Sjöfart i motvind: svaveldirektivet

Transkript

1 Framtdens Infrastruktur för konkurrenskraft och hållbara transporter Natonell plan: gränsöverskrdande nfrastruktur Hösten 2012 beslutade regerngen att kraftgt höja anslagen för transportnfrastrukturen. Hur pengarna ska fördelas har Trafkverket föreslagt stt förslag tll natonell plan. Infrastrukturmnstern ger en fngervsnng om vad som bör prorteras. Sjöfart motvnd: svaveldrektvet en rktg soppa Svavelhalten marnt bränsle ska mnskas fr.o.m För bl.a. Östersjön och 5 Nordsjön får den maxmalt vara 0,1 %. Övrga farvatten regleras först 2020, och då endast tll 0,5 %. Detta ställer tll det rejält för svenska redare och svensk ndustr. 4 6 Järnvägen utvecklas men lder av nfrastrukturbrster Den svenska järnvägen har genomgått dramatska förändrngar de senaste 25 åren, och utvecklats starkt. Samtdgt brottas den med svåra brster kapactet och underhåll. Branschen letar lösnngar: sgnalsystem, reglerngar och engagemang. Godstransporter Forsknng Infrastrukturprojekt Flyglednng Ingår som branschtdnng Dagens ndustr september 2013.

2 Vssa saker går nte att ändra på. Som att Skåne lgger där det lgger och därmed är Sverges vktgaste nav för godstransporter. Drygt en mljon lastblar passerar varje år genom regonen, med gods som motsvarar hälften av värdet den svenska utrkeshandeln. Då vll man nte mötas av flaskhalsar. Det här är ett problem som måste tas på allvar. Men hur ska v kunna omfördela trycket när utrednngar vsar att sju av järnvägens värsta brster 2021 kommer att fnnas Skåne? Det måste alltså satsas mer på skånsk nfrastruktur. På skane.se/skanepaketet kan du läsa om hur och varför. hela skane.se

3 3 Vart tog svensk ponjäranda vägen? Infrastruktur av god kvaltet behövs för att stärka närngslvets konkurrenskraft, lkaväl som goda kommunkatoner är nödvändga för att männskors vardags- och arbetslv ska fungera. Utan en god nfrastruktur stannar Sverge. Under hösten 2012 beslutade regerngen att kraftgt höja de ekonomska anslagen för V måste ha en god överbryggande nfrastruktur där olka transportslag möts transportnfrastrukturen. För peroden anslås 522 mljarder kronor. Större delen av anslagen hela 60 procent föreslås av Trafkverket gå tll järnvägen. I stora drag handlar nvesterngarna om underhåll och effektvserng, men även om att utveckla vssa delar av järnvägssystemen. Intressant är satsnngen på början av en svensk stambana för höghastghetståg. Genomgående är ansatsen tll ett gränsöverskrdande perspektv. Ett gränsöverskrdande perspektv nnebär att v måste kombnera olka transportslag, men också ha en god överbryggande nfrastruktur där olka transportslag möts, säger nfrastrukturmnster Catharna Elmsäter-Svärd. I planförslaget lyfts även satsnngar för att förbättra malmtransporterna Bergslagen och Norrbotten fram. Dessutom fokuseras på att utveckla järnvägsanslutnngar tll bland annat hamnar. Närngslvet välkomnar de planerade satsnngarna, men efterfrågar ett högre tempo. Kanske har Robert Röder, ordförande för Förenngen Sverges Järnvägsentreprenörer, rätt stt påstående: När man först byggde järnvägen Sverge fck det kosta, trots att Sverge var ett fattgt land som egentlgen nte hade råd. Men man tänkte långsktgt och lät nte ekonomn begränsa. Kan det möjlgen vara ponjäranda som saknas det svenska nfrastrukturbyggandet? Kanhända fnns några av svaren årets upplaga av Framtdens Infrastruktur. Trevlg läsnng! Redaktonen Foto: Bombarder Om detta kan du läsa Framtdens Infrastruktur 4 Gränsöverskrdande nfrastruktur fokus Intervju med nfrastrukturmnster Catharna Elmsäter-Svärd. 5 Sjöfart motvnd: svaveldrektvet en rktg soppa Tre företrädare för ndustrn Sverge dskuterar. 5 Närsjöfart vktg konkurrensfaktor 6-7 Många utmanngar för järnvägen Järnvägen utvecklas men lder av nfrastrukturbrster. 8 T-bana mot Nacka förstuden full gång 9 Västlänken: Göteborg gräver för nya resmöjlgheter 10 Nya Slussen bygget förbereds 11 Ctybanan börjar ta form 12 Unk 3D-modellerng skapar Förbfarten I ett av Sverges genom tderna största nfrastrukturprojekt. 13 Fokusera ännu mer på godsprojekt! Intervju med Per Bondemark, ordf. Närngslvets transportråd. 14 Stort ntresse för flyglednng på dstans 15 Utökad spårkapactet på Stambanan Skåne 16 Norra länken öppnar tdgare och under budget 17 Sydvästsverge Skandnavens guldkalv 18 Hållbar nfrastruktur kräver helhetstänkande Mljö, ekonom och socala aspekter måste gå hand hand. 19 Elvägar för tunga fordon framtdens melod 2030 ska fordonsflottan vara fossloberoende. 20 Flyget en vktg motor för ekonomsk utvecklng Sverge måste vara nom räckhåll för världen och tvärtom. 21 Korrdorer gränsöverskrdande transportnätverk 23 Transportstråk från Atlanten tll Ryssland Presenterade företag och organsatoner 24 Saab 25 WSP Sverge AB 25 Regon Dalarna 26 Lndholmen Scence Park 26 Roadscanners 27 Stena Lne Freght 28 Öresundsmetro 28 Skaraborgs Kommunalförbund 29 Wärtslä Corporaton 29 Regonförbundet Sörmland 30 Nya Umeå Hamn 31 TÜV SÜD Ral 31 SmålandBleknge 32 URS 33 ELU 33 Västra Stambanegruppen 34 SWARCO Sverge 35 Europakorrdoren 35 Jernhusen Framtdens Infrastruktur för konkurrenskraft och hållbara transporter är producerad av NextMeda. Skrbenter Sandra Ahlqvst, Anette Bodnger, Carn Brnk, Helena Bäckhed, Håkan Edvardsson, Crstna Lefland, Clas Lewerentz, Chrstna B. Wnroth Omslagsblder Per-Erk Adamsson / Stockholms Hamnar, Sergo Joselovsky / Swedava, Kasper Dudzk, Cerca meda, Stefan Nlsson / SJ Annonsförsäljnng NextMeda, Meda X Norr Tryck V-TAB Ingår som branschtdnng Dagens ndustr september 2013 Frågor om nnehållet besvaras av Carl Mejer E-post: carl.mejer@nextmeda.se För mer nformaton om tema- och kundtdnngar dagspress kontakta: Nklas Engman Telefon , Mobl E-post: nklas.engman@nextmeda.se ETT KOMPLETT UNDERHÅLLSERBJUDANDE FÖR GODSTRAFIK. 24/ dagar om året.

4 4 Gränsöverskrdande nfrastruktur fokus Under hösten 2012 beslutade regerngen att kraftgt höja de ekonomska anslagen för transportnfrastrukturen. För peroden anslås 522 mljarder kronor. Hur pengarna ska fördelas har Trafkverket föreslagt stt Förslag tll natonell plan för utvecklng av transportsystemet Redan nu kan nfrastrukturmnstern ge en fngervsnng om vad som bör prorteras. Förslag tll natonell plan Text Chrstna B. Wnroth Generellt lgger det Trafkverkets uppdrag att tänka gränsöverskrdande nfrastruktur både vad gäller person- och godstrafk. Det handlar om att tänka över kommun- och länsgränser, men även över landsgränser. Ett gränsöverskrdande perspektv omfattar också att kombnera olka transportslag, men nte mnst, ha en god överbryggande nfrastruktur där olka transportslag möts, säger nfrastrukturmnster Catharna Elmsäter-Svärd. Gods förs regel tll och från Sverge sjövägen. Därför, framhåller nfrastrukturmnstern, är det vktgt med strategska hamnar längs med vår kust, samt en god omkrnglggande landnfrastruktur med transportlänkar så godset kan fraktas tll och från hamnarna. Dessutom behöver v ha goda järnvägsförbndelser som klarar transporter tll och från landets norra delar. Tdgareläggandet av utbyggnaden av Hamnbanan, järnvägslänken mellan Göteborgs hamn och övrga Sverge, tll en dubbelspårg bana är enlgt mnstern ett bra exempel på hur regerngen arbetar för att öka konkurrenskraften och skapa en gränsöverskrdande nfrastruktur. För att ytterlgare förbättra läget behöver v också bygga bort dentferade flaskhalsar järnvägstrafken väster om Vänern, se över den västra och södra Att främja ny teknk, kunskap och möta framtdens krav, är också en vktg del av vårt nfrastrukturarbete stambanan samt spårstrukturen omkrng Göteborg och Malmö. Ny stambana För att bland annat göra mer plats för godståg på järnvägarna, satsar regerngen långsktgt på att skapa en helt ny stambana med järnväg för höghastghetståg mellan Stockholm och Göteborg va Lnköpng, Jönköpng och Borås den framtda Götalandsbanan. Arbetet med Götalandsbanans delsträckor, Ostlänken och sträckan Göteborg Borås, lgger som prorterade projekt föreslagen natonell plan. När Ctybanan är färdg, 2017, kan dubbelt så många tåg trafkera de nuvarande järnvägsspåren genom Stockholm. Resultatet blr ett bättre tågflöde alla rktnngar. Sjöfarten Med anlednng av Svaveldrektvet, där gränsvärdena för svavelutsläpp från fartyg kraftgt begränsas Östersjön från 2015 vlket leder tll stora kostnadsöknngar för redererna, en kostnad som slutänden drabbar svensk exportndustr, vll Elmsäter-Svärd lyfta fram regerngens arbete med att stödja sjömotorvägsprojekt. Inom ramen för EU:s TEN-T sjömotorvägar, har regerngen vart mycket framgångsrk med att erhålla stöd från kommssonen. Forsknngspengar som möjlggör bland annat LNG, scrubbers och ett metanolprojekt för att förbättra den svenska sjöfartsnärngens konkurrenskraft. LNG, flytande naturgas, framställs som mer konkurrenskraftgt jämförelse med både tjockolja och deselbränslen. Och genom att använda LNG som fartygsbränsle blr utsläppen av svavel och partklar nära noll och kväveoxd mnskar med procent. Att främja ny teknk, kunskap och möta framtdens krav, är också en vktg del av vårt nfrastrukturarbete. Och När v planerar nfrastruktur måste v tänka över kommunoch länsgränser, men även över landsgränser, framhåller nfrastrukturmnster Catharna Elmsäter-Svärd. Foto: Krstan Pohl för de som tror att regerngen nte funderar på hur sjöfartens samlade kostnadsbld förändras då svaveldrektvet träder kraft, och vlka konsekvenser det får, kan jag säga att v har olka åtgärder på gång för att Sverge ska kunna behålla sn konkurrenskraft, avslutar Catharna Elmsäter-Svärd. Nordskt samarbete Genom att bygga nfrastruktur utfrån ett helhetsperspektv, blr det enlgt Elmsäter-Svärd även vktgt att samordna satsnngar med våra grannländer. När Danmark nu planerar för Fehmarn Bältförbndelsen, är det vktg att tunneln utformas så att Sverge och övrga Norden knyts samman med kontnenten. Det arbetet handlar bland annat om att få tll stånd en lastprofl så att de svenska godstågen kan trafkera utan avbrott för omlastnng. Enlgt den danska transportmnstern Pa Olsen Dyhr koordnerar Danmark mycket rktgt ny nfrastruktur med bland annat Sverge. När det rör sg om de stora nfrastrukturprojekt Danmark, tll exempel Fehmarn Bält, tar v hänsyn tll de behov som fnns hos berörda länder. Femernsatsnngen fnanseras med EU-medel, delvs för att man gärna vll skapa en mer sammanhängande regon och ett bättre samarbete, förklarar hon och fortsätter: Dessutom har v Öresundsförbndelsen tll Sverge och måste därför ta ställng tll hur transporter därfrån på bästa sätt kan färdas genom Danmark. Själva har v nte så särsklt mycket godstrafk på spår. Men det vore bra om det svenska godset kan transporteras på bana stället för att lastas över lastblar. En öppen dalog med svenskarna är alltså självklart. För att närtd främja det nordska nfrastrukturnätverket framhåller Elmsäter-Svärd vkten av att söder om Hallandsåsen skapa ett järnvägssystem som fångar upp trafken från Hallandsåsen, samt att det svenska systemet kommer att fungera med det anslutande danska systemet. Mot Fnland pågår vdare dskussoner kopplat tll Haparandabanan med utformnng av godstermnaler för att htta lösnngar för att hantera olka spårvdder. Maktskftet Norge kan ge större satsnngar på nfrastruktur. I våras presenterade Norges regerng sn natonella transportplan som nnehöll nfrastruktursatsnngar på 508 mljarder norska kronor. Inför valet sgnalerade Fremskrttspartet att de vlle använda mer av överskottet från oljefonden tll nvesterngar bl.a. bättre vägar och järnvägar. Trolgt är därför att maktskftet nnebär att ännu mer pengar läggs på transportnfrastruktur, även på nordsk nvå.

5 A n n o n s D e n n a t e m at d n n g ä r e n a n n o n s f r å n N e x t M e D I A A n n o n s Framtdens Infrastruktur September Svaveldrektvet en rktg soppa 2008 fattade FN:s sjöfartsorgan IMO (Internatonal Martme Organsaton) beslutet om att mnska svavelhalten marnt bränsle. För Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen samt Nordamerkas kustområden, får svavelhalten marnt bränsle från den 1 januar 2015, maxmalt uppgå tll 0,1 vktprocent svavel. Övrga farvatten regleras först 2020, och då endast tll 0,5 procent. Detta ställer tll det rejält för svenska redare och svensk ndustr. Svaveldrektvet Text Chrstna B. Wnroth Att gå från 0,5 tll 0,1 procent svavelhalt fartygsbränsle nnebär att bränslet närmar sg deselolja. Det drver upp bränslekostnaden och fördyrar ndustrns transporter dramatskt. För ett ensklt bolag som SSAB nnebär det ökade transportkostnader med ett antal hundra mljoner kronor om året. Då sjötransporterna blr dyrare fnns också rsken att den ndustr som kan, lägger över sna frakter på lastbl och kör godset tll den norska kusten för överflyttnng tll sjötransport där reglerna nte gäller, säger Bo-Erk Pers, vd för Jernkontoret. Httlls, påpekar Pers, har branschen nte heller sett någon undersöknng som påvsar en stor mljövnst genom att gå från 0,5 tll 0,1 procent. 0,5 procent hade enlgt Pers vart hanterbart och nneburt att konkurrensförutsättnngarna hållts ntakta. Nu slås benen undan. Bo-Erk Pers, vd Jernkontoret. Foto: Stg-Göran Nlsson Att gå ner tll 0,1 drabbar vår konkurrenskraft och förmåga att expandera och skapa nya arbetstllfällen redan glesbebyggda områden där jobb nte växer på träd. Regerngen satsar och för sg en knapp mljard på sjöfarten, vlket förhoppnngsvs kan leda tll sänkta farledsavgfter, men detta täcker tll närmelsevs nte de extra kostnader som v befarar. Men enlgt Pers är det ännu nte för sent att stoppa svaveldrektvet. V har haft jurster, tdgare kopplade tll IMO, som hjälpt oss att htta möjlgheter att göra justerngar drektvet. Fnns den poltska vljan, fnns det fortfarande möjlgheter att ändra ett beslut som tycks bottna ett tjänstemannafel och retorsk nlåsnng. Motstrdga rapporter Skogsndustrernas vd Carna Håkansson frågasätter Trafkanalys redovsnng av kostnadsöknngarna som följer med drektvet. Bland annat saknas en förklarng tll skllnaden på flera mljarder kostnadsöknng mellan den senast presenterade analysen och den analys Sjöfartsverket gjorde Analysen saknar tll exempel konsekvenserna av ökade kostnader för mport med anlednng av de skärpta svavelkraven. Rapporten beaktar nte heller det samhällsekonomska värde som ndustrn bdrar med, säger Carna Håkansson. Innovatv forsknng På Sverges Redareförenng är vd Chrster Schoug också bekymrad över drektvets konsekvenser. Trots att v som ndustr är frustrerade över den enorma utmanng som svaveldrektvet nnebär, arbetar v aktvt för att söka lösnngar och fnna stöd. Eftersom Sverge är en del av den europeska unonen lyder v också som stat under EU:s regelverk för hur stöd får ges. Inom ramen för detta regelverk har Chrster Schoug, vd Sverges Redareförenng. Foto: Anders Kempe Carna Håkansson, vd Skogsndustrerna. dock närngsdepartementet backat upp oss för att komma fråga för EU:s TEN-T-forsknngs- och nnovatonsmedel, framhåller Schoug. TEN-T-pengar bevljas av EU tll forsknngs- och nnovatonsprojekt som befnner sg på plotstadet. Syftet med plotsatsnngarna är att fnna Foto: Ulf Palm och verfera nya lösnngar som kan komma många tll gagn med delat vetande som mål. Inom ramen för samarbetsplattformen ZVT (Zero Vson Tool) drver v dag no olka forsknngsprojekt med fokus på LNG, skrubber-teknk och metanol. I projekten samarbetar allt från akadem tll tllverknngsndustr, hamnar och myndgheter. Förutom TEN-T-medel har även Trafk- och Sjöfartsverket, Vnnova samt Västra Götalandsregonen skjutt tll forsknngs- och nnovatonsmedel vlket är ett uppskattat stöd. V jobbar med all kraft för att söka sjöfartens lösnngar som ska rädda vår svenska ndustrs mljövänlga och konkurrenskraftga transporter. Nytt skräckscenaro Det fnns mer som bekymrar: det tänkta nförandet av ett NECA syfte att göra Östersjön tll en NOx Emsson Control Area ett hårt kontrollerat kväveoxdutsläppsområde. Införs denna regel, som och för sg ntalt avser nybyggnad av fartyg, kommer alla att ställa sg frågan varför det om 20 år bara seglas äldre fartyg Östersjön. V är ännu en gång dödsförskräckta över att förblndade myndgheter med förvanskade fakta återgen kommer att genomdrva ett beslut utan att göra en konsekvensutrednng för att förstå sambanden, och dessutom beslut som enbart berör sjöfarten Östersjön och nte berör sjöfarten globalt. Det får bara nte hända, fastslår Chrster Schoug. Närsjöfart vktg konkurrensfaktor Sjön är en naturlg nfrastruktur, och med små nvesterngar skulle mycket av det gods som dag löper på väg och järnväg att kunna flyttas över tll sjön. För Sverge, och svensk ndustrns konkurrenskraft, är det därför hög td att lägga revrtänkandet åt sdan och tllsammans börja arbeta för ett smart och kostnadseffektvt Logstksverge. Det framhåller Johan Röstn, vce ordförande Sverges hamnar. Sverges hamnar Text Chrstna B. Wnroth Ur Röstns perspektv borde ntellgent logstk baseras på att de stora godsflödena läggs på fartygs- och järnvägsfrakt; lastblstransporter bör däremot ses som ett komplement. För att komma dt måste sjömotorvägen, som nte har flaskhalsar och kapactetsproblem, utnyttjas bättre och dskussonen om närsjöfarten lyftas. Den dag närsjöfarten fnns med spedtörernas produktportfölj, skulle mycket av den transport som dag går på land, va järnväg och lastbl, flytta ut på sjön. Problemet just nu är att spedtörerna nte är ett dugg ntresserade av att sälja närsjöfart, och att de sannolkt tjänar bättre på att kunden lägger stt gods på lastbl. Det mssgynnar alla, säger Röstn. Just n tme Med förhållandevs små nvesterngar skulle v enkelt kunna öka godsflödena på sjön. Och förutom att det är mljömässgt bättre, kan en långsammare mer förutsebar sjötransport tll och med vara strategskt rktgt ur ett ledtdsperspektv. Och här blr plötslgt det sltna uttrycket Just n tme aktuellt. När du mssar dna tdsntervaller och får ett avbrott kedjan, börjar det kosta pengar. I dessa stuatoner måste kostsamma extraresurser sättas n för att lösa problemen som uppstått. Låt oss därför komma håg att snabbast nte alltd är bäst. För ledtder är exakthet mycket mer värdefullt. Johan Röstn, vce ordförande Sverges hamnar. Samarbete nödvändgt För att Sverge ska kunna lösa sna framtda godstransporter, ser Röstn det som en nödvändghet att alla transportaktörer börjar samarbeta och anlägger ett förlösande helhetsperspektv. Var och en på egen hand kommer v nte att kunna erbjuda kunden den bästa transportlösnngen. Den transportör som har den bästa och mest prsvärda lösnngen för en aktuell frakt måste få bl det naturlga valet. Det förutsätter att tllgänglgheten är lka på alla fronter. Utan ett helhetsperspektv, fortsätter Röstn, kommer v heller nte att kunna erbjuda ett bra transportkoncept ett koncept som slutänden bör handla om att svenskt närngslv har tllräcklgt goda, och kostnadseffektva, transportvägar ut världen. Kan v nte erbjuda det, blr det svårt för svensk ndustr att behålla sn konkurrenskraft, fastslår Röstn.

6 6 Många utmanngar för järnvägen Den svenska järnvägen har genomgått dramatska förändrngar under de senaste 25 åren. Järnvägen har utvecklats starkt, men samtdgt brottas den med svåra brster kapactet och underhåll. Järnvägen Text Crstna Lefland Gunnar Alexandersson har fått ett regerngsuppdrag att göra en översyn av järnvägens organsaton och föreslå vlka förbättrngar som krävs för att järnvägen ska kunna möta framtdens krav på effektvtet och hållbarhet. Utrednngen sker mot bakgrund av de stora förändrngar som skett sedan ansvaret för trafk och nfrastruktur separerades slutet av 1980-talet och med att Banverket bldades samt den efterföljande avreglerngen av spårtrafken. En nyckelfråga är hur kapactetstlldelnngen av spår går tll. Detta har ställts på sn spets av den kapactetsbrst som fnns på vssa sträckor, exempelvs Stockholm Göteborg, där nu flera nya företag vll konkurrera med SJ. Det är Det fnns ett stort engagemang branschen att htta lösnngar tydlgt att det fnns stora utmanngar här. Andra vktga frågor är hur banarbeten och annat underhåll ska skötas, säger han. Med många olka operatörer fnns också behov av exempelvs mer överskådlga system för bljettförsäljnng och hur tllgången tll sdosystem, exempelvs termnaler och depåer, ska se ut. Regelverken är bland otydlga eller nkonsekventa. Det fnns ett starkt behov av att tydlggöra roller. Det kan vara svårt för de många olka aktörerna att veta vlket ansvar de har och hur man kan samarbeta bättre. Men det fnns ett stort engagemang branschen att htta lösnngar. Förändrngarna har också fört mycket postvt med sg, med nya aktörer som kommt med nya, kundanpassade déer och en mycket stark tllväxt, nte mnst nom regonaltrafken. Sverge var tdgt ute med dessa förändrngar, nu ser v dem komma andra europeska länder, framhåller Gunnar Alexandersson. Kapactetsbrst slår hårt Klas Wåhlberg, ordförande för branschorgansatonen Swedtran och chef för Bombarder Transportaton Sweden, och Robert Röder, ordförande för Förenngen Sverges Järnvägsentreprenörer samt vd för Strukton Ral AB, ser båda att det fnns stora behov av att lösa brster kapactet och nfrastruktur, som slår hårt mot såväl kunder som operatörer. Vad gäller nfrastrukturen kan man komma långt med att byta mndre komponenter och delsystem. Det borde fnnas en tydlg plan för att jobba med kontnuerlga förbättrngar. Det nya sgnalsystemet ERTMS kommer att ge en kapactetshöjnng eftersom det möjlggör Vktgt att vårda befntlg nfrastruktur Anslagen tll nfrastrukturen fram tll 2025 höjs tll 522 mljarder kronor. Det sker mycket under den här peroden. En vktg utgångspunkt är att v ska vårda den nfrastruktur som v redan har och utnyttja den kapactet som den är byggd för, säger Gunnar Malm, Trafkverkets generaldrektör. Infrastruktursatsnngar Text Crstna Lefland Det är framför allt runt storstadsregonerna Stockholm, Göteborg och Malmö som trycket på nfrastrukturen är hårt och de största flaskhalsarna fnns. I Stockholm fnns stora behov både på vägoch järnvägssdan, medan det Göteborg och Malmö företrädesvs handlar om järnvägen. Stambanorna Stockholm Göteborg och Stockholm Malmö är hårt trafkerade av såväl fjärrtåg som regonaltåg och godstrafk och drabbas ofta av störnngar. Men det fnns brster även utanför storstadsregonerna, V är mycket beroende av effektva transporter tll övrga Europa exempelvs Ostkustbanan Uppsala Gävle Sundsvall och tll och från hamnarna Trelleborg, Luleå och Gävle. Större delen av anslagen planen, 60 procent, går tll järnvägen. Det handlar om underhåll och effektvserng men även om att utveckla vssa delar av järnvägssystemen. Några av dessa åtgärder är Ostlänken mellan Järna och Lnköpng, samt början på en ny stambana mellan Mölndal och Bollebygd. Malmtransporterna Bergslagen och Norrbotten ska utvecklas, lksom järnvägsanslutnngen tll hamnar exempelvs Göteborg. Ctybanan Stockholm är en annan stor satsnng, som påverkar såväl Ostkust- som Mälarbanan. Denna är oerhört vktg eftersom den är en länk stora pendelstråk och gör pendlng möjlg för betydlgt fler passagerare, framhåller Gunnar Malm. En omfattande åtgärd under de kommande åren är att sucessvt byta tll det nya sgnalsystemet ERTMS som beräknas kostar 30 mljarder kronor och beräknas vara fullt mplementerat Detta är ett system som ska nföras hela EU och det kommer att öka kapacteten och säkerheten järnvägssystemet. Nordskt samarbete Inom Norden sker en hel del samarbete krng nfrastrukturen, bland annat nom ramen för NIM, Nordc Infrastructure Managers, där generaldrektörerna för Trafkverkets motsvargheter Danmark, Norge, Fnland och Sverge träffas regel- Gunnar Malm, generaldrektör Trafkverket. Foto: Lasse Fredrksson

7 7 tätare trafk, men man kan också göra mycket med det befntlga systemet, säger Klas Wåhlberg, som anser att operatörerna större utsträcknng bör engageras underhållet. De som gör och kör tågen måste nvolveras mer. När man får tll kommersella drvkrafter så händer mycket. På skt vll Klas Wåhlberg se större grepp när det gäller nfrastruktursats- nngar och där ngår höghastghetståg för persontrafken på vssa sträckor och att ntegrera relevanta områden nom Norden och öppna upp mer mot kontnenten. Men v får nte glömma regonaltrafken. Det fnns trots allt en begränsad marknad för att åka från Stockholm tll Frankfurt på fem tmmar. Åtta av to resor görs regonaltrafken, det är där de stora volymerna fnns och där som v måste ha beprövade lösnngar som verklgen fungerar. Begränsa trafk Robert Röder framhåller att sårbarheten järn- Gunnar Alexandersson. vägssystemet skulle bl mndre om trafken begränsades tll dess att systemet fått ökad kapactet som motsvarar den efterfrågade trafkvolymen. Mndre trafk skulle snabbt ge ökad punktlghet, tllförltlghet och säkerhet. Systemet måste bl mer robust nnan det kan klara den trafkvolym v har dag. Sårbarheten som v ser systemet dag påverkar oss enormt negatvt, säger han. Som företrädare för FSJ har han nte synpunkter på exakt vlka mer långsktga åtgärder som bör göras, utan utgår från att ansvarga myndgheters planerng styrs av behoven. Han tror på en ökad synkronserng nom Norden av både väg och järnväg. Klas Wåhlberg. Robert Röder. Man skulle kunna uppnå stora synerger om det fanns en samordnng och helhetssyn redan på planerngsstadet och under byggfasen. Han vll se att man vågar satsa rejält på järnvägen för att möta framtdens behov av ett effektvt och hållbart transportsystem. När man först byggde järnvägen Sverge så fck det kosta trots att Sverge var ett fattgt land som egentlgen nte hade råd. Men man tänkte långsktgt och lät nte ekonomn begränsa. Jag tror att man måste fortsätta att ha lte av den ponjärandan även dag för att förverklga satsnngar på höghastghetståg och nya banor. För svensk tllväxt byggnorrbotnabanan.nu helkopter.nu bundet för att dskutera gemensamma ntressen och satsnngar. Det är ett bra och omfattande samarbete. Det är vktgt att det fnns en samsyn mellan länderna eftersom nfrastrukturen hänger hop, framhåller Gunnar Malm. Sverge är också mycket engagerat projektet om en godstågskorrdor genom EU från Oslo tll Palermo. Detta bdrar tll att utveckla svensk ndustrs konkurrenskraft. Detta är ett konkret exempel på hur man kan öppna Norden mot kontnenten. V är mycket beroende av effektva transporter tll övrga Europa. Snabbtåg Höghastghetståg är en ständgt återkommande fråga Sverge. Många andra länder Europa gör kraftfulla nvesterngar detta, men Sverge har man httlls haft en mer avvaktande ställnng ledde Gunnar Malm på regerngens uppdrag en utrednng om höghastghetsbanor och föreslog då separata höghastghetsbanor på sträckorna Stockholm Malmö och Stockholm Göteborg. Regerngen har nu avserat att den nya stambanan Järna Lnköpng samt Mölnlycke Bollebygd som ska byggas under planperoden ska ha kapactet för snabba tåg, utan att ha precserat vlka hastgheter det kan komma att röra sg om. Några ytterlgare planer på snabbtåg fnns förnärvarande nte. Detta är ett första steg. Om man ska klara tllväxten långsktgt måste v nog öppna upp för höga hastgheter längs vssa sträckor. Det är bra att frågan har lyfts och dskuteras. 92 procent av Europas malm bryts Norrbotten tll ett värde av 20 mljarder kronor. Denna malm vdareförädlas Sverge tll ett värde av 500 mljarder kronor. Vdareförädlngen fortsätter sedan ute Europa tll ett värde av ytterlgare 500 mljarder kronor. Det är en av orsakerna tll att EU har pekat ut Norrbotnabanan som en vktg del det Europeska stomnätet för järnväg. Från EU kan projektet erhålla upp tll 50 % av planerngskostnaden och upp tll 30% av själva byggkostnaderna. Vad väntar v på!

8 8 INFRASTRUKTURSATSNINGAR T-bana mot Nacka förstuden full gång Nacka kommun är ett av de områden Stockholmsregonen som växer mest. Planer fnns på att bygga bostäder för nya nvånare. Det kommer att ställa helt nya krav på kollektvtrafken. Därför pågår just nu en ntensv förstude av en eventuell tunnelbana mot Nacka. Tunnelbanan mot Nacka Text Chrstna B. Wnroth Startskottet för Trafkförvaltnngens förstude av en ny tunnelbana mot Nacka, där en förlängnng av Blå lnje från Kungsträdgården tll Nacka är utgångspunkten, grundar sg den poltska överenskommelse som 2012 slöts mellan Stockholms läns landstng, Stockholms stad, Nacka kommun och Värmdö kommun. Ansvarg för förstuden vd Trafkförvaltnngen är Stefan Persson. Just nu analyserar v olka lnjesträcknngar och statonslägen. I analyserna ställer v nvesterngs- och drftskostnader mot den nytta som nvesterngen ska ge för resenärer. I en sektor som växer blr det Stefan Persson, projektledare, Stockholms läns landstng. också stora trängselproblem på vägar, och på längre skt kommer det att bl svårt för busstrafken att utvecklas. Det måste v beakta när v beräknar den samhällsnytta och kapactetsförstärknng som tunnelbanan ger. Sonderngsborrnngar För att bedöma den teknska genomförbarheten, gjordes våras bland annat sonderngsborrnngar berget under Stockholms ström. Resultaten från borrnngarna har sedan använts för att utforma olka alternatv med spårsträcknngar bergtunnel, eller sänktunnel på botten av strömmen. En vktg aspekt som förstuden utreder, är påverkan på mljön. Exempelvs måste tunnelbygget kunna genomföras med så lten påverkan som möjlgt på den marna mljön strömmen. En tunnelbana mot Nacka skulle tdgast kunna stå färdg Investerngskostnaden beräknas hamna på mellan 10 och 17 mljarder kronor, beroende på sträcknng. I kostnaden ngår spåranläggnng, fordon och depå. Tunnelbanan mot Nacka Exempel på konsultfrmor projektet: Tyréns, WSP, Atkns, Systecon, MTO Säkerhet. INFRASTRUKTUR TUR & RETUR Följ med oss på en framtdsresa mot en hållbar nfrastruktur. Börja dtt besök vår cafévagn på Nordc Ral, där v tar dg med på en tur genom vår mångfald av tjänster nom Infrastruktur, Industr, Byggnad & Fastghet samt Mljö. På återresan kommer v att stanna tll vd några utvalda platser. VÄLKOMMEN OMBORD 360-GRADERSLÖSNINGAR GER DEN KRAFT DU BEHÖVER COWI är ett ledande konsultföretag som skapar mervärde för kunder och samhället stort tack vare vår helhetssyn v kallar det 360-graderslösnngar. V hanterar utmanngar från olka angreppspunkter och skapar fungerande helhetslösnngar för våra kunder.

9 9 INFRASTRUKTURSATSNINGAR Göteborg gräver för nya resmöjlgheter I Västsverge pågår för tllfället en av landets största satsnngar på nfrastruktur. Inom det så kallade Västsvenska paketet utför bland andra Trafkverket och Göteborgs Stad flera åtgärder för en bättre tllgänglghet Västra Götalandsregonen. Västsvenska paketet Bland satsnngarna märks bland annat busskörfält, förlängda tågperronger, pendelparkerngar för både bl och cykel lksom en ny bro över Göta älv. Västlänken en crka 6 klometer lång pendeltågstunnel under centrala Göteborg Bo Larsson, projektchef Västlänken. är den ensklt Foto: Chrstaan Drksen största delen paketet. Med tunneln bnds pendeltågslnjerna Västsverge hop tll ett sammanhängande Västlänken staton Centralen. system som medger tätare turer och kortare restder. I tunnelbygget ngår också tre underjordska pendeltågsstatoner vd Centralstatonen, Korsvägen och Haga. Just nu är v mtt uppe planerngen och projekterngen, vlket nnebär att v håller på att utreda och analysera hur v på bästa sätt kan placera tunneln och Illustraton: Metro Arktekter statonerna nom det område som v har att tllgå staden, berättar Bo Larsson, projektchef för Västlänken. Mareholmsförbndelsen En annan av Göteborgs pågående storsatsnngar är Mareholmsförbndelsen som består av en ny vägtunnel under och en ny järnvägsbro över Göta älv. I slutet av maj togs första spadtaget för projektet vars syfte är att göra Göteborgs trafksystem mer robust och mndre sårbart. En av de stora utmanngarna v har är att ta hänsyn både tll de känslga naturområden som fnns närheten och tll att nte omgvnng och trafk på väg, järnväg och sjö störs. Dessutom arbetar v ett område som tll stora delar utgörs av gammal ndustrmark vlket självklart har en del komsekvenser, säger Åke Erksson, projektchef för Mareholmsförbndelsen. Västlänken Åke Ercsson, projektchef för Mareholmsförbndelsen. Foto: Thomas Henrkson Exempel på konsultuppdrag Västlänken: WSP Sverge, COWI, Tyréns och ÅF Infrastructure. För Mareholmsförbndelsen pågår just nu entreprenadupphandlngar.

10 10 INFRASTRUKTURSATSNINGAR Slussen-bygget förbereds I dag är Slussen främst en trafkplats där hundratusentals männskor passerar varje dag få väljer att stanna. Men då nya Slussen står färdg ska den vara en mötesplats där stockholmare och besökare gärna vll stanna tll. Nya Slussen Text Chrstna B. Wnroth Målet är att omvandla Slussen tll en av Stockholms mest attraktva mötesplatser med nya torg, kajer och områdets första park. Kollektvtrafken kommer att få mer plats, lksom gående och cyklster, samtdgt som ytorna för bltrafk mnskar och anpassas för att rymma dagens trafkflöden. Detaljplanen för Slussen antogs av kommunfullmäktge Beslutet överklagades dock tll länsstyrelsen, som avvsade alla överklaganden. Länsstyrelsens beslut överklagades sedan tll mark- och mljödomstolen som december 2012 valde att upphäva kommunfullmäktges beslut. Andreas Burghauser, projektchef nya Slussen. Staden har å sn sda överklagat detta beslut tll nästa nstans, som är markoch mljööverdomstolen. De prövar nu ärendet och det är deras beslut som ska meddelas september. I skrvande stund väntar v på markoch mljööverdomstolens beslut, men det hndrar oss nte från att blcka framåt och förbereda bygget, säger projektchef Andreas Burghauser. I skrvande stund väntar v på markoch mljööverdomstolens beslut, men det hndrar oss nte från att blcka framåt och förbereda bygget Utgrävnngar På bland annat Munkbron, Gamla stan, pågår lednngsomläggnngar. I ett av schakten skymtar spår av 1600-talet, bland annat från den stora branden Keramk och mynt, men också stockar, som kan ha vart en del av en pålkrans tll Kornhamnen från eller 1600-talet, har kommt fram ett av schakten. En pålkrans användes förr tden för att hålla borta fenden och för att kunna kontrollera båttrafken vd hamnen, berättar Burghauser som har många olka faktorer att ta hänsyn tll projektet. Om projektets två detaljplaner vnner laga kraft beräknar Stockholms stad att Om projektets två detaljplaner vnner laga kraft beräknar Stockholms stad att påbörja ombyggnaden av Slussen Foto: Foster + Partners och Berg Arktektkontor påbörja ombyggnaden av Slussen ska den nya Slussen nvgas och lågbroar, slusskanaler, vattenanläggnng med mera tas bruk och den nya reglerngen av Mälaren tas drft beräknas nflyttnng de nya byggnaderna kunna ske. Nya Slussen Exempel på företag som jobbar med nya Slussen: HIFAB, ELU, Tyréns, WSP med flera. Allt fler väljer tåget för resor och transporter. Det ställer höga krav på framtdens nfrastruktur och det gäller att lgga steget före. Strukton utför en mängd olka projekt och förnyelsearbeten alla typer av spår och för alla nfrastrukturägare. Tack vare goda resurser form av kompetenta medarbetare, effektva maskner och avancerad teknk levererar v alltd säkra och hållbara lösnngar av hög kvaltet. Nylgen fck v det spännande uppdraget att bygga hela spåret med tllhörande teknk på Ctybanan den sex klometer långa pendeltågstunneln under Stockholm. Projektet är en enorm satsnng som kommer nnebära ett lyft för alla Stockholmsresenärer. We fnd t before t breaks!

11 11 INFRASTRUKTURSATSNINGAR Ctybanan börjar ta form Ctybanan är en lång pendeltågstunnel under centrala Stockholm som byggs för att öka kapacteten förb Stockholm Central. När Ctybanan är klar 2017, fördubblas spårkapacteten förb Stockholm C. Ctybanan Text Chrstna B. Wnroth Försenngar och trängsel tågtrafken beror bland annat på att dagens järnvägsspår söder om Stockholm Central nte räcker tll eftersom all tågtrafk, pendeltåg, regonaltåg, fjärrtåg och godståg, samsas på två spår. När Ctybanan är klar får pendeltågen egna spår en sex klometer lång tunnel. Övrg tågtrafk fortsätter på de nuvarande spåren. Med detta fördubblas spårkapacteten och alla tåg kan gå tätare och punktlgare. Ansvarg för projektet är projektchef Kjell- Åke Averstad. I dag har v sprängt ut 99 procent av allt berg och är färdga under Rddarholmen och Södermalm. På Odenplan återstår en del att Kjell-Åke Averstad, projektchef Ctybanan. spränga ut, och det blr klart under hösten, säger Averstad. I de områden som det funnts en fara att hus skulle påverkas av sprängnngarna, är arbetena det närmaste slutförda och efterbesktnng av husen har nletts. Många utmanngar Under det senaste året har arbetet med betongtunneln under Söderström vart ntensvt. De tre stora element som bldar tunneln, har vd olka tllfällen sänkts ner strömmen och arbetet med att sätta hop dem har påbörjats. I de övrga tunnlarna pågår stora betongarbeten, såväl nne själva tunnlarna som statonsutrymmena. I Tomteboda, där tunnelns ena ände går dagen, är betongarbetena färdga, medan de fortfarande pågår vd Stockholm Södra. Ytterlgare ett stort betongarbete är den 1,4 klometer långa järnvägsbron Årsta. Under tunnelbanans Blå lnje tar Ctybanans staton Stockholm Cty form. Plattformar gjuts, rulltrappor och hssar nstalleras. Foto: Mkael Ullén, Trafkverket. Det som nu väntar är nstallatonsarbetet som v för närvarande detaljplanerar. Tunnlar och statoner ska förses med allt från el och vatten tll ventlaton, rulltrappor och hssar samt själva järnvägsspåren med tllhörande el- och sgnalsystem. På frågan vad som vart den största utmanngen, svarar Averstad: Det fnns nget lätt standardbt det här projektet. Sänktunneln är förstås specell, men även bergtunneln under Södermalm är ett komplcerat projekt eftersom det delvs saknas bergmassa och v stället fått bygga en jordtunnel. Staton Stockholm Cty är också en utmanng; att spränga ut järnvägstunnlarna under befntlg tunnelbana och ntll andra tunnlar är ett mangrant arbetet. Här har våra projektörer gjort ett fantastskt jobb med att ta fram de teknska lösnngarna. Ctybanan Exempel på entreprenörer: Blfnger, Strabag, NCC, Zübln och Phl & Son. Exempel på projektörer: WSP, Ramböll och ELU.

12 12 INFRASTRUKTURSATSNINGAR Unk 3D-modellerng skapar Förbfarten Förbfart Stockholm är ett av Sverges genom tderna största nfrastrukturprojekt. Väl färdgt, om crka to år, kommer förbfarten att bnda samman Stockholms norra och södra länsdelar och gå tll hstoren som ett av de första stora nfrastrukturprojekten som baserats på avancerad 3D-modellerngsteknk. Förbfart Stockholm Text Chrstna B. Wnroth Eftersom Förbfart Stockholm huvudsak går tunnel, kommer byggarbetena främst att märkas vd de sex planerade trafkplatserna. Johan Brantmark, projektchef Förbfart Stockholm. Av dessa kommer två större trafkplatser att byggas anslutnng tll befntlg E4 vd Kungens kurva och Häggvk. Mellan dessa punkter ska förbfarten ansluta mot det befntlga vägnätet på Lovön, vd Bergslagsplan Vnsta och E18 Hjulsta. Projektet startades 2006 och för närvarande pågår projekterngen där lednngar flyttas, och undersöknngar av mark- och vattenförhållanden görs där vägen ska dras fram. En hel del förberedande arbeten görs också såsom lednngsomläggnngar av el och vatten. Ansvarg för projektet vd Trafkverket är Johan Brantmark. Projekterngen är full gång och arbetet med att ta fram förfrågnngsunderlag för hela projektet pågår. Bland annat har v jättestora trafkplatser som ska byggas och stora tunnlar som ska drvas. För att sondera byggmarknaden och öka det nternatonella ntresset för projektet kommer Förbfarten nom kort att nleda upphandlngsarbetet genom en prekvalfcerngsrunda där ntresserade entreprenörer ett tdgt skede får chansen att vsa sna muskler. Det handlar om stora anbud som kommer att kräva omfattande kalkyler. Eftersom det är en stor arbetsnsats att räkna på jobben, kommer v att prekvalfcera ett mndre antal entreprenörer tll varje anbud. Det är också ett sätt att både öka det nternatonella ntresset och förbereda marknaden för arbetet. Byggstart 2014 Under förutsättnng att alla rättslga frågor är klara, kommer det fysska bygget att starta nästa år. Krng vår/sommar 2014 påbörjas arbeten såsom förstärknngsarbeten, etablerng av arbetsplatser, bullerskyddsåtgärder med mera. Krng årsskftet 2014/2015 beräknas arbetstunnlar börja byggas och tllfällga hamnanläggnngar tllverkas. De större entreprenaderna beräknas starta våren Längs med vägen fnns så klart en hel del utmanngar. I både norr och söder har v stora trafkomläggnngar med mycket arbete befntlg trafk. Vd mtten av den nya vägsträckan går tunneln under Lovön med kulturhstora som måste värnas. På alla fronter har v dessutom en arbetsmljö där säkerhet för våra medarbetare är oerhört vktgt, fastslår Johan Brantmark. Internatonell kompetens Redan jul 2010 fattade Trafkverket beslut om de första upphandlngarna bygget av förbfarten. ÅF tog tllsammans med Scott Wlson, numera URS, hem två stora uppdrag. Björn Östlund, affärsområdeschef samhällsbyggnad nom ÅF Infrastructure, berättar om resan och engagemanget Förbfart Stockholm: Då Förbfartens första upphandlngar gck ut rktade dåvarande Vägverket sna förfrågnngar mot en nternatonell marknad syfte att htta aktörer som skulle klara de stora uppdragen, men även ta med sg nternatonella arbetssätt och metoder n projektet. När möjlgheten kom allerade ÅF sg med det amerkanska företaget URS. Björn Östlund, affärsområdeschef samhällsbyggnad ÅF Infrastructure. Genom samarbetet får v det bästa av två världar; v har ett djupt ndustrellt processkunnande och erfarenheter från att bygga lokalt. URS bdrar med en global erfarenhetsbank från stora projekt varfrån de kan ta med sg moderna arbetssätt vlka ger projektet helt nya förutsättnngar. Unka BIM-modeller I dag arbetar ÅF med två av förbfartens stora projekt: tunneln från trafkplatsen vd Kungens kurva fram tll Akalla och vdare mot Häggvk, samt trafkplatserna Akalla och Häggvk. Unkt för ett projekt Förbfartens storlek är att hela uppdraget projekteras tredmensonella BIM-modeller (Buldng Informaton Modellng). Detta nnebär att alla nblandade, tdgt projektet, kan se hur alltng kommer att se ut. Underlaget skapas från början 3D och utvecklas längs med hela projektets lvslängd. I Förbfartens kontrakt har Trafkverket också lämnat utrymme för nytänkande. I dag har v två unga medarbetare med en bakgrund spelvärlden vårt team. De är otrolgt drvna och kan tack vare sna spelkunskaper på ett helt nytt sätt vsualsera hur exempelvs tunnlarna kommer att se ut. Att se hur olka kompetenser förenas och skapar ett mervärde är högntressant. Dessutom ger det oss möjlgheten att få n nytt folk och nytt tänk branschen. Resultatet: en Förbfart teknkens absoluta frontlnje, avslutar Björn Östlund. Förbfart Stockholm En drygt 21 km lång ny väg varav drygt 18 km tunnel. Restden för hela sträckan beräknas tll knappt 15 mnuter. Kostnaden beräknas tll knappt 28 mljarder kr (2009 års prsnvå). Illustratör: Tomas Öhrlng / Trafkverket Sverge behöver svensk sjöfart Sjöfarten är hjärtat det martma klustret som har betydelse för hela Sverge; för vår ndustr, handel och tursm. De senaste fyra åren har svensk sjöfartsflotta halverats, från 230 fartyg år 2009 tll 115 fartyg Med konkurrensregler som övrga Europa kan Sverge återta en poston som sjöfartsnaton och vnna tllbaka sna fartyg tll svensk flagg.

13 13 Närngslvets transportråd: Fokusera ännu mer på godsprojekt! I vår tar regerngen beslut om det förslag tll natonell plan för transportsystemet som Trafkverket levererat. I grund och botten ett bra förslag, framhåller Per Bondemark, ordförande Närngslvets transportråd, som dock önskar sg ett starkare fokus på godsprojekt och en bättre helhetssyn. Närngslvet Text Chrstna B. Wnroth Förslaget tll natonell plan för transportsystemet rymmer såväl nysatsnngar som underhåll av befntlg nfrastruktur med ett stråkperspektv som sträcker sg över natonsgränserna. Det är bra, framhåller Per Bondemark, men långt från tllräcklgt. För att Sverges konkurrenskraft som handelsnaton ska kunna vdmakthållas, måste de kraftgt höjda banavgfterna dskuteras. Det är nte ovanlgt med urspårnngar och generellt sett är robustheten nätet under all krtk. Att då behöva betala för en tjänst som nte levererats, är magstarkt. Per Bondemark, ordförande Närngslvets transportråd. Banavgfterna är dock bara en av många kostnadsöknngar som svenskt närngslv förväntas bära. När Svaveldrektvet träder kraft 2015 nnebär det ökade transportkostnader. Lägg därtll kostnader för nförande av nytt sgnalsystem på järnväg (ERTMS) och koldoxdskatter, samt det faktum att Transportstyrelsen har blvt en avgftsfnanserad myndghet, så växer summan snabbt. Det går naturlgtvs utmärkt att argumentera för respektve avgft, men det är ngen som tar ett samlat grepp och funderar på hur alla avgfter sammantaget drabbar närngslvet. Eftersom svensk ndustr verkar på en global marknad, nnebär summan av alla avgfter en rejäl kostnadsöknng, vlket dramatskt försämrar ndustrns konkurrenskraft. Det äventyrar framtda nvesterngar och kan värsta fall leda tll nedläggnngar och utflyttnngar av verksamheter. Det vnner ngen på. Att behöva betala för en tjänst som nte levererats, är magstarkt Satsa på vktga godsstråk På järnvägsområdet har Närngslvets transportråd prorterat tre centrala godsstråk. Dessa återfnns Trafkverkets 12-årga planförslag och handlar om dubbelspår Hallsberg Mjölby för en ökad kapactet på hela det sammanhängande godsstråket genom Bergslagen, nvesterngar för ökad bärghet och kapactet på Bergslagsbanan/ Väster om Vänern samt dubbelspår på Hamnbanan och ny Mareholmsbro tll Göteborgs hamn. Dessa stråk har funnts med tdgare planer, men har ännu nte åtgärdats. Nu lgger de återgen slutet av planperoden och Göteborgsdelen t.o.m. bortom denna. Det är nte bra för ndustrn, fastslår Bondemark. The central hub for Northern Europe CMP s a full-servce port that offers effectve transport and logstc servces. Our harbours n Copenhagen and Malmö occupy a strategc poston n the Öresund, functonng as a logstcs hub where customers collect, store and process ther products before dstrbutng them to end-users n the rest of Scandnava as well as n the Baltc States and Russa. CMP s a front runner n terms of mplementng modern logstcs and nfrastructure solutons. At the same tme, the company s n a phase of large-scale nvestment, wth around SEK 2.5 bllon beng nvested n Copenhagen and Malmö between 2010 and The nvestments comprse new freght and passenger termnals, quay nstallatons and machnery, cranes and other techncal nfrastructure. The nvestments are beng made n the lght of the ncreased freght volumes that CMP s gong to attract n comng years. CMP s facltes n Copenhagen and Malmö have been desgnated EU Core Ports. Ths has taken place wthn the framework of the EU s Connectng Europe programme, whch s nvestng 50 bllon euros n the most mportant nfrastructure network. It s sgnfcant that CMP s vewed as a part of ths prortsed nfrastructure for future development and nvestments. Vst or for more nformaton. Contanervej 9 P.O. Box 900 DK-2150 Nordhavn, Copenhagen Denmark Tel Fax E-mal: cmport@cmport.com Termnalgatan 18 P.O. Box 566 SE Malmö Sweden Tel +46 (0) Fax +46 (0)

14 A n n o n s 14 D e n n a t e m at I D n n g ä r e n a n n o n s f r å n N e x t M e D I A A n n o n s Framtdens Infrastruktur September 2013 Foto: LFV Stort ntresse för flyglednng på dstans Fjärrstyrda torn Text Anette Bodnger Fjärrstyrda torn gör det möjlgt att utöva flyglednng på dstans. Istället för att hålla flera kontrolltorn bemannade kan resurserna samlokalseras tll en central. På så vs går det att på ett kostnadseffektvt sätt säkerställa flygtrafklednng även tll avlägsna områden med få männskor. LFV har under många år arbetat med Saab för att utveckla ett teknskt system för flygtrafklednng på dstans. Om allt går som planerat ska systemet vara bruk början av nästa år. Först ut är flygplatserna Örnsköldsvk och Sundsvall som kommer att bl de första världen med fjärrstyrd trafklednng. Våra kunder flygplatscheferna efterlyser en bllgare tjänst som också erbjuder flexbltet. Dagens regelverk kräver en vss bemannng oavsett trafktryck. Men små flygplatser vll kunna öppna och stänga som de vll. Konceptet fjärrstyrda torn är just en sådan produkt som tll exempel kan nnebära att flygplatsen har vanlg flygplatskontroll dagtd och fjärrstyrd nattetd, säger Nclas Gustavsson. Flera prser När projektet startade för ett antal år sedan var det främst med skte på den svenska marknaden. V såg det som en rent natonell affär som var bra för oss och de svenska regonala flygplatserna. Men det har vsat sg att det fnns ett stort globalt ntresse för den här typen av system. Alla har nsett samma sak, att det nte hänt någontng på tornsdan sedan andra världskrget. Men v behöver nte bygga de här tornen längre. Den teknska utvecklngen har kommt kapp och v kan Luftfartsverkets arbete med att utveckla tjänsten flygtrafklednng på dstans väcker stort ntresse över hela världen. Alla har nsett samma sak, att det nte hänt något på tornsdan sedan 1945, säger Nclas Gustavsson, marknadschef på Luftfartsverket. Utvecklngen går snabbt och nom en snar framtd kommer v att kunna använda systemet för en mängd olka saker dag ha fjärrstyrda torn utan att tumma på vare sg säkerhet, trygghet eller kvaltet, tvärtom. Om 20 år kommer v att se tllbaka och fråga oss hur v kunde stta torn utan att använda kameror. LFV har redan nu fått ett antal nnovatonsprser för systemet. Det kommer nog att bl fler. Det v ser nu är steg ett, om man jämför med mobltelefonen så har v kommt fram tll att den går att rnga med. Men utvecklngen går snabbt och nom en snar framtd kommer v att kunna använda systemet för en mängd olka saker. När du väl har dgtalserat en nformaton är det stort sett bara fantasn som sätter gränser.

15 15 INFRASTRUKTURSATSNINGAR Utökad spårkapactet på Stambanan Spårkapacteten Skåne har länge vart ansträngd och Södra stambanan trafkerats av mellan 400 och 500 tåg per dygn varav en stor andel godståg. Nu pågår förberedelserna för en välkommen utbyggnad tll fyra spår mellan Flackarp och Arlöv. Södra stambanan Text Sandra Ahlqvst Det har länge efterlysts åtgärder längs Södra stambanan och det snabbt eskalerande behovet av fler såväl gods- som persontåg har rktat strålkastaren mot den största kapactetsbegränsnngen Skåne. Malmös expansva hamn och den anslutande Trelleborgstrafken har sn tur ökat påfrestnngarna. Regonen fnns dock med Trafkverkets natonella plan för transportsystemet och den senaste planomgången lyftes den fram ytterlgare. Spårkapacteten räcker dag nte tll, men förberedelserna för en utbyggnad tll fyra spår mellan Flackarp och Arlöv pågår. Dessutom föreslog v somras och fck accept på att ttta närmare Lennart Andersson, regonchef för Trafkverket Regon Syd. på sträckan från Flackarp och närmare n mot Högevall för att ytterlgare öka kapacteten mellan Lund och Malmö. Den åtgärden lär komma något senare td eftersom förberedelserna nte är lka långt gångna, men förhoppnngen är att v kommer att kunna påbörja arbetet drekt anslutnng tll projektet Flackarp- Arlöv, berättar Lennart Andersson som är regonchef för Trafkverket Regon Syd. Dalog med operatörerna Andersson framhåller att projektet är väldgt angeläget, men att arbetet står nför en del svåra utmanngar. I nuläget pågår resonemang med tågoperatörerna och Skånetrafken krng det lämplgaste sättet att genomföra ombyggnaderna. V kan nte stänga Södra stambanan fyra år och be resenärer och godstrafk komma tllbaka senare, utan v dskuterar huruvda den bästa lösnngen är att bygga ut under en kortare td med större störnngar och långsammare genomflöde eller om v ska ha ett längre tdsperspektv med mndre omfattande störnngar. Hur som helst kommer det att påverka tdtabellerna och v vll htta en samsyn krng alternatva kommunkatonslösnngar, exempelvs ökad busstrafk, med de operatörer som kör på banan. Det är en svår ekvaton att få att gå hop. Ökad punktlghet och fler tåg När arbetet är färdgt kommer långt fler Illustraton: Lantmäteret tåg att kunna trafkera sträckan, som kommer att bestå av en ny och modern anläggnng, vlket sn tur medför färre fel och störnngar samt ökad punktlghet. Arlövs staton kommer också att byggas ut tll en pendlarstaton och flera plankorsnngar byggs bort. För närvarande väntar v på regerngens tllstånd för utbyggnaden och enlgt nuvarande tdplan kommer v att kunna påbörja arbetet Förberedelserna är högsta grad gång, avslutar Lennart Andersson. Transportforum 8 9 januar 2014 Lnköpng Välkommen tll Nordens största årlga konferens nom transportområdet! Under två ntensva dagar bjuder VTI på mer än 500 föreläsare, möjlghet tll många möten mellan deltagare samt underhållnng. V ses januar! Transportforum är en konferens där forskare och transportsektorns många aktörer möts för kunskapsutbyte och kontaktskapande. Konferensen arrangeras av VTI, Statens väg- och transportforsknngsnsttut. Välkommen tll vår monter A03-09 samt vårt Semnarum Tsdagen den 8 oktober kl 11. Var med och dskutera Sverges vktgaste järnväg!

16 16 INFRASTRUKTURSATSNINGAR Norra Länken öppnar tdgare under budget En stor del av Norra länken blr klar fortare än vad tdplanen angett. Redan under vntern 2014/2015 räknar projektchef Lars Llja med att kunna öppna tunnlarna mellan Norrtull respektve Frescat och Värtan. Dessutom har projektet blvt bllgare än beräknat. Norra länken Text Chrstna B. Wnroth Norra länken sträcker sg mellan Tomteboda och Värtan samt ansluter tll Roslagsvägen vd Frescat Stockholm. Sammantaget blr Norra länken fem klometer lång, varav fyra klometer tunnel, vlket gör Norra Länken tll norra Europas största vägtunnelprojekt. Det är glädjande att kunna konstatera att 90 procent av den ursprunglga Norra Länken dag är färdgställd, det vll säga den del som nte omfattar Hagastadsdelen, vlken adderades tll projektet sommaren 2010, säger projektchef Lars Llja. Sammantaget är 75 procent av hela Norra Länken färdgställd. Mot slutet av året räknar Llja med att 80 procent ska vara klart. I Hagastaden är crka 40 procent färdgt. Det fnns ett beslut att v ska öppna länken mellan den 30 november 2014 och den 28 februar V satsar på att kunna öppna redan den 30 november Mot slutet av 2015 ska sedan sträckan mellan Norrtull och Tomteboda öppnas för södergående trafk. Hösten 2017 beräknas sträckan Tomteboda och Norrtull öppnas för norrgående trafk. I slutet av 2019 öppnar Värtabanans tunnel. Forcerngsarbeten På delen Norrtull Värtan pågår fortfarande två anläggnngsentreprenader. Den ena är Frescat vd Stockholms unverstet, där arbetet med anslutnngen mot Roslagsvägen pågår. Vdare pågår arbete Värtan med att färdgställa trafkplats Värtan och hamnpåfarten. För att kunna öppna ett år tdgare än beräknat, har v köpt forcerngsarbeten av den stora nstallatonsentreprenaden för tunnlarna. Målet är Flygbld över bygget av trafkplatsen Värtan. Foto: Hans Ekestang Lars Llja, projektchef Norra Länken. vdare att den nya Solnabron ska öppnas för trafk början Foto: Åse Malm av november år. Då kommer också den temporära träbron att rvas. Totalkostnaden för Norra länken nklusve Hagastaden, delen Tomteboda Norrtull är ca 16 mljarder kronor. Kostnaden delen Norrtull Värtan är beräknad tll 11,2 mljarder kronor enlgt 2007 års prsnvå. Men så dyrt blr det nte. V bygger under budget, vlket nnebär att v kan lämna tllbaka en del pengar. Som ett exempel på besparngar behövde v nte bygga en betongtunnel under Bellevueparken. Det sparade crka en mljard. Dessutom har v paketerat våra entreprenadupphandlngar på ett effektvt sätt och marknadsfört våra arbeten för den europeska marknaden. Detta har lett tll ökad konkurrens vlket nneburt lägre prser men också en del nya teknska lösnngar. V har även haft tur och hjälp av fnanskrsen hösten 2008 då v efter denna kunnat handla upp många entreprenader under egen kalkyl. Det, och ett mycket bra rskhanterngsarbete, gör att projektet blvt bllgare. Norra länken Exempel på entreprenörer Norra länken: Blfnger, Skanska, Peab, Tunnelentreprenad, Swarco, Bravda, Purac, Hochtef, Sveva och Smederna. Att jobba med INFRASTRUKTURSATSNINGAR framtdens nfrastruktur kräver både drvkraft och passon ÅF-medarbetare På ÅF har v en passon för hållbar samhällsutvecklng Som ledande teknkkonsult bdrar ÅF tll en bättre framtd. V är ett team av drvna konsulter som arbetar med alla områden nom samhällsutvecklng, från vägprojekterng och ntellgenta hus tll experts nom belysnng och akustk. Följ våra framsteg på afconsult.com

17 17 Sydvästsverge Skandnavens guldkalv Sydvästra Sverge är en tllväxtregon med stor potental som gynnar nte bara Sverge, utan hela Skandnaven. Men om regonen ska kunna ta steget från guldkalv tll kassako, krävs att regerngarna Sverge, Norge och Danmark prorterar järnvägstrafken. Sydvästra Sverge Text Carn Brnk I Sydvästsverge bor en tredjedel av Sverges befolknng och här lgger Skandnavens vktgaste nternatonella hamnar. Genom regonen löper den strategskt vktga tågsträckan Oslo-Göteborg-Köpenhamn. Tågresan skulle ta fyra tmmar med en satsnng på dubbelspår, vlket betyder mer än en halverng av restden. Nu är det hög td att regerngen gör rätt nvesterngar tågtrafken för att öka tllväxten. Det anser de ansvarga tjänstemännen för utvecklngsfrågor Västra Götalandsregonen, Regon Halland och Regon Skåne. De efterlyser även ett samarbete mellan de skandnavska regerngarna för att föra länderna närmare kontnenten. Vktg nvesterng för Sverge Bertl Törsäter, regonutvecklngsdrektör Västra Götalandsregonen, menar att regonens tllväxtpotental måste tas tllvara eftersom de postva effekterna påverkar hela Sverge. Majorteten av Sverges utrkeshandel passerar genom den här regonen. Det nnebär att det är oerhört vktgt att transportsystemet Sydvästsverge fungerar. Investerngarna järnvägssystemen har dröjt och det är dags att regerngen på allvar tar tag detta. V behöver en vettg tågförbndelse för sträckan Oslo Göteborg Malmö Köpenhamn. Kollegan Mkael Stammng, utvecklngsdrektör Regon Skåne, lknar sträckan vd ryggraden och tllfarterna tll hamnarna Göteborg, Malmö och Trelleborg vd revben. V har brst på kapactet järnvägstrafken på flera ställen. Dessa flaskhalsar ställer tll problem och stoppar godstågen. De flesta tåg startar norra Sverge och Mellansverge, det kommer även gods från Norge och norra Fnland. Det vore en stor olycka för Sverges och Skandnavens exportndustr om nödvändga nvesterngar nte görs. Bertl Törsäter, regonutvecklngsdrektör, Västra Götalandsregonen. Mkael Stammng, utvecklngsdrektör, Regon Skåne. Jörgen Preuss, utvecklngsdrektör Regon Halland. Trafkverket har gjort en bra analys av nfrastrukturen en rapport som kallas Kapactetsutrednngen. Där konstaterades att sju av de 26 flaskhalsar som förutspås fnns Skåne. Men nu när pengarna ska fördelas, ser v nte att Trafkverket tar konsekvenserna av sn kapactetsutrednng. Bertl Törsäter menar att regerngarna Sverge, Norge och Danmark måste fatta beslut och komma överens om dessa nvesterngar: I olka sammanhang har v pekat på potentalen och vad som behöver göras för att regonen ska utvecklas. Danmark är på gång Tågförbndelserna har nte fått tllräcklgt mycket uppmärksamhet av de skandnavska regerngarna enlgt Mkael Stammng. Men det fnns en uppstckare: Danmark har just nu starkt fokus på att förbnda Öresundsregonen med Tyskland va den kommande fasta Fehmarn Belt-förbndelsen. En tunnel kommer att ersätta färjetrafken Det är som domnobrckor som man lägger ut efter varandra: nu lägger Danmark sn domnobrcka och då bör Sverge och Norge lägga sna. V måste hänga med och bestämma hur våra järnvägar ska förbättras. Dubbelspårg järnväg mellan Oslo och Köpenhamn efterlyses av de tre regonerna. Snabbtåg med en hastghet på crka 250 klometer per tmme förbättrar förbndelsen väsentlgt. I framtden kan tågförbndelsen förbättras ytterlgare med ännu snabbare höghastghetståg. Ta tåget tll jobbet Även arbetsmarknaden påverkas starkt av tllgången tll snabba och smdga transportmedel. Jörgen Preuss, utvecklngsdrektör Regon Halland, berättar: Det blr allt vanlgare att bo på en ort och jobba på en annan. Pendlngen över Öresund har ökat tofalt sedan bron byggdes. Även arbetspendlng mellan Sverge och Norge har fördubblats under 2000-talet. V måste skapa bra kommunkatoner så att folk kan pendla tll de större orterna. Halland har hög sysselsättnng men står nför en utmanng: hallännngen Investerngarna järnvägssystemen har dröjt och det är dags att regerngen på allvar tar tag detta Tågtrafken är överlägsen andra trafkslag avseende mljö, kapactet och trafksäkerhet. kan mer än vad arbetsmarknaden erbjuder. V måste samarbeta med andra för att vdga vår arbetsmarknadsregon. Det är 44 ml från Halmstad tll Hamburg, och Stockholm lgger 50 ml bort. Med Fehmarn Belt-förbndelsen och snabbare tågförbndelser blr avstånden kortare och arbetsmarknaden större. En större geografsk arbetsmarknad nnebär att företag kan htta medarbetare med precs den kompetens och erfarenhet de behöver. Samtdgt nnebär det att v som ndvder kan bo på fler platser och samtdgt ha tllgång tll våra drömjobb. Även de mjuka värdena vnner på bättre tågförbndelser: utbudet av kultur och rekreaton växer på samma sätt när resan mellan olka städer går snabbt. Åttamljonersstaden Sydvästsverge ngår The Scandnavan 8 Mllon Cty, eller åttamljonersstaden, ett begrepp som används för sträckan Oslo Göteborg Köpenhamn. Med utbyggd tågförbndelse anses hela detta områdes attraktonskraft stärkas avsevärt och då är Sydvästsverge en vktg pusselbt. Längs med sträckan Oslo Göteborg Köpenhamn fnns: 8 mljoner männskor 29 unverstet, studenter, forskare En tredjedel av Sverges befolknng nystartade företag per år Två nternatonella storflygplatser Sju regonala flygplatser No hamnar

18 18 Hållbar nfrastruktur kräver helhetstänkande Mljö, ekonom och socala aspekter måste gå hand hand när man planerar och bygger nfrastruktur. V har teknken och kunnandet för rktgt bra lösnngar, men tyvärr ser man nte alltd tll helheten, säger Brgtta Olofsson,vce vd på Tyréns. Mljö och klmat Text Crstna Lefland Samhällsbyggandet sätter stora mljömässga fotavtryck, som ofta varar många hundra år. Men trots att mljö- och klmatfrågor är på allas läppar är det ofta nvesterngskostnaden som blr avgörande för hur nfrastrukturen byggs, snarare än det långa hållbarhetsperspektvet, menar Brgtta Olofsson, strateg och vce vd på Tyréns, ett av de ledande konsultföretagen nom samhällsbyggnad. V tar nte tllräcklg hänsyn tll den långa perod som följer på nvesterngen, där nfrastrukturen ska brukas. Man Man glömmer bort hur anläggnngen påverkar männskor och mljö under åren som kommer pratar mycket om lvscykelkostnad, men fokus upphandlngar är ofta bara själva bygget och kostnaden som är förknppat med det. Man glömmer bort hur anläggnngen påverkar männskor och mljö under åren som kommer, menar Brgtta Olofsson. Långsktga kontrakt För att få n ett annat tänkande borde drft och underhåll av nfrastrukturbyggen övervägas från början och ngå byggkontrakten. De ekonomska beräknngsförutsättnngarna måste utvecklas så att långsktghet är möjlgt. Då blr kortsktga ekonomska hänsyn mndre benägna att överskugga vljan att htta lösnngar för bättre hållbarhet. När det långsktga ansvaret för att underhålla och drfta nfrastrukturanläggnngar fnns nskrvet kontraktet leder det ofta tll ett helt annat fokus och ansvarstänkande, säger Brgtta Olofsson. En av de allvarlgaste bromsklossarna för helhetstänkande krng smarta framtdslösnngar är att hela processen krng upphandlng och byggande dag är regelstyrd och uppstyckad. Kravspecfkatonerna är ofta detaljerade och lämnar nte mycket utrymme för kreatva och nnovatva lösnngar. Ingenjörer och teknkkonsulter har både kunskapen och kompetensen att skapa mljömässgt, socalt och ekonomskt Brgtta Olofsson, vce vd på Tyréns. hållbara lösnngar, men utrymmet för det fra tänkandet är starkt begränsat. Beställarna ska vara bra på sn roll, med tydlga upphandlngar, entreprenören på att bygga och teknkkonsulterna på att skapa rätt byggbara och hållbara lösnngar. Idag är det oerhört reglerat och v får nte en chans att arbeta med ett helhetstänkande. Konsultrollen har tyvärr blvt uttunnad och v får ofta arbeta med småsnuttar, där våra konstruktva déer nte kommer tll sn rätt. V vll ha ett åtagande, där v verklgen får chans att ta ansvar för att samhällsbygget ska fungera även för kommande generatoner. NLC PARK 40 HEKTAR FÖR SKRÄDDAR- SYDD LOGISTIK NORRA LÄNKEN NLC TERMINAL. DET NATURLIGA TRANSPORT- OCH LOGISTIKNAVET I NORRA SKANDINAVIEN NLC Termnal är en ny, ntermodal termnal Sverges strategska kombnät som ska möta det ökade transportbehovet Umeå, en av de främsta tllväxtstäderna Europa. Termnalen har no järnvägsspår, meter långa, en godstermnal samt servceanläggnngar och uppställnngsplatser för last bärare. Spårlängden är m. I Umeå hanteras ca TEU per år och volymerna bedöms öka med mnst 10 procent årlgen. I anslutnng tll termnalen fnns NLC Park, 40 hektar mark för etablerng av logstsk verksamhet; lagerhållnng m m. Nordc Logstc Center Telefon: , nfo@nlc.se SERVICE- OMRÅDE NLC TERMINAL E12 1 km E4 2 km Umeå C 2 km Umeå Arport 7 km Umeå hamn 18 km NLC en del av INAB, Infrastruktur Umeå AB

19 19 Elvägar för tunga fordon framtdens melod Regerngen har beslutat att Sverge 2030 ska ha en fossloberoende fordonsflotta ska fossla transportbränslen vara defntvt utfasade. När samtdgt efterfrågan på transporter hela tden ökar, står statsmakterna nför en klurg ekvaton att lösa. Svaret kan vara elvägar. Eldrftsteknk Text Chrstna B. Wnroth För att föra eldrftsteknken för tunga fordon framåt, drver Trafkverket, Vnnova och Energmyndgheten ett projekt där leverantörer ska utveckla, demonstrera och utvärdera elvägar som ett möjlgt sätt att mnska användnngen av fossl energ det svenska transportsystemet. I ett första steg har ntressenter fått anmäla stt ntresse för att vara med projektet. Inrktnngen är att låta mnst två leverantörer bygga demonstratonsanläggnngar med drftsättnng under Arktekt bakom projektet är Anders Berndtsson, strateg nom forsknng och nnovaton vd Trafkverket. Som myndghet har v uppgften att utfrån de transportpoltska målen formulera forsknngsproblem utfrån krterer där mljö, Anders Berndtsson, forsknngs- och utvecklngssamordnare, Trafkverket. säkerhet och tllgänglghet står fokus. V har då sett att koldoxdutsläppen, energförsörjnngen och transportsystemets fosslberoende är stora problemområden. Att mnska koldoxdutsläppen, samtdgt som efterfrågan på ökade transporter och högre kapactet måste tllgodoses, är en svår ekvaton. Ny nfrastruktur för att möta det ökade transportbehovet tar lång td att bygga, dessutom är det dyrt och löser nte transportbehovet närtd. Men genom att börja använda befntlg nfrastruktur på ett smartare sätt skulle mycket kunna hända förhållandevs snabbt. En tänkbar väg är att samklang med fordonsutvecklngen elektrfera befntlga vägsträckor. Tung trafk fokus I dag fnns kommersellt gångbara lösnngar för personblar med el- och hybrddrft. Däremot är det betydlgt svårare att fnna lösnngar för lastblar. Batterer blr för tunga och tllgången tll bobaserade bränslen är osäker. Därför är elektrferade vägar, som kontnuerlgt tllför fordonet el, en ntressant lösnng. Teknkvalet står mellan konduktv överförng där kontakten antngen stter under fordonet och el dstrbueras va vägbanan, eller ovanpå och elen överförs från luftlednngar genom en släpkontakt. Den andra teknken, så kallad nduktv överförng, bygger på att skcka fram ström tll vägbanan genom en kabel där ett magnetfält bldas; detta fall behövs ngen fyssk kontakt, berättar Berndtsson. Göran Persson, dvsonschef Semens. Sverge framkanten På Semens är dvsonschef Göran Persson mycket glad över Trafkverkets satsnng. För att komma bort från fossla bränslen är elektrferng av fordon en bra lösnng. I Sverge har v en stor andel ren el; således har v utmärkta Det fnns ett stort ntresse från ndustrn att skapa mer konkurrenskraftga transporter förutsättnngar för att bl ett föregångsland på området. För personblar, framhåller Persson, behöver elblsutvecklngen med både laddhybrder och helt elektrferade batterdrva motorer drvas på. För att dra stt strå tll stacken drver Semens, tllsammans med Volvo Cars, ett ntensvt arbete för att utveckla teknken på Volvos C30-plattform. För ej spårbunden kollektvtrafk, alltså bussar, fnns möjlgheter att koppla elektrska drvlnor tll fordonen. Hybrdbussar fnns redan, men på skt kommer v att ha helelektrska batterdrvna bussar som kan laddas vd ändstatonerna. För lastblar är batterer dock ngen bra lösnng. De tar för stor plats och väger för mycket. Alternatvet är en lösnng där fordonet kontnuerlgt tllförs el. V har tttat på olka teknska lösnngar. Induktv teknk anser v nte vara tllräcklgt mogen. En konduktv lösnng baseras på att ha en strömförande skena vägbanan, eller en luftburen kontaktlednng. Strömförande vägbanor är dock känslga för klmatpåverkan och nte tllräcklgt robusta för närvarande. Däremot är luftburna lednngar, som våra tåg dag använder, en väl beprövad teknk. Dags att gå publkt Vd Semens testanläggnng Berln har två lastblar byggts om för att testköras på en två klometer lång sträcka. Nästa steg är att utvärdera teknken publk mljö. I ett nästa skede skulle plotanläggnngar med skytteltrafk mellan exempelvs en gruva och en hamn kunna bl aktuellt. Det fnns ett stort ntresse från ndustrn att skapa mer konkurrenskraftga transporter. Kommuner och ndustr hyser stora förhoppnngar att v lyckas få fart på elvägarna. Och självklart arbetar v för öppna standardserade lösnngar där nvesterngen kan fnanseras av besparngar drftkostnad. Med elvägar kan v än en gång sätta Sverge på kartan som ett föregångsland, och nte mnst öka ndustrns konkurrenskraft, avslutar Göran Persson.

20 20 Flyget en vktg motor för ekonomsk utvecklng Sverges ekonom är beroende av export och vår välfärd är beroende av de affärsmöten som görs av svenska företag ute världen. Och avtal sluts nte genom telefonsamtal, man måste träffas för att göra affärer. På så vs är flyget en motor för ekonomsk utvecklng, säger Anna Wlson, generalsekreterare, Svenskt Flyg. Svenskt Flyg Text Anette Bodnger Flygndustrn är en konkurrensutsatt bransch med en prspress som knappt går att htta någon annanstans. Därför menar Anna Wlson, generalsekreterare på Svenskt Flyg, att det är extremt vktgt att ha en vson och att på allvar ta sg an de prövnngar som branschen står nför. Globalserngen och handelsutbytet ökar, vlket gör att v kommer att behöva träffas mer. Den stora utmanngen är att möta efterfrågan på transporter och samtdgt ta hand om de mljöeffekter som följer. Anna Wlson, generalsekreterare, Svenskt Flyg. Svenskt Flyg är va sna medlemmar nvolverade en rad olka projekt som syftar tll mljöbesparande åtgärder. Vssa projekt handlar om teknsk utvecklng av flygplan med fokus på nya materal och motorer. Andra projekt är nrktade på hur v som bransch ska kunna få del av bobränslena framöver. Flygplanen är redo och går redan nu att flyga på nya, mer mljövänlga bränslen. Problemet är att det nte fnns något bränsle att köpa på marknaden, tll ett prs som någon har råd med. Man kommer att htta lösnngar, men ansvaret bör nte helt lgga på branschen, regerngen måste bdra med stt engagemang och med betydlgt mer forsknngspengar för att samarbete med flygnärngen utveckla flygets alla delar, säger Anna Wlson. Långväga kollektvtrafk Hon understryker vkten av att flyget ses som en del av den långväga kollektvtrafken. V har nget emot tåg, men det är vktgt att man även ser och utnyttjar den kapactet som fnns nom flyg. Det är t.ex. mycket bllgare att bygga en landnngsbana än att bygga nya järnvägar genom ett avlångt och glest befolkat Sverge. Som generalsekreterare för Svenskt Flyg kan Anna Wlson tycka att flyget Sverge måste vara nom räckhåll för världen och tvärtom ofta kommer bort dskussoner om hur framtdens nfrastruktur landet ska se ut. Om v på rktgt vll att hela Sverge ska leva och att männskor ska kunna bo hela landet måste det fnnas tllgänglga flygtransporter så att v kan åka ut världen och göra affärer, studera och semestra. Om man glömmer bort att det är vktgt för Sverge att ha flygtransporter, kommer det på skt att bl svårt att få ht huvudkontor, utländska nvesterngar och turster tll Sverge. Sverge måste vara nom räckhåll för världen och tvärtom världen nom räckhåll för oss svenskar. Våra projekt är ofta multdscplnära och fjärrprojekterng har v lång erfarenhet av. V är stolta över hur prestgelöst och kreatvt samarbetet mellan kollegor på våra olka kontor fungerar. Renertsen är verksam nom områdena nfrastruktur, arktektur och planerng, bygg, ndustr och energ. V är stora nom Offshore och har en entreprenadverksamhet Norge. Renertsen Sverge ngår koncernen Renertsen AS som dag är ca 2400 anställda, med en omsättnng på 3,6 mljarder norska kronor. I Sverge har v kontor Göteborg, Stenungsund, Malmö, Luleå och Stockholm. Hör gärna av dg för att dskutera dna möjlgheter hos oss tll: sara.nordenstam@renertsen.com. Renertsen har tagt fram rapporten The 12-mllon Regon n Scandnava, som dskuterar den ekonomska potentalen för höghastghetståg Skandnaven. Beställare var The Scandnavan 8-mllon Cty, Conco. Blden är tagen av Stefan Kr och motvet är Puerto de Atocha Madrd. Tåget är ett AVE höghastghetståg av typentalgo350.