Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2013

Transkript

1 Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2013 Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek 1 Inledning I denna rapport presenteras utfallet av en bibliometrisk studie av 21 institutioner vid den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet (SU) samt av den juridiska institutionen vid SU. Studien gäller publikationer publicerade under Syftet med studien är att belysa institutionernas publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. Från SU:s publikationsdatabas DiVA togs bibliografiska poster över institutionernas publikationer från 2013 fram. Liknande studier, där en given studie avser ett av publiceringsåren , har tidigare utförts av den bibliometriska funktionen vid SU. 1 I tabell 1 återfinns för studiens institutioner fördelningen av publikationer över publikationstyper. De institutionsförkortningar som används i tabellens första kolumn listas, tillsammans med motsvarande institutionsnamn, i tabell 6 (Appendix). Förkortningar används även för vissa publikationstyper. 2 DSV (Institutionen för data- och systemvetenskap) har det största antalet publikationer (277). Med avseende på artikel i tidskrift har PSY (Psykologiska institutionen) det största värdet (160) AT=artikel i tidskrift; AA=artikel i antologi; AR=artikel, recension; KONF=konferensbidrag; DOKAVH=doktorsavhandling; LICAVH=licentiatavhandling; S/P=samlingsverk/proceedings (redaktörskap). Populärvetenskap, debatt etc. har förts till typen Övrigt. 1

2 Tabell 1. Fördelning av publikationer över publikationstyper för 21 samhällsvetenskapliga institutioner samt juridiska institutionen, Publikationstyp Institution AT AA AR KONF BOK DOKAVH LICAVH Rapport S/P (redaktörskap) Övrigt Totalt BU CHESS DSV EH FE IIES ISA JUR KG KRIM NE PD PSY SA SCORE SOC SOFI SoRAD SP STAT STRESS SV Publiceringsaktivitet och publiceringsnivå Tabell 2 redovisar resultatet av en tillämpning av den norska modellen 3 för analys av publiceringsverksamhet på de 22 institutionerna. Tabellens andra kolumn innehåller dels fakultetens/juridiska institutionens publikationspoäng, dels poängen för varje institution. Poängen är ett viktat uttryck för publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. I modellen används fraktionering: om P är en publikation tilldelas en institution, med avseende på P, författarandelen m/n, där m är antalet författare (till P) från institutionen och n P:s totala antal författare. 4 Dock, om författarandelen skulle bli mindre än 1/10 sätts andelen likväl till 1/10. Med avseende på publiceringsnivå tar modellen fasta på i vilken utsträckning publikationer publiceras i kanaler med stor vetenskaplig prestige. De kanaler, vilka beaktas i modellen, är förlag, tidskrifter, serier och webbplatser. Ett stort antal kanaler har i Norge bedömts och tilldelats endera av tre nivåer: nivå 0 (icke-vetenskaplig kanal), nivå 1 (vetenskaplig kanal) och nivå 2 (vetenskaplig kanal med särskilt stor prestige). Den tredje kolumnen i tabell 2 rapporterar procentuell förändring av publiceringspoängen från 2012 till Gällande publiceringsnivå ( Pub-nivå i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten/juridiska institutionen och för en viss institution (kolumnen förfandelar ) som hänförs till nivå 1 (nivå 2). Gällande publikationstyp ( Pub-typ i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten/juridiska institutionen och för en viss institution (kolumnen förf-andelar ) som hänförs till periodikaartiklar (antologiartiklar, monografier). Observera att exempelvis recensioner, publikationer där författaren har redaktörskap och populärvetenskapliga publikationer inte räknas i den norska modellen. Vidare har doktorsavhandlingar inte medräknats. Störst publikationspoäng för 2013 har DSV: 132,0, vilket utgör 13,3 procent av den totala publikationspoängen för året. Näst störst publikationspoäng har PSY, 97,4. Stora procentuella 3 Se samt, för en kortare introduktion till modellen, 4 I de fall då en författare uppgett tillhörighet till två eller flera institutioner viktas vederbörandes bidrag till författarandelen ner efter antalet institutioner författaren angett. 2

3 ökningar av publikationspoängen, jämfört med 2012, står SCORE (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor) och STRESS (Stressforskningsinstitutet) för. För fyra av institutionerna NE (Nationalekonomiska institutionen), IIES (Institutet för internationell ekonomi), SOFI (Institutet för social forskning) och SOC (Sociologiska institutionen) hänförs minst 40% av författarandelarna till publiceringsnivån 2. Tabell 2. Publikationspoäng och författarandelar 2013 för 21 samhällsvetenskapliga institutioner samt juridiska institutionen. Doktorsavhandlingar ej medräknade. Enhet Pubpoäng Förändring av Pub-poäng Nivå 1 Pub-nivå Nivå 2 Artiklar, periodika Pub-typ Artiklar, antologi Monografier % av Pubpoäng Förfandelar Samfak/jur 992,9 0,0 100,0 800,6 81,2 18,8 59,6 38,1 2,3 BU 26,9 11,6 2,7 21,6 90,4 9,6 50,5 44,9 4,6 CHESS 52,5-11,6 5,3 32,8 76,0 24,0 86,3 10,7 3,0 DSV 132,0 12,0 13,3 152,5 97,3 2,7 46,6 53,4 0,0 EH 18,8 4,4 1,9 16,3 73,5 26,5 41,8 56,1 2,0 FE 74,3 8,9 7,5 59,8 90,8 9,2 53,3 40,8 5,9 IIES 22,3 16,1 2,2 13,8 54,0 46,0 78,3 21,7 0,0 ISA 38,4-41,6 3,9 31,0 87,3 12,7 79,6 18,3 2,1 JUR 65,7-23,5 6,6 42,8 79,0 21,0 43,2 44,7 12,1 KG 26,2 11,0 2,6 21,6 84,6 15,4 81,5 18,5 0,0 KRIM 22,1 16,3 2,2 17,6 70,7 29,3 79,7 20,3 0,0 NE 33,5 2,1 3,4 14,8 36,6 63,4 100,0 0,0 0,0 PD 30,9-33,1 3,1 21,3 85,4 14,6 44,2 47,9 7,8 PSY 97,4 3,4 9,8 78,7 85,3 14,7 80,7 19,3 0,0 SA 29,2-9,0 2,9 31,0 80,7 19,3 42,8 57,2 0,0 SCORE 33,4 357,5 3,4 23,5 67,0 33,0 26,2 63,8 9,9 SOC 76,0 46,2 7,7 57,7 59,8 40,2 54,8 45,2 0,0 SOFI 68,5 5,4 6,9 43,2 57,0 43,0 72,4 25,3 2,3 SoRAD 35,2-34,1 3,5 26,0 78,4 21,6 96,2 3,8 0,0 SP 6,9 3,0 0,7 5,5 78,8 21,2 45,5 54,5 0,0 STAT 9,9 94,1 1,0 10,8 95,4 4,6 41,9 58,1 0,0 STRESS 59,4 126,7 6,0 55,3 88,1 11,9 51,9 48,1 0,0 SV 33,4-50,4 3,4 22,9 74,9 25,1 50,1 42,3 7,6 I tabell 3 redovisas en normering av institutionernas publikationspoänger mot antal årsarbeten för Vid framtagning av antal årsarbeten har kategorin adjunkter uteslutits, då adjunkter normalt har en ringa andel forskning i tjänsten. Tabellens tredje kolumn (Pub-poäng/ÅA) ger kvoten mellan publikationspoäng och antal årsarbeten. I förhållande till årsarbeten har SCORE störst poäng, 4,7, följd av STRESS, 4,0. Tabell 3. Publikationspoäng samt publikationspoäng i förhållande till årsarbeten (Pub-poäng/ÅA). Institution Pub-poäng Pub-poäng/ÅA BU 26,9 0,6 CHESS 52,5 2,3 DSV 132,0 1,6 EH 18,8 1,0 FE 74,3 0,8 IIES 22,3 1,5 ISA 38,4 0,8 JUR 65,7 0,7 KG 26,2 0,9 KRIM 22,1 1,1 NE 33,5 1,0 PD 30,9 0,4 PSY 97,4 1,3 SA 29,2 1,0 SCORE 33,4 4,7 SOC 76,0 1,2 SOFI 68,5 1,6 SoRAD 35,2 2,4 SP 6,9 0,3 STAT 9,9 0,5 STRESS 59,4 4,0 SV 33,4 0,6 3

4 2.1 Publikationspoängernas utveckling över tid Tabell 4 ger dels de 22 institutionernas och fakultetens publikationspoänger för åren , dels, för varje institution och fakulteten, medelvärdet över de sju åren. 5 DSV har det största medelvärdet, 91,5. Figur 1 ger glidande medelvärden (3 år) över publikationspoängerna för institutionerna. Exempelvis är värdet för en given institution och för året 2009 lika medelvärdet över publikationspoängerna för institutionen för åren , medan värdet för 2010 är lika med medelvärdet över poängerna för åren Exempel på institutioner med stigande trender är DSV och FE (Företagsekonomiska institutionen). Tabell 4. Publikationspoänger för åren samt medelvärden över åren. Ett bindestreck ( - ) i en kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande institutionen. Enhet Medelvärde, sam-fak/jur 492,4 710,3 673,0 953,7 1029,2 993,1 992,9 834,9 BU - 4,3 21,5 24,0 33,2 24,1 26,9 22,3 CHESS 24,4 30,5 49,9 48,5 56,0 59,4 52,5 45,9 DSV 27,4 46,9 102,7 94,4 118,9 117,9 132,0 91,5 EH 15,1 11,1 4,7 28,8 36,2 18,0 18,8 19,0 FE 40,1 31,1 0,8 62,8 87,8 68,2 74,3 52,2 IIES 29,6 22,0 14,1 39,3 42,5 19,2 22,3 27,0 ISA 45,3 50,4 56,3 47,0 48,8 65,7 38,4 50,3 JUR 70,5 78,1 22,0 90,9 81,1 85,9 65,7 70,6 KG 18,2 20,4 27,7 20,2 18,3 23,6 26,2 22,1 KRIM 8,6 8,1 7,0 15,6 17,3 19,0 22,1 14,0 NE 15,5 26,0 1,5 18,6 49,9 32,8 33,5 25,4 PD - 31,2 22,0 63,2 52,8 46,2 30,9 41,1 PSY 51,2 76,8 82,4 76,4 92,6 94,2 97,4 81,6 SA 35,3 21,5 20,2 22,0 23,9 32,1 29,2 26,3 SCORE 6,0 18,0 4,5 2,3 18,5 7,3 33,4 12,9 SOC 50,7 38,4 51,2 42,1 57,3 52,0 76,0 52,5 SOFI 42,1 53,9 54,4 73,2 60,4 65,0 68,5 59,6 SoRAD 22,5 15,6 30,4 58,8 52,1 53,4 35,2 38,3 SP - 6,5 5,2 20,9 8,3 6,7 6,9 9,1 STAT 2,8 6,8 2,2 6,3 6,0 5,1 9,9 5,6 STRESS 8,2 23,0 22,6 23,3 24,3 26,2 59,4 26,7 SV 49,4 36,6 48,2 55,7 42,8 67,4 33,4 47,6 Pub poäng År BU CHESS DSV EH FE IIES ISA JUR KG KRIM NE PD PSY SA SCORE SOC SOFI SoRAD SP STAT STRESS SV Figur 1. Glidande medelvärden (3 år), över publikationspoänger, för institutionerna över åren För tabellerna 4 och 5 samt figurerna 1 och 2 gäller att medelvärdena för de institutioner, för vilka poänger saknas, baseras på de tillgängliga poängerna. 4

5 Tabell 5 ger dels de 22 institutionernas normerade publikationspoänger för åren , dels, för varje institution, medelvärdet över de sju åren. CHESS (Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa) har det största medelvärdet, 2,0, följd av SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning), 1,9. Figur 2 ger glidande medelvärden (3 år) över de normerade publikationspoängerna för institutionerna. Ett exempel på en institution med stigande trend är CHESS. Tabell 5. Normerade publikationspoänger för åren samt medelvärden över åren. Ett bindestreck ( - ) i en kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande institutionen. Institution Medelvärde, BU - 0,4 1,0 1,5 0,9 0,6 0,6 0,8 CHESS 1,4 1,8 2,1 1,8 2,1 2,2 2,3 2,0 DSV 0,7 1,7 1,8 1,3 1,9 1,5 1,6 1,5 EH 0,5 0,4 0,2 0,9 1,3 0,8 1,0 0,7 FE 0,6 0,9 0,0 0,9 1,2 0,8 0,8 0,7 IIES 2,2 1,6 0,8 1,5 2,0 1,0 1,5 1,5 ISA 0,7 1,0 0,7 0,7 0,8 1,5 0,8 0,9 JUR 0,9 1,2 0,3 1,3 1,0 0,9 0,7 0,9 KG 0,6 0,7 0,9 0,6 0,5 0,8 0,9 0,7 KRIM 0,5 0,6 0,5 0,9 0,7 0,8 1,1 0,7 NE 0,5 0,8 0,0 0,5 1,1 0,9 1,0 0,7 PD - 0,5 0,3 1,0 0,6 0,5 0,4 0,6 PSY 0,7 1,1 1,0 0,7 0,9 1,0 1,3 1,0 SA 1,2 1,0 1,0 1,0 0,8 1,3 1,0 1,0 SCORE 0,4 1,3 0,3 0,1 1,6 0,9 4,7 1,3 SOC 0,9 0,8 1,1 0,7 0,9 0,8 1,2 0,9 SOFI 0,8 1,2 1,1 1,4 1,0 1,2 1,6 1,2 SoRAD 1,2 0,8 1,4 2,7 2,1 2,5 2,4 1,9 SP - 0,4 0,2 0,9 0,3 0,3 0,3 0,4 STAT 0,2 0,5 0,1 0,4 0,3 0,2 0,5 0,3 STRESS 1,7 1,5 1,4 1,1 1,1 1,2 4,0 1,7 SV 1,0 0,9 1,1 1,0 0,7 1,3 0,6 0,9 Pub poäng/åa 2,6 2,4 2,2 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0, År SV Figur 2. Glidande medelvärden (3 år), över normerade publikationspoänger, för institutionerna över åren BU CHESS DSV EH FE IIES ISA JUR KG KRIM NE PD PSY SA SCORE SOC SOFI SoRAD SP STAT STRESS 5

6 Appendix Använda förkortningar med motsvarande institutionsnamn Tabell 6 listar de förkortningar, som i rapporten tillämpas på de studerade institutionerna. Tabell 6. Använda förkortningar samt motsvarande institutionsnamn. Förkortning Institutionsnamn BU Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen CHESS Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa DSV Institutionen för data- och systemvetenskap EH Ekonomisk-historiska institutionen FE Företagsekonomiska institutionen IIES Institutet för internationell ekonomi ISA Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan JUR Juridiska institutionen KG Kulturgeografiska institutionen KRIM Kriminologiska institutionen NE Nationalekonomiska institutionen PD Institutionen för pedagogik och didaktik PSY Psykologiska institutionen SA Socialantropologiska institutionen SCORE Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor SOC Sociologiska institutionen SOFI Institutet för social forskning SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning SP Specialpedagogiska institutionen STAT Statistiska institutionen STRESS Stressforskningsinstitutet SV Statsvetenskapliga institutionen 6