DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Satsningar i linje med Trafikverkets krav

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Satsningar i linje med Trafikverkets krav"

Transkript

1 DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Infrastruktur för konkurrenskraft och hållbara transporter Regerngen: Drft och underhåll fokus Den 20 september lämnade regerngen stt budgetförslag för 2013 tll rksdagen. Förslaget nnebär att 44,1 mljarder kronor anvsas för området transportpoltk. Det vsar på kraftgt ökade ambtoner. I fokus står drft och underhåll. Satsnngar lnje med Trafkverkets krav De stora satsnngar på nfrastrukturen som regerngen avserat välkomnas 5 av Trafkverket. Satsnngarna stämmer allt väsentlgt med våra förslag som v lämnade Kapactetsredovsnngen, vlket är väldgt glädjande, säger generaldrektör Gunnar Malm. 5 6 Effektva transporter nyckel tll tllväxt En väl fungerande och hållbar nfrastruktur är en förutsättnng för tllväxt och utvecklng. Den svenska konkurrenskraften är beroende av effektva transporter, säger Guy Ehrlng, kanslchef på Närngslvets Transportråd. Mer järnväg för pengarna Västlänken tar vrtuell form Järnvägssatsnng stärker hamnarna Intellgenta transportsystem Ingår som blaga Dagens ndustr oktober 2012.

2 Två av fem svenska hamnar EU:s prorterade nät fnns Skåne och hälften av allt godsvärde som kommer tll Sverge passerar regonen.

3 DennA temat IDn I ng är en A nnons F rån n extm e DIA Framtdens Infrastruktur Oktober Om detta kan du läsa Framtdens Infrastruktur Infrastruktur lvsnerven som bnder samman allt! Utvecklngen av framtdens nfrastruktur är oneklgen spännande att följa Infrastruktur är lvsnerven för att männskors vardags- och arbetslv ska fungera. Och nte mnst är en väl fungerande nfrastruktur en nödvändghet för att närngslv och ndustr ska kunna verka och utvecklas. Härtll krävs att transporterna samverkar på ett effektvt och hållbart sätt. Enlgt Lena Wästfelt, vd på Svenska Teknk&Desgnföretagen, går det nte att separera olka delar av samhällsbyggandet från varandra: nfrastruktur, fastghetsbygge, mljö allt hänger hop. Kommer regerngens nfrastruktursatsnng som presenteras senare höst att arbeta mot dessa mål? En del pekar på det. Den 20 september lämnade regerngen budgetförslaget för 2013 tll rksdagen. Förslaget nnebär att 44,1 mljarder kronor anvsas för området transportpoltk där anslagen för väg- och banhållnng förstärks med ytterlgare 1,5 mljarder. Det gläder Trafkverkets generaldrektör Gunnar Malm: Infrastrukturanslagen budgetpropostonen nnebär att flera av de förslag som v förde fram kapactetsutrednngen nu kan tdgareläggas. V är väldgt glada att regerngens planerngshorsont nu stämmer med vår. Även Johan Röstn, vce ordförande Sverges hamnar, lovordar regerngens järnvägssatsnng, som han ser knyter samman transportslagen på ett bättre sätt. Med en storsatsnng på järnvägen ser jag goda möjlgheter för ett paradgmskfte på transportfronten med ntellgent logstk som förtecken. Men nfrastruktur handlar nte bara om asfalt, räls och betong. I allt större utsträcknng handlar det även om nformatonsteknolog. Vsonen är ett helt uppkopplat samhälle där männskor kan göra smarta val om transporter utfrån sna egna premsser. Utvecklngen av framtdens nfrastruktur är oneklgen spännande att följa. Trevlg läsnng! Redaktonen 5 Regerngen: Drft och underhåll fokus Kraftgt ökade ambtoner för transportpoltken. 5 Infrastruktursatsnngar lnje med Trafkverkets krav De stora satsnngarna är mycket välkomna, enlgt Trafkverkets Generaldrektör Gunnar Malm. 6 Effektva transporter nyckel tll tllväxt Konkurrenskraften är beroende av effektva transporter. 7 Ökat underhåll ger mer järnväg för pengarna 9 Nya Slussen en dynamsk mötesplats 10 Förbfart Stockholm närmar sg byggfas 11 Ctybanan Stockholm halvtdsrapport 12 E22 vktg dagonal genom Skåne 12 Mälarbanan startgroparna 12 Nya älvförbndelser löser flaskhalsar 13 Västlänken tar vrtuell form 14 Järnvägssatsnng stärker hamnarnas poston Goda möjlgheter för ett paradgmskfte. 14 Sjön outnyttjad transportväg 15 Ny järnväg mlstolpe Krunaprojektet 15 Götalandsbanan pulsåder Stockholm-Göteborg på s 16 Transportpoltk får nte ta stopp vd gränserna 16 Danmark länken mellan Skandnaven och kontnenten 17 Transportsystemen blr allt smartare 18 Flyget del av kollektvtrafken 19 Nytt europeskt sgnalsystem rullar nte som på räls 20 Hållbarhetstanke genomsyrar samhällsbyggandet 20 Forsknng ger mljövänlgare nfrastruktur under jord Presenterade företag och organsatoner 21 WSP Sverge 22 Zübln Scandnava 22 Baltc Lnk Assocaton 23 Ruukk 24 APM Termnals 25 Stena Lne 25 Lndholmen Scence Park 26 Atlas Copco 27 Partnerskap E16 27 Golder Assocates 28 Sensys Traffc 29 Lunds kommun Teknska förvaltnngen 29 Tyréns 30 Stambanan.com 30 Västra Stambanan 31 Duroc Ral 31 Meråkerbanan 32 Länsstyrelsen Västmanlands län 32 Regonförbundet Jönköpngs län 33 Vectura 34 Vansbro Järnvägsskola 34 Europakorrdoren Framtdens Infrastruktur för konkurrenskraft och hållbara transporter är producerad av NextMeda. Skrbenter Sandra Ahlqvst, Anette Bodnger, Joachm Brnk, Perre Eklund, Jakob Hammarskjöld, Crstna Lefland, Paal Leveraas, Clas Lewerentz, Henrk Norberg, Chrstna B. Wnroth Grafsk form Stellan Stål försäljnng NextMeda, Meda X Norr Tryck BOLD Prntng/DNEX Tryckeret Ingår som blaga Dagens ndustr oktober 2012 Frågor om nnehållet besvaras av NextMeda Tel: , E-post: För mer nformaton om tema- och kundtdnngar dagspress kontakta: Nklas Engman Telefon , Mobl E-post: Vad händer under Öresund? ÖRESUNDSMETRON Ger drekt förbndelse centrum-centrum för den stora lokala kollektvtrafken Stärker städernas gemensamma utvecklng och konkurrenskraft Ger plats för annan tågtrafk på Öresundsbron med anslutnngar Ger flygplatsen Kastrup bekväma och påltlga landförbndelser Läs mer på Malmö stad och Köpenhamns kommun analyserar projektet ÖRESUNDSMETRON

4 Elma FUTURE TRANSPORT HAR DU medaspjuth.se LÖSNINGEN? På Nordens största järnvägsmässa, Elma Nordc Ral, vsas teknken, produkterna och tjänsterna för morgon dagens nfrastruktur. Stter du på lösnngar, ja, då borde du vara på plats!? Vlken fgur passar den tomma rutan? DI September 2012 A B c D E ELmIA NORDIC RAIL och ELmIA FUtURE transport 8 10 oktober,

5 DennA temat IDn I ng är en A nnons F rån n extm e DIA Framtdens Infrastruktur Oktober Drft och underhåll fokus Den 20 september lämnade regerngen stt budgetförslag för 2013 tll rksdagen. Förslaget nnebär att 44,1 mljarder kronor anvsas för området transportpoltk. Det vsar på kraftgt ökade ambtoner. I fokus står drft och underhåll. Regerngen Text Chrstna B. Wnroth Catharna Elmsäter-Svärd, nfrastrukturmnster: Vlka nfrastrukturområden prorteras av regerngen höstens budgetproposton? Vad behöver göras och varför? I budgeten har bland annat tllförltlgheten prorterats genom ökade satsnngar tll drft och underhåll. Mer detaljer kommer v att lämna den kommande nfrastrukturpropostonen, men generellt gäller att det nom nfrastrukturområdet kommer att vara fortsatt kraftga satsnngar och öknngar av anslag, främst tll drft och underhåll. Under det senaste budgetåret gjordes en tllfällg extrasatsnng på järnvägen då regerngen beslutade sg för Bland annat tllförltlgheten prorterats genom ökade sats - nngar tll drft och underhåll att skjuta tll medel utanför den uppsatta budgeten. Kommer dessa pengar att lgga kvar under det kommande budgetåret? Regerngen föreslår budgeten att anslagen för väg- och banhållnng förstärks med ytterlgare 1,5 mljarder kronor för år 2013, säger Elmsäter-Svärd, och hänvsar tll budgetförslaget: De höjda anslagsnvåerna för väg- och banhållnng möjlggör en omfattande upprustnng av standarden på det befntlga järnvägssystemet och en höjd ambton för vägunderhållet hela landet. Regerngen avser även att genomföra stora nynvesterngar, särsklt nom järnvägen, för att öka kapacteten och förbättra möjlgheterna tll ett långsktgt hållbart transportsystem. En ny stambana för snabbtåg på sträckan Järna- Lnköpng (Ostlänken) och dubbelspår för första delen av sträckan Göteborg-Borås nleds under den kommande planperoden Infrastrukturmnster Catharna Elmsäter- Svärd. På samma sätt avser regerngen även göra nvesterngar för upprustnng av Malmbanan och vägen mellan Pajala och Svappavaara för att främja gruvndustrn som tllväxtmotor norra Sverge. En fördelnng av nvesterngsramarna på ensklda objekt kommer att föreslås den så kallade åtgärdsplanerngen Hur ser regerngen på alternatva fnanserngsmodeller för att kunna tdgarelägga stora nfrastruktursatsnngar, nte mnst knutna tll storstäderna? Regerngens grundnställnng är att nfrastruktursatsnngar ska fnanseras va anslag. I ljuset av en utbyggd tunnelbana så kommer regerngen nom kort att utse förhandlngspersoner som tllsammans med ansvarga Stockholms län får uppgft att ta fram en överenskommelse om förslag tll fnanserng av tunnelbanans förlängnng. Under hösten lämnar regerngen en nfrastrukturproposton tll rksdagen. Där presenteras de ekonomska ramarna, förslag tll utgångspunkter, förutsättnngar och nrktnng för utvecklng av transportnfrastrukturen. Foto: Anda Ghafour Satsnngar lnje med Trafkverkets krav De stora satsnngar på nfrastrukturen som regerngen avserat välkomnas av Trafkverket. Satsnngarna stämmer allt väsentlgt med våra förslag som v lämnade Kapactetsredovsnngen, vlket är väldgt glädjande, säger generaldrektör Gunnar Malm. Trafkverket Text Crstna Lefland Gunnar Malm, generaldrektör Trafkverket. För planerngsperoden föreslår regerngen en höjnng av anslagen tll 522 mljarder, vlket är en öknng med 24 procent och för 2013 anvsas drygt 40 mljarder kronor. Inte mnst järnvägen tlldelas väsentlgt ökade resurser. Satsnngarna lgger helt lnje med flera av de förslag som Trafkverket fört fram kapactetsutrednngen, där man har analyserat behov nom väg och järnväg, med fokus på kapactetshöjande åtgärder och att främja ett effektvt nyttjande av det befntlga transportsystemet med smdga övergångar mellan olka transportslag. Infrastrukturanslagen budgetpropostonen nnebär att flera av de förslag som v förde fram kapactetsutrednngen nu kan tdgareläggas. Det är av högsta prortet att öka kapacteten och robustheten våra järnvägar och säkerställa drften och underhållet. V är väldgt glada att regerngens planerngshorsont nu stämmer med vår. Däremot är frågan om att ha blandad trafk Foto: Lasse Fredrksson på järnvägsnätet kvar och detta förhållande påverkar alla system, säger Gunnar Malm. Några av de planerade åtgärderna nom järnvägstrafken omfattar dubbelspår Motala-Mjölby och Hallsberg-Degerön, dubbelspår på Mareholmsbron och en uppgraderng av Hamnbanan Göteborg, ökad kapactet på Malmbanan Norrbotten och att bygga en ny stambana, Ostlänken, för snabbtåg mellan Järna och Lnköpng. Säkerhet prorteras En annan vktg fråga som Trafkverket prorterar är arbetet med att höja säkerheten på vägar och järnvägar. För vägtrafken utgör nollvsonen grunden för säkerhetsarbetet och sedan den nfördes har antalet döda och svårt skadade vägtrafken mnskat. Idag arbetar man med ett etappmål om att antalet dödsfall ska halveras och antalet svårt skadade mnska med en fjärdedel mellan 2007 och När det gäller järnvägen handlar rskerna främst om dem som vstas närheten av spåren. Idag omkommer 100 personer om året olyckor där de blr påkörda av tåg Det är av högsta prortet att öka kapacteten och robustheten våra järnvägar och det fnns ett mål att halvera detta antal. Det handlar bland annat om att bygga plansklda korsnngar, att stängsla n rskfyllda sträckor och att öka antalet övervaknngskameror. Vår stora utmanng är sucden, där v tyvärr httlls nte har sett en mnsknng, och v arbetar mycket hårt med denna fråga, säger Gunnar Malm. En het fråga när det gäller den svenska järnvägen är den om höghastghetståg. Innan han tllträdde som generaldrektör på Trafkverket ledde Gunnar Malm på regerngens uppdrag 2009 en utrednng om möjlgheten att bygga höghastghetsbanor. I den föreslog han separata höghastghetsbanor på sträckorna Stockholm-Malmö och Stockholm-Göteborg. Idag är Gunnar Malms roll en annan och därför förhåller han sg mer neutralt tll ämnet. Jag hade en frstående roll då och jag tror att utrednngen klart vsar var jag står. Nu kommer sgnaler om höghastghetsbanor på Ostlänken och mellan Mölnlycke och Bollebygd. Vlka hastgheter det sedan blr får v se, men frågan har lyfts upp och kommer att utredas ytterlgare.

