Bibliometrisk analys av naturvetenskapliga institutioner/stockholms Resilienscentrum vid Stockholms universitet, 2012

Transkript

1 Bibliometrisk analys av naturvetenskapliga institutioner/stockholms Resilienscentrum vid Stockholms universitet, 2012 Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek 1 Inledning I denna rapport presenteras utfallet av en bibliometrisk studie av 19 institutioner vid Naturvetenskapliga fakulteten, Stockholms universitet (SU) samt av Stockholms Resilienscentrum, SU. Studien gäller publikationer publicerade under Syftet med studien är att belysa institutionernas publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. Från SU:s publikationsdatabas DiVA togs bibliografiska poster över institutionernas publikationer från 2012 fram. Liknande studier, där en given studie avser ett av publiceringsåren , har tidigare utförts av den bibliometriska funktionen vid SU (se I tabell 1 återfinns för studiens institutioner fördelningen av publikationer över publikationstyper. De institutionsförkortningar som används i tabellens första kolumn listas, tillsammans med motsvarande institutionsnamn, i tabell 6 (Appendix). Förkortningar används även för vissa publikationstyper. 1 FYSIKUM har det största antalet publikationer (369). Även med avseende på artikel i tidskrift har FYSIKUM det största värdet (346), medan MMK (Institutionen för material- och miljökemi) har det näst största (133). 1 AT=artikel i tidskrift; AA=artikel i antologi; AR=artikel, recension; KONF=konferensbidrag; DOKAVH=doktorsavhandling; LICAVH=licentiatavhandling; S/P=samlingsverk/proceedings (redaktörskap). Populärvetenskap, debatt etc. har förts till typen Övrigt. 1

2 Tabell 1. Fördelning av publikationer över publikationstyper för 19 naturvetenskapliga institutioner samt Stockholms Resilienscentrum, Publikationstyp Enhet AT AA AR KONF BOK DOKAVH LICAVH Rapport S/P (redaktörskap) AK AST BOT DBB FYSIKUM GMT IGV INK ITM MAT MF MISU MMK MND NK OK SE SRC WGI ZOO Övrigt Totalt 2 Publiceringsaktivitet och publiceringsnivå Tabell 2 redovisar resultatet av en tillämpning av den norska modellen 2 för analys av publiceringsverksamhet på de 20 institutionerna. Tabellens andra kolumn innehåller dels fakultetens publikationspoäng, dels poängen för varje institution. Poängen är ett viktat uttryck för publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. I modellen används fraktionering: om P är en publikation tilldelas en institution, med avseende på P, författarandelen m/n, där m är antalet författare (till P) från institutionen och n P:s totala antal författare. 3 Dock, om författarandelen skulle bli mindre än 1/10 sätts andelen likväl till 1/10. Med avseende på publiceringsnivå tar modellen fasta på i vilken utsträckning publikationer publiceras i kanaler med stor vetenskaplig prestige. De kanaler, vilka beaktas i modellen, är förlag, tidskrifter, serier och webbplatser. Ett stort antal kanaler har i Norge bedömts och tilldelats endera av tre nivåer: nivå 0 (icke-vetenskaplig kanal), nivå 1 (vetenskaplig kanal) och nivå 2 (vetenskaplig kanal med särskilt stor prestige). Den tredje kolumnen i tabell 2 rapporterar procentuell förändring av publiceringspoängen från 2011 till Gällande publiceringsnivå ( Pub-nivå i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten och för en viss institution (kolumnen förf-andelar ) som hänförs till nivå 1 (nivå 2). Gällande publikationstyp ( Pub-typ i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten och för en viss institution (kolumnen förfandelar ) som hänförs till periodikaartiklar (antologiartiklar, monografier). Observera att exempelvis recensioner, publikationer där författaren har redaktörskap och 2 Se samt, för en kortare introduktion till modellen, 3 I de fall då en författare uppgett tillhörighet två eller flera institutioner viktas vederbörandes bidrag till författarandelen ner efter antalet institutioner författaren angett. 2

3 populärvetenskapliga publikationer inte räknas i den norska modellen. Vidare har doktorsavhandlingar inte medräknats. Den största publikationspoängen för 2012 har FYSIKUM. FYSIKUM:s poäng är 149,5, vilket utgör 14,3 procent av den totala publikationspoängen för året. Tämligen stora procentuella ökningar av publikationspoängen, jämfört med 2011, står SE (Systemekologiska institutionen) och INK (Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi) för. För sju institutioner OK (Institutionen för organisk kemi), AST (Institutionen för astronomi), DBB (Institutionen för biokemi och biofysik), MMK, ITM (Institutionen för tillämpad miljövetenskap), FYSIKUM och IGV (Institutionen för geologiska vetenskaper) hänförs mer än 37% av författarandelarna till publiceringsnivån 2. Av tabell 2 framgår vidare att publikationstypen Artiklar, periodika är den dominerande publikationstypen för samtliga institutioner utom en. Tabell 2. Publikationspoäng och författarandelar 2012 för 19 naturvetenskapliga institutioner samt Stockholms Resilienscentrum. Doktorsavhandlingar ej medräknade. Enhet Pubpoäng Förändring av Pub-poäng Nivå 1 Pub-nivå Nivå 2 Artiklar, periodika Pub-typ Artiklar, antologi Monografier % av Pubpoäng Förfandelar Natfak/SRC 1049,0-13,3 100,0 652,3 68,0 32,0 93,7 6,1 0,2 AK 13,7-55,7 1,3 9,5 78,2 21,8 100,0 0,0 0,0 AST 38,5-43,0 3,7 19,4 50,6 49,4 100,0 0,0 0,0 BOT 23,6-41,1 2,2 20,4 88,9 11,1 96,7 3,3 0,0 DBB 118,4 17,9 11,3 62,6 55,1 44,9 97,8 2,2 0,0 FYSIKUM 149,5 11,2 14,3 84,5 61,4 38,6 99,2 0,8 0,0 GMT 23,3-30,4 2,2 19,1 89,0 11,0 100,0 0,0 0,0 IGV 36,5-9,9 3,5 20,8 62,3 37,7 100,0 0,0 0,0 INK 86,9 46,3 8,3 56,0 69,6 30,4 85,7 14,3 0,0 ITM 72,1-4,9 6,9 40,6 61,1 38,9 100,0 0,0 0,0 MAT 32,6-35,8 3,1 24,0 83,6 16,4 86,1 12,5 1,4 MF 8,1-67,9 0,8 5,5 76,4 23,6 100,0 0,0 0,0 MISU 32,5 3,2 3,1 21,5 74,3 25,7 100,0 0,0 0,0 MMK 110,9 2,2 10,6 60,6 57,9 42,1 96,7 3,3 0,0 MND 22,3-5,9 2,1 21,4 100,0 0,0 46,4 48,9 4,7 NK 20,7-27,4 2,0 14,5 78,3 21,7 98,8 1,2 0,0 OK 101,8-13,3 9,7 49,9 47,9 52,1 100,0 0,0 0,0 SE 32,6 61,4 3,1 24,4 79,1 20,9 95,5 4,5 0,0 SRC 53,6-47,2 5,1 45,8 76,1 23,9 78,8 21,2 0,0 WGI 28,5-15,9 2,7 20,2 78,7 21,3 95,1 4,9 0,0 ZOO 42,7-38,3 4,1 31,7 81,8 18,2 94,7 5,3 0,0 I tabell 3 redovisas en normering av institutionernas publikationspoänger mot antal årsarbeten för Vid framtagning av antal årsarbeten har kategorin adjunkter uteslutits, då adjunkter normalt har en ringa andel forskning i tjänsten. Tabellens tredje kolumn (Pub-poäng/ÅA) ger kvoten mellan publikationspoäng och antal årsarbeten. I förhållande till årsarbeten har OK den största poängen, 2,3. 3

4 Tabell 3. Publikationspoäng samt publikationspoäng i förhållande till årsarbeten (Pub-poäng/ÅA). Enhet Pubpoäng Pub-poäng/ÅA AK 13,7 1,0 AST 38,5 1,4 BOT 23,6 0,5 DBB 118,4 1,4 FYSIKUM 149,5 1,3 GMT 23,3 0,6 IGV 36,5 0,8 INK 86,9 1,2 ITM 72,1 0,8 MAT 32,6 0,6 MF 8,1 0,5 MISU 32,5 0,7 MMK 110,9 1,4 MND 22,3 0,8 NK 20,7 1,5 OK 101,8 2,3 SE 32,6 0,6 SRC 53,6 1,0 WGI 28,5 0,9 ZOO 42,7 1,1 2.1 Publikationspoängernas utveckling över tid Tabell 4 ger dels de 20 institutionernas och fakultetens publikationspoänger för åren , dels, för varje institution och fakulteten, medelvärdet över de sex åren. FYSIKUM och MMK har de största medelvärdena (där medelvärdet för den sistnämnda institutionen dock baseras på poänger för tre och inte sex år). Figur 1 ger glidande medelvärden (3 år) över publikationspoängerna för institutionerna. Exempelvis är värdet för en given institution och för året 2009 lika medelvärdet över publikationspoängerna för institutionen för åren , medan värdet för 2010 är lika med medelvärdet över poängerna för åren Exempel på institutioner med stigande trender är FYSIKUM och DBB. 4 För MND (Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik) saknas en poäng för år För denna institution baseras därför medelvärdet för 2009 på poängerna för 2008 och För MMK saknas poänger för , varför värdet för 2010 är satt till poängen för detta år, medan värdet för 2011 är satt till medelvärdet av poängerna för 2010 och För SRC (Stockholms Resilienscentrum) gäller att poänger saknas för , och värdet för 2011 är satt till poängen för detta år. Värdet för 2012 är satt till medelvärdet av poängerna för 2011 och Det sagda gäller för de tre nämnda enheterna även i fallet med normerade publikationspoänger (tabell 5; figur 2). 4

5 Tabell 4. Publikationspoänger för åren samt medelvärden över åren. Ett bindestreck ( - ) i en kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande institutionen. Medelvärdet för de institutioner, för vilka poänger saknas, baseras på de tillgängliga poängerna. Enhet Medelvärde, Nat-fak/SRC 865,6 926,2 985,3 1104,4 1209,3 1049,0 1023,3 AK 8,6 17,9 12,7 15,9 30,9 13,7 16,6 AST 55,9 70,4 64,6 84,8 67,6 38,5 63,6 BOT 58,5 39,5 45,6 40,9 40,1 23,6 41,4 DBB 70,2 72,8 88,9 90,0 100,4 118,4 90,1 FYSIKUM 59,1 103,9 126,2 145,5 134,5 149,5 119,8 GMT 18,8 12,4 23,2 36,1 33,5 23,3 24,5 IGV 32,3 38,6 26,1 39,3 40,5 36,5 35,6 INK 64,4 63,3 59,3 78,6 59,4 86,9 68,7 ITM 36,3 59,0 87,6 72,4 75,8 72,1 67,2 MAT 27,5 35,4 35,0 51,8 50,8 32,6 38,9 MF 24,3 14,4 17,1 15,4 25,2 8,1 17,4 MISU 30,6 40,7 21,4 20,0 31,5 32,5 29,4 MMK ,8 108,5 110,9 119,4 MND - 3,7 12,3 13,6 23,7 22,3 15,1 NK 23,9 13,9 11,0 24,5 28,5 20,7 20,4 OK 99,8 104,4 103,3 93,5 117,4 101,8 103,4 SE 38,3 22,5 23,0 27,9 20,2 32,6 27,4 SRC ,6 53,6 77,6 WGI 26,2 26,1 27,8 42,1 33,9 28,5 30,8 ZOO 60,8 68,4 81,9 69,3 69,2 42,7 65,4 Pub poäng 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, År AK AST BOT DBB FYSIKUM GMT IGV INK ITM MAT MF MISU MMK MND NK OK SE SRC WGI ZOO Figur 1. Glidande medelvärden (3 år), över publikationspoänger, för institutionerna över åren Tabell 5 ger dels de 20 institutionernas normerade publikationspoänger för åren , dels, för varje institution, medelvärdet över de sex åren. OK har det största medelvärdet, 2,9. Figur 2 ger glidande medelvärden (3 år) över de normerade publikationspoängerna för institutionerna. Ett exempel på en institution med stigande trend är NK (Institutionen för neurokemi). 5

6 Tabell 5. Normerade publikationspoänger för åren samt medelvärden över åren. Ett bindestreck ( - ) i en kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande institutionen. Medelvärdet för de institutioner, för vilka poänger saknas, baseras på de tillgängliga poängerna. Institution Medelvärde, AK 0,4 1,0 0,6 1,3 1,9 1,0 1,0 AST 1,9 3,0 2,4 3,3 2,6 1,4 2,4 BOT 1,2 1,0 1,1 1,1 0,9 0,5 1,0 DBB 1,0 1,1 1,3 1,6 1,2 1,4 1,3 FYSIKUM 0,6 1,0 1,1 1,5 1,0 1,3 1,1 GMT 0,5 0,4 0,5 0,9 0,6 0,6 0,6 IGV 0,8 1,1 0,7 1,2 1,1 0,8 1,0 INK 0,9 1,1 0,9 1,2 0,8 1,2 1,0 ITM 0,4 0,8 1,0 0,8 0,9 0,8 0,8 MAT 0,5 0,8 0,8 1,5 0,9 0,6 0,9 MF 0,9 0,6 0,6 0,7 1,0 0,5 0,7 MISU 0,7 1,2 0,6 0,8 0,7 0,7 0,8 MMK ,7 1,5 1,4 1,9 MND - 0,2 0,3 0,7 1,0 0,8 0,6 NK 1,0 0,8 0,6 2,0 1,6 1,5 1,3 OK 2,4 2,5 2,6 4,7 2,8 2,3 2,9 SE 0,7 0,5 0,5 0,8 0,4 0,6 0,6 SRC ,4 1,0 1,7 WGI 0,8 0,8 0,9 2,2 1,1 0,9 1,1 ZOO 1,2 1,3 1,5 1,5 1,4 1,1 1,3 Pub poäng/åa 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, År AK AST BOT DBB FYSIKUM GMT IGV INK ITM MAT MF MISU MMK MND NK OK SE SRC WGI ZOO Figur 2. Glidande medelvärden (3 år), över normerade publikationspoänger, för institutionerna över åren

7 Appendix Använda förkortningar med motsvarande institutionsnamn Tabell 6 listar de förkortningar, som i rapporten tillämpas på de studerade institutionerna. Tabell 6. Använda förkortningar samt motsvarande institutionsnamn. Förkortning Institutionsnamn AK Institutionen för analytisk kemi AST Institutionen för astronomi BOT Botaniska institutionen DBB Institutionen för biokemi och biofysik FYSIKUM Fysikum GMT Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi IGV Institutionen för geologiska vetenskaper INK Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi ITM Institutionen för tillämpad miljövetenskap MAT Matematiska institutionen MF Institutionen för molekylärbiologi och funktionsgenomik MISU Meteorologiska institutionen MMK Institutionen för material- och miljökemi MND Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik NK Institutionen för neurokemi OK Institutionen för organisk kemi SE Systemekologiska institutionen SRC Stockholms Resilienscentrum WGI Wenner-Grens institut ZOO Zoologiska institutionen 7