Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2009

Transkript

1 Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2009 Per Ahlgren, avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek Introduktion I denna rapport presenteras utfallet av en bibliometrisk studie av 24 institutioner vid den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet (SU) samt av den juridiska institutionen vid SU. Studien gäller publikationer publicerade under Huvudsyftet med studien är att belysa institutionernas publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. Ett sekundärt syfte är att belysa institutionernas synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden. Datakälla för studien var SU:s publikationsdatabas DiVA. För varje institution gjordes en sökning i DiVA, där poster över institutionens publikationer från 2009 returnerades. Liknande studier, där en given studie avser ett av publiceringsåren , har tidigare utförts av den bibliometriska funktionen vid SU (se I tabell 1 återfinns för studiens institutioner fördelningen av publikationer över publikationstyper. De institutionsförkortningar som används i tabellens första kolumn listas, tillsammans med motsvarande institutionsnamn, i tabell 5 (Appendix). Förkortningar används även för vissa publikationstyper. 1 DSV (Institutionen för data- och systemvetenskap) har det största antalet publikationer (209). Med avseende på artikel i tidskrift har PSY (Psykologiska institutionen) det största värdet (92), medan CHESS (Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa) har det näst största (52). Sju institutioner har producerat 13 eller färre publikationer. 1 AT=artikel i tidskrift; AA=artikel i antologi; AR=artikel, recension; KONF=konferensbidrag; DOKAVH=doktorsavhandling; LICAVH=licentiatavhandling; S/P=samlingsverk/proceedings (redaktörskap). Populärvetenskap, debatt etc. har förts till typen Övrigt. 1

2 Tabell 1. Fördelning av publikationer över publikationstyper för 24 samhällsvetenskapliga institutioner samt juridiska institutionen, Publikationstyp Enhet AT AA AR KONF BOK DOKAVH LICAVH Rapport S/P (redaktörskap) Övrigt Totalt BU CEIFO CHESS DPA DSV EH FE IIES ISA JUR KG KRIM NE PED PSY RPR SA SCORE SOC SOFI SoRAD SP STAT STRESS SV Publiceringsaktivitet och publiceringsnivå Tabell 2 redovisar resultatet av en tillämpning av den norska modellen 2 för analys av publiceringsverksamhet på de 25 institutionerna. Tabellens andra kolumn innehåller dels fakultetens/juridiska institutionens publikationspoäng, dels poängen för varje institution. Poängen är ett viktat uttryck för publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. I modellen används fraktionering: om P är en publikation tilldelas en institution, med avseende på P, författarandelen m/n, där m är antalet författare (till P) från institutionen och n P:s totala antal författare. 3 Dock, om författarandelen skulle bli mindre än 1/10 sätts andelen likväl till 1/10. Med avseende på publiceringsnivå tar modellen fasta på i vilken utsträckning publikationer publiceras i kanaler med stor vetenskaplig prestige. De kanaler, vilka beaktas i modellen, är förlag, tidskrifter, serier och webbplatser. Ett stort antal kanaler har i Norge bedömts och tilldelats endera av tre nivåer: nivå 0 (icke-vetenskaplig kanal), nivå 1 (vetenskaplig kanal) och nivå 2 (vetenskaplig kanal med särskilt stor prestige). Den tredje kolumnen i tabell 2 rapporterar procentuell förändring av publiceringspoängen från 2008 till Gällande publiceringsnivå ( Pub-nivå i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten/juridiska institutionen och för en viss institution (kolumnen förf-andelar ) som hänförs till nivå 1 (nivå 2). Gällande publikationstyp ( Pub-typ i 2 Se samt, för en kortare introduktion till modellen, 3 I de (få) fall då en författare uppgett tillhörighet två eller flera institutioner viktas vederbörandes bidrag till författarandelen ner efter antalet institutioner författaren angett. 2

3 tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten/juridiska institutionen och för en viss institution (kolumnen förf-andelar ) som hänförs till periodikaartiklar (antologiartiklar, monografier). Observera att exempelvis recensioner, publikationer där författaren har redaktörskap och populärvetenskapliga publikationer inte räknas i den norska modellen. Vidare har doktorsavhandlingar inte medräknats (normalfallet i Norge är att doktorsavhandlingar inte medräknas). Störst publikationspoäng för 2009 har DSV: 102,7, vilket utgör 15,3 procent av den totala publikationspoängen för året. DSV:s publikationspoäng har ökat med 119,0% jämfört med poängen för Näst störst publikationspoäng har PSY, 82,4. En avsevärd procentuell ökning av publikationspoängen står BU (Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap) för, 400,0%. Man får dock ta hänsyn till att poängen för 2008 var låg (4,3). Man kan notera att för merparten av de 25 institutionerna gäller att avsevärt mer än 50% av författarandelarna hänförs till publiceringsnivån 1. SV (Statsvetenskapliga institutionen) är den institution, vilken har den största andelen författarandelar hänförda till publikationstypen monografi, 14,7%. Tabell 2. Publikationspoäng och författarandelar 2009 för 24 samhällsvetenskapliga institutioner samt juridiska institutionen. Doktorsavhandlingar ej medräknade. Ett bindestreck ( - ) i den tredje kolumnen indikerar att den motsvarande institutionens publikationspoäng för 2008 var lika med 0. Enhet Pubpoäng Förändring av Pub-poäng Nivå 1 Pub-nivå Nivå 2 Artiklar, periodika Pub-typ Artiklar, antologi Monografier % av Pubpoäng Förfandelar Samfak/jur 673,0-5,3 100,0 494,0 76,5 23,5 57,4 39,4 3,2 BU 21,5 400,0 3,2 15,4 65,9 34,1 45,9 51,9 2,2 CEIFO 5,1-53,2 0,8 4,3 100,0 0,0 46,2 46,2 7,7 CHESS 49,9 63,6 7,4 26,5 55,6 44,4 98,1 1,9 0,0 DPA 15,1-64,2 2,2 14,5 86,2 13,8 22,4 77,6 0,0 DSV 102,7 119,0 15,3 122,5 97,1 2,9 29,3 70,7 0,0 EH 4,7-57,7 0,7 4,7 89,3 10,7 89,3 10,7 0,0 FE 0,8-97,4 0,1 0,8 40,0 60,0 40,0 60,0 0,0 IIES 14,1-35,9 2,1 6,1 34,2 65,8 100,0 0,0 0,0 ISA 56,3 11,7 8,4 31,0 73,6 26,4 80,1 11,8 8,1 JUR 22,0-71,8 3,3 17,5 94,3 5,7 57,1 34,3 8,6 KG 27,7 35,8 4,1 15,0 56,7 43,3 72,2 21,1 6,7 KRIM 7,0-13,6 1,0 7,0 71,4 28,6 71,4 28,6 0,0 NE 1,5-94,2 0,2 0,8 60,0 40,0 100,0 0,0 0,0 PED 22,0-29,5 3,3 15,8 74,6 25,4 28,6 64,0 7,4 PSY 82,4 7,3 12,3 51,7 72,0 28,0 79,8 17,3 2,9 RPR 1,5-0,2 1,5 100,0 0,0 100,0 0,0 0,0 SA 20,2-6,0 3,0 11,8 34,0 66,0 25,5 66,0 8,5 SCORE 4,5-75,0 0,7 4,3 70,6 29,4 23,5 76,5 0,0 SOC 51,2 33,3 7,6 32,7 49,6 50,4 40,8 53,1 6,1 SOFI 54,4 0,9 8,1 36,7 62,3 37,7 74,5 24,1 1,4 SoRAD 30,4 94,9 4,5 24,5 86,7 13,3 91,8 8,2 0,0 SP 5,2-20,0 0,8 3,5 71,4 28,6 71,4 28,6 0,0 STAT 2,2-67,6 0,3 1,2 58,3 41,7 100,0 0,0 0,0 STRESS 22,6-1,7 3,4 17,0 81,6 18,4 86,3 13,7 0,0 SV 48,2 31,7 7,2 27,3 81,7 18,3 52,9 32,4 14,7 I tabell 3 redovisas en normering av institutionernas publikationspoänger mot antal årsarbeten för Vid framtagning av antal årsarbeten har kategorin adjunkter uteslutits, då adjunkter normalt har en ringa andel forskning i tjänsten. Tabellens tredje kolumn (Pub-poäng/ÅA) ger kvoten mellan publikationspoäng och antal årsarbeten. I förhållande till årsarbeten har CHESS den största poängen, följd av DSV, 2,1 och 1,8, respektive. 4 I Norge sätts publikationspoänger i förhållande till årsverk. 3

4 Tabell 3. Publikationspoäng samt publikationspoäng i förhållande till årsarbeten (Pub-poäng/ÅA). Enhet Pub-poäng Pub-poäng/ÅA BU 21,5 1,0 CEIFO 5,1 0,7 CHESS 49,9 2,1 DPA 15,1 0,3 DSV 102,7 1,8 EH 4,7 0,2 FE 0,8 0,0 IIES 14,1 0,8 ISA 56,3 0,7 JUR 22,0 0,3 KG 27,7 0,9 KRIM 7,0 0,5 NE 1,5 0,0 PED 22,0 0,3 PSY 82,4 1,0 RPR 1,5 0,2 SA 20,2 1,0 SCORE 4,5 0,3 SOC 51,2 1,1 SOFI 54,4 1,1 SoRAD 30,4 1,4 SP 5,2 0,2 STAT 2,2 0,1 STRESS 22,6 1,4 SV 48,2 1,1 Synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden I tabell 4 återfinns för de 25 institutionerna andelen artiklar publicerade i ISI 5 /Thomson Reuters -tidskrifter. Inom parenteser anges andelen i procent. För institutioner med minst 10 artiklar har IIES (Institutet för internationell ekonomi) den största andelen ISI/Thomson Reuters -artiklar, 9/10 (90,0%), följd av CHESS, 44/52 (84,6%), och PSY, 77/92 (83,7%). Tabell 4. Andel artiklar i ISI/Thomson Reuters-tidskrifter. Enhet ISI BU 7/12 (58,3) CEIFO 0/3 (0,0) CHESS 44/52 (84,6) DPA 2/4 (50,0) DSV 9/25 (36,0) EH 0/6 (0,0) FE 0/1 (0,0) IIES 9/10 (90,0) ISA 18/35 (51,4) JUR 0/14 (0,0) KG 10/15 (66,7) KRIM 1/5 (20,0) NE 1/2 (50,0) PED 3/6 (50,0) PSY 77/92 (83,7) RPR 2/2 (100,0) SA 1/3 (33,3) SCORE 2/2 (100,0) SOC 12/21 (57,1) SOFI 25/39 (64,1) SoRAD 17/33 (51,5) SP 0/3 (0,0) STAT 3/3 (100,0) STRESS 33/42 (78,6) SV 5/17 (29,4) 5 ISI står för Institute for Scientific Information. 4

5 Appendix Använda förkortningar med motsvarande institutionsnamn Tabell 5 listar de förkortningar, som i rapporten tillämpas på de studerade institutionerna. Tabell 5. Använda förkortningar samt motsvarande institutionsnamn. Förkortning Institutionsnamn BU Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap CEIFO Centrum för forskning om internationell migration och etniska relationer CHESS Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa DPA Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete DSV Institutionen för data- och systemvetenskap EH Ekonomisk-historiska institutionen FE Företagsekonomiska institutionen IIES Institutet för internationell ekonomi ISA Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan JUR Juridiska institutionen KG Kulturgeografiska institutionen KRIM Kriminologiska institutionen NE Nationalekonomiska institutionen PED Pedagogiska institutionen PSY Psykologiska institutionen RPR Institutionen för reklam och PR SA Socialantropologiska institutionen SCORE Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor SOC Sociologiska institutionen SOFI Institutet för social forskning SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning SP Specialpedagogiska institutionen STAT Statistiska institutionen STRESS Stressforskningsinstitutet SV Statsvetenskapliga institutionen 5