Citeringsstudie av Tarfala forskningsstation, Stockholms universitet
|
|
- Åke Bengtsson
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Cterngsstude av Tarfala forsknngsstaton, Stockholms unverstet Per Ahlgren, Stockholms unverstetsbblotek 1 Inlednng I denna rapport redogörs för en bblometrsk stude, utförd under första hälften av år 2012, av Tarfala forsknngsstaton (TF). Vd TF, som tllhör Insttutonen för naturgeograf och kvartärgeolog (INK), Stockholms unverstet, bedrvs glacologsk, hydrologsk, meteorologsk samt klmatologsk forsknng. I studen har Thomson Reuters ämneskategorer (Web of Scence Categores) 1 av tdskrfter utnyttjats. 2 Drygt tdskrfter har tlldelats en eller flera av de drygt 250 ämneskategorer, som kategorserngen fråga nvolverar. Studen gäller cterngar och ett antal grupper av publkatoner assocerade med TF. Syftet med studen är att ge nskt TF:s nternatonella genomslagskraft (mpact), där två olka ndkatorer används. Fortsättnngen av rapporten är organserad enlgt följande. Data och metoder beskrvs avsntt 2. Resultaten redovsas avsntt 3, medan en sammanfattnng ges avsntt 4. 2 Data och metoder Den publcerngsperod som används studen är publkatoner, publcerade Web of Scence-tdskrfter, ngår studen. Dessa publkatoner lstas Appendx B. En forskarrepresentant för TF delade n publkatonerna fyra olka grupper, a-d. I tabell 1 beskrvs dessa grupper, och antalet publkatoner per grupp ges. 1 Tdgare användes benämnngen Subject Categores för kategorerna fråga. 2 Se 3 TF har ett flertal Web of Scence-publkatoner publcerade tdgare än Dock nnehåller den databas, vlken användes studen, nga publkatoner publcerade tdgare än
2 Tabell 1. Fyra publkatonsgrupper samt antal publkatoner per grupp. Kod Publkatonsgrupp # pub. a Publkatoner producerade av TF-personal utan nblandnng av övrg INK eller externa forskare. 27 b Publkatoner producerade av TF-personal eller INK-personal samarbete med externa forskare. 41 c Publkatoner producerade av enbart externa (tll TF/INK) forskare, vlka själva gjort arbetena 20 vd TF. d Publkatoner producerade av externa (tll TF/INK) forskare, vlka enbart nyttjat materal 10 framtaget vd TF. 98 De 98 publkatonernas Web of Scence-ID:n sändes tll Karolnska nsttutets bblotek, som retur levererade cterngsdata för de publkatoner, vlka motsvarar ID:na. Denna cterngsdata bearbetades sedan syfte att få fram ndkatorvärden för de berörda nsttutonerna. Två olka ndkatorer används för att få en uppfattnng om de fem gruppernas nternatonella genomslagskraft: genomsnttlg fältnormerad cterngsgrad och Top-5%. 4 För att erhålla den fältnormerade cterngsgraden för en gven publkaton P, vlken tllhör en mängd D med n publkatoner, dvderas först cterngsfrekvensen för P med en eller flera förväntade frekvenser (världsmedelvärden) med avseende på de ämneskategorer tll vlka P hör (tll vlka P:s tdskrft tlldelats, jfr föregående avsntt), där hänsyn tas tll publcerngsår och publkatonstyp. 5 Summan av kvoterna dvderas sedan med antalet ämneskategorer för publkatonen. Den genomsnttlga fältnormerade cterngsgraden för D är medelvärdet över de n fältnormerade cterngsgraderna. Ett ndkatorvärde större än 1 betyder att D:s publkatoner genomsntt cteras mer än förväntat. Indkatorn Top-5% belyser vlken utsträcknng A:s publkatoner fnns bland de 5% högst cterade publkatonerna, genom att A:s andel publkatoner bland de 5% högst cterade dvderas med den förväntade andelen, 0,05. För en gven A-publkaton P jämförs först percentlrangen (eng. percentle rank ) för P:s cterngsfrekvens, med avseende på den cterngsfördelnng, vlken gäller publkatoner från samma år som P, av samma publkatonstyp som P och tllhörande samma ämneskategor som P, med 0,95. Percentlrangen är här andelen observatoner, fördelnngen fråga, som är mndre än P:s cterngsfrekvens. Om P tllhör mer än en ämneskategor jämförs medelvärdet av de tll ämneskategorerna motsvarande percentlrangerna med 0,95. Sedan dvderas antalet A- publkatoner, vars percentlranger är större än eller lka med 0,95, med n, och den resulterande andelen dvderas med den förväntade andelen 0,05. Resultatet av den sstnämnda dvsonen utgör A:s värde på ndkatorn. Ett ndkatorvärde större än 1 betyder att A:s andel publkatoner bland de 5% högst cterade överstger den förväntade andelen. I Appendx A ges formella defntoner av de båda ndkatorerna. Indkatorvärden beräknades nte för publkatonsgrupp d, då antalet publkatoner gruppen är endast 10 (tabell 1). Indkatorvärden beräknades för grupperna a-c, men även för de båda grupperna cd och abcd (den senare gruppen nnehåller samtlga studen förekommande publkatoner). Därmed beräknades ndkatorvärden för fem publkatonsgrupper. För att utvärdera stablteten hos ndkatorvärden användes subsamplng, en teknk som kan användas när varken populatonsnferens eller kausal nferens är tllämplgt (Lunneborg, 4 I denna rapport avser fält och ämne samma sak. 5 Exempel på två ämneskategorer, där båda är sådana att flera av studens publkatoner hör tll dem: Geography, Physcal och Geology. 2
3 2000). Ett stablt resultat är, här, ett resultat som nte väsentlg grad påverkas av att nkludera eller exkludera vssa fall ( denna stude publkatoner). V beräknade ndkatorvärden på bass av delmängder av publkatoner. En sådan delmängd skapades, för en gven grupp och en gven ndkator, genom att slumpmässgt och utan återläggnng välja 90% av publkatonerna för gruppen slumpmässgt valda delmängder skapades, och från dessa genererades en fördelnng av ndkatorvärden för gruppen. Ett 90%-stabltetsntervall konstruerades sedan genom att sätta den nedre (övre) gränsen tll den 5:te (95:te) percentlen fördelnngen. Om ett konservatvt angreppssätt används kan man hävda att om två grupper, för en gven ndkator, har överlappande 90%-stabltetsntervall ndkerar detta att ngen substantell skllnad förelgger mellan de båda grupperna. Vdare, om en grupp har ett ntervall med en nedre (övre) gräns större (mndre) än 1 ndkerar detta att gruppen har ett observerat ndkatorvärde, som är substantellt större (mndre) än 1. För en metodologskt orenterad artkel, där subsamplng tllämpas på cterngsdata, se Collander & Ahlgren (2011). 3 Resultat Tabell 2 rapporterar utfallet för de fem grupperna (a, abcd, b, c och cd) med avseende på de båda ndkatorerna, medan fgurerna 1 och 2 vsualserar utfallet. För genomsnttlg fältnormerad cterngsgrad gäller att samtlga grupper har ett observerat ndkatorvärde betydlgt större än 1 (tabell 2; fgur 1). Störst värde har grupp cd, 2,18, följd av c, 2,14. I genomsntt har därmed publkatonerna cd och c en fältnormerad cterngsgrad, som överstger det förväntade värdet med drygt 100%. 6 När hänsyn tas tll stabltetsntervallen gäller att samtlga grupper har ett ndkatorvärde som lgger substantellt över 1, d v s nedre gränsen för motsvarande ntervall är större än 1 (fgur 1). De fem gruppernas observerade ndkatorvärden skljer sg dock nte substantellt från varandra: för varje par av grupper gäller att de båda motsvarande ntervallen är överlappande. Även för Top-5% gäller att samtlga grupper har ett observerat ndkatorvärde betydlgt större än 1 (tabell 2; fgur 2). Störst värde har grupp b, 3,90, följd av abcd (samtlga publkatoner studen), 2,86. b:s andel publkatoner bland de 5% högst cterade överstger den förväntade andelen med nära 300%. När hänsyn tas tll stabltetsntervallen gäller att samtlga grupper utom a har ett ndkatorvärde som lgger substantellt över 1 (fgur 2.). För grupp b är det observerade ndkatorvärdet substantellt större än värdet för varje annan grupp: nedre gränsen för b:s ntervall är större än övre gränsen för varje annan grupps ntervall. Vdare gäller att det observerade ndkatorvärdet för abcd är substantellt större än de motsvarande värdena för a och c. 6 Utfallet för grupp c får dock tolkas med vss försktghet, med tanke på att antalet publkatoner gruppen är tämlgen ltet. 3
4 Tabell 2. Genomsnttlg fältnormerad cterngsgrad och Top-5% för fem TF-grupper av publkatoner. ng står för nedre gräns, ög för övre gräns. Genomsnttlg fältnormerad cterngsgrad Top-5% Grupp Observerat värde Rank ng ög Observerat värde Rank ng ög a 1,76 1 1,25 1,93 1,48 1 0,83 1,67 abcd 1,95 3 1,75 2,06 2,86 4 2,50 3,18 b 1,90 2 1,76 2,02 3,90 5 3,24 4,32 c 2,14 4 1,13 2,36 2,00 2 1,11 2,22 cd 2,18 5 1,51 2,37 2,67 3 2,22 2,96 Fgur 1. Genomsnttlg fältnormerad cterngsgrad för fem TF-grupper av publkatoner. Gruppranknng och 90%-stabltetsntervall. Fgur 2. Top-5% för fem TF-grupper av publkatoner. Gruppranknng och 90%-stabltetsntervall. 4 Sammanfattnng V har studerat fem grupper av publkatoner assocerade med TF gällande cterngar, syfte att ge nskt TF:s nternatonella genomslagskraft, eller mpact. I studen användes en lsta av WoS-publkatoner kopplade tll TF samt cterngsdata levererad från Karolnska nsttutets 4
5 bblotek. Två ndkatorer användes: genomsnttlg fältnormerad cterngsgrad och Top-5%. Vdare utvärderades stablteten hos observerade ndkatorvärden med hjälp av subsamplng. Resultatet är mycket gynnsamt för TF och vsar, oavsett om fokus lgger på observerade ndkatorvärden eller stabltetsntervall, att den nternatonella genomslagskraften är mycket stark. Samtlga fem grupper av publkatoner har, för båda ndkatorerna, observerade ndkatorvärden betydlgt större än 1. För samtlga grupper utom a gäller vdare att dessa värden lgger substantellt över 1, oavsett ndkator. Appendx A Formella defntoner av använda ndkatorer Låt A vara en analysenhet och n antalet publkatoner för A. Låt C vara den q :te ämneskategorn för den :te av A :s publkatoner, och låt q ( c ) vara antalet ämneskategorer (cterngsfrekvensen) för den :te publkatonen. Den genomsnttlga fältnormerade cterngsgraden för A ges av n å = 1 n x (1) x q å q= 1 = q c m m m j å = = m 1 c j där m är antalet publkatoner, med samma publcerngsår och av samma publkatonstyp som den :te av A :s publkatoner, publkatoner. C, och c j cterngsfrekvensen för den j :te av dessa Top-5% för A ges av n ( å = k 1 ) 0, 05 n (2) där k är 1 eller 0 beroende på om percentlrangen för c (den :te publkatonens cterngsfrekvens), med avseende på den cterngsfördelnng, vlken gäller publkatoner med samma publcerngsår och av samma publkatonstyp som den :te publkatonen samt tllhörande C, är ³ 0,95 eller nte. 7 Om q > 1 är k 1 eller 0 beroende på om medelvärdet, av de tll ämneskategorerna motsvarande percentlrangerna för c, är ³ 0,95 eller nte. 7 Percentlrangen för c defneras här som Fc (), där F är den kumulatva fördelnngsfunktonen och c den största observatonen < c. 5
6 Appendx B Studens publkatoner Författare Ttel Publcerngsår Tdskrft Web of Scence-ID Albrecht, O; Jansson, P; Blatter, H Modellng glacer response to measured mass-balance forcng 2000 ANNALS OF 31, Brathwate, RJ; Zhang, Y Brathwate, RJ; Zhang, Y Bronge, C Brugger, KA; Refsnder, KA; Whtehll, MF Chrstansen, HH; Etzelmuller, B; Isaksen, K; Julussen, H; Farbrot, H; Humlum, O; Johansson, M; Ingeman- Nelsen, T; Krstensen, L; Hjort, J; Holmlund, P; Sannel, ABK; Sgsgaard, C; Akerman, HJ; Foged, N; Blkra, LH; Pernosky, MA; Odegard, RS CLARK, PU Modellng changes n glacer mass balance that may occur as a result of clmate changes Relatonshps between nterannual varablty of glacer mass balance and clmate The excavaton of the Storglacaren trough durng the Quaternary Varaton n glacer length and ce volume of Rabots Glacar,, n response to clmate change, The Thermal State of Permafrost n the Nordc Area durng the Internatonal Polar Year JOURNAL OF 2005 ANNALS OF 42, PERMAFROST AND PERIGLACIAL PROCESSES FAST GLACIER FLOW OVER SOFT BEDS Clarke, GKC Subglacal processes 2005 ANNUAL REVIEW OF EARTH AND PLANETARY SCIENCES Cutler, PM De Woul, M; Hock, R Dobnsk, W; Grabec, M; Gadek, B Dowdeswell, JA; Hagen, JO; Bjornsson, H; Glazovsky, AF; Harrson, WD; Holmlund, P; Jana, J; Koerner, RM; Lefauconner, B; Ommanney, CSL; Thomas, RH Dyurgerov, MB; Meer, MF Eklund, A; Hart, JK Etenne, JL; Glasser, NF; Hambrey, MJ Fabel, D; Fnk, D; Fredn, O; Harbor, J; Land, M; Stroeven, AP Fabel, D; Stroeven, AP; Harbor, J; Kleman, J; Elmore, D; Fnk, D Fscher, UH; Iverson, NR; Hanson, B; Hooke, RL; Modellng the evoluton of subglacal tunnels due to varyng water nput Statc mass-balance senstvty of Arctc glacers and ce caps usng a degree-day approach Spatal relatonshp n nteracton between glacer and permafrost n dfferent mountanous envronments of hgh and md lattudes, based on GPR research The mass balance of crcum- Arctc glacers and recent clmate change Analyss of wnter and summer glacer mass balances Glacotectonc deformaton wthn a flute from the Isfallsglacaren, Proglacal sedment-landform assocatons of a polythermal glacer: Storglacaren, northern Exposure ages from relct lateral moranes overrdden by the Fennoscandan ce sheet Landscape preservaton under Fennoscandan ce sheets determned from n stu produced Be-10 and Al-26 Estmaton of hydraulc propertes of subglacal tll from SCIENCE A1995QA JOURNAL OF 2005 ANNALS OF 42, GEOLOGICAL QUARTERLY 1997 QUATERNARY 1996 JOURNAL OF QUATERNARY SCIENCE 2003 GEOGRAFISKA 2006 QUATERNARY 2002 EARTH AND PLANETARY SCIENCE LETTERS 1998 JOURNAL OF A1997XQ A1996VA
7 Jansson, P Fountan, AG; Jacobel, RW; Schlchtng, R; Jansson, P Fountan, AG; Jansson, P; Kaser, G; Dyurgerov, M Fountan, AG; Walder, JS Fredn, O; Hattestrand, C Glasser, NF; Hambrey, MJ; Etenne, JL; Jansson, P; Pettersson, R Goodfellow, BW Goodfellow, BW; Fredn, O; Derron, MH; Stroeven, AP Grudd, H; Schneder, T Gusmerol, A; Clark, RA; Murray, T; Booth, AD; Kulessa, B; Barrett, BE HANSON, B Hanson, B; Hooke, RL; Grace, EM Harbor, J; Stroeven, AP; Fabel, D; Clarhall, A; Kleman, J; L, YK; Elmore, D; Fnk, D Harrs, C; Vonder Muhll, D; Isaksen, K; Haeberl, W; Solld, JL; Kng, L; Holmlund, P; Drams, F; Guglelmn, M; Palacos, D Hedfors, J; Peyaud, V; Pohjola, VA; Jansson, P; Pettersson, R Hock, R Hock, R Hock, R Hock, R; Holmgren, B Hock, R; Holmgren, B Hock, R; Jensen, H ploughmeter measurements Fractures as the man pathways of water flow n temperate glacers Summary of the workshop on methods of mass balance measurements and modellng, Tarfala, August 10-12, 1998 Water flow through temperate glacers Relct lateral moranes n northern - evdence for an early mountan centred ce sheet The orgn and sgnfcance of debrs-charged rdges at the surface of Storglacaren, northern Relct non-glacal surfaces n formerly glacated landscapes Weatherng processes and Quaternary orgn of an alpne blockfeld n Arctc Ar temperature at Tarfala Research Staton Sesmc wave attenuaton n the uppermost glacer ce of Storglacaren, A FULLY 3-DIMENSIONAL FINITE-ELEMENT MODEL APPLIED TO VELOCITIES ON STORGLACIAREN, SWEDEN Short-term velocty and waterpressure varatons down-glacer from a regel, Storglacaren, Cosmogenc nuclde evdence for mnmal eroson across two subglacal sldng boundares of the late glacal Fennoscandan ce sheet Warmng permafrost n European mountans Investgatng the rato of basal drag and drvng stress n relaton to bedrock topography durng a melt season on Storglacaren,, usng force-budget analyss Glacer melt: a revew of processes and ther modellng Temperature ndex melt modellng n mountan areas A dstrbuted temperature-ndex ce- and snowmelt model ncludng potental drect solar radaton A dstrbuted surface energybalance model for complex topography and ts applcaton to Storglacaren, Some aspects of energy balance and ablaton of Storglacaren, northern Applcaton of krgng nterpolaton for glacer mass balance computatons 2005 NATURE REVIEWS OF GEOPHYSICS 2002 SEDIMENTARY GEOLOGY GEOGRAFISKA EARTH-SCIENCE REVIEWS 2009 BOREAS JOURNAL OF 1995 JOURNAL OF 1998 JOURNAL OF A1995QR GEOMORPHOLOGY GLOBAL AND PLANETARY CHANGE 2003 ANNALS OF PROGRESS IN 2003 JOURNAL OF HYDROLOGY 1999 JOURNAL OF 2005 JOURNAL OF
8 Hock, R; Johansson, M; Jansson, P; Barrng, L Holmlund, P Holmlund, P Holmlund, P; Jansson, P Holmlund, P; Jansson, P; Pettersson, R Holmlund, P; Karlen, W; Grudd, H Holmlund, P; Naslund, JO; Rchardson, C Hooke, RL; Hanson, B; Iverson, NR; Jansson, P; Fscher, UH Humborg, C; Blomqvst, S; Avsan, E; Bergensund, Y; Smedberg, E; Brnk, J; Morth, CM Humborg, C; Smedberg, E; Blomqvst, S; Morth, CM; Brnk, J; Rahm, L; Danelsson, A; Sahlberg, J Isaksen, K; Holmlund, P; Solld, JL; Harrs, C Isaksen, K; Solld, JL; Holmlund, P; Harrs, C Iverson, NR; Baker, RW; Hooke, RL; Hanson, B; Jansson, P IVERSON, NR; HANSON, B; HOOKE, RL; JANSSON, P Iverson, NR; Hooyer, TS; Baker, RW Jansson, P Jansson, P JANSSON, P Jansson, P; Fredn, O Modelng clmate condtons requred for glacer formaton n crques of the Rassepautasjtjakka massf, northern Glacer mass balance and ce-core records from northern Maps of Storglacaren and ther use n glacer montorng studes The Tarfala mass balance programme A re-analyss of the 58 year massbalance record of Storglacaren, Ffty years of mass balance and glacer front observatons at the Tarfala Research Staton Radar surveys on Scandnavan glacers, n search of useful clmate archves Rheology of tll beneath Storglacaren, Hydrologcal alteratons wth rver dammng n northern : Implcatons for weatherng and rver bogeochemstry Nutrent varatons n boreal and subarctc Swedsh rvers: Landscape control of land-sea fluxes Three deep alpne-permafrost boreholes n Svalbard and Scandnava Recent warmng of mountan permafrost n Svalbard and Scandnava Couplng between a glacer and a soft bed: I. A relaton between effectve pressure and local sheer stress determned from tll elastcty FLOW MECHANISM OF GLACIERS ON SOFT BEDS Rng-shear studes of tll deformaton: Coulomb-plastc behavor and dstrbuted stran n glacer beds Effect of uncertantes n measured varables on the calculated mass balance of Storglacaren Dynamcs and hydrology of a small polythermal valley glacer WATER-PRESSURE AND BASAL SLIDING ON STORGLACIAREN, NORTHERN SWEDEN Ice sheet growth under drty condtons: mplcatons of debrs cover for early glacaton advances The concept of glacer storage: a revew 2002 ARCTIC ANTARCTIC AND ALPINE AMBIO ANNALS OF 42, JOURNAL OF 2002 GLOBAL BIOGEOCHEMICAL CYCLES 2004 LIMNOLOGY AND OCEANOGRAPHY 2001 PERMAFROST AND PERIGLACIAL PROCESSES 2007 JOURNAL OF GEO -EARTH SURFACE 1999 JOURNAL OF A1997XK SCIENCE A1995QA JOURNAL OF 1995 JOURNAL OF 2002 QUATERNARY INTERNATIONAL A1995RT Jansson, P; Hock, R; 2003 JOURNAL OF Schneder, T HYDROLOGY Jansson, P; Lnderholm, HW Assessment of combned glacer 2005 ANNALS OF
9 Jansson, P; Pettersson, R Jansson, P; Rchardson, C; Jonsson, S Jansson, P; Rosqvst, G; Schneder, T Jonsell, U; Hock, R; Holmgren, B Karlen, W Karlen, W; Black, JL Kleman, J; Hattestrand, C; Borgstrom, I; Stroeven, A Kleman, J; Stroeven, AP Klngbjer, P Klngbjer, P; Brown, IA; Holmlund, P Klngbjer, P; Nedhart, F Koblet, T; Gartner-Roer, I; Zemp, M; Jansson, P; Thee, P; Haeberl, W; Holmlund, P KOHLER, J L, YK; Harbor, J; Stroeven, AP; Fabel, D; Kleman, J; Fnk, D; Caffee, M; Elmore, D Lnderholm, HW; Jansson, P; Chen, DL Meer, MF; Dyurgerov, MB; Rck, UK; O'Neel, S; Pfeffer, WT; Anderson, RS; Anderson, SP; Glazovsky, AF Moore, PL; Iverson, NR; Brugger, KA; Cohen, D; Hooyer, TS; Jansson, P Moore, PL; Iverson, NR; Cohen, D and tree-rng studes to constran lattudnal clmate forcng of Scandnavan glacer mass balances Spatal and temporal characterstcs of a long mass balance record, Storglacaren, Assessment of requrements for crque formaton n northern Glacer fluctuatons, suspended sedment flux and glacolacustrne sedments Spatal and temporal varatons n albedo on Storglacaren, Clmate varatons and the enhanced greenhouse effect Estmates of lchen growth-rate n northern Fennoscandan palaeoglacology reconstructed usng a glacal geologcal nverson model Preglacal surface remnants and Quaternary glacal regmes n northwestern Recurrng Jokulhlaups n Salka, northern Identfcaton of clmate controls on the dynamc behavour of the subarctc glacer Salajekna, northern Scandnava The thnnng and retreat of Parteglacaren, northern, durng the twenteth century and ts relaton to clmate Reanalyss of mult-temporal aeral mages of Storglacaren, ( ) - Part 1: Determnaton of length, area, and volume changes DETERMINING THE EXTENT OF PRESSURIZED FLOW BENEATH STORGLACIAREN, SWEDEN, USING RESULTS OF TRACER EXPERIMENTS AND MEASUREMENTS OF INPUT AND OUTPUT DISCHARGE Ice sheet eroson patterns n valley systems n northern nvestgated usng cosmogenc nucldes A hgh-resoluton reconstructon of Storglacaren mass balance back to 1780/81 usng tree-rng data and crculaton ndces Glacers domnate Eustatc sealevel rse n the 21st century Effect of a cold margn on ce flow at the termnus of Storglacaren, : mplcatons for sedment transport Condtons for thrust faultng n a glacer 42, ARCTIC ANTARCTIC AND ALPINE ANNALS OF GEOGRAFISKA JOURNAL OF AMBIO GEOGRAFISKA 1997 JOURNAL OF A1997YH GEOMORPHOLOGY A1997WY GEOGRAFISKA 2005 GEOGRAFISKA 2006 ARCTIC ANTARCTIC AND ALPINE CRYOSPHERE JOURNAL OF 2005 EARTH SURFACE PROCESSES AND LANDFORMS 2007 QUATERNARY A1995RT SCIENCE JOURNAL OF 2010 JOURNAL OF GEO -EARTH SURFACE
10 Nesje, A; Le, O; Dahl, SO Oerlemans, J; Anderson, B; Hubbard, A; Huybrechts, P; Johannesson, T; Knap, WH; Schmets, M; Stroeven, AP; van de Wal, RSW; Wallnga, J; Zuo, Z Pettersson, R Pettersson, R; Jansson, P; Blatter, H Pettersson, R; Jansson, P; Holmlund, P Pettersson, R; Jansson, P; Huwald, H; Blatter, H Pohjola, VA Pohjola, VA; Rogers, JC Radc, V; Hock, R Radc, V; Hock, R Raper, SCB; Brffa, KR; Wgley, TML Rejmer, CH; Hock, R Schneeberger, C; Albrecht, O; Blatter, H; Wld, M; Hock, R Schneder, T Schneder, T; Bronge, C Schneder, T; Jansson, P Sedlar, J; Hock, R SRIVASTAVA, HB; HUDLESTON, P; EARLEY, D Stroeven, AP Is the North Atlantc Oscllaton reflected n Scandnavan glacer mass balance records? Modellng the response of glacers to clmate warmng Frequency dependence of scatterng from the coldtemperate transton surface n a polythermal glacer Spatal varablty n water content at the cold-temperate transton surface of the polythermal Storglacaren, Cold surface layer thnnng on Storglacaren,, observed by repeated ground penetratng radar surveys Spatal pattern and stablty of the cold surface layer of Storglacaren, Smulaton of partcle paths and deformaton of ce structures along a flow-lne on Storglacaren, Atmospherc crculaton and varatons n Scandnavan glacer mass balance Modelng future glacer mass balance and volume changes usng ERA-40 reanalyss and clmate models: A senstvty study at Storglacaren, Regonally dfferentated contrbuton of mountan glacers and ce caps to future sea-level rse Glacer change n northern from AD500: A smple geometrc model of Storglacaren Internal accumulaton on Storglacdren,, n a multlayer snow model coupled to a dstrbuted energy- and massbalance model Modellng the response of glacers to a doublng n atmospherc CO2: a case study of Storglacaren, northern Water movement n the frn of Storglacaren, Suspended sedment transport n the Storglacaren dranage basn Internal accumulaton n frn and ts sgnfcance for the mass balance of Storglacaren, Testng longwave radaton parameterzatons under clear and overcast skes at Storglacaren, STRAIN AND POSSIBLE VOLUME LOSS IN A HIGH- GRADE DUCTILE SHEAR ZONE The robustness of onedmensonal, tme-dependent, ceflow models: A case study from Storglacaren, northern 2000 JOURNAL OF QUATERNARY SCIENCE CLIMATE DYNAMICS RADIO SCIENCE JOURNAL OF GEO -EARTH SURFACE 2003 JOURNAL OF GEO -EARTH SURFACE 2007 JOURNAL OF 1997 QUATERNARY 2006 JOURNAL OF GEO -EARTH SURFACE 2011 NATURE GEOSCIENCE 1996 JOURNAL OF 2008 JOURNAL OF A1997WF A1996VQ CLIMATE DYNAMICS JOURNAL OF 2004 JOURNAL OF CRYOSPHERE JOURNAL OF STRUCTURAL GEOLOGY A1995RR
11 Stroeven, AP; Fabel, D; Harbor, J; Hattestrand, C; Kleman, J Zemp, M; Jansson, P; Holmlund, P; Gartner-Roer, I; Koblet, T; Thee, P; Haeberl, W Quantfyng the erosonal mpact of the Fennoscandan ce sheet n the Tornetrask-Narvk corrdor, northern, based on cosmogenc radonuclde data Reanalyss of mult-temporal aeral mages of Storglacaren, ( ) - Part 2: Comparson of glacologcal and volumetrc mass balances 2002 GEOGRAFISKA CRYOSPHERE Referenser Collander, C., & Ahlgren, P. (2011). The effects and ther stablty of feld normalzaton baselne on relatve performance wth respect to ctaton mpact: A case study of 20 natural scence departments. Journal of Informetrcs, 5(1), Lunneborg, C. E. (2000). Data analyss by resamplng: concepts and applcatons. Pacfc Grove, CA: Duxbury Press. 11
Citeringsstudie av natur och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,
Cterngsstude av natur och samhällsvetenskaplga nsttutoner vd Stockholms unverstet, 2008 2010 Per Ahlgren, Stockholms unverstetsbblotek 1 Inlednng I förelggande rapport redogörs för en bblometrsk stude,
Läs merCiteringsstudie av Tarfala forskningsstation, Stockholms universitet
Citeringsstudie av Tarfala forskningsstation, Stockholms universitet Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek 1 Inledning I denna rapport redogörs för en bibliometrisk studie, utförd under första
Läs merCiteringsstudie av natur och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,
Citeringsstudie av natur och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet, 2007 2009 Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek 1 Inledning I föreliggande rapport
Läs merFÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff
FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 2010 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15-10 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng
Läs merThe Arctic boundary layer
The Arctic boundary layer Interactions with the surface, and clouds, as learned from observations (and some modeling) Michael Tjernström Department of Meteorology & the Bert Bolin Center for Climate Research,
Läs merFÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff
FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng
Läs merUtbildningsavkastning i Sverige
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Markus Barth Handledare: Bertl Holmlund Vårtermnen 2006 Utbldnngsavkastnng Sverge Sammandrag I denna uppsats kommer två olka
Läs merBeräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer
Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.
Läs merThere and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet
There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet 1 Michael Tjernström, 1 Peggy Achtert, 2 Barbara Brooks, 2 Ian Brooks, 3 Paul Johnston, 3 Matthew Shupe, 3 Ola Persson, 2 John Prytherch,
Läs merN A T U R V Å R D S V E R K E T
5 Kselalger B e d ö m n n g s g r u vattendrag n d e r f ö r s j ö a r o c h v a t t e n d r a g Parameter Vsar sta hand effekter Hur ofta behöver man mäta? N på året ska man mäta? IPS organsk Nngspåver
Läs merRinganalys VTI notat VTI notat Analys av bindemedel
VTI notat 4 004 Rnganalys 00 Analys av bndemedel Författare Lef Vman FoU-enhet Väg- och banteknk Projektnummer 601 Projektnamn Rnganalyser Uppdragsgvare FAS Metodgrupp Förord Rnganalysen har utförts av
Läs merTest av anpassning, homogenitet och oberoende med χ 2 - metod
Matematsk statstk för STS vt 00 00-05 - Bengt Rosén Test av anpassnng, homogentet och oberoende med χ - metod Det stoff som behandlas det fölande återfnns Blom Avsntt 7 b sdorna 6-9 och Avsntt 85 sdorna
Läs merKVALITETSDEKLARATION
2019-06-17 1 (8) KVALITETSDEKLARATION Statstk om kommunal famlerådgvnng 2018 Ämnesområde Socaltänst Statstkområde Famlerådgvnng Produktkod SO0206 Referenstd År 2018 2019-06-17 2 (8) Statstkens kvaltet...
Läs merOptimering av underhållsplaner leder till strategier för utvecklingsprojekt
Opterng av underhållsplaner leder tll strateger för utvecklngsprojekt Ann-Brh Ströberg 1 och Torgny Algren 1. Mateatska vetenskaper Chalers teknska högskola och Göteborgs unverset 41 96 Göteborg 31-77
Läs merHur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell
Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell 1. Struktur 2. Bibliometriska analyser Strukturen för polarforskning i Sverige Forskningsutövare Finansiärer Infrastruktur
Läs merArbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det?
NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Uppsats fortsättnngskurs C Författare: Johan Bjerkesjö och Martn Nlsson Handledare: Patrk Hesselus Termn och år: HT 2005 Arbetslvsnrktad rehablterng för
Läs merKompenserande löneskillnader för pendlingstid
VTI särtryck 361 2004 Kompenserande löneskllnader för pendlngstd En emprsk undersöknng med Svenska data Konferensbdrag från Transportforum 8 9 januar 2003 Lnköpng Gunnar Isacsson VTI särtryck 361 2004
Läs merVad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI http://www.nasa.gov/topics/earth/features/ temp-analysis-2009.html Årsmedeltemperaturen ( C) i Sverige Baserad
Läs mer1. a Vad menas med medianen för en kontinuerligt fördelad stokastisk variabel?
Tentamenskrvnng: TMS45 - Grundkurs matematsk statstk och bonformatk, 7,5 hp. Td: Onsdag den 9 august 2009, kl 08:30-2:30 Väg och vatten Tesen korrgerad enlgt anvsngar under tentamenstllfället. Examnator:
Läs merCentrala Gränsvärdessatsen:
Föreläsnng V såg föreläsnng ett, att om v känner den förväntade asymptotska fördelnngen en gven stuaton så kan v med utgångspunkt från våra mätdata med hjälp av mnsta kvadrat-metoden fnna vlka parametrar
Läs merVad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havet? Global höjning av vattenståndet i havet 1993-2005 uppmätt med sateliter http://earthobservatory.nasa.gov/iotd/view.php?id=6638
Läs merEffekter av kön, ålder och region på sjukpenningen i Sverige
Lunds unverstet Statstska nsttutonen Effekter av kön, ålder och regon på sjukpennngen Sverge -en varansanalys Rkke Berner Uppsats statstk 0 poäng Nvå 6-80 poäng Oktober 006 Handledare: Mats Hagnell Abstract
Läs merKlimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet
Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet Ben Smith med bidrag av Wenxin Zhang och Paul Miller Inst för naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Klimatmodeller är fortfarande
Läs merIntroduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1
UPPSALA UNIVERSITET Natonalekonomska Insttutonen Examensarbete D-uppsats, Ht-2005 Introduktonsersättnng eller socalbdraghar ersättnngsregm betydelse för ntegratonen av flyktngar? 1 Författare: Henrk Nlsson
Läs merStresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring
PROMEMORIA Datum 01-06-5 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspektonen@f.se www.f.se
Läs merSammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y
F12: sd. 1 Föreläsnng 12 Sammanfattnng V har studerat ekonomn påp olka skt, eller mer exakt, under olka antaganden om vad som kan ändra sg. 1. IS-LM, Mundell Flemmng. Prser är r konstanta, växelkurs v
Läs merOlika anbudsmodeller - olika kostnader
Olka anbudsmodeller - olka kostnader - En emprsk analys av Trafkverkets upphandlng av beläggnngsarbeten två regoner 2009-2011 av Anders Lunander * Trade Extensons AB Jun 2011 Sammanfattnng Promemoran analyserar
Läs merSlumpvariabler (Stokastiska variabler)
Slumpvarabler Väntevärden F0 Slutsatser från urval tll populaton Slumpvarabler (Stokastska varabler) En slumpvarabel är en funkton från utfallsrummet tll tallnjen Ex kast med ett mynt ggr =antalet krona
Läs merTentamen i Dataanalys och statistik för I den 5 jan 2016
Tentamen Dataanalys och statstk för I den 5 jan 06 Tentamen består av åtta uppgfter om totalt 50 poäng. Det krävs mnst 0 poäng för betyg, mnst 0 poäng för och mnst 0 för 5. Eamnator: Ulla Blomqvst Hjälpmedel:
Läs mersaknar reella lösningar. Om vi försöker formellt lösa ekvationen x 1 skriver vi x 1
Armn Hallovc: EXTRA ÖVNINGAR KOMPLEXA TAL Inlednng Ekvatonen x 1 har två reella lösnngar, x 1, dvs x 1, medan ekvatonen x 1 saknar reella lösnngar Om v försöker formellt lösa ekvatonen x 1 skrver v x 1
Läs merPrimär- och sekundärdata. Undersökningsmetodik. Olika slag av undersökningar. Beskrivande forts. Beskrivande forts. 2012-11-08
Prmär- och sekundärdata Undersöknngsmetodk Prmärdataundersöknng: användnng av data som samlas n för första gången Sekundärdata: användnng av redan nsamlad data Termeh Shafe ht01 F1-F KD kap 1-3 Olka slag
Läs merPartikeldynamik. Fjädervåg. Balansvåg. Dynamik är läran om rörelsers orsak.
Dynamk är läran om rörelsers orsak. Partkeldynamk En partkel är en kropp där utsträcknngen saknar betydelse för dess rörelse. Den kan betraktas som en punktmassa utan rotaton. Massa kan defneras på två
Läs merDokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI)
STATISTISKA CENTRALBYRÅN Dokumentaton (6) ES/PR-S 0-- artn Kullendorff arcus rdén Dokumentaton krng beräknngsmetoder använda för prsndex för elförsörjnng (SPIN 35.) nom hemmamarknadsprsndex (HPI) Indextalen
Läs merBankernas kapitalkrav med Basel 2
RAPPORT DEN 16 jun 2006 DNR 05-5630-010 2006 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R A P P o r t 2 0 0 6 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R a p p o r t 2 0 0 6 : 6 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 31 RESULTAT
Läs merCiteringsstudie av natur- och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,
Citeringsstudie av natur- och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet, 2009-2011 1 Inledning Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek I föreliggande rapport redogörs för en
Läs merFöretagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm
Workng paper/pm 2012:02 Företagsrådgvnng form av Konsultcheckar En effektutvärderng av konsultcheckar nom ramen för regonalt bdrag för företgsutvecklng Tllväxtanalys har uppdrag att utvärdera effekterna
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor
Handlngsplan Grön Flagg Bosgårdens förskolor Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-11 14:16: Det är nsprerande att läsa hur n genom röstnng tagt tllvara barnens ntressen när n tagt fram er handlngsplan.
Läs merFöreläsning G70 Statistik A
Föreläsnng -2 732G70 Statstk A Kaptel 2 Populatoner, stckprov och varabler Sd -46 2 Populaton Den samlng enheter (exempelvs ndvder) som v vll dra slutsatser om. Populatonen defneras på logsk väg med utgångspunkt
Läs merModellering av antal resor och destinationsval
UMEÅ UNIVERSITET Statstska nsttutonen C-uppsats, vt- 2005 Handledare: Erlng Lundevaller Modellerng av antal resor och destnatonsval Aron Arvdsson Salh Vošanovć Sammanfattnng V har denna uppsats analyserat
Läs merExperimentella metoder 2014, Räkneövning 5
Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och
Läs merSnabbguide. Kaba elolegic programmeringsenhet 1364
Snabbgude Kaba elolegc programmerngsenhet 1364 Innehåll Informaton Förpacknngsnnehåll 3 Textförklarng 3 Ansvar 3 Skydd av systemdata 3 Frmware 3 Programmera Starta och Stänga av 4 Mnneskort 4 Exportera
Läs merLösningar modul 3 - Lokala nätverk
3. Lokala nätverk 3.1 TOPOLOGIER a) Stjärna, rng och buss. b) Nät kopplas ofta fysskt som en stjärna, där tll exempel kablar dras tll varje kontorsrum från en gemensam central. I centralen kan man sedan
Läs merMaskininlärningsbaserad koreferensbestämning för nominalfraser applicerat på svenska texter
Masknnlärnngsbaserad koreferensbestämnng för nomnalfraser applcerat på svenska texter Magnus Danelsson Examensarbete för 0 p, Insttutonen för datavetenskap, Naturvetenskaplga fakulteten, Lunds unverstet
Läs merFond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning.
Uppsala Unverstet Företagsekonomska nsttutonen Magsteruppsats HT 2009 Fond--fonder med global placerngsnrktnng Ett konkurrenskraftgt alternatv tll globalfonder? En jämförelse med fokus på rsk och avkastnng.
Läs merThomas Macks beräkning av standardfelet för reservavsättningar
Thomas Macs beränng av standardfelet för reservavsättnngar Eva-Lena Tolstoy Rauto 008-05-09 1 Innehållsförtecnng 1. Inlednng...5. Teor...5.1 Resdualplottar...6. Thomas Macs modell...6.3 Svansfator...8.4
Läs merTentamen i Tillämpad matematisk statistik för MI3 och EPI2 den 15 december 2010
Tentamen Tllämpad matematsk statstk för MI och EPI den december Uppgft : Ett företag som tllverkar batterer av en vss typ har tllverknng förlagd tll två olka fabrker. Fabrk A står för 7% av tllverknngen
Läs merEn studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning
En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng
Läs merStresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring
PROMEMORIA Datum 007-1-18 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35
Läs merÄr du lönsam lilla småhus?
Är du lönsam llla? Användarflexbltet och lönsamhet för fjärrvärme och, en tvärsnttsanalys Stefan Hellmer är docent ndustrell ekonom vd Högskolan Krstanstad. Hans forsknngsntresse omfattar främst studer
Läs merVinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( )
Tentamen Matematsk statstk Ämneskod-lnje S1M Poäng totalt för del 1 5 (8 uppgfter) Poäng totalt för del 3 (3 uppgfter) Tentamensdatum 9-3-5 Kerstn Vännman Lärare: Robert Lundqvst Mkael Stenlund Skrvtd
Läs merIEA Task 41 Solar Energy and Architecture IEA SHC Solar Cooling and Heating programme
IEA Task 41 Solar Energy and Architecture IEA SHC Solar Cooling and Heating programme A.Criteria for Architectural Integration Riktlinjer för tillverkare av solceller och solfångare Riktlinjer för stadsplanering
Läs merVTI notat Utgivningsår Ringanalys Analys av ballast enligt nya Europastandarder.
Utgvnngsår 005 www.vt.se/publkatoner Rnganalys 004 Analys av ballast enlgt nya Europastandarder Lef Vman Förord Rnganalysen har arrangerats av VI på uppdrag av branschens metodgrupp. Det fnns krav både
Läs merSamrid tom gransoverskridande miljopiverkan frin gasledningsprojektet Nord Stream 2 enligt Esbokonventionen
=RANDE Va datum/our date 2017-06-12 Ert datum/your date 2017-04-07 1(6) V$r betecknng/our reference 33-820/2017 Er betecknng/your reference NV-03441-13 regstrator@naturvardsverket.se Samrd tom gransoverskrdande
Läs merFlode. I figuren har vi också lagt in en rät linje som någorlunda väl bör spegla den nedåtgående tendensen i medelhastighet för ökande flöden.
Hast Något om enkel lnjär regressonsanalys 1. Inlednng V har tdgare pratat om hur man anpassar en rät lnje tll observerade talpar med hjälp av den s.k. mnsta kvadratmetoden. V har också berört hur man
Läs merBeställningsintervall i periodbeställningssystem
Handbok materalstyrnng - Del D Bestämnng av orderkvantteter D 41 Beställnngsntervall perodbeställnngssystem Ett perodbeställnngssystem är ett med beställnngspunktssystem besläktat system för materalstyrnng.
Läs merUndersökning av vissa försäkringsantaganden i efterlevandepension för anställda i kommuner och landstinget och dess påverkan på prissättningen
Matematsk statstk Stockholms unverstet Undersöknng av vssa försäkrngsantaganden efterlevandepenson för anställda kommuner och landstnget och dess påverkan på prssättnngen Ilkay Gölcük Eamensarbete 7:5
Läs mer2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00
(4) B Ingenjörsmetodk för IT och ME, HT 004 Omtentamen Måndagen den :e aug, 00, kl. 9:00-4:00 Namn: Personnummer: Skrv tydlgt! Skrv namn och personnummer på alla nlämnade papper! Ma ett tal per papper.
Läs mer1. Anpassningstest. Chi-Square test. Multinomial experiment. Multinomial experiment. Vad gör g r ett anpassningstest?
Ch-Square test 1. Anpassnngstest 1. Anpassnngstest (Goodness of Ft). Oberoendetest (Independence Test) uwe.menzel@genpat.uu.se Vad gör g r ett anpassnngstest? Hur bra passar en statsts modell tll observerade
Läs mersocialen.info 1 of 14 Antal svar i procent Antal svar Mycket viktigt 81,6% 40 Ganska viktigt 18,4% 9 Mindre viktigt 0,0% 0 Oviktigt 0,0% 0
socalen.nfo 1. Artklar om socalpoltk mm Socaltjänsten.nfo har en egen redakton som skrver och publcerar artklar om socalpoltk, socalförsäkrngar, arbetsmarknad, ntegraton mm. Artklarna publceras på nätet
Läs merProblem i sammanfattande mått i ASI
Allmän SS-rapport 2001:10 Problem sammanfattande mått ASI Av Ingegerd Jansson ISSN 10-258 Förord Statens nsttutonsstyrelse, SS, svarar för planerng, lednng och drft av nsttutoner för tvångsvård av mssbrukare
Läs merVad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer
Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer Limnology Department of Ecology and Genetics Vad orsakar brunifieringen
Läs merGranskning av grundskolans effektivitet, kvalitet och kostnader
Gransknng av grundskolans effektvtet, kvaltet och kostnader Fnspångs kommun Revsonsrapport 2010-12-10 Fredrk Alm, Certferad kommunal revsor Innehållsförtecknng REVISIONSRAPPORT...1 2010-12-10...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2
Läs merFinansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 6. Regression & Korrelation. (LLL Kap 13-14) Inledning till Regressionsanalys
Fnansell Statstk (GN, 7,5 hp,, HT 8) Föreläsnng 6 Regresson & Korrelaton (LLL Kap 3-4) Department of Statstcs (Gebrenegus Ghlagaber, PhD, Assocate Professor) Fnancal Statstcs (Basc-level course, 7,5 ECTS,
Läs merMos. Statens väg- ochtrafi V" NationalRoad&Traffic Research Institute- $-58101Li: Lä & t # % p. i E d $ åv 3 %. ISSN
f y ä M f ; * I) > t ; + Mos -2'2 2 42/9 halkat :4 11980) S l a,th 4. VD /-/ N =0O0U% 2 ISSN 0347-6049 S 3 ä at HP 3 TP Fa e s % Statens väg- ochtraf V" NatonalRoad&Traffc Research Insttute- $-58101L:
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. I Ur och Skur Pinneman
Handlngsplan Grön Flagg I Ur och Skur Pnneman Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-09-23 12:55: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor. Se er själva
Läs merPartikeldynamik. Dynamik är läran om rörelsers orsak.
Partkeldynamk Dynamk är läran om rörelsers orsak. Tung och trög massa Massa kan defneras på två sätt. Den ena baserar sg på att olka massor attraheras olka starkt av jordens gravtaton. Att två massor är
Läs merInnehåll: har missbrukat jämfört med om man inte har. missbrukat. Risk 1 Odds Risk. Odds 1 Risk. Odds
22 5 Innehåll:. Rsk & Odds. Rsk Rato.2 Odds Rato 2. Logstsk Regresson 2. Ln Odds 2.2 SPSS Output 2.3 Estmerng (ML) 2.4 Multpel 3. Survval Analys 3. vs. Logstsk 3.2 Censurerade data 3.3 Data, SPSS 3.4 Parametrskt
Läs merGrass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON
Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,
Läs merNär vi räknade ut regressionsekvationen sa vi att denna beskriver förhållandet mellan flera variabler. Man försöker hitta det bästa möjliga sättet
Korrelaton När v räknade ut regressonsekvatonen sa v att denna beskrver förhållandet mellan flera varabler. Man försöker htta det bästa möjlga sättet att med en formel beskrva hur x och y förhåller sg
Läs merHur bör en arbetsvärderingsmodell
Hur bör en arbetsvärderngsmodell specfceras? en analys baserad på mångdmensonell beslutsteor Stg Blomskog Johan Brng RAPPORT 2009:19 Insttutet för arbetsmarknadspoltsk utvärderng (IFAU) är ett forsknngsnsttut
Läs merKvalitetsjustering av ICT-produkter
Kvaltetsjusterng av ICT-produkter - Metoder och tllämpnngar svenska Prsndex Producent- och Importled - Enheten för prsstatstk, Makroekonom och prser, SCB December 2006 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(55) Kontaktnformaton
Läs merMeasuring void content with GPR Current test with PaveScan and a comparison with traditional GPR systems. Martin Wiström, Ramboll RST
Measuring void content with GPR Current test with PaveScan and a comparison with traditional GPR systems Martin Wiström, Ramboll RST Hålrum med GPR SBUF-projekt pågår för att utvärdera möjligheterna att
Läs merBibliometrisk samarbetsstudie av Bert Bolin Centre for Climate Research, åren 2010 och 2013
Bibliometrisk samarbetsstudie av Bert Bolin Centre for Climate Research, åren 2010 och 2013 Inledning Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek Vid Bert Bolin Centre for Climate Research (BBCC) bedrivs
Läs merEkonomihögskolan Lunds Universitet Vårterminen 2006. Priset på Poker. En studie av efterfrågeelasticiteten på Internetpoker.
Natonalekonomska Insttutonen Kanddatuppsats Ekonomhögskolan Lunds Unverstet Vårtermnen 006 Prset på Poker En stude av efterfrågeelastcteten på Internetpoker Författare Tony Krstensson Dag Larsson Handledare
Läs merKlimatförändringar - hur fort kan de gå?
Klimatförändringar - hur fort kan de gå? Perspektiv på tidsaxeln, människans påverkan och det naturliga klimatsystemet Johan Kleman Bert Bolin Centre for Climate Research Institutionen för naturgeografi
Läs merF13. Förra gången (F12) Konfidensintervall och hypotesprövning Chi-tvåtest. Stratifierat urval
Konfdensntervall och hypotesprövnng Ch-tvåtest F3 Förra gången (F) Stratferat urval Dela n populatonen homogena ata med avseende på atferngsvarabeln Välj atferngsvarabel som har ett samband med undersöknngsvarabeln
Läs merAtt identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?
Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas
Läs merProjekt i transformetoder. Rikke Apelfröjd Signaler och System rikke.apelfrojd@signal.uu.se Rum 72126
Projekt transformetoder Rkke Apelfröjd Sgnaler och System rkke.apelfrojd@sgnal.uu.se Rum 72126 Målsättnng Ur kursplanen: För godkänt betyg på kursen skall studenten kunna använda transformmetoder nom något
Läs merHur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?
I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever
Läs merGymnasial yrkesutbildning 2015
Statstska centralbyrån STATISTIKENS FRAMTAGNING UF0548 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 1(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete 2016-03-11 Mattas Frtz Gymnasal yrkesutbldnng 2015 UF0548
Läs merSammanfattning, Dag 1
Sammanfattnng, Dag 1 V började med en sammanfattnng om vad v redan hade lärt oss från Matematk I Sedan fortsatte v (nästan punkt för punkt) resonera vad v skulle kunna göra mer och vsade vart v kunde komma
Läs merTentamen (TEN2) Maskininlärning (ML) 5hp 21IS1C Systemarkitekturutbildningen. Tentamenskod: Inga hjälpmedel är tillåtna
Intellgenta och lärande system 15 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen (TEN2) Masknnlärnng (ML) 5hp 21IS1C Systemarktekturutbldnngen Tentamenskod: Tentamensdatum: 2017-03-24 Td:
Läs merHandlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola
Handlngsplan Grön Flagg Berga förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-12-13 09:50: Bra utvecklngsområden med aktvteter som passar barnen. Tänk på att vara medforskare och låta barnen styra. Berätta
Läs merPrissättningen av bostadsrätter: Vilka faktorer påverkar priserna, vad är riktpriset för en lägenhet?
Handelshögskolan Stockholm Insttutonen för Redovsnng och Rättsvetenskap Examensuppsats nom Redovsnng och fnansell styrnng Hösten 2006 Prssättnngen av bostadsrätter: Vlka faktorer påverkar prserna, vad
Läs merCold Surface Layer Dynamics of Storglaciären, Northern Sweden
Examensarbete vid Institutionen för geovetenskaper Degree Project at the Department of Earth Sciences ISSN 1650-6553 Nr 458 Cold Surface Layer Dynamics of Storglaciären, Northern Sweden 2009-2019 Dynamik
Läs mer732G70 Statistik A. Föreläsningsunderlag skapad av Karl Wahlin Föreläsningsslides uppdaterade av Bertil Wegmann
732G70 Statstk A Föreläsnngsunderlag skapad av Karl Wahln Föreläsnngssldes uppdaterade av Bertl Wegmann Insttutonen för datavetenskap (IDA) Lnköpngs unverstet vt 2016 Kaptel 2 Populatoner, stckprov och
Läs merAlla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method
Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method Goal Bring back the experiences from the international work of Kalmar
Läs merKursbeskrivning. Översättning masterkurs, AN, 15 hp (TTA645) Masterprogram i översättning, 120 hp. Tolk- och översättarinstitutet (TÖI)
Tolk- och översättarnsttutet (TÖI) Kursbeskrvnng Översättnng masterkurs, AN, 15 hp (TTA645) Masterprogram översättnng, 120 hp Gäller vt 2018. Innehåll och förväntade studeresultat Som student genomför
Läs merEnergy and Quality oriented modeling and control of REFiners
The northernmost University of Technology in Scandinavia Top-class Research and Education Energy and Quality oriented modeling and control of REFiners Wolfgang Birk Innehåll Status information om projektet
Läs merViltskadestatistik 2014 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda
Vltskadestatstk 214 Skador av fredat vlt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 215-1 Vltskadestatstk 214 Skador av fredat vlt på tamdjur, hundar och gröda Rapport från Vltskadecenter,
Läs merMätfelsbehandling. Lars Engström
Mätfelsbehandlng Lars Engström I alla fyskalska försök har de värden man erhåller mer eller mndre hög noggrannhet. Ibland är osäkerheten en mätnng fullständgt försumbar förhållande tll den precson man
Läs merGeoGebra in a School Development Project Mathematics Education as a Learning System
Karlstad GeoGebra in a School Development Project Mathematics Education as a Learning System Dé dag van GeoGebra Zaterdag 19 oktober 2013 GeoGebra Instituut Vlaanderen, Brussell 1 2 GeoGebra in a School
Läs merTvå klimatmodeller, motsatta slutsatser
Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Geilo, september 2010 Wibjörn Karlén Prof. em. naturgeografi Det anses råda koncensus beträffande koldioxidens (CO 2 ) betydelse för klimatet; mer CO 2 leder till
Läs merBeräkning av Sannolikheter för Utfall i Fotbollsmatcher
Natonalekonomska Insttutonen Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Phlp Jonsson Handledare: Johan Lyhagen VT 2006 Beräknng av Sannolkheter för Utfall Fotbollsmatcher Oddsen på dn sda Sammanfattnng
Läs merArkeologisk förundersökning. Lyr-Röd 1:5. Tegneby socken Orust kommun. Rapport 2002:4 Oscar Ortman
Arkeologsk förundersöknng Lyr-Röd 1:5 Tegneby socken Orust kommun Rapport 2002:4 Oscar Ortman Arkeologsk förundersöknng Lyr-Röd 1:5 Tegneby socken Orust kommun Ur al/mant kartmateral frlm lantmateret medgvande
Läs merVälkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4
En värld i förändring Välkommna! Utmaningar och anpassningar till ett nytt klimat Prof. Kevin Noone VD, International Geosphere-Biosphere Programme Klimatpolitikens ekonomiska utmaningar, Stockholm, 21
Läs merGrön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016
Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-01-20 09:07: Förskolan Kalven, n har lämnat n en toppenrapport även denna gång! Bra områden
Läs merEn kort introduktion till principalkomponenttransformation och kanonisk diskriminantanalys av multispektrala data
Januar 22 ISSN 65-942 Metodrapport Tomas Hallberg En kort ntrodukton tll prncpalkomponenttransformaton och kanonsk dskrmnantanalys av multspektrala data x 2 σ A σ W σ W2 x Sensorteknk Box 65 58 Lnköpng
Läs merA2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg
A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO
Läs merDel A Begrepp och grundläggande förståelse.
STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrvnng Expermentella metoder, 12 hp, för kanddatprogrammet, år 1 Onsdagen den 17 jun 2009 kl 9-1. S.H./K.H./K.J.-A./B.S. Införda betecknngar bör förklaras och uppställda
Läs mer