6 6 DennA temat IDn I ng är en A nnons F rån n extm e DIA Framtdens Infrastruktur Oktober 2012 Infrastruktur nyckel tll tllväxt En väl fungerande och hållbar nfrastruktur är en förutsättnng för tllväxt och utvecklng. Den svenska konkurrenskraften är beroende av effektva transporter, säger Guy Ehrlng, kanslchef på Närngslvets Transportråd. Effektva transporter Text Crstna Lefland Han ser postvt på att det nu avseras om mer pengar tll nfrastrukturen och särsklt tll drft och underhåll av järnvägen. Men det krävs betydande satsnngar för att komma tll rätta med dagens brster. Goda transportmöjlgheter och logstk är avgörande för Sverges konkurrenskraft. Även mporten är vktg för exporten. Många länder gör kraftfulla nfrastrukturnvesterngar och v rskerar att hamna på efterkälken. Några av de största brsterna fnns järnvägen. Kapactetsbrst och försummat Guy Ehrlng, kanslchef på Närngslvets Transportråd. underhåll har lett tll att tågtrafken, synnerhet godstransporterna, perodvs har drabbats av svåra störnngar. Detta har fått allvarlga följder för företagen och deras kunder, exempelvs kraftga försenngar, ökade kostnader och förlorade ntäkter på grund av uteblven fakturerng. Företagens trovärdghet som leverantörer rskerar att skadas. Det är vktgt att beslutsunderlagen för all nfrastruktur omfattar nyttan av godstrafken, så att v får rättvsande samhällsekonomska kalkyler av dess värde och vad de egentlga kostnaderna för störnngar är. Åtgärder brådskar Närngslvets Transportråd efterlyser en rad åtgärder. Tre vktga godsstråk lyfts fram som rksangelägenheter, som bör väsentlgt tdgareläggas: dubbelspår Hallsberg-Mjölby, kapactet och bärghetsförbättrngar Bergslagsbanan och väster om Vänern samt dubbelspår på Hamnbanan och ny Mareholmsbro tll Göteborgs Hamn. Man vll också att en särskld nvesterngspott avsätts för Trafkverket samt att skatter och avgfter ses ett större sammanhang, så att man får en samlad bld av vad höjnngar får för effekter på närngslvet. Kopplngen mellan effektva transporter och närngslvets konkurrenskraft måste tydlggöras. I ett bredare perspektv handlar det om Sverges tllväxt, sysselsättnng och välstånd en alltmer globalserad värld. Björn Östlund, ordförande för branschförenngen Tågoperatörerna, framhåller att järnvägen är en grundpelare ett hållbart transportsystem. Alla trafkslag behövs, men ngen vll att bl- och lastblstrafken ska öka på bekostnad av järnvägen, säger han. Järnvägstrafken Sverge har utvecklats mycket snabbt under de senaste åren och persontrafken har vuxt näst snabbast Europa. Nynvesterngar och underhåll har nte alls hållt jämna steg. Av högsta prortet är att rusta upp befntlga banor och göra punktnsatser för att utöka kapacteten så att v kan Björn Östlund, ordförande för Tågoperatörerna. möta förväntnngar om tllförltlghet och punktlghet. Mer långsktgt måste v nynvestera för att järnvägen ska kunna fortsätta att växa. En annan vktg fråga är graden av självfnanserng och att tågtrafkens kostnader är jämförbara med andra transportslag. En stor kostnad är nförandet av det nya sgnalsystemet ERTMS, som nnebär att att dyrbar utrustnng måste bytas ut. I motsats tll flera andra länder ser nte den svenska staten detta som ett statlgt ansvar utan det är branschen som ska stå för de extra kostnaderna. Det fnns utmanngar som måste mötas om tågtrafken ska kunna fortsätta att vara en motor för tllväxt och utvecklng våra städer och företag. Samtdgt fnns det en mycket stark framtdstro. Idag fnns 200 nya tåg orderböckerna och en stor vlja bland operatörerna att nvestera. VI VILL BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING AV VÅR INfRAsTRUKTUR En järnvägsstude Sundsvall. Västlänken Göteborg. Ctytunneln Malmö. Säkrare kollektvtrafk Amman. Alla är exempel på hur Sweco tllsammans med våra uppdragsgvare söker och utvecklar lösnngar för ett mer hållbart samhälle. V hjälper våra kunder att ta helhetsgreppet som krävs för att utföra projekt som tar hänsyn tll både männskor, mljö och ekonom. Vad kan v göra för dg? Läs mer om våra konsulttjänster på

7 DennA temat IDn I ng är en A nnons F rån n extm e DIA Framtdens Infrastruktur Oktober Ökat underhåll ger mer järnväg för pengarna 20 mljarder av regerngens totala 55-mljarderssatsnng på järnvägen ska gå tll förbättrat underhåll. Något som välkomnas av Robert Röder, ordförande FSJ, Förenngen Sverges Järnvägsentreprenörer. Att öka kapacteten på järnvägsnäten är en förutsättnng för att godstrafk och resenärer ska komma fram td Järnvägsentreprenörer Text Anette Bodnger Regerngen presenterade slutet av august en 55-mljarderssatsnng på den svenska järnvägen. 20 mljarder kronor ska gå tll drft och underhåll av järnvägsnätet hela landet under peroden Något som välkomnas av Robert Röder och de 28 medlemmarna FSJ, med sna anställda. Än så länge är det nte helt klart vad de 55 mljarderna ska gå tll. Ostlänken har nämnts, lksom ett nytt Robert Röder, ordförande FSJ. stambanebygge. Men vktgast av allt är att man verklgen ökar anslagen tll underhåll så att det befntlga järnvägsnätet kan fungera på bästa sätt. I slutrapporten från den statlga Kapactetsutrednngen framgck det tydlgt att underhåll och förbättrngar av nuvarande vägar och järnvägar är allra vktgast för att förbättra transporterna de kommande åren. Att öka kapacteten på järnvägsnäten är en förutsättnng för att godstrafk och resenärer ska komma fram td. Detta hänger också hop med möjlgheterna för oss att jobba på järnvägen. Överbelastat I dag är det svenska järnvägsnätet överbelastat av tåg, vlket nnebär mycket dålga förutsättnngar för underhållsarbete. De senaste årens trafköknngar har lett tll att arbetstderna spåret har begränsats rejält. Därför, menar Robert Röder, är det vktgt att även säkerhets- och arbetsmljöfrågor tas med planerngen när pengarna ska fördelas på olka områden. På det sättet kan man säkerställa att alla arbeten får rätt förutsättnngar från början. Vktgt är också en bra planerngshorsont så att v leverantörer kan utnyttja hela året tll att bygga och underhålla järnvägarna. Ju mer v kan sprda våra arbeten över året, desto bättre kostnadseffektvtet kan v skapa, vlket slutänden ger mer järnväg för pengarna. Förutom de redan budgeterade pengarna tll järnvägsunderhåll talas det nu om 1,5-1,7 mljarder kronor extra per år. Om det blr verklghet kommer v att snabbt kunna öka tllförltlgheten systemet och då kommer även punktlgheten att öka. Man ska dock ha åtanke att v pratar om ett stort järnvägssystem med ett omfattande behov av förnyelse. V kommer att få dras med störnngar under lång td framöver. Men ett ökat underhåll kommer att mnska de akuta störnngarna som dagens järnvägstrafk dras med. Steget före för en bättre järnväg Dagens tågtrafk med högre hastgheter och tyngre laster ställer allt högre krav på våra järnvägar. Samtdgt efterfrågar resenärer och transportörer effektvare, säkrare och mer hållbara transporter. Det förutsätter att spårunderhållet utvecklas på rätt sätt. Här har Strukton Ral en vktg roll. Strukton Ral är ett renodlat järnvägsföretag med verksamhet Sverge, Danmark, Holland, Belgen och Tyskland. I Sverge arbetar våra 500 anställda med ny- och ombyggnadsprojekt, samt drft och underhåll på alla sorters spår. Med flera stora kontrakt över hela landet, är v en av huvudaktörerna på Trafkverkets spår. Nylgen fck v även utökat ansvar för drft och underhåll av SL:s nfrastruktur Stockholms tunnelbana och på Roslagsbanan. Här är vårt mål att bdra tll ökad punktlghet trafken för alla pendlande stockholmare. På Strukton Ral strävar v efter att lgga steget före både när det gäller förebyggande underhåll och nyskapande teknk. I det syftet har v bland annat skapat POSS, ett fjärrövervaknngssystem som har gett färre avbrott, lägre drftkostnader och ökad drftsäkerhet. Målet för Strukton Ral är att åtgärda problem på järnvägen ett tdgt skede, eller allra helst förebygga dem helt. På det sättet vll v skapa förutsättnngar för effektva, säkra och hållbara transporter. We fnd t before t breaks!

8 starkare stål. lättare konstruktoner. Högre vnster. Ruukks Raex och Optm specalstål - för större mervärde Sltstålet Raex och det höghållfasta Optm erbjuder många fördelar. Ny desgn eller konstrukton? Genomför dna déer snabbt, enkelt och effektvt tack vare den mycket stora formbarheten hos vår tunna laserskurna plåt. V erbjuder såväl prefabrcerng som transport- och servcetjänster. Våra produkter är väderbeständga, har en lång lvscykel och hög hållfasthet.

9 DennA temat IDn I ng är en A nnons F rån n extm e DIA Framtdens Infrastruktur Oktober Nya Slussen en dynamsk mötesplats Slussen Stockholm är dålgt skck; armerngen rostar och betongen vttrar. Själva grunden, en pålkonstrukton, blev dessutom aldrg särsklt välbyggd och delar av anläggnngen sjunker. Med start 2013 ska en nödvändg ombyggnad ge Slussen ett nytt skelett och ett nytt anskte. Nya Slussen Text Chrstna B. Wnroth Slussenanläggnngen är en korsnng för kollektv-, fordons- och fartygstrafk belägen mellan Södermalm och Gamla stan. Då den nvgdes 1935 var den en vktg länk för bltrafken mellan stadens norra och södra delar. I dag sväljer andra förbndelser mycket av trafken. Däremot har kollektvoch cykeltrafk ökat. Det är bland annat för detta ändamål som Slussen byggs om. I dag fnns en av kommunen godkänd detaljplan för projektet. Den bygger på tre delar: trafk, vatten och stadslv, säger Andreas Burghauser, projektchef åt Stockholms stad. Han framhåller att syftet med nya Slussen är att bygga en anläggnng för de Andreas Burghauser, projektchef för projekt Slussen åt Stockholms stad. hundra kommande åren, och de förändrngar som komma kan. Som ett exempel anpassas den nya bron redan nu för eventuell spårvagnstrafk. På samma sätt sörjer v för möjlgheten att bedrva båtburen kollektvtrafk från Slussen. Parallellt kommer den tradtonella båtslussnngen att fnnas kvar och se ut ungefär som dag. Ny busstermnal Generellt sett byggs nya Slussen med stora krav på tllgänglghet. Cyklster ska lättare kunna ta sg fram. Bättre promenadstråk och möjlghet att promenera längs kajerna skapas. Hssar, rulltrappor och ramper ska också underlätta framkomlgheten. En ny busstermnal för Nacka-Värmdötrafken byggs nne Katarnaberget, med 50 procent högre kapactet än dagens termnal. Det blr en ljus och trygg Efter 75-års tjänstgörng är Slussen utslten, behöver rvas och byggas upp från grunden. Samtdgt ska området anpassas för att möta behoven hos dagens och morgondagens stockholmare. Illustraton: Foster + Partners och Berg Arktektkontor nomhustermnal där resenärerna aldrg behöver korsa bussarnas körbanor. Drcksvattnet säkras I samband med Slussenbygget kommer det även att grävas större kanaler för att kunna släppa ut mer vatten från Mälaren tll Saltsjön. De nuvarande är för trånga och klarar nte stora vårfloder. Större kanaler nnebär att man kommer att kunna släppa ut totalt dubbelt så mycket vatten från Mälaren. Genom att snabbare kunna tappa av Mälaren kan v framtden undvka översvämnngar vlket säkrar både nfrastruktur och drcksvattenförsörjnng för de två mljoner männskor som får stt vatten från sjön ska bygget stå klart. Då hoppas Burghauser på att dén om att ha skapat en av Stockholms mest attraktva mötesplatser med parklv, nöjen och kultur, restauranger och caféer, blvt verklghet. Slussen är redan dag en stor samlngspunkt som efter ombyggnaden kommer att locka fler att stanna tll och njuta av det som erbjuds området. Nya Slussen 2013 startar tdga arbeten med lednngsomläggnngar, bullerdämpande åtgärder och förstärknngsåtgärder nvgs den nya Slussen och den nya reglerngen av Mälaren tas drft sker nflyttnng de nya byggnaderna. Projektet beräknas kosta c:a 8 mljarder kronor och fnanseras av Stockholms stad. Följande företag jobbar med Nya Slussen: Hfab, Grontmj, Projektlots, Ramböll, ELU, Sweco, Tkab, Tyréns, WSP med flera. 40år

10 10 DennA temat IDn I ng är en A nnons F rån n extm e DIA Framtdens Infrastruktur Oktober 2012 Illustraton: Trafkverket/Tomas Öhrlng Brantmark tar Förbfarten byggfas Sedan aprl månad har Johan Brantmark axlat rollen som Trafkverkets projektchef för en av Stockholms stora nfrastruktursatsnngar, Förbfart Stockholm; en drygt 21 km lång väg varav drygt 18 klometer tunnel. Brantmarks jobb: ta projektet byggfas. Förbfart Stockholm Text Chrstna B. Wnroth Ända sedan 1960-talet, då Essngeleden öppnades för trafk, har det stått klart att Stockholm även behöver en västlg förbndelse som knyter hop länets södra och norra delar. I dag är förberedelserna full gång. I dag befnner v oss en plan- och tllståndsfas olka spår där arbetsplanen är en del. Arbetsplanen har vart ute på utställnng och synpunkter har samlats n, sammanställts och kommenterats. Går allt som v tänkt oss ska planen kunna vara fastställd tll sommaren 2013, säger Johan Brantmark. Tllfällga hamnar Ett annat spår är arbetet krng detaljplanerna som berör såväl Stockholms, Sollentuna som Huddnge kommun, men även de båda angränsande kommunerna Järfälla och Eckerö. Johan Brantmark, Trafkverkets projektchef för Förbfart Stockholm. Detaljplanerna kommer att gå på utställnng under hösten och förhoppnngsvs klubbas fullmäktge maj Parallellt med planfrågorna pågår också arbetet med mljödomar. För att kunna forsla bort bergmassorna från Mälartunnlarna behöver v tllstånd för att upprätta tre tllfällga hamnar sjön, en på norra respektve sydvästra Lovön, samt en Sätra. Dessutom behövs en mljödom eftersom v samband med tunnelbygget leder bort grundvatten. Genom att transportera bergmassorna vattenvägen menar Brantmark att belastnngen på vägarna kan mnskas. Sjötransporterna bdrar också tll att möjlgaste mån undvka störnngar vd känslga naturreservat på Lovön. Anbudsförfarande Just nu pågår projekterng av bygghandlngarna för tunnlarna och för trafkplatserna Akalla-Häggvk samt Kungens kurva. Handlngarna ska vara klara så att v kan skcka ut anbudsförfrågnngar under sommaren Sktet är nställt på byggstart vd årsskftet 2013/2014. Som alltd måste v vara beredda på att byggstarten kan komma att påverkas av eventuella överklaganden, men det börjar defntvt närma sg. Och även om det nte syns så mycket ute backen, har v ett kontor full aktvtet. Nyskapande byggprocess Den stora utmanngen just nu är att få all formala på plats. Det är nu v lägger grunden för allt fortsatt arbete och det är ytterst vktgt att skapa en bra och produktonsvänlg bas för ett smdgt genomförande. När projektet väl drar gång kommer det omlggande samhället oundvklgen att påverkas. Därför är det extra vktgt att bygga bra och ha nära samarbeten med alla nblandade aktörer. Den färdga produkten kommer att vara jättevktg för Stockholms, och Sverges, utvecklng och framför allt mnska den dag mycket täta trafken på Essngeleden. Projektet sg är också vktgt Alla som arbetar med Förbfarten ska kunna växa och bl duktgare sna roller eftersom v går n med ansatsen att stå för nyskapande anläggnngsbranschen. Målet är att skapa en ny ambton och en ny atttyd krng byggprocessen där föredömlga samarbeten mellan branschens olka aktörer ska genomsyra arbetet. Alla som arbetar med Förbfarten ska kunna växa och bl duktgare sna roller. Då får v ett vnnande team. Förbfart Stockholm Crka 21 km lång väg med ny sträcknng för E4 väster om Stockholm. Leden bnder samman de norra och södra länsdelarna, avlastar Essngeleden och nnerstaden och mnskar känslgheten för störnngar Stockholms trafksystem. Byggstart 2013/2014, byggtd c:a to år. Budgeten är knappt 28 mljarder kronor (2009 års prsnvå). Crka 80 procent täcks va trängselskatt och staten skjuter tll resten. Leverantörer projektet är bl.a. ÅF Infrastruktur AB, URS, Grontmj AB, Golder Assocates AB, Sweco Infrastructure AB, WSP Sverge AB och Tyréns AB.

11 DennA temat IDn I ng är en A nnons F rån n extm e DIA Framtdens Infrastruktur Oktober Ctybanan tll hälften färdg Infarten tll Stockholm Central är överbelastad med tåg. Med Ctybanan fördubblas kapacteten och tågen kan gå tätare och punktlgare. Det blr också smdgare att byta mellan pendeltåg och tunnelbana. Ctybanan Text Chrstna B. Wnroth Åtta av to järnvägsresor Sverge börjar eller slutar Stockholm. De två järnvägsspåren vd södra nfarten tll Stockholm kan nte hantera dagens eller framtdens tågtrafk. Det är för trångt. Ctybanan kommer att åtgärda problematken ska bygget stå klart. Ctybanans projektchef, Kjell-Åke Averstad, ger en lägesrapport: V har kommt halvvägs projektet. En stor del av arbetet har utgjorts av bergsprängnngar och anläggnngsarbeten. Drygt 80 procent av berget är utsprängt och de störande arbetena börjar avta. Sprängnngar två områden återstår: runt Odenplan samt under Rddarholmen och Norrström. Tll detta tllkommer några få sprängnngar av mndre karaktär. Kjell-Åke Averstad, projektchef Ctybanan. Foto: Mkael Ullén Sprängnngarna under Rddarholmen är väldgt specella med alla kulturhstorska byggnader att ta hänsyn tll. Där bor vsserlgen nga männskor, men det pågår en rad verksamheter dagtd, nte mnst alla domstolar, som kräver lugn och ro. För att nte störa det daglga arbetet kommer sprängnngar att ske nattetd, men aldrg på ett sådant sätt att det skulle störa boende Gamla stan. Kortar restden Den allra största delen av arbetena pågår under jord. Här och var på ytan kan man dock se arbetet med Ctybanan. I Söderström lgger tre stora färdggjutna tunnelelement och flyter. Under 2013 kommer de 100 meter långa, 20 meter breda och 10 meter höga elementen att sänkas ned vattnet och kopplas hop med de anslutnngar som byggs djupa spontgropar på Rddarholmen och vd Söder Mälarstrand. I övrgt pågår arbeten vd Södra staton, Fatbursparken, vd Odenplan och vd Vanadsplan. För att pendeltågstrafken ska kunna ledas ner Ctybanans tunnel, byggs också en järnvägsbro Årstaområdet med uppgft att sortera tågen n och ut från Stockholm. När Ctybanan är klar kommer det nte bara att fördubbla tågkapacteten genom Stockholm. De två nya statonerna mnskar trängseln på Stockholm Central. Tack vare de nya statonerna blr det också lättare att byta mellan pendeltåg och tunnelbana/bussar. I dag är 60 procent av alla tåg som går genom centrala Stockholm pendeltåg. Då de flyttar ner den nya Ctybanan kommer det självfallet att öka regonoch fjärrtrafkens framkomlghet. Och I Söderström lgger tre stora färdggjutna tunnelelement och flyter. Under 2013 kommer de att sänkas ned vattnet och kopplas hop. Foto: Hans Ekestang med två nya statoner drektlänkade tll tunnelbana och bussar, kommer pendeltågsresenärerna att vnna en hel del restd, fastslår Averstad. Om Ctybanan En sex klometer lång pendeltågstunnel mellan Tomteboda och Stockholms södra, samt en 1,4 km lång järnvägsbro vd Årsta. Två nya statoner: Stockholm Cty och Stockholm Odenplan, byggs. Trafkverket bygger Ctybanan nära samarbete med Stockholms stad, Stockholms läns landstng och SL. Ctybanan kostar 16,8 mljarder kronor 2007 års prsnvå. Trafkstart ska ske Leverantörer tll projektet är bland andra Peab, Strabag, Zubln, Phl & Son, WSP, Sweco, Ramböll, ELU Konsult, Bravda och Sydtotal. Det krävs passon och vnnaranda för att utveckla hållbara trafklösnngar Stockholm ÅF-medarbetare Hög prestatonsförmåga och passon för framtdens trafklösnngar det är ÅF. ÅFs passon för konsultverksamhet och teknk, lojala lagspelare och en ledande poston på marknaden bdrar tll en bättre framtd. Nu är det full fart här på ÅF. Aktuellt just nu är projekterngen av Förbfart Stockholm som kommer att förenkla vardagen och skapa möjlgheter för fortsatt utvecklng en starkt växande regon. Det är ett av Sverges största nfrastrukturprojekt genom tderna där ÅF arbetar tllsammans med en nternatonell partner. ÅF är hjärtat teknkvärlden. Följ våra framgångar på afconsult.com

12 12 E22 ny form genom Skåne Längs E22, en av Skånes vktgaste vägar, pågår ett antal olka projekt och fler står på tur syfte att öka framkomlghet och trafksäkerhet för trafkanterna. E22 Text Chrstna B. Wnroth Flera stora byggprojekt pågår längs E22 Skåne. Motorvägen på sträckorna Hörby Norra-Lnderöd och Hurva-Rolsberga är stort sett färdga och nvgs den tredje december år. Bygget av nästa vägetapp Rolsberga-Fogdarp startade somras, en sträcka som ska stå färdg december Framkomlgheten kommer dock att förbättras redan år. Bygget av den tredje vägetappen sker nämlgen, tll skllnad mot de två första, bredvd befntlg väg. Rolsberga har vart en propp trafken, både före och under ombyggnaden. Det kommer att märkas stor skllnad när trafken släpps på december, säger Krstofer Söderberg, projektledare för vägetappen mellan Rolsberga och Fogdarp. Om allt går enlgt planerna startar nästa etapp, vägbygget mellan Lnderöd och Tollarp, under Men exakt när den nya E22 Skåne är DennA temat IDn I ng är en A nnons F rån n extm e DIA helt färdgställd är dagsläget lte osäkert. Några delsträckor vet v kommer att förbl så kallad 2+1 vägar, Fogdarp- Hörby Norra och Fjäknge Gualöv, då de saknar fnanserng. Det är mycket som måste falla på plats nnan spaden kan sättas jorden för de avslutande vägbyggena, därför är det dagsläget svårt att ge några exakta tdsangvelser. Jag tror att v har alla fnanserade delar klara något år nnan 2020, fastslår Krstofer Söderberg. Krstofer Söderberg och Ktty Lnnberger, Trafkverket, arbetar med byggprojekten på E22 Skåne. Framtdens Infrastruktur Oktober 2012 Mälarbanan startgroparna När Järfälla kommuns detaljplan är godkänd kan v börja bygga. V har redan börjat med vssa förberedande arbeten längs sträckan, säger Anna Lundman, Trafkverkets projektchef för utbyggnaden av Mälarbanan. Mälarbanan Text Chrstna B. Wnroth Projekt Mälarbanan nnebär att järnvägen mellan Tomteboda och Kallhäll byggs ut från två tll fyra spår. Pendeltågen får egna spår mtten och fjärrtåg och andra tåg kan köra om på de yttre spåren. Det gör att fler tåg kan gå, att resenärerna får fler avgångar att välja på och att ankomsttderna blr säkrare. I projektet ngår även att bygga nya, ljusa och trygga pendeltågsstatoner som ersätter de befntlga Kallhäll, Barkarby och Sundbyberg, med bra anslutnngar tll buss och tunnelbana. Här ska även byggas nya broar för blar, cyklar och gående. Två etapper Projektet är ndelat två etapper. Den första, Barkarby-Kallhäll, beräknas stå Anna Lundman, Trafkverkets projektchef för utbyggnaden av Mälarbanan. klar 2016, den andra runt Anna Lundman berättar att de förberedande arbetena har startat och att man nu planerar för en formell byggstart nnan årets utgång. Innan v kan börja behöver Järfälla kommuns detaljplan få grönt ljus. V hoppas på ett besked under hösten och är just nu färd med att handla upp entreprenörer. I dagarna tecknade Trafkverket det första entreprenörskontraktet gällande två broar och en bergskärnng. V har även tecknat kontrakt på markförstärknngar vlket betyder att spaden kan sättas marken så fort nödvändga tllstånd är på plats. Nya älvförbndelser löser flaskhalsar Godstågstrafken tll Göteborgs hamn ökar ständgt. Tngstadtunneln har för länge sedan nått sn maxkapactet med blköer och ökade restder som följd. Det, tllsammans med den trånga passagen vd Göta älv, gör att Göteborg verklgen behöver den nya Mare holmsförbndelsen. Mare holmsförbndelsen Text Chrstna B. Wnroth Överskt över Mareholmsförbndelsen. Passagen av Göta älv är dag en rktg flaskhals för den trafk som passerar från det svenska nlandet, mot ndustrerna och Göteborgs hamn på Hsngen, och vdare mot Norge. Med Mareholmsförbndelsen ett av Sverges största nfrastrukturprojekt byggs flaskhalsen bort. Projektet kommer att mnska sårbarheten och öka såväl robustheten som kapacteten vägtrafk- och järnvägssystemet, säger Åke Erksson, Trafkverkets projektchef för Mareholmsförbndelsen. Projektet består av flera delar, bland annat en ny Mareholmsbro; där byggs en ny järnvägsbro över Göta älv för Åke Erksson, Trafkverkets projektchef, Mareholmsförbndelsen. att avlasta den nuvarande bron. Ett andra spår ökar robustheten järnvägssystemet vlket är en fördel nte bara för närngslvet när det gäller godstågtrafken tll Göteborgs hamn, utan också för kollektvtrafken på bland annat Bohusbanan. Över Göta älv byggs en 72 meter lång lyft-svängbro, en del den 1,5 klometer långa järnvägsbron mellan Olskroken på fastlandssdan och Kvlle på Hsngen. Den nya Mareholmsbron samfnanseras av staten, Göteborgs stad, Göteborgs hamn, Västra Götalandsregonen och AB Volvo. Flertal broar I projektet ngår också Mareholmstunneln som ska knyta hop E20 och E45 med E6. Den kommer att gå under Göta älv strax norr om Tngstadtunneln. Den byggs som en sänktunnel och blr crka 500 meter lång, med tre körfält vardera rktnngen, och kommer att vara dmensonerad för en hastghet på 70 km/h. Tllsammans med tunneln byggs också nya anslutnngar som nbegrper sju stycken broar. Mareholmstunneln är en del och fnanseras av det Västsvenska paketet. Tunneln kommer också att kopplas hop med Parthallsförbndelsen som stod färdg december Upphandlngar 2013 För att kunna bygga både bro och tunnel på bästa möjlga sätt, med hänsyn tll td, kostnad och nnehåll, drver Trafkverket byggandet av en ny Mareholmsbro för järnväg samma projekt som Mareholmstunneln för väg. Genom ett bra samarbete mellan alla nblandade parter och myndgheter har v httlls kunnat hålla tdplanen nför byggstart, säger Åke Erksson. Just nu arbetar projektet med bygghandlngar och förfrågnngsunderlag nför de upphandlngar som ska genomföras under Projektet är kostnadsberäknat tll crka 5,5 mljarder kronor. Mareholmsförbndelsen Ny vägförbndelse under, och ny järnvägsförbndelse över, Göta älv Göteborg. Tunnel, crka 500 meter lång och bro med anslutande spår crka meter lång. Projekterng pågår. Byggstart tdgast Mareholmstunneln beräknas tll 3,5 mljarder kronor 2009 års prsnvå. Mareholmstunneln ngår Västsvenska paketet. De huvudsaklga leverantörerna projektet är Tyréns, Ramböll, WSP, ELU Konsult och Etero.

13 DennA temat IDn I ng är en A nnons F rån n extm e DIA Framtdens Infrastruktur Oktober Västlänken tar vrtuell form Västsverge växer. Befolknngen ökar stadgt och den ekonomska tllväxten fortsätter. En vktg förutsättnng för fortsatt regonal tllväxt är att fler männskor kan nå fler arbetsplatser nom rmlg pendlngstd. Därför behövs Västlänken, en tågtunnel under centrala Göteborg. Västlänken Text Chrstna B. Wnroth När Västlänken är färdg kommer det att bl enklare att leva och verka Göteborgsregonen. Länken kommer att ge en ökad tågkapactet regonen och även avlasta Göteborgs central, vlket ger ett stablare system som är mndre störnngskänslgt. Just nu befnner sg projektet ett prospekterngsläge där de företag som ska genomföra arbetet med järnvägsfas, systembehandlng samt mljö- och konsekvensbeskrvnng har kontrakterats. I början av oktober Bo Larsson, Trafkverket. kommer också ansökan om tllåtlghet att skckas n tll regerngen, säger Bo Larsson, Trafkverkets projektchef för Västlänken. Vd halvårsskftet 2013 hoppas Larsson på att tlllåtlgheten ska vara på plats. Målet är att ha en järnvägsplan klar för utställelse slutet av 2014, med en del känslga frågor att ta ställnng tll: Så som järnvägskorrdoren ser ut kommer v att göra ntrång kulturmljön vd operan och casnot där det lgger ett murverk från tden då Göteborg grundades. Men med den erfarenhet v har från bland annat Ctybanan, vårt systerprojekt Stockholm, känner v oss helt trygga. Samordnng vktgt Swecos Ulrka Bernström är en av många som arbetar med Västlänken. Som uppdragsledare för samordnngsarbetet för projekterngen av Västlänken är det hennes jobb att hålla ordnng leden. Projekterngen av Västlänken är uppdelad en rad konsultuppdrag. Vårt uppdrag är att tllsammans med WSP, Bergab och Ulrka Bernström, Sweco. ELU, hjälpa Trafkverket med samordnngen. Bernströms team kommer att agera som en förlängnng av Trafkverkets organsaton n de projekterande företagen, men även n mot de som arbetar med att ta fram förutsättnngar och krav som ska ställas på anläggnngen. Det fnns många gränssntt mellan både teknker och geografska platser som måste samordnas. Vår uppgft är att länka samman alla aktörer, vlket förutsätter att v skapar många träffpunkter. I takt med framdrften är det också Swecos uppdrag att plocka n projekterngsresultaten en vrtuell modell för att man lättare ska kunna kommuncera hur projektet framskrder, och hur man tänker sg fortsättnngen. Syftet med modellerna är att de olka projektörerna ska kunna följa och förstå varandras arbete över teknk- och geografska gränser. Modellerna ska också kunna användas som ett kommunkatonsredskap mot en bredare krets, tll exempel Göteborgs stad, där man enkelt kan vsualsera projektets framfart, konstaterar Ulrka Bernström. Illustraton: Trafkverket Västlänken Västlänken blr en crka 8 km lång dubbelspårg järnväg, varav 6 km tunnel, genom centrala Göteborg. Den nya underjordska statonen vd Göteborgs central lgger norra delen av bangården. Statoner kommer också att fnnas vd Haga och vd Korsvägen. Projekterng, som väntas ta crka 7-8 år, pågår. Planerad byggstart är ; byggnatonen beräknas tll crka 9-10 år. Västlänken ngår Västsvenska paketet och beräknas tll 20 mljarder kronor 2009 års prsnvå. Följande konsulter har upphandlats: WSP Sverge, Faveo Projektlednng, SWECO, Bergab-Berggeologska Undersöknngar AB, Vectura Consultng, Metro Arktekter AB, Inhouse Tech Infra Göteborg, Ramböll, Tyréns och ÅF Infrastructure. KOMPLEXA PROJEKT KRÄVER ENGAGERADE INGENJÖRER V växer och tll årsskftet är v 300 medarbetare Sverge. Under året har v etablerat kontor Luleå och börjat jobba med projekt Kruna. Här fnns teknska utmanngar för alla! Våra projekt är oftast multdcplnära och fjärrprojekterng har v lång erfarenhet av. V är stolta över hur prestgelöst och kreatvt samarbetet mellan kollegor på våra olka kontor fungerar. V är en teknkkonsult nom områdena nfrastruktur, bygg, ndustr, energ, samt olja och gas. V har egen entreprenadverksamhet och produktonsanläggnngar för stål. Därför är produktonsvänlga lösnngar en självklarhet för oss. Renertsen Sverge ngår koncernen Renertsen AS och har dag ca 2300 anställda, varav 1300 ngenjörer och en omsättnng på 3,2 mljarder NOK. V har kontor Göteborg, Stenungsund, Malmö, Luleå och Stockholm. Hör gärna av dg för att dskutera dna möjlgheter hos oss Renertsen projekterar E6:an sträckan Vnsta Sjoa. Allt projektet levereras 3D/BIM, vlket har vart ett krav från Statens Vegvesen. 3D-modellerna används för kollsonskontroll, masknstyrnng och är ett bra verktyg för kvaltetssäkrng.

14 14 DennA temat IDn I ng är en A nnons F rån n extm e DIA Framtdens Infrastruktur Oktober 2012 Järnvägssatsnng stärker hamnarnas poston Varuägarna måste ta tllbaka makten över sna transporter. Det säger Johan Röstn, vce ordförande Sverges Hamnar, som kölvattnet av regerngens utlovade storsatsnng på järnvägar ser goda möjlgheter för ett paradgmskfte på transportfronten med ntellgent logstk som förtecken. Intellgent logstk Text Chrstna B. Wnroth Johan Röstn, vce ordförande Sverges Hamnar. Svensk nfrastruktur ska förbättras och regerngen utlovar 55 mljarder tll järnvägen. Det ser Johan Röstn som ett oerhört gynnsamt läge för hamnarna att återta sn poston som en vktg transportnod. Att regerngen bestämt sg för att satsa stora pengar på järnvägen, bör på skt nnebära att effektvteten på järnvägarna höjs med bättre ledtder som följd då järnväg och hamn/sjöväg kombneras. Med contanerserade modullösnngar går det också lätt att skfta godset mellan olka transportsätt. Att alltd välja den snabbaste vägen är nte alltd den bästa lösnngen. Om godset kommer fram när mottagaren nte är redo kan det generera kostnader för exempelvs lagerhållnng. Genom att stället välja rätt transportlösnng för rätt gods, eller godsmängd, kan man skapa ett mer efterfrågansanpassat flöde där man slpper stå med kostnader för lokaler, personal och avskrvnng av materal. Paradgmskfte För framtden är det vktgt att säkerställa att varuägarna fraktar mer gods va hamnarna stället för med lastbl. Tyvärr har man fastnat ett standardserat beteende där man utan att tänka efter väljer lastbl. Detta eftersom spedtonsfrmorna sällan erbjuder sjövägen som ett alternatv. För att skapa en ntellgentare logstk anser Röstn att varuägarna måste ta tllbaka bollen och ställa krav på sn spedtör hur godset ska transporteras. Gör man detta kommer man att upptäcka att det fnns mer kostnadseffektva lösnngar där modullösnngar med contanerserade flöden kommer att vara morgondagen självklara val. Effektva flöden Den 27 september presenterade TransportGruppen, en paraplyorgansaton där åtta förbund nom transportnärngen ngår, rapporten Vägen tll konkurrenskraftga städer. I fokus står nfrastrukturens betydelse för den lokala konkurrenskraften. En vktg slutsats är att nfrastrukturbyggande allena nte ökar konkurrenskraften, men att en väl fungerande transportnfrastruktur är en central del av det lokala närngslvsklmatet. Hur väl man lyckas med att knyta hop nfrastrukturen med närngslvets behov och skapa effektva flöden är avgörande, säger Mara Nygren, närngspoltsk chef på TransportGruppen. Mara Nygren, närngspoltsk chef Transport- Gruppen. Men v måste bl bättre på att bygga snabbare. Som ett exempel följer väg- och järnvägsnvesterngar ett strkt regelverk där många har rätt att överklaga, vlket fördröjer. Här tll kommer mljöprövnngsfrågorna som kan dra ut på tden. Den nya hamnen på Norvks udde vd Nynäshamn är ett exempel på det. Regelverken har dock setts över och mljömnstern har ndkerat att fler förändrngar är att vänta. När transportsystemet debatteras står oftast tllverknngs- och exportndustrns behov fokus, men de handels- och tjänstebaserade närngarna glöms lätt bort. Bra förbndelser mellan exempelvs hamnar och konsumtonsområden är vktgt för att få fram de varor som butker och olka handelsplatser behöver. Hamnarna är jättevktga både för att få ut exportndustrns varor, men också för mporten och nte mnst tursmen. Sjön outnyttjad transportväg Sverge är ett av världens mest sjöfartsberoende länder, vlket ställer krav på effektva transporter för att behålla konkurrenskraften för våra ndustrer. Det säger Ann-Catrne Zetterdahl, GD Sjöfartsverket. Sjöfart Text Chrstna B. Wnroth Över 90 procent av det gods som mporteras och exporteras tll och från Sverge går vd någon tdpunkt sjövägen. Den ökande globala handeln leder tll ett ökande transportbehov. Utan sjöfarten stannar Sverge. Därför är det vktgt att se tll att exempelvs sbrytnng fungerar på vntern och att v från Sjöfartsverkets sda kan erbjuda effektva tjänster som gör att export- och mportflöden kan hanteras på ett smdgt, mljösäkrat och tllförltlgt sätt. Många gånger ser man att v har kapactetsbrst på landsdan transportsystemet. Men vänder man blcken mot sjön fnner man att sjöfarten delar är outnyttjad. I stället för att köra gods på land skulle man mycket högre utsträcknng kunna utnyttja kust- och nlandssjöfarten. Httlls anser Zetterdahl att sjöfarten nte vart tllräcklgt prorterad; mycket mer kan göras. Det är postvt att v tllsammans med Trafkverket utvecklat ett tätare samarbete för att arbeta mot bättre och fler transportslagsövergrpande lösnngar. Genom att se hela transportsystemet som ett, tror jag att sjöfarten också kommer att uppleva en renässans. Ann-Catrne Zetterdahl, GD Sjöfartsverket.

15 DennA temat IDn I ng är en A nnons F rån n extm e DIA Framtdens Infrastruktur Oktober Ny järnväg mlstolpe Krunaprojektet I slutet av august nvgdes Krunas nya järnväg, en 18 klometer lång sträcka väster om gruvberget Krunavaara. Järnvägen är en vktg mlstolpe den pågående samhällsomvandlngen, säger Björn Töyrä, projektchef Kruna ny järnväg, Trafkverket. Krunaprojektet Text Chrstna B. Wnroth Den nya järnvägssträcknngen genom Kruna är en konsekvens av Krunas stadsomvandlng. Markdeformatonerna kryper närmare staden och det blev helt nödvändgt att flytta järnvägen tll en plats som säkrar ett framtda utnyttjande av den lvsvktga pulsåder som Malmbanan utgör. Det första spadtaget sattes under hösten 2009 och sedan dess har projektet fortsatt ett högt tempo. Samarbetsprojekt Den nya sträckan som nylgen nvgde sda_Layout Sda 1 Foto: LKAB spåret löper nu väster om gruvberget Krunavaara. Det gamla spåret löpte längs den östra sdan. Nästa steg är att färdgställa en ny drftsstaton som ska fungera som mötesplats och godsbangård. Gruvbrytnngen Kruna påverkar även vägarna. Trafkverket planerar därför för nya sträcknngar för delar av väg 870 och E10, med planerad byggstart Bygget är ett samarbetsprojekt mellan Trafkverket Björn Töyrä, projektchef och LKAB. på Trafkverket. Skss över resecentrum Ulrcehamn. Illustraton: Sweco Götalandsbanan på s Götalandsbanan, en ny dubbelspårg järnväg för höghastghetståg, är ett projekt vars omfattnng blr tydlgast när man ser på målet: att föra mljoner männskor närmare varandra. Då blr det lönsamt. Götalandsbanan Text Chrstna B. Wnroth En nfrastrukturnvesterng medför både kostnad och nytta för samhället. För att få en samlad och jämförbar bld av en nvesterngseffekt på samhället genomförs samhällsekonomska bedömnngar. Beräknngarna som gjorts för Götalandsbanan har vsat att kostnad och nytta stort sett väger upp varandra. Målet är att Götalandsbanan, med dubbelspår mellan Stockholm och Göteborg va Norrköpng, Lnköpng, Jönköpng och Borås, ska knyta samman Sverges två största städer. Genom det ska också närngslvets konkurrenskraft stärkas och fler männskor få tllgång tll arbete, utbldnng och kultur. Den helt nya banan kommer också att frgöra kapactet på befntlga banor. Trafkverket har nått olka långt utrednngarna för de olka delsträckorna på den framtda banan. I den natonella planen för transportsystem fnns nga medel avsatta för fortsatt planerng av Götalandsbanan varför utrednngarna nu är vlande. I sn helhet ska banan vara klar tdgast CMP logstkhubben för Östersjöregonen Copenhagen Malmö Port (CMP) drver hamnarna Köpenhamn och Malmö och erbjuder moderna logstktjänster för kundföretag hela Östersjöregonen. CMPs strategska läge Öresund skapar en logstkhub för effektv godshanterng va fartyg, tåg och lastbl. CMP gör stora satsnngar på nfrastruktur, där mljöhänsyn och hållbara lösnngar nom teknk och servce står centrum. I september nvgdes Norra Hamnen Malmö med tre nya, toppmoderna termnaler, som möjlggör en femdubblng av godsvolymerna. I Norra Hamnen utökas kapacteten för den snabbt växande kombtrafken va tåg. Samtdgt frgörs nya ytor för CMPs fordonsverksamhet som redan dag är störst Skandnaven. I nästa steg etablerar Malmö stad ett nytt logstkcentra området, där kvadratmeter öppnas för nyetablerngar hamnens omedelbara närhet. Contanervej 9 P.O. Box 900 DK-2100 Copenhagen Ø Denmark Tel Fax E-mal: Termnalgatan 18 P.O. Box 566 SE Malmö Sweden Tel + 46 (0) Fax + 46 (0)

16 16 DennA temat IDn I ng är en A nnons F rån n extm e DIA Framtdens Infrastruktur Oktober 2012 Transportkorrdor tll Europa Om Skandnaven ska kunna hävda sg globalt, behöver v regoner som har över åtta mljoner nvånare. The Scandnavan Eght Mllon Cty kan göra planerna på en transnatonell nordsk regon tll verklghet. Prset för det hela är bara obetydlgt högre än den norska oljefondens värdemnsknng förra kvartalet, som Flore Nathanael Daub uttrycker det. EU-projektet COINCO Text Paal Leveraas Daub är knuten tll EU-projektet COINCO, som vll skapa en höghastghetsjärnväg från Oslo och Stockholm tll Hamburg. Det skulle göra regonen konkurrenskraftg globalt. Men ntresset för en sådan transportkorrdor tll Europa är svalt från norskt och svenskt regerngshåll. Norsk-Svenska handelskammaren nbjöd august tll en konferens med järnvägsförbndelsen mellan Oslo och Stockholm som tema. Bland deltagarna fanns stortngsledamoten och transportpoltkern Gorm Kjernl, Ola Elvestuen som är ansvarg för trafkfrågor Oslo, den tdgare svenska närngsmnstern och numera ordförande Future Ral Sweden Björn Rosengren samt rksdagsledamoten Jan-Evert Rådhström. Dessutom medverkade representanter från Østfold, Göteborg och Värmland. Norge är Sverges största och vktgaste handelspartner. Det fnns fler svenska företag Norge än något annat land utanför Sverge. En mljon männskor flyger varje år mellan Oslo och Stockholm. Att ta tåget är däremot så obekvämt att det för tankarna tll världens u-länder. Det grämer mg att mn sexårga dotter en dag kommer att läsa om hur kollektvtrafken fungerade början av tjugohundratalet, säger Jan-Evert Rådhström: V borde verklgen skämmas! Det är underlgt att det ska vara så svårt att samarbeta över gränserna. I dag Flore Nathanael Daub, projektledare för COINCO. I dag planeras den svenska nfrastrukturen på kartor där allt utanför Sverges gränser är vtt Björn Rosengren, ordförande Future Ral Sweden. planeras den svenska nfrastrukturen på kartor där allt utanför Sverges gränser är vtt. V måste fokusera på förbndelser mellan öst och väst. Det fnns stora möjlgheter att effektvsera den järnvägstrafk som redan exsterar där, säger Rådhström. Enlgt många är åttamljonerstaden det bästa sättet att förbättra järnvägstrafken mellan de två huvudstäderna. Genvägen mellan Stockholm och Oslo går då va Göteborg och knyter an tll en transportkorrdor där två tredjedelar av all mport tll Norge redan fraktas huvudsaklgen på asfalt. Blnda poltker Varje dag passerar lastblar över Svnesund, säger Per Inge Bjerknes. Han är blnd och vce ordförande Østfold län. Det säger något om efterfrågan på godstransporter mellan Oslo och Göteborgsregonen, fortsätter han och tllägger leende: Om man ser på transportpoltken Norge, fnns det ngen anlednng att tro att den hanteras bättre av seende än av blnda. Även norsk transportpoltk tar stopp Jan-Evert Rådhström, rksdagsledamot. Ola Elvestuen, ansvarg för trafkfrågor Oslo. vd gränsen. De järnvägsbyggen som bevljas Norge dag är framför allt nrktade på nrkes Intercty-tåg. Personlgen önskar Gorm Kjernl att poltkerna hade ett lte större perspektv. Det kan verka som att järnvägarna har spelat ut sn roll nom godstransport. Att de nte längre kan möta de allt större kraven på precson och leveranssäkerhet, säger Kjernl. Transporterna lgger bakom den största öknngen av klmatgasutsläpp Skandnaven. Utvecklngen är negatv, men ändå har järnvägstrafkens marknadsandel aldrg vart lägre. Mellan Oslo och Göteborg är järnvägstrafkens marknadsandel endast sjutton procent. Som London-Pars Flore Nathanael Daub är projektledare för COINCO och han har tänkt mycket på hur detta kan fnanseras utan att statsbudgetarna överskrds. Nyckeln tll lönsamhet är att tänka skandnavskt. V är för små för att ägna oss åt ntern konkurrens. Tåg som knyter hop storstäderna på tre tmmar ger en regonal arbetsmarknad med över 12 mljoner nvånare. Det fnns goda förutsättnngar: trafken mellan Oslo och Köpenhamn kan Gorm Kjernl, stortngsledamot och transportpoltker. bl som mellan London och Pars och ha 9,5 mljoner passagerare Defntonen av höghastghetståg ser olka ut Norge och Sverge. Men det vktgaste är nte hastgheten, säger Björn Rosengren. Det vktgaste är hur lång td det tar att ta sg mellan stadskärnorna. Den magska gränsen är tre tmmar. Rosengren påpekar att två problem måste lösas för att skapa den skandnavska transportkorrdoren. Det ena är poltken och det andra, som även Daub nämner, är fnanserngen. Och så återkommer v tll den norska oljefonden. Tänk om v kunde få låna pengar därfrån, drömmer Daub. COINCO Per Inge Bjerknes, vce ordförande Østfold län. Den skandnavska åttamljonerstaden är det populära namnet på EU-projektet COIN- CO (Corrdor of Innovaton and Cooperaton). Målet är att skapa en skandnavsk arbetsmarknadsregon genom att bygga moderna järnvägar för både passagerare och gods. Projektet är ett samarbete mellan Oslo kommun, Busness Regon Göteborg och Västra Götalandsregonen. Transtlandet Danmark Om no år och 40 mljarder danska kronor kan du köra bl eller åka tåg hela vägen mellan Rødby och Puttgarden. Danmark och Tyskland knyts samman va Lolland ett projekt som kan ge stora postva effekter för de andra nordska länderna. Fehmarn Bält Text Paal Leveraas När Sverge hade ordförandeskapet EU fokuserades det på transportkorrdorer och transeuropeska nätverk. Ett sådant projekt är Fehmarn bält, sundet mellan Lolland och Tyskland. Mchael Svane, drektör för DI Transport och styrelsemed- lem Fehmarn Belt Busness Councl, har vart central arbetet med att genomföra detta ggantska projekt från planerng tll beslut, fnanserng och realserng. Projektet fnanseras av både EU-bdrag och lån mot danska statsgaranter och det kommer att kosta totalt 40 mljarder kronor, säger Svane. Tunneln nkluderar både motorväg och järnväg, och kommer att bl en del av det så kallade flyttfågelstråket. Så brukar transportkorrdoren mellan de nordska länderna och den europeska kontnenten betecknas. Danmark är den naturlga länken mellan Skandnaven och kontnenten, säger Svane. Därför är det vktgt att klargöra att v ser Danmark som en del av den nordska tllväxtregonen. Om v vll ha tllväxt och mobltet behöver v också en välutvecklad nfrastruktur, nte bara mellan Danmark och Tyskland, utan även mellan de övrga nordska länderna. Detta är av avgörande betydelse och jag uppmanar Norge, Sverge och Danmark Mchael Svane, drektör för DI Transport. att sätta sg ner med Tyskland för att tllsammans göra upp en plan som kan garantera att de stora nvesterngarna ger optmal effekt för hela regonen. Han berömmer det samarbete som funnts mellan Danmark och Tyskland. Världen består av regoner som ska kunna konkurrera globalt. Om v Nordeuropa nte kan klara av att skapa en regon som är lvskraftg nom alla områden, som närngslv, utbldnng och mobltet, så kommer v att hamna efter den globala konkurrensen, säger han.

17 DennA temat IDn I ng är en A nnons F rån n extm e DIA Framtdens Infrastruktur Oktober Transportsystemen blr allt smartare Effektva, säkra och mljövänlga transportsystem är en förutsättnng för utvecklng och tllväxt. ITS Intellgent Transport Systems är ett av verktygen för att skapa framtdens lösnngar för en hållbar transportsektor. ITS Text Crstna Lefland Infrastruktur handlar nte bara om asfalt, räls och betong. I allt större utsträcknng handlar det även om nformatonsteknolog och smarta lösnngar för alla slags transporter. Med hjälp av IT kan man skapa effektvare och säkrare transporter, som förhndrar olyckor eller mnmerar deras effekter och ger bättre trafkflöden med mnskad mljöpåverkan. ITS omfattar många olka dscplner och forsknngen på området har tre huvudkomponenter nfrastrukturen, fordonen och männskorna, berättar Jonas Bjelfvenstam, generaldrektör på VTI, Statens väg- och trafkforsknngsnsttut. Kommunkaton med fordon När det gäller nfrastrukturen forskas det mycket om adaptablty, det vll säga att transportsystemens materal Sverges starka fordonsndustr har bdragt tll att v kommt långt när det gäller ITS-lösnngar fordonen och konstrukton ska kunna anpassas tll olka förhållanden, som extrema väderförhållanden eller trängsel. Ett sådant område är att htta lösnngar för att nfrastrukturen ska kunna kommuncera med fordonen för att öka effektvtet och säkerhet, exempelvs genom skenor asfalten eller GPS-system. Det forskas också ntensvt om förarstöd fordonen, för att detektera trötthet, varna för faror och varsla om trafkstocknngar. Inom all forsknng är det vktgt att se männskans roll transportsystemen och förstå hennes beteenden och atttyder, förklarar Jonas Bjelfvenstam. I Sverge har v länge haft en stark fordonsndustr och detta har bdragt tll att v kommt långt när det gäller ITS-lösnngar fordonen. V är också relatvt långt framme när det gäller ITS-lösnngar för flyget, framför allt fråga om flyglednng. Däremot tror jag att v nte haft lka starka drvkrafter att utveckla ITS vägnfrastrukturen jämfört med länder med större trängsel, där man vart nödd och tvungen. Forsknngen lgger långt före verklgheten, men v kommer att se allt fler sådana lösnngar. Formulera mål ITS-Sweden är en ntresseorgansaton som arbetar för att främja ITS-lösnngar samhällsbyggandet och stärka svensk ndustr. På europesk nvå har man enats om tydlga övergrpande mål som nu medlemsstaterna arbetar med att bryta ner tll konkreta åtgärder. Idag talar man om tjänster som skall stötta alla nom hela transportsystemet, multmodala transportstrateger antogs ett ITS-drektv för att underlätta nförandet av europeska ITS-tjänster. ITS-mplementerng har vart ganska fragmentarskt Europa. V har haft många bra lokala och regonala ntatv, men det har saknats samordnng. Teknken fnns framme, men ofta är det avsaknad av affärsmodeller och samarbetsformer som har vart Jonas Bjelfvenstam, generaldrektör på VTI. Chrster Karlsson, vd på ITS-Sweden. ett problem. Industrn kommer att ta fram lösnngarna om de får tydlga och klara spelregler av myndgheterna, säger Chrster Karlsson, vd på ITS-Sweden. Ett begrepp som det pratas mycket om är moblty management. Det handlar egentlgen bara om att främja hållbara transporter och styra fordonsanvändnngen genom att påverka atttyder, säger Chrster Karlsson. Mn vson är ett helt uppkopplat samhälle, där gvetvs transporterna spelar en vktg roll. Männskor kan göra smarta val om transporter utfrån sna egna premsser. Systemen och de teknska lösnngarna ska stötta trafkanten och vanlgtvs nte ta över. Att formulera och etablera det framtda transportsystemet kan bara ske genom samverkan med de olka aktörerna nom området. Här är det glädjande att se att det är fler och fler kvnnor som engagerar sg. SVERIGE ÄR VÄRLDSLEDANDE INOM HÅLLBART FLYG.

18 D e n n A t e m At I D n I n g ä r e n A n n o n s F r å n n e x t m e D I A 18 Framtdens Infrastruktur Oktober 2012 Flyget del av kollektvtrafken För ett stort, glesbefolkat och exportberoende land som Sverge är flyget avgörande för tllväxt och konkurrenskraft. Flyget är centralt för utvecklng, globalserng och nte mnst möten mellan männskor. Det är en del av kollektvtrafken säger Anna Wlson, vd på Svenskt Flyg. munala eller prvata. På många orter kan flygplatsen vara den enda lvlnan för det lokala närngslvet och därför är flygplatsernas roll väldgt betydelsefull för jobben och tllväxten hela Sverge. kontroller och flyglednng måste fungera Flyget effektvt och tll en rmlg kostnad. Tll skllnad mot andra transportslag bekostext Crstna Lefland tar flygsektorn själv alla sna nfrastrukturnvesterngar. Exempelvs görs nu flygtrafklednngssystemet om nom EU, Flygnärngens betydelse nfravlket nnebär en stor kostnad för flyget. strukturen uppmärksammas allt mer. En annan vktg fråga är hur drftsstödet Idag fnns ett helhetstänkande, där flyget tll flygplatserna ska utformas. är en självklar och ntegrerad Framöver kommer systemet del av transportkedjan. att ändras, så att det drftsb Alla delar av transportdrag som nu ges drekt tll vssa systemet behövs och det är ckestatlga flygplatser stället oerhört vktgt att de byggs ges tll regonerna att fördela. hop och samverkar med varandra för att skapa effektva Det kan vara svårt för och hållbara lösnngar, säger kommuner och regoner att Anna Wlson. äga och förvalta flygplatser och jag anser att man bör efen god nfrastruktur runt Anna Wlson, vd på tersträva ett system som möjoch på våra flygplatser är en Svenskt Flyg. lggör statlga nvesterngar av grundförutsättnngarna för tll fler flygplatser. I dag är to av Sverges flygnärngen. Allt från kommunkatoflygplatser statlgt ägda, resten är komner tll och från flygplatsen tll säkerhets- Svensk flygnärng är ledande när det gäller hållbarhet och under 2011 mnskade nrkesflyget sna utsläpp med åtta procent, samtdgt som trafken ökade med 13 procent. Flera av flygplatserna är mljöcertferade och har nollvson för de egna utsläppen. Tllsammans fokuserar flygbolag, flygtrafklednng, flygplatser samt flygndustrn på att mnska buller och bränsleförbruknng och därmed luftutsläpp. Nya moderna flygplansflottor som är 25 procent mer bränsleeffektva är på väg n på den svenska marknaden. Att få ned bränsleförbruknngen med teknsk utvecklng och att htta alternatv tll fossla bränslen är vktga frågor, både av mljöskäl och för att bränslet utgör en enorm kostnad för flyget. Man kommer att htta lösnngar, men ansvaret bör nte helt lgga på branschen, utan stat och regerng måste bdra med stt stöd, säger Anna Wlson. Världsledande hållbarhet Foto: Volvo Aero Flygets betydelse för ekonomn kan göras lång: flygfrakten utgör procent av det svenska exportvärdet, närngen genererar no mljarder kronor drekta skattentäkter, luftfarten bdrar med mer än arbetstllfällen. Besöksnärngen är en av Sverges vktgaste sektorer och takt med att den växer ökar flygets betydelse för den svenska ekonomn. Men Anna Wlson framhäver att det största värdet som flyget skapar är svårt att mäta kronor och ören. Flyget gör världen mndre och skapar gemenskap över gränserna, som annars hade vart omöjlg. Oavsett om det gäller att göra affärer eller rena nöjesresor har flyget unka förutsättnngar att skapa möten mellan männskor. Transportforum frar 30 år! 9 10 januar 2013 Lnköpng Välkommen tll Nordens största årlga konferens nom transportområdet! Under två ntensva dagar bjuder VTI på mer än 500 föreläsare, möjlghet tll många spännande möten mellan deltagare samt underhållnng. V ses januar! Transportforum är en konferens där forskare och transportsektorns många aktörer möts för kunskapsutbyte och kontaktskapande. Konferensen arrangeras av VTI, Statens väg- och transportforsknngsnsttut.

19 DennA temat IDn I ng är en A nnons F rån n extm e DIA Framtdens Infrastruktur Oktober Nytt sgnalsystem rullar nte som på räls ERTMS, European Ral Traffc Management System, är ett europeskt trafkstyrnngssystem under uppbyggnad som syftar tll att skapa ett enhetlgt system hela Europa med gränsöverskrdande trafk. Bra, tycker det flesta, men vem som ska stå för kalaset och säkra affären för tågoperatörerna är ännu nte löst. ERTMS Text Chrstna B. Wnroth ERTMS ska bl den nya generatonens europeska sgnal- och trafkstyrnngssystem. I Sverge har Trafkverket regerngens uppdrag att rulla ut systemet. Httlls har Ådals- och Botnabanan bestyckats med den nya teknken. Anders Strandberg, Trafkverkets projektchef med ansvar för nförandet av ERTMS Sverge, har en del att bena ut nnan systemet kan rullas ut på bred front. Httlls har v rullat ut ERTMS på ett antal banor Sverge med blandade erfarenheter och mycket störnngar nlednngsskedet. Ådalsbanan togs år bruk med bra resultat och v har även lyckats med att få ordnng på Botnabanan. I dag löper banorna på en stabl grund, men vägen ht har vart brokg och kantad av utmanngar. Systemet har haft en del barnsjukdomar som v behövde komma tll rätta med. Anders Strandberg, projektchef för nförandet av ERTMS Sverge. Chrstel Wman, vd Tågoperatörerna. Konsolderngsarbete I Sverge har man valt att mplementera systemet utfrån Foto: Stefan Tell den så kallade fordonsstrateglnjen. Den nnebär att lokens ombordutrustnng n- stalleras nnan det nya sgnalsystemet drftsätts. Detta har stött på starkt motstånd hos tågoperatörerna eftersom det ålgger tågoperatörerna att stå för nstallatonskostnader fordonen. För godsföretag som väljer att nstallera ERTMS fnns möjlgheten att få ett EU-bdrag. Men när det kommer tll persontrafk måste respektve operatör stå för hela kostnaden. Här pågår en dskusson om det är rktgt. Den första typnstallatonen kostar ett antal mljoner kronor, vlket absolut kan bl kännbart för operatörerna. I övrgt stoppar v för tllfället utrullnngen för att fokusera på ett konsolderngsarbete där systemet ska testas och verferas för att trafken på skt ska kunna rulla utan störnngar, framhåller Strandberg. Hot mot marknaden Chrstel Wman, vd för Tågoperatörerna som organserar 26 medlemsföretag och sex assocerade företag, är grunden postv tll ERTMS, om det blr ett system som är säkert och fungerar. Hon ställer dock två krav: I ett poltskt beslutat teknkskfte, där delar av sgnalsystemet flyttas från spåren tll loken måste nyttan för operatörerna överväga kostnaden. Kunderna ser nte något skäl att betala mer för De som beslutar om teknkskften måste också sörja för fnanserngen tågtransporten på grund av ERTMS, där programvara är under utvecklng och nuläget nte fnns att köpa från hyllan. Wman menar att nstallatonstden också är en flaskhals. ERTMS kan heller nte få rskera leveranssäkerheten genom stopp eller brst på utrustade fordon hos operatörerna. När man desgnade ERTMS-systemet utgck man från en modell där tågsystemet är sammanhållet och statlgt ägt. Frågan om fnanserng är då enklare att lösa. I en avreglerad värld måste de olka aktörerna kunna räkna hem sna nvesterngar, framhåller Wman, och fortsätter: Eftersom de ensklda tågoperatörerna förväntas bekosta sgnalsystemet sna lok, måste de vara säkra på att kunna leverera en bättre produkt tll sna kunder, och kunna ta betalt för det. De som beslutar om teknkskften måste också sörja för fnanserngen och drftssäkerheten. Gör man nte det slår man sönder marknaden och på skt kommer v nte längre att ha 26 operatörer. Man måste absolut vara vaksam på att skftet tll ERTMS kan påverka konkurrensförutsättnngarna, fastslår Chrstel Wman. Fakta om ERTMS Foto: Trafkverket / Göran Fält ERTMS är en förkortnng av European Ral Traffc Management System som ska bl ett gemensamt trafkstyrnngssystem för Europa. Det nförs för att skapa gränsöverskrdande tågtrafk och stärka järnvägens konkurrenskraft och avses leda tll att den europeska tågmarknaden för tågoperatörer öppnas. Sammantaget beräknas ERTMSsystemet kosta 33 mljarder, varav staten ska stå för de crka 30 mljarder som avser nfrastrukturen. Operatörerna ska stå för crka tre mljarder. Varje dag fraktas stål motsvarande ett Effeltorn från norra Sverge. V vll frakta två. Bygg

20 20 DennA temat IDn I ng är en A nnons F rån n extm e DIA Framtdens Infrastruktur Oktober 2012 Hållbarhetstanke genomsyrar samhällsbyggandet Svenska teknkkonsulter och byggentreprenörer lgger framkanten när det gäller att skapa och bygga hållbara lösnngar för nfrastruktur. Hållbarhet Text Crstna Lefland Hållbarhet är på varje lands agenda och det nordska kunnandet på området är en förebld. Det fnns en mycket stark efterfrågan på svenska teknkkonsulters kompetens, både Sverge och nternatonellt, säger Lena Wästfelt, vd på Svenska Teknk&Desgnföretagen. En utmanng när det gäller nfrastruktur är att beställnngarna ofta har extremt detaljerade kravspecfkatoner. Det ger mndre utrymme för rktgt nnovatva lösnngar, där hållbarhetskunnandet kommer tll sn fulla rätt. Teknken och kunskapen fnns, men beställnngar- Foto: Rose Alm nas utformnng har vart begränsande. Beställarna, exempelvs Trafkverket eller kommunerna, är medvetna om Ola Månsson, vd på Sverges Byggndustrer. detta och arbetar ntensvt för utforma förfrågnngar där det är funktonen som är det centrala. V har en mycket fruktbar dalog med dem, säger Lena Wästfelt. Del av helhet Hon efterlyser också ett större helhetstänkande rent generellt. Dagens svenska kommuner har oftast höga ambtoner att bygga hållbart, men bland bortser man från att nfrastrukturen på en ort är en del av en större kedja. För optmal hållbarhet måste alla samarbeta över kommun-, departement- och partgränser. Det går nte att separera olka delar av samhällsbyggandet från varandra. Infrastrukturen, fastghetsbygge, mljön allt hänger hop och alla beslut måste tas med hänsyn tll de olka komponenterna. Det gäller verklgen att fatta långsktga beslut och tänka längre än mandatperoder. Den sortens helhetstänkande är förutsättnngen för framtdens städer. Regonförstorng Lena Wästfelt får medhåll av Ola Månsson, vd på Sverges Byggndustrer. Han menar att det är väsentlgt att nfrastrukturpoltken tar de stora greppen, där hållbara städer och regonförstorng står fokus. Det fnns stora tllväxtmöjlgheter, där väl utbyggd nfrastruktur möjlggör ett bra boende med korta pendlngsavstånd td. Då får männskor Lena Wästfelt,vd på Svenska Teknk& Desgnföretagen. större frhet att välja var de vll bo samtdgt som v får blomstrande regoner, där företagen lättare kan få stt kompetensbehov tllgodosett. I det sammanhanget är kollektvtrafken det centrala. Men det kräver ett brett perspektv nfrastrukturen, där allas kompetens tas tllvara och där det fnns stabla och Hållbarhet är på varje lands agenda och det nordska kunnandet på området är en förebld fungerande entreprenadmodeller där både stora och små entreprenörer ansvarar total- och funktonsentreprenader, säger han. Den svenska byggndustrn har lång erfarenhet av hållbart byggande och också Ola Månsson framhåller vkten av att denna kompetens tas tllvara som krav från kunden. Hos våra medlemsföretag fnns en stor förståelse och vlja utfrån ett hållbarhetsperspektv där säkerhet, effektvtet och mnmerad mljöpåverkan är ledstjärnor. V är alla betjänta av att entreprenörerna har tllräcklgt med svängrum för att utnyttja den experts och omfattande kompetens som fnns. Infrastruktur är ofta tunga projekt och de ska hålla under lång td. Det gäller att utveckla en långsktgt hållbar produkt och göra rätt metodval från början. Nytt forsknngsprojekt ska ge mljövänlgare nfrastruktur under jord För att klara en hållbar utvecklng krävs mer fokus på energeffektvtet under såväl planerng som anläggnng och drft av underjordsk nfrastruktur. Ett nytt forsknngsprojekt ska ge Sverge större nternatonell konkurrenskraft på området. Geonfrastruktur Text Clas Lewerentz Då Sverge står nför stora nvesterngar underjordsk nfrastruktur har flera aktörer nom Geonfra-sektorn tagt ntatvet tll ett forsknngs- och utvecklngsprojekt nom området Hållbar utvecklng av urban underjordsk nfrastruktur. Trafkverket och Forsknngsrådet Formas har gemensamt utlyst 15 mljoner kronor per år under en femårsperod för projektet. Utlysnngen har dentferat fyra vktga områden: Utformnng drft och underhåll Det fnns fortfarande en kunskapslucka mellan förundersöknngarnas Peter Lundman, enhetschef för strateg & utvecklng på stora projekt, Trafkverket. kvaltet och det ekonomska och teknska resultatet från underjordska nfrastrukturprojekt. Ofta är man ganska väl medveten teknskt om att prognoserna nnehåller någon typ av osäkerhet, men man kan jobba mycket mer med att översätta osäkerheterna faktska pengar, säger Peter Lundman, enhetschef för strateg & utvecklng på stora projekt nom Trafkverket. Effektvtet och logstk Om befntlga naturmateral kan användas på plats en underjordsk anläggnng, stället för att fraktas bort och ersättas med dtfraktat byggnadsmateral, kan naturresurser sparas och utsläpp mnskas. En dé kan vara att arbeta med krosstatoner nne en tunnel och lägga tllbaka materalet som underlag, kommenterar Peter Lundman. Vatten nterakton med en underjordsk anläggnng Det fnns ett behov av större kunskap om förekomst och sprdnng av förorenngar mljön samt om strateger för hanterng av förorenat grundvatten och förorenad jord. Ju mer förtätnngar det blr av våra städer desto mndre frhet har v var v kan lägga framtda nfrastruktursatsnngar. V kanske tvngas n områden som undvkts tdgare på grund av att det fnns rsk för förorenngar. Så v tvngas ta tag problem som samhället har skjutt framför sg, och då är det bättre att stå rustad för hur v ska göra, nnan v är där, kommenterar Peter Lundman. Rskhanterng Det har gått framåt mycket på det här området, men v kan bl ännu bättre. Stora teknska, mljömässga och ekonomska värden kan sparas genom korrekt rskhanterng, framhåller Peter Lundman. Vd utlysnngens ssta ansöknngsdag den 3 september hade 38 ansöknngar kommt n. Det nya forsknngsprojektet tttar på framtda underjordsanläggnngar ur ett mljö- och hållbarhetsperspektv. Överlag är det bra ansatser med lte nya konstellatoner mellan tradtonella forskargrupper. Det är glädjande att man kan utnyttja varandras kompetenser, säger Peter Lundman och tllägger: Förtätnngen av städerna sker ju nte bara Sverge utan kanske första hand utomlands. Därför hoppas v även på att den här satsnngen kan stärka Sverges förmåga att hävda sg nternatonellt. V har förlorat lte mark på grund av prskonkurrensen, men kunskapsmässgt kan detta bl ett starkare konkurrensmedel för Sverge, säger Peter Lundman. Beslut om bdrag fattas av Formas forskarråd november 2012.

Sjöfart i motvind: svaveldirektivet

Sjöfart i motvind: svaveldirektivet Framtdens Infrastruktur för konkurrenskraft och hållbara transporter Natonell plan: gränsöverskrdande nfrastruktur Hösten 2012 beslutade regerngen att kraftgt höja anslagen för transportnfrastrukturen.

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Positiva trender för förnybar energi i Sverige och världen

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Positiva trender för förnybar energi i Sverige och världen DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft Energforsknng ntegrerad del av svensk energpoltk Postva trender för förnybar energ Sverge och världen

Läs mer

Framtidens Kommuner & Landsting

Framtidens Kommuner & Landsting Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Kommuner & Landstng för tllväxt och sysselsättnng SKL för harmonserng nte centralstyrnng Lärarförbundets skolrankng 2014: Vellnge

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Forskning recept på framgång i en globaliserad värld Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Möjlgheter tll nnovaton fnns all forsknng Forsknng recept på framgång en globalserad värld Nya modeller krävs för att

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Sverge behöver större forskargrupper Många krafter måste dra åt samma håll Den globala kunskapskonkurrensen hårdnar Om

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Sveriges litenhet dess storhet och konkurrensfördel DennA tematd nng är en från nextm e D A V måste ha en forsknngspoltk där samverkan faclteras och uppmuntras Charlotte Brogren, generaldrektör på VINNOVA. Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Poltk,

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng SSF har systempåverkande roll som forsknngsfnansär stftelsen för strategsk forsknng höjer nu utdelnngarna och påbörjar arbetet

Läs mer

Framtidens Forskning

Framtidens Forskning Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Forsknng SSF har systempåverkande roll som forsknngsfnansär stftelsen för strategsk forsknng höjer nu utdelnngarna och påbörjar arbetet

Läs mer

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid

Framtidens Karriär. Forskning och utveckling gruvbranschens framtid Framtdens Karrär Affärsdén är tre procent av att starta företag och genomförandet de resterande 97 procenten Välj väg utfrån det du själv är ntresserad av. Då gör du ett rktgt bra jobb Martn Lorentzon,

Läs mer

Framtidens Kommuner & Landsting

Framtidens Kommuner & Landsting Annons DennA bra nschtd nng är en Annons från nextmed A Annons Framtdens Kommuner & Landstng Lena Mcko sätter välfärd och självstyre fokus Lena Mcko, skl:s första kvnnlga styrelseordförande, vll satsa

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Thomas Östros, vd för Svenska Bankförenngen Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, affärsutvecklng och säkerhet Förankrad

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Med utvecklngen kommer många nya utmanngar och nya konkurrenter Johan Hansng, chefsekonom på Svenska Bankförenngen. Fokus borde lgga på hur

Läs mer

för alla i Landskrona

för alla i Landskrona , den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest

Läs mer

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 15:1: Vlken toppenrapport n har skckat n tll oss- trevlg läsnng. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA. Framtidens Energi. Med siktet på framstående energiforskning

DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA. Framtidens Energi. Med siktet på framstående energiforskning ANNONS DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN NEXTMEDIA ANNONS Framtdens Energ för en hållbar utvecklng Samverkan en förutsättnng för att klara energmål Energmyndgheten ska verka för ett tryggt, effektvt

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Foto: Fredrk Persson/Scanpx Jag är övertygad om att mobltelefonen kommer att vara ett av våra vktgaste verktyg för bankärenden och betalnngar nom några år Chrstan

Läs mer

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Trollet Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-06-24 14:09: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor - Bra jobbat. Låt

Läs mer

Framtidens Energi för en hållbar utveckling

Framtidens Energi för en hållbar utveckling Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Energ för en hållbar utvecklng Samarbeten och statlgt stöd ger lösnngar världsklass Sverge har nått en världsledande ställnng nom en rad områden när

Läs mer

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Sverige har unikt bred och långsiktig energipolitik

DennA tematid ning är en Annons från nextm e D i A. Framtidens Energi. Sverige har unikt bred och långsiktig energipolitik DennA tematd nng är en från nextm e D A Framtdens Energ för en hållbar utvecklng och konkurrenskraft Hållbar energ går hand hand med lvskvaltet och tllväxt Sverge har unkt bred och långsktg energpoltk

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Framtidens Karriär. Ingenjören avgörande för Sveriges framtid och välfärd

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Framtidens Karriär. Ingenjören avgörande för Sveriges framtid och välfärd Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Karrär Sverges Ingenjörer på jakt efter framtdens Polhemare Ingenjören avgörande för Sverges framtd och välfärd Kvnnor skapar dynamk som tar oss utanför

Läs mer

Strategisk Planering! Varför det?

Strategisk Planering! Varför det? Strategsk Planerng! Varför det? Strategsk planerng är processen för att utveckla och behålla en lvskraftg kombnaton av organsatonens mål, kompetenser, resurser och dess föränderlga marknadsmöjlgheter"

Läs mer

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:53: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-03 09:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-04 12:54: Vad rolgt att ta del av era tankar och ert arbete med Grön Flagg! Det är härlgt

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring DennA tematd nng är en från nextm e D A Det är vktgt att regelverken gör det möjlgt för försäkrngsbolagen att fylla sn roll på ett bra sätt Chrstna Lndenus, vd för Svensk Försäkrng Kundernas förtroende

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-01-23 11:26: Bra jobbat, förskolan Kalven! Det är nsprerande att läsa er rapport och se hur

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums frskola 20 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:39: Bra jobbat, Tryserums frskola! Det är nsprerande att läsa er rapport och se

Läs mer

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller

Läs mer

Framtidens Karriär. Industriföretagens och myndigheters imagevärde. Ta mångfald på allvar. Hetaste tjänsterna finns inom industrin. Sida 6 7.

Framtidens Karriär. Industriföretagens och myndigheters imagevärde. Ta mångfald på allvar. Hetaste tjänsterna finns inom industrin. Sida 6 7. Framtdens Karrär Industrföretagens och myndgheters magevärde Intervju med Tord Hermansson, FoU-chef Volvo Personvagnar och Peter Haglnd, CIO Försvarsmakten om populartet bland ngenjörer. Sda 6 7 Ta mångfald

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton

Läs mer

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-07-04 13:38: Vlka jättebra flmer barnen har spelat n fantastskt bra och underhållande som samtdgt

Läs mer

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-15 13:51: Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet

Läs mer

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE SSI:1';74-O15 BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE John-Chrster Lndll Pack, 104 01 STOCKHOIJ! ;4 aprl 1974 BEREDSOP TJÖT ATOMOLYCKOR I SVERIGE Manuskrpt grundat på ett föredrag vd kärnkraftmötot Köpenhamn,

Läs mer

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en

Framtidens Karriär. Flexibel arbetstid och högre lön attraherar på mindre ort. Att arbeta som sjuksköterska på en Framtdens Karrär Sjuksköterska Arbetsbelastnng, vllkor och patentsäkerhet fokus Flexbel arbetstd och högre lön attraherar på mndre ort Erbjuder påverkansmöjlgheter, ansvar och varaton Den undersöknng som

Läs mer

Denna tematid ning är en annons från n extm e D ia. Framtidens Karriär. Det ska löna sig att vara ingenjör chef eller inte

Denna tematid ning är en annons från n extm e D ia. Framtidens Karriär. Det ska löna sig att vara ingenjör chef eller inte a nnons Denna tematd nng är en annons från n extm e D a a nnons Mn cvlngenjörsexamen har vart grunden mn karrär Börje Ekholm, vd för Investor och ordförande för KTH Framtdens Karrär Nuvarande jobbet språngbrädan

Läs mer

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare!

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare! HÄSTFÖRETAGARPRAKTIKAN Råd och tps för dg som vll bl framgångsrk hästföretagare! Inlednng Har du en hästverksamhet tankarna? Fundera på varför! Trolgen delar du med de flesta andra hästföretagare en passon

Läs mer

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-01-24 16:36: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med ert tema. Vad kul att

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Bank & Försäkrng trender nom t, betalnng och säkerhet Bankerna stabla och väl förberedda för nya kaptalregler Flodvåg av nya reglerngar utmanar försäkrngsbranschen

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola Handlngsplan Grön Flagg Äsperedskolan förskola - skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-03-22 11:22: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter elevernas förmågor -

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-13 09:11: N har jättefna aktvteter tll era utvecklngsområden. Det är en mycket bra

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag tll energplan Blaga 1: Planerngsförutsättnngar 2014-05-20 Remssverson BI L A G A 1 : P L A N E RI N G S F Ö R UT S Ä T T N I N G A R Förslag tll energplan Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon

Läs mer

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Psykatrkerrollen har erbjudt mg en frhet att skräddarsy mn egen yrkesroll Smon Kyaga, psykatrker och överläkare Läkare ska kunna fokusera på dagnostk, behandlng och det medcnska ansvaret Hed Stensmyren,

Läs mer

Framtidens Karriär. Karriärstinn säkerhetsoch förvarsindustri

Framtidens Karriär. Karriärstinn säkerhetsoch förvarsindustri Framtdens Karrär Att utveckla verksamheten och affären har drvt mg framåt Martn Lundstedt, vd och koncernchef Scana Våga pröva olka typer av arbetsuppgfter Kerstn Konradsson, affärsområdeschef på Bolden

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola Handlngsplan Grön Flagg Berga förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-12-13 09:50: Bra utvecklngsområden med aktvteter som passar barnen. Tänk på att vara medforskare och låta barnen styra. Berätta

Läs mer

Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt 2012 2014 GODKÄND AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 13 FEBRUARI 2012

Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt 2012 2014 GODKÄND AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 13 FEBRUARI 2012 Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt 2012 2014 GODKÄND AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 13 FEBRUARI 2012 Inlednng 3 Syfte...3 Hur projektplanen tas fram...3 Dsposton...3 Förutsättnngar 5 Bostäder och befolknng...5

Läs mer

Framtidens Karriär Läkare

Framtidens Karriär Läkare Fokus bör lgga på att läkare får lägga merparten av sn td på uppgfter som är värdeskapande för patenterna Anna Nergårdh, chefläkare Stockholms läns landstng Framtdens Karrär Läkare Hälso- och sjukvårdens

Läs mer

Framtidens Karriär. Sveriges främste itentreprenör

Framtidens Karriär. Sveriges främste itentreprenör Framtdens Karrär Kombnerar konsultkarrär med kvnnlgt ledarskap Sverges främste tentreprenör mot nya mål Affärssystem ett brett och mångfacetterat yrkesområde Ett tungt vägande skäl tll att välja 4 en konsultkarrär

Läs mer

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss? Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas

Läs mer

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015

Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Torsö förskola 9 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-09 16:38: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.det

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:01: N har vktga utvecklngsområden men v skckar tllbaka er rapport för att v önskar

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 09:54: N verkar ha ett mycket engagerat mljöråd som är påputtare (fnt ord). N har bra och spännande

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-09 16:00: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

Folkrätten och kriget mot terrorismen

Folkrätten och kriget mot terrorismen Mänsklga demokrat Folkrätten FN I den här teorbakgrunden: presenterar v en överskt av folkrätten de hot den har utsatts för genom det onskränkta krget mot terrorsmen åskådlggör v FN:s roll ett väl fungerande

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-02 09:44: Inskckad av msstag... 2013-06-25 12:09: N har på ett mycket kreatvt och varerat

Läs mer

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Beslutad av kommunfullmäktge 2013-03-27, 74 Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Fnspångs kommun

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Ängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-10-02 09:58: Vlka rolga och spännande utvecklngsområden som n ska jobba med. Utmana gärna barnen med att ställa öppna frågor

Läs mer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning

Riktlinjer för biståndshandläggning Rktlnjer för bståndshandläggnng Enlgt Socaltjänstlagen Fnspångs kommun 2012-11-19 KS 2012.04.45.730 Rktlnjer för bståndshandläggnng Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post:

Läs mer

SVÅRT UTAN SNARARE OMÖJLIGT - PA DET STADIUM., SOM PROJEKTET F N BEFINNER SIG.

SVÅRT UTAN SNARARE OMÖJLIGT - PA DET STADIUM., SOM PROJEKTET F N BEFINNER SIG. ' ~ REDERNÄRNGENS SYN PA SCANDNAVAN LNK CGDTEBORGS HAltNDAG 26/9-85) ATT 6E REDERNÄRNGENS SYN PA SCANDNAVAN LNK ÄR NTE BARA. SVÅRT UTAN SNARARE OMÖJLGT - PA DET STADUM., SOM PROJEKTET F N BEFNNER SG. DE

Läs mer

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-27 10:15: Hej, Enlgt mal från er så skckade n n denna rapport av msstag, så därför får n tllbaka

Läs mer

Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014

Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-09 16:44: Vad rolgt att det blev ett enhällgt ja från eleverna att fortsätta med Grön Flagg,

Läs mer

Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 12:45: Gratts tll er första certferng Grön Flagg! Vad rolgt att n känner att mljöarbetet

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Saltängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-19 13:46: N har en mycket ambtös och välplanerad handlngsplan med många aktvteter som säkert kommer att skapa stort engagemang

Läs mer

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014

Scandinavian Organics AB (publ) 16 30 oktober 2014 l l t n a Inbjud r e t k a v a g n n teck Scandnavan Organcs AB (publ) 16 30 oktober 2014 Informatonen denna folder ( Foldern ) är endast en förenklad beskrvnng av den rktade nyemssonen (såsom defnerat

Läs mer

Cancerforskning som gör skillnad

Cancerforskning som gör skillnad Denna tematdnng är en annons från Radumhemmets Forsknngsfonder Cancerforsknng som gör skllnad Ingår som blaga Svenska Dagbladet 18:e mars 2010 Cancerförenngen Stockholm pg 90 06 90-9 Stftelsen Konung Gustaf

Läs mer

INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER

INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER KTH Byggvetenskap Samhällsbyggnad Kunglga Teknska Högskolan INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER SECONDARY CONTAINMENT MODELS FOR PETROLEUM TANKS Examensarbete byggnadsteknk Nr 395 Byggvetenskap

Läs mer

Beryll Tävlingsförslag av Johan Johansson & Joakim Carlsson Modernisering av mineralutställningen vid SBN - ett steg mot bättre lärandemiljö

Beryll Tävlingsförslag av Johan Johansson & Joakim Carlsson Modernisering av mineralutställningen vid SBN - ett steg mot bättre lärandemiljö Sda 1 eryll Joakm Carlsson eryll Tävlngsförslag av Johan Johansson & Joakm Carlsson Modernserng av mneralutställnngen vd SN - ett steg mot bättre lärandemljö Luleå teknska unverstet Sda 2 eryll Joakm Carlsson

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015

Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-26 09:46: Det har vart rolgt att läsa er rapport och se hur n har ntegrerat hållbar

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL Arbetsgruppsrapport 16.12.2005 Duplkat 3/2006 Utbldnngsstyrelsen och författarna Tm Eja Högman ISBN 952-13-2767-7 (nb.) ISBN 952-13-2768-5 (pdf) ISSN 1237-6590

Läs mer

Lönebildningen i Sverige 1966-2009

Lönebildningen i Sverige 1966-2009 Rapport tll Fnanspoltska rådet 2008/6 Lönebldnngen Sverge 1966-2009 Andreas Westermark Uppsala unverstet De åskter som uttrycks denna rapport är författarens egna och speglar nte nödvändgtvs Fnanspoltska

Läs mer

Denna tematid ning är en annons från r a D iumhemmets f orskningsfond er. En allvarlig uppgift

Denna tematid ning är en annons från r a D iumhemmets f orskningsfond er. En allvarlig uppgift a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Cancerforsknng som förlänger lvet Foton: Håkan Flank V är realstskt optmstska Ett forskarteam på Karolnska Insttutet

Läs mer

Snabbguide. Kaba elolegic programmeringsenhet 1364

Snabbguide. Kaba elolegic programmeringsenhet 1364 Snabbgude Kaba elolegc programmerngsenhet 1364 Innehåll Informaton Förpacknngsnnehåll 3 Textförklarng 3 Ansvar 3 Skydd av systemdata 3 Frmware 3 Programmera Starta och Stänga av 4 Mnneskort 4 Exportera

Läs mer

Elteknik Svenska AB. FACI - trygghetslarm. Produktlista. Kontaktperson: Palle Wiklund Telefon: 060-16 60 00 Fax: 060-17 42 46

Elteknik Svenska AB. FACI - trygghetslarm. Produktlista. Kontaktperson: Palle Wiklund Telefon: 060-16 60 00 Fax: 060-17 42 46 Elteknk Svenska AB FACI - trygghetslarm Besöksadress: Postadress: Axvägen 10, 853 50 Sundsvall Box 6050, 850 06 Sundsvall Produktlsta Kontaktperson: Palle Wklund Telefon: 060-16 60 00 Fax: 060-17 42 46

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Kastanjegårdens förskola 20 feb 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Kastanjegårdens förskola 20 feb 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Kastanjegårdens förskola 20 feb 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-20 16:51: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era utvecklngsområden.

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17 1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt

Läs mer

Enkelt är effektivt!

Enkelt är effektivt! Halvårsrapport 2014 1 Enkelt är effektvt! V tror på enkelhet fondförvaltnng. Istället för att krångla tll saker onödan fokuserar v på att köpa bra bolag v gllar. Det behöver nte vara svårare än så. Spltan

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015

Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ängens förskola 16 apr 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-04-16 15:17: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm Workng paper/pm 2012:02 Företagsrådgvnng form av Konsultcheckar En effektutvärderng av konsultcheckar nom ramen för regonalt bdrag för företgsutvecklng Tllväxtanalys har uppdrag att utvärdera effekterna

Läs mer

Stöd den patientnära cancerforskningen

Stöd den patientnära cancerforskningen a nnons Denna tematd nng är en annons från r a D umhemmets f orsknngsfond er a nnons Foton: Håkan Flank Stöd den patentnära cancerforsknngen tllsammans kan v överlsta cancer Vår forsknng bdrar tll en mer

Läs mer

II{FORMATIOFI TrR 1 BRF MAJROPARKE]V

II{FORMATIOFI TrR 1 BRF MAJROPARKE]V {FORMATOF TrR BRF MAJROPARKE]V ÅngTs FoRSTA MEDDELAYDE 9 l. TT STYREL.ST'TT 999-03-05.', :.. r.:;..a Årsstämman999 Tden går nu så fort att v redan är framme årsstämmotder. Årsstämman är beslutad att äga

Läs mer

Cancer är en tuff motståndare

Cancer är en tuff motståndare D e n n A p u b l k At o n ä r e n A n n o n s f r å n r A D u m h e m m e t s f o r s k n n g s f o n D e r Cancer är en tuff motståndare hjälp oss ge fler en tro på framtden Nya upptäckter förlänger

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Måsen 12 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-25 10:50: Hej, I enlghet med mal från er råkade n skcka n er rapport tll oss stället för

Läs mer

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy

Mycket i kapitel 18 är r detsamma som i kapitel 6. Mer analys av policy Blanchard kaptel 18-19 19 Växelkurser, räntor r och BNP Mycket kaptel 18 är r detsamma som kaptel 6. Mer analys av polcy F11: sd. 1 Uppdaterad 2009-05-04 IS-LM den öppna ekonomn IS-LM den öppna ekonomn

Läs mer

OBS! Dina högtalare (medföljer ej) kan skilja sig från de som visas på bild i denna bruksanvisning. modell RNV70 HIFI-SYSTEM

OBS! Dina högtalare (medföljer ej) kan skilja sig från de som visas på bild i denna bruksanvisning. modell RNV70 HIFI-SYSTEM OBS! Dna högtalare (medföljer ej) kan sklja sg från de som vsas på bld denna bruksanvsnng. modell RNV70 HIFI-SYSTEM Underhåll och specfkatoner Läs bruksanvsnngen nnan du börjar använda utrustnngen. Se

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Stormhatten 8 okt 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Stormhatten 8 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Stormhatten 8 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-08 09:10: Det har vart rolgt att få ta del av er mycket bra rapport. N har jättefna

Läs mer

Analys av näringslivet i Nyköpings kommun

Analys av näringslivet i Nyköpings kommun Analys av nngslvet Nyköpngs kommun Anna Löfmarck Håkan Wolgast Syfte med nngslvsstuden Dokumentera utvecklngen det gäller tllväxt, konkurrenskraft, sysselsättnng olka nscher, storleksklasser ålderskategorer.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 2 jan 2015

Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 2 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Tåget 2 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-02 17:19: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

Leg.vet. Rikke M Schultz

Leg.vet. Rikke M Schultz Leg.vet. Rkke M Schultz {ru ryoltr offekt v tohadungttm{trd, Text Stna Helmersson Foto Rkke M Schults och Stna Helmersson Kranosacral terap forbättrar kroppens självläkande formåga. Genom att lossa på

Läs mer

Utveckling av en optimeringsmodell för upphandlingar inom telefoni

Utveckling av en optimeringsmodell för upphandlingar inom telefoni Utvecklng av en optmerngsmodell för upphandlngar nom telefon Examensarbete vd Insttutonen för teknsk ekonom och logstk, avdelnngen för produktonsekonom. Lunds Teknska Högskola, Lunds Unverstet Handledare:

Läs mer

PRODUKTKATALOG HOCKEYALLSVENSKAN 2014/15

PRODUKTKATALOG HOCKEYALLSVENSKAN 2014/15 PRODUKTKATALOG HOCKEYALLSVENSKAN 2014/15 Björklöven är tllbaka HockeyAllsvenskan och klarade målsättnngen för andra säsongen rad. Bolaget och förenngen vsar postva sffror och v har fler partners än någonsn

Läs mer

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning.

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning. Uppsala Unverstet Företagsekonomska nsttutonen Magsteruppsats HT 2009 Fond--fonder med global placerngsnrktnng Ett konkurrenskraftgt alternatv tll globalfonder? En jämförelse med fokus på rsk och avkastnng.

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Gällstads förskola 30 apr 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Gällstads förskola 30 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Gällstads förskola 30 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-04-30 15:59: Vad det var spännande och ntressant att läsa om alla era utmärkta aktvteter,

Läs mer

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5 Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer