Arbetskraftskostnadsindex 2008=100

Transkript

1 Handböcker 47b Arbetskraftskostnadsndex 2008=100 Användarens handbok

2 Handböcker 47b Arbetskraftskostnadsndex 2008=100 Användarens handbok Helsngfors 2013

3 Förfrågnngar: Pekka Haapala Hanna Jokmäk tvkndeks@stat.f Hemsda: Ombrytnng: Marta Potla 2013 Statstkcentralen Uppgfterna får lånas med uppgvande av Statstkcentralen som källa. ISSN = Handböcker ISBN (pdf)

4 Fö rord I jun 2009 publcerade Statstkcentralen för första gången det revderade arbetskraftskostnadsndexet. Basåret för det revderade ndexet är Vad gäller begreppen och metodbeskrvnngen baserar sg denna handbok på publkatonen Tehdyn työtunnn kustannus , Työvomakustannusndeks 2003=100 (Kostnaden per utförd arbetstmme , Arbetskraftskostnadsndexet 2003=100). Beskrvnngarna och metoderna anslutnng tll det nya ndexet har uppdaterats handboken den mån som de ändrats. Out Aht-Mettnen, Pekka Haapala, Kat Hekknen, Hanna Jokmäk, Pentt Jonnnen, Seppo Kouvonen och Antt Suoperä har deltagt uppdaterngen av handboken. Statstkcentralen, Helsngfors, september 2013 Hannele Orjala Statstkdrektör Statstkcentralen 3

5 Innehåll Förord Vad är ett arbetskraftskostnadsndex? Om arbetskraftskostnadsndexets hstora Författnngar som styr beräknandet av arbetskraftskostnadsndexet Om teorn bakom arbetskraftskostnadsndexet Natonellt och nternatonellt arbetskraftskostnadsndex Vad mäter arbetskraftskostnadsndexet? Arbetskraftskostnadsndexets struktur Kostnader för utförd arbetstmme som beskrvnngsobjekt Klassfcerngar och vktstruktur Närngsgren Kostnadsklassfcerng Vktstruktur Arbetskraftskostnadsndexets urval Allokerng Urvalsdragnng Estmerng Beräknandet av arbetskraftskostnadsndexet praktken Hanterng av materalet Förhandsgransknng av uppgfterna Databasens kontroller Imputerng av uppgfter om arbetsnsats Slutförande av materalhanterngen Sammanställnng av arbetskraftskostnadsndexet Säsong- och arbetsdagskorrgerngar Gamla ndex och övrga nformatonstjänster Arbetskraftskostnadsndexets användnngsändamål och tllämpnng För vlka ändamål används arbetskraftskostnadsndexet? Samband tll annan statstk över arbetskraftskostnader Kalkylexempel på användnngen av ndexet Beräknng av förändrngen kostnaden för en utförd arbetstmme Beräknng av förändrngen kostnaden för en utförd arbetstmme med ndex för två olka basår Ändrng av ndexets basår Beräknng av eget ndex Publcerng av arbetskraftskostnadsndexet Blaga 1 Arbetskraftskostnadsndexets serer Blaga 2 Imputerngsmodeller för arbetsnsats Blaga 3 Enkätblanketter för ndustrn, servcesektorn, undervsnngsområdet och offentlga sektorn Blaga 4 Verklgt urval Statstkcentralen

6 1 Vad är ett arbetskraftskostnadsndex? 1.1 Om arbetskraftskostnadsndexets hstora I Fnland har utrednngar som kartlägger ndustrns arbetskraftskostnader gjorts sedan 1940-talet. Statstk över arbetskraftskostnaderna utfrån Europeska gemenskapens förordnngsgrund började upprättas slutet av 1960-talet, varefter grundläggande kartläggnngar av arbetskraftskostnadernas nvå och struktur har utförts under bestämda år. Sedermera förutsattes medlemsländerna även lämna n statstk över de kalkylmässga arbetskraftskostnadernas nvå och struktur för mellanåren. Införandet av den gemensamma europeska valutan har framhävt behovet av en fortlöpande uppföljnng av kostnadsutvecklngen. Det ursprunglga målet var att utveckla ett ndex som beskrver kostnadsutvecklngen av en standardserad arbetsnsatsenhet, med Förenta Staternas Employment Cost Index som exempel. Upprättandet av ett ndex som beskrver prsutvecklngen av en standardserad arbetsnsatsenhet skulle dock de flesta medlemsländer ha förutsatt betydande satsnngar på nsamlng av prmäruppgfter. Främst av kostnadsskäl bestämde man sg tll slut att stället för ett prsndex skapa ett kostnadsndex som beskrver förändrngarna genomsnttskostnaderna och som bättre passade n de exsterande statstksystemen flera stora medlemsländer. Produktonen av arbetskraftskostnadsndexet grundade sg tll en början på det s.k. gentlemannaavtalet mellan cheferna för de natonella statstkbyråerna medlemsländerna Europeska unonen (EU) och nleddes år I nlednngsskedet baserade sg ndexet på medlemsländernas exsterande statstksystem. I Fnland defnerades kostnadsutvecklngen av en utförd arbetstmme åren på närngsgrensnvå genom att dvdera Statstkcentralens förtjänstnvåndex och den enlgt lönestrukturstatstken defnerade månadslönen för den totala arbetstden för en heltdsanställd löntagare med den genomsnttlga månatlga arbetsnsatsen. Antalet arbetstmmar för heltdsanställda löntagare baserade sg på Statstkcentralens arbetskraftsstatstk. 1.2 Författnngar som styr beräknandet av arbetskraftskostnadsndexet De första erfarenheterna av arbetskraftskostnadsndexet vsade snabbt att uppnåendet av en tllräcklg nternatonell jämförbarhet krävde en författnngsgrund för att fastställa hur ndexet skulle upprättas. Sedan år 2003 har upprättandet av ndexet reglerats av Europaparlamentets och rådets förordnng (nr 450/2003) samt tllhörande förordnng av kommssonen (nr 1216/2003). Den förordnngsstadgade statstkskyldgheten gällde första stadet bara ndustrn samt branscherna nom den prvata tjänstesektorn. Indexets täcknng av närngsgrenar utvdgades genom en ny förordnng av kommssonen (nr 224/2007) som från och med år 2007 även omfattade branscher nom så kallade välfärdstjänster för vlka den offentlga sektorn främst ansvarar för. Europaparlamentet följer årlgen upp kvalteten på arbetskraftskostnadsndexet utfrån kommssonens rapport. Begreppen och klassfcerngarna arbetskraftskostnadsndexet har defnerats EUkommssonens förordnng. Indexseren för åren baserade sg på EU:s dåvarande standard för närngsgrensndelnng (NACE Rev. 1). Fr.o.m. år 2009 baserar sg ndexet på EU:s nuvarande närngsgrensndelnng (NACE Rev. 2). I anslutnng tll nförandet av den nya ndelnngen skulle varje medlemsland även skapa retroaktva tdsserer enlgt den nya närngsgrensndelnngen fr.o.m. år Statstkcentralen 5

7 1.3 Om teorn bakom arbetskraftskostnadsndexet Arbetskraftskostnadsndexet är ett enhetsvärdendex som beskrver den kvartalsvsa förändrngen medelkostnaden för en utförd arbetstmme. I förordnngen om arbetskraftskostnadsndexet har grundformeln för peroden t ett ndex av typ Laspeyres defnerats på följande sätt: LCI där t j = t w = t h = j W = w h t j w h j j = t j j j ( w / w ) w h = W j ( w / w ) W t W j j j arbetskraftskostnaderna per arbetad tmme närngsgren under perod t arbetade tmmar för löntagare närngsgren under perod t och j j w * h arbetskraftskostnaderna för löntagare närngsgren under en årlg perod j Indexet som beskrver bassererna på närngsgrenens huvudgruppsnvå beskrver den genomsnttlga förändrngen av arbetskraftskostnaderna närngsgrenen. Indexen för närngsgrenssummorna bldas alltså utfrån prsrelatonen för respektve bassere w w och dess t j vkt W W j j. Vkterna ska användas beräknngen av ndexet under två år från den tdpunkt som de refererar tll., K j + 1 j w h j, j+ 1 = j j w h Den årlga länken mellan ndexen för åren j och j+1 är alltså av formen: där j+1 w = medelprset för året (j+1) som följer på basåret närngsgren, j w = medelprset för basåret j h = närngsgren, antalet arbetade tmmar under basåret närngsgren. Arbetskraftskostnadsndexet är en konjunkturstatstk som är känslg för kortsktga kostnadsförändrngar och som publceras nästan realtd 70 dagar efter utgången av kvartalet. Det beskrver prstrycket som orsakas av arbetsmarknaden både va förändrng lönesumman och va förändrng enhetskostnaderna för arbetstmmar. Indexet är nyttgt också när man analyserar orsakerna tll förändrngarna lönesumman. Med dess hjälp kan förändrngen lönesumman spjälkas upp en prskomponent (kostnaden för en arbetstmme) och en mängdkomponent (antalet arbetstmmar) och även specfcera nverkan av kostnadsposter av engångsnatur. Samtdgt kan man specfcera analysen av både arbetets produktvtet och enhetskostnaderna för arbetskraften. Förändrngen enhetsarbetskostnaderna (y) kan sammanfattas med hjälp av följande formel: 1.4 Natonellt och nternatonellt arbetskraftskostnadsndex Eftersom beräknandet av arbetskraftskostnadsndexet sedan 2003 baserar sg på författnng blev man tvungen att omvärdera dess produktonsmodell även Fnland. I enlghet med skyldgheterna statstklagen strävade man efter att fortfarande konstruera produktonsmodellen för ndexet på exsterande materal, varvd förtjänstnvåndexets betydelse var avgörande. Man strävade efter att effektvera användnngen av exsterande materal bland annat genom att specfcera mputerngsgrunderna för engångslöneposter samt genom att vd mätnngen av arbetstmmarna under arbetsmånaden använda säsongrensade värden. Erfarenheterna av den justerade produktonsmodellen vsade dock snabbt att förordnngens mål nte skulle nås genom utnyttjande av exsterande basstatstk. Utvecklngen av ndexet som baserar sg på emprska kostnadsuppgfter som nsamlas kvartalsvs nleddes år 2005 och publcerngen av uppgfter början av år Datansamlngen nleddes nom den prvata sektorn år 2007 och nom kommunsektorn år Uppgfterna för statssektorn baserar sg på det admns- 6 Statstkcentralen

8 Fgur 1A. Förändrng arbetskraftskostnaden för en arbetstmme jämfört med motsvarande kvartal enlgt Eurostat och Statstkcentralen 10 8 Årsförändrng av kostnader, % Statstkcentralen / prvat sektor Eurostat / prvat och offentlg sektor I / 2009 III / 2009 I / 2010 III / 2010 I / 2011 III / 2011 I / 2012 III / 2012 II / 2009 IV / 2009 II / 2010 IV / 2010 II / 2011 IV / 2011 II / 2012 IV / 2012 tratva regstret TAHTI. Indexet som baserar sg på emprska uppgfter har sedan 2007 baserat sg på närngsgrensndelnngen TOL Arbetskraftskostnadsndexet som publceras av EU:s statstkmyndghet Eurostat baserar sg för Fnlands del på emprska prmäruppgfter sedan Enlgt EU:s förordnng ska ndexet från och med statstkåret 2007 även omfatta närngsgrenarna O S som den offentlga sektorn främst ansvarar för. Statens uppgfter om arbetskraftskostnadsndexet erhålls drekt ur Statskontorets regster TAHTI utan någon separat datansamlng. Materalet omfattar alla statlga ämbetsverk. Inom kommunsektorn nleddes datansamlngen de tre största kommunerna år 2008 och utvdgades gradvs tll att omfatta hela kommunsektorn år Tlls vdare har den kommunala sektorns nverkan bedömts enlgt medelnkomsterna förtjänstnvåndexet de ndexserer som Statstkcentralen lämnar tll Eurostat. Församlngarnas kostnader beaktas ännu nte detta skede vd defntonen av kostnadsutvecklngen EU:s ndex. För närvarande publcerar Eurostat ndexet som gäller Fnland bara på närngsgrensnvå. Indexet har t.o.m. år 2012 bara producerats som en råsere, dvs. utan arbetsdagskorrgerng och säsongrensnng. Hösten 2012 började man producera ndexet för den prvata sektorns del också säsongrensat, då tdsseren var tllräcklgt lång för arbetsdagskorrgerng och säsongrensnng. I de ndexserer som Statstkcentralen lämnar tll Eurostat ngår också statens säsongrensade ndex. Det natonella arbetskraftskostnadsndexet publceras kvartalsvs crka 70 dagar efter utgången av kvartalet på Statstkcentralens webbplats. Även det natonella ndexet omfattar alla närngsgrenar. Uppgfter publceras om de centrala summorna efter närngsgren, de sex huvudgrupperna närngsgrensndelnngen (C, F, G, H, J, och K), de fyra undernärngsgrenarna nom ndustrn (lvsmedelsndustrn, skogsndustrn, kemska ndustrn och metallndustrn) samt om statens och kommunsektorns summor efter närngsgren. Av fgur 1A framgår att beaktandet av den offentlga sektorn mnskade förändrngen medelkostnaderna år 2009, ökade den åren 2010 och 2011 samt mnskade den åter år Statstkcentralen 7

9 2 Vad mäter arbetskraftskostnadsndexet? 2.1 Arbetskraftskostnadsndexets struktur Arbetskraftskostnadsndexet är ett enhetsvärdendex som mäter den kvartalsvsa förändrngen de genomsnttlga arbetskraftskostnaderna för en utförd arbetstmme. På huvudgruppsnvå närngsgrenen beskrver ndexet förändrngen medelkostnaderna. Kostnadsutvecklngen av närngsgrenssummorna defneras sn tur genom att vkta hop kostnadsutvecklngen närngsgrenens huvudgrupper med kostnadsvkter som härletts från föregående år eller året före det. Förändrngen arbetskraftskostnaderna har specfcerats tre underndex: Lönekostnadsndexet mäter förändrngen lönekostnaderna per utförd arbetstmme. I lönekostnaderna ngår alla löner och arvoden enlgt 13 lagen om förskottsuppbörd (nr 1118/1996), dvs. även kostnader som förorsakats av naturaförmåner och optonssystem. Socalkostnadsndexet mäter utvecklngen av arbetsgvarens lagstadgade och frvllga socalförsäkrngsavgfter per utförd arbetstmme. Förändrngen mäts med en betalnngstarff, och således nverkar nte betalnngstdpunkten eller eventuella retroaktva betalnngar eller återbetalnngar på kostnadsutvecklngen. Arbetskraftskostnadsndexet utan löneposter av engångsnatur mäter förändrngen löneoch socalkostnaderna utan extraordnära löneposter eller löneposter av engångsnatur. Dessa utgörs vanlgen av bland annat resultatpremer, semesterpennng, semesterersättnng, en del av tjänsteårstlläggen för tmavlönade samt kostnader för optoner och avtalshöjnngar som betalats retroaktvt för de löneperoder som föregår statstkkvartalet. Fgur 2A. Arbetskraftskostnadsndexet och arbetskraftskostnadernas struktur år 2009 Socalförsäkrngsavgfter Lön for total arbetstd Andra löneposter Resultatpremer av engångsnatur 2,4 5,7 Andra kostnader 1, ,2 71,1 0% 20% 40% 60% 80% 100% Socalkostnadsndexet Arbetskraftskostnadsndexet utan löneposter av engångsnatur Lönekostnadsndexet Arbetskraftskostnadsndexet 2.2 Kostnader för utförd arbetstmme som beskrvnngsobjekt Prmäruppgfterna statstken har fr.o.m. år 2007 nsamlats med ett urval som omfattar drygt företag. Uppgfterna nsamlas nästan helt och hållet med en webbenkät. Med enkäten nsamlas uppgfter om antalet avlönade anställda och arbetstmmar samt löne- och socalkostnader. (Tabell 2A) Man har strävat efter att säkra uppgftslämnarnas svarsförutsättnngar genom att nsamlngen av prmäruppgfter använda begrepp som används löneräknngen nom frågavarande bransch. Därför används fyra blanketter nsamlngen av prmäruppgfterna. De presenteras blaga 3 denna handbok. Blanketten för tmavlönade branscher används de företag där en betydande del av personalen omfat- 8 Statstkcentralen

10 tas av kollektvavtal för tmavlönade, dvs. nom bl.a. ndustrn, blhandeln och trafken. Blanketten för utbldnngssektorn används av de arbetsgvare nom utbldnngssektorn där arbetstden för undervsnngspersonalen baserar sg på undervsnngsskyldghet och nte på den totala lönen. I företag nom servcesektorn används en blankett där uppgfterna om deltdsanställda specfceras från de sammanräknade uppgfterna. Alla anställnngsförhållanden med gällande arbetsavtal för deltd betraktas som deltdsanställnngar. Inom kommunsektorn används förutom utbldnngsblanketten en blankett för den offentlga sektorn, där uppgfterna specfceras efter hel- och deltdsanställda samt tmavlönade anställda. Genom hanterngsregler för produktonsprocessen har man säkerställt jämförbarheten hos uppgfterna om olka branscher. Utgångspunkten för datansamlngen har vart att säkerställa att den betalade lönesumman och antalet utförda arbetstmmar motsvarar varandra. Uppgftslämnaren ska ange den lön som betalats under de löneperoder som avslutas under statstkkvartalet. I denna summa kan löneposter som betalats retroaktvt för tdgare kvartal eller löneposter av engångsnatur ngå. Det angvna antalet arbetstmmar ska motsvara det betalda lönebeloppet. Således ska t.ex. övertdstmmar regstreras för det statstkkvartal under vlket lönen för övertdstmmarna främst betalas. Tabell 2A Innehåll uppgfterna som nsamlas för arbetskraftskostnadsndexet per kvartal Tmavlönade ndustrn Antal anställnngsförhållanden slutet av statstkperoden Uppgftslämnarna ska ange antalet anställnngsförhållanden slutet av statstkperoden. Anställnngsförhållanden med en över två veckor lång oavlönad ledghet (t.ex. permtterng, värnplkt, dagpennngandel för sjuk- eller föräldraledghet) beaktas nte. Inom tmavlönade branscher specfceras anställnngsförhållandena med tm- respektve månadslön, medan anställnngsförhållandena på hel- respektve deltd specfceras nom servcesektorn. Inom kommunsektorn specfceras både anställnngsförhållanden på hel- resp. deltd och anställnngsförhållanden med tmlön. Antal arbetstmmar Arbetskraftskostnadsndexet beskrver förändrngen arbetskraftskostnaderna per arbetad tmme. Det totala antalet utförda arbetstmmar defneras för natonalräkenskapernas del enlgt stadgad standard. Arbetsgvaren kan nte alltd lämna tllförltlga uppgfter om antalet arbetade tmmar. Statstkcentralen fastställer då kalkylmässgt antalet arbetade tmmar antngen utfrån avlönade arbetstmmar eller undervsnngsskyldghetstmmar. Uppgften om antalet arbetstmmar omfattar alltd även en uppgft om den angvna arbetsnsatsens slag. Utförda tmmar: Alla arbetsgvare anger arbetsnsatsen för tmavlönade som utförda tmmar, och omkrng hälften av arbetsgvarna anger arbetsnsatsen för månadsavlönade som utförda tmmar. Antalet arbetstmmar för tmavlönade kan allmänhet fastställas drekt utfrån lönebokförngen. Angvandet av antalet arbetade tmmar för månadsavlönade förutsätter allmänhet ett uppföljnngssystem för arbetstden. Antalet arbetade tmmar kan beräknas genom att man från den teoretska arbetstden drar av frånvarotmmar med och utan lön och lägger tll övertdstmmar. Endast sådana tlläggs- eller övertdstmmar som man fått ersättnng för under statstkkvartalet bokförs som övertdstmmar. Som arbetade tmmar räknas också avlönad arbetstd som använts tll personalutbldnng. Månadsavlönade ndustrn Servcebranscherna Undervsnngspersonal utbldnng Annan än undervsnngspersonal utbldnng Statstkperod x x x x x x Antal anställnngsförhållanden slutet av statstkperoden x x x x x x Antal arbetade tmmar x antngen antngen x x x Antal avlönade arbetstmmar eller eller x Antal undervsnngstmmar x Andra än undervsnngstmmar för lärare x Antal sjukfrånvarodagar med lön x x Förskottsnnehållnngsplktg lön x x x x x x Pennnglön för utförd arbetstd x Förhöjnngsdelar för övertds- och söndagsarbete x Lön för cke-utförd arbetstd x Lön för tlläggs- och övertdsarbete x x x x x Resultatpremer x x x x x x Annan tllfällg lön eller lön av engångsnatur x x x x x x Ordnare lön x x x Tarff för socalförsäkrngsavgfter, % x x x x x x Offentlga sektorn Statstkcentralen 9

11 Avlönade tmmar: Som avlönade arbetstmmar anges de arbetstmmar som ngår den ordnare arbetstden för vlken personen har fått normal, höjd eller sänkt lön (långa sjukledgheter). Den avlönade arbetstden för månadsavlönade personer omfattar även söckenhelger som nfaller på arbetsdagar. Den avlönade arbetstden under semestertden fastställs enlgt den normala peroden arbete. I den avlönade arbetstden ngår även bevljad ledghet på grund av förkortad arbetstd. Undervsnngstmmar: Arbetstmmarna för lärare huvud- eller bsyssla som följer ett arbetstdssystem som baserar sg på undervsnngsskyldghet ska anges enlgt undervsnngsskyldgheten. Vd fastställandet av antalet undervsnngstmmar beaktas även lärarens alla övertdstmmar. Antalet arbetade tmmar nom undervsnngssektorn fastställs kalkylmässgt genom att multplcera undervsnngsskyldgheten med koeffcenten 1,5 och lägga tll övrg arbetstd som nte baserar sg på undervsnngsskyldgheten. Vad gäller lärare huvudsyssla specfceras enkäten även antalet avlönade sjukfrånvarodagar, vlket för sn del stöder beräknandet av antalet arbetade tmmar. Förskottsnnehållnngsplktg lön totalt I den förskottsnnehållnngsplktga lönen ngår betalda förskottsnnehållnngsplktga löner och arvoden nklusve naturaförmåner enlgt 13 lagen om förskottsuppbörd för de löneperoder som avslutas under kvartalet. I lönen ngår lön som betalas för arbetsnsatsen under den aktuella peroden, lön som betalas retroaktvt för annan än ovan nämnda arbetsnsats samt lön som betalas som engångsbelopp eller vd regelbundet återkommande tllfällen. Den förskottsnnehållnngsplktga lönen nkluderar bland annat lönekostnader som förorsakats av nlösen av optoner. I enkäten som gäller undervsnngssektorn ska man specfcera den betalda ordnare lönen. Pennnglön för tmavlönad arbetstd Pennnglön för tmavlönad arbetstd anges regel enlgt avtalspraxs nom respektve bransch. Tll pennnglönen för utförd arbetstd räknas pennnglön som betalats enlgt den drekta arbetsprestatonen, dvs. löner för tds-, ackords- och premearbete, förhöjnngsdelar för övertds- och söndagsarbete, olka skfttllägg, tllägg för kvälls- och nattarbete samt mljötllägg. Kompensaton som bevljats för utjämnng av arbetstd borde oberoende av den avtalsbranschspecfka praxsen alltd nräknas lönen för cke utförd arbetstd. På detta sätt strävar man efter att främja den avtalsbranschspecfka jämförbarheten statstken samt att säkerställa koherensen mellan lönekostnaderna och de avlönade arbetstmmarna. Tmavlönades förhöjnngsdelar för övertds- och söndagsarbete För tmavlönades del specfceras förhöjnngsdelar för övertds- och söndagsarbete lönen för utförd arbetstd samt ersättnngar för veckoledghet. Månadsavlönades lön för tlläggs- och övertdsarbete Lön för tlläggs- och övertdsarbete som ngår den förskottsnnehållnngsplktga lönen specfceras enkäten. Det är den lön som löntagaren erhåller för arbete utanför ordnare arbetstd och som bestäms på bass av arbetade tmmar. Tll lönen hör alla löneposter som betalas för tlläggsoch övertdsarbete, oberoende av betalnngsgrund, också lön som betalas på bass av skft-, söndags- eller helgarbete. Tmavlönades lön för cke-utförd arbetstd För tmavlönades del specfceras den lön som betalats på bass av arbetstden för annan än utförd arbetstd när den ngår den förskottsnnehållnngsplktga lönen, dvs. lön för semestertd, ersättnng för söckenhelg, ersättnng för skftledghet, lön för sjukdoms- och olycksfallstd, lön samband med barnafödelse och -vård, separat tllägg eller lön för utjämnng av arbetstd, t.ex. Pekkanen-ledghet, reseersättnng samt beredskapsersättnng. Resultatpremer Resultatpremer som ngår den förskottsnnehållnngsplktga lönen samt kontant vnstutdelnng anges för både tm- och månadsavlönade. Avtal om system för resultatpreme ngås företagsvs. I allmänhet lgger det ekonomska resultatet, produktvteten eller uppnåendet av utvecklngsmål tll grund för resultatpremen. Premen ackumuleras ofta längre peroder än löneutbetalnngsperoden. Resultatpremen grundar sg på annan än den drekta arbetsprestatonen. Annan tllfällg lön eller lön av engångsnatur Annan tllfällg lön eller lön av engångsnatur som ngår den förskottsnnehållnngsplktga lönen anges för både tm- och månadsavlönade. Dessa löneposter ngår vanlgen nte löntagarens fortlöpande avlönng för varje löneperod. Tll annan tllfällg lön eller lön av engångsnatur hör bl.a. 10 Statstkcentralen

12 semesterpennng och semesterersättnng, kostnad tll följd av nlösen av optoner, tjänsteårstllägg eller motsvarande som betalas oregelbundet vd återkommande tllfällen, ersättnng för ledghet som beror på förkortad arbetstd och betalas oregelbundet vd återkommande tllfällen, utrycknngspennng, lön med anknytnng tll anställnngsförhållandets upphörande (lön för uppsägnngstden, uppsägnngsersättnng), engångsposter som betalas på bass av kollektvavtal, ntatvarvode samt löneförhöjnng som betalas retroaktvt för föregående kvartal. Hållna undervsnngstmmar nom undervsnngsbranschen För personal som tllämpar arbetstd baserad på undervsnngsskyldghet anges antalet undervsnngstmmar under kvartalet (undervsnngspersonal huvud- och bsyssla). Arbetsnsatsen anges separat som hållna undervsnngstmmar och andra än undervsnngstmmar. Arbetstden gällande övrg personal anges alltd arbetade tmmar. Klubb- och stödundervsnngstmmar nom undervsnngsbranschen För personal huvudsyssla som tllämpar arbetstd baserad på undervsnngsskyldghet anges klubboch stödundervsnngstmmar för kvartalet (ngår angvna undervsnngstmmar). Andra än undervsnngstmmar nom undervsnngsbranschen För undervsnngspersonal huvudsyssla anges andra tmmar än de som använts för undervsnngsarbete (t.ex. tmmar för samplanerngstd och s.k. veso-dagar). Här anges nte för- och efterarbete för undervsnngen med anknytnng tll undervsnngsskyldgheten, vlket defneras kalkylmässgt. Sjukfrånvarodagar med lön nom undervsnngsbranschen Avlönade dagar (nkl. dellön) med anknytnng tll sjukfrånvaro och famljeledgheter anges för undervsnngspersonal huvudsyssla som tllämpar arbetstd baserad på undervsnngsskyldghet. Sjukfrånvaro och famljeledghet för undervsnngspersonal bsyssla och för skolans övrga personal anges nte. Ordnare lön nom undervsnngsbranschen och kommunsektorn För undervsnngsbranschen och kommunsektorn anges den ordnare lönen som faktskt betalats under statstkperoden och som utöver grundlönen omfattar lönetllägg med fasta belopp såsom t.ex. tllägg bundna tll tjänstgörngstd, glesbygdstllägg, språktllägg och förtroendemannaersättnng. Begreppet ordnare lön behövs då lönen betalas, bl.a. för semester samt sjuk- och moderskapsledghet. Engångstmarvoden nom undervsnngsbranschen Lön för tlläggs- och övertdsarbete som ngår den förskottsnnehållnngsplktga lönen nom undervsnngsbranschen. I undervsnngsbranschen tolkas som tlläggs- och övertdsarbete bara de övertmmar som ersatts som s.k. engångstmarvode, nte det s.k. årsarvodet för veckoövertmmar som under hela året ersätts med samma månatlga belopp. Tll tllläggs- och övertdsarbete räknas nte arbetstd som har ersatts med ledghet av motsvarande längd. Tarffen för socalförsäkrngsavgfter De förändrngar arbetskraftskostnader som föranleds av socalförsäkrngsavgfterna uppskattas med en betalnngstarff. Vd fastställandet av kostnader ska man beakta förändrngen företagets personalstruktur. Däremot strävar man efter att avgränsa betalnngstdpunktens nverkan t.ex. retroaktva betalnngar, återbetalnngar eller förskottsbetalnngar så att den nte ngår den mätta kostnadsutvecklngen. Den kostnadstarff som orsakas av socalförsäkrngsavgfter defneras regel början av året enlgt de nya betalnngsgrunderna och den förblr den samma hela året, om det nte sker betydlga förändrngar företagets personalstruktur eller socalförsäkrngsavgfter. T.ex. år 2009 sänkte en allmän sänknng av socalskyddsavgften företagens socalkostnadstarff med 0,8 procent fr.o.m. början av aprl. Tarffen ska täcka alla företagens lagstadgade och frvllga socalförsäkrngsavgfter, dvs. arbetspensonsavgfter, pensoner som företaget betalar drekt tll arbetstagare, arbetsgvarens socalskyddsavgft, lagstadgade och frvllga olycksfallsförsäkrngspremer, arbetslöshetsförsäkrngsavgft, grupplvförsäkrngsavgft samt kostnader för övrga frvllga försäkrngar med anknytnng tll användnng av arbetsnsatsen. Statstkcentralen fastställer värdet av företagets socalkostnader på bass av avgftstarffen och lönesumman. Statstkcentralen 11

13 3 Klassfcerngar och vktstruktur 3.1 Närngsgren Beräknngen av arbetskraftskostnadsndexet baserar sg på närngsgrensndelnngen. EU:s förordnng kräver att resultaten lämnas n enlgt huvudgrupperna den nya TOL 2008-ndelnngen samt gällande särsklt specfcerade närngsgrenssummor. I den natonella publkatonen har därtll kostnadsutvecklngen specfcerats för fyra centrala ndustrsektorer (lvsmedelsndustr, skogsndustr, kemsk ndustr, metallndustr). Indelnngarna ndexerngsfasen fastställer den klassfcerngsnvå som används datansamlngen och bearbetnngen av materalet. Urvalet som används nsamlngen av prmäruppgfter har stratferats efter närngsgrenens huvudgrupp, och dess specfkaton utgör även grunden för kedjendexets basserer. Uppgftslämnarna ombes specfcera prmäruppgfterna enlgt närngsgrensenhet för de betydande närngsgrenarna. I praktken gäller den närngsgrensspecfka specfkatonen av kostnaderna bara några företag. Den förnyade TOL 2008-närngsgrensndelnngen nfördes det nya arbetskraftskostnadsndexet (2008=100) början av Samtdgt publcerades ndexet som bygger på emprskt materal enlgt den nya ndelnngen för åren 2007 och Indexen för det tdgare basåret (2003=100) har bara publcerats enlgt den gamla närngsgrensndelnngen (TOL 2002). 3.2 Kostnadsklassfcerng Enlgt defntonen avser man med arbetskraftskostnader de totala kostnader för arbetsgvaren som uppkommer vd anställnng av personal. Arbetskraftskostnadsposterna och det totala antalet anställda defneras kommssonens förordnng om verkställande av arbetskraftskostnadsstatstken (nr 1737/2005). Ur tabellen 3A omfattar kostnadsbegreppet arbetskraftskostnadsndexet löner och kollektva avgfter (D1). Vd beskrvnngen av kostnadsutvecklngen kan man strukturgransknngen nöja sg med en mer allmän klassfcerngsnvå och fokusera på de vktgaste kostnadsbegreppen. Således kan kostnaderna för personalutbldnng (D2), Tabell 3A. Klassf cerng av arbetskraftskostnader D1 Löner och kollektva avgfter D11 Löner D111 Egentlg lön (undantaget lärlngar) D1111 Drekt lön, bonusar och tllägg D11111 Drekt lön, bonusar och tllägg som betalas varje avlönngsperod D11112 Drekt lön, bonusar och tllägg som nte betalas varje avlönngsperod D1112 Betalnngar tll anställdas sparprogram D1113 Betalnngar för ej arbetade dagar D1114 Naturaförmåner D11141 Företagsprodukter D11142 Bostadsförmåner D11143 Blförmåner D11144 Personaloptonsförmåner och system för akteköp D11145 Övrga naturaförmåner D112 Löner tll lärlngar D12 Arbetsgvares kollektva avgfter D121 Arbetsgvares faktska kollektva avgfter (undantaget lärlngar) D1211 Arbetsgvares lagstadgade socala avgfter D1212 Kollektvt avtalade, avtalsenlga och frvllga socala avgfter D122 Arbetsgvares tllräknade kollektva avgfter D1221 Garanterad lön vd sjukdom D1222 Arbetsgvares tllräknade kollektva avgfter för pensoner och hälso-/sjukvård D1223 Betalnngar tll anställda som lämnar företaget D1224 Arbetsgvares övrga tllräknade kollektva avgfter D123 Arbetsgvares kollektva avgfter för lärlngar D2 Kostnader för personalutbldnng D3 Övrga kostnader som betalas av arbetsgvaren D4 Skatter D5 Subventoner som arbetsgvaren erhåller 12 Statstkcentralen

14 arbetsgvarens övrga kostnader (D3) och subventoner som arbetsgvaren erhåller (D5) lämnas utanför den kvartalsvsa kostnadsbeskrvnngen (de ngår emellertd arbetskraftskostnadsundersöknngens beskrvnngsområde). Kostnadsposten skatter (D4) är nte relevant Fnland. Såsom presenterats fgur 2A blr crka 1,6 procent av arbetskraftskostnaderna utanför den kvartalsvsa kostnadsuppföljnngen. Tabell 3B. Kostnadsvkter för ndexet Arbetskraftskostnader totalt åren 2009 samt 2012 Vktstruktur andel, % andel, % Prvata sektorn B Utvnnng av mneral 0,3 0,3 C Tllverknng 35,6 31,9 D Försörjnng av el, gas, värme och kyla 2,2 1,3 E Vattenförsörjnng, avloppsrenng, avfallshanterng och sanerng 0,2 0,5 F Byggverksamhet 7,1 7,3 G Handel 14,6 13,5 H Transport och magasnerng 5,8 8,2 I Hotell- och restaurangverksamhet 3,0 1,9 J Informatons- och kommunkatonsverksamhet 7,4 8,5 K Fnans- och försäkrngsverksamhet 4,4 5,1 L Fastghetsverksamhet 1,1 0,9 M Verksamhet nom jurdk, ekonom, vetenskap och teknk 5,7 5,4 N Uthyrnng, fastghetsservce, resetjänster och andra stödtjänster 4,4 5,2 O Offentlg förvaltnng 1,0 1,2 P Utbldnng 1,4 2,3 Q Vård och omsorg; socala tjänster 2,4 4,2 R Kultur, nöje och frtd 2,1 0,9 S Annan servceverksamhet 1,4 1,1 Totalt 100,0 100,0 Statssektorn J Informatons- och kommunkatonsverksamhet 0,4 0,6 K Fnans- och försäkrngsverksamhet 0,1 0,1 L Fastghetsverksamhet 1,0 0,9 M Verksamhet nom jurdk, ekonom, vetenskap och teknk 11,3 13,0 N Uthyrnng, fastghetsservce, resetjänster och andra stödtjänster 3,3 0,1 O Offentlg förvaltnng 79,3 81,6 P Utbldnng 2,2 1,6 Q Vård och omsorg; socala tjänster 1,9 1,6 R Kultur, nöje och frtd 0,6 0,6 Totalt 100,0 100,0 Kommunsektorn (stora kommuner och samkommuner) D Försörjnng av el, gas, värme och kyla 0,1 E Vattenförsörjnng, avloppsrenng, avfallshanterng och sanerng 1,2 F Byggverksamhet 0,4 H Transport och magasnerng 1,2 I Hotell- och restaurangverksamhet 2,0 J Informatons- och kommunkatonsverksamhet 0,5 L Fastghetsverksamhet 0,6 M Verksamhet nom jurdk, ekonom, vetenskap och teknk 3,0 N Uthyrnng, fastghetsservce, resetjänster och andra stödtjänster 2,3 O Offentlg förvaltnng 8,8 P Utbldnng 1,1 Q Vård och omsorg; socala tjänster 75,2 R Kultur, nöje och frtd 3,5 S Annan servceverksamhet 0,1 Totalt 100,0 Statstkcentralen 13

15 3.3 Vktstruktur Arbetskraftskostnadsndexet är ett kedjendex där de närngsgrensspecfka ndexen vktas hop enlgt närngsgrensspecfka värdeandelsvkter. För respektve år används värdeandelsvkter som räknats för föregående år och som tllämpas på kostnadsposten fråga (lönekostnader, socalkostnader, kostnader totalt, kostnader utan engångsposter). Vkterna som beräknats för år 2007 användes dock både för ndexets startår 2007 och därpå följande år. Eftersom ndexets täcknngsgrad varerar efter närngsgren kan den använda vktstrukturen vss mån avvka från tll exempel strukturen Statstkcentralens företagsregster. Indexerngen av arbetskraftskostnaderna har genomförts på så vs att förändrngen medelkostnaderna för närngsgrenen defneras utfrån aggregat som fastställts på närngsgrensnvå. Kalkylprocessen resulterar alltså en nvåuppgft om de centrala varablerna ndexet för respektve kvartal, dvs. lönesumman, socalkostnaderna, antalet arbetstmmar samt kostnaderna utan engångsposter. Användnngen av systemets endogena vkter säkerställer den nterna koherensen för ndexsererna och deras vktstruktur. 14 Statstkcentralen

16 4 Arbetskraftskostnadsndexets urval Målpopulatonen för arbetskraftskostnadsndexet omfattar alla arbetsgvare oberoende av antalet anställnngs- och tjänsteförhållanden av sektorerna även den offentlga förvaltnngen. Av närngsgrenarna är det bara jord- och skogsbruket samt fsket, arbetsgvarhushållen och de nternatonella organsatonerna som nte ngår ndexets målpopulaton. Det teoretska beskrvnngsområdet för arbetskraftskostnadsndexet är således mer täckande än beskrvnngsområdet för strukturstatstk som beskrver löner och arbetskraftskostnader (lönestrukturstatstken, arbetskraftskostnadsstatstken). Målpopulatonen för strukturstatstk, som defnerats EU:s förordnng, omfattar nte små företag med färre än 10 löntagare och nte den offentlga förvaltnngen. Å andra sdan har de mnsta företagen av praktska skäl tlls vdare lämnats utanför den emprska undersöknngsramen. Undersöknngsramen omfattar generellt alla företag med mnst 30 löntagare. Vad gäller närngsgrenar med många småföretag såsom byggverksamhet (F), handel (G), hotell- och restaurangverksamhet (I), fastghetsverksamhet (L), verksamhet nom jurdk, ekonom, vetenskap och teknk (M) samt uthyrnng, fastghetsservce, resetjänster och andra stödtjänster (N) omfattar undersöknngsramen dock alla företag med mnst 20 löntagare. För kommunsektorns del omfattar undersöknngsramen alla kommuner med över nvånare och alla samkommuner. Målet är att populatonen statstken ska omfatta mnst 60 procent av lönesumman nom närngsgrenen. Den statstska undersöknngsramen bldas årlgen september med hjälp av den fl som bldats från företagsregstret för lönestatstk över den prvata sektorn. Ramen baserar sg på uppdaterngsstuatonen (t-1) slutet av året före referenstdpunkten för statstken (statstkår = t). Samma undersöknngsram används för estmerng av alla kvartal under statstkåret. De prelmnära uppgfterna för de två första kvartalen av respektve statstkår baserar sg emellertd på undersöknngsramen för året (t-2) som föregår året före referenstdpunkten. Undersöknngsramen för 2007 baserade sg på företagsregstret mtten av Urvalsramen nnehöll ännu nte detta skede uppgfter om företagens närngsgren enlgt TOL Närngsgrenen enlgt den nya klassfcerngen fastställdes för ramen med hjälp av en omvandlngsnyckel som baserade sg på den gamla närngsgrenskoden. Först efterhand kunde man konstatera att den med nyckeln bldade TOL 2008-koden hade betydande nexaktheter. 4.1 Allokerng EU:s förordnng förutsätter statstkförng av förändrngarna arbetskraftskostnaderna på både hela den samhällsekonomska nvån och separat för alla huvudgrupper närngsgrensndelnngen. Med tanke på den natonella statstkförngen och urvalsdesgnens effektvtet fanns det behov att på grov nvå även följa upp den nterna kostnadsutvecklngen nom ndustrn. Med tanke på urvalsdesgnen har ndustrn ndelats sju undernärngsgrenar (se tabell 4A). Allokerngen av urvalet efter närngsgren baserar sg alltså på den antagna användnngen för varje ndex som är förenlgt med publcerngsmålet har man alltså urvalsdesgnen reserverat ett eget närngsgrensstratum. Man vet att den genomsnttlga enhetskostnaden för en arbetad tmme vss mån varerar med företagets storlek. Företagen är snett fördelade enlgt storlek, de små företagens antagna bortfall är större och de stora företagen täcker en stor del av lönesumman. I urvalsdesgnen har man strävat efter att säkerställa representatvteten av företag alla storleksklasser det nsamlade materalet. Undersöknngsramen för den prvata sektorn har därför ndelats fem storleksklasser efter antalet löntagare. Vd defntonen av stratumens urvalskvoter har man strävat efter att nrkta urvalet så att man för hela populatonen kan skapa så exakta och cke-mssvsande estmat som möjlgt så att man även får användbara estmat för resultatvarablerna från varje delpopulaton. Vd användnng av Neyman-allokerng blr varatonskoeffcenterna för estmaten nom vssa närngsgrenar stora särsklt på huvudgruppsnvå den nya närngsgrensndelnngen. Om man däremot strävade efter så små varatonskoeffcenter som möjlgt för alla närngsgrenars estmat, skulle varatonskoeffcenten för hela populatonens estmat stga. Defntonen av urvalskvoter baserade sg på kvadratrotsallokerng två faser (allokerng potens 0,5). Genom kvadratrotsallokerng strävade man efter att säkerställa publcerngsduglga resultat både på hela den samhällsekonomska nvån och på närngsgrenens huvudgruppsnvå. Genom allokerng två faser strävade man efter att säkerställa en optmal allokerng av urvalet på företag Statstkcentralen 15

17 Tabell 4A. Teoretsk urvalskvot efter stratum Närngsgren Stratum Utvnnng av mneral B 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Lvsmedelsndustr C1 0,35 0,30 0,45 1,00 1,00 Textl- och beklädnadsndustr C2 0,35 0,35 0,45 1,00 1,00 Trändustr C3 0,15 0,15 0,20 0,50 1,00 Pappersndustr C4 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Kemsk ndustr C5 0,50 0,30 0,45 1,00 1,00 Metall- och metallvarundustr C6 0,15 0,10 0,15 1,00 1,00 Elektronkndustr C7 0,65 0,45 0,75 1,00 1,00 Övrg ndustr C8 0,08 0,08 0,10 0,30 1,00 Försörjnng av el, gas, värme och kyla D 0,25 0,25 0,70 1,00 1,00 Vattenförsörjnng E 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Byggverksamhet F 0,30 0,70 0,65 1,00 1,00 Handel G 0,08 0,15 0,25 0,60 1,00 Transport och magasnerng H 0,60 0,60 0,40 1,00 1,00 Hotell- och restaurangverksamhet I 0,08 0,10 0,20 1,00 1,00 Informatons- och kommunkatonsverksamhet J 0,25 0,20 0,30 0,70 1,00 Fnans- och försäkrngsverksamhet K 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Fastghetsverksamhet L 0,40 0,70 0,75 1,00 1,00 Verksamhet nom jurdk, ekonom, vetenskap och teknk M 0,15 0,20 0,30 1,00 1,00 Uthyrnng, fastghetsservce, resetjänster och andra stödtjänster N 0,15 0,25 0,25 1,00 1,00 Offentlg förvaltnng och försvar; oblgatorsk socalförsäkrng O 1,00 1,00 1,00 1,00 1,00 Utbldnng P 0,20 0,40 0,40 1,00 1,00 Vård och omsorg; socala tjänster Q 0,08 0,15 0,15 0,45 1,00 Kultur, nöje och frtd R 0,45 0,60 0,75 1,00 1,00 Annan servceverksamhet S 0,20 0,20 0,50 1,00 1,00 av olka storlek nom närngsgrenen. I den första fasen defnerngen av urvalskvoterna fastställdes urvalsstorlekarna för alla 25 närngsgrensstrata, den andra fasen för alla storleksstrata nom närngsgrenen. Vd fastställandet av urvalskvoterna beaktade man det förväntade bortfallet. I tabell 4A vsas de målsatta teoretska urvalskvoterna. Uppnåendet av publcerngsbara resultat förutsätter att uppgfter nsamlas av alla företag nom vssa små närngsgrenar. I de flesta närngsgrensstrata omfattar det dragna urvalet alla företag med mnst 250 löntagare. 4.2 Urvalsdragnng Som urvalsmetod används obundet stratferat slumpmässgt urval utan återläggnng. För den prvata sektorns del utgörs urvalsenheten av företaget och urvalsgrunden av företagets närngsgren och storleksklass. Vd urvalsdragnngen används ett slumpmässgt tal som fastställts för varje företag ramen. Detta utnyttjas vd den årlga uppdaterngen av urvalet. I tabell 4B vsas de vktgaste nyckeltalen för det ursprunglga urvalet draget för år Det har nte skett några större förändrngar sffrorna efter år Urvalet för arbetskraftskostnadsndexet uppdateras årlgen. I detta sammanhang fastställs närngsgrens- och storleksstrata för de företag som ngår undersöknngsramen enlgt den nya ramen, varvd de företag som lagt ner verksamheten raderas från ramen medan nya företag läggs tll den. Beslut om storleken på och nrktnngen av tlläggsurvalet fattas genom att jämföra realserade urvalskvoter med måluppställnngens urvalskvoter (Tabell 4A). Bara några aktva företag har raderats från urvalet draget för Detta beror på den stora naturlga rotatonen bland företagen, dvs. att de lägger ner verksamheten eller fusoneras. Dessutom har några uppgftslämnare bevljats övergångstder för svaren eller av tvngande skäl rent av befrats från att lämna uppgfter om arbetstder. När enkäten blr mer etablerad kommer rotatonens betydelse urvalet att öka. För kommunsektorns del används som urvalsmetod också obundet slumpmässgt urval utan återläggnng. Urvalsenheten utgörs av kommunen. Då ndexet utvdgats att även omfatta branscher som främst förekommer nom den offentlga sektorn, omfattade urvalet början under åren bara de tre största kommunerna. År 2011 togs 17 nya stora kommuner och de 20 största samkommunerna med urvalet. För år 2012 utvdgades urvalet också med kommuner med färre än nvånare samt med fler av de största samkommunerna. Kommunurvalet har alltså så smånngom utvdgats tll att omfatta hela kommunsektorn. Vd beräknngen av ndexet används tlls vdare bara uppgfter från de 20 största kommunerna och de 20 största samkommunerna. 16 Statstkcentralen

18 Tabell 4B. Urval för arbetskraftskostnadsndexet år 2007 Närngsgren/Stratum Urvalstorlek, företag (n) 4.3 Estmerng Populaton, företag, (N) Urvalsförhållande, % (n/n) Löntagare urvalet (Tn) Löntagare populatonen (TN) Andelen löntagare urvalet (%) Totalt , ,9 B , ,0 C , ,9 D , ,1 E , ,1 F , ,3 G , ,8 H , ,5 I , ,4 J , ,9 K , ,0 L , ,9 M , ,8 N , ,5 O , ,3 P , ,9 Q , ,3 R , ,5 S , ,5 Innan de slutlga estmerngskoeffcenterna beräknas stratferas undersöknngsramen på nytt så att den motsvarar närngsgrens- och storleksuppgfterna början av statstkåret. En del av de företag som ngått urvalet har under året som föregår statstkåret krympt så att de underskrder ramens nedre gräns. De företag som nte ngår ramen men som svarat på enkäten förs n undersöknngsmateralet utan höjnngskoeffcent. Samma undersöknngsram, som uppdaterats nvå med början av året, tllämpas på estmerngen av statstkårets alla fyra kvartal. Estmerngen av förändrngen arbetskraftskostnaderna baserar sg på kostnads- och arbetsnsatsestmaten för närngsgrenens huvudgruppsnvå (= ndexets bassere). Den genomsnttlga lönekostnaden för en utförd arbetstmme stratumet h (dvs. W h ) defneras formeln W h Y T nh yh h = 1 = = n h h th = 1, där Y = total lönesumma för företagen h stratumet h T h = totalt antal utförda arbetstmmar för företaget stratumet h y h = lönesumma för företagen stratumet h t h = antal utförda arbetstmmar företaget stratumet h = företag h = stratum De genom urvalet nsamlade prmäruppgfterna höjs tll närngsgrensnvån med hjälp av en tradtonell Horwtz-Thompson-estmator. Där defneras estmerngskoeffcenten, som baserar sg på det nverterade talet av urvalssannolkheten, utfrån lönesummaandelen för de företag undersöknngsramen som svarat efter stratum. Estmerngen baserar sg på lönesummorna lönesummandexen för respektve kvartal. k h där p h P h h = n h p = 1 N h 1 P = 1 h h = lönesumman för de företag som svarat stratumet h = total lönesumma för företagen stratumet h = företag = stratum För varje kvartal fastställs egna estmerngskoeffcenter med hjälp av samma undersöknngsram som motsvarar stuatonen början av året. Även de företag som ngår ramen men som under datansamlngen lagt ner verksamheten eller fusonerats betraktas som svarande. Så kallade borttynande företag betraktas som svarande bara om deras svar ngår materalet. Statstkcentralen 17

19 5 Beräknan det av arbetskraftskostnadsndexet praktken 5.1 Hanterng av materalet Förhandsgransknng av uppgfterna De företag som ngår urvalet lämnar n uppgfterna för respektve kvartal va ett webbprogram. Skrftlga svarsanvsnngar för denna process skckas tll företagen. Prmäruppgfterna om företaget är färdgt fyllda på blanketten men svarspersonen kan uppdatera dem. Svarspersonen får också svarsvärdena för föregående kvartal. Om företaget bedrver betydande verksamhet nom flera närngsgrenar ber man om uppgfter separat för varje branschenhet. Programmet har begränsnngar som främst anknyter tll värdeområden. I felstuatoner meddelar systemet om felaktga värden. Felaktga uppgfter förhndrar emellertd nte sändandet av dem. De prmäruppgfter som skckats va det elektronska datansamlngsprogrammet förhandsgranskas nnan de förs n databasen. Förhandsgransknngen är praktken tudelad: gransknng av att de oblgatorska uppgfterna (antal löntagare, defntonsgrund för tmmar och deras antal, förskottsnnehållnngsplktg lönesumma, tarff för socalförsäkrngsavgfter och statstkperod) och svarspersonens kontaktuppgfter är fyllda. Felaktga uppgfter förhndrar nte att de förs från nsamlngsdatabasen tll produktonsdatabasen. I anslutnng tll förhandsgransknngen uppdateras även svarsuppföljnngskoden, där alternatven är brstfällg, återsänd eller obesvarad. I praktken görs korrgerngar antngen genom att felaktg nformaton ersätts med rktg om denna tydlgt kan härledas eller också ber man om ytterlgare nformaton av uppgftslämnaren. Vd förhandsgransknngen kontrolleras även uppgften gällande svarspersonens aktvtet. Förändrngarna regstreras databasen där alternatven är: nedlagd, fusonerad, borttynande (antalet löntagare betydlgt lägre än ramen) Databasens kontroller Målet för kontrollerna databasen är att säkerställa att de prmäruppgfter om arbetskraftskostnaderna för en utförd/avlönad arbetstmme som uppgftslämnaren angett är sannngsenlga och att märka ut värden som sannolkt är osanna för fortsatta åtgärder. När datansamlngen från ett ensklt företag nleds strävar man efter att säkerställa att de centrala prmäruppgfterna är logska och på rätt nvå (antalet löntagare, antalet arbetstmmar, lönesumma). Gransknngen av uppgfter om företag som tdgare svarat på enkäten baserar sg på den kvartalsvsa förändrngen uppgfterna. Vad gäller uppgfter som förts n databasen kontrolleras den kvartalsvsa förändrngen enhetskostnaden för en utförd/avlönad arbetstmme, förändrngen defntonsgrunden för tmmarna, summerngen av lönespecfkatonen för tmavlönade samt förändrngen tarffen för socalförsäkrngsavgfter. Kontrollproceduren för den kvartalsvsa förändrngen enhetskostnaden för en arbetstmme framskrder på följande sätt: 1. Lönekostnaderna för en utförd/avlönad arbets tmme företaget utan engångsposter jämförs med motsvarande värde föregående kvartal. 2. En jämförelsegrupp fastställs för företaget enlgt företagets närngsgrensstratum. 3. För varje jämförelsegrupp fastställs gransknngsgränser utfrån declfördelnngen avseende lönekostnadernas enhetsförändrng. Som nedre gräns för förändrngen lönekostnaderna fastställs den mnsta förändrngen en förändrngsgräns som motsvarar den första declen (D10). På motsvarande sätt utgörs den övre gränsen av den största kvartalsvsa förändrngen den förändrngsgräns som motsvarar den ssta declen (D90). 4. Observatonsvärden nom gränserna godkänns. Observatoner som understger den nedre gränsen eller överstger den övre gränsen antecknas som avvkande och skrvs ut på kontrollstan. Kontrollstan (drygt 20 procent av observatonerna) kontrolleras manuellt genom att uppgfterna hämtas tll programmets korrgerngsvy. Vd genomgången av de uppgfter som ska kontrolleras syns parametrarna som beräknats för föregående och frågavarande kvartal och deras kvartals- 18 Statstkcentralen

20 vsa förändrngar korrgerngsvyn. Vd kontrollen kan man även använda tmkostnadsrapporten på mkronvå av vlken den långsktga utvecklngen av företagens tmkostnader framgår Imputerng av uppgfter om arbetsnsats Arbetskraftskostnadsndexet mäter förändrngen arbetskraftskostnaderna per utförd arbetstmme. Uppgftslämnarna kan bortsett från några undantag ange arbetsnsatsen för tmavlönade som utförda tmmar. Däremot anges över hälften av de månadsavlönades arbetsnsats som avlönade nte som utförda arbetstmmar. Imputerngsprogrammet gällande antalet arbetstmmar säkerställer att man för varje uppgftslämnare utöver den emprska uppgften om antalet arbetstmmar (utförda vs. avlönade) alltd har tllgång tll en uppgft som fastställts med en regressonsmodell gällande både utförda och avlönade arbetstmmar. De uppgfter om antalet utförda arbetstmmar som baserar sg på mputerng används när företaget har angett arbetsnsatsen som avlönade tmmar. Imputerade uppgfter om antalet utförda tmmar används också för att ersätta kvaltatvt otllfredsställande emprska prmäruppgfter som man trots försök nte har lyckats korrgera gransknngsskedet. De kvaltatva korrgerngarnas andel är under fem procent av arbetsnsatsen. När man har tllgång tll kvartalsvsa uppgfter om både antalet avlönade tmmar och antalet arbetade tmmar företaget kan man också följa upp förändrngar den avlönade frtden och dess nverkan på utvecklngen av arbetskraftskostnaderna. Imputerngen av arbetsnsatsen för ndustrns tm- och månadsavlönade samt för servcesektorn baserar sg på olka modeller. Modellspecfkatonerna för dessa regressonsmodeller (struktur och funktonell form) är mycket lkartade enkla logmodeller. Modellerna bldas separat för de grupper som bldats för varje kvartal utfrån närngsgrensstratumen. Imputerngen framskrder på följande sätt: 1. Man estmerar de angvna avlönade tmmarnas beroende av företagsspecfka egenskaper (t.ex. för månadsavlönade nom ndustrn: antalet hel- och deltdsanställda för frågavarande och föregående kvartal, antalet avlönade tmmar för föregående kvartal, andelen deltdsanställda nom servcesektorn). Antalet hel- och deltdsanställda löntagare (eller den proportonella andelen deltdsanställda) och kvadratroten av antalet/ andelen både början och slutet av statstk kvartalet används som förklarande varabler modellerna. Kvadratrotstransformatonen antalen används som förklarande varabel för avlönade arbetstmmar, eftersom den margnella nverkan av en öknng arbetskraften på den totala arbetsnsatsen är mndre stora företag. Estmerngen av arbetsnsatsen stora företag försvårades tll en början av ett problem som berodde på prmärmateralets skevhet prmäruppgfter fanns nte om stora företag som jämnt angett utförda och avlönade arbetstmmar. 2. Prognoserna gällande avlönade tmmar beräknas för både företag som angett utförda och avlönade tmmar med hjälp av koeffcenterna för de företagsspecfka egenskaperna som bedömts fas 1. Imputerngen baserar sg på en lnjär kombnaton av de estmerade koeffcenterna och de företagsspecfka saknade uppgfterna. 3. Man estmerar de angvna utförda tmmarnas beroende av de mputerade avlönade tmmarna. Den förklarande varabeln modellen är antalet avlönade arbetstmmar och dess kvadratrot. 4. Prognoserna gällande utförda tmmar beräknas för både företag som angett utförda och avlönade tmmar med hjälp av ovan estmerade koeffcenter för företagsspecfka egenskaper. De företag som angett uppgfterna som avlönade tmmar (utförda) får således en prognos över antalet avlönade (utförda) tmmar och mputerat antal utförda (avlönade) tmmar. Modellerna presenteras blaga 2 denna handbok. Uppgftslämnarna nom den offentlga sektorn kan ange arbetsnsatsen som utförda tmmar, vargenom ngen mputerng behövs nom kommun- eller statssektorn Slutförande av materalhanterngen När materalhanterngen avslutas fastställs antalet utförda och avlönade arbetstmmar kalkylmässgt för varje uppgftslämnare (se avsntt 5.1.3). Inom ndustrn görs mputerngen separat för tm- och månadsavlönade. Handläggaren av materalet beslutar huruvda man för varje uppgftslämnare på kontrollstan över felaktgheter ska använda den kalkylmässga prognosen för arbetsnsatsen eller den emprska uppgften om antalet utförda arbetstmmar. De tvvelaktga uppgfterna om arbetsnsatser på den utskrvna kontrollstan kan godkännas med en kod som reserverats för ändamålet. Om ngen antecknng om godkännande fastställts för företaget på kontrollstan används prognosen. Andelen fall av denna typ är under fem procent. Statstkcentralen 19