Citeringsstudie av natur och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,
|
|
- Oliver Ström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Cterngsstude av natur och samhällsvetenskaplga nsttutoner vd Stockholms unverstet, Per Ahlgren, Stockholms unverstetsbblotek 1 Inlednng I förelggande rapport redogörs för en bblometrsk stude, utförd under andra hälften av år 2012, av ett antal natur- och samhällsvetenskaplga nsttutoner vd Stockholms unverstet (SU). I studen har Thomson Reuters ämneskategorer (Web of Scence Categores) av tdskrfter utnyttjats. 1 Över 12,000 tdskrfter har tlldelats en eller flera av de drygt 250 ämneskategorer, som kategorserngen fråga nvolverar. Studen gäller cterngar och 20 naturvetenskaplga och 10 samhällsvetenskaplga nsttutoner. Syftet med studen är att ge nskt nsttutonernas nternatonella genomslagskraft (mpact), där två olka ndkatorer används. En lknande stude, för publcerngsperoden , har tdgare utförts av den bblometrska funktonen vd SU (se Fortsättnngen av rapporten är organserad enlgt följande. Data och metoder beskrvs avsntt 2. Resultaten redovsas avsntt 3, medan en sammanfattnng ges avsntt 4. 2 Data och metoder Studens datakälla är Web of Scence (WoS). Endast publkatoner av typerna Artcle, Proceedngs Paper (publcerade tdskrfter) och Revew användes. Publcerngsperoden för studen är Varje naturvetenskaplg/samhällsvetenskaplg nsttuton med mnst 30 publkatoner från publcerngsperoden togs med studen. Detta gav upphov tll 4,252 unka publkatoner, med motsvarande WoS-ID:n. UppsättnngenWoS-ID:n sändes tll Karolnska nsttutets bblotek, som retur levererade cterngsdata för de publkatoner, vlka motsvarar ID:na. Dessa cterngsdata bearbetades sedan syfte att få fram ndkatorvärden för de berörda nsttutonerna. Två olka ndkatorer används för att få en uppfattnng om nsttutonernas nternatonella genomslagskraft: genomsnttlg fältnormerad cterngsgrad och Top-10%. 2 För att erhålla den fältnormerade cterngsgraden för en gven publkaton P, vlken tllhör en analysenhet ( vårt 1 Se 2 I denna rapport avser fält och ämne samma sak. 1
2 fall nsttuton) A med n publkatoner, dvderas först cterngsfrekvensen för P med en eller flera förväntade frekvenser (världsmedelvärden) med avseende på de ämneskategorer tll vlka P hör (tll vlka P:s tdskrft tlldelats, jfr föregående avsntt), där hänsyn tas tll publcerngsår och publkatonstyp. Summan av kvoterna dvderas sedan med antalet ämneskategorer för publkatonen. Den genomsnttlga fältnormerade cterngsgraden för A är medelvärdet över de n fältnormerade cterngsgraderna. Ett ndkatorvärde större än 1 betyder att A:s publkatoner genomsntt cteras mer än förväntat. Indkatorn Top-10% belyser vlken utsträcknng A:s publkatoner fnns bland de 10% högst cterade publkatonerna, genom att A:s andel publkatoner bland de 10% högst cterade dvderas med den förväntade andelen, 0,1. För en gven A-publkaton P jämförs först percentlrangen (eng. percentle rank ) för P:s cterngsfrekvens, med avseende på den cterngsfördelnng, vlken gäller publkatoner från samma år som P, av samma publkatonstyp som P och tllhörande samma ämneskategor som P, med 0,9. Percentlrangen är här andelen observatoner, fördelnngen fråga, som är mndre än P:s cterngsfrekvens. Om P tllhör mer än en ämneskategor jämförs medelvärdet av de tll ämneskategorerna motsvarande percentlrangerna med 0,9. Sedan dvderas antalet A-publkatoner, vars percentlranger är större än eller lka med 0,9, med n, och den resulterande andelen dvderas med den förväntade andelen 0,1. Resultatet av den sstnämnda dvsonen utgör A:s värde på ndkatorn. Ett ndkatorvärde större än 1 betyder att A:s andel publkatoner bland de 10% högst cterade överstger den förväntade andelen. I appendx A ges formella defntoner av de båda ndkatorerna. För att utvärdera stablteten hos ndkatorvärden användes subsamplng, en teknk som kan användas när varken populatonsnferens eller kausal nferens är tllämplgt (Lunneborg, 2000). Ett stablt resultat är, här, ett resultat som nte väsentlg grad påverkas av att nkludera eller exkludera vssa fall ( denna stude publkatoner). V beräknade ndkatorvärden på bass av delmängder av publkatoner. En sådan delmängd skapades, för en gven nsttuton och en gven ndkator, genom att slumpmässgt och utan återläggnng välja 90% av publkatonerna för nsttutonen slumpmässgt valda delmängder skapades, och från dessa genererades en fördelnng av ndkatorvärden för nsttutonen. Ett 90%-stabltetsntervall konstruerades sedan genom att sätta den nedre (övre) gränsen tll den 5:te (95:te) percentlen fördelnngen. Om ett konservatvt angreppssätt används kan man hävda att om två nsttutoner, för en gven ndkator, har överlappande 90%-stabltetsntervall ndkerar detta att ngen substantell skllnad förelgger mellan de båda nsttutonerna. Vdare, om en nsttuton har ett ntervall med en nedre (övre) gräns större (mndre) än 1 ndkerar detta att nsttutonen har ett observerat ndkatorvärde, som är substantellt större (mndre) än 1. För en metodologskt orenterad artkel, där subsamplng tllämpas på cterngsdata, se Collander & Ahlgren (2011). 3 Resultat I detta avsntt redovsas studens resultat. Avsntt 3.1 gäller naturvetenskaplga nsttutoner, avsntt 3.2 samhällsvetenskaplga. För varje nsttuton (utom Fyskum) används en förkortnng som betecknng på nsttutonen. I Appendx B lstas dessa förkortnngar, med motsvarande fulla nsttutonsnamn, samt antal publkatoner per nsttuton. Vdare gäller att den första förekomsten av en förkortnng den löpande texten åtföljs av det fulla nsttutonsnamnet (nom parenteser). 2
3 3.1 Naturvetenskaplga nsttutoner 3 Störst observerat värde på ndkatorn genomsnttlg fältnormerad cterngsgrad har okc (Oskar Klen-centrum för kosmopartkelfysk), 4,31, följd av fyskum och dbb (Insttutonen för bokem och bofysk), 2,95 och 2,54, respektve (fgur 1; tabell 1). I genomsntt har därmed publkatonerna för okc en fältnormerad cterngsgrad, som överstger det förväntade värdet med över 300%, ett anmärknngsvärt resultat. Samtlga nsttutoner utom ak (Insttutonen för analytsk kem) har ett ndkatorvärde större än 1. När hänsyn tas tll stabltetsntervallen gäller att det observerade ndkatorvärdet för okc är substantellt större än värdet för varje annan nsttuton: nedre gränsen för okc:s ntervall är större än övre gränsen för varje annan nsttutons ntervall (fgur 1; tabell 1). fyskum presterar substantellt bättre än dbb, som sn tur dock nte presterar bättre än exempelvs ast (Insttutonen för astronom). 19 av de 20 nsttutonerna har ett ndkatorvärde som lgger substantellt över 1, d v s nedre gränsen för motsvarande ntervall är större än 1. Fgur 1. Genomsnttlg fältnormerad cterngsgrad för 20 naturvetenskaplga nsttutoner. Insttutonsranknng och 90%-stabltetsntervall. Även gällande ndkatorn Top-10% har okc det största observerade värdet, här följd av src (Stockholm Reslence Centre) och fyskum (fgur 2; tabell 1). okc:s andel publkatoner bland de 10% högst cterade överstger även här den förväntade andelen med över 300%. 19 av nsttutonerna har ett ndkatorvärde större än eller lka med 1. Med avseende på stabltetsntervall är också här okc:s observerade ndkatorvärde substantellt större än värdet för varje annan nsttuton (fgur 2; tabell 1). 14 av nsttutonerna har ett ndkatorvärde som lgger substantellt över 1, fem färre jämfört med utfallet för genomsnttlg fältnormerad cterngsgrad, medan en av nsttutonerna har ett värde som lgger substantellt under 1. Resultatet vsar, oavsett om fokus lgger på observerade ndkatorvärden eller stabltetsntervall, att den nternatonella genomslagskraften är mycket stark. Detta gäller synnerhet genomsnttlg fältnormerad cterngsgrad. 3 src (Stockholm Reslence Centre), ett tvärvetenskaplgt center för forsknng krng socal-ekologska system, har denna stude förts tll de naturvetenskaplga nsttutonerna. 3
4 Fgur 2. Top-10% för 20 naturvetenskaplga nsttutoner. Insttutonsranknng och 90%-stabltetsntervall. Tabell 1. Genomsnttlg fältnormerad cterngsgrad och Top-10% för 20 naturvetenskaplga nsttutoner. ng står för nedre gräns, ög för övre gräns. Genomsnttlg fältnormerad cterngsgrad Top-10% Insttuton Observerat värde Rank ng ög Observerat värde Rank ng ög ak 0,97 1,0 0,90 1,03 0,88 1,0 0,59 0,98 ast 2,45 17,0 2,27 2,56 2,48 16,0 2,33 2,61 bot 1,16 4,0 1,08 1,21 1,01 3,0 0,91 1,12 dbb 2,54 18,0 2,07 2,71 1,52 9,5 1,41 1,65 fyskum 2,95 19,0 2,73 3,07 2,80 18,0 2,69 2,90 gmt 1,47 12,0 1,36 1,54 1,68 14,0 1,51 1,86 gv 1,73 13,0 1,62 1,80 1,52 9,5 1,40 1,63 nk 1,82 14,0 1,70 1,88 2,32 15,0 2,15 2,49 tm 2,02 15,0 1,93 2,09 2,50 17,0 2,37 2,66 mat 1,10 2,0 1,02 1,16 1,00 2,0 0,83 1,11 mf 1,36 6,5 1,25 1,45 1,28 7,0 0,95 1,43 msu 1,36 6,5 1,23 1,43 1,12 4,0 0,94 1,25 mmk 1,40 8,5 1,36 1,44 1,65 13,0 1,54 1,75 nk 1,14 3,0 1,04 1,22 1,23 6,0 0,98 1,37 ok 1,44 10,0 1,38 1,49 1,62 12,0 1,49 1,75 okc 4,31 20,0 4,01 4,54 4,14 20,0 3,97 4,33 se 1,40 8,5 1,33 1,46 1,42 8,0 1,24 1,57 src 2,04 16,0 1,93 2,13 3,12 19,0 2,90 3,31 wg 1,46 11,0 1,35 1,54 1,54 11,0 1,39 1,72 zoo 1,27 5,0 1,22 1,32 1,20 5,0 1,08 1, Samhällsvetenskaplga nsttutoner Störst observerat värde på genomsnttlg fältnormerad cterngsgrad har sof (Insttutet för socal forsknng) 1,64, följd av soc (Socologska nsttutonen) och stress (Stressforsknngsnsttutet), 1,60 och 1,33, respektve (fgur 3; tabell 2). I genomsntt har därmed publkatonerna för sof (soc, stress) en fältnormerad cterngsgrad, som överstger det förväntade värdet med 64% (60%, 33%). Tre nsttutoner har ett ndkatorvärde mndre än 1. Gällande stabltetsntervall skljer sg nte sof, med ett relatvt långt ntervall, substantellt från soc, stress, chess (Centrum för forsknng om ojämlkhet hälsa), psy (Psykologska 4
5 nsttutonen eller sa (Insttutonen för socalt arbete Socalhögskolan) (fgur 3, tabell 2). Fem av de 10 nsttutonerna har ett ndkatorvärde som lgger substantellt över 1, medan två nsttutoner har ett värde som lgger substantellt under 1. Fgur 3. Genomsnttlg fältnormerad cterngsgrad för 10 samhällsvetenskaplga nsttutoner. Insttutonsranknng och 90%-stabltetsntervall. soc har det största observerade värdet på Top-10% (2,25), följd av stress och chess (fgur 4; tabell 2). soc:s andel publkatoner bland de 10% högst cterade överstger den förväntade andelen med 125%. Fyra av de 10 nsttutonerna har ett ndkatorvärde större än 1. För stabltetsntervall gäller att soc skljer sg substantellt från de övrga no nsttutonerna (fgur 4, tabell 2). Tre av de 10 nsttutonerna har ett ndkatorvärde som lgger substantellt över 1, medan fem nsttutoner har ett värde som lgger substantellt under 1. Oavsett om fokus lgger på observerade värden eller stabltetsntervall gäller att de samhällsvetenskaplga nsttutonerna presterar sämre avseende Top-10% jämfört med genomsnttlg fältnormerad cterngsgrad. De samhällsvetenskaplga nsttutonerna har, jämfört med de naturvetenskaplga, en mndre stark nternatonell genomslagskraft med avseende på studens båda cterngsndkatorer. 5
6 Fgur 4. Top-10% för 10 samhällsvetenskaplga nsttutoner. Insttutonsranknng och 90%-stabltetsntervall. Tabell 2. Genomsnttlg fältnormerad cterngsgrad och Top-10% för 10 samhällsvetenskaplga nsttutoner. ng står för nedre gräns, ög för övre gräns. Genomsnttlg fältnormerad cterngsgrad Top-10% Insttuton Observerat värde Rank ng ög Observerat värde Rank ng ög chess 1,24 7,0 1,15 1,31 1,37 8,0 1,21 1,52 fe 0,84 1,0 0,74 0,91 0,53 2,0 0,29 0,59 sa 1,11 5,0 1,00 1,19 0,68 4,0 0,50 0,75 ne 0,89 2,0 0,79 0,97 1,09 7,0 0,73 1,22 pd 0,95 3,0 0,84 1,03 0,65 3,0 0,36 0,71 psy 1,15 6,0 1,07 1,21 0,88 5,0 0,76 0,98 soc 1,60 9,0 1,41 1,73 2,25 10,0 1,94 2,50 sof 1,64 10,0 1,17 1,77 0,99 6,0 0,78 1,09 sorad 1,05 4,0 0,97 1,11 0,32 1,0 0,00 0,36 stress 1,33 8,0 1,26 1,39 1,52 9,0 1,35 1,69 4 Sammanfattnng V har studerat 20 naturvetenskaplga och 10 samhällsvetenskaplga SU-nsttutoner gällande cterngar, syfte att ge nskt nsttutonernas nternatonella genomslagskraft, eller mpact. I studen användes publkatoner från WoS samt cterngsdata levererad från Karolnska nsttutets bblotek. Två ndkatorer användes: genomsnttlg fältnormerad cterngsgrad och Top-10%. Vdare utvärderades stablteten hos observerade ndkatorvärden med hjälp av subsamplng. För de naturvetenskaplga nsttutonernas vsar resultatet, oavsett om fokus lgger på observerade ndkatorvärden eller stabltetsntervall, att den nternatonella genomslagskraften är mycket stark. Detta gäller synnerhet genomsnttlg fältnormerad cterngsgrad. De samhällsvetenskaplga nsttutonerna har, jämfört med de naturvetenskaplga, en mndre stark nternatonell genomslagskraft. 6
7 Appendx A Formella defntoner av använda ndkatorer Låt A vara en analysenhet och n antalet publkatoner för A. Låt C q vara den q :te ämneskategorn för den :te av A :s publkatoner, och låt q ( c ) vara antalet ämneskategorer (cterngsfrekvensen) för den :te publkatonen. Den genomsnttlga fältnormerade cterngsgraden för A ges av n å = 1 n x (1) x q å q= 1 = q c m q m q m q j å = = m q 1 c j där m q är antalet publkatoner, med samma publcerngsår och av samma publkatonstyp som den :te av A :s publkatoner, publkatoner. C q, och c j cterngsfrekvensen för den j :te av dessa Top-10% för A ges av n ( å = k 1 ) 0,1 n (2) där k är 1 eller 0 beroende på om percentlrangen för c (den :te publkatonens cterngsfrekvens), med avseende på den cterngsfördelnng, vlken gäller publkatoner med samma publcerngsår och av samma publkatonstyp som den :te publkatonen samt tllhörande C q, är ³ 0,9 eller nte. 4 Om q > 1 är k 1 eller 0 beroende på om medelvärdet, av de tll ämneskategorerna motsvarande percentlrangerna för c, är ³ 0,9 eller nte. 4 Percentlrangen för c defneras här som Fc (), där F är den kumulatva fördelnngsfunktonen och c den största observatonen < c. 7
8 Appendx B Förkortnngar, motsvarande nsttutonsnamn samt antal publkatoner Tabell 3 (4) lstar de förkortnngar, som rapporten tllämpas på de naturvetenskaplga (samhällsvetenskaplga) nsttutonerna. Tabell 3. Naturvetenskaplga nsttutoner. Använda förkortnngar, motsvarande nsttutonsnamn samt antal publkatoner. Förkortnng Insttutonsnamn Antal publkatoner ak Insttutonen för analytsk kem 57 ast Insttutonen för astronom 314 bot Botanska nsttutonen 208 dbb Insttutonen för bokem och bofysk 277 fyskum Fyskum 644 gmt Insttutonen för genetk, mkrobolog och toxkolog 95 gv Insttutonen för geologska vetenskaper 191 nk Insttutonen för naturgeograf och kvartärgeolog 228 tm Insttutonen för tllämpad mljövetenskap 268 mat Matematska nsttutonen 160 mf Insttutonen för molekylärbolog och funktonsgenomk 47 msu Meteorologska nsttutonen 107 mmk Insttutonen för materal- och mljökem 419 nk Insttutonen för neurokem 57 ok Insttutonen för organsk kem 216 okc Oskar Klen-centrum för kosmopartkelfysk 215 se Systemekologska nsttutonen 134 src Stockholm Reslence Centre 138 wg Wenner-Grens nsttut 136 zoo Zoologska nsttutonen 217 Tabell 4. Samhällsvetenskaplga nsttutoner. Använda förkortnngar, motsvarande nsttutonsnamn samt antal publkatoner. Förkortnng Insttutonsnamn Antal publkatoner chess Centrum för forsknng om ojämlkhet hälsa 73 fe Företagsekonomska nsttutonen 38 sa Insttutonen för socalt arbete Socalhögskolan 44 ne Natonalekonomska nsttutonen 46 pd Insttutonen för pedagogk och ddaktk 31 psy Psykologska nsttutonen 204 soc Socologska nsttutonen 40 sof Insttutet för socal forsknng 71 sorad Centrum för socalvetenskaplg alkohol- och drogforsknng 31 stress Stressforsknngsnsttutet 99 Referenser Collander, C., & Ahlgren, P. (2011). The effects and ther stablty of feld normalzaton baselne on relatve performance wth respect to ctaton mpact: A case study of 20 natural scence departments. Journal of Informetrcs, 5(1), Lunneborg, C. E. (2000). Data analyss by resamplng: concepts and applcatons. Pacfc Grove, CA: Duxbury Press. 8
Citeringsstudie av natur och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,
Citeringsstudie av natur och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet, 2007 2009 Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek 1 Inledning I föreliggande rapport
Läs merCiteringsstudie av natur- och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,
Citeringsstudie av natur- och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet, 2009-2011 1 Inledning Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek I föreliggande rapport redogörs för en
Läs merFÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff
FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 2010 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15-10 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng
Läs merCiteringsstudie av Tarfala forskningsstation, Stockholms universitet
Cterngsstude av Tarfala forsknngsstaton, Stockholms unverstet Per Ahlgren, Stockholms unverstetsbblotek 1 Inlednng I denna rapport redogörs för en bblometrsk stude, utförd under första hälften av år 2012,
Läs merFÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff
FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng
Läs merArbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Uppsats fortsättnngskurs C Författare: Johan Bjerkesjö och Martn Nlsson Handledare: Patrk Hesselus Termn och år: HT 2005 Arbetslvsnrktad rehablterng för
Läs merVinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( )
Tentamen Matematsk statstk Ämneskod-lnje S1M Poäng totalt för del 1 5 (8 uppgfter) Poäng totalt för del 3 (3 uppgfter) Tentamensdatum 9-3-5 Kerstn Vännman Lärare: Robert Lundqvst Mkael Stenlund Skrvtd
Läs merN A T U R V Å R D S V E R K E T
5 Kselalger B e d ö m n n g s g r u vattendrag n d e r f ö r s j ö a r o c h v a t t e n d r a g Parameter Vsar sta hand effekter Hur ofta behöver man mäta? N på året ska man mäta? IPS organsk Nngspåver
Läs merUtbildningsavkastning i Sverige
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Markus Barth Handledare: Bertl Holmlund Vårtermnen 2006 Utbldnngsavkastnng Sverge Sammandrag I denna uppsats kommer två olka
Läs merCentrala Gränsvärdessatsen:
Föreläsnng V såg föreläsnng ett, att om v känner den förväntade asymptotska fördelnngen en gven stuaton så kan v med utgångspunkt från våra mätdata med hjälp av mnsta kvadrat-metoden fnna vlka parametrar
Läs merBeräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer
Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.
Läs merGenomsnittlig normerad citeringsgrad och Top 5% för 20 naturvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet
Genomsnittlig normerad citeringsgrad och Top 5% för 20 naturvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet Inledning Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek De resultat
Läs merExperimentella metoder 2014, Räkneövning 5
Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och
Läs merSammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y
F12: sd. 1 Föreläsnng 12 Sammanfattnng V har studerat ekonomn påp olka skt, eller mer exakt, under olka antaganden om vad som kan ändra sg. 1. IS-LM, Mundell Flemmng. Prser är r konstanta, växelkurs v
Läs merKomplettering till Bibliometrisk studie av natur och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,
Komplettering till Bibliometrisk studie av natur och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet, 2005 2007 Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek 1. Introduktion
Läs merför alla i Landskrona
, den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest
Läs merBankernas kapitalkrav med Basel 2
RAPPORT DEN 16 jun 2006 DNR 05-5630-010 2006 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R A P P o r t 2 0 0 6 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R a p p o r t 2 0 0 6 : 6 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 31 RESULTAT
Läs merHur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?
I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever
Läs merKVALITETSDEKLARATION
2019-06-17 1 (8) KVALITETSDEKLARATION Statstk om kommunal famlerådgvnng 2018 Ämnesområde Socaltänst Statstkområde Famlerådgvnng Produktkod SO0206 Referenstd År 2018 2019-06-17 2 (8) Statstkens kvaltet...
Läs merEn studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning
En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng
Läs merBibliometrisk analys av naturvetenskapliga institutioner/stockholms Resilienscentrum vid Stockholms universitet, 2011
Bibliometrisk analys av naturvetenskapliga institutioner/stockholms Resilienscentrum vid Stockholms universitet, 2011 Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek 1 Inledning I denna
Läs merGrön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-01-20 09:07: Förskolan Kalven, n har lämnat n en toppenrapport även denna gång! Bra områden
Läs merIntroduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1
UPPSALA UNIVERSITET Natonalekonomska Insttutonen Examensarbete D-uppsats, Ht-2005 Introduktonsersättnng eller socalbdraghar ersättnngsregm betydelse för ntegratonen av flyktngar? 1 Författare: Henrk Nlsson
Läs mersocialen.info 1 of 14 Antal svar i procent Antal svar Mycket viktigt 81,6% 40 Ganska viktigt 18,4% 9 Mindre viktigt 0,0% 0 Oviktigt 0,0% 0
socalen.nfo 1. Artklar om socalpoltk mm Socaltjänsten.nfo har en egen redakton som skrver och publcerar artklar om socalpoltk, socalförsäkrngar, arbetsmarknad, ntegraton mm. Artklarna publceras på nätet
Läs merUndersökning av vissa försäkringsantaganden i efterlevandepension för anställda i kommuner och landstinget och dess påverkan på prissättningen
Matematsk statstk Stockholms unverstet Undersöknng av vssa försäkrngsantaganden efterlevandepenson för anställda kommuner och landstnget och dess påverkan på prssättnngen Ilkay Gölcük Eamensarbete 7:5
Läs merHur bör en arbetsvärderingsmodell
Hur bör en arbetsvärderngsmodell specfceras? en analys baserad på mångdmensonell beslutsteor Stg Blomskog Johan Brng RAPPORT 2009:19 Insttutet för arbetsmarknadspoltsk utvärderng (IFAU) är ett forsknngsnsttut
Läs merRinganalys VTI notat VTI notat Analys av bindemedel
VTI notat 4 004 Rnganalys 00 Analys av bndemedel Författare Lef Vman FoU-enhet Väg- och banteknk Projektnummer 601 Projektnamn Rnganalyser Uppdragsgvare FAS Metodgrupp Förord Rnganalysen har utförts av
Läs merFond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning.
Uppsala Unverstet Företagsekonomska nsttutonen Magsteruppsats HT 2009 Fond--fonder med global placerngsnrktnng Ett konkurrenskraftgt alternatv tll globalfonder? En jämförelse med fokus på rsk och avkastnng.
Läs merTest av anpassning, homogenitet och oberoende med χ 2 - metod
Matematsk statstk för STS vt 00 00-05 - Bengt Rosén Test av anpassnng, homogentet och oberoende med χ - metod Det stoff som behandlas det fölande återfnns Blom Avsntt 7 b sdorna 6-9 och Avsntt 85 sdorna
Läs merMätfelsbehandling. Lars Engström
Mätfelsbehandlng Lars Engström I alla fyskalska försök har de värden man erhåller mer eller mndre hög noggrannhet. Ibland är osäkerheten en mätnng fullständgt försumbar förhållande tll den precson man
Läs merOptimering av underhållsplaner leder till strategier för utvecklingsprojekt
Opterng av underhållsplaner leder tll strateger för utvecklngsprojekt Ann-Brh Ströberg 1 och Torgny Algren 1. Mateatska vetenskaper Chalers teknska högskola och Göteborgs unverset 41 96 Göteborg 31-77
Läs merEkonomihögskolan Lunds Universitet Vårterminen 2006. Priset på Poker. En studie av efterfrågeelasticiteten på Internetpoker.
Natonalekonomska Insttutonen Kanddatuppsats Ekonomhögskolan Lunds Unverstet Vårtermnen 006 Prset på Poker En stude av efterfrågeelastcteten på Internetpoker Författare Tony Krstensson Dag Larsson Handledare
Läs merPrimär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts. 2012-11-08
Prmär- och sekundärdata Undersöknngsmetodk Prmärdataundersöknng: användnng av data som samlas n för första gången Sekundärdata: användnng av redan nsamlad data Termeh Shafe ht01 F1-F KD kap 1-3 Olka slag
Läs merGranskning av grundskolans effektivitet, kvalitet och kostnader
Gransknng av grundskolans effektvtet, kvaltet och kostnader Fnspångs kommun Revsonsrapport 2010-12-10 Fredrk Alm, Certferad kommunal revsor Innehållsförtecknng REVISIONSRAPPORT...1 2010-12-10...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2
Läs merFördelning av kvarlåtenskap vid arvsskifte
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala unverstet Magsteruppsats Författare: Lars Björn Handledare: Henry Ohlsson HT 2008 Fördelnng av kvarlåtenskap vd arvsskfte En analys av ntergeneratonella fnansella
Läs mer2014 års brukarundersökning inom socialtjänstens vuxenavdelning i Halmstads kommun
Halmstads kommun Socalförvaltnngen Vuxenavdelnngen 2014 års brukarundersöknng nom socaltjänstens vuxenavdelnng Halmstads kommun Sammanställnng av enkätresultat För rapport svarar Danel Johansson, Utvärderngsrngen
Läs merKVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL
KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL Arbetsgruppsrapport 16.12.2005 Duplkat 3/2006 Utbldnngsstyrelsen och författarna Tm Eja Högman ISBN 952-13-2767-7 (nb.) ISBN 952-13-2768-5 (pdf) ISSN 1237-6590
Läs merFlode. I figuren har vi också lagt in en rät linje som någorlunda väl bör spegla den nedåtgående tendensen i medelhastighet för ökande flöden.
