Bibliometrisk analys av humanistiska institutioner vid Stockholms universitet, 2012

Transkript

1 Bibliometrisk analys av humanistiska institutioner vid Stockholms universitet, 2012 Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek 1 Inledning I denna rapport presenteras utfallet av en bibliometrisk studie av 20 institutioner vid den humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet (SU). Studien gäller publikationer publicerade under Syftet med studien är att belysa institutionernas publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. Från SU:s publikationsdatabas DiVA togs bibliografiska poster över institutionernas publikationer från 2012 fram. Liknande studier, där en given studie avser ett av publiceringsåren , har tidigare utförts av den bibliometriska funktionen vid SU (se I tabell 1 återfinns för studiens institutioner fördelningen av publikationer över publikationstyper. De institutionsförkortningar som används i tabellens första kolumn listas, tillsammans med motsvarande institutionsnamn, i tabell 6 (Appendix). Förkortningar används även för vissa publikationstyper. 1 HIS (Historiska institutionen) har det största antalet publikationer (158). Även avseende publikationstypen artikel i tidskrift har HIS, tillsammans med FILO (Filosofiska institutionen), det största värdet (34). 1 AT=artikel i tidskrift; AA=artikel i antologi; AR=artikel, recension; KONF=konferensbidrag; DOKAVH=doktorsavhandling; LICAVH=licentiatavhandling; S/P=samlingsverk/proceedings (redaktörskap). Populärvetenskap, debatt etc. har förts till typen Övrigt. 1

2 Tabell 1. Fördelning av publikationer över publikationstyper för 20 humanistiska institutioner, Publikationstyp Enhet AT AA AR KONF BOK DOKAVH LICAVH Rapport S/P (redaktörskap) Övrigt Totalt AAK BFT CeHum CfT ENG ERG FIK FILO HIS IMS KON LI LING MT NS OS SD SL SPL ToÖ Publiceringsaktivitet och publiceringsnivå Tabell 2 redovisar resultatet av en tillämpning av den norska modellen 2 för analys av publiceringsverksamhet på de 20 institutionerna. Tabellens andra kolumn innehåller fakultetens och institutionernas publikationspoäng. Poängen är ett viktat uttryck för publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. I modellen används fraktionering: om P är en publikation tilldelas en institution, med avseende på P, författarandelen m/n, där m är antalet författare (till P) från institutionen och n P:s totala antal författare. 3 Dock, om författarandelen skulle bli mindre än 1/10 sätts andelen likväl till 1/10. Med avseende på publiceringsnivå tar modellen fasta på i vilken utsträckning publikationer publiceras i kanaler med stor vetenskaplig prestige. De kanaler, vilka beaktas i modellen, är förlag, tidskrifter, serier och webbplatser. Ett stort antal kanaler har i Norge bedömts och tilldelats endera av tre nivåer: nivå 0 (icke-vetenskaplig kanal), nivå 1 (vetenskaplig kanal) och nivå 2 (vetenskaplig kanal med särskilt stor prestige). Den tredje kolumnen i tabell 2 rapporterar procentuell förändring av publiceringspoängen från 2011 till Gällande publiceringsnivå ( Pub-nivå i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten och för en viss institution (kolumnen förf-andelar ) som hänförs till nivå 1 (nivå 2). Gällande publikationstyp ( Pub-typ i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten och för en viss institution (kolumnen förfandelar ) som hänförs till periodikaartiklar (antologiartiklar, monografier). Observera att exempelvis recensioner, publikationer där författaren har redaktörskap och populärvetenskapliga publikationer inte räknas i den norska modellen. Vidare har doktorsavhandlingar inte medräknats. 2 Se samt, för en kortare introduktion till modellen, 3 I de fall då en författare uppgett tillhörighet två eller flera institutioner viktas vederbörandes bidrag till författarandelen ner efter antalet institutioner författaren angett. 2

3 För sjätte publiceringsåret i rad har FILO störst publikationspoäng (64,3; 10,3 procent av den humanistiska fakultetens totala publikationspoäng för år 2012). Stora procentuella ökningar av respektive publikationspoäng, jämfört med 2011, står exempelvis MT (Institutionen för musik- och teatervetenskap) och SL (Slaviska institutionen) för. CfT (Centrum för tvåspråkighetsforskning) har den största andelen författarandelar som hänförs till publiceringsnivån 2, 76,2%, följd av KON (Konstvetenskapliga institutionen) och FILO, 45,5% och 44,7%, respektive. Tabell 2. Publikationspoäng och författarandelar 2012 för 20 humanistiska institutioner. Doktorsavhandlingar ej medräknade. Ett bindestreck ( - ) i den tredje kolumnen indikerar att en publikationspoäng för 2011 saknas för den motsvarande institutionen. Enhet Pubpoäng Förändring av Pub-poäng % av Pubpoäng Förfandelar Nivå 1 Pub-nivå Nivå 2 Artiklar, periodika Pub-typ Artiklar, antologi Monografier Hum-fak 626,1 42,9 100,0 467,3 74,7 25,3 43,1 52,1 4,9 AAK 45,6-3,2 7,3 29,6 82,4 17,6 66,2 27,1 6,8 BFT 8,7-20,9 1,4 10,3 80,6 19,4 29,0 71,0 0,0 CeHum 16,8-2,7 14,5 79,3 20,7 55,2 44,8 0,0 CfT 32,6 156,7 5,2 16,8 23,8 76,2 53,5 44,6 2,0 ENG 42,1 11,7 6,7 27,0 68,6 31,4 74,1 22,2 3,7 ERG 41,7 31,5 6,7 27,5 61,8 38,2 34,5 58,2 7,3 FIK 54,0 171,4 8,6 32,7 78,6 21,4 37,8 46,9 15,3 FILO 64,3 10,3 10,3 41,0 55,3 44,7 62,6 36,6 0,8 HIS 62,6 134,5 10,0 58,7 90,1 9,9 46,0 50,6 3,4 IMS 49,9-8,0 44,3 83,5 16,5 31,2 64,3 4,5 KON 10,4-56,5 1,7 11,0 54,5 45,5 36,4 63,6 0,0 LI 25,2-42,1 4,0 23,0 82,6 17,4 13,0 82,6 4,3 LING 39,0 97,0 6,2 32,2 88,5 11,5 29,6 64,2 6,2 MT 33,6 336,4 5,4 23,5 61,7 38,3 36,2 63,8 0,0 NS 23,6 44,8 3,8 16,5 78,8 21,2 48,1 45,9 6,0 OS 12,6-4,5 2,0 9,3 67,9 32,1 32,1 57,1 10,7 SD 4,6 4,5 0,7 5,5 81,8 18,2 27,3 72,7 0,0 SL 42,3 281,1 6,8 27,5 85,5 14,5 34,5 54,5 10,9 SPL 12,2-10,3 2,0 10,8 69,2 30,8 60,0 40,0 0,0 ToÖ 4,2-10,6 0,7 5,5 81,8 18,2 0,0 100,0 0,0 I tabell 3 redovisas en normering av institutionernas publikationspoänger mot antal årsarbeten för Vid framtagning av antal årsarbeten har kategorin adjunkter uteslutits, då adjunkter normalt har en ringa andel forskning i tjänsten. Tabellens tredje kolumn (Pub-poäng/ÅA) ger kvoten mellan publikationspoäng och antal årsarbeten. I förhållande till årsarbeten har SL den största poängen, 3,0, följd av CfT och FILO: 2,2 och 2,1, respektive. 3

4 Tabell 3. Publikationspoäng samt publikationspoäng i förhållande till årsarbeten (Pub-poäng/ÅA). Enhet Pub-poäng Pub-poäng/ÅA AAK 45,6 1,0 BFT 8,7 0,5 CeHum 16,8 1,5 CfT 32,6 2,2 ENG 42,1 1,4 ERG 41,7 1,1 FIK 54,0 1,7 FILO 64,3 2,1 HIS 62,6 1,1 IMS 49,9 0,9 KON 10,4 0,5 LI 25,2 0,6 LING 39,0 0,9 MT 33,6 1,7 NS 23,6 0,7 OS 12,6 0,5 SD 4,6 0,2 SL 42,3 3,0 SPL 12,2 0,7 ToÖ 4,2 0,6 2.1 Publikationspoängernas utveckling över tid Tabell 4 ger dels de 20 institutionernas och fakultetens publikationspoänger för åren , dels, för varje institution och fakulteten, medelvärdet över de sex åren. FILO har det största medelvärdet, 56,5. Figur 1 ger glidande medelvärden (3 år) över publikationspoängerna för institutionerna. Exempelvis är värdet för en given institution och för året 2009 lika medelvärdet över publikationspoängerna för institutionen för åren , medan värdet för 2010 är lika med medelvärdet över poängerna för åren Exempel på institutioner med stigande trender är HIS och AAK (Institutionen för arkeologi och antikens kultur). Tabell 4. Publikationspoänger för åren samt medelvärden över åren. Ett bindestreck ( - ) i en kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande institutionen. Medelvärdet för de institutioner, för vilka poänger saknas, baseras på de tillgängliga poängerna. Enhet Medelvärde, Hum-fak 315,9 302,2 405,2 362,5 438,2 626,1 408,4 AAK 19,7 30,7 29,7 22,2 47,1 45,6 32,5 BFT 4,9 4,8 4,0 9,1 11,0 8,7 7,1 CeHum ,8 16,8 CfT 8,1 11,0 22,3 13,0 12,7 32,6 16,6 ENG 13,7 15,4 11,2 26,2 37,7 42,1 24,4 ERG 19,7 12,6 19,7 24,9 31,7 41,7 25,1 FIK 21,6 17,6 18,3 23,4 19,9 54,0 25,8 FILO 56,8 42,1 67,8 49,6 58,3 64,3 56,5 HIS 13,0 23,4 35,3 39,9 26,7 62,6 33,5 IMS ,9 49,9 KON 18,1 7,4 7,9 11,2 23,9 10,4 13,2 LI 21,6 19,9 26,1 14,9 43,5 25,2 25,2 LING 21,6 20,2 10,5 27,0 19,8 39,0 23,0 MT 29,3 17,2 17,5 10,8 7,7 33,6 19,4 NS 29,7 9,5 25,2 15,3 16,3 23,6 19,9 OS 4,4 12,5 11,2 10,4 13,2 12,6 10,7 SD - 0,4 7,0 1,8 4,4 4,6 3,6 SL 12,0 4,1 15,8 3,0 11,1 42,3 14,7 SPL 6,7 3,5 1,5 10,6 13,6 12,2 8,0 ToÖ 0,7 0,0 2,1 1,0 4,7 4,2 2,1 4 För CeHum (Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik) och IMS (Institutionen för mediestudier), två relativt nya institutioner, saknas poänger för åren Värdena för år 2012 sätts därför till respektive publikationspoäng för detta år. För SD (Institutionen för språkdidaktik) saknas en poäng för år För denna institution baseras därför medelvärdet för år 2009 på poängerna för Det för CeHum, IMS och SD sagda gäller även i fallet med normerade publikationspoänger (tabell 5; figur 2). 4

5 Pub poäng 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, AAK BFT CeHum CfT ENG ERG FIK FILO HIS IMS KON LI LING MT NS OS SD SL SPL ToÖ År Figur 1. Glidande medelvärden (3 år), över publikationspoänger, för institutionerna över åren Tabell 5 ger dels de 20 institutionernas normerade publikationspoänger för åren , dels, för varje institution, medelvärdet över de sex åren. FILO har det största medelvärdet, 1,8. Figur 2 ger glidande medelvärden (3 år) över de normerade publikationspoängerna för institutionerna. I det normerade fallet har exempelvis CfT och ENG (Engelska institutionen) stigande trender. Tabell 5. Normerade publikationspoänger för åren samt medelvärden över åren. Ett bindestreck ( - ) i en kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande institutionen. Medelvärdet för de institutioner, för vilka poänger saknas, baseras på de tillgängliga poängerna. Institution Medelvärde, AAK 0,6 1,0 0,9 0,5 1,0 1,0 0,8 BFT 0,2 0,4 0,2 0,8 0,6 0,5 0,5 CeHum ,5 1,5 CfT 0,5 0,8 1,5 1,1 0,9 2,2 1,2 ENG 0,6 0,8 0,4 0,9 1,3 1,4 0,9 ERG 0,6 0,4 0,6 0,6 0,8 1,1 0,7 FIK 0,5 0,5 0,5 0,7 0,6 1,7 0,8 FILO 1,8 1,4 2,0 1,7 1,7 2,1 1,8 HIS 0,4 0,9 1,1 1,0 0,5 1,1 0,8 IMS ,9 0,9 KON 1,0 0,4 0,3 0,5 0,9 0,5 0,6 LI 0,5 0,6 0,8 0,5 1,0 0,6 0,7 LING 0,7 0,7 0,3 0,8 0,5 0,9 0,7 MT 1,2 0,9 1,0 0,7 0,4 1,7 1,0 NS 0,7 0,3 0,5 0,5 0,5 0,7 0,5 OS 0,2 0,7 0,4 0,4 0,5 0,5 0,5 SD - 0,1 0,2 0,1 0,2 0,2 0,2 SL 0,8 0,3 1,1 0,2 0,6 3,0 1,0 SPL 0,2 0,2 0,1 0,6 0,7 0,7 0,4 ToÖ 0,6 1,0 0,9 0,5 1,0 1,0 0,8 5

6 Pub poäng/åa 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0, År AAK BFT CeHum CfT ENG ERG FIK FILO HIS IMS KON LI LING MT NS OS SD SL SPL ToÖ Figur 2. Glidande medelvärden (3 år), över normerade publikationspoänger, för institutionerna över åren Appendix Använda förkortningar med motsvarande institutionsnamn Tabell 6 listar de förkortningar, som i rapporten tillämpas på de studerade institutionerna. Tabell 6. Använda förkortningar samt motsvarande institutionsnamn. Förkortning Institutionsnamn AAK Institutionen för arkeologi och antikens kultur BFT Institutionen för baltiska språk, finska och tyska CeHum Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik 5 CfT Centrum för tvåspråkighetsforskning ENG Engelska institutionen ERG Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap FIK Institutionen för franska, italienska och klassiska språk FILO Filosofiska institutionen HIS Historiska institutionen IMS Institutionen för mediestudier 6 KON Konstvetenskapliga institutionen LI Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria LING Institutionen för lingvistik MT Institutionen för musik- och teatervetenskap NS Institutionen för nordiska språk OS Institutionen för orientaliska språk SD Institutionen för språkdidaktik SL Slaviska institutionen SPL Institutionen för spanska, portugisiska och latinamerikastudier ToÖ Tolk- och översättarinstitutet 5 Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap har ombildats till CeHum och CeSam (Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik). 6 IMS är resultatet av en sammanslagning av Centrum för modevetenskap, Filmvetenskapliga institutionen och Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. 6