Bibliometrisk analys av naturvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet, 2009

Transkript

1 Bibliometrisk analys av naturvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet, 2009 Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek Introduktion I denna rapport presenteras utfallet av en bibliometrisk studie av 22 institutioner vid Naturvetenskapliga fakulteten, Stockholms universitet (SU). Studien gäller publikationer publicerade under Huvudsyftet med studien är att belysa institutionernas publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. Ett sekundärt syfte är att belysa institutionernas synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden. Datakälla för studien var SU:s publikationsdatabas DiVA. För varje institution gjordes en sökning i DiVA, där poster över institutionens publikationer från 2009 returnerades. Liknande studier, där en given studie avser ett av publiceringsåren , har tidigare utförts av den bibliometriska funktionen vid SU (se I tabell 1 återfinns för studiens institutioner fördelningen av publikationer över publikationstyper. De institutionsförkortningar som används i tabellens första kolumn listas, tillsammans med motsvarande institutionsnamn, i tabell 5 (Appendix). Förkortningar används även för vissa publikationstyper. 1 FYSIKUM har det största antalet publikationer (183). Även med avseende på artikel i tidskrift har FYSIKUM det största värdet (165), medan FOOS (Institutionen för fysikalisk kemi, oorganisk kemi och strukturkemi) har det näst största (110). Tre institutioner MND (Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik), MSL (Manne Siegbahnlaboratoriet), samt UTEP (Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner) har producerat 15 eller färre publikationer. 1 AT=artikel i tidskrift; AA=artikel i antologi; AR=artikel, recension; KONF=konferensbidrag; DOKAVH=doktorsavhandling; LICAVH=licentiatavhandling; S/P=samlingsverk/proceedings (redaktörskap). Populärvetenskap, debatt etc. har förts till typen Övrigt. 1

2 Tabell 1. Fördelning av publikationer över publikationstyper för 22 naturvetenskapliga institutioner, Publikationstyp AT AA AR KONF BOK DOKAVH LICAVH Rapport S/P (redaktörskap) Övrigt Totalt AK AST BOT DBB FOOS FYSIKUM GMT IGG INK ITM MAT MF MISU MK MND MSL NK OK SE UTEP WGI ZOO Publiceringsaktivitet och publiceringsnivå Tabell 2 redovisar resultatet av en tillämpning av den norska modellen 2 för analys av publiceringsverksamhet på de 22 institutionerna. Tabellens andra kolumn innehåller dels fakultetens publikationspoäng, dels poängen för varje institution. Poängen är ett viktat uttryck för publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. I modellen används fraktionering: om P är en publikation tilldelas en institution, med avseende på P, författarandelen m/n, där m är antalet författare (till P) från institutionen och n P:s totala antal författare. 3 Dock, om författarandelen skulle bli mindre än 1/10 sätts andelen likväl till 1/10. Med avseende på publiceringsnivå tar modellen fasta på i vilken utsträckning publikationer publiceras i kanaler med stor vetenskaplig prestige. De kanaler, vilka beaktas i modellen, är förlag, tidskrifter, serier och webbplatser. Ett stort antal kanaler har i Norge bedömts och tilldelats endera av tre nivåer: nivå 0 (icke-vetenskaplig kanal), nivå 1 (vetenskaplig kanal) och nivå 2 (vetenskaplig kanal med särskilt stor prestige). Den tredje kolumnen i tabell 2 rapporterar procentuell förändring av publiceringspoängen från 2008 till Gällande publiceringsnivå ( Pub-nivå i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten och för en viss institution (kolumnen förf-andelar ) som hänförs till nivå 1 (nivå 2). Gällande publikationstyp ( Pub-typ i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten och för en viss institution (kolumnen förfandelar ) som hänförs till periodikaartiklar (antologiartiklar, monografier). Observera att exempelvis recensioner, publikationer där författaren har redaktörskap och 2 Se samt, för en kortare introduktion till modellen, 3 I de (få) fall då en författare uppgett tillhörighet två eller flera institutioner viktas vederbörandes bidrag till författarandelen ner efter antalet institutioner författaren angett. 2

3 populärvetenskapliga publikationer inte räknas i den norska modellen. Vidare har doktorsavhandlingar inte medräknats (normalfallet i Norge är att doktorsavhandlingar inte medräknas). Den största publikationspoängen för 2009 har FYSIKUM. FYSIKUM:s poäng är 126,2, vilket utgör 12,8 procent av den totala publikationspoängen för året. En avsevärd procentuell ökning av publikationspoängen, jämfört med 2008, står GMT (Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi) för (87,1%). (MND och UTEP står för de båda största ökningarna. Dock var publikationspoängerna för 2008 mycket låg för dessa institutioner.) Man kan notera att för sju av de 22 institutionerna gäller att mer än 40% av författarandelarna hänförs till publiceringsnivån 2. 4 Av tabell 2 framgår vidare att publikationstypen Artiklar, periodika är den klart dominerande publikationstypen för institutionerna. Tabell 2. Publikationspoäng och författarandelar 2009 för 22 naturvetenskapliga institutioner. Doktorsavhandlingar ej medräknade. Förändring av Pub-poäng 5 % av Förfandelar Nivå 1 Pub-nivå Nivå 2 Artiklar, periodika Pub-typ Artiklar, antologi Monografier Nat-fak 985,3 6,4 100,0 601,2 66,6 33,4 94,3 5,7 0,0 AK 12,7-29,1 1,3 11,9 96,5 3,5 100,0 0,0 0,0 AST 64,6-8,2 6,6 30,9 45,3 54,7 97,2 2,8 0,0 BOT 45,6 15,4 4,6 32,9 77,6 22,4 96,4 3,6 0,0 DBB 88,9 22,1 9,0 46,9 54,4 45,6 94,7 5,3 0,0 FOOS 97,2-0,6 9,9 52,9 57,9 42,1 98,1 1,9 0,0 FYSIKUM 126,2 21,5 12,8 70,6 60,2 39,8 97,2 2,8 0,0 GMT 23,2 87,1 2,4 11,4 48,1 51,9 100,0 0,0 0,0 IGG 26,1-32,4 2,7 21,0 83,1 16,9 69,3 30,7 0,0 INK 59,3-6,3 6,0 37,4 70,2 29,8 95,8 4,2 0,0 ITM 87,6 48,5 8,9 46,6 55,9 44,1 100,0 0,0 0,0 MAT 35,0-1,1 3,6 23,7 76,1 23,9 100,0 0,0 0,0 MF 17,1 18,8 1,7 10,6 67,6 32,4 90,5 9,5 0,0 MISU 21,4-47,4 2,2 16,4 83,6 16,4 93,9 6,1 0,0 MK 16,4 12,3 1,7 13,4 89,1 10,9 100,0 0,0 0,0 MND 12,3 232,4 1,2 10,1 60,3 39,7 19,8 80,2 0,0 MSL 2,6 52,9 0,3 0,9 0,0 100,0 100,0 0,0 0,0 NK 11,0-20,9 1,1 9,0 86,6 13,4 87,9 12,1 0,0 OK 103,3-1,1 10,5 56,3 57,6 42,4 95,6 4,4 0,0 SE 23,0 2,2 2,3 20,8 93,3 6,7 90,4 9,6 0,0 UTEP 2,0 185,7 0,2 2,3 100,0 0,0 57,1 42,9 0,0 WGI 27,8 6,5 2,8 19,7 79,5 20,5 100,0 0,0 0,0 ZOO 81,9 19,7 8,3 55,6 73,5 26,5 96,7 3,3 0,0 I tabell 3 redovisas en normering av institutionernas publikationspoänger mot antal årsarbeten för Vid framtagning av antal årsarbeten har kategorin adjunkter uteslutits, då adjunkter normalt har en ringa andel forskning i tjänsten. Tabellens tredje kolumn (Pub-poäng/ÅA) ger kvoten mellan publikationspoäng och antal årsarbeten. I förhållande till årsarbeten har OK (Institutionen för organisk kemi) den största poängen (2,6), följd av AST (Institutionen för astronomi) och FOOS, båda med poängen 2,4. 4 Där dock ingen större vikt kan fästas vid andelen för MSL, beroende på denna institutions låga publiceringsaktivitet för 2009 (tabell 1). 5 Med avseende på förändring av publikationspoängen för totaliteten (6,4%), d v s för fakulteten, får man observera att en (1) institution fallit bort. Om denna tas bort från analysen är förändringen 6,9%. 6 I Norge sätts publikationspoänger i förhållande till årsverk. 3

4 Tabell 3. Publikationspoäng samt publikationspoäng i förhållande till årsarbeten (Pub-poäng/ÅA). Pub-poäng/ÅA AK 12,7 0,6 AST 64,6 2,4 BOT 45,6 1,1 DBB 88,9 1,3 FOOS 97,2 2,4 FYSIKUM 126,2 1,1 GMT 23,2 0,5 IGG 26,1 0,7 INK 59,3 0,9 ITM 87,6 1,0 MAT 35,0 0,8 MF 17,1 0,6 MISU 21,4 0,6 MK 16,4 0,9 MND 12,3 0,3 MSL 2,6 0,4 NK 11,0 0,6 OK 103,3 2,6 SE 23,0 0,5 UTEP 2,0 0,0 WGI 27,8 0,9 ZOO 81,9 1,5 Synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden I tabell 4 återfinns för de 22 institutionerna andelen artiklar publicerade i ISI 7 /Thomson Reuters-tidskrifter. Inom parenteser anges andelen i procent. I allmänhet gäller att andelen ifråga är hög, och en klar majoritet av institutionerna (20 av 22) har en andel på 90% eller större. Tabell 4. Andel artiklar i ISI-tidskrifter. ISI AK 20/20 (100,0) AST 98/108 (90,7) BOT 66/69 (95,7) DBB 75/75 (100,0) FOOS 106/110 (96,4) FYSIKUM 163/165 (98,8) GMT 30/31 (96,8) IGG 38/41 (92,7) INK 81/86 (94,2) ITM 95/100 (95,0) MAT 39/40 (97,5) MF 20/20 (100,0) MISU 24/29 (82,8) MK 23/25 (92,0) MND 2/2 (100,0) MSL 3/3 (100,0) NK 15/15 (100,0) OK 68/69 (98,6) SE 42/43 (97,7) UTEP 0/2 (0,0) WGI 44/45 (97,8) ZOO 92/96 (95,8) 7 ISI står för Institute for Scientific Information. 4

5 Appendix Använda förkortningar med motsvarande institutionsnamn Tabell 5 listar de förkortningar, som i rapporten tillämpas på de studerade institutionerna. Tabell 5. Använda förkortningar samt motsvarande institutionsnamn. Förkortning Institutionsnamn AK Institutionen för analytisk kemi AST Institutionen för astronomi BOT Botaniska institutionen DBB Institutionen för biokemi och biofysik FOOS Institutionen för fysikalisk kemi, oorganisk kemi och strukturkemi FYSIKUM Fysikum GMT Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi IGG Institutionen för geologi och geokemi INK Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi ITM Institutionen för tillämpad miljövetenskap MAT Matematiska institutionen MF Institutionen för molekylärbiologi och funktionsgenomik MISU Meteorologiska institutionen MK Institutionen för miljökemi MND Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik MSL Manne Siegbahnlaboratoriet NK Institutionen för neurokemi OK Institutionen för organisk kemi SE Systemekologiska institutionen UTEP Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner WGI Wenner-Grens institut ZOO Zoologiska institutionen 5