Hast Något om enkel lnjär regressonsanalys 1. Inlednng V har tdgare pratat om hur man anpassar en rät lnje tll observerade talpar med hjälp av den s.k. mnsta kvadratmetoden. V har också berört hur man
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor
Handlngsplan Grön Flagg Bosgårdens förskolor Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-11 14:16: Det är nsprerande att läsa hur n genom röstnng tagt tllvara barnens ntressen när n tagt fram er handlngsplan.
Läs merPartikeldynamik. Fjädervåg. Balansvåg. Dynamik är läran om rörelsers orsak.
Dynamk är läran om rörelsers orsak. Partkeldynamk En partkel är en kropp där utsträcknngen saknar betydelse för dess rörelse. Den kan betraktas som en punktmassa utan rotaton. Massa kan defneras på två
Läs merFöreläsning G70 Statistik A
Föreläsnng -2 732G70 Statstk A Kaptel 2 Populatoner, stckprov och varabler Sd -46 2 Populaton Den samlng enheter (exempelvs ndvder) som v vll dra slutsatser om. Populatonen defneras på logsk väg med utgångspunkt
Läs merStresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring
PROMEMORIA Datum 01-06-5 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspektonen@f.se www.f.se
Läs merMos. Statens väg- ochtrafi V" NationalRoad&Traffic Research Institute- $-58101Li: Lä & t # % p. i E d $ åv 3 %. ISSN
f y ä M f ; * I) > t ; + Mos -2'2 2 42/9 halkat :4 11980) S l a,th 4. VD /-/ N =0O0U% 2 ISSN 0347-6049 S 3 ä at HP 3 TP Fa e s % Statens väg- ochtraf V" NatonalRoad&Traffc Research Insttute- $-58101L:
Läs merBibliometrisk analys av naturvetenskapliga institutioner/stockholms Resilienscentrum vid Stockholms universitet, 2012
Bibliometrisk analys av naturvetenskapliga institutioner/stockholms Resilienscentrum vid Stockholms universitet, 2012 Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek 1 Inledning I denna rapport presenteras
Läs merA2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg
A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO
Läs merBlixtkurs i komplex integration
Blxtkurs komplex ntegraton Sven Spanne 7 oktober 998 Komplex ntegraton Vad är en komplex kurvntegral? Antag att f z är en komplex funkton och att är en kurva det komplexa talplanet. Man kan då beräkna
Läs merAtt identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?
Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas
Läs merSlumpvariabler (Stokastiska variabler)
Slumpvarabler Väntevärden F0 Slutsatser från urval tll populaton Slumpvarabler (Stokastska varabler) En slumpvarabel är en funkton från utfallsrummet tll tallnjen Ex kast med ett mynt ggr =antalet krona
Läs merGrön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-05-11 09:08: skckar tllbaka enl tel samtal 2015-05-18 15:32: Det har vart rolgt att läsa er
Läs merFöretagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm
Workng paper/pm 2012:02 Företagsrådgvnng form av Konsultcheckar En effektutvärderng av konsultcheckar nom ramen för regonalt bdrag för företgsutvecklng Tllväxtanalys har uppdrag att utvärdera effekterna
Läs merStresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring
PROMEMORIA Datum 007-1-18 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35
Läs merModellering av antal resor och destinationsval
UMEÅ UNIVERSITET Statstska nsttutonen C-uppsats, vt- 2005 Handledare: Erlng Lundevaller Modellerng av antal resor och destnatonsval Aron Arvdsson Salh Vošanovć Sammanfattnng V har denna uppsats analyserat
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. Hamregårds förskola
Handlngsplan Grön Flagg Hamregårds förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-07-30 15:23: Fna och spännande utvecklngsområden n valt! Så bra att n har ambtonen att ha Grön Flagg-råd veckovs med de
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan
Handlngsplan Grön Flagg Pysslngförskolan Gläntan Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-19 11:18: Vlka fna och vktga utvecklngsområden n valt - det n gör kommer säkert att skapa engagemang och nyfkenhet
Läs merHur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?
I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever
Läs merBibliometrisk analys av naturvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet, 2009
Bibliometrisk analys av naturvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet, 2009 Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek Introduktion I denna rapport presenteras utfallet
Läs merProblem i sammanfattande mått i ASI
Allmän SS-rapport 2001:10 Problem sammanfattande mått ASI Av Ingegerd Jansson ISSN 10-258 Förord Statens nsttutonsstyrelse, SS, svarar för planerng, lednng och drft av nsttutoner för tvångsvård av mssbrukare
Läs merPrissättningen av bostadsrätter: Vilka faktorer påverkar priserna, vad är riktpriset för en lägenhet?
Handelshögskolan Stockholm Insttutonen för Redovsnng och Rättsvetenskap Examensuppsats nom Redovsnng och fnansell styrnng Hösten 2006 Prssättnngen av bostadsrätter: Vlka faktorer påverkar prserna, vad
Läs merProjekt i transformetoder. Rikke Apelfröjd Signaler och System rikke.apelfrojd@signal.uu.se Rum 72126
Projekt transformetoder Rkke Apelfröjd Sgnaler och System rkke.apelfrojd@sgnal.uu.se Rum 72126 Målsättnng Ur kursplanen: För godkänt betyg på kursen skall studenten kunna använda transformmetoder nom något
Läs merOm ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts?
I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn
Läs merDokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI)
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Dokumentaton (6) ES/PR-S 0-- artn Kullendorff arcus rdén Dokumentaton krng beräknngsmetoder använda för prsndex för elförsörjnng (SPIN 35.) nom hemmamarknadsprsndex (HPI) Indextalen
Läs merKursbeskrivning. Tolkning magisterkurs, AN, 15 hp (TTA655) Masterprogram i tolkning, 120 hp (HTOLO) Tolk- och översättarinstitutet (TÖI)
Tolk- och översättarnsttutet (TÖI) Kursbeskrvnng Tolknng magsterkurs, AN, 15 hp (TTA655) Masterprogram tolknng, 120 hp (HTOLO) Gäller vt 2017. Innehåll och förväntade studeresultat genomför ett examensarbete
Läs merBEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE
SSI:1';74-O15 BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE John-Chrster Lndll Pack, 104 01 STOCKHOIJ! ;4 aprl 1974 BEREDSOP TJÖT ATOMOLYCKOR I SVERIGE Manuskrpt grundat på ett föredrag vd kärnkraftmötot Köpenhamn,
Läs merArkeologisk förundersökning. Lyr-Röd 1:5. Tegneby socken Orust kommun. Rapport 2002:4 Oscar Ortman
Arkeologsk förundersöknng Lyr-Röd 1:5 Tegneby socken Orust kommun Rapport 2002:4 Oscar Ortman Arkeologsk förundersöknng Lyr-Röd 1:5 Tegneby socken Orust kommun Ur al/mant kartmateral frlm lantmateret medgvande
Läs merThomas Macks beräkning av standardfelet för reservavsättningar
Thomas Macs beränng av standardfelet för reservavsättnngar Eva-Lena Tolstoy Rauto 008-05-09 1 Innehållsförtecnng 1. Inlednng...5. Teor...5.1 Resdualplottar...6. Thomas Macs modell...6.3 Svansfator...8.4
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. I Ur och Skur Pinneman
Handlngsplan Grön Flagg I Ur och Skur Pnneman Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-09-23 12:55: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor. Se er själva
Läs merEnsamma kan vi inte förändra
2013, vnter/vår Behandlngsföreståndaren har ordet Drogtestnng Ultmatum på jobbet ledde tll nyktert lv Vårdutbldnngsprogram för företagshälsovården Ideella resurser vd mssbruk för företagshälsovården Arbetsplatsprogram
Läs merHandlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan
Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Näckrosen
Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Näckrosen Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-07-28 12:15: N har vktga och spännande utvecklngsområden krng tema. Utmana gärna barnen med öppna frågor de olka utvecklngsområdena
Läs merGrön Flagg-rapport Förskolan Tåget 28 mar 2013
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 28 mar 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-03-28 10:28: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era utvecklngsområden.
Läs merBeställningsintervall i periodbeställningssystem
Handbok materalstyrnng - Del D Bestämnng av orderkvantteter D 41 Beställnngsntervall perodbeställnngssystem Ett perodbeställnngssystem är ett med beställnngspunktssystem besläktat system för materalstyrnng.
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola
Handlngsplan Grön Flagg Berga förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-12-13 09:50: Bra utvecklngsområden med aktvteter som passar barnen. Tänk på att vara medforskare och låta barnen styra. Berätta
Läs merKursbeskrivning. Översättning masterkurs, AN, 15 hp (TTA645) Masterprogram i översättning, 120 hp. Tolk- och översättarinstitutet (TÖI)
Tolk- och översättarnsttutet (TÖI) Kursbeskrvnng Översättnng masterkurs, AN, 15 hp (TTA645) Masterprogram översättnng, 120 hp Gäller vt 2018. Innehåll och förväntade studeresultat Som student genomför
Läs merKompenserande löneskillnader för pendlingstid
VTI särtryck 361 2004 Kompenserande löneskllnader för pendlngstd En emprsk undersöknng med Svenska data Konferensbdrag från Transportforum 8 9 januar 2003 Lnköpng Gunnar Isacsson VTI särtryck 361 2004
Läs merGrön Flagg-rapport Fridhems förskola 24 apr 2015
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Frdhems förskola 24 apr 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-04-24 10:39: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör
Läs merFörklaring:
rmn Hallovc: EXTR ÖVNINR ETIND SNNOLIKHET TOTL SNNOLIKHET OEROENDE HÄNDELSER ETIND SNNOLIKHET Defnton ntag att 0 Sannolkheten för om har nträffat betecknas, kallas den betngade sannolkheten och beräknas
Läs merViltskadestatistik 2014 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda
Vltskadestatstk 214 Skador av fredat vlt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 215-1 Vltskadestatstk 214 Skador av fredat vlt på tamdjur, hundar och gröda Rapport från Vltskadecenter,
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. Salvägens förskola
Handlngsplan Grön Flagg Salvägens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-02 11:11: N har valt fna och ntressanta utvecklngsområden med många olka typer av aktvteter som kan skapa nyfkenhet och
Läs merGrön Flagg-rapport Förskolan Gräskobben 2 jan 2015
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Gräskobben 2 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-02 11:23: Vad rolgt att n känner att mljöarbetet genomsyrar er vardag, då har n kommt
Läs merKvalitetsjustering av ICT-produkter
Kvaltetsjusterng av ICT-produkter - Metoder och tllämpnngar svenska Prsndex Producent- och Importled - Enheten för prsstatstk, Makroekonom och prser, SCB December 2006 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(55) Kontaktnformaton
Läs merGrön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-04 12:54: Vad rolgt att ta del av era tankar och ert arbete med Grön Flagg! Det är härlgt
Läs merLönebildningen i Sverige 1966-2009
Rapport tll Fnanspoltska rådet 2008/6 Lönebldnngen Sverge 1966-2009 Andreas Westermark Uppsala unverstet De åskter som uttrycks denna rapport är författarens egna och speglar nte nödvändgtvs Fnanspoltska
Läs merTentamen i Tillämpad matematisk statistik för MI3 och EPI2 den 15 december 2010
Tentamen Tllämpad matematsk statstk för MI och EPI den december Uppgft : Ett företag som tllverkar batterer av en vss typ har tllverknng förlagd tll två olka fabrker. Fabrk A står för 7% av tllverknngen
Läs merOlika anbudsmodeller - olika kostnader
Olka anbudsmodeller - olka kostnader - En emprsk analys av Trafkverkets upphandlng av beläggnngsarbeten två regoner 2009-2011 av Anders Lunander * Trade Extensons AB Jun 2011 Sammanfattnng Promemoran analyserar
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. Östra förskolan
Handlngsplan Grön Flagg Östra förskolan Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-20 17:47: Vad härlgt med tteln V ger barnen TID. Bra tänkt! Låter så postvt och självklart men nte alls lätt dagens samhälle.
Läs merGrön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-09 16:00: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör
Läs merGrön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-07-04 13:38: Vlka jättebra flmer barnen har spelat n fantastskt bra och underhållande som samtdgt
Läs mer2013-04-16. Motion om bättre villkor för vissa grupper beträffande uthyrning av FaBo s lägenheter. Dnr KS 2012-400
Utdrag ur protokoll fört vd sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott Falkenberg FALKENBERG 2013-04-16 130 Moton om bättre vllkor för vssa grupper beträffande uthyrnng av FaBo s lägenheter. Dnr KS
Läs merBibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2011
Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2011 Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek 1 Inledning I denna
Läs merTentamen i Dataanalys och statistik för I den 5 jan 2016
Tentamen Dataanalys och statstk för I den 5 jan 06 Tentamen består av åtta uppgfter om totalt 50 poäng. Det krävs mnst 0 poäng för betyg, mnst 0 poäng för och mnst 0 för 5. Eamnator: Ulla Blomqvst Hjälpmedel:
Läs merrm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 13 feb 2014
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 13 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-07 14:13: N har en bra rapport och det är nte långt från ett godkännande. V skulle vlja
Läs merDAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND
Rapport 2000:1 DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND - EN KOMPARATIV ANALYS I pdf-versonen av denna rapport saknas enkätblanketterna (blaga 2). En fullständg rapport pappersformat kan beställas från ÅSUB, tel. 018-25490,
Läs merKURS-PM för. Namn på kurs (YTLW37) 40 Yhp. Version 1.1 Uppdaterad
KURS-PM för Namn på kurs (YTLW37) 40 Yhp Verson 1.1 Uppdaterad -02-18 Kursens syfte: Syftet med den avslutande LIA-peroden är att den studerande ska få fördjupad erfarenhet från ett mjukvaruprojekt som
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola
Handlngsplan Grön Flagg Ängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-10-02 09:58: Vlka rolga och spännande utvecklngsområden som n ska jobba med. Utmana gärna barnen med att ställa öppna frågor
Läs merStrukturomvandling bakom nedgång i vinstandelen
Lönebldnngsrapporten 2016 43 FÖRDJUPNING Strukturomvandlng bakom nedgång vnstandelen Vnstandelen är det överskott som återstår efter att arbetskostnaderna subtraherats från förädlngsvärdet, uttryckt som
Läs merHur ofta har Grön Flagg-rådet/elevrådet träffats? 1-2 gånger/månad
I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever
Läs mersaknar reella lösningar. Om vi försöker formellt lösa ekvationen x 1 skriver vi x 1
Armn Hallovc: EXTRA ÖVNINGAR KOMPLEXA TAL Inlednng Ekvatonen x 1 har två reella lösnngar, x 1, dvs x 1, medan ekvatonen x 1 saknar reella lösnngar Om v försöker formellt lösa ekvatonen x 1 skrver v x 1
Läs merTolk- och översättarinstitutet (TÖI) Kursbeskrivning. Tolkning masterkurs, AN, 30 hp (TTA660) Masterprogram i tolkning, 120 hp. Gäller ht 2017.
Tolk- och översättarnsttutet (TÖI) Kursbeskrvnng Tolknng masterkurs, AN, 30 hp (TTA660) Masterprogram tolknng, 120 hp Gäller ht 2017. Innehåll och förväntade studeresultat Du genomför ett självständgt
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola
Handlngsplan Grön Flagg Saltängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-19 13:46: N har en mycket ambtös och välplanerad handlngsplan med många aktvteter som säkert kommer att skapa stort engagemang
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. Sagomossens förskola
Handlngsplan Grön Flagg Sagomossens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-11 12:42: Det låter som en bra dé att ntegrera mljörådet förskolerådet som har en sån bred representaton. N har vktga
Läs mer