Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2011

Transkript

1 Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2011 Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek 1 Inledning I denna rapport presenteras utfallet av en bibliometrisk studie av 22 institutioner vid den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet (SU) samt av den juridiska institutionen vid SU. Studien gäller publikationer publicerade under Huvudsyftet med studien är att belysa institutionernas publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. Ett sekundärt syfte är att belysa institutionernas synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden. Från SU:s publikationsdatabas DiVA togs bibliografiska poster över institutionernas publikationer från 2011 fram. Liknande studier, där en given studie avser ett av publiceringsåren , har tidigare utförts av den bibliometriska funktionen vid SU (se I tabell 1 återfinns för studiens institutioner fördelningen av publikationer över publikationstyper. De institutionsförkortningar som används i tabellens första kolumn listas, tillsammans med motsvarande institutionsnamn, i tabell 7 (Appendix). Förkortningar används även för vissa publikationstyper. 1 DSV (Institutionen för data- och systemvetenskap) har det största antalet publikationer (268). Med avseende på artikel i tidskrift har PSY (Psykologiska institutionen) det största värdet (106), medan CHESS (Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa) har det näst största, 59. Två institutioner RPR (Institutionen för reklam och PR) och STAT(Statistiska institutionen) har producerat mindre än 10 publikationer. 1 AT=artikel i tidskrift; AA=artikel i antologi; AR=artikel, recension; KONF=konferensbidrag; DOKAVH=doktorsavhandling; LICAVH=licentiatavhandling; S/P=samlingsverk/proceedings (redaktörskap). Populärvetenskap, debatt etc. har förts till typen Övrigt. 1

2 Tabell 1. Fördelning av publikationer över publikationstyper för 22 samhällsvetenskapliga institutioner samt juridiska institutionen, Publikationstyp Enhet AT AA AR KONF BOK DOKAVH LICAVH Rapport S/P (redaktörskap) Övrigt Totalt BU CHESS DSV EH FE IIES ISA JUR KG KRIM NE PD PSY RPR SA SCORE SOC SOFI SoRAD SP STAT STRESS SV Publiceringsaktivitet och publiceringsnivå Tabell 2 redovisar resultatet av en tillämpning av den norska modellen 2 för analys av publiceringsverksamhet på de 23 institutionerna. Tabellens andra kolumn innehåller dels fakultetens/juridiska institutionens publikationspoäng, dels poängen för varje institution. Poängen är ett viktat uttryck för publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. I modellen används fraktionering: om P är en publikation tilldelas en institution, med avseende på P, författarandelen m/n, där m är antalet författare (till P) från institutionen och n P:s totala antal författare. 3 Dock, om författarandelen skulle bli mindre än 1/10 sätts andelen likväl till 1/10. Med avseende på publiceringsnivå tar modellen fasta på i vilken utsträckning publikationer publiceras i kanaler med stor vetenskaplig prestige. De kanaler, vilka beaktas i modellen, är förlag, tidskrifter, serier och webbplatser. Ett stort antal kanaler har i Norge bedömts och tilldelats endera av tre nivåer: nivå 0 (icke-vetenskaplig kanal), nivå 1 (vetenskaplig kanal) och nivå 2 (vetenskaplig kanal med särskilt stor prestige). Den tredje kolumnen i tabell 2 rapporterar procentuell förändring av publiceringspoängen från 2010 till Gällande publiceringsnivå ( Pub-nivå i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten/juridiska institutionen och för en viss institution (kolumnen förf-andelar ) som hänförs till nivå 1 (nivå 2). Gällande publikationstyp ( Pub-typ i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten/juridiska institutionen och för en viss institution (kolumnen förf-andelar ) som hänförs till periodikaartiklar 2 Se samt, för en kortare introduktion till modellen, 3 I de (få) fall då en författare uppgett tillhörighet två eller flera institutioner viktas vederbörandes bidrag till författarandelen ner efter antalet institutioner författaren angett. 2

3 (antologiartiklar, monografier). Observera att exempelvis recensioner, publikationer där författaren har redaktörskap och populärvetenskapliga publikationer inte räknas i den norska modellen. Vidare har doktorsavhandlingar inte medräknats. Störst publikationspoäng för 2011 har DSV: 118,9, vilket utgör 11,6 procent av den totala publikationspoängen för året. Näst störst publikationspoäng har PSY, 92,6, följd av FE (Företagsekonomiska institutionen), 87,8. En avsevärda procentuell ökning av publikationspoängen står NE (Nationalekonomiska institutionen) för. Gällande SCORE:s (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor) stora ökning får man ta hänsyn till att enhetens poäng för 2010 var mycket låg (2,3). För fyra av institutionerna SA (Socialantropologiska institutionen), SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning), IIES (Institutet för internationell ekonomi) och NE hänförs mer än 37,0% av författarandelarna till publiceringsnivån 2. Tabell 2. Publikationspoäng och författarandelar 2011 för 22 samhällsvetenskapliga institutioner samt juridiska institutionen. Doktorsavhandlingar ej medräknade. Ett bindestreck ( - ) i den tredje kolumnen indikerar att den motsvarande institutionens poäng för 2010 var lika med 0. Enhet Pubpoäng Förändring av Pub-poäng Nivå 1 Pub-nivå Nivå 2 Artiklar, periodika Pub-typ Artiklar, antologi Monografier % av Pubpoäng Förfandelar Samfak/jur 1029,2 7,9 100,0 794,6 80,8 19,2 52,4 44,8 2,9 BU 33,2 38,1 3,2 25,1 76,8 23,2 62,4 33,7 4,0 CHESS 56,0 15,5 5,4 34,4 68,7 31,3 87,0 11,9 1,0 DSV 118,9 26,0 11,6 151,3 98,7 1,3 20,3 79,7 0,0 EH 36,2 25,8 3,5 32,8 89,8 10,2 33,0 62,9 4,1 FE 87,8 39,9 8,5 71,7 93,3 6,7 27,0 66,5 6,5 IIES 42,5 8,2 4,1 21,7 60,7 39,3 69,2 25,8 5,1 ISA 48,8 3,9 4,7 35,3 79,5 20,5 66,5 30,7 2,8 JUR 81,1-10,8 7,9 47,3 82,0 18,0 53,6 30,3 16,1 KG 18,3-9,4 1,8 21,4 98,4 1,6 40,9 59,1 0,0 KRIM 17,3 11,1 1,7 15,5 77,5 22,5 61,4 38,6 0,0 NE 49,9 168,1 4,8 30,2 62,5 37,5 85,1 14,9 0,0 PD 52,8-16,5 5,1 47,5 88,1 11,9 31,9 65,6 2,5 PSY 92,6 21,2 9,0 59,3 72,1 27,9 85,6 12,7 1,7 RPR 0,0-0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 SA 23,9 8,5 2,3 13,9 47,9 52,1 26,9 65,9 7,2 SCORE 18,5 705,8 1,8 12,3 77,7 22,3 33,1 58,8 8,1 SOC 57,3 36,0 5,6 38,3 69,4 30,6 73,6 23,8 2,6 SOFI 60,4-17,5 5,9 42,7 65,5 34,5 68,1 30,8 1,2 SoRAD 52,1-11,3 5,1 31,7 58,5 41,5 74,7 25,3 0,0 SP 8,3-60,1 0,8 7,2 83,3 16,7 42,0 58,0 0,0 STAT 6,0-4,8 0,6 4,0 75,0 25,0 100,0 0,0 0,0 STRESS 24,3 4,5 2,4 16,8 76,5 23,5 94,0 6,0 0,0 SV 42,8-23,1 4,2 34,2 75,6 24,4 71,7 28,3 0,0 I tabell 3 redovisas en normering av institutionernas publikationspoänger mot antal årsarbeten för Vid framtagning av antal årsarbeten har kategorin adjunkter uteslutits, då adjunkter normalt har en ringa andel forskning i tjänsten. Tabellens tredje kolumn (Pub-poäng/ÅA) ger kvoten mellan publikationspoäng och antal årsarbeten. I förhållande till årsarbeten har CHESS och SoRAD störst poäng, 2,1. 3

4 Tabell 3. Publikationspoäng samt publikationspoäng i förhållande till årsarbeten (Pub-poäng/ÅA). Enhet Pub-poäng Pub-poäng/ÅA BU 33,2 0,9 CHESS 56,0 2,1 DSV 118,9 1,9 EH 36,2 1,3 FE 87,8 1,2 IIES 42,5 2,0 ISA 48,8 0,8 JUR 81,1 1,0 KG 18,3 0,5 KRIM 17,3 0,7 NE 49,9 1,1 PD 52,8 0,6 PSY 92,6 0,9 RPR 0,0 0,0 SA 23,9 0,8 SCORE 18,5 1,6 SOC 57,3 0,9 SOFI 60,4 1,0 SoRAD 52,1 2,1 SP 8,3 0,3 STAT 6,0 0,3 STRESS 24,3 1,1 SV 42,8 0,7 2.1 Publikationspoängernas utveckling över tid Tabell 4 ger dels de 23 institutionernas och fakultetens publikationspoänger för åren , dels, för varje institution och fakulteten, medelvärdet över de fem åren. DSV har det största medelvärdet. Figur 1 ger glidande medelvärden (3 år) över publikationspoängerna för institutionerna. Exempelvis är värdet för en given institution och för året 2009 lika medelvärdet över publikationspoängerna för institutionen för åren , medan värdet för 2010 är lika med medelvärdet över poängerna för åren Exempel på institutioner med stigande trender är DSV, FE och PSY. 4 För BU (Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen), PD (Institutionen för pedagogik och didaktik) och SP (Specialpedagogiska institutionen) saknas poänger för år För dessa tre institutioner baseras därför medelvärdena för år 2009 på poängerna för Detta gäller även i fallet med normerade publikationspoänger (tabell 5; figur 2). 4

5 Tabell 4. Publikationspoänger för åren samt medelvärden över åren. Ett bindestreck ( - ) i en kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande enheten. Medelvärdet för de enheter, för vilka poänger saknas, baseras på de tillgängliga poängerna. Enhet Medelvärde, sam-fak/jur 492,4 710,3 673,0 953,7 1029,2 771,7 BU 4,3 21,5 24,0 33,2 20,8 CHESS 24,4 30,5 49,9 48,5 56,0 41,9 DSV 27,4 46,9 102,7 94,4 118,9 78,1 EH 15,1 11,1 4,7 28,8 36,2 19,2 FE 40,1 31,1 0,8 62,8 87,8 44,5 IIES 29,6 22,0 14,1 39,3 42,5 29,5 ISA 45,3 50,4 56,3 47,0 48,8 49,6 JUR 70,5 78,1 22,0 90,9 81,1 68,5 KG 18,2 20,4 27,7 20,2 18,3 21,0 KRIM 8,6 8,1 7,0 15,6 17,3 11,3 NE 15,5 26,0 1,5 18,6 49,9 22,3 PD - 31,2 22,0 63,2 52,8 42,3 PSY 51,2 76,8 82,4 76,4 92,6 75,9 RPR 0,0 0,0 1,5 0,0 0,0 0,3 SA 35,3 21,5 20,2 22,0 23,9 24,6 SCORE 6,0 18,0 4,5 2,3 18,5 9,9 SOC 50,7 38,4 51,2 42,1 57,3 47,9 SOFI 42,1 53,9 54,4 73,2 60,4 56,8 SoRAD 22,5 15,6 30,4 58,8 52,1 35,9 SP - 6,5 5,2 20,9 8,3 10,2 STAT 2,8 6,8 2,2 6,3 6,0 4,8 STRESS 8,2 23,0 22,6 23,3 24,3 20,3 SV 49,4 36,6 48,2 55,7 42,8 46,5 Pub poäng (glidande medelvärde) 120,0 110,0 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, År BU CHESS DSV EH FE IIES ISA JUR KG KRIM NE PD PSY RPR SA SCORE SOC SOFI SoRAD SP STAT STRESS SV Figur 1. Glidande medelvärden (3 år), över publikationspoänger, för institutionerna över åren Tabell 5 ger dels de 23 institutionernas normerade publikationspoänger för åren , dels, för varje institution, medelvärdet över de fem åren. CHESS har det största medelvärdet, 1,8. Figur 2 ger glidande medelvärden (3 år) över de normerade publikationspoängerna för institutionerna. En starkt stigande trend uppvisas av SoRAD. 5

6 Tabell 5. Normerade publikationspoänger för åren samt medelvärden över åren. Ett bindestreck ( - ) i en kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande institutionen. Medelvärdet för de institutioner, för vilka poänger saknas, baseras på de tillgängliga poängerna. Institution Medelvärde, BU - 0,4 1,0 1,5 0,9 1,0 CHESS 1,4 1,8 2,1 1,8 2,1 1,8 DSV 0,7 1,7 1,8 1,3 1,9 1,5 EH 0,5 0,4 0,2 0,9 1,3 0,7 FE 0,6 0,9 0,0 0,9 1,2 0,7 IIES 2,2 1,6 0,8 1,5 2,0 1,6 ISA 0,7 1,0 0,7 0,7 0,8 0,8 JUR 0,9 1,2 0,3 1,3 1,0 0,9 KG 0,6 0,7 0,9 0,6 0,5 0,7 KRIM 0,5 0,6 0,5 0,9 0,7 0,6 NE 0,5 0,8 0,0 0,5 1,1 0,6 PD - 0,5 0,3 1,0 0,6 0,6 PSY 0,7 1,1 1,0 0,7 0,9 0,9 RPR 0,0 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 SA 1,2 1,0 1,0 1,0 0,8 1,0 SCORE 0,4 1,3 0,3 0,1 1,6 0,7 SOC 0,9 0,8 1,1 0,7 0,9 0,9 SOFI 0,8 1,2 1,1 1,4 1,0 1,1 SoRAD 1,2 0,8 1,4 2,7 2,1 1,6 SP - 0,4 0,2 0,9 0,3 0,5 STAT 0,2 0,5 0,1 0,4 0,3 0,3 STRESS 1,7 1,5 1,4 1,1 1,1 1,4 SV 1,0 0,9 1,1 1,0 0,7 0,9 Pub poäng/åa (glidande medelvärde) 2,4 2,2 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0, År BU CHESS DSV EH FE IIES ISA JUR KG KRIM NE PD PSY RPR SA SCORE SOC SOFI SoRAD SP STAT STRESS SV Figur 2. Glidande medelvärden (3 år), över normerade publikationspoänger, för institutionerna över åren Synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden I tabell 6 återfinns för de 23 institutionerna andelen artiklar publicerade i ISI 5 /Thomson Reuters -tidskrifter. Inom parenteser anges andelen i procent. STRESS (Stressforskningsinstitutet) den största andelen ISI/Thomson Reuters- artiklar, 95,6%. 5 ISI står för Institute for Scientific Information. 6

7 Tabell 6. Andel artiklar i ISI/Thomson Reuters-tidskrifter. Enhet ISI BU 7/19 (36,8) CHESS 51/59 (86,4) DSV 20/48 (41,7) EH 5/19 (26,3) FE 11/28 (39,3) IIES 25/31 (80,6) ISA 22/38 (57,9) JUR 3/36 (8,3) KG 7/14 (50,0) KRIM 7/12 (58,3) NE 29/39 (74,4) PD 10/20 (50,0) PSY 92/106 (86,8) RPR 0/0 (0,0) SA 1/5 (20,0) SCORE 5/9 (55,6) SOC 37/42 (88,1) SOFI 26/40 (65,0) SoRAD 31/41 (75,6) SP 4/6 (66,7) STAT 5/6 (83,3) STRESS 43/45 (95,6) SV 17/31 (54,8) Appendix Använda förkortningar med motsvarande institutionsnamn Tabell 7 listar de förkortningar, som i rapporten tillämpas på de studerade institutionerna. Tabell 7. Använda förkortningar samt motsvarande institutionsnamn. Förkortning Institutionsnamn BU Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen 6 CHESS Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa DSV Institutionen för data- och systemvetenskap EH Ekonomisk-historiska institutionen FE Företagsekonomiska institutionen IIES Institutet för internationell ekonomi ISA Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan JUR Juridiska institutionen KG Kulturgeografiska institutionen KRIM Kriminologiska institutionen NE Nationalekonomiska institutionen PD Institutionen för pedagogik och didaktik 7 PSY Psykologiska institutionen RPR Institutionen för reklam och PR SA Socialantropologiska institutionen SCORE Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor SOC Sociologiska institutionen SOFI Institutet för social forskning SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning SP Specialpedagogiska institutionen STAT Statistiska institutionen STRESS Stressforskningsinstitutet SV Statsvetenskapliga institutionen 6 Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap bytte namn till Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. 7 Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete och Pedagogiska institutionen har slagits samman ( ) till Institutionen för pedagogik och didaktik. 7