rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Gällstads förskola 30 apr 2014

Transkript

1 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Gällstads förskola 30 apr 2014

2 Kommentar från Håll Sverge Rent :59: Vad det var spännande och ntressant att läsa om alla era utmärkta aktvteter, vad mycket n har hunnt med. Klappa er på axeln och säg åt er själva att n vart mljöhjältar allhop! Det verkar som om n har sktet nställt på en hållbar utvecklng. Vår värld behöver mljöhjältar som n! Det är bra att n jobbar så aktvt med barnens delaktghet nom Grön Flagg och att n försöker hålla en så stor flexbltet arbetet som möjlgt för att följa barnens ntressen och déer. N har all anlednng att vara nöjda med ert Grön Flagg- arbete. Det är v, fortsätt samma anda! I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/månad Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? Alla pedagoger och alla barn har vart delaktga GrönFlagg samlngarna. Två pedagoger stter Grön Flaggrådet. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Närmljö Vår utemljö a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V startade med samtala med de äldre barnen om vad de skulle vlja göra för att förändra, förbättra och utveckla gården på förskolan. V fck nte så många förslag från barnen, vssa förslag var omöjlga att genomföra. V valde då att ttta på blder från en annan förskolegård vårt område tllsammans med alla barn på förskolan. V vlle få barnen att tänka nya banor och förklara för dem att man med små medel kan göra förändrngar. Nu kom barnen med fler förslag, flera av dem är genomförbara att göra på förskolan. Pedagogerna har haft möten om vad v vll göra på vår gård. På höstens föräldramöte uppmanade v föräldrarna att samtala med sna barn hemma om vad de vll göra med vår gård. En famlj har återkopplat och kommt med förslag. I december och januar rtade och skrev barnen sna förslag på hur de vll att gården ska förändras. Blderna dokumenteras på väggen på avdelnngarna. Barnen har nför de övrga barnen berättat om sna tecknngar och vad de skulle vlja ha på vår gård. Under en planerngsdag tttade pedagoger genom de olka förslagen och gjorde en plan för vad v kunde genomföra utfrån de resurser v har på förskolan. V beslutade oss för att bygga en bensnpump, en bl trä, matteplankor, bollplank, staffl, vägmärken,korvkosk plantera blommor, tllverka fåglar för att dekorera på gården. V samtalade om hur v gör

3 barnen delaktga processen att göra vår gård mer attraktv och utmanande. Projekt Båten, avd Myran Under hösttermnen 2013 kände v oss alla motverade tll att tll att starta upp nya projekt på gården. Detta läsåret valde avdelnngarna att arbeta var för sg med var stt projekt. Myran valde utfrån önskemål från barnen att arbeta med projekt "Båten". Förskolan hade fått en båt av en av pedagogerna som med gemensamma krafter grävdes ner på gården. Barnen hjälpte tll att köra bort överflödg jord. Under en projektstart september hade pedagogerna ett drama där olka yrkeskategorer kom på besök, en fskare vd namn Gustav, en sjökapten och en sjörövare. V samtalade, sjöng och såg på blder från dessa personers lv, olka sorters båtar, redskap och annat som hade anknytnng tll sjö och hav. Dramat blev mycket uppskattat hos barnen och de pratade mycket om de olka rollfgurerna efteråt. Samtal fördes om hur v ska forsätta att arbeta med vår båt för att göra den rolga att leka. Barnen kom med förslag om att man måste ha något att stta på, en motor, en mast, segel, en flagga m.m. V bestämde oss för att börja med att skruva fast sttbänkar. Därefter klppte barnen vmplar vaxduk som v skulle sätta fast masten, alla hjälptes åt. Vaktmästaren hjälpte oss att förankra en mast som v sedan satte fast vmplarna. Båten blev en uppskattad lekmljö på vår gård. V tllverkade metspön att ha ute vår båt. Barnens ntresse för båten och det som har med båtar att göra ledde oss vdare att arbeta med lvet sjön och havet. V skaffade oss kunskap om olka sortes fskar genom att låna böcker, se på flm från medapoolen och göra ett eget akvarum. V har undersökt sötvatten/saltvatten och pratat om vlka fskar som lever var. För att lära sg hur olka fskar ser ut tllverkade v ett fskespel där barnen kan se olkheter och lkheter, jämföra och namnge de olka arterna Barnen har fått ett ökat ntresse krng fsken som severas matsalen, numera vll de veta vlken sorts fsk som serveras. V har även sett på en flm där man får följa med arbetet med att bygga en båt, från ek tll skuta. Barnen har vart mycket fascnerade av flmerna som v sett på vår smartboard. Framåt vntern återkom fskaren Gustav och samtalade med barnen om vnterfske och om att alla båtar har ett namn. Han gav oss déen att döpa vår båt och berättade om hur det brukar gå tll. V fck en flaska att använda och ballonger att dekorera båten med vd dopet. Ett förslagskuvert sattas upp där barnen fck lägga lappar med namn som de tyckte att båten skulle heta. En demokratsk omröstnng fck sedan avgöra vlket namn det blev. Varje barn fck en legobt som motsvarade en röst, flest röster fck "Gupps". Barnen skrev namnskyltar att fästa fören på båten. Tll dopet bjöd v n sjökaptenen som kom och döpte vår båt med en flaska som han svngade mot båten, efteråt hade v mngel med äpplejuce och salta pnnar. Barnen var delaktga förberedelserna nför dopet. Sjökaptenen hade med sg blder som han vsade på stt fartyg och berättade om spännande resor han vart ute på. Barnen har klppt ut fskar tyg som de sedan har sytt hop och fyllt med vadd, sytt på fenor och ögon. De har även sytt sykort med marna motv som fskar, båtar, sjöstjärnor m.m. De äldre barnen har rtat sna sykort själva. Alla alster har v samlat tll en utställnng som v har på förskolan. V har gjort ett drama projekt utfrån boken "Fa och djuren går tll sjöss": Efter att ha läst boken flera gånger och samtalat om nnehållet skrev vll tllsammans ned vad v behövde för rekvsta tll dramat. Barnen kom med många förslag på vlka djur v skulle använda, samt hur v skulle bygga flotten. V bestämde oss för att bygga den av trä, kartong, pnnar från vår gård samt "skräpmateral". I olka smågrupper byggde v flotten utfrån barnens déer. och barnen blev mycket nöjda med resultatet. När v byggt färdgt dramatserade v, en pedagog läste boken, barnen dramatserade med hjälp av fgurerna och egna replker. V flmade vd ett tllfälle för att sedan kunna se resultatet tllsammans. Nästa steg var att barnen själva agerade de olka rollerna vår båt på gården. Tllsammans tllverkade v attrbut tll de olka fgurerna. En pedagog höll berättelsen och barnen dramatserade handlngen. Uppskattat att själv få vara med och agera eller att vara publk under dramat Avdelnngen Sngeln 1-3 år, ht vt 2014 Under august startade Sngeln upp sn verksamhet med ett helt nytt arbetslag, där alla hade sn huvudsaklga erfarenhet från arbete med lte äldre barn. Första tden prorterade v därför att lära känna varandra, barnen, lokalerna mm. I arbetet med närmljön började v det llla och fokuserade första hand på vår nnemljö eftersom det kändes vktgast för verksamheten. V gjorde förändrngar som syftade tll att öka barnens självständghet, ex sänktes barnens klädhyllor. Foton på barnen sattes upp på deras platser för skor, matplats mm. Utbudet på lekmateral mnskade och delades upp mndre lekmljöer för att ge barnen möjlghet tll överblck och utveckla deras lek. Materalet har stället bytts ut med jämna mellanrum för att nsprera tll nya nrktnngar leken. Tanken med olka lekmljöer var också att barnen delar upp sg mndre grupper vlket lockar tll mer samarbete nom lekarna, ex konstruktons- och rollekar. I arbetet med barnen valde v att arbeta utfrån en saga som grund för lärandet. Det är ett arbetssätt där v använt sagan som en röd tråd under hela läsåret. Genom arbetet med sagan vlle v ge barnen upplevelser och erfarenheter som berör dem. Utfrån händelserna sagan påbörjade v en mndmap med några av våra déer. Efterhand som v lärde känna barnen försökte v fånga upp deras tankar och vdareutveckla arbetet utfrån det. Sagan var en metod v använde för att sträva mot målen vår läroplan och vårt arbete med grönt flagg. V använde sagan på många sätt och det är en metod för upplevelsebaserat lärande. Det man upplever mnns man lättare och när man har rolgt blr det bra förutsättnngar för lärande och utvecklng. Sagan v valt heter "Famljen Nalle blåbärsskogen". Den handlar om en nallefamlj, vlket var något som v kände kunde lgga nära de flesta av våra små barn. Utfrån sagans nnehåll har v också fått n arbetet med närmljö och allemansrätt på ett naturlgt sätt. Vårt sagoarbete började med att barnen fck besök av nallefamljen som kom tll oss från skogen, så spännande! Barnen har sedan successvt fått lära känna sagan och de olka karaktärerna för att få en relaton tll dem. I sånger, ramsor, lekar, yoga mm har v lyft fram Nallefamljen tllsammans med barnen. Även våra skapande aktvteter har björnar och nallar vart fokus. Färg, form och mönster har återkommt regelbundet och med hjälp av exempelvs nallarnas olka kläder har barnen lärt sg mycket om det. Nallarna fnns med vår lekmljö nne, bla som små fgurer vår nnesandlåda. Den användes under den kalla årstden då barnen nte kunde leka sandlådan ute, vlket var mycket uppskattat. Blder på björnar och nallar fanns uppsatta och blev naturlga samtalsämnen. Nallarna har också fått följa med barnen hem över en helg. Besöket hemma har de sedan fått berätta om på förskolan med hjälp av en bok som föräldrarna fått skrva. På det sättet har v även knutt an tll barnens närmljö hemma. Nallarna har kommt med små uppdrag som uppmärksammar det som händer omkrng oss, ex fck barnen måla vdekvstar på fönstret. Hela arbetet med nallarna har vart postvt och glädjefyllt för barnen och oss. Vår utemljö: Under hela året har barnen följt hur gårdens utseende ändras allteftersom årstderna växlar. V har gjort dem uppmärksamma på dessa förändrngar både när v är ute och nne; samtal, sånger och aktvteter. Barnen har exempelvs odlat ärtor och expermenterat med vad som krävs för att de ska växa. De kunde tydlgt se att det behövdes sol och vatten för att det skulle växa upp ärtor som sedan kunde ätas upp. Tll påsk kom påskharen skuttande ute på gården och hälsade på. Hon berättade lte om sg själv och var nyfken på hur barnen hade det. Sngelns barn har också deltagt gemensamma aktveteter på gården som exempelvs skörd av det som de odlat under förra våren och sommaren. De var mycket postva när v skördade rabarber, potats, morötter mm. Gemensamma städdagar för att göra gården fn har också genomförts. Aktvteterna och samtalen var något som engagerade och ntresserade alla. Myrans arbete krng båten och "sjösättnngen" av den har också ntresserat Sngelns barn. De har dessutom fn utskt över båten från sn avdelnng och det har nsprerat tll många samtal krng båten. V dokumenterar mycket av barnens lek och aktvteter både nne och ute. Dessa blder och texter är ett vktgt nslag vår mljö. Det lockar tll samtal och reflekton mellan barn, personal och föräldrar på ett postvt sätt.

4 V får respons av barnen och bland även från föräldrar. V märker att små barn behöver mycket td och upprepnng, men det är en fantastsk känsla när de är delaktga, förstår och vsar glädje! b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Alla barn och pedagoger har vart delaktga samtalen, bldvsnngen och haft möjlgheten att föra fram sna déer. Alla barn har rtat sna déer. Pedagogerna har lyssnat på alla förslagen som barnen kommt med. V har samtalat med barnen, tllsammans letat deer på nätet. Pedagogerna har haft en arbetskväll då v snckrade träslöjden. Barnen har hjälpt tll med att måla och dekorera de olka sakerna v byggt. Vd projektet "Båten" kände alla pedagogerna sg nöjda efter uppstarten, v lyckades verklgen få med barnen. Barnen kom med många deer tll hur v skulle arbeta vdare med båten för att få den rolg att leka, ex mast, motor, flaggor, vmplar. Alla barn klppte vmplar tll vmpelspelet. Tllsammans satte v fast vmplarna, som nu blev en rolg plats för rollekar utomhus, fantasns värld kan man segla tll många spännande platser Både barn och pedagoger har lärt sg mycket om lvet havet och sjön när v tttat på flmerna från medapoolen. I planerngsarbetet utgår v från barnens ntresse och frågor för att komma vdare arbetet. Då v skulle htta på ett namn tll båten hade alla barn möjlgheten att lägga ett förslag på namn, namnet bestämdes sedan efter demokratska prncper form av att alla hade varsn röst vd omröstnngen. I det skapande arbetet har alla barn stor frhet att själva bestämma hur fsken eller sykortet ska se ut, v uppmuntrar barnen tll att skapa sn egen produkt utfrån sn egen fantas. Barnen kände sg stolta då just deras alster hade en plats utställnngen. På Sngeln deltar all personal veckoplanerngen och har då möjlghet tll nflytande och delaktghet upplägg av verksamheten. V reflekterar tllsammans och utfrån det planerar v vdare. Eftersom v nte alltd kan ha en dalog med barnen, så provar v oss fram och ser vlken respons v får. Utfrån det går v vdare och på det sättet har barnen tll vss del nflytande över vad v gör. Mer konkret har de nflytande när de ex väljer aktvtet, eller när de väljer vlken nalle Nallefamljen som de vll ta med sg hem. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

5 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Närmljö Ttel Allemansrätten a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Sngeln V startade upp arbetet med allemansrätten genom att det kommt ett brev på posten tll barnen. En pedagog läste upp brevet som var från Trollet Tova. Tova är en fgur som kommer'

6 besöka barnen skogen under ett flertal tllfällen under läsåret. I brevet berättade Tova att hon kommer att besöka barnen under dagens skogsutflykt. Tova behöver hjälp att samla hop pnnar från marken tll sn koja. Tova berättar att man nte får bryta grenar men att man jättte gärna får använda pnnar som fnns på marken när man ska bygga/leka osv skogen. Barnens respons: Barnen var nyfkna, lyssnade och var ntresserade under tllfället. Vd första anblck var barnen lte reserverade men efter en lten stund blev barnen allt mer aktva. De hjälpa gärna Tova att samla n pnnar och vnkade glatt hejdå när hon skulle gå. Barnen fck uppdrag att leta efter Tovas försvunna svans. Pedagogerna berättade att man måste röra sg försktgt skogen så man nte förstör något eller bryter av något. Inte störa naturen. V skckade sedan svans på posten tll Trollet Tova. Barnens respons: Barnen var aktva och letade koncenterat efter Tovas svans. De rörde sg försktgt och blev glada när de httade svansen. Myran V starade upp arbetet med allemansrätten genom att Trollet Tova kom på besök skogen. Hon berättade att hon bodde en koja som var byggd av nerfallna pnnar, hon hade även tagt granrs från hygget. Hon berättade att hon plockade bär och svamp, fskade sjön och älskade att bada. Tova berättade att hon lagar sn mat över en öppen eld och samtalade med barnen om vad man får och nte får göra när man eldar. Gemensamt samtalade v om ordet allemansrätt, Tova skrev ordet och barnen fck med sg skylten hem tll förskolan Barnens respons: Barnen lyssnade och var ntresserade, kom med frågor och svar. Barnen återkopplar tll det som Tova sa. Tova skckar brev tll barnen och ber dem hjälpa henne att htta sn borttappade svans. Hon påmnner dem brevet att röra sg med försktghet naturen, vara rädda om massa, växter och buskar, nte störa djuren. V samtalar om hur v är och vad v gör när v är ute skogen. Barnen httar svansen och skckar den tll Tova. V tttade på en flm från UR "Barr och Pnne räddar världen" - Allemansrätten. Efteråt samtalade v tllsammans med barnen om flmens nnehåll. Barnens respons: Barnen kom med egna reflektoner och kopplade tll egna erfaranheter. Tova besöker åter barnen skogen och ber barnen berätta vad de kommer håg om allemansrätten, tllsammans har v ett samtal om vad som är tllåtet/nte tllåtet att göra vår natur. Tova delar ut en broschyr, "Allemansrätten" från naturvårdsverket tll alla barn. Vår förhoppnng är att föräldrarna tttar broschyren och samtalar om nnehållet tllsammans med stt barn. Under hösten kommer Tova och samtalar om vkten av att nte störa djuren skogen, höga ljud kan skrämma och att man ska vara rädd om djurens bon. Att vssa djur sover under den långa vntern och nte ska störas, några flyttar tll varmare länder, medan andra kan behöva hjälp med mat. V satte upp ett fågelbord för att hjälpa fåglarna att htta mat under vntern. För att lära oss vad de olka fåglarnas namn satte v upp blder+ namn på fönstret. Vd skogsutflykterna som v gör varje vecka samlas v krng vår samlngssten och påmnner varandra om allemansrätten, vad v får göra och vad v nte får lov att göra vår natur. Barnen deltar vrgt samtalet och har många saker att delge varandra. Känns som om kunskaperna är befästa hos barnen. När det börjat något nytt barn har barnen vart noga med att berätta om allemansrätten och vad som gäller då v är skogen. Avdelnngen Sngeln (1-3 år) ht 2013 I arbetet krng allemansrätten är det huvudsaklgen våra äldsta barn som vart mest delaktga. Området kan vara lte för abstrakt för de allra yngsta barnen. Våra treårngar har då deltagt de aktvteter som Myrans barn har gjort. Under hösten har Myran och Sngelns barn träffats tvärgrupper några gånger veckan. Vd dessa tllfällen har aktvteter och samtal krng allemansrätten ofta förekommt. Myrans barn och våra tvärgruppsbarn har gått tll skogen tllsammans varje vecka. Det är rktgt bra tllfälle att lära om allemansrätten. I skogen samlas barnen krng en sten och där pratar de ofta om allemansrätten. Det är mest fokus på vad man får göra. De gör också olka aktvteter med anknytnng tll allemansrätten -se Myrans dokumentaton. Barnens respons: Sngelns treårngar som är med tvärgruppen tycker det är spännande och pratar gärna om det när de kommer tllbaka från skogsutflykterna. Det blr bra tllfällen tll samtal vd lunchbordet och då kan även våra yngre barn bl delaktga. De har exempelvs pratat om att man ska plocka upp skräp efter sg, att man får plocka svamp och pnnar från marken. Det är också spännande med Tova! Med de yngsta barnen på Sngeln har v under hösten jobbat mycket med blåbär, lngon, löv och svamp eftersom vår tema-saga om "Famljen Nalle" handlar om det. I samband med det har v berört allemansrätten lte lätt, exempelvs att man får plocka bär, löv och svamp. Under vntern tog v upp mer om hur björnar lever och att de går de. På våren tttade v bla på blommorna och knopparna som v kunde se omkrng oss. Även de yngsta (som nte sover på fm) har gått tll skogen men nte lka ofta. V har passat på att uppmärksamma vad som händer naturen under året; löven som ändrar färg, svampar, bär, knoppar, blommor, fågelsång mm. V märkte ett stort ntresse från barnen när de provade på själva. De fck bla upptäcka lngon och blåbär; hur de ser ut, känns och smakar. Flera månader senare kunde barnen återkoppla tll detta och ex berätta om hur blå tunga de fck när de åt blåbären. På avdelnngen har v även gjort olka skapande aktvteter som knyter an tll vad som händer naturen, både det v sett skogen och det v ser vår utemljö på gården. V tllverkade bla en stor solros tllsammans, svampar olka storlekar, stora höstlöv av blad som v plockat ute. Under vntern gjorde v snögubbar och därefter skapade barnen vdekvstar och djur med anknytnng tll påsk. Det blev bra tllfällen att utveckla deras kreatvtet, motork, språklga och matematska förmåga. Allemansrätt är nte helt enkelt för våra små barn, men v tycker det är vktgt att barnen får en känsla av att det är rolgt och spännande med naturen som fnns vår närmljö. V vll väcka deras ntresse och nyfkenhet. Då blr man också rädd om naturen! b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Alla barn har tagt tll sg Trollet Tova. De äldre barnen har börjat använda ordet allemansrätt även hemma och förklarat för sna vårdnadshavare vad lagen nnebär. Barnen fantserar över hur Tova lever. All personal är delaktg samtalen med barnen om allemansrätten. Varje avdelnng har sn Tova. Vd avdelnngsplanerngen dskuterar samtlga pedagoger hur v ska gå vdare arbetet. På Sngeln deltar all personal veckoplanerngen och har då möjlghet tll nflytande och delaktghet upplägg av verksamheten. V reflekterar tllsammans och utfrån det planerar v vdare. Eftersom v sällan kan ha en dalog med de yngre barnen krng allemansrätt, så provar v oss fram och ser vlken respons v får. Utfrån det går v vdare och på det sättet har barnen tll vss del nflytande över vad v gör. V har märkt att arbetet krng allemansrätt tllsammans med små barn har fått fokusera på att väcka ntresse för att natur och mljö är spännande och rolgt! c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

7 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 Tema Närmljö Ttel

8 Masken och skatan a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Masken 3-5 år V startade med att gräva upp maskar ur vår kompost för att ha tll vår glaskompost nomhus. Tllsammans startade v upp vår glaskompost genom att bygga den olka lager av kompostjord, gräs, löv, äpple, cornflakes, havregryn, kaffesump, gurka, sågspån och sst sand för att behålla fukten. V har varje vecka vattnat och tttat på vad som har hänt, samtalat och reflekterat tllsammans. I december hade maskarna arbetat klart, allt nnehållet komposten hade blvt tll jord. V samtalade om vad v skulle göra med maskarna nu när de nte längre hade någon mat glaskomposten. Barnen kom med många olka déer men enades om att det varbäst att släppa tllbaka dem komposten där de får värme och mat. Glaskomposten har vart ett tydlgt sätt att åskådlggöra maskarnas roll nedbrytnngsprocessen. Barnen har själva fått formulera vad de vll lära sg om masken, gjort egna frågor på en tankekarta. De har samarbetat två och två tllsammans med en pedagog för att med datorns hjälp ta reda på svaret. De har skrft och bld redovsat vad de kommt fram tll. Barnens dokumentaton stter på vår Grönflagg vägg. Barnen tar del av varandras kunskaper genom att på en samlng redovsa frågorna för varandra. Barnen har gemensamt tllverkat en Stuprännemask genom att sy en del var och sedan stoppat den full av plastpåsar så den klara att hänga utomhus. barnen fck ge förslag på vad den skulle heta en förslagslåda, sen hade v omröstnngen om vlket namn den skulle få. det blev" Masken Leo" Ett barn skrev en namnskylt som hänger runt halsen på masken. Barnen har tllverkat egna maskar olka teknker och olka materal, ex. lera, gps, pärlor, papper. Alla gjorde en eller flera maskar tll vår maskutställnng. V gjorde cementlöv genom att plocka löv, som barnen la cement ovanpå. Bladen målades höstens alla färger. Bladen är en del av maskens mat. Cementlöven var en del av vår maskutställnng. Barnen var mycket stolta över maskutställnngen, tttade ofta på den, en del namngav sna maskar och skrev namnskyltar tll dem V har tttat på flmer från UR som heter "Kaxga kryp- nedbrytarna" och "Barr och Pnne räddar världen-kompost" flmer som handlar om bl.a maskarna roll nedbrytnngen. Barnen var fascnerade av flmerna och v har sett dem vd två tllfällen V sjunger masksånger och maskramsor V har maskblder på väggarna Under vntern konstaterade v att komposten var frusen och att maskarna befann sg långt ner jorden. I aprl höll v utkk vår kompost för att se om den tnat och masken kommt gång med stt arbete gen. V bestämde oss för att återgen starta upp vår glaskompost nomhus enlgt samma process som under hösten. Barnen tyckte att det var mycket ntressant och hade med sg mycket kunskaper från höstens arbete som de nu lyfte. Varje vecka följde v maskarnas arbete glaskomposten och samtalade om nedbrytnngsprocessen. Innnan vårtermnens slut avslutade v maskprojektet med att ha en mask-sångsamlng och äta godsmaskar. Skatan: 1-3 år V valde att arbeta med skatan då barnen vsat stort ntresse för just den fågeln under termnen. kv startade upp genom att samla barnen mndre grupper och samtala om skatan. V samtalade om vlka färger den hade sna fjädrar, hur de trodde den lät/om den kan prata, och v räknade antal klor på varje ben. Efter presentatonen/ntroduktonen satte pedagogerna tllsammans med barnen ut "hoppande" skatsteg på golvet med bokplast över. Dessa skatfötter har alla barn, pedagoger och de flesta föräldrar uppmärksammat. Skatstegen har bdragt tll att barnen samtalar om skatan tllsammans, på egna ntatv. Vd några tllfällen har det kommt upp fler fötter och detta har barnen uppmärksammat väldgt snabbt. Barnen har även undersökt om skatan har hoppat n under förskolans matta, då skatstegen tar slut precs vd mattan. V reflekterar och samtalar med barnen om skatan, vart tror dom att skatan är nu, vart var skatan påväg någonstans när den var nne på förskolan och hoppade? osv. V har satt upp verklga blder på väggen barnen höjd med bokplast över. V har även lamnerat ett flertal skatblder som fnns verksamheten. Barnen har skapandet målat/rtat skator. Innan barnen började att måla sn skata tttade barnen böcker och på blder hur skatan såg ut. Vlka färger den har, antal klor, kroppsform, hur näbben ser ut osv. En pedagog har mndre grupper vart ute tllsammans med barnen på en såkallad "Skatpromenad". Barnen fck under dessa stunder möjlghet att se hur många skator man hann se under en promenad förskolans närmljö. När barnen såg en skata fck de lägga en ballong en påse. V stannade ett flertal gånger under promenad och undersökte om det fanns någon skata det trädet, på det taket, den gräsmattan osv. Barnen var mycket koncenterade och ropade efter skatan att komma fram under promenadens gång. När v kom tllbaka tll förskolan räknade v antal ballonger som fanns påsen, så att v skulle komma håg hur många skator v såg just dag. V gjorde sedan en sammanställnng på ett stort pappersark där v skrev datum, satte upp antal skator v hade sett, skrev sffran och målade antal legobtar som motsvarade skatantalet. I slutet av läsåret... V tllverkar och sätter upp ett stort grönflagg träd på avdelnngens vägg. I detta träd kommer den mest aktuella dokumentatonen att föras. Barnen har tllverkat varsn skata som stter trädet, samt ett skatbo. V sjunger på samlng om "Skatan-Clara" som sången sjunger om ballonger olka färger. V har tttat på en flm från Utbldnngsradons arkv "Skrutt - skata". Barnen kände gen att fågeln som flmen handlade om var en skata, fler gånger under flmvsnngen kommenterade barnen "SKATA SKATA SKATA". Efter vsnngen samtalde v med barnen om vlka färger skatan har, att v också har fågelböcker precs som Skrutt. V upplevde stunden som postv och kommer att ttta på flmen flera gånger under läsårets gång. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? All personal är delaktg planerng av arbetet med masken och skatan. Vd planerngen utgår v från barnens frågor och ntressen. Barnen tömmer daglgen fruktavfall komposten, de passar då på att se om de httar någon mask. Barnen följer med nyfkenhet vår glaskompost och processen som sker, vattnar den då den bl för torr. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.

9

10 d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar självständghet och tllt tll sn egen förmåga, tllägnar sg och nyanserar nnebörden begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sn omvärld, utvecklar sn skapande förmåga och sn förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter många uttrycksformer som lek, bld, rörelse, sång och musk, dans och drama, utvecklar ntresse och förståelse för naturens olka kretslopp och för hur männskor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sn förståelse för naturvetenskap och samband naturen, lksom stt kunnande om växter, djur samt enkla kemska processer och fyskalska fenomen, utvecklar sn förmåga att ursklja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sn förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olka teknker, materal och redskap, och c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, utvecklar sn förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, och utvecklar sn förmåga att förstå och att handla efter demokratska prncper genom att få delta olka former av samarbete och beslutsfattande. d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Förskolans värdegrund

11 Allemansrätten Synlggörande och omvärlden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Dgtal fotoram Informaton på förskolans webbplats Nyhetsbrev tll föräldrar Informaton på föräldramöten Andra aktvteter/övrgt att tllägga: Uppföljnng, utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp, analyserar och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Dskutera personalgruppen hur n kan använda er av tdgare erfarenheter och gärna ltteratur och forsknng för att analysera det n upplevt. Era reflektoner och analyser kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Uppföljnng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Barnen har vsat stort ntresse för vårt grön Flagg arbete, vart postva, nyfkna och lärt sg mycket om allemansrätten, masken och skatan. Lärt sg många nya ord och begrepp. Barnen har fått eget nflytande genom maskforsknngen, där de kunde på verka vad de vlle ta reda på om masken. Flera barn har prövat på att tala nför en större grupp och berätta vad de forskat om. V upplever att v temat har gjort något tllsammans och delat med oss av våra kunskaper tll varandra. I arbetet med vår gård har alla haft möjlgheten att föra fram sna tankar och deer, ett sätt att få nflytande över sn vardag på förskolan. V har tllsammans dskuterat vad som är möjlgt att genomföra men ockå svårgheter som kan uppstå. Projektet Båten på Myran blev mycket större än vad v först hade föreställt oss. Barnens ntresse för allt som har med båtar, hav och sjö var stort och v httade alltd vägar att gå vdare utfrån vårt arbete och barnens ntresse. I samtal med föräldrar märker de att barnen har lärt sg mycket och gärna berättar hemma. Sagotemat med Famljen Nalle landade bra barngruppen på Sngeln. Det kändes postvt och väckte barnens ntresse, vlket gjorde att de lärt sg om färger, former, begrepp, djur och växter mm på ett lustfyllt sätt. V har provat oss fram och barnen har haft rolgt och deltagt utfrån sna förutsättnngar. Nallarna har vart mycket uppskattade och uppmuntrat tll lärande samtal och lek. Barnen har vart mycket stolta och nöjda när någon Nallefamljen fått följa med dem hem under helgen. De har tyckt om när v har läst deras berättelse om helgen tllsammans med nallen. Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? - Föräldrar har bekräftat att barnen pratar om och har tagt tll sg exempelvs masken, allemansrätten och båten-projektet. De har fått med sg mycket nya kunskaper om ex. fskar, havet, båtar och utrustnng. Lärt sg nya ord som har med ämnet att göra, ex. akter, saltvatten, gälar, roder, mast... - Personalen upplever det nya sättet att rapportera Grön flagg som postvt, bra med drekta koppllngar tll läroplanen, stämmer väl överens med vårt sätt att arbeta förskolan. På Sngeln upplever v att valet av Nalletema tll övervägande del har vart ett bra sätt att knyta an tll Grönflagg-arbetet. En del av arbetet som väckte mndre ntresse var dock när barnen fck berätta hur helgen med Nalle vart. Det var rolgt att ta hem en nalle, men nte så postvt att lyssna på hur det vart hos de andra barnen. V haft lte svårgheter att arbeta krng temat Allemansrätten med de yngsta barnen, det fnns så mycket annat som känns vktgare för så små barn. Men när v började tänka lte vdare krng ämnet blev det lättare och rolgare. V fokuserade på att väcka ntresse för vad som händer naturen och det har barnen nappat på. De har vart ntresserade och nyfkna! V har fått respons från glada och lte förvånade föräldrar som talar om vad deras barn lärt sg, ex blommor, växter, begrepp, färger och former. De har aktvt och engagerat skrvt, fotat och rtat Nalleboken när nallarna besökt deras barn hemma. De har också uppskattat att v kontnuerlgt ändrat om och utvecklat barnens lekmljö.

12 b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? Pedagogerna har under tden v arbetat med vårt tema Närmljö haft en studecrkel krng boken, "Att lära andra lära" av Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson. Boken handlar om hur man skapar optmala förutsättnngar för barns lärande och om lärarens eget lärande. V känner att v har kunnat koppla bokens nnehåll tll hur v arbetat med temat, kopplat teor tll praktk. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån uppföljnngen och utvärderngen? V har under temats gång fått syn på barnens delaktghet och nflytande de olka processerna, barnen har kännt att de har kunnat påverka, komma med egna déer och blvt lyssnade på. V har vart noga med att lyssna n barnens ntresse nnan v gått vdare arbetet. V har haft många bra dskussoner större och mndre grupp. På Sngeln var det nytt för oss alla att arbeta med enbart små barn. V har lärt oss så mycket under året; ex att vänta n, ge td, prova sg fram för att se vad barnen uppskattar och känna vlken glädje det är med responsen från de små barnen. Det llla är stort! Det tar v med oss tll kommande år.