunderna för statsandelar...38 Socal- och hälsovården...39 Grundläggande utbldnng...39 Grundläggande yrkesutbldnng...40 Yrkeshögskolor...41 Yrkesnrktas tlläggsutbldnng...42 Läroavtalsutbldnng...43 Gymnaseutbldnng...43 Museer, teater och orkester...43 Det på skattenkomsterna baserade systemet för utjämnng av statsandelarna...44 Fnanserngsunderstöd enlgt prövnng...44 Undervsnngs- ocu kulturverksamehets anläggnngeprojekt...45 Kompenserng av skattenkomsternas bortfall...46 Insamlng och förvaltnng av nformaton samt nformatonssprdnng MÅLSÄTTNING OCH DE VIKTIGASTE FÖRSLAGEN Målsättnng De vktgaste förslagen PROPOSITIONEN KONSEKVENSER Ekonomska konsekvenser...52 Helhetsmängder av stadsandelar för kommunal servce och undervsnngs- och kulturverksamhetens fnanserng...52 Konsekvenser för kostnadsfördelnngen mellan staten och kommunerna och statsandelsfördelnngen mellan kommunerna...53 Konsekvenser som berör kommungrupper och regonala konsekvenser...55 Fnanserngen för prvata anordnare av förskoleundervsnng och grundläggande utbldnng...57 Resultatbaserade fnanserng av yrkesnrktad tlläggsutbldnng Konsekvenser för stats- och kommunförvaltnngen Konsekvenser för mljön, jämställdheten och företagen BEREDNINGEN AV PROPOSITIONEN SAMBAND MED ANDRA PROPOSITIONER...62 DETALJMOTIVERING LAGFÖRSLAG Lagen om statsandel för kommunal basservce...64

5 5 1 kap. Allmänna bestämmelser kap. Statsandel för kommunal basservce kap. Grunder för bestämmande av den allmanna delen kap. Kalkylerade kostnader för socal- och hälsovärden kap. Kalkylerade kostnader for förskoleundervsnng, grundlaggande utbldnng och allmänna bblotek samt bestämnngsgrunder för grundläggande konstundervsnng och allman kulturverksamhet kap. Tlläggsdelar på bass av särsklt gles bosattnng, för skargärdskommuner och kommuner nom samernas hembygdsområde kap. Utjämnng av statsandelen på bass av skattenkomsterna samt mnsknngar och öknngar av statsandelen kap. Hemkommunsersättnng kap. Admnstraton och utbetalnng av statsandel kap. Statsandelsprocent och kommunens självfnanserngsandel samt kostnadsfördelnng mellan staten och kommunerna kap. Särsklda besttämmelser kap. Överklagande kap. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Lagen om fnanserng av undervsnngs- och kulturverksamhet kap. Allmänna bestämmelser kap. Fnanserng av drftskostnader kap Prser per enhet för kulturverksamhet kap. Statsunderstöd för anläggnngsprojekt kap. Särsklda statsunderstöd kap Särsklda bestämmelser kap. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Lagen om planerng av och statsunderstöd för socal- och hälsovården Lag om ändrng av 5 och 43 lagen om grundläggande utbldnng Lagen om ändrng av 11 lagen om grundläggande konstundervsnng Lagen om ändrng av 9 bblotekslagen Lagen om ändrng av 3 lagen om kommunernas kulturverksamhet Lagen om ändrng av 12 lagen om barndagvård Lagen om ändrng av 12 lagen om stöd för hemvård och prvat vård av barn Lagen om ändrng av 19 folkhälsolagen Lagen om ändrng av 4 lagen om specalserad sjukvård Lagen om ändrng av 2 socalvårdslagen Lagen om ändrng av 5 lagen om utkomststöd Lagen om ändrng av 48 lagen angående specalomsorger om utvecklngsstörda Lagen om ändrng av 5 lagen om servce och stöd på grund av handkapp Lagen om ändrng av 25 lagen om arbetsverksamhet rehablterngssyfte Lagen om ändrng av 3 mentalvårdslagen Lagen om ändrng av 4 lagen om mssbrukarvård Lagen om ändrng av 8 lagen om smttsamma sjukdomar Lagen om ändrng av 58 hälsoskyddslagen Lagen om ändrng av 85 lvsmedelslagen Lagen om ändrng av 8 lagen om kommunernas mljövårdsförvaltnng Lagen om ändrng av 61 kemkalelagen Lagen om ändrng av 62 läkemedelslagen...143

6 Lagen om ändrng av 37 lagen om konsumtonsvarors och konsumenttjänsters säkerhet Lagen om ändrng av 3 lagen om socal kredtgvnng Lagen om ändrng av 7 lagen om nykterhetsarbete Lagen om ändrng av 14 a lagen om åtgärder för nskränkande av tobaksröknng Lagen om ändrng av 15 veternärvårdslagen NÄRMARE BESTÄMMELSER OCH FÖRESKRIFTER Bestämmelser som utfärdas med stöd av lagen om statsandel för kommunal basservce Lag om fnanserng av undervsnngs- och kulturverksamhet IKRAFTTRÄDANDE FÖRHÅLLANDE TILL GRUNDLAGEN SAMT LAGSTIFTNINGSORDNING LAGFÖRSLAG Lag om statsandel för kommunal basservce Lag om fnanserng av undervsnngs- och kulturverksamhet Lag om ändrng av lagen om planerng av och statsandel för socal- och hälsovården Lag om ändrng av 5 och 43 lagen om grundläggande utbldnng Lag om ändrng av 11 lagen om grundläggande konstundervsnng Lag om ändrng av 9 bblotekslagen Lag om ändrng av 3 lagen om kommunernas kulturverksamhet Lag om ändrng av 12 lagen om barndagvård Lag om ändrng av 12 lagen om stöd för hemvård och prvat vård av barn Lag om ändrng av 19 folkhälsolagen Lag om ändrng av 4 lagen om specalserad sjukvård Lag om ändrng av 2 socalvårdslagen Lag om ändrng av 5 lagen om utkomststöd Lag om ändrng av 48 lagen angående specalomsorger om utvecklngsstörda Lag om ändrng av 5 lagen om servce och stöd på grund av handkapp Lag om ändrng av 25 lagen om arbetsverksamhet rehablterngssyfte Lag om ändrng av 3 mentalvårdslagen Lag om ändrng av 4 lagen om mssbrukarvård Lag om ändrng av 8 lagen om smttsamma sjukdomar Lag om ändrng av 58 hälsoskyddslagen Lag om ändrng av 85 lvsmedelslagen Lag om ändrng av 8 lagen om kommunernas mljövårdsförvaltnng Lag om ändrng av 61 kemkalelagen Lag om ändrng av 62 läkemedelslagen Lag om ändrng av 37 lagen om konsumtonsvarors och konsumenttjänsters säkerhet Lag om ändrng av 3 lagen om socal kredtgvnng Lag om ändrng av 7 lagen om nykterhetsarbete Lag om ändrng av 14 a lagen om åtgärder för nskränkande av tobaksröknng Lag om ändrng av 15 veternärvårdslagen BILAGA...207

7 7 PARALLELLTEXT Lag om ändrng av lagen om planerng av och statsandel för socal- och hälsovården Lag om ändrng av 5 och 43 lagen om grundläggande utbldnng Lag om ändrng av 11 lagen om grundläggande konstundervsnng Lag om ändrng av 9 bblotekslagen Lag om ändrng av 3 lagen om kommunernas kulturverksamhet Lag om ändrng av 12 lagen om barndagvård Lag om ändrng av 12 lagen om stöd för hemvård och prvat vård av barn Lag om ändrng av 19 folkhälsolagen Lag om ändrng av 4 lagen om specalserad sjukvård Lag om ändrng av 2 socalvårdslagen Lag om ändrng av 5 lagen om utkomststöd Lag om ändrng av 48 lagen angående specalomsorger om utvecklngsstörda Lag om ändrng av 5 lagen om servce och stöd på grund av handkapp Lag om ändrng av 25 lagen om arbetsverksamhet rehablterngssyfte Lag om ändrng av 3 mentalvårdslagen Lag om ändrng av 4 lagen om mssbrukarvård Lag om ändrng av 8 lagen om smttsamma sjukdomar Lag om ändrng av 58 hälsoskyddslagen Lag om ändrng av 85 lvsmedelslagen Lag om ändrng av 8 lagen om kommunernas mljövårdsförvaltnng Lag om ändrng av 61 kemkalelagen Lag om ändrng av 62 läkemedelslagen Lag om ändrng av 37 lagen om konsumtonsvarors och konsumenttjänsters säkerhet Lag om ändrng av 3 lagen om socal kredtgvnng Lag om ändrng av 7 lagen om nykterhetsarbete Lag om ändrng av 14 a lagen om åtgärder för nskränkande av tobaksröknng Lag om ändrng av 15 veternärvårdslagen...236

8 8 ALLMÄN MOTIVERING 1 Inlednng I denna proposton föreslås en reform av systemet med fnanserng av och statsandel tll kommunerna med utgångspunkt lagen om en kommun- och servcestrukturreform (169/2007, ramlagen). Enlgt 11 ramlagen revderas kommunernas fnanserngs- och statsandelssystem med ett enkelt och genomskådlgt system som mål. I samband med reformen ska det fattas beslut om att stärka kommunernas underlag för skattenkomsterna genom att skatteavdragen överförs tll att belasta staten. Dessutom ska hndren för kommunsammanslagnngar och samarbete mellan kommunerna undanröjs nom fnanserngssystemet. Målet är att slå samman statsandelarna för de olka förvaltnngsområdena. I statsandelssystemet ska de varerande förhållandena och servcebehoven kommunerna beaktas. Utjämnngssystemet för statsandelarna baserade på skattenkomsterna ska vara neutralt med avseende på de ekonomska förhållandena mellan stat och kommuner. I programmet för statsmnster Matt Vanhanens andra regerng sägs det att statsandelssystemet ska revderas från och med 2010 och att systemet ska bl enklare, tydlgare och genomsknlgare. Det ska dessutom bl mer sporrande. Kommunernas varerande förhållanden och servcebehov kommer då att beaktas. De problem som följer av exceptonellt gles bebyggelse och en stor andel skärgård avgörs enlgt regerngsprogrammet separat. De hnder för kommunsammanslagnngar och samarbete som fnns statsandelssystemet vll regerngen enlgt programmet undanröja. Arbetsgruppen för en reform av statsandelssystemet beställde en utrednng om systemet med utgångspunkt regerngsprogrammet av Statens ekonomska forsknngscentral (VATT). Utrednngen hade dock nneburt stora omställnngar kommunerna. Närmare nformaton om den ngår avsnttet om berednngen. I rambeslutet om statsfnanserna ngår ett beslut om att bara delvs genomföra reformen av statsandelarna eftersom den kommunala ekonomn har försämrats på grund av det allmänna ekonomska läget. Enlgt rambeslutet kommer statsandelssystemet att revderas så att statsandelarna för de ensklda förvaltnngsområdena överensstämmelse med regerngsprogrammet slås samman från och med 2010, men med de undantag som ramlagen föreskrver. Det ska göras kostnadsneutralt dels mellan olka kommuner, dels mellan stat och kommuner. De problem som följer av exceptonellt gles bebyggelse och en stor andel skärgård avgörs emellertd separat genom permanenta ändrngar av systemet. Detta gäller åtta skärgårdskommuner (Enokosk, Gustavs, Karlö, Kmtoön, Malax, Puumala, Sulkava och Väståboland) och tjugo exceptonellt glest bebyggda kommuner med färre än 2,0 nvånare per kvadratklometer land (Savukosk, Enonteks, Utsjok, Enare, Pelkosennem, Kttlä, Salla, Sodankylä, Muono, Ranua, Puolanka, Poso, Kolar, Pudasjärv, Rautavaara, Suomussalm, Utajärv, Lestjärv, Rstjärv och Tavalkosk). För dessa kommuner avsätts sammanlagt 30 mljoner euro nom statsandelssystemet. Fnanserngsunderstöd enlgt prövnng tas n under det sammanslagna statsandelsmomentet. Enlgt rambeslutet och den den utvecklngsplan för utbldnng och forsknng som statsrådet godkänt för åren ska huvudmanssystemet emellertd bevaras när det gäller fnanserngen av gymnaser, yrkesutbldnng och yrkeshögskolor. 2 Nuläge 2.1 Hur fnanserngs- och statsandelssystemet för kommunerna är uppbyggt De nuvarande statsandelarna bygger på en reform från 1993, då generella statsandelar som grundar sg på kalkylerade kostnader nfördes stället för de tdgare uppgftsbaserade statsandelarna som grundade sg på faktska kostnader. Samtdgt fck kommunerna och andra som får bdrag från staten rätt att själva bestämma hur de fördelar statsandelarna mellan olka ändamål och de var nte

9 9 längre jurdskt bundna av beräknngskrtererna för statsandelarna. När statsandelarna blev kalkylerade gck kommunerna, på några undantag när, mste om rätten att genom sna egna beslut påverka statsandelarnas belopp. Därmed blev de mer kostnadsmedvetna. Det kalkylerade systemet från 1993 genomgck betydande omstrukturerngar 1996 och Bärkraftsklassfcerngen av kommunerna slopades och ersattes med en utjämnng av statsandelarna baserad på kommunernas skattenkomster. Vdare avskaffades procentsatserna för statsandelarna tll ensklda kommuner och stället nfördes ett system där ensklda kommuners statsandelar bestäms så att kommunens självfnanserng dras av från den grund för kommunernas statsandel som räknas ut på de kalkylerade kostnaderna och prser per enhet som används som grund för statsandelen. Den kommunala självfnanserngen per nvånare är lka stor för alla kommuner. Procentsatsen för statsandelarna anger kostnadsfördelnngen mellan stat och kommuner fnanserngen av basservcen hela landet. Staten och kommunerna fnanserar de kommunala tjänsterna utfrån systemet med statsandelar tll kommunerna och systemet består av tre lagstftnngsblock nom förvaltnngsområdet. Fnansmnsteret svarar för den allmänna statsandelen tll kommunerna, utjämnngen av statsandelarna utfrån skattenkomsterna och fnanserngsunderstöd enlgt prövnng som bevljas en kommun som första hand på grund av exceptonella eller tllfällga kommunalekonomska svårgheter är behov av ökat ekonomskt stöd enlgt lagen om statsandelar tll kommunerna (1147/1996). De övrga delarna av statsandelssystemet består av dels statsandelar enlgt lagen om planerng av och statsandel tll socal- och hälsovården (733/1992), dels statlga bdrag nom undervsnngsmnsterets förvaltnngsområde enlgt lagen om fnanserng av undervsnngs- och kulturverksamhet (635/1998 och lagen om frtt bldnngsarbete (632/1998). Inom socal- och hälsovården och utbldnngs- och kulturverksamheten bestäms statsandelarna tll ensklda kommuner så att den kalkylerade grunden för statsandelen för förvaltnngsområdena som räknas ut på grundval av de kalkylerade kostnaderna (SHM) respektve prserna per enhet (UVM) mnskas med kommunernas fnanserngsandelar för respektve förvaltnngsområde. De kalkylerade kostnaderna och prserna per enhet varerar olka åldersgrupper (SHM) och nom olka utbldnngsformer (UVM). I dem beaktas också omgvnngsfaktorer och annat som påverkar kostnaderna för tjänsterna och de varerar från kommun tll kommun. Däremot är kommunernas självfnanserngsandel av kostnaderna lka stor per nvånare alla kommuner. Grundtanken är att kommunerna genom varerande prser per enhet och kalkylerade kostnader ska få kompensaton för de skllnader mellan kommunerna som beror på servcebehovet och omgvnngsfaktorer. Genom den skattenkomstbaserade utjämnngen av statsandelarna jämnas skllnaderna kommunernas nkomstbas ut, medan de lka stora självfnanserngsandelarna från kommunerna ska jämna ut skllnaderna kommunernas utgfter. De sektorsspecfka procentsatserna för statsandelarna anger bara med vlka andelar stat och kommuner fnanserar tjänster hela landet. Procentsatserna säger alltså ngentng om hur stor andel staten har fnanserngen av basservcen ensklda kommuner. Trots att beräknngsgrunderna är olka för olka sektorer är den statlga fnanserngen baserad på statsandelen ett allmänt bdrag utan öronmärknng som kommunerna nternt får fördela som de själva vll. De sektorsspecfka statsandelarna är överlag nära kopplade tll varandra. Detta understryks särsklt av utjämnngen på grundval av skattenkomsterna och justerngen av kostnadsfördelnngen mellan stat och kommuner. 2.2 Utjämnngssystemet Skllnaderna kommunernas nkomstbas jämnas enlgt lagen om statandelar tll kommunerna ut genom en särskld utjämnng av statsandelarna och den grundar sg på kommunernas skattenkomster. Utjämnngssystemet garanterar varje kommun en kalkylerad skattenkomst per nvånare som är 91,86 procent av medeltalet av skattenkomsten per nvånare hela landet (utjämnngsgräns). De kommuner där skatte-

10 10 nkomsten per nvånare är lägre än utjämnngsgränsen får ett så stort utjämnngstllägg att deras kalkylerade skattenkomst når upp tll utjämnngsgränsen. Däremot görs ett utjämnngsavdrag på statsandelen om skattenkomsterna per nvånare lgger över utjämnngsgränsen. Utjämnngsavdraget är 37 procent av skllnaden mellan den kalkylerade skattenkomsten per nvånare och utjämnngsgränsen. Vd uträknngen av den kalkylerade skattenkomsten beaktas kommunalskatten, kommunens andel av samfundsskatten och fastghetsskatten. Utjämnngstlläggen och utjämnngsavdragen beaktas när de sektorsspecfka statsandelarna betalas ut förhållande tll statsandelsanslagen statsbudgeten. 2.3 Hur den allmänna statsandelen tll kommunerna bestäms Den allmänna statsandelen tll kommunerna enlgt lagen om statsandelar tll kommunerna består av en grunddel och ett mljötlllägg. Grunddelen anges som nkomst och räknas ut enlgt medeltalet av eurobeloppet per nvånare och kommunens nvånarantal. Grunddelen höjs utfrån mljötlläggen, det vll säga skärgårdstllägg, fjärrortstllägg, tätortsstrukturtllägg, språktllägg och tllägg på grund av förändrngar nvånarantal. Dessutom beaktas kostnaderna för arbetsmarknadsstöd och utkomststöd, effekterna av skattelättnader och uppgftsöverförngar och vssa tdsbestämda avdrag den allmänna statsandelen. I motsats tll de uppgftsbaserade statsandelarna grundar sg den allmänna statsandelen nte på kalkylerade kostnader och den justeras nte utfrån den kostnadsfördelnng som föreskrvs lagen om statsandelar tll kommunerna. Men det genomsnttlga eurobeloppet justeras enlgt kostnadsnvån. De kommuner som anges lagen om främjande av skärgårdens utvecklng (494/1981) och där mnst hälften av nvånarna bor utan fast vägförbndelse tll fastlandet får ett skärgårdstllägg som är sju gånger så stor som grunddelen av den allmänna statsandelen. Övrga skärgårdskommuner får ett tllägg som är fyra gånger grunddelen och kommuner med skärgårdsdelar ett belopp som fås genom att produkten av antalet personer som bor skärgården och medeltalet av beloppet av den allmänna statsandelen multplceras med 150 procent. Om nvånarna skärgårdsdelarna är mnst 1 200, får kommunen ett skärgårdstllägg som motsvarar grunddelen av kommunens allmänna statsandel. Fjärrortstllägget baserar sg på ett fjärrortstal som bestäms på grundval av ett ndex för det lokala och regonala befolknngsunderlaget. Kommuner som på grundval av det lokala eller regonala befolknngsunderlaget har ett fjärrortstal på 1,50 eller större, får fjärrortstllägg ett eurobelopp som är sex gånger den allmänna statsandelens grunddel, kommuner vlkas fjärrortstal är 1,00 1,49 ett eurobelopp som är fem gånger den allmänna statsandelens grunddel. Kommuner med ett fjärrortstal på 0,50 0,99 får ett eurobelopp som är tre gånger så stor som grunddelen av den allmänna statsandelen. I de allra mest glesbebyggda kommunerna, det vll säga en kommun med en befolknngstäthet på högst 0,5 per kvadratklometer land får ett fjärrortstllägg som är no gånger så stor som den allmänna statsandelens grunddel. Ett tätortsstrukturtllägg betalas ut tll kommuner där tätortsbefolknngen överstger personer. Koeffcenten räknas ut genom att produkten av antalet personer som bor tätort och medeltalet av beloppet av den allmänna statsandelen multplceras med koeffcenter. Den är 0,75 med en tätortsbefolknngen på och mnskar tll 0,70 vd en befolknng på och tll 0,01 när tätortsbefolknngen är och mer. Bestämmelser om grunderna för att beräkna tätortsbefolknngens storlek utfärdas genom förordnng. Kommuner som är tvåspråkga enlgt språklagen och kommunerna samernas hembygdsområde får ett språktllägg som är 10 procent av grunddelen av den allmänna statsandelen. Kommuner där nvånarantalet de tre år som föregår fnansåret sammanlagt har förändrats med mnst sex procent får ett tllägg på grund av förändrngarna nvånarantal. Beloppet är den allmänna statsandelens grunddel multplcerad med talet 1,39. Kommunens allmänna statsandel ökas eller mnskas med ett belopp som beräknats på

11 11 grundval av de utgfter för arbetsmarknadsstödet och utkomststödet som kommunen ansvarar för. Bestämmelsen togs n lagen samband med den nya fnanserngsmodell för arbetsmarknadsstödet och utkomststödet som nfördes från och med Öknngen eller mnsknngen görs utfrån nettouppgfterna från 2003 för det grundläggande utkomststödet jämfört med den nya modellen och vssa andra ändrngar som påverkar statsandelarna. Tll en början var öknngen respektve mnsknngen uppdelad ntervaller men från och med år kommer nte lägre öknngen eller mnsknngen av den allmänna statsandelen att ändras. Kommunerna har kompenserats för de förlorade skattenkomsterna på grund av lättnaderna beskattnngen av arbete och det höjda avdraget för pensonsnkomster vd kommunalbeskattnngen som gjordes år 2009 genom högre statsandelar tll socal- och hälsovården eller genom lagstadgade öknngar av den allmänna statsandelen. Den allmänna statsandelen har vssa fall sänkts temporärt. Sedan 2007 har den nedsatt med 0,96 euro per nvånare för att fnansera kostnaderna för att bygga upp gemensamma nformatonssystem för staten och kommunerna och sedan 2008 med 0,37 euro per nvånare för att fnansera myndghetsradonätet. Fnanserngsunderstöd enlgt prövnng Krtererna för fnanserngsunderstödet enlgt prövnng ngår lagen om statsandelar tll kommunerna. Fnanserngsunderstödet kan bevljas kommuner som första hand på grund av exceptonella eller tllfällga kommunalekonomska svårgheter är behov av ökat ekonomskt stöd. Också lokala särförhållanden kan beaktas vd bedömnngen. Vllkoret för att understödet ska bevljas är att kommunen har antagt en plan över de åtgärder som den ska vdta för att balansera sn ekonom. Planen måste bfogas ansökan om understöd. På grundval av lagen kan statsbdragsmyndgheten också ställa andra vllkor på kommunens ekonom för att understödet ska bevljas och få användas. Dessutom har det motverngen tll budgetmomentet fått ngå särsklda vllkor. Fnansmnsteret har ställt följande vllkor för fnanserngsunderstödet enlgt prövnng: 1) Om det för kommunen har tllsatts en utvärderngsgrupp enlgt 9 ramlagen, ska kommunen vdta de åtgärder som gruppen föreslår för att säkerställa förutsättnngarna för att tllhandahålla tjänster. 2) Understödet får nte medföra en lka stor öknng de anläggnngs- och nvesterngsutgfter som kommunen själv får bestämma om. 3) Understödet är tll för att kommunen ska kunna ta hänsyn tll de behov av att sanera ekonomn som beror på den tdgare ekonomska utvecklngen. Bland behoven märks kostnaderna för att reglera skulder, medel för att täcka underskott och kända, kommande ändrngar nkomstbasen, tll exempel att övergångsutjämnngen statsandelsreformen upphör. Dessutom har fnansmnsteret de senaste åren haft den lnjen att en kommun kan få understödet högst tre år följd. Undantag har tllåtts vd mycket tungt vägande skäl, det vll säga huvudsaklgen ett exceptonellt dålgt ekonomskt läge som kommunen själv nte kan påverka. I sna ansöknngar har kommunerna motverat behovet av understödet bland annat med de höga kostnaderna nom socal- och hälsovården, särsklt nom den specalserade sjukvården, små och sjunkande skattenkomster, nödvändga reparatonsnvesterngar (tll exempel mögel- och fuktskador), problem med fördelnngen nom statsandelssystemet, ogynnsam demografsk struktur och stora förändrngar nvånarantalet. Dessa faktorer kan utläsas ur kommunernas bokslut verksamhetsbdraget, årsbdraget, lånebeloppen, underskottet balansräknngen, procentsatsen för nkomstskatten och kommunens mnskande ekonomska svängrum. I samband med understödet har kommunens samlade ekonomska stuaton bedömts, huvudsaklgen utfrån bokslutsuppgfterna. En så rättvs behandlng som möjlgt av kommunerna säkerställs genom att behovsprövnngen huvudsaklgen grundar sg på samordnad bokslutsnformaton. Också det materal som kommunen bfogar ansöknngen och övrga lokala särförhållan-

12 12 den beaktas vd behovsprövnngen. Lokala särförhållanden och faktorer som påverkar ekonomn det pågående året har nte beaktats annat än begränsad omfattnng, det vll säga när det särksklda vllkoret kan påvsas genom jämförbara nyckeltal från alla sökande. De senaste åren har bland annat betydande förändrngar statsandelarna och omställnngar kommunernas skattebas, exempelvs vd oväntade förluster av arbetstllfällen, betraktats som särförhållanden. Tack vare understödet enlgt prövnng kan kommunerna reagera snabbare på sjunkande skattenkomster än med hjälp av utjämnngar av statsandelarna utfrån skattenkomsterna eftersom utjämnngen nfaller först två år senare. Om planen eller de vllkor som ställts nte har akttagts, kan fnanserngsunderstödet enlgt lagen om statsandelar tll kommunerna under de följande åren avslås eller bevljas tll nedsatt belopp. I de flesta fall har kommunerna hållt sg bra tll vllkoren. I vssa fall har mndre understöd bevljats än vad vllkoren hade tllått. I dessa fall har utgftsramen upprepade gånger vart högre än medeltalet eller balanserngsåtgärderna har ansetts vara uppenbart underkant. Statsbdragsmyndgheten har då kunnat bestämma reglerna och det fnns alltså nga exakta defntoner eller gränsvärden för tll exempel utgftsöknngen. Fnansmnsteret brukar genom ansöknngsprocessen för det följande året följa upp hur kommunerna håller sg tll vllkoren. Bland annat kontrollerar mnsteret om kommunen har vdtagt de åtgärder som utvärderngsgruppen enlgt 9 ramlagen har föreslagt, följt planen för att sanera ekonomn, understödet har använts tll de ändamål som anges ansökan för året nnan, hur verksamhetsbdraget har utvecklats, vad som har vart orsaken tll de exceptonellt stora utgfterna och hur kommunen själv har kunnat påverka utgftsöknngen. Uppföljnngen baserar sg mestadels på uppgfter och meddelanden från kommunerna själva och allmän statstk, bland annat bokslutsnformaton. Även om fnansmnsteret har bevakat vad understödet används tll, är det ett generellt bdrag och ssta hand avsett för att säkerställa tllgänglgheten tll servce när fnanserngssystemet övrgt är otllräcklg. År 2008 delades 24 mljoner euro ut fnanserngsbdrag enlgt prövnng tll 25 kommuner. Av det gck fyra mljoner euro tll särsklt stöd tll Björneborg, Noka, Tusby och Kauhajok. I budgeten för 2009 har det avsatts 15 mljoner euro för ändamålet. Om man ser tll landskapen fnns det relatvt sett flest bdragstagande kommuner bland de 25 om nämns ovan Lappland, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten och Päjänne-Tavastland. Kvanttatvt sett fanns det flest sådana kommuner Norra Österbotten, sju kommuner, och Lappland, sex kommuner. I Satakunta, Centrala Tavastland, Kymmenedalen, Södra Savolax och Östra Nyland har nte en enda kommun fått understöd mnst sex gånger under denna perod. Understöden enlgt prövnng har de flesta fall gått tll avsdes belägna kommuner med få nvånare. Mellan 1998 och 2008 fck 25 kommuner understöd mnst sex gånger. Av dem har 77 procent (27/35) färre än nvånare och bara två av dem över nvånare. I gruppen ngår ngen kommun med fler än nvånare. Sammanlagt 118 kommuner av 399, ungefär en tredjedel, fck nte understöd en enda gång under peroden. I relaton tll antalet kommuner fanns det flest kommuner utan understöd Södra Karelen och Brkaland. Enlgt programmet för Matt Vanhanens regerng ska understödet enlgt prövnng kopplas närmare tll kommunernas reformer av sn struktur och servceprodukton. 2.4 Statsandel tll drftskostnaderna nom socal- och hälsovården Allmänt Bestämmelser om statsandel tll socal- och hälsovården ngår lagen om planerng av och statsandel tll socal- och hälsovården (733/1992, nedan planerngs- och statsandelslagen). Lagen föreskrver om statsandelar tll drftskostnaderna tll kommunernas socal- och hälsovård och om statsunderstöd tll anläggnngs- och utvecklngsprojekt. Följande lagar hänvsar tll planerngs- och statsandelslagen vd fnanserng av kommunernas uppgfter:

13 13 1) lagen om barndagvård (36/1973) 2) lagen om stöd för hemvård och prvat vård av barn (1128/1996) 3) folkhälsolagen (66/1972) 4) lagen om specalserad sjukvård (1062/1989) 5) socalvårdslagen (710/1982) 6) lagen om utkomststöd (1412/1997) 7) lagen om underhållsstöd (580/2008) 8) barnskyddslagen (417/2007) 9) lagen om specalomsorger om utvecklngsstörda (519/1977) 10) lagen om servce och stöd på grund av handkapp (380/1987) 11) lagen om arbetsverksamhet rehablterngssyfte (189/2001) 12) mentalvårdslagen (1116/1990) 13) lagen om mssbrukarvård (41/1986) 14) lagen om smttsamma sjukdomar (583/1986) 15) hälsoskyddslagen (763/1994) 16) lvsmedelslagen (23/2006) 17) lagen om kommunernas mljöskyddsförvaltnng (64/1986) 18) kemkalelagen (744/1989) 19) läkemedelslagen (395/1987), 8 kap. 20) lagen om konsumtonsvarors och konsumenttjänsters säkerhet (75/2004) 21) lagen om socal kredtgvnng (1133/2002) 22) lagen om nykterhetsarbete (828/1982) 23) lagen om åtgärder för nskränkande av tobaksröknng (693/1976), och 24) veternärvårdslagen (685/1990), Kalkylerade kostnader Statsandelen för drftskostnader är skllnaden mellan de kalkylerade kostnaderna för kommunen och självfnanserngsandelen. De kalkylerade kostnaderna fastställs på grundval av separata krterer för dels socalvården, dels hälsovård en samt kommunens avsdes läge. Krtererna är bland annat nvånarantal, åldersstruktur, den andel av den sysselsatta arbetskraften som arbetar servce- och förädlngsbranscherna (dagvårdskoeffcenten), arbetslöshet, sjukfrekvens, antalet gravt handkappade och behovet av barnskydd och kommunens avsdes läge. De beskrver kommunens behov av servce eller omgvnngsfaktorer som påverkar kostnaderna för att producera tjänster. De faktska kostnaderna nom socal- och hälsovården har därmed ngen drekt effekt på storleken av statsandelen. De kalkylerade kostnader hela landet som behövs för att räkna ut statsandelarna för socal- och hälsovården kommer huvudsaklgen från Statstkcentralens ekonomska statstk över kommuner och samkommuner. Kostnaderna fördelas över olka krterer för att så bra som möjlgt motsvara den förmodade relatonen mellan olka utgftsposter. Enlgt denna metod anges eurobeloppet för de kalkylerade kostnaderna och andra uträknngskrterer för statsandelarna tll ensklda kommuner. Krtererna för statsandelarna fastställs årlgen förordnngen om socaloch hälsovårdens resurser (nedan resursförordnngen). Åldersgrupperna nom socal- och hälsovården är 0 6 år, 7 64 år, år, och de som fyllt 85 år. De kalkylerade kostnaderna för socalvården räknas ut genom att de kalkylerade kostnaderna för respektve åldersgrupp multplceras med antalet personer åldersgruppen och genom att dessutom de kalkylerade kostnaderna för barn åldrarna 0 6 år multplceras med dagvårdskoeffcenten och genom att beloppen för åldersgrupperna adderas. De demografska uppgfter som beräknngen grundar sg på levereras uppdelade på respektve åldersgrupper av Statstkcentralen som har sammanställt uppgfterna på grundval av uppgfter från Befolknngsregstercentralen. Uppgfterna beskrver det antal personer som vd årsskftet förs över tll det påföljande året. Hur arbetslösheten påverkar kostnaderna räknas ut genom att den kalkylerade kostnaden per nvånare multplceras med nvånarantalet kommunen och arbetslöshetskoeffcenten och genom att dessutom den kalkylerade kostnaden per arbetslös multplceras med antalet arbetslösa kommunen. Kostnaderna på grundval av behovet av barnskydd räknas ut genom att den kalkylerade kostnaden per nvånare kommunen multplceras med nvånarantalet kommunen och barnskyddskoeffcenten. Antalet funktonshndrade personers effekt på kostnaderna räknas ut genom att den kal-

14 14 kylerade kostnaden för per nvånare kommunen multplceras med nvånarantalet kommunen och handkappkoeffcenten. De totala kalkylerade kostnaderna för socalvården anges som summan av de belopp som bestämts på grundval av åldersstrukturen, arbetslösheten, handkapp och barnskyddet. De kalkylerade kostnaderna för hälsovård en räknas ut genom att de kalkylerade kostnaderna för åldersgrupperna multplceras med antalet personer respektve åldersgrupp. Kostnaderna på grundval av sjukfrekvensen räknas ut genom att beloppet per nvånare multplceras med nvånarantalet kommunen och sjukfrekvenskoeffcenten. De kalkylerade kostnaderna för hälsovård en består av det sammanlagda beloppet av kostnaderna för varje åldersgrupp och sjukfrekvensen. De kalkylerade kostnader för socal- och hälsovården som statsandelen grundar sg på räknas ut genom att de kalkylerade kostnaderna för socalvården och hälsovård en adderas. Om kommunen har en fjärrortskoeffcent multplceras beloppet dessutom med fjärrortskoeffceneten. I år är de kalkylerade kostnaderna för socal- och hälsovården uppskattnngsvs mljoner euro. De kalkylerade kostnaderna för åldersgrupperna var följande: Åldersgrupp Socalvård Hälsovård 0 6-år 6 082,40 749, år 280,36 854, år 824, , år 4 984, ,19 de som fyllt 85 år , ,33 Koeffcenterna för statsandelarna Arbetslöshetskoeffcent Arbetslöshetens effekter på kostnaderna räknas ut genom att den kalkylerade kostnaden per nvånare multplceras med nvånarantalet kommunen och arbetslöshetskoeffcenten (13 planerngs- och statsandelslagen). Koeffcenten utfrån arbetslöshetsgraden räknas ut genom att procentsatsen för arbetslösheten kommunen avvägs efter procentsatsen för hela landet. Då används den genomsnttlga arbetslöshetsprocenten för det år som börjar två år före verksamhetsåret. Arbetslöshetsuppgfterna består av arbetsoch närngsmnsterets arbetsförmedlngsstatstk. De nnehåller uppgfter om antalet personer arbetskraften och antalet arbetslösa arbetssökande för varje kommun. Arbetslösa kommunen är lka med medeltalet av antalet arbetslösa kommunen enlgt statstken. Utöver den procentuella arbetslösheten beaktas också det absoluta antalet arbetslösa när de kalkylerade kostnaderna räknas ut. Då multplceras den kalkylerade kostnaden per arbetslös med antalet arbetslösa kommunen. Sjukfrekvenskoeffcent Kostnaderna på grundval sjukfrekvensen räknas ut genom att eurobeloppet per nvånare multplceras med nvånarantalet kommunen och sjukfrekvenskoeffcenten (14 planerngs- och statsandelslagen). Sjukfrekvenskoeffcenten räknas ut utfrån antalet ålders- och könsstandardserade personer under 55 år som får sjukpenson. Koeffcenten är ett om antalet förhållande tll antalet nvånare åldrarna år kommunen är lka stort som hela landet. Om kvoten kommunen är högre än medeltalet hela landet höjs koeffcenten och om den lgger under medeltalet, sänks koeffcenten. Koeffcenten höjs och sänks så att den motsvarar skllnaden mellan kommunen och hela landet. Den bygger på uppgfterna om nvaldtet från en treårsperod som börjar fyra år före verksamhetsåret. Informatonen om antalet sjukpensonärer bygger på statstk från Pensonsskyddscentralen. De demografska uppgfterna om åldersgrupper och kön som behövs för att räkna ut kvoten kommer från Statstkcentralens befolknngsstatstk.

15 15 Dagvårdskoeffcent Behovet av socalvård och kostnaderna för den påverkas betydande grad av barnomsorgsbehovet. Följaktlgen multplceras de kalkylerade kostnaderna för socalvård för barn åldrarna 0 6 år med dagvårdskoeffcenten (15 planerngs- och statsandelslagen). Dagvårdskoeffcenten räknas ut genom att den andel av kommunens sysselsatta arbetskraft som arbetar servce- och förädlngsbranscherna dvderas med motsvarande andel för hela landet. Uppgfterna om närngsstrukturen kommer från Statstkcentralens sysselsättnngsstatstk. Koeffcenten fastställs utfrån uppgfterna om sysselsättnngen för det år som började tre år före verksamhetsårets början. Handkappkoeffcent De kostnader för den kommunala socaloch hälsovården som beror på gravt funktonshndrade beaktas genom att nvånarantalet kommunen multplceras med handkappkoeffcenten och den kalkylerade kostnaden. Handkappskoeffcenten (15 a planerngs- och statsandelslagen) räknas ut genom att den relatva andelen gravt funktonshndrade personer kommunen multplceras med andelen hela landet. Koeffcenten har tdgare räknats ut genom att det totala antalet personer kommunen som får vårdbdrag för pensonstagare enlgt folkpensonslagen (347/1956), vårdbdrag enlgt lagen om vårdbdrag för barn (444/1969), handkappbdrag enlgt lagen om handkappbdrag (124/1988) samt nsttutonsvård på grund av handkapp dvderas med kommunens nvånarantal och genom att den erhållna andelen dvderas med motsvarande andel för hela landet. Vd beräknngen av antalet personer som får vårdbdrag för pensonstagare och handkappbdrag beaktas nte personer som fått kostersättnng. Folkpensonslagen från 1956 har upphävts genom en ny folkpensonslag (568/2007) som trädde kraft den 1 aprl Samtdgt trädde en ny lag om handkappförmåner (570/2007) kraft. I den har vårdbdraget för barn och handkappbdraget ersatts med handkappbdrag för personer under 16 år respektve handkappbdrag för personer över 16 år. Enlgt övergångsbestämmelserna betalas en del förmåner fortsatt ut på grundval av de gamla bestämmelserna. De nödvändga uppgfterna om bdragstagarna kommer från Folkpensonsanstalten. Uppgfterna om personer som får nsttutonsvård på grundval av funktonsnedsättnng baserar sg Statstkcentralens uppgfter om kommunernas ekonom och verksamhet. Koeffcenten läggs fast utfrån uppgfterna för det år som började två år före verksamhetsåret. Prncpen är att koeffcenten bara ska beakta kostnader för handkapp som är större än normalt för kommunerna. Då är det lättare att ta hänsyn tll den särsklda stuatonen de små kommuner där kostnaderna för personer med funktonsnedsättnng har extra stora konsekvenser. Också handkappservcelagen nnehåller en del subjektva rättgheter för gravt funktonsnedsatta personer och det är de som vanlgen står för de största kostnaderna. Följaktlgen har handkappkoeffcenten begränsats tll att omfatta de personer med grav funktonsnedsättnng som har mycket begränsade möjlgheter att studera eller få arbete utan att det kräver enorma stödåtgärder. Barnskyddskoeffcent Barnskyddskoeffcenten beskrver behovet av barnskydd kommunen. Den räknas ut genom att den relatva andelen omhändertaganden av barn kommunen enlgt barnskyddslagen dvderas med andelen hela landet. När koeffcenten räknas ut är antalet omhändertaganden kommunen två, om antalet omhändertaganden vart högst fyra. Detta beror på att det på grund av skyddet för prvatlvet bara går att få uppgfter om omhändertaganden från barnskyddsstatstken när det har förekommt mnst fem omhändertaganden om året kommunen. Koeffcenten bygger på statstska uppgfter från Insttutet för Hälsa och Välfard om antalet omhändertaganden på grundval av barnskyddslagen kommunerna. Koeffcenten baserar sg på uppgfterna om omhänder-

16 16 taganden för det år som började två år före verksamhetsåret. Fjärrortskoeffcent Fjärrortskoeffcenten läggs fast statsrådets förordnng om förordnng om fjärrortskoeffcenter som används vd beräknng av socal- och hälsovårdens statsandel. Den utfärdas årlgen och är 1,05, 1,08, 1,10 eller 1,17 beroende på hur avsdes kommunen lgger. Fjärrortskoeffcenten är 1,05 om det fjärrortstal och som avses 10 lagen om statsandelar tll kommunerna och som bestäms för kommunen på grundval av det lokala och regonala befolknngsunderlaget är 0,50 0,99. Koeffcenten för kommuner vars fjärrortstal är 1,00 1,49 är 1,08. Om kommunens fjärrortstal är 1,50 eller större är kommunens fjärrortskoeffcent 1,17. Om mnst hälften av nvånarna en skärgårdskommun som avses 9 1 mom. lagen om främjande av skärgårdens utvecklng (494/1981) början av det år som föregck verksamhetsåret bodde utan fast vägförbndelse tll fastlandet, är kommunens fjärrortskoeffcent 1,10. Om en kommun även är berättgad tll någon annan fjärrortskoeffcent fastställs koeffcenten enlgt det alternatv som är fördelaktgast för kommunen. I statsrådets förordnng om förordnng om fjärrortskoeffcenter som används vd beräknng av socal- och hälsovårdens statsandel anges de kommuner som har fjärrortskoeffcent och storleken på den utfrån 16 planerngs- och statsandelslagen. Kommunens självfnanserngsandel och statsandelen Statsandelen för drftskostnader är skllnaden mellan de kalkylerade kostnaderna för kommunen och självfnanserngsandelen (12 planerngs- och statsandelslagen). Kommunens självfnanserngsandel räknas ut genom att den självfnanserngsandelen per nvånare multplceras med kommunens nvånarantal (17 planerngs- och statsandelslagen). Självfnanserngsandelen är lka stor per nvånare för alla kommuner. Syftet med detta är att säkerställa att fnanserngssystemet ger kommunerna lka möjlgheter att ordna och fnansera tjänster. Självfnanserngsandelen per nvånare fås genom att alla kommuners kalkylerade kostnader för socal- och hälsovården adderas och genom att man därfrån drar av den statsandel som bestäms enlgt den procentsats som föreskrvs 18 planerngs- och statsandelslagen. Självfnanserngsandelen per nvånare läggs årlgen fast resursförordnngen. I 18 planerngs- och statsandelslagen anges den fasta kostnadsfördelnngen mellan stat och kommuner för kostnaderna för den kommunala socal- och hälsovården. Statens andel av drftskostnaderna är 34,64 procent 2009 och kommunernas andel 65,36 procent. Statsandel för det grundläggande utkomststödet Ett undantag från det kalkylerade systemet är den grundläggande utkomststödet som tdgare ngck den kalkylerade statsandelen, men som nu har en öronmärkt statsandel. Ändrngen ngck reformen av arbetsmarknadsstödet. Bestämmelser om en statsandel för det grundläggande utkomststödet ngår 5 a 5 d lagen om utkomststöd (1412/1997). Statsandelen är 50 procent av det faktska belopp för det grundläggande utkomststödet som kommunen de facto betalar ut. I dessa fall är länsstyrelsen statsbdragsmyndghet. Länsstyrelsen ska utan ansökan fastställa beloppet för de förskott som ska betalas ut tll kommunerna varje fnansår. Storleken på förskottet anges på grundval av de faktska kostnaderna för det grundläggande utkomststödet det år som började två år före fnansåret. Dessutom föreskrver lagen om utkomststöd om procedurerna för att kontrollera de utbetalda förskotten och fastställa den slutlga statsandelen. Statsunderstöd tll utvecklngsprojekt Ändrngar av lagen om planerng av och statsandel tll kommunerna trädde kraft från och med Det nnebar att anslagen för anläggnngsprojekt som tdgare gck tll byggprojekt och nköp av anordnngar fördes över tll statsunderstöden tll kommunernas

17 17 och samkommunernas utvecklngsprojekt som gäller verksamheten. Tdgare ngck bestämmelser om statsunderstöd tll utvecklngsprojekt 3 a kap. planerngs- och statsandelslagen, men det upphävdes genom lag 140/2008, när det nfördes bestämmelser om ett nytt statsunderstöd för projekt som genomför utvecklngsprogrammet för socaloch hälsovården. Enlgt 5 planerngs- och statsandelslagen fastställer statsrådet vart fjärde år ett natonellt utvecklngsprogram för socal- och hälsovården (det natonella utvecklngsprogrammet) som överensstämmer med regerngens beslut om statsfnanserna. Numera används kortformen Kaste för programmet. I programmet fastställs för hela programperoden de vktgaste socal- och hälsovårdspoltska målen och prorterngarna nom utvecklngsverksamheten och tllsynen samt vktga reform- och lagstftnngsprojekt, anvsnngar och rekommendatoner som stöder måluppfyllelsen och prorterngarna. Det första utvecklngsprogrammet överensstämmelse med 5 planerngs- och statsandelslagen har lagts fast för Det natonella utvecklngsprogrammet kan ses över årlgen fråga om åtgärderna tll stöd för måluppfyllelsen. I övrgt kan programmet ändras av särsklda skäl. I det natonella utvecklngsprogrammet kan det också ngå vktga mål och åtgärdsrekommendatoner som vänder sg tll statens central- och regonalförvaltnng nom socaloch hälsovården och som gäller genomförandet av programmet, om de är motverade med tanke på en ändamålsenlg kommunal socaloch hälsovård. Kommunerna och samkommunerna kan få statsunderstöd för utvecklngsprojekt som genomför programmet Kaste. Bestämmelser om statsunderstöd tll utvecklngsprojekt ngår 5 b planerngs- och statsandelslagen och förordnngen om statsunderstöd för utvecklngsprojekt nom socal- och hälsovården (287/2008). Statsunderstöd tll anläggnngsprojekt Bestämmelser om statsunderstöd tll anläggnngsprojekt ngår 4 kap. planerngs- och statsandelslagen. Statsunderstöd kan ges ut tll en kommun eller en samkommun för anläggnngsprojekt som är nödvändga för att ordna socal- och hälsovården, om projektet är nödvändgt för att trygga kommunens eller samkommunens socal- och hälsovårdstjänster eller för att genomföra programmet Kaste. Med anläggnngsprojekt avses enlgt lagen en funktonsmässg helhet som utgörs av byggande, anskaffnng eller ombyggnad av lokaler eller anskaffnng av annan egendom eller en motsvarande åtgärd, om de beräknade kostnaderna för åtgärden håller sg nom den ram som anges resursförordnngen. Dessutom ska de totala kostnaderna för projektet ska som regel uppgå tll mnst euro. Sedan 2005 har det praktskt nte längre funnts något separat statsunderstöd för anläggnngsprojekt. I en tlläggsbudget för 2009 har 9 mljoner euro som ett led stmulansåtgärderna avsatts för ombyggnader av ålderdomshem och daghem. Förvaltnng, nformatonsnsamlng och kontroll av uppgfterna nom statsandelssystemet för socal- och hälsovården Årlgen fastställer socal- och hälsovårdsmnsteret krtererna för statsandelarna genom resursförordnngen. Där läggs de kalkylerade kostnaderna för personer varje åldersgrupp och per arbetslös, funktonshndrad och barnskyddsfall tll. Mnsteret fastställer de kalkylerade kostnaderna för varje kommun och bevljar statsandel. De uppgfter som koeffcenterna för statsandelarna bygger på tas fram av flera olka aktörer. Arbetslöshetskoeffcenten bygger på arbetsförmedlngsnformaton från arbetsoch närngsmnsteret, medan sjukfrekvenskoeffcenten grundar sg på uppgfter om sjukpensonärer från Pensonsskyddscentralen. Dagvårdskoeffcenten baserar sg på sysselsättnngsstatstk från Statstkcentralen. Handkappkoeffcenten är ett resultat av uppgfter från Folkpensonsanstalten och Statstkcentralen, medan uppgfterna för barnskyddskoeffcenten samlas n av Insttutet för hälsa och välfärd. De demografska uppgfterna om åldersgrupperna levereras av Sta-

18 18 tstkcentralen och de bygger på nformaton från Befolknngsregstercentralen. 2.5 Statsandelen för undervsnngs- och kulturverksamhetens drftskostnader Allmänt Bestämmelser om fnanserngssystemet för undervsnngs- och kulturverksamhet ngår lagen om fnanserng av undervsnngsoch kulturverksamhet, (nedan fnanserngslagen), och förordnngen om fnanserng av undervsnngs- och kulturverksamhet, (nedan fnanserngsförordnngen), (806/1998). Fnanserngslagen föreskrver om fnanserng av verksamhet enlgt följande lagar: 1) lagen om grundläggande utbldnng (628/1998) 2) gymnaselagen (629/1998) 3) lagen om yrkesutbldnng (630/1998) 4) lagen om yrkesnrktad vuxenutbldnng (631/1998) 5) yrkeshögskolelagen (351/2003) 6) lagen om yrkesnrktad lärarutbldnng (356/2003) 7) lagen om grundläggande konstundervsnng (633/1998) 8) bblotekslagen (904/1998) 9) lagen om kommunernas kulturverksamhet (728/1992) 10) ungdomslagen (72/2006) 11) drottslagen (984/1979) 12) muselagen (729/1992) 13) teater- och orkesterlagen (730/1992). Fnanserngslagen föreskrver om statsandel, statsunderstöd enlgt prövnng och annat bdrag tll drftskostnader och anläggnngsprojekt. Lagen nbegrper dels statsandelar tll kommunerna, dels statlga bdrag tll prvata aktörer som ordnar utbldnng eller verksamhet. Utbldnng statlg reg fnanseras genom anslag statsbudgeten. Rätten att få statsandel och statsandelarnas belopp fnns angvna lag. I fnanserngen av undervsnngsverksamhet beaktas behovet av servce, men också omgvnngs- och kostnadsfaktorer. Följaktlgen varerar beräknngskrtererna för olka former av utbldnng och verksamhet. Inom undervsnngs- och kulturverksamhet betalas bdragen, kommunernas fall statsandel, drekt tll den som ordnar utbldnngen eller verksamheten (nedan huvudmannen). Bdrag ges därmed också ut tll samkommuner, prvata sammanslutnngar och stftelser. Utöver staten medverkar också alla kommuner, med vssa begränsnngar, med en lka stor fnansell andel som läggs fast per nvånare. I modellen med huvudman har det nte ansetts nödvändgt med separata betalnngsandelar för hemkommunerna. Krtererna för drftskostnaderna nom undervsnngs- och kulturverksamhet Bdragen tll drftskostnaderna nom grundläggande utbldnng, gymnaseutbldnng, grundläggande yrkesutbldnng, yrkeshögskolor, grundläggande konstundervsnng baserad på undervsnngstmmar, folkbblotek, teatrar, orkestrar och museer grundar sg på ett prs per enhet som räknas ut och läggs fast per prestaton vart fjärde år utfrån de landsomfattande faktska drftskostnaderna nom respektve utbldnngs- och verksamhetsform. Kostnaderna tjänar fyra år som grund för uträknngen av statsandelarna. Prserna per enhet justeras årlgen på grundval av förändrngarna kostnadsnvån och verksamhetens art och omfattnng. Lagen föreskrver vlka kostnaderna som nte får beaktas när drftskostnaderna beräknas. Årlgen nom september månad fastställer statsrådet de mervärdesskattefra genomsnttlga prserna per enhet för grundläggande utbldnng, gymnaseutbldnng, yrkesutbldnng, yrkeshögskolor, grundläggande konstundervsnng baserad på undervsnngstmmar, folkhögskolor och bblotek som ska lgga tll grund för bdragen från staten året därpå. Undervsnngsmnsteret lägger årlgen förväg fast prserna per enhet för fnansåret för varje utbldnngs- och verksamhetsform. För kommunerna och samkommunerna är prserna mervärdesskattefra, men prserna per enhet för de prvata utbldnngsanordnarna höjs och höjnngen motsvarar den mervärdesskattefra andel som anordnare av prvat utbldnng betalar för de mervärdesskatte-

19 19 fra kostnader som de har respektve utbldnngsform. Fnanserng tll drftskostnader bestäms utfrån krtererna lagen enlgt de prestatoner som fnanserngen av varje utbldnngs- och verksamhetsform bygger på och produkten av de kalkylerade prserna per enhet för varje prestaton (statsandelsgrunden). Inom grundläggande utbldnng, gymnaseutbldnng, grundläggande yrkesutbldnng och yrkeshögskolor läggs fnanserngen fast på grundval av antalet elever eller studerande samt prserna per enhet bestämda per elev eller studerande. Inom yrkesnrktad tlläggsutbldnng läggs fnanserngen fast på grundval av det antal studerandeårsverken, undervsnngstmmar eller studeveckor som fastställts för utbldnngsanordnaren som grund för beräknng av statsfnanserngen samt det per studerandeårsverke, undervsnngstmme eller studevecka bestämda prset per enhet och läroavtalsutbldnng som ordnas som yrkesnrktad tlläggsutbldnng på grund av antalet studerande och prset per enhet bestämt per studerande. Inom grundläggande konstundervsnng läggs fnanserngen fast på grundval av antalet nvånare eller undervsnngstmmar och prset per enhet bestämt per nvånare eller undervsnngstmme, medan den nom morgon- och eftermddagsverksamhet enlgt lagen om grundläggande utbldnng läggs fast på grundval av antalet ledda tmmar och det per tmme bestämda prset per enhet. För kommunens allmänna bblotek och kulturverksamheten läggs fnanserngen fast på grundval av antalet nvånare kommunen och det per nvånare bestämda prset per enhet och för museer, teatrar och orkestrar på grundval av kalkylerande antal av årsverke och per årsverke fastställda prset per enhet. I fnanserngen av grundläggande utbldnng, gymnaseutbldnng, grundläggande yrkesutbldnng form av utbldnngsanstalt och läroavtal, yrkeshögskolor, grundläggande konstutbldnng som får statsandel per nvånare, bblotek och kommunal kulturverksamhet ngår också kommunens andel per nvånare. Genom den är kommunerna med och fnanserar de kalkylerade kostnaderna för undervsnngsverksamhet som grundar sg på prser per enhet eller per antalet studerande eller någon annan prestaton. Kommunens fnanserngsandel per nvånare räknas ut separat för undervsnngsverksamhet och bblotek och separat för kulturverksamhet och grundläggande konstundervsnng som får statsandel per nvånare. Kommunens andel för utbldnngs- och bbloteksväsendet räknas ut genom att eurobeloppen för statsandelsgrunderna för kommunerna, samkommunerna, prvata utbldnngsanordnare och statlg grundläggande utbldnng, gymnaseutbldnng, grundläggande yrkesutbldnng form av läroanstalt och läroavtal, yrkeshögskolor, bblotek adderas hop. Sedan dvderas beloppet med nvånarantalet landet och multplceras med nvånarantalet kommunen. Av beloppet ska kommunen stå för 58,11 procent I kommunens fnanserngsandel beaktas nte de elever som får förberedande undervsnng för den grundläggande utbldnngen enlgt lagen om grundläggande utbldnng och nte heller, med undantag för elever som får grundläggande utbldnng, studerande som nte har hemkommun Fnland enlgt lagen om hemkommun eller som har sn hemkommun på Åland, elever och studerande som det ordnas undervsnng utomlands för eller studerande yrkespedagogsk lärarutbldnng och nte heller kostnader som beror på utbldnngen. Åren är kommunens fnanserngsandel av drftskostnaderna för kulturverksamhet och grundläggande konstundervsnng 70,30 procent av det belopp som fås när alla kommuners sammanlagda statsandelsgrunder per nvånare för grundläggande konstutbldnng och den kommunala kulturverksamheten dvderas med nvånarantalet landet och beloppet multplceras med kommunens nvånarantal. Statsandelen tll kommunen räknas ut så att kommunens fnanserngsandel per nvånare dras av från kommunens statsandelsgrund. Samkommuner och prvata anordnare av utbldnng och verksamhet får statlg fnanserng motsvarande hela statsandelsgrunden. I statsandelarna beaktas dessutom fnansmnsterets utjämnngar på grundval av skattenkomsterna och de påverkar statsandelarna. Den som får statsandel får själv bestämma hur den används.

20 20 Förskoleundervsnng och grundläggande utbldnng I statsbudgeten för 2009 beräknas de kalkylerade drftskostnaderna för förskoleundervsnng och grundläggande utbldnng vara crka mljoner euro och statsandelarna tll drftskostnaderna crka mljoner euro. Fnanserngen för drftskostnaderna för grundläggande utbldnng läggs fast per antalet elever och per elev på grundval av prserna per enhet enlgt fnanserngslagen. Varje kommun får ett eget prs per enhet. Prserna per enhet graderas enlgt befolknngstäthet (under 40 nvånare per kvadratklometer), tvåspråkghet och andelen skärgård och per elever som går klasserna 7 9, de som får specalundervsnng enlgt 17 2 mom. lagen om grundläggande utbldnng, antalet elever som deltar undervsnng på svenska och antalet elever med ett främmande språk som modersmål. Dessutom graderas prserna per enhet för glest bebyggda kommuner och skärgårdskommuner för eleverna årskurserna 1 6 för skolor med färre än 80 elever och för eleverna årskurserna årskurserna 7 9 på grundval av undervsnng som ordnas för färre än 180 elever på samma språk. De prser per enhet som räknas ut på detta sätt jämnas ut med en särskld koeffcent enlgt det genomsnttlga prset per enhet. I fnanserngsförordnngen ngår koeffcenter för dessa delfaktorer för prserna per enhet. År 2009 är det genomsnttlga prset per enhet bestämt per elev för den grundläggande utbldnngen 6 503,77 euro. Enlgt 1 fnanserngsförordnngen räknas grunddelen för prset per enhet för den grundläggande utbldnngen ut genom att medeltalet av prset per enhet för den grundläggande utbldnngen multplceras med talet 0,77. På grundval av befolknngstätheten höjs grunddelen för prset per enhet för den grundläggande utbldnngen kommuner där nvånartätheten är under 40 nvånare per kvadratklometer med det tal som man får genom att multplcera medeltalet av prset per enhet och produkten av talet 0,1 med höjnngsfaktorn för befolknngstätheten. Höjnngsfaktorn är skllnaden mellan den naturlga logartmen av 40 och den naturlga logartmen av kommunens befolknngstäthet. Grunddelen av prset per enhet höjs kommuner där befolknngstätheten är under tre och skärgårdskommuner med det tal som man får genom att multplcera talet 0,003 med produkten av medeltalet av prset per enhet och skolnätsfaktorn per elev kommunen. Om befolknngstätheten andra kommuner än skärgårdskommuner är över tre, men under fyra, ska produkten multplceras med det tal som man får när kommunens nvånartäthet dras av från talet fyra. Talet för skolnätsfaktorn per elev är 1) skolor med färre än 80 elever, fråga om en elev som får undervsnng årskurs 1 6 och förskoleundervsnng (11-årg läroplkt), det tal som fås när skllnaden mellan talet 80 och det totala antalet elever skolan multplceras med 1,2, 2) kommuner och samkommuner som ordnar undervsnng på samma språk för mndre än 180 elever årskurs 7 9, fråga om en elev som får undervsnng på detta språk, det tal som fås när skllnaden mellan talet 180 och antalet nämnda elever multplceras med 0,6, dock högst 60. I antalet elever ngår elever som får påbyggnadsundervsnng enlgt 5 lagen om grundläggande utbldnng. 3) fråga om andra elever än de som nämns 1 och 2 punkten noll. På elever som får specalundervsnng enlgt lagen om grundläggande utbldnng tlllämpas nte talet per elev för skolnätsfaktorn. I tvåspråkga kommuner höjs grunddelen av prset per enhet på grundval av tvåspråkgheten med det tal som man får genom att multplcera det genomsnttlga prset per enhet med talet 0,04. I skärgårdskommuner där mnst hälften av befolknngen bor utan fast vägförbndelse tll fastlandet höjs det genomsnttlga prset per enhet med det tal som fås då det genomsnttlga prset per enhet multplceras med talet 0,25. I andra skärgårdskommuner höjs grunddelen av prset per enhet med det tal som fås då det genomsnttlga prset per enhet multplceras med talet 0,06. Dessutom höjs grunddelen av prset per enhet med det tal som fås då beloppen enlgt

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 2010 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15-10 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Beslutad av kommunfullmäktge 2013-03-27, 74 Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Fnspångs kommun

Läs mer

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller

Läs mer

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.

Läs mer

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande Skoldemokratplan Prncper och gude tll elevnflytande I Skoldemokratplan Antagen av kommunfullmäktge 2012-02-29, 49 Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@fnspang.se

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning

Riktlinjer för biståndshandläggning Rktlnjer för bståndshandläggnng Enlgt Socaltjänstlagen Fnspångs kommun 2012-11-19 KS 2012.04.45.730 Rktlnjer för bståndshandläggnng Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post:

Läs mer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.

Läs mer

Renhållningsordning för Finspångs kommun

Renhållningsordning för Finspångs kommun Renhållnngsordnng för Fnspångs kommun Avfallsplan 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktge 2014-03-26 ( 69) A V F A L L S P L A N 2 0 1 4-2 0 1 8 Renhållnngsordnng för Fnspångs kommun Fnspångs kommun 612

Läs mer

Viltskadestatistik 2014 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda

Viltskadestatistik 2014 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda Vltskadestatstk 214 Skador av fredat vlt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 215-1 Vltskadestatstk 214 Skador av fredat vlt på tamdjur, hundar och gröda Rapport från Vltskadecenter,

Läs mer

Utbildningsavkastning i Sverige

Utbildningsavkastning i Sverige NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Markus Barth Handledare: Bertl Holmlund Vårtermnen 2006 Utbldnngsavkastnng Sverge Sammandrag I denna uppsats kommer två olka

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton

Läs mer

Bankernas kapitalkrav med Basel 2

Bankernas kapitalkrav med Basel 2 RAPPORT DEN 16 jun 2006 DNR 05-5630-010 2006 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R A P P o r t 2 0 0 6 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R a p p o r t 2 0 0 6 : 6 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 31 RESULTAT

Läs mer

2013-04-16. Motion om bättre villkor för vissa grupper beträffande uthyrning av FaBo s lägenheter. Dnr KS 2012-400

2013-04-16. Motion om bättre villkor för vissa grupper beträffande uthyrning av FaBo s lägenheter. Dnr KS 2012-400 Utdrag ur protokoll fört vd sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott Falkenberg FALKENBERG 2013-04-16 130 Moton om bättre vllkor för vssa grupper beträffande uthyrnng av FaBo s lägenheter. Dnr KS

Läs mer

Beställningsintervall i periodbeställningssystem

Beställningsintervall i periodbeställningssystem Handbok materalstyrnng - Del D Bestämnng av orderkvantteter D 41 Beställnngsntervall perodbeställnngssystem Ett perodbeställnngssystem är ett med beställnngspunktssystem besläktat system för materalstyrnng.

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 111/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om planering av och statsandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kostnadsfördelningen

Läs mer

för alla i Landskrona

för alla i Landskrona , den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest

Läs mer

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE SSI:1';74-O15 BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE John-Chrster Lndll Pack, 104 01 STOCKHOIJ! ;4 aprl 1974 BEREDSOP TJÖT ATOMOLYCKOR I SVERIGE Manuskrpt grundat på ett föredrag vd kärnkraftmötot Köpenhamn,

Läs mer

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1 UPPSALA UNIVERSITET Natonalekonomska Insttutonen Examensarbete D-uppsats, Ht-2005 Introduktonsersättnng eller socalbdraghar ersättnngsregm betydelse för ntegratonen av flyktngar? 1 Författare: Henrk Nlsson

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 01-06-5 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspektonen@f.se www.f.se

Läs mer

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

2014 års brukarundersökning inom socialtjänstens vuxenavdelning i Halmstads kommun

2014 års brukarundersökning inom socialtjänstens vuxenavdelning i Halmstads kommun Halmstads kommun Socalförvaltnngen Vuxenavdelnngen 2014 års brukarundersöknng nom socaltjänstens vuxenavdelnng Halmstads kommun Sammanställnng av enkätresultat För rapport svarar Danel Johansson, Utvärderngsrngen

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 007-1-18 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35

Läs mer

Ny renhållningsordning för Finspångs kommun, yttrande till Finspångs kommun

Ny renhållningsordning för Finspångs kommun, yttrande till Finspångs kommun 1 (1) Mljö och samhällsbyggnadsförvaltnngen ToS, Mare Hägglund 2013-05-16 Dnr KS 2013-318 Dnr Sbn 2013-185 Kommunstyrelsen Ny renhållnngsordnng för Fnspångs kommun, yttrande tll Fnspångs kommun Förslag

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan Handlngsplan Grön Flagg Västra Ekoskolan Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-03-17 14:07: Vad rolgt att n har jobbat aktvt med Grön Flagg snart 14 år! Handlngsplanen är tydlg och n tar upp flera exempel

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL Arbetsgruppsrapport 16.12.2005 Duplkat 3/2006 Utbldnngsstyrelsen och författarna Tm Eja Högman ISBN 952-13-2767-7 (nb.) ISBN 952-13-2768-5 (pdf) ISSN 1237-6590

Läs mer

Folkrätten och kriget mot terrorismen

Folkrätten och kriget mot terrorismen Mänsklga demokrat Folkrätten FN I den här teorbakgrunden: presenterar v en överskt av folkrätten de hot den har utsatts för genom det onskränkta krget mot terrorsmen åskådlggör v FN:s roll ett väl fungerande

Läs mer

Arbetskraftskostnadsindex 2008=100

Arbetskraftskostnadsindex 2008=100 Handböcker 47b Arbetskraftskostnadsndex 2008=100 Användarens handbok Handböcker 47b Arbetskraftskostnadsndex 2008=100 Användarens handbok Helsngfors 2013 Förfrågnngar: Pekka Haapala Hanna Jokmäk +358 9

Läs mer

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5 Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och

Läs mer

Gymnasial yrkesutbildning 2015

Gymnasial yrkesutbildning 2015 Statstska centralbyrån STATISTIKENS FRAMTAGNING UF0548 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 1(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete 2016-03-11 Mattas Frtz Gymnasal yrkesutbldnng 2015 UF0548

Läs mer

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums frskola 20 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:39: Bra jobbat, Tryserums frskola! Det är nsprerande att läsa er rapport och se

Läs mer

Lönebildningen i Sverige 1966-2009

Lönebildningen i Sverige 1966-2009 Rapport tll Fnanspoltska rådet 2008/6 Lönebldnngen Sverge 1966-2009 Andreas Westermark Uppsala unverstet De åskter som uttrycks denna rapport är författarens egna och speglar nte nödvändgtvs Fnanspoltska

Läs mer

DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND

DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND Rapport 2000:1 DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND - EN KOMPARATIV ANALYS I pdf-versonen av denna rapport saknas enkätblanketterna (blaga 2). En fullständg rapport pappersformat kan beställas från ÅSUB, tel. 018-25490,

Läs mer

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Läs mer

4 tillfällen under 2014 köpa IT-installationer och begagnade surfpiattor utan att

4 tillfällen under 2014 köpa IT-installationer och begagnade surfpiattor utan att KONKU RRENSVERKET MST LL BESLUT Swedsh Competton Authorty 2016-10-07 Dnr 27012015 1 (5) ;. A Tmrå kommun TÉ?%r 1ë~E&.g:\a~.monïßfeï ~ a~~:atsassr. kom '* 49- W 1 D?-í.'"'" pls'-1-fr ' 0* Tmrå kommun -

Läs mer

socialen.info 1 of 14 Antal svar i procent Antal svar Mycket viktigt 81,6% 40 Ganska viktigt 18,4% 9 Mindre viktigt 0,0% 0 Oviktigt 0,0% 0

socialen.info 1 of 14 Antal svar i procent Antal svar Mycket viktigt 81,6% 40 Ganska viktigt 18,4% 9 Mindre viktigt 0,0% 0 Oviktigt 0,0% 0 socalen.nfo 1. Artklar om socalpoltk mm Socaltjänsten.nfo har en egen redakton som skrver och publcerar artklar om socalpoltk, socalförsäkrngar, arbetsmarknad, ntegraton mm. Artklarna publceras på nätet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 129/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås

Läs mer

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17 1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt

Läs mer

DOM. Meddelad Malmö. Trelleborgs tingsrätts dom 1995-10-19, DT 556, se bilaga A. Gustaf Them, 160628-4519 Barsebäcksgatan 64, 216 20 MALMÖ

DOM. Meddelad Malmö. Trelleborgs tingsrätts dom 1995-10-19, DT 556, se bilaga A. Gustaf Them, 160628-4519 Barsebäcksgatan 64, 216 20 MALMÖ . Nummer DT 1224 l (9) 000AD01.SAM Överklagat avgörande Trelleborgs tngsrätts dom 1995-10-19, DT 556, se blaga A Klagande Gustaf Them, 160628-4519 Barsebäcksgatan 64, 216 20 MALMÖ Ombud Bolagsjursten Lef

Läs mer

Sammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y

Sammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y F12: sd. 1 Föreläsnng 12 Sammanfattnng V har studerat ekonomn påp olka skt, eller mer exakt, under olka antaganden om vad som kan ändra sg. 1. IS-LM, Mundell Flemmng. Prser är r konstanta, växelkurs v

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Talavdskolan 15 aug 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-21 13:32: V kunde nte läsa om era mål 4 och 5 någonstans. 2013-08-15 11:21: Tack för era kompletterngar.

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 196/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saxnäs skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saxnäs skola Handlngsplan Grön Flagg Saxnäs skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-05 09:27: Jättefnt att n jobbat utfrån elevernas önskemål när n satt hop er handlngsplan för att måna om deras nflytande. N

Läs mer

Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( )

Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( ) Tentamen Matematsk statstk Ämneskod-lnje S1M Poäng totalt för del 1 5 (8 uppgfter) Poäng totalt för del 3 (3 uppgfter) Tentamensdatum 9-3-5 Kerstn Vännman Lärare: Robert Lundqvst Mkael Stenlund Skrvtd

Läs mer

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 23 a och 28 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att

Läs mer

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 15:1: Vlken toppenrapport n har skckat n tll oss- trevlg läsnng. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning.

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning. Uppsala Unverstet Företagsekonomska nsttutonen Magsteruppsats HT 2009 Fond--fonder med global placerngsnrktnng Ett konkurrenskraftgt alternatv tll globalfonder? En jämförelse med fokus på rsk och avkastnng.

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 13 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 13 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 13 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-07 14:13: N har en bra rapport och det är nte långt från ett godkännande. V skulle vlja

Läs mer

RP 125/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 125/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 8 i lagen om garantipension, 9 i lagen om handikappförmåner och 35 och 70 i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner

Läs mer

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI)

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI) STATISTISKA CENTRALBYRÅN Dokumentaton (6) ES/PR-S 0-- artn Kullendorff arcus rdén Dokumentaton krng beräknngsmetoder använda för prsndex för elförsörjnng (SPIN 35.) nom hemmamarknadsprsndex (HPI) Indextalen

Läs mer

Renhållningsordning för Finspångs kommun

Renhållningsordning för Finspångs kommun Renhållnngsordnng för Fnspångs kommun Föreskrfter Antagen av kommunfullmäktge 2014-03-26 ( 69) F Ö RE S K RI F T E R Renhållnngsordnng för Fnspångs kommun Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85

Läs mer

209 Kommunstyrelsens ärendelista. 210 Informationsärenden. 211 Kvartalsrapport 1 2012. 212 Verkställighet av beslut

209 Kommunstyrelsens ärendelista. 210 Informationsärenden. 211 Kvartalsrapport 1 2012. 212 Verkställighet av beslut 2012-05-14 Paragrafer 209 Kommunstyrelsens ärendelsta 210 Informatonsärenden 211 Kvartalsrapport 1 2012 212 Verkställghet av beslut 213 Medborgarförslag en fasadtext för Kulturhuset med texten Muskskolan

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:01: N har vktga utvecklngsområden men v skckar tllbaka er rapport för att v önskar

Läs mer

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm Workng paper/pm 2012:02 Företagsrådgvnng form av Konsultcheckar En effektutvärderng av konsultcheckar nom ramen för regonalt bdrag för företgsutvecklng Tllväxtanalys har uppdrag att utvärdera effekterna

Läs mer

RP 124/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 i lagen om utkomststöd

RP 124/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 i lagen om utkomststöd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om utkomststöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om utkomststöd ändras så

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-07-04 13:38: Vlka jättebra flmer barnen har spelat n fantastskt bra och underhållande som samtdgt

Läs mer

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014 l l t n a Inbjud r e t k a v a g n n teck Scandnavan Organcs AB (publ) 16 30 oktober 2014 Informatonen denna folder ( Foldern ) är endast en förenklad beskrvnng av den rktade nyemssonen (såsom defnerat

Läs mer

RP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 8 i lagen om garantipension, lagen om handikappförmåner och 103 i folkpensionslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Komplettering av uppföljningsplan som ingår i Verksamhetsplan och budget 2016

Komplettering av uppföljningsplan som ingår i Verksamhetsplan och budget 2016 upp,mka STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Darenummer Malmberg Jan 20160413 IFN20150162 Idrott och frtdsnämnden Kompletterng av uppföljnngsplan som ngår Verksamhetsplan och budget 2016 Förslag

Läs mer

Strukturomvandling bakom nedgång i vinstandelen

Strukturomvandling bakom nedgång i vinstandelen Lönebldnngsrapporten 2016 43 FÖRDJUPNING Strukturomvandlng bakom nedgång vnstandelen Vnstandelen är det överskott som återstår efter att arbetskostnaderna subtraherats från förädlngsvärdet, uttryckt som

Läs mer

RP 244/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om skatteredovisning

RP 244/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om skatteredovisning Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om skatteredovisning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om skatteredovisning

Läs mer

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 149/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om skatteredovisning samt ändring och temporär ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS

Läs mer

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Utgifterna under momentet föranleds huvudsakligen av statsandelen för driftskostnaderna för socialoch

Läs mer

INLEDNING. inom sitt område utarbeta och uppdatera en sådan plan för utvecklandet av vattentjänsterna som täcker dess område.

INLEDNING. inom sitt område utarbeta och uppdatera en sådan plan för utvecklandet av vattentjänsterna som täcker dess område. 1 INLEDNING Upprättandet av en utvecklngsplan för vattentjänsten grundar sg på lagen om vattentjänster som trädde kraft 1.3.2001. Syftet med denna lag är att trygga vattentjänster som, tll skälga kostnader,

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan Handlngsplan Grön Flagg Pysslngförskolan Gläntan Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-19 11:18: Vlka fna och vktga utvecklngsområden n valt - det n gör kommer säkert att skapa engagemang och nyfkenhet

Läs mer

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet LAGFÖRSLAG 1 Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)

Läs mer

RP 156/2009 rd. kompletteras. Bestämmelsen i fråga gäller överföring till Folkpensionsanstalten av kommunens fordringar som grundar sig på

RP 156/2009 rd. kompletteras. Bestämmelsen i fråga gäller överföring till Folkpensionsanstalten av kommunens fordringar som grundar sig på RP 156/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om underhållsstöd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om underhållsstöd

Läs mer

Generellt ägardirektiv

Generellt ägardirektiv Generellt ägardrektv Kommunala bolag Fastställt av kommunfullmäktge 2014-11-06, 223 Dnr 2014.0450.107 2 Generellt ägardrektv för Fnspångs kommuns drekt eller ndrekt helägda bolag Detta ägardrektv ska antas

Läs mer

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag RAPPORT 9 2011 Hjortdjurens nverkan på tllväxt av produktonsträd och rekryterng av betesbegärlga trädslag - problembeskrvnng, orsaker och förslag tll åtgärder Jonas Bergqust, Chrster Kalén, Hasse Berglund

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-01-23 11:26: Bra jobbat, förskolan Kalven! Det är nsprerande att läsa er rapport och se hur

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 63/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om beaktande av arbetstagares pensionsavgift och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie i fråga om vissa dagpenningar PROPOSITIONENS

Läs mer

Hur bör en arbetsvärderingsmodell

Hur bör en arbetsvärderingsmodell Hur bör en arbetsvärderngsmodell specfceras? en analys baserad på mångdmensonell beslutsteor Stg Blomskog Johan Brng RAPPORT 2009:19 Insttutet för arbetsmarknadspoltsk utvärderng (IFAU) är ett forsknngsnsttut

Läs mer

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, lag om ändring av 12 a i lagen om fritt bildningsarbete

Läs mer

N A T U R V Å R D S V E R K E T

N A T U R V Å R D S V E R K E T 5 Kselalger B e d ö m n n g s g r u vattendrag n d e r f ö r s j ö a r o c h v a t t e n d r a g Parameter Vsar sta hand effekter Hur ofta behöver man mäta? N på året ska man mäta? IPS organsk Nngspåver

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Sagomossens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Sagomossens förskola Handlngsplan Grön Flagg Sagomossens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-11 12:42: Det låter som en bra dé att ntegrera mljörådet förskolerådet som har en sån bred representaton. N har vktga

Läs mer

Ensamma kan vi inte förändra

Ensamma kan vi inte förändra 2013, vnter/vår Behandlngsföreståndaren har ordet Drogtestnng Ultmatum på jobbet ledde tll nyktert lv Vårdutbldnngsprogram för företagshälsovården Ideella resurser vd mssbruk för företagshälsovården Arbetsplatsprogram

Läs mer

Undersökning av vissa försäkringsantaganden i efterlevandepension för anställda i kommuner och landstinget och dess påverkan på prissättningen

Undersökning av vissa försäkringsantaganden i efterlevandepension för anställda i kommuner och landstinget och dess påverkan på prissättningen Matematsk statstk Stockholms unverstet Undersöknng av vssa försäkrngsantaganden efterlevandepenson för anställda kommuner och landstnget och dess påverkan på prssättnngen Ilkay Gölcük Eamensarbete 7:5

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 december 2011 1511/2011 Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 09:54: N verkar ha ett mycket engagerat mljöråd som är påputtare (fnt ord). N har bra och spännande

Läs mer

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss? Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas

Läs mer

Fördelning av kvarlåtenskap vid arvsskifte

Fördelning av kvarlåtenskap vid arvsskifte NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala unverstet Magsteruppsats Författare: Lars Björn Handledare: Henry Ohlsson HT 2008 Fördelnng av kvarlåtenskap vd arvsskfte En analys av ntergeneratonella fnansella

Läs mer

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-15 13:51: Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det?

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Uppsats fortsättnngskurs C Författare: Johan Bjerkesjö och Martn Nlsson Handledare: Patrk Hesselus Termn och år: HT 2005 Arbetslvsnrktad rehablterng för

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-04 12:54: Vad rolgt att ta del av era tankar och ert arbete med Grön Flagg! Det är härlgt

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-09 16:00: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008. RP 34/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 29 b i socialvårdslagen samt om ändring av folkhälsolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I propositionen

Läs mer

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-27 10:15: Hej, Enlgt mal från er så skckade n n denna rapport av msstag, så därför får n tllbaka

Läs mer

Ársredovisning. Brf Paviljongerna. för 716408-2419. Räkenskapsåret. - í. i i

Ársredovisning. Brf Paviljongerna. för 716408-2419. Räkenskapsåret. - í. i i Ársredovsnng för Brf Pavljongerna 716408-2419 Räkenskapsåret 2015 I - í Brf Pavljongerna 1 (12) Styrelsen fôr BrfPavljongerna får härmed avge årsredovsnng fôr räkenskapsåret 2015. Verksamheten Allmänt

Läs mer

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare!

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare! HÄSTFÖRETAGARPRAKTIKAN Råd och tps för dg som vll bl framgångsrk hästföretagare! Inlednng Har du en hästverksamhet tankarna? Fundera på varför! Trolgen delar du med de flesta andra hästföretagare en passon

Läs mer

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Segelkobben 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Segelkobben 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Segelkobben 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 11:23: Det verkar som om mljöarbetet genomsyrar er vardag, då har n kommt långt!

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tällbergs skola 18 jun 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tällbergs skola 18 jun 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tällbergs skola 18 jun 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-0-18 18:47: Vad rolgt att eleverna kom med förslaget att sopsortera! N har på ett mycket kreatvt

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Vindelälvsskolan 27 maj 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Vindelälvsskolan 27 maj 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vndelälvsskolan 27 maj 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-05-27 15:19: